Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om programmet för europeisk statistik 2013-2017 (EU-dokument COM(2011) 928)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.12.2011

KOM(2011) 928 slutlig

2011/0459 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om programmet för europeisk statistik 2013–2017

(Text av betydelse för EES)

{SEK(2011) 1623 slutlig} {SEK(2011) 1625 slutlig}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.MOTIV OCH SYFTE

För genomförandet av EU:s politik krävs jämförbar och tillförlitlig statistik om EU:s ekonomi, sociala förhållanden och miljö och dess beståndsdelar på nationell och regional nivå. Den europeiska statistiken är också av avgörande betydelse för att allmänheten ska få en tydligare bild av Europa och för att medborgarna ska kunna delta i den demokratiska processen och i debatten om dagens och framtidens EU.

På senare år har det europeiska statistiksystemet (ESS) ställts inför ett antal utmaningar. För det första har behovet av europeisk statistik ökat stadigt, och det är knappast troligt att denna tendens kommer att vända. För det andra har statistiken ändrat karaktär – för ett evidensbaserat beslutsfattande krävs statistik som uppfyller kvalitetskrav som är knutna till de särskilda syftena med statistiken, och det finns ett allt större behov av komplex, flerdimensionell statistik som underlag för sammansatta politikområden. För det tredje kommer man i det europeiska statistiksystemet framöver att prioritera hög kvalitet och – för konjunkturstatistik – framför allt aktualitet, eftersom det tillkommit nya aktörer på informationsmarknaden, varav somliga tillhandahåller information nästan i realtid. För det fjärde gör budgetåtstramningar såväl på nationell som på europeisk nivå och strävan att ytterligare underlätta för företagen och allmänheten att situationen blir än mer svårhanterlig. Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet1 och ESS-strategin för genomförandet av metoden2 behandlar alla dessa frågor genom att man försöker finna nya sätt att arbeta inom det europeiska statistiksystemet för att göra systemet effektivare och flexiblare. Genomförandet av meddelandet och den gemensamma ESS-strategin utgör kärnan i programmet för europeisk statistik.

Därför är målet med förslaget till program för europeisk statistik att inrätta ett heltäckande program med en övergripande ram för utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik 2013–2017, samtidigt som den nya produktionsmetod för europeisk statistik som beskrivs i ovannämnda meddelande tas i bruk.

1.2.ALLMÄN BAKGRUND

Den rättsliga grunden för inrättandet av ett flerårigt program för europeisk statistik är artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik3. Enligt förordningen ska programmet för europeisk statistik utgöra ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken, och där ska anges vilka huvudområden och mål som gäller för de åtgärder som planeras under högst fem år. Där ska fastställas vilka informationsbehov som ska prioriteras för att Europeiska unionens verksamhet ska kunna genomföras. Behovet kommer att vägas mot de resurser som krävs på EU-nivå och på nationell nivå för att sammanställa den önskade statistiken samt mot uppgiftslämnarbördan och de kostnader som är förenade med uppgiftslämnandet.

KOM(2009) 404 slutlig, 10.8.2009.

Strategin lades fram vid mötet i ESS-kommittén den 20 maj 2010, dok. nr 2010/05/6/EN. EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

Målen med programmet för europeisk statistik kommer att redovisas i detalj i årliga arbetsprogram i enlighet med förordning (EG) nr 223/20093. Under programmets gång kommer det att läggas fram dels en lägesrapport, dels en slutrapport efter att programperioden löpt ut.

1.3.GÄLLANDE BESTÄMMELSER

Det nuvarande statistiska programmet, som antogs genom ett beslut av Europaparlamentet och rådet för perioden 2008–20124, är det sjunde i sitt slag.

1.4.FÖRENLIGHET MED EUROPEISKA UNIONENS POLITIK OCH MÅL PÅ ANDRA OMRÅDEN

Det huvudsakliga syftet med den europeiska statistiken är att med tillförlitliga, objektiva, jämförbara och samanvändbara faktauppgifter stödja utveckling, övervakning och utvärdering av EU:s politik.

Detta förslag är förenligt med unionens prioriteringar eftersom den statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för detta program kommer att bidra till genomförandet av EU:s politiska prioriteringar, såsom Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla5 och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010– 20146 (dvs. en kraftfullare och integrerad ekonomisk styrning, klimatfrågan, tillväxt och social sammanhållning, medborgarnas Europa och globalisering).

2.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1.SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER

Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil

Innan detta förslag utarbetades hölls samråd med användarna av den europeiska statistiken, dvs. kommissionens generaldirektorat, Europeiska centralbanken och europeiska rådgivande kommittén för statistik7, i juli 2010 om deras respektive behov av europeisk statistik under perioden 2013–2017.

Medlemsstaterna samt Efta- och kandidatländerna har direkt deltagit i utarbetandet av förslaget. Samrådet gick till på följande sätt:

I juli 2010 hölls först ett samråd med direktörsgrupper på olika statistikområden, som företräder producenter av olika slags europeisk statistik, för att få reda på vilka deras behov var för perioden 2013–2017.

Därefter rådfrågades de nationella statistikbyråernas generaldirektörer vid mötet den 29– 30 september 20108 om sina prioriteringar för perioden 2013–2017.

Beslut nr 1578/2007/EG, EUT L 344, 28.12.2007, s. 15. KOM(2010) 2020 slutlig. http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/president/pdf/press_20090903_en.pdf, 3.9.2009. Inrättad genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG.

Generaldirektörskonferensen (DGINS-konferensen) hålls en gång om året för att diskutera frågor som rör det statistiska programmet samt metoder och processer för framställningen av europeisk statistik.

Utifrån resultaten av samråden med berörda parter inom det europeiska statistiksystemet om deras statistikbehov 2013–2017 utarbetades det första utkastet till program för den europeiska statistiken 2013–2017 för internt och externt samråd. Det lades fram för kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) i maj 2011. Parallellt med detta hördes även europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC), kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) samt arbetsgruppen för planering och samordning av det europeiska statistiksystemet.

Sammanfattning av svaren och av hur de har beaktats

Sammanfattning av svaren från användare av europeisk statistik

Sammanlagt svarade 14 av kommissionens generaldirektorat samt Europeiska centralbanken på Eurostats uppmaning att lämna information om behoven av europeisk statistik för 2013– 2017. De flesta gav detaljerade uppgifter om statistik som behövs som underlag för EU- politik inom deras respektive ansvarsområden. Även om samtliga dessa krav inte nämns uttryckligen i förslaget har Eurostat analyserat dem ingående och tagit hänsyn till dem när programmets mål utformades.

Sammanfattning av svaren från producenterna av europeisk statistik

Totalt besvarade sex direktörsgrupper Eurostats begäran om information om behoven för 2013–2017 (direktörsgruppen för metodfrågor, direktörsgruppen för it-frågor, direktörsgruppen för socialstatistik, direktörsgruppen för regionalstatistik, rumslig statistik, miljöstatistik och motsvarande räkenskaper, ständiga kommittén för jordbruksstatistik samt direktörsgruppen för företagsstatistik). Direktörsgrupperna betonade att man måste få balans mellan det ökade behovet av ny statistik och de minskade resurserna. Det rekommenderades därför att man i största möjliga mån skulle använda befintliga uppgifter i stället för att sätta igång nya uppgiftsinsamlingar, öka kontakterna med andra uppgiftslämnare för att få till stånd effektivast möjliga användning av tillgängliga uppgifter, minska antalet uppgifter som behövs, effektivisera uppgiftsinsamlingen med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik, analysera överensstämmelsen mellan olika rättsakter samt frikoppla de statistiska instrumenten och användarna från varandra genom att använda enskilda undersökningar till olika ändamål. Behovet att stärka Eurostats roll som samordnare av statistikframställningen nämndes också. Dessa och andra konkreta förslag har i möjligaste mån beaktats när målen för programmet för europeisk statistik ställts upp.

Generaldirektörerna för de nationella statistikbyråerna godkände vid sitt möte den 29– 30 september 2010 den strategi och de prioriteringar som föreslagits för programmet för europeisk statistik, och betonade behovet av ett tillräckligt flexibelt program där konkreta åtgärder kan tas med i den årliga programplaneringscykeln. Med anledning av de mycket begränsade resurserna såväl på nationell som på europeisk nivå och behovet att ytterligare minska uppgiftslämnarbördan betonade statistikbyråernas generaldirektörer vikten av prioriteringar i nästa fleråriga program utifrån ett strategibaserat tillvägagångssätt.

Konferensen anordnas av olika medlemsstater varje år och generaldirektören för värdlandets statistikbyrå är ordförande för konferensen.

Sammanfattning av de huvudsakliga kommentarerna om det första utkastet till program för den europeiska statistiken 2013–2017

Vid mötet i ESS-kommittén i maj 2011 uttrycktes allmänt stöd för strategins principer.

Ett antal delegationer hänvisade till ambitionsnivån i programmet för europeisk statistik och uttryckte farhågor när det gäller klyftan mellan resursbegränsningarna på nationell nivå och antalet nya initiativ som nämns i programmet.

Vissa delegationer medgav visserligen att det behövs ett flexibelt program men ifrågasatte ändå programmets generella hållning och bristande detaljnivå, och betonade att det måste kopplas till framtida årliga arbetsprogram.

Hos vissa delegationer uttrycktes tvivel om huruvida det var realistiskt att finansiera nya initiativ genom effektivitetsvinster till följd av den nya produktionsmetoden för europeisk statistik. Somliga delegater betonade att man måste överväga andra sätt att uppnå sådana vinster (t.ex. genom att göra prioriteringar i större utsträckning, förbättra effektiviteten, använda administrativa uppgifter på ett bättre sätt samt genom att öka teknikanvändningen och utbytet av god praxis).

Vissa delegationer poängterade att behovet att minska uppgiftslämnarbördan måste uttryckas tydligare, och en delegation föreslog att man skulle lägga större vikt vid prioriteringar genom uttalade, konkreta åtgärder.

Behovet av en försiktig hållning i fråga om kvalitetsmärkning uttrycktes av flera delegationer, och ingående diskussioner efterlystes.

Flera delegationer välkomnade ett stärkt partnerskap inom det europeiska statistiksystemet och med partner utanför systemet, och betonade vikten av ökat samarbete, såväl inom ESS som med Europeiska centralbankssystemet och internationella organisationer.

Ovannämnda punkter framkom också av samrådet med arbetsgruppen för planering och samordning.

Flertalet av de nationella statistikbyråerna uttryckte sitt allmänna stöd för programmet för europeisk statistik, men vissa reservationer uttrycktes också i fråga om målformuleringen för den nya produktionsmetoden för europeisk statistik och i fråga om lagstiftningsstrategin.

Anmärkningar gjordes beträffande vissa statistikområden, och för vissa delar av programmet begärdes förtydliganden.

Eurostat har noga analyserat alla kommentarer till utkastet till program för europeisk statistik och tagit hänsyn till dem vid utformningen av en reviderad version av 2013–2017 års program.

För att programmet för europeisk statistik ska fungera som ett allmänt och flexibelt planeringsinstrument som gör det möjligt att ta hänsyn till nya utvecklingstendenser beskrivs de strategiska mål och de resultat som ska uppnås för nästa programperiod i generella ordalag.

Programmet avspeglar engagemanget för det strategibaserade tillvägagångssätt med prioritetstänkande som Eurostat fastställt. Arbetet med lågprioriterade områden (s.k. negativa prioriteringar) integreras genom detta tillvägagångssätt i utarbetandet av de årliga

arbetsprogrammen och kommer därmed att genomföras för den period som omfattas av programmet. Programmet för europeisk statistik utgör den allmänna ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik genom att det fastställs vilka huvudområden och åtgärdsinriktningar som planeras för de kommande fem åren. Dessa mål kommer att anges och planeras mer ingående i de årliga arbetsprogrammen. På så sätt skapas en tydlig koppling mellan programmet för europeisk statistik och de årliga arbetsprogrammen.

Programmet ligger helt i linje med den gemensamma ESS-strategin för det nya produktionssystemet som ESS-kommittén redan antagit. Det innehåller med andra ord inga nya inslag utan avspeglar genomförandet av strategin.

2.2.EXTERN EXPERTHJÄLP

Under arbetet med programmet har även externa experter rådfrågats. Bland annat ombads europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC) och kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) att ge sina synpunkter på utkastet till program.

Europeiska rådgivande kommittén för statistik behandlade i sitt yttrande frågan om begränsade resurser och behovet av att fortsätta prioriteringsarbetet för att identifiera lågprioriterade områden. Kommittén framhävde att effektiviteten måste förbättras genom utökad användning av teknik och uppgifter som samlats in för andra ändamål, samtidigt som man medgav att det var problematiskt att de olika medlemsstaternas statistiksystem är så olika utvecklade. Kommittén betonade även vikten av kunskapsutbyte och menade att utbytet borde omfatta utvecklingsverksamhet för att minska kostnaderna för ny forskning. Vikten av att maximera uppgiftsanvändningen och av att använda och integrera befintliga uppgifter i högre grad poängterades också.

Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik uttryckte i sitt yttrande om utkastet till program på det hela taget sitt stöd för programmet och dess huvudsakliga prioriteringar och mål för utvecklingen och samordningen av valuta-, finans- och betalningsbalansstatistiken. Kommittén betonade vikten av integrering av olika statistikområden och över hela det europeiska statistiksystemet för att man ska kunna framställa statistik för många olika ändamål. Man belyste även behovet av att sträva efter att utveckla statistik om globaliseringen och vikten av att använda administrativa uppgifter i större utsträckning och i högre grad fokusera på de delar av ekonomin som expanderar mest. Kommittén välkomnade vidare en ökad användning av statistisk matchning och datalänkningstekniker samt standardverktyg på it-området. Avslutningsvis betonade kommittén vikten av utökat samarbete med Europeiska centralbankssystemet samt europeiska och internationella organisationer genom gemensamma projekt och samordnade satsningar.

Eurostat har noga analyserat de externa experternas alla kommentarer till utkastet till program för europeisk statistik och tagit hänsyn till dem vid utformningen av en reviderad version av programmet.

2.3.KONSEKVENSBEDÖMNING

En förhandsutvärdering av programmet har gjorts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning. Syftet var att se till att det inriktas på behovet av effektivitet när det gäller att uppfylla målen och säkerställa att man redan från och med utarbetandet av programmet tar hänsyn till budgetrestriktioner.

I samband med förhandsutvärderingen framkom fyra alternativ.

Det första alternativ som övervägdes för programmet var att lägga fram ett nytt femårsprogram, dvs. från 2013 till 2017.

I det nuvarande statistiska programmet för 2008–20124 anges med anledning av nästa fleråriga statistikprograms längd att hänsyn ska tas till Europaparlamentets mandatperiod. Europaparlamentets nuvarande mandatperiod är från juli 2009 till juni 2014, och nästa mandatperiod börjar i juli 2014 och slutar i juni 2019. Eftersom det nuvarande statistiska programmet 2008–2012 löper fram till slutet av 2012 skulle detta innebära att det skulle behövas ett nytt preliminärt statistiskt program för två år (2013–2014) eller att det nuvarande programmet skulle behöva förlängas till 2014.

En tredje möjlig lösning vore att inte utarbeta eller anta något statistiskt program alls för perioden 2013–2017 eller – som ett fjärde alternativ – att informationen tillhandahålls av andra producenter, dvs. inte nödvändigtvis av det europeiska statistiksystemet.

För konsekvensbedömningen har antalet alternativ, efter att de olika scenarierna noggrant övervägts och analyserats, reducerats till tre, vars effekter och konsekvenser har granskats ingående. Dessa tre alternativ och förväntade effekter är som följer:

Alternativ 1: inget statistiskt program

Utan en rättslig ram i form av ett program för europeisk statistik kommer den europeiska statistiken av samlas in och/eller framställas av olika avdelningar inom kommissionen oberoende av varandra, med deras egna resurser och med hjälp av institutionella leverantörer inom det europeiska statistiksystemet och/eller privata leverantörer. Att inte ha något femårigt statistiskt program på europeisk nivå skulle innebära att det inte finns någon långsiktig planering, vilket är en absolut förutsättning för utveckling, framställning och spridning av statistisk information. Utan något program för europeisk statistik är det föga troligt att man lyckas uppnå de mål som ställts upp. Det skulle då inte finnas någon rättslig ram för framställning av europeisk statistik och inte någon driftsbudget. Användarna av statistiken (kommissionens generaldirektorat, ECB osv.) skulle då vara tvungna att själva framställa eller söka statistiken, vilket skulle ske utan samordning och vara ineffektivt, och det skulle inte finnas någon gemensamt överenskommen kvalitetssäkring av den europeiska statistiken. Utan ett program för europeisk statistik skulle det inte finnas någon budget för och ingen övergripande planering av statistikframställningen. Det skulle också medföra att uppgiftslämnarbördan ökar för enskilda, hushåll, företag och institutionella statistikleverantörer inom det europeiska statistiksystemet.

Alternativ 2: programmet för europeisk statistik 2013–2017 blir en upprepning av gemenskapens statistiska program 2008–2012

Detta alternativ innebär att det inte görs någon ändring i fråga om den statistik som omfattas av det nuvarande statistiska programmet. Detta kan betraktas som ett grundscenario mot vilket övriga alternativ kan jämföras. Den statistik som tillhandahålls skulle motsvara de politiska behoven under perioden 2008–2012 och skulle inte ta hänsyn till den senaste utvecklingen och nya behov inom Europeiska unionens prioriterade politikområden, såsom Europa 2020- strategin för smart och hållbar tillväxt för alla eller andra politiska satsningar i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010–2014. Statistiken skulle dessutom framställas enligt

skorstensmodellen9, dvs. utan att dra fördel av den nya produktionsmetoden för europeisk statistik som syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

Alternativ 3: ett nytt femårigt program för den europeiska statistiken

Detta alternativ innebär att ett förslag till nytt program för europeisk statistik läggs fram för en femårsperiod, dvs. 2013–2017. Med detta alternativ kommer den europeiska statistiken att bättre tillgodose användarnas behov. Det kommer att finnas överenskomna rutiner för kvalitetssäkring och statistikframställningen kommer att bli mer kostnadseffektiv till följd av den nya produktionsmetoden. De mål som fastställts för 2013–2017 års program kommer att ligga i linje med kommissionens strategiska prioriteringar och göra det möjligt att ta itu med de utmaningar som det europeiska statistiksystemet står inför under de närmaste åren.

2.3.4. Sammanfattning av riskerna

De risker som är förknippade med alternativ 1 är avsevärda eftersom det då inte skulle finnas någon rättslig ram för framställningen av europeisk statistik, och statistikens kvalitet och statistikframställningens effektivitet skulle därmed inte kunna säkras. Statistiken skulle då framställas utan samordning och av olika producenter.

Riskerna med alternativ 2 hänger samman med att statistiken då skulle tillgodose delvis föråldrade politiska prioriteringar och ha framställts enligt den traditionella metoden, dvs. utan att dra nytta av den nya produktionsmetod för europeisk statistik som syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar. Kostnaderna för statistik som inte täcker behoven skulle bli avsevärda.

Riskerna med alternativ 3 anses relativt små eftersom den europeiska statistiken i detta fall skulle framställas inom det etablerade regelverket, dvs. kvaliteten på statistiken och produktionsmetodens effektivitet skulle säkras eftersom den europeiska statistiken skulle utvecklas, samlas in och spridas på ett samordnat sätt.

2.3.5. Det bästa alternativet

Alternativ 3 med ett nytt femårigt program för den europeiska statistiken för 2013–2017 tycks vara det bästa alternativet med tanke på att det är det enda där alla fastställda mål skulle förverkligas, nämligen i) att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov i fråga om täckning, aktualitet, jämförbarhet och tillförlitlighet, ii) att framställa statistik på ett kostnadseffektivt sätt och iii) att minska svarsbördan och den administrativa bördan för uppgiftslämnarna. Följaktligen är det enda av de tre alternativen som kan ge ett tillfredsställande svar på alla de utmaningar som det europeiska statistiksystemet står inför.

Detta scenario innebär att nästa program för europeisk statistik skulle löpa från den 1 januari 2013 till den 31 december 2017.

9I skorstensmodellen framställs statistiken av hävd i ett antal parallella processer, land för land (i vissa fall även region för region) och område för område. Varje enskild ”skorstenspipa” för en produkt motsvarar där ett specifikt statistikområde och dess produktionssystem. För varje statistikområde är hela produktionsprocessen – från undersökningsdesign via datainsamling och databehandling till offentliggörandet – åtskild från övriga statistikområden, och varje område har sina egna uppgiftslämnare och användargrupper. Skorstensmodellen avspeglas också i hur statistikområdena regleras på europeisk nivå.

3.RÄTTSLIGA ASPEKTER PÅ FÖRSLAGET

3.1.SAMMANFATTNING AV DEN FÖRESLAGNA ÅTGÄRDEN

Genom förslaget upprättas programmet för europeisk statistik för perioden 2013–2017. Programmet utgör ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken, och där anges vilka huvudområden och mål som gäller för de åtgärder som planeras under programperioden.

3.2RÄTTSLIG GRUND

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för unionens verksamhet. Enligt denna artikel ska framställningen av europeisk statistik uppfylla krav om opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter.

3.3SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte avser ett område där Europeiska unionen är ensam behörig.

Målet med den föreslagna åtgärden, nämligen att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik inom programmet för europeisk statistik 2013–2017, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför bättre uppnås på EU-nivå genom en EU-rättsakt, eftersom endast kommissionen kan samordna den harmonisering av statistikuppgifter som krävs på europeisk nivå inom alla de statistikområden som omfattas av denna rättsakt, medan själva uppgiftsinsamlingen kan genomföras av medlemsstaterna. Europeiska unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.

3.4PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen. I förslaget fastställs målen för femårsperioden. Dessa mål anges och planeras mer ingående i kommissionens årliga statistiska arbetsprogram som utarbetas i nära samarbete med medlemsstaterna och antas med beaktande av ESS-kommitténs yttrande. Nya statistikkrav kommer dessutom att bli föremål för särskild lagstiftning där medlemsstaterna är direkt involverade i utarbetandet på ett tidigt stadium.

3.5VAL AV REGLERINGSFORM

Föreslagen regleringsform: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

Med hänsyn till förslagets syfte och innehåll är en förordning den lämpligaste regleringsformen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det totala belopp som kommer att belasta EU:s budget är 299,4 miljoner euro (löpande priser) under hela programmet från 2013 till 2017, varav 57,3 miljoner euro täcks av programperioden 2007–2013 och 242,1 miljoner euro av programperioden 2014–2017.

5.ÖVRIGT

Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn och en bestämmelse om tidsbegränsning.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

Den föreslagna förordningen berör en fråga av betydelse för EES och bör därför omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

2011/0459 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om programmet för europeisk statistik 2013–2017

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik10 bör det inrättas ett flerårigt program för europeisk statistik som ska utgöra en ram för finansieringen av EU-åtgärder.

(2)I enlighet med den förordningen bör programmet för europeisk statistik utgöra ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken, och där bör anges vilka huvudområden och mål som gäller för de åtgärder som planeras under högst fem år. Där bör fastställas vilka informationsbehov som ska prioriteras för att Europeiska unionens verksamhet ska kunna genomföras. Behovet bör vägas mot de resurser som krävs på unionsnivå och på nationell nivå för att sammanställa den önskade statistiken samt mot uppgiftslämnarbördan och de kostnader som är förenade med uppgiftslämnandet.

(3)Utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik inom det fleråriga programmets rättsliga ram bör uppnås genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet mellan Europeiska unionens statistikmyndighet,

dvs. kommissionen (Eurostat), och de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter11.

EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 5 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

(4)Statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för detta program bör bidra

till genomförandet av Europeiska unionens politik enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla12 och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010–2014 (dvs. en kraftfullare och integrerad ekonomisk styrning, klimatfrågan,

reformen av jordbrukspolitiken, tillväxt och social sammanhållning, medborgarnas Europa och globalisering13), och bör främjas genom åtgärder som finansieras genom detta program och där Europeiska unionen kan skapa ett tydligt mervärde.

(5)På senare år har det europeiska statistiksystemet (ESS) ställts inför ett antal utmaningar.

–För det första har behovet av europeisk statistik ökat stadigt, och det är knappast troligt att denna tendens kommer att vända.

–För det andra har statistiken ändrat karaktär – för ett evidensbaserat beslutsfattande krävs statistik som uppfyller höga kvalitetskrav som är knutna till de särskilda syftena med statistiken, och det finns ett allt större behov av komplex, flerdimensionell statistik som underlag för sammansatta politikområden.

–För det tredje kommer man i det europeiska statistiksystemet framöver att prioritera hög kvalitet och – för konjunkturstatistik – framför allt aktualitet, eftersom det tillkommit nya aktörer på informationsmarknaden, varav somliga tillhandahåller information nästan i realtid.

–För det fjärde gör budgetåtstramningar såväl på nationell som på europeisk nivå och strävan att ytterligare underlätta för företagen och allmänheten situationen än mer svårhanterlig.

Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet14 och ESS-strategin för genomförandet av metoden15 behandlar alla dessa frågor genom att man försöker finna nya sätt att arbeta inom det europeiska statistiksystemet för att göra systemet effektivare och flexiblare. Genomförandet av detta meddelande utgör kärnan i programmet för europeisk statistik.

(6)För bättre balans mellan de nationella och europeiska statistikproducenternas begränsade resurser för att framställa europeisk statistik och det ökade behovet av statistik bör utarbetandet av kommissionens årliga statistiska arbetsprogram, där detaljerna för detta fleråriga program fastställs, omfatta en grundlig översyn av de statistiska prioriteringarna i syfte att minska antalet mindre viktiga statistiksatsningar och förenkla befintliga processer, samtidigt som den officiella statistikens höga kvalitetsstandarder bibehålls. Hänsyn bör även tas till belastningen på uppgiftslämnarna, oavsett om dessa är företag, centrala, regionala eller lokala myndigheter, hushåll eller enskilda.

KOM(2010) 2020 slutlig.

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/president/pdf/press_20090903_en.pdf, 3.9.2009. KOM(2009) 404 slutlig, 10.8.2009.

Strategin lades fram vid mötet i ESS-kommittén den 20 maj 2010, dok. nr 2010/05/6/EN.

(7)Den ekonomiska bördan bör i detta sammanhang fördelas på lämpligt sätt mellan Europeiska unionens och medlemsstaternas budgetar. Utöver den budget som anslås genom denna förordning bör de nationella statistikbyråerna eller andra nationella myndigheter därför på det nationella planet tilldelas de anslag som krävs för att genomföra de enskilda statistikåtgärderna inom ramen för detta program.

(8)Vid utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik enligt denna förordning bör de nationella och europeiska statistikmyndigheterna iaktta principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som medföljer kommissionens rekommendation av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar, samt meddelandet från

kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 15 april 2011 om en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken16.

(9)I enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik bör en lämplig finansieringsstruktur tas fram till stöd för nätverk för samarbete.

(10)De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallade Efta-/EES-länderna) bör ges möjlighet att delta i programmet. Även andra länder bör kunna delta i programmet, särskilt Europeiska unionens grannländer och länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder.

(11)I samband med genomförandet av programmet bör samarbete med tredjeländer som inte deltar i programmet uppmuntras när så är lämpligt, varvid eventuella relevanta avtal mellan de berörda länderna och unionen bör beaktas.

(12)För att kunna betraktas som finansieringsbeslut i enlighet med artikel [] i förordning [...] med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget [den nya budgetförordningen], måste de årliga arbetsprogram som kommissionen antar för att genomföra programmet ange eftersträvade mål, förväntade resultat, genomförandemetod och totalbelopp. De bör dessutom innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, uppgift om det belopp som anslagits för varje åtgärd och en preliminär tidsplan för genomförandet. För bidrag bör även prioriteringarna, de viktigaste utvärderingskriterierna och den högsta medfinansieringssatsen anges.

(13)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta programmet för europeisk statistik 2013–2017, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(14)Det program som inrättas genom denna förordning har förhandsutvärderats i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning, med syftet att se till att programmet inriktas på behovet av effektivitet när det gäller att uppfylla målen och säkerställa att man redan vid utarbetandet av programmet tar hänsyn till budgetrestriktionerna. Värdet och verkan av de åtgärder som vidtas inom programmet bör övervakas och

16KOM(2011) 211 slutlig.

utvärderas med jämna mellanrum, även av oberoende externa utvärderare. För att programmet ska kunna utvärderas har det ställts upp mätbara mål och tagits fram indikatorer.

(15)Genom denna förordning fastställs för programmets hela löptid en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006

mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning17.

(16)Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa påföljder vid behov.

(17)I enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 har utkastet till program för europeisk statistik lagts fram för förhandsgranskning av kommittén för det europeiska

statistiksystemet, europeiska rådgivande kommittén för statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG18 samt kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, inrättad genom rådets beslut 2006/856/EG19,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet för europeisk statistik

Härmed inrättas programmet för europeisk statistik för perioden 2013–2017 (nedan kallat programmet).

Artikel 2

Mervärde

Programmets mervärde utgörs av att det säkrar att den europeiska statistiken inriktas på den information som behövs för att utforma, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik. Dessutom bidrar det till ett effektivt resursutnyttjande genom att främja åtgärder som i hög grad stöder utvecklingen, framställningen och spridningen av harmoniserad, jämförbar och tillförlitlig statistik.

Hänvisningen till den rättsliga grunden kommer att uppdateras så snart det nya avtalet med Europaparlamentet antagits.

EUT L 73, 15.3.2008, s. 13. EUT L 332, 30.11.2006, s. 21.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.Genom denna förordning fastställs dels programplaneringsramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken, dels huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under 2013–2017, i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik.

2.Programmet omfattar inte åtgärder som ingår i programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken20 (nedan kallat Meets-programmet) fram till Meets-programmets slut den 31 december 2013, men det omfattar mål inom ramen för företags- och handelsstatistiken som är tänkta att genomföras från 2014 till 2017.

Artikel 4

Mål

1.Programmets övergripande mål är att det europeiska statistiksystemet ska vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

2.Följande specifika mål ska eftersträvas för alla statistikåtgärder som vidtas för att genomföra detta program:

–Mål 1: Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av Europeiska unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna.

–Mål 2: Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

–Mål 3: Att stärka samarbetet inom det europeiska statistiksystemet och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

3.Målen i denna artikel beskrivs närmare i bilagan, tillsammans med indikatorer för att

övervaka genomförandet av programmet. I enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 ska de vara föremål för en detaljerad årlig planering där en integrerad mekanism för att fastställa prioriteringar ingår. De ska uppnås genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet, som är partnerskapet mellan unionens statistikmyndighet, de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter.

20EUT L 340, 19.12.2008, s. 76.

Artikel 5

Statistikstyrning och statistikens kvalitet

Programmet ska genomföras i enlighet med principerna i uppförandekoden för europeisk statistik i syfte att framställa och sprida harmoniserad europeisk statistik av hög kvalitet och säkra att det europeiska statistiksystemet som helhet fungerar korrekt. Det ska vidtas lämpliga åtgärder för att säkra att samordningen är god och att prioriteringar verkligen görs inom det europeiska statistiksystemet för att bidra till att minska uppgiftslämnarnas administrativa börda. De nationella myndigheterna och unionens statistikmyndighet ska se till att den europeiska statistiken uppfyller europeiska kvalitetsstandarder och tillgodoser behoven hos användare inom Europeiska unionens institutioner, regeringar, regionala myndigheter, forskningsinstitut, organisationer i det civila samhället, företag och allmänheten.

Artikel 6

Finansiering

1.Finansieringsramen för genomförandet av detta program ska vara 299,4 miljoner

euro, varav 57,3 miljoner euro täcks av programperioden 2007–2013 och 242,1 miljoner euro av programperioden 2014–2017.

2.Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med förordning (EU) nr XX/2012 med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget.

3.Utöver den finansieringsram som fastställs genom denna förordning ska de enskilda statistikåtgärder som genomförs inom ramen för detta program tilldelas tillräckliga anslag på nationell nivå, särskilt genom överenskommelser mellan de nationella statistikbyråerna eller andra nationella myndigheter och kommissionen (Eurostat).

Artikel 7

Administrativt och tekniskt stöd

Programmets budget får även täcka utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet som direkt krävs för programmets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, t.ex. undersökningar, expertmöten, ersättningar till statistikexperter, informations- och kommunikationssatsningar, utgifter kopplade till it-nät för informationsbehandling och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av programmet.

Artikel 8

Årliga arbetsprogram

Kommissionen ska för genomförandet av programmet anta årliga arbetsprogram som uppfyller kraven i artikel 17 i förordning (EG) nr 223/2009 samt innehåller uppgift om eftersträvade mål och förväntade resultat.

Artikel 9

Finansieringsformer

Ekonomiskt stöd från unionen får beviljas i form av bidrag, offentlig upphandling eller annan finansiering som behövs för att uppnå målen i artikel 2.

Artikel 10

Stödberättigande åtgärder

1.Ekonomiskt stöd från unionen ska stödja åtgärder för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik som behövs för att uppnå målen i artikel 3. Åtgärder med stort mervärde för Europeiska unionen ska prioriteras i enlighet med artikel 2.

2.Ekonomiskt stöd till nätverk för samarbete i enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009 får beviljas i form av bidrag till åtgärder och får täcka upp till 95 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.Vid behov kan bidrag på upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna beviljas för administrationskostnader hos sådana organisationer som avses i artikel 11.3.

4.Medlemsstaterna kan som bidrag till kostnader för åtgärder som bygger på undersökningar få ersättning upp till en högsta gräns som fastställs för varje undersökning, i form av ett engångsbelopp per uppsättning data för vilka fullständiga undersökningsresultat sänds till kommissionen. Kommissionen ska fastställa dessa belopp med beaktande av undersökningens komplexitet.

Artikel 11

Bidragsmottagare

1.I enlighet med artikel 5.3 i förordning (EG) nr 223/2009 kan de mottagare som anges där få bidrag utan någon ansökningsomgång.

2.Nätverk för samarbete får inkludera sådana bidragsmottagare som avses i punkt 1 och andra organ utan någon ansökningsomgång i överensstämmelse med budgetförordningen.

3.De bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 10.3 får beviljas organisationer som uppfyller samtliga följande kriterier:

a)De är icke vinstdrivande, oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen, och deras främsta mål och verksamhet är att främja och stödja genomförandet av uppförandekoden för europeisk statistik och genomförandet av nya produktionsmetoder för europeisk statistik vilka syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar på europeisk nivå.

b)De har lämnat tillräckliga uppgifter om medlemskap, interna regler och finansieringskällor till kommissionen.

Artikel 12

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 13

Tredjeländers deltagande i programmet

Följande länder ska kunna delta i programmet för europeisk statistik:

a)Efta-/EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalet.

b)Tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, länder som ansökt om medlemskap i Europeiska unionen eller som är kandidatländer eller anslutande länder, och de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal med de länderna om de allmänna principerna för deras deltagande i Europeiska unionens program.

Artikel 14

Rapporter

1.Kommissionen ska efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet, vilket ska ske senast i juni 2015.

2.Före utgången av 2018 ska kommissionen efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet lägga fram en slutlig utvärderingsrapport om genomförandet av programmet för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

BILAGA

Statistisk infrastruktur och mål för programmet för europeisk statistik

2013–2017

Inledning

Programmet för europeisk statistik utgör den rättsliga ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik 2013–2017.

Den europeiska statistiken utvecklas, framställs och sprids inom lagstiftningens ramar genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet.

Statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet bidrar till genomförandet av EU:s politik enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla samt dess respektive flaggskeppsinitiativ och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar.

Eftersom programmet för europeisk statistik (ESP) 2013–2017 är ett femårigt program, och med tanke på att det europeiska statistiksystemet strävar efter att ha och bibehålla en central roll på statistikområdet, är programmet ambitiöst i fråga om tillämpningsområde och mål, men det kommer att genomföras successivt.

Statistisk infrastruktur

Genom programmet för europeisk statistik kommer det att skapas en infrastruktur för statistisk information. Denna infrastruktur måste kunna användas intensivt för en mängd olika tillämpningar.

Den europeiska statistiken framställs i första hand för att användas som underlag för det politiska beslutsfattandet, men denna statistik bör också vara tillgänglig för andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas befolkning över lag eftersom den är en kollektiv nyttighet som bekostas av medborgare och företag, som därmed också bör kunna dra nytta av tjänsterna i samma utsträckning. För att infrastrukturen ska tjäna sitt syfte måste den utformas i enlighet med sunda principer som dels gör den ändamålsenlig för en rad olika syften, dels gör den tillräckligt flexibel så att den kan anpassas efter användarnas skiftande behov under kommande år.

Infrastrukturen för statistisk information framgår av figuren nedan.

INFRASTRUKTUREN FÖR STATISTISK INFORMATION

SÄRSKILDA

ÄNDAMÅL

INDIKATORER

FLERA

OLIKARÄKENSKAPSSYSTEM

ÄNDAMÅL

DATA

Förklaring

Data: uppgifter som de statistikansvariga myndigheterna samlar in med traditionella metoder (urvalsundersökningar, totalundersökningar osv.) eller uppgifter från andra källor som återanvänds för statistikändamål. Uppgifterna anpassas efter de behov som finns på ett visst politikområde, t.ex. arbetsmarknad, migration eller jordbruk.

Begreppet omfattar även uppgifter som samlats in för administrativa ändamål men som de statistikansvariga myndigheterna använder för statistikändamål (vanligen kallade uppgifter från administrativa källor).

Räkenskapssystem: sammanhängande och integrerade räkenskaper, balansräkningar och tabeller som bygger på en uppsättning internationellt överenskomna bestämmelser. Genom ett räkenskapssystem säkras en hög grad av konsekvens och jämförbarhet, och statistikuppgifterna kan samlas in och presenteras i ett format som är särskilt utformat för analys och politiskt beslutsfattande.

Indikatorer: en indikator är ett samlingsmått avseende en central fråga eller företeelse och har härletts ur en rad observerade fakta. Indikatorer kan användas för att påvisa relativa positioner eller visa positiva eller negativa förändringar. Indikatorerna tjänar vanligtvis direkt som underlag för politiska handlingslinjer i EU och internationellt. Inom strategiska politikområden är de viktiga för uppställningen av mål och övervakningen av måluppfyllelsen.

Inom detta överordnade system kommer det i programmet för europeisk statistik att göras en ytterligare uppdelning mellan tre grupper av statistik, nämligen företag, medborgarnas Europa samt geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik.

EU-politiken och relevant internationell politik styr vilka statistikbehov som programmet för europeisk statistik behöver tillgodose med sin omarbetade struktur och motsvarande produktionsprocesser. Varje enskild politisk handlingslinje för EU och internationellt avspeglas i den statistiska infrastrukturens olika komponenter och omfattas av särskilda satsningar i programmet. Nya handlingslinjer under kommande år kommer att täckas in genom att det skapas nya inriktningar med indikatorer/räkenskaper utifrån den statistik som framställs inom de tre pelarna.

Statistikbehov med

anknytning till EU-politiken och internationell politik – Indikatorer

Räkenskapssystem och harmoniserade statistiksystem för framtagande av indikatorer

Statistik för användning i räkenskapssystem

STATISTIKENS STRUKTUR OCH DYNAMIK

Europa 2020-strategin och ekonomisk styrning

Ekonomiska och		Ekologisk hållbarhet
sociala resultat

		Geodatastatistik,
Företag	Medborgarnas	miljö- och
	Europa	jordbruksstatistik
		och annan
		sektorsstatistik

Mål

Programmets övergripande mål, dvs. att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa, kommer att uppnås genom följande specifika mål:

–Mål 2: Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

Dessa specifika mål är uppdelade på olika prioritetsområden som beskrivs nedan. Mål 1 ingår i ”I. Statistikprodukter”, mål 2 i ”II. Produktionsmetoderna för EU-statistik” och mål 3 i ”III. Partnerskap”.

I.STATISTIKPRODUKTER INDIKATORER

1.1.EUROPA 2020

Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, som Europeiska rådet antog vid sitt möte i juni 2010, har i hög grad format Europeiska unionens och den nationella politikens strategiska agenda för de kommande åren. Genom denna agenda fastställs ett antal överordnade mål och flaggskeppsinitiativ för vilka det europeiska statistiksystemet måste tillhandahålla statistiska indikatorer på en rad områden (förbättrade villkor för innovation, forskning och utveckling, sysselsättningsfrämjande åtgärder, uppfyllelse av EU:s klimat- och energimål, resurseffektivitet, förbättrade utbildningsnivåer, inklusive rörlighet i utbildningssyfte, aktivt och hälsosamt åldrande samt främjande av social delaktighet genom fattigdomsbekämpning).

Mål:

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet för att övervaka genomförandet av Europa 2020- strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•uppdaterade överordnade målindikatorer för Europa 2020-strategin (inom sysselsättning, forskning och utveckling, innovation, energi/klimatförändringar, utbildning, miljö, socialt skydd och social delaktighet) på Eurostats webbplats,

•statistik som underlag för övervakningen av genomförandet av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020-strategin,

•ytterligare indikatorer till stöd för förhands- och efterhandsutvärderingen av Europeiska unionens ekonomi-, social- och miljöpolitik.

1.2.EKONOMISK STYRNING

Krisen och spänningarna på finansmarknaderna har belyst behovet av att stärka unionens ekonomiska styrning. EU har redan tagit avgörande steg när det gäller ekonomisk styrning och samordning, som i vissa fall kommer att få avsevärda effekter i form av statistik utöver den pågående statistikverksamheten.

Mål:

Att ta fram relevant ny statistik, och förbättra den statistik som redan finns, för EU:s beslutsfattare och allmänheten i samband med EU:s kraftfullare och integrerade ekonomiska styrning och övervakningscykeln som integrerar stabilitets- och tillväxtpakten och den ekonomiska politiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•statistikunderlag till resultattavlan över makroekonomiska obalanser och den bakomliggande analysen,

•statistikunderlag för en förstärkt stabilitets- och tillväxtpakt,

•utveckling och utarbetande av en uppsättning indikatorer för att mäta konkurrenskraft,

•en effektiv kvalitetsledning genom hela produktionskedjan, som även omfattar data om de offentliga finanserna från tidigare led och de underliggande arbetsprocesserna i medlemsstaterna.

Mål:

Att förse de europeiska beslutsfattarna med tillförlitlig statistik och indikatorer för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål samt för övervakning av specifika politiska åtaganden.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•ett fastställt tillämpningsområde för statistiken för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål enligt överenskommelse med användarna, som inkluderar övervakningen av statistiken för de BNI- och momsbaserade egna medlen, strukturfonderna och krav för beräkningen av löner och pensioner samt, vartannat år, av traktamenten enligt EU:s tjänsteföreskrifter,

•fastställande, genomförande och förklaring av ett effektivt kvalitetsledningssystem för dessa indikatorer.

1.3EKONOMISK GLOBALISERING

Effekterna av finanskrisen, de ökade flödena över gränserna och fragmenteringen av produktionsprocesserna har belyst behovet av ett mer sammanhängande system och bättre mätning av den globaliserade produktionen.

Mål:

Att förbättra de indikatorer och den statistik om den ekonomiska globaliseringen och de globala värdekedjorna som står till EU:s beslutsfattares och allmänhetens förfogande.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•utvecklingen av nya indikatorer, och en uppdatering av de indikatorer som redan finns, om den ekonomiska globaliseringen och de globala värdekedjorna, inklusive flöden och beroende av naturresurser, på Eurostats webbplats,

•analys av de globala värdekedjorna, eventuellt med hjälp av lämpliga inputoutputtabeller samt utrikeshandels- och företagsstatistik, inklusive sammanlänkning av mikrodata.

RÄKENSKAPSSYSTEM

Kommissionens meddelande Bortom BNP och offentliggörandet av Stiglitz-Sen-Fitoussi- rapporten har gett nya impulser för att ta itu med statistiksystemets främsta utmaning, nämligen hur man kan få till stånd bättre statistik om övergripande frågor och mer integrerad statistik för att beskriva komplexa sociala, miljörelaterade och ekonomiska företeelser, utöver de traditionella måtten på ekonomisk produktion. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) ger en integrerad och konsekvent ram för all ekonomisk statistik men bör kompletteras med andra indikatorer för att ge mer heltäckande information för politik och beslutsfattande.

2.1EKONOMISKA OCH SOCIALA RESULTAT

Den ekonomiska krisen har gjort det ännu viktigare med en uppsättning makroekonomiska indikatorer av hög kvalitet för att man bättre ska kunna förstå och analysera konjunktursvängningarna och lättare kunna fatta beslut. Den i allt högre grad globaliserade produktionen gör det nödvändigt att utveckla ett enhetligt system som gör det lättare att tolka och integrera statistik från olika områden.

Mål:

Att komplettera mätningen av de ekonomiska resultaten med olika dimensioner av globalisering, livskvalitet, ekologisk hållbarhet, hälsa, välbefinnande och social sammanhållning. Att ta fram ett system för analys av den globaliserade produktionen.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•indikatorer på fördelningen av inkomst/konsumtion mellan hushållen (som tagits fram genom att stämma av aggregat från nationalräkenskaperna med data från hushållsundersökningen),

•genomförande och sammanställning av årliga, kvartalsvisa och regionala nationalräkenskaper i enlighet med ENS 1995/2010,

•sammanställning av aktuell prisstatistik av hög kvalitet, särskilt harmoniserade konsumentprisindex,

•satelliträkenskaper som tagits fram för åtminstone två nya områden (t.ex. forskning och utveckling, hälsa eller socialräkenskaper),

•en databas för mätning av tillväxt och produktivitet,

•ett system för analys av den globaliserade produktionen.

Mål:

Att tillhandahålla centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer som en sammanhängande uppsättning indikatorer för att tillgodose statistikkraven i EU och internationellt, och anpassa de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna efter användarnas skiftande behov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•samordnad utveckling av resultattavlor för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer samt indikatorer för hållbar utveckling,

•harmoniserade metoder för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer,

•förbättrad jämförbarhet mellan indikatorer internationellt,

•bättre verktyg som underlättar tolkningen och spridningen av indikatorer,

•harmoniserad bostadsstatistik och närliggande statistik som är tillgänglig för alla medlemsstater.

2.2EKOLOGISK HÅLLBARHET

Att skydda, bevara och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer samt motverka effekterna av klimatförändringarna ligger högt på den europeiska agendan och är ett av målen i EU-fördragen. För en effektiv politik i dessa frågor krävs statistik över en rad olika områden.

Mål:

Att tillhandahålla miljöräkenskaper och statistik med avseende på klimatförändringarna, med hänsyn tagen till den internationella utvecklingen på området.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•ett sammanhängande miljöräkenskapssystem som utformats som s.k. satelliträkenskaper till nationalräkenskapernas huvudkonton och ger information om luftföroreningar, energiförbrukning, flöden och reserver av viktiga materiella naturresurser och vatten, handel med basråvaror och råvaror av avgörande betydelse, miljöskatter och utgifter för miljöskydd, eventuellt inklusive grön tillväxt/upphandling,

•uppdatering, utveckling, framställning och spridning av indikatorer som visar sekundär belastning, effekterna av klimatförändringarna, även på hälsan, sårbarhet och anpassningsprocessen.

DATA

3.1FÖRETAG

De europeiska företagen står i centrum för en stor del av EU-politiken. Dessutom tillhandahåller företagen grundläggande uppgifter. Det är därför stor efterfrågan på företagsstatistik i vid mening som kan användas som underlag för beslutsfattandet, men som också kan ge Europas medborgare och företag en bättre bild av denna politik, där man skiljer mellan stora företag, medelstora företag och småföretag för vilka det finns ett allt större behov av detaljerad och harmoniserad statistik. Samtidigt behöver den administrativa bördan och uppgiftslämnarbördan minskas.

Mål:

Att göra produktionsprocesserna effektivare och mer ändamålsenliga. Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om viktiga områden där företagen står i fokus, såsom företagsstatistik, konjunkturindikatorer, företagens investeringar i personal och kompetens, internationella transaktioner, globalisering, övervakning av den inre marknaden, FoU och innovation samt turism. Särskild vikt bör läggas vid att det finns uppgifter om industri- eller tjänstesektorer med högt förädlingsvärde.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•återanvändning av data som finns i statistiksystemet eller i samhället samt en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg,

•statistik och indikatorer om företag som tillhandahålls på årsbasis eller med tätare mellanrum,

•statistik som beskriver Europas ställning i världen och EU:s relationer med resten av världen,

•tillhandahållande av statistik för analys av de globala värdekedjorna och utarbetande av Eurogruppens register som utgångspunkt för att samla in uppgifter om globaliseringen som spänner över flera olika områden,

•bättre balans mellan de uppgifter som finns om handeln med varor respektive tjänster genom förbättrad tillgång till uppgifter om tjänster samt åtgärder för att förbättra balansen mellan varu- och tjänstestatistiken,

•utveckling av verktyg för övervakningen av den inre marknaden, t.ex. instrumentet för övervakning av livsmedelspriser och tillhörande indikatorer,

•statistik av hög kvalitet om resultaten på viktiga områden inom innovation och FoU genom utökad användning av patentregister och ökad forskning samt användning av enskilda mikrodata för statistikändamål,

•statistik av hög kvalitet om tillgång och efterfrågan inom turism genom optimerad uppgiftsinsamling och bättre integrering av turismuppgifter med uppgifter från andra områden,

•effektivare uppgiftsinsamling om yrkesinriktad fortbildning inom företagen.

3.2MEDBORGARNAS EUROPA

Europas medborgare står i centrum för många av EU:s politikområden. Det är därför stor efterfrågan på socialstatistik i vid mening som ett underlag för beslutsfattandet, men också som ett medel för att ge Europas medborgare bättre möjligheter att bedöma hur politiken påverkar dem i vardagen.

Mål:

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om viktiga socialpolitiska områden med medborgarna i fokus, t.ex. social sammanhållning, fattigdom, demografiska utmaningar (bl.a.

äldre personer och migration), arbetsmarknaden, utbildning, inklusive ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, kultur, fysisk aktivitet, livskvalitet, säkerhet, hälsa, funktionshinder, konsumtion, fri rörlighet och den inre marknaden, ungdomars rörlighet, teknisk innovation och nya livsstilsval.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•en konsoliderad grundläggande infrastruktur för europeisk socialstatistik med en rad uppgiftsinsamlingar genom undersökningar och från administrativa källor,

•moderniserade arbetskraftsundersökningar (AKU) och undersökningar om inkomster och levnadsvillkor (Silc) där särskilt de aspekter som gäller innehåll, utformning och datainsamling (särskilt datainsamlingsmetoden) i alla sociala undersökningar, särskilt AKU och Silc, kommer att ses över,

•tillhandahållande av utbildningsstatistik, inklusive effektivisering och modernisering av vuxenutbildningsundersökningen genom regelbundna moduler som tillgodoser behovet av utbildningsdata,

•statistik om fysisk aktivitet och kultur,

•statistik om säkerhet21, hälsa22 och funktionshinder,

•genomförande av åtgärder i arbetsprogrammet för att integrera migrationsstatistiken i ett vidare sammanhang,

•indikatorer på livskvalitet för att mäta framstegen i samhället.

3.3GEODATASTATISTIK, MILJÖ- OCH JORDBRUKSSTATISTIK OCH ANNAN SEKTORSSTATISTIK

Sammankopplingen av statistik med georefererade data och geodataanalys erbjuder nya och långtgående möjligheter som det europeiska statistiksystemet kommer att utforska närmare. Särskild vikt kommer att behöva läggas vid vissa frågor, t.ex. sekretess och statistisk validitet vid skattningar på små områden.

Energi- och transportstatistik av hög kvalitet kommer att få stor betydelse i framtiden som underlag för Europa 2020-strategin och klimatpolitiken.

Jordbrukets betydelse bland EU:s politikområden kommer att fortsätta under 2013–2017. Statistikarbetet kommer i hög grad att påverkas av resultatet av diskussionerna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Tonvikten kommer att läggas vid miljöfrågor, biologisk mångfald/ekosystem, ekonomi, människors hälsa och säkerhet samt sociala frågor.

I detta sammanhang bör Eurostat använda resultaten från EU-finansierade projekt, t.ex. den gemensamma åtgärden för övervakning av skador i Europa (Joint Action on Monitoring Injuries in Europe, JAMIE ) och skadedatabasen (IDB).

Såsom fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (hälsosituation och hälsans bestämningsfaktorer, hälso- och sjukvård, dödsorsaker, olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar).

Mål:

Att verka för ett evidensbaserat beslutsfattande genom flexiblare och ökad användning av rumslig information i kombination med social-, ekonomi- och miljöstatistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•infrastrukturen för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), särskilt genom vidareutveckling, underhåll och drift av EU:s geoportal,

•diverse geografisk information genom samarbete med EU-program för markanvändningsundersökningar och fjärranalys,

•integrering av statistikuppgifter när så är ändamålsenligt för att därigenom skapa en flexibel infrastruktur som grundar sig på flera källor för tillhandahållande av riktad analys i tid och rum.

Mål:

Att tillhandahålla miljöstatistik av hög kvalitet som underlag för beslutsfattandet i EU.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•grundläggande miljöstatistik om resurser, t.ex. om avfall och återvinning, vatten, råvarufyndigheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald på nationell och om möjligt regional nivå samt grundläggande statistik avseende klimatförändringarna som underlag för åtgärder och politik för begränsning och anpassning på alla relevanta nivåer, från lokal nivå till EU-nivå.

Mål:

Att tillhandahålla energi- och transportstatistik av hög kvalitet som underlag för EU:s politik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•framställning och spridning av statistik om förnybar energi,

•framställning och spridning av statistik om energibesparingar och energieffektivitet,

•framställning och spridning av statistik om transportsäkerhet, passagerarrörlighet, vägtrafikmätningar och intermodal godstransport.

Mål:

Att tillhandahålla jordbruks-, fiske- och skogsbruksstatistik av hög kvalitet för utvecklingen och övervakningen av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken i överensstämmelse med centrala europeiska strategiska hållbarhetsmål och landsbygdsutvecklingsmål, genom att bedriva regelbunden verksamhet för utveckling, framställning och spridning av statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•reviderad och förenklad insamling av jordbruksuppgifter i överensstämmelse med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013,

•omorganiserad insamling av jordbruksuppgifter, särskilt med syftet att förbättra de tillhandahållna uppgifternas kvalitet och aktualitet,

•utformning och genomförande av ett datahanteringssystem för markanvändning/marktäcke,

•genomförande av datainsamlingssystemet för samanvändbara jordbruksmiljöindikatorer,

•lämpliga uppdelningar per region,

•genomförande och spridning av en uppsättning centrala skogsbruksuppgifter från de integrerade miljöekonomiska räkenskaperna för skogsbruket, t.ex. skogsareal, volym och värde av skog på rot samt räkenskaper för skogsbruk.

II.PRODUKTIONSMETODER FÖR EU-STATISTIK

Det europeiska statistiksystemet står för närvarande inför en rad utmaningar: ökad efterfrågan på statistik av hög kvalitet, ett växande behov av komplex, flerdimensionell statistik, nya aktörer på informationsmarknaden, begränsade resurser, behovet av att ytterligare minska uppgiftslämnarbördan samt diversifieringen av kommunikationsverktyg. Detta innebär att man successivt behöver anpassa metoderna för framställning och spridning av den officiella europeiska statistiken.

1.KVALITETSLEDNING INOM ESS

Mål:

Att genomföra ett kvalitetsledningssystem inom det europeiska statistiksystemet med utgångspunkt i den reviderade uppförandekoden för europeisk statistik genom att införa nya övervakningsmekanismer för att bedöma efterlevnaden av uppförandekoden utifrån de åtaganden om att skapa förtroende för statistiken som överenskommits med medlemsstaterna.

Att intensifiera utbytet av god praxis vid genomförandet av uppförandekoden och se till att kvalitetsrapporterna täcker in olika användarbehov.

Dessa mål ska uppnås med hjälp av

•ett fullständigt genomförande av uppförandekoden,

•åtaganden om att skapa förtroende för statistiken som överenskommits med medlemsstaterna,

•sammanjämkning av ESS och ECBS kvalitetsledningssystem,

•tillgodosedda användarbehov i fråga om kvalitetsrapportering.

2.PRIORITERINGAR OCH FÖRENKLING

Det europeiska statistiksystemet står inför en betydande utmaning, nämligen hur man ska tillhandahålla europeisk statistik av hög kvalitet för att tillgodose det växande behovet av statistik i ett läge då medlemsstaternas budgetar är hårt åtstramade och inga nyanställningar görs vid kommissionen eller i medlemsstaterna. Med tanke på de begränsade resurserna såväl på europeisk som på nationell nivå är det viktigt att lägga tonvikten vid prioriteringar och förenklingsåtgärder, vilket kräver alla ESS-partners engagemang. En mekanism för att fastställa prioriteringar har integrerats i utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen och kommer att användas under hela programmets löptid, dvs. 2013–2017. Detta innebär bl.a. en årlig översyn av befintliga statistikkrav, varigenom en administrativ mekanism ersätts med ett strategiskt tillvägagångssätt som tar hänsyn till användarnas, producenternas och uppgiftslämnarnas intressen.

Mål:

Att inrätta en prioriteringsmekanism för det europeiska statistiksystemet i syfte att förenkla inrapporteringskraven och göra det europeiska statistiksystemet flexiblare så att det lättare kan

anpassas till nya statistikbehov, samtidigt som hänsyn tas till producenternas begränsade resurser och till uppgiftslämnarbördan.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•fastställda prioriteringar och resurstilldelningar,

•fastställande av det europeiska statistiksystemets prioriteringar som ett led i det årliga arbetsprogrammet,

•ett årligt arbetsprogram som avspeglar resultaten av samråden med användare och producenter,

•information till användarna om förenkling av statistikområden och reducerade eller avskaffade uppgiftsinsamlingar.

3. STATISTIK FÖR FLERA OLIKA ÄNDAMÅL OCH EFFEKTIVITETSVINSTER I PRODUKTIONEN

Mål:

Att gradvis införa en verksamhetsarkitektur för det europeiska statistiksystemet som möjliggör mer integrerad framställning av EU-statistiken, att harmonisera och standardisera produktionsmetoder och metadata för statistiken, att öka horisontell (olika statistikområden) och vertikal (olika ESS-partner) integrering av de statistiska produktionsprocesserna i det europeiska statistiksystemet i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, att använda och integrera flera olika datakällor samt att framställa statistik för flera olika ändamål.

Dessa mål ska uppnås med hjälp av

•utökad användning av lämpliga administrativa uppgifter på alla statistikområden,

•kartläggning och användning av nya datakällor för europeisk statistik,

•större deltagande från de europeiska och nationella statistikansvariga myndigheternas sida i utformningen av administrativa register,

•ökad användning av statistisk matchning och datalänkningstekniker för att skapa ett större utbud av EU-statistik,

•användning av modellen för europeisk statistik för snabb politisk respons,

•ökad integrering av produktionsprocesserna för EU-statistiken genom insatser som samordnas av det europeiska statistiksystemet,

•ytterligare harmonisering av statistiska begrepp mellan olika statistikområden,

•utveckling och genomförande av en flexibel it-referensinfrastruktur och tekniska standarder för förbättrad driftskompatibilitet, gemensamt utnyttjande av data och metadata samt gemensam datamodellering,

•användning av standardverktyg på it-området i alla statistikprocesser,

•ökad användning av och tillgång till harmoniserade metoder (inklusive blandade metoder för uppgiftsinsamling) och harmoniserade metadata,

•stärkt roll för de statistiska företagsregistren som den plats där statistikenheter för all företagsrelaterad statistik förvaras och används som en källa för nationalräkenskapssektorerna.

Mål:

Att se till att det europeiska statistiksystemet är välfungerande och konsekvent genom effektivt samarbete och effektiv kommunikation.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•verkligt och effektivt stöd för partnerskapet inom det europeiska statistiksystemet,

•utarbetande och tillämpning av rutiner för uppgifts- och arbetsfördelningen inom det europeiska statistiksystemet,

•vidareutveckling och idrifttagande av samarbetsnätverken.

4.SPRIDNINGS- OCH KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET

Mål:

Att göra det europeiska statistiksystemet till den främsta uppgiftskällan för EU-statistik för alla användare, och särskilt för offentliga och privata beslutsfattare, genom att tillhandahålla en statistiktjänst av hög kvalitet som bygger på principerna om fri tillgång till den europeiska statistiken.

Att intensifiera och utvidga dialogen mellan statistikanvändare och statistikproducenter för att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet. Att användarna involveras i utvecklingsarbetet på ett tidigt stadium är avgörande för ett effektivare och mer ändamålsenligt europeiskt statistiksystem.

Att utvidga och rationalisera utbudet av produkter för spridning för att tillgodose behoven hos de användare som använder ny teknik.

Att upprätta en kostnadseffektiv och integrerad säker infrastruktur inom det europeiska statistiksystemet för tillgång till konfidentiella uppgifter i den officiella statistiken i vetenskapligt syfte.

Att börja framställa avidentifierade filer (public use files).

Dessa mål ska uppnås med hjälp av

•erkännande av det europeiska statistiksystemet som den främsta referenspunkten för användare av europeisk statistik,

•inrättande av en integrerad säker infrastruktur för tillgång till mikrodata om EU,

•inrättande av ett system för att hantera ansökningar från användare om direkt tillgång till och råd vid tolkning av statistiken,

•produkter för spridning som är anpassade efter behoven hos de användare som använder ny teknik,

•fler statistikprodukter om övergripande frågor,

•ökad användning av ny teknik för kommunikation och spridning (t.ex. SDMX- baserad),

•större utbud av mikrodatauppsättningar för forskningsändamål.

5.UTBILDNING, INNOVATION OCH FORSKNING

Mål:

Att tillgodose utbildnings- och utvecklingsbehov i det europeiska statistiksystemet genom en kombination av utbildningskurser och möjligheter till lärande och utveckling.

Att förbättra samarbetet mellan ESS-medlemmarna när det gäller kunskapsöverföring samt utbyte och genomförande av bästa praxis och gemensamma innovativa tillvägagångssätt vid statistikframställning.

Att organisera verksamhet som inkluderar forskarvärlden samt dess medverkan i och bidrag till förbättringen av de statistiska produktionskedjorna och av kvaliteten på officiell statistik.

Dessa mål ska uppnås med hjälp av

•inrättande av en akademisk examen på avancerad nivå (t.ex. master i officiell statistik),

•utbildningsprogram som är inriktade på användarnas behov,

•användning av resultat från forskningsprojekt vid framställningen och spridningen av statistik,

•erkännande av det europeiska statistiksystemet som en referenspunkt för statistikforskningen,

•ett brett deltagande av forskarvärlden i forskningsverksamhet som rör officiell statistik,

•inrättande av adekvata verktyg för utbyte av praxis och genomförande av gemensamma lösningar inom det europeiska statistiksystemet.

III.PARTNERSKAP

PARTNERSKAP INOM ESS OCH MED PARTNER UTANFÖR SYSTEMET

Mål:

Att genomföra den förbättrade styrningsstrukturen för det europeiska statistiksystemet.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•genomförande av den reviderade statistiklagstiftningen och beslut om Eurostats roll,

•antagande av ramförordningar för hela statistikområden.

Mål:

Att stärka Eurostats roll som samordnare i egenskap av Europeiska unionens statistikbyrå.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•Eurostats medverkan på ett tidigt stadium i fråga om de statistiska aspekterna av alla kommissionsinitiativ,

•regelbunden dialog med berörda aktörer på högsta ledningsnivå.

Mål:

Att genom gemensamma projekt och samordnade satsningar utöka samarbetet med Europeiska centralbankssystemet samt med de europeiska och internationella organisationer som deltar i framställningen av data för statistiska eller administrativa ändamål. Att se till att europeiska och internationella standarder är samstämmiga.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•ett gemensamt kvalitetssystem för ESS och ECBS,

•Eurostats ökade medverkan i internationella rådgivande grupper,

•fastställande och genomförande av nya samarbetsformer,

•tillämpning av det nya SNA23/ENS24, SEEA25/EEEA26 och handböckerna för betalningsbalansstatistiken.

System of National Accounts (FN:s nationalräkenskapssystem). Europeiska nationalräkenskapssystemet.

System of Environmental and Economic Accounts (FN:s system för miljöräkenskaper); förväntas antas under 2012.

Europeiska miljöräkenskaper.

Mål:

Att främja och genomföra statistisk rådgivning och statistisk stödverksamhet i länder utanför EU i överensstämmelse med prioriteringarna i EU:s utrikespolitik, med särskild tonvikt vid utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

•det europeiska statistiksystemets utövning av sin ledande roll internationellt,

•tillhandahållande av uppgifter av hög kvalitet för ändamål som rör EU:s utrikespolitik,

•stöd till kommissionens avdelningar vid genomförandet av utvecklingspolitiken och politiken för internationellt samarbete, i deras relationer med internationella organisationer och i frågor som är av gemensamt statistiskt intresse för EU och utomeuropeiska regioner eller länder,

•spridning av relevanta statistikuppgifter som underlag för utvidgningsprocessen och förhandlingarna,

•minimering av antalet begärda undantag från nya medlemsstater som medför att uppgifter saknas,

•avtal/samförståndsavtal med länder utanför EU,

•utformning och genomförande av program för tekniskt samarbete,

•tekniskt bistånd som inriktas på harmonisering och inrapportering av uppgifter.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om programmet för europeisk statistik 2013–2017

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen27

Statistik (3403 — Utarbetande av statistisk information, 3480 — Administrativt stöd för Eurostat, 3481 — Politisk strategi och samordning vid Eurostat)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd28

Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget är förenligt med Europeiska unionens prioriteringar eftersom den statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för detta program kommer att bidra till genomförandet av EU:s politik, såsom Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010– 2014 (dvs. en kraftfullare och integrerad ekonomisk styrning, klimatfrågan, tillväxt och social sammanhållning, medborgarnas Europa samt globalisering).

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av Europeiska unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

3403 — Utarbetande av statistisk information

Specifikt mål nr 2: Att genomföra den nya produktionsmetoden för den europeiska statistiken

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

3403 — Utarbetande av statistisk information, 3480 — Administrativt stöd för Eurostat, 3481 — Politisk strategi och samordning vid Eurostat

Specifikt mål nr 3: Att stärka samarbetet inom det europeiska statistiksystemet och med partner utanför systemet

3481 — Politisk strategi och samordning vid Eurostat

Kommissionens årliga statistiska arbetsprogram kommer att innehålla mer detaljerade mål.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Inverkan på Europaparlamentet och rådet: positiv eftersom programmet för europeisk statistik överensstämmer med fördragen, budgetplanen och Europeiska unionens politiska prioriteringar, eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet, och eftersom programmet innehåller en mekanism för förbättrat fastställande av prioriteringar och minskad uppgiftslämnarbörda för företag och medborgare. Medlemsstaterna medverkar vid utarbetandet av programmet. Subsidiaritetsprincipen kommer att beaktas när det genomförs.

Inverkan på kommissionen och dess tjänsteavdelningar: positiv eftersom programmet för europeisk statistik överensstämmer med fördragen och budgetplanen, eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet och eftersom ett effektivt kvalitetsledningssystem kommer att inrättas som en del av programmet. En effektiv utvärdering och en struktur som följer principerna för den verksamhetsbaserade budgeteringen kommer att ligga till grund för resurstilldelningen.

Inverkan på de nationella statistikbyråerna (inklusive DGINS-konferensen, ESS- kommittén, partnerskapsgruppen och direktörsgrupperna) och andra statistikproducenter i medlemsstaterna: positiv eftersom programmet innehåller en mekanism för förbättrat fastställande av prioriteringar och leder till minskad uppgiftslämnarbörda för företag och medborgare. Det avspeglar den gemensamma ESS-strategin för tillämpningen av meddelandet. Medlemsstaterna medverkar vid utarbetandet av programmet. Subsidiaritetsprincipen kommer att beaktas när det genomförs.

Inverkan på europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC), Europeiska centralbanken, kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) och andra användare som inte är institutioner: positiv eftersom behovet av statistik som underlag för EU:s politik avspeglas i programmet och användarna kan förlita sig på att statistiken kommer att vara ändamålsenlig (i tid och i enlighet med deras politiska behov och krav).

Inverkan på Eurostat: positiv eftersom programmet avspeglar meddelandet om produktionsmetoden för EU-statistik, eftersom ett effektivt kvalitetsledningssystem kommer att inrättas som en del av programmet, eftersom programmet kommer att utgöra en stabil struktur för sammanhängande och strukturerad årlig planering och resurstilldelning samt ge en tydlig bild av inriktningen på Eurostats arbete, och eftersom en utvärdering kommer att göras.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

För alla mål i 2013–2017 års program anges de huvudsakliga åtgärderna och indikatorerna. De årliga arbetsprogrammen innehåller en mer detaljerad planering av programmets mål, och resultaten kommer att övervakas under programperioden.

Det övergripande målet att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa kommer att övervakas med hjälp av

– Eurostats användarenkät, och särskilt andelen användare som anser att den europeiska statistikens kvalitet överlag är ”mycket bra” eller ”bra”.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Inrättandet av ett flerårigt program för europeisk statistik grundar sig på artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik3, där det anges att programmet för europeisk statistik ska utgöra ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken samt ange huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under högst fem år. I programmet ska det fastställas vilka informationsbehov som måste prioriteras för att Europeiska unionens verksamhet ska kunna genomföras. Förslaget riktar sig i första hand till användare och producenter av europeisk statistik, dvs. Europaparlamentet och rådet, kommissionens generaldirektorat, Europeiska centralbanken, de nationella statistikbyråerna och andra nationella producenter av europeisk statistik, europeiska rådgivande kommittén för statistik (ESAC), kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (CMFB) och andra användare som inte är institutioner samt, givetvis, allmänheten i stort.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Politiska beslutsfattare och aktörer på marknaden behöver ständigt statistik för att kunna fatta beslut samt för att övervaka och utvärdera genomförandet av besluten. Statistiken ger en väsentlig infrastruktur för demokratier och moderna ekonomier så att de kan fungera effektivt och ändamålsenligt. För att kunna utföra sitt uppdrag behöver Europeiska unionen en statistiktjänst av hög kvalitet. Den europeiska statistiken måste vara tillförlitlig, aktuell och politiskt oberoende samt tillhandahållas i en form som passar användarna. Utarbetandet bör dessutom inte medföra en orimligt tung belastning på uppgiftslämnarna, och uppgiftsinsamlingen ska bedrivas i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Tillsammans med de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som i medlemsstaterna ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik har Eurostat inrättat ett partnerskap – det europeiska statistiksystemet (ESS). I detta partnerskap ingår också EES-länderna. Medlemsstaterna samlar in uppgifter och sammanställer statistik för nationella ändamål och för EU.

ESS fungerar som ett nätverk där Eurostat har en ledande roll vid harmoniseringen av statistiken, i nära samarbete med de nationella statistikbyråerna. Arbetet inom ESS är i första hand inriktat på EU:s politikområden, och i och med att EU-politiken täcker ett allt större område har harmoniseringen utvidgats till att omfatta nästan alla statistikområden.

ESS gör det lättare att utbyta kunskap och bästa praxis mellan medlemsstaterna och att utveckla ny teknik, gemensamma verktyg och nätverk för samarbete för att dra nytta av eventuella synergieffekter och undvika dubbelarbete, vilket banar väg för ett modernt produktionssystem som står väl rustat inför framtida utmaningar.

För att harmoniserings-, effektiviserings- och regleringsinsatser ska kunna genomföras på effektivast möjliga sätt bör initiativet till insatserna tas på EU-nivå.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

En stor begränsning med det nuvarande statistiska programmet 2008–20124 är att strukturen ligger fast för en femårsperiod och att målen beskrivs i detalj. Sedan det nuvarande programmet antogs har situationen förändrats avsevärt. Det grundläggande regelverket för framställningen av europeisk statistik har förändrats. Meddelandet om produktionsmetoden för EU-statistik har antagits, följt av en gemensam strategi för det europeiska statistiksystemet,

och dessutom har Lissabonfördraget trätt i kraft, en ny kommission har tillträtt (i januari 2010; mandatperioden löper ut i december 2014), flera nya politiska initiativ (t.ex. Europa 20205) har lanserats och styrningsstrukturen för det europeiska statistiksystemet har stärkts. Ingen av dessa händelser avspeglas i det nuvarande programmet – delar av det har blivit inaktuella och de planerade åtgärderna är inte nödvändigtvis desamma som de som faktiskt genomförs. Detta gör att rapporteringen av programmets genomförande inte längre har lika stor relevans eftersom många relevanta satsningar inte avspeglas i programmet, samtidigt som det måste rapporteras om viss verksamhet som nämns men som inte längre bedrivs.

När programmet för europeisk statistik skulle utarbetas föreslog arbetsgrupp 3 inom partnerskapsgruppen29 att den fleråriga programperioden skulle löpa från 2013 till 2017. Det föreslogs att ESS-partnerna (ESS-kommittén, DGINS-konferensen, direktörsgrupperna och ESAC) skulle spela en större roll vid programmets utarbetande.

Nämnas bör också att kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om efterhandsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2003–200730 bl.a. innehöll följande rekommendationer för framtida fleråriga program:

Partnerskapsgruppen är en grupp bestående av generaldirektörer för de nationella statistikbyråerna inom ESS som har till uppdrag att vidareutveckla ESS, huvudsakligen genom att underlätta arbetet i ESS-kommittén.

KOM(2009) 1 slutlig.

Förbättra kopplingen mellan gemenskapens statistiska program och de årliga arbetsprogrammen. Gemenskapens statistiska program är utformat som ett ramprogram som ger en strategisk vision för fem år och tillsammans med de årliga arbetsprogrammen ska trygga flexibiliteten och relevansen hos gemenskapens statistiska program under hela perioden. När gemenskapens statistiska program används som referens bör de årliga arbetsprogrammen uttryckligen hänvisa till och bygga på gemenskapens statistiska program.

Förbättra övervakningen av genomförandet av gemenskapens statistiska program. En övergripande övervakning av gemenskapens statistiska program bör genomföras genom att man fastställer en central uppsättning indikatorer som ger tillräcklig information om uppnåendet av de operativa och strategiska målen under programperioden.

I kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om halvtidsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2008–2012 betonades att följande bör beaktas i framtiden:

–Fastställande av nya statistikbehov. Det krävs ett mer integrerat tillvägagångssätt med flera och kombinerade uppgiftskällor tillsammans med en harmonisering av metoder, begrepp och definitioner.

–Starkare partnerskap i ESS. Tonvikt lades vid inrättandet av fler och olika integrerade samarbetsmodeller tillsammans med medlemsstaterna.

–Överväganden om principerna för en strategi för omprioritering av verksamheten och tillgängliga resurser för att genomföra programmet; sådana överväganden ansågs nödvändiga i syfte att minska uppgiftslämnarbördan och producenternas kostnader.

Värt att nämna är att det nuvarande statistiska programmet för 2008–2012 var en av de frågor som togs upp i revisionsrapporten från Eurostats internrevisionsfunktion om utvärderingsfunktionen31, där det påpekades att det inte gjorts någon förhandsutvärdering för det nuvarande programmet och rekommenderades att en sådan utvärdering skulle göras för framtida program i enlighet med budgetförordningen32 (artikel 27) och dess genomförandebestämmelser33 (artikel 21).

För att undvika de begränsningar som följer av ett alltför detaljerat program och för att det ska vara möjligt att anpassa programmet efter nya eller ändrade politiska prioriteringar och den politiska utvecklingen, är 2013–2017 års program utformat som ett allmänt planeringsinstrument där målen och de åtgärder som ska vidtas beskrivs i allmänna ordalag, så att det utgör en övergripande struktur för utarbetandet av årliga statistiska arbetsprogram med detaljerade mål och åtgärder.

Utvecklingen inom ESS och genomförandet av meddelandet om produktionsmetoden för EU- statistik kräver att det i programmet för europeisk statistik 2013–2017 läggs särskild tonvikt vid framtida utmaningar och balans mellan efterfrågan och resurser. Ett starkt partnerskap

Internrevisionsfunktionens revisionsrapport: dok. nr ESTAT-2009-ESTAT-002, 19.2.2010.

Konsoliderad version av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Konsoliderad version av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

inom ESS är av avgörande betydelse, och ett mer utbrett samråd med berörda aktörer har därför tagits med i färdplanen för utarbetandet av detta program.

Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter inrättas mekanismer för att säkra att planeringen och rapporteringen är konsekvent genom att man skapar närmare kopplingar mellan programmets mål och de årliga arbetsprogrammen samt förbättrar övervakningen och utvärderingen av programmets genomförande.

Vid utarbetandet av målen och indikatorerna för 2013–2017 års program har hänsyn tagits till rekommendationerna från halvtidsutvärderingen av gemenskapens statistiska program 2008– 2012. Bland annat planerar man med anledning av omprioriteringen av statistikkraven för att minska uppgiftslämnarbördan och produktionskostnaderna att inrätta den

prioriteringsmekanism som presenterades för ESS-kommittén vid mötet den 18 november 201034.

Förhandsutvärderingen gjordes i enlighet med budgetförordningen35 (artikel 27) och dess genomförandebestämmelser 36 (artikel 21).

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Vid sidan av det nuvarande statistiska programmet för 2008–2012 genomförs ett annat flerårigt program – programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet) – mellan 2009 och 2013. För att göra förvaltningen av programmen effektivare beslutade Eurostat att ha ett enda flerårigt program i stället för två. Detta innebär att de mål för företags- och handelsstatistiken som sträcker sig längre än 2013 och åtgärderna för att modernisera socialstatistiken är en del av programmet för europeisk statistik 2013–2017.

Eurostat har dessutom en samordnande roll i samband med framställning av europeisk statistik i enlighet med kommissionens beslut 97/281/EG av den 21 april 1997. Kommissionens generaldirektorat och andra tjänstegrenar inom kommissionen involverar Eurostat på ett tidigt stadium vid utarbetandet av program med statistikrelaterat innehåll.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– Förslaget eller initiativet ska gälla från den [1/1] 2013 till den [31/12] 2017

– Det påverkar resursanvändningen från 2013 till 2017 för åtagandebemyndiganden och från 2013 till 2021 för betalningsbemyndiganden.

Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Framlagd vid mötet i ESS-kommittén 18 november 2010, dok. nr 2010/07/08b.

Konsoliderad version av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet37

Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– genomförandeorgan

– byråer/organ som inrättats av gemenskaperna38

– nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

Gemensam förvaltning med internationella organisationer, särskilt OECD, FN och Världsbanken.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Med utgångspunkt i erfarenheterna från gemenskapens statistiska program 2008–2012 kommer man vid behov att överväga att i begränsad utsträckning använda sig av gemensam förvaltning med internationella organisationer för att bidra till att målen med programmet för europeisk statistik 2013– 2017 uppnås.

37Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html.

38Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

I enlighet med budgetförordningens bestämmelser genomförde enheten för strategisk planering vid Eurostat mellan oktober 2010 och april 2011 en förhandsutvärdering av programmet för europeisk statistik 2013–2017, med hjälp av enheterna för ekonomi och rättsliga frågor. Utvärderingen skickades på remiss till Eurostats arbetsgrupp för utarbetande av programmet, bestående av företrädare på enhetschefsnivå från samtliga Eurostats direktorat, och godkändes sedan vid mötet mellan Eurostats direktörer den 12 april 2011.

De viktigaste resultaten från förhandsutvärderingen redovisas i motiveringen och finansieringsöversikten. Tidigare erfarenheter som beaktades när programmet utarbetades redovisas i finansieringsöversiktens punkt 1.5.3 – Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder. Målen för programmet beskrivs i själva förslaget. Resultaten av utvärderingen av samråden med berörda aktörer, alternativa tillvägagångssätt samt kostnadseffektivitets- och riskanalysen behandlas i motiveringens punkt 2 – Resultat av samråd med berörda parter och konsekvensbedömningar.

I artikel 4 i förslaget anges att programmet kommer att vara föremål för detaljerad årlig planering genom kommissionens årliga statistiska arbetsprogram i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009. Kommissionen ska fatta beslut om dessa program och finansieringen av dem, och i besluten ska även de utfall och resultat (mål och indikatorer) som ska nås under referensperioden anges i detalj. Övervakningen ska ske genom regelbundna rapporter om resursanvändning och om de framsteg som gjorts för att uppnå målen.

När det gäller rapporteringen ska det i överensstämmelse med förordningen om europeisk statistik utarbetas en lägesrapport som efter samråd med ESS-kommittén ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast i juni 2015.

Vid utgången av den period som omfattas av programmet ska en efterhandsutvärdering göras. ESS-kommittén kommer att få yttra sig om utvärderingsrapporten, som ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet före utgången av 2018.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

Metoden för att genomföra det föreslagna programmet är direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen och i begränsad utsträckning gemensam förvaltning med internationella organisationer. I finansiellt hänseende kommer programmet att genomföras genom tilldelning av kontrakt, särskilt till företag som är specialiserade på statistik eller ittjänster, och genom bidrag (huvudsakligen till nationella statistikbyråer). Enligt förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik kan dessa myndigheter få bidrag utan någon ansökningsomgång.

De främsta riskerna med programmets genomförande är i första hand förknippade med förfarandet för förvaltning av bidrag. Vid genomförandet av gemenskapens statistiska program 2008–2012 tycks det som om kravet att lämna in den dokumentation som kommissionen måste ha för att kunna fastställa om kostnaderna är stödberättigande inneburit konstanta svårigheter för vissa stödmottagare.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

De viktigaste delarna i internkontrollsystemet är förhandskontrollen av varje finansiell transaktions operativa och ekonomiska aspekter (laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning) i enlighet med artikel 47.3 i genomförandebestämmelserna för budgetförordningen. Förhandskontrollerna omfattar hela utgiftscykeln, från planeringsstadiet till åtaganden och betalningar. För varje finansiell transaktion måste varje aktör i det finansiella kretsloppet därför följa särskilda checklistor när de gör sina kontroller.

Inte bara det finansiella kretsloppet, utan också lämplig övervakning, finansiell och resultatbaserad rapportering, revision samt utvärdering bidrar till att programmets budget genomförs i överensstämmelse med principerna för sund ekonomisk förvaltning och till att säkra att kraven på laglighet och korrekthet är uppfyllda. Man kommer att se till att dessa kontrollmetoder kompletterar varandra så att dubbelarbete undviks och kontrollerna blir kostnadseffektiva.

Vid sidan av de omfattande och obligatoriska kontrollerna av varje finansiell transaktion som godkänns inom ramen för programmet kommer ytterligare kontrollåtgärder att vidtas inom ramen för förfarandet för förvaltning av bidrag. Utöver de förhandskontroller som beskrivits ovan kommer det att göras utökade förhands- och efterhandskontroller utifrån en årlig riskanalys. Utökade förhandskontroller, dvs. grundliga kontroller av ytterligare betalningsunderlag innan slutbetalningen görs för medfinansierade bidragsberättigade åtgärder, kommer att göras på grundval av stickprov. Med utgångspunkt i erfarenheter sedan 2005 kommer det dessutom att genomföras efterhandskontroller för att avgöra om den verksamhet som finansierats genom budgeten har genomförts korrekt och i synnerhet om kriterierna från förhandskontrollen är uppfyllda. Särskild tonvikt kommer att läggas vid att göra administrationen mindre komplicerad och därmed minska risken för fel i samband med bidragsförvaltningen. Detta kommer främst att uppnås genom att man fokuserar på större projekt (och begränsar de små bidragen), kräver särskilda revisionsintyg och, sist men inte minst, genom att man inför alternativ till betalningar som grundar sig på faktiska kostnader, dvs. bidrag i form av schablonbelopp och standardiserade enhetskostnader.

Kostnader och fördelar med kontrollerna: Kontrollstrategin för programmet anses begränsa risken för bristande efterlevnad till under 2 %, vilket ligger i linje med den bedömning som gjordes i samband med den årliga verksamhetsrapporten 2010. Med tanke på att internkontrollmålet för det nya programmet är att inte överskrida en genomsnittlig kvarstående felprocent på 2 % för hela programperioden 2013–2017 anses såväl internkontrollsystemet som kostnaderna för det ge adekvata garantier för att detta mål uppnås. Eurostat bedömer att kostnaderna för ytterligare utökade förhands- och efterhandskontroller enligt ovan ligger kvar på ca 1 % av programmets budget, vilket är ungefär detsamma som för det förra programmet. När det gäller kontrollernas art och intensitet kommer 100 % av de finansiella transaktionerna (och därmed 100 % av budgeten) att genomgå obligatoriska förhandskontroller i enlighet med budgetförordningen. Såsom nämnts ovan kommer kontroller som grundar sig på grundlig

analys av dokumentationsunderlag att göras efter en årlig riskanalys. De kan komma att omfatta 4–6 % av budgeten.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Utöver alla de föreskrivna kontrollåtgärderna kommer det att utarbetas en strategi för bedrägeribekämpning, i linje med den nya bedrägeribekämpningsstrategi som kommissionen antog den 24 juni 2011. De interna kontrollerna för att upptäcka bedrägerier bör bl.a. vara förenliga med kommissionens strategi och riskhanteringen inriktas på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga åtgärder. Vid behov kommer samarbetsgrupper att inrättas och lämpliga it-verktyg införas för analys av bedrägerier i anslutning till programmet för europeisk statistik.

Eurostat har utformat en kontrollstrategi för 2013–2017 som ska genomföras parallellt med programmet. Man hoppas kunna minska risken för bedrägerier och bidra till att förebygga dem genom att förenkla administrationen, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och utföra riskbaserade förhands- och efterhandskontroller. Särskilda informationsåtgärder och relevant utbildning i bedrägeribekämpning är en del av kontrollstrategin.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

– Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

	Budgetrubrik i den årliga budgeten	Typ av			Bidrag
	Budgetrubrik i den årliga budgeten	anslag			Bidrag
Rubrik i		anslag


den		Diff./Icke-	från Efta-	från
fleråriga		diff.	från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel 18.1 aa
budgetrame	Nummer	(39)	länder40	kandidat-		från	enligt artikel 18.1 aa
budgetrame	Nummer			länder41		tredje-	i
n	[Beteckning………………………….…...….]					länder	budgetförordningen
						länder	budgetförordningen

		Diff./Icke	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
		diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
		diff.

– Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i	Budgetrubrik i den årliga budgeten	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik i den årliga budgeten	anslag			Bidrag
den
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	från		från	enligt artikel 18.1 aa
budgetrame	[Beteckning…………………………………	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		tredje-	i
n	[Beteckning…………………………………	diff.	länder	kandidat-		tredje-	i
n	……...……….]	diff.	länder	länder		länder	budgetförordningen
	……...……….]			länder		länder	budgetförordningen

1A	29.0205	Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
1A	Programmet för europeisk statistik 2013–2017	Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
	Programmet för europeisk statistik 2013–2017

	29.010405
1A	Statistisk informationspolicy – Administrativa	Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
	utgifter

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Alla belopp är i löpande priser.

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer			RUBRIK 1A – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (2013)
	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer			RUBRIK 1 – Smart tillväxt för alla (fr.o.m. 2014)
						RUBRIK 1 – Smart tillväxt för alla (fr.o.m. 2014)


											År
						År					2018
						År					och
	GD: ESTAT					201342	År	År	År	År	och	TOTALT
	GD: ESTAT						2014	2015	2016	2017	följand	TOTALT
							2014	2015	2016	2017	e
											e
											budget
											år

Driftsanslag

29.0205		Åtaganden		(1)		53,800	54,876	55,974	57,115	58,235		280,000
29.0205		Betalningar		(2)		5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
		Betalningar		(2)		5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa
operativa program43

29.010405				(3)		3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334

	TOTALA anslag	Åtaganden			=1+1a	57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334
	TOTALA anslag	Åtaganden		+3		57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334

42Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

43Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för GD ESTAT	Betalningar	=2+2a	8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334
	Betalningar	+3	8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334
		+3

TOTALA driftsanslag		Åtaganden	(4)	53,800	54,876	55,974	57,115	58,235		280,000

		Betalningar	(5)	5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
		Betalningar	(5)	5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000

TOTALA administrativa anslag som	finansieras genom		(6)	3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
ramanslagen för vissa operativa program			(6)	3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
ramanslagen för vissa operativa program
TOTALA anslag		Åtaganden	=4+ 6	57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334
för RUBRIK 1a
för RUBRIK 1a		Betalningar		8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+ 6	8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334

Rubrik i den fleråriga	5			”Administrativa utgifter”
budgetramen	5			”Administrativa utgifter”
budgetramen

					Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Alla belopp är i löpande priser.

			År	År	År	År	År	År
			År	År	År	År	År	2018 och	TOTALT
			2013	2014	2015	2016	2017	följande	TOTALT
			2013	2014	2015	2016	2017	följande
								budgetår

GD: ESTAT

Personalresurser			91,306	91,306	91,306	91,306	91,306		456,530
Övriga administrativa utgifter			4,038	4,118	4,201	4,285	4,371		21,013

ESTAT TOTALT	Anslag		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543


TOTALA anslag	(summa åtaganden	=
för RUBRIK 5	(summa åtaganden	=	95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
för RUBRIK 5	summa betalningar)		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

								År	TOTALT
			År	År	År	År		2018
			År	År	År	År	År	och
			2013	2014	2015	2016	2017	följande
								budgetå
								r

TOTALA anslag	Åtaganden		152,644	154,141	155,400	156,704	157,988		776,877
för RUBRIKERNA 1–5
för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar		104,224	124,121	139,305	151,305	155,992	102,207	776,877
i den fleråriga budgetramen									776,877
i den fleråriga budgetramen

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer			RUBRIK 1A – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (2013)
	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer			RUBRIK 1 – Smart tillväxt för alla (fr.o.m. 2014)
						RUBRIK 1 – Smart tillväxt för alla (fr.o.m. 2014)


											År
						År					2018
						År					och
	GD: ESTAT					201344	År	År	År	År	och	TOTALT
	GD: ESTAT						2014	2015	2016	2017	följand	TOTALT
							2014	2015	2016	2017	e
											e
											budget
											år

Driftsanslag

29.0205		Åtaganden		(1)		53,800	54,876	55,974	57,115	58,235		280,000
29.0205		Betalningar		(2)		5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
		Betalningar		(2)		5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen
för vissa operativa program45

29.010405				(3)		3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334

		Åtaganden			=1+1a	57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334
	TOTALA anslag	Åtaganden		+3		57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334


	för GD ESTAT	Betalningar			=2+2a	8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334
					=2+2a
				+3
				+3

44Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

45Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALA driftsanslag		Åtaganden	(4)	53,800	54,876	55,974	57,115	58,235		280,000

		Betalningar	(5)	5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000
		Betalningar	(5)	5,380	24,856	39,879	51,439	56,239	102,207	280,000

TOTALA administrativa anslag som	finansieras genom		(6)	3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
ramanslagen för vissa operativa program			(6)	3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
ramanslagen för vissa operativa program
TOTALA anslag		Åtaganden	=4+ 6	57,300	58,717	59,893	61,113	62,311		299,334
för RUBRIK 1a
för RUBRIK 1a		Betalningar		8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	=5+ 6	8,880	28,697	43,798	55,437	60,315	102,207	299,334

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

	TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)

		Betalningar	(5)
		Betalningar	(5)

	TOTALA administrativa anslag som finansieras genom		(6)
ramanslagen för vissa operativa program			(6)
ramanslagen för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6
för RUBRIKERNA 1-4
för RUBRIKERNA 1-4
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6
(referensbelopp)	Betalningar	=5+ 6
(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga	5			”Administrativa utgifter”
budgetramen	5			”Administrativa utgifter”
budgetramen

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År	År	År	År	År	År
			År	År	År	År	År	2018 och	TOTALT
			2013	2014	2015	2016	2017	följande	TOTALT
			2013	2014	2015	2016	2017	följande
								budgetår

GD: ESTAT

Personalresurser			91,306	91,306	91,306	91,306	91,306		456,530
Övriga administrativa utgifter			4,038	4,118	4,201	4,285	4,371		21,013

ESTAT TOTALT	Anslag		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543


TOTALA anslag	(summa åtaganden	=
för RUBRIK 5	(summa åtaganden	=	95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
för RUBRIK 5	summa betalningar)		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
i den fleråriga budgetramen

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

								År	TOTALT
			År	År	År	År		2018
			År	År	År	År	År	och
			2013	2014	2015	2016	2017	följande
								budgetå
								r

TOTALA anslag	Åtaganden		152,644	154,141	155,400	156,704	157,988		776,877
för RUBRIKERNA 1–5
för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar		104,224	124,121	139,305	151,028	155,992	102,207	776,877
i den fleråriga budgetramen									776,877
i den fleråriga budgetramen

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

2013

2014

2015

2016

2017

RESULTAT

Mål- och

Typ av

Geno

Antal

Kostna

Antal

Kostna

Antal

Kostna

Antal

Kostna

Antal

Kostn

Totalt

Total

resultatbeteckning

resultat46

msnittl

resultat

antal

kostnad

iga

resultat

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 147

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av Europeiska unionens politik och som på lämpligt sätt

avspeglar prioriteringarna

- Resultat

Statistikp

0,315

24,210

24,694

21,270

21,704

22,129

362

114,007

rojekt

Delsumma mål 1

24,210

24,694

21,270

21,704

22,129

362

114,007

SPECIFIKT MÅL nr 2

Att genomföra den nya produktionsmetoden för den europeiska statistiken

Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

- Resultat	Statistikp	0,322	90	24,210	84	24,694	100	31,906	94	32,555	87	33,194	455	146,559
	rojekt

	Delsumma mål 2			90	24,210	84	24,694	100	31,906	94	32,555	87	33,194	455	146,559

						SPECIFIKT MÅL nr 3
			Att stärka samarbetet inom det europeiska statistiksystemet och med partner utanför systemet

- Resultat	Statistikp	0,308	20	5,380	19	5,488	9	2,798	8	2,856	7	2,912	63	19,434
	rojekt

	Delsumma mål 3			20	5,380	19	5,488	9	2,798	8	2,856	7	2,912	63	19,434

	TOTALA KOSTNADER			200	53,800	188	54,876	176	55,974	164	57,115	152	58,235	880	280,000

3.2.3.Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	År	TOTAL
		År	År	År	År	År	2018 och	TOTAL
		2013	2014	2015	2016	2017	följande	T
							budgetår


RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser		91,306	91,306	91,306	91,306	91,306		456,530

Övriga		4,038	4,118	4,201	4,285	4,371		21,013
administrativa		4,038	4,118	4,201	4,285	4,371		21,013
utgifter

Delsumma RUBRIK 5		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
i den fleråriga		95,344	95,424	95,507	95,591	95,677		477,543
budgetramen

Belopp utanför
RUBRIK 548 i den
fleråriga budgetramen

Personalresurser		2,752	2,752	2,752	2,752	2,752		13,760

Övriga
administrativa
utgifter(it,	möten,							5,574
undersökningar,		0,748	1,089	1,167	1,246	1,324		5,574
tjänsteresor,
prenumerationer/abo
nnemang)

Delsumma
för belopp utanför		3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
RUBRIK 5		3,500	3,841	3,919	3,998	4,076		19,334
i den fleråriga
budgetramen

48Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALT	98,844	99,265	99,426	99,589	99,753		496,877

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska uttryckas i heltidsekvivalenter

År	År	År	År	År
2013	2014	2015	2016	2017

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

29 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter)

655	655	655	655	655
-	-	-	-	-
-	-	-	-	-
-	-	-	-	-

29 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt)

XX01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna)

118 118 118 118 118

XX 01 04 yy

- vid huvudkontoret - vid delegationer

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (29 01 04 01)	43	43	43	43	43
TOTALT	816	816	816	816	816

29 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

	Tjänstemän	De arbetsuppgifter som ska utföras rör huvudsakligen
	och tillfälligt	dels metodarbete, dels insamling, validering, bearbetning
	anställda	och spridning av statistisk information inom de områden
		som anges i bilagorna till förslaget till förordning. Det rör
		sig även om arbetsuppgifter inom Eurostats båda
		horisontala	verksamhetsbaserade	budgetområden
		(”Administrativt stöd för Eurostat” och ”Politisk strategi
		och samordning vid Eurostat”).

	Extern	Att bistå tjänstemän och tillfälligt anställda i ovannämnda
	personal	arbetsuppgifter.

SV			59		SV

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen för anslag som avser år 2013, och är förenligt med den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för anslag som avser åren 2014–2017.

– Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

I den gällande fleråriga budgetramen är ett belopp på 53,8 miljoner euro avsatt för gemenskapsstatistik för år 2013. Genomförandet av programmet under 2013 är förenligt med detta belopp.

– Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras49

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	År	Totalt
		2013	2014	2015	2016	2017	Totalt
		2013	2014	2015	2016	2017

Bidrag till driftskostnader		4,755	4,851	4,948	5,047	5,147	24,748
från Schweiz		4,755	4,851	4,948	5,047	5,147	24,748
från Schweiz

TOTALA anslag	som	4,755	4,851	4,948	5,047	5,147	24,748
tillförs	genom	4,755	4,851	4,948	5,047	5,147	24,748
medfinansiering

49Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

SV60

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

a) Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				Förslaget eller initiativets inverkan på inkomsterna50
Budgetrubrik i den årliga	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det
budgetens inkomstdel	innevarande
budgetens inkomstdel	innevarande						För in så många år som behövs för att
	budgetåret	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
	budgetåret	År	År		År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
		n	n+1		n+2	n+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
		n	n+1		n+2	n+3		(jfr punkt 1.6)
								(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

50När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.