Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) ... (EU-dokument COM(2018) 441)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.6.2018

COM(2018) 441 final

2018/0231 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2018) 294 final} - {SWD(2018) 320 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Bakgrund och syfte

Den 2 maj 2018 lade Europeiska kommissionen fram sitt förslag till unionens fleråriga budgetram för 2021–20271. Kommissionen föreslog bland annat att ett nytt program för den inre marknaden antas. Detta program kommer att bidra till uppnåendet av de mål som anges i det politiska meddelande som åtföljde förslaget till flerårig budgetram2. Det kommer att förstärka styrningen av den inre marknaden, främja konkurrenskraften i näringslivet, särskilt för mikroföretag samt små och medelstora företag, främja människors och djurs hälsa, växtskydd samt djurskydd och skapa en ram för finansiering av europeisk statistik. Förslaget3 innehåller budgetanslag om 4 089 miljoner euro. Dessutom kommer de 2 000 miljoner euro som tilldelas genom fonden InvestEU, särskilt den del som avser små och medelstora företag, att bidra till målen för denna förordning i betydande omfattning.

Den inre marknaden är en hörnpelare för unionen. Sedan den bildades har den haft stor betydelse för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Den inre marknaden har bidragit till att skapa arbetstillfällen och har gett konsumenterna större valmöjligheter till lägre priser. Den är fortsatt en motor för uppbyggnaden av en starkare, mer balanserad och rättvisare ekonomi. Den inre marknaden är en av unionens största framgångar och dess viktigaste tillgång i en alltmer global värld. Icke desto mindre måste den inre marknaden hela tiden anpassa sig till en snabbt föränderlig omvärld kännetecknad av digital revolution och globalisering. Detta är en betydande utmaning när det gäller att skapa regelverk och se till att de efterlevs.

Den omfattande unionslagstiftning som finns ligger till grund för den inre marknadens funktion. Bestämmelserna om konkurrenskraft, standardisering, konsumentskydd, marknadsövervakning och livsmedelskedjan är särskilt centrala. Reglerna om företagande, handel, finansiella tjänster och finansinstitut samt främjandet av rättvis konkurrens, som bidrar till att skapa de lika villkor som är avgörande för den inre marknadens funktion, spelar också in. Trots detta finns det fortfarande hinder för en välfungerande inre marknad, och nya hinder tillkommer. Att fastställa regler är bara ett första steg: det är lika viktigt att se till att de fungerar.

Därför måste man se till att individer och företag får tillräcklig information om sina rättigheter, att myndigheterna vet hur reglerna ska tillämpas och att domstolarna har den sakkunskap som krävs för att kontrollera efterlevnaden av dem. Detta innebär att informationsverktyg, utbildningsprogram och nödmekanismer måste finnas att tillgå. Vidare måste samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och mellan dessa, kommissionen och de decentraliserade byråerna förstärkas. Dessutom krävs det uppdaterade analyser, studier eller utvärderingar som bygger på jämförbara och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet för att man ska kunna kontrollera att unionens lagstiftning efterlevs och för att lagstiftningen ska kunna moderniseras samt snabbt anpassas till en omvärld som hela tiden förändras.

I det föreslagna programmet sammanförs verksamheter som tidigare har finansierats genom fem olika program om konkurrenskraft för företag, konsumentskydd, kunder och

COM(2018) 322 final. COM(2018) 321, s. 7. COM(2018) 321, s. 29.

slutanvändare i finanssektorn samt utformning av unionens politik i fråga om finansiella tjänster och livsmedelskedjan, eller som tidigare finansierades genom flera olika rubriker i kommissionens budget4, som alla rörde den inre marknaden och små och medelstora företags konkurrenskraft. Det föreslagna programmet innehåller också nya initiativ5 som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion. Det gemensamma för alla dessa åtgärder är att de har som mål att reglera, genomföra, underlätta, upprätthålla och skydda olika verksamheter och aktörer på den inre marknaden och att bevara en inre marknad som fortsätter att fungera utan störningar. Alla dessa verksamheter är således på olika sätt avgörande för en välfungerande inre marknad, och måste erhålla finansiellt stöd även i fortsättningen. Det föreslagna programmet skapar kontinuitet för de olika tidigare åtgärderna samtidigt som de rationaliseras och synergieffekter mellan dem och den nya verksamheten utnyttjas.

Ytterligare rationalisering uppnås genom att alla centralt förvaltade finansieringsinstrument på EU-nivå samlas i fonden InvestEU6, däribland skuld- och egetkapitalinstrument för små och medelstora företag. De lånegarantier för små och medelstora företag som tidigare tillhandahölls genom Cosmeprogrammet7 kommer därför nu att tillhandahållas genom delen för små och medelstora företag i InvestEU8. Mottagarna av finansiering genom skuld- och egetkapitalinstrument inom Cosmeprogrammet kommer att garanteras fortsatt finansiellt stöd och en smidig övergång till InvestEU.

Programmet syftar således till att förbättra den inre marknadens funktion. Det skapar en flexiblare och smidigare finansieringsram i syfte att säkerställa en välfungerande inre marknad på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Med hänsyn till rådande budgetbegränsningar måste unionen söka synergieffekter och förhindra dubbelarbete och uppsplittring i sitt stöd för den inre marknaden. Den måste också göra sina åtgärder mer synliga och sammanhängande för individer, konsumenter, företag och behöriga myndigheter, som kan uppleva förvirring inför de många olika verktygen och stödprogrammen. Programmet kommer därför att tillhandahålla budgetmedel till stöd för en fördjupad och mer rättvis inre marknad genom en rationaliserad och flexibel finansieringsram.

Mot bakgrund av att flera av initiativen i programmet är nya och att situationen på konkurrensområdet i särskilt hög grad påverkas av den dynamiska utvecklingen på den inre marknaden, vars takt och omfattning är svåra att uppskatta, förväntas det behövas flexibilitet för att tillgodose de framväxande behoven inom denna del av programmet.

Genom programmet fastställs dessutom en finansieringsram för framtagandet av högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig europeisk statistik som kan ligga till grund för utformning, övervakning och utvärdering av all unionens politik. Detta finansierades tidigare genom programmet för europeisk statistik9. Det ska understrykas att även om den europeiska

Genomförande och utveckling av den inre marknaden för finansiella tjänster, bolagsrätt, verktyg för förvaltning av den inre marknaden, stöd till standardiseringsverksamhet, verksamhet och utveckling avseende den inre marknaden för varor och tjänster, utveckling av tull- och skattepolitiken.

En ambitiös och innovativ konkurrenspolitik för en starkare union i den digitala tidsåldern, det gemensamma klusterinitiativet.

COM(2018) 439 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

COM(2018) 321 final En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Flerårig budgetram 2021–2027, s. 18.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L39, 9.2.2013, s. 12).

statistiken utan tvivel bidrar till genomförandet av politiken för den inre marknaden har den en mycket större räckvidd, eftersom den stöder all unionens politik.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Programmet bidrar till att skapa en fördjupad och mer rättvis inre marknad, och stöder genomförandet av strategierna för den inre marknaden10 och den digitala marknaden11, handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion12 och paketet En ny giv för konsumenterna13. En stark inre marknad är också en förutsättning för ett starkare EU, som kommissionens ordförande förklarade i sitt tal om tillståndet i unionen 201714.

En förstärkt styrning av den inre marknaden har också varit ett önskemål i åtskilliga av rådets slutsatser och Europaparlamentets resolutioner om den inre marknaden. De mest framträdande av dessa är rådets (konkurrenskraft) slutsatser om strategin för den inre marknaden för tjänster och varor av den 29 februari 2016 (dok. nr 6622/16) och Europaparlamentets resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden (2015/2354(INI)).

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det föreslagna programmet överensstämmer med andra förslag till handlingsprogram och fonder inom EU med liknande syften på närbesläktade kompetensområden. Åtgärderna inom ramen för detta program kommer särskilt att komplettera åtgärderna i programmen Tull15 och Fiscalis16, vilka också har som mål att stödja och förbättra den inre marknadens funktion.

Det föreslagna programmet främjar synergieffekter och komplementaritet i stödet till små och medelstora företag och entreprenörskap genom fonden InvestEU17. I detta syfte kommer ett garantiinstrument med en budget på 2 000 miljoner euro att införas inom den del av InvestEU som är avsedd för små och medelstora företag, vid sidan av de 1 000 miljoner euro som avsätts för andra typer av stöd för små och medelstora företags konkurrenskraft än via finansiella instrument.

Programmet kompletterar det stöd till små och medelstora företag och entreprenörskap som ges genom Europeiska regionala utvecklingsfonden18. Strävan är att programmet ska ge synergieffekter med Horisont Europa19 och rymdprogrammet20 och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av genombrottsinnovationer och andra lösningar som tas fram inom ramen för dessa program. Programmet är också ett komplement till programmet Digitala Europa21, som ska främja digitalisering av ekonomin och den offentliga sektorn i EU.

COM(2015) 192 final, En strategi för en inre digital marknad i Europa.

COM(2015) 550 final, Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag. COM(2015) 468 final, Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion.

COM(2018) 0185 final.

http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-17-3165_sv.htm

COM(2018) 442 final.

COM(2018) 443 final.

COM(2018) 439 final.

COM(2018) 372 final.

COM(2018) 435 final.

COM(2018) 447 final.

COM(2018) 434 final.

I programmet kommer man också att söka synergieffekter med fonden för rättvisa, rättigheter och värden22, som har som mål att bidra till ytterligare utveckling av ett europeiskt område med rättvisa genom att effektivisera de nationella rättssystemen, vilket är en viktig förutsättning för en rättvis och kostnadseffektiv europeisk ekonomi.

Det föreslagna programmet är förenligt med Erasmus23 och Europeiska unionens solidaritetsfond24 samt med Europeiska socialfonden+25. Det kommer att fungera som en katalysator för rörlighet på arbetsmarknaden och bland unga människor, vilket är avgörande för en välfungerande inre marknad.

Slutligen kan de åtgärder i det föreslagna programmet som rör stöd till livsmedelskedjan, såsom veterinära och fytosanitära åtgärder för att komma till rätta med kriser på områdena djurhälsa och växtskydd, kompletteras av marknadsbaserade insatser från EU:s budget för den gemensamma jordbrukspolitiken26.

Där det är relevant bör åtgärderna inom programmet användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering. De ska också ha ett klart europeiskt mervärde. Detta kommer att garantera att åtgärderna i programmet är förenliga med EU:s regler för statligt stöd, och därmed undvika en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Den läggs fram för en union av 27 medlemsstater. Detta är i linje med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Europeiska rådet mottog denna anmälan den 29 mars 2017.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Enligt fast rättspraxis måste valet av rättslig grund för en rättsakt inom Europeiska unionen grundas på objektiva omständigheter som kan bli föremål för domstolsprövning. När det finns en mer specifik bestämmelse i fördraget som kan användas som rättslig grund för rättsakten i fråga ska denna användas. Om bedömningen av en rättsakt visar att den tjänar två syften eller att den har två beståndsdelar, och om ett av dessa syften eller en av dessa beståndsdelar kan identifieras som den huvudsakliga, medan den andra endast är av underordnad betydelse, ska rättsakten ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller dominerande syftet eller den huvudsakliga eller dominerande beståndsdelen. När det gäller rättsakter som har flera målsättningar eller som innehåller flera beståndsdelar vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra utan att den ena är underordnad i förhållande till den andra har domstolen slagit fast att sådana rättsakter, när olika bestämmelser i fördraget således är tillämpliga, undantagsvis ska antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga

COM(2018) 375 final. COM(2018) 367 [...]. COM(2018) 393 final. COM(2018) 382 final. COM(2018) 322 final, artikel 10.

grunderna. Det är emellertid uteslutet att använda två rättsliga grunder om de förfaranden som föreskrivs för de båda grunderna är oförenliga med varandra27.

De nu gällande programmen som ska integreras med det nya programmet har inrättats genom grundläggande rättsakter som har olika rättsliga grunder. Dessa sammanhänger med följande artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget):

∙Artikel 114 i fråga om stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision28 (och ett stort antal åtgärder på den inre marknaden som innehåller bestämmelser om tilläggsfinansiering).

∙Artikel 169.2 b i fråga om konsumentskydd29.

∙Artiklarna 43 och 168.4 b i fråga om veterinära och fytosanitära åtgärder30.

∙Artikel 197 i fråga om administrativt samarbete.

∙Artikel 173 i fråga om att främja en miljö som är gynnsam för utveckling av företag, särskilt små och medelstora företag.

∙Artikel 195 i fråga om turism.

∙Artikel 338 i fråga om statistik.

Med tanke på de uppnådda synergieffekterna har sammanslagningen av de föregående programmen resulterat i att förslaget har fyra samtidiga målsättningar vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra utan att någon av dem är underordnad i förhållande till de andra. Dessa är

∙den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget),

∙veterinära och fytosanitära åtgärder (artiklarna 43 och 168.4 b i EUF-fördraget),

∙att främja en miljö som är gynnsam för utveckling av företag, särskilt små och medelstora företag (artikel 173 i EUF-fördraget), och

∙statistik som underlag för unionens politik (artikel 338 i EUF-fördraget).

Följaktligen är de rättsliga grunderna för detta program artiklarna 114, 43.2, 168.4 b, 173 och 338 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen

För att en fördjupad och mer rättvis inre marknad ska kunna skapas måste det finnas ett välfungerande regelverk, välinformerade och starka individer, konsumenter och företag samt ett konkurrenskraftigt industriellt ekosystem. Detta kan inte EU eller medlemsstaterna uppnå på egen hand. Det är visserligen medlemsstaterna som har det primära ansvaret för att genomföra den inre marknaden i praktiken, men kommissionen i egenskap av fördragens väktare och unionen som helhet har ett intresse av att se till att dessa mål nås på ett sammanhängande sätt, så att individer, konsumenter och företag har samma rättigheter och möjligheter i hela EU. För att säkerställa en konsekvent utveckling av den inre marknaden

ECLI:EU:C:2012:525, mål C-490/10, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, punkterna 44–47.

Förordning (EU) nr 258/2014.

Förordning (EU) nr 254/2014, förordning (EU) 2017/826. Förordning (EU) nr 652/2014.

krävs det åtgärder på EU-nivå i fråga om icke-diskriminering, konsumentskydd. effektiv konkurrens, utveckling av medlemsstaternas kapacitet och samarbetet mellan dem och för att hantera gränsöverskridande frågor. Det behövs gemensamma regler och europeiskt samarbete för att kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska kunna arbeta på ett sammanhängande sätt på den operativa nivån.

Samarbete och samordning i en sådan hög grad kan endast uppnås genom ett centraliserat tillvägagångssätt, helst på unionsnivå. Verksamheterna inom ramen för det föreslagna programmet är mer kostnadseffektiva än om alla de deltagande medlemsstaterna skulle göra enskilda samarbetsarrangemang på bilateral eller multilateral basis. Programmet bygger på stordriftsfördelar genom att resurserna slås samman. Detta gör det samtidigt möjligt att öka förtroendet för den inre marknaden hos allmänheten, konsumenterna, företagen och medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Dessutom har behovet av åtgärder på unionsnivå redan slagits fast i de tidigare programmen. Det föreslagna programmet vilar på samma grund.

Detta program kan således bara inrättas på unionsnivå, eftersom åtgärderna förutsätter ett aktivt samarbete och samordning mellan medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

Det föreslagna programmet kommer att bidra till en effektiv kontroll av efterlevnaden och modernisering av unionens rättsliga ram och en snabb anpassning av den till den föränderliga omvärlden. Detta kommer bland annat att ske med hjälp av insamling och analyser av data, studier, utvärderingar och politiska rekommendationer. Mer än hälften av de föreslagna budgetmedlen kommer att avsättas för kapacitetsuppbyggnad och för att underlätta gemensamma åtgärder mellan medlemsstaterna och mellan deras behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna. Vidare kommer programmet att finansiera mekanismer som gör det möjligt för företrädare för individer, konsumenter och företag att bidra till beslutsfattandet. Det kommer också att förstärka utbyte och spridning av expertis och kunskap. Programmet kommer att stödja mycket specifika typer av åtgärder på områdena ökad konkurrenskraft, främst för små och medelstora företag, samt standardiserings- och nödåtgärder avseende livsmedelskedjan.

Dessutom tillhandahåller programmet en ram för finansieringen av åtgärder för att utveckla,

producera och sprida europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/200931.

Inga åtgärder är mer långtgående än vad som är absolut nödvändigt för att nå programmets mål att skapa en välfungerande inre marknad, främja små och medelstora företags konkurrenskraft och producera europeisk statistik. Åtgärderna bygger på en analys av de faktiska behoven ute på fältet, men tar också hänsyn till kraven i lagstiftningen (till exempel i fråga om veterinära och fytosanitära nödåtgärder och europeisk statistik). Kommissionen

31Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT l 87, 31.3.2009, s. 164).

kommer att samordna, verkställa och förvalta i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen.

Följaktligen kommer programmets mål att kunna uppnås på ett mycket mer proportionellt sätt på unionsnivå än på medlemsstatsnivå.

Mervärdet för unionen behandlas i punkt 3.3 i konsekvensbedömningen.

•Val av instrument

Såsom konsekvensbedömningen visar är det lämpligt att unionens insatser har formen av ett finansieringsprogram. Genom att alla de tidigare programmen och de åtgärder som tidigare finansierades via budgetposter som rör den inre marknaden, små och medelstora företags konkurrenskraft och europeisk statistik slås samman till ett enda program blir åtgärderna mer sammanhängande och integrerade. Samtidigt kommer antalet avvikande och splittrade finansieringsregler att minska.

Finansieringsprogrammet läggs fram i form av en förordning, i enlighet med den policy för lagstiftningen som kommissionen har antagit i fråga om budgetramen.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Det föreslagna programmet bygger på lärdomar från utvärderingarna av de tidigare programmen. Hänsyn tas också till resultaten av utvärderingar och offentliga samråd om verksamheter som tidigare har finansierats via budgetposter som rör den inre marknaden och till behovet av att införa nya budgetposter.

Det är särskilt värt att notera att bara 6 % av EU-medborgarna anser att de är välinformerade om sina rättigheter som medborgare i unionen, och att bara 36 % anser sig vara ganska välinformerade32. I det offentliga samrådet om inrättande av en gemensam digital ingång33 svarade 80 % av företagen att det var svårt att uppfylla andra länders lagkrav. 60 % av privatpersonerna ansåg att det var svårt eller ganska svårt att veta vilka nationella krav de måste uppfylla vid en flytt till en annan medlemsstat34.

Refit-utvärderingen35 av marknadsövervakningen för produkter visade också på brister i företagens medvetenhet om regler och i fråga om öppenheten om produkternas överensstämmelse. Utvärderingen visade att bristande överensstämmelse bland annat är ett resultat av den splittrade marknadsövervakningen i EU. Det krävs en mer konsekvent ram för samordningen av marknadsövervakningsmyndigheternas finansiering av gemensamma åtgärder för att minska antalet produkter som inte uppfyller kraven på den inre marknaden.

Eurobarometer 430: EU-medborgarskapet – mars 2016. https://ec.europa.eu/growth/content/public-consultation-single-digital-gateway-0_sv

Commission staff working document synopsis report on the stakeholder consultation on the single digital gateway Accompanying the document Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on establishing a single digital gateway to provide information, procedures, assistance and problem solving services and amending Regulation (EU) No 1024/2012 (SWD/2017/0212 final — 2017/086 (COD)). http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=SWD:2017:0469:FIN

När det gäller konkurrenspolitiken visade Eurobarometerundersökningarna 2010 och 2014 att allmänheten saknar kunskap om vart man ska vända sig när priserna stiger, antalet produkter eller leverantörer minskar eller kvaliteten sjunker. Dessutom visade en Eurobarometerundersökning 2016 att kunskaperna och medvetenheten om reglerna om statligt stöd är begränsade.

I utvärderingen av konsumentprogrammet36 framhölls att programmet svarade långsamt på de nya utmaningar på marknaden som följer av snabba och ofta oförutsägbara samhälleliga och tekniska förändringar. Dessutom togs specifika begränsningar i vissa medlemsstater som förhindrar ett optimalt genomslag, vanligen på grund av begränsade resurser, upp i utvärderingen.

Halvtidsutvärderingen av programmet om livsmedelskedjan37 visade att alla verksamheter som fick finansiellt stöd av unionen på detta område var av avgörande betydelse för skyddet för människors, djurs och växters hälsa i hela livsmedelskedjan. Programmet har också visat sig vara flexibelt när det gäller att tillgodose nya behov av samfinansiering, särskilt vid utbrott av djur- och växtsjukdomar.

Slutligen visar den pågående utvärderingen av programmet för europeisk statistik38 att det är nödvändigt att utveckla en permanent kapacitet för att snabbare kunna tillgodose nya behov av uppgifter. Globaliseringen, digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen gör att de grundläggande måtten på ekonomisk utveckling, det vill säga bruttonationalprodukt och viktiga ekonomiska indikatorer, ifrågasätts. Därför måste det också göras betydande ansträngningar för att utveckla nya metoder. Uppgiftsinsamlingen måste anpassas till att omfatta alla tillgängliga datakällor.

•Samråd med berörda parter

Det offentliga samrådet om den fleråriga budgetramen genomfördes mellan den 10 januari och den 9 mars 2018. Frågeformuläret omfattade investeringar, forskning och innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden.

Omkring 80 % av de berörda parterna ansåg att unionens program tillförde större mervärde än vad som skulle kunna uppnås på nationell nivå. Den inre marknaden betraktades som det bästa exemplet på unionens mervärde eftersom den ansågs vara en kollektiv nyttighet som skapar reellt och påtagligt värde.

Några av de viktigaste utmaningarna för programmet var enligt en stor majoritet av svarspersonerna stödet till små och medelstora företag och till industriell utveckling, rättvis konkurrens och livsmedelssäkerhet. Generellt sett uppgav mellan 20 % och 50 % av svarspersonerna att de politiska åtgärderna i programmet till fullo eller ganska väl bidrar till att komma till rätta med dessa utmaningar. Smidig omsättning av varor i unionen fick högst poäng (50 % av alla svar). Därefter kom stöd till industriell utveckling (42 %), tillhandahållande av EU-statistik (40 %) och stöd till kapitalflöden och investeringar (39 %). Bara 12 % av svarspersonerna ansåg att dessa politiska åtgärder inte alls har varit framgångsrika.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 254/2014 av den 26 februari 2014 om ett flerårigt konsumentprogram för åren 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 1926/2006/EG (EUT L 84, 20.3.2014, s. 42).

Halvtidsutvärdering av förordning (EU) nr 652/2014

Rapporten har ännu inte publicerats, men finns tillgänglig hos Eurostat på begäran.

•Konsekvensbedömning

Föremålet för konsekvensbedömningen var det föreslagna programmets utformning. Följande tre övergripande scenarier analyserades:

–Alternativ 1: Ett scenario där inga åtgärder vidtas, där genomförandet av de nuvarande fleråriga programmen och budgetrubrikerna fortsätter och nya utgiftsförslag läggs till genom separata grundläggande rättsakter.

–Alternativ 2: Ett integrerat scenario, där ett nytt program antas för att genomföra nuvarande och nya program och budgetrubriker som faller inom tillämpningsområdet för programmet. Detta görs med hjälp av en enda grundläggande rättsakt som är tillräckligt flexibel för att bevara specifika rättsliga och institutionella krav.

–Alternativ 3: Ett helt enhetligt scenario, där alla program som omfattas av programmet slås samman till en enda gemensam grundläggande rättsakt med identiska rättsliga och institutionella krav för alla åtgärder inom dess tillämpningsområde.

Alternativ 2, ett nytt integrerat program, var det alternativ som rekommenderades. Det konstaterades att detta innebar en lägre ambitionsnivå än alternativ 3, men att det var ett genomförbart och pragmatiskt sätt att uppnå ytterligare förenklingar, flexibilitet och synergieffekter mellan de omfattade programmen och budgetrubrikerna. Samtidigt skulle det vara möjligt att ta hänsyn till de specifika rättsliga och institutionella kraven på styrning av de enskilda programmen. Några exempel är de veterinära och fytosanitära nödåtgärderna och programmet för europeisk statistik39, som har särskilda institutionella strukturer och styrningsstrukturer som inte är relevanta för andra delar av programmet.

Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll40. Nämnden utfärdade emellertid flera kommentarer och rekommendationer till förbättringar, vilka hanterades på följande sätt:

Nämndens rekommendationer							Gjorda revideringar

Rapporten bör uppdateras så att den					Avsnitt 1.1 om tillämpningsområde och
återspeglar och förklarar de senaste					bakgrund har utökats för att återspegla
besluten om programmets omfattning.					omfattningen av programmet för den inre
					marknaden.

De programspecifika bilagornas art bör					De programspecifika bilagornas art har
förklaras	bättre	i	inledningen.		klargjorts		i	avsnitt	1.1	om
Inkonsekvenser mellan			bilagorna	och	tillämpningsområde och bakgrund.
rapporten bör åtgärdas. Slutsatser i
bilagorna som har betydelse för budgeten					De	viktigaste		resultaten		från
för programmet för den inre marknaden bör
inkluderas i huvudrapporten. Förändringar					(del)programmen till programmet för den inre
av de enskilda programmen som ska					marknaden beskrivs i huvudrapporten om
genomföras under nästa period bör anges.					konsekvensbedömningen, se tabell (1.3 om de
De berörda	parternas	bidrag bör		också	viktigaste erfarenheterna av programmen och

Som upprättades genom förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik. SEC(2018)294.

framgå tydligare av presentationen av det						budgetrubrikerna i programmet för den inre
politiska sammanhanget och de nya						marknaden), och de främsta ändringarna av
prioriteringarna.		Rapporten bör			förklara	(del)programmen har lagts in i tabell (2.1 om
hur de farhågor som har kommit till uttryck						de viktigaste ändringarna av befintliga
särskilt när det gäller prioriteringarna						program/budgetrubriker.). Dessutom har de
återspeglas, till exempel i fråga om hälsa						berörda parternas synpunkter förtydligats.
och en säker och hållbar livsmedelskedja.

I rapporten beskrivs de gemensamma						Avsnitt 3.3 om möjliga prioriteringar som
prioriteringarna i programmet för den inre						svar på referensscenariot för EU27 har lagts
marknaden, men			prioriteringen		mellan	till i rapporten.
dessa och mellan delprogrammen skulle
kunna diskuteras närmare. Analysen skulle
kunna	återspegla			scenarier	med
nedskärningar		av	åtgärder		och/eller
uppnående av synergieffekter i syfte att
klara en eventuell begränsad budget.

Samstämmigheten				och	möjliga	Information		om	undantagen	från
synergieffekter		mellan		instrumenten i		tillämpningsområdet			och samstämmigheten
programmet för den inre marknaden och						med andra program som omfattas av den
andra program som omfattas av den						fleråriga budgetramen i avsnitt 1.1 har utökats
fleråriga	budgetramen			skulle	kunna	med	ytterligare		information	om
förklaras bättre i rapporten.						samstämmighet		och	möjliga synergieffekter
						med andra program.

•Förenkling

Såsom förklaras ovan sammanför det föreslagna programmet verksamheter som tidigare har finansierats genom sex olika program, däribland programmet för europeisk statistik, men också verksamheter som tidigare finansierades genom flera olika rubriker i kommissionens budget41 som rörde den inre marknaden. Programmet innehåller också nya initiativ42 som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion.

De olika åtgärderna rationaliseras följaktligen genom programmet, och synergieffekter mellan dem utnyttjas. Programmet skapar också en flexiblare och smidigare finansieringsram i syfte att säkerställa och fördjupa en välfungerande inre marknad på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

•Grundläggande rättigheter

Programmet säkerställer att de rättigheter och principer som anges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna respekteras fullt ut och bidrar till genomförandet av flera av dessa rättigheter. Målen för programmet är främst att skydda medborgarnas hälsa i enlighet med artikel 35 i stadgan och att skydda konsumenterna i enlighet med artikel 38 i stadgan. Det bidrar också till rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol som

En ambitiös och innovativ konkurrenspolitik för en starkare union i den digitala tidsåldern, det gemensamma klusterinitiativet.

fastställs i artikel 47 i stadgan. Programmet har även till syfte att stärka näringsfriheten i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis (artikel 16).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den 2 maj 2018 antog kommissionen ett förslag till nästa fleråriga budgetram för den period som inleds 2021. Enligt detta förslag innehåller förordningen en budgetram på 4 088 580 000 euro (i löpande priser) för perioden från och med 2021.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Det föreslagna programmet kommer främst att genomföras med direkt förvaltning, särskilt med användning av bidrag, priser och upphandling.

Delar av programmet kommer enligt planerna att genomföras av genomförandeorgan. Detta gäller särskilt de åtgärder som rör konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, samt utbildning på området människors, djurs eller växters hälsa i livsmedelskedjan och stöd till djurens välfärd.

Programmets effekter kommer att bedömas med hjälp av en halvtidsutvärdering och en slutlig utvärdering samt genom fortlöpande övervakning av en uppsättning avancerade centrala prestationsindikatorer. Dessa utvärderingar kommer att genomföras i linje med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet från den 13 april 201643, i vilket de tre institutionerna bekräftade att utvärderingar av den befintliga lagstiftningen och politiken bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. I dessa utvärderingar kommer programmets effekter i praktiken att bedömas på basis av indikatorer och mål samt en detaljerad analys av i vilken grad instrumentet kan anses vara relevant, effektivt och ändamålsenligt, ge tillräckligt mervärde för unionen och vara förenligt med unionens övriga politik. De kommer att inbegripa lärdomar när det gäller att identifiera potentiella brister och problem, liksom möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller resultaten av dem, och bidra till att maximera deras verkan.

Programmets resultat och output kommer att bedömas regelbundet med hjälp av ett heltäckande övervakningssystem som bygger på fastställda indikatorer, i syfte att säkerställa att det ger valuta för pengarna. Eftersom programmet till största delen har en stödjande funktion, för att hjälpa medlemsstaternas förvaltningar att utbyta information och öka sin kapacitet, inriktas övervakningssystemet bland annat på att följa upp hur verksamheterna i programmet utvecklas med hjälp av outputindikatorer.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I – Allmänna bestämmelser

Programmets tillämpningsområde omfattar den inre marknaden, små och medelstora företags konkurrenskraft och europeisk statistik på ett heltäckande sätt.

43Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

Programmets särskilda mål är

∙att få den inre marknaden att fungera bättre,

∙att stärka företagens, särskilt de små och medelstora företagens, konkurrenskraft,

∙att öka standardiseringen,

∙att främja konsumenternas intressen,

∙att bidra till hög hälsonivå för människor och djur samt till en god växtskyddsstatus i alla led i livsmedelskedjan och

∙att framställa och förmedla högkvalitativ EU-statistik.

Programmet ska vara öppet för medlemsstaterna, medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater. I linje med unionens övergripande politik kommer även de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken att kunna delta i programmet på vissa villkor. Dessutom kommer programmet att vara öppet för Schweiz, i enlighet med de villkor som fastställs i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet44.

Programmet kommer att genomföras med hjälp av de vanligaste finansieringsmekanismerna i unionens budget, nämligen offentlig upphandling och bidrag.

Kapitel II – Bidrag

I detta kapitel behandlas åtgärder av allmänt slag som är tillämpliga på alla särskilda mål. Dessa innefattar

∙stöd för effektiv efterlevnad och modernisering av unionens regelverk genom datainsamling och dataanalys,

∙undersökningar och utvärderingar,

∙kapacitetsuppbyggnad och underlättande av gemensamma åtgärder mellan medlemsstaterna och mellan deras behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna,

∙finansiering av mekanismer som gör det möjligt för företrädare för individer, konsumenter och företag att bidra till beslutsfattandet och

∙förstärkt utbyte och spridning av expertis och kunskap.

I detta kapitel anges dessutom en rad mycket specifika och riktade strikt begränsade typer av åtgärder på områdena ökad konkurrenskraft, särskilt för små och medelstora företag, och standardisering och nödåtgärder i livsmedelskedjan. Vidare förtecknas i kapitlet de specifika åtgärderna för genomförande av ramen för finansiering av åtgärder för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009.

44EUT L 90, 28.3.2006, s. 2.

För att åstadkomma största möjliga förenkling fastställs i kapitlet antingen ytterligare villkor eller undantag från budgetförordningen när det gäller kriterier för stödberättigande enheter, undantag från kravet på ansökningsomgångar, reglerna för samfinansiering, stödberättigande kostnader etc.

Kapitel III – Programplanering, övervakning och utvärdering

Programmet bör genomföras på basis av årliga eller fleråriga arbetsprogram eller program. Med tanke på att målen är fastställda på medellång till lång sikt och bygger på erfarenheter som vinns över tid kan arbetsprogrammen omfatta flera år. Fleråriga arbetsprogram påverkar inte genomförandet av programmet, men kommer att minska den administrativa bördan.

En förteckning över viktiga indikatorer återfinns i bilaga IV, så att övervakningen av programmet och dess prestation kan förbättras redan från början. Kommissionen kommer att ha befogenhet att anta delegerade akter i syfte att förändra ramen för övervakning och utvärdering och förteckningen över indikatorer vid behov.

Kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 innehåller ett mer ambitiöst mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s anslag ska bidra till klimatmålen. Programmets bidrag till detta övergripande mål kommer att spåras via unionens märkningssystem på klimatområdet på relevant indelningsnivå, också med användning av mer precisa metoder när sådana är tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att presentera informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden i samband med det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att söka identifiera relevanta åtgärder under utarbetandet, genomförandet, översynen och utvärderingen av programmet.

En interimsutvärdering och en slutlig utvärdering kommer att genomföras.

Kapitel IV – Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Konsekvent, effektiv och proportionell riktad information kommer att tillhandahållas för flera målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2018/0231 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2, 168.4 b och artiklarna 114, 173 och 338,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande45, med beaktande av Regionkommitténs yttrande46,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Den inre marknaden är en av unionens hörnstenar. Alltsedan starten har den inre marknaden i stor utsträckning bidragit till tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Den har skapat nya möjligheter och stordriftsfördelar för europeiska företag, framförallt för mikroföretag, små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), och stärkt deras industriella konkurrenskraft. Den inre marknaden har bidragit till att skapa arbetsplatser och erbjudit konsumenterna ett större urval till lägre priser. Den fortsätter att vara en drivkraft för uppbyggnaden av en starkare, mer balanserad och rättvisare ekonomi. Den inre marknaden hör till unionens viktigaste landvinningar och är dess största tillgång i en alltmer globaliserad värld.

(2)Den inre marknaden måste hela tiden anpassa sig till de snabba förändringarna i en omvärld präglad av den digitala revolutionen och globaliseringen. En ny era av digitala innovationer medför fortsättningsvis möjligheter för både företag och enskilda individer, bidrar till skapandet av nya produkter och affärsmodeller, men utgör likväl en utmaning när det gäller reglering och tillämpning av lagstiftningen.

(3)Unionens omfattande lagstiftning ligger till grund för en fungerande inre marknad. Detta gäller framförallt konkurrenskraft, standardisering, konsumentskydd, marknadskontroll och reglering av livsmedelskedjan, men innefattar även regler för företagande, handel och finansiella

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

transaktioner samt främjandet av en rättvis konkurrens för att ge likvärdiga förutsättningar av det slag som är nödvändigt för en fungerande inre marknad.

(4)Det finns dock fortfarande hinder i vägen för en välfungerande inre marknad, och nya hinder dyker upp. Antagandet av regler utgör endast ett första steg på vägen, men lika viktigt är att få dem att fungera i praktiken. I sista hand är det här en fråga om EU-medborgarnas tilltro till unionen, dess förmåga att åstadkomma resultat och skapa arbetstillfällen och tillväxt, samtidigt som det allmänna intresset skyddas.

(5)Flera olika program för insatser från unionens sida förekommer samtidigt inom områden som konkurrenskraften för företag, inklusive små och medelstora företag, konsumentskydd, kunder och slutanvändare av finansiella tjänster, politiskt beslutsfattande som gäller finansiella tjänster och livsmedelskedjan. Viss ytterligare verksamhet finansieras direkt under budgetposterna för den inre marknaden. Det är nödvändigt att rationalisera och utnyttja synergier mellan olika åtgärder och att tillhandahålla smidigare och mer flexibla ramar för att finansiera verksamhet som syftar till att åstadkomma en välfungerande inre marknad på mest kostnadseffektiva sätt. Därför är det nödvändigt att inrätta ett nytt program som sammanför olika former av verksamhet som tidigare finansierats inom ramarna för de övriga programmen och andra relevanta budgetposter. Programmet ska också omfatta nya initiativ som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion.

(6)Utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik omfattas av ett separat

program för europeisk statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/201347. I syfte att garantera kontinuitet i framställningen och spridningen av europeisk statistik bör det nya programmet också inkludera verksamhet som omfattas av programmet för europeisk statistik genom att tillhandahålla ramar för att utveckla, producera och sprida europeisk statistik. Det nya programmet bör etablera de finansiella ramarna för europeisk statistik för att tillhandahålla högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig statistik om Europa till stöd för utformningen, genomförandet, bedömningen och utvärderingen av all unionspolitik.

(7)Det är därför lämpligt att inrätta ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, och europeisk statistik (nedan kallat programmet). Programmet bör inrättas för en längd på sju år, från 2021 till 2027.

(8)Programmet bör stödja utformningen, genomförandet och tillämpningen av unionslagstiftningen till stöd för en välfungerande inre marknad. Programmet bör stödja skapandet av rätt förutsättningar för att stärka alla aktörer på den inre marknaden, såväl företagen, som EU-medborgarna, inklusive konsumenterna, samt det civila samhället och de offentliga myndigheterna. För detta ändamål bör programmet syfta till att säkerställa företagens konkurrenskraft, särskilt i fråga om de små och medelstora företagen, men också stödja tillämpningen av konsumentskydd och säkerhetsbestämmelser och höja medvetenheten hos företagen och de enskilda individerna genom att förse dem med rätt verktyg, kunskap och kompetens så att de kan fatta välgrundade beslut och för att stärka deras deltagande i utformningen av unionens politik. Dessutom bör programmet ha som syfte att främja rättsligt och administrativt samarbete, i synnerhet genom utbyte av bästa praxis och genom uppbyggnad av kunskaps- och kompetensbaser, inbegripet användningen av strategisk offentlig upphandling. Programmet bör också ha som syfte att stödja utvecklingen av högkvalitativa internationella standarder som stöder genomförandet av unionens lagstiftning. Det här omfattar även utformningen av standarder på området för finansiell rapportering och revision för att

47Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 av den 15 januari 2013 om inrättande av ett program för europeisk statistik 2013–2017 (EUT L 39, 9.2.2013, s. 12).

därigenom bidra till att unionens kapitalmarknader blir transparenta och välfungerande, samt till att stärka investerarskyddet. Programmet bör också stödja reglering och standardisering genom att säkerställa bredast möjliga deltagande av berörda parter. Målet för programmet bör även vara att stödja genomförandet av unionens lagstiftning och dess efterlevnad genom att sörja för en hög hälsoskyddsnivå för människor och djur och ett gott växtskydd i alla led i livsmedelskedjan och förbättra djurskyddet.

(9)En modern inre marknad främjar konkurrens till fördel för konsumenter, företag och anställda. Bättre utnyttjande av den ständigt föränderliga inre marknaden för tjänster bör vara till hjälp för europeiska företag när det gäller att skapa arbetstillfällen och växa över gränserna, medföra ett större urval av tjänster till bättre priser och upprätthålla höga standarder för både konsumenter och arbetstagare. För att detta ska gå att uppnå, bör programmet bidra till att undanröja återstående hinder och till att säkerställa ett regelverk som kan lämna utrymme för nya innovativa affärsmodeller.

(10)Rättsliga hinder på den inre marknaden har undanröjts för många industriella produkter via förebyggande mekanismer och antagandet av gemensamma regler samt, i sådana fall där inga tillämpliga unionsregler förekommer, via principen om ömsesidigt erkännande. På områden där det inte finns någon unionslagstiftning betyder principen om ömsesidigt erkännande att varor som saluförs lagligt i en medlemsstat åtnjuter rätten till fri rörlighet och kan säljas i en annan medlemsstat. Otillräcklig tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande gör dock att det blir svårare för företag att få tillträde till marknader i andra medlemsstater. Trots den höga marknadsintegrationen på området för varor innebär detta förlorade möjligheter för ekonomin överlag. Programmet bör därför ha som syfte att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på området för varor och minska mängden olagliga varor som inte uppfyller kraven på marknaden.

(11)Nya utmaningar för regleringen och tillämpningen hänger samman med att omgivningen snabbt förändras i och med den digitala revolutionen, exempelvis när det gäller frågor som cybersäkerhet, sakernas internet eller artificiell intelligens. Om skada skulle uppstå är det viktigt att det finns stränga regler om produktsäkerhet och ansvarsskyldighet för att garantera att lämpliga motåtgärder vidtas som gör att EU-medborgarna, inklusive konsumenter och företag, gynnas av dessa regler. Därför bör programmet bidra till en snabb anpassning till produktansvarsregler för unionen, som främjar innovation, liksom en snabb tillämpning av dessa.

(12)Att det finns varor på marknaden som inte överensstämmer med unionsrätten gör att de som följer lagen försätts i underläge och att konsumenterna till och med utsätts för risker. Många företagare följer inte reglerna, antingen på grund av bristande kunskaper, eller helt medvetet för att vinna konkurrensfördelar. Marknadskontrollsmyndigheterna är ofta underfinansierade och bundna av nationella gränser, medan företagare bedriver handel i hela unionen, eller till och med internationellt. Det är i synnerhet när det gäller e-handel mycket svårt för marknadskontrollsmyndigheterna att spåra produkter som importeras från tredjeländer och som inte överensstämmer med kraven och att identifiera det ansvariga organet inom deras jurisdiktion. Programmet bör därför arbeta för att stärka produktöverensstämmelsen genom att ge rätt incitament till företagarna, öka efterlevnadskontrollerna och främja ett närmare samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter över gränserna. Programmet bör också medverka till konsolideringen av det existerande regelverket för marknadskontroll, uppmuntra till gemensamma åtgärder mellan marknadskontrollsmyndigheter från olika medlemsstater, förbättra informationsutbytet samt främja konvergens och större integration av marknadskontrollverksamheten.

(13)Produktsäkerheten är en gemensam angelägenhet. Organen för bedömning av överensstämmelse bekräftar om produkter svarar mot säkerhetskraven innan de släpps ut på marknaden. Därmed är det av största vikt att organen för bedömning av överensstämmelse är pålitliga och kompetenta. Europeiska unionen har inrättat ett ackrediteringssystem för organen för bedömning av överensstämmelse som fastställer deras kompetens, opartiskhet och självständighet. Den största utmaningen är nu att hålla ackrediteringssystemet uppdaterat enligt de senaste vetenskapliga rönen och garantera att systemet tillämpas med samma stringens i hela unionen. Programmet bör följaktligen stödja åtgärder för att garantera att organen för bedömning av överensstämmelse fortsättningsvis uppfyller de lagstadgade kraven och att stärka det europeiska ackrediteringssystemet, framförallt inom nya politikområden, genom att stödja

den europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering som avses i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/200848.

(14)Eftersom konsumentmarknaden inte längre känner till några gränser i och med utvecklingen av handel och resetjänster på nätet, är det viktigt att tillförsäkra de konsumenter som är bosatta i unionen tillgång till adekvat skydd när varor och tjänster importeras från ekonomiska aktörer i tredjeländer. Programmet bör därför möjliggöra stöd till samarbete med relevanta organ i tredjeländer som är viktiga handelspartner för unionen, när så är nödvändigt.

(15)Offentlig upphandling används av de offentliga myndigheterna för att ge valuta för pengarna

när offentliga medel läggs ut, liksom för att bidra till en mer innovativ, hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig inre marknad. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU49, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU50 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU51 tillhandahåller den rättsliga grunden för att marknaden för offentlig upphandling, som står för 14 % av unionens bruttonationalprodukt, blir integrerad och fungerar effektivt för att gynna såväl offentliga myndigheter och företag, som medborgarna och konsumenterna. Programmet bör därför stödja åtgärder för att säkerställa en mer utbredd användning av strategisk offentlig upphandling, professionalisering av offentliga upphandlare, förbättrad tillgång till offentlig upphandling för små och medelstora företag, ökad öppenhet, integritet och bättre data, stimulering av upphandlingens digitalisering och främjande av gemensamma upphandlingar, via stärkt samarbete med medlemsstaterna, förbättrad insamling av uppgifter och analys av data inklusive framtagning av specialiserade it-verktyg, stöd till utbyte av erfarenheter och god praxis, givande av vägledning, arbete för förmånliga handelsavtal och stärkt samarbete mellan nationella myndigheter samt lansering av pilotprojekt.

(16)För att uppfylla programmets mål och underlätta tillvaron för medborgare och företag, måste högkvalitativa användarcentrerade offentliga tjänster inrättas. Detta förutsätter att de offentliga förvaltningarna måste börja arbeta på ett nytt sätt, riva barriärer mellan olika delar av deras administration och åta sig att tillsammans med medborgare och företag ta fram dessa former av

offentliga tjänster. Vidare förutsätter den kontinuerliga och ständigt ökande gränsöverskridande verksamheten på den inre marknaden att uppdaterad information om företagens och

48Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

49Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

50Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

51Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

medborgarnas rättigheter tillhandahålls, men likaså information som förklarar de administrativa formaliteterna. Därutöver blir det nödvändigt att tillhandahålla juridisk rådgivning och stöd när det gäller att lösa problem som uppkommer över landsgränserna. Dessutom är det nödvändigt att på ett enkelt och effektivt vis koppla samman nationella förvaltningar, liksom att utvärdera hur den inre marknaden fungerar i praktiken. Programmet bör därför stödja följande etablerade verktyg för förvaltning av den inre marknaden: portalen Ditt Europa som bör utgöra stommen för den kommande gemensamma digitala ingången, Ditt Europa – Rådgivning, Solvit, informationstjänsten för den inre marknaden och resultattavlan för den inre marknaden, i syfte att förbättra medborgarnas dagliga tillvaro och företagens förmåga att handla över gränserna.

(17)Programmet bör stödja utvecklandet av unionens regelverk inom bolagsrätt och företagsstyrning, liksom i fråga om avtalsrätt, med syftet att göra företagandet mer effektivt och konkurrenskraftigt, samtidigt som berörda parter som påverkas av företagens operationer förses med skydd, och för att kunna reagera på politiska utmaningar som dyker upp. Det bör också garantera adekvat utvärdering, genomförande och tillämpning av det relevanta regelverket, informera och bistå berörda parter och främja informationsutbytet på området. Programmet bör vidare stödja kommissionens initiativ till förmån för en entydigt och anpassat regelverk för datadriven ekonomi och innovation. Dessa initiativ är nödvändiga för att stärka rättssäkerheten i fråga om avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, framförallt i fråga om ansvar och etik kopplade till nya former av teknik under utveckling, såsom sakernas internet, artificiell intelligens, robotteknik, 3D-printing. Programmet bör arbeta för att stimulera utvecklingen av datadrivet företagande, eftersom det kommer att vara helt avgörande för vilken ställning unionens ekonomi intar i den globala konkurrensen.

(18)Programmet bör också arbeta för att medlemsstaterna korrekt och fullt ut genomför och tillämpar unionens regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och utvecklar framtida strategier för att ta itu med kommande utmaningar inom detta område. Det bör också stödja relevant verksamhet som bedrivs av internationella organisationer som är av europeiskt intresse, såsom Europarådets expertkommitté för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

(19)Genomförandet och utvecklingen av den inre marknaden på området finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen, inklusive hållbar finansiering, beror i hög grad på de evidensbaserade politiska åtgärder som vidtagits av unionen. För att uppnå detta mål, bör kommissionen inta en aktiv roll i den kontinuerliga övervakningen av finansmarknaderna och den finansiella stabiliteten, liksom i bedömningen av hur unionslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna och utvärderingen av om den existerande lagstiftningen är lämpad för ändamålet samt i identifieringen av potentiella åtgärdsområden där nya risker dyker upp, med berörda parter genomgående involverade under hela den politiska beslutsprocessen. Verksamhet av detta slag är beroende av att analyser, studier, utbildningsmaterial, enkäter, bedömningar av överensstämmelse, utvärderingar och statistik tas fram och stöds av olika itsystem och kommunikationsverktyg.

(20)Med beaktande av att den inre marknaden, i enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids, bör programmet stödja unionens konkurrenspolitik, nätverksbildning och samarbete med nationella myndigheter och domstolar, liksom kontakten med berörda parter i vidare omfattning genom att de rättigheter, fördelar och förpliktelser som ingår i unionens konkurrenspolitik förmedlas och förklaras.

(21)Programmet måste i synnerhet ge sig i kast med de radikala följdverkningar som drabbar den inre marknadens konkurrenskraft och funktion genom den pågående omvandlingen inom ekonomin och näringslivet, i synnerhet på grund av den exponentiella ökningen och bruket av

data, och med beaktande av att företagen och deras rådgivare i allt högre grad använder sig av artificiell intelligens, andra it-verktyg och former av expertis. Det är också ytterst viktigt att programmet stöder nätverksbildning och samarbete med medlemsstaternas myndigheter och domstolar, med hänsyn till att icke snedvriden konkurrenskraft och en fungerande inre marknad i allt väsentligt beror på dessa instansers åtgärder. Med tanke på den viktiga roll konkurrenspolitiken spelar i att förebygga skador på den inre marknaden som uppstår på grund av konkurrensbegränsande beteenden utanför unionens gränser, bör programmet även stödja samarbete med tredjeländers myndigheter, när så är påkallat. Det är dessutom nödvändigt att utöka den utåtriktade verksamheten i syfte att få fler medborgare och företag att dra full fördel av rättvis konkurrens på den inre marknaden. Med tanke på att en del av initiativen i programmet är nya och den del av programmet som avhandlar konkurrens särskilt påverkas av den dynamiska utvecklingen i fråga om konkurrensvillkoren på den inre marknaden, i synnerhet i relation till artificiell intelligens, algoritmer, stordata, cybersäkerhet och kriminalteknik, vars utveckling och omfattning är svåra att förutse, kan man räkna med att det krävs flexibilitet för att bemöta de föränderliga behoven inom denna del av programmet.

(22)Det är av allra största vikt att de europeiska företagens konkurrenskraft stärks samtidigt som lika spelregler och en inre marknad som är öppen och konkurrenskraftig garanteras. De små och medelstora företagen är motorn i Europas ekonomi, eftersom de utgör upp till 99 % av alla företag i Europa, står för två tredjedelar av arbetsplatserna och väsentligen bidrar till skapandet av nya arbetstillfällen med en regional och lokal dimension.

(23)Små och medelstora företag har gemensamma utmaningar, som inte i samma mån påverkar större firmor, när det gäller att ordna finansiering, hitta yrkeskunnig arbetskraft, lätta på den administrativa bördan, utnyttja kreativitet och innovation, komma ut på marknaden och främja internationaliseringsåtgärder. Programmet bör ta itu med sådana marknadsmisslyckanden på ett proportionellt sätt, utan att detta på ett oskäligt sätt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

(24)Många av unionens konkurrenskraftsproblem har att göra med de små och medelstora företagens svårigheter i att få tillgång till finansiering eftersom de kämpar med att bevisa sin kreditvärdighet och har otillräckliga säkerheter. Ytterligare utmaningar vad gäller finansieringen uppkommer av de små och medelstora företagens behov att förbli konkurrenskraftiga genom att engagera sig i exempelvis digitalisering, internationalisering och innovationsfrämjande verksamhet samt höjning av personalens kompetens. Begränsad tillgång till finansiering har en negativ effekt på såväl företagens tillkomst, tillväxt och överlevnad, som på nya företagares beredskap att ta över livskraftiga företag i samband med företagsöverlåtelse.

(25)För att överbrygga dessa marknadsmisslyckanden och säkerställa att de små och medelstora företagen fortsättningsvis kan inneha rollen som grundvalen för unionens ekonomiska konkurrenskraft, är de små och medelstora företagen i behov av extra stödåtgärder i form av

skuld- och kapitalinstrument som inrättas inom ramen för delen avsedd för små och medelstora företag inom InvestEU-fonden inrättad enligt Europaparlamentets och rådets förordning […]52.

Lånegarantiinstrumentet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/201353 har ett påvisat mervärde och förväntas bidra positivt till åtminstone 500 000 små och medelstora företag, en efterföljare kommer att inrättas inom InvestEU-fondens del för små och medelstora företag.

COM(2018) 439 final.

(26)De politiska målen för detta program bör också hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom InvestEU-fondens del för små och medelstora företag. Ekonomiskt stöd bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller bristfälliga investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Olika åtgärder bör ha ett klart europeiskt mervärde.

(27)Programmet bör förse små och medelstora företag med effektivt stöd genom hela deras livscykel. Det bör bygga på de unika kunskaper och den expertis som tillkommit vad gäller små och medelstora företag och de industriella näringarna och genom långvarig erfarenhet av arbetet med europeiska, nationella och regionala berörda aktörer. Detta stöd bör bygga på de lyckade erfarenheterna av nätverket Enterprise Europe Network som en enda kontaktpunkt för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft och utveckla deras verksamhet inom och utanför den inre marknaden. Detta nätverk planerar att fortsätta att förmedla tjänster för de övriga unionsprogrammens del, framförallt för programmet Horisont 2020, genom användning av de finansiella resurserna för dessa program. Mentorverksamheten för nya företagare bör också kvarstå som ett redskap för att göra det möjligt för nya eller blivande företagare att vinna erfarenheter av företagande genom att de matchas med erfarna företagare från andra länder och därigenom kan stärka färdigheterna i att driva företag. Programmet bör sträva till att ytterligare växa och utvidga sin geografiska omfattning och därmed erbjud företagarna en mer omfattande palett av möjligheter till matchning i komplementaritet med andra av unionens initiativ, där så är relevant.

(28)Kluster är ett strategiskt verktyg för att stödja konkurrenskraften hos och expansionen av små och medelstora företag, eftersom de skapar ett gynnsamt företagsklimat. Gemensamma klusterinitiativ borde leda till att man får den kritiska massa som krävs för att öka de små och medelstora företagens tillväxt. Genom att koppla samman specialiserade ekosystem skapar kluster nya affärsmöjligheter för små och medelstora företag och integrerar dem bättre i europeiska och globala strategiska värdekedjor. Utvecklingen av transnationella partnerskap och genomförandet av gemensam verksamhet, som stöds av den europeiska plattformen för klustersamarbete, bör stödjas. Hållbara partnerskap bör uppmuntras genom fortsatt finansiering, om prestationen och delmålen uppnås. Direkt stöd till små och medelstora företag bör kanaliseras genom klusterorganisationer för införande av avancerad teknik, nya affärsmodeller, koldioxidsnåla och resurseffektiva lösningar, kreativitet och design, anpassning av färdigheter, utvidgat entreprenörskap och internationalisering samt för att locka talanger. Andra aktörer som är specialiserade inom stöd till små och medelstora företag bör vara delaktiga för att underlätta en industriell omvandling och genomförandet av strategier för smart specialisering. Programmet bör därmed bidra till tillväxt och skapa kopplingar till unionens (digitala) innovationsnav och investeringar som görs inom sammanhållningspolitiken och Horisont Europa. Synergier med Erasmusprogrammet kan också undersökas.

(29)Kreativitet och innovation är avgörande för konkurrenskraften hos unionens industriella värdekedjor. De är katalysatorer för industriell modernisering och bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla. De små och medelstora företagens utnyttjande släpar dock fortfarande efter. Programmet bör därför stödja riktade åtgärder, nätverk och partnerskap för kreativitetsdriven innovation i hela den industriella värdekedjan.

(30)Europeiska standarder spelar en viktig roll på den inre marknaden. De är av största betydelse för konkurrenskraften hos företag, framför allt små och medelstora företag. De är också ett mycket viktigt verktyg för att stödja unionens lagstiftning och politik på en rad viktiga områden, såsom energi, klimatförändringar, informations- och kommunikationsteknik, hållbar resursanvändning, innovation, produktsäkerhet, konsumentskydd, arbetstagarnas säkerhet och

arbetsförhållanden samt en åldrande befolkning, och bidrar därmed positivt till samhället som helhet.

(31)Den europeiska standardiseringsverksamheten regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/201254 och genomförs sedan länge genom offentlig-privata partnerskap, vilket är avgörande för att uppnå de mål som fastställs i den förordningen samt i unionens allmänna och sektorsspecifika standardiseringspolitik.

(32)Ett välfungerande gemensamt ramverk för finansiell rapportering är nödvändigt för den inre marknaden, för effektivt fungerande kapitalmarknader och för förverkligandet av den integrerade marknaden för finansiella tjänster inom kapitalmarknadsunionen.

(33)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/200255, bör internationella redovisningsstandarder (IFRS-standarder) som antagits av International Accounting Standards Board och tillhörande tolkningar från IFRS Interpretation Committee införlivas i unionsrätten för att tillämpas av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen endast om IFRS-standarderna uppfyller villkoren i den

förordningen, inklusive kravet på att årsbokslutet ska ge en rättvisande bild som fastställs i artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU56 och att de ska bidra till det europeiska gemensamma bästa. Sådana internationella redovisningsstandarder måste utvecklas i en öppen process där demokratiskt ansvar kan utkrävas. IFRS-standarder spelar därmed en viktig roll för den inre marknadens funktion och därför har unionen ett direkt intresse av att se till att processen där IFRS-standarder utvecklas och godkänns resulterar i standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk. Det är därmed viktigt att finna lämpliga finansieringsformer för IFRS Foundation.

(34)Med beaktande av den roll som European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) har när det gäller att bedöma huruvida IFRS-standarderna uppfyller kraven i unionens rätt och politik enligt förordning (EG) nr 1606/2002 är det även nödvändigt för unionen att säkerställa att Efrag får stabil finansiering och att därmed bidra till dess finansiering. Det tekniska arbetet i Efrag bör vara inriktat på teknisk rådgivning till kommissionen om godkännandet av IFRS-standarder och ett lämpligt deltagande i utvecklingen av sådana IFRS-standarder och bör säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till unionsintressen vid fastställandet av de internationella standarderna. Dessa intressen bör omfatta begreppet försiktighet, upprätthållandet av kravet på en rättvisande bild enligt direktiv 2013/34/EU och det europeiska gemensamma bästa enligt förordning (EG) nr 1606/2002, med hänsyn tagen till effekterna av IFRS-standarder på den finansiella stabiliteten och ekonomin. European Corporate Reporting Lab bör också inrättas som en del av Efrag, för att främja innovation och utveckling av bästa praxis i företagens rapportering. I detta forum kan företag och investerare dela med sig av bästa praxis, framför allt på områdena ickefinansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.

(35)På området för lagstadgad revision upprättades Public Interest Oversight Board (Piob) 2005 av övervakningsgruppen Monitoring Group, som är en internationell organisation som ansvarar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

för att övervaka reformen av styrelseformerna för Internationella revisorsförbundet (Ifac). Piobs roll är att övervaka processen som leder till antagandet av internationella revisionsstandarder (nedan kallade ISA) och annan Ifac-verksamhet av allmänt intresse. ISA kan antas i unionen, förutsatt att de har utarbetats inom ramen för ett lämpligt förfarande, med offentlig tillsyn och insyn enligt kraven i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG57. Mot bakgrund av införandet av ISA i unionen och Piobs centrala roll när det gäller att se till att ISA uppfyller kraven i direktiv 2006/43/EG är det därmed viktigt att säkerställa lämpliga finansieringsformer för Piob.

(36)Unionen bidrar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, ger konsumenterna egenmakt och sätter dem i centrum på den inre marknaden genom att stödja och komplettera medlemsstaternas politik för att se till att medborgarna i egenskap av konsumenter kan dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden och att det vidtas konkreta åtgärder för att skydda deras säkerhet och rättsliga och ekonomiska intressen i samband med detta. Unionen ska också säkerställa att konsument- och produktsäkerhetslagstiftningen tillämpas korrekt och enhetligt på fältet och att företagen har lika villkor för rättvis konkurrens på den inre marknaden. Dessutom är det nödvändigt att stärka, uppmuntra och hjälpa konsumenterna att göra hållbara val och därmed bidra till en hållbar energi- och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

(37)Programmet bör syfta till att öka konsumenternas, företagens, civilsamhällets och myndigheternas kunskap om unionens konsument- och säkerhetslagstiftning och att ge konsumenterna och deras företrädare egenmakt på nationell nivå och på unionsnivå, framför allt genom att stödja Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC), som sedan länge är den etablerade och erkända icke-statliga organisation som företräder konsumenternas intressen på EU-nivå, och till European Association for the Co-ordination of Consumer Representation in Standardisation (Anec), som företräder konsumenternas intressen i standardiseringsfrågor. I detta avseende bör särskild hänsyn tas till marknadens nya behov vad gäller främjande av hållbar konsumtion och förebyggande av sårbarheter samt utmaningar som digitaliseringen av ekonomin eller framväxten av nya konsumtionsmönster och nya affärsmodeller ger upphov till. Programmet bör stödja relevant information om marknader, politiska utmaningar, nya frågor och beteenden samt offentliggörandet av unionens konsumentresultattavlor.

(38)Programmet bör stödja de behöriga nationella myndigheterna, inbegripet de som ansvarar för att övervaka produktsäkerheten och som samarbetar i synnerhet via unionens system för snabb

varning för farliga produkter. Det bör också stödja genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG58 och förordning (EG) nr 765/2008 när det gäller konsumentskydd och produktsäkerhet, samt stödja nätverket för konsumentskyddssamarbete och internationellt samarbete mellan de relevanta myndigheterna i tredjeländer och i unionen. Programmet bör också syfta till att säkerställa att alla konsumenter och näringsidkare har tillgång till högkvalitativ tvistlösning utanför domstol och tvistlösning online samt information om möjligheter till prövning.

(39)Nätverket av europeiska konsumentcentrum (nedan kallat ECC-nätverket) hjälper konsumenterna att kunna dra nytta av unionens konsumenträttigheter när de köper varor och tjänster över gränserna på den inre marknaden och inom EES, antingen på nätet eller när de reser. ECC-nätverket, som består av 30 centrum och har finansierats gemensamt av unionens

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

konsumentprogram i mer än tio år, har bevisat sitt mervärde vad gäller att stärka konsumenternas och näringsidkarnas förtroende för den inre marknaden. Nätverket hanterar mer än 100 000 förfrågningar från konsumenter per år och når ut till miljontals medborgare via sin press- och informationsverksamhet. Det är ett av de mest uppskattade rådgivningsnätverken i unionen och de flesta av dess centrum omfattar en kontaktpunkt för lagstiftningen om den inre marknaden; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG59 och dess utvärdering betonar vikten av att denna verksamhet fortsätter att bedrivas. Nätverket har också för avsikt att skapa ömsesidighetssystem med liknande organ i tredjeländer.

(40)Kontrollen av ändamålsenligheten av unionens konsument- och marknadsföringslagstiftning som kommissionen genomförde i maj 2017 avslöjade behovet av att bättre tillämpa bestämmelser och underlätta gottgörelse för konsumenter som har drabbats av överträdelser av konsumentlagstiftningen. Som en följd av detta antog kommissionen i april 2018 en ny giv för konsumenterna, bland annat för att garantera likabehandling av konsumenter på hela den inre marknaden vad gäller kvalitetsskillnader, förstärkt kapacitet för genomförande för medlemsstaterna, förbättrad produktsäkerhet, ökat internationellt samarbete och nya möjligheter till prövning, framför allt genom grupptalan som väcks av godkända enheter. Programmet bör syfta till att stödja konsumentpolitiken bland annat genom ökad medvetenhet och kunskap, kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa praxis mellan konsumentorganisationer och konsumentskyddsmyndigheter, nätverkssamarbete och utveckling av marknadsinformation, som stärker faktabasen om den inre marknadens funktion för konsumenter, it-system och kommunikationsverktyg.

(41)Medborgarna drabbas särskilt hårt av hur marknaderna för finansiella tjänster fungerar. Dessa marknader utgör en central del av den inre marknaden och kräver en solid ram för reglering och tillsyn som inte bara säkerställer finansiell stabilitet och en hållbar ekonomi, utan också ger en hög skyddsnivå för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster, inbegripet icke-professionella investerare, sparare, försäkringstagare, pensionsfonders medlemmar och förmånstagare, enskilda aktieägare, låntagare samt små och medelstora företag. Det är viktigt att stärka deras förmåga att delta i politiken som rör den finansiella sektorn.

(42)Programmet bör därför fortsätta att stödja den specifika verksamhet som omfattas av 2017– 2020 års program för kapacitetsuppbyggnad som förbättrar delaktigheten för konsumenter och

andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/82660, genom vilken pilotprogrammet och de förberedande åtgärderna för åren 2012-2017 fortsatte. Detta är nödvändigt för att förse beslutsfattarna med synpunkter från andra berörda parter än yrkesverksamma inom den finansiella sektorn och för att säkerställa en bättre representation av intressena hos konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster. Detta bör leda till bättre politik på området för finansiella tjänster, framför allt tack vare en bättre förståelse för de frågor som är viktiga vid reglering av den finansiella sektorn.

(43)Inom ramen för ett pilotprojekt mellan 2012 och 2013 och en förberedande åtgärd mellan 2014 och 2016 beviljade kommissionen bidrag till två organisationer efter en årlig öppen ansökningsomgång. De två organisationerna är Finance Watch, som inrättades med unionsbidrag 2011 som en internationell icke-vinstdrivande organisation enligt belgisk rätt och

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/826 av den 17 maj 2017 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskilda verksamheter för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster för perioden 2017–2020 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 17).

Better Finance, som är resultatet av på varandra följande omorganisationer och omprofileringar av en europeisk organisation för aktieägare som funnits sedan 2009. Programmet för kapacitetsuppbyggnad som inrättades enligt förordning (EU) 2017/826 fastslår att dessa två organisationer är de enda stödmottagarna. Därför är det nödvändigt att fortsätta att samfinansiera dessa organisationer inom ramen för programmet. Finansieringen bör dock omfattas av översyn.

(44)En hög skyddsnivå avseende hälsa i alla led i livsmedelskedjan är nödvändig för att den inre marknaden ska fungera effektivt. En säker och hållbar livsmedelskedja är en förutsättning för samhället och för den inre marknaden. Gränsöverskridande hälsokriser och livsmedelskriser stör den inre marknadens funktion genom att rörligheten för personer och varor begränsas och produktionens störs.

(45)Det allmänna målet för unionsrätten på området för livsmedelskedjan är att bidra till en hög hälsonivå hos människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i livsmedelskedjan, att stödja förbättringar av djurskyddet, att bidra till en hög nivå i fråga om konsumentskydd och en hög nivå av konsumentinformation samt en hög nivå i fråga om miljöskydd, inbegripet bevarande av biologisk mångfald, samtidigt som hållbarheten i den europeiska livsmedels- och foderindustrin förbättras, kvalitetsstandarderna i hela unionen och konkurrenskraften hos den europeiska livsmedels- och foderindustrin ökar samt skapandet av arbetstillfällen främjas.

(46)Med tanke på den särskilda karaktären av de åtgärder som rör en hög skyddsnivå avseende hälsa för människor och djur samt en hög skyddsnivå för växter i alla led i livsmedelskedjan, bör särskilda kriterier för stödberättigande i fråga om tillhandahållande av bidrag och

användning av offentlig upphandling anges i denna förordning. Framför allt genom undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom)61 (budgetförordningen), som ett undantag från principen om icke-retroaktivitet, bör kostnaderna för nödåtgärderna vara stödberättigade och även omfatta kostnader som uppkommit som ett resultat av en misstänkt förekomst av en sjukdom eller skadegörare, förutsatt att förekomsten senare bekräftas och anmäls till kommissionen, eftersom dessa nödåtgärder är akuta och oförutsägbara. Kommissionen bör efter att ha undertecknat rättsliga åtaganden och efter att ha bedömt medlemsstaternas ansökningar om utbetalning göra motsvarande åtaganden i budgeten och betala stödberättigande utgifter. Kostnader bör också vara stödberättigande för skyddsåtgärder som vidtas vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av utbrottet eller utvecklingen av en av de djursjukdomar och zoonoser på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium, liksom skyddsåtgärder eller andra relevanta åtgärder som vidtas för att stödja växternas hälsostatus i unionen.

(47)Den offentliga kontroll som medlemsstaterna genomför är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera och övervaka att relevanta unionskrav genomförs, uppfylls och tillämpas. Att de offentliga kontrollsystemen är effektiva och ändamålsenliga är avgörande för att upprätthålla en hög skyddsnivå för människor, djur och växter i livsmedelskedjan, samtidigt som en hög nivå i fråga om miljöskydd och djurskydd säkerställs. Finansiellt stöd från unionen bör göras tillgängligt för sådana kontrollåtgärder. I synnerhet bör ett finansiellt bidrag vara tillgängligt för unionens referenslaboratorier för att hjälpa dem att finansiera genomförandet av de arbetsprogram som kommissionen godkänt. Eftersom den offentliga kontrollens effektivitet också är beroende av att kontrollmyndigheterna har tillgång till välutbildad personal med tillräcklig kunskap om unionsrätten, bör unionen kunna bidra till deras utbildning och relevanta utbytesprogram som anordnas av de behöriga myndigheterna.

61[att lägga till]

(48)Europeisk statistik av hög kvalitet som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet för europeisk statistik är avgörande för evidensbaserat beslutsfattande och bör tillhandahållas i god tid och bidra till genomförandet av unionens politik enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, framför allt avseende en stärkt och integrerad ekonomisk styrning, social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, hållbar utveckling, jordbrukspolitiken, EU:s sociala dimension och globaliseringen.

(49)Europeisk statistik är oumbärlig för unionens beslutsfattande och för mätning av resultaten och inverkan av unionens initiativ. Därför bör det säkerställas att man fortsätter att tillhandahålla och ta fram europeisk statistik, att man har en unionsomfattande strategi och går utöver ett inremarknadsperspektiv, för att täcka alla unionens åtgärder och politikområden, inbegripet att ge företag och medborgarna egenmakt att fatta välgrundade beslut.

(50)Vad gäller programmets övergripande karaktär, omfattas programmet för europeisk statistik av

särskilda krav och framför allt av de krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200962, särskilt avseende respekt för statistiska principer, det europeiska statistiksystemets funktion och dess förvaltning, inbegripet den roll och de uppgifter som anförtrotts kommittén för det europeiska statistiksystemet och kommissionen, inrättandet och genomförandet av programmet för statistisk verksamhet.

(51)Programmet har lagts fram för att förhandsgranskas av kommittén för det europeiska statistiksystemet i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

(52)Unionen och medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom att bidra till att Agenda 2030 uppnås kommer unionen och medlemsstaterna att främja ett starkare, hållbarare, mer inkluderande, säkrare och välmående Europa. Programmet bör bidra till genomförandet av Agenda 2030, bland annat genom att skapa en balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna av hållbar utveckling.

(53)För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, bör detta program att bidra till att rationalisera klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(54)I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013

mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning63] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(55)I avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet föreskrivs att unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de stater inom Europeiska frihandelssammanslutningen som

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

Hänvisningen ska uppdateras: EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Avtaletfinnstillgängligtpå:http://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.SWE&toc=OJ:C:2013:373:TOC

deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, å andra sidan, ska samarbeta på de områden som omfattas av programmet. Även andra länder bör ges möjlighet att delta i programmet, inbegripet unionens grannländer och länder som ansökt om medlemskap i unionen eller som är kandidater eller anslutande länder. På statistikområdet bör programmet dessutom vara öppet för Schweiz i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet64.

(56)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(57)Budgetförordningen gäller för detta program. I den fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om bidrag och upphandling.

(58)De åtgärder som vidtagits enligt tidigare program och budgetposter har visat sig vara ändamålsenliga och bör bevaras. De nya åtgärder som införts i programmet har framför allt som mål att se till att den inre marknaden fungerar väl. För att göra det enklare och mer flexibelt att genomföra programmet och nå målen i programmet bör åtgärderna endast indelas i allmänna och övergripande kategorier. Förteckningar över förslag på verksamhet för de särskilda målen på området konkurrenskraft, eller särskild verksamhet som härrör från rättsliga krav, såsom standardisering, reglering av livsmedelskedjan och europeisk statistik bör också tas med i programmet.

(59)Vissa kategorier av enheter som är berättigade till finansiering och de enheter som bör vara berättigade till finansiering utan en ansökningsomgång bör fastställas.

(60)Med tanke på den allt större sammanlänkningen av världsekonomin, bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, exempelvis tjänstemän i tredjeländer, företrädare för internationella organisationer eller ekonomiska aktörer i vissa verksamheter.

(61)Särskilda kriterier för samfinansieringsregler och stödberättigande kostnader bör fastställas.

(62)I enlighet med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010, Översyn av EU:s budget65, och för att finansieringsprogrammen ska vara enhetliga och enkla, bör resurser delas med unionens övriga finansieringsinstrument, om de planerade åtgärderna i programmet har mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument; dock bör dubbelfinansiering undvikas.

(63)Detta program bör på ett allmänt plan bidra till att stödja de yttersta randområdenas särskilda

behov och deras integration i den inre marknaden, vilket nyligen bekräftades i kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden66.

(64)Programmet bör främja synergieffekter och förhindra överlappning med relaterade unionsprogram och unionsåtgärder. Åtgärderna i detta program bör komplettera åtgärderna i Tull- och Fiscalisprogrammen som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning

EUT L 90, 28.3.2006, s. 2.

KOM(2010) 700 slutlig av den 19 oktober 2010. COM(2017) 623 final.

(EU) [...]67 och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]68 som också har som mål att stödja och förbättra den inre marknadens funktion.

(65)Programmet bör främja synergieffekter och komplementaritet med stödet till små och

medelstora företag och entreprenörskap inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]69.

Dessutom kommer delen för små och medelstora företag i fonden InvestEU som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]70 att garantera skuldstöd och stöd till eget kapital för att förbättra tillgången till och utbudet av finansiering för små och

medelstora företag. Programmet bör även eftersträva synergieffekter med rymdprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]71 för att uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av banbrytande innovation och andra lösningar som utvecklats inom ramen för dessa program.

(66)Programmet bör främja synergieffekter med Horisont Europa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]72 och som har som mål att främja forskning och innovation. Här är det framför allt fråga om komplementaritet med det framtida Europeiska innovationsrådets åtgärder för innovativa företag samt med stödtjänster för små och medelstora företag.

(67)Programmet bör främja synergieffekter och komplementaritet med programmet för ett digitalt Europa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]73 och som har som mål att främja digitaliseringen av unionens ekonomi och den offentliga sektorn.

(68)Dessutom bör programmet även eftersträva synergieffekter med fonden för rättsliga frågor,

rättigheter och värden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]74 och som har som mål att stödja en vidareutveckling av ett europeiskt område för rättvisa i syfte att effektivisera de nationella rättssystemen, som spelar en nyckelroll när det gäller att skapa en rättvis och kostnadseffektiv europeisk ekonomi.

(69)Programmet bör främja synergieffekter med Erasmusprogrammet som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]75, Europeiska unionens solidaritetsfond som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]76 och Europeiska socialfonden+ som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]77 på området arbets- och ungdomsmobilitet som är viktigt för en välfungerande inre marknad.

(70)Slutligen bör åtgärder inom livsmedelskedjan, såsom veterinära och fytosanitära åtgärder vid djurhälso- och växtskyddskriser, kompletteras med marknadsinterventioner enligt program

inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...]78.

COM(2018) 442 final. COM(2018) 443 final. COM(2018) 372 final. COM(2018) 439 final. COM(2018) 447 final. COM(2018) 435 final. COM(2018) 434 final. COM(2018) 375 final. COM(2018) 367 final.

COM(2018) 322 final, artikel 10. COM(2018) 382 final. COM(2018) 393 final.

(71)Programmets åtgärder bör vid behov användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska ha ett klart europeiskt mervärde.

(72)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagande av arbetsprogram som genomför åtgärder som bidrar till en hög hälsonivå hos människor och djur

samt en god växtskyddsstatus i alla led i livsmedelskedjan. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201179.

(73)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(74)För att säkerställa regelbunden övervakning och rapportering bör en lämplig ram för övervakning av programmets åtgärder och resultat införas från första början. Övervakningen och rapporteringen bör basera sig på indikatorer som mäter effekterna av åtgärderna inom programmet enligt förbestämda utgångsvärden.

(75)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning80 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(76)Förteckningen över djursjukdomar och zoonoser som berättigar till finansiering för nödåtgärder och till finansiering inom ramen för program för utrotning, bekämpning och övervakning bör

fastställas på grundval av de djursjukdomar som avses i del I kapitel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/42981 samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/200382 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/200183.

(77)För att beakta de situationer som uppstår på grund av djursjukdomar som har en betydande inverkan på animalieproduktion eller handel med djur, utvecklingen av zoonoser som utgör ett hot mot människor eller den senaste vetenskapliga eller epidemiologiska utvecklingen eller djursjukdomar som kan innebära ett nytt hot mot unionen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra förteckningen över djursjukdomar och zoonoser. För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

Europeiska unionens funktionssätt med avseende på att se över eller komplettera de indikatorer som mäter om de särskilda målen uppnåtts där så krävs och på att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(78)I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU84] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet.

(79)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201385, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/9586, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9687 och rådets förordning (EU) 2017/193988 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska

åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137189. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(80)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för

Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull unionsfinansiering.

(81)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67990 regleras behandlingen av

personuppgifter i medlemsstaterna enligt denna förordning, under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 45/200191 regleras kommissionens behandling av personuppgifter enligt denna förordning, under tillsyn av Europeiska datatillsynsmannen. Utbyte eller överföring av uppgifter mellan de behöriga myndigheterna bör ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EU) 2016/679, och kommissionens utbyte och överföring av personuppgifter bör ske i enlighet med reglerna om överföring av personuppgifter i förordning (EG) nr 45/2001.

(82)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av frågornas gränsöverskridande karaktär utan snarare, på grund av att unionens åtgärder kan vara mer effektiva, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(83)Programmet bör även användas till att säkerställa större synlighet och enhetlighet på unionens inre marknad, företagens, inbegripet de små och medelstora företagens, konkurrenskraft och europeiska statistikåtgärder som gynnar europeiska invånare, företag och förvaltningar.

(84)Förordning (EU) nr 99/2013, förordning (EU) nr 1287/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 254/201492, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/201493, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/201494 och förordning (EU) 2017/826 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2021.

(85)En friktionsfri övergång bör säkerställas mellan programmen på området för konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, konsumentskydd, konsumenter och slutanvändare av finansiella tjänster, politik på området för finansiella tjänster, livsmedelskedjan och europeisk statistik som inrättades genom förordning (EU) nr 1287/2013,

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 och om upphävande av beslut nr 716/2009/EG (EUT L 105, 8.4.2014, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).

förordning (EU) nr 254/2014, förordning (EU) 2017/826, förordning (EU) nr 258/2014, förordning (EU) nr 652/2014, förordning (EU) nr 99/2013 och detta program, framför allt vad gäller fortsatta fleråriga åtgärder och utvärderingen av framstegen med tidigare program.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs programmet för förbättring av den inre marknadens funktion och konkurrenskraften för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, samt finansieringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 (nedan kallat programmet).

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka ickeåterbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

(2)europeisk statistik: statistik som utvecklas, framställs och sprids i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

(3)rättslig enhet: en fysisk person eller en juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har ställning som juridisk person och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som inte är en juridisk person, i enlighet med artikel 197.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) (nedan kallad budgetförordningen).

(4)mikroföretag samt små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG95 av den 6 maj 2003.

(5)tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

Programmets mål

1.Programmet har följande allmänna mål:

95Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(a)Förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller att skydda och stärka medborgarnas, konsumenternas och företagens ställning, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), genom säkerställande av att unionsrätten efterlevs, underlättande av marknadstillträdet, standardisering och främjande av människors hälsa, djurs hälsa, djurskyddet och växtskyddet; stärka samarbetet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna och mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna.

(b)Tillhandahålla högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig europeisk statistik som ligger till grund för utformningen, övervakningen och utvärderingen av all unionspolitik och hjälper beslutsfattare, företag, akademiska institutioner, medborgare och media att fatta välgrundade beslut och delta aktivt i den demokratiska processen.

2.Programmet har följande särskilda mål:

(a)Göra den inre marknaden mer effektiv, underlätta förebyggande och undanröjande av hinder, stödja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten på områdena för den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning och på områdena för bolagsrätt, avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, bekämpning av penningtvätt, fri rörlighet för kapital, finansiella tjänster och konkurrens, inbegripet utveckling av verktyg för förvaltning.

(b)Stärka företagens konkurrenskraft, med särskild tonvikt på små och medelstora företag, och uppnå additionalitet genom åtgärder som tillhandahåller olika former av stöd till små och medelstora företag, tillträde till marknader, inbegripet internationalisering av små och medelstora företag, ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag, sektorers konkurrenskraft, modernisering av industrin och främjande av företagandet.

(c)Säkerställa att den inre marknaden fungerar effektivt genom standardiseringsprocesser som

i)skapar förutsättningar för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för berörda parters delaktighet i fastställandet av europeiska standarder,

ii)stöder utvecklingen av högkvalitativa internationella standarder för finansiell rapportering och revision, underlättar integrationen av dem i unionsrätten och främjar innovation och utveckling av bästa praxis inom företagsrapportering.

(d)Främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd och produktsäkerhet genom att

i)bistå och upplysa konsumenter, företag och civilsamhället samt stärka deras inflytande; säkerställa en hög nivå av konsumentskydd, hållbar konsumtion och produktsäkerhet, särskilt genom att stödja behöriga tillsynsmyndigheter, konsumentorganisationer och samarbetsåtgärder; säkerställa att alla konsumenter har tillgång till rättslig prövning; tillhandahålla tillräcklig information om marknader och konsumenter,

ii)stärka delaktigheten för konsumenter, andra slutanvändare av finansiella tjänster och civilsamhället i politiken på området finansiella tjänster; främja en bättre förståelse för finanssektorn.

(e)Bidra till en hög hälsonivå hos människor och djur samt en god växtskyddsstatus i alla led i livsmedelskedjan och på angränsande områden, bland annat genom att förebygga

och utrota sjukdomar och skadegörare samt bidra till förbättrat djurskydd och hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion.

(f)Framställa och förmedla högkvalitativ europeisk statistik i rätt tid på ett opartiskt och kostnadseffektivt sätt genom stärkta partnerskap inom det europeiska statistiksystem som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 223/2009 och med alla relevanta externa parter, med hjälp av olika datakällor, avancerade metoder för dataanalys, smarta system och digital teknik.

Artikel 4

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara

4 088 580 000 EUR i löpande priser.

2.Inom ramen för det belopp som anges i punkt 1 ska följande vägledande belopp anslås för följande mål:

(a)1 000 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 b.

(b)188 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 d i.

(d)552 000 000 EUR för det mål som anges i artikel 3.2 f.

3.Det belopp som anges i punkt 1 får användas för administrativt och tekniskt bistånd för genomförandet av programmet, särskilt avseende förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering samt användning av it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och informationsutbyte samt användning och utveckling av centrala it-verktyg.

4.När det gäller det mål som anges i artikel 3.2 e får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår.

5.Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska kommissionen göra budgetmässigt åtagande för bidraget för veterinära och fytosanitära nödåtgärder enligt det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning efter det att en bedömning gjorts av de bidragsansökningar som medlemsstaterna lämnat in.

6.Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till programmet

Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

i)säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

ii)föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader,

iii)inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

iv)garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

De bidrag som avses i led ii ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen.

Artikel 6

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

3.Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återkrav av medel från mottagare och ska betraktas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen.

Bestämmelserna i [artikel X i] förordning XXX [den förordning som efterföljer förordningen om garantifonden] ska tillämpas96.

KAPITEL II

BIDRAG

Artikel 7

Bidrag

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

96[att lägga till]

Artikel 8

Stödberättigande åtgärder

1.Endast åtgärder som genomför de mål som anges i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.Särskilt följande åtgärder som genomför de mål som anges i artikel 3 ska vara stödberättigande:

(a)Skapande av rätt förutsättningar i syfte att stärka ställningen för alla aktörer som verkar på den inre marknaden, inbegripet företag, medborgare och konsumenter, civilsamhället och myndigheter, genom transparent information och kampanjer för att öka medvetenheten, utbyte av bästa praxis, främjande av god praxis, utbyte och spridande av expertis och kunskap samt anordnande av utbildningar.

(b)Tillhandahållande av mekanismer för medborgare, konsumenter, slutanvändare, civilsamhället och företagsrepresentanter från unionen så att de kan bidra till politiska diskussioner, politik och beslutsfattande, särskilt genom att stödja funktionen hos representativa organisationer på nationell nivå och unionsnivå.

(c)Kapacitetsuppbyggnad, underlättande och samordning av gemensamma åtgärder mellan medlemsstater, mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter samt mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen, de decentraliserade byråerna och tredjeländers myndigheter.

(d)Stöd för effektiv efterlevnad och modernisering av unionens regelverk och snabb anpassning av regelverket till den föränderliga omgivningen, bland annat genom datainsamling och dataanalys; undersökningar, utvärderingar och politiska rekommendationer; anordnande av demonstrationsverksamhet och pilotprojekt; kommunikationsinsatser; utveckling av särskilda it-verktyg som säkerställer att den inre marknaden fungerar på ett öppet och effektivt sätt.

3.Följande åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b ska berättiga till finansiering:

(a)Tillhandahållande av olika former av stöd till små och medelstora företag.

(b)Underlättande av marknadstillträdet för små och medelstora företag, stöd till dessa företag när det gäller att komma till rätta med globala och samhälleliga utmaningar och hantera internationalisering av företag samt stärkande av unionens industriella ledarskap inom globala värdekedjor, bland annat Enterprise Europe Network.

(c)Undanröjande av marknadshinder, minskning av den administrativa bördan och skapande av ett gynnsamt företagsklimat i syfte att stärka små och medelstora företags möjligheter att dra nytta av den inre marknaden.

(d)Främjande av företagens tillväxt, bland annat kompetensutveckling, och industriell omvandling inom tillverknings- och tjänstesektorerna.

(e)Stödjande av konkurrenskraften hos företag och hela sektorrer inom ekonomin, och stödjande av små och medelstora företags användning av innovation och samarbete i sektorsövergripande värdekedjor genom strategiskt sammanlänkade ekosystem och kluster, bland annat det gemensamma klusterinitiativet.

(f)Främjande av entreprenörskultur och ett företagsklimat som präglas av entreprenörsanda, exempelvis mentorsprogrammet för nya företagare och stöd till nystartade företag, hållbart företagande och expanderande företag.

4.Åtgärderna i artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) nr 1025/2012 och genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning ska berättiga till finansiering.

5.De åtgärder som tillhandahåller stöd till verksamhet som syftar till utveckling, tillämpning, bedömning och övervakning av internationella standarder på områdena för finansiell rapportering, revision och kontroll av standardiseringsprocesser och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii ska berättiga till finansiering.

6.De åtgärder i bilaga I som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e ska berättiga till finansiering.

7.De åtgärder i bilaga II som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f ska berättiga till finansiering.

Artikel 9

Stödberättigade enheter

1.Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen ska de kriterier för stödberättigande som fastställs i punkterna 2–7 i denna artikel tillämpas.

2.Utöver de villkor för stödberättigande som anges i punkterna 3–7 ska följande enheter vara berättigade till stöd enligt programmet:

(a)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii)Ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet artikel 5.

(b)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

(c)Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får i undantagsfall delta, under förutsättning att åtgärden eftersträvar unionens mål och verksamheten utanför unionen bidrar till ändamålsenligheten för insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier som omfattas av fördragen.

3.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får delta i följande åtgärder:

(a)Åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b.

(b)Åtgärder som stöder konsumentskyddet och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i.

De enheter som deltar i de åtgärder som avses i leden a och b ska inte vara berättigade till ekonomiskt bidrag från unionen, utom i de fall då det är nödvändigt för programmet, särskilt med tanke på unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde eller med tanke på skyddet av de konsumenter som bor inom unionen. Det undantaget ska inte gälla vinstdrivande enheter.

4.För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning ska de enheter som anges i artiklarna 15 och 16 i förordning (EU) nr 1025/2012 vara berättigade till stöd.

5.För åtgärder som stöder konsumentskyddet och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i och är kopplade till nätverket av europeiska konsumentcentrum ska följande organ vara berättigade till stöd:

(a)Ett organ vilket utses av en medlemsstat eller ett tredjeland som avses i artikel 5 och vilket är en ideell organisation som väljs genom ett öppet förfarande.

(b)Ett offentligt organ.

6.Tredjeländer som är eller inte är associerade till programmet ska vara berättigade till stöd för följande åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e:

(a)Skyddsåtgärder som vidtagits vid ett direkt hot mot hälsostatusen i unionen till följd av förekomsten eller utvecklingen, på ett tredjelands eller en medlemsstats territorium, av en av de djursjukdomar eller zoonoser som förtecknas i bilaga III eller växtskadegörare som förtecknas i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

(b)Skyddsåtgärder eller andra relevanta åtgärder som vidtagits för att stödja växtskyddsstatusen i unionen.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att ändra bilaga III om det är nödvändigt för att beakta de situationer som uppstår på grund av de djursjukdomar som har en betydande inverkan på animalieproduktion eller handel med djur, utvecklingen av zoonoser som utgör ett hot mot människor eller den senaste vetenskapliga eller epidemiologiska utvecklingen samt de djursjukdomar som kan innebära ett nytt hot mot unionen.

Utom i fall av djursjukdomar och växtskadegörare som har en betydande inverkan på unionen ska icke associerade länder i princip själva finansiera sitt deltagande i de åtgärder som avses i leden a och b.

7.För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning ska följande rättsliga enheter vara berättigade till stöd:

(a)Nationella statistikinstitut och andra nationella myndigheter enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

(b)När det gäller åtgärder till stöd för nätverk för samarbete: andra organ som verkar på statistikområdet och som inte är de myndigheter som avses i led a i denna punkt.

(c)Icke vinstdrivande enheter som är oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen, och vars främsta mål och verksamhet är att främja och stödja genomförandet av den uppförandekod avseende europeisk statistik som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 223/2009 och genomförandet av nya produktionsmetoder för europeisk statistik vilka syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar på unionsnivå.

Artikel 10

Utsedda bidragsmottagare

Följande enheter kan tilldelas bidrag inom ramen för programmet utan ansökningsomgång:

(a)För åtgärder på området för marknadskontroll som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a i denna förordning: Medlemsstaternas marknadskontrollsmyndigheter som avses i artikel 17 i förordning (EG) nr 765/2008 och i artikel 11 i [förslaget till Europaparlamentets

och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter]97.

(b)För åtgärder på området för ackreditering och marknadskontroll som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a i denna förordning: Organ som erkänns enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 765/2008 och som ska bedriva den verksamhet som avses i artikel 32 i samma förordning.

(c)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c i i denna förordning: De enheter som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(d)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii i denna förordning: European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), International Financial Reporting Standards Foundation och Public Interest Oversight Board (Piob).

(e)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d i i denna förordning i förhållande till representationen av konsumenters intressen på unionsnivå: Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC) och European Association for the Co-ordination of Consumer Representation in Standardisation (Anec), under förutsättning att de inte har några motstridiga intressen och genom sina medlemmar företräder intressena hos unionens konsumenter i minst två tredjedelar av medlemsstaterna.

(f)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d ii i denna förordning: Finance Watch och Better Finance, på följande villkor som ska bedömas årligen:

i)Enheterna är icke statliga, icke vinstdrivande och oberoende av industri, handel och näringsliv.

ii)De har inga motstridiga intressen, och företräder genom sina medlemmar de intressen som unionens konsumenter och andra slutanvändare har på området för finansiella tjänster.

(g)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning:

i)Behöriga myndigheter i medlemsstaterna och deras anknutna enheter, Europeiska

unionens referenslaboratorier och Europeiska unionens referenscentrum som avses i artiklarna 92, 95 och 97 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/62598 och internationella organisationer.

ii)Enbart när det gäller åtgärder som beskrivs i artikel 9.6 a och b i denna förordning: tredjeländer, antingen associerade eller inte associerade till programmet.

(h)För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning: De nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009.

COM(2017) 795 final.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

Artikel 11

Utvärderings- och tilldelningskriterier

De utvärderingskommittéer för åtgärder som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3.2 får helt eller delvis bestå av externa experter.

Artikel 12

Samfinansieringsregler

1.För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a i denna förordning med avseende på marknadskontrollsmyndigheter i medlemsstaterna och de tredjeländer som är associerade till programmet och med avseende på de unionsprovningsanläggningar som avses

iartikel 20 [förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter] får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader, under förutsättning att principen om samfinansiering enligt definitionen i budgetförordningens inte överträds.

2.För bidrag som beviljas till Piob och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c

iigäller att om finansieringen genom Internationella revisorsförbundet (Ifac) under ett givet år uppgår till mer än två tredjedelar av den totala årliga finansieringen ska det årliga bidraget för det året begränsas till ett högsta belopp som anges i det arbetsprogram som avses i artikel 16.

3.För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning får programmet finansiera upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att principen om samfinansiering enligt definitionen i artikel 190 i budgetförordningen inte överträds.

4.För åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning får programmet finansiera upp till 95 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärder till stöd för nätverk för samarbete som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 13

Stödberättigande kostnader

Utöver kriterierna i artikel 186 i budgetförordningen ska följande kriterier för bidragsberättigande kostnader tillämpas för åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e i denna förordning:

(a)I enlighet med artikel 193.2 b i budgetförordningen ska kostnader för tiden före den dag då åtgärden inleds vara stödberättigande.

(b)Sådana kostnader kan också vara stödberättigande som ett resultat av åtgärder som vidtagits i samband med en misstänkt förekomst av en sådan sjukdom eller skadegörare, förutsatt att händelsen eller förekomsten senare bekräftades.

De kostnader som avses i led a i första stycket ska vara stödberättigande från och med den dag då medlemsstaten anmäler förekomsten av en sjukdom eller en skadegörare till kommissionen.

Artikel 14

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att

(a)de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

(b)de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

(c)de inte kan finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

3.Insatser kan få stöd från ett eller flera unionsprogram. I sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan inte deklareras i betalningsansökningar för andra program.

4.Det utgiftsbelopp som ska införas i en betalningsansökan får beräknas för varje berört program på proportionella grunder i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

KAPITEL III

BLANDFINANSIERINGSINSATSER

Artikel 15

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutats enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, GENOMFÖRANDE OCH

KONTROLL

Artikel 16

Genomförande av programmet

1.Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

2.Arbetsprogram som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 e såsom anges i bilaga I ska antas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska åtgärder som anges i bilaga II till denna förordning och som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning genomföras i enlighet med artiklarna 14 och 17 i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 17

Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda målen i artikel 3.2 anges i bilaga IV.

2.För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå målen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att se över eller komplettera indikatorerna i bilaga IV där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

3.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, effektivt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.

Artikel 18

Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

3.I samband med åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c ii ska kommissionen utarbeta en årsrapport om verksamheten vid International Financial Reporting Standards Foundation med avseende på utvecklingen av internationella redovisningsstandarder inom Piob och Efrag. Kommissionen ska överlämna rapporten till Europaparlamentet och rådet.

4.I enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 ska kommissionen samråda med kommittén för det europeiska statistiksystemet om den del av utvärderingarna som gäller åtgärder som genomför det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f i denna förordning innan de antas och lämnas till Europaparlamentet och rådet.

5.Vid utgången av programmets genomförandeperiod, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av programmet.

6.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 19

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Olaf.

Artikel 20

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 9 och 17 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 9 och 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 9 och 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 21

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats genom artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/200299.

Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

KAPITEL V

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 22

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

3.Kommissionen (Eurostat) ska bedriva informations- och kommunikationsverksamhet i samband med genomförandet av det särskilda mål som anges i artikel 3.2 f och med sina åtgärder och resultat när det gäller att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, i enlighet med de statistiska principer som fastställs i förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel 23

Upphävande

Förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

99Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Artikel 24

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregående program som inrättats genom de akter som förtecknas i punkt 1.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.3, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 25

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden (programkluster)

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Grunder för förslaget eller initiativet

1.5Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6Planerad metod för genomförandet

2FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

6.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

6.1.Förslagets eller initiativets titel

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826

6.2.Berörda politikområden (programkluster) Inre marknaden, innovation och digitalisering

6.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd100  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

6.4.Grunder för förslaget eller initiativet

6.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utformning av en intern ledningsstruktur för samordning mellan avdelningarna och en gemensam strategi för upprättandet av arbetsprogram, övervakning och rapportering om genomförandet av programmet och uppnåendet av resultat.

Delegering av befogenheter till verkställande organ, utarbetande av programdokumentation och standarddokument för genomförandet. Anpassning av systemen för programhantering.

När det gäller konkurrenskraft, små och medelstora företag och den inre marknaden:

– Inrättande av partnerskap för European Enterprise Network, utbytesprogrammet för företagare, det gemensamma klusterinitiativet och partnerskap för standardisering.

6.4.2.Mervärde av en åtgärd på unionsnivå

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante):

Åtgärder på unionsnivå krävs för att säkerställa en sammanhängande utveckling av den inre marknaden, icke-diskriminering, konsumentskydd, effektiv konkurrens, kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna samt främjande av samarbete och förtroende mellan dem, komma till rätta med gränsöverskridande problem och

100I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

skydda den inre marknaden. Programmet kan bara utvecklas på unionsnivå, eftersom åtgärderna förutsätter ett aktivt samarbete och samordning av nationell kapacitet.

Förväntat mervärde för unionen (ex post):

Programmets huvudsakliga europeiska mervärde ligger i stödet till en välfungerande inre marknad, särskilt att

∙ge medborgare och konsumenter (direkt och indirekt), företag (särskilt små och medelstora företag) och offentliga förvaltningar full tillgång till de möjligheter som den inre marknaden erbjuder,

∙främja administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen genom information, utbyte av bästa praxis och kapacitetsuppbyggnad och

∙stödja lagstiftning och standardisering, också på internationell nivå, och kontroll av efterlevnaden på unionsnivå genom att finansiera datainsamling och dataanalys.

6.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Utvärderingarna och lärdomarna av de program och budgetrubriker som omfattas visar att de alla har tillfört mervärde och bör bestå.

Interimsutvärderingen av Cosme101 visade att programmet har stor betydelse för främjandet av ekonomisk tillväxt och skapandet av sysselsättningsmöjligheter och att det är tydligt anpassat till de små och medelstora företagens föränderliga behov. Dess styrka ligger i användningen av mellanhänder som har direkt och varaktig kontakt med de små och medelstora företagen i fråga om genomförandet av programmet. Därigenom kan man anpassa stödet till små och medelstora företag i olika sektorer, till exempel inom turistnäringen, textilindustrin och de kreativa industrierna, och uppnå en större multiplikatoreffekt av åtgärderna. Lånegarantiinstrumentet i Cosmeprogrammet har haft betydande effekter ute på fältet och har fått ett positivt omdöme av Europeiska revisionsrätten.

Det krävs också fortlöpande investeringar i ökad kvalitet, synlighet och öppenhet hos verktygen för förvaltning av den inre marknaden (Ditt Europa, Ditt Europas rådgivningstjänst, Solvit och informationssystemet för den inre marknaden) för att fortsätta att hjälpa medborgare och företag att utnyttja sina rättigheter på den inre marknaden på ett effektivt sätt, men också att hantera den ökande rörligheten och företagandet över gränserna och den fortsatta digitaliseringen av den inre marknaden. En heltäckande uppgradering av portalen Ditt Europa kommer att behöva göras, eftersom den gemensamma digitala ingången kommer att basera sig på denna portal, med ett nytt gemensamt gränssnitt (en sökmotor) som hanteras av kommissionen.

När det gäller åtgärderna på området konkurrens har studier visat att kontrollen av att unionens konkurrenslagstiftning efterlevs har betydande makroekonomiska effekter. I det dagliga arbetet med att kontrollera efterlevnaden av unionens konkurrenslagstiftning har viktiga lärdomar också dragits i fråga om identifiering av nya och växande utmaningar. Några av dessa är en mer komplex och krävande it- och datadriven värld (företagen använder allt mer sofistikerade it-verktyg, mängden elektronisk kommunikation ökar ständigt, artificiell intelligens, stordata och

101http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/28084

SV3

algoritmer används) samt behovet av ett bredare och fördjupat engagemang från nationella myndigheters och domstolars sida.

Utvärderingen bekräftade också att den befintliga rättsliga ramen för standardisering är anpassad till målen, men att det finns utrymme för förbättringar på politisk och operativ nivå. På politisk nivå handlar de viktigaste lärdomarna om

a)utarbetande av standarder med snabbhet och i rätt tid, b) inkludering av svagare berörda parter som företräder konsumenter och miljö- och arbetstagarintressen och i synnerhet av små och medelstora företag som förenar innovation med standardisering i standardiseringsprocessen, c) stöd för de europeiska företagens konkurrenskraft på global nivå, d) utbyggda kommunikationskanaler mellan kommissionen och det europeiska systemet för standardisering.

Utvärderingen av den inre marknaden för varor och dess funktion bekräftade att marknadsövervakningsmyndigheternas gemensamma åtgärder skapar mervärde. Det skulle emellertid behövas en mer konsekvent ram för samordningen av gemensamma åtgärder, en minskad administrativ börda för myndigheterna och större resurser särskilt för provning av produkter för att stoppa flödet av produkter som inte uppfyller kraven på den inre marknaden. För att dra full nytta av den inre marknadens fördelar bör dessutom systemet med ömsesidiga erkännanden optimeras genom riktade informationsåtgärder och utbildning, inklusive särskilda åtgärder i sektorer där det ömsesidiga erkännandet mest kan öka EU:s konkurrenskraft. Samarbete mellan de nationella myndigheterna bör stödjas i syfte att förstärka deras kultur av ömsesidiga erkännanden och bygga upp förtroende för olika rättssystem och produktrelaterade krav. Att EU:s system för ackreditering av organen för bedömning av överensstämmelse har en central roll bekräftades, vilket gör att fortsatt stöd på EU-nivå till den ackrediteringsinfrastruktur som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 är motiverat.

Utvärderingen av konsumentprogrammet visar att de berörda parterna i allmänhet är nöjda och anser att åtgärderna är relevanta och effektiva. De europeiska informationscentrumen för konsumenter, E-enforcement academy och Rapexsystemet fick höga poäng, liksom stödet till den europeiska konsumentorganisationen BEUC och alla evenemang för nätverk och berörda parter. Överlag anses konsumentprogrammets mål och prioriteringar fortfarande vara helt relevanta och bör behållas. Ytterligare prioriteringar skulle kunna vara hållbar konsumtion, ett enhetligt och gott konsumentskydd i hela unionen, stöd till konsumentorganisationer på medlemsstatsnivå (till exempel tillsammans med medlemsstaterna i deras funktion som konsumenternas vaktposter). Slutligen visar erfarenheterna att programmet bör göras mer flexibelt för att bättre kunna hantera nya utmaningar på marknaden till följd av snabba och ofta oförutsägbara samhälleliga och tekniska förändringar.

När det gäller finansiella tjänster var finansieringen till Better Finance och Finance Watch, genom det program för kapacitetsuppbyggnad som ökade konsumenternas och de andra slutanvändarnas engagemang för unionens beslutsfattande på området finansiella tjänster, också en framgång som innebar att båda organisationerna växte som sakkunniga organisationer utanför branschen vilkas profiler kompletterar varandra och skapade stort europeiskt mervärde av uppnåendet av de fastställda målen. I fråga om programmet för standardisering på området finansiell rapportering och revision visar utvärderingarna tydligt att programmets mål har uppnåtts och att mekanismerna för att tillhandahålla finansiering således är ändamålsenliga.

4SV

Halvtidsöversynen av programmet för livsmedelskedjan bekräftade att det eftersträvade mervärdet av programmet (den första sammanslagningen av alla sådana åtgärder) resulterade i att målen uppnåddes och att målsättningarna och insatsområdena fortfarande är giltiga. Under det öppna offentliga samrådet uttrycktes farhågor för effekterna av de åtgärder som vidtogs efter utbrotten av växtsjukdomen Xylella i Sydeuropa, vilket visar att det fordras en större fokusering på övervakning och förebyggande åtgärder på det fytosanitära området.

Utvärderingen av programmet för europeisk statistik visar att den nuvarande genomförandemekanismen är ändamålsenlig, att programmet genomförs effektivt och att målen för det uppnås. Programmet för europeisk statistik skapar ett tydligt europeiskt mervärde tack vare det harmoniserade tillhandahållandet av jämförbara och högkvalitativa data om unionen. Utvärderingarna visar emellertid också att tillräckliga resurser måste avsättas för modernisering av processerna för statistikproduktion i framtiden, så att användarnas växande behov kan tillgodoses, särskilt när det gäller tidsaspekten och beaktandet av nya data för framväxande politiska behov, samtidigt som processen blir smidigare och drar nytta av ny teknik.

Tack vare mångfalden av åtgärder inom ramen för detta program (studier, undersökningar, prenumerationer på databaser, utveckling och underhåll av informationssystem till stöd för verksamheten etc) på alla unionens politikområden har kommissionen kunnat anpassa sin politik till en vittomfattande och ständigt föränderlig omvärld och anta evidensbaserade förslag efter ett brett samråd med berörda parter.

6.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Den samarbetsverksamhet som stöddes genom programmen Fiscalis och Tull är viktig för att förstärka den inre marknaden. Tullunionen är en av unionens grundpelare och en förutsättning för den inre marknaden och andra prioriterade frågor för unionen. Den har en central funktion inte bara i fråga om uppbörden av tullar till unionens budget, utan också på grund av att tullmyndigheterna spelar en viktig roll när det gäller att upprätthålla säkerheten vid de yttre gränserna och i leveranskedjan, och därmed bidrar till Europeiska unionens säkerhet. En viktig uppgift som tullmyndigheterna har är att kontrollera att importerade livsmedelsprodukter och andra produkter är säkra och uppfyller kraven (30 % av varorna kommer in på den inre marknaden från tredjeländer). Importkontrollen fordrar ett nära samarbete mellan tull- och marknadsövervakningsmyndigheterna, gemensamma åtgärder, sammanlänkning av it-system på unionsnivå samt kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna för att anpassa de nationella systemen till varandra.

På samma sätt stöder också den gränsöverskridande och transnationella verksamheten för ekonomiskt samarbete inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna den inre marknaden. Programmet kommer att uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av genombrottsinnovationer och andra lösningar som tas fram inom ramen för andra EU-program, såsom nionde ramprogrammet för forskning och innovation (”Horisont Europa”) och rymdprogrammet. Horisont Europa ska stödja alla former av innovationer i företagen, men ägna särskild uppmärksamhet åt marknadsskapande genombrottsinnovationer, som kommer att stödjas genom det europeiska innovationsrådsinitiativet. European Enterprise Network kan skapa värde genom att tillhandahålla nätverkstjänster och andra

5SV

stödtjänster till bidragsmottagarna inom ramen för Horisont Europa. Ytterligare rationalisering uppnås slutligen genom att alla centralt förvaltade finansieringsinstrument på EU-nivå samlas i fonden InvestEU102, däribland skuld- och egetkapitalinstrument för små och medelstora företag.

Programmets effektivitet, främst samarbetet mellan offentliga myndigheter, är också avhängig av effektiviteten hos programmet Digitala Europa, som kommer att tillhandahålla den digitala kompatibilitet och infrastruktur som flera EU-program kräver. De allmänna lösningar som tas fram inom ramen för programmet Digitala Europa kommer att rationaliseras och anpassas för sina ändamål och kan integreras med de it-lösningar i programmet som stöder den inre marknaden. En gemensam styrning av de kompatibla it-lösningarna i och utanför programmet kan öka överensstämmelsen mellan programmen ytterligare. Artificiell intelligens, stordataanalys, tillgång till datakällor och andra it-relaterade frågor utgör en central del av konkurrensprogrammet. Eftersom dessa frågor också omfattas av programmet Digitala Europa kommer programmets, och konkurrensprogrammets, effektivitet att öka till följd av programmet Digitala Europa.

Åtgärderna inom ramen för programmet för livsmedelskedjan, såsom veterinära åtgärder i händelse av djurhälsokriser som medför utslaktning av djur och dekontaminering av jordbruk, kan kompletteras av marknadsbaserade insatser från programmen för unionens gemensamma jordbrukspolitik.

Europeiska socialfonden kommer att fungera som en katalysator för rörlighet på arbetsmarknaden och bland unga människor. Programmet bör bidra till tillväxt och skapa kopplingar till unionens (digitala) innovationsknutpunkter och de investeringar som gjorts inom ramen för sammanhållningspolitiken och Horisont Europa. Möjligheterna till synergieffekter med Erasmusprogrammet kan också utforskas.

6.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027.

– budgetkonsekvenser från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2032 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

6.6.Planerad metod för genomförandet103

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

102[Lägg in hänvisning till förordningen om fonden InvestEU]

103Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden*

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Indirekt förvaltning kan ibland användas under programperioden om ett särskilt behov uppstår och indirekt förvaltning är det lämpligaste finansieringssättet, till exempel av internationella organisationer eller offentligrättsliga organ.

7.FÖRVALTNING

7.1.Regler om uppföljning och rapportering

En ledningsstruktur kommer att skapas för ett samordnat genomförande av programmet, under hela tillämpningsperioden, så att ett kontinuerligt informationsutbyte kan äga rum om genomförandet och resultaten.

Delar av programmet kommer enligt planerna att genomföras av genomförandeorgan, särskilt när det gäller målen om konkurrenskraft och små och medelstora företag, livsmedelskedjan och konsumentpolitik.

Programmet kommer att bli föremål för både en interimsutvärdering och en efterhandsutvärdering för att man ska kunna bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen och resultaten. Interimsutvärderingen ska genomföras senast fyra år efter det att programmet har inletts. Fyra år därefter ska en slutlig utvärdering genomföras.

Åtgärderna på konkurrensområdet kommer att genomföras i linje med kommissionens rapporterings- och övervakningskrav, och generaldirektoratets regler kommer att tillämpas. De interna kontrollsystemens effektivitet kommer att redovisas i de årliga verksamhetsrapporterna.

Reglerna för rapportering när det gäller finansiella tjänster kommer att innebära att en uppsättning periodiska och slutliga rapporter ska lämnas in av uppdragstagare och

bidragsmottagare så att verksamheten kan övervakas effektivt. Rapporteringsreglerna kommer att vara proportionella till de faktiska övervakningsbehoven och riskerna samt anpassas till de specifika behoven hos varje kontrakt och bidrag. Rapporterna kommer också att användas som underlag för regelbundna utvärderingar av prestationen, till exempel i samband med att driftsbidrag tilldelas på området finansiell rapportering och revision.

När det gäller den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning, standardisering och konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, kommer genomförandet av programmet att övervakas kontinuerligt av kommissionens tjänstemän och av de genomförandeorgan som kan komma att anförtros genomförandet av delar av programmet. Kommissionen kommer att utarbeta en årlig övervakningsrapport om hur effektiva de åtgärder som fått stöd har varit och vilken verkan de fått, sett till ekonomiskt genomförande, resultat och där så är möjligt, effekter. Vid behov kan de politiska prioriteringarna och finansieringsprioriteringarna ändras. Prestationen kommer att mätas med hjälp av en konsekvent uppsättning indikatorer.

Den del som gäller livsmedelssäkerhet i programmet kommer att genomföras genom direkt förvaltning, med tillämpning av de genomförandemetoder som föreskrivs i budgetförordningen, främst bidrag och upphandling. Direkt förvaltning gör det möjligt att etablera direkta kontakter med bidragsmottagare/uppdragstagare som är direkt engagerade i verksamheter som gagnar unionens politik. Kommissionen svarar för direkt övervakning av resultaten av de finansierade åtgärderna. Betalningsvillkoren för de finansierade åtgärderna kommer att anpassas till riskerna med de finansiella transaktionerna. För att säkerställa att kommissionens kontroller

8SV

överensstämmer med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet kommer strategin att vara att skapa en balans mellan förhands- och efterhandskontroller.

7.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

7.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Programmet kommer främst att genomföras med direkt förvaltning, särskilt med användning av bidrag, priser och upphandling.

Möjligheten att använda indirekt förvaltning lämnas öppen för att flexibilitetsbestämmelserna i 2018 års budgetförordning ska kunna utnyttjas fullt ut. Finansieringen kan ha formen av bidragsavtal när denna metod föredras framför tilldelning av bidrag, till exempel i samarbete med internationella organisationer eller offentliga organ.

Alla finansieringsmetoder kan komma att användas, inklusive förenklade former av bidrag (enhetskostnader, schablonsatser och schablonbelopp) och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna. Detta skapar maximal flexibilitet under hela programperioden.

Detta program sammanför en mängd olika åtgärder till stöd för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, särskilt små och medelstora företag, och europeisk statistik. I programmet kombineras politiska åtgärder som genomförs av flera av kommissionens avdelningar, så att synergieffekter uppstår vid genomförandet av budgeten på de politikområden som rör den inre marknadens funktion.

Antalet särskilda regler om stödberättigande har begränsats till ett minimum för att sektorövergripande åtgärder ska kunna utformas i full frihet under programperioden. Särskilda bestämmelser har bara fastställts när detta är nödvändigt för att befintliga finansieringsstrukturer med bevisat mervärde och effekt ska kunna bevaras.

Programmet är ett initiativ för att samla genomförandet av ett stort antal politiska åtgärder som rör den inre marknaden, konkurrenskraft, små och medelstora företag och statistik. De möjligheter att uppnå synergieffekter och utveckla sektorövergripande initiativ som redan har identifierats i konsekvensbedömningarna kommer att vidareutvecklas under utformningen och de första skedena i genomförandet av programmet. Detta skapar en sammanhållen intern kontroll. En lämplig ledningsstruktur som säkerställer samarbete mellan de avdelningar som medverkar till genomförandet kommer att införas. Avsikterna återspeglas i den sektorsövergripande formuleringen om stödberättigande åtgärder i artikel 8 i programmet.

I de fall där pågående åtgärder fortsätter genom programmet är det de avdelningar som för närvarande ansvarar för verksamheterna i fråga som fastställer metoderna för genomförandet och de interna kontrollerna enligt nedan.

Åtgärder på konkurrensområdet kommer främst att genomföras genom upphandling med direkt förvaltning, särskilt när det gäller finansieringen av it-projekt. Detta inbegriper effektiva förfaranden för it-förvaltning, som aktivt engagerar dem som

9SV

använder systemen. De interna kontrollförfarandena för godkännandet av utgifter syftar till att säkerställa en adekvat hantering av de risker som sammanhänger med de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet samt med typen av betalningar. Dessutom består kontrollsystemet av olika moduler, till exempel rapportering till den verkställande ledningen, förhandskontroll utförd av ett centralt finansieringsteam, intern rådgivande kommitté för upphandlingar och avtal, efterhandskontroller och revision utförda av internrevisionstjänsten och Europeiska revisionsrätten.

I fråga om kontrakt och bidrag som tilldelas på området finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen kommer programmet att genomföras med direkt förvaltning. Det kommer att finnas en bestående koppling till det politiska arbetet med finansiella tjänster, som på vissa områden är beroende av resultaten av de kontrakt och bidrag som finansieras genom programmet. En sådan genomförandemetod säkerställer den flexibilitet som krävs för att anpassa programmet till faktiska politiska behov på ett område som är föremål för frekventa förändringar.

Livsmedelssäkerhetsdelen är inriktad på tilldelning av bidrag till främst medlemsstaterna, samtidigt som ett antal kontrakt ska tilldelas genom offentlig upphandling.

Bidragen kommer främst att beviljas icke-statliga organisationer, nationella organ, universitet m.fl. för att stödja medlemsstaternas åtgärder. Genomförandeperioden för de subventionerade aktiviteterna och projekten varierar från ett till tre år. Tjänstekontrakt kommer att tecknas på områden som studier, datainsamling,

utvärderingsavtal, utbildningsinitiativ, informationskampanjer, it- och kommunikationstjänster, lokalförvaltning med flera. Dessutom köps antigener och vaccin in för att begränsa utbrott av djursjukdomar.

Genomförandemetoden för framställande och spridning av statistik är central direkt förvaltning som sköts av kommissionen. Ur finansiell synvinkel kommer programmet att genomföras genom att kontrakt tilldelas främst på områdena statistik och it-tjänster, samt via bidrag som huvudsakligen skänks till nationella statistikmyndigheter. Europeiska kommissionens standardiserade betalningsvillkor kommer att tillämpas. En flerårig kontrollstrategi som omfattar hela programmets livslängd kommer att utarbetas i syfte att minska de risker som sammanhänger med de finansiella transaktionerna i programmet till en acceptabel nivå med hänsyn tagen till kostnadseffektiviteten. Kontrollstrategin kommer att inbegripa en kombination av obligatoriska förhandskontroller och kompletterande efterhandskontroller.

Den del av programmet som rör konsumentpolitik, bolagsrätt, avtalsrätt och åtgärder mot penningtvätt kommer att genomföras med direkt förvaltning. Den direkta förvaltningen gör det möjligt att övervaka programmets mål och genomförande, eftersom den erbjuder större flexibilitet när det gäller ändringar och justeringar, också när det gäller finansiella beslut.

Upphandlingsverksamheten kommer huvudsakligen, men inte uteslutande, att hanteras direkt av kommissionen, eftersom detta möjliggör en bättre anpassning till behoven och till exempel att man genomför kontroller av lagstiftningens överensstämmelse, studier och genomför vissa åtgärder som hör till kommissionens befogenheter.

Större delen av konsumentpolitiken och arbetet för att nå dess mål inom ramen för programmet för den inre marknaden kommer att genomföras av genomförandeorganet Chafea, främst via bidrag, även om upphandlingar också kan förekomma. Detta blir en fortsättning på det nuvarande upplägget, som har visat sig vara effektivt.

7.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Ramen för internkontroll bygger på kommissionens principer för internkontroll, förfaranden som gör det möjligt att välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete, förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel, förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg, förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner och efterhandskorrigeringar samt utvärdering.

Åtgärderna på konkurrensområdet kommer främst att genomföras genom offentlig upphandling med direkt förvaltning. Därför anses riskerna vad gäller laglighet och korrekthet vara (mycket) små. I linje med kraven i budgetförordningen är ett viktigt mål för kommissionens strategi med en resultatinriktad budget att säkerställa kostnadseffektivitet vid utformningen och genomförandet av förvaltnings- och kontrollsystem som förhindrar eller identifierar och rättar fel. Därför bör kontrollerna vara mer ingående och frekventa på mer riskfyllda områden och syfta till att säkra kostnadseffektivitet.

De största riskerna på konkurrensområdet bör sammanhänga med hanteringen av itprojekt, särskilt i termer av förseningar, kostnadsöverskridanden och styrningen i allmänhet. Många av dessa risker sammanhänger med projektens inneboende natur och kommer att minskas med hjälp av lämpliga projektledningssystem och rapportering, med riskrapporter som kommer att tillställas den högsta ledningen i föreskriven ordning.

Rapporterna om projektrisker (med riskförteckningar och åtföljande handlingsplaner för riskhantering, uppgifter om arbetsprestation, framsteg i förhållande till tidsplanerna för projekten och de konkreta resultaten av projekten) kommer att utgöra viktiga underlag för adekvat riskhantering och uppnåendet av projektresultat som ligger i linje med specifikationerna.

Den övergripande processen för finansiering av finansiella tjänster kommer att förses med flera kontroller på operativ och finansiell nivå i linje med de regler som fastställs i budgetförordningen. Ytterligare en nivå med operativa och finansiella förhandskontroller kommer att krävas för transaktioner med högre risk. Kompletterande kontroller på plats kommer att göras av bidragsmottagarna på grundval av en riskanalys. Betalningsvillkoren kommer att anpassas till varje kontrakt och åtgärd så att en korrekt balans säkerställs mellan finansieringsbehoven och skyddet av EU:s finansiella intressen. Rapporteringen (se punkt 2) kommer att genomföras så att onödigt repetitiva kontroller undviks och så att den inriktas på faktiska övervakningsbehov.

Den befintliga ram för internkontroll som är tillämplig på den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning, standardisering och

konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, bygger på kommissionens principer för internkontroll, förfaranden som gör det möjligt att välja ut de bästa projekten och använda dem som grund för lagstiftningsarbete, förvaltning av projekt och kontrakt under projektens hela livscykel, förhandskontroller av ersättningskrav, inklusive revisionsintyg, förhandsattestering av metoderna för kostnadsberäkning, efterhandsrevisioner och efterhandskorrigeringar samt utvärdering.

Programmets budget för konkurrenskraft och små och medelstora företag ska genomföras av ett genomförandeorgan.

De komplicerade reglerna för stödberättigande och den relativt begränsade expertisen i fråga om finansiell förvaltning hos vissa bidragsmottagare (små och medelstora företag) gör att det finns en högre risk för felaktigt redovisade kostnader.

Den största identifierade risken rör fel vid registreringen av stödberättigande kostnader, oftast i rubriceringen av kostnaderna. Hittills har de baserats på faktiska kostnader. När den nya budgetförordningen har antagits kommer utanordnarna att ha möjlighet att använda schablonbelopp och andra metoder som bör minska antalet fel och därmed öka kontrollernas effektivitet.

Dokumentationen vid anbudsinfordringar som gäller konkurrenskraft och små och medelstora företag innehåller detaljerade uppgifter om reglerna för stödberättigande och de vanligaste felen när det gäller personalkostnader. Bidragsmottagarna uppmanas att redan vid förslagsinlämningen lämna tillräckligt detaljerade uppgifter om beräknade kostnader så att man kan göra förhandskontroller och upptäcka eventuella fel och missförstånd samt om nödvändigt anpassa bidragsavtalet eller ändra genomförandet av det. Detta kommer att öka den rättsliga säkerheten för bidragsmottagarna och minska risken för fel.

Det bör finnas balans mellan att å ena sidan göra ett program för finansiering av konkurrenskraft och små och medelstora företag mer attraktivt genom att minska kontrollbördan för bidragsmottagarna (ökat förtroende och risktagande genom ökad användning av standardbelopp, schablonbelopp och enhetskostnader) och att å andra sidan garantera att felfrekvensen är så låg som möjligt.

Programmets strategi för efterhandsrevision kommer att grunda sig på den finansiella revisionen av transaktioner enligt den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit Sampling), kompletterat med ett riskbaserat urval.

Inom livsmedelssäkerhetsdelen är uppdragstagarna huvudsakligen institut, laboratorier, konsultföretag och andra privata företag. De största riskerna är följande:

Risken för att de medel som beviljats inte används effektivt eller på ett ekonomiskt sätt, både när det gäller bidrag (tungrodda förfaranden för ersättning av faktiska stödberättigande kostnader och begränsade möjligheter att kontrollera dessa kostnader utan besök på plats) och när det gäller upphandling (svårt att jämföra prisanbud när det bara finns ett begränsat antal ekonomiska aktörer som har de specialistkunskaper som krävs).

Risk för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller kriminell verksamhet upptäcks. Att tredje parter har ett internt kontrollsystem ger bara en partiell garanti på grund av det tämligen stora antalet heterogena uppdragstagare och bidragsmottagare som alla har ett eget, ofta väldigt litet, kontrollsystem.

Kommissionen har infört interna förfaranden när det gäller livsmedelssäkerhet i syfte att täcka de ovan identifierade riskerna. Dessa interna förfaranden är helt förenliga

med budgetförordningen och inbegriper åtgärder mot bedrägerier samt överväganden avseende kostnad och nytta. Inom denna ram fortsätter kommissionen att undersöka möjligheterna att förbättra förvaltningen och öka effektiviteten. Ramarna för kontrollerna är i huvudsak följande:

Livsmedelssäkerhet – Kontroller före och under projektens gång:

–Kommissionens mallar för bidragsavtal och kontrakt som tilldelas genom offentlig upphandling används. Dessa innehåller ett antal bestämmelser om kontrollerna, till exempel om revisionsintyg, ekonomiska garantier, kontroller på plats samt inspektioner utförda av Olaf. Reglerna om stödberättigande kostnader håller på att förenklas, till exempel genom användning av enhetskostnader, schablonbelopp, finansiering som inte är kopplad till kostnaderna och andra alternativ som anges i budgetförordningen. Detta kommer att minska kostnaderna för kontrollerna och sätta fokus på undersökningar och kontroller i högriskområden.

–Alla anställda undertecknar reglerna om god förvaltningssed. Anställda som deltar i urvalsförfarandet eller i förvaltningen av bidragsavtal/kontrakt undertecknar också en försäkran om att inga intressekonflikter föreligger. De anställda får regelbunden utbildning och använder nätverk för att utbyta god praxis.

–Det tekniska genomförandet av projekten följs upp med jämna mellanrum med hjälp av lägesrapporter som lämnas in av uppdragstagarna och bidragsmottagarna. Dessutom kommer möten med uppdragstagarna och bidragsmottagarna och besök på plats att anordnas från fall till fall.

Livsmedelssäkerhet – Kontroller efter avslutat projekt:

Efterhandsrevision genomförs för att på plats kontrollera om kostnaderna är stödberättigande. Syftet med kontrollerna är att förebygga, upptäcka och korrigera felaktigheter i fråga om de ekonomiska transaktionernas laglighet och korrekthet. För att kontrollerna ska vara så effektiva som möjligt försöker man vid urvalet av bidragsmottagare som ska kontrolleras kombinera ett riskbaserat urval med stickprov och särskilt granska de operativa aspekterna vid kontroller på plats, i den mån det är möjligt.

Bidragsavtalen på statistikområdet kommer främst att ingås med ett relativt litet antal nationella statistikmyndigheter. Enligt förordning (EG) nr 223/2009 kan dessa myndigheter beviljas bidrag direkt. Dessa bidragsmottagare är förknippade med låg risk. Inga betydande risker identifierades vid kontrollerna av de bidragsavtal som ingåtts inom ramen för programmet för europeisk statistik 2013–2020. Eftersom kostnaderna för Eurostats bidragsavtal till stor del består av personalkostnader vidtogs förenklingsåtgärder 2015 genom att ett system med enhetskostnader infördes (kommissionens beslut C(2014) 6332). De genomförda kontrollerna bekräftade att åtgärderna gav önskade förenklingseffekter och att de risker som sammanhänger med personalkostnader minskade.

När det gäller upphandlingstransaktioner på statistikområdet har ingenting relevant upptäckts vid de årliga efterhandskontrollerna av kvaliteten. Inga större problem har upptäckts vid de granskningar som Europeiska revisionsrätten har genomfört av transaktionerna. En granskning som kommissionens internrevisionstjänst genomförde 2016 uppdagade inga väsentliga risker. Det bekräftades att Eurostats interna kontrollsystem ger rimliga garantier i fråga om målet med upphandlingen och den finansiella förvaltningen av de finansiella transaktionerna.

När upphandlingsförfaranden genomförs på konsumentområdet kan det finnas en risk för att uppdragstagarna blåser upp priserna, lämnar in flera ansökningar om ersättning för samma resurser eller redovisar falska eller plagierade resultat. Förekomsten av potentiella intressekonflikter bland personalen och respekten för tystnadsplikten bör också uppmärksammas särskilt.

Dessa risker minskas genom en förstärkt strategi mot bedrägerier som syftar till att minimera riskerna för bedrägerier i samband med att kommissionens tjänstemän och externa experter genomför budgeten. När det gäller upphandlingar görs detta också genom åtgärder för att öka medvetenheten om hanteringen av kontakter med anbudsgivarna hos alla berörda aktörer, inklusive de operativa enheterna.

Beskrivning av interna kontrollsystem

Det planerade kontrollsystemet för programmets åtgärder på konsumentområdet kommer att bygga på det nuvarande kontrollsystemet.

Kontrollstrategin består av olika byggstenar:

–Programplanering, utvärdering och urval av anbud för att säkerställa att bara de bästa anbuden finansieras.

–Ingående och övervakning av avtalet: Alla transaktioner och förfaranden kontrolleras på förhand av den enhet som ansvarar för genomförandet av politiken.

Efterhandsrevisionerna kommer att utföras av andra tjänstegrenar på grundval av ett servicenivåavtal.

Kostnaderna för kontroll av verksamhet som gäller finansiella tjänster uppgår till cirka 4,49 % av de utbetalningar som de ansvariga avdelningarna på kommissionen har gjort. Denna andel väntas vara oförändrad eller minska något om användningen av förenklade kostnadsalternativ ökar under nästa programperiod.

I de fall där budgeten för konsumentpolitiken genomförs av ett genomförandeorgan införs en betalningsstrategi och en kontrollstrategi för att förhindra och korrigera fel och oriktigheter och därmed minska felfrekvensen och kostnaderna för kontrollerna. Direkt förvaltning innebär att ett större antal åtgärder koncentreras till ett centrum, vilket ger relativt låga kostnader för kontroller, särskilt förhandskontroller.

Genomförandeorganet tillämpar en riskbaserad kontrollmetod som resulterar i en felfrekvens som understiger tröskelvärdet (2 %). Denna nivå har varit oförändrad under åren (se de årliga verksamhetsrapporterna) och det finns ingen tendens till en ökning.

Stabila kontrollkostnader (4 %) med förhållandet 1:5,6.

7.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

När det gäller den förväntade felprocenten är målet när lagstiftningsförslagen läggs fram att hålla felfrekvensen under tröskelvärdet 2 %. En annan väsentlighetströskel kan bara diskuteras från fall till fall mot bakgrund av lagstiftningsdebatten, främst om den lagstiftande myndigheten inte (till fullo) stöder föreslagna förenklingar av

programmen och/eller fastställer ett tak för kontrollerna, vilket skulle påverka den förväntade felprocenten. Detta skulle då fordra en samordnad strategi.

Åtgärderna på konkurrensområdet kommer att genomföras inom målet för den inre marknaden. Eftersom budgeten är begränsad tillämpar de ansvariga avdelningarna av effektivitetsskäl en centraliserad betalningsgång där finansiellt stöd spelar en viktig roll. Denna betalningsgång överensstämmer med de grundläggande kraven i budgetförordningen och gör det möjligt att omedelbart upptäcka och korrigera misstag under transaktionsprocessen.

Kontrollkostnaderna uppskattas till 3–5 % av de totala utgifterna.

Målet är att hålla felfrekvensen under tröskelvärdet 2 %. Den förväntade risken för fel vid avslutande har fastställts till 0,5 %.

De programdelar som rör konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, kommer att genomföras av ett genomförandeorgan.

Den ansvariga utanordnaren kommer att se till att det finns ett kostnadseffektivt internt kontrollsystem som kan förväntas hålla felrisken under 2 % på årsbasis under programperioden. Det slutliga målet är att uppnå en kvarstående felfrekvens som understiger 2 % då de fleråriga programmen avslutas, när budgetkonsekvenserna av alla revisioner, korrigeringar och återhämtningsåtgärder har beaktats.

Efterhandsrevisionen har som mål att ge en rättvis och tillförlitlig bild av felrisken och att effektivt undersöka alla tecken på bedrägeri. Att förslagen kontrolleras innan bidragsavtalen undertecknas och att reglerna för stödberättigande tydliggörs bör inte förlänga upphandlingen.

Kontroller kommer att göras för att fastställa den genomsnittliga felfrekvens som kommer att kvarstå, trots utbildning, förhandskontroller och korrigeringar. De delegerade utanordnarna ska varje år rapportera om kontrollernas kostnader och fördelar och kommissionen ska inom ramen för halvtidsutvärderingen rapportera till den lagstiftande myndigheten om vilken nivå på efterlevnaden man kan uppnå.

För de delar av programmet som gäller den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning och standardisering uppgår kostnaderna till uppskattningsvis 8–10 % av de totala utgifterna.

Att kostnaderna för kontrollerna är så höga beror på att största delen av budgeten spenderas genom upphandling och i form av mindre åtgärdsbidrag och att det därför inte uppstår några stordriftsfördelar. De ansvariga avdelningarna kommer att fortsätta att överväga möjliga förenklingar av de finansiella förfarandena i syfte att minska kontrollerna, utan att ge avkall på kontrollernas ändamålsenlighet och lagstadgade nivå.

Mot bakgrund av erfarenheterna från genomförandet av målet för livsmedelskedjan i det tidigare programmet och med beaktande av de viktigaste inslagen i utformningen av det nya programmet bedöms riskerna med genomförandet vara relativt stabila. Kontrollkostnaderna uppskattas till omkring 4–6 % av de totala utgifterna. Tack vare kombinationen av bidrag och upphandling, förhands- och efterhandskontroller samt skrivbordsgranskningar och granskningar på plats väntas den kvantifierbara genomsnittliga kvarstående felfrekvensen ligga under 2 %.

Kontrollstrategin för verksamheterna inom ramen för det särskilda programmålet om statistik syftar till att hålla risken för bristande efterlevnad under väsentlighetströskeln 2 %, vilken överensstämmer med Europeiska kommissionens

normala kvantitativa väsentlighetströskel. Det interna kontrollsystemet och kostnaderna för detta bedöms vara tillräckliga för att detta mål ska nås. Komplementaritet mellan obligatoriska förhandskontroller och efterhandskontroller kommer att säkerställas för att undvika dubbelarbete och göra kontrollerna kostnadseffektiva. Eurostat uppskattar att kontrollkostnaderna kommer att motsvara omkring 14 % av programmets budget. Graden av kostnadseffektivitet påverkas främst av att en full uppsättning kontroller måste finnas på plats trots att den genomsnittliga storleken på transaktionerna för bidrag och upphandlingar är relativt begränsad.

Fördelarna med kontrollerna (vid sidan av efterlevnad av lagbestämmelserna) är mer valuta för pengarna, avskräckande effekter, effektivitetsvinster och systemförbättringar.

7.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Programmet kommer att genomföras av flera av kommissionens generaldirektorat, vilka alla vidtar de åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter som lämpar sig bäst för de politikområden som de ansvarar för.

Vid direkt förvaltning ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att granska handlingar och utföra kontroller på plats hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som mottagit medel från unionen. Olaf har rätt att genomföra kontroller och inspektioner på plats av de ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering.

Kommissionen genomför också en rad åtgärder:

–Beslut, avtal och kontrakt som följer av genomförandet av programmet kommer att ge kommissionen, Olaf inbegripet, och revisionsrätten rätt att utföra revisioner, kontroller på plats och inspektioner.

–I samband med utvärderingen av anbud eller förslag kommer det att kontrolleras att anbudsgivarna respektive förslagslämnarna inte omfattas av de uteslutningskriterier som meddelats. Kontrollen sker på basis av deklarationer och systemet för tidig upptäckt och uteslutning.

–Reglerna för stödberättigande kostnader kommer att förenklas i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.

–All personal som sysslar med avtalsförvaltning samt revisorer och kontrollanter som kontrollerar bidragsmottagarnas deklarationer på plats ska få regelbunden utbildning i frågor som rör bedrägeri och oriktigheter.

De förebyggande åtgärderna och skyddsåtgärderna på konkurrensområdet är inriktade på att öka insynen i ledningsmöten och kontakter med berörda parter i

enlighet med bästa metoder för offentlig upphandling, bland annat användning av e- upphandling och verktyget för e-inlämning. Åtgärderna bidrar också till att förhindra och upptäcka eventuella intressekonflikter.

Genomförandet av den del av programmet som rör finansiella tjänster kommer att ske enligt de regler för att förebygga bedrägerier och oriktigheter som har fastställts i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och mot bakgrund av de åtgärder som planeras i kommissionens nya strategi för bedrägeribekämpning. Varje generaldirektorat som genomför programmet kommer att säkerställa överensstämmelse med kraven i strategin för bedrägeribekämpning samt därmed sammanhängande organisatoriska riktlinjer. De kommer också att se till att hålla kontakt med Olaf om de åtgärder som omfattas av dess behörighet.

Strängare förhands- eller efterhandskontroller när det gäller finansiella tjänster kommer att införas för särskilda åtgärder på området finansiella tjänster, beroende på den bedrägeririsk de medför. Dessutom kommer personal som medverkar till finansiella transaktioner när så är lämpligt inbjudas till företagsutbildningar om bedrägeribekämpning och riktade kurser som anordnas vid behov för att hantera de särskilda risker som vissa åtgärder medför. Insatser kommer också att göras för att öka medvetenheten om de etiska kraven på personalen (till exempel i samband med intressekonflikter vid upphandlingar och bidragsprocesser).

Inom ramen för kommissionens strategi för bedrägeribekämpning104 och med hjälp av Olaf genom samråd med och deltagande i Olafs nätverk för förebyggande och upptäckt av bedrägerier (FPDNet). Den avdelning på kommissionen som ansvarar för den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning, standardisering och konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, har utvecklat en egen strategi mot bedrägerier som omfattar åtgärder för att förebygga och upptäcka bedrägerier och oriktigheter så väl internt som i förhållande till bidragsmottagare och uppdragstagare. Denna strategi uppdateras regelbundet.

För att öka medvetenheten om bedrägerier innehåller strategins handlingsplan utbildning av personalen, årliga bedömningar av bedrägeririsken och uppdateringar av listan med varningstecken som ska användas vid mer riktade riskbaserade förhandskontroller.

Granskningsförfarandena och riktlinjerna för de riskbaserade efterhandsrevisionerna är inriktade på möjliga fall av bedrägerier och oriktigheter. Denna strategi för bedrägeribekämpning är anpassad till internkontrollstandarderna, i synnerhet riskbedömningen, och till bedrägeribekämpningsstrategier från andra generaldirektorat och underordnade enheter.

Den avdelning som ansvarar för den inre marknaden och verksamhet som rör finanspolitik och skattepolitik har satsat på att utveckla en stark antibedrägerikultur genom att ge personalen utbildning om potentiella bedrägeririsker och etiskt uppförande. I denna strategi ingår också ett aktivt samarbete med Olaf och integrering av bedrägeriaspekter med generaldirektoratets strategiska planering och programplanering.

Med tanke på att programmet (till största delen) kommer att genomföras genom upphandling kommer mål 3 i strategin mot bedrägerier (det vill säga att öka

104KOM(2011)376, 24.6.2011.

medvetenheten om potentiella intressekonflikter i kontakterna med externa intressenter såsom lobbyister, anbudsgivare och uppdragstagare) med inriktning på att 1) dokumentera kontakter med lobbyister, 2) ha en centraliserad hantering av upphandlingsförfarandena och kontakterna med anbudsgivarna och 3) anordna särskild utbildning om kontakter med lobbyister att vara särskilt tillämplig på genomförandet av programmet. De obligatoriska konsultationerna av systemet för tidig upptäckt och uteslutning innan kontrakt tilldelas (och finansiella transaktioner genomförs) kommer att begränsa möjligheterna till bedrägerier och oriktigheter ytterligare.

På området europeisk statistik har redan åtskilliga förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder vidtagits eller planerats. Alla finansiella transaktioner genomgår obligatoriska förhandskontroller. Kompletterande efterhandskontroller kommer att genomföras på ett urval av transaktioner. Ytterligare kontroller kan genomföras vid

behov. En marknadskommitté har inrättats för att övervaka utvalda anbudshandlingar från Eurostat.

Eurostat hanterar riskerna för it-bedrägerier med hjälp av förstärkta och integrerade it-verktyg. Utökade säkerhetskontroller kommer att genomföras för tillgångar. Konfidentiella uppgifter kommer att överföras till en avskild it-miljö. Dessutom kommer it-funktioner som rör Eurostats kedja för informationsspridning att förbättras ytterligare genom projektet för upprustning av kedjan.

En annan del av Eurostats förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder är information och utbildning. Åtgärder mot bedrägerier tas upp vid alla utbildningar som Eurostat anordnar om hanteringen av finansiella transaktioner. Dessutom får Eurostats högsta ledning regelbundet information om alla åtgärder för att förebygga och upptäcka bedrägerier, och medvetenhetshöjande pass ingår i utbildningen av nyanställda. Utvalda medarbetare får obligatorisk utbildning om bedrägeribekämpning.

Kommissionens avdelning med ansvar för konsumentpolitiken godkände en strategi mot bedrägerier i april 2018. Denna strategi kommer att tillämpas i linje med kommissionens motsvarande strategi, i syfte att bland annat se till att de interna kontrollerna för bedrägeribekämpning är helt anpassade till kommissionens strategi mot bedrägerier och att tillvägagångssätten för hantering av bedrägeririsker gör det möjligt att identifiera områden med risk för bedrägeri och vidta lämpliga åtgärder.

I de fall där genomförandet sköts av ett genomförandeorgan är riskbedömningen inriktad på exponeringen för kvarstående risker med hänsyn tagen till alla åtgärder som redan har vidtagits för att minska riskerna. Riskerna bedöms i relation till särdragen hos de program som förvaltas genom bidrag och upphandling.

De åtgärder för att upptäcka och förebygga bedrägerier som planeras inom ramen för den direkta förvaltningen har bland andra följande strategiska mål:

–Bibehålla förutsättningar för effektiv identifiering och förebyggande av bedrägeririsker. Se till att personalen har tillräckliga kunskaper och att de kontroller och system som är nödvändiga för att genomföra förebyggande och upptäckande kontroller finns och tillämpas.

–Öka fokuseringen på bedrägeri i befintliga rutiner och förfaranden (fall som upptäcks vid bedömningen av bedrägeririsk). Se till att potentialen för bedrägerier beaktas när finansiella och icke-finansiella förfaranden utformas och tillämpas. Se till att bedrägeririskerna uttryckligen omfattas av kontrollstrategin i samband med bestämmelserna om intern kontroll och övningar i riskhantering.

–Samarbeta med olika generaldirektorat och institutioner. Upprätthålla ett effektivt samarbete med Olaf och kommissionens nätverk mot bedrägerier.

–Fastställa och följa en intern policy som anger hur de ärenden som anmäls till Olaf ska hanteras.

8.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

8.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Budgetrubrik

Typ av

Bidrag

Rubrik i

anslag

den

från

i den mening som

fleråriga

från Efta-

från

Diff./Ick

kandidatlän

avses i artikel

budgetrame

03.02 Programmet för den inre marknaden

106

tredjeländ

[21.2 b] i

e-diff.105

länder

der107

budgetförordninge

03.0101 – Administrativt stöd

Icke-diff.

NEJ

03.0201

–

Effektivisering

den

inre

Diff.

NEJ

marknaden

03.0202 – Ökad konkurrenskraft för

företag,

särskilt små och medelstora

Diff.

NEJ

företag, samt stöd för deras tillträde

till marknaderna

03.0203

–

Europeisk standardisering

och

internationella

standarder

för

finansiell

Diff.

NEJ

rapportering och revision

03.0204 – Stärka konsumenterna och

civilsamhället och säkerställa ett gott

konsumentskydd

och hög

produktsäkerhet

Diff.

NEJ

samt göra slutanvändarna delaktiga i

utformningen av politiken om finansiella

tjänster

03.0205 – Framställa och sprida högkvalitativ

Diff.

NEJ

statistik om Europa

03.0206 – Bidra till en hög hälsonivå

för

människor och djur samt till en

god

Diff.

NEJ

växtskyddsstatus

105Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

106Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

107Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

8.2.Beräknad inverkan på utgifterna

8.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga				1		03.02 Programmet för den inre marknaden
	budgetramen				1		03.02 Programmet för den inre marknaden
	budgetramen


							2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT

Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de	Åtaganden		(1)	531,452	539,655	548,003	556,537	565,309	574,383	581,042		3 896,382
Driftsanslag	(uppdelade	enligt	de
budgetrubriker som förtecknas under 3.1)				Betalningar		(2)	83,351	306,163	374,529	417,531	447,076	462,281	468,746	1 336,703	3 896,382
				Betalningar		(2)	83,351	306,163	374,529	417,531	447,076	462,281	468,746	1 336,703

Anslag av administrativ natur som finansieras				Åtaganden =		(3)	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457		192,198
genom ramanslagen för programmet108				Betalningar		(3)	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457
genom ramanslagen för programmet108				Betalningar
TOTALA anslag för ramanslagen för				Åtaganden		=1+3	558,909	567,112	575,460	583,994	592,766	601,840	608,499		4 088,580
TOTALA anslag för ramanslagen för
programmet				Betalningar		=2+3	110,808	333,620	401,986	444,988	474,533	489,738	496,203	1 336,703	4 088,580
				Betalningar		=2+3	110,808	333,620	401,986	444,988	474,533	489,738	496,203	1 336,703	4 088,580


	Rubrik i den fleråriga				7		”Administrativa utgifter”
	budgetramen				7		”Administrativa utgifter”
	budgetramen

108Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

Personalresurser			213,909	215,773	215,630	215,630	215,630	215,630	215,630		1 507,832

Övriga administrativa utgifter			6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311		44,177

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den	(summa åtaganden	=	220,220	222,084	221,941	221,941	221,941	221,941	221,941		1 552,009
fleråriga budgetramen	summa betalningar)		220,220	222,084	221,941	221,941	221,941	221,941	221,941		1 552,009
fleråriga budgetramen	summa betalningar)
								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT

TOTALA anslag	Åtaganden		779,13	789,196	797,401	805,935	814,707	823,781	830,440		5 640,589
samtliga RUBRIKER
samtliga RUBRIKER			331,028	555,704	623,927	666,929	696,474	711,679	718,144	1 336,703	5 640,589
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		331,028	555,704	623,927	666,929	696,474	711,679	718,144	1 336,703	5 640,589

8.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	213,909	215,773	215,630	215,630	215,630	215,630	215,630	1 507,832

Övriga administrativa	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	44,177
utgifter	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	6,311	44,177
utgifter

Delsumma RUBRIK 7	220,220	222,084	221,941	221,941	221,941	221,941	221,941	1 552,009
i den fleråriga	220,220	222,084	221,941	221,941	221,941	221,941	221,941	1 552,009
budgetramen


Utanför RUBRIK 7109
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	2,738	2,738	2,738	2,738	2,738	2,738	2,738	19,166

Övriga utgifter	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	173,032
av administrativ natur	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	24,719	173,032
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	192,198
i den fleråriga	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	27,457	192,198
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	247,677	249,541	249,398	249,398	249,398	249,398	249,398	1 744,207

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

8.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

109Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid	1 383	1 395	1 394	1 394	1 394	1 394	1 394
kommissionens kontor i medlemsstaterna	1 383	1 395	1 394	1 394	1 394	1 394	1 394
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Vid delegationer

För forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 110

Rubrik 7

Som finansieras		– vid	210	212	212	212	212	212	212
genom RUBRIK 7		huvudkontoret	210	212	212	212	212	212	212
genom RUBRIK 7		huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga		– vid delegationer
budgetramen		– vid delegationer

Som finansieras		– vid	37	37	37	37	37	37	37
genom		huvudkontoret	37	37	37	37	37	37	37
genom		huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för
programmet	111	– vid delegationer
		– vid delegationer


För forskning

Annan (ange)

TOTALT			1 630	1 644	1 643	1 643	1 643	1 643	1 643
			1 630	1 644	1 643	1 643	1 643	1 643	1 643

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

110[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

111Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

SV24

8.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Bidrag från Schweiziska	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	39,830
edsförbundet (Estat)	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	39,830
edsförbundet (Estat)

TOTALA anslag som
tillförs genom	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	5,690	39,830
samfinansiering

8.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

(1) Påverkan på egna medel

(2) Påverkan på andra inkomster

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna112

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

112Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

BILAGA TILL FINANSIERINGSÖVERSIKTEN

PROGRAMMET FÖR DEN INRE MARKNADEN

PRELIMINÄR BUDGET EFTER 2020

Särskilt mål	Ny budgetrubrik	GD	Beskrivning i den nuvarande budgetramen	PRELIMINÄR
Särskilt mål	Ny budgetrubrik	GD	Beskrivning i den nuvarande budgetramen	BUDGET*
				BUDGET*
	03.020101	GROW	Verksamhet och utveckling avseende den inre marknaden för varor och tjänster	213 812 399
	03.020102	GROW	Verktyg för förvaltning av den inre marknaden	29 100 000
	03.020103	TAXUD	Stöd till lagstiftningsarbete på skatteområdet - Genomförande och utveckling av den inre marknaden	23 800 000
Inre marknaden	03.020104	JUST	Bolagsrätt	7 000 000
	03.020105	COMP	Konkurrenspolitik för en starkare union i den digitala tidsåldern (ny åtgärd)	140 000 000
	03.020106	FISMA	Genomförande och utveckling av den inre marknaden för finansiella tjänster	23 857 243
			TOTALT Inre marknaden för varor och tjänster	437 569 642
Konkurrenskraft, små och medelstora	03.0202	GROW	Cosme utan fonden InvestEU	1 000 000 000
företag	03.0202	GROW	Cosme utan fonden InvestEU	1 000 000 000
företag
	03.020301	GROW	Europeisk standardisering	159 600 000
Standardisering	03.020302	FISMA	Normer för finansiell rapportering och revision	60 910 500
			TOTALT Standardisering	220 510 500
	03.020401	JUST	Konsumenter	188 000 000
Konsumenter	03.020402	FISMA	Att stärka konsumenters och andra slutanvändares delaktighet i utformningen av unionens politik i	10 500 000
Konsumenter	03.020402	FISMA	fråga om finansiella tjänster	10 500 000
			fråga om finansiella tjänster
			TOTALT Konsumenter	198 500 000
Statistik	03.0205	EUROSTAT	Estat	552 000 000
Människors och djurs hälsa samt växtskydd	03.0206	SANTE	Livsmedelskedjan	1 680 000 000


		TOTALT PROGRAMMET FÖR DEN INRE MARKNADEN		4 088 580 142

*Inkluderar administrativt stöd och stöd till byråerna