Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EU-dokument COM(2018) 380)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.5.2018

COM(2018) 380 final

2018/0202 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

{SEC(2018) 273 final} - {SWD(2018) 289 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Bakgrund och syfte

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad globaliseringsfonden) upprättades ursprungligen genom förordning (EG) nr 1927/20061 för programperioden 2007– 2013. Den inrättades för att ge unionen ett instrument för att visa solidaritet med och ge stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen, om denna arbetslöshet har betydande negativa konsekvenser för den regionala eller lokala ekonomin. Globaliseringsfondens syfte är att genom medfinansiering av aktiva arbetsmarknadsåtgärder underlätta återgången till arbete för arbetstagare i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning.

Med tanke på omfattningen och den snabba utvecklingen av den finansiella och ekonomiska kris som uppstod 2008, ville kommissionen göra en översyn av förordning (EG) nr 1927/2006 inom ramen för sin ekonomiska återhämtningsplan för Europa2. Bortsett från vissa permanenta ändringar sett till de första åren av globaliseringsfondens genomförande, var huvudsyftet med översynen3 att fonden även skulle omfatta perioden från den 1 maj 2009 till den 30 december 2011. Kommissionen ville att unionen genom globaliseringsfonden skulle kunna visa solidaritet och ge stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa som en direkt följd av den finansiella och ekonomiska krisen. Vidare ville kommissionen att medfinansieringsgraden skulle utökas från 50 procent till 65 procent för att minska medlemsstaternas börda.

När det gäller den fleråriga budgetramen 2014–2020 utvidgades globaliseringsfondens tillämpningsområde genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/20134 om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006. Syftet var att fonden inte bara skulle avse uppsägningar till följd av en allvarlig ekonomisk störning som orsakats av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris vilket omfattas av förordning (EG) nr 546/2009, utan att globaliseringsfonden även skulle täcka nya globala finansiella och ekonomiska kriser. Globaliseringsfonden kan därför även erbjuda stöd vid oväntade kriser som leder till allvarliga störningar i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Sådana oväntade kriser kan till exempel utlösas av en betydande ekonomisk nedgång i länder som är viktiga handelspartner eller av en sådan kollaps på finansmarknaderna som inträffade 2008. Begreppet ”arbetstagare” utvidgades så att alla arbetstagare oavsett anställningsavtal eller anställningsförhållande skulle kunna få tillgång till stöd från globaliseringsfonden. Detta innebar att stödet inte bara skulle avse arbetstagare med tillsvidareanställning, som i förordning (EG) nr 1927/2006, utan även visstidsanställda, arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, ägare/chefer i mikroföretag samt egenföretagare. I vissa fall kunde medlemsstaterna dessutom låta lika många unga som varken arbetar eller studerar som uppsagda arbetstagare ingå i sina ansökningar till globaliseringsfonden. Skälet till detta var den höga ungdomsarbetslösheten och det faktum att det är ännu svårare för unga som varken arbetar eller studerar att hitta ett jobb när det råder stora störningar på arbetsmarknaden, till exempel sådana som orsakats av en större omstrukturering.

EUT L 406, 30.12.2006, s. 1. KOM(2008) 800 slutlig, 26.11.2008.

Förordning (EG) nr 546/2009, EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006.

Det främsta syftet med detta förslag är att se till att globaliseringsfonden kan fortsätta verka efter den 31 december 2020, utan att vara begränsad till programperioden eftersom den är ett särskilt instrument utanför den fleråriga budgetramens tak.

För att se till att globaliseringsfonden förblir ett meningsfullt instrument på europeisk nivå, kan ansökan om stöd från globaliseringsfonden till arbetstagare lämnas in från och med ett visst minimiantal uppsägningar. Erfarenheten av förordning (EU) nr 1309/2013 har visat att ett minimiantal på 250 uppsägningar inom en viss referensperiod är att rekommendera, framför allt eftersom ansökningar kan lämnas in för ett lägre antal uppsägningar på små arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter. Minimiantalet på 250 uppsägningar är lägre under programperioden 2014–2020. Detta beror på att de mycket omfattande uppsägningarna inte är så vanliga och på att en uppsägning av 250 arbetstagare vanligtvis får betydande konsekvenser i de flesta regioner. Det är också ett erkännande av det faktum att de flesta arbetstagare i många medlemsstater är anställda vid små och medelstora företag.

Den 17 november 2017 proklamerades den europeiska pelaren för sociala rättigheter5 gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen som ett svar på de sociala utmaningarna i Europa. Med hänsyn till de föränderliga förutsättningarna inom arbetslivet måste EU vara redo att möta de nuvarande och kommande utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen innebär. EU måste därmed se till att tillväxten är mer inkluderande och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken. Principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska fungera som en övergripande vägledande ram för globaliseringsfonden och kommer att göra det möjligt för EU att omsätta de relevanta principerna i praktiken vid omfattande omstruktureringar.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen fastställer man på EU-nivå vilka nationella reformer som ska prioriteras och följer upp genomförandet av dem. Medlemsstaterna utformar egna nationella fleråriga investeringsstrategier som stöder de prioriterade reformerna. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de nationella reformprogrammen så att man kan utforma och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska stödas med nationell finansiering eller finansiering från unionen. Syftet med dem är också att använda unionsfinansieringen på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som erhålls, särskilt från de program som stöds av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.

Dagens globaliserade värld kännetecknas av att världsmarknaderna blir allt mer sammanflätade och beroende av varandra. Till följd av samspelet mellan och de ömsesidiga effekterna av öppen handel, tekniska förändringar eller andra faktorer, till exempel övergången till en koldioxidsnål ekonomi, är det svårare att peka ut en specifik faktor som orsakar uppsägningar. På grund av globaliseringens utveckling på senare tid skulle globaliseringsfonden, i dess nuvarande form, antagligen bli föremål för färre ansökningar och ett lägre utnyttjande, paradoxalt nog. Det faktum att betydligt färre mycket stora omstruktureringar (som omfattar mer än 500 uppsägningar) har gjorts det senaste årtiondet skulle högst sannolikt påverka utnyttjandet av globaliseringsfonden ytterligare. I framtiden kommer globaliseringsfonden därför endast att utnyttjas när en omstrukturering får betydande konsekvenser, vilket definieras som att minst 250 arbetstagare ska ha sagts upp.

5https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european- pillar-social-rights_sv

Trots den fortsatt höga ungdomsarbetslösheten har det visat sig att andra instrument skulle kunna vara mer lämpade för att ge stöd till unga som varken arbetar eller studerar, särskilt Europeiska socialfonden (ESF). Att stöd till unga ingår i en ansökan från globaliseringsfonden skulle kunna anses leda till ojämlikhet, eftersom man på så sätt skulle exkludera de unga som är i störst behov av stödet.

Globaliseringsfonden ska inriktas på aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att snabbt och varaktigt återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Liksom i förordning (EU) nr 1309/2013 ska globaliseringsfonden enligt detta förslag bidra med ekonomiskt stöd till ett paket med aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Syftet med dessa åtgärder är framför allt att ge skräddarsytt stöd för återinträde på arbetsmarknaden, att lägga ökad vikt vid digital kompetens och att stödja rörlighet där detta är relevant. Globaliseringsfonden får inte bidra till finansiering av passiva åtgärder. Bidrag får endast ges om de fungerar som incitament för att göra det lättare för uppsagda arbetstagare att delta i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att säkerställa en lämplig balans mellan genuint aktiva arbetsmarknadsåtgärder och ”aktiverande” bidrag, finns ett tak för den andel bidrag som får ingå i ett samordnat paket med aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Globaliseringsfonden kommer att förbli ett av de särskilda instrument som gör det möjligt för unionen att reagera på oförutsedda omständigheter och omfattas därför inte av den fleråriga budgetramens tak. Globaliseringsfondens effektivitet har dock påverkats negativt av den långdragna beslutsprocessen och de förfaranden som denna innebär. En fråga som är av gemensamt intresse för alla berörda parter är att i så hög grad som möjligt förkorta tiden mellan uppsägningen och den faktiska utbetalningen av det eventuella stödet från fonden och att förenkla förfarandena. Medlemsstaterna bör sträva efter att lämna in en fullständig ansökan så fort som möjligt efter att de relevanta kriterierna har uppfyllts. Kommissionen bör bedöma och besluta om stödberättigande kort efter att en fullständig ansökan har lämnats in, så att budgetmyndigheten utan dröjsmål kan fatta beslut om tilldelning av anslag från fonden.

Eftersom ansökningarna enbart ska baseras på huruvida omstruktureringen får betydande konsekvenser, vilket definieras som att minst 250 arbetstagare ska ha sagts upp, kommer de omfattande ansökningskrav som tillämpades under den nuvarande och tidigare programperioden och som ofta hindrade medlemsstaterna från att ansöka inte längre att gälla. Den administrativa bördan kommer därför att minskas för medlemsstaterna vid ansökningstillfället och för kommissionen när den kontrollerar stödberättigandet. Detta kommer att förenkla och påskynda beslutsprocessen betydligt.

Genomförandet av globaliseringsfonden har visat att medlemsstaterna endast ansöker om stöd i verkliga krissituationer. Även om minimiantalet för närvarande är 500 uppsagda arbetstagare finns det stora variationer i ansökningarna: det kan röra sig om alltifrån 108 till 6 120 arbetstagare som förlorat sin anställning under referensperioden6. För att minska riskerna med ett potentiellt ökat antal ansökningar om stöd från globaliseringsfonden, kommer det högsta årliga beloppet att höjas7 och vidare kommer referensperioden att förkortas från nio till sex månader (när det gäller ansökningar för hela sektorer). Även om man räknar med och vill att undanröjandet av hindren ska leda till att globaliseringsfonden utnyttjas i högre grad, verkar

6Minimantalet var ursprungligen 1 000 uppsägningar under budgetperioden 2007–2013. Att minimiantalet sänktes till 500 förlorade arbetstillfällen ledde inte till att antalet ansökningar ökade betydligt under budgetperioden 2014–2020. Flera ansökningar har dock lämnats in med hänvisning till särskilda omständigheter. Dessa ansökningar har gällt ett lägre antal uppsagda arbetstagare som dock har fått betydande konsekvenser för regionen i fråga.

7Utnyttjandet av nödfonder beror på antalet nödsituationer, som är svåra att förutse. Om en allvarlig ekonomisk nedgång skulle leda till ett fullständigt utnyttjande, måste de eventuella konsekvenserna diskuteras när den fleråriga budgetramen ses över.

det inte finnas någon risk för att medlemsstaterna kommer att utnyttja den på ett överdrivet sätt.

För att täcka de behov som uppstår i början av året kommer kommissionen vid det årliga budgetförfarandet att föreslå ett minimibelopp som görs tillgängligt som betalningsbemyndiganden på den relevanta budgetposten.

Stödet från globaliseringsfonden kommer att komplettera medlemsstaternas insatser på nationell, regional och lokal nivå. Med beaktande av principerna om sund ekonomisk förvaltning får globaliseringsfonden inte ersätta åtgärder som redan stöds genom de unionsfonder och unionsprogram som ingår i den fleråriga budgetramen. Inte heller får globaliseringsfondens ekonomiska stöd ersätta nationella åtgärder eller åtgärder som företag som säger upp arbetstagare är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

Budgetförfarandet i förslaget följer direkt av punkt 9 i utkastet till interinstitutionellt avtal. Förfarandet kommer att påskyndas och rationaliseras närhelst det är möjligt.

Eftersom de åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfonden genomförs genom delad förvaltning med medlemsstaterna ska det ekonomiska stödet betalas ut i enlighet med den mekanism som gäller vid delad förvaltning av unionens budget. Samtidigt bör finansieringsmöjligheterna återspegla omfattningen av de åtgärder som medlemsstaterna ska vidta enligt ansökningarna.

För att undvika konkurrens mellan instrumenten kommer medfinansieringssatsen för globaliseringsfonden att anpassas till den högsta medfinansieringssatsen för Europeiska socialfonden (ESF+) i respektive medlemsstat.

I detta övergripande förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Såsom anges i meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 20208 kommer ESF+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) att fortsätta finansiera strukturella åtgärder för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Både ESF+ och Eruf består av fleråriga program till stöd för strategiska, långsiktiga mål, till exempel planering och hantering av förändringar och omstruktureringar. Globaliseringsfonden upprättades däremot för att ge stöd vid särskilda omständigheter och omfattas inte av den vanliga fleråriga programplaneringen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I meddelandet EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar9 redogörs för bästa praxis när det gäller att förutse och hantera företagsomstruktureringar. Kvalitetskriterierna utgör en övergripande ram för hur ekonomiska justeringar och omstruktureringar samt dess sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser bör hanteras

https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0098&qid=1528100082998&from=EN

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013) 882 final, 13.12.2013).

med rätt politiska medel. I kvalitetskriterierna uppmanas medlemsstaterna att använda EU- finansiering och nationell finansiering på ett sådant sätt att de sociala konsekvenserna av omstruktureringar, särskilt de negativa effekterna för sysselsättningen, så lång som möjligt mildras. EU:s huvudsakliga instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är ESF+, som är utformat för att ge stöd i förebyggande syfte, och globaliseringsfonden, som är avsedd att ge stöd när en oförutsedd omfattande omstrukturering redan har inträffat.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Globaliseringsfondens bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att följas upp med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå och genom mer exakta metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen varje år i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att globaliseringsfondens potential att bidra till klimatmålen ska utnyttjas till fullo kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta insatser vid utarbetandet, genomförandet, översynen och utvärderingen av fonden.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 175 tredje stycket.

Om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför strukturfonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet enligt artikel 175 tredje stycket besluta om sådana åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Finansieringen från EU-budgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan nås av medlemsstaterna själva och där en åtgärd från unionens sida kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. Utnyttjande av globaliseringsfonden för medfinansiering av åtgärder som syftar till att hjälpa uppsagda arbetstagare att återintegreras på arbetsmarknaden är i linje med subsidiaritetsprincipen och skapar ett europeiskt mervärde.

Detta är normal praxis att nationella arbetsmarknadsprogram hjälper uppsagda arbetstagare, och fonden syftar inte till att ersätta sådana program. Oväntade omstruktureringar som får betydande konsekvenser kan dock testa gränserna för vad vanliga nationella program kan åstadkomma. På grund av omfattningen och effekterna av oväntade omstruktureringar och eftersom globaliseringsfonden är ett uttryck för solidaritet i och mellan medlemsstaterna kan stöd bättre ges på unionsnivå. För att ekonomiskt stöd ska beviljas från globaliseringsfonden krävs ett godkännande från Europaparlamentet och rådet, vilket därmed är ett uttryck för solidaritet från unionens och medlemsstaternas sida. På detta sätt kommer förslaget att bidra till att göra den solidaritet som EU visar vid särskilda omständigheter mer konkret för den del av arbetskraften som påverkas i synnerhet och för unionsmedborgarna i allmänhet. Unionens

insatser kommer därför att begränsas till vad som är nödvändigt för att nå målet att visa solidaritet med uppsagda arbetstagare.

Utnyttjande av globaliseringsfonden skapar ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. Åtgärder som medfinansieras genom globaliseringsfonden ökar inte bara det totala antal tjänster som uppsagda arbetstagare erbjuds. De leder dessutom till ett större utbud av tjänster och ökar tjänsternas intensitet. Utnyttjande av globaliseringsfonden ger även andra effekter. Dessa har att göra med i vilken utsträckning innovativa idéer kan testas och i vilken utsträckning bästa praxis fastställs och införlivas i de vanliga bestämmelserna. De åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfonden leder också till att genomförandet rent allmänt förbättras.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går bestämmelserna i denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att nå målen. Medlemsstaternas skyldigheter följer av behovet av att hjälpa drabbade arbetstagare att anpassa sig till nya förhållanden och att snabbt återgå i arbete. Den administrativa bördan för unionen och de nationella myndigheterna har begränsats till vad som är nödvändigt för att kommissionen ska kunna utöva sitt ansvar för genomförandet av unionens budget. Eftersom det ekonomiska stödet betalas ut till medlemsstaterna enligt principen om delad förvaltning kommer medlemsstaterna att åläggas att rapportera om hur det ekonomiska stödet har använts.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: en förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Målet att visa solidaritet på unionsnivå kan endast nås med hjälp av en direkt tillämplig rättsakt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En efterhandsutvärdering av den befintliga förordningen måste göras före den 31 december 2021. En halvtidsutvärdering av globaliseringsfonden har dock gjorts för perioden 2014– 202010, och resultaten av denna har beaktats.

Halvtidsutvärderingen av globaliseringsfonden 2014–2020 tyder på att fondens utformning behöver förbättras. Flera utmaningar måste angripas för framtiden.

Samråd med berörda parter som genomförts för utvärderingen visar att globaliseringsfondens tillämpningsområde behöver ändras eller definieras bättre. Detta gäller bland annat det exakta tillämpningsområdet och de kriterier som motiverar utnyttjande av globaliseringsfonden. Enligt subsidiaritetsprincipen måste en omstrukturering få betydande konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden för att stöd från globaliseringsfonden ska vara motiverat. Det ges dock ingen tydlig definition av begreppet ”betydande konsekvenser”. Detta gäller särskilt

10Rapport från kommissionen om halvtidsutvärdering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (COM(2018) 297 final, 16.5.2018) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, Commission staff working document on the mid-term evaluation of the European Globalisation Adjustment Fund (EGF) (SWD(2018) 192 final, 16.5.2018) (ej översatt till svenska).

vid mindre uppsägningar under det nuvarande minimiantalet på 500 uppsagda arbetstagare (2014–2020). I landsbygdsområden kan sådana fall till exempel mycket väl vara stödberättigade enligt undantagsbestämmelsen i artikel 4.2 i förordningen om globaliseringsfonden, men medlemsstaterna är inte säkra på hur de ska styrka att betydande konsekvenser föreligger. Många aktörer föreslog därför att minimiantalet sänks.

Det finns heller inte någon tydlig definition av begreppen ”globalisering” och ”kris”. Medlemsstaterna är ofta osäkra på vilket kriterium de ska åberopa i sin ansökan. Ett av de främsta hindren för att en medlemsstat ska lämna in en ansökan anses ofta vara att medlemsstaten måste fastställa orsaken till uppsägningen för att se om den uppfyller kraven för en eventuell ansökan och sedan styrka detta. Med tanke på dessa svårigheter och det faktum att fler arbetstillfällen går förlorade på grund av den tekniska utvecklingen (dessa uppsagda arbetstagare står inför samma utmaningar som arbetstagare som friställts till följd av globaliseringen, eftersom deras färdigheter blir inaktuella eller föråldrade), skulle en möjlig lösning kunna vara att låta alla storskaliga uppsägningar som får betydande konsekvenser ingå i globaliseringsfondens tillämpningsområde. Utvärderingen pekar på att globaliseringsfonden på så sätt skulle bli mer relevant och bättre rustad för framtida ekonomiska utmaningar och att den också skulle bli mer rättvis, eftersom den inte skulle betona en mycket specifik grupp uppsagda arbetstagare. Sådana ändringar skulle leda till en mer balanserad användning av globaliseringsfonden och göra den mer användbar för medlemsstaterna i EU-13 (dessa medlemsstater utnyttjar för närvarande inte globaliseringsfonden så ofta). Man skulle inte längre behöva lägga fram bevis för att visa att förlusten av arbetstillfällen var en följd av globaliseringen eller en kris. Detta är också en av de två mest tidskrävande etapperna i ansökningsfasen, och därför skulle förenklingen påskynda beviljandet av stödet med några veckor, eftersom omfattande bakgrundskontroller inte längre skulle behövas. Ett utökat tillämpningsområde och ett lägre minimiantal skulle också ge större möjligheter för mindre medlemsstater att ansöka om stöd.

När det gäller övervaknings- och rapporteringskraven konstaterades det i utvärderingen att medlemsstaterna bör vara skyldiga att samla in utförligare övervakningsuppgifter, särskilt om kategorin av arbetstagare (yrkes- och utbildningsbakgrund), sysselsättningsstatus och typ av ny sysselsättning.

Det förefaller som om globaliseringsfonden bör samordnas bättre med annan EU-politik. Av utvärderingen framgår att man bör arbeta in stödet från globaliseringsfonden närmare i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar och utforma en mer samordnad metod för både förebyggande åtgärder inför väntade genomgripande omstruktureringar och reaktiva engångsåtgärder som de som för närvarande medfinansieras av globaliseringsfonden. Detta kan innebära en utökning av globaliseringsfondens verksamhet eller en mer samordnad insats tillsammans med andra EU-instrument, till exempel ESF+. Även om globaliseringsfondens utformning tydligt kompletterar ESF + skulle medlemsstaterna kunna integrera stödet från globaliseringsfonden bättre i ett omfattande stödpaket för omstrukturering. Övergångar på arbetsmarknaden kräver omfattande investeringar i humankapital, både i form av förebyggande åtgärder och i form av reaktiva åtgärder.

Under programperioden 2014–2020 är det i vissa fall möjligt att ta med lika många unga som varken arbetar eller studerar som uppsagda arbetstagare i en ansökan till globaliseringsfonden. Ungdomsarbetslösheten är och förblir en stor utmaning. Erfarenheten visar också att stöd från globaliseringsfonden som erbjuds till unga som varken arbetar eller studerar utnyttjas i stor utsträckning. Utvärderingen tyder emellertid på att man bör överväga huruvida globaliseringsfonden är det rätta sättet att erbjuda sådant stöd eller om andra kanaler skulle ge bättre möjligheter att nå ut till de berörda ungdomarna. Det kan anses orättvist om hjälp bara

erbjuds till unga som varken arbetar eller studerar i regioner som påverkas av omfattande omstruktureringar orsakade av globaliseringen eller finanskrisen, men inte till dem som bor i områden som påverkas av automatisering.

•Samråd med berörda parter

Omfattande samråd med berörda parter, däribland öppna samråd via internet, riktade samråd och fokusgruppsmöten, utgjorde viktiga delar i ovannämnda halvtidsutvärdering och i den konsekvensbedömning som nämns nedan.

Kommissionen genomförde också samråd med berörda parter där man diskuterade eventuella ändringar av globaliseringsfondens utformning efter 2020. Dessa diskussioner fördes vid de ordinarie möten och seminarier som hölls med globaliseringsfondens kontaktpersoner i oktober 2017 och mars 2018 och vid ett extraordinärt möte med globaliseringsfondens kontaktpersoner i januari 2018, vilket helt och hållet ägnades åt diskussionerna om tiden efter 2020.

De berörda parternas synpunkter avviker generellt sett inte från kommissionens och har beaktats vid utarbetandet av detta förslag.

•Extern experthjälp

För halvtidsutvärderingen beställde kommissionen en utvärderingsstudie av en extern konsult.

För konsekvensbedömningen gav kommissionen en extern konsult i uppdrag att genomföra en studie.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning har gjorts. Denna konsekvensbedömning, som ingår i lagstiftningsförslagen från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering för nästa fleråriga budgetram, omfattar följande fonder:

–Europeiska socialfonden (ESF – en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna)) och sysselsättningsinitiativet för unga.

–Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead).

–Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

–EU:s folkhälsoprogram.

–Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI). Följande alternativ bedömdes för de fonder som omfattades av konsekvensbedömningen:

Alternativ 1: En sammanslagning av ESF, sysselsättningsinitiativet för unga, Fead, EaSI och EU:s folkhälsoprogram

–Detta var det rekommenderade alternativet utifrån utvärderingsresultaten och samråden med berörda parter. Förvaltande myndigheter ansåg att en bred integrering av fonderna skulle förbättra deras förmåga att rationalisera de strategiska insatserna på hela det socialpolitiska området. Detta skulle öka deras flexibilitet vid planeringen av insatserna samt underlätta genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Stödmottagarna bekräftade att det fortfarande finns en outnyttjad potential när det gäller att stärka synergieffekterna mellan finansierade program och projekt.

Alternativ 2: En sammanslagning av ESF, sysselsättningsinitiativet för unga, Fead, EaSI, EU:s folkhälsoprogram och globaliseringsfonden

–Detta skulle resultera i en artificiell minskning av antalet fonder. Globaliseringsfondens mycket specifika mål, höga politiska synlighet och

budgetflexibilitet skulle gå förlorad om den slogs samman med ESF+. Berörda parter bekräftade detta under samrådsprocessen11.

Alternativ 3: Sammanslagning av fonder med delad förvaltning (dvs. Exklusive EaSI och EU:s folkhälsoprogram men inklusive globaliseringsfonden)

–Detta skulle innebära att globaliseringsfonden inte skulle få lika stor synlighet som ett nödinstrument på EU-nivå för att mildra globaliseringens negativa sidoeffekter. Den flexibilitet och de synergieffekter som eventuellt kan uppnås genom en sammanslagning av EaSI och ESF+ skulle gå förlorade.

Alternativ 4: Bibehållande av Fead som en separat fond, men sammanslagning av de båda Feadprogrammen (materiellt bistånd och social inkludering)

–Detta skulle möjliggöra fler synergieffekter mellan olika slags stöd i form av grundläggande materiellt bistånd och åtgärder för social inkludering samtidigt som de nuvarande genomförandebestämmelserna skulle bibehållas. Det skulle dock inte säkerställa en tillräcklig avgränsning gentemot ESF-åtgärder för social inkludering.

Alternativ 5: Sammanslagning av alla ESI-fonder

–Detta skulle inverka negativt på genomförandet av politiken, eftersom tillämpningsföreskrifterna inte skulle kunna anpassas till särskilda politiska krav. Det skulle inte heller leda till någon ökad samverkan och samordning med andra humankapitalfonder.

Konsekvensbedömningen granskades av nämnden för lagstiftningskontroll, som avgav ett positivt yttrande med reservationer. Nämndens yttrande har diarienummer Ares(2018)2265999. Nämndens synpunkter beaktades. Synpunkterna gällande fonden avsåg framför allt förklaringen av globaliseringsfondens logiska grund. Nämnden föreslog även en mer exakt redogörelse av de villkor som ställs för utnyttjandet av globaliseringsfonden och en mer utförlig analys av i vilken utsträckning de föreslagna ändringarna löser de fastställda problemen. Nämnden rekommenderade även att skälen till att globaliseringsfonden bör vara utanför den fleråriga budgetramen bör förtydligas.

Det slutliga politiska förslaget avviker inte från resultaten av konsekvensbedömningen. Den allra viktigaste slutsatsen när det gäller globaliseringsfonden är att den, i egenskap av en nödfond, ska vara utanför den fleråriga budgetramens tak. Nödfonder förväntas inte ha en särskild budget. Om globaliseringsfonden skulle omfattas av den fleråriga budgetramen skulle det därför innebära det motsatta, nämligen att man har en viss budget att spendera, vilket i sin tur skulle göra globaliseringsfonden till ett verktyg för reguljärt omstruktureringsstöd. Att globaliseringsfonden är utanför den fleråriga budgetramen innebär dock ett utdraget förfarande för beviljande av stöd, vilket motverkar dess funktion som en nödfond. Därför måste förfarandet för beviljande av stöd påskyndas och förenklas. I konsekvensbedömningen

11I den undersökning som GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering låtit utföra som underlag för konsekvensbedömningen av investeringar i humankapital (ännu inte avslutad) konstaterades det att de berörda parter som deltar i förvaltningen av globaliseringsfonden generellt inte ansåg det vara önskvärt att globaliseringsfonden införlivas i andra fonder som generaldirektoratet ansvarar för.

framhålls vikten av ett lägre minimiantal och ett utvidgat tillämpningsområde för globaliseringsfonden.

•Förenkling

Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter Ej tillämpligt

4.BUDGETKONSEKVENSER

Globaliseringsfonden är ett av de särskilda instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak, med ett högsta årligt belopp på 200 miljoner euro (i 2018 års priser) för perioden den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

Dess funktionssätt regleras genom punkt 9 i utkastet till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

Behovet av personal och administrativa resurser anges i finansieringsöversikten för rättsakten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Övervakningen av globaliseringsfondens genomförande kommer att stärkas genom att bestämmelser införs om ett gemensamt övervakningssystem med output- och resultatindikatorer i förordningen om globaliseringsfonden. Framgång kommer främst att mätas genom återanställningsgraden, det vill säga den andel av befolkningen som har hittat ett jobb efter att ha fått stöd från globaliseringsfonden.

Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att i sina avtal med de organ som ansvarar för genomförandet införliva bestämmelser om gemensamma output- och resultatindikatorer. De krav som för närvarande införs i finansieringsbesluten rörande globaliseringsfonden kommer att införlivas i förordningen, det vill säga uppgifter om sysselsättningsstatus för de stödmottagare som ska tillhandahållas när den berörda medlemsstaten lämnar in slutrapporten ett år senare. Detta omfattar även information om sysselsättningens typ och kvalitet (t.ex. tillsvidareanställning/visstidsanställning) och förändringar i stödmottagarnas anställbarhet vid insatsernas slut (t.ex. kvalifikationer som erhållits). De insamlade uppgifterna måste grundas på undersökningar och uppgifter från de nationella myndigheterna. På så sätt kommer man att kunna bedöma i vilken utsträckning stödet har bidragit till att förbättra stödmottagarnas anställbarhet och ändra deras sysselsättningsstatus, för att avgöra om globaliseringsfonden fungerar effektivt.

Med tanke på resultaten av tidigare utvärderingar och revisionsrättens rapporter, kommer särskilda mål att införas. Dessa mål måste ta hänsyn till särdragen i respektive ärende och i vilken utsträckning tidigare ärenden är jämförbara. Målen bör avse stödmottagarnas återanställningsgrad. Dessa är nödvändiga för rapportering och utvärdering, men är inte knutna till sanktioner eller resultatbaserade utbetalningar. Nödsituationer kännetecknas av att de uppstår oväntat, ofta i snabbt föränderliga, oförutsägbara miljöer. Resultatbaserade utbetalningar skulle endast vara rättvisa om resultaten direkt kunde tillskrivas det beviljade stödet och de inte skulle vara starkt beroende av externa faktorer. I slutrapporterna måste dock medlemsstaterna lägga fram en väl underbyggd analys av i vilken utsträckning målen har

nåtts. Utvärderingar har visat att resultatinriktningen aldrig har varit något problem. Det har alltid varit viktigt för medlemsstaterna att återintegrera människor på arbetsmarknaden och/eller öka deras anställbarhet. Det har dock inte alltid varit möjligt att mäta resultaten på grund av de knappa uppgifter som funnits till förfogande.

Halvtidsutvärderingen av globaliseringsfonden visade att framtida utvärderingar bör planeras på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter säkert finns tillgängliga. I enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning kommer tidpunkten för utvärderingar i framtiden att bättre anpassas till globaliseringsfondens genomförandecykel. Detta innebär att en utvärdering måste göras vart fjärde år.

Utvärderingarna ska genomföras i linje med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 201612, där de tre institutionerna bekräftade att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. I utvärderingarna kommer programmets faktiska effekter att bedömas på grundval av programmets indikatorer/riktmärken och av en utförlig analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, ändamålsenligt och effektivt, ge tillräckligt mervärde för EU och vara i linje med EU:s övriga politik. Erfarenheterna kommer att tas tillvara och utnyttjas till att fastställa eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller resultaten av dessa och att bidra till att maximera utnyttjandet av dem samt deras effekter.

Kommissionen kommer att fortsätta avlägga rapport om globaliseringsfondens verksamhet vartannat år.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artiklarna 2 och 3 i förslaget till förordning fastställs globaliseringsfondens uppdrag och mål. Nytt i förhållande till den nuvarande förordningen om globaliseringsfonden (förordning (EU) nr 1309/2013) är att globaliseringsfondens uppdrag uttryckligen ska vara att bidra till de relevanta principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Dessutom preciseras det i målen att globaliseringsfonden ska ta itu med alla oväntade större omstruktureringar, vilket gör den mer anpassningsbar till nuvarande och framtida ekonomiska utmaningar.

Insatskriterierna anges i artikel 5. Det föreslagna minimiantalet är 250 uppsagda arbetstagare, jämfört med minst 500 uppsagda arbetstagare i den nuvarande förordningen. Skälet till detta är att man bättre vill ta hänsyn till verkligheten i många regioner, där omstruktureringar som berör 250 uppsagda arbetstagare får betydande konsekvenser för arbetsmarknaden. Man vill också ta hänsyn till att andelen mycket omfattande uppsägningar är på tillbakagång. En ny bestämmelse har införts som innebär att medlemsstaterna får ansöka om stöd från globaliseringsfonden om uppsägningarna förekommer i samma region men inom olika ekonomiska sektorer. En våg av uppsägningar som sker samtidigt inom olika sektorer kan få mycket stora konsekvenser för arbetsmarknaden, framför allt i mindre befolkade regioner. En ny bestämmelse har lagts till där det anges att globaliseringsfonden, i egenskap av en handelsinriktad fond, inte kan utnyttjas om uppsägningar inom den offentliga sektorn sker som en direkt följd av offentliga budgetnedskärningar. Detta återspeglar även att globaliseringsfonden inte ger stöd till företag som sagt upp personal, vilket i detta fall skulle vara myndigheterna i den medlemsstat som ansöker om stöd från globaliseringsfonden.

I artikel 8 fastställs de stödberättigande åtgärderna. Den nuvarande förordningen har ändrats så att förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern måste ingå i

12Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

åtgärderna. Mot bakgrund av de krav som ställs på arbetsmarknaden, ska detta anses vara ett obligatoriskt krav. De åtgärder som erbjuds måste baseras på stödmottagarens personliga behov och kvalifikationer.

Syftet med det tekniska stödet från kommissionen är att stödja alla de åtgärder som krävs för att genomföra den föreslagna förordningen. Enligt artikel 12 i förslaget till förordning, skulle det tekniska stödet kunna uppgå till högst 0,5 procent av det högsta årliga beloppet från globaliseringsfonden. Detta är högre än under den nuvarande programperioden, eftersom särskilt stöd kommer att erbjudas till medlemsstater som har mindre erfarenhet av att genomföra globaliseringsfonden eller omstruktureringsstöd som sådant. Det skulle också innefatta ytterligare åtgärder för att öka nätverksbyggandet och utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna.

Den normala perioden för genomförandet av globaliseringsfondens åtgärder kommer att vara 24 månader även i fortsättningen. I artikel 15 i den föreslagna förordningen fastställs att 24- månadersperioden ska räknas från den dag då beslutet om att utnyttja globaliseringsfonden antas och inte från dagen för ansökan om stöd från globaliseringsfonden. Anledningen till detta är att många medlemsstater har budgetförfaranden som innebär att de inte kan ta risken att förfinansiera sådana åtgärder utan att veta om stödet faktiskt kommer att beviljas. Om en medlemsstat är beredd att ta risken är emellertid åtgärderna stödberättigande från den tidpunkt då uppsägningarna meddelas, såsom är fallet i den nuvarande förordningen.

Artikel 16 i förslaget till förordning innehåller bestämmelser om budgetförfarandet. Eftersom besluten om att utnyttja globaliseringsfonden ska baseras på det formella kravet att minst 250 arbetstagare ska ha förlorat sina arbeten inom en viss referensperiod, behövs det inte längre någon omfattande analys av bakgrunden till uppsägningarna. Kommissionens förslag om utnyttjande av fonden, vilka grundades på sådana analyser, behövs därför inte längre. Budgetmyndigheten kommer att fatta beslut om en begäran om överföring. Kommissionen kommer att bifoga utkastet till genomförandebeslut och en kort sammanfattning av ansökan till begäran om överföring. Genom detta förfarande kan man garantera att det ekonomiska stödet betalas ut snabbare.

Fördelningen av befogenheter mellan kommissionen och medlemsstaterna anges i den föreslagna artikel 23. Globaliseringsfonden kommer att kvarstå under delad förvaltning, och inga väsentliga ändringar görs i bestämmelserna om utnämning av genomförandeorgan, revision och förebyggande av bedrägerier.

2018/0202 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande13, med beaktande av Regionkommitténs yttrande14,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artikel 10 i fördraget om Europeiska unions funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.

(2)Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter15 som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Med beaktande av förändringarna i arbetslivet måste unionen ha beredskap att hantera de nuvarande och framtida utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen innebär, genom att se till att tillväxten gynnar alla och genom att förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social delaktighet. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör fungera som en övergripande vägledande ram för Europeiska fonden för

EUT C , , s. .

https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european- pillar-social-rights_sv

justering för globaliseringseffekter (nedan kallade globaliseringsfonden) så att unionen kan omsätta de relevanta principerna i praktiken i händelse av omfattande omstruktureringar.

(3)Den 20 juni 2017 godkände rådet unionens svar16 EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid17. Rådet betonade vikten av att hållbar utveckling uppnås inom alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i Europeiska unionens alla politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta hållbar utveckling utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.

(4)I februari 2018 antog kommissionen meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202018. I meddelandet betonas att EU:s budget ska stödja Europas unika sociala marknadsekonomi. Det kommer därför att vara av största vikt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att ta itu med kompetensbrister, särskilt sådana som beror på digitaliseringen. Flexibilitet i budgeten är en viktig princip i nästa fleråriga budgetram. Flexibilitetsmekanismer kommer att finnas kvar för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda händelser och för att se till att budgetmedlen används där de behövs mest.

(5)I vitboken om EU:s framtid19 uttrycker kommissionen oro över isolationistiska rörelser och över att allt fler är tveksamma till fördelarna med öppen handel och till EU:s sociala marknadsekonomi i allmänhet.

(6)I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen20 konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Trots att en mer öppen handel och djupare integration av världsekonomierna på det hela taget har stora fördelar måste man ta itu med de negativa sidoeffekterna. Eftersom de nuvarande fördelarna med globalisering redan är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att de allt snabbare tekniska framstegen kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. I linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist, genom att en mer öppen ekonomi och tekniska framsteg kombineras med socialt skydd.

(7)I diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser21 understryker kommissionen vikten av att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan och inom medlemsstaterna. En central prioritering är därför att investera i jämlikhet, social inkludering, utbildning och hälsa

http://eu-un.europa.eu/eu-response-2030-agenda-sustainable-development-sustainable-european-future/ https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0098&qid=1528100082998&from=EN https://ec.europa.eu/commission/white-paper-future-europe-reflections-and-scenarios-eu27_sv https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_sv https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-future-eu-finances_sv

(8)Globalisering och teknisk utveckling kommer sannolikt att leda till att de globala ekonomierna i allt högre grad flätas samman och blir beroende av varandra. Denna ekonomiska förändring leder oundvikligen till en omfördelning av arbetskraften. Om fördelarna med förändringen ska komma alla till del är det av största vikt att arbetstagare som har sagts upp eller som hotas av uppsägning erbjuds stöd. I

meddelandet EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar22 redogörs för bästa praxis när det gäller att förutse och hantera företagsomstruktureringar. Kvalitetskriterierna bör vara utgångspunkten när man överväger lämpliga politiska medel för hantering av utmaningarna med ekonomisk anpassning och omstrukturering samt de sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser detta får. Medlemsstaterna uppmanas också att använda EU-finansiering och nationell finansiering på ett sådant sätt att de sociala konsekvenserna av omstruktureringar, särskilt de negativa effekterna för sysselsättningen, så långt som möjligt mildras. Unionens viktigaste instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är Europeiska socialfonden (ESF+) som har utformats för att ge stöd i förebyggande syfte och globaliseringsfonden som har utformats för att ge stöd när en oförutsedd omfattande omstrukturering redan har inträffat.

(9)Globaliseringsfonden upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/200623 för den budgetram som gällde från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 för att unionen skulle kunna visa solidaritet med arbetstagare som förlorat sitt arbete till följd av sådana genomgripande strukturförändringar inom världshandeln som beror på globaliseringen.

(10)Som ett led i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa utvidgades

tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1927/2006 år 2009 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/200924 så att det blev möjligt att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen.

(11)För budgetramen som gällde från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020

utvidgades tillämpningsområdet för globaliseringsfonden ytterligare genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/201325 så att det inte bara omfattade uppsägningar som skett till följd av en allvarlig ekonomisk störning orsakad av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris i enlighet med förordning (EG) nr 546/2009, utan också uppsägningar som beror på en ny global finansiell och ekonomisk kris.

(12)Kommissionen har gjort en halvtidsutvärdering av globaliseringsfonden för att bedöma hur och i vilken utsträckning dess mål uppnås. Det visade sig att globaliseringsfonden är ändamålsenlig och att fler uppsagda arbetstagare har återintegrerats på arbetsmarknaden än under de tidigare programperioderna. Utvärderingen visade även att globaliseringsfonden skapade ett europeiskt mervärde.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 406, 30.12.2006, s. 1 ). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26 ).

Detta gäller i synnerhet dess volymeffekter, dvs. att stöd från globaliseringsfonden inte bara ökar antalet och utbudet av tjänster som erbjuds utan även deras intensitet. De åtgärder som vidtagits med stöd av globaliseringsfonden har dessutom fått stor synlighet och deras EU-mervärde har varit tydligt för allmänheten. Utvärderingen visade dock på flera problem. Ett av dem var att det tar för lång tid innan stödet från globaliseringsfonden beviljas. Många medlemsstater menade också att de hade svårigheter att sammanställa den omfattande bakgrundanalysen av den händelse som föranlett uppsägningarna. Den viktigaste anledningen till att medlemsstater som potentiellt hade kunnat söka stöd från globaliseringsfonden inte lämnar in en ansökan är bristande finansiell och institutionell kapacitet. Det kan helt enkelt röra sig om brist på personalresurser – medlemsstaterna kan för närvarande endast begära tekniskt stöd om de genomför en åtgärd som stöds genom globaliseringsfonden. Eftersom uppsägningarna kan ske oväntat är det viktigt att medlemsstaterna är redo att agera direkt och att de kan lämna in en ansökan utan fördröjningar. Det verkar också som om det i vissa medlemsstater skulle krävas mer omfattande insatser för uppbyggnad av institutionell kapacitet för att man ska säkerställa att de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden genomförs på ett effektivt sätt. Miniminantalet 500 uppsagda arbetstagare ansågs också vara för högt, särskilt i mer glesbefolkade regioner26.

(13)Kommissionen betonar att globaliseringsfonden fortfarande är ett viktigt och flexibelt verktyg för att ge stöd till arbetstagare som förlorat sitt arbete i samband med omfattande omstruktureringar och hjälpa dem att så fort som möjligt hitta ett nytt arbete. Unionen bör fortsätta att tillhandahålla särskilt engångsstöd för att hjälpa uppsagda arbetstagare att återintegreras i arbetslivet i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Mot bakgrund av samspelet mellan och de ömsesidiga effekterna av öppen handel, tekniska förändringar eller andra faktorer som övergången till en koldioxidsnål ekonomi och av att det därmed blir allt svårare att peka ut en specifik faktor som orsakar uppsägningar bör medel från globaliseringsfonden i framtiden endast beviljas på grundval av omstruktureringar som får betydande konsekvenser. Eftersom syftet med globaliseringsfonden är att tillhandahålla stöd i akuta situationer där händelserna inte har kunnat förutses, och att komplettera det stöd som ges i mer förebyggande syfte genom ESF+, ska fonden även i fortsättningen utgöra ett flexibelt, särskilt instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak, såsom konstateras i kommissionens

meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 och dess bilaga27.

(14)För att bevara globaliseringsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 250 uppsägningar inom en referensperiod på fyra månader (eller sex månader i ansökningar som gäller en hel sektor). Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgånger i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre.

26COM (2018) 297 final och det medföljande arbetsdokumentet SWD (2018) 192 final.

27SWD (2018) 171 final och bilagan COM (2018) 321 final.

SV16

(15)För att visa unionens solidaritet med arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör medfinansieringssatsen för kostnaderna för genomförandet av paketet med individanpassade åtgärder vara densamma som för ESF+ i den berörda medlemsstaten.

(16)Den del av unionens budget som tilldelats globaliseringsfonden bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [nya budgetförordningens nummer]28 (nedan kallad budgetförordningen). När globaliseringsfonden genomförs genom delad förvaltning bör kommissionen och medlemsstaterna därför följa budgetförordningens principer om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och ickediskriminering.

(17)Europeiskt centrum för övervakning av förändringar, som finns inom Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i Dublin, hjälper kommissionen och medlemsstaterna med kvalitativa och kvantitativa analyser som bidrar till bedömningen av globaliseringstrender, omstrukturering och utnyttjandet av stöd från globaliseringsfonden.

(18)Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör ha tillgång till globaliseringsfonden på lika villkor, oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande. Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör därför i den här förordningen betraktas som potentiella mottagare för stöd från globaliseringsfonden.

(19)Det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha. I relevanta fall bör emellertid de uppsagda arbetstagarnas även få stöd till rörlighet för att de ska kunna hitta ett nytt arbete någon annanstans. Särskilt fokus bör läggas på förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör begränsas. Företag skulle kunna uppmuntras att delta i medfinansieringen av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden.

(20)När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera så många som möjligt av de stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden, så snart som möjligt inom den sexmånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in.

(21)När medlemsstaterna utformar det samordnade paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de ta särskild hänsyn till mindre gynnade stödmottagare, inbegripet unga och äldre arbetslösa samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden igen. Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som hör till unionens grundläggande värden och som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör respekteras och främjas vid genomförandet av globaliseringsfonden.

28EUT L […], […], s. […].

(22)För att snabbt och effektivt kunna stödja stödmottagare bör medlemsstaterna bemöda sig om att deras ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden är fullständiga när de lämnas in. Om kommissionen begär ytterligare uppgifter för att kunna bedöma en ansökan bör dessa kompletterande uppgifter lämnas in inom en fastställd tid.

(23)Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider.

(24)I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden inte ersätta sådana stödåtgärder som erbjuds stödmottagare inom ramen för unionens fonder eller unionens övriga politikområden eller program, utan om möjligt komplettera dem.

(25)Det bör införas särskilda bestämmelser om kommunikationsinsatser för att sprida information om de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden och om de resultat som uppnåtts.

(26)För att underlätta tillämpningen av den här förordningen bör utgifterna vara stödberättigande antingen från och med den dag då en medlemsstat börjar tillhandahålla individanpassade tjänster eller från och med den dag då administrativa utgifter uppstår för en medlemsstat för genomförande av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden.

(27)För att täcka de behov som uppstår särskilt under årets första månader, när möjligheterna till överföring från andra budgetposter är särskilt små, bör tillräckliga betalningsbemyndiganden göras tillgängliga på globaliseringsfondens budgetpost under det årliga budgetförfarandet.

(28)[Budgetramen för globaliseringsfonden fastställs i den fleråriga budgetramen och i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den

[datum] om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning29 (nedan kallat det interinstitutionella avtalet)].

(29)Med tanke på stödmottagarna bör stödet göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt. Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som antar besluten om stöd från globaliseringsfonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av globaliseringsfonden kan antas snabbt och smidigt. När kommissionen begär en överföring bör beslutet därför i framtiden antas av budgetmyndigheten och ett förslag från kommissionen om utnyttjande av globaliseringsfonden bör inte längre vara nödvändigt.

(30)Om ett företag lägger ner sin verksamhet kan de uppsagda arbetstagarna få hjälp att ta över företagets hela verksamhet eller delar av den.

(31)För att Europaparlamentet ska kunna utöva politisk kontroll och kommissionen ska kunna följa upp de resultat som uppnås med hjälp av stödet från globaliseringsfonden bör medlemsstaterna lämna in en slutrapport om genomförandet av åtgärderna.

(32)Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av det ekonomiska stödet och för förvaltningen och kontrollen av de åtgärder som stöds med unionsfinansiering, i

enlighet med de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (nedan kallad budgetförordningen)30 eller den nya

Uppdatera hänvisning. Uppdatera hänvisning.

förordning som antas i dess ställe. Medlemsstaterna bör redovisa hur det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden har använts. Med tanke på den korta perioden för genomförande av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden bör rapporteringskraven återspegla dessa åtgärders särskilda karaktär.

(33)Medlemsstaterna bör även förhindra, upptäcka och rätta till oriktigheter, inklusive

bedrägerier som stödmottagarna gör sig skyldiga till. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/201331 och förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/9532 och nr 2185/9633 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/193934 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen och som föreskrivs i direktiv (EU) 2017/137135 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, ger kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om de oriktigheter som de har upptäckt, även bedrägeri, och om de åtgärder som har vidtagits samt om uppföljningen av Olafs utredningar.

(34)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013[1], rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95[2], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[3] och rådets förordning (EU) 2017/1939[4] ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen och som föreskrivs i Europaparlamentets och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

rådets direktiv (EU) 2017/1371[5]. I enlighet med budgetförordningen ska de personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbeta fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(35)De övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. De bestämmelser som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, eftersom respekt för rättsstaten är en förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektivt EU-stöd.

(36)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av uppgifter som har samlats in genom specifika krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, bör undvikas. Dessa krav kan i tillämpliga fall omfatta mätbara indikatorer som används som grund för utvärdering av programmets verkan i praktiken.

(37)Detta program kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av globaliseringsfonden och omprövas i samband med utvärderingen av den.

(38)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(39)Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att arbetskraften har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad globaliseringsfonden).

Här fastställs målen för globaliseringsfonden, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, inbegripet reglerna för medlemsstaternas

ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden för åtgärder som riktar sig till de mottagare som avses i artikel 7.

Artikel 2

Uppdrag

Globaliseringsfonden ska bidra till att fördelarna med globaliseringen och de tekniska framstegen fördelas jämnare genom att uppsagda arbetstagare får hjälp med att anpassa sig till strukturförändringar. Globaliseringsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna.

Artikel 3

Mål

1.Det allmänna målet för globaliseringsfonden är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med sådana oförutsedda omfattande omstruktureringar som avses i artikel 5.

2.Det särskilda målet för globaliseringsfonden är att ge stöd vid oförutsedda omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, finansiella eller ekonomiska kriser och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering eller automatisering. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna.

Artikel 4

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)uppsagd arbetstagare: arbetstagare vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl.

(b)egenföretagare: person med färre än 10 anställda.

(c)stödmottagare: person som deltar i åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfonden.

(d)oriktighet: överträdelse av tillämplig lagstiftning, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk operatör som deltar i genomförandet av globaliseringsfonden, vilket har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en felaktig utgift.

Artikel 5

Insatskriterier

1.Medlemsstaterna kan ansöka om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden för åtgärder som riktar sig till uppsagda arbetstagare och egenföretagare i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2.Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden ska beviljas vid omfattande omstruktureringar som leder till något av följande:

(a)Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled.

(b)Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på sex månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna.

(c)Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader, särskilt i små och medelstora företag som verkar i samma eller olika näringsgrenar enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en och samma region på Nuts 2-nivå.

3.På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter, särskilt när det gäller ansökningar som omfattar små och medelstora företag, kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om kriterierna i punkt 1 a, b eller c inte till alla delar uppfylls, om den ansökande medlemsstaten vederbörligen kan motivera ansökan och om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och den lokala eller regionala ekonomin. Den ansökande medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a, b eller c som inte till alla delar uppfylls. Det totala stödbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter får inte överstiga 15 % av globaliseringsfondens högsta årliga belopp.

4.Globaliseringsfonden kan inte utnyttjas om arbetstagare sägs upp till följd av budgetnedskärningar som gjorts i en medlemsstat och som påverkar sektorer som är beroende av offentlig finansiering.

Artikel 6

Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör

1.Den ansökande medlemsstaten ska närmare ange vilken metod som använts för att beräkna antalet arbetstagare och egenföretagare enligt artikel 4 vid tillämpning av artikel 5.

2.Den ansökande medlemsstaten ska beräkna det antal som avses i punkt 1 vid en av följande tidpunkter:

(a) Den dag då arbetsgivaren i		enlighet	med	artikel 3.1	i rådets
direktiv 98/59/EG 36	skriftligen	anmäler	de	planerade	kollektiva

uppsägningarna till den behöriga myndigheten.

(b)Den dag då arbetsgivaren gav den enskilda arbetstagaren besked om uppsägning eller om att anställningsavtalet avslutas.

36Kontrollera/uppdatera hänvisningen. Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16 ).

(c)Den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör.

(d)Den dag då placeringen vid kundföretaget upphör.

(e)För en egenföretagare, den dag då verksamheten upphör i enlighet med nationell rätt eller administrativa bestämmelser.

I de fall som avses i led a ska den ansökande medlemsstaten lämna ytterligare uppgifter till kommissionen om det faktiska antalet uppsägningar som skett i enlighet med artikel 5.1 i den här förordningen innan kommissionen har slutfört sin bedömning.

Artikel 7

Berättigade stödmottagare

Den ansökande medlemsstaten får tillhandahålla ett samordnat paket med individanpassade tjänster i enlighet med artikel 8 som medfinansieras genom globaliseringsfonden och riktar sig till bland annat följande kategorier av berättigade stödmottagare:

(a)Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, inom de referensperioder som anges i artikel 5.

(b)Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, utanför de referensperioder som anges i artikel 5, det vill säga sex månader före referensperiodens början eller mellan referensperiodens slut och den sista dagen före den dag då kommissionen slutför sin bedömning.

De arbetstagare och egenföretagare som avses i första stycket b ska anses vara stödberättigade förutsatt att ett tydligt orsakssamband med den händelse som utlöste uppsägningarna under referensperioden kan styrkas.

Artikel 8

Stödberättigande åtgärder

1. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare.

Förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern ska utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster. Utbildningens nivå ska anpassas till de enskilda stödmottagarnas kvalifikationer och behov.

Det samordnade paketet av individanpassade tjänster kan bestå av bland annat följande:

(a)Skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat i informations- och kommunikationsteknik och andra färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, validering av arbetslivserfarenhet, jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar

företagande, stöd till egenföretagande, etablering av nya företag och anställdas övertagande av företag samt samarbetsprojekt.

(b)Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare.

Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b får uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt.

Investeringar i egenföretagande, företagsetablering eller anställdas övertagande av företag får uppgå till högst 20 000 euro per uppsagd arbetstagare.

Det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas med beaktande av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden och kompetensbehoven. Det samordnade paketet ska vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi och ska även inriktas på förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern samt beakta efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden.

2.Följande åtgärder berättigar inte till ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden:

(a)Sådana särskilda tidsbegränsade åtgärder som avses i punkt 1 b och som inte är beroende av att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

(b)Sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden ska inte ersätta passiva socialskyddsåtgärder.

3.Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter.

4.På den ansökande medlemsstatens initiativ får ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden beviljas för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

Artikel 9

Ansökningar

1.Den ansökande medlemsstaten ska lämna in en ansökan till kommissionen inom tolv veckor från den dag då kriterierna enligt artikel 5.2 eller 5.3 är uppfyllda.

2.Inom tio arbetsdagar från ansökningsdagen, eller i tillämpliga fall från den dag då kommissionen förfogar över översättningen av ansökan, beroende på vilket som infaller senare, ska kommissionen informera medlemsstaten om eventuella ytterligare uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna bedömas.

3.I de fall där kommissionen begär ytterligare uppgifter ska medlemsstaten svara inom tio arbetsdagar från den dag då begäran görs. Kommissionen ska förlänga denna tidsfrist med tio arbetsdagar på vederbörligen motiverad begäran av den berörda medlemsstaten.

4.På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten ska kommissionen slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd

inom sextio arbetsdagar från det att den har mottagit den fullständiga ansökan eller översättningen av ansökan om så är tillämpligt. Om kommissionen i undantagsfall inte kan respektera den tidsfristen ska den lämna en skriftlig förklaring och ange orsakerna till förseningen.

5.Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

(a)En bedömning av antalet uppsagda arbetstagare i enlighet med artikel 6 och beräkningsmetoden.

(b)En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna.

(c)En kortfattad beskrivning av de händelser som ledde till att arbetstagarna sades upp.

(d)I tillämpliga fall uppgifter om de företag, underleverantörer eller producenter i efterföljande led som sagt upp arbetstagare samt om berörda sektorer och kategorier av berörda stödmottagare uppdelade efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.

(e)De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen.

(f)En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för mindre gynnade, äldre och unga stödmottagare.

(g)En redogörelse för i vilken utsträckning rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar har beaktats och hur det samordnade paketet med individanpassade tjänster kompletterar åtgärder som finansieras med andra nationella medel eller genom unionens andra fonder, inbegripet information om åtgärder som de berörda företagen är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

(h)Den beräknade budgeten för varje del i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som erbjuds de berörda stödmottagarna och för eventuella förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

(i)För utvärdering, de preliminära mål som medlemsstaten fastställt i varje enskilt fall för andelen återanställda stödmottagare sex månader efter genomförandeperiodens slut.

(j)Den dag då de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och de åtgärder som genomförs med stödet från globaliseringsfonden enligt artikel 8 inleddes eller kommer att inledas.

(k)Förfarandena för samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter eller andra berörda parter.

(l)En försäkran om att det stöd som begärs från globaliseringsfonden är förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd samt en redogörelse för varför det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna

inte ersätter sådana åtgärder som företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

(m)Källorna till den nationella förfinansieringen eller medfinansieringen och annan medfinansiering i förekommande fall.

Artikel 10

Komplementaritet, förenlighet och samordning

1.Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden ska inte ersätta åtgärder som företagen är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

2.Stödet till berörda stödmottagare ska komplettera de nationella, regionala och lokala åtgärder som medlemsstaterna tillhandahåller, inklusive åtgärder som medfinansieras genom unionens fonder, i enlighet med rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.

3.Det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden ska begränsas till vad som är nödvändigt för att tillhandahålla de berörda stödmottagarna ett tillfälligt engångsstöd. De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden ska vara förenliga med både unionsrätten och nationell rätt, inbegripet med reglerna om statligt stöd.

4.Kommissionen och den ansökande medlemsstaten ska i enlighet med sina respektive skyldigheter säkerställa samordningen av stödet från unionens fonder.

5.Den ansökande medlemsstaten ska se till att de åtgärder som beviljas ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden inte får stöd från unionens övriga finansieringsinstrument.

Artikel 11

Jämställdhet och icke-diskriminering

Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen är en del av det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden och främjas i alla led av genomförandet.

Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, könsidentitet, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning när det gäller tillgången till stöd från globaliseringsfonden och i de olika leden av genomförandet av stödet.

Artikel 12

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.På initiativ av kommissionen får högst 0,5 % av globaliseringsfondens högsta årliga belopp användas till administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av fonden, såsom förberedande åtgärder, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, däribland centrala it-system för strategisk kommunikation, informationsinsatser och insatser för att ge globaliseringsfonden större synlighet samt andra administrativa och tekniska stödåtgärder. Dessa åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder.

2.Med beaktande av det högsta belopp som fastställs i punkt 1 ska kommissionen lägga fram en begäran om överföring av anslag för tekniskt stöd till de berörda budgetrubrikerna i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen.

3.Kommissionen ska genomföra tekniskt stöd på eget initiativ genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [artikel 62.1 a och c] i budgetförordningen.

4.Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av globaliseringsfonden. Kommissionen ska även ge europeiska och nationella

arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur globaliseringsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat.

Artikel 13

Information, kommunikation och publicitet

1.Medlemsstaterna ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland stödmottagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten.

Medlemsstaterna ska använda EU:s emblem i enlighet med [bilaga VIII till förordningen om gemensamma bestämmelser] tillsammans med en kort text om finansieringen (”finansieras/medfinansieras av Europeiska unionen”).

2.Kommissionen ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera information på internet, på unionsinstitutionernas alla officiella språk, för att förmedla aktuella uppgifter om globaliseringsfonden, ge vägledning för ansökningsförfarandet samt informera om godkända och avslagna ansökningar och om Europaparlamentets och rådets roll i budgetförfarandet.

3.Kommissionen ska genom olika informations- och kommunikationsinsatser sprida information om de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden och om de resultat som uppnåtts, i syfte att öka globaliseringsfondens effektivitet och säkerställa att unionens invånare och arbetstagare känner till den.

Medlemsstaterna ska se till att unionens institutioner, organ eller byråer på begäran får tillgång till allt kommunikationsmaterial och att unionen avgiftsfritt beviljas en icke exklusiv oåterkallelig licens för användning av detta material och eventuella befintliga rättigheter till detta. Genom licensen beviljas unionen följande rättigheter:

•Intern användning, dvs. rätten att reproducera, kopiera och tillhandahålla kommunikationsmaterialet till institutioner och organ i EU och EU:s medlemsstater samt till deras anställda.

•Reproduktion av kommunikationsmaterialet, oavsett metod och form, helt eller delvis.

•Förmedling till allmänheten av kommunikationsmaterialet med hjälp av alla kommunikationsmedel.

•Spridning till allmänheten av kommunikationsmaterialet (eller kopior därav) i alla former.

•Lagring och arkivering av kommunikationsmaterialet.

•Underlicensiering av rättigheterna till kommunikationsmaterialet till tredje parter.

Ytterligare rättigheter får beviljas unionen.

4.De medel som anslås för kommunikationsåtgärder som genomförs enligt denna förordning ska även bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att de har ett samband med det allmänna mål som anges i artikel 3.

Artikel 14

Fastställande av det ekonomiska stödet

1.Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 och med särskilt beaktande av antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, så snart som möjligt utvärdera och föreslå det stödbelopp från globaliseringsfonden som eventuellt kan beviljas inom ramen för de tillgängliga resurserna.

2.Globaliseringsfondens medfinansieringssats ska anpassas till den högsta medfinansieringssatsen inom ESF+ i den berörda medlemsstaten.

3.Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning är uppfyllda, ska förfarandet i artikel 16 omedelbart inledas.

4.Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning inte är uppfyllda, ska den ansökande medlemsstaten omedelbart underrättas om detta.

Artikel 15

Period för stödberättigande

1.Utgifterna ska berättiga till ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden från och med den dag som anges i ansökan enligt artikel 9.5 j då den berörda medlemsstaten börjar eller ska börja tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna eller då administrativa utgifter uppstår för genomförandet av globaliseringsfonden i enlighet med artikel 8.1 och 8.4.

2.Medlemsstaten ska genomföra de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 8 så fort som möjligt, och senast 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft.

3.Genomförandeperioden börjar löpa från och med den dag som anges i ansökan enligt artikel 9.5 j då den berörda medlemsstaten börjar tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och börjar vidta de åtgärder för att genomföra globaliseringsfonden som anges i artikel 8, och den slutar 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft.

4.Om en stödmottagare blir antagen till en utbildning eller kurs som varar i minst två år ska utgifterna för en sådan utbildning eller kurs berättiga till medfinansiering från globaliseringsfonden fram till den dag då den slutrapport som avses i artikel 20.1 ska lämnas in, under förutsättning att de berörda utgifterna har uppstått före den dagen.

5.Utgifter enligt artikel 8.4 ska vara stödberättigande till och med den dag då slutrapporten senast ska lämnas in enligt artikel 20.1.

Artikel 16

Budgetförfarande och genomförande

1.Om kommissionen har fastställt att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden är uppfyllda ska den lägga fram en begäran om överföring till de relevanta budgetrubrikerna i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen.

2.Begäran om överföring ska åtföljas av en sammanfattning av granskningen av huruvida ansökan är stödberättigande.

3.Kommissionen ska anta ett beslut om ekonomiskt stöd i form av en genomförandeakt som ska träda i kraft den dag då kommissionen underrättas om att Europaparlamentet och rådet har godkänt överföringen. Beslutet ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i budgetförordningen.

Artikel 17

Utbetalning och användning av det ekonomiska stödet

1.När ett beslut om ekonomiskt stöd i enlighet med artikel 16.3 har trätt i kraft ska kommissionen, i princip inom 15 arbetsdagar, betala ut hela det ekonomiska stödet till den berörda medlemsstaten i form av en förhandsfinansiering. Förhandsfinansieringen ska räknas av efter det att medlemsstaten har lämnat in en certifierad redovisning av utgifterna i enlighet med artikel 20.1. De belopp som inte har använts ska återbetalas till kommissionen.

2.Det ekonomiska stöd som avses i punkt 1 ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen.

3.De närmare tekniska villkoren för finansieringen ska fastställas av kommissionen i det beslut om ekonomiskt stöd som avses i artikel 16.3.

4.När de åtgärder som ingår i det samordnade paketet med individanpassade tjänster genomförs får den berörda medlemsstaten föreslå för kommissionen att åtgärderna ändras genom att andra stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 8.1 a och b läggs till, förutsatt att dessa ändringar vederbörligen kan motiveras och att de sammanlagda kostnaderna inte överskrider det ekonomiska stöd som avses i artikel 16.3. Kommissionen ska bedöma de förslagna ändringarna och om den samtycker till dem ändra beslutet om ekonomiskt stöd i enlighet med detta.

5.Den berörda medlemsstaten ska ha möjlighet att omfördela beloppen mellan de budgetposter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd enligt artikel 16.3. Om en omfördelning leder till att en eller flera av de angivna budgetposterna ökar med mer än 20 % ska medlemsstaten underrätta kommissionen om detta på förhand.

Artikel 18

Användning av euro

Alla belopp som anges i ansökningar, beslut om ekonomiskt stöd och rapporter enligt denna förordning samt i alla andra därmed sammanhängande handlingar ska uttryckas i euro.

Artikel 19

Indikatorer

1.Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna målen i artikel 3 anges i bilagan.

2.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på medlemsstaterna.

3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att ändra indikatorerna i bilagan om det anses vara nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av hur globaliseringsfonden används.

Artikel 20

Slutrapport och avslutande

1.Senast i slutet av den sjunde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lägga fram en slutrapport för kommissionen om hur det ekonomiska stödet har använts, med bland annat följande uppgifter:

(a)Typen av åtgärder och de viktigaste resultaten, med en beskrivning av problem, lärdomar, synergieffekter och komplementaritet med andra EU-fonder och om möjligt med angivande av huruvida åtgärderna är förenliga med åtgärder som finansieras genom andra unionsprogram eller nationella program i linje med EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.

(b)Namnen på de organ som ska genomföra åtgärdspaketet i medlemsstaten.

(c)De indikatorer som avses i artikel 19.

(d)Resultaten av en undersökning som utförts bland stödmottagarna sex månader efter genomförandeperiodens slut och som ska omfatta stödmottagarnas bedömning av hur deras anställbarhet har ändrats eller, för de stödmottagare som har hittat ett arbete, närmare uppgifter om kvaliteten på detta arbete, till exempel huruvida antalet arbetstimmar, ansvarsnivån eller lönenivån har förändrats jämfört med den tidigare anställningen, samt om den sektor inom vilken den berörda personen har hittat arbete, och dessa uppgifter ska delas upp efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.

(e)Huruvida det företag som sagt upp arbetstagare, med undantag för mikroföretag och små och medelstora företag, har erhållit statligt stöd eller tidigare har fått finansiering från unionens sammanhållnings- eller strukturfonder under de senaste fem åren.

(f)En underbyggd redovisning av utgifterna.

2.Senast i slutet av den nittonde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lämna in de uppgifter som behövs som underlag för den långsiktigare resultatindikator som anges i punkt 3 i bilagan.

3.Senast sex månader efter det att kommissionen har fått alla de uppgifter som krävs enligt punkt 1 ska stödärendet avslutas genom att kommissionen fastställer det slutliga stödbeloppet från globaliseringsfonden och det belopp den berörda

medlemsstaten eventuellt ska betala i enlighet med artikel 24. Stödärendet ska avslutas under förutsättning att den långsiktigare resultatindikatorn har tillhandhållits i enlighet med punkt 2.

Artikel 21

Tvåårsrapport

1.Kommissionen ska senast den 1 augusti 2021 och därefter vartannat år, lägga fram en utförlig kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som bedrivits inom ramen för den här förordningen och förordning (EU) nr 1309/2013 under de föregående två åren. Rapporten ska främst inriktas på de resultat som uppnåtts genom globaliseringsfonden och ska innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet statistik om de indikatorer som anges i bilagan, och om huruvida dessa åtgärder kompletterat de åtgärder som finansierats genom någon annan av unionens fonder, särskilt ESF+, samt uppgifter om avslutade stödärenden och även om de ansökningar som avslagits eller ansökningar för vilka hela det ansökta beloppet inte beviljats på grund av att det saknats tillräckliga anslag eller på grund av att de inte varit stödberättigande.

2.Rapporten ska överlämnas till revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information.

Artikel 22

Utvärdering

1.Vart fjärde år ska kommissionen på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna utvärdera det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden.

2.Resultaten av de utvärderingar som avses i punkt 1 ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information. Rekommendationerna från utvärderingarna ska beaktas vid utformningen av nya program på området sysselsättning och sociala frågor eller vid utvecklingen av befintliga program.

3.De utvärderingar som avses i punkt 1 ska omfatta relevant statistik om det ekonomiska stödet, uppdelat efter medlemsstat.

4.För att säkerställa en effektiv bedömning av globaliseringsfondens framsteg när det gäller att uppnå målen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att ändra bilagan för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.

Artikel 23

Förvaltning och finansiell kontroll

1.Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av unionens allmänna budget ska medlemsstaterna ansvara för förvaltningen av de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden och för den finansiella kontrollen av åtgärderna. De ska därför göra följande:

(a)Kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats och att de tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att unionens medel används på ett effektivt och korrekt sätt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

(b)Se till att inlämning av övervakningsuppgifter ingår som ett obligatoriskt krav i avtalen med de organ som genomför det samordnade paketet med individanpassade tjänster.

(c)Kontrollera att de finansierade åtgärderna har genomförts korrekt.

(d)Se till att de finansierade utgifterna är grundade på kontrollerbara verifikationer och att de är lagliga och korrekta.

(e)Förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter, inklusive bedrägeri, och återkräva felaktigt utbetalade belopp, i förekommande fall med dröjsmålsränta. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om oriktigheter och bedrägeri.

2.Vid tillämpningen av artikel [63.3?] i budgetförordningen ska medlemsstaterna identifiera de organ som ska ansvara för förvaltning och kontroll av de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden. Dessa organ ska tillhandahålla kommissionen de uppgifter om genomförandet av det ekonomiska stödet som avses i artikel [63.5, 63.6 och 63.7?] i budgetförordningen när de lämnar in den slutrapport som avses i artikel 20.1 i den här förordningen.

Om de myndigheter som utsetts i enlighet med förordning (EU) nr 1309/2013 har tillhandahållit tillräckliga garantier för att utbetalningarna är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt får den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om att dessa myndigheter är bekräftade enligt denna förordning. I detta fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka myndigheter som är bekräftade och vilken uppgift de har.

3.Medlemsstaterna ska göra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga om en oriktighet konstateras. Medlemsstaternas korrigeringar ska bestå i att det ekonomiska stödet helt eller delvis dras in. Medlemsstaterna ska återkräva varje felaktigt utbetalt belopp till följd av en konstaterad oriktighet och återbetala det till kommissionen, och om medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid, ska dröjsmålsränta betalas.

4.Kommissionen ska, inom ramen för sitt ansvar för genomförandet av unionens allmänna budget, vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att de finansierade åtgärderna genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Den ansökande medlemsstaten ska se till att den har välfungerande system för förvaltning och kontroll. Kommissionen ska kontrollera att dessa system verkligen inrättats.

Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller medlemsstatens kontroller i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen med minst en arbetsdags varsel genomföra kontroller på plats, även stickprovskontroller, av de åtgärder som finansieras genom globaliseringsfonden. Kommissionen ska underrätta den ansökande medlemsstaten om detta för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller andra företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i dessa kontroller.

5.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att komplettera punkt 1 e genom att fastställa kriterierna för att

avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras och vilka uppgifter som ska lämnas.

6.Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer det format som ska användas vid rapporteringen av oriktigheter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 26.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.

7.Medlemsstaterna ska säkerställa att alla verifikationer för utgifter som uppstått hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under tre år efter det att stödärendet har avslutats.

Artikel 24

Återkrav av det ekonomiska stödet

1.Om de faktiska kostnaderna för det samordade paketet med individanpassade tjänster är lägre än det ekonomiska stödet enligt artikel 16 ska kommissionen återkräva motsvarande belopp, efter att den har gett den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig.

2.Om kommissionen, efter att ha gjort de kontroller som krävs, drar slutsatsen att en medlemsstat antingen inte har fullgjort de skyldigheter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd eller att den inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 23.1, ska kommissionen ge den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig. Om ingen överenskommelse har nåtts ska kommissionen anta ett beslut i form av en genomförandeakt för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna genom att dra in hela eller delar av det stöd som lämnats genom globaliseringsfonden för åtgärden i fråga. Beslutet ska fattas inom tolv månader efter det att den berörda medlemsstaten har yttrat sig. Den berörda medlemsstaten ska återkräva varje felaktigt utbetalt belopp till följd av en oriktighet och om medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid ska dröjsmålsränta betalas.

Artikel 25

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 19.3 och 23.5 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 19.3 och 23.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 19.3 och 23.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 26

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 27

Övergångsbestämmelse

Förordning (EU) nr 1309/2013 ska fortsätta att tillämpas för ansökningar som lämnas in till och med den 31 december 2020. Den ska tillämpas till dess att de berörda ärendena har avslutats.

Artikel 28

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas på ansökningar som lämnas in från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter omfattas av 2018 års förvaltningsplan för generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

1.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd37  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Förordning (EU) nr 1309/2013 måste ses över före slutet av 2020. Översynen sker i form av ett förslag till förordning och gör det möjligt att fortsätta bevilja stöd genom globaliseringsfonden, att utvidga dess mål att tillhandahålla stöd till uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört till följd av oförutsedda omstruktureringar samt att ändra vissa tekniska detaljer så att man uppnår större enhetlighet, fler synergieffekter och mera flexibilitet och kan fokusera på resultat och förenkling.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Förväntat mervärde för unionen (ex post): Unionens insatser via globaliseringsfonden gör det möjligt att komplettera nationella åtgärder för återintegrering av uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden genom att erbjuda dem en unik kombination av skräddarsydda åtgärder som leder till mer hållbara resultat, ökar stödmottagarnas självkänsla och uppmuntrar dem till ett mer proaktivt jobbsökande samt förbättrar deras anställbarhet. Erfarenheterna av globaliseringsfonden visar att den hjälp som erbjudits inte hade varit tillgänglig om inte åtgärderna hade fått stöd genom den.

37I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Erfarenheterna av förordning (EU) nr 1309/2013 beskrivs i motiveringen till detta förslag till förordning.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

ESF+ och globaliseringsfonden kommer att fortsätta att komplettera varandra, eftersom ESF+ kommer att inriktas på förebyggande åtgärder medan globaliseringsfonden kommer att vara en fond utanför den fleråriga budgetramen för nödåtgärder i efterhand. ESF+ kommer till exempel att komplettera globaliseringsfonden genom att proaktivt stödja ändamålsenliga åtgärder på områden som är hotade på grund av förutsebara ekonomiska problem. Stödet till de berörda stödmottagarna ska komplettera de nationella, regionala och lokala åtgärder som medlemsstaterna tillhandahåller, inklusive åtgärder som medfinansieras genom unionens fonder, i enlighet med rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– Verkan från och med den 1 januari 2021

– budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2031 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet38

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

[…]

38Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Enligt artikel 21 i förslaget till förordning ska kommissionen vartannat år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som har genomförts i enlighet med den föreslagna förordningen och förordning (EU) nr 1309/2013 under de föregående två åren. Rapporten ska främst handla om de resultat som har uppnåtts tack vare globaliseringsfonden och ska särskilt innehålla uppgifter om de ansökningar som inkommit, de beslut som antagits och de åtgärder som finansierats.

I enlighet med artikel 22 i förslaget till förordning kommer kommissionen senast den 30 juni 2025 att utföra en halvtidsutvärdering om det stöd som beviljats genom globaliseringsfonden. Senast den 31 december 2029 är kommissionen skyldig att genomföra en efterhandsutvärdering av det stöd som beviljats genom globaliseringsfonden.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Kraven på förvaltning och kontroller finns i artikel 23 i förslaget till förordning.

Globaliseringsfonden förvaltas genom delad förvaltning. Erfarenheten har visat att skräddarsydda paket med individanpassade tjänster måste utformas av den myndighet som befinner sig närmast de berörda personerna. Beroende på medlemsstat och typ av omstrukturering är detta vanligen en lokal, regional eller nationell myndighet. Alla uppgifter i anslutning till genomförandet kommer därför att delegeras till medlemsstaternas myndigheter. EU-insatser behövs eftersom uppsägningarna får så omfattande konsekvenser, men i enlighet med subsidiaritetsprincipen kommer dessa att begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå målet att unionen ska visa solidaritet med uppsagda arbetstagare.

Eftersom syftet med globaliseringsfonden är att tillhandahålla stöd i akuta situationer där händelserna inte har kunnat förutses ska den även i fortsättningen utgöra ett flexibelt, särskilt instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak.

Mekanismen för utnyttjande av fonden fastställs i artikel 16 i förslaget till förordning. Kommissionen ska betala ut hela det ekonomiska stödet till den berörda medlemsstaten i form av en förhandsfinansiering.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De risker som finns är knutna till den delade förvaltningen av unionens fonder.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kraven på förvaltning och kontroller finns i artikel 23 i förslaget till förordning.

Målet är att se till att den förväntade felfrekvensen inte överstiger 2 %. En annan väsentlighetströskel skulle bara kunna diskuteras från fall till fall mot bakgrund av lagstiftningsdebatten, särskilt i de fall där den lagstiftande myndigheten inte (helt och hållet) godkänner de förenklingar som föreslås och/eller skulle begränsa kontrollerna, vilket skulle få konsekvenser i fråga om den förväntade felfrekvensen. Detta skulle i så fall kräva en samordnad strategi.]

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

De åtgärder som ska vidtas för att förebygga, påvisa och korrigera oriktigheter föreskrivs i artikel 23.1 e och artikel 23.2 i den föreslagna förordningen.

För de fonder som är föremål för delad förvaltning gäller den gemensamma strategin mot bedrägerier 2015–2020 som har antagits av generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering och generaldirektoratet för havsfrågor och fiske.

I meddelandet om kommissionens strategi mot bedrägerier (KOM(2011 376 slutlig, 24.6.2011) konstateras det att den befintliga strategin är ett exempel på bästa praxis och att kompletterande åtgärder kommer att vidtas. Den viktigaste åtgärden är att det i kommissionens förslag till förordningar för 2014–2020 krävdes att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att förebygga bedrägerier. I det föreliggande förslaget till förordning finns ett explicit krav på att sådana åtgärder måste vidtas. Detta torde öka medvetenheten om risken för bedrägeri hos alla de organ i medlemsstaterna som ansvarar för förvaltning och kontroll av medel och torde därigenom minska risken för bedrägeri.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

		Budgetrubrik				Typ av			Bidrag
Rubrik i		Budgetrubrik				anslag			Bidrag
						anslag

den								från			i den mening som
fleråriga							från Efta-			från	i den mening som
fleråriga	Instrument utanför den fleråriga budgetramen					Diff./Icke-					avses i artikel
budgetrame								kandidatlän			avses i artikel
budgetrame							40	kandidatlän			[21.2 b] i
n	2021-2027.					diff39.	länder	der41		tredjeländ	[21.2 b] i
n	2021-2027.					diff39.	länder	der41		tredjeländ	budgetförordninge
										er	budgetförordninge
											n

Ej	17 01 01 Stödutgifter för			Europeiska
tillämpli	fonden	för	justering		för	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
gt	globaliseringseffekter

Ej	17.04	Driftsutgifter	för	Europeiska
tillämpli	fonden	för	justering		för	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
gt	globaliseringseffekter

Ej	30.03	Reserv för Europeiska			fonden
tillämpli	30.03	Reserv för Europeiska			fonden	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
tillämpli	för justering för globaliseringseffekter					Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
gt	för justering för globaliseringseffekter
gt

39Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

40Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

41Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

SV7

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

<…>

Särskilt instrument utanför den fleråriga budgetramens tak

budgetramen

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter

TOTALT

2027

Åtaganden

(1)

p.m.

17.04 Driftsutgifter för Europeiska fonden för

Ej tillämpligt

justering för globaliseringseffekter

Betalningar

(2)

tillämpl

tillämpli

igt

30.03 Reserv för Europeiska fonden för

Åtaganden

(1)

212

216

221

225

230

234

239

1 578

justering för globaliseringseffekter42

Betalningar

(2)

p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras

Åtaganden =

(3)

p.m.

Ej tillämpligt

genom ramanslagen för programmet43

Betalningar

Åtaganden

=1+3

212

216

221

225

230

234

239

1 578

TOTALA anslag

Betalningar

=2+3

p.m.

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”

budgetramen

Sifferuppgifterna ovan är de högsta belopp som är tillgängliga varje år inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

																Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

					2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027			Efter		TOTALT
					2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027		2027			TOTALT
																			2027

Personalresurser					1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435				10 045
						Ej		Ej		Ej		Ej		Ej		Ej		Ej
Övriga administrativa utgifter					tillämpl		tillämpl		tillämpl		tillämpl		tillämpl		tillämpl		tillämpl				Ej tillämpligt
						igt		igt		igt		igt		igt		igt		igt
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den		(summa åtaganden		=	1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435				10 045
fleråriga budgetramen		summa betalningar)			1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435				10 045
fleråriga budgetramen		summa betalningar)
																Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

						2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027		Efter		TOTALT
						2021		2022		2023		2024		2025		2026		2027		2027		TOTALT
																				2027

	TOTALA anslag		Åtaganden			1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435		1 435				10 045
	samtliga RUBRIKER
	samtliga RUBRIKER		Betalningar
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar

För övriga administrativa utgifter uppges den sammanlagda finansieringsramen i finansieringsöversikten för ESF+.

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	10 045

Övriga administrativa
utgifter

Delsumma RUBRIK 7	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	10 045
i den fleråriga	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	10 045
budgetramen


Utanför RUBRIK 744
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	1 435	10 045

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

44Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid	9	9	9	9	9	9	9
kommissionens kontor i medlemsstaterna	9	9	9	9	9	9	9
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Vid delegationer

För forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 45

Rubrik 7

Som finansieras	- vid	2	2	2	2	2	2	2
genom RUBRIK 7	huvudkontoret	2	2	2	2	2	2	2
genom RUBRIK 7	huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga	- vid delegationer
budgetramen	- vid delegationer

Som finansieras	- vid
genom	huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för	- vid delegationer
programmet 46	- vid delegationer
För forskning

Annan (ange)

TOTALT		11	11	11	11	11	11	11

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Analysera och diskutera medlemsstaternas ansökningar om stöd från
	globaliseringsfonden. Bereda underlagen för de ansökningar som läggs fram för
	kommissionen och budgetmyndigheten. Samråda med och diskutera med berörda
	avdelningar i kommissionen under hela arbetsflödet. Övervaka genomförandet av de
	ekonomiska stöden. Utarbeta och/eller diskutera relevanta ändringar av de inlämnade
	ansökningarna.

Extern personal	Analysera och diskutera medlemsstaternas ansökningar om stöd från

	globaliseringsfonden. Bereda underlagen för de ansökningar som läggs fram för
	kommissionen och budgetmyndigheten. Samråda med och diskutera med berörda
	avdelningar i kommissionen under hela arbetsflödet. Övervaka genomförandet av de
	ekonomiska stöden. Utarbeta och/eller diskutera relevanta ändringar av de inlämnade
	ansökningarna.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om medfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om medfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i medfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna47
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

47Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.