Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris ("BNI-förordning") och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (EU-dokument COM(2017) 329)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.6.2017

COM(2017) 329 final

2017/0134 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Bruttonationalinkomsten (BNI) används som grund för att beräkna den största andelen egna medel i EU:s budget. Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”)1 fastställs den statistiska grunden för att beräkna och kontrollera BNI-statistik för egna medel.

Kommissionen anser att BNI-förordningen måste ses över att följande skäl:

–Ett nytt beslut om egna medel, rådets beslut 2014/335/EU, Euratom om systemet för

Europeiska unionens egna medel2, antogs den 26 maj 2014 och trädde i kraft den 1 oktober 2016. I det beslutet anges det att medlemsstaternas BNI för beräkning av egna medel ska fastställas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (ENS 2010).

–ENS 20103 antogs den 21 maj 2013, och blev den nya standarden för att beräkna nationalräkenskaper i EU i september 2014. Den ersätter rådets förordning (EG)

nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen4 (ENS 95).

–I revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2013, Korrekta uppgifter om

bruttonationalinkomst (BNI): en mer strukturerad och målinriktad strategi skulle göra kommissionens kontroll mer ändamålsenlig5, ingick rekommendationer om hur detta arbete kunde förbättras.

–I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet6 framläggs bl.a. förslag till hur statistiska produktionsprocesser kan integreras, t.ex. hur datumen för överföring av nationella räkenskapsuppgifter kan harmoniseras och införas i ett enda it-system.

–Eftersom BNI-uppgifter också används för andra ändamål än egna medel, och i syfte att bevara den statistiska integriteten, anses en annan rättslig grund för statistikframställning, artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), mer ändamålsenlig än den nuvarande rättsliga grunden, rådets

beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel7, som har upphävts.

–Det europeiska statistiksystemet (ESS) har beslutat att koncentrera sina kommittéförfarandebefogenheter till en enda kommitté, kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén). Det innebär att den nuvarande BNI- kommittén bör ersättas av en formell expertgrupp.

EUT L181, 19.7.2003, s. 1. EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. EUT L 174, 26.6.2013, s. 1. EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. EUT C 362, 12.12.2013, s. 2. KOM(2009) 404, 10.8.2009. EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Innehållet i det här förslaget påminner mycket om innehållet i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003. Bestämmelserna i förslaget kommer emellertid att delas mellan en förordning som rådet och Europaparlamentet antar och ett kommissionsbeslut som fastställer arbetet i den formella expertgrupp som ska ersätta BNI-kommittén.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden Ej tillämpligt.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 338 i EUF-fördraget är den rättsliga grunden för europeisk statistik. Enligt artikel 338.1 beslutar Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för att EU ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338.2 anges att framställningen av europeisk statistik ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

Att använda artikel 338.1 i EUF-fördraget som rättslig grund innebär en ändring jämfört med förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003. Den rättsliga grunden för den förordningen var artikel 8.2 i det tidigare beslutet om egna medel, beslut 2000/597/EG, Euratom. Det nya beslutet om egna medel (rådets beslut 2014/335/EU, Euratom) innehåller inte en liknande rättslig grund för att anta en ny BNI-förordning.

Huvudsyftet med denna förordning är att anpassa BNI till förordning (EU) nr 549/2013 som också har artikel 338.1 som rättslig grund. BNI-uppgifter används också för andra ändamål än egna medel, framför allt den ekonomiska politiken i medlemsstaterna och i samband med unionens politik på olika områden. Mot bakgrund av ovanstående är artikel 338.1 i EUF- fördraget en relevant och lämplig rättslig grund. Genom att tillämpa artikel 338.1 i EUF- fördraget är det möjligt att ta hänsyn till och stödja de politiska riktlinjer som dragits upp i det nya beslutet om egna medel och samtidigt understryka att innehållet i det här nya förslaget till förordning är mer omfattande statistiskt sett.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte omfattas av unionens exklusiva befogenhet.

Förslaget till denna förordning utarbetades för att göra BNI-aggregatet mer jämförbart, tillförlitligt och fullständigt. BNI-uppgifter kan endast kontrolleras på EU-nivå för att fastställa bidragen till EU:s budget. Medlemsstater kan inte på egen hand i tillräcklig utsträckning uppnå målen med den föreslagna åtgärden för att säkerställa jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på EU-nivå, genom en EU-rättsakt.

Unionen kan därför vidta åtgärder på detta område i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget gäller insamling av BNI-uppgifter. Enligt artikel 10.1 i ENS 2010, som är en övergångsbestämmelse, ska den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel fortsätta att vara ENS 95 så länge rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel8 är i kraft. Beslut 2007/436/EG, Euratom har nu ersatts, och insamlingen av BNI-uppgifter måste därför anpassas.

De föreslagna ändringarna till situationen enligt förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 består i att anpassa rapporteringen av BNI-uppgifter till ENS 2010 och införa ESS-kommittén som relevant kommitté inom kommittéförfarandet i stället för BNI-kommittén som en del av den nya ESS-strukturen för att förbättra samordning och partnerskap i en tydlig pyramidstruktur inom ESS, där ESS-kommittén är högsta strategiska organ. ESS-kommittén gav i februari 20129 sitt stöd för denna nyordning.

Detta går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i förordningen.

•Val av instrument

Instrumentet är detsamma som använts för den nuvarande lagstiftningen. Ett framtida kommissionsbeslut för att inrätta BNI-expertgruppen kommer dock att krävas efter det att denna förordning har trätt i kraft.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Det bör noteras att denna förordning endast är en uppdatering av den befintliga förordningen. Uppdateringen är nödvändig för att ta hänsyn till den nya rättsliga grunden, det nya beslutet om egna medel och den lagstiftning som hänger samman med detta, ENS 2010, och Europeiska revisionsrättens rekommendationer i dess särskilda revision.

Med utgångspunkt i kommissionens standarder har Eurostats system för utvärdering av befintlig lagstiftning, inklusive utvärderingen av det europeiska statistikprogrammet10, följts och utgjort en central del av hela processen. Dessutom görs användarundersökningar varje år för att få bättre kunskap om användarna och om deras behov och hur nöjda de är med de tjänster som Eurostat tillhandahåller. Eurostat använder utvärderingsresultaten för att förbättra processen för framställning av statistiska uppgifter och för sin statistik. Utvärderingarna ligger till grund för olika strategiplaner, t.ex. arbetsprogrammet och verksamhetsplanen.

Fram till 2013 gjordes löpande översyner av Eurostats produkter bland aktörerna (användarna och medlemsstaterna). Den senaste översynen av nationalräkenskaperna gjordes 201011. Den gällde alla nationalräkenskaper, men resultaten är relevanta för BNI som är ett viktigt aggregat.

EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

12:e mötet i ESS-kommittén, 12 februari 2012.

Se http://ec.europa.eu/eurostat/web/quality/evaluation. http://ec.europa.eu/eurostat/documents/64157/4375784/08-National+Accounts-RR-2011.pdf/

Användarnöjdheten för en rad faktorer mättes genom ett nöjdhetsindex12. Detta index för jämförbarhet mellan länder och regioner (en viktig punkt i detta förslag) var 0,8. En rekommendation om att förbättra metadata genomfördes.

För BNI-kommittén, som kommer att ersättas av den formella expertgruppen, redovisades ett högt nöjdhetsindex för medlemsstaternas möjligheter att bidra till och förbereda beslut i BNI- kommittén (1,0), BNI-kommitténs roll när det gäller att bidra till att utveckla metodik i fråga om nationalräkenskaper (1,0) och BNI-kommitténs allmänna effektivitet (0,83). Vad gäller BNI-kommitténs allmänna effektivitet och till följd av de kommentarer som lämnats har förbättringar gjorts i fråga om språket vid mötena (alla möten hålls nu på engelska eftersom tolkarna inte alltid förstod alla tekniska aspekter) och BNI-förteckningarnas tillgänglighet. Ett förslag till hur man ska hitta bästa möjliga sätt att beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) genomfördes också.

Vid sitt höstmöte varje år ska BNI-kommittén lämna ett yttrande om hur lämpliga BNI- uppgifterna är som beräkningsgrund för egna medel. Yttrandet har alltid varit positivt.

•Samråd med berörda parter

Förslaget diskuterades i detalj vid BNI-kommitténs möten 2012 (två möten), 2013 (två möten), 2015 (ett möte) och 2016 (två möten). Det finns stöd för förslagen rörande rapportering av uppgifter och kvalitet, BNI-förteckningar, BNI-kommitténs förbättrade integrering i det europeiska statistiksystemets allmänna ledningsstruktur, kontrollförfarande samt informationsbesök. BNI-kommittén välkomnar att rapporteringsdatumet för BNI ska vara detsamma som datumet för ENS-leveransprogrammet och inlämningen av uppgifterna om alltför stora underskott, den 30 september.

ESS-kommittén antog texten vid sitt möte i maj 2013 och rådfrågades om den ändrade texten i maj 2017. Vid de möten som direktörsgruppen för makroekonomisk statistik anordnade gavs också regelbundet information om framstegen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

De nationella statistikmyndigheterna i medlemsstaterna rådfrågades inom ramen för BNI- kommittén och de möten som direktörsgruppen för makroekonomisk statistik anordnade (se ovan).

De rekommendationer som Europeiska revisionsrätten lade fram i sin särskilda rapport om BNI togs också med i förslaget.

•Konsekvensbedömning

Förslaget kommer att vara mindre betungande för medlemsstaterna än den nuvarande situationen. Utan en övergång till ENS 2010 för egna medel skulle medlemsstaterna kunna bli tvungna att ta fram dubbla räkenskaper, en för varje standard. En synkronisering av dataöverföringen för BNI-baserade egna medel med dataöverföringen för andra ändamål som rör nationalräkenskaperna (t.ex. nationalräkenskapsaggregat och statistik över alltför hög skuldsättning och alltför stora underskott) minskar också medlemsstaternas rapporteringsbörda.

12Nöjdhetsindexet definieras som antalet positiva yttranden (”bra” eller ”mycket bra”) minus antalet negativa yttranden (”dålig” eller ”mycket dålig”) delat med antalet positiva och negativa yttranden. Värdet kan ligga mellan –1 och 1. Värdet är 1 om det inte finns ”dålig” eller ”mycket dålig” och –1 om det inte finns ”bra” eller ”mycket bra”.

En övergång till ENS 2010 kommer att förbättra kvaliteten på de uppgifter som används för BNI-baserade egna medel.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget uppfyller förenklingsmålen i Refit-programmet, dels eftersom det synkroniserar dataöverföringen för BNI-baserade egna medel med dataöverföringen för andra ändamål som rör nationalräkenskaperna, dels eftersom det övergår till ENS 2010 för egna medel så att medlemsstaterna inte ska behöva ta fram dubbla räkenskaper, en uppsättning för ENS 2010 och en för ENS 95.

Eftersom förslaget endast påverkar nationalräkenskaperna i medlemsstaterna, påverkas inte företag av förslaget.

•Grundläggande rättigheter Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER Inga extra budgetmedel krävs.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I likhet med den nuvarande BNI-förordningen ska en rapport om tillämpningen utarbetas efter tre år, dvs. före den 31 december 2022. I rapporten kommer man att behandla frågor som BNI-förteckningarnas och BNI-uppgifternas aktualitet och kvalitet, ESS-kommitténs och den formella expertgruppens funktion och de förbättringar som gjorts av BNI.

Tidigast fem år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen göra en utvärdering av denna förordning och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen ska göras enligt kommissionens riktlinjer om bättre lagstiftning13.

Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla de uppgifter som den behöver för att utarbeta denna rapport.

Europeiska revisionsrätten går noggrant igenom kontrollen av BNI-baserade egna medel i kapitlet ”Inkomster” i årsrapporten.

Verksamheten på detta område rapporteras till de möten som direktörsgruppen för makroekonomisk statistik anordnar två gånger om året.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Inga.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslagets uppbyggnad grundar sig på den nuvarande BNI-förordningen. Det här är de viktigaste ändringarna:

13SWD(2015) 111.

Ingressen och skälen

I syfte att understryka vikten av statistisk integritet vid sammanställning och harmonisering av BNI är den rättsliga grunden artikel 338.1 i EUF-fördraget. En hänvisning till den nya rättsakten om statistik14 och riktlinjerna för europeisk statistik15 har lagts till, liksom hänvisningar till lagstiftning om egna medel.

Artikel 1: Definitioner

I denna artikel definieras BNP och BNI. Ingen väsentlig förändring. Den standard som ska användas uppdateras från ENS 95 till ENS 2010.

Artikel 2: Rapportering av uppgifter, revisioner och kvalitet

Det föreslås att uppgifterna ska rapporteras till Eurostat senast den 30 september i stället för den 22 september. Detta datum är detsamma som datumet för andra dataöverföringar av nationalräkenskaper, och skulle därmed minska uppgiftslämnarbördan för medlemsstaterna.

Artikel 3: BNI-förteckningen

Anpassning till ENS 2010. På grund av längden på förfarandet för att ratificera lagstiftningen om egna medel har tidsfristen för att lämna in förteckningarna redan gått ut. I denna artikel ingår också en tidsplan för att uppdatera förteckningarna.

Artikel 4: BNI-expertgruppen

Kommissionen har föreslagit en ny struktur för ESS för att förbättra samordning och partnerskap i en tydlig pyramidstruktur inom systemet, där ESS-kommittén är högsta strategiska organ. En aspekt av denna effektivisering är att koncentrera kommittéförfarandebefogenheterna till ESS-kommittén. ESS-kommittén gav i februari 201216 sitt stöd för denna nyordning. Det arbete som inte rör kommittéförfarandet och som nu utförs i BNI-kommittén, inklusive ett årligt yttrande om hur lämpliga de BNI-uppgifter är som medlemsstaterna lämnar varje år för egna medel, ska tas över av en ny formell expertgrupp som kommissionen ska inrätta. Största delen av de av BNI-kommitténs uppgifter som inte rör kommittéförfarandet i den nuvarande BNI-förordningen ska fastställas i ett beslut från kommissionen.

Artikel 5: Kontrollförfarande. Förtydligande av hur ENS ska tillämpas. Förbättring av sammanställningsförfarandena

Kommissionen ska även i fortsättningen ansvara för kontrollen av källorna och metoderna för BNI. Sedan ENS 2010 antogs bär kommissionen också ansvaret för att förtydliga hur ENS 2010 ska tillämpas.

Artikel 6: Informationsbesök

Enligt den nuvarande BNI-förordningen får ”informationsbesök” göras, men förordningen ger ingen klarhet i vad som bör ingå i dem. Vid dessa besök kunde man undersöka antingen ”kvalitativa” (t.ex. förenlighet med ENS 2010) eller ”kvantitativa” (t.ex. direkt kontroll av beräkningarna) frågor. Europeiska revisionsrätten har rekommenderat kommissionen (Eurostat) att rikta in sig mer på de kvantitativa frågorna.

Det behövs en annan typ av informationsbesök för BNI än för övriga typer av egna medel: även om det är mer sannolikt att Eurostat besitter kunskap om ENS-metodiken är det

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

Antagna av ESS-kommittén den 28 september 2011. 12:e mötet i ESS-kommittén, 12 februari 2012.

medlemsstaterna som har praktiskt erfarenhet av att tillämpa metodiken för att ta fram nationella skattningar.

Artikel 7:

ESS-kommittén ska bistå kommissionen vid antagandet av de kommittéförfarandeåtgärder som behövs för att harmonisera BNI. ESS-kommittén ersätter BNI-kommittén som upphör att existera.

Artikel 8: Rapport

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 9: Upphävande av gällande lagstiftning

Ioch med att den nuvarande BNI-förordningen och det nuvarande BNP-direktivet upphävs måste de beslut som fattats enligt de instrumenten bibehållas.

2017/0134 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Eftersom den andel av unionens egna medel som beräknas på medlemsstaternas bruttonationalinkomst till marknadspris (nedan kallad BNI) ständigt blir större måste detta aggregat bli bättre när det gäller jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet.

(2)Statistisk integritet genom iakttagande av principerna i riktlinjerna för europeisk statistik, som sågs över och uppdaterades i kommittén för det europeiska

statistiksystemet den 28 september 2011, och av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200917, är särskilt viktiga när statistik används direkt för administrativa ändamål.

(3)Dessa uppgifter är också ett viktigt analysinstrument vid samordning av den ekonomiska politiken i medlemsstaterna och i samband med unionens politik på olika områden.

(4)I enlighet med artikel 2.7 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom avses med BNI i fråga om egna medel årlig BNI till marknadspriser i enlighet med bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 (nedan kallad ENS 2010). I enlighet med artikel 10.1 i rådets beslut

17Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

2014/335/EU, Euratom18, och med förbehåll för artikel 10.2 i samma beslut, har rådets beslut 2007/436/EG, Euratom19 upphävts.

(5)Det är viktigt att BNI-uppgifter är jämförbara och därför bör relevanta definitioner och redovisningsregler i ENS 2010 följas. Detta betyder att de bedömningsmetoder och grunduppgifter som faktiskt används bör vara sådana att de medger en riktig tillämpning av definitionerna och redovisningsreglerna enligt ENS 2010.

(6)Det är viktigt att de källor och metoder som används för att sammanställa BNI är tillförlitliga. Detta betyder att sunda metoder i möjligaste mån bör tillämpas på stabila, ändamålsenliga och aktuella statistiska grunduppgifter.

(7)Det är viktigt att BNI-uppgifter är fullständiga och även sådan verksamhet som inte redovisas i statistiska undersökningar eller anmäls till skattemyndigheten, socialförsäkringsmyndigheten eller andra förvaltningsmyndigheter bör därför ingå. En bättre täckningsgrad för BNI förutsätter att man tar fram bra statistikunderlag och bedömningsmetoder samt gör ändamålsenliga justeringar.

(8)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning genom att BNI-uppgifter tillhandhålls för beräkning av egna medel bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att vidta åtgärder i fråga om förteckningen över de källor och metoder som används för att beräkna BNI och dess komponenter i enlighet med ENS 2010 samt åtgärder för att förbättra jämförbarheten, tillförlitligheten och fullständigheten när det gäller medlemsstaternas BNI-uppgifter. Dessa befogenheter

bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201120.

(9)Enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/201421 ska kontrollbesök göras i medlemsstater för att kontrollera egna medel. Utöver dessa inspektioner bör kommissionen ha rätt att göra BNI-informationsbesök för att säkerställa att BNI- uppgifterna är jämförbara, tillförlitliga och fullständiga. Om företrädare för nationella statistikmyndigheter deltar i BNI-informationsbesök i andra medlemsstater bidrar det till insyn i kontrollförfarandet för BNI.

(10)I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 223/2009 har kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) ombetts att ge professionell vägledning.

(11) Den BNI-kommitté som avses i artikel 4 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/200322 har avgett yttranden, gett råd till och bistått kommissionen när denna utövat sina genomförandebefogenheter. Enligt strategin för en ny struktur för det europeiska statistiksystemet som syftar till bättre samordning och partnerskap i en tydlig pyramidstruktur inom systemet, bör kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009, ha en rådgivande funktion och bistå kommissionen när denna utövar sina genomförandebefogenheter.

Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).

Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 23.6.2007, s. 17).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 29).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).

BNI-kommittén bör därför ersättas av ESS-kommittén när det gäller att bistå kommissionen när denna utövar sina genomförandebefogenheter enligt denna förordning. När det gäller andra funktioner som BNI-kommittén tidigare utövade enligt förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 och som inte rör bistånd vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, bör kommissionen dock inrätta en formell expertgrupp som bistår den i dessa andra funktioner.

(12)I rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom23 och förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 fastställs ett förfarande för att kontrollera och utvärdera BNP:s och BNI:s jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet i de BNP- och BNI-kommittéer, där medlemsstaterna och kommissionen bedriver ett nära samarbete. Detta förfarande bör anpassas till beslutet att använda BNI enligt ENS 2010 för att beräkna egna medel, den reviderade tidsplanen för att göra de egna medlen tillgängliga och den senaste utvecklingen inom det europeiska statistiksystemet. Dessa rättsakter bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Definition och beräkning av bruttonationalinkomst till marknadspris

Artikel 1

1.Bruttonationalinkomst till marknadspris (BNI) och bruttonationalprodukt till marknadspris (BNP) ska definieras enligt Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) som fastställs i förordning (EU) nr 549/2013.

2.I enlighet med punkt 8.89 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 är BNP det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan fastställas på följande tre sätt:

(a)Beräkning från produktionssidan: BNP är summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus produktsubventioner (vilka inte har allokerats till sektorer eller branscher). Den är också saldoposten i produktionskontot för den totala ekonomin.

(b)Beräkning från användningssidan: BNP är summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (faktisk konsumtion och bruttoinvestering), plus export minus import av varor och tjänster.

(c)Beräkning från inkomstsidan: BNP är summan av användningen på kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (ersättningar till anställda, skatter minus subventioner på produktion och import, driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst för den totala ekonomin).

3.I enlighet med punkt 8.94 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 innefattar BNI hela den primära inkomst som erhålls av inhemska institutionella enheter: ersättningar till anställda, skatter minus subventioner på produktion och import, kapitalinkomst (mottagen minus utbetald), driftöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto. BNI är lika med BNP minus primär inkomst som inhemska institutionella enheter betalar till utländska

23Rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom av den 13 februari 1989 om harmonisering av beräkningen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (EGT L 49, 21.2.1989, s. 26).

institutionella enheter plus primär inkomst som inhemska institutionella enheter mottar från utlandet.

Kapitel II

Rapportering av BNI-uppgifter och annan information

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska beräkna BNI i enlighet med artikel 1 när de sammanställer sedvanliga nationalräkenskaper.

2.Före slutet av september varje år ska medlemsstaterna, i samband med att de upprättar sina nationalräkenskaper, förse kommissionen (Eurostat) med siffror för aggregerad BNI och dess komponenter i enlighet med de definitioner som anges i artikel 1. BNP, totaler och komponenter, får uttryckas enligt de tre metoder som anges i artikel 1.2. De siffror som rapporteras ska avse föregående år och de justeringar som kan ha gjorts av resultaten för tidigare redovisningsår.

3.När medlemsstaterna rapporterar de uppgifter som anges i punkt 2 ska de lämna en rapport om BNI-uppgifternas kvalitet till kommissionen (Eurostat). Rapporten ska innehålla den information som behövs för att visa hur aggregatet räknats fram, och den ska särskilt beskriva eventuella viktiga skillnader när det gäller de källor och metoder som använts och förklara justeringar jämfört med tidigare BNI-beräkningar.

Artikel 3

1.För att säkerställa full överensstämmelse med ENS 2010 ska medlemsstaterna förse kommissionen (Eurostat) med en förteckning över de källor och metoder som används för att beräkna BNI och dess komponenter i enlighet med ENS 2010.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den detaljerade strukturen och det detaljerade innehållet för den förteckning som avses i punkt 1 samt tidsplanen för uppdateringen av den. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2.

3.För att göra det lättare att ta fram jämförbara analyser av efterlevnaden ska kommissionen utarbeta en vägledning för förteckningen i nära samarbete med den expertgrupp som anges i artikel 4.

Kapitel III

Förfaranden och kontroller vid beräkning av BNI

Artikel 4

Kommissionen ska inrätta en formell expertgrupp som består av företrädare för medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande och som ska ha i uppgift att ge råd till kommissionen och uttrycka sina synpunkter om BNI-beräkningarnas

jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet, behandla frågor som rör genomförandet av denna förordning och avge årliga yttranden om hur ändamålsenliga de BNI-uppgifter som medlemsstaterna lämnar är för beräkning av egna medel.

Artikel 5

1.Kommissionen ska granska källorna och metoderna i den förteckning som anges i artikel

3.1.En kontrollmodell som kommissionen utarbetat i nära samarbete med den expertgrupp som avses i artikel 4 ska användas i detta sammanhang. Modellen ska basera sig på principerna för sakkunnigbedömning och kostnadseffektivitet.

2.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa åtgärder för att göra BNI- uppgifterna mer jämförbara, tillförlitliga och fullständiga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2.

Artikel 6

1.Utan att det påverkar kontrollerna enligt artikel 2 i förordning (EG, Euratom) nr 608/2014 får kommissionen (Eurostat) genomföra BNI-informationsbesök i medlemsstaterna när det anses lämpligt.

2.När kommissionen (Eurostat) genomför informationsbesök i medlemsstaterna får den begära bistånd av nationalräkenskapsexperter som företräder nationella statistikmyndigheter.

Nationalräkenskapsexperterna ska registreras på en företeckning som utarbetats på basis av frivilliga förslag som skickats till kommissionen (Eurostat) av de nationella myndigheter som ansvarar för rapporteringen om nationalräkenskaperna.

Det ska vara frivilligt för medlemsstaterna att delta i sådana besök.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel IV

Slutbestämmelser

Artikel 8

Senast den 31 december 2022 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 9

Direktiv 89/130/EEG, Euratom och förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellerna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 10

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande