Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring (omarbetning) (EU-dokument COM(2018) 303)

 377/2004 (anpassad)

Medlemsstaterna skall se till att deras Ss

ambandsmän för invandring  ska 

utföra sina uppgifter inom ramen för sina ansvarsområden och i enlighet med de

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.5.2018

COM(2018) 303 final

2018/0153 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring (omarbetning)

{SWD(2018) 197 final}

MOTIVERING

1BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

I ett snabbt och beslutsamt svar på de senaste årens migrationskris, trycket på de gemensamma yttre gränserna och de mänskliga tragedierna i Medelhavet, har EU lagt fram en omfattande strategi för att hantera liknande utmaningar i samband med migration i framtiden. Den nya partnerskapsramen för samarbete med prioriterade tredjeländer antogs 20161 för att gå längre än att ta itu med omedelbara behov och för att lägga grunden för ett förstärkt samarbete med ursprungs-, transit- och destinationsländerna med en välskött migrations- och rörlighetspolitik i centrum. Alla aktörer, däribland medlemsstaterna och EU:s institutioner, uppmanades att agera på ett samordnat sätt och sammanställa instrument, verktyg och påtryckningsmedel för att uppfylla klart fastställda prioriteringar med tredjeländer i syfte att bättre hantera migrationen med full respekt för humanitära och människorättsliga skyldigheter.

I en situation där medlemsstater har närmare 500 sambandsmän för invandring utplacerade i tredjeländer, och där EU betonar den avgörande betydelsen av att stärka partnerskapen med tredjeländer, är det av största vikt att använda dessa sambandsmän för att säkerställa synergier mellan finansiella och operationella stödinstrument och lägga grunden för ett evidensbaserat beslutsfattande i förhållande till dessa länder.

Även om partnerskap med tredjeländer genom samarbete via sambandsmän för invandring erkändes som viktigt redan 2004, då rådet, på grundval av ett initiativ från Grekland och med beaktande av ett yttrande från Europaparlamentet antog förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (nedan kallad förordningen om sambandsmän)2, eftersom effekterna av bättre samordning och informationsutbyte ännu inte har realiserats fullt ut. Förordningen ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 493/2011 av den 5 april 20113. Förordningen om sambandsmän är en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket.

I den befintliga förordningen om sambandsmän föreskrivs en skyldighet att införa lokala eller regionala nätverk för samarbete mellan medlemsstaternas sambandsmän för invandring. Den anger också målen för ett sådant samarbete, liksom sambandsmännens uppgifter i förhållande till tredje land och deras ansvar gentemot den utsändande medlemsstaten. I artikel 1.1 i förordningen om sambandsmän definieras sambandsman för invandring som varje företrädare för någon av medlemsstaterna som av en invandringsmyndighet eller annan behörig myndighet har utplacerats för att upprätta och upprätthålla kontakter med myndigheterna i värdlandet i syfte att bidra till att förebygga och bekämpa olaglig invandring, underlätta återvändandet av olagliga invandrare och hantera laglig migration. I artikel 1.2 i förordningen om sambandsmän anges att ”sådana sambandsmän i vars arbete invandringsfrågor ingår” även ska anses som sambandsmän för invandring. Denna definition omfattar i praktiken ”sambandsmän för lufttransport”, ”rådgivare för handlingar” och ”sambandsmän för brottsbekämpning”, i den mån de har till uppgift att utföra ovannämnda uppgifter.

Sambandsmän för invandring är vanligtvis utplacerade vid medlemsstaters konsulat i tredjeländer, men kan också utplaceras vid tredjeländernas behöriga myndigheter samt vid internationella organisationer, för en tidsperiod som ska fastställas av den utplacerande

COM(2016) 385 final EGT L 64, 2.3.2004, s. 1. EGT L 141, 27.5.2011, s. 13.

medlemsstaten. Medlemsstaterna började utplacera sambandsmän i början av 1990-talet, och sedan antagandet av förordningen om sambandsmän 2004 har antalet sambandsmän ökat från 129 till uppskattningsvis 492 personer 2018, med utplaceringar i 105 tredjeländer. De länder som utplacerar flest sambandsmän4 (inte alla medlemsstater gör sådana utplaceringar) är Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna och Förenade kungariket.

Genom den ändring av ILO-förordningen som antogs 2011 infördes bestämmelser om samarbete mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och nätverken av sambandsmän. Dessutom främjades användningen av ICONet för regelbundet utbyte av information och praktiska erfarenheter inom de lokala nätverken samtidigt som man ville rationalisera rapporteringssystemet för verksamheten inom nätverken av sambandsmän för invandring genom halvårsvisa rapporter från ordförandeskapet.

Sambandsmännens roll erkänns till stor del sett ur ett perspektiv där det gäller att förvalta

EU:s yttre gränser i enlighet med Schengenregelverket. Detta arbete omfattar tillhandahållande av rådgivning till behöriga myndigheter i tredjeländer för att stödja deras insatser för att ta itu med olaglig invandring och motverka gränsöverskridande brottslighet eller upptäcka bedrägerier rörande handlingar. Dessutom har sambandsmännen operativ expertis, förstahandskunskaper och kontakter i tredjeländer som är mycket relevanta och användbara när det gäller att stärka samarbetet med dessa länder och uppfylla behoven av information och policyutveckling på migrationsområdet på EU-nivå.

Den externa utvärderingen av den nuvarande ILO-förordningen, som genomfördes i augusti 2017, visade emellertid att förordningen har haft en begränsad och mestadels indirekt inverkan på inrättandet av formella nätverk mellan sambandsmän som är utplacerade på samma plats, på att förbättra insamlingen och utbytet av information samt på att förbättra samordningen av EU:s förhållningssätt och åtgärder gentemot tredjeländer.

Utvärderingen kom fram till att sambandsmän för invandring och deras nätverk fortfarande är högst relevanta i den rådande globala migrationskontexten och ligger i linje med befintliga och planerade europeisk politik som syftar till att hantera i synnerhet irreguljär migration, men den identifierade också brister. Utvärderingen ledde till slutsatsen att de begränsningar som vidlåder den nuvarande ILO-förordningen om sambandsmän grundar sig på bristande samordning och engagemang på EU-nivå, orsakat genom underlåtenhet att beakta det faktum att de allra flesta sambandsmän är medlemsstaternas resurser (96 % av alla utstationeringar) med tydliga bilaterala mål och uppgifter som vägleds och fastställs av de inre avdelningarna för sambandsmän inom deras nationella förvaltningar. Den begränsade effektiviteten hos, nivån på och omfattningen av informationsdelningen har hämmat ett systematiskt flöde av strategisk och operationell information dels uppåt från nätverken till EU, dvs. kommissionen, den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt EU-organ och EU- delegationer i tredjeländer, dels horisontellt mellan nätverken och medlemsstaterna. Dessutom används de nuvarande instrument som utformats för att förbättra informationsutbytet, särskilt ordförandeskapets rapporter som föreskrivs i artikel 6.1 i förordningen om sambandsmän och Iconet5 som avses i artikel 3.3 i den nuvarande förordningen, sällan av medlemsstaternas sambandsmän och har därför visat sig vara ineffektiva. Utvärderingen har också visat att andra former av rapportering har förblivit decentraliserade och fragmenterade mellan medlemsstaterna, där sambandsmännen rapporterade på bilateral basis direkt till sina egna nationella förvaltningar.

I januari 2018 var det 17 medlemsstater samt Norge och Schweiz som utplacerade sambandsmän. Rådets beslut av den 16 mars 2005 om inrättande av ett säkrat webbaserat informations- och samordningsnätverk för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna (2005/267/EG) som upphävdes genom förordning (EU) 2016/1624 om en europeisk gräns- och kustbevakning.

De möjligheter som erbjuds genom förordningen, till exempel gemensamt utnyttjande av sambandsmän som utplacerats på samma plats eller gemensamma utplaceringar som samfinansieras via EU-budgeten, har inte utnyttjats fullt ut av medlemsstaterna. Samtidigt har nya europeiska sambandsmannafunktioner, däribland tjänstemän vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och europeiska sambandsmän för migration, inrättats i prioriterade tredjeländer för att maximera effekterna av unionens insatser på migrationsområdet i tredjeländer och få ett ökat engagemang från viktiga ursprungs- och transitländer samt för att intensifiera samordningen av och samarbetet med för sambandsmännen för invandring.

Syftet med översynen av förordningen om sambandsmän är att stärka samordningen och optimera användningen av sambandsmän för invandring, däribland de nya europeiska sambandsmän som utplaceras i tredjeländer, för att göra det möjligt för dem att arbeta mer effektivt med att uppnå EU:s prioriteringar på migrationsområdet.

Eftersom sambandsmännens besluts- och kontrollkedja (styrning och rapportering) finns inom nationella myndigheter, syftar denna ändring till att stärka samarbetet på europeisk nivå. Förslaget syftar till att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna genom inrättande av en formell styrmekanism (”styrelse”) som ska bestå av företrädare för kommissionen, medlemsstaternas inre avdelningar för sambandsmän och EU-organen. Styrelsen bör mötas regelbundet för att tillhandahålla en plattform för planering och samordning av utvecklingen och driften av nätverken på grundval av de strategiska och operativa prioriteringar som fastställts för EU: migrationshantering. Dessa ska ha överenskommits gemensamt mellan EU och medlemsstaterna, exempelvis i händelse av en plötslig tillströmning av migranter. Genom en bättre förståelse av den förmåga och kapacitet som finns tillgänglig kommer EU att vara bättre rustat att rikta sina åtgärder och insatser på olika områden inom migrationspolitiken.

Slutligen gavs enhälligt stöd i utvärderingen och de anknytande samråden med avseende på den nuvarande förordningen om sambandsmän åt att det finns mycket lite, om ens något, värde i halvårsvisa ordförandeskapsrapporter6 om verksamheten i nätverken av sambandsmän för invandring och situationen vad gäller olaglig migration i specifika tredjeländer. Därför innebär förslaget att denna skyldighet upphör samtidigt som det införs rapportering om frågor av gemensamt intresse för EU som diskuterats och överenskommits med styrelsen. Det föreskrivs också regelbundna uppdateringar om befintlig och planerad utplacering av sambandsmän från alla sändande organ.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det här förslaget är ett svar på uppmaningarna från Europaparlamentet och Europeiska rådet till utveckling av en enhetlig och trovärdig politik när det gäller att förebygga och bekämpa irreguljär migration, ta itu med människosmuggling och människohandel, förbättra återvändandet av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt och effektivt hantera de yttre gränserna mellan Europeiska unionen. Tydliga riktlinjer för detta ändamål fastställdes av Europeiska rådet i april 20157 som erinrade om behovet av ökat samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen och ursprungs- och transitländerna för att bekämpa olaglig invandring.

I den europeiska migrationsagendan8 och i EU:s handlingsplan mot smuggling av migranter (2015–2020)9 identifierades 2015 utvärderingen av tillämpningen av den nuvarande förordningen om sambandsmän för invandring som en prioriterad åtgärd när det gäller att främja informationsutbyte och på ett bättre sätt förebygga olaglig invandring och

Rapportens utformning fastställdes i kommissionens beslut 2005/687/EG. http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/04/23/special-euco-statement/. COM(2015) 240 final.

COM(2015) 285 final.

människosmuggling. Samtidigt tillkännagav kommissionen utstationering av europeiska sambandsmän för migration, i syfte att stärka EU-delegationernas kapacitet på migrationsområdet. För närvarande har kommissionen utstationerat europeiska sambandsmän för migration i 13 prioriterade länder10, och dessa har anslutit sig till nätverk av sambandsmän för invandring för att skapa ett nära samarbete på detta område med andra sambandsmän på fältet.

Två år senare, i meddelandet om de resultat som uppnåtts genom den europeiska migrationsagendan11, tillkännagav kommissionen att man på grundval av resultatet av utvärderingen av förordningen om sambandsmän för invandring skulle inrätta en gemensam ram och tydliga mandat för personal som tjänstgör i tredjeländer i syfte att vidta åtgärder för att bekämpa smuggling av migranter genom en översyn av den nuvarande rättsliga ramen. Detta är också i linje med de politiska prioriteringar som identifierades i meddelandet om människohandel12, dvs. att förbättra samordningen av de inre och yttre aspekterna av EU:s åtgärder mot människohandel, bland annat genom relevanta nätverk.

Med detta förslag bidrar kommissionen till de övergripande politiska prioriteringarna när det gäller åtgärder mot olaglig invandring och förvaltningen av migration och EU:s yttre gränser. Detta förslag bygger på befintlig politik, särskilt den nuvarande förordningen som fastställer uppgifterna för sambandsmän för invandring och skapar nätverk av sådana sambandsmän, men förändrar dess nivå i kvalitativt hänseende. Förslaget ökar väsentligt förmågan hos sambandsmännens nätverk att snabbt och effektivt reagera på befintliga eller framtida migrationsrelaterade utmaningar genom att stärka, bedöma och samordna medlemsstaternas arbete för kommissionen och unionens organ vid genomförandet av gemensamma åtgärder utanför EU eller vid EU:s yttre gränser. Denna översyn kommer också att göra det möjligt att till fullo utnyttja potentialen hos nätverket av sambandsmän som utplacerats av kommissionen och unionsorgan.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är nära kopplat till och kompletterar ett antal av unionens verksamhetet inom politikområdet migration, nämligen följande:

∙Förebyggande och motverkande av människosmuggling och människohandel mot bakgrund av att effektiva åtgärder mot smugglares och människohandlares brottsliga verksamhet måste sättas in längs hela migrationsrutten, med början uppströms i tredjeländer som är ursprungs- och transitländer.

∙Återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, för vilka förbättringar av det praktiska samarbetet och arrangemangen med ursprungsländerna är en grundförutsättning för att säkerställa genomförandet av befintliga återtagandeavtal, slutförandet av pågående förhandlingar och verkställigheten av beslut om återvändande.

∙Integrerad gränsförvaltning som identifierar risker för den inre säkerheten och hot som kan påverka de yttre gränsernas funktion eller säkerhet, samarbetet mellan medlemsstater, med stöd och samordning av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, samt samarbete med tredjeländer, särskilt med grannländer

Etiopien, Jordanien, Libanon, Mali, Marocko, Niger, Nigeria, Pakistan, Senegal, Serbien, Sudan, Tunisien och Turkiet.

COM(2017) 558 final. COM(2017) 728 final

och sådana tredjeländer som genom riskanalyser har identifierats som ursprungsländer och transitländer.

∙Laglig migration och integration, som är integrerade delar av EU:s övergripande samarbete med tredjeländer i migrationsfrågor och avgörande för en smart och effektiv hantering av migrationsflöden, i synnerhet genom att ta fasta på idén med

integrationssambandsansvariga på ambassader i viktiga tredjeländer, i enlighet med beskrivningen i 2016 års handlingsplan för integration13.

∙Unionens politik för yttre förbindelser, med hänsyn till att sambandsmän för invandring som utplacerats i tredjeländer bör underlätta och uppmuntra operativt samarbete mellan medlemsstater och tredjeländer, inklusive genom kontakter med tredjeländers myndigheter om migrationshantering, skydd, smuggling av migranter, människohandel, återvändande och återtagande samt förvaltning av gränser.

∙Uppgiftsskydd, i den mån detta förslag säkerställer skyddet av de grundläggande rättigheterna för de personer vars personuppgifter behandlas.

2 RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artikel 79.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som ger Europaparlamentet och rådet behörighet att anta åtgärder om laglig invandring, olaglig invandring och olaglig vistelse, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av personer utan uppehållstillstånd och bekämpa människohandel, samt artikel 74, som tillåter rådet att besluta om åtgärder för att säkerställa ett administrativt samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på området för frihet, säkerhet och rättvisa.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Syftet med detta förslag är att säkerställa ett optimalt utnyttjande av sambandsmän för invandring, inklusive de som kommissionen och unionens byråer utplacerat i tredjeländer, för att på ett mer effektivt sätt genomföra EU:s migrationspolitiska prioriteringar, t.ex. att förebygga och bekämpa olaglig invandring, underlätta återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna samt stödja hantering av laglig migration, inbegripet när det gäller internationellt skydd, vidarebosättning och integrationsåtgärder före avresan, på ett mer effektivt sätt. För att uppnå dessa mål krävs en samordnad strategi på EU-nivå, med deltagande av alla nationella myndigheter och EU-organ som ansvarar för utplacering och ledning av sambandsmän för migration som hanterar migrationsfrågor i tredjeländer. I synnerhet är förebyggande och bekämpning av olaglig invandring ett gemensamt intresse för alla medlemsstater, och ett mål som medlemsstaterna inte kan uppnå på egen hand. Det förutsätter samordnade insatser på europeisk nivå och riktade åtgärder som vidtas med full respekt för subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

Lagförslaget är ett svar på de nya utmaningar och politiska realiteter som unionen står inför, både i fråga om förvaltningen av migration och i fråga om den inre säkerheten. Genom

13COM(2016) 377 final.

fördraget inrättas mekanismer som kommer att möjliggöra en mer effektiv förvaltning av sambandsmän för invandring, inklusive de som utplaceras av kommissionen och unionens byråer i tredjeländer, inom ramen för de åtgärder som bidrar till genomförandet av EU:s migrationspolitik i alla dess aspekter. Det säkerställer att information samlas in och delas och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra olaglig invandring och bekämpa människosmuggling och människohandel genom att ingripa i ett tidigt skede vid de yttre gränserna. Det stöder också hantering av laglig migration, inbegripet på områdena för internationellt skydd, vidarebosättning och integrationsåtgärder före avresan, med full respekt för nationella strukturer och förfaranden.

Förslaget utgör en vidareutveckling av Schengenregelverket när det gäller att bekämpa olaglig invandring. Det stärker också samarbetet mellan de berörda nationella myndigheterna i medlemsstaterna, samt mellan dessa och kommissionen och unionens byråer med full respekt för proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen och utan att gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de viktigaste målen.

•Val av instrument

Den grad av enhetlighet som krävs för en effektiv styrning av det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring i tredjeländer kan endast uppnås genom en förordning, vilket bekräftas av det ursprungliga fastställandet av nätverket. Eftersom de övergripande målen och den politiska kontexten inte har förändrats, är samma typ av rättsakt lämplig för detta förslag.

3RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionen har låtit utföra en extern utvärdering av den nuvarande förordningen om sambandsmän. Denna slutfördes i augusti 2017.

Utvärderingsprocessen inbegrep samråd med en rad intresserade parter, inbegripet en analys av ordförandeskapets rapporter och dokument med anknytning till arbetet inom medlemsstaternas expertgrupp om nätverken av samarbetsmän, anordnande av undersökningsuppdrag i 14 länder där sambandsmän är utplacerade (Pakistan, Jordanien, Egypten, Nigeria, Etiopien, Sydafrika, Albanien (västra Balkan), Marocko, Senegal, Ghana, Turkiet, Thailand, Kina och Ryssland), intervjuer med berörda parter inom EU, nätverkens chefer i medlemsstaterna och internationella organisationer samt genomförande av en undersökning rörande sambandsmän och deras förvaltare. Dessutom gjordes djupintervjuer med kommissionen, den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik och unionens byråer. Slutligen inrättades en panel av nätverksförvaltare bestående av företrädare för fyra medlemsstater: Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Förenade kungariket. Dessa källor har triangulerats för att ge robusta analyser, slutsatser och rekommendationer från utvärderingen.

Underlag som samlats in bekräftade att sambandsmän för invandring och deras nätverk fortfarande är högst relevanta i den rådande globala migrationskontexten och ligger i linje med befintlig och planerad unionspolitik på migrationsområdet. Utvärderingen har emellertid också visat att sambandsmän för invandring är hårt knutna till det egna landets förvaltning när det gäller att ta på sig och prioritera arbete samt dela med sig av information. I rapporten

framhölls bristen på hänsyn till denna aspekt i den befintliga förordningen, som är inriktad på att styra hur sambandsmän för invandring bör utforma, utveckla och förvalta nätverk på lokal nivå i tredjeländer, att man bortser från behovet på unionsnivå styrning av näten.

Vidare har resultaten från utvärderingen visat att den nuvarande förordningen inte var upphovet till det systematiska inrättande av informella nätverk, eftersom samarbete i nätverk under alla omständigheter äger rum i en eller annan form på alla platser där tre eller fler sambandsmän för invandring är utstationerade. Slutligen visade utvärderingen att förordningen har haft saknat mätbar effekt på nivån och omfattningen av informationsutbyte inom nätverket av sambandsmän för invandring. Förordningen har inte varit framgångsrik när det gäller att skapa ett systematiskt flöde av strategisk information och operationella underrättelser, vare sig uppåt från nätverken av sambandsmän till EU:s institutioner och organ eller horisontellt mellan nätverken och mellan nätverken och medlemsstaterna.

Resultaten av utvärderingen gav underlag till stöd för detta förslag och har beaktats i kommissionens utvärdering av förordningen om sambandsmän som redovisades i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta förslag.

•Samråd med berörda parter

Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionen låtit sig vägledas av Europeiska rådets slutsatser och diskussionerna i ministerrådet och Europaparlamentet om migrationshantering och om de som åtgärder krävs för att hantera migrationskrisen.

Riktade samråd med berörda parter genomfördes under den externa utvärderingsprocessen. Upplägget på utvärderingen baserades på ett deltagandebaserat förhållningssätt som möjliggjorde ett aktivt deltagande av viktiga aktörer, särskilt sambandsmän för invandring och deras överordnade. Det genomfördes 14 seminarier i viktiga tredjeländer där sambandsmän finns utplacerade. Dessa inbegrep samråd med all berörd personal, särskilt från EU:s delegationer, medlemsstaternas ambassader och konsulära avdelningar, internationella organisationer såsom IOM och UNHCR, samt från nationella myndigheter i värdländerna. I olika skeden av processen hölls dessutom samråd med EU-institutioner och EU-byråer samt med de medlemsstater som utplacerar störst antal sambandsmän.

Medlemsstaternas expertgrupp för nätverk av sambandsmän medverkade under hela utvärderingsprocessen och rådfrågades om rekommendationerna. Ytterligare skräddarsydda samråd med medlemsstaternas sambandsmän och andra relevanta berörda parter ägde rum vid sex regionala evenemang mellan november 2017 och mars 2018 i Islamabad, Moskva, Belgrad, Tunis, Amman och Dakar. Två riktade samråd med EU-organ ägde rum i november 2017 och i januari 2018, med mer detaljerade uppföljande videokonferenssamtal med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol. En panel bestående av nätverkschefer från medlemsstaterna med de största nätverken för sambandsmän samlades på nytt i januari 201814 för att bidra med ytterligare underlag inför utarbetandet av detta förslag.

Resultaten av samråden med berörda parter har i stort sett varit i överensstämmelse med slutsatserna av den externa utvärderingen. De berörda parter som deltog i samrådet har uppskattat den potential som sambandsmännen för invandring har när det gäller att stödja genomförandet av unionens prioriteringar på migrationsområdet. De uttryckte behovet av att

14I denna panel deltog Frankrike, Tyskland, Spanien, Nederländerna och Förenade kungariket. Belgien, som inte delta i panelen, rådfrågades i ett senare skede.

inrätta bättre samarbete och samordningsmekanismer. Medlemsstaterna betonade särskilt värdet av samarbete med tredjeländer som utplacerar sambandsmän och begärde bibehållen flexibilitet med avseende på förutsättningarna att bilda lokala och regionala nätverk av sambandsmän för invandring. Unionens organ begärde ett närmare samarbete med nätverken av sambandsmän för invandring och ett effektivare utbyte av information med organen och användning av analytiska produkter som framställs av organen. Dessutom fanns det en enhällig överenskommelse mellan alla berörda parter som deltagit i samrådet om de nuvarande bestämmelsernas bristande effektivitet, som är kopplad till informationsutbyte och rapporteringsmekanismer.

•Konsekvensbedömning

Av utvärderingen och åtföljande efterforskningar från kommissionens sida framgick att den ändrade förordningen endast skulle ha begränsad inverkan vad gäller administrativa bördor samtidigt som andra breda ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser framstod som antingen irrelevanta eller mer indirekta och långsiktiga. Förslaget kommer att ha en direkt inverkan på en liten krets av cirka 500 tjänstemän som utplacerats av medlemsstaterna i tredjeländer, och därutöver på en liten grupp av personer i ledande befattning. Förvaltningarna i tredjeländer som är värdar för sambandsmän påverkas endast indirekt. Bestämmelserna i detta förslag har faktiskt ingen inverkan vare sig på de dessa tjänstemäns centrala uppgifter, eller på kostnaderna för de medlemsstater och andra organ som låter placera ut dem. Utvärderingen och kommissionens analys genomfördes i nära samråd och samarbete med de av de berörda medlemsstaternas förvaltningar som direkt påverkas av förslaget. Potentiella effekter och relevanta frågor diskuterades och testades tillsammans med dem under hela processen.

På grundval av det fortlöpande samrådet och i överensstämmelse med utvärderingsresultaten och vår egen analys drogs slutsatsen att inga större effekter av förslaget är att vänta. På grundval av utvärderingsresultaten ansågs det inte relevant med en detaljerad jämförelse av alternativa policylösningar, eftersom inga verkliga alternativ har identifierats när det gäller att ta itu med de problem som lyfts fram. Följaktligen behövdes det ingen konsekvensbedömning för detta förslag.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och de principer som fastställs i artiklarna 2 och 6 i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förslaget respekterar till fullo människans värdighet, rätten till liv, förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätten till frihet och säkerhet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till asyl och till skydd vid avlägsnande eller utvisning, principerna om non-refoulement och icke-diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel samt barnets rättigheter.

4 BUDGETKONSEKVENSER

Europeiska nätverket av sambandsmän för invandring kommer att finansieras genom ett särskilt instrument för EU-finansiering. Inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) har medel avsatts för detta ändamål i instrumentet för gränser och visering. Tanken är att utgifter som är kopplade till genomförandet av detta förslag, särskilt för att stödja utplaceringen av sambandsmän för invandring samt administrativa och operativa kostnader för aktiviteterna inom nätverken av sambandsmän för invandring som uppgift att

med hjälp av den nya styrelsen kommer att fortsätta att vara stödberättigande under samma budgetpost i nästa fleråriga budgetram. Om förslaget antas före nästa budgetram kommer de nödvändiga resurserna (beräknade till 860 000 euro) att finansieras genom den nuvarande budgetrubriken för instrumentet för gränser och visering, och beloppen kommer att dras av från de totalt 17,3 miljoner euro som öronmärkts för genomförandet av detta förslag. Kostnaderna för att genomföra detta förslag fördelas enligt följande: 1,6 miljoner euro för styrelsens funktion, 12,2 miljoner euro för genomförande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring och 3,5 miljoner euro för den utplacering av sambandsmän för invandring som kommissionen ansvarar för. De resurser som krävs för detta förslag är förenliga med den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) och kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 av den 2 maj 2018.

ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av den förslagna förordningen till Europaparlamentet och rådet. Resultaten kommer att offentliggöras.

∙Följder av de olika protokoll som bifogas fördragen eller associeringsavtalen med tredjeländer

Förslaget bygger på Schengenregelverket. Följderna av de olika protokollen måste därför beaktas vad gäller Danmark, Förenade kungariket och Irland, Island och Norge samt Schweiz och Liechtenstein. På samma sätt måste konsekvenserna för de olika anslutningsakterna beaktas. Situationen för var och en av de berörda staterna beskrivs ingående i skälen i detta förslag.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I detta förslag fastställs de allmänna principerna för inrättandet av ett europeiskt nätverk av sambandsmän som utplacerats av medlemsstaterna och av kommissionen och unionens organ i tredjeländer i syfte att bidra till att hantera migrationen på ett effektivt sätt och säkerställa en hög inre säkerhet inom Europeiska unionen.

För dessa ändamål anger förslaget följande punkter som ska bidra till att förbättra styrningen av det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring:

∙Anpassa förordningens titel samt den viktigaste terminologin för att på ett bättre sätt avspegla förslagets mål, särskilt syftet att förbättra samordningen på europeisk nivå av sambandsmännen för invandring.

∙Förtydliga definitionen av sambandsmän för invandring genom att göra en uttrycklig hänvisning till sambandsmän på det brottsbekämpande området som arbetar med invandringsrelaterade frågor.

∙Införa en styrelse på europeisk nivå för att bland medlemsstaterna, kommissionen och unionens organ stärka förvaltningen av nätverket och samordningen av de sambandsmän för invandring som är utplacerade i tredjeländer.

∙Avskaffa skyldigheten att avge halvårsvisa ordförandeskapsrapporter och införa rapporteringskrav som ska godkännas av styrelsen, vilka kommer att inbegripa

uppföljningsåtgärder, samt även införa en möjlighet för styrelsen att begära information ad-hoc.

∙Stärka informationsutbytet mellan sambandsmän för invandring samt mellan medlemmar av styrelsen via en säkrad webbaserad plattform.

∙Skapa rättslig förutsebarhet beträffande behandling av personuppgifter som görs av sambandsmän för invandring för att kunna utföra de uppgifter och verksamheter som anges i förslaget.

 377/2004 skäl 1 (anpassad)  ny

2018/0153 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring (omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om  Europeiska unionens funktionssätt  upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 b  74  och artikel 66  79.2  i detta,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

 ny

(1)Rådets förordning (EG) nr 377/200415 har ändrats väsentligt16. Eftersom ytterligare ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

 377/2004 skäl 1 (anpassad)

I den strategi för förvaltning av EU-medlemsstaternas yttre gränser som rådet antog vid sitt möte den 13 juni 2002 förutses upprättandet av ett nätverk av sambandsmän för invandring, utstationerade i tredje land..

 377/2004 skäl 2 (anpassad)

I sina slutsatser från mötet den 21-22 juni 2002 uppmanade Europeiska rådet i Sevilla till inrättande av ett nätverk av medlemsstaternas sambandsmän för invandring före utgången av år 2002.

 377/2004 skäl 3 (anpassad)

Vid sitt möte den 28-29 november 2002 antog rådet slutsatser om en förbättring av nätverket av sambandsmän för invandring och noterade ordförandeskapets rapport, av vilken det framgår att det finns ett nätverk av sambandsmän för invandring i de flesta länder som

Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1).

Se bilaga I.

rapporten omfattar, men noterade dessutom att det finns ett behov av att ytterligare stärka detta nätverk.

 377/2004 skäl 4 (anpassad)

Europeiska rådet i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 betonade behovet av att påskynda arbetet med antagandet av det relevanta rättsliga instrumentet om det formella inrättandet i tredje land av nätverket av sambandsmän för invandring, så att detta kan antas så snart som möjligt och före utgången av 2003. Europeiska rådet hänvisade också till vikten av den information som nätverket av sambandsmän skall tillhandahålla vid utvecklingen av en utvärderingsmekanism för att övervaka förbindelserna med de tredje länder som inte samarbetar med Europeiska unionen i kampen mot den olagliga invandringen.

 377/2004 skäl 5 (anpassad)

Som en följd av Europeiska rådet i Thessaloniki är det nödvändigt att formalisera förekomsten av och arbetssättet för ett sådant nätverk genom att utnyttja erfarenheterna från pågående projekt, inbegripet nätverket av sambandsmän för invandring för västra Balkan under belgisk ledning, genom en bindande rättsakt där man fastslår skyldigheten att upprätta samarbetsformer mellan medlemsstaternas sambandsmän, målen för ett sådant samarbete, sambandsmännens uppgifter och lämpliga kvalifikationer samt deras skyldigheter mot värdlandet och den utsändande medlemsstaten.

 377/2004 skäl 6 (anpassad)

Det är också önskvärt att formalisera det sätt på vilket de berörda gemenskapsinstitutionerna informeras om verksamheten i nätverket av sambandsmän för invandring så att de kan vidta eller föreslå sådana åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att ytterligare förbättra den övergripande hanteringen av personkontrollerna vid medlemsstaternas yttre gränser.

 377/2004 skäl 7 (anpassad)

Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ17 skall beaktas.

 ny

(2)Den kraftiga ökningen av blandade migrationsströmmar 2015 och 2016 har satt migrations-, asyl- och gränsförvaltningssystem under press, vilket kräver samordnade och effektiva åtgärder på europeisk nivå.

(3)Målet med unionens politik på migrationsområdet är att ersätta irreguljära och okontrollerade flöden med säkra och ordnade migrationsvägar genom en övergripande strategi som beaktar alla aspekter av invandring.

(4)Respekt för mänskliga rättigheter fortsätter att vara en grundläggande princip för unionen när det gäller hanteringen av migrationskrisen. Unionen är fast besluten att skydda alla migranters mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, oavsett deras migrationsstatus, i full överensstämmelse med internationell rätt.

17EUT L 67, 12.3.2003, s. 27

(5)För att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens invandringspolitik i alla dess aspekter, bör man eftersträva fortlöpande dialog och samarbete med viktiga tredjeländer som är ursprungs- och transitländer för migranter och asylsökande. Ett sådant samarbete bör skapa förutsättningar för en bättre hantering av invandring, inbegripet vad gäller frivilliga avresor och återvändande, stödja stabilisering av migrationsflödena, främja kapacitet att samla in och utbyta information samt förebygga och bekämpa människosmuggling och människohandel samt stödja asylsökandes tillgång till skydd.

(6)Mot bakgrund av den ökande efterfrågan på underrättelser och information som kan ligga till grund för ett evidensbaserat beslutsfattande och operativa insatser, finns ett behov av sambandsmän för invandring för att säkerställa att deras insikter och kunskap bidrar fullt ut till skapandet av en övergripande bild av situationen i tredjeländer.

(7)Utplaceringen av europeiska sambandsmän för migration i viktiga ursprungs- och transitländer, i enlighet med vad som efterlystes i slutsatserna från det särskilda mötet med stats- och regeringscheferna den 23 april 2015, var ett första steg i riktning mot att förbättra samarbetet med tredjeländer om migrationsfrågor och intensifiera samordningen med sambandsmän för invandring som utplacerats av medlemsstaterna. På grundval av denna erfarenhet planeras mer långsiktiga utplaceringar av sambandsmän för invandring av kommissionen i tredjeländer för att stödja utvecklingen och genomförandet och maximera effekterna av unionens insatser på migrationsområdet.

(8)Syftet med denna förordning är att säkerställa bättre samordning mellan och optimera användningen av sambandsmän utplacerade i tredjeländer av medlemsstaterna, kommissionen och unionens organ så att man mer effektivt kan gripa sig an EU:s prioriteringar i fråga om att förebygga och bekämpa olaglig invandring och relaterad gränsöverskridande brottslighet såsom smuggling av migranter och människohandel, underlätta återvändande, återtagande och återanpassning, bidra till en integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser, samt stödja hanteringen av laglig invandring, inbegripet på området för internationellt skydd, vidarebosättning och integrationsåtgärder före avresan som görs av medlemsstaterna och unionen.

(9)Med utgångspunkt i rådets förordning (EG) nr 377/2004 syftar denna förordning till att säkerställa att sambandsmän för invandring i högre utsträckning bidrar till driften av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring, särskilt genom att inrätta en mekanism varigenom medlemsstaterna, kommissionen och unionens organ på ett mer systematiskt sätt kan samordna uppgifterna och rollerna för sina sambandsmän.

(10)Med beaktande av att mandaten och uppgifterna för sambandsmän för invandring kan komma att överlappa varandra, bör vederbörliga insatser göras för att bättre samordna det arbete som utförs av tjänstemän som verkar inom samma tredjeland eller region. När sambandsmän för invandring utplacerats av kommissionen direkt vid unionens diplomatiska beskickningar i ett tredjeland, bör dessa ta initiativ till och leda nätverket för sambandsmän för invandring i det tredjelandet.

(11)Inrättandet av en robust styrmekanism som säkerställer bättre samordning av alla sambandsmän som arbetar med frågor som rör invandring som en del av sina arbetsuppgifter, är avgörande för att minimera informationsluckor och dubbelarbete och för att maximera operativ kapacitet och effektivitet. En styrelse bör ge vägledning i enlighet med unionens politiska prioriteringar – och med beaktande av unionens yttre förbindelser – och bör ges nödvändiga befogenheter, särskilt för att kunna anta tvååriga arbetsprogram för den verksamhet som ska bedrivas av nätverk av

sambandsmän för invandring, välja ut skräddarsydda ad hoc-uppgifter för sambandsmän för invandring som täcker in prioriteringar och framväxande behov som inte redan omfattas av det tvååriga arbetsprogrammet samt fördela resurser till överenskomna verksamheter och ansvara för deras genomförande.

(12)En förteckning över sambandsmän för invandring som är utplacerade i tredjeländer bör därför upprättas och uppdateras regelbundet av styrelsen. Förteckningen bör inbegripa information om platsen för, sammansättningen av och verksamheten hos olika nätverk, inbegripet kontaktuppgifter och en sammanfattning av de uppgifter som åligger de utplacerade sambandsmännen för invandring.

(13)Gemensam utplacering av sambandsmän bör främjas i syfte att stärka det operativa samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna, samt för att svara på behoven på unionsnivå, i enlighet med vad styrelsen fastställer. Gemensam utplacering, av åtminstone två medlemsstater, bör stödjas genom unionsmedel som uppmuntrar engagemang från och tillför ett mervärde för alla medlemsstater, särskilt de med små eller inga sambandsnätverk i tredjeländer.

(14)Särskilda åtgärder bör vidtas för att främja en mer omfattande kapacitetsuppbyggande insats på unionsnivå för sambandsmän för invandring genom att man, i samarbete med berörda unionsorgan, utvecklar gemensamma läroplaner och förberedande utbildning inför utplacering, och för att stödja en förstärkt operativ kapacitet hos nätverk av sambandsmän för invandring.

(15)Nätverk av sambandsmän för invandring bör undvika att dubblera det arbete som utförs av unionsorgan eller inom ramen för andra unionsinstrument och unionsstrukturer, och bör tillföra ett mervärde utöver det de redan tillför när det gäller att samla in och utbyta information om invandring, särskilt genom att fokusera på operativa aspekter. De bör fungera som kontaktpunkter och förmedlare av information från tredjeländer för att stödja unionsorganen i deras funktioner och uppgifter, särskilt där unionsorganen ännu inte har etablerat samarbetsförbindelser med tredjeländer. Ett närmare samarbete mellan nätverk av sambandsmän för invandring och berörda unionsorgan bör inrättas för detta ändamål.

(16)Medlemsstaternas myndigheter bör säkerställa att unionsorganens strategiska och

operativa analysprodukter rörande olaglig invandring, återvändande, gränsöverskridande brottslighet eller internationellt skydd och vidarebosättning verkligen når sambandsmän i tredjeländer och att den information som tillhandahålls av sambandsmän för invandring delas med berörda unionsorgan – särskilt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europol och Europeiska unionens asylbyrå, inom deras respektive rättsliga ramar.

(17)För att säkerställa effektivast möjliga användning av information som samlas in av nätverken av sambandsmän för invandring, bör sådan information vara tillgänglig via en säker webbaserad plattform för informationsutbyte.

(18)Information som samlas in av sambandsmän för invandring bör stödja genomförandet av den tekniska och operativa sidan av den europeiska integrerade gränsförvaltning

som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/162418 och bidra till utvecklingen och upprätthållandet av de nationella

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/299 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 836/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG, EUT L 251, 16.9.2016, s. 1.

gränsövervakningssystemen i linje med Europaparlamentets och rådet förordning (EU) nr 1052/201319.

(19)Det bör vara möjligt att använda de resurser som finns tillgängliga genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/201420 för att stödja den verksamhet som bedrivs av det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring samt för att gå vidare med medlemsstaternas utplacering av gemensamma sambandsmän för invandring.

(20)All behandling och överföring av personuppgifter som utförs av medlemsstaterna

inom ramen för denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67921 och med de nationella bestämmelser som införlivar direktiv (EU) 2016/68022. Kommissionen och unionens organ bör tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/200123 vid behandling av personuppgifter.

(21)Behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning bör äga rum i syfte att bistå återvändande tredjelandsmedborgare, underlätta vidarebosättning för personer i behov av internationellt skydd och genomföra unionens åtgärder när det gäller lagliga invandrares rätt till inresa och vistelse. En rättslig ram som erkänner rollen för sambandsmännen för invandring i detta sammanhang är därför nödvändig.

(22)Återsändande av tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller

villkoren för inresa, vistelse eller bosättning i medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG24, är en viktig del av de omfattande insatserna för att bekämpa olaglig invandring och utgör ett viktigt skäl av väsentligt allmänt intresse.

(23)Sambandsmän för invandring behöver behandla personuppgifter för att underlätta återsändandeinsatser. Tredjeländer som bör ta emot återvändande är ofta inte föremål för beslut om adekvat skyddsnivå som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) 2016/679, eller i enlighet med artikel 36 i direktiv (EU) 2016/680, och har ofta inte ingått eller har ingen avsikt att ingå ett återtagandeavtal med unionen eller på annat sätt tillhandahålla lämpliga skyddsåtgärder i den mening som avses i artikel 46 i förordning (EU) 2016/679 eller i den mening som avses i de nationella bestämmelser som införlivar artikel 37 i direktiv (EU) 2016/680. Trots unionens omfattande insatser för att samarbeta med de viktigaste ursprungsländerna

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (EUT L 295, 6.11.2013, s. 11).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU och har en skyldighet att återvända, är det inte alltid möjligt att säkerställa att sådana tredjeländer systematiskt fullgör den skyldighet som fastställs i internationell rätt att återta landets egna medborgare. Återtagandeavtal som ingåtts eller håller på att förhandlas fram av unionen eller medlemsstaterna och som föreskriver lämpliga skyddsåtgärder för överföring av uppgifter till tredjeland i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2016/679 eller i enlighet med de nationella bestämmelser som införlivar artikel 36 i direktiv (EU) 2016/680, omfattar ett begränsat antal sådana tredjeländer. I en situation där det inte finns några sådana avtal, bör personuppgifter överföras från sambandsmän för invandring i syfte att genomföra unionens insatser för återvändande, om villkoren i artikel 49.1 d i förordning (EU) 2016/679 eller i de nationella bestämmelser som införlivar artikel 38 i direktiv (EU) 2016/680 är uppfyllda.

(24)I de berörda personernas intresse bör sambandsmän för invandring kunna behandla personuppgifter för personer i behov av internationellt skydd inom ramen för vidarebosättning och för personer som vill invandra lagligt i unionen i syfte att bekräfta deras identitet och nationalitet.

(25)Eftersom målen för denna förordning, som är att optimera användningen av sambandsmän för invandring som utplacerats av medlemsstaterna, kommissionen och unionens organ i tredjeländer för att mer effektivt genomföra unionens prioriteringar när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig invandring, underlätta återvändande, återtagande och återanpassning, bidra till en integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser, samt stödja hanteringen av laglig invandring eller internationellt skydd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, utan bättre kan uppnås genom samordning på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

377/2004 skäl 8 (anpassad)

(26)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa

staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket25, en utveckling av  bestämmelserna i  Schengenregelverket vilket omfattas av det område som avses i artikel 1 punkterna A och E i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet26.

 493/2011 skäl 15

(27)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och

EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

utvecklingen av Schengenregelverket27, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A och E i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG28.

 493/2011 skäl 16

(28)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet

om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket29, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A och E i

beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG 2011/350/EU30.

377/2004 skäl 9 (anpassad)

(29)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Ffördraget om Europeiska unionen och Ffördraget  om Europeiska unionens funktionssätt  om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet  nr 22  om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5  4  i nämnda

det  protokollet, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit

beslutat om  denna förordning besluta huruvida det skall genomföra den i sin nationella lagstiftning.

377/2004 skäl 10 (anpassad)

(30)Förenade kungariket deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i det till fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt  fogade protokollet  nr 19  om införlivande av Schengenregelverket  införlivat  inom Europeiska unionens ramar och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EGav den 29

EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

EUT L 160, 18.6.2011, s. 21).

Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser av Schengenregelverket31.

 377/2004 skäl 11 (anpassad)

(31)Irland deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i det till fFördraget om

Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen  fördraget om Europeiska unionens funktionssätt  fogade protokollet  nr 19  om införlivande av Schengenregelverket  införlivat  inom Europeiska unionens ramar och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EGav den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket32.

 377/2004 skäl 12 (anpassad)

(32)Förenade kungarikets och Irlands deltagande i denna förordning hänför sig, i enlighet med artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002, till gemenskapens  unionens  förpliktelser att vidta åtgärder för att utveckla de bestämmelser i Schengenregelverket mot organiseringen av olaglig invandring i vilka Förenade kungariket och Irland deltar.

377/2004 skäl 13 (anpassad)

(33)Denna förordning utgör en rättsakt som bygger på Schengenregelverket eller på annat sätt anknyter till det enligt artikel 3.21 i 2003 års anslutningsakt  , artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt eller artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt  .

377/2004 (anpassad)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde 

ny

1.I denna förordning fastställs bestämmelser som ska förbättra samordningen mellan sambandsmän för invandring som utplacerats till tredjeländer av medlemsstater, kommissionen och unionsorgan genom inrättande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring.

Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

		 377/2004 (anpassad)
		 ny

24.	Denna förordning påverkar inte uppgifterna för sambandsmän för invandring när det
	gäller deras ansvar enligt  unionsrätten och nationell rätt  nationell lag, eller
	politik eller förfaranden på unionsnivå eller nationell nivå, eller särskilda avtal som

	har ingåtts med värdlandet eller med internationella organisationer.

Artickel 21

Definitioner 

I denna förordning gäller följande definitioner: 

1.I denna förordning skall med sambandsman för invandring avses:

(a)En företrädare för någon av medlemsstaterna som av en invandringsmyndighet  , brottsbekämpande myndighet  eller annan behörig myndighet har utstationerats  utplacerats  utomlands för att upprätta och upprätthålla kontakter med myndigheterna i värdlandet  ett tredjeland  i syfte att bidra

till att förebygga och bekämpa olaglig invandring samt bidra till att

tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna  olagliga invandrare kan återvända och till hanteringen av laglig  invandring  migration.

ny

(b)De sambandsmän som utplacerats utomlands av kommissionen för att upprätta

och upprätthålla kontakter med tredjelandets myndigheter i invandringsrelaterade frågor.

(c)De sambandsmän som utplacerats utomlands av unionsorgan, enligt respektive rättslig grund, och som arbetar med invandringsrelaterade frågor.

 377/2004

(b)2. Vid tillämpningen av denna förordning skall som sambandsmän för invandring även anses sådana sambandsmän i vars arbete invandringsfrågor ingår.

 ny

2.utplacering utomlands: utplacering för en rimlig tidsperiod som ska fastställas av behörig myndighet vid något av följande:

(a)En medlemsstats konsulära myndigheter i ett tredjeland.

(b)Ett tredjelands behöriga myndigheter.

(c)En internationell organisation.

(d)Någon av unionens diplomatiska beskickningar.

 377/2004

3.Sambandsmän för invandring kan, under en rimlig tidsperiod som skall fastställas av den utsändande medlemsstaten, stationeras hos medlemsstaternas nationella konsulära myndigheter i tredje land, eller hos andra medlemsstaters relevanta myndigheter men även hos de behöriga myndigheterna i tredje land och hos internationella organisationer.

 ny

3.personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

4.återvändande: återvändande enligt definitionen i artikel 3.3 i direktiv 2008/115/EG.

377/2004 (anpassad)

 ny

Artikel 32

Arbetsuppgifter för sambandsmän för invandring 

1.Varje medlemsstat ska sörja för att dess Ssambandsmän för invandring  ska  upprättar och upprätthållera direkta kontakter med de behöriga myndigheterna i

i  värdlandet  tredjelandet  och alla lämpliga organisationer i värdlandet  tredjelandet , för att kunna underlätta och påskynda insamling och utbyte av information  tillämpa denna förordning  .

2.Sambandsmän för invandring skall samla in information för användning på antingen operativ nivå eller strategisk nivå eller bådadera.  Sådan information får inte innehålla personuppgifter.  Sådan information skall särskilt avse  följande  frågor som gäller:

(a) Migrationsflöden  flöden av olagliga invandrare med ursprung i eller som transiterar genom värdlandet.,

(b)De rutter som  dessa migrations flöden av olagliga invandrare följer  använder  för att nå medlemsstaternas territorier.,

(c)Förekomsten av  och verksamhet som bedrivs och tillvägagångssätt som används av  och verksamheten för brottsliga organisationer som är inblandade i människosmuggling  och människohandel längs med migrationsrutterna. 

–deras metoder, bl.a. de transportmedel som används, inblandning av mellanhänder osv.,

–förekomsten av och verksamheten för brottsliga organisationer som är inblandade i människosmuggling,

(d)Tillbud och händelser som kan innebära eller blir orsak till en ny utveckling när det gäller  migrations flöden av olagliga invandrare.,

(e)De metoder som används för hel- eller delförfalskning av identitets- och resehandlingar.,

(f)Sätt och metoder för att bistå myndigheterna i värdländerna  tredjeländer  att förhindra flöden av olaglig invandring som härrör från eller transiterar genom deras territorier.,

(g)Sätt och metoder för att underlätta för olagliga invandrare att återvända

återvändande, återtagande   och återintegrering  till sina ursprungsländer.,

ny

(h)Asylsökandes tillgång till skydd i tredjelandet.

(i)Möjliga lagliga invandringsstrategier och –kanaler mellan unionen och tredjeländer, inbegripet vidarebosättning och andra skyddsverktyg samt kompetens- och arbetsmarknadsbehov.

(j)Åtgärder inför avresan som finns tillgängliga för invandrare i ursprungsländer eller i värdtredjeländer för att stödja en lyckad integration efter laglig ankomst i medlemsstater.

 377/2004 (anpassad)  ny

(k)Tredjeländers kapacitet, förmåga, politiska strategier,  lagstiftning och rättspraxis när det gäller de frågor som anges  i leden a–j  ovan.,

–information som översänds via systemet för tidig varning.

 ny

3.Sambandsmän för invandring ska sinsemellan och med berörda parter samordna tillhandahållandet av sin kapacitetsbyggande verksamhet till myndigheter och andra berörda aktörer i tredjeländer.

377/2004 (anpassad)

 ny

43. Sambandsmän för invandring skall även ha rätt att  får  bistå när det gäller att

(a) fastställa identiteten på medborgare från tredjeland  som vistas olagligt i medlemsstaterna  och underlätta för dem att återvända  i enlighet med direktiv 2008/115/EG  till sitt utsprungsland,.

 ny

(b) bekräfta identiteten på och underlätta vidarebosättning av personer i behov av internationellt skydd i unionen,

(c) bekräfta identiteten på lagliga invandrare och underlätta genomförandet av unionsåtgärder med avseende på mottagandet av dem.

bestämmelser, inbegripet dem om skydd av personuppgifter, som fastställs i deras nationna lagstiftning och  unionsrätten och i nationell rätt samt  i alla avtal eller arrangemang som ingåtts med värdländerna  tredjeländer  eller med internationella organisationer.

Article 43

Meddelande om utplacering av sambandsmän för invandring 

1.Medlemsstaterna  , kommissionen och unionsorganen  skall systematiskt och utan deröjsmål informera varandra, rådet och kommissionen  styrelsen  om sina utstationeringar  planer på utplacering  av sambandsmän för invandring och även lämna en beskrivning av deras uppgifter  och varaktigheten av deras utplacering 

2.Varje medlemsstat skall även informera de övriga om sina avsikter när det gäller utstationeringen till tredje land av sambandsmän för invandring för att ge de övriga medlemsstaterna möjlighet att uttrycka intresse för att med den berörda medlemsstaten ingå ett samarbetsavtal om sådan utstationering, såsom anges i artikel 5.

493/2011 art. 1.1 b

webbbaserade  plattform för informationsutbyte som föreskrivs i artikel 9.  informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna som inrättats genom rådets beslut 2005/267/EG33 (ICONet), i den del som ägnas åt nätverken av sambandsmän för invandring. Kommissionen ska också lämna denna information till rådet.

 377/2004 (anpassad)

Artikel 54

Inrättande av lokala eller regionala nätverk av sambandsmän för invandring 

1.Medlemsstaterna skall se till att deras Ssambandsmän för invandring som utstationerats  utplacerats  i samma tredjeländer eller regioner sinsemellan upprättar  ska utgöra  lokala eller regionala nätverk för samarbete. Inom ramen för sådana nätverk skall sambandsmännen för invandring särskilt

(a)mötas regelbundet och så snart det krävs,

33EUT L 83, 1.4.2005, s. 48.

 493/2011 art. 1.2 a  ny

(b)utbyta information och praktiska erfarenheter, särskilt på möten och via  den säkra webbaserade plattform för informationsutbyte som föreskrivs i artikel 9  ICONet,

(c)vid behov utbyta information om erfarenheter vad gäller asylsökandes tillgång till skydd,

377/2004 (anpassad)

 ny

(d)vid behov samordna de ståndpunkter som skall intas i kontakterna med kommersiella transportörer,

(e)vid behov delta i gemensam specialiserad utbildning,

(f)vid behov organisera informationsmöten och utbildningskurser för medlemmar av den diplomatiska och konsulära personalen vid medlemsstaternas beskickningar i värdlandet  tredjelandet ,

(g)anta gemensamma strategier när det gäller metoderna för att samla in och lämna strategiskt relevant information, inbegripet riskanalyser, till de utsändande medlemsstaternas behöriga myndigheter,

–bidra till halvårsrapporter om sin gemensamma verksamhet, som utformas i enlighet med artikel 6.1,

(h)i tillämpliga fall upprätta regelbundna kontakter med liknande nätverk i värdlandet  tredjelandet  och angränsande tredjeländer.

 ny

2.Sambandsmän som utplacerats av kommissionen ska samordna de nätverk som anges i punkt 1. På platser där kommissionen inte utplacerar sambandsmän för invandring, ska nätverket samordnas av en sambandsman för invandring enligt överenskommelse mellan nätverkets medlemmar.

3.Samordnaren ska underrätta styrelsen om utnämningen av nätverkssamordnare.

 493/2011 art. 1.2 b

2.Företrädare för kommissionen och Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa

samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 34 får delta i de möten som organiseras inom ramen för nätverket av sambandsmän för invandring, men om det krävs av operativa skäl får


möten	hållas	utan	närvaro	av	dessa	företrädare.
Andra organ och myndigheter får när så är lämpligt också bjudas in.

34EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

 493/2011 art. 1.2 c

3.Den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för Europeiska unionens råd ska ta initiativ till sådana möten. Om den medlemsstat som innehar ordförandeskapet inte är företrädd i landet eller regionen i fråga, ankommer det på den medlemsstat som tillförordnats att inneha ordförandeskapet att ta initiativ till mötet. Sådana möten får också hållas på andra medlemsstaters initiativ.

 377/2004 (anpassad)

Artikel 65

Gemensam utplacering av sambandsmän för invandring 

1.Medlemsstaterna kan bilateralt eller multilateralt överenskomma om att den sambandsman för invandring som en medlemsstat har stationerat ut  utplacerat 

iett tredjeland eller hos en internationell organisation även ska bevaka en eller flera andra medlemsstaters intressen.

2.Medlemsstaterna kan även överenskomma om att deras sambandsmän för invandring skall fördela vissa uppgifter sinsemellan.

ny

3.Om två eller flera medlemsstater gemensamt utplacerar en sambandsman för invandring, kan dessa medlemsstater erhålla ekonomiskt stöd från unionen, i enlighet med förordning (EU) nr 515/2014.

Artikel 7

Styrelse

1.En styrelse för det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring (nedan kallan styrelsen) inrättas härmed.

2.Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, två företrädare för kommissionen, en företrädare för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, en företrädare för Europol och en företrädare för Europeiska unionens asylbyrå. Styrelsens medlemmar ska utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap när det gäller förvaltning av nätverk av sambandsmän.

3.Företrädare för tredjeländer som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket ska medverka i styrelsen som observatörer.

4.Experter, företrädare för nationella myndigheter, internationella organisationer samt relevanta unionsinstitutioner och unionsorgan som inte är medlemmar av styrelsen får bjudas in att delta i styrelsens möten som observatörer. Gemensamma möten med anda nätverk eller organisationer får också anordnas.

5.Kommission ska fungera som ordförande i styrelsen. Ordföranden ska

(a)säkerställa kontinuitet och organisera styrelsens arbete, inbegripet att stödja utarbetandet av det tvååriga arbetsprogrammet och tvåårsrapporten om verksamheten,

(b)säkerställa att de gemensamma verksamheter som godkänns av styrelsen är förenliga och samordnade med relevanta unionsinstrument och unionsstrukturer och återspeglar unionens prioriteringar på migrationsområdet,

(c)sammankalla styrelsens möten.

För att styrelsens mål ska kunna uppnås, ska styrelsen bistås av ett sekretariat.

6.Styrelsen ska sammanträda minst två gånger om året.

Artikel 8

Styrelsens uppgifter

1.Styrelsen ska på förslag från ordföranden själv fastställa sin arbetsordning inom tre månader från styrelsens första möte. Arbetsordningen ska innehålla bestämmelser om röstningsförfarandena.

2.Med beaktande av unionens prioriteringar på invandringsområdet och inom ramen för de uppgifter som sambandsmännen för invandring har enligt denna förordning, ska styrelsen utföra följande uppgifter:

(a)Fastställa prioriteringar och verksamhet genom att anta ett tvåårigt arbetsprogram och ange vilka resurser som krävs för att utföra arbetet.

(b)Se över genomförandet av verksamhet som fastställts i det tvååriga arbetesprogrammet, utnämningen av nätverkssamordnare och de framsteg som gjorts av nätverk av sambandsmän för invandring i deras samarbete med behöriga myndigheter i tredjeländer.

(c)Anta en tvåårsrapport om verksamheten.

(d)Uppdatera förteckningen över utplaceringen av sambandsmän för invandring inför vare styrelsemöte.

(e)Identifiera luckor i utplaceringen och rekommendera utplacering av sambandsmän för invandring.

3.Med beaktande av unionens operativa behov på invandringsområdet och inom ramen för de uppgifter som sambandsmännen för invandring har enligt denna förordning, ska styrelsen utföra följande uppgifter:

(a)Enas om ad hoc-uppdrag för nätverk av sambandsmän för invandring.

(b)Övervaka tillgången på information mellan sambandsmän för invandring och unionsorgan, och vid behov lämna rekommendationer till nödvändiga åtgärder.

(c)Stödja kompetensutveckling hos sambandsmännen för invandring, inbegripet genom utarbetande av gemensamma läroplaner, förberedande utbildning inför utplacering och anordnande av gemensamma seminarier om sådana ämnen som anges i artikel 3.2.

(d)Säkerställa att information utbyts via den webbaserade plattform för informationsutbyte som föreskrivs i artikel 9.

4.För genomförandet av de uppgifter som anges i punkterna 2 och 3 kan medlemsstaterna erhålla ekonomiskt stöd från unionen i enlighet med förordning (EU) nr 515/2014.

Artikel 9

Plattform för informationsutbyte

1.Sambandsmän för invandring och medlemmar av styrelsen ska säkerställa att all relevant information och statistik laddas upp på och utbyts via den säkra webbaserade plattform för informationsutbyte som upprättas och underhålls av kommissionen. Denna information ska åtminstone inbegripa följande element:

(a)Relevanta dokument, rapporter och analysprodukter på invandringsområdet, särskilt faktainformation om länder eller regioner i vilka sambandsmän för invandring har utplacerats.

(b)Tvååriga arbetsprogram, tvåårsrapporter om verksamheten och resultat av verksamheter och ad hoc-uppgifter som utförts av nätverk av sambandsmän för invandring i enlighet med artikel 8.2 och 8.3.

(c)En uppdaterad förteckning över styrelsens medlemmar.

(d)En uppdaterad förteckning över sambandsmän för invandring som utplacerats i tredjeländer, inbegripet deras namn, platsen för utplaceringen, telefonnummer och e-postadress.

(e)Annan relevant dokumentation rörande styrelsens verksamhet och beslut.

2.Med undantag för uppgifter som avses i punkt 1 c och d får den information som utbyts via plattformen inte innehålla personuppgifter eller någon länk varigenom personuppgifter är direkt eller indirekt tillgängliga. Tillgången till uppgifter som avses i punkt 1 c och d ska vid tillämpningen av denna förordning vara begränsad till sambandsmän för invandring och medlemmar av styrelsen.

Artikel 10

Behandling av personuppgifter

1.Sambandsmän för invandring ska utföra sina uppgifter i enlighet med rättsliga bestämmelser om skydd av personuppgifter, såsom dessa fastställs i unionsrätten, i nationell rätt och i internationella avtal som ingåtts med tredjeländer eller internationella organisationer.

2.Sambandsmän för invandring får behandla personuppgifter för att kunna utföra de uppgifter som avses i artikel 3.4. Dessa personuppgifter ska raderas efter slutförandet av uppgiften.

3.Personuppgifter som behandlas i enlighet med punkt 2 får inbegripa

(a)biometriska eller biografiska uppgifter när så krävs för att fastställa tredjelandsmedborgares identitet och nationalitet för återvändandeändamål, inbegripet alla typer av handlingar som kan anses utgöra bevis eller tillräcklig bevisning för medborgarskap,

(b)passagerarförteckningar för återsändandeflygningar till tredjeländer,

(c)biometriska eller biografiska uppgifter för att bekräfta tredjelandsmedborgares identitet och medborgarskap för beviljande av rätt till inresa och vistelse på grundval av laglig migration och vidarebosättning av tredjelandsmedborgare i behov av internationellt skydd.

4.Överföring av personuppgifter som sambandsmän för invandring utför enligt denna artikel till tredjeländer och internationella organisationer ska ske i enlighet med kapitel V i förordning (EU) 2016/679 eller med nationella bestämmelser som införlivar kapitel V i direktiv (EU) 2016/680.

 493/2011 art. 1.3

Artikel 6

1.Den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för Europeiska unionens råd eller, om den medlemsstaten inte är företrädd i landet eller regionen i fråga, den medlemsstat som tillförordnats att inneha ordförandeskapet, ska i slutet av varje halvår upprätta en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om verksamheten vid nätverk för sambandsmän för invandring i specifika länder och/eller regioner av särskilt intresse för unionen, samt om situationen i dessa länder och/eller regioner när det gäller olaglig invandring, och därvid beakta alla relevanta aspekter, inbegripet människorättsaspekter. Valet av de specifika länderna och/eller regionerna av särskilt intresse för unionen ska, efter samråd med medlemsstaterna och kommissionen, grunda sig på objektiva indikatorer om migration, såsom statistik om olaglig invandring, samt riskanalyser och andra relevanta uppgifter eller rapporter framtagna av Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor, och ska beakta unionens övergripande politik för yttre förbindelser.

2.De rapporter från medlemsstaterna som avses i punkt 1 ska utarbetas i enlighet med den modell som fastställts genom kommissionens beslut 2005/687/EG av den 29 september

2005 om utformningen av rapporter om verksamheten inom nätverken av sambandsmän för invandring och situationen i värdlandet rörande olaglig invandring 35 och ange relevanta urvalskriterier.

3.Kommissionen ska på grundval av de rapporter från medlemsstaterna som avses i punkt 1, med beaktande av människorättsaspekter där det är relevant, varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna en sammanfattande faktarapport och, när så är lämpligt, rekommendationer om utvecklingen av nätverken av sambandsmän för invandring.

 377/2004 (anpassad)

Artikel 117

Konsulärt samarbete 

Denna förordning påverkar inte de bestämmelser om konsulärt samarbete på lokal nivå som anges i  förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar .

 ny

Artikel 12

Rapport

35EUT L 264, 8.10.2005, s. 8.

1.Fem år efter antagandet av denna förordning ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och Europeiska rådet om tillämpningen av förordningen.

2.Medlemsstaterna ska ge kommissionen den information som krävs för utarbetandet av rapporten om tillämpningen av förordningen.



Artikel 13

Upphävande

Förordning (EG) nr 377/2004 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga I.

 377/2004 (anpassad)

Artikel 148

Ikraftträdande 

Denna förordning träder i kraft den 5 januari 2004  tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen  fördragen  .

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring (omarbetning))

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen36

Det berörda politikområdet är migration och närmare bestämt politiken för att minska incitamenten till olaglig invandring och bekämpa migrantsmuggling och människosmuggling.

1.3.Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd37

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

X Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Mot en ny migrationspolitik

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

SPECIFIKT MÅL nr 1.1

Incitament som motverkar illegal invandring

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Förslag till översyn av förordningen om sambandsmän för invandring

Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Det förväntas att detta förslag, när det antas och genomförs på vederbörligt sätt, kommer att leda till en optimering av användningen av sambandsmän för invandringsfrågor, inklusive de som kommissionen och unionens byråer utplacerar i tredjeländer i syfte att på ett effektivt sätt arbeta för att uppfylla EU:s prioriteringar när det gäller att förebygga och bekämpa illegal invandring och därmed sammanhängande gränsöverskridande brottslighet, särskilt smuggling av migranter och människohandel, underlätta återvändande, återtagande och återanpassning och därigenom bidra till en integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser, samt stödja hanteringen av laglig invandring, inbegripet insatser på området för internationellt skydd, vidarebosättning och integrationsåtgärder före avresan som görs av medlemsstaterna och unionen.

De förväntade specifika utfallen är följande:

Utfall 1 – förstärkt operativt samarbete mellan sambandsmän som utplacerats på samma plats i ett tredjeland.

Utfall 2 – inrättande av en styrelse för att säkerställa en systematisk och strukturerad samordning av uppgifter och roller för sambandsmän mellan medlemsstaterna, kommissionen och unionsbyråer.

Utfall 3 – utplacering av sambandsmän av kommissionen.

Det uppskattas att de totala kostnaderna för genomförandet av detta förslag skulle uppgå till 17,3 miljoner euro över en nioårsperiod, med början 2019, där uppskattningsvis 1,6 miljoner euro avsätts för stöd till styrelsens funktion, 12 miljoner euro öronmärks för genomförandet av verksamheten i ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring och 3,5 miljoner euro anslås för det arbete som utförs av sambandsmän för invandring som utplacerats av kommissionen. Det faktiska datumet för införandet av förslaget kommer att vara beroende av när medlagstiftarna slutför antagandet.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Följande framstegsindikatorer bör användas för att bedöma de framsteg som uppnås av nätverken av sambandsmän för invandring:

Antal gemensamma analysprodukter som nätverken av sambandsmän levererar.

Antal gemensamma utplaceringar av sambandsmän för invandring som samfinansieras från EU:s budget.

Förbättrat utbyte av information mellan nätverken av sambandsmän och EU-byråer.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Styrelsen för nätverken av sambandsmän bör upprättas utan dröjsmål. Inom tre månader efter det första sammankallandet av styrelsen bör denna fastställa sin arbetsordning.

Från det att styrelsen inrättas ska den mötas minst två gånger om året för att styra ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring, särskilt genom att fastställa prioriteringar och verksamhet i tvååriga arbetsprogram och övervakagenomförandet av dessa.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Syftet med översynen av rådets förordning (EG) nr 377/2004 är att säkerställa ett bättre samarbete och optimera användningen av sambandsmän för invandring, inklusive de som kommissionen och unionens byråer utplacerar i tredjeländer i syfte att på ett effektivt sätt arbeta för att uppfylla EU:s prioriteringar när det gäller att förebygga och bekämpa illegal invandring samt underlätta återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och stödja hanteringen av laglig invandring. Den syftar också till att stärka reglerna om utbyte av strategisk information med unionens byråer, och se till att detta blir en ömsesidig process och att medlemsstaternas sambandsmän har tillgång till de relevanta byråernas analytiska produkter på ett mer systematiskt sätt och får ytterligare hjälp med att fullgöra sina uppgifter på den plats där de utplacerats. Syftet med förslaget är att skapa en närmare samordning både på nätverksledningsnivå och på regionala operativa nivåer mellan sambandsmän som utplacerats av medlemsstaterna, kommissionen och unionens byråer. Det kommer också att ge större fördelar för unionen jämfört med åtgärder som vidtas enbart på medlemsstatsnivå, genom att göra unionen bättre rustad att rikta sina ingripanden och reaktioner på gemensamma risker och problem vid unionens yttre gränser.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Det nuvarande regelverket på området innehåller inga bestämmelser om administrativt och operativt stöd till nätverk av sambandsmän för invandring och inte heller föreskrivs det någon styrelsefunktion.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget är förenligt med unionens migrationspolitiska prioriteringar och finansierade insatser som syftar till att förbättra hanteringen av migration, minska olagliga migrationsströmmar, människosmuggling och människohandel samt främja en integrerad gränsförvaltning (IBM), inklusive inom ramen för den europeiska integrerade gränsförvaltningen, på grundval av en fyrdelad modell för tillträdeskontroll och det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur).

På samma sätt finns det uppenbarligen potentiell komplementaritet och synergi med de nya europeiska sambandsmannafunktioner som har inrättats sedan förordningen antogs, såsom

-europeiska sambandsmän på migrationsområdet som finns utstationerade vid EU- delegationer i syfte att intensifiera samordningen och därigenom maximera effekterna av EU-insatser på migrationsområdet i tredjeländer och att öka engagemanget från viktiga ursprungs- och transitländer när det gäller hela spektrumet av migrationsfrågor,

-europeiska sambandsmän för återvändande som finns utstationerade vid medlemsstaternas diplomatiska beskickningar i syfte att företräda unionens intresse när det gäller återvändande, genom att kontrollera identiteten på tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, främja kapacitetsuppbyggnad i fråga om återvändande, stödja anordnandet av gemensamma

insatser för återvändande som samordnas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och underlätta genomförandet av återanpassningsstöd och stöd efter ankomsten,

-europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns sambandsmän som finns utstationerade vid EU-delegationer i syfte att samarbeta med tredjeländer vid unionens yttre gränser, genom att utveckla och upprätthålla det bilaterala samarbetet med värdländer, utforma och utarbeta bedömningar på fältet och stödja genomförandet av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns projekt.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

– Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet38

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till:

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

–privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

38Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Ordföranden ska ansvara för att styrelsen fungerar effektivt för ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring. Styrelsen ansvarar för att fastställa prioriteringar och verksamheter i form av tvååriga arbetsprogram, övervakning och utvärdering av genomförandet av ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring och utarbetande av årliga rapporter om genomförandet av arbetsprogrammet.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

Riskerna kan delas in i två kategorier, dels sådana som är relaterade till kommissionens utplacering av sambandsmän för invandring, dels sådana som hänger samman med genomförandet av de stödåtgärder för ett europeiskt nätverk av sambandsmän för invandring som föreskrivs i förordningen, särskilt programmet stöd till nätverk av sambandsmän och ingåendet av avtal med en extern tjänsteleverantör för styrelsens sekretariat. Dessa risker är bland annat följande:

1.Inga lämpliga personer vänder sig till kommissionen för att söka till tjänsterna som utstationerad nationell expert och arbeta som sambandsman för invandring.

2.Medlemsstaterna kan misslyckas med att ge in en ansökan av hög kvalitet och/eller underlåter att anslå tillräckliga resurser för att förvalta och genomföra programstödet till nätverken av sambandsmän för invandring.

3.Inga lämpliga förslag läggs fram vid den öppna ansökningsomgång som riktar sig till tjänsteleverantörer för styrelsens sekretariat.

Riskerna mildras genom att man tillsammans med medlemsstaterna redan från början av processen bekräftar deras intresse och tilldelar projekt på grundval av tydliga kvalitetskriterier, kontroll av leverantörer och upprätthållande av starka förbindelser med dem.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Ansvaret för den administrativa övervakningen av kontrakt och utbetalningar kommer att åligga den behöriga avdelningen inom kommissionen. Varje åtgärd som finansieras enligt detta beslut kommer att övervakas i alla stadier av projektcykeln av berörda kommissionsavdelningar. Vid kontrollen kommer det att tas hänsyn till kontraktsenliga skyldigheter och till principerna för kostnads- och intäktsanalys och sund ekonomisk förvaltning.

Dessutom ska alla avtal eller kontrakt som ingås enligt denna förordning uttryckligen innehålla bestämmelser om övervakning av utgifter som godkänts inom ramen för projekten eller programmen och ett korrekt genomförande av verksamheten samt finansiell kontroll från kommissionens sida, däribland Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och om revisioner av revisionsrätten, vid behov på plats.

GD HOME: s strategi för bekämpning och upptäckt av bedrägerier kommer att tillämpas.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ingen beräkning anges, eftersom riskkontroll och begränsning av risker ingår i projektledningsstrukturen.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägeri och oegentligheter utgör en väsentlig del av denna förordning.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas utgifternas art (utgifternas stödberättigande), respekten för ingångna budgetar (faktiska utgifter) och kontrollen av kompletterande information och relevant dokumentation (motivering av utgifter).

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
Rubrik i		anslag
den
den				från
fleråriga	Nummer		från Efta-	från		från	enligt artikel
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budgetrame	[Beteckning………………………...…………	Diff./Icke-	40	kandidat-		tredjeländ	21.2 b i budget-
n	[Beteckning………………………...…………	diff.39.	länder	länder41		tredjeländ	21.2 b i budget-
n	…]	diff.39.		länder41		er	förordningen
	…]					er	förordningen

	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
		Diff./Icke
		-diff.
		-diff.

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

Rubrik i		Budgetrubrik			Typ av			Bidrag
Rubrik i		Budgetrubrik			anslag			Bidrag
den					anslag
den
fleråriga	Nummer			3	Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame							från		från	enligt artikel
							kandidat-		tredjeländ	21.2 b i budget-
	Rubrik Säkerhet och medborgarskap				diff.	länder
n
n							länder		er	förordningen
							länder		er	förordningen

	BUdgetposten för instrumentet för gränser och				Different
	visering	(18.020101)	inom	fleråriga	Different	NEJ	NEJ		JA	NEJ
	visering	(18.020101)	inom	fleråriga	ierade	NEJ	NEJ		JA	NEJ
	budgetramen för 2014–2020				ierade
	budgetramen för 2014–2020

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för uppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga	Nummer	3 – rubriken säkerhet och rättvisa
budgetramen	Nummer	3 – rubriken säkerhet och rättvisa
budgetramen

GD HOME			År	År	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
GD HOME			201942	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

 Driftsanslag *
Budgetposten för instrumtentet för gränser	Åtaganden	1)	0,360	0,500	4,500		5,000			3,500		13,860
Budgetposten för instrumtentet för gränser	Åtaganden	1)	0,360	0,500								13,860
och visering (18.020101) inom den fleråriga
budgetramen för 2014–2020	Betalningar	2)	0,180	0,430	2,500	2,250	2,500	2,500	-	1,750	1,750	13,860

Budgetrubrik (nr)	Åtaganden	1a)

	Betalningar	2a)
	Betalningar	2a)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen
för vissa operativa program43 **

Posten för stödutgifter för instrumentet för
gränser och visering (18.010401) inom den		3)			0,500	0,500	0,500	0,500	0,500	0,500	0,500	3,500
fleråriga budgetramen för 2014–2020

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

		=1
	Åtaganden	+1	0,360		0,500		4,500		0,500		5,000		0,500		0,500		0,500		4,000		17,360
	Åtaganden	a	0,360		0,500		4,500		0,500		5,000		0,500		0,500		0,500		4,000		17,360
		a
TOTALA anslag		+3
TOTALA anslag
För GD HOME		=2
	Betalningar	+2	0,180		0,430		2,750		2,750		3,000		3,000		0,550		2,300		2,400		17,360
	Betalningar	a	0,180		0,430		2,750		2,750		3,000		3,000		0,550		2,300		2,400		17,360
		+3


 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	4)

	Betalningar	5)
	Betalningar	5)

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		6)
genom ramanslagen för vissa operativa program		6)
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6		0,360		0,500		4,500		0,500		5,000		0,500		0,500		0,500		4,000		17,360
för RUBRIK 3
för RUBRIK 3	Betalningar			0,180		0,430		2,750		2,750		3,000		3,000		0,550		2,300		2,400		17,360
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6		0,180		0,430		2,750		2,750		3,000		3,000		0,550		2,300		2,400		17,360
		=5+ 6

*driftsbudgetposten kommer att täcka genomförandet av den verksamhet som bedrivs av det europeiska nätverket av sambandsmän för invandring och styrelsens funktion

**stödbudgetposten täcker kostnaderna för kommissionens utplacering av sambandsmän för invandring

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	4)

	Betalningar	5)
	Betalningar	5)

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		6)
genom ramanslagen för vissa operativa program		6)
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6	0,360	0,500	4,500	0,500	5,000	0,500	0,500	0,500	4,000	17,360
för RUBRIKERNA 1–4
för RUBRIKERNA 1–4	Betalningar	=5+ 6	0,180	0,430	2,750	2,750	3,000	3,000	0,550	2,300	2,400	17,360
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6	0,180	0,430	2,750	2,750	3,000	3,000	0,550	2,300	2,400	17,360
i den fleråriga budgetramen

(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”

budgetramen

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs

År

för att redovisa inverkan på

TOTALT

N+1

N+2

N+3

resursanvändningen (jfr punkt

1.6)

GD <…….>

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

GD <…….>TOTALT	Anslag

TOTALA anslag	(summa åtaganden	=
för RUBRIK 5	(summa åtaganden	=
för RUBRIK 5	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År	År	År	År	År	År	År	År	År	TOTAL
			201944	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	T

TOTALA anslag	Åtaganden		0,360	0,500	4,500	0,500	5,000	0,500	0,500	0,500	4,000	17,360
för RUBRIKERNA 1–5
för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar		0,180	0,430	2,750	2,750	3,000	3,000	0,550	2,300	2,400	17,360
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		0,180	0,430	2,750	2,750	3,000	3,000	0,550	2,300	2,400	17,360

44Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

						År			År				År				År				År				År				År				År				År		TOTAL
Mål- och			201945					2020				2021				2022				2023				2024				2025				2026				2027			T
resultatbetec
kning		Geno
	Typ46	msnitt	Antal			Kostn	Antal			Kostn	Antal			Kos	Antal			K	Antal			Ko	Antal			Kos	Antal			Kos	Antal				Antal				Totalt
	Typ46	liga				Kostn				Kostn				Kos				os				Ko				Kos				Kos				Kostn.			Kostn.		Totalt
						.				.				tn.								stn.				tn.				tn.									antal

		kostn																tn.
		ader

SPECIFIKT MÅL nr 1.147

- Resultat 1	Stöd till	Bidrag	1	0,200			1	0,500			1		4,000						1		4,500										1	3,000						12,200
	nätverk

- Resultat 1	Tjänstelever	Uppha	1	0,160							1		0,500						1		0,500										1	0,500						1,660
	antör för	ndling
	styrelsen

- Resultat 1	Utplacerade		1								1		0,500		1		0,500		1		0,500		1		0,500		1		0,500		1		0,500		1	0,500		3,500
	sambandsm
	än för
Delsumma för specifikt mål nr 1					0,360				0,500				5,000				0,500				5,500				0,500				0,500				4,000			0,500		17,360

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Resultat

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

0,360

0,500

6,640

1,640

6,640

1,640

5,140

1,640

25,340

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att redovisa	TOTALT
	N 48	N+1	N+2	N+3	inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT

RUBRIK 5

i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

Delsumma RUBRIK 5

i den fleråriga budgetramen

för belopp utanför

RUBRIK 549

i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter

av administrativ natur

Delsumma

för belopp utanför

RUBRIK 5

i den fleråriga budgetramen

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

						För in så många år
						som behövs för att
		År	År	År N+2	År	redovisa inverkan
		N	N+1	År N+2	N+3		på
		N	N+1		N+3		på
						resursanvändningen
						(jfr punkt 1.6)

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller
vid kommissionens kontor i
medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta
forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

 Extern personal (i heltidsekvivalenter)50

XX 01 02 01 (kontraktsanställda,
nationella experter och vikarier
finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör
vid delegationerna)

XX 01	- vid
XX 01	huvudkontoret
04 yy	huvudkontoret
04 yy
51

	- vid
	delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda,
nationella experter och vikarier som
arbetar med indirekta
forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier
och nationella experter som arbetar med
direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

								För in så många år som behövs
				År	År	År	År	för att redovisa inverkan på	Totalt
				N	N+1	N+2	N+3	resursanvändningen (jfr punkt	Totalt
				N	N+1	N+2	N+3	resursanvändningen (jfr punkt
								1.6)

Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen

TOTALA anslag som
tillförs genom
medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–x Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna52
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det					För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	N	N+1	N+2	N+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	N	N+1	N+2	N+3		(jfr punkt 1.6)
							(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

52När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.