Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet
EU-dokument COM(2017) 825
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 6.12.2017
COM(2017) 825 final
2017/0334 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för
stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 har funnits sedan den 20 maj 2017 med en budget på 142,8 miljoner euro1. Programmet inrättades med målsättningen att stärka medlemsstaternas kapacitet att förbereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer, inklusive genom bistånd med att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Stöd enligt programmet ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat, och det kan omfatta ett brett spektrum av politikområden.
Sedan förordningen om stödprogrammet för strukturreformer trädde ikraft har medlemsstaterna utnyttjat programmet i mycket hög grad, och de har begärt betydligt mer stöd än vad som finns tillgängligt i programmets årliga budget. Detta bekräftas av data för budgetcykeln för 2017. Trots att förordningen om stödprogrammet för strukturreformer antogs så sent lämnade 16 medlemsstater in stödbegäranden som uppskattningsvis motsvarade över 80 miljoner euro totalt. Anslaget för programmet för 2017 var endast 22,5 miljoner euro. Detta ledde till att kommissionen var tvungen att prioritera kraftigt, vilket resulterade i att flera begäranden om stöd inte kunde tillmötesgås. Situationen är ännu mer akut för budgetcykeln för 2018 som just har inletts (tidsfristen för att lämna in begäranden var den 31 oktober 2017). Sammanlagt lämnades 444 begäranden från 24 medlemsstater in och den totala beräknade kostnaden för begärandena är ungefär 152 miljoner euro, jämfört med anslaget för 2018 som är 30,5 miljoner euro. Detta visar tydligt att stödet behövs och att medlemsstaternas intresse för att få stöd från programmet övergår de tillgängliga finansiella medel som för närvarande finns inom programmet.
Erfarenheter har visat att många medlemsstater har begärt stöd från programmet och att dessa begäranden omfattar alla politikområden som täcks av programmet, exempelvis styrning och offentlig förvaltning, skatteförvaltning, offentlig finansförvaltning, tillväxt och företagsklimat, arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, finanssektorn och tillgång till finansiering.
Som Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal (och bifogade avsiktsförklaring) inför Europaparlamentet den 13 september om tillståndet i unionen2 är euron tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta och alla medlemsstater utom två är skyldiga och har rätt att gå med i euroområdet. Det finns därför ett tydligt behov av att tänka framåt och ge stöd till medlemsstater utanför euroområdet för deras förberedelser för att gå med i euroområdet. För att få ansluta sig till euroområdet måste medlemsstaterna uppfylla Maastricht- eller konvergenskriterierna, som indikerar att de uppnått en hög grad av varaktig konvergens.
Den ekonomiska och finansiella krisen har visat att utöver nominell konvergens är det av
1
2
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1).
Ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017, 13 september 2017.
| SV | 1 | SV |
avgörande betydelse för ett framgångsrikt deltagande i euroområdet att länderna uppnått real konvergens och har ekonomier som bygger på robusta ekonomiska strukturer, som gör att de kan absorbera chocker på ett effektivt sätt och snabbt återhämta sig från dem. Därför krävs det i synnerhet att medlemsstaterna har kapacitet att förvalta budgeten i enlighet med principerna om sund förvaltning av de offentliga finanserna och att de har de system som behövs för att delta i bankunionen. För att länderna på ett framgångsrikt sätt ska kunna integreras i euroområdet krävs utöver detta också fullt fungerande arbets- och produktmarknader som kan absorbera externa chocker, en hög grad av integration i fråga om handeln med varor och tjänster samt en välfungerande offentlig förvaltning.
Mot bakgrund av i) de ökade finansieringsbehoven för stöd för genomförandet av strukturreformer och ii) behovet att ge stöd till medlemsstater som har för avsikt att införa euron så att de kan påskynda den reala konvergensprocessen och utveckla mer motståndskraftiga ekonomiska och sociala strukturer för att säkra ett friktionsfritt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen, är kommissionen fast besluten att, som ett första steg, öka budgeten för stödprogrammet för strukturreformer med 80 miljoner euro för perioden 2019–2020. Detta bör uppnås genom att man utnyttjar flexibilitetsmekanismen enligt artikel 11 i den gällande fleråriga budgetramen3. Därmed skulle den totala finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer uppgå till 222,8 miljoner euro. Ökningen skulle inte bara göra det möjligt att tillmötesgå stödbegäranden från medlemsstater utanför euroområdet som vill införa euron och behöver genomföra reformer, utan också det ökande antalet begäranden om stöd för att genomföra förvaltnings- och strukturreformer.
Dessa ytterligare medel skulle kompletteras genom att man uppmanar medlemsstaterna att utnyttja möjligheten att föra över en del av medlen för tekniskt stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stödprogrammet för strukturfonder, enligt artikel 11 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, för att stödja genomförandet av reformerna, inklusive reformer i samband med införandet av euron. Enligt de uppskattningar som gjorts så här långt av de potentiella stödbehoven skulle detta tillskott öka den sammanlagda tillgängliga stödbudgeten till 300 miljoner euro, och därmed fördubbla stödkapaciteten senast 2020.
Det skulle därmed bli möjligt att ge skräddarsytt stöd för genomförandet av alla politiska åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna uppnå en hög grad av varaktig konvergens. Stöd kommer bland annat att ges inom följande områden: företagsklimat, finanssektorn, arbets- och produktmarknader, offentlig förvaltning och offentlig finansförvaltning. De viktigaste reformer som krävs för att främja real varaktig konvergens kommer att betonas inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Enligt ett särskilt arbetsflöde kommer de medlemsstater som vill göra framsteg för att ansluta sig till euroområdet att i dialog med kommissionen enas om en begränsad uppsättning reformåtaganden som är särskilt viktiga för ett framgångsrikt medlemskap i euroområdet. Dessa reformåtaganden kommer också att avspeglas i de berörda medlemsstaternas nationella reformprogram. Genom stödtjänsten för strukturreformer skulle kommission ingå en ny samarbets- och stödplan med de berörda medlemsstaterna. Planen skulle fokusera på tekniskt stöd för genomförandet av reformåtagandena i samband med införandet av euron. Planen skulle vara frivillig och ingen medfinansiering från de stödmottagande medlemsstaterna krävs.
3Se artikel 11 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1311/2013.
SV2
SV
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Stödprogrammetför strukturreformer är ett innovativt unionsprogram. Genom programmet ger kommissionen, på medlemsstaternas begäran, stöd till medlemsstaterna i samband med utformning och genomförande av struktur- och förvaltningsreformer. Fokus för stödprogrammet för strukturreformer är att erbjuda skräddarsydda råd och sakkunskap på fältet för att handleda för de nationella myndigheterna hos den hjälpsökande medlemsstaten genom hela reformprocesen eller under angivna skeden eller perioder i processen. Detta gäller de mest angelägna hjälpbehoven i ett land enligt en ömsesidig överenskommelse mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten i en samarbets- och stödplan.
Stödprogrammet för strukturreformer är ett komplement till de befintliga anslag för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd som finns inom andra EU-finansieringsprogram inom den fleråriga budgetramen, och till tekniskt stöd och andra insatser som finansieras av unionsfonderna. Detta garanteras i såväl planeringssom genomförandeskedena. Kommissionen har därför inrättat en teknisk stödsamordningsmekanism som omfattar de berörda avdelningarna, för att garantera att det stöd som tillhandahålls under de olika unionsprogrammen och fonderna är samstämmigt och inte överlappar åtgärderna inom stödprogrammet för strukturreformer.
Syftet med detta förslag är att öka det finansiella anslaget till stödprogrammet för strukturreformer så att kommissionen ska kunna tillgodose dels behoven hos medlemsstater, i synnerhet medlemsstater utanför euroområdet, som vill genomdriva strukturreformer i syfte att göra sina ekonomier mer motståndskraftiga mot chocker och förbereda sig för medlemskap i euroområdet, dels de behov som uppstår på grund av de ökande antalet stödbegäranden från alla medlemsstater och kostnaderna för dessa i samband med genomförandet av strukturreformer.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Detta förslag är förenligt med och kompletterar andra viktiga EU-initiativ, t.ex. den europeiska planeringsterminen och de förslag som lades fram i diskussionsunderlaget om fördjupningen av Ekonomiska och monetära unionen4. Förslaget ligger i linje med ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017 (och bifogade avsiktsförklaring), som hölls inför Europaparlamentet den 13 september 2017. I talet presenterade Jean-Claude Juncker en skiss över hur den framtida ekonomiska och monetära unionen skulle stärkas.
Förslaget gör det möjligt att avsätta mer finansiella resurser för stöd till välbehövliga reformer som kommer att göra ekonomierna i medlemsstaterna utanför euroområdet mer motståndskraftiga mot chocker och hjälpa dessa medlemsstater att blomstra när de ansluter sig till euroområdet. Dessutom gör förslaget det möjligt att avsätta mer resurser för stöd till genomförandet av strukturreformer i hela EU.
4COM(2017) 291, 31 maj 2017.
| SV | 3 | SV |
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Stödprogrammet för strukturreformer grundar sig på artiklarna 175 tredje stycket och 197.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Detta förslag omfattar en lagändring i syfte att i) ange hur programmet bidrar till att underlätta för de medlemsstater som ännu inte är medlemmar i euroområdet att införa euron, ii) öka programmets finansieringsram (med hjälp av flexibilitetsmekanismen i den gällande fleråriga budgetramen), och iii) anpassa det allmänna målet för stödprogrammet för strukturreformer för att betona kopplingen till förberedelserna för medlemskap i euroområdet. Förslaget innehåller också vissa tekniska ändringar när det gäller användningen av programmets stödutgifter. Tack vare de ökade finansiella resurserna kan stödprogrammet för strukturreformer på ett avgörande sätt bidra till mer motståndskraftiga ekonomiska strukturer i medlemsstaterna och varaktig konvergens i de medlemsstater utanför euroområdet som förbereder sig för att införa euron.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Finansieringen av programmets verksamhet genom de föreslagna ändringarna är i linje med principerna om europeiskt mervärde och subsidiaritet. Ökad finansiering från unionens budget behövs för att på en övergripande nivå stödja genomförandet av strukturreformer, med tanke på medlemsstaternas oväntat höga utnyttjande av programmet. Ökad finansiering behövs också för att uppnå målet att uppnå varaktig konvergens i medlemsstaterna utanför euroområdet, vilket är av avgörande betydelse för välståndet i unionen och i synnerhet för en välfungerande gemensam valuta. Inget av dessa mål (stöd till strukturreformer i allmänhet och stöd till länder som vill ansluta sig till euroområdet) kan uppnås i tillräckligt hög utsträckning av medlemsstaterna själva (”nödvändighetstest”) men unionens insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand (”effektivitetstest”).
Unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen (antingen internt i EU-institutionerna, från andra länder eller internationella organisationer) och främja utbyte av bra lösningar (samt att se till att de sprids systematiskt i unionen). Unionen har också bättre förutsättningar att bistå medlemsstater utanför euroområdet i deras förberedelser för att införa euron och att stödja målinriktade tillväxtfrämjande reformer i alla medlemsstaterna.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet.
•Val av instrument
Förslaget är en ändring av förordningen om stödprogrammet för strukturreformer.
| SV | 4 | SV |
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
Ändringsförslaget syftar till att tillmötesgå det brådskande behovet att tillhandhaålla stöd till medlemsstater utanför euroområdet som genomför strukturreformer, i syfte att göra deras ekonomier mer motståndskraftiga mot chocker, påskynda processen mot real konvergens och att bättre förbereda dem för medlemskap i euroområdet. Ändringen syftar också till att öka den totala finansieringsramen för att tillgodose medlemsstaternas oväntat höga stödbehov i samband med genomförandet av strukturreformer.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget är fristående från strävandena att uppnå ändamålsenlighet och förenkling. Det leder inte till några kostnader för efterlevnad för små och medelstora företag eller för någon annan berörd part. Stödprogrammet för strukturreformer kommer snart att genomföras via en elektronisk plattform (JIRA) som kommer att vara tillgänglig för kommissionens avdelningar och medlemsstaterna.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget har en positiv effekt genom att de grundläggande rättigheterna i unionen skyddas och utvecklas om medlemsstaterna efterfrågar och får tekniskt stöd inom relevanta områden. Som exempel kan nämnas att stöd inom sådana områden som migration, arbetsmarknader och socialförsäkring, hälso- och sjukvård, utbildning, miljön, egendom, offentlig förvaltning och rättssystemet kan stötta grundläggande rättigheter i unionen, t.ex. värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa.
4.BUDGETKONSEKVENSER
I förslaget föreslås att finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer ökas från 142 800 000 euro (i löpande priser) till 222 800 000 euro (i löpande priser). Denna ökning skulle gälla för perioden 2019–2020. Finansieringsöversikten innehåller närmare uppgifter.
Denna ökning bör vara möjlig genom att man utnyttjar 80 000 000 euro från flexibilitetsmekanismen enligt den gällande fleråriga budgetramen (artikel 11 i rådets förordning nr 1311/2013). Flexibilitetsmekanismen gör det möjligt att komplettera befintlig finansiering i unionens allmänna budget för budgetåren 2018 och 2019 utöver taket för rubrik 1b (sammanhållning).
Denna ökade budget kommer att kompletteras genom att medlemsstaterna uppmanas överföra en del av medlen för tekniskt stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stödprogrammet för strukturfonder, enligt artikel 11 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, för att ge stöd till genomförandet av reformerna, inklusive reformer i samband med införandet av euron. Enligt de uppskattningar som gjorts så här långt av de potentiella stödbehoven skulle detta öka den sammanlagda tillgängliga stödbudgeten till 300 miljoner euro.
| SV | 5 | SV |
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Stödprogrammet för strukturreformer innehåller lämpliga krav på övervakning, utvärdering och rapportering. Inga ändringar av detta planeras.
•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Förslaget ändrar artikel 4 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer (allmänt mål) för att lägga till stöd till länder som vill ansluta sig till euroområdet till programmets mål. Programmet tillhandahåller bl.a. stöd till nationella myndigheter för åtgärder för reform av institutioner, styrning, förvaltning, ekonomiska och sociala sektorer, för att möta ekonomiska och sociala utmaningar. Genom den föreslagna ändringen betonas att stärkandet av sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten, den hållbara tillväxten och jobbskapandet också bör bidra till förberedelserna inför ett framtida deltagande i euroområdet för de medlemsstater som inte har euron som valuta.
Den föreslagna artikeln 5a understryker programmets bidrag inom ett särskilt arbetsflöde till att ge stöd till reformer som kan hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
Förslaget ändrar artikel 10.1 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer så till vida att finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer ökas till 222,8 miljoner euro i löpande priser.
Förslaget ändrar artikel 10.2 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, dvs. bestämmelsen om stödutgifter för programmet, genom att man lägger till möjligheten att finansiera stödåtgärder, t.ex. kvalitetskontroll och övervakning av stödprojekt på plats.
| SV | 6 | SV |
2017/0334 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för
stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 197.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande5, med beaktande av Regionkommitténs yttrande6,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:
(1)Stödprogrammet för strukturreformer (nedan kallat programmet) inrättades med målsättningen att stärka medlemsstaternas kapacitet att förbereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer, inklusive genom bistånd med att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Stöd enligt programmet ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat, och det kan omfatta ett brett spektrum av politikområden. Motståndskraftiga ekonomier, byggda på starka ekonomiska och sociala strukturer, som gör det möjligt för medlemsstaterna att absorbera chocker på ett effektivt sätt och att snabbt återhämta sig från dem, bidrar till ekonomisk och social samanhållning. Institutionella reformer, förvaltningsreformer och tillväxtfrämjande strukturreformer är ändamålsenliga verktyg för att åstadkomma detta.
(2)Medlemsstaterna har tagit emot stöd programmet i högre utsträckning än vad som ursprungligen förväntades. De begäranden om stöd som kommissionen tagit emot under budgetcykeln för 2017 har, baserat på deras uppskattade värde, väsentligen överstigit det tillgängliga årliga anslaget. Under budgetcykeln för 2018 var det uppskattade värdet av de begäranden som tagits emot fem gånger större än de finansiella medel som fanns tillgängliga för det året. Nästan alla medlemsstaterna har begärt stöd inom programmet och begärandena är fördelade över alla de politikområden som programmet omfattar.
5
6
EUT C […], […], s. […]. EUT C […], […], s. […].
| SV | 7 | SV |
(3)Att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förstärka strukturreformerna är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen. Detta är särskilt viktigt för de medlemsstater som inte har euron som valuta, för att de ska kunna förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
(4)Det är därför lämpligt att betona i programmets allmänna mål – inom ramen för dess bidrag för att svara mot de ekonomiska och sociala utmaningarna – att stärkandet av sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten, den hållbara tillväxten och jobbskapandet också bör bidra till att förbereda de medlemsstater som inte har euron som valuta inför ett framtida deltagande i euroområdet.
(5)Det är också nödvändigt att ange att programmets åtgärder och verksamheter får stödja reformer som kan hjälpa medlemsstater som vill införa euron att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
(6)För att möta den ökande efterfrågan på stöd från medlemsstaternas sida och med tanke på behovet av att stödja genomförandet av strukturreformer i de medlemsstater som inte har euron som valuta, bör det finansiella anslaget för programmet ökas till en nivå som är tillräcklig för att unionen ska kunna tillhandahålla stöd till de medlemsstater som har begärt det.
(7)För att kunna tillhandahålla stöd så snabbt som möjligt bör kommissionen kunna använda delar av finansieringsramen för att också täcka kostnaderna för åtgärder som kompletterar programmet, exempelvis utgifter i samband med kvalitetskontroll och övervakning av projekt på plats.
(8)Förordning (EU) 2017/825 bör därför ändras i enlighet med detta.
(9)I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2017/825 ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 4 ska ersättas med följande:
”Artikel 4
Allmänt mål
Programmets allmänna mål är att bidra till institutionella reformer, förvaltningsreformer och tillväxtfrämjande strukturreformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter stöd när det gäller åtgärder som syftar till att reformera och stärka institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer som ett svar på ekonomiska och sociala utmaningar, med sikte på att stärka sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten och den hållbara tillväxten, skapa nya arbetstillfällen och öka investeringarna, vilket också kommer att förbereda för deltagande i euroområdet, särskilt vad gäller ekonomiska styrprocesser, däribland
| SV | 8 | SV |
genom bistånd med att använda unionsfonderna på ett effektivt, ändamålsenligt och transparent sätt.”
2.Följande artikel ska läggas till som artikel 5a:
”Artikel 5a
Stöd för förberedelser för medlemskap i euroområdet
Programmet får finansiera åtgärder och verksamhet till stöd för reformer som kan hjälpa medlemsstater att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.”
3.Artikel 10 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Finansieringsramen för programmets genomförande fastställs till 222 800 000 EUR i löpande priser.”
b) I punkt 2 ska följande mening läggas till:
”Utgifterna får också täcka kostnader för andra stödåtgärder såsom kvalitetskontroll och övervakning av stödprojekt på plats.”
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
| Utfärdad i Bryssel den | |
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 9 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets beteckning
1.2Berörda politikområden
1.3Typ av förslag eller initiativ
1.4Mål
1.5Motivering till förslaget eller initiativet
1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
1.7Planerad metod för genomförandet
2.FÖRVALTNING
2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering
2.2Administrations- och kontrollsystem
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3.2Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5Bidrag från tredje part
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
| SV | 10 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet
1.2Berörda politikområden
Politikområde: KOMMISSIONENS POLITISKA SAMORDNING OCH JURIDISKA RÅDGIVNING
Verksamhet inom den verksamhetsbaserade budgeteringen: Stödprogram för strukturreformer
För en detaljerad redogörelse för verksamheten inom den verksamhetsbaserade budgeteringen, se avsnitt 3.2
Politikområde: Sysselsättning, sociala frågor och inkludering
Politikområde: Regional- och stadspolitik
Politikområde: Jordbruk och landsbygdsutveckling
Politikområde: Migration och asyl
Politikområde: Ekonomiska och finansiella frågor
1.3Typ av förslag eller initiativ
Ny åtgärd
Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd7
Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden
Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny
1.4Mål
1.4.1Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Programmet bidrar till följande prioritering: En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar.
Programmets allmänna mål, i dess ändrade lydelse enligt det här förslaget, är att bidra till institutionella reformer, förvaltningsreformer och tillväxtfrämjande strukturreformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter stöd när det gäller åtgärder som syftar till att reformera och stärka institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer som ett svar på ekonomiska och
sociala utmaningar, med sikte på att stärka sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten och den hållbara tillväxten, skapa nya arbetstillfällen och öka
7I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.
| SV | 11 | SV |
investeringarna, vilket också kommer att förbereda för deltagande i euroområdet, särskilt vad gäller ekonomiska styrprocesser, däribland genom bistånd med att använda unionsfonderna på ett effektivt, ändamålsenligt och transparent sätt.
Genom den föreslagna ändringen kommer programmet också att bidra till att ge stöd till reformer som kan hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
1.4.2Specifika mål och specifikt mål nr [ ]
Eftersom detta förslag är en ändring av förordning (EU) 2017/825 är förslagets specifika mål de samma som i artikel 5 i den förordningen.
1.4.3Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
De resultat som förväntas är samma som i förordning (EU) 2017/825, som preciseras i förslag COM(2015)701final.
Den föreslagna ändringen förväntas också stärka medlemsstaternas administrativa kapacitet att reformera institutioner, förvaltning, ekonomiska och sociala sektorer för att främja varaktig konvergens i syfte att hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
1.4.4Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.
Eftersom detta förslag är en ändring av förordning (EU) 2017/825 kommer indikatorerna för uppföljning att vara samma som i bilagan till den förordningen.
1.4.5Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Kraven är samma som i förordning (EU) 2017/825, som preciseras i förslag COM(2015)701final.
De föreslagna ändringarna förväntas också främja varaktig konvergens i syfte att hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
1.4.6Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökat effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Eftersom detta förslag är en ändring av förordning (EU) 2017/825 är programmets mervärde det som anges i artikel 3.
Dessutom har unionen bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen (antingen internt i EU- institutionerna eller från andra länder eller internationella organisationer), främja utbyte av bästa praxis (liksom att se till att den sprids systematiskt i unionen) till stöd för att målinriktade tillväxtfrämjande reformer genomförs i medlemsstaterna och
| SV | 12 | SV |
hjälpa medlemsstater utanför euroområdet att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.
1.4.7Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Erfarenheterna från genomförandet av den förberedande åtgärden
”Kapacitetsuppbyggnad och institutionsuppbyggnad till stöd för genomförandet av ekonomiska reformer” och i synnerhet från första året av genomförandet av stödprogrammet för strukturreformer har bekräftat hur användbart ett program för tekniskt stöd som är öppet för alla medlemsstater och som täcker en rad områden är: Medlemsstaterna har bekräftat att de vill kunna dra nytta av kommissionens sakkunskap som stöd för egna reformer eller de reformer som genomförs i enlighet med de rekommendationer som utfärdas inom den europeiska planeringsterminen.
För 2018 har nästan alla medlemsstater (24) lämnat in en begäran om stöd och för både 2017 och 2018 har de ansökt om betydligt mer stöd än vad som anslagits i budgeten för programmet. Detta visar tydligt att stödet behövs och att medlemsstaternas intresse för att få stöd från programmet övergår de tillgängliga finansiella medel som för närvarande finns inom programmet.
1.4.8Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter
Programmet är ett komplement till de befintliga anslag för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd som finns i andra av unionens finansieringsprogram inom den fleråriga budgetramen och till tekniskt stöd och andra insatser som finansieras av unionsfonderna.
1.5
1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid
– Förslaget eller initiativet ska gälla från 2019 till 2020.
– Det påverkar resursanvändningen från 2019 till 2020. Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7Planerad metod för genomförandet8
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer
– via genomförandeorgan
8Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
| SV | 13 | SV |
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– EIB och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Detta överensstämmer med de bestämmelser i förordningen som ska ändras.
| SV | 14 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Bestämmelserna om uppföljning och rapportering kommer att vara samma som i den ändrade förordningen (EU) 2017/825.
2.2Administrations- och kontrollsystem
2.2.1Risker som identifierats
De risker som identifierats är de som preciseras i förslaget om ändring av förordning (EU) 2017/825, dvs. COM(2015) 701 final.
2.2.2Uppgifter om det interna kontrollsystemet:
Se finansieringsöversikten för COM(2015)701 final.
2.2.3Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel
Se finansieringsöversikten för COM(2015)701 final.
2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)
Se finansieringsöversikten för COM(2015)701 final.
| SV | 15 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||
| Rubrik i | anslag | ||||||
| den | |||||||
| från | från | ||||||
| fleråriga | 1b Ekonomisk, social och territoriell | från | enligt artikel | ||||
| budgetrame | Diff./Icke- | Eftalände | kandidat- | ||||
| tredje- | 21.2 b i budget- | ||||||
| n | sammanhållning | diff.9 | r10 | länder11 | |||
| förordningen | |||||||
| länder | |||||||
| 1.b | 13.08.01 | Diff. | JA | NEJ | NEJ | NEJ | |
| ∙ Nya budgetrubriker som föreslås | |||||||
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Rubrik i | Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | ||||
| anslag | |||||||
| den | |||||||
| fleråriga | Nummer | Diff./Icke- | från | från | från | enligt artikel | |
| budgetrame | [Beteckning………………………………… | Eftalände | kandidat- | tredje- | 21.2 b i budget- | ||
| n | diff. | ||||||
| ……] | r | länder | länder | förordningen | |||
| [XX.YY.YY.YY] | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | |||
9Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
10Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
11Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
SV16
SV
3.2Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 1b | Ekonomisk, social och territoriell | ||||||||
| sammanhållning/Hållbar tillväxt: Naturresurser | ||||||||||
| År | År | År | ||||||||
| GD:SG/Stödtjänsten för strukturreformer | 2019 | 2020 | 2021 & | TOTALT | ||||||
| 2022 | ||||||||||
| Driftsanslag | ||||||||||
| Åtaganden | (1) | 40,000 | 40,000 | 80,000 | ||||||
| 13.08.01 | ||||||||||
| Betalningar | (2) | 17,200 | 28,600 | 34,200 | 80,000 | |||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | =1+1a +3 | 40,000 | 40,000 | 80,000 | |||||
| för 13 | ||||||||||
| Betalningar | =2+2a | 17,200 | 28,600 | 34,200 | 80,000 | |||||
| 3 | ||||||||||
| Åtaganden | (4) | 40,000 | 40,000 | 80,000 | ||
| ∙ TOTALA driftsanslag | ||||||
| Betalningar | (5) | 17,200 | 28,600 | 34,200 | 80,000 | |
| ∙ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom | (6) | |||||
| ramanslagen för vissa operativa program | ||||||
| SV | 17 | SV |
| TOTALA anslag | Åtaganden | (4+6) | 40,000 | 40,000 | 80,000 | |
| för RUBRIK 1b | ||||||
| Betalningar | (5+6) | 17,200 | 28,600 | 34,200 | 80,000 | |
| TOTALA anslag | Åtaganden | =4+ 6 | 40,000 | 40,000 | 80,000 | ||
| för RUBRIKERNA 1–4 | |||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | =5+ 6 | 17,200 | 28,600 | 34,200 | 80,000 | |
| (referensbelopp) | |||||||
| SV | 18 | SV |
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 5 | ”Administrativa utgifter” | ||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||
| År | År | För in så många år som behövs | ||||||||||||||
| för att redovisa inverkan på | TOTALT | |||||||||||||||
| 2019 | 2020 | resursanvändningen (jfr punkt | ||||||||||||||
| 1.6) | ||||||||||||||||
| GD: SG/Stödtjänsten för strukturreformer | ||||||||||||||||
| Personalresurser | 3,594 | 3,594 | 7,188 | |||||||||||||
| Övriga administrativa utgifter | 0,300 | 0,300 | 0,600 | |||||||||||||
| TOTALT GD SG/Stödtjänsten för | Anslag | 3,894 | 3,894 | 7,788 | ||||||||||||
| strukturreformer | ||||||||||||||||
| TOTALA anslag | (summa åtaganden | = | ||||||||||||||
| för RUBRIK 5 | 3,894 | 3,894 | 7,788 | |||||||||||||
| summa betalningar) | ||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||
| År | År | Åren | För in så många år som behövs | |||||||||||||
| för att redovisa inverkan på | ||||||||||||||||
| 2021 & | TOTALT | |||||||||||||||
| 2019 | 2020 | resursanvändningen (jfr punkt | ||||||||||||||
| 2022 | ||||||||||||||||
| 1.6) | ||||||||||||||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | 43,894 | 43,894 | 87,788 | ||||||||||||
| för RUBRIKERNA 1–5 | ||||||||||||||||
| Betalningar | 21,094 | 32,494 | 34,200 | 87,788 | ||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | ||||||||||||||||
| SV | 19 | SV |
3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Mål- och | År | År | TOTALT | ||||||||
| resultatbeteckning | |||||||||||
| 2019 | 2020 | ||||||||||
| | RESULTAT | ||||||||||
| Typ[1] | Genomsnittliga | Antal | Antal | kostnad | |||||||
| kostnader | Kostn. | Kostn. | Total | ||||||||
| SPECIFIKT MÅL nr 1 | |||||||||||
| Att biträda de nationella myndigheternas initiativ att utforma reformer så att de | |||||||||||
| motsvarar gällande prioriteringar, med beaktande av rådande förhållanden och | |||||||||||
| förväntade socioekonomiska effekter. | |||||||||||
| - Resultat A | Antal analyser som stöder | 0,06 | 50–60 | 3,360 | 50–60 | 3,360 | 6,720 | ||||
| nationella reformer | |||||||||||
| - Resultat B | Antal experter | 0,00115 | 80 | 0,092 | 80 | 0,092 | 0,184 | ||||
| Delsumma för specifikt mål nr 1 | 3,452 | 3,452 | 6,904 | ||||||||
| SV | 20 | SV |
| SPECIFIKT MÅL nr 2 | ||||||||||
| Att stödja de nationella myndigheternas arbete med att stärka sin förmåga att | ||||||||||
| uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett bibehållet | ||||||||||
| helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt. | ||||||||||
| - Resultat C | Antal experter | 0,00115 | 100–150 | 0,141 | 100–150 | 0,141 | 0,282 | |||
| Antal beredda och | ||||||||||
| - Resultat D | genomförda färdplaner och | 0,125 | 25–30 | 3,125 | 25–30 | 3,125 | 6,250 | |||
| handlingsplaner per | ||||||||||
| näringsgren och land | ||||||||||
| - Resultat E | Antal särskilda experter | 0,015 | 25–30 | 0,390 | 25–30 | 0,390 | 0,780 | |||
| - Resultat F | Antal stödda projekt | 0,900 | 6 | 5,400 | 6 | 5,400 | 10,800 | |||
| Delsumma för specifikt mål nr 2 | 9,056 | 9 056 | 18,112 | |||||||
| Att stödja de nationella myndigheternas ansträngningar att välja och använda lämpliga | ||||||||||
| processer och metoder och därvid utnyttja god praxis och lärdomar i andra länder som befunnit | ||||||||||
| sig i liknande situationer. | ||||||||||
| – Resultat G | Antal experter | 0,00115 | 220–240 | 0,251 | 220–240 | 0,251 | 0,502 | |||
| - Resultat H | Antal stödda projekt | 0 900 | 8 | 7,200 | 8 | 7,200 | 14,400 | |||
| - Resultat I | Antal stödda projekt | 0 150 | 18 | 2,700 | 18 | 2 700 | 5,400 | |||
| - Resultat J | Antal särskilda experter | 0,015 | 90–95 | 1,380 | 90–95 | 1,380 | 2,760 | |||
| Delsumma för specifikt mål nr 3 | 11,531 | 11,531 | 23,062 | |||||||
| SPECIFIKT MÅL nr 4 | ||||||||||
| Att hjälpa de nationella myndigheterna att öka effektivitet och ändamålsenlighet i | ||||||||||
| förvaltningen av mänskliga resurser, vid behov genom att ange tydliga | ||||||||||
| ansvarsområden och höja kompetensnivån. | ||||||||||
| - Resultat K | Antal kurser/seminarier | 0,08 | 40–50 | 3,200 | 40–50 | 3,200 | 6,400 | |||
| - Resultat L | Antal experter | 0,00115 | 100–150 | 0,161 | 100–150 | 0,161 | 0,322 | |||
| SV | 21 | SV |
| - Resultat M | Antal stödda projekt | 0,900 | 10–12 | 9,900 | 10–12 | 9,900 | 19,800 |
| - Resultat N | Antal stödda projekt | 0,150 | 18 | 2,700 | 18 | 2,700 | 5,400 |
| Delsumma för specifikt mål nr 4 | 15,961 | 15,961 | 31,922 | ||||
| SV | 22 | SV |
3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.3.1Sammanfattning
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | År | År | År | För in så många år som behövs för att redovisa | TOTALT | ||||
| 201912 | 2020 | n+2 | n+3 | inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) | |||||
| RUBRIK 5 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Personalresurser | 3,594 | 3,594 | 7,188 | ||||||
| Övriga administrativa | 0,300 | 0,300 | 0,600 | ||||||
| utgifter | |||||||||
| Delsumma RUBRIK 5 | 3,894 | 3,894 | |||||||
| i den fleråriga | 7,788 | ||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Belopp utanför RUBRIK | |||||||||
| 513 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Personalresurser | |||||||||
| Andra utgifter | |||||||||
| av administrativ natur | |||||||||
| Delsumma | |||||||||
| för belopp utanför | |||||||||
| RUBRIK 5 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| TOTALT | 3,894 | 3,894 | 7,788 | |||||
Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
12
13
Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 23 | SV |
3.2.3.2Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
| För in | |||||
| så | |||||
| många | |||||
| år som | |||||
| behövs | |||||
| för att | |||||
| År | År | År | redovis | ||
| a | |||||
| År n+2 | n+ | ||||
| 2019 | 2020 | inverka | |||
| 3 | |||||
| n på | |||||
| resursa | |||||
| nvändn | |||||
| ingen | |||||
| (jfr | |||||
| punkt | |||||
| 1.6) | |||||
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
| XX 01 01 01 | (vid huvudkontoret eller vid | 23 | 23 | |
| kommissionens kontor i medlemsstaterna) | ||||
| XX 01 01 02 | (vid delegationer) | |||
XX01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
Extern personal (i heltidsekvivalenter)14
| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter | 6 | 6 | ||||||
| och vikarier finansierade genom ramanslaget) | ||||||||
| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, | ||||||||
| nationella experter, vikarier och unga experter som | ||||||||
| tjänstgör vid delegationerna) | ||||||||
| XX 01 04 yy 15 | - vid huvudkontoret | |||||||
| - vid delegationer | ||||||||
| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter | ||||||||
| och vikarier som arbetar med indirekta | ||||||||
| forskningsåtgärder) | ||||||||
| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter | ||||||||
| och vikarier som arbetar med direkta | ||||||||
| forskningsåtgärder) | ||||||||
| Annan budgetrubrik (ange vilken) | ||||||||
| TOTALT | 29 | 29 | ||||||
XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
14
15
[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
| SV | 24 | SV |
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Det arbete | som | ska utföras omfattar alla uppgifter som är nödvändiga för a) att | ||||||
| behandla medlemsstaternas ansökningar och förvalta projekten och b) den finansiella | |||||||||
| och kontraktsmässiga förvaltningen av programmet, nämligen: | |||||||||
| ∙ Ge underlag för budgetförfarandet och förvaltningsplan. | |||||||||
| ∙ | Bereda | årliga arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa årliga | |||||||
| prioriteringar. | |||||||||
| ∙ | Sköta | anbudsförfaranden och förslagsinfordringar samt efterföljande | |||||||
| urvalsförfaranden i samordning med de operativa tjänsterna. | |||||||||
| ∙ Kommunicera med berörda aktörer om kontrakts- och finansieringsfrågor. | |||||||||
| ∙ Förbereda och organisera högnivågruppens möten med generaldirektorat, | |||||||||
| medlemsstaterna och andra berörda parter. | |||||||||
| ∙ Förvalta projekt: utformning, genomförande och uppföljning av projekt och | |||||||||
| den finansiella och kontraktsmässiga förvaltningen: åtagande, utbetalning, | |||||||||
| återkrav, etc. | |||||||||
| ∙ | Genomföra | kontroller, | såsom | beskrivs | ovan | (förhandskontroll, | |||
| upphandlingskontroller, efterhandskontroll/intern kontroll). | |||||||||
| ∙ | Förvalta it-verktyg. | ||||||||
| ∙ Bidra till och följa upp den årliga revisionsförklaringen. | |||||||||
| Övervaka | och | rapportera om måluppfyllelse, bl.a. i budgetförfarandet, | |||||||
| förvaltningsplan, halvtidsöversyn, årliga verksamhetsrapporter och rapporter från | |||||||||
| utanordnare genom vidaredelegering. | |||||||||
| Extern personal | Stöd till de finansiella och administrativa uppgifterna. | ||||||||
3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen
– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.
– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
Förslaget kräver att flexibilitetsmekanismen enligt den gällande fleråriga budgetramen används (artikel 11 i rådets förordning 1311/2013), som gör det möjligt att komplettera befintlig finansiering i unionens allmänna budget med 40 miljoner euro 2019 och 40 miljoner euro 2020, utöver taket i rubrik 1b.
3.2.5Bidrag från tredje part
– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet
–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| SV | 25 | SV |
| År | År | År | År | För in så många år som behövs | |||||||
| för att redovisa inverkan på | Totalt | ||||||||||
| n | n+1 | n+2 | n+3 | resursanvändningen (jfr punkt | |||||||
| 1.6) | |||||||||||
| Ange | vilken | extern | |||||||||
| organisation | eller | annan | |||||||||
| källa | som | bidrar till | |||||||||
| finansieringen | |||||||||||
| TOTALA anslag som | |||||||||||
| tillförs genom | |||||||||||
| medfinansiering | |||||||||||
3.3Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
Påverkan på egna medel
Påverkan på ”diverse inkomster”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Belopp som | Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna16 | ||||||||
| Budgetrubrik i den årliga | förts in för det | År | År | År | År | För in så många år som behövs för att | |||
| budgetens inkomstdel: | innevarande | ||||||||
| redovisa inverkan på resursanvändningen | |||||||||
| budgetåret | n | n+1 | n+2 | n+3 | |||||
| (jfr punkt 1.6) | |||||||||
| Artikel …. | |||||||||
Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.
Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.
16När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 26 | SV |