Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 (EU-dokument COM(2016) 271)

XX 01 01 01

(vid huvudkontoret eller vid

kommissionens kontor i medlemsstaterna)

kommissionens kontor i medlemsstaterna)

XX 01 01 02

(vid delegationer)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 4.5.2016

COM(2016) 271 final

2016/0131 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den 6 april 2016 antog kommissionen ett meddelande för en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa1, där den fastställde sina prioriteringar för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas). Kommissionen tillkännagav, som svar på uppmaningar från Europeiska rådet2, att den skulle arbeta för att gradvis inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande, förstärka Eurodacsystemet, åstadkomma mer konsekvens i asylsystemet och därigenom förebygga sekundära förflyttningar samt skapa ett nytt uppdrag för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Detta förslag läggs fram som en del av ett första paket med reformer av det gemensamma europeiska asylsystemet. Det läggs fram tillsammans med två andra förslag, nämligen ett förslag till reform av Dublinsystemet och ett annat förslag om ändring av Eurodacsystemet.

Syftet med detta förslag är att stärka stödkontorets roll och utveckla den till en byrå som underlättar genomförandet av och stärker funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet. Sedan stödkontoret inledde sitt arbete 2011 har Europeiska det kontinuerligt hjälpt medlemsstaterna att tillämpa gällande regler och att förbättra befintliga verktyg. Byrån har förvärvat erfarenhet och skapat trovärdighet genom sina insatser för att åstadkomma praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna och genom att hjälpa dem att fullgöra sina skyldigheter inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet. Med tiden har stödkontorets uppgifter successivt utvecklats för att tillgodose de ökande behoven i medlemsstaterna och inom det gemensamma europeiska asylsystemet som helhet. Medlemsstaterna förlitar sig i ökande utsträckning på byråns operativa och tekniska stöd. Byrån har utvidgat sina kunskaper och erfarenheter på asylområdet och det är tid att omvandla den till ett centrum för expertis i egen rätt, så att den inte som för närvarande till stor del måste förlita sig på information och sakkunskap som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Kommissionen anser att byrån är ett av de verktyg som kan användas för att på ett effektivt sätt ta itu med de strukturella svagheterna inom det gemensamma europeiska asylsystemet, som har förvärrats ytterligare av en omfattande och okontrollerad tillströmning av migranter och asylsökande till Europeiska unionen, särskilt under det senaste året. Det skulle inte vara rimligt att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet utan att förse byrån med ett mandat som motsvarar de krav som reformen ställer. Det är av största vikt att förse byrån med de resurser som krävs för att bistå medlemsstaterna i krissituationer, men det är ännu viktigare att bygga upp en solid rättslig, operativ och praktisk ram som gör det möjligt för byrån att förstärka och komplettera medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem.

För att återspegla denna utveckling döps Europeiska stödkontoret för asylfrågor i förslaget om till Europeiska unionens asylbyrå. Genom ett utökat mandat, i enlighet med vad som anges i detta förslag, omvandlas stödkontoret till ett organ som kan tillhandahålla nödvändigt operativt och tekniskt stöd till medlemsstater, stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna, stödja en hållbar och rättvis fördelning av ansökningar om internationellt skydd, övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och kapaciteten hos asyl- och mottagningssystem i

KOM(2016) 197 final. EUCO 19.02.2016, SN 16/16

medlemsstaterna samt skapa förutsättningar för större enhetlighet vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd i hela unionen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser på området

Den 19 februari 2016 konstaterade Europeiska rådet vikten av att arbeta för en reform av EU:s befintliga ramverk i syfte att säkerställa en human och effektiv asylpolitik. I sitt meddelande av den 6 april 2016 vidhöll kommissionen att det övergripande målet för unionens migrations- och asylpolitik är en övergång från ett system som på grund av dålig utformning eller bristfällig tillämpning lägger ett orimligt stort ansvar på vissa medlemsstater och uppmuntrar okontrollerade rörelser i riktning mot andra medlemsstater. Målet för unionen är att ha ett robust och effektivt system för hållbar hantering av migration som vilar på principerna om ansvar och solidaritet.

I den europeiska migrationsagendan3 erkände kommissionen den betydelse som Europeiska stödkontoret för asylfrågor har det gäller att utveckla och upprätthålla en stark gemensam asylpolitik. Kommissionen ansåg att byrån skulle kunna intensifiera det praktiska samarbetet genom att utveckla en roll som clearingställe för nationella uppgifter om ursprungsland för att uppmuntra mer enhetliga beslut, vidta nyckelåtgärder när det gäller fortbildning och inrätta särskilda nätverk av nationella myndigheter för att förbättra det operativa samarbetet i asylfrågor. I sitt meddelande av den 6 april 2016 tillkännagav kommissionen att den skulle föreslå ett starkare mandat för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, så att det kunde spela en ny roll i arbetet med att genomdriva politiken och ges en förstärkt operativ roll. Detta skulle uppnås genom en övervakningsmekanism för att utvärdera efterlevnaden av den gemensamma europeiska asylpolitiken och andra viktiga uppgifter, såsom att tillhandahålla och analysera information om ursprungsländerna, handha Dublinsystemets fördelningsnyckel och ingripa till stöd för medlemsstater i krissituationer eller om nödvändiga avhjälpande åtgärder inte har vidtagits.

Syftet med detta förslag är att förse Europeiska unionens asylbyrå med de verktyg som det behöver för att utvecklas till en byrå som underlättar genomförandet av och förbättrar funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet. I detta hänseende utgör förslaget ett komplement till de rättsliga och politiska instrumenten på asylområdet, särskilt när det gäller asylförfaranden, normer för kvalificering för internationellt skydd, Dublinsystemet, omplacering och vidarebosättning.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med den övergripande långsiktiga strategi för bättre migrationshantering som lades fram av kommissionen inom ramen för den europeiska migrationsagendan, där ordförande Junckers politiska riktlinjer utvecklades till en uppsättning sammanhängande och ömsesidigt stärkande initiativ på grundval av fyra pelare. Dessa pelare består i att minska incitamenten för irreguljär migration, säkra yttre gränser och rädda liv samt främja en stark asylpolitik och en ny politik för laglig migration. Detta förslag förstärker genomförandet av den europeiska migrationsagendan, särskilt vad gäller målet att stärka unionens asylpolitik, eftersom Europeiska unionens asylbyrå kommer att säkerställa ett fullständigt och konsekvent genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet.

3KOM(2015) 240 final.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Lagstiftningsförslaget grundar sig på artiklarna 78.1 och 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritet

Syftet med detta förslag är att förenkla genomförandet av och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet, att stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna i asylfrågor, att främja unionslagstiftning och operativa standarder för att garantera en hög grad av enhetlighet när det gäller asylförfaranden, mottagningsvillkor och bedömning av skyddsbehov i hela EU, att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av unionslagstiftning om och standarder för asyl och att tillhandahålla ökat tekniskt och operativt stöd till medlemsstaterna för hantering av asyl- och mottagningssystem, särskilt till de medlemsstater som är utsatta för ett oproportionerligt tryck på sina asyl- och mottagningssystem.

Eftersom det är ett gemensamt och delat intresse att genom samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna och med stöd av Europeiska unionens asylbyrå säkerställa en korrekt tillämpning av den rättsliga ramen på asylområdet, så att det blir möjligt att skapa ett stabilt och väl fungerande gemensamt europeiskt asylsystem, kan målen med detta förslag inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. De kan i stället bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är avsett som ett svar på de politiska realiteter och utmaningar som unionens står inför på migrations- och asylområdet. Syftet är att förse Europeiska unionens asylbyrå med de verktyg som krävs för att hantera både ett oproportionerligt tryck på en medlemsstats asyl- och mottagningssystem och de inneboende svagheterna i dessa system på längre sikt.

Förslaget syftar till att säkerställa att lagstiftning och operativa standarder på asylområdet tillämpas fullt ut och på ett korrekt sätt av medlemsstaterna, att praktiskt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och med tredjeländer förbättras, att lämpliga åtgärder vidtas för att upprätthålla ett väl fungerande gemensamt europeiskt asylsystem samt att komma till rätta med oproportionerligt tryck på ett effektivt sätt, med bistånd av och i samarbete med byrån. Byrån kan på begäran från medlemsstaterna bistå dessa med prövning av ansökningar om internationellt skydd, inom en ram som tydligt anges i den operativa planen. Byrån kan ha skyldighet att ingripa och bistå en medlemsstat endast i sådana fall där denna, efter uppföljning av en övervakningsinsats eller vid oproportionerligt tryck på asyl- och mottagningssystem, inte har vidtagit några åtgärder alls eller har vidtagit otillräckliga åtgärder, och därigenom äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion. Med tanke på förslagets mål och i enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i Fördraget om Europeiska unionen, går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

•Val av instrument

Det är endast en förordning som kan ge den nödvändiga grad av effektivitet och enhetlighet som krävs för tillämpningen av unionslagstiftningen om asyl. Eftersom Europeiska

stödkontoret för asylfrågor, som med detta förslag ändrar namn till Europeiska unionens asylbyrå, inrättades med stöd i en förordning, är det lämpligt att använda samma typ av rättsakt för detta förslag.

3.SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

Vid utarbetandet av detta förslag har kommissionen stött sig på de diskussioner som ägde rum regelbundet vid Europeiska rådet och ministerrådet och Europaparlamentet rörande utvecklingen av unionens invandrings- och asylpolitik samt möjligheten att använda unionsbyråer för en bättre migrationshantering. Den roll som Europeiska stödkontoret för asylfrågor har när det gäller att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd till medlemsstater, inbegripet vid de yttre gränserna i samarbete med Frontex, har tagits upp vid flera tillfällen. Medlemsstaterna har i allmänhet ansett att stödkontoret har en viktig roll när det gäller att bistå dem med omplacering och vidarebosättning.

Sedan stödkontoret inledde sitt arbete den 1 februari 2011 har diskussioner förts med berörda aktörer på europeisk och nationell nivå. I synnerhet har regelbundna diskussioner ägt rum i samband med byråns rapportering till Europaparlamentet och rådet. Byrån rapporterar fortlöpande om sin verksamhet, vid styrelsens sammanträden och genom olika rapporter som utarbetas under året. Det har också förekommit reguljära informationsutbyten med andra unionsbyråer, särskilt Frontex och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Flera diskussioner har även hållits med det civila samhället och den akademiska världen.

En utvärdering av stödkontoret genomfördes på grundval av artikel 46 i förordning (EU) nr 439/2010, som föreskriver en oberoende extern utvärdering som omfattar stödkontorets betydelse för det praktiska samarbetet i asylfrågor och för det gemensamma europeiska asylsystemet. Kommissionen genomförde en intern utvärdering av stödkontoret under 2013. Under 2014 undergick stödkontoret en extern utvärdering av en oberoende extern konsult. Denna omfattade perioden från februari 2011 till juni 2014. Den tidsperiod som av den externa utvärderingen avsåg utsträcktes sedermera till att omfatta hela perioden från det att byrån inledde sin verksamhet. Utvärderingen genomfördes mellan oktober 2014 och juli 2015, och den omfattade all verksamhet som utförts av stödkontoret i alla medlemsstater. Detta förslag tar hänsyn till de rekommendationer som utvärderingen resulterade i och synpunkterna från stödkontoret vad gäller byråns framtid.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. All verksamhet vid Europeiska unionens asylbyrå ska bedrivas med full respekt för de grundläggande rättigheterna, såsom dessa fastställs i stadgan, inbegripet rätten till asyl (artikel 18 i stadgan), skyddet mot avvisning (artikel 19 i stadgan), rätten till respekt för privat- och familjeliv (artikel 7 i stadgan), rätten till skydd av personuppgifter (artikel 8 i stadgan) och rätten till ett effektivt rättsmedel (artikel 47 i stadgan). Förslaget tar full hänsyn till barnets rättigheter och till utsatta personers särskilda behov.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Europeiska unionens asylbyrå, som ska bygga på det befintliga Europeiska stödkontoret för asylfrågor, kommer att ha till uppgift att underlätta genomförandet av och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet.

De totala finansiella resurser som krävs för att byrån ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt det föreslagna utvidgade mandatet uppgår till 363,963 miljoner euro för perioden 2017–2020. För att byrån ska kunna utföra sina nya uppgifter på ett effektivt sätt kommer det att behövas 275 tillfälligt anställda och 82 kontraktsanställda, dvs. totalt 357 anställda, under perioden 2017–2020. Dessa siffror gäller utöver det nuvarande antalet tjänster för tillfälligt anställda och kontraktsanställda som beviljats i 2016 års budget, vilket medför att antalet anställda vid byrån år 2020 kommer att uppgå till totalt 500.

De finansiella behoven är förenliga med den gällande fleråriga budgetramen och kan komma att innefatta användning av särskilda instrument enligt definitionen i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/20134.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionens asylbyrå måste utarbeta en årsrapport om asylsituationen, där resultaten av de verksamheter som den bedrivit under året ska utvärderas. Rapporten måste innehålla en jämförande analys av byråns verksamheter, så att byrån kan bidra till att förbättra kvaliteten, enhetligheten och effektiviteten i det gemensamma europeiska asylsystemet. Byrån ska översända den årliga verksamhetsrapporten till styrelsen, Europaparlamentet och rådet.

det gemensamma europeiska asylsystemet. Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och byråns styrelse. Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras.

•Ingående redogörelse för de särskilda bestämmelserna i förslaget

Genom förordning (EU) nr 439/2010 inrättas Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Stödkontorets roll anges vara att stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna och tillhandahålla eller samordna tillhandahållandet av operativt stöd till medlemsstaterna. Stödkontoret kunde uppnå dessa mål genom att möjliggöra informationsutbyte och samordna utbytet av bästa metoder, ge stöd till fortbildning och omplacering, samordna verksamhet rörande information om ursprungsländer, tillhandahålla stöd när det gäller genomförandet och den externa dimensionen av det gemensamma europeiska asylsystemet, utarbeta tekniska dokument om genomförandet av unionens asylinstrument och tillhandahålla operativt stöd till medlemsstater som är utsatta för särskilt hårt tryck.

Detta förslag bygger på stödkontorets nuvarande mandat, men utvidgar detta så att stödkontoret omvandlas till en fullt utvecklad byrå som har de verktyg som krävs för att 1) förbättra det praktiska samarbetet och informationsutbytet på asylområdet, 2) främja unionslagstiftning och operativa standarder för att säkerställa en hög grad av enhetlig tillämpning av den rättsliga ramen på asylområdet, 3) säkerställa större samstämmighet vid bedömningen av skyddsbehov i hela unionen, 4) övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, 5) tillhandahålla ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna för förvaltningen av asyl- och mottagningssystem, särskilt i situationer

4Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

med oproportionerligt tryck. Förslaget innebär att stödkontoret byter namn till Europeiska unionens asylbyrå, för att spegla byråns utvidgade mandat.

(1)Förbättra det praktiska samarbetet och informationsutbytet på asylområdet

Denna aspekt behandlas i kapitel 2 i förslaget, som rör praktiskt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstater och med byrån. I förslaget anges hur byrån kommer att utföra sina uppgifter för att underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstater när det gäller olika aspekter av asyl. Dessa uppgifter är inte helt nya för byrån, eftersom Europeiska stödkontoret för asylfrågor redan har ett ansvar för att möjliggöra informationsutbyte och underlätta praktiskt samarbete. Europeiska stödkontoret behövde dock förlita sig på frivilligt lämnade uppgifter från medlemsstaterna. Enligt detta förslag kommer byrån och medlemsstaterna att ha en skyldighet att samarbeta och vara förpliktade att utbyta information.

För att kunna fungera som ett kompetenscentrum kommer byrån att behöva bygga upp en egen kapacitet att samla in och analysera information om asylsituationen i unionen och i tredjeländer, i den mån denna kan ha konsekvenser för unionen, samt om genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. Analys av informationen om asylsituationen bör ge byrån möjligheter att hjälpa medlemsstaterna att bättre förstå faktorerna bakom asylrelaterad migration till och inom unionen och skulle främja medlemsstaternas system för tidig varning och beredskap. För detta ändamål bör byrån ha ett nära samarbete inte bara med medlemsstaterna, utan även med andra berörda unionsbyråer, med Europeiska utrikestjänsten samt med internationella organisationer, såsom FN:s flyktingkommissariat.

I samband med en reform av Dublinsystemet kommer byrån att få ytterligare uppgifter och förpliktelser som härleds från den reformen. Byrån är det naturliga valet om man vill ge medlemsstaterna det stöd de behöver för att driva och förvalta korrigeringsmekanismen.

Byrån kommer att fortsätta att spela en viktig roll när det gäller att utveckla och tillhandahålla fortbildning till anställda vid nationella myndigheter, domstolar och nationella tjänster med ansvar för asylfrågor i medlemsstaterna. Med mer involvering av byråns personal i tillhandahållandet av operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna, kommer myndigheten också att behöva säkerställa lämplig fortbildning för sina anställda. Vidare måste byrån se till att alla de experter som deltar i asylstödgrupperna och i reserven för asylinsatser erhåller specialiserad fortbildning som är av relevans för deras uppgifter och funktioner innan de deltar i de operativa verksamheterna.

(2)Säkerställa större konsekvens vid bedömningen av skyddsbehov i hela unionen

I sina slutsatser av den 21 april 2016 om samstämmighet när det gäller praxis vid asylbeslut5 konstaterade rådet att trots framstegen med det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller erkännande av kvalifikationer, typ och kvalitet på det beviljade internationella skyddet och allmänt, beträffande resultatet av förfarandena. Rådet erkände behovet av att stödkontoret på ett mer strukturerat och strömlinjeformat sätt tar fram ursprungslandsinformation där alla viktiga ursprungsländer och temainriktade frågor omfattas, genom att stärka de resurser som står till stödkontorets förfogande för detta, och uppmanade stödkontoret att bidra till att ytterligare utveckla och förbättra processen för utveckling av politik på EU-nivå på grundval av gemensam ursprungslandsinformation.

5Rådets slutsatser om samstämmighet när det gäller praxis vid asylbeslut av den 21 april 2016, 8210/16.

För att möjliggöra större samstämmighet och komma till rätta med skillnader i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd, ger förslaget byrån i uppgift att samordna insatser mellan medlemsstater för att inleda och utveckla en gemensam analys som ger vägledning om situationen i tredjeländer som är ursprungsländer, i enlighet med vad som anges i kapitel 3 i förslaget. Hittills har byrån varit ålagd att organisera, främja och samordna verksamhet som rör information om ursprungsländer, och att analysera denna information. Detta är en uppgift som byrån kommer att fortsätta att utföra och den ska också säkerställa samordning av nationella initiativ som syftar till att ta fram information om ursprungsländer genom att inrätta nätverk för information om ursprungsländer. Dessa nätverk kommer att användas för att utbyta och uppdatera nationella rapporter och för att söka information från byrån om sakförhållanden som kan uppkomma i samband med ansökningar om internationellt skydd.

En annan ny uppgift för byrån är bistå kommissionen med att regelbundet se över situationen i tredjeländer som ingår i den gemensamma EU-förteckningen över säkra ursprungsländer. I samband med att man överväger att lägga ett nytt tredjeland till denna förteckning kan kommissionen anmoda byrån att tillhandahålla information om just det tredjelandet.

(3)Främja unionslagstiftning och operativa standarder på asylområdet

Kapitel 4 i förslaget tar upp operativa standarder, riktlinjer och bästa metoder. Enligt det nuvarande mandatet för Europeiska stödkontoret för asylfrågor skulle byrån kunna anta tekniska dokument om genomförandet av asylinstrumenten. I förslaget görs åtskillnad mellan olika typer av tekniska dokument som kan komma att antas av byrån. Byrån kommer, på eget initiativ eller på kommissionens begäran, att utveckla operativa standarder för genomförandet av de unionsrättsliga instrumenten om asyl och indikatorer för övervakning av efterlevnaden av dessa standarder. Byrån kommer också att kunna utarbeta riktlinjer och bästa metoder för genomförandet av unionsrättsliga instrument om asyl. I fall där medlemsstaterna skulle behöva hjälp med att tillämpa dessa operativa standarder, riktlinjer och bästa metoder kan de anmoda byrån att tillhandahålla dem den sakkunskap eller det operativa och tekniska stöd som krävs.

(4)Övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet

I kapitel 5 i förslaget föreskrivs en ny uppgift för byrån, nämligen att övervaka och utvärdera alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, särskilt asylförfaranden, Dublinsystemet, beviljandegrad och det beviljade internationella skyddets kvalitet och natur, att övervaka efterlevnaden av de operativa standarderna och riktlinjerna samt att kontrollera asyl- och mottagningssystemen, inklusive medlemsstaternas förmåga att förvalta dessa på ett effektivt sätt, särskilt i tider när de ställs under oproportionerligt högt tryck. Syftet med övervakningen är dels att säkerställa att eventuella brister i det gemensamma europeiska asylsystemets funktion åtgärdas så tidigt som möjligt, för att garantera en ordnad förvaltning av asyl- och mottagningssystemen, dels att se till att medlemsstaterna har de verktyg som krävs för att kunna hantera ett oproportionerligt tryck på lämpligt sätt.

I artikel 13 fastställs ramen för övervaknings- och utvärderingsmekanismen och i artikel 14 anges förfarandet för användning av denna mekanism. Byrån får basera sin bedömning på uppgifter från medlemsstaterna, egna analyser av information om asylsituationen, besök på plats och stickprov. Övervakningen kan planeras per medlemsstat eller på grundval av tematiska eller specifika aspekter av asylsystemen. Byrån kommer att inrätta expertgrupper, bestående av experter från byrån respektive kommissionen, som ska genomföra övervakningen och utarbeta en rapport om sina iakttagelser. Styrelsen antar rapporten efter att

ha beaktat synpunkter från den berörda medlemsstaten och översänder den till kommissionen. Samtidigt lägger den verkställande direktören fram utkast till rekommendationer till den berörda medlemsstaten för synpunkter, efter samråd med kommissionen. Utkastet till rekommendationer bör beskriva vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med bristerna enligt övervakningsrapporten. Styrelsen antar rekommendationerna och uppmanar medlemsstaterna att lägga fram en åtgärdsplan för att genomföra dessa rekommendationer inom högst nio månader.

Artikel 15 behandlar situationer där den berörda medlemsstaten efter utgången av denna period fortfarande inte har avhjälpt bristerna och dessa är såpass allvarliga att de äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion. I det skedet gör kommissionen sin egen bedömning av handlingsplanen och hur allvarliga bristerna är. Kommissionen antas därefter rekommendationer och kan, om nödvändigt, fastställa åtgärder som ska vidtas av byrån till stöd för den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten kommer att behöva rapportera till kommissionen om läget när det gäller genomförandet av rekommendationerna. Om medlemsstaten, efter utgången av den tidsfrist som fastställts i kommissionens rekommendationer, fortfarande inte har avhjälpt bristerna, kan kommissionen vidta ytterligare åtgärder som innebär att byrån måste ingripa till stöd för medlemsstaten.

(5)Ökat tekniskt och operativt stöd till medlemsstaterna

En viktig uppgift för Europeiska stödkontoret för asylfrågor har varit att ge tekniskt bistånd till medlemsstaterna, särskilt i fråga om tolktjänster, information om ursprungsländer och kunskap om handläggning och hantering av asylärenden genom utplacering av asylstödgrupper. Medlemsstaterna hade kvar sin självständighet med avseende på antalet experter och deras profiler samt längden på deras utplacering.

Kapitel 6 i förslaget innebär en avsevärd utvidgning av byråns roll och funktioner när det gäller operativt och tekniskt stöd, i likhet med vad som föreslogs av kommissionen med avseende på Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån6. I förslaget anges tydligt de operativa och tekniska åtgärder som kan organiseras och samordnas av byrån på begäran av medlemsstater. Dessa åtgärder kunde även innefatta en möjlighet för byrån att underlätta prövningen av ansökningar om internationellt skydd som är under handläggning av de behöriga nationella myndigheterna. I så fall skulle man behöva införa närmare bestämmelser, en tydlig uppgiftsbeskrivning och en hänvisning till tillämplig lagstiftning i den operativa planen.

Byrån ska placera asylstödgrupper i syfte att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd i medlemsstaterna. Dessa asylstödgrupper ska bestå av experter från medlemsstaterna eller experter som medlemsstaterna har utstationerat till byrån samt experter ur byråns egen personal. Om asyl- och mottagningssystem är satta under ett oproportionerligt tryck som ställer exceptionellt tunga och akuta krav kommer byrån att organisera och samordna en omfattande uppsättning av operativa och tekniska åtgärder. Detta kan ske på begäran av en medlemsstat eller på förslag från byrån. I situationer där en medlemsstat trots att det föreligger ett oproportionerligt tryck inte begär bistånd, inte antar byråns erbjudande eller inte vidtar tillräckliga åtgärder, med följden att det gemensamma europeiska asylsystemets funktion äventyras, kan kommissionen fatta beslut genom en genomförandeakt och ange en eller flera operativa eller tekniska åtgärder som byrån bör vidta för att bistå den berörda medlemsstaten. För dessa ändamål ska byrån att inrätta en reserv för asylinsatser, uppgående till minst 500 experter från medlemsstaterna.

6KOM(2015) 671 final.

Antalet experter i asylstödgrupperna och deras profiler beslutas av styrelsen på förslag av den verkställande direktören. Mot bakgrund av det ökande antalet barn och ensamkommande barn bland migranter och asylsökande är det viktigt att det i dessa grupper även finns experter som är specialiserade på frågor som rör skydd av barn. Utplaceringens varaktighet avgörs av hemmedlemsstaten, men för att säkerställa kontinuitet vid utplaceringar är det nödvändigt att införa en minimiperiod, som i förslaget fastställs till 30 dagar. När det gäller experter i reserven för asylinsatser kommer styrelsen, på förslag av den verkställande direktören, att besluta om experternas kompetensprofiler och hur stor andel av det totala antalet som varje medlemsstat ska bidra med för att inrätta reserven på minst 500 experter. Utplaceringen av experter från reserven för asylinsatser är obligatorisk för medlemsstaterna, utan möjlighet att åberopa en exceptionell situation som avsevärt skulle kunna påverka möjligheten att fullgöra uppgifter på nationell nivå. Byrån kan också utplacera experter ur sin egen personal för att stärka utplaceringen av experter från reserven för asylinsatser.

I förordning (EU) nr XXX/XXX finns bestämmelser om inrättande av stödgrupper för migrationshantering i hotspot-områden som präglas av blandade migrationsströmmar. Dessa stödgrupper för migrationshantering består av experter och tjänstemän som utplaceras av och genom olika unionsbyråer, inklusive Europeiska unionens asylbyrå. Den operativa och tekniska förstärkning som asylstödgrupperna eller experter som utplacerats från reserven för asylinsatser har möjlighet att tillhandahålla kan inbegripa screening av tredjelandsmedborgare, registrering av ansökningar om internationellt skydd och, på begäran av medlemsstater, prövning av sådana ansökningar, samt tillhandahållande av information och särskilt bistånd till sökande eller potentiella sökande som kan komma i fråga för omplacering.

Experter som ingår i asylstödgrupperna eller utplaceras från reserven för asylinsatser bör kunna konsultera nationella och europeiska databaser i syfte att utföra sina uppgifter effektivt och bistå medlemsstaterna. För detta ändamål fastställs i förslaget en skyldighet för medlemsstaterna att tillåta dessa experter att konsultera europeiska databaser. Det föreskrivs också att de ska ha möjlighet att tillåta konsultation av nationella databaser, med förbehåll för vad som föreskrivs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning om åtkomst till och konsultation av dessa databaser.

För att garantera en tillräcklig och effektiv samordning på plats, medför förslaget att vad som hittills har kallats ”unionens kontaktpunkt” omvandlas till en samordnare inom byrån, motsvarande de samordnare som används i insatser som samordnas av Frontex. Samordnarens roll är att främja samarbete och samordning mellan värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna. Samordnaren mottar endast instruktioner från byrån och ska rapportera till den verkställande direktören om den operativa planen inte genomförs på korrekt sätt.

Mot bakgrund av att byrån kommer att utplacera experter ur sin egen personal som ska ingå i asylstödgrupper, utöver reserven för asylinsatser, innebär förslaget också en möjlighet för byrån att förvärva eller hyra sin egen tekniska utrustning. Detta påverkar dock inte medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla nödvändig infrastruktur och utrustning för att byrån ska kunna tillhandahålla operativt och tekniskt stöd, och bör fungera som ett komplement till utrustning som tillhandahålls av andra unionsorgan.

(6)Andra aspekter

I kapitel 7 i förslaget finns bestämmelser om skydd av personuppgifter och byrån ges ett mandat att behandla sådana uppgifter. Byråns behandling av personuppgifter är begränsad till utförandet av dess uppgifter i samband med att den tillhandahåller operativt och tekniskt stöd, underlättar informationsutbyte med medlemsstater och andra unionsbyråer, särskilt i samband

med stödgrupperna för migrationshantering, och analyserar information om asylsituationen. Byrån kommer, i samarbete med Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora itsystem inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, även att utveckla och driva ett informationssystem som gör det möjligt att utbyta sekretessbelagda uppgifter.

När det gäller byråns samarbete behandlar kapitel 8 byråns samarbete med Danmark och med associerade länder, samarbete med tredjeländer, samarbete med andra unionsbyråer och med internationella organisationer, särskilt FN:s flyktningskommissariat (UNHCR). Dessa aspekter är inte helt nya om man jämför med stödkontorets nuvarande mandat, där samarbete med intresserade parter utgjorde som ett viktigt inslag.

Den huvudsakliga förändringen i detta kapitel rör artikel 35 om samarbete med tredjeländer, som nu är mer strukturerad och på ett tydligare sätt ger byrån möjlighet att samarbete med tredjeländer. Det fastslås att byrån ska samordna inte bara informationsutbytet utan även det operativa samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer, och att tjänstemän från tredjeländer kan inbjudas som observatörer i de operativa verksamheter som bedrivs av byrån. När det gäller vidarebosättning kommer byrån att fortsätta att samordna informationsutbytet och andra åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, däribland system som genomförs på unionsnivå. Byrån kommer också att kunna delta i genomförandet av internationella avtal som unionen har ingått med tredjeländer.

Kapitel 9 rör byråns organisation. Detta kapitel speglar den nuvarande organisationen av Easo och följer den gemensamma strategin för decentraliserade byråer, som antogs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Skillnaden jämfört med den nuvarande strukturen är att förslaget inför en tjänst som vice verkställande direktör, med hänsyn till att byråns uppgifter har utökats betydligt och att byråns personal kommer att utökas i motsvarande grad fram till 2020. En annan skillnad jämfört med den nuvarande organisationen rör det rådgivande forumet. Detta forum bör vara oberoende från byrån och därför kommer det inte längre att ledas av den verkställande direktören. Det bör ha till uppgift att bistå den verkställande direktören och styrelsen i asylfrågor.

Kapitel 10 omfattar de finansiella bestämmelserna och kapitel 11 består av allmänna bestämmelser. Enligt de finansiella bestämmelserna har byrån getts möjlighet bevilja bidrag. De allmänna bestämmelserna speglar motsvarande bestämmelser i den befintliga förordningen. Kapitel 12 omfattar slutbestämmelserna. Ny i detta kapitel är artikeln om kommittéförfarandet, som är avsedd att omfatta kommissionens möjlighet att anta genomförandeakter enligt detta förslag. Detta sista kapitel omfattar byråns skyldighet att årligen rapportera om sin verksamhet samt utvärderingen och granskningen av byrån.

2016/0131 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 78.1 och 2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Målet för unionens asylpolitik är att utveckla och inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem (Ceas) som överensstämmer med Europeiska unionens värderingar och humanitära tradition och som styrs av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning.

(2)Det gemensamma europeiska asylsystemet bygger på gemensamma minimistandarder för asylförfaranden, för erkännande och skydd på unionsnivå och för mottagningsvillkor samt ett system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande. Trots framsteg i fråga om det gemensamma europeiska asylsystemet finns det fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller beviljande av internationellt skydd och utformningen av detta internationella skydd. Dessa skillnader bör åtgärdas genom att säkerställa större enhetlighet i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att garantera en hög och enhetlig nivå vid tillämpningen av unionslagstiftning i hela unionen.

(3)I sitt meddelande av den 6 april 2016 redogjorde kommissionen för sina alternativ till förbättring av det gemensamma europeiska asylsystemet, nämligen att inrätta ett hållbart och rättvist system för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för asylsökande, förbättra Eurodacsystemet, uppnå större samstämmighet i asylsystemet och förhindra sekundära förflyttningar, samt att skapa ett utvidgat mandat för Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Meddelandet ligger i linje med uppmaningarna från Europeiska rådet den 18 februari 2016 om att göra framsteg i riktning mot en reformering av EU:s befintliga regelverk så att en human och effektiv asylpolitik kan säkerställas. Kommissionen föreslår också en väg framåt i linje med den övergripande strategi för migration som Europaparlamentet tog upp i sitt eget initiativbetänkande av den 12 april 2016.

(4)Europeiska stödkontoret för asylfrågor inrättades genom Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 439/20107, och inledde sin verksamhet den 1 februari 2011. Europeiska stödkontoret för asylfrågor har bidragit till att förbättra det praktiska

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (EUT L 132, 29.5.2010, s. 11).

samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor och när det gäller att bistå medlemsstaterna när de fullgör sina skyldigheter inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet. Europeiska stödkontoret för asylfrågor tillhandahåller också stöd till medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt tryck. Dess roll behöver dock stärkas ytterligare, så att det inte endast stöder medlemsstater i deras praktiska samarbete, utan även bidrar till att förstärka och komplettera medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem.

(5)Med hänsyn till de strukturella brister i det gemensamma europeiska asylsystemet som uppdagats genom en stor och okontrollerad tillströmning av migranter och asylsökande till EU, och till behovet av en ändamålsenlig, hög och enhetlig nivå på tillämpningen av unionens asyllagstiftning i medlemsstaterna, är det nödvändigt att förbättra genomförandet av och funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet genom att bygga vidare på det arbete som bedrivits vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor och vidareutveckla stödkontoret till en fullt utvecklad byrå som bör ansvara för att underlätta och förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion, möjliggöra en hållbar och rättvis fördelning av ansökningar om internationellt skydd, säkerställa enhetlighet i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd i hela unionen och övervaka den praktiska och tekniska tillämpningen av unionslagstiftningen.

(6)Uppgifterna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor bör utökas, och för att återspegla dessa förändringar bör kontoret döpas om till Europeiska unionens asylbyrå. Byrån bör vara ett kompetenscentrum och ha som viktigaste uppgift att stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna i asylfrågor, främja unionslagstiftning och operativa standarder för att garantera en hög grad av enhetlighet när det gäller asylförfaranden, mottagningsvillkor och bedömning av skyddsbehov i hela unionen, övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av unionslagstiftning och standarder på asylområdet, stödja Dublinsystemet och ge ökat tekniskt och operativt stöd till medlemsstaterna i samband med förvaltningen av asyl- och mottagningssystem, särskilt till dem vars system sätts under oproportionerligt tryck.

(7)Europeiska unionens asylbyrå bör agera i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asylmyndigheter och andra myndigheter, och utnyttja deras kapacitet och sakkunskap, samt med kommissionen. Medlemsstaterna bör samarbeta med byrån för att säkerställa att den kan fullgöra sitt uppdrag. Det är viktigt att byrån och medlemsstaterna agerar lojalt och har ett snabbt och korrekt informationsutbyte. Alla statistiska uppgifter bör

lämnas enligt de tekniska och metodologiska specifikationerna i förordning (EG) nr 862/20078.

(8)Europeiska unionens asylbyrå bör samla in och analysera information om asylsituationen i unionen och i tredjeländer, i den mån det rör sig om förhållanden som kan påverka unionen. Detta bör ge byrån möjligheter att hjälpa medlemsstaterna att bättre förstå faktorerna bakom asylrelaterad migration till och inom unionen och skulle främja medlemsstaternas system för tidig varning och beredskap

8Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

(9)Med avseende på reformen av Dublinsystemet bör Europeiska unionens asylbyrå lämna nödvändigt stöd till medlemsstaterna, i synnerhet genom att driva och förvalta korrigeringsmekanismen.

(10)Europeiska unionens asylbyrå bör bistå medlemsstaterna med utbildning av experter från alla nationella förvaltningar, domstolar och andra nationella myndigheter med ansvar för asylfrågor, bland annat genom att utarbeta en gemensam läroplan. Dessutom bör byrån se till att alla experter i asylstödgrupper eller reserven för asylinsatser får särskild fortbildning innan de deltar i operativ verksamhet som organiseras av byrån.

(11)Europeiska unionens asylbyrå bör säkerställa ett mer strukturerat och rationellt framtagande av information om ursprungsländerna på EU-nivå. Det är nödvändigt att byrån samlar in information och utarbetar rapporter som ger information om ursprungslandet genom att använda europeiska nätverk för information om ursprungsländer, vilket gör det möjligt att undvika överlappningar och skapa synergier med nationella rapporter. För att säkerställa enhetlighet vid bedömningen av ansökningar om internationellt skydd och med avseende på typen av och kvaliteten på det skydd som tillhandahålls, bör byrån tillsammans med medlemsstaterna initiera och utarbeta en gemensam analys som ger vägledning om situationen i specifika ursprungsländer.

(12)Den gemensamma EU-förteckning över säkra ursprungsländer som fastställs i förordning (EU) nr XXX/XXX9 bör ses över regelbundet av kommissionen. Med hänsyn till byråns sakkunskap bör denna bistå kommissionen vid översynen av denna förteckning. Byrån bör också på kommissionens begäran tillhandahålla uppgifter om specifika tredjeländer som skulle kunna inkluderas i den gemensamma EU- förteckningen över säkra ursprungsländer, och om tredjeländer som betraktas som säkra ursprungsländer eller säkra tredjeländer eller på vilka begreppen säkert tredjeland, första asylland eller europeiskt säkert tredjeland tillämpas.

(13)För att säkerställa en hög grad av enhetlighet i fråga om asylförfaranden, mottagningsvillkor och bedömning av skyddsbehov i hela unionen, bör byrån ha till uppgift att organisera och samordna verksamhet som främjar unionslagstiftning. För detta ändamål bör byrån bistå medlemsstaterna med att utveckla operativa standarder och indikatorer samt övervaka efterlevnaden av dessa standarder. Byrån bör även utarbeta riktlinjer i asylfrågor och bör möjliggöra utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna.

(14)Europeiska unionens asylbyrå bör, i nära samarbete med kommissionen och utan att det påverkar kommissionens ansvar i egenskap av fördragens väktare, inrätta ett system för att övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och medlemsstaternas efterlevnad av operativa standarder, riktlinjer och bästa metoder på asylområdet, och för att kontrollera hur medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem fungerar. Övervakningen och utvärderingen bör vara övergripande och särskilt grunda sig på uppgifter från medlemsstaterna, byråns analyser av information om asylsituationen, besök på plats och stickprov. Byrån bör rapportera sina resultat till styrelsen, som i sin tur bör anta rapporten. Den verkställande direktören bör, efter samråd med kommissionen, tillställa den berörda medlemsstaten ett utkast till rekommendationer som anger vilka åtgärder som krävs för att åtgärda allvarliga brister, varefter styrelsen bör anta utkastet.

9EUT L […].

(15)Rekommendationerna bör följas upp på grundval av en handlingsplan som utarbetats av den berörda medlemsstaten. Om den berörda medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder för att följa rekommendationerna inom den fastställda fristen, och bristerna i asyl- och mottagningssystemen är så allvarliga att de äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion, bör kommissionen, på grundval av sin egen bedömning av genomförandet av handlingsplanen och hur allvarliga bristerna är, anta rekommendationer riktade till den medlemsstaten som beskriver vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa de allvarliga bristerna. Kommissionen kan behöva organisera besök på plats i den berörda medlemsstaten för att kontrollera genomförandet av handlingsplanen. Om nödvändigt bör kommissionen också fastställa vilka åtgärder som byrån bör vidta till stöd för den medlemsstaten. Om medlemsstaten efter en viss tid fortfarande inte har avhjälpt bristerna, får kommissionen vidta ytterligare åtgärder och uppmana byrån att ingripa till stöd för den medlemsstaten.

(16)För att främja och förbättra ett korrekt fungerande gemensamt europeiskt asylsystem och bistå medlemsstaterna i deras åtaganden inom ramen för detta system, bör Europeiska unionens asylbyrå tillhandahålla medlemsstaterna operativt och tekniskt stöd, särskilt när deras asyl- och mottagningssystem ställs under oproportionerligt tryck. Byrån bör tillhandahålla nödvändigt operativt och tekniskt stöd genom utplacering av asylstödgrupper bestående av experter ur byråns egen personal, experter från medlemsstaterna eller experter som medlemsstaterna har utplacerat vid byrån; detta bör ske på grundval av en operativ plan. Dessa grupper bör bistå medlemsstaterna med operativa och tekniska åtgärder, bland annat genom att tillhandahålla sakkunskap med avseende på identifiering och registrering av tredjelandsmedborgare, tolktjänster, information om ursprungsländer och kunskap om hantering och handläggning av asylärenden samt genom att bistå nationella myndigheter som ansvarar för prövningen av ansökningar om internationellt skydd och genom att bistå med omplacering. Systemet med asylstödgrupper bör regleras av denna förordning för att garantera en effektiv utplacering av dessa grupper.

(17)Om en medlemsstats asyl- och mottagningssystem är satta under ett oproportionerligt tryck som ställer exceptionellt tunga och akuta krav på dess asyl- och mottagningssystem, bör Europeiska unionens asylbyrå på begäran eller på eget initiativ bistå denna medlemsstat med en rad åtgärder, däribland utplacering av experter från reserven för asylinsatser. För att säkerställa att dessa experter finns tillgängliga och kan utplaceras omedelbart, bör reserven bestå av minst 500 experter från medlemsstaterna. Byrån bör själv kunna ingripa till stöd för en medlemsstat om denna, trots ett oproportionerligt tryck, inte begär tillräckligt stöd från byrån eller inte vidtar tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med detta tryck, med följden att asyl- och mottagningssystemen blir ineffektiva till en sådan grad att det äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion. Om en medlemsstat ansvarar för ett oproportionerligt stort antal ansökningar om internationellt skydd kan detta vara en fingervisning om att det föreligger ett oproportionerligt tryck.

(18)För att säkerställa att asylstödgrupperna eller de experter som utplacerats från reserven för asylinsatser är i stånd att fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt med de resurser som krävs, bör Europeiska unionens asylbyrå bör kunna köpa eller hyra sin egen tekniska utrustning. Detta bör dock inte påverka medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla nödvändig infrastruktur och utrustning för att byrån ska kunna tillhandahålla det operativa och tekniska stöd som krävs. Varje förvärv eller hyra av utrustning bör genomgå en grundlig behovsanalys och analys av kostnadseffektiviteten från byråns sida.

(19)När det gäller medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck, i synnerhet på grund av deras geografiska eller demografiska situation, bör Europeiska unionens asylbyrå stödja utvecklingen av solidaritet inom unionen och bidra till att personer som beviljats internationellt skydd kan omplaceras på ett bättre sätt mellan medlemsstaterna, samtidigt som man ser till att asyl- och mottagningssystemen inte missbrukas.

(20)Vid särskilda delar av de yttre gränserna där medlemsstaterna står inför ett orimligt migrationstryck som kännetecknas av stora blandade migrationsinflöden, (nedan kallade hotspot-områden), bör medlemsstaterna kunna förlita sig på en operativ och teknisk förstärkning av stödgrupper bestående av expertgrupper från medlemsstaterna som utplaceras genom Europeiska unionens asylbyrå, Frontex och Europol eller andra relevanta unionsorgan, samt experter som hämtats ur personalen vid Europeiska unionens asylbyrå och Frontex. Byrån bör säkerställa att dess verksamhet i stödgrupperna för migrationshantering samordnas med kommissionen och andra berörda unionsbyråer.

(21)För att kunna utföra sitt uppdrag bör Europeiska unionens asylbyrå, i den utsträckning som fullgörandet av uppgifterna kräver, samarbeta med unionens organ, byråer och kontor, särskilt med Frontex och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för samarbetsavtal som ingåtts i enlighet med unionens lagstiftning och politik. Dessa samarbetsavtal bör godkännas på förhand av kommissionen.

(22)Europeiska unionens asylbyrå bör samarbeta med det europeiska migrationsnätverket, som inrättades genom rådets beslut 2008/381/EG10, för att säkerställa synergier och undvika överlappande verksamheter.

(23)Europeiska unionens asylbyrå bör samarbeta med internationella organisationer, särskilt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), i frågor som omfattas av denna förordning; detta bör ske inom ramen för samarbetsavtal för att dra nytta av deras sakkunskap och stöd. Med tanke på detta bör den roll som FN:s flyktingkommissariat samt andra relevanta internationella organisationer har erkännas fullt ut, och dessa organisationer bör delta i byråns arbete. Samarbetsavtalen bör godkännas på förhand av kommissionen.

(24)Europeiska unionens asylbyrå bör underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna i frågor som omfattas av denna förordning. Byrån bör också samarbeta med myndigheter i tredjeländer inom ramen för samarbetsavtal som bör godkännas på förhand av kommissionen. Byrån bör handla i enlighet med unionens politik för yttre förbindelser och får under inga omständigheter utveckla en självständig yttre politik. I samarbetet med tredjeland bör Europeiska unionens asylbyrå och medlemsstaterna iaktta normer och standarder som minst motsvarar dem som fastställs i unionslagstiftningen, även när samarbetet med tredjeländer äger rum på dessa länders territorier.

(25)Europeiska unionens asylbyrå bör upprätthålla en nära dialog med det civila samhället i syfte att utbyta information och samla kunskaper på asylområdet. Byrån bör inrätta ett rådgivande forum som bör fungera som en mekanism för informationsutbyte och kunskapsspridning. Det rådgivande forumet bör bistå den verkställande direktören och styrelsen i frågor som omfattas av denna förordning.

10Rådets beslut 2008/381/EG av den 14 maj 2008 om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk (EUT L 131, 21.5.2008, s. 7).

(26)Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. All verksamhet som bedrivs av Europeiska unionens asylbyrå ska genomföras med full respekt för dessa grundläggande rättigheter och principer, inbegripet rätten till asyl, skyddet mot avvisning (refoulement), rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, rätten till skydd av personuppgifter och rätten till ett effektivt rättsmedel. Barnets rättigheter och de särskilda behoven hos utsatta personer måste alltid beaktas.

(27)Kommissionen och medlemsstaterna bör vara företrädda i styrelsen för Europeiska unionens asylbyrå för att kunna utöva praktisk och politisk kontroll av hur byrån fungerar Styrelsen bör, om möjligt, bestå av de operativa cheferna för medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor eller av deras företrädare. Styrelsen bör ges nödvändiga befogenheter, särskilt för att kunna fastställa budgeten, kontrollera budgetens genomförande, anta relevanta finansiella bestämmelser, utarbeta öppna förfaranden för byråns beslutsfattande samt utse den verkställande direktören och den vice verkställande direktören. Byrån bör styras och drivas i enlighet med principerna i den gemensamma strategi för EU:s decentraliserade byråer som antogs av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 19 juli 2012.

(28)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, i synnerhet med avseende på situationer som kräver akuta åtgärder vid de yttre

gränserna, bör kommissionen få genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201111.

(29)Europeiska unionens asylbyrå bör vara oberoende i operativa och tekniska frågor och bör vara rättsligt, administrativt och finansiellt oberoende. Det är därför både nödvändigt och lämpligt att byrån är ett unionsorgan i form av en juridisk person som utövar de genomförandebefogenheter som det tillerkänns i denna förordning.

(30)För att garantera fullständigt oberoende och självständighet för Europeiska unionens asylbyrå bör byrån ha en egen budget som huvudsakligen härrör från ett bidrag från unionen. Finansiering av byrån bör medges under förutsättning att budgetmyndigheten har nått en överenskommelse enligt punkt 31 i det interinstitutionella avtalet av den 2

december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning12. Unionens budgetförfarande bör tillämpas på unionsbidraget och varje annat stöd som belastar Europeiska unionens allmänna budget. Granskningen av räkenskaperna bör utföras av revisionsrätten.

(31)Eventuella finansiella resurser som ställs till förfogande av byrån i form av bidrag, delegeringsavtal eller kontrakt i enlighet med denna förordning bör inte leda till dubbelfinansiering via andra nationella, europeiska eller internationella källor.

(32)Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42) bör tillämpas på Europeiska unionens asylbyrå.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(33)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/201313 bör tillämpas utan inskränkningar på Europeiska unionens asylbyrå, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska

unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning14.

(34)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar15 bör tillämpas på Europeiska unionens asylbyrå.

(35)All behandling av personuppgifter som utförs av Europeiska unionens asylbyrå inom ramen för denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets

förordning (EG, Euratom) nr 45/2001, med respekt för nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna16. Byrån får behandla personuppgifter inom ramen för sitt uppdrag att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd till medlemsstater, underlätta informationsutbyte med medlemsstater och med Frontex, Europol eller Eurojust och att analysera information om asylsituationen samt för administrativa ändamål. All ytterligare behandling av lagrade personuppgifter för andra ändamål än de som anges i denna förordning bör vara förbjuden.

(36)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/201617 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter är tillämplig på behandling av personuppgifter som utförs av medlemsstaterna i enlighet med denna förordning, såvida inte behandlingen utförs av medlemsstaternas utsedda eller kontrollande myndigheter i syfte att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra terroristbrott eller andra allvarliga brott, inbegripet att stärka skyddet av och förebygga hot mot den allmänna säkerheten.

(37)Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/XXX/EU om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för

att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter18 är tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i medlemsstaterna i syfte att förebygga, utreda, upptäcka eller lagföra terroristbrott eller andra allvarliga brott i enlighet med denna förordning.

(38)Reglerna om behandling av personuppgifter i förordning (EU) nr XXX/2016 om skydd av enskildas rättigheter och friheter, främst deras rätt till skydd av personuppgifter som rör dem, vid behandling av personuppgifter bör tydliggöras när det gäller ansvaret för behandlingen av uppgifter, skyddet av de registrerades rättigheter och tillsynen över uppgiftsskyddet, särskilt med avseende på vissa sektorer.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

EUT L […].

(39)Byrån bör behandla personuppgifter enbart i syfte att kunna fullgöra sina uppgifter att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd i samband med att den samlar in stickprov inom ramen för övervakning, eventuellt handlägger ansökningar om internationellt skydd från barn eller utsatta personer, underlättar utbytet av information med medlemsstater, Frontex, Europol eller Eurojust och inom ramen för information som erhållits när den fullgör sina uppgifter i stödgrupper för migrationshantering i hotspotområden, samt i syfte att analysera information om asylsituationen. All behandling av personuppgifter bör ske med hänsyn till proportionalitetsprincipen och vara strikt begränsad till personuppgifter som krävs för dessa ändamål.

(40)Alla personuppgifter som behandlas av byrån, utom sådana som behandlas för administrativa ändamål, bör raderas efter 30 dagar. En längre lagringsperiod behövs inte för de ändamål för vilka byrån behandlar personuppgifter inom ramen för denna förordning.

(41)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett yttrande den [...]19.

(42)Eftersom målen för denna förordning, dvs. att underlätta tillämpningen av och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet, stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna i asylfrågor, främja unionens lagstiftning och operativa standarder för att garantera en hög grad av enhetlighet när det gäller asylförfaranden, mottagningsvillkor och bedömning av skyddsbehov i hela EU, övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av unionens lagstiftning och standarder om asyl och tillhandahålla ökat tekniskt och operativt stöd till medlemsstaterna med avseende på förvaltningen av asyl- och mottagningssystem, särskilt till de medlemsstater som är utsatta för ett oproportionerligt tryck på sina asyl- och mottagningssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(43)[I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.]

ELLER

[I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på dem.]

ELLER

[(XX)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det

1919EUT C […].

påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(XX)I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Irland (genom en skrivelse av den ...) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.]

ELLER

[(XX) I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har Förenade kungariket (genom en skrivelse av den ...) meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.]

(44)Enligt artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördragen, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(45)Med hänsyn till att Danmark som medlemsstat hittills har bidragit till det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna på asylområdet bör byrån underlätta operativt samarbete med Danmark. För detta ändamål bör en dansk företrädare inbjudas att delta i alla möten i styrelsen, utan rösträtt.

(46)Behörigheten att fatta beslut om enskilda ansökningar om internationellt skydd bör fortsatt ligga hos medlemsstaternas asylmyndigheter.

(47)Denna förordning syftar till att ändra och utvidga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010. Eftersom de ändringar som föreslås är omfattande till sin natur bör denna rättsakt, för tydlighetens skull, återkallas och upphävas. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

EUROPEISKA UNIONENS ASYLBYRÅ

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.Europeiska unionens asylbyrå (nedan kallad byrån) ska säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av unionens asyllagstiftning i medlemsstaterna. Den ska underlätta genomförandet av och förbättra funktionen hos det gemensamma

europeiska asylsystemet, och ansvara för att skapa förutsättningar för en enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd i hela unionen.

2.Byrån ska vara ett kompetenscentrum i kraft av sin oberoende ställning, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på det bistånd och den information som den tillhandahåller, öppenheten i sina förfaranden och arbetsmetoder, den omsorg med vilken den utför sina arbetsuppgifter samt det it-stöd som behövs för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

3.Europeiska unionens asylbyrå ska vara det nya namnet på Europeiska stödkontoret för asylfrågor, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010. Byråns verksamhet ska hädanefter vara baserad på den föreliggande förordningen.

Artikel 2

Arbetsuppgifter

1.Byrån ska utföra följande uppgifter:

(a)Underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna om olika aspekter av asyl.

(b)Samla in och analysera information om situationen på asylområdet och om genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet.

(c)Stödja medlemsstaterna i genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet.

(d)Bistå medlemsstaterna med fortbildning av experter från alla nationella förvaltningar, domstolar och andra nationella myndigheter som har ansvar för asylfrågor, däribland genom att utarbeta en gemensam läroplan.

(e)Upprätta och regelbundet uppdatera rapporter och andra dokument på unionsnivå som innehåller information om ursprungsländer.

(f)Samordna arbetet mellan medlemsstaterna för att ta sig an och utveckla en gemensam analys av situationen i tredjeländer som är ursprungsländer.

(g)Ge ändamålsenligt operativt och tekniskt stöd till medlemsstater, särskilt när dessa utsätts för ett oproportionerligt tryck på sina asyl- och mottagningssystem.

(h)Bistå med omplacering eller överföring av personer som åtnjuter internationellt skydd inom unionen.

(i)Inrätta och utplacera asylstödgrupper och en reserv för asylinsatser.

(j)Avdela nödvändig teknisk utrustning för asylstödgrupper och experter från reserven för asylinsatser.

(k)Införa operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa metoder för genomförandet av alla unionsrättsakter om asyl.

(l)Övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem.

(m)Bistå medlemsstaterna i deras samarbete med tredjeländer i asylfrågor, särskilt när det gäller vidarebosättning.

2.Byrån ska stödja medlemsstaterna i samband med den externa dimensionen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Byrån ska med hänsyn till detta, efter överenskommelse med kommissionen, samordna informationsutbyte och andra åtgärder som avser genomförandet av instrument och mekanismer som gäller det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension.

3.Byrån får på eget initiativ kommunicera inom ramen för sitt uppdrag. Kommunikationen får inte skada de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 och ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

KAPITEL 2

PRAKTISKT SAMARBETE OCH INFORMATION OM ASYL

Artikel 3

Skyldighet att samarbeta lojalt och utbyta information

1.Byrån och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, nationella invandrings- och asyltjänster och andra nationella myndigheter ska ha en skyldighet att samarbeta lojalt och vara förpliktade att utbyta information.

2.Byrån ska ha ett nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asyltjänster och andra nationella myndigheter samt med kommissionen. Byrån ska fullgöra sina uppgifter utan att det påverkar de uppgifter som anförtrotts andra berörda unionsorgan samt ha ett nära samarbete med dessa organ och med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).

3.Byrån ska organisera, främja och samordna verksamhet som möjliggör informationsutbyte mellan medlemsstaterna, bland annat genom att upprätta nätverk när så är lämpligt. För detta ändamål ska byrån och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, nationella invandrings- och asyltjänster och andra nationella myndigheter, i god tid och på korrekt sätt, dela all nödvändig information.

Artikel 4

Analys av information om asylsituationen

1.Byrån ska samla in och analysera information om asylsituationen i unionen och i tredjeländer, i den mån denna kan ha inverkan på unionen, inklusive uppdaterad information om grundläggande orsaker, migrations- och flyktingströmmar samt om en eventuell plötslig tillströmning av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan förorsaka oproportionerligt tryck på asyl- och mottagningssystem, i syfte att främja ett snabbt och tillförlitligt ömsesidigt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och identifiera eventuella risker för medlemsstaternas asylsystem.

2.Byrån ska basera sin analys på information som lämnats särskilt av medlemsstaterna, berörda unionsinstitutioner och unionsorgan, Europeiska utrikestjänsten samt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra internationella organisationer.

För detta ändamål ska byrån ha ett nära samarbete med Frontex, och ska särskilt stödja sig på den riskanalys som genomförts av Frontex i syfte att säkerställa största möjliga konsekvens och enhetlighet i den information som tillhandahålls av båda byråerna.

3.Byrån ska säkerställa ett snabbt utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna och kommissionen. Den ska också, i god tid och på korrekt sätt, överlämna resultaten av sin analys till styrelsen.

Artikel 5

Information om genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet

1.Byrån ska organisera, samordna och främja informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan kommissionen och medlemsstaterna om genomförandet av alla unionsrättsakter om asyl.

2.Byrån ska upprätta databaser med faktauppgifter, rättslig information och rättspraxis avseende tillämpningen och tolkningen av unionsinstrument och nationella och internationella instrument på asylområdet, och därvid i första hand använda sig av befintliga arrangemang. Personuppgifter ska inte lagras i sådana databaser, såvida inte byrån har erhållit uppgifterna i fråga ur handlingar som är tillgängliga för allmänheten.

3.Byrån ska särskilt samla in information om

(a)nationella förvaltningars och myndigheters behandling av ansökningar om internationellt skydd,

(b)nationell rätt och rättslig utveckling på asylområdet, inklusive rättspraxis,

(c)relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Artikel 6

Stöd till Dublinsystemet

Byrån ska fullgöra sina uppgifter och skyldigheter i enlighet med vad som fastställs i förordning (EU) No XXX/XXX20.

Artikel 7

Fortbildning

1.Byrån ska utforma och utveckla fortbildning för sin egen personal och för personer som arbetar vid nationella förvaltningar, domstolar och nationella myndigheter med ansvar för asylfrågor i medlemsstaterna.

2.Byrån ska utveckla denna fortbildning i nära samarbete med medlemsstaterna och i samarbete med lämpliga fortbildningsorgan i medlemsstaterna, inbegripet akademiska institutioner och andra relevanta organisationer.

3.Byrån ska utarbeta allmänna, särskilda eller tematiska fortbildningsverktyg som får inbegripa metoder för ”fortbildning för fortbildare” och e-lärande.

4.Byrån ska fastställa och vidareutveckla ett europeiskt asylcurriculum med beaktande av det befintliga unionssamarbetet inom det området. Medlemsstaterna ska integrera den gemensamma läroplanen i fortbildningen av personal vid nationella tjänster och myndigheter med ansvar för asylfrågor, i enlighet med den skyldighet som följer av

20EUT L […].

artikel 4.3 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2013/32/EU 21 att se till att deras personal ges lämplig utbildning.

5.Den särskilda eller tematiska fortbildningen på asylområdet ska omfatta

(a)internationella och unionsrättsliga standarder för grundläggande rättigheter, särskilt bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i internationell lagstiftning och unionslagstiftning på asylområdet, inbegripet särskilda rättsliga frågor och frågor rörande rättspraxis,

(b)frågor som rör handläggning av ansökningar om internationellt skydd, särskilt från utsatta personer med särskilda behov och barn, bland annat när det gäller bedömningen av vad som är bäst för barnet, särskilda rättssäkerhetsgarantier, såsom respekt för barnets rätt att få komma till tals, och barnskyddsaspekter, såsom metoder för åldersbedömning,

(c)intervjuteknik, med särskild hänsyn till barn, sårbara grupper och tortyroffer,

(d)fingeravtryck, inklusive kvalitets- och säkerhetskrav på uppgifterna,

(e)användning av utlåtanden från medicinskt och juridiskt sakkunniga i asylförfaranden,

(f)frågor rörande framtagandet och användningen av information om ursprungsländer,

(g)mottagningsförhållanden, med särskild hänsyn till ensamkommande barn och barn som är tillsammans med sina familjer, sårbara grupper och tortyroffer.

6.Den fortbildning som erbjuds ska vara av hög kvalitet och ska fastställa huvudprinciper och bästa praxis i syfte att öka samstämmigheten mellan förvaltningsmetoder, beslut och rättspraxis, med full respekt för de nationella domstolarnas oberoende.

7.Byrån ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de experter som deltar i asylstödgrupperna och i reserven för asylinsatser har genomgått särskild fortbildning av relevans för deras uppgifter och funktioner innan de deltar i den operativa verksamhet som byrån organiserar. Byrån ska genomföra regelbundna övningar med dessa experter i enlighet med den plan för specialiserad fortbildning och övningar som anges i dess årliga arbetsprogram.

8.Byrån får organisera fortbildningsverksamhet i samarbete med medlemsstater eller tredjeländer på deras territorium.

KAPITEL 3

INFORMATION OM URSPRUNGSLÄNDER

Artikel 8

Information på unionsnivå om ursprungsländer

Byrån ska vara ett centrum för insamling av relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om ursprungsländer för personer som ansöker om internationellt skydd, inbegripet barnspecifik information och riktad information om personer som tillhör

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

utsatta grupper. Den ska utarbeta och regelbundet uppdatera rapporter och andra produkter som ger information på unionsnivå om ursprungsländer, inbegripet om tematiska frågor som är specifika för ursprungsländer.

2.Byrån ska särskilt

(a)använda alla relevanta informationskällor, däribland sin egen analys av information om asylsituationen och annan information som samlats in från statliga, icke-statliga och internationella organisationer, även det nätverk som anges i artikel 9, och från unionens institutioner, byråer, organ och kontor samt från Europeiska utrikestjänsten,

(b)förvalta och vidareutveckla en portal för insamling av information om ursprungsländer,

(c)utarbeta ett gemensamt format och en gemensam metod, inbegripet kravspecifikationer, i enlighet med kraven i unionslagstiftning om asyl, för utarbetande av rapporter och andra produkter med information om ursprungsländer på unionsnivå.

Artikel 9

Europeiska nätverk för information om ursprungsländer

1.Byrån ska säkerställa samordning av nationella initiativ som tar fram information om ursprungsländer genom att upprätta och förvalta nätverk mellan medlemsstaterna för information om ursprungsländer.

2.Syftet med de nätverk som anges i punkt 1 ska vara att medlemsstaterna ska

(a)utbyta och uppdatera nationella rapporter och andra produkter om ursprungsländer, inbegripet tematiska frågor som är specifika för ursprungsländer,

(b)till byrån överlämna framställningar rörande särskilda sakfrågor som kan uppstå till följd av ansökningar om internationellt skydd, utan att det påverkar tillämpningen av sekretessregler i nationell lagstiftning.

Artikel 10

Gemensam analys av information om ursprungsländer

1.För att främja en enhetlig tillämpning av de bedömningskriterier som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU22 ska byrån samordna insatser bland medlemsstaterna för att inleda och utveckla en gemensam analys som ger vägledning om situationen i specifika ursprungsländer.

2.Den verkställande direktören ska, efter att ha samrått med kommissionen, överlämna denna gemensamma analys till styrelsen för godkännande. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till denna gemensamma analys vid handläggningen av ansökningar om internationellt skydd, utan att det påverkar deras befogenheter att fatta beslut om enskilda ansökningar.

22Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 20.12.2011, s. 9).

3.Byrån ska säkerställa att den gemensamma analysen ses över fortlöpande och uppdateras i nödvändig utsträckning. Varje sådan översyn ska också kräva samråd på förhand med kommissionen och godkännande av styrelsen.

4.Medlemsstaterna ska varje månad överlämna relevant information till byrån om de beslut som fattats rörande personer som ansöker om internationellt skydd och som har sitt ursprung i tredjeländer som omfattas av den gemensamma analysen. Denna information ska särskilt inbegripa

(a)statistik om hur många beslut om beviljande av internationellt skydd som fattats avseende sökande från de olika ursprungsländer som är föremål för gemensam analys, med angivande av skyddstyp,

(b)statistik om hur många beslut om avslag på ansökningar om internationellt skydd som fattats avseende sökande från de olika ursprungsländer som är föremål för gemensam analys,

(c)statistik om hur många beslut som fattats avseende asylsökande från de olika ursprungsländer som är föremål för en gemensam analys, men där den gemensamma analysen inte följdes, samt skälen till att analysen inte följts.

Artikel 11

Fastställande av säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer

1.Byrån ska bistå kommissionen med att regelbundet se över situationen i tredjeländer som finns upptagna i den gemensamma EU-förteckning över säkra ursprungsländer som fastställs i förordning (EU) nr XXX/XXX, inbegripet sådana vars status som säkert land tillfälligt har upphävts av kommissionen och sådana som har avförts från förteckningen.

2.Byrån ska på kommissionens begäran tillhandahålla information om specifika tredjeländer som kan komma i fråga för upptagande i EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer i enlighet med förordning (EU) nr XXX/XXX.

3.Vid anmälan till kommissionen i enlighet med artiklarna 37.4, 38.5 och 39.7 i direktiv 2013/32/EU ska medlemsstaterna underrätta byrån om de tredjeländer som betraktas som säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer eller på vilka begreppet första asylland, säkert tredjeland och europeiskt säkert tredjeland tillämpas enligt artiklarna 35, 38 respektive 39 i direktiv 2013/32/EU.

Kommissionen får uppmana byrån att genomföra en översyn av situationen i ett sådant tredjeland i syfte att bedöma huruvida villkoren och kriterierna i direktivet respekteras.

KAPITEL 4

OPERATIVA STANDARDER OCH RIKTLINJER

Artikel 12

Operativa standarder och riktlinjer samt bästa praxis

1.Byrån ska organisera och samordna verksamhet som främjar en korrekt och effektiv tillämpning av unionslagstiftningen, bland annat genom utveckling av operativa

standarder och indikatorer, riktlinjer och bästa metoder i asylfrågor samt utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna i asylfrågor.

2.Byrån ska, på eget initiativ eller på begäran av kommissionen, och efter samråd med kommissionen, utveckla operativa standarder för genomförandet av de unionsrättsliga instrumenten om asyl, indikatorer för övervakning av efterlevnaden av dessa operativa standarder samt riktlinjer och bästa metoder avseende tillämpningen av de unionsrättsliga instrumenten om asyl. Byrån ska, efter samråd med kommissionen och efter godkännande från styrelsen, meddela dessa standarder, indikatorer och riktlinjer samt dessa bästa metoder till medlemsstaterna.

3.Byrån ska, på medlemsstaternas begäran, bistå dessa med att tillämpa de operativa standarderna, riktlinjerna och bästa metoderna på deras asyl- och mottagningssystem genom att tillhandahålla nödvändig sakkunskap eller operativt och tekniskt stöd.

KAPITEL 5

ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 13

Mekanism för övervakning och utvärdering av asyl- och mottagningssystemen

1.Byrån ska, i nära samarbete med kommissionen, inrätta en mekanism för att

(a)övervaka genomförandet och utvärdera alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet i medlemsstaterna, särskilt Dublinsystemet, mottagningsvillkor, asylförfaranden, tillämpningen av kriterier för fastställande av skyddsbehov och typ av och kvalitet på skyddet för personer i behov av internationellt skydd i medlemsstaterna, bland annat när det gäller respekten för grundläggande rättigheter, skyddet av barn och utsatta personers behov,

(b)övervaka medlemsstaternas efterlevnad av operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa metoder på asylområdet,

(c)kontrollera asyl- och mottagningssystem, kapacitet, infrastruktur, utrustning, tillgänglig personal, även för översättning och tolkning i medlemsstaterna, ekonomiska resurser samt kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, däribland domstolsväsendet, att hantera och handlägga asylärenden på ett effektivt och korrekt sätt.

2.Byrån får särskilt basera sin bedömning på uppgifter från medlemsstaterna, egna analyser av information om asylsituationen, besök på plats och stickprov.

För detta ändamål ska medlemsstaterna på byråns begäran ge byrån nödvändig information om asylförfaranden, utrustning, infrastruktur, mottagningsvillkor, andel beviljade ansökningar och kvalitet på skyddet samt om personal och ekonomiska resurser på nationell nivå för att säkerställa en effektiv förvaltning av asyl- och mottagningssystemet. Medlemsstaterna ska också samarbeta med byrån och underlätta eventuella besök på plats som byrån ska utföra i samband med övervakningen.

3.Byrån ska bedöma medlemsstaternas beredskap att möta de utmaningar som ett eventuellt oproportionerligt tryck på deras asyl- och mottagningssystem kan komma att innebära. Byrån får begära in uppgifter från medlemsstaterna om deras beredskapsplanering för åtgärder som ska vidtas för att i förekommande fall hantera

ett oproportionerligt tryck och ska vid behov hjälpa medlemsstaterna att utarbeta och se över sin beredskapsplanering.

Artikel 14

Byråns förfarande för övervakning och utvärdering

1.Styrelsen ska i samråd med kommissionen fastställa programmet för övervakning och utvärdering av asyl- och mottagningssystemen i varje medlemsstat, eller i alla medlemsstater på grundval av tematiska eller specifika aspekter i asylsystemen. Programmet ska ingå i den fleråriga och årliga programplanering som avses i artikel 41.

Den fleråriga programplaneringen ska förteckna de medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem ska övervakas varje år, så att varje medlemsstat kontrolleras minst en gång under varje femårsperiod.

Det årliga arbetsprogrammet ska förteckna de medlemsstater som ska övervakas påföljande år i enlighet med den fleråriga programplaneringen och de tematiska utvärderingarna. Det ska inbegripa uppgifter om vad övervakningen ska bestå i och en tidsplan för eventuella besök på plats.

Det årliga arbetsprogrammet får vid behov anpassas i enlighet med artikel 41.

Byrån får på eget initiativ eller på begäran av kommissionen inleda en övervakningsinsats för att utvärdera asyl- och mottagningssystemen i en medlemsstat om det föreligger allvarliga problem med någon del av denna medlemsstats asyl- och mottagningssystem.

2.Byrån ska inrätta expertgrupper för varje övervakningsinsats, däribland för besök på plats vid behov. Expertgrupperna ska bestå av experter ur byråns egen personal och företrädare för kommissionen. Expertgruppen ska utarbeta en rapport baserad på resultaten från besök på plats samt information från medlemsstaterna.

3.Den verkställande direktören ska översända utkastet till rapport från expertgruppen till den berörda medlemsstaten, som ska lämna synpunkter på detta utkast. Den verkställande direktören ska därefter lägga fram utkastet till rapport, med hänsyn tagen till den berörda medlemsstatens kommentarer, för styrelsen. Styrelsen ska anta övervakningsrapporten och överlämna den till kommissionen.

4.Den verkställande direktören ska, efter samråd med kommissionen, lägga fram förslag till rekommendationer till den berörda medlemsstaten med angivande av de åtgärder som krävs för att åtgärda konstaterade brister i övervakningsrapporten. Den berörda medlemsstaten ska ha en månad på sig att lämna synpunkter på utkastet till rekommendationer. Efter övervägande av dessa synpunkter ska styrelsen anta rekommendationerna och uppmana den berörda medlemsstaten att utarbeta en handlingsplan, med en redogörelse för de åtgärder som föreslås för att avhjälpa eventuella brister.

5.Den berörda medlemsstaten ska lämna byrån en handlingsplan inom en månad från antagandet av de rekommendationer som avses i punkt 4. Den medlemsstaten ska rapportera till byrån om genomförandet av handlingsplanen inom tre månader efter antagandet av rekommendationerna och ska därefter fortsätta att avlägga rapport varje månad under högst sex månader.

6.Byrån ska regelbundet informera kommissionen om genomförandet av handlingsplanen.

Artikel 15

Uppföljning och övervakning

1.Om den berörda medlemsstaten, efter den period som avses i artikel 14.5, inte har genomfört handlingsplanen fullt ut, och bristerna i asyl- och mottagningssystemen är så allvarliga att de äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion, ska kommissionen, på grundval av sin egen bedömning av genomförandet av handlingsplanen och hur allvarliga bristerna är, anta rekommendationer riktade till den medlemsstaten som beskriver vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa de allvarliga bristerna, och vid behov fastställa vilka åtgärder byrån ska vidta för att stödja den medlemsstaten.

2.Kommissionen får, med hänsyn till hur allvarliga de konstaterade bristerna är, organisera besök på plats i den berörda medlemsstaten för att kontrollera genomförandet av handlingsplanen.

3.Den berörda medlemsstaten ska rapportera till kommissionen om genomförandet av de rekommendationer som avses i punkt 1 inom den tidsfrist som fastställs i dessa rekommendationer. Om kommissionen efter utgången av denna tidsfrist inte är övertygad om att medlemsstaten har följt dessa rekommendationer fullt ut, får den vidta ytterligare åtgärder i enlighet med artikel 22.3.

4.Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om den berörda medlemsstatens framsteg.

KAPITEL 6

OPERATIVT OCH TEKNISKT STÖD

Artikel 16

Operativt och tekniskt stöd från byrån

1.Medlemsstaterna får vända sig till byrån för bistånd i samband med att de fullgör sina skyldigheter i fråga om asyl, särskilt när deras asyl- och mottagningssystem är utsatta för ett oproportionerligt tryck.

2.Medlemsstaterna ska lämna in en begäran om bistånd till den verkställande direktören, med en beskrivning av läget och syftet med begäran. Begäran ska åtföljas av en detaljerad behovsbedömning. Den verkställande direktören ska utvärdera, godkänna och samordna begäranden om bistånd. Varje begäran ska genomgå en noggrann och tillförlitlig bedömning som gör det möjligt för byrån att identifiera och föreslå en uppsättning åtgärder i enlighet med i punkt 3, varigenom behoven i den berörda medlemsstaten kan tillgodoses.

3.Byrån ska, under en begränsad tid, organisera och samordna en eller flera av följande operativa och tekniska åtgärder:

(a)Bistå medlemsstaterna med identifiering och registrering av tredjelandsmedborgare.

(b)Underlätta prövningen av ansökningar om internationellt skydd som är under handläggning av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Bistå de behöriga nationella myndigheter som ansvarar för prövningen av ansökningar om internationellt skydd.

(d)Underlätta medlemsstaternas initiativ till tekniskt samarbete vid handläggning av ansökningar om internationellt skydd.

(e)Bistå med att lämna information om förfarandet för internationellt skydd.

(f)Ge råd om och samordna medlemsstaternas inrättande eller tillhandahållande av mottagningsfaciliteter, särskilt nödbostäder, transport och läkarvård.

(g)Bistå med omplacering eller överföring av personer som åtnjuter internationellt skydd inom unionen.

(h)Tillhandahålla tolktjänster.

(i)Bistå medlemsstaterna med att säkerställa nödvändiga garantier för att tillvarata barns rättigheter och skydda barn.

(j)Medverka i de stödgrupper för migrationshantering i hotspot-områden som avses i förordning nr XXX/XXX23.

4.Byrån ska finansiera eller samfinansiera den verksamhet som beskrivs i punkt 3 via sin egen budget i enlighet med de finansiella bestämmelser som gäller för byrån.

5.Den verkställande direktören ska utvärdera resultatet av de operativa och tekniska åtgärderna och översända detaljerade utvärderingsrapporter till styrelsen inom 60 dagar från det att åtgärderna avslutats. Byrån ska göra en övergripande jämförande analys av dessa resultat, som ska inkluderas i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 65.

Artikel 17

Asylstödgrupper

1.Byrån ska placera asylstödgrupper i medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd i enlighet med artikel 16.

2.Asylstödgrupperna ska bestå av experter ur byråns egen personal, experter från medlemsstaterna eller experter som medlemsstaterna placerat vid byrån.

3.På förslag från den verkställande direktören ska styrelsen med en absolut majoritet av sina röstberättigade ledamöter besluta om profilerna för och det totala antalet av experter som ska ställas till förfogande för asylstödgrupperna. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av kraven på experternas profiler och antal.

4.Medlemsstaterna ska bidra till asylstödgrupperna genom att tillhandahålla en nationell expertreserv på grundval av de fastställda profilerna och genom att utse experter som motsvarar kravprofilen.

5.Som en del av systemet med asylstödgrupper ska byrån upprätta en förteckning över tolkar. Medlemsstaterna ska bistå byrån med att finna tolkar till tolkförteckningen. Medlemsstaterna får välja mellan att placera ut tolkar eller att ställa dem till förfogande genom videokonferens.

23EUT L […].

6.Medlemsstaternas bidrag när det gäller utplacering av egna experter vid byrån för påföljande år ska planeras på grundval av årliga bilaterala förhandlingar och avtal mellan byrån och medlemsstaterna. I enlighet med dessa avtal ska medlemsstaterna ställa experter till omedelbart förfogande för utplacering, såvida de inte befinner sig i en exceptionell situation som i hög grad påverkar utförandet av nationella uppgifter.

7.Medlemsstaterna ska se till att de experter som de ställer till förfogande motsvarar den kravprofil och det antal som styrelsen har fastställt. Utplaceringens längd ska fastställas av hemmedlemsstaten, men ska vara minst 30 dagar.

8.Byrån ska bidra till asylstödgrupper med experter ur sin egen personal som anställts särskilt för arbete på fältet, och med tolkar.

Artikel 18

Reserv för asylinsatser

1.Vad gäller tillämpningen av artikel 22 ska styrelsen, på förslag av den verkställande direktören, inrätta en reserv för asylinsatser som ska bestå av experter som ställs till byråns omedelbara förfogande. För detta ändamål ska medlemsstaterna, på årsbasis, ge byrån tillgång till minst 500 experter.

2.På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen med tre fjärdedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna besluta om experternas profiler och om den andel som varje medlemsstat ska bidra med till reserven för asylinsatser. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av kraven på experternas profiler och antal.

3.Medlemsstaterna ska bidra till reserven för asylinsatser genom att tillhandahålla en nationell expertreserv på grundval av de fastställda profilerna och genom att utse experter med de efterfrågade profilerna. Utplaceringens längd ska fastställas av hemmedlemsstaten, men ska vara minst 30 dagar.

Artikel 19

Operativ plan

1.Den verkställande direktören och värdmedlemsstaten ska enas om en operativ plan. Den operativa planen ska vara bindande för byrån, värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna.

2.Den operativa planen ska ange närmare villkor för tillhandahållandet av tekniskt och operativt stöd och för utplacering av asylstödgrupper eller experter från reserven för asylinsatser, bland annat följande:

(a)En beskrivning av situationen med uppgifter om utplaceringens upplägg och syften, inklusive det operativa målet.

(b)Utplaceringens planerade längd.

(c)Den plats i värdmedlemsstaten på vilken asylstödgrupperna eller experterna från reserven för asylinsatser ska placeras.

(d)Logistiska arrangemang, inbegripet information om arbetsvillkor på den plats där asylstödgrupperna eller experterna från reserven för asylinsatser ska placeras.

(e)En detaljerad och tydlig beskrivning av uppgifterna och särskilda instruktioner för asylstödgrupper eller experter från reserven för asylinsatser, inbegripet de nationella och europeiska databaser som de har rätt att göra sökningar i och vilken utrustning som de får använda eller föra med sig i värdmedlemsstaten.

(f)Sammansättningen på asylstödgrupperna eller de experter som ska utplaceras från reserven för asylinsatser.

(g)Den tekniska utrustning som utplaceras, däribland särskilda bestämmelser om till exempel användningsvillkor, transport och annan logistik samt finansiella bestämmelser.

(h)Beträffande hjälp med ansökningar om internationellt skydd, inbegripet prövningen av sådana ansökningar: specifika upplysningar om vilka uppgifter som asylstödgrupperna eller experterna från reserven för asylinsatser får utföra samt hänvisningar till tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

(i)Metoder för rapportering och utvärdering med riktlinjer för utvärderingsrapporten och sista datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten.

(j)Närmare villkor för samarbete med tredjeländer, unionens övriga byråer, organ och kontor eller internationella organisationer.

(k)Förfaranden för hänvisning av personer i behov av internationellt skydd, offer för människohandel, ensamkommande barn och andra utsatta personer till behöriga nationella myndigheter för lämpligt stöd.

3.Värdmedlemsstaten ska, med beaktande av punkt 2 e, bemyndiga experter från asylstödgrupperna eller reserven för asylinsatser att konsultera europeiska databaser, och den får bemyndiga dem att konsultera sina nationella databaser i enlighet med unionslagstiftning och nationell lagstiftning om tillgång till och sökning i dessa databaser, i den utsträckning som krävs för att uppnå de mål och utföra de uppgifter som anges i den operativa planen.

4.Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och värdmedlemsstatens godkännande. Byrån ska omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 20

Förfarandet för utplacering av asylstödgrupper

1.Den verkställande direktören får om nödvändigt sända experter från byrån för att bedöma situationen i den medlemsstat som begär bistånd. Den verkställande direktören ska omedelbart underrätta styrelsen om en begäran om utplacering av asylstödgrupper inkommer.

2.Den verkställande direktören ska fatta beslut om utplacering av asylstödgrupper inom tre arbetsdagar från den dag då begäran inkom. Den verkställande direktören ska samtidigt skriftligen underrätta den medlemsstat som begär bistånd och styrelsen om beslutet, med angivande av huvudskälen för sitt beslut.

3.När asylstödgruppens sammansättning fastställs ska den verkställande direktören ta hänsyn till den begärande medlemsstatens särskilda förhållanden och dess

behovsbedömning. Asylstödgruppen ska vara sammansatt i enlighet med den operativa planen.

4.Den verkställande direktören och värdmedlemsstaten ska utarbeta en operativ plan inom tre arbetsdagar efter den dag då beslutet om utplacering av asylstödgrupper fattas.

5.Så snart enighet nåtts om den operativa planen ska den verkställande direktören anmoda medlemsstaterna att utplacera experterna inom högst sju arbetsdagar. Den verkställande direktören ska ange det antal och de profiler som medlemsstaterna begär. Dessa uppgifter ska lämnas skriftligen till de nationella kontaktpunkterna och ska ange när utplaceringen planeras äga rum. Även en kopia av den operativa planen ska översändas till de nationella kontaktpunkterna.

6.Den verkställande direktören ska, efter att ha informerat värdmedlemsstaten, tillfälligt upphäva eller avsluta utplaceringen av asylstödgrupper om förutsättningarna för att genomföra de operativa och tekniska åtgärderna inte längre är uppfyllda eller om den operativa planen inte respekteras i värdmedlemsstaten.

Artikel 21

Stödgrupper för migrationshantering

1.Om en medlemsstat begär operativ och teknisk förstärkning från stödgrupper för migrationshantering i enlighet med artikel 17 i förordning nr XXX/XXX eller om stödgrupper för migrationshantering är utplacerade i hotspot-områden i enlighet med artikel 18 i förordning nr XXX/XXX, ska den verkställande direktören säkerställa att byråns verksamhet i stödgrupperna samordnas med kommissionen och med andra relevanta unionsbyråer, särskilt Frontex.

2.Den verkställande direktören ska, när så är lämpligt, inleda förfarandet för utplacering av asylstödgrupper och experter från reserven för asylinsatser i enlighet med artiklarna 17 och 18. Den operativa och tekniska förstärkning som tillhandahålls av asylstödgrupper och experter från reserven för asylinsatser inom ramen för stödgrupperna för migrationshantering får omfatta följande:

(a)Kontroll av tredjelandsmedborgare, inbegripet identifiering och registrering av dessa samt, om medlemsstaterna så begär, tagande av deras fingeravtryck.

(b)Registrering av ansökningar om internationellt skydd och, på begäran av medlemsstaterna, prövning av sådana ansökningar.

(c)Tillhandahållande av information om asylförfaranden, inbegripet om omlokalisering och särskilt stöd till sökande eller potentiella sökande som kan komma i fråga för omplacering.

Artikel 22

Oproportionerligt tryck på asyl- och mottagningssystem

1.Om asyl- och mottagningssystemen i en medlemsstat utsätts för ett oproportionerligt tryck som ställer exceptionellt tunga och akuta krav på dessa system ska byrån, på begäran av den berörda medlemsstaten eller på eget initiativ, organisera och samordna en rad omfattande operativa och tekniska åtgärder som avses i artikel 16 och placera ut experter från den reserv för asylinsatser som avses i artikel 18 och experter ur sin egen personal för att snabb förstärka asyl- och mottagningssystem.

2.Experterna i reserven för asylinsatser ska placeras ut i enlighet med förfarandet i artikel 20, om experter från varje medlemsstat ska placeras ut inom tre arbetsdagar från den dag då den verkställande direktören och den begärande medlemsstaten enas om den operativa planen. Medlemsstaterna får inte åberopa det undantag som föreskrivs i artikel 17.6.

3.Om en medlemsstat i en situation med oproportionerligt tryck på asyl- och mottagningssystemen inte begär tekniskt och operativt stöd från byrån, inte godtar ett erbjudande om sådant stöd eller inte vidtar tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med detta tryck, eller om den inte följer de rekommendationer som kommissionen lämnat i enlighet med artikel 15.3, med följden att asyl- och mottagningssystemen blir ineffektiva i en utsträckning som äventyrar det gemensamma europeiska asylsystemets funktion, får kommissionen fatta beslut genom en genomförandeakt, och därigenom fastställa en eller flera av de åtgärder som anges i artikel 16.3 som byrån ska vidta för att stödja den berörda medlemsstaten. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 64.

4.Vid tillämpning av punkt 3 ska den verkställande direktören, inom två arbetsdagar från den dag då kommissionens beslut antogs, fastställa vad som behöver göras för att praktiskt genomföra de åtgärder som anges i kommissionens beslut. Parallellt med detta ska den verkställande direktören och värdmedlemsstaten enas om den operativa planen.

5.Byrån ska utan dröjsmål, och i alla händelser inom tre arbetsdagar från den dag då den operativa planen fastställdes, utplacera nödvändiga experter från reserven för asylinsatser och ur sin egen personal. Om nödvändigt ska utplaceringen av experter från reserven för asylinsatser omedelbart kompletteras av asylstödgrupper.

6.Den berörda medlemsstaten ska omedelbart samarbeta med byrån och vidta de åtgärder som krävs för att underlätta genomförandet av beslutet samt den praktiska tillämpningen av de åtgärder som anges i beslutet och i den operativa planen.

7.Medlemsstaterna ska tillhandahålla experter från reserven för asylinsatser i enlighet med vad som fastställts av den verkställande direktören.

Artikel 23

Teknisk utrustning

1.Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldighet att ombesörja den infrastruktur och utrustning som krävs för att byrån ska kunna tillhandahålla operativt och tekniskt stöd, får byrån placera ut sin egen utrustning i medlemsstaterna i den utsträckning som asylstödgrupper och reserven för asylinsatser kan behöva, och i den mån den kan fungera som ett komplement till utrustning som redan ställts till förfogande av medlemsstaterna eller andra unionsorgan.

2.Byrån får förvärva eller hyra teknisk utrustning efter beslut av den verkställande direktören i samråd med styrelsen. Varje förvärv eller hyra av utrustning ska föregås av en uttömmande analys av behov och kostnadseffektivitet. För sådana utgifter ska medel avsättas i byråns budget såsom den antagits av styrelsen och i enlighet med de finansiella bestämmelser som gäller för byrån.

Artikel 24

Nationell kontaktpunkt

Varje medlemsstat ska utse en nationell kontaktpunkt för kommunikation med byrån i alla frågor som rör det operativa och tekniska stöd som avses i artiklarna 16 och 22.

Artikel 25

Byråns samordnare

1.Byrån ska säkerställa de organisatoriska aspekterna på det operativa genomförandet, däribland tillhandahållande av anställda från byrån, utplacering av asylstödgrupper eller experter från reserven för asylinsatser under hela den tid som tekniskt och operativt stöd lämnas enligt artiklarna 16 och 22.

2.Den verkställande direktören ska utse en eller flera experter bland byråns personal som ska fungera eller placeras ut som samordnande tjänsteman för tillämpningen av punkt 1. Den verkställande direktören ska underrätta värdmedlemsstaten om vilka personer som utsetts.

3.Samordnaren ska främja samarbete och samordning mellan värdmedlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna. Samordnaren ska särskilt

(a)fungera som förbindelselänk mellan byrån, värdmedlemsstaten och experter från asylstödgrupperna eller reserven för asylinsatser, och för stödkontorets räkning tillhandahålla bistånd i alla frågor som rör utplaceringsvillkoren,

(b)övervaka att den operativa planen genomförs på ett korrekt sätt,

(c)agera för byråns räkning i allt som rör utplaceringen av asylstödgrupperna eller experterna från reserven för asylinsatser och rapportera till byrån om detta,

(d)rapportera till den verkställande direktören om den operativa planen inte genomförs på ett lämpligt sätt.

4.Den verkställande direktören får bemyndiga byråns samordnare att bistå vid lösningen av eventuella tvister rörande genomförandet av den operativa planen och utplaceringen av asylstödgrupper eller experter från reserven för asylinsatser.

5.Vid utförandet av sina uppgifter ska samordnaren inte motta instruktioner från någon annan än den verkställande direktören.

Artikel 26

Skadeståndsansvar

1.När experter i en asylstödgrupp eller reserven för asylinsatser verkar i en värdmedlemsstat, ska den medlemsstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvara för eventuell skada som orsakas av dem i samband med deras arbete.

2.Om sådan skada orsakats av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse får värdmedlemsstaten rikta sig till hemmedlemsstaten eller byrån för att få ersättning för belopp som den har betalat ut för att gottgöra offren eller de personer som på offrens vägnar har rätt till ersättning.

3.Utan att det påverkar medlemsstatens rättigheter gentemot tredje man ska varje medlemsstat avstå från att från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat

begära gottgörelse för sådan skada som den vållats, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.Varje tvist mellan medlemsstater eller med byrån rörande tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel som inte kan regleras genom förhandlingar mellan dem ska hänskjutas till Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 273 i fördraget.

5.Utan att det påverkar byråns rättigheter gentemot tredje man ska kostnader för skador på byråns utrustning under utplaceringen betalas av byrån, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

Artikel 27

Straffrättsligt ansvar

Under utplaceringen av en asylstödgrupp, eller av experter från reserven för asylinsatser, ska experterna behandlas på samma sätt som värdmedlemsstatens tjänstemän när det gäller brott som kan komma att begås mot dem eller av dem.

Artikel 28

Kostnader

1.Byrån ska täcka de kostnader som medlemsstaterna ådrar sig när de ställer sina experter till förfogande för utplacering i asylstödgrupperna eller i reserven för asylinsatser, särskilt följande:

(a)Resan från hemmedlemsstaten till värdmedlemsstaten samt resan från värdmedlemsstaten till hemmedlemsstaten.

(a)Vaccinering.

(b)Det särskilda försäkringsskydd som krävs.

(c)Hälso- och sjukvård.

(d)Dagtraktamente, inklusive boende.

(e)Byråns tekniska utrustning.

(f)Expertarvoden.

2.Styrelsen ska fastställa närmare bestämmelser om utbetalning av dagtraktamenten till experter som utplaceras av medlemsstaterna till asylstödgrupperna, och vid behov uppdatera dessa.

KAPITEL 7

INFORMATIONSUTBYTE OCH UPPGIFTSSKYDD

Artikel 29

System för informationsutbyte

1.Byrån får vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta utbyte av information av relevans för dess arbetsuppgifter med kommissionen och, när så är lämpligt, med berörda unionsorgan.

2.Byrån ska, i samarbete med Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av

stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa, som inrättats genom förordning (EU) nr 1077/201124, utveckla och driva ett informationssystem som möjliggör utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med dessa aktörer, samt

personuppgifter som avses i artiklarna 31 och 32 i enlighet med rådets beslut 2013/48825 och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/44426.

Artikel 30

Uppgiftsskydd

1.Byrån ska tillämpa förordning (EG) nr 45/2001 när den behandlar personuppgifter.

2.Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, även bestämmelser om utseende av ett uppgiftsskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

3.Utan att det hindrar tillämpningen av artiklarna 31 och 32 får byrån behandla personuppgifter för administrativa syften.

4.Det ska vara förbjudet att överföra personuppgifter som behandlats av byrån och medlemsstaterna får inte vidarebefordra personuppgifter som behandlats inom ramen för denna förordning till myndigheter i tredjeland eller till tredje man, inbegripet internationella organisationer.

Artikel 31

Syfte med behandling av personuppgifter

1.Byrån får endast behandla personuppgifter i följande syften:

(a)För att tillhandahålla operativt och tekniskt stöd i enlighet med artiklarna 16.3 och 21.2.

(b)För att göra stickprov i samband med det övervakningsförfarande som avses i artikel 13.

(c)För att handlägga ansökningar om internationellt skydd från barn eller utsatta personer, på begäran av medlemsstaterna, i enlighet med artikel 13.2 och artikel 16.3 b och c.

(d)För att underlätta utbytet av information med medlemsstater, Frontex, Europol eller Eurojust i enlighet med artikel 36 och inom ramen för information som erhålls vid utförandet av de uppgifter som anges i artikel 21.2.

(e)För att analysera information om asylsituationen i enlighet med artikel 4.

2.All behandling av personuppgifter ska ske med hänsyn till proportionalitetsprincipen och vara strikt begränsad till sådana personuppgifter som krävs för de ändamål som anges i punkt 1.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).

Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

3.Medlemsstater eller EU-organ som lämnar personuppgifter till byrån får endast överföra uppgifter till byrån för de ändamål som avses i punkt 1. All vidarebehandling av lagrade personuppgifter för andra ändamål än de som avses i punkt 1 ska vara förbjuden.

4.Medlemsstater eller unionsorgan får när personuppgifter överförs ange eventuella allmänna eller specifika begränsningar av åtkomst eller användning, inbegripet med avseende på överföring, radering eller förstöring. I de fall där behovet av sådana begränsningar visar sig efter det att uppgifterna överförts, ska byrån underrättas om detta. Byrån har att efterleva dessa begränsningar.

Artikel 32

Behandling av personuppgifter som samlats in i samband med tillhandahållande av

operativt och tekniskt stöd

1.Byråns användning av personuppgifter som samlats in av eller överförts till byrån av medlemsstater eller av dess egen personal i samband med tillhandahållande av operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna, ska vara begränsad till namn, födelsedatum, kön, medborgarskap, yrke eller utbildning, fingeravtryck och digitala fotografier av tredjelandsmedborgare.

2.Byrån får vidarebehandla personuppgifter enligt punkt 1 endast i följande fall:

(a)Om det är nödvändigt för identifiering och registrering i enlighet med artikel 16.3 a.

(b)Om det är nödvändigt för att underlätta prövningen av ansökningar om internationellt skydd som är under handläggning av de behöriga nationella myndigheterna, i enlighet med artikel 16.3 b.

(c)Om det är nödvändigt för att bistå behöriga nationella myndigheter som ansvarar för prövningen av ansökningar om internationellt skydd, i enlighet med artikel 16.3 c.

(d)Om det är nödvändigt för att bistå med omplacering eller överföring av personer som åtnjuter internationellt skydd inom unionen, i enlighet med artikel 16.3 g.

(e)Om överföring till Frontex, Europol eller Eurojust är nödvändig för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter i enlighet med sina respektive mandat och i enlighet med artikel 30.

(f)Om överföring till medlemsstaternas myndigheter eller invandrings- och asyltjänster är nödvändig för användning i enlighet med nationell lagstiftning samt nationella bestämmelser och unionsbestämmelserom skydd av personuppgifter.

(g)Om det är nödvändigt för analys av information om asylsituationen.

3.Personuppgifterna ska raderas så snart de har överförts till Frontex, Europol eller Eurojust eller till medlemsstaternas behöriga myndigheter, eller använts för analys av information om asylsituationen. Lagringsperioden får under inga omständigheter överstiga 30 dagar efter den dag då byrån samlar in eller mottar dessa uppgifter. De uppgifter som kan utläsas av analysen av information om asylsituationen får aldrig göra det möjligt att identifiera en fysisk person.

KAPITEL 8

BYRÅNS SAMARBETE

Artikel 33

Samarbete med Danmark

Byrån ska underlätta operativt samarbete med Danmark, inklusive utbytet av uppgifter och bästa praxis i frågor som faller inom dess verksamhetsområde.

Artikel 34

Samarbete med associerade länder

1.Byrån ska vara öppen för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

2.Samarbetsavtal ska fastställa hur, i vilken omfattning samt på vilket sätt dessa länder ska delta i byråns arbete. Sådana avtal ska även reglera deltagande i byråns initiativ, ekonomiska bidrag samt deltagande i styrelse- och personalmöten. När det gäller personalfrågor ska dessa avtal under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

Artikel 35

Samarbete med tredjeländer

1.I frågor som har anknytning till byråns verksamhet, och i den omfattning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter, ska byrån underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer inom ramen för unionens politik för yttre förbindelser, även med avseende på grundläggande rättigheter, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten. Byrån och medlemsstaterna ska främja och iaktta normer och standarder som minst motsvarar dem som fastställs i unionslagstiftningen, även när de utför verksamhet på dessa tredjeländers territorier.

2.Byrån får samarbeta med de myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning, med stöd av och i samordning med unionsdelegationer, särskilt i syfte att främja unionens standarder för asyl och bistånd till tredjeländer när det gäller sakkunskap och kapacitetsuppbyggnad för deras egna asyl- och mottagningssystem samt genomföra regionala utvecklings- och skyddsprogram och andra insatser. Byrån får bedriva sådant samarbete inom ramen för samarbetsavtal med dessa myndigheter i enlighet med unionens lagstiftning och politik. Byrån ska inhämta förhandsgodkännande från kommissionen för sådana samarbetsavtal samt underrätta Europaparlamentet.

3.Byrån får, med värdmedlemsstatens samtycke, bjuda in tjänstemän från tredjeland att observera de operativa och tekniska åtgärder som beskrivs i artikel 16.3, såvida inte deras närvaro skulle göra det svårare att uppnå målen för dessa åtgärder, när detta kan bidra till att förbättra samarbetet och utbytet av bästa metoder.

4.Byrån ska samordna åtgärder för vidarebosättning som vidtas av medlemsstaterna eller av unionen, inbegripet utbyte av information, för att tillgodose behovet av internationellt skydd hos flyktingar i tredjeländer och visa solidaritet med deras värdländer. Byrån ska samla in information, övervaka vidarebosättning till medlemsstater och stödja medlemsstater med kapacitetsuppbyggnad för

vidarebosättning. Byrån får också, efter godkännande från det berörda tredjelandet och efter överenskommelse med kommissionen, samordna sådant informationsutbyte eller andra insatser mellan medlemsstaterna och ett tredjeland, på det berörda tredjelandets territorium.

5.Byrån ska delta i genomförandet av internationella avtal som ingåtts av unionen med tredjeland inom ramen för Europeiska unionens utrikespolitik i de frågor som omfattas av denna förordning.

6.Byrån kan få unionsfinansiering i enlighet med gällande bestämmelser för de instrument som inrättats till stöd för unionens politik för yttre förbindelser. Byrån får inleda och finansiera projekt för tekniskt bistånd i tredjeland i frågor som omfattas av denna förordning.

Artikel 36

Samarbete med unionens byråer, organ och kontor

1.Byrån ska samarbeta med byråer, organ och kontor i unionen vars verksamhet har anknytning till byråns verksamhet, särskilt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Frontex, och som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning.

2.Samarbetet ska äga rum inom ramen för samarbetsavtal med dessa organ, efter godkännande från kommissionen. Byrån ska underrätta Europaparlamentet om sådana eventuella avtal.

3.Samarbetet ska göra det möjligt att uppnå synergieffekter mellan de berörda unionsorganen och förhindra överlappningar i det arbete som var och en av dem utför i enlighet med sitt respektive mandat.

Artikel 37

Samarbete med UNHCR och andra internationella organisationer

Byrån ska samarbeta med internationella organisationer, särskilt UNHCR, inom de områden som omfattas av denna förordning, inom ramen för samarbetsavtal med dessa organ, i enlighet med fördraget och reglerna för dessa organs behörighet. Styrelsen ska besluta om de samarbetsavtal som ska bli föremål för förhandsgodkännande från kommissionen.

KAPITEL 9

BYRÅNS ORGANISATION

Artikel 38

Förvaltnings- och ledningsstruktur

Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av följande:

(a)En styrelse, som ska fullgöra de uppgifter som anges i artikel 40.

(b)En verkställande direktör med det ansvar som anges i artikel 46.

(c)En vice verkställande direktör, i enlighet med artikel 47.

Artikel 39

Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av en företrädare från varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen, som ska ha rösträtt.

2.Styrelsen ska inbegripa en företrädare för UNHCR, utan rösträtt.

3.Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro.

4.Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper om asylfrågor, med hänsyn till relevanta färdigheter när det gäller ledarskap, administration och budget. Alla parter ska öka ansträngningarna för att begränsa omsättningen av företrädare i styrelsen i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens arbete. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.Mandatperioden för styrelseledamöterna ska vara fyra år. Denna period får förlängas. När ledamöternas mandatperiod går ut eller om de avgår, ska de kvarstå tills deras mandat har förlängts eller de har ersatts.

Artikel 40

Styrelsens uppgifter

1.Styrelsen ska

(a)ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och varje år anta byråns programplaneringsdokument med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna, i enlighet med artikel 41,

(b)anta byråns årsbudget med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna och fullgöra andra uppgifter rörande byråns budget i enlighet med kapitel 10,

(c)anta en konsoliderad årlig verksamhetsrapport om byråns verksamhet, och senast den 1 juli varje år översända denna till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, offentliggöra den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten,

(d)anta de finansiella bestämmelserna för byrån i enlighet med artikel 53,

(e)fatta alla beslut för genomförande av byråns mandat enligt denna förordning,

(f)anta en egen strategi för bedrägeribekämpning, som står i proportion till risken för bedrägerier, med hänsyn till kostnaderna och fördelarna för de åtgärder som ska genomföras,

(g)anta regler för att förebygga och hantera intressekonflikter bland ledamöterna,

(h)anta och regelbundet uppdatera de planer för kommunikation och informationsspridning som avses i artikel 2.3, efter behovsanalys,

(i)anta sin arbetsordning,

(j)i enlighet med punkt 2, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda

tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal27 (nedan kallad tillsättningsmyndigheten),

(k) anta lämpliga genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna,

(l)utse en verkställande direktör och en vice verkställande direktör, ansvara för disciplinåtgärder gentemot dem och, när så är nödvändigt, förlänga deras mandatperiod eller säga upp vederbörande i enlighet med artiklarna 45 och 47,

(m)anta en årlig rapport om asylsituationen i unionen i enlighet med artikel 65; denna rapport ska läggas fram för Europaparlamentet, rådet och kommissionen,

(n)fatta alla beslut om utvecklingen av de informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 8.2 b,

(o)anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001, i enlighet med artikel 58,

(p)anta byråns personalpolitik i enlighet med artikel 55,

(q)efter att ha begärt ett yttrande från kommissionen anta programplaneringsdokumentet i enlighet med artikel 41,

(r)fatta alla beslut som rör inrättandet av byråns interna strukturer och, vid behov, ändringar av dessa,

(s)säkerställa lämplig uppföljning av resultat och rekommendationer som härrör från de interna eller externa revisionsrapporterna och utvärderingarna, samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

(t)anta de operativa standarder och indikatorer, riktlinjer och bästa metoder som utarbetats av byrån i enlighet med artikel 12.2,

(u)godkänna den gemensamma analysen av uppgifter om ursprungsland och eventuella översyner av denna gemensamma analys i enlighet med artikel 10.2 och 10.3,

(v)fastställa programmet för övervakning och utvärdering av asyl- och mottagningssystemen i enlighet med artikel 14.1,

(w)anta utkastet till rapport från den grupp av experter som utför övervakningsinsatsen i enlighet med artikel 14.3,

(x)anta de rekommendationer som följer av en övervakningsinsats i enlighet med artikel 14.4,

(y)fastställa det totala antalet experter som ska ställas till förfogande för asylstödgrupperna samt dessa experters kompetensprofiler i enlighet med artikel 17.3,

27Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän, EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(z)fastställa och besluta om det totala antalet experter som ska ställas till förfogande för reserven för asylinsatser samt dessa experters kompetensprofiler i enlighet med artikel 18.2,

(å)anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer eller internationella organisationer i frågor som byrån har behörighet för, liksom ett samarbetsavtal med kommissionen för genomförandet av denna strategi,

(ä)godkänna ingåendet av samarbetsavtal i enlighet med artikel 35.

2.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att till den verkställande direktören delegera relevant behörighet att sluta anställningsavtal och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsmyndighetsbefogenheterna till den verkställande direktören samt de befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina medlemmar eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

3.Styrelsen får upprätta ett verkställande organ, bestående av styrelsens ordförande, kommissionens två representanter i styrelsen och tre andra styrelseledamöter, som ska ha till uppgift att bistå styrelsen och den verkställande direktören vid utarbetandet av beslut, den årliga och den fleråriga programplaneringen och verksamhet som ska antas av styrelsen. Om det i brådskande fall är nödvändigt får det verkställande organet fatta vissa provisoriska beslut på styrelsens vägnar, särskilt i administrativa frågor och ledningsfrågor.

Artikel 41

Flerårig programplanering och årliga arbetsprogram

1.Styrelsen ska senast den 30 november varje år anta ett programplaneringsdokument som innehåller den fleråriga och den årliga programplaneringen, på grundval av ett utkast som lagts fram av den verkställande direktören med hänsyn tagen till kommissionens ståndpunkt och, med avseende på den fleråriga programplaneringen, efter samråd med Europaparlamentet. Styrelsen ska vidarebefordra detta till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Programplaneringsdokumentet ska anses godkänt när den allmänna budgeten slutligen har antagits och ska vid behov anpassas i enlighet därmed.

Ett utkast till programplaneringsdokument ska översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 januari varje år, tillsammans med eventuella senare uppdaterade versioner av detta dokument.

2.Den fleråriga programplaneringen ska fastställa den övergripande strategiska programplaneringen på medellång till lång sikt, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Den ska också fastställa resursplanering, inklusive flerårig budget och personal.

Den fleråriga programplaneringen ska fastställa de strategiska områden som kräver insatser och förklara vad som behöver göras för att nå målen. Den ska inbegripa den

strategi för förbindelserna med tredjeländer eller internationella organisationer som avses i artiklarna 34 respektive 37, de åtgärder som är kopplade till denna strategi samt ange vilka resurser som krävs.

Den fleråriga programplaneringen ska genomföras med hjälp av årliga arbetsprogram och ska uppdateras årligen. Den fleråriga programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt mot bakgrund av den utvärdering som avses i artikel 66.

3.Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla detaljerade mål och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Programmet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska och mänskliga resurser som anslagits för varje verksamhet, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med den fleråriga programplanering som avses i punkt 2. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår.

4.Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får någon ny uppgift.

Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får till den verkställande direktören delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet.

Artikel 42

Styrelsens ordförande

1.Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna i styrelsen.

Vice ordföranden ska ersätta ordföranden om denne har förhinder.

2.Styrelseordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om uppdraget som styrelseledamot upphör under mandatperioden, ska även deras mandat automatiskt upphöra vid denna tidpunkt.

Artikel 43

Styrelsemöten

1.Ordföranden ska sammankalla till styrelsens möten.

2.Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna utan rösträtt.

3.Företrädaren för FN:s flyktingkommissariat ska inte delta i mötet när styrelsen utför de uppgifter som föreskrivs i artikel 40.1 l, o, p, q och r och i artikel 40.2, och när styrelsen beslutar att ställa medel till förfogande för att finansiera UNHCR- verksamhet som ger byrån möjlighet att utnyttja flyktingkommissariatets sakkunskap i enlighet med artikel 49.

4.Styrelsen ska hålla minst två ordinarie sammanträden per år. Dessutom ska styrelsen hålla möte på ordförandens initiativ, på begäran av kommissionen eller på begäran av en tredjedel av dess ledamöter.

5.Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

6.Danmark ska bjudas in att delta i styrelsemötena.

7.Styrelseledamöterna och deras suppleanter får, med förbehåll för bestämmelserna i sin arbetsordning, låta sig biträdas av rådgivare eller experter vid mötena.

8.Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

Artikel 44

Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.Om inte annat föreskrivs ska styrelsen fatta beslut med en majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

2.Varje röstberättigad styrelseledamot ska ha en röst. Om en röstberättigad styrelseledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.Ordföranden ska delta i omröstningen.

4.Den verkställande direktören ska inte delta i omröstningen.

5.Närmare bestämmelser om röstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, och i synnerhet på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.

Artikel 45

Verkställande direktör

1.Den verkställande direktören ska vara medlem av personalen och ska rekryteras som tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen.

2.Den verkställande direktören ska utses av styrelsen från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande. Den verkställande direktören ska utses på grundval av sina meriter och dokumenterade förvaltnings- och ledningskompetens på hög nivå, samt på grundval av sin yrkeserfarenhet i chefsställning inom områdena migration och asyl.

I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande.

3.Den kandidat som styrelsen väljer kan före utnämningen ombes att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

4.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering. I utvärderingen ska kommissionen särskilt bedöma den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

5.Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av den utvärderingsrapport som avses i punkt 4, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

6.Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Under en månad före en sådan förlängning av mandatperioden kan den verkställande direktören ombes att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och besvara frågor från utskottsledamöterna.

7.En verkställande direktör vars mandat har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

8.Den verkställande direktören kan avsättas från sin post endast efter styrelsebeslut på förslag av kommissionen.

9.Styrelsen ska fatta beslut om utnämning, förlängning av mandatet och avsättning av den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

Artikel 46

Den verkställande direktörens ansvar

1.Den verkställande direktören ska förvalta byrån. Den verkställande direktören är ansvarig inför styrelsen.

2.Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen eller styrelsen ska den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller något annat organ.

3.Den verkställande direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

4.Den verkställande direktören ska vara den rättsliga företrädaren för byrån.

5.Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för följande:

(a)Byråns löpande administration.

(b)Genomförande av beslut som antagits av styrelsen.

(c)Utarbetande av programplaneringsdokument och överlämnande av dessa till styrelsen efter samråd med kommissionen.

(d)Genomförande av programplaneringsdokument och rapportering till styrelsen om genomförandet.

(e)Utarbetande av den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamhet samt framläggande av denna för styrelsen för antagande.

(f)Utarbetande av en åtgärdsplan på grundval av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, liksom från undersökningar utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), samt överlämnande av en lägesrapport till kommissionen två gånger om året och regelbundet till styrelsen och det verkställande organet.

(g)Skyddet av unionens finansiella intressen, utan att det påverkar Olafs utredningsbefogenheter, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet med hjälp av effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, återkrav av belopp som felaktigt betalats ut samt, när så krävs, effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder och ekonomiska påföljder.

(h)Framtagande av en strategi för bedrägeribekämpning för byrån och framläggande av den för styrelsen för godkännande,

(i)Utarbetande av ett utkast till finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån.

(j)Utarbetande av byråns förslag till yttrande om förväntade intäkter och utgifter och genomförande av dess budget.

(k)Utövande av de befogenheter som anges i artikel 55 i personalärenden.

(l)Beslut som rör förvaltningen av de informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 8.2 b.

(m)Beslut som rör förvaltningen av byråns interna strukturer.

(n)Framläggande av den gemensamma analysen för styrelsen i enlighet med artikel 10.2.

(o)Framläggande av utkast till rapporter och utkast till rekommendationer till den berörda medlemsstaten i samband med övervakningsinsatser och därefter till styrelsen i enlighet med artikel 14.3 och 14.4.

(p)Bedömning, godkännande och samordning av begäranden om operativt och tekniskt stöd i enlighet med artiklarna 16.2 och 20.

(q)Genomförandet av det kommissionsbeslut som avses i artikel 19.

(r)Säkerställa samordningen av byråns verksamhet i stödgrupperna för migrationshantering med kommissionen och andra relevanta unionsbyråer i enlighet med artikel 21.1.

(s)Genomförandet av det kommissionsbeslut som avses i artikel 22.3.

(t)Beslut om förvärv eller hyra av teknisk utrustning i enlighet med artikel 23.2, i samråd med styrelsen.

(u)Utseende av en samordnare för byrån i enlighet med artikel 25.1.

Artikel 47

Vice verkställande direktör

1.En vice verkställande direktör ska bistå den verkställande direktören.

2.Reglerna i artikel 45 ska tillämpas på den biträdande verkställande direktören.

Artikel 48

Rådgivande forum

1.Byrån ska föra en nära dialog med relevanta organisationer i det civila samhället och relevanta behöriga organ som arbetar med asylpolitik lokalt, regionalt, nationellt,

inom unionen eller internationellt. För detta ändamål ska byrån inrätta ett rådgivande forum.

2.Det rådgivande forumet ska vara en mekanism för informationsutbyte och kunskapsspridning. Det ska se till att det förs en tät dialog mellan byrån och relevanta organisationer och organ som avses i punkt 1, och bistå den verkställande direktören och styrelsen i frågor som omfattas av denna förordning.

3.Byrån ska bjuda in Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Frontex, FN:s flyktingkommissariat och andra relevanta organisationer och organ som avses i punkt 1.

På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen besluta om det rådgivande forumets sammansättning och arbetsmetoder, inbegripet samrådsgrupper som är sammansatta på tematisk eller geografisk grund, samt om formerna för översändande av information till det rådgivande forumet.

4.Det rådgivande forumet ska bistå den verkställande direktören och styrelsen i asylfrågor, i enlighet med de särskilda behoven inom områden som fastställts som prioriterade i byråns arbete.

5.Det rådgivande forumet ska särskilt

(a)lägga fram förslag till styrelsen om den årliga och fleråriga programplanering som avses i artikel 41,

(b)ge återkoppling till styrelsen och föreslå åtgärder till uppföljning av den årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 65, och

(c)meddela verkställande direktören och styrelsen slutsatser och rekommendationer från konferenser, seminarier och sammanträden samt resultat från undersökningar eller fältarbete som har utförts av någon av det rådgivande forumets medlemsorganisationer eller medlemsorgan och som är av relevans för byråns arbete.

6.Det rådgivande forumet ska sammanträda två gånger om året.

KAPITEL 10

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 49

Budget

1.Byråns inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.Inkomster och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.Utan att det påverkar andra medel ska byråns inkomster inbegripa

(a)ett bidrag från unionen som finns infört i Europeiska unionens allmänna budget,

(b)unionsfinansiering via delegeringsavtal eller bidrag som beviljas från fall till fall, i enlighet med de finansiella bestämmelser som avses i artikel 53 och gällande bestämmelser för de instrument som inrättats till stöd för unionens politik,

(c)eventuella frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna,

(d)eventuella bidrag från de associerade länderna,

(e)avgifter som tas ut för publikationer och andra tjänster som byrån tillhandahåller.

4.Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 50

Upprättande av budgeten

1.Varje år ska den verkställande direktören göra ett preliminärt utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för påföljande räkenskapsår samt tjänsteförteckning, och översända dem till styrelsen.

2.På grundval av detta preliminära utkast ska styrelsen göra en preliminär beräkning av byråns inkomster och utgifter för påföljande budgetår.

3.Den preliminära beräkningen av byråns inkomster och utgifter ska översändas till kommissionen, Europaparlamentet och rådet senast den 31 januari varje år.

4.Kommissionen ska vidarebefordra inkomst- och utgiftsberäkningen till budgetmyndigheten, tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

5.På grundval av beräkningen ska kommissionen i utkastet till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i fördraget.

6.Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen till byrån.

7.Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

8.Byråns budget ska antas av styrelsen. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

9.Alla byggprojekt som kan komma att påverka byråns budget väsentligt ska omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/201328.

Artikel 51

Budgetgenomförande

1.Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena.

28Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

Artikel 52

Redovisning och förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.Senast den 1 mars efter varje räkenskapsår ska byråns räkenskapsförare översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.Senast den 31 mars efter varje räkenskapsår ska byrån översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

Senast den 31 mars efter varje räkenskapsår ska kommissionens räkenskapsförare översända byråns preliminära räkenskaper som konsoliderats med kommissionens räkenskaper till revisionsrätten.

3.Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper i

enlighet med artikel 148 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/201229, ska verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

4.Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.

5.Senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår ska den verkställande direktören skicka de slutliga räkenskaperna, tillsammans med styrelsens yttrande, till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

6.De slutliga redovisningarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november påföljande år.

7.Senast den 30 september ska den verkställande direktören besvara revisionsrättens synpunkter. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

8.Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 165.3 i budgetförordningen, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att utföra arbetet med beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret.

9.Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

Artikel 53

Finansiella bestämmelser

1.De finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De ska överensstämma med delegerad förordning (EU) nr 1271/2013, såvida inte ett undantag från reglerna i den förordningen är nödvändigt med hänsyn byråns verksamhet, och kommissionen på förhand har lämnat sitt samtycke till detta.

2.Byrån får bevilja bidrag med anknytning till fullgörandet av de uppgifter som avses i artikel 2, i enlighet med denna förordning eller genom delegering från kommissionen

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

ienlighet med artikel 58.1 c iv i förordning (EU, Euratom) nr 966/201230. De

relevanta reglerna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 31 ska tillämpas.

KAPITEL 11

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 54

Rättslig ställning

1.Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt nationell lagstiftning. Den får i synnerhet förvärva och avyttra lös och fast egendom samt föra talan inför domstol och andra myndigheter.

3.Byrån ska vara oberoende i operativa och tekniska frågor.

4.Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

5.Byrån ska ha sitt säte i Malta.

Artikel 55

Personal

1.Byråns personal ska omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen samt de bestämmelser som Europeiska unionens institutioner har antagit gemensamt för tillämpningen av dessa föreskrifter och villkor.

2.Styrelsen ska i enlighet med punkt 4 anta lämpliga tillämpningsföreskrifter för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

3.Byrån ska gentemot sin egen personal ha de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna tillkommer tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som bemyndigats att ingå avtal.

4.Byrån får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av byrån. Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån.

5.Byrån får anställa personal som ska arbeta i medlemsstaterna.

Artikel 56

Privilegier och immunitet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

Byrån och dess personal ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 57

Språkordning

1.Bestämmelserna i rådets förordning nr 132 ska tillämpas på byrån.

2.Utan att det påverkar beslut som fattats på grundval av artikel 342 i fördraget, ska den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten om byråns verksamhet och programplaneringsdokumentet upprättas på samtliga officiella språk i Europeiska unionens institutioner.

3.De översättningar som krävs för byråns arbete ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 58

Öppenhet

1.Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

2.Byrån får på eget initiativ kommunicera på de områden som omfattas av dess uppdrag. Den ska offentliggöra den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten och särskilt se till att allmänheten och alla intresserade snabbt får objektiv, tillförlitlig och lättbegriplig information om dess arbete.

3.Inom sex månader efter sitt första möte ska styrelsen anta närmare bestämmelser om tillämpningen av punkterna 1 och 2.

4.Varje fysisk eller juridisk person ska ha rätt att vända sig skriftligen till byrån på något av unionens officiella språk. Han eller hon har rätt att erhålla svar på samma språk.

5.	De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG)
	nr 1049/2001 kan ligga till grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan

inför Europeiska unionens domstol, i enlighet med de villkor som anges i artikel 228 respektive artikel 263 i fördraget.

Artikel 59

Bedrägeribekämpning

1.Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 33 ska tillämpas fullt ut i syfte att underlätta bekämpningen av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet. Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, med användning av den mall som finns i bilagan till avtalet.

Förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

2.Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering från byrån.

3.Olaf får göra utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, för att undersöka misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller avtal som

finansieras av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/9634.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås av byrån.

Artikel 60

Säkerhetsbestämmelser om skydd av sekretessbelagda uppgifter och känsliga uppgifter

som inte är sekretessbelagda

1.Byrån ska tillämpa kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/44335 och 2015/44436. Dessa bestämmelser ska särskilt tillämpas på utbyte, behandling och lagring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.Byrån ska också tillämpa de säkerhetsprinciper för behandling av känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade enligt vad som anges i det beslut som avses i punkt 1 och såsom det genomförts av kommissionen. Styrelsen ska fastställa bestämmelser för tillämpningen av dessa säkerhetsprinciper.

Artikel 61

Ansvar

1.Byråns inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i avtal som byrån ingått.

3.I fråga om utomobligatoriskt ansvar ska byrån ersätta skada som den eller dess personal har orsakat vid utövandet av sina åligganden, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

34Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

35Kommissionens beslut (EU, Euratom) nr 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

3636Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

5.Personalens personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 62

Administrativ övervakning

Byråns verksamhet ska övervakas av Europeiska ombudsmannen i enlighet med artikel 228 i fördraget.

Artikel 63

Avtal om säte och villkor för verksamheten

1.De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och värdmedlemsstaten.

2.Byråns värdmedlemsstat ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera väl, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

KAPITEL 12

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 64

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/201137.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Om kommitténs yttrande inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller två tredjedels majoritet av kommittéledamöterna så begär.

4.Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

5.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 65

Rapportering

37Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

1.Byrån ska årligen utarbeta en verksamhetsrapport om asylsituationen i unionen, med vederbörlig hänsyn till redan tillgänglig information från andra relevanta källor. I denna rapport ska byrån bland annat utvärdera resultatet av de åtgärder som vidtagits med stöd av denna förordning och göra en övergripande jämförande analys av dem i syfte att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets kvalitet, samstämmighet och effektivitet.

2.Byrån ska överlämna den årliga verksamhetsrapporten till styrelsen, Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Den verkställande direktören ska lägga fram årsrapporten för Europaparlamentet.

Artikel 66

Utvärdering och översyn

1.Senast tre år efter den dag då denna förordning trätt i kraft, och därefter vart femte år, ska kommissionen genomföra en utvärdering, för att i synnerhet granska byråns resultat i förhållande till dess mål, uppdrag och arbetsuppgifter. Denna utvärdering ska omfatta byråns betydelse för det praktiska samarbetet om asylfrågor och det gemensamma europeiska asylsystemet Utvärderingen ska inom ramen för uppdraget ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som gjorts, bland annat genom en bedömning av huruvida det krävs fler åtgärder för att sörja för faktisk solidaritet och ansvarsfördelning med medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck.

Utvärderingen ska särskilt omfatta eventuella behov av att ändra byråns uppdrag samt de finansiella följderna av sådana ändringar. Kommissionen ska även undersöka om förvaltningsstrukturen är lämplig för utförandet av byråns uppgifter. I utvärderingen ska aktörernas synpunkter beaktas, såväl på unionsnivå som på nationell nivå.

2.Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och byråns styrelse. Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras.

3.I samband med varannan utvärdering ska kommissionen överväga huruvida det är motiverat att behålla byrån med hänsyn till dess mål, uppdrag och arbetsuppgifter, och får föreslå att denna förordning ska ändras eller upphävas.

Artikel 67

Upphävande

1.Förordning (EU) nr 439/2010 ska upphöra att gälla med verkan från och med ikraftträdandet av denna förordning.

2.Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 68

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.Förslagets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag

1.4.Mål

1.5.Skäl till förslaget

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om övervakning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.Förslagets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen38

Politikområde: Asyl och migration (avdelning 18)

Verksamhet: Asyl

1.3.Typ av förslag

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd39

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Syfte

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Syftet med detta förslag är att stärka rollen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och utveckla stödkontoret till en byrå som underlättar genomförandet av och stärker funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet.

För att återspegla denna utveckling döps Europeiska stödkontoret för asylfrågor i förslaget om till Europeiska unionens asylbyrå.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Underlätta tillämpningen av och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet

-Övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet

-Stödja (verksamhet som avser) genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet

-Stödja (verksamhet som avser) det praktiska samarbetet mellan medlemsstater

-Information om ursprungsland och gemensam analys

-Främja unionslagstiftning och operativa standarder på asylområdet

Specifikt mål nr 2 Ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna

- Förbättra det praktiska samarbetet och informationsutbytet på asylområdet

Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

-Operativt bistånd

-Samarbete med partner och intressenter

-Operativa standarder och riktlinjer samt bästa metoder på asylområdet

-Kommunikation, informationsutbyte

Verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Verksamhet 18 03 : Asyl och migration

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Syftet är att omvandla Europeiska stödkontoret för asylfrågor till en fullt utvecklad byrå som kan

-tillhandahålla nödvändigt operativt och tekniskt stöd till medlemsstater,

-stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstater,

-stödja en hållbar och rättvis fördelning av ansökningar om internationellt skydd,

övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem, och

- skapa förutsättningar för samstämmighet i bedömningen av ansökningar om internationellt skydd inom hela unionen.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget genomförs.

-antal brister som upptäckts under övervakningen och utvärderingen av genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet/år

-antal stödinsatser för genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet/år

-antal stödinsatser för praktiskt samarbete mellan medlemsstater/år

-Antal ursprungsländer för vilka gemensamma rapporter om ursprungslandsinformation upprättas och för vilka gemensam analys utförs/år

-Antal operativa standarder, riktlinjer och bästa metoder på asylområdet/år

-Antal fall av praktiskt samarbete och antal upprättade nätverk/år

-Antal avtal om informationsutbyte/år

-Antal operativa stödinsatser/år

-Antal avtal och verksamheter med partner och intressenter/år

-Antal kommunikationsverksamheter/år

1.5.Skäl till förslaget

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Eftersom det är ett gemensamt och delat intresse att genom samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna med stöd av Europeiska unionens asylbyrå säkerställa en korrekt tillämpning av den rättsliga ramen på asylområdet, så att det blir möjligt att konsolidera ett stabilt och väl fungerande gemensamt europeiskt asylsystem, kan målen med detta förslag inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, utan kan bättre uppnås på unionsnivå.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Sedan Europeiska stödkontoret för asylfrågor inledde sitt arbete 2011 har det kontinuerligt hjälpt medlemsstaterna att tillämpa gällande regler och att förbättra befintliga verktyg. Byrån har förvärvat erfarenhet och skapat trovärdighet genom sina insatser för att åstadkomma praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna och genom att hjälpa dem att fullgöra sina skyldigheter inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet. Med tiden har uppgifterna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor utvecklats successivt för att tillgodose de ökande behoven i medlemsstaterna och hos det gemensamma europeiska asylsystemet som helhet. Medlemsstaterna förlitar sig i ökande utsträckning på byråns operativa och tekniska stöd. Byrån har inhämtat betydande kunskaper och erfarenheter på asylområdet och det är tid att omvandla den till ett centrum för expertis i egen rätt, så att den inte som för närvarande är fallet, till stor del måste förlita sig på information och sakkunskap som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Kommissionen anser att byrån är ett av de verktyg som kan användas för att på ett effektivt sätt ta itu med de strukturella svagheterna inom det gemensamma europeiska asylsystemet, som har förvärrats ytterligare av en omfattande och okontrollerad tillströmning av migranter och asylsökande till Europeiska unionen, särskilt under det senaste året. Det skulle inte vara rimligt att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet utan att förse byrån med ett mandat som motsvarar de krav som reformen ställer. Det är av största vikt att förse byrån med de resurser som krävs för att bistå medlemsstaterna i krissituationer, men det är ännu viktigare att bygga upp en solid rättslig, operativ och praktisk ramar som gör det möjligt för byrån att förstärka och komplettera medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

grundval av fyra pelare. Dessa pelare består i att minska incitamenten för irreguljär migration, säkra yttre gränser och rädda liv samt främja en stark asylpolitik och en ny politik för laglig migration. Detta förslag förstärker genomförandet av den europeiska migrationsagendan, särskilt vad gäller målet att stärka unionens asylpolitik, eftersom Europeiska unionens asylbyrå kommer att säkerställa ett fullständigt och konsekvent genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag som pågår under en begränsad tid

– Förslaget ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

 Förslag som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet40

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–  inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–  via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom delegering till

–  tredjeländer eller organ som de har utsett

–  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

40Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om övervakning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Europeiska unionens asylbyrå är skyldig att rapportera om sin verksamhet. Byrån ska utarbeta en årsrapport om asylsituationen, där den ska utvärdera resultaten av de verksamheter som bedrivits under hela året. Rapporten måste innehålla en jämförande analys av byråns verksamheter, så att byrån kan bidra till att förbättra kvaliteten, enhetligheten och effektiviteten i det gemensamma europeiska asylsystemet. Byrån ska översända den årliga verksamhetsrapporten till styrelsen, Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen måste beställa en utvärdering inom tre år efter ikraftträdandet av denna förordning och sedan vart femte år därefter. Syftet ska särskilt vara att granska effekterna, ändamålsenligheten och effektiviteten i byråns arbete och dess arbetsmetoder. Denna utvärdering måste omfatta byråns betydelse för det praktiska samarbetet om asylfrågor och om det gemensamma europeiska asylsystemet. Kommissionen måste översända utvärderingsrapporten och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och byråns styrelse. Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

-En utvidgning av byråns befintliga befogenheter är nödvändig för att säkerställa genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och det reformerade Dublinsystemet. - En förstärkning av byråns personal och resurser är nödvändig för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Utan dessa ändringar kommer det gemensamma europeiska asylsystemet äventyras.

-Stora och okontrollerade migrationsströmmar som fortsätter att sätta press på asyl- och mottagningssystem och därigenom försena övergången från katastrofläge till en ordnad förvaltning av migrations- och asylsystemen.

-Personalrekrytering: takten i personalrekryteringen kan utgöra en risk med tanke på att byråns nuvarande kapacitet fortfarande är begränsad, rekryteringen är relativt långsam och antalet nya uppgifter ökar. Kommissionen försöker mildra denna aspekt genom att tillhandahålla fortsatt stöd och uppföljning.

-Förseningar i antagandet av den rättsliga grunden för det ändrade Dublinsystemet och anknytande utveckling på it-området som byrån bör driva och förvalta skulle kunna hindra fullgörandet av byråns nya uppgifter i detta avseende.

-Fortsatt kraftigt beroende av medlemsstaternas kunskaper och förseningar för byrån i arbetet med att utveckla en egen kunskapsbas och bli ett verkligt kompetenscentrum i egen rätt.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

Byråns räkenskaper ska godkännas av revisionsrätten och behandlas enligt förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Kommissionens interna revisionstjänst kommer att genomföra revisioner i samarbete med byråns interna revisor.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

-Byrån: Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget. Varje år kommer den verkställande direktören att översända utförliga räkenskaper över intäkter och utgifter under föregående räkenskapsår till kommissionen, styrelsen och revisionsrätten. Kommissionens internrevisionstjänst kommer också att bistå byrån i arbetet med de finansiella transaktionerna. Tjänsten kommer att kontrollera risker, övervaka att bestämmelserna följs genom en oberoende bedömning av ledningskvaliteten och kontrollsystemen samt utfärda rekommendationer i syfte att förbättra verksamhetens effektivitet och se till att byråns resurser används på bästa sätt.

Byrån ska anta sin budgetförordning enligt delegerad förordning nr 1271/2013, efter att ha inhämtat kommissionens och revisionsrättens godkännande. Byrån ska inrätta ett system för internrevision som motsvarar det system som kommissionen inrättade vid sin omorganisation.

-Samarbete med Olaf: den personal som omfattas av kommissionens tjänsteföreskrifter ska samarbeta med Olaf för att bekämpa bedrägerier.

-Revisionsrätten: Revisionsrätten ska granska räkenskaperna i enlighet med artikel 248 i fördraget, och årligen offentliggöra en rapport om byråns verksamhet.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik		Typ				Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik		avanslag				Bidrag
Rubrik i			avanslag
den
den
fleråriga	Nummer		Diff./Ick		från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame					från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budgetrame					42	kandidat-		tredje-
n	[Rubrik 3]		e-diff.	41	länder	länder43		tredje-	21.2 b i budget-
									21.2 b i budget-
								länder	förordningen

	18.03.02 Europeiska stödkontoret	för	Diff./Icke
	asylfrågor		Diff./Icke		NEJ	NEJ		JA*	NEJ
	asylfrågor		-diff.		NEJ	NEJ		JA*	NEJ
			-diff.

*Easo mottar bidrag från associerade länder.

∙Nya budgetrubriker som föreslås

∙Det behövs ingen ny budgetrubrik men rubrik 18 03 02 bör få ett nytt namn Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i	Budgetrubrik	Typ			Bidrag
	Budgetrubrik	avanslag			Bidrag
		avanslag
den
fleråriga	Nummer			från		från	enligt artikel
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame	[Beteckning…………………………………	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		tredje-	21.2 b i budget-
n	[Beteckning…………………………………	diff.	länder	kandidat-		tredje-	21.2 b i budget-
n	……]	diff.	länder	länder		länder	förordningen
							förordningen


	[XX.YY.YY.YY]		JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
			JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

Säkerhet och medborgarskap

budgetramen

För in så många år som

Europeiska unionens asylbyrå

År201

År2019

År2020

behövs för att redovisa

inverkan på

TOTALT

744

resursanvändningen (jfr

punkt 1.6)

Driftsanslag

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1)

Betalningar

(2)

Budgetrubrik (nr)

Åtaganden

(1a)

Betalningar

(2a)

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program45

Budgetrubrik (nr)		(3)

	Åtaganden	=1+1a	66.206	86.971	96.686	114.100	363.963
TOTALA anslag	Åtaganden	+3
		+3

			66.206	86.971	96.686	114.100	363.963
för Europeiska unionens asylbyrå	Betalningar	=2+2a	66.206	86.971	96.686	114.100	363.963
	Betalningar	+3
		+3

Med år n avses det år då förslaget ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Rubrik i den fleråriga		5			Administrativa utgifter
	budgetramen		5			Administrativa utgifter
	budgetramen

														Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				År201				År201	År201		År202			TOTALT
					7		8		9			0		TOTALT
					7		8		9			0

	KOMMISSIONEN

Personalresurser					0,536		0,536		0,536			0,536		2,144
Övriga administrativa utgifter					0,030		0,030		0,030			0,030		0,120
	Totalt kommissionen	Anslag			0,566		0, 566		0, 566			0, 566		2,264


	TOTALA anslag	(summa åtaganden	=
	för RUBRIK 5	(summa åtaganden	=		0, 566		0, 566		0, 566			0, 566		2,264
	för RUBRIK 5	summa betalningar)			0, 566		0, 566		0, 566			0, 566		2,264
	i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
	i den fleråriga budgetramen

														Miljoner euro (avrundat till tre
														decimaler)

				År2017				År2018		År2019			År2020	TOTALT
					46			År2018		År2019			År2020	TOTALT

	TOTALA anslag	Åtaganden			66.206,5			86.971,5		96.686,5			114.100,5	363.963,5
	TOTALA anslag	Åtaganden
	för RUBRIKERNA 1–5
	för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar			66.206,5			86.971.5		96.686,5			114.100,5	363.963,5
	i den fleråriga budgetramen	Betalningar

46Med år n avses det år då förslaget ska börja genomföras.

3.2.2.Beräknad inverkan på anslagen för Europeiska unionens asylbyrå

– Förslaget kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-								År2017					År2018				År2019					År2020				TOTALT
och
och
resulta
tbeteck
ning																								Tot
		Typ47		Genomsnitt	Antal					Antal				Antal					Antal					Tot
		Typ47		Genomsnitt																				alt
				liga				Kostn.					Kostn.				Kostn.					Kostn.		anta		Total kostnad
				liga				Kostn.					Kostn.				Kostn.					Kostn.				Total kostnad
				kostnader																				l
																								l

SPECIFIKT MÅL nr 148 Underlätta tillämpningen av och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet
-		Stödja
Resulta		verksamhet	för
t		genomförande		90.104,922	70	7.810.000,00			120		10.810.000,00			150	13.810.000,00			170		13.523.510,20			510		45.953.510,200
t		av	det	90.104,922	70	7.810.000,00			120		10.810.000,00			150	13.810.000,00			170		13.523.510,20			510		45.953.510,200
		av	det
		gemensamma
		europeiska
		asylsystemet
-		Stödja
Resulta		(verksamhet som		40.586,80	100	6.081.250			150		6.081.250			200	6.981.250			200		7.237.654			650		26.381.404,080
t		avser)	det
t		praktiska
		praktiska

-		Information	om
Resulta		ursprungsland
t		och gemensam		494.651,327	8		4.306.250,00		10			4.645.000,00		10		4.845.000,00		12			5.989.803,06		40		19.786.053,060
t		analys
		analys

Delsumma för specifikt				625.343,05	178		18.197.500,000		280			21.536.250,000		360		25.636.250,000		382			26.750.967,340		1200		92.120.967,340
	mål nr 1			625.343,05	178		18.197.500,000		280			21.536.250,000		360		25.636.250,000		382			26.750.967,340		1200		92.120.967,340
	mål nr 1

Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: Specifikt mål:

SPECIFIKT MÅL nr 2… Ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna

-		Operativt bistånd		572.666,823	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	280	114.533.364,620
Resulta				572.666,823	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	70	28.633.341,16	280	114.533.364,620
Resulta
t
-		Samarbete	med	73.281,678	15	1.240.000,00	20	1.740.000,00	25	1.740.000,00	30	1.875.351,02	90	6.595.351,020
Resulta		partner	och	73.281,678	15	1.240.000,00	20	1.740.000,00	25	1.740.000,00	30	1.875.351,02	90	6.595.351,020
Resulta		partner	och
t		intressenter
t
-		Operativa
Resulta		standarder	och	43.969,007	15	500.000	20	700.000	20	800.000	20	1.297.675,51	75	3.297.675,510
t		riktlinjer	samt	43.969,007	15	500.000	20	700.000	20	800.000	20	1.297.675,51	75	3.297.675,510
		riktlinjer	samt
		bästa metoder på
		bästa metoder på
		asylområdet
-		Kommunikation,		82.441,888	10	500.000	10	700.000	10	800.000	10	1.297.675,51	40	3.297.675,510
Resulta		informationsutby		82.441,888	10	500.000	10	700.000	10	800.000	10	1.297.675,51	40	3.297.675,510
Resulta		informationsutby
t		te
t
Delsumma för specifikt				772.359,40	110	30.873.341,155	120	31.773.341,155	125	31.973.341,155	130	33.104.043,195	485	127.724.066,660
	mål nr 2			772.359,40	110	30.873.341,155	120	31.773.341,155	125	31.973.341,155	130	33.104.043,195	485	127.724.066,660
	mål nr 2

	TOTALA			1.309.064,436	288	49.070.841,155	400	53.309.591,155	485	57.609.591,155	512	59.855.010,535	1685	219.845.034,000
KOSTNADER				1.309.064,436	288	49.070.841,155	400	53.309.591,155	485	57.609.591,155	512	59.855.010,535	1685	219.845.034,000
KOSTNADER

* I denna tabell anges endast driftsutgifter enligt avdelning 3

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalresurser		2017	2018	2019	2020
		2017	2018	2019	2020

C(2013)519		51	51	51	51
referensscenario		51	51	51	51
referensscenario

Ändringar		40	40	40	40

Ändrat		91	91	91	91
referensscenario		91	91	91	91
referensscenario

Begärda
kompletterande		64	59	70	82
tjänster (icke		64	59	70	82
tjänster (icke
kumulativa)*

Antal tjänster enligt		155	214	284	366
tjänsteförteckningen

Varav AD-tjänster		107	135	179	231
Varav AD-tjänster

Varav AST-tjänster		48	79	105	135
Varav AST-tjänster

Extern personal		52	83	106	134
(heltidsekvivalenter)

Varav		41	72	95	123
kontraktsanställda

Varav	utsända	11	11	11	11
nationella experter

Totalt	antal	207	297	390	500
anställda

*För 2017 är 34 tjänster inom ramen för det nuvarande mandatet under 2017 medan 30 ytterligare tjänster begärs med avseende på det nya mandatet.

		Personalutgifter				2017			2018		2019		2020

		Tjänster som tas upp i
		tjänsteförteckningen				16.482.000			24.723.000		33.366.00		43.550.000
		(antal personer)				16.482.000			24.723.000		33.366.00		43.550.000

		- Varav AD-tjänster			12.060.000			16.214.000		21.038.000		27.470.000

		- Varav AST-tjänster			4.422.000			8.509.000		12.328.000		16.080.000

		Extern		personal		3.238.000			4.813.000		6.703.000		8.488.000
		(heltidsekvivalenter)				3.238.000			4.813.000		6.703.000		8.488.000
		(heltidsekvivalenter)

	-			Varav	2.380.000			3.955.000		5.845.000		7.630.000
		kontraktsanställda			2.380.000			3.955.000		5.845.000		7.630.000

	-		Varav	utsända	858.000			858.000		858.000		858.000
	-		Varav	utsända
SV							72							SV

nationella experter

Totalt antal anställda	19.720.000	29.536.000	40.069.000	52.038.000
Totalt antal anställda

Förslaget är förenligt med kravet på en femprocentig personalnedskärning (2013–2017) eftersom byråns personal gradvis minskas med 1 % i tjänsteförteckningen för 2017 (en liknande nedskärningstakt användes år 2013–2016).

Under 2014–2015 förstärktes byråns tjänsteförteckning med ytterligare 40 tjänster för att byrån skulle kunna hantera asylrelaterade behov i olika medlemsstater på effektivast möjliga sätt. För att kunna genomföra sina nya uppgifter enligt förordningen behöver byrån dock minst 275 ytterligare anställda fram till 2020. Särskilt behövs följande förstärkningar av personalen:

Ytterligare personal som Europeiska stödkontoret för asylfrågor behöver för att fullgöra sina nya

uppgifter enligt det nya mandatet

(per operativt mål)

Totalt personal

AST

KONTRAKTSANSTÄLLDA

Syfte

(heltidsekvivalenter)

Mål 1: Mekanism

för

övervakning

och

utvärdering av asyl- och mottagningssystem

samt ett förfarande för övervakning och

utvärdering genom byrån. Förvaltning och

drift av Dublinsystemet

Mål 2: Information om genomförandet av

det gemensamma europeiska

asylsystemet

Utbyte av information mellan medlemsstater

Analys av information om asylsituationen

Kvalitetsprocesser och sakkunskap

Mål 3: Europeiska nätverk för information

om ursprungsländer Gemensam analys av

information

ursprungsländer

Fastställande av säkra ursprungsländer och

säkra tredjeländer

126

Mål

Operativ

plan

Reserv

för

asylinsatser

Asylstödgrupper

Omplaceringsverksamhet. Oproportionerligt

tryck på asyl- och mottagningssystem

Teknisk

utrustning

Stödgrupper

för

migrationshantering

Mål

Samarbete

med

Europeiska

stödkontoret för asylfrågor om läder som

omfattas

den

europeiska

grannskapspolitiken (öronmärkt) Samarbete

med

Danmark,

associerade

länder,

tredjeländer, unionens byråer, organ och

kontor,

FN:s

flyktingkommissariat

och

andra internationella organisationer, stöd till

medlemsstaterna inom ramen för det

gemensamma

europeiska

asylsystemet,

rådgivande forum

23	11	9	3	Mål 6: Operativa standarder och riktlinjer
				samt bästa praxis

15	2	7	6	Mål 7: Kommunikationsinitiativ inom
				ramen för egna initiativ på områden som
				omfattas av det egna mandatet.

28	9	15	4	Stöd till ledning och administration med
				avseende på de nya uppgifterna

357	174	101	82

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

				För in så många
				år som behövs
				för att redovisa
2017	2018	2019	2020	inverkan på
				resursanvändnin
				gen (jfr punkt
				1.6)

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter)49

XX01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och byråns anställda finansierade genom ramanslaget)

XX01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

-vid huvudkontoret

XX01 04 yy 50

-vid delegationer

XX01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT	4	4	4	4

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Företräda kommissionen i byråns styrelse. Utarbeta kommissionens yttrande om det
	årliga arbetsprogrammet och bevaka dess genomförande. Övervaka förberedelserna av
	byråns budget och bevaka genomförandet av budgeten. Bistå byrån med utveckling av
	verksamheten i enlighet med EU:s politik, bland annat genom att delta i expertmöten.

Extern personal

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen och kan komma

att innefatta användning av särskilda instrument enligt definitionen i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/201351.

– Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Byråns budget för 2015 och 2016 har förstärkts avsevärt. I 2015 års budget tillfördes 40 anställda i tjänsteförteckningen, med hänsyn till byråns allt viktigare roll när det gäller att stödja medlemsstaterna i asylfrågor. 2016 års budget innebar en kraftig ökning av driftsutgifterna och de insatser som Europeiska stödkontoret för asylfrågor gör för att stödja medlemsstater ökar ständigt i omfattning.

– Förslaget förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras52.

3.2.5.Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget.

– Förslaget kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

						För in så många år som behövs
		2017	2018	2019	2020	för att redovisa inverkan på	Totalt
		2017	2018	2019	2020	resursanvändningen (jfr punkt	Totalt
						resursanvändningen (jfr punkt
						1.6)

Bidrag från länder som är		pm	pm	pm	pm
associerade	till
Schengensamarbetet

TOTALA anslag som
tillförs genom
samfinansiering

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

Jfr artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets inverkan på inkomsterna53
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det					För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	ÅrN	ÅrN+1	ÅrN+2	ÅrN+3	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande					redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret					redovisa inverkan på resursanvändningen
							(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

53När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.