Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017-2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EU-dokument COM(2015) 701)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.11.2015

COM(2015) 701 final

2015/0263 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om

ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013

{SWD(2015) 750 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Det är viktigt att skapa en sund omgivning av regler och institutioner samt en friktionsfri ekonomi om man vill skärpa konkurrenskraften, stimulera investeringar, främja nya arbetstillfällen, höja levnadsstandarden och generera hållbar tillväxt i alla medlemsstater i unionen. Många ekonomier i unionen har genomgått och genomgår fortfarande anpassningsprocesser inriktade på att justera makroekonomiska obalanser som vuxit fram under senare tid, och många konfronteras med låg potentiell tillväxt. Situationen är ofta ett resultat av senarelagda eller otillräckliga strukturreformer i de respektive ekonomierna. Unionen har betonat genomförda strukturreformer bland sina politiska prioriteringar som ett sätt att säkra hållbar återhämtning, låta tillväxtpotentialen stärka anpassningskapaciteten och stödja konvergensprocessen.

Reformer måste vara noggrant utformade, förankrade i lag och verksamt genomförda. Framgångsrika reformer kräver mer än att den nödvändiga lagstiftningen antas. De kräver också att lagstiftningen genomförs verkningsfullt, vilket innebär att de strukturella problemen i de offentliga förvaltningarna (t.ex. kompetens, rörlighet, incitament, förändringar i arbetsprocesser, etc.) liksom utmaningar på de ekonomiska och samhälleliga områdena måste angripas. Det kan dröja innan fördelarna med reformerna blir verklighet. Ett tidigt och effektivt genomförande är därför avgörande i såväl krisdrabbade som strukturellt svaga ekonomier.

Erbjudet tekniskt stöd har haft avgörande betydelse för de ekonomiska anpassningarna i Cypern och Grekland (via stödgruppen för Cypern och arbetsgruppen för Grekland). Erfarenheterna av det tekniska stöd som erbjöds Cypern och Grekland på snart sagt alla offentliga politikområden ger nyttiga lärdomar inför framtiden med mer omfattande tekniska stödinsatser till i stort sett alla medlemsstater1.

Mot denna bakgrund är avsikten att sörja för en breddning – inom ramen för stödtjänsten för strukturreformer – av det tekniska stödet till att omfatta alla medlemsstater som begär det. Faktiskt har medlemsstaterna nytta av stöd när de tar sig an utmaningar vid utformning och genomförande av institutions-, struktur- och förvaltningsreformer. Utmaningarna kan bero på sådana omständigheter som begränsad kapacitet när det gäller förvaltning och institutioner, inadekvat tillämpning eller genomförande av unionsrätten.

Vidare är ett bättre genomförande av unionens regelverk en av kommissionens prioriteringar2. I detta sammanhang angav kommissionen att man vill ”[s]amarbeta med medlemsstaterna för att undersöka de bästa sätten att säkerställa efterlevnaden av EU:s lagstiftning på nationell nivå”.

Uttrycket ”medlemsstat” inbegriper de statliga myndigheterna.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Bättre lagstiftning för bättre resultat — en EU-agenda, Strasbourg, 19.5.2015 (COM(2015) 215 final).

I meddelandet angav kommissionen att den behöver ”[s]amarbeta med medlemsstaterna för att undersöka de bästa sätten att säkerställa efterlevnaden av EU:s lagstiftning på nationell nivå [och f]ortsätta att noggrant övervaka att EU-direktiv införlivas i tid på ett tydligt och korrekt sätt och att EU:s regler genomförs och tillämpas i alla medlemsstater, begränsa rättslig osäkerhet och göra det möjligt för enskilda och företag att dra nytta av de möjligheter den inre marknaden erbjuder”.

Behovet av samarbete med medlemsstaterna ger sig också tillkänna när det gäller upptäckta luckor i genomförandet av reformerna till följd av de landsspecifika rekommendationer som utfärdas i samband med den europeiska planeringsterminen.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att inrätta ett stödprogram för strukturreformer med målsättningen att stärka medlemsstaternas övergripande kapacitet att bereda och genomföra tillväxtfrämjande institutions-, struktur- och förvaltningsreformer, inklusive genom hjälp att använda unionsfonderna3 effektivt och ändamålsenligt när det rör sig om medlemsstater som begär hjälp av unionen för detta ändamål.

Stöd via programmet kommer att ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat för hjälp med i) genomförande av reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt till landspecifika rekommendationer utfärdade i samband med den europeiska planeringsterminen, och/eller andra insatser i samband med genomförande av unionsrätten, ii) reformer knutna till genomförandet av ekonomiska anpassningsprogram i medlemsstater som får finansiellt unionsstöd och iii) reformer som medlemsstaterna själva tar initiativ till för att uppnå hållbara investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen.

Hjälp med reformer – inbegripet hjälp att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt (dvs. europeiska struktur- och investeringsfonder, ESI-fonder, enligt definitionen i förordningen om gemensamma bestämmelser4, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, FEAD5, liksom fonderna knutna till asyl, migration och gränskontroller6) – kommer att inriktas på särskilda politikområden, särskilt offentlig finansförvaltning, budgetprocesser, skuld- och skatteförvaltning, institutionsreformer och effektivitet och serviceinriktning i den offentliga förvaltningen, verksam rättsstat, reformer för rättssystemet och kraftigare insatser mot bedrägeri, korruption och penningtvätt, företagsklimat, utveckling av den privata sektorn, tillgång till finansiering, investeringar, finanssektorspolitik, privatiseringsprocesser, handel och utländska direktinvesteringar, konkurrens, offentlig upphandling, hållbar sektorutveckling och stöd till innovation och utbildning, arbetsmarknadspolitik, social inkludering, socialförsäkring och sociala trygghetssystem, folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem, asyl, migration och gränspolitik samt politikområdena jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling.

3Uttrycket ”unionsfonderna” avser europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD), asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet (ISF).

4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

5Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

6Förordning (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, förordning (EU) nr 513/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och förordning (EU) 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Programmet kommer att bli ett komplement till de befintliga anslag för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd som finns i andra av unionens finansieringsprogram inom den fleråriga budgetramen och till tekniskt stöd och andra insatser som finansieras av unionsfonderna.

Flera unionsprogram omfattar faktiskt möjligheten att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna genom användning av vissa offentligpolitiska insatser på särskilda områden. För varje särskilt ändamål och på varje område är de utformade för att främja gynnsamma villkor för ekonomisk tillväxt, sociala och miljömässiga hänsyn och förbättringar. Den hjälp som erbjuds via dessa program kännetecknas av en särskild ämnesinriktning och bidrar till att uppnå särskilda mål för det relevanta programmet.

Avsikten med det föreslagna programmet är att skapa ett mervärde och komplettera redan lyckade resultat av befintliga stödåtgärder genom fokus på sådana aspekter som ligger närmare att erbjuda råd och sakkunskap på fältet, dvs. handledning (om möjligt med hjälp av utposterade experter) för de nationella myndigheterna hos den hjälpsökande medlemsstaten genom hela reformprocesen eller under angivna skeden eller perioder i processen. Detta skulle kunna gälla de mest angelägna hjälpbehoven i ett land enligt en ömsesidig överenskommelse mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

Unionsstödets effektivitet skulle stärkas om det hade fördel av en övergripande strategi som sträcker sig över ett större spektrum av unionspolitikområden samordnade i ett enda system och som eftersträvar att på begäran erbjuda skräddarsytt tekniskt stöd på fältet av experter från kommissionen och medlemsstaterna. Detta kompletterande stöd skulle ha följande utmärkande egenskaper: a) förmåga att ge tekniskt och finansiellt stöd till alla medlemsstater på ett vidsträckt offentligpolitiskt reformområde via ett enda system, och b) möjlighet att erbjuda fysisk närvaro på plats på ständig basis, närhelst det krävs och i samförstånd med den berörda medlemsstaten.

Detta överensstämmer med praxis hos vissa internationella organisationer, t.ex. internationella finansinstitut, som under många år har byggt upp en kapacitet att stödja de länder där de arbetar med tekniskt stöd i samband med såväl utlåningsaktivitet som annan aktivitet.

Det föreslagna programmet kommer att ge tekniskt stöd ett mera övergripande grepp. Stödet via programmet kommer att erbjudas tvärs över politikområdena, men det kommer att fokusera på de mest angelägna reformbehoven i det berörda landet enligt vad som klarlagts i den makroekonomiska övervakningsprocessen eller enligt vad som framgår av luckor/brister i genomförandet av unionens regelverk. På grund av det landspecifika helhetsgreppet i kombination med att stödet går till de viktigaste strukturreformerna i medlemsstaterna i linje med unionens centrala politiska målsättningar kommer programmet att ge mervärde åt det stöd som redan ges via olika sektorsinriktade unionsprogram och via insatser från unionsfonderna. I synnerhet kommer mervärdet av insatser via programmet i relation till andra unionsinstrument att säkerställas tack vare att beslutet om stöd åt en hjälpsökande medlemsstat fattas med vederbörligt beaktande av befintliga insatser och åtgärder finansierade med unionsfonderna eller via andra unionsprogram i den berörda medlemsstaten.

Kommissionen och stödmottagande medlemsstater ska inom sina respektive ansvarsområden främja synergier och borga för ändamålsenlig samordning mellan programmet och andra unionsprogram eller unionsinstrument, särskilt med åtgärder finansierade av unionsfonderna. De ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa samstämmighet och undvika dubbelarbete i planerings- och genomförandeskedena mellan insatser via programmet och åtgärder via andra unionsprogram.

I synnerhet kommer kommissionen att stärka samordningen av de interna arbetsrutinerna genom att skapa en samordningsmekanism för företrädare för de mest involverade avdelningarna, så att det stöd som erbjuds via unionsprogram och unionsfonderna är konsekvent och utesluter dubblering.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Europa 2020-strategin7 syftar till att skapa förutsättningar för smart och hållbar tillväxt för alla i samtliga medlemsstater. Ekonomisk tillväxt är grundläggande för att minska arbetslösheten, förbättra den sociala sammanhållningen och höja levnadsstandarden. Unionen har betonat genomförda strukturreformer bland sina politiska prioriteringar som ett sätt att säkra hållbar återhämtning, låta tillväxtpotentialen stärka anpassningskapaciteten och stödja konvergensprocessen.

En reformprocess är komplex, ofta dyr, den kräver sakkunskap på olika områden samtidigt och kan ha gränsöverskridande verkan. Unionsstöd kan stärka medlemsstaternas förmåga att gripa sig an genomgripande, tillväxtfrämjande reformer som påverkar hela unionen.

Programmet kommer att genomföras i nära samarbete med de berörda nationella myndigheterna och bidra aktivt till att stärka deras administrativa förmåga att reformera institutioner, förvaltning, ekonomiska och samhälleliga sektorer i syfte att uppnå enklare, effektiva och moderna strukturer som står medborgare och företag till tjänst.

Slutligen kommer programmet att göra det möjligt att erbjuda det tekniska stöd som är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av viktiga nya inremarknadskomponenter (inklusive den digitala delen). Till exempel planeras i handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion8 tekniskt stöd för utveckling av kapitalmarknaden. Programmet kan tillhandahålla nödvändig inramning och finansiering av sådant stöd.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artiklarna 175 tredje stycket och 197.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

I artikel 175 tredje stycket i EUF-fördraget anges att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

I artikel 197.2 i EUF-fördraget anges att unionen får stödja medlemsstaternas ansträngningar att förbättra sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten, bl. a. genom att underlätta utbyte av information och att främja utbildningsprogram. Ingen medlemsstat är skyldig att utnyttja detta stöd. Europaparlamentet och rådet ska genom det ordinarie

Meddelande från kommissionen Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, Bryssel, 3.3.2010, KOM(2010) 2020 slutlig.

lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som är nödvändiga för att bidra till att förverkliga detta mål; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

I förening tillåter artiklarna 175 tredje stycket och 197.2 en övergripande strategi som via ett unionsprogram stödjer förmågan och ansträngningarna hos medlemsstaternas nationella myndigheter när de genomför tillväxtfrämjande reformer (institutionsreformer – inklusive styrning – struktur- och/eller förvaltningsreformer) för att stärka hållbar utveckling och innovation och, i detta sammanhang, för att använda unionsfonderna mer effektivt och ändamålsenligt.

Dessutom anges i artikel 121 att samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik är en fråga av gemensamt intresse.

Med hänsyn till artiklarna 175 och 197 kan programmet bidra avgörande till att i) stärka medlemsstaternas administrativa förmåga att verksamt genomföra unionsrätten genom administrativt samarbete mellan nationella myndigheter i medlemsstaterna, och ii) stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen, parallellt med insatserna via ESI-fonderna, varvid dessa tillsammans förväntas leda till iii) bättre samordning av den ekonomiska politiken i medlemsstaterna.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Finansieringen av de föreslagna insatserna genom det planerade programmet är i linje med principerna om europeiskt mervärde och subsidiaritet. Finansiering ur unionsbudgeten är i första hand inriktad på verksamhet vars mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva (”nödvändiga villkor”) och där ingripanden från unionen kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand.

Unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen (antingen internt i EU-institutionerna och från andra länder eller från internationella organisationer), främja utbyte av bästa praxis (liksom se till att den sprids systematiskt i unionen) till stöd för att målinriktade tillväxtfrämjande reformer genomförs i medlemsstaterna.

Unionsnivån kommer dessutom att mobilisera sakkunskapen mera verksamt, eftersom den nivån leder till stordriftsfördelar skapade genom att ett unionstäckande system för bästa praxis byggs upp.

Med hänsyn till detta bör insatserna stötta arbetet i medlemsstaterna och komplettera andra program och politiken på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå. Konkret kommer detta att betyda att stödinsatserna ges formen av handledning på fältet (om möjligt med hjälp av utposterade experter) för reformarbetet i de nationella myndigheterna under olika skeden eller perioder av reformprocessen, särskilt om de fokuserar på hjälp som inte redan är föremål för stödåtgärder via andra unionsprogram från unionsfonderna eller från nationella initiativ.

I synnerhet måste insatserna via programmet tillåta att lösningar utvecklas och lanseras som visserligen angriper nationella problem men som har potentiella effekter över gränserna och på unionsnivån och som bidrar till spridning av god praxis och bildande av kunskapsnätverk. I det långa loppet kommer insatserna via programmet att bidra till växande ömsesidigt förtroende mellan de stödmottagande medlemsstaterna och kommissonen.

Det föreslagna programmet är det bästa sättet att ge stöd på fältet åt de medlemsstater som genomför tillväxtfrämjande reformer, eftersom unionen har bättre förutsättningar än

medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen och tillhandahålla ett samordnat angreppssätt på tekniskt stöd till hjälpsökande medlemsstater.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet. Det stöd som erbjuds medlemsstaten kommer att grundas på en begäran om stöd från medlemsstaten själv. Stödets omfattning kommer kommissionen och den berörda medlemsstaten att enas om tillsammans.

3.RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR GREKLAND, FÖRHANDSBEDÖMNING AV DET FÖRESLAGNA PROGRAMMET

•Utvärdering av arbetsgruppen för Grekland

Det tekniska stöd som kommissionen (samordnat av arbetsgruppen för Grekland) gav Grekland i syfte att stödja genomförandet av det ekonomiska anpassningsprogrammet var föremål för en utvärdering av en oberoende konsultfirma i juli 20149. Utvärderingen bedömde det tekniska stöd som erbjöds de nationella myndigheterna på två centrala områden, nämligen skatteförvaltningen och den statliga förvaltningen. Den baseras på fler än 40 intervjuer med nyckelpersoner, både givare och mottagare av tekniskt stöd. Bland nyckelpersonerna återfinns politiska ledare, höga chefer, mellanchefer och tjänstemän från Grekland, andra deltagande medlemsstater och internationella organisationer.

Utvärderingens slutsats var i stora drag att det tekniska stöd som tillhandahölls och samordnades av arbetsgruppen för Grekland bidrog till genomförandet av reformprogrammet i Grekland på områdena skatteförvaltning och statlig förvaltning under åren 2011–2013. Slutsatsen baserades på en bedömning av hur verksamt, effektivt, relevant och uthålligt stödet var och bekräftades mestadels av svaren från de flesta av de berörda parterna som angav att de genomförda reformerna inte hade blivit verklighet utan det tekniska stödet från arbetsgruppen för Grekland.

Om framtiden för tekniskt stöd anges följande i rapporten: Technical Assistance should not only be provided when an EU country is in crisis. It should be a normal activity within the EU. The European Commission can work with Member States to establish a permanent structure with a dedicated budget to enable co-operation and exchange of expertise between Member States and co-ordinate the provision of Technical Assistance to all Member States to enable sharing and adoption of best practice. Exchanging best practice not just in ideas but in implementation of those ideas has been highlighted as important in the feedback received.

Med detta i åtanke kommer det föreslagna programmet att tillåta ökat utbud av tekniskt stöd och inriktas på att tillåta unionen att samarbeta med och erbjuda tekniskt stöd på fältet till medlemsstaternas nationella myndigheter när de utformar och genomför tillväxtfrämjande

9Slutrapport, juli 2014: ”VC/2014/0002 Preliminary Evaluation of the Technical Assistance provided to Greece in 2011-2013 in the areas of Tax Administration and Central Administration Reform”, Alvarez &

Marsal Taxand och Adam Smith International för Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/about/taskforce-greece/pdf/tfgr/evaluation_report_alvarez_july_2014_en.pdf

strukturreformer parallellt med det finansiella unionsstöd länderna får och under ett ekonomiskt anpassningsprogram.

•Förhandsbedömning av stödprogrammet för strukturreformer

En förhandsbedömning av det föreslagna programmet har gjorts av kommissionen under andra halvåret 201510.

Förhandsbedömningen tillstyrker kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020. I förhandsbedömningen behandlas kraven i artikel 30.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen).

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

En utvärdering av det tekniska stöd som tillhandahölls av arbetsgruppen för Grekland på områdena skatteförvaltning och statlig förvaltning har använts som externt sakkunnigutlåtande till stöd för detta förslag. Dessutom har återkoppling från medlemsstater som hjälpte till med tekniskt stöd till Grekland och Cypern beaktats.

•Bedömning av alternativ

Kommissionen har granskat följande två alternativ i förhandsbedömningen som åtföljer förslaget: Ett första nollalternativ som inte innebär någon förändring av den nuvarande situationen och ett andra alternativ där ett för ändamålet särskilt finansieringsprogram inrättas.

Med nollalternativet skulle tekniskt stöd fortfarande erbjudas genom a) ett antal av unionens finansieringsprogram (öppna för alla medlemsstater) inom den fleråriga budgetramen på särskilda politikområden, och b) det ”utvidgade” tekniska stödet (dvs. stöd som skräddarsys för landspecifika behov, som spänner över flera offentligpolitiska områden och ges på ett övergripande sätt med ett helhetsgrepp på det specifika landet) kopplat till genomförande av reformer inom ramen för ett makroekonomiskt anpassningsprogram för medlemsstater som får finansiellt unionsstöd (detta gäller för närvarande Grekland och Cypern).

Detta tekniska stöd skulle ha erbjudits enligt målen i det relevanta unionsprogrammet och, när det gäller det ”utvidgade” tekniska stödet, enligt målen i den särskilda bestämmelsen i förordning (EU) nr 1303/2013 för medlemsstater i ekonomiska svårigheter11.

Med det andra alternativet inrättas ett för ändamålet särskilt finansieringsprogram, stödprogrammet för strukturreformer, och tekniskt stöd erbjuds till vilken medlemsstat som helst på begäran i syfte att stödja genomförandet av tillväxtfrämjande reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt till de landspecifika rekommendationerna, och insatser knutna till genomförande av unionsrätten samt reformer som medlemsstaten själv tar initiativ till för att uppnå hållbara investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen. Programmet skulle

10”Commission Staff Working Document Ex-ante Evaluation accompanying the document Proposal for a Regulation (EU) No XXX/XXX of the European Parliament and of the Council on the establishment of the Structural Reform Support Programme for the period 2017 to 2020 and amending Regulations (EU) No1303/2013 and (EU) No 1305/2013”, Bryssel, XXX, COM(2015) XXX final.

11Jfr artikel 58.1.l i förordning (EU) nr 1303/2013.

också innebära att det finansiella unionsstödet till medlemsstater som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram kan fortsätta.

På grundval av förhandsbedömningen är det andra alternativet att föredra eftersom det tillåter att stöd erbjuds alla medlemsstater på ett organiserat och systematiskt sätt.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är fristående från strävandena att uppnå ändamålsenlighet och förenkling. Det leder inte till några efterlevnadskostnader för de små och medelstora företagen eller för någon annan berörd part.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget skulle kunna ha en positiv effekt genom att de grundläggande rättigheterna i unionen skyddas och utvecklas om medlemsstaterna efterfrågar och får tekniskt stöd på relevanta områden. Som exempel kan nämnas att tekniskt stöd på sådana områden som migration, arbetsmarknad och socialförsäkring, hälso- och sjukvård, utbildning, miljön, egendom, offentlig förvaltning och rättssystemet kan stötta grundläggande rättigheter i unionen, t.ex. värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, medborgerliga rättigheter och rättvisa.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den beräknade kostnaden för att genomföra stödprogrammet för strukturreformer under perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2020 kommer att bli högst 142 800 000 euro i löpande priser över en period på fyra år. Finansieringsöversikten innehåller närmare uppgifter.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Programmets måluppfyllelse kommer att övervakas och utvärderas med hjälp av ett antal indikatorer kopplade till de moment som ingår i tekniskt stöd12. Följande kommer att ingå: antal och typ av nationell myndighet som fick stöd, antal och typ av stödgivare, antal och typ av godkänd insats som utfördes (t.ex. tillhandahållande av experter, utbildningsinsatser, seminarier, etc.), antal politiska initiativ (t.ex. handlingsplaner, färdplaner, handledningar, rekommendationer, rekommenderad/antagen lagstiftning). De kvantitativa uppgifterna kommer att samlas in i samband med de landspecifika rekommendationerna, insatser kopplade till genomförande av unionsrätten, ekonomiska anpassningsprogram eller reformer som en medlemsstat tar på eget initiativ. Indikatorer på måluppfyllelse kommer att härröra ur de relevanta åtgärder de stödmottagande medlemsstaterna vidtagit till följd av stödinsatser via programmet. Denna information kommer också att delas upp på de landspecifika rekommendationerna, insatser kopplade till genomförande av unionsrätten, ekonomiska anpassningsprogram eller reformer som medlemsstater tar på eget initiativ. Dessutom kommer

12Se lagförslagets bilaga.

återkoppling från de stödmottagande nationella myndigheterna liksom återkoppling från stödgivarna om verkan och/eller resultat av stödet per politikområde och berörd medlemsstat att tjäna som kvalitetsindikator på de förväntade resultaten. Vidare kommer förändringen i de relevanta berörda parternas uppfattning om hur väl programmet bidrar till att reformerna lyckas vara en nyckelindikator. I den mån sådan finns kommer lämplig kvantitativ och empirisk data också att användas för utvärderingsändamål.

De ovannämnda indikatorerna kommer att användas med hänsyn tagen till de data och den information som finns att tillgå och kan, om det är lämpligt, anpassas av kommissionen under programmets löptid på grundval av de befogenheter som kommer att delegeras till kommissionen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Programmets allmänna mål är att bidra till reformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter hjälp med att reformera institutioner, styrelseformer, förvaltning, ekonomiska och samhälleliga sektorer när de tar itu med ekonomiska och sociala utmaningar med siktet inställt på att stärka konkurrenskraften och tillväxten, skapa nya jobb och öka investeringarna, särskilt i sammanhanget ekonomiska styrprocesser, även genom hjälp att använda unionsfonderna ändamålsenligt och effektivt (artikel 4).

Programmets särskilda mål är att stödja de nationella myndigheternas strävanden att utforma sina reformer så att de motsvarar gällande prioriteringar, att stärka deras förmåga att uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt, att stödja deras ansträngningar att välja och använda lämpliga processer och metoder samt, slutligen, att hjälpa dem att öka effektivitet och ändamålsenlighet i förvaltningen av mänskliga resurser. Det ovannämnda stödet kommer att inriktas på särskilda politikområden, t.ex. offentlig finansförvaltning, budgetprocesser, skuld- och skatteförvaltning, institutionsreformer och effektivitet och serviceinriktning i den offentliga förvaltningen, verksam rättsstat, reformer för rättssystemet och kraftigare insatser mot bedrägeri, korruption och penningtvätt, företagsklimat, utveckling av den privata sektorn, tillgång till finansiering, investeringar, finanssektorspolitik, privatiseringsprocesser, handel och utländska direktinvesteringar, konkurrens, offentlig upphandling, hållbar sektorutveckling och stöd till innovation och utbildning, arbetsmarknadspolitik, social inkludering, socialförsäkring och sociala trygghetssystem, folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem, asyl, migration och gränspolitik samt politikområdena jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling (artikel 5).

Programmet kommer att finansiera sådana insatser som bl.a. seminarier, konferenser och workshoppar, arbetsbesök, undersökningar, utforskning, analyser och enkäter, utvärderingar och konsekvensanalyser, projektberedning, genomförande och resultatbedömning, kapacitetsuppbyggnad inom it, sakkunskap på politikområden, förändringsprocesser, lag-, institutions-, struktur- och/eller förvaltningsreformer, experter (ev. utposterade), organisation av operativt stöd på fältet på sådana områden som asyl, migration, gränskontroller (artikel 6). Insatserna kan vara knutna till olika skeden eller perioder i reformprocessen.

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna kommer att säkerställa samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan insatserna via detta program och insatser via andra unionsinstrument i den berörda medlemsstaten, särskilt sådana som finansieras genom unionsfonderna (artikel 13). Dubbel täckning av samma kostnad kommer att undvikas (artikel 11).

En begäran om stöd via detta program kommer att göras av den medlemsstat som önskar stödet. En begäran kan göras under dialogen inom den europeiska planeringsterminen eller i varje fall före den 31 oktober på kalenderåret. Begäran om stöd kan hänga ihop med följande tre fall: a) genomförande av reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt till landspecifika rekommendationer utfärdade i samband med den europeiska planeringsterminen, eller genomförande av andra insatser knutna till unionsrätten, b) genomförande av reformer knutna till ekonomiska anpassningsprogram i medlemsstater som får finansiellt unionsstöd via befintliga instrument och c) genomförande av reformer som medlemsstaterna själva tar initiativ till, särskilt för att uppnå hållbara investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen.

Mot bakgrund av principerna om öppenhet, likabehandling och sund finansiell förvaltning kommer kommissionen att analysera medlemsstatens begäran om stöd, varvid kommissionen utgår från hur akuta, vitt- och djupgående de upptäckta problemen är, vilka stödbehoven per politikområde är samt gör en analys av socioekonomiska indikatorer och medlemsstatens allmänna administrativa kapacitet. På grundval av detta och med hänsyn tagen till befintliga insatser och åtgärder som finansieras av unionsfonderna eller av andra unionsprogram kommer kommissionen i nära samarbete med den berörda medlemsstaten att klarlägga de prioriterade stödområdena och stödets omfattning liksom det totala finansiella bidraget.

Vid tillämpningen av förordningen kommer kommissionen att fastställa fleråriga arbetsprogram som kommer att ange de politiska mål som eftersträvas genom det planerade stödet och de förväntade resultaten liksom finansieringsprioriteringar för de relevanta politikområdena. De fleråriga arbetsprogrammen kommer att specificeras närmare i årliga arbetsprogram för genomförande via genomförandebeslut (artikel 12).

Det finansiella anslaget för genomförande av programmet ska vara högst 142 800 000 euro (artikel 9). Detta kommer att dras från resurserna till tekniskt stöd på kommissionens initiativ i kraft av förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 1305/2013 och anslås på lämpligt sätt för användning inom programmets tillämpningsområde och syfte. Av denna anledning föreslås härmed att ändra artikel 91.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 51.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 (Artiklarna 17, 18).

Det är vidare möjligt att programmet får ytterligare finansiella medel genom frivilliga anslag från medlen till tekniskt stöd på initiativ av medlemsstaterna. Därför bör artikel 25 i förordning (EU) nr 1303/2013 ändras så att alla medlemsstater (och inte bara medlemsstater i tillfälliga ekonomiska svårigheter, vilket för närvarande är fallet) tillåts att bidra till programmets finansiella medel genom att överföra en del av medlen till tekniskt stöd på initiativ av medlemsstaten i kraft av artikel 59 i förordning (EU) nr 1303/2013 (artikel 17). Dessa ytterligare finansiella medel kan användas till att stödja insatser som bidrar till att genomföra unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla i enskilda stödmottagande medlemsstater (artikel 10).

2015/0263 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om

ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 197.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att unionen vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet måste beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor. Såsom vidare fastställs i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste miljöskyddskraven integreras i unionens politik i syfte att främja en hållbar utveckling.

(2)I artiklarna 120 och 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att medlemsstaterna ska föra sin ekonomiska politik så att de bidrar till att förverkliga unionens mål och inom ramen för de allmänna riktlinjer som rådet anger. Därmed är samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik en fråga av gemensamt intresse.

(3)Många medlemsstater har genomgått och genomgår fortfarande anpassningsprocesser inriktade på att justera makroekonomiska obalanser som vuxit fram under senare tid, och många konfronteras med låg potentiell tillväxt. Unionen har betonat genomförda strukturreformer bland sina politiska prioriteringar som ett sätt att säkra hållbar återhämtning, låta tillväxtpotentialen stärka anpassningskapaciteten och stödja konvergensprocessen.

(4)Reformer är till sin natur komplexa processer som kräver en fullständig kedja av högt specialiserade kunskaper och färdigheter. Att ta sig an strukturreformer på ett antal offentligpolitiska områden är krävande eftersom det ofta dröjer innan fördelarna blir verklighet. Att tidigt och effektivt utforma och genomföra reformer är därför avgörande i såväl krisdrabbade som strukturellt svaga ekonomier. I detta sammanhang har hjälp från unionen i form av tekniskt stöd haft stor betydelse för de ekonomiska anpassningarna i Cypern och Grekland under de senaste åren.

(5)Medlemsstater kan dra nytta av stöd när de tar itu med utmaningar vid utformning och genomförande av strukturreformer. Utmaningarna kan bero på olika omständigheter, däribland begränsad kapacitet när det gäller förvaltning och institutioner eller inadekvat tillämpning eller genomförande av unionsrätten.

(6)Unionen har lång erfarenhet av att ge särskilt stöd till den statliga förvaltningen och andra myndigheter i medlemsstaterna när det gäller kapacitetsuppbyggnad och andra liknande insatser på särskilda områden (t.ex. beskattning, tull, stöd för små och medelstora företag) och i samband med genomförande av sammanhållningspolitiken. Unionens erfarenhet av att hjälpa nationella myndigheter genomföra reformer bör användas till att stärka unionens förmåga att ge medlemsstaterna stöd. Det är verkligen nödvändigt med omfattande och integrerade insatser för att ge stöd åt de medlemsstater som genomför tillväxtfrämjande reformer och begär stöd av unionen i det hänseendet.

(7)Mot denna bakgrund är det nödvändigt att inrätta ett stödprogram för strukturreformer (nedan kallat programmet) med målsättningen att stärka medlemsstaternas kapacitet att bereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings-, och strukturreformer, inklusive genom hjälp att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Avsikten med programmet är att bidra till att uppnå gemensamma mål inriktade på ekonomisk återhämtning, nya arbetstillfällen, skärpt konkurrenskraft i Europa och stimulans för investeringar i den reala ekonomin.

(8)Stöd via programmet bör ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat på sådana områden som budget och beskattning, offentlig sektor, institutions- och förvaltningsreformer, rättssystemet, insatser mot bedrägeri, korruption och penningtvätt, företagsklimat, utveckling av den privata sektorn, investeringar, konkurrens, offentlig upphandling, privatiseringsprocesser, tillgång till finansiering, investeringar, handel, hållbar utveckling, innovation och utbildning, arbetsmarknadspolitik, folkhälsa, asyl och migrationspolitik, jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling samt finanssektorspolitik.

(9)Medlemsstaterna bör kunna begära stöd från kommissionen via programmet för hjälp med genomförande av reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt till landspecifika rekommendationer utfärdade i samband med den europeiska planeringsterminen, med insatser knutna till genomförande av unionsrätten liksom med genomförande av ekonomiska anpassningsprogram. De bör också kunna begära stöd i samband med att de genomför reformer på eget initiativ för att uppnå hållbara resultat när det gäller investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen.

(10)Efter en dialog med den hjälpsökande medlemsstaten, även dialogen i den europeiska planeringsterminen, bör kommissionen analysera begäran i ljuset av principerna om öppenhet, likabehandling och sund finansiell förvaltning och fastställa vilken typ av stöd som bör ges utifrån hur akuta, vitt- och djupgående de upptäckta problemen är, vilka stödbehoven på de angivna politikområdena är samt en analys av de socioekonomiska indikatorerna och medlemsstatens allmänna förvaltningskapacitet. I nära samarbete med den berörda medlemsstaten bör kommissionen också klarlägga de prioriterade stödområdena och stödåtgärdernas omfattning liksom det totala finansiella bidraget för stödet, varvid befintliga insatser och åtgärder finansierade av unionsfonderna eller andra unionsprogram måste tas med i beräkningen.

(11)I kommissionens meddelanden ”Översyn av EU:s budget”13 och ”En budget för

Europa 2020”14 betonas betydelsen av att fokusera finansieringen på verksamheter med tydligt europeiskt mervärde, dvs. där unionsnivån kan ge ett mervärde utöver vad medlemsstaterna kan. Detta innebär att stödinsatserna via programmet bör komplettera och samverka med andra program och annan politik på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå. Insatserna via programmet bör tillåta att man utarbetar och genomför lösningar på nationella utmaningar som påverkar utmaningar på det mellanstatliga planet eller unionsplanet och uppnår samstämmigt och konsekvent genomförande av unionsrätten. De bör dessutom bidra till att ytterligare utveckla förtroendet och främja samarbetet med kommissionen och bland medlemsstaterna. Vidare har unionen bättre förutsättningar än medlemsstaterna när det gäller att skapa ett system för utbyte av god praxis mellan jämbördiga deltagare liksom när det gäller att mobilisera sakkunskap.

(12)Det är nödvändigt att fastställa ett finansiellt anslag för programmet över en

fyraårsperiod för att anpassa dess löptid till den som gäller för den fleråriga budgetram som fastställs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/201315.

(13)Det finansiella anslaget till programmet bör omfatta finansiella medel tagna från de

anslag till tekniskt stöd på kommissionens initiativ som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/201316 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/201317. För att tillåta att anslagen tas därifrån är det nödvändigt att ändra de förordningarna.

(14)Medlemsstater som begär stöd bör kunna bidra till programmets finansiella anslag med extra anslag. Genom förordning (EU) nr 1303/2013 begränsas för närvarande möjligheten att överföra medel avsedda för tekniskt stöd på initiativ av en medlemsstat till de medlemsstater som befinner sig i tillfälliga ekonomiska svårigheter. Förordning (EU) nr 1303/2013 bör därför ändras så att alla medlemsstater tillåts delta i finansieringen av programmet. De medel som överförs till unionsbudgeten bör användas till att stödja insatser som bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla eller fondspecifika ändamål i de berörda medlemsstaterna.

(15)Den här förordningen bör genomföras i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201218 om de finansiella regler som gäller

KOM(2010) 700 slutlig, 19.10.2010. KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011.

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

16Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

1717Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

för Europeiska unionens årliga budget. Kommissionen bör fastställa fleråriga arbetsprogram som anger de politiska mål som eftersträvas, de förväntade resultaten av stödet liksom finansieringsprioriteringar för respektive politikområde. Dessa aspekter bör specificeras närmare i årliga program antagna genom genomförandeakter.

(16)Med hänsyn till hur viktigt det är att medlemsstaterna framhärdar i sina ansträngningar att genomföra struktur-, institutions- och förvaltningsreformer är det nödvändigt att tillåta en medfinansieringssats på 100 % av de stödberättigande kostnaderna för att uppnå programmets mål, samtidigt som principerna för medfinansiering och icke vinstdrivande syfte garanteras.

(17)På begäran av en medlemsstat som har oförutsedda och vederbörligen motiverade skäl för omedelbara insatser, t.ex. en allvarlig störning i ekonomin eller viktiga omständigheter utanför dess kontroll som allvarligt påverkar ekonomiska eller sociala förhållanden, bör kommissionen kunna besluta om särskilda åtgärder, som får motsvara en begränsad del av det årliga arbetsprogrammet och som måste vara i linje med programmets mål och stödberättigande insatser, så att medlemsstaten kan ta itu med de akuta behoven.

(18)För att säkerställa effektiv och samstämmig tilldelning av medel från unionsbudgeten och upprätthålla principen om sund finansiell förvaltning bör insatser via programmet komplettera och bygga vidare på pågående unionsprogram, samtidigt som dubbel täckning av samma kostnad måste undvikas. Inom sina respektive ansvarsområden och under processens alla skeden såväl på unionsnivå som på nationell nivå bör kommissionen och den berörda medlemsstaten sörja för ändamålsenlig samordning så att samstämmighet, komplementaritet och synergi säkras i samspelet mellan de finansieringskällor som används för insatser i den relevanta medlemsstaten och som är kopplade till programmet, särskilt gäller detta åtgärder i medlemsstaten som finansieras via unionsfonderna.

(19)Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(20)För att underlätta utvärderingen av programmet bör ett system för övervakning av de resultat som uppnås med programmet inrättas från första början. En halvtidsutvärdering som granskar programmets måluppfyllelse, effektivitet och mervärde på europeisk nivå bör göras. Dessutom bör en avslutande utvärdering behandla programmets effekt på lång sikt och dess hållbarhetseffekter. Dessa utvärderingar bör baseras på indikatorer och mäta programmets effekt.

(21)För att det ska gå att anpassa förteckningen över indikatorerna på programmets måluppfyllelse med kännedom om hur programmet fortgår, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(22)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller antagande av de fleråriga och årliga arbetsprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter.

(23)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bidra till institutions-, förvaltnings- och strukturreformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter hjälp med att reformera institutioner, styrelseformer, förvaltning, ekonomiska och samhälleliga sektorer, även genom hjälp att använda unionsfonderna ändamålsenligt och effektivt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av omfattningen och effekterna, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål, eftersom tillämpningsområdet för stödet kommer att fastställas i samförstånd med den berörda medlemsstaten.

(24)I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som framgår av denna förordning bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande och löptid för programmet

Genom denna förordning inrättas stödprogrammet för strukturreformer, nedan kallat programmet, för perioden 1 januari 2017–31 december 2020.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.stödmottagande medlemsstat: en medlemsstat som mottar stöd från unionen via programmet,

2.unionsfonderna: de europeiska struktur- och investeringsfonder som avses i artikel 1 i förordning (EU) nr 1303/2013, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det

sämst ställt som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/201419, asyl-, migrations- och integrationsfonden som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/201420, instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet

samt krishantering inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/201421 och instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete,

inrättad som en del av fonden för inre säkerhet genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/201422.

Artikel 3

Europeiskt mervärde

1.Programmet ska finansiera insatser med europeiskt mervärde. Kommissionen ska därför se till att de insatser som väljs ut för finansiering kan förväntas ge resultat med europeiskt mervärde och den ska övervaka att europeiskt mervärde faktiskt skapas.

2.Programmets insatser och aktiviteter ska särskilt skapa europeiskt mervärde genom

(a)utveckling och genomförande av lösningar på nationella utmaningar som påverkar utmaningar på det mellanstatliga planet eller unionsplanet,

(b)komplementaritet och synergier med andra unionsprogram och unionsstrategier på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå,

(c)bidrag till samstämmig och konsekvent genomförande av unionsrätten,

(d)bidrag till utbyte av god praxis och uppbyggnad av ett unionstäckande system och kunskapsnätverk,

(e)främjande av ömsesidigt förtroende mellan stödmottagande medlemsstater och kommissionen samt samarbete mellan medlemsstaterna.

Artikel 4

Allmänt mål

Programmets allmänna mål är att bidra till institutions-, förvaltnings- och strukturreformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter hjälp med att reformera institutioner, styrelseformer, förvaltning, ekonomiska och sociala sektorer när de tar itu med ekonomiska och sociala utmaningar med siktet inställt på att stärka konkurrenskraften och tillväxten, skapa nya jobb och öka investeringarna, särskilt i sammanhanget ekonomiska styrprocesser, även genom hjälp att använda unionsfonderna ändamålsenligt och effektivt.

Artikel 5

Särskilda mål och tillämpningsområde för programmet

1.För att uppnå det allmänna målet i artikel 4 ska programmet ha följande särskilda mål:

(a)Att biträda de nationella myndigheternas initiativ att utforma reformer så att de motsvarar gällande prioriteringar, med beaktande av rådande förhållanden och förväntade socioekonomiska effekter.

(b)Att stödja de nationella myndigheternas arbete med att stärka sin förmåga att uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett

förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).

22Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt.

(c)Att stödja de nationella myndigheternas ansträngningar att välja och använda lämpliga processer och metoder och därvid utnyttja god praxis och lärdomar i andra länder som befunnit sig i liknande situationer.

(d)Att hjälpa de nationella myndigheterna att öka effektivitet och ändamålsenlighet i förvaltningen av mänskliga resurser, vid behov genom att ange tydliga ansvarsområden och höja kompetensnivån.

Dessa mål ska eftersträvas i nära samarbete med de stödmottagande medlemsstaterna.

2.De särskilda mål som anges i punkt 1 ska avse politikområden med anknytning till konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och investeringar, särskilt följande:

(a)Offentlig finansförvaltning, budgetprocesser, skuld- och skatteförvaltning.

(b)Institutionsreformer liksom effektivitet och serviceinriktning i den offentliga förvaltningen, verksam rättsstat, reformer för rättssystemet och kraftigare insatser mot bedrägeri, korruption och penningtvätt.

(c)Företagsklimat, utveckling av den privata sektorn, investeringar, privatiseringsprocesser, handel och utländska direktinvesteringar, konkurrens och offentlig upphandling, hållbar sektorutveckling och stöd till innovation.

(d)Utbildning, arbetsmarknadspolitik, social inkludering, socialförsäkring och sociala trygghetssystem, folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem, asyl, migration och gränspolitik.

(e)Politikområdena jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling.

(f)Politikområdena finanssektorn och tillgång till finansiering.

Artikel 6

Stödberättigande insatser

I syfte att uppnå de mål som anges i artiklarna 4 och 5 kan programmet särskilt finansiera följande typer av insatser:

(a)Sakkunskap på politikområden, förändringsprocesser, lag-, institutions-, struktur- och förvaltningsreformer.

(b)Insatser från experter (även utposterade experter) som på kortare eller längre tid utför uppdrag på vissa områden eller handhar operativ verksamhet; om det behövs stöttas de med tolkning, översättning och samarbetsstöd samt administrativ assistans, infrastruktur och utrustning.

(c)Institutionell, administrativ och sektoriell kapacitetsuppbyggnad och kompletterande insatser, särskilt

i)seminarier, konferenser och workshoppar,

ii)arbetsbesök i berörda medlemsstater eller i ett tredjeland för att låta tjänstemän förvärva eller utöka sina kunskaper på relevanta ämnesområden,

iii)fortbildning och framtagning av nätbaserade eller andra kurser för att främja kompetensutveckling med hänsyn till relevanta reformer.

(a)Insamling av uppgifter och statistik, utveckling av gemensamma metoder och, när det är lämpligt, indikatorer eller referensmått.

(b)Organisation av lokalt baserade operativa stödinsatser på områdena asyl, migration, gränskontroller.

(c)Kapacitetsuppbyggnad inom it: utveckling, underhåll, drift och kvalitetskontroll för den maskin- och programvara som behövs för att genomföra de relevanta reformerna.

(d)Undersökningar, utforskning, analyser och enkäter, utvärderingar och konsekvensanalyser, framtagning och utgivning av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.

(e)Kommunikationsprojekt: inlärning, samarbete, informationskampanjer, informationsspridning och utbyte av god praxis, organisation av informationskampanjer, mediekampanjer och arrangemang, även unionens kommunikation.

(f)Sammanställning och utgivning av material för spridning av information om programmet och av resultat från programmet: utveckling, drift och underhåll av system och verktyg baserade på informations- och kommunikationsteknik.

(g)All övrig verksamhet som bidrar till att de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 4 och 5 uppnås.

Artikel 7

Begäran om stöd

1.En medlemsstat som önskar få stöd genom programmet ska lämna in en begäran om stöd till kommissionen med angivande av politikområden och prioriteringar för stöd inom programmets tillämpningsområde enligt artikel 5.2. Begäran ska lämnas in senast den 31 oktober varje kalenderår.

2.Med beaktande av principerna om öppenhet, likabehandling och sund finansiell förvaltning och efter en dialog med medlemsstaten, även dialogen i den europeiska planeringsterminen, ska kommissionen analysera den begäran om stöd som avses i punkt 1 utifrån hur akuta, vitt- och djupgående de upptäckta problemen är, vilka stödbehoven per berört politikområde är samt göra en analys av de socioekonomiska indikatorerna och medlemsstatens allmänna administrativa kapacitet. Med beaktande av befintliga insatser och åtgärder finansierade av unionsfonderna eller andra unionsprogram ska kommissionen i nära samarbete med den berörda medlemsstaten klarlägga de prioriterade stödområdena och stödåtgärdernas omfattning liksom det totala finansiella bidraget för stödet.

3.Begäran om stöd kan avse följande:

(a)Genomförande av reformer kopplade till ekonomiska styrprocesser, särskilt till relevanta landspecifika rekommendationer utfärdade i samband med den europeiska planeringsterminen, eller av relevanta insatser knutna till genomförande av unionsrätten.

(b)Genomförande av ekonomiska anpassningsprogram i de medlemsstater som får finansiellt unionsstöd i kraft av befintliga instrument, särskilt enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/201323 för medlemsstater inom euroområdet och rådets förordning (EG) nr 332/200224 för medlemsstater utanför euroområdet.

(c)Genomförande av reformer som medlemsstaterna själva tar initiativ till, särskilt för att uppnå hållbara investeringar, tillväxt och nya arbetstillfällen.

Artikel 8

Utformning av stödet

1.Kommissionen får utforma det planerade stödet för de stödmottagande medlemsstaterna i samarbete med andra medlemsstater eller internationella organisationer.

2.Den stödmottagande medlemsstaten kan, med samordning genom kommissionen, ingå partnerskap med en eller flera andra medlemsstater som ska fungera som reformpartner på särskilda reformområden. Reformpartnern ska, med samordning genom kommissionen, hjälpa till att utarbeta en strategi och färdplaner för reformerna samt utforma stöd av hög kvalitet eller övervaka genomförandet av strategi och projekt.

	Artikel 9
	Finansiellt anslag
1.	Det finansiella anslaget för genomförande av programmet ska vara högst
	142 800 000 euro.

2.Det finansiella anslaget för programmet får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av programmet och för uppnåendet av dess mål, särskilt undersökningar, sammanträden med experter, information och kommunikation, inbegripet spridning av information om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till de allmänna målen i denna förordning, utgifter för it-nätverk rörande utbyte och behandling av information tillsammans med alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen uppbär för förvaltningen av programmet.

3.Budgetmyndigheten ska godkänna de tillgängliga årliga anslagen inom ramen för den fleråriga budgetram som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013.

Artikel 10

Andra finansiella bidrag till programmets budget

1.Utöver det finansiella anslag som anges i artikel 9 får programmet finansieras genom extra bidrag från medlemsstaterna.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

2.De extra bidrag som avses i punkt 1 kan bestå av bidrag från medel som avsatts till

tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ enligt artikel 59 i förordning (EU) nr 1303/2013 och som överförs enligt artikel 25 i den förordningen.

3.De extra bidrag som avses i punkt 1 ska användas till insatser som bidrar till att genomföra unionsstrategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett bidrag från en stödmottagande medlemsstat i enlighet med punkt 2 ska uteslutande användas i den medlemsstaten.

Artikel 11

Ingen dubbelfinansiering

Insatser som finansieras enligt denna förordning kan få stöd från andra unionsprogram, unionsinstrument eller unionsfonder i unionens budget, förutsatt att stödet inte täcker samma kostnadsposter.

Artikel 12

Genomförande av programmet

1.Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

2.Åtgärderna enligt programmet får vidtas antingen direkt av kommissionen eller indirekt, av andra enheter eller personer än medlemsstater i enlighet med artikel 60 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Särskilt ska det finansiella unionsstödet för de insatser som anges i artikel 6 i den här förordningen utgöras av

(a)bidrag (inklusive bidrag till medlemsstaternas nationella myndigheter),

(b)offentliga kontrakt,

(c)ersättning för externa experters utgifter,

(d)bidrag till förvaltningsfonder,

(e)insatser genom indirekt förvaltning.

3.Bidrag kan tilldelas medlemsstaternas nationella myndigheter, Europeiska investeringsbanksgruppen, internationella organisationer, offentliga och/eller privata organisationer och juridiska enheter som är lagligt etablerade i något av följande:

(a)Medlemsstaterna.

(b)Eftaländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

Medfinansieringssatsen för bidrag ska vara upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principerna om medfinansiering och icke vinstdrivande syfte.

4.Stöd kan också ges av enskilda experter som har kallats för att bidra till utvalda insatser inom ramen för programmet när det är nödvändigt för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 5.

5.För att genomföra programmet ska kommissionen anta fleråriga arbetsprogram med hjälp av genomförandeakter. De fleråriga arbetsprogrammen ska beskriva de politiska mål som eftersträvas genom det planerade stödet och de förväntade resultaten liksom finansieringsprioriteringar för de relevanta politikområdena. De

fleråriga arbetsprogrammen ska specificeras närmare i de årliga arbetsprogrammen, som ska antas genom genomförandeakter och som ska ange vilka åtgärder som behövs för att genomföra arbetsprogrammen, tillsammans med alla uppgifter som krävs enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

6.För att medel ska tilldelas i tid får det årliga arbetsprogrammet ange att kommissionen, på begäran av en medlemsstat som har oförutsedda och vederbörligen motiverade skäl för omedelbara insatser, t.ex. en allvarlig störning i ekonomin eller viktiga omständigheter utanför dess kontroll som allvarligt påverkar ekonomiska eller sociala förhållanden, kan besluta om särskilda åtgärder i linje med de mål och insatser som anges i den här förordningen för att stödja de nationella myndigheterna när de tar itu med de akuta behoven. Sådana särskilda åtgärder får endast motsvara en begränsad del av det årliga arbetsprogrammet och ska inte vara underkastade de villkor som anges i artikel 7.

Artikel 13

Samordning och komplementaritet

a)sörja för komplementaritet och synergi mellan olika instrument på unionsnivå och nationell nivå, särskilt i samband med de åtgärder som finansieras genom unionsfonderna, både vid planering och genomförande,

b)optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete,

c)säkra nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet på unionsnivå och nationell nivå så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.

De relevanta fleråriga och årliga arbetsprogrammen kan fungera som samordningsram, om stöd planeras på något av de områden som avses i artikel 5.2.

Artikel 14

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt programmet.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9625, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med internationella organisationer och bidragsavtal och bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 15

Övervakning och utvärdering

1.Kommissionen ska övervaka genomförandet av de insatser som finansieras genom programmet och mäta måluppfyllelsen för de särskilda mål som avses i artikel 5.1 med hjälp av de indikatorer som anges i bilagan.

Kommissionen ska ha befogenhet i enlighet med artikel 16 att anta delegerade akter om ändring av förteckningen över indikatorer i bilagan.

2.Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna en preliminär utvärderingsrapport senast vid halvårsskiftet 2019 och en efterhandsutvärdering efter avslutat program senast före utgången av december 2021.

3.Den preliminära utvärderingsrapporten ska innehålla information om måluppfyllelse för programmet, effektiviteten i resursanvändningen och programmets europeiska mervärde samt en bedömning av om finansieringen på de områden som omfattas av programmet behöver anpassas eller breddas efter 2020. Den ska också behandla den fortsatta relevansen för alla mål och insatser. Efterhandsutvärderingen ska innehålla information om programmets effekt på lång sikt.

Artikel 16

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 15.1 andra stycket ska ges till kommissionen för en period av fyra år från och med den 1 januari 2017.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 15.1 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

25Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 15.1 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Ändringar av förordning (EU) nr 1303/2013

Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 25 ska ändras på följande sätt:

a)Titeln ska ersättas med följande:

”Förvaltning av tekniskt stöd till medlemsstater”

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. På begäran av en medlemsstat i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/XXX(*) kan en del av de medel som fastställts i artikel 59 i den här förordningen och som planerats enligt de fondspecifika bestämmelserna, i samförstånd med kommissionen, överföras till tekniskt stöd på kommissionens initiativ för genomförande av åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 58.1 tredje stycket led l i den här förordningen genom direkt eller indirekt förvaltning.”

(*) EUT [...] ”

c) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”En medlemsstat ska ansöka om den överföring som avses i punkt 1 för ett kalenderår senast den 31 januari det år då överföringen ska göras. Ansökan ska åtföljas av ett förslag om ändring av det eller de program från vilket eller vilka överföringen kommer att göras. Motsvarande ändringar ska göras till partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med artikel 30.2 som ska fastställa det totala belopp som varje år ska överföras till kommissionen.”

d) Följande punkt ska införas som punkt 4:

”4. Medel som överförts av en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska vara föremål för återkrav enligt artikel 136.”

2.I artikel 58.1 tredje stycket ska led l ersättas med följande:

l)Insatser som finansieras enligt förordning (EU) 2015/XXX i syfte att bidra till att genomföra unionsstrategin för smart och hållbar tillväxt för alla.”

3.I artikel 91 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Av de samlade medlen efter det avdrag för stödet till FSE som avses i artikel 92.6 och stödet till de mest utsatta enligt artikel 92.7 ska 0,35 % anslås till tekniskt stöd på

kommissionens initiativ, varav högst 112 233 000 euro ska anslås till stödprogrammet för strukturreformer för användning inom det programmets tillämpningsområde och för dess ändamål.”

Artikel 18

Ändringar av förordning (EU) nr 1305/2013

I artikel 51 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska första stycket ersättas med följande:

”I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1306/2013 får Ejflu använda upp till 0,25 % av sitt årliga anslag för att finansiera de uppgifter som avses i artikel 58 i förordning (EU) nr 1303/2013, inbegripet kostnaderna för att inrätta och driva det europeiska nätverk för landsbygdsutveckling som avses i artikel 52 och det nätverk för det europeiska innovationspartnerskapet som avses i artikel 53 på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, varav högst 30 567 000 euro ska anslås till stödprogrammet för strukturreformer för användning inom det programmets tillämpningsområde och för dess ändamål.”

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen26

Politikområde: KOMMISSIONENS POLITISKA SAMORDNING OCH JURIDISKA RÅDGIVNING

Verksamhet inom den verksamhetsbaserade budgeteringen: Stödprogram för strukturreformer

För en detaljerad redogörelse för verksamheten inom den verksamhetsbaserade budgeteringen, se avsnitt 3.2

Politikområde: Sysselsättning, sociala frågor och inkludering

Politikområde: Regional- och stadspolitik

Politikområde: Jordbruk och landsbygdsutveckling

Politikområde: Migration och asyl

1.3.Typ av förslag eller initiativ Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd2728 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

Förberedande åtgärd antagen i budgetförslaget för 2016 som budgetpost 01 02 77 01 och ”avsedd att finansiera stöd till medlemsstaterna för genomförandet av viktiga reformer på områden som rör finanspolitiskt ansvar, tillväxtfrämjande offentlig förvaltning och konkurrenskraft. Stödet ska stärka medlemsstaternas kapacitet att genomföra reformer och stärka sina offentliga institutioner. Det bör i synnerhet fokuseras på finanspolitiska, strukturella och institutionella reformer som har identifierats som prioriteringar vid EU:s reguljära makroekonomiska övervakning, vid ett makroekonomiskt anpassningsprogram, vid skärpt övervakning eller vid övervakning efter avslutat program. Det kommer att förmedlas av kommissionen på begäran av den berörda medlemsstaten och står öppet för alla medlemsstater.”

att stärka konkurrenskraften och tillväxten, skapa nya jobb och öka investeringarna, särskilt i sammanhanget ekonomiska styrprocesser, även genom hjälp att använda unionsfonderna ändamålsenligt och effektivt.

Särskilda mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Programmet har följande särskilda mål: Särskilt mål nr 1:

Att biträda de nationella myndigheternas initiativ att utforma reformer så att de motsvarar gällande prioriteringar, med beaktande av rådande förhållanden och förväntade socioekonomiska effekter.Särskilt mål nr 2:

Att stödja de nationella myndigheternas arbete med att stärka sin förmåga att uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt.

Särskilt mål nr 3:

Att stödja de nationella myndigheternas ansträngningar att välja och använda lämpliga processer och metoder och därvid utnyttja god praxis och lärdomar i andra länder som befunnit sig i liknande situationer.

Särskilt mål nr 4:

Att hjälpa de nationella myndigheterna att öka effektivitet och ändamålsenlighet i förvaltningen av mänskliga resurser, vid behov genom att ange tydliga ansvarsområden och höja kompetensnivån.

Dessa mål ska eftersträvas i nära samarbete med de stödmottagande medlemsstaterna.

sektorn, tillgång till finansiering, investeringar, finanssektorspolitik, privatiseringsprocesser, handel och utländska direktinvesteringar, konkurrens och offentlig upphandling, hållbar sektorutveckling och stöd till innovation och utbildning, arbetsmarknadspolitik, social inkludering, socialförsäkring och sociala trygghetssystem, folkhälsa och hälso- och sjukvårdssystem, asyl, migration och gränspolitik samt politikområdena jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

REGIO, EMPL, MARE, AGRI, TAXUD, JUST, HOME, GROW, MARKT, RTD,

CNECT, COMP.

1.4.2.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förstäkt administrativ kapacitet i medlemsstaterna att reformera institutioner, förvaltning, ekonomiska och sociala sektorer, även genom effektiv och ändamålsenlig användning av unionsfonderna, i syfte att uppnå enklare, effektiva och moderna strukturer som står medborgare och företag till tjänst.

•Ökad förmåga hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna att identifiera och ta itu med ekonomiska och strukturella svagheter.

•Stärkt kompetens och förmåga hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna att utveckla, utforma och genomföra reformer baserade på prioriteringar.

•Ökad kapacitet hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna att genomföra reformer med bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmighet mellan mål och medel tvärsektoriellt.

•Ökad kapacitet hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna att välja processer och metoder för det nationella arbetet som stöder utformning, förvaltning och genomförande av reformer samt att därvid ta hjälp av god praxis och lärdomar genom utbyte mellan jämbördiga parter.

•Stärkt effektivitet och ändamålsenlighet i personalförvaltningen hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna genom fokus på höjd kompetensnivå och bättre anpassning till förändringsprocesser.

•Utökade kommunikationskanaler mellan kommissionen, medlemsstaterna och internationella organisationer för bättre kommunikation och samordning av reforminsatserna.

•Ökad kapacitet hos de nationella myndigheterna i medlemsstaterna att säkerställa framsteg i reformer som rekommenderas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, ekonomiska anpassningsprogram, en medlemsstats reformer på eget initiativ och att säkerställa korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten.

De förväntade resultaten beror i hög grad på vilket land eller projekt det handlar om, och måluppfyllelsen kommer att variera mellan politikområdena och beroende på hur vitt- och djupgående stödet är. De förväntas vidare grunda sig på de åtgärder som vidtagits per politikområde och stödmottagande medlemsstat till följd av stödinsatser inom ramen för programmet.

1.4.3.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Måluppfyllelsen för de särskilda målen kommer att mätas mot följande indikatorer. De kommer att användas med hänsyn tagen till förhandenvarande uppgifter och information, inklusive lämpliga kvantitativa eller empiriska uppgifter, och kan om det är lämpligt justeras under programmets löptid av kommissionen i kraft av artikel 15 i förordningen.

a)Antal och typ av nationella myndigheter, offentliga förvaltningar och andra offentliga organ, såsom nationella ministerier eller tillsynsmyndigheter fördelade på stödmottagande medlemsstat inom programmet.

b)Antal och typ av stödgivare, t.ex. statliga, offentligrättsliga eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, internationella organisationer, fördelade på särskilt mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat.

c)Antal och typ av genomförda stödberättigande insatser enligt artikel 6, t.ex. experter, utbildning, seminarier, etc., fördelade på

i)landsspecifika rekommendationer eller relevanta insatser knutna till genomförande av unionsrätten, ekonomiska anpassningsprogram och reformer på medlemsstatens eget initiativ,

ii)särskilt mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat,

iii)stödgivare, t.ex. statliga, offentligrättsliga eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, internationella organisationer,

iv)stödmottagare från den stödmottagande medlemsstaten, t.ex. nationella myndigheter.

d)Antal och typ av politiska och rättsliga produkter, t.ex. politiska samförståndsavtal eller avsiktsförklaringar, överenskommelser, avtal som ingås mellan kommissionen, eventuella reformpartner och stödgivare för verksamhet enligt programmet, fördelade på särskilt mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat.

e)Antal politiska initiativ (t.ex. handlingsplaner, färdplaner, handledningar, rekommendationer, rekommenderad lagstiftning), som antagits till följd av relevant verksamhet som stöds av programmet, fördelade på särskilt mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat.

f)Antal genomförda åtgärder per politikområde och stödmottagande medlemsstat till följd av stödåtgärder enligt programmet fördelade på landsspecifika rekommendationer eller relevant verksamhet knuten till genomförande av unionsrätten, ekonomiska anpassningsprogram och reformer på medlemsstatens eget initiativ.

g)Återkoppling från nationella myndigheter, offentliga förvaltningar och andra offentliga organ som har mottagit stöd enligt programmet, liksom från eventuella andra aktörer/deltagare, om resultaten och/eller effekterna av programinsatserna fördelat på särskilt mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat, om möjligt med kvantitativa eller empiriska uppgiftsunderlag.

h)Återkoppling från stödgivare om resultaten och/eller effekterna av det stöd som de har lämnat genom programmet inom det särskilda mål och det politikområde där de varit verksamma fördelat på stödmottagande medlemsstat, om möjligt med kvantitativa eller empiriska uppgiftsunderlag.

i)Utvecklingen av viktiga berörda parters synpunkter på programmets bidrag till uppnåendet av de reformer av specifika mål, politikområde och stödmottagande medlemsstat, om sådana finns tillgängliga, som stöds av lämpliga kvantitativa eller empiriska data.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det är viktigt att skapa en sund omgivning av regler och institutioner samt en friktionsfri ekonomi om man vill skärpa konkurrenskraften, stimulera investeringar, främja nya arbetstillfällen, höja levnadsstandarden och generera hållbar tillväxt i hela unionen. Många ekonomier i unionen har genomgått och genomgår fortfarande anpassningsprocesser inriktade på att justera makroekonomiska obalanser som vuxit fram under senare tid, och många konfronteras med låg potentiell tillväxt. Situationen är ofta ett resultat av senarelagda eller otillräckliga strukturreformer i de respektive ekonomierna. Unionen har betonat genomförda strukturreformer bland sina politiska prioriteringar som ett sätt att säkra hållbar återhämtning, låta tillväxtpotentialen stärka anpassningskapaciteten och stödja konvergensprocessen.

Vidare är ett bättre genomförande av unionens regelverk en av kommissionens prioriteringar. I detta sammanhang angav kommissionen att man vill ”[s]amarbeta med medlemsstaterna för att undersöka de bästa sätten att säkerställa efterlevnaden av EU:s lagstiftning på nationell nivå”.

Det stöd som ges genom stödprogrammet för strukturreformer erbjuds alltså till alla de 28 EU-medlemsstaterna.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen (antingen internt i EU-institutionerna och från andra länder eller internationella organisationer), främja utbyte av bästa praxis (liksom se till att den sprids systematiskt i unionen) till stöd för att målinriktade tillväxtfrämjande reformer genomförs i medlemsstaterna.

Unionsnivån kommer dessutom att mobilisera sakkunskapen mera verksamt, eftersom den nivån leder till stordriftsfördelar skapade genom att ett unionstäckande system för bästa praxis byggs upp.

praxis och bildande av kunskapsnätverk. I det långa loppet kommer insatserna via programmet att bidra till växande ömsesidigt förtroende mellan de stödmottagande medlemsstaterna och kommissonen.

Det föreslagna programmet är det bästa sättet att ge stöd på fältet åt de medlemsstater som genomför tillväxtfrämjande reformer, eftersom unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen och tillhandahålla ett samordnat angreppssätt på tekniskt stöd till hjälpsökande medlemsstater.

Stödprogrammet för strukturreformer ger följande europeiska mervärde:

• Insatser genom stödprogrammet för strukturreformer borgar för komplementaritet och synergier med andra program och strategier på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå, bidrar till att ytterligare främja det ömsesidiga förtroendet och samarbetet mellan stödmottagande medlemsstater och kommissionen samt säkerställer samstämmig och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Insatser genom detta program gör det möjligt att utveckla och genomföra lösningar som visserligen angriper nationella problem men som har positiva effekter över gränserna och på unionen i sin helhet. Detta initiativ kommer att bidra till stärkt samordning av politiken om ekonomin och dess näringsgrenar i medlemsstaterna och bättre genomförande av unionsrätten. Programmet kommer vidare att stötta ”samarbetsinslaget” i medlemsstaternas och unions uppgift att verksamt genomföra unionsrätten och unionspolitiken, även till följd av att genomförandet av en särskild reform eller politisk plan i ett visst land kan dra väsentlig nytta av (och inspirera i retur) erfarenheterna i ett eller flera andra liknande länder som har genomfört liknande reformer.

•Stödet till medlemsstaterna kommer att ges på ett samordnat sätt över samtliga politikområden. De nationella myndigheternas arbete med att stärka sin förmåga att uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt.

I synnerhet kommer mervärdet av insatser via programmet i relation till andra unionsinstrument att säkerställas tack vare att beslutet om stöd åt en hjälpsökande medlemsstat fattas med vederbörligt beaktande av befintliga insatser och åtgärder finansierade med unionsfonderna eller via andra unionsprogram i den berörda medlemsstaten.

För att hantera ansökningar om tekniskt stöd på bästa sätt och uppnå samstämmighet och synergi mellan insatser för tekniskt stöd kommer stödprogrammet för strukturreformer att arbeta utifrån samma helhetssyn som tillämpades i Grekland och Cypern, där tvärsektoriellt tekniskt stöd samordnades av kommissionen (via arbetsgruppen för Grekland och stödgruppen för Cypern) och arbetet på nationsnivå samordnades av en särskild enhet (nämligen SGCO i Grekland och DGEPCD i Cypern) i den nationella förvaltningen.

•Stöd till medlemsstaterna kommer att stärkas genom användning av ett system för utbyte och delning av bästa praxis mellan medlemsstaterna och internationella organisationer. Unionen har bättre förutsättningar än någon enskild medlemsstat att ta fram bästa praxis. Detta kan också innebära effektivitetsvinster genom snabb mobilisering av sakkunskap och utbyte av specialistkunskaper via en pool av experter, som snabbt och lätt kan aktiveras och ge stöd till en medlemsstat som begär det.

• Programmet kommer att ge skalfördelar på grund av storlek och omfång. Medlemsstaterna står ofta inför samma typ av utmaningar och behöver ta itu med samma typ av praktiska problem när de genomför reformer. Insatser på unionsnivå kan bidra till att undvika dubbelarbete, främja samarbete mellan medlemsstaterna och samordning med internationella organisationer.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Erfarenheterna av det tekniska stöd som erbjöds Cypern och Grekland på snart sagt alla offentliga politikområden ger nyttiga lärdomar inför framtiden med mer omfattande tekniska stödinsatser till i stort sett alla medlemsstater. Det tekniska stödet hade avgörande betydelse för de ekonomiska anpassningarna i Cypern och Grekland (via stödgruppen för Cypern och arbetsgruppen för Grekland).

Eftersom Grekland och Cypern (de två länder som är berättigade till tekniskt stöd via arbetsgruppen för Grekland och stödgruppen för Cypern) insåg mervärdet av stöd för reformer bad de om och fick tekniskt stöd på ett brett spektrum av politikområden utöver deras ekonomiska anpassningsprogram. Det planerade stödprogrammet för strukturreformer innebär att denna typ av ”utvidgat” tekniskt stöd kommer att erbjudas alla medlemsstater, oavsett om de är ”programland” eller inte.

Det tekniska stödet till Grekland genom arbetsgruppen för Grekland utvärderades externt och befanns ha bidragit till genomförandet av reformprogrammet i Grekland på de områden som ingick i utvärderingen, dvs. skatteförvaltningen och den statliga förvaltningen, under perioden 2011–2013.

Mot denna bakgrund planeras nu en breddning – inom ramen för stödtjänsten för strukturreformer – av det tekniska stödet till att omfatta alla medlemsstater. Det kan förekomma brister när det gäller utformningen och genomförandet av struktur- och förvaltningsreformer i medlemsstaterna. De kan bero på sådana omständigheter som begränsad kapacitet när det gäller förvaltning och institutioner, inadekvat tillämpning eller genomförande av unionsrätten.

Med hänvisning till dessa erfarenheter är avsikten att det föreslagna stödprogrammet för strukturreformer ska bredda det tekniska stödet så att det kan ges till samtliga medlemsstater på begäran. I synnerhet kommer kommissionen att – på begäran – ge tekniskt stöd.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

På grund av det landspecifika helhetsgreppet i kombination med att stödet går till de viktigaste strukturreformerna i medlemsstaterna i linje med unionens centrala politiska målsättningar kommer programmet att ge mervärde åt det stöd som redan ges via olika sektorsinriktade unionsprogram och via insatser från unionsfonderna.

Kommissionen kommer att kunna erbjuda behövlig samordning genom sin interna organisation, särskilt under det arbete som leder fram till att arbetsprogrammet fastställs. De involverade avdelningarna kan arbeta tillsammans med att se till att de insatser som föreslås för stödprogrammets arbetsprogram verkligen kompletterar och inte överlappar insatser från andra unionsprogram eller unionsfonder (inklusive unionsfonderna, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna). Såsom

tidigare påpekats kommer beslutet att ge stöd till en medlemsstat bland annat att ta befintliga insatser och åtgärder finansierade av unionsfonderna eller genom andra unionsprogram med i beräkningen.

Flera unionsprogram omfattar möjligheten att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna genom användning av vissa offentligpolitiska insatser på särskilda områden. För varje särskilt ändamål och på varje område är insatserna utformade för att skapa gynnsamma villkor för ekonomisk tillväxt, sociala och miljömässiga hänsyn och förbättringar. Den hjälp som erbjuds via dessa program kännetecknas av en särskild ämnesinriktning och bidrar till att uppnå särskilda mål för det relevanta programmet.

Europa 2020-strategin syftar till att skapa förutsättningar för smart och hållbar tillväxt för alla i samtliga medlemsstater. Ekonomisk tillväxt är grundläggande för att minska arbetslösheten, förbättra den sociala sammanhållningen och höja levnadsstandarden. Unionen har betonat genomförda strukturreformer bland sina politiska prioriteringar som ett sätt att säkra hållbar återhämtning, låta tillväxtpotentialen stärka anpassningskapaciteten och stödja konvergensprocessen.

Slutligen kommer programmet att göra det möjligt att erbjuda det tekniska stöd som är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av viktiga nya inremarknadskomponenter (inklusive den digitala delen). Till exempel planeras i handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion tekniskt stöd för utveckling av kapitalmarknaden. Programmet kan tillhandahålla nödvändig inramning och finansiering av sådant stöd.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen, eftersom det inte går utöver det minimum som krävs för att uppnå det uppsatta målet på europeisk nivå och vad som är nödvändigt för det ändamålet. Detta bekräftas för det första av att det stöd som kommer att ges till de nationella myndigheterna i en medlemsstat (inklusive nationella myndigheter) ska baseras på en begäran om stöd från medlemsstaten själv, och för det andra av att kommissionen och den berörda medlemsstaten tillsammans kommer att enas om stödets omfattning.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

– Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2017 till den 31 december 2020.

– Det påverkar resursanvändningen från den 1 januari 2017 till den 31 december 2020 och därefter.

 Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet29

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–  inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–  via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–  tredjeländer eller organ som de har utsett

–  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–  EIB och Europeiska investeringsfonden

–  organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–  offentligrättsliga organ

–  privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–  organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Förslaget inbegriper övervaknings- och utvärderingsskyldigheter. Uppfyllandet av de särskilda målen kommer att övervakas på grundval av indikatorerna i detta förslag.

Kommissionen kommer att till Europaparlamentet och rådet överlämna en preliminär utvärderingsrapport senast vid halvårsskiftet 2019 och en efterhandsutvärdering efter avslutat program senast före utgången av december 2021.

Den preliminära utvärderingsrapporten kommer att granska måluppfyllelsen för programmet, effektiviteten i resursanvändningen och programmets europeiska

29Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

mervärde samt en bedömning av om finansieringen på de områden som omfattas av programmet behöver anpassas eller breddas efter 2020. Den kommer också att behandla den fortsatta relevansen för alla mål och insatser. Efterhandsutvärderingen kommer att innehålla information om programmets effekt på lång sikt.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

Programmet får genomföras antingen direkt av kommissionen eller indirekt, av andra enheter eller personer än medlemsstater i enlighet med artikel 60 i budgetförordning. Särskilt ska det finansiella unionsstödet utgöras av

i)bidrag (inklusive bidrag till medlemsstaternas nationella myndigheter),

ii)offentliga kontrakt,

iii)ersättning för externa experters utgifter,

iv)bidrag till förvaltningsfonder,

v)insatser genom indirekt förvaltning.

Medfinansieringssatsen för bidrag ska vara upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av principerna om medfinansiering och icke vinstdrivande syfte.

De viktigaste risker som konstaterats av revisionsrätten och genom kommissionens efterhandsrevisioner för program med liknande genomförandeåtgärder är följande:

–Risk för dålig kvalitet på valda projekt och dåligt tekniskt genomförande av projektet, vilket inskränker programmets effekt – orsakat av olämpliga urvalsprocesser, bristande kunskaper eller otillräcklig kontroll.

–Risk för ineffektiv eller slösaktig användning av beviljade medel:

*Gällande bidrag kan reglerna för vad som berättigar till stöd leda till att kostnaderna inte redovisas på rätt sätt.

*Gällande offentlig upphandling kan oupptäckta fel eller oklarheter i anbud och anbudsspecifikationer leda till att avtalen inte fullgörs på rätt sätt.

*Risker kopplade till stödberättigande (för internationella finansiella intermediärer och slutliga stödmottagare), avtalsvillkor (att kommissionens villkor finns med i avtalshandlingarna), förfaranden (underlåtenhet att följa de förfaranden som kommissionen föreskrivit) och resultat (bristande uppfyllelse av förutbestämda mål).

Gällande ramavtal med internationella organisationer och de organ i medlemsstaterna som blivit bedömda enligt metoden sju pelare kommer dock att utgöra en stabil rättslig ram som innehåller förhands- och efterhandskontroll liksom bedömningssystem i överensstämmelse med budgetförordningen och tillämpningsföreskrifterna.

–Risk för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller kriminell verksamhet upptäcks.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

Det kontrollsystem som planeras för det kommande programmet kommer att ha flera delar: verksamhetsövervakning av den operativa förvaltningsfunktionen, förhandskontroll (finansiell kontroll) av en central budget- och kontrollfunktion, efterhandskontroll och/eller revisioner för bidrag.

Alla transaktioner kan bli föremål för en förhandskontroll av programmets förvaltningsfunktion och en finansiell kontroll av den centrala budget- och kontrollfunktionen (med undantag för förfinansiering med låg risk).

När det gäller bidrag kommer de finansiella rapporterna att kontrolleras noggrant tillsammans med genomföranderapporterna så att både de finansiella och de operativa resultaten blir bedömda. Kompletterande information och styrkande handlingar kommer att begäras om det anses nödvändigt på grundval av en riskbedömning. Alla öppna och begränsade upphandlingsförfaranden och alla förhandlade förfaranden som rör belopp på över 60 000 euro kommer att underkastas interna upphandlingskontroller innan beslut om tilldelning fattas.

Efterhandskontrollen kommer att göras med tillämpning av en ”detektionsstrategi” som ska avslöja maximalt med oegentligheter för återvinning av felaktigt utbetalda belopp. På grundval av denna strategi kommer revisionerna att genomföras utifrån ett urval av projekt som nästan helt och hållet väljs ut efter en riskanalys.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Omkring 70 % av all personal som arbetar med förvaltningen av program utför kontrollfunktioner i vid bemärkelse (från urvalet av bidragsmottagare/uppdragstagare till genomförandet av revisionsresultaten). Dessutom kan några externa revisioner finansieras via anslagen till administrativt stöd.

Minskning av antalet förfaranden, harmoniserade bestämmelser och förfaranden kommer att tillämpas, vilket minskar risken för fel. Dessutom kommer de förenklingsverktyg som finns i den nya budgetförordningen att erbjuda en stabilare ram för genomförandet av de olika insatserna.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Olika åtgärder kommer att vidtas för att programmet ska förebygga bedrägerier och oegentligheter. I artikel 14 i förslaget finns en bestämmelse om skydd av Europeiska unions ekonomiska intressen.

I linje med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning omfattande hela utgiftscykeln kommer den avdelning som ansvarar för genomförandet att tillämpa en särskild handlingsplan mot bedrägeri på dessa utgifter och därvid ta hänsyn till proportionalitet och lönsamhet hos de åtgärder som ska genomföras.

Arbetet kommer att vara förebyggande och grundas på faktiska kontroller och, om bedrägeri eller oegentligheter upptäcks, kommer lämpliga motåtgärder, t.ex. indrivning av felaktigt utbetalda belopp och, när så är lämpligt, effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder, att vidtas.

Handlingsplanen mot bedrägeri kommer att innehålla en beskrivning av systemet med förhands- och efterhandskontroller, som är baserat på ett varningssystem med

röda flaggor, och av vilka förfaranden personalen följer när bedrägerier och oegentligheter avslöjas. Den ger också besked om samarbetsarrangemangen med Olaf.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av		Bidrag
Rubrik i den	Budgetrubrik	anslag		Bidrag
		anslag

fleråriga	Nummer		från	från kandidat-	från	enligt artikel
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från	från kandidat-	från	enligt artikel
n	Beteckning……………………	diff30.	Eftaländer31	länder32	tredje-	21.2 b i budget-
n	…...……………]	diff30.			länder	förordningen
	…...……………]				länder	förordningen

	[…][XX.YY.YY.YY]	Diff./Ick	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
		e-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
		e-diff.

∙Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av		Bidrag
	Budgetrubrik	anslag		Bidrag
		anslag
Rubrik i
Rubrik i	1b Ekonomisk, social och
den	1b Ekonomisk, social och
fleråriga	territoriell	Diff./Icke-	från	från kandidat-	från	enligt artikel
budgetrame	sammanhållning/2 Hållbar				från	enligt artikel
					tredje-	21.2 b i budget-
		diff.	Eftaländer	länder	tredje-	21.2 b i budget-
n	tillväxt: Naturresurser	diff.	Eftaländer	länder	länder	förordningen
n	tillväxt: Naturresurser				länder	förordningen

1.b	13.01.04.04	Icke-diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ
1.b		Icke-diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ

1.b	13.08.01	Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ
1.b		Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ

2	13.08.02	Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		1b/2	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning/Hållbar tillväxt:
	Rubrik i den fleråriga budgetramen		1b/2			Naturresurser
						Naturresurser

	GD:SG/Stödtjänsten för			År	År	År	År	År
	GD:SG/Stödtjänsten för			År	År	År	2020	2021 &	TOTALT
	strukturreformer			201733	2018	2019	2020	2021 &	TOTALT
								2022

Driftsanslag

		Åtaganden	(1)	17,443	23,645	29,847	34,498	0,000	105,433
13.08.01		Åtaganden	(1)	17,443				0,000
13.08.01
		Betalningar	(2)	8,721	17,055	25,505	30,932	23,218	105,433

13.08.02		Åtaganden	(1)	5,057	6,855	8,653	10,002		30,567
13.08.02		Åtaganden	(1)

		Betalningar	(2)	2,529	4,945	7,395	8,968	6,732	30,567
		Betalningar	(2)		4,945	7,395	8,968	6,732	30,567

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa
operativa program34
13.01.04.04			(3)	1,125	1,525	1,925	2,225		6,800
13.01.04.04			(3)

		Åtaganden	=1+1a +3	23,625	32,025	40,425	46,725		142,800
	TOTALA anslag	Åtaganden	=1+1a +3
	TOTALA anslag
	för 13
	för 13	Betalningar	=2+2a	12,375	23,525	34,825	42,125	29,950	142,800
			=2+2a	12,375
			+3

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Åtaganden	(4)	22,500	30,500	38,500	44,500	0,000	136,000
Åtaganden	(4)					0,000

 TOTALA driftsanslag
 TOTALA driftsanslag	Betalningar	(5)	11,250		22,000	32,900		39,900	29,950	136,000
			11,250		22,000	32,900		39,900	29,950	136,000


 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)	1,125		1,525	1,925		2,225		6,800
genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
genom ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	(4+6)	23,625		32,025	40,425		46,725		142,800
TOTALA anslag	Åtaganden

för RUBRIK 1b/2
för RUBRIK 1b/2			12,375		23,525	34,825		42,125	29,950	142,800
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	(5+6)	12,375		23,525	34,825		42,125	29,950	142,800
i den fleråriga budgetramen


								Miljoner euro (avrundat till tre
						decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen		5		”Administrativa utgifter”
Rubrik i den fleråriga budgetramen


				År	År	År		År		TOTALT
			2017		2018	2019	2020			TOTALT
			2017		2018	2019	2020

GD: SG/Stödtjänsten för
strukturreformer

Personalresurser			1,336		1,600	2,004		2,004		6,944
Övriga administrativa utgifter			0,110		0,155	0,200		0,230		0,695
TOTALT GD:SG/Stödtjänsten för								2,234
TOTALT GD:SG/Stödtjänsten för	Anslag		1,446		1,755	2,204				7,639
strukturreformer	Anslag		1,446		1,755	2,204				7,639
strukturreformer

TOTALA anslag	(summa åtaganden	=						7,639
för RUBRIK 5	(summa åtaganden	=	1,446	1,755	2,204	2,234		7,639
för RUBRIK 5	summa betalningar)		1,446	1,755	2,204	2,234
i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen

						Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År	År	År	År	År	TOTALT
			2017	2018	2019	2020	2021/2	TOTALT
			2017	2018	2019	2020	2021/2

	Åtaganden		25,071	33,780	42,629	48,959		150,439
TOTALA anslag	Åtaganden
TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1b/2–5
för RUBRIKERNA 1b/2–5								150,439
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		13,821	25,280	37,029	44,359	29,950	150,439
	Betalningar

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro

Mål- och
resultatbetec	År	År	År	År	TOTALT
kning

	2017	2018	2019	2020



Genomsnitt

Typliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

RESULTAT

Kostn.	Antal
Kostn.

Kostn.

Antal

Kostn.	Total kostnad

SÄRSKILT MÅL nr 1

	Antal	analyser	till
- Resultat A	stöd	för	det	0,06	25-35	1,800	40-50	2,520	50-60	3,360	60-65	3,840	11,520
- Resultat A	nationella			0,06	25-35	1,800	40-50	2,520	50-60	3,360	60-65	3,840	11,520
	nationella
	reformarbetet

- Resultat B	Antal experter			0,00115	80	0,092	80	0,092	80	0,092	80	0,092	0,368

Delsumma för särskilt mål nr 1						1,892		2,612		3,452		3,932	11,888
						1,892		2,612		3,452		3,932	11,888

SÄRSKILT MÅL nr 2

- Resultat C	Antal experter	0,00115	60-80	0,086	90-100	0,115	100-150	0,141	100-150	0,147	0,490

	Antal beredda och
- Resultat D	genomförda	0,125	15-20		15-20		25-30	3,125	35-45
- Resultat D	färdplaner och	0,125	15-20	2,125	15-20	2,125	25-30	3,125	35-45	5,25	12,625
	handlingsplaner per
	näringsgren och land
- Resultat E	Antal särskilda	0,015	15-20	0,225	20-25	0,300	25-30	0,390	30-40	0,450	1,365
- Resultat E	expertinsatser	0,015	15-20	0,225	20-25	0,300	25-30	0,390	30-40	0,450	1,365
	expertinsatser

- Resultat F	Antal stödda projekt	0,900	4	3,600	5	4,500	6	5,400	6	5,400	18,900

Delsumma för särskilt mål nr 2				6,036		7,040		9,056		11,247	33,380

SÄRSKILT MÅL nr 3
Att stödja de nationella myndigheternas ansträngningar att välja och använda lämpliga processer och metoder och därvid utnyttja god
praxis och lärdomar i andra länder som befunnit sig i liknande situationer.

- Resultat G	Antal experter	0,00115	180-200	0,230	200-	0,246	220-240	0,276	220-240	0,276	1,028
- Resultat G	Antal experter	0,00115	180-200	0,230	220	0,246	220-240	0,276	220-240	0,276	1,028
					220
- Resultat H	Antal stödda projekt	0,900	5	4,500	8	7,200	8	7,200	9	8,100	27,000

- Resultat I	Antal stödda projekt	0,150	12	1,800	14	2,100	18	2,700	18	2,700	9,300

- Resultat J	Antal särskilda	0,015	70-80	1,065	80-90	1,320	90-95	1,380	95-100	1,500	5,265
- Resultat J	expertinsatser	0,015	70-80	1,065	80-90	1,320	90-95	1,380	95-100	1,500	5,265
	expertinsatser

Delsumma för särskilt mål nr 3				7,595		10,866		11,556		12,576	42,593

SÄRSKILT MÅL nr 4

- Resultat K	Antal	0,08	25-30	2,320	30-35	2,400	40-50	3,600	50-60	4,400	12,72
- Resultat K	kurser/seminarier	0,08	25-30	2,320	30-35	2,400	40-50	3,600	50-60	4,400	12,72
	kurser/seminarier

- Resultat L	Antal experter	0,00115	60-80	0,082	90-100	0,107	100-150	0,161	100-150	0,170	0,519

- Resultat M	Antal stödda projekt	0,900	5	4,500	8	7,200	10-12	9,900	12-14	11,700	33,300

- Resultat N	Antal stödda projekt	0,150	8	1,200	12	1,800	18	2,700	18	2,700	8,400

Delsumma för särskilt mål nr 4				8,102		11,507		16,361		18,970	54,939

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

			Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	TOTALT
	2017	2018	2019	2020	TOTALT
	2017	2018	2019	2020


RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	1,336	1,600	2,004	2,004	6,944

Övriga administrativa	0,110	0,155	0,200	0,230	0,695
utgifter	0,110	0,155	0,200	0,230	0,695
utgifter

Delsumma RUBRIK 5	1,446	1,755	2,204	2,234
i den fleråriga	1,446	1,755	2,204	2,234	7,639
budgetramen


Belopp utanför RUBRIK
535
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter	1,125	1,525	1,925	2,225	6,800
av administrativ natur	1,125	1,525	1,925	2,225	6,800
av administrativ natur

Delsumma
för belopp utanför	1,125	1,525	1,925	2,225
RUBRIK 5	1,125	1,525	1,925	2,225	6,800
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT	2,571	3,280	4,129	4,459	14,439
	2,571	3,280	4,129	4,459	14,439

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

35Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År	År 2018	År 2019	År 2020
		2017	År 2018	År 2019	År 2020
		2017

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid		8	10	12	12
kommissionens kontor i medlemsstaterna)		8	10	12	12
kommissionens kontor i medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

 Extern personal (i heltidsekvivalenter)36

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella
experter och vikarier finansierade genom		4	4	6	6
ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter, vikarier och
unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

10 01 04 yy37	- vid huvudkontoret
10 01 04 yy37

	- vid delegationer

TOTALT		12	14	18	18

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Det arbete som ska utföras omfattar alla uppgifter som är nödvändiga
	för de finansiella och kontraktsmässiga förvaltningen av programmet,
	nämligen:
	∙ Ge underlag för budgetförfarandet och förvaltningsplan.
	∙ Bereda årliga arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa
		årliga prioriteringar.
	∙	Sköta anbudsförfaranden		och förslagsinfordringar	samt
		efterföljande urvalsförfaranden i samordning med de
		operativa tjänsterna.
	∙ Kommunicera		med berörda aktörer om kontrakts- och
		finansieringsfrågor.
	∙	Förbereda och	organisera	högnivågruppens möten	med

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

		generaldirektorat, medlemsstaterna och andra berörda parter.
	∙ Förvalta projekt		(både den	finansiella och	den
		kontraktsmässiga sidan): Åtagande, utbetalning, återkrav, etc.
	∙ Genomföra kontroller, såsom beskrivs ovan (förhandskontroll,
		upphandlingskontroller, efterhandskontroll/intern kontroll).
	∙	Förvalta it-verktyg.
	∙ Bidra till och följa upp den årliga revisionsförklaringen.
	∙	Övervaka och rapportera om måluppfyllelse, bl.a. i
		budgetförfarandet,	förvaltningsplan,	halvtidsöversyn,	årliga
		verksamhetsrapporter och rapporter från utanordnare genom
		vidaredelegering.

Extern personal.	Stöd till de finansiella och administrativa uppgifterna.
	Stöd till de finansiella och administrativa uppgifterna.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

Ny budgetpost under rubrik 1b/2 med följande belopp i miljoner euro (avrundat till tre decimaler):

2017: 23,625

2018: 32,025

2019: 40,425

2020: 46,725

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År	År	År	År	Totalt
			2017	2018	2019	2020	Totalt
			2017	2018	2019	2020

Ange	vilken	extern
organisation eller annan källa
som bidrar till finansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom medfinansiering

Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på ”diverse inkomster”

				Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna38
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det				För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	n	n+1	n+2	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	n	n+1	n+2		(jfr punkt 1.6)
						(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

xx.01.04.xx and xx.xx.xx

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Metoden kommer att anges i de särskilda ramavtal med bidragsgivarna.

38När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.