Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (EU-dokument COM(2026) 563)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.10.2026

COM(2026) 563 final

2026/0324 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

De offentliga arbetsförmedlingarna är de huvudsakliga myndigheterna som genomför sysselsättningspolitiken i syfte att göra det lättare för arbetssökande att integreras på arbetsmarknaden och för att bidrar till att skapa balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. De tjänster som de erbjuder arbetssökande och arbetsgivare omfattar tillhandahållande av arbetsmarknadsinformation, stöd vid arbetssökande, rådgivning, yrkesvägledning, matchning och platsförmedling, kompetenshöjning och omskolning, bland annat genom samarbete med utbildningsanordnare för att bidra till att utbildningsvägarna anpassas till arbetsmarknadens behov, samt stöd till geografisk och yrkesmässig rörlighet. De offentliga arbetsförmedlingarna ansvarar också ofta för utbetalning av arbetslöshetsersättning och andra sociala förmåner. Som de huvudsakliga offentliga aktörerna för genomförandet av aktiveringspolitik i medlemsstaterna spelar de en viktig roll när det gäller att ta itu med betydande utmaningar på arbetsmarknaden, bland annat genom att bekämpa arbetslöshet, stödja aktivering av underrepresenterade grupper och underlätta övergångar genom yrkesvägledning och kompetenshöjning. De bidrar också till att stärka Europas strategiska oberoende genom att hjälpa arbetsmarknaderna att anpassa sig till strukturella och omvälvande förändringar, inbegripet den demografiska, den gröna och den digitala omställningen. Kvaliteten på deras tjänster har direkta konsekvenser för sysselsättningspolitikens genomslag.

Även om de offentliga arbetsförmedlingarna är strukturerade på olika sätt i varje land är de centrala aktörer när det gäller att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av EU:s sysselsättningspolitiska initiativ och därmed bidra till att stärka unionens konkurrenskraft. Samarbetet på EU-nivå har varit avgörande för att stärka de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet och intensifiera samarbetet i frågor av gemensamt intresse samt stödja deras deltagande i relevant EU-politik. År 1997 inrättade kommissionen en informell rådgivande grupp bestående av chefer för de offentliga arbetsförmedlingarna för att främja samarbete, utbyte och ömsesidigt lärande mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och för att få återkoppling om sysselsättningspolitiska initiativ.

Kommissionen föreslog att detta samarbete skulle formaliseras för att främja innovation, benchmarking och ömsesidigt lärande på europeisk nivå. År 2014 inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar (nätverket) för perioden 17 juni 2014–31 december 2020. På grundval av resultaten av en utvärdering1, och till följd av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/1782, förlängdes nätverkets verksamhetsperiod till och med den 31 december 2027. Detta förslag syftar till att ytterligare stärka de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet, ändamålsenlighet och effektivitet genom att fortsätta samarbetet inom nätverket, möjliggöra jämförelse av resultat på europeisk nivå och identifiera god praxis och möjligheter till ömsesidigt lärande. Det syftar också till att ge de offentliga arbetsförmedlingarna ytterligare möjligheter att stärka samarbetet och att utveckla och testa innovativa, evidensbaserade åtgärder och metoder.

1EUR-Lex - 52019SC1350 – SV – EUR-Lex .

En utvärdering har genomförts för att bedöma genomförandet av beslutet om offentliga arbetsförmedlingar under perioden 2021–2025. I utvärderingen identifieras relaterade utmaningar och möjligheter samt områden där nätverket kan förbättras ytterligare. Vissa av dessa områden kan åtgärdas inom ramen för det nuvarande beslutet, till exempel genom att i) öka synligheten av benchlearning-resultaten genom spridning utanför nätverket, ii) uppnå ytterligare effektivitetsvinster genom en gemensam kunskapsplattform, iii) främja starkare synergier med EU-byråer när det gäller analysarbete, och iv) utveckla en mer systematisk övervakningsram med nyckelprestationsindikatorer.

Syftet med detta förslag är att ändra beslut nr 573/2014/EU för att ta itu med de områden som behöver ändras och säkerställa nätverkets fortsatta verksamhet efter 2027.

Mot bakgrund av två på varandra följande positiva utvärderingar föreslås att nätverkets verksamhet ska säkerställas även efter 2027. Resultaten av utvärderingarna bekräftar att beslutet om offentliga arbetsförmedlingar i hög grad är ändamålsenligt, effektivt, konsekvent, relevant och skapar mervärde för EU. Det framgår att beslutet utgör en övergripande ram för att stödja moderniseringen och den strategiska utvecklingen av de offentliga arbetsförmedlingarna i hela Europeiska unionen, samtidigt som det bidrar till genomförandet av relevanta EU-politiska initiativ. Nätverkets berörda parter har därför tydligt uttryckt sin önskan om att fortsätta detta värdefulla samarbete även efter 2027. Om beslutet om offentliga arbetsförmedlingar skulle upphöra att gälla skulle det medföra risker såsom långsammare innovation och reformer, större skillnader mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och svagare politisk samstämmighet. En större långsiktig stabilitet för nätverket skulle bidra till administrativ förenkling, med beaktande av de offentliga arbetsförmedlingarnas väletablerade roll som centrala aktörer på arbetsmarknaden, nätverkets välfungerande struktur och dess begränsade budget. Beroende på resultatet av den utvärdering som ska genomföras inom sex år från det att det ändrade beslutet träder i kraft kan ytterligare ändringar av beslutet om offentliga arbetsförmedlingar vid behov övervägas.

Förslaget bidrar också till förenkling genom att minska rapporteringsfrekvensen för nätverket och dess medlemmar, från en årlig till en tvåårig rapporteringscykel, med stöd av en mer systematisk övervakningsram. Denna ram, som ska utvecklas av nätverket och dess medlemmar, kommer på ett mer systematiskt sätt att mäta resultaten av nätverkets verksamhet över tid, så att det går att göra de justeringar som kräv för fortsatt genomslag och kostnadseffektivitet. Med utgångspunkt i de övervakningsåtgärder som hittills utvecklats kommer ramen att ge en mer enhetlig och samordnad strategi, samtidigt som den administrativa bördan och rapporteringsbördan minimeras.

Dessutom har nätverket i mer än ett decennium visat sin stora potential när det gäller att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier bland de offentliga arbetsförmedlingarna, vid sidan av verksamheten för ömsesidigt lärande. Det föreslås att nätverkets fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier bland de offentliga arbetsförmedlingarna förstärks. Utvärderingen visar att det finns utrymme för ytterligare operativt samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna kring strategiska prioriteringar, såsom digitalisering. Även om denna typ av samarbete inte uttryckligen nämns i beslut (EU) 2020/1782 ligger den helt i linje med nätverkets mål. En förstärkning av detta fokus skulle innebära ett steg framåt i nätverkets arbete för att förbättra samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna, vid sidan av den nuvarande betoningen på ömsesidigt lärande och jämförelse av de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat.

Slutligen föreslås att synergierna mellan nätverket och initiativen om arbetskraftsrörlighet och arbetskraftsmigration stärks. Föränderliga utmaningar på

arbetsmarknaden (inbegripet kompetens- och arbetskraftsbrist och missmatchning) samt utvecklingen inom relaterad EU-politik tyder på att det finns utrymme för ytterligare synergier, särskilt när det gäller det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), Europass och det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) och EU:s talangpool. Även om dessa initiativ även fortsättningsvis i första hand kommer att behandlas i de relevanta organen, kommer en uttrycklig betoning i beslutet om nätverket att säkerställa att frågorna ges tillräcklig uppmärksamhet i nätverkets arbetsprogram genom särskilda verksamheter, stödja ett effektivare informationsutbyte, även på chefsnivå, och leda till starkare synergier i genomförandeskedet, i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler. Detta kommer att bidra till att stärka Europas strategiska oberoende genom att hjälpa arbetsmarknaderna att anpassa sig till strukturella och omvälvande förändringar och genom att möjliggöra fortsatt samarbete med strategiska partner.

I förslaget fastställs därför riktade tekniska ändringar, utan ytterligare budgetkonsekvenser, särskilt för att

–förlänga nätverkets verksamhetsperiod genom att ändra artikel 1 (Inrättande av nätverket), artikel 7 (Finansiellt stöd), artikel 9 (Utövande av delegeringen) och artikel 10 (Översyn),

–utveckla en mer systematisk övervakningsram och minska rapporteringskraven genom att ändra artikel 4 (Nätverkets initiativ) och artikel 6 (Nätverkets funktionssätt),

–förstärka fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier genom att ändra artikel 4 (Nätverkets initiativ),

–stärka synergierna med initiativ för arbetskraftsrörlighet och arbetskraftsmigration genom att ändra artikel 4 (Nätverkets initiativ),

–utveckla samarbete med relevanta berörda parter på arbetsmarknaden genom att ändra artikel 5 (Samarbete).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Nätverket inrättades på grundval av artikel 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för att bidra till samarbetet mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom utbyte av information och bästa praxis, jämförande analys och rådgivning, främjande av innovativa strategier och utvärdering av erfarenheter samt utnyttjande av pilotprojekt.

Nätverket ingår i EU:s sysselsättningspolitik, som utarbetades för att möta nya prioriteringar och förändringar på arbetsmarknaden. Det bidrar till genomförandet av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt principerna 1 (utbildning och livslångt lärande) och 4 (aktiva arbetsmarknadsåtgärder), och stöder insatserna för att uppnå EU:s gemensamma överordnade mål som lades fram i 2021 års handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken ger tillsammans med sysselsättningsriktlinjerna (antagna av rådet i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget) medlemsstaterna vägledning om hur de nationella överordnade målen för 2030 ska nås och reformer genomföras. I kommissionens förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik betonas i riktlinje 7 att medlemsstaterna bör förbättra de offentliga

2COM(2021) 102 final.

arbetsförmedlingarnas kapacitet, så att de i god tid kan tillhandahålla individanpassat stöd till arbetssökande, bland annat genom resultatbaserad förvaltning och ökad kapacitet att använda data och digital teknik, och genom att använda sig av unionsfinansiering på bästa sätt. De integrerade riktlinjerna tjänar som grund för landsspecifika rekommendationer som rådet riktar till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Under de senaste åren har särskilda rekommendationer utfärdats om de offentliga arbetsförmedlingarnas funktionssätt och kapacitet samt om den aktiva arbetsmarknadspolitikens ändamålsenlighet.

Nätverket bidrar till genomförandet och övervakningen av EU:s politiska initiativ på sysselsättningsområdet. Detta gäller särskilt rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en förstärkt ungdomsgaranti, enligt vilken de flesta offentliga arbetsförmedlingar har utökat sina tjänster för ungdomar, rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden samt de sysselsättningsrelaterade aspekterna av rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering. Nätverket spelar också en central roll när det gäller att stödja mindre gynnade gruppers tillträde till arbetsmarknaden och att aktivera personer utanför arbetskraften inom ramen för EU:s första strategi för fattigdomsbekämpning, som antogs av kommissionen den 6 maj 2026. Dessutom bidrar nätverket till målen i färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet, till exempel genom att stärka de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet att förbättra matchningen mellan arbetstagare och arbetstillfällen av hög kvalitet.

Nätverket bidrar till initiativ inom ramen för kompetensunionen (inbegripet den europeiska kompetensgarantin3 och initiativet för kompetensportabilitet) genom att stödja samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar på områdena kompetensinventering (inbegripet, i förekommande fall, det arbete som utförs av det europeiska observatoriet för kompetensinventering), kompetensprognoser, kompetenstaxonomi, yrkesvägledning, kompetenshöjning och omskolning. Dessutom medverkar nätverket i övervakningen och genomförandet av initiativ, särskilt rådets rekommendationer av den 16 juni 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (2022/C 243/02) och om individuella utbildningskonton (2022/C 243/03). Nätverket stöder också genomförandet av EU-initiativ för att ta itu med brist på arbetskraft, inbegripet kommissionens handlingsplan för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens som antogs i mars 2024. Rådets rekommendation om humankapital i Europeiska unionen (C/2026/1687) efterlyser snabba åtgärder för att ta itu med strukturella utmaningar som rör humankapital och som kan skada vår konkurrenskraft.

Europeiska socialfonden+ (ESF+) finansierar en rad initiativ för att främja de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet, bland annat personalutbildning, stöd till modernisering och digitalisering av de offentliga arbetsförmedlingarna samt utveckling av kompetensinventering och kompetensprognoser. Fonden stöder också tjänster för arbetsgivare och aktiv arbetsmarknadspolitik, såsom utbildningsprogram för arbetssökande, arbetslösa och personer som riskerar att förlora sitt arbete.

Nätverkets verksamhet ligger inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden, kompletterar andra berörda parters initiativ och bidrar till de övergripande insatserna på detta politikområde. Utvärderingen demonstrerar denna komplementaritet och visar att nätverkets initiativ inte har ersatt andra initiativ.

3Vissa offentliga arbetsförmedlingar deltar i pilotprojekt för kompetensgarantin som inrättats för att stödja arbetstagare som riskerar att bli arbetslösa.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Nätverket bidrar till genomförandet av unionens politik inom andra områden. Dessa omfattar särskilt arbetskraftens rörlighet (inbegripet särskilda aspekter av paketet för rättvis rörlighet för arbetstagare) och arbetskraftsmigration (EU:s talangpool och talangpartnerskap), sysselsättningsrelaterade aspekter av den europeiska gröna given, stöd till personer som fördrivits från Ukraina i samverkan med utvidgningspolitiken, konkurrenskraftskompassen och det digitala decenniet.

I utvärderingen av beslut 573/2014/EU underströks en hög grad av samstämmighet och

komplementaritet	med	finansieringsinstrument	med	anknytning	till	EU:s
sysselsättningspolitiska ram		(t.ex. ESF+, faciliteten	för återhämtning och		resiliens	och

instrumentet för tekniskt stöd).

Insatserna för att stärka synergierna med politiska processer kopplade till EU:s utvidgning och arbetskraftsrörlighet (t.ex. det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), Europass och det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) och Esco, den flerspråkiga europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken), med arbetskraftsmigration (EU:s talangpool) och med EU-byråer inom generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (t.ex. Cedefop, Eurofound, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och Europeiska arbetsmyndigheten) har ökat, med utrymme för ytterligare förbättringar. Nätverket har i synnerhet utökat samarbetet med offentliga arbetsförmedlingar i utvidgningsländerna, som har bjudits in att delta i särskilda evenemang. EU-byråer under överinseende av GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering har tillhandahållit teknisk expertis och tematiska insikter för evenemang för ömsesidigt lärande, men det finns potential för ytterligare effektivitetsvinster genom att främja starkare synergier i det analytiska arbetet.

Eftersom nätverket har utvecklats ytterligare finns det nu potential för att skapa fler synergier med relevanta initiativ om arbetskraftsrörlighet. Nätverkets mål kompletterar Eures mål. Medan nätverket syftar till att främja samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar för att förbättra deras resultat och bidrar till genomförandet av sysselsättningspolitiska initiativ, fokuserar Eures på att sammanföra lediga platser och platsansökningar samt på att tillhandahålla gränsöverskridande rörlighetstjänster för att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare, inom ramen för artiklarna 45 och 46 i EUF-fördraget. Även om nätverkets direkta medverkan hittills har varit begränsad, deltar de offentliga arbetsförmedlingarna själva också i genomförandet av EU:s regler för samordning av de sociala trygghetssystemen när det gäller arbetslöshetsersättning enligt förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 samt i det tillhörande informationsutbytet inom ramen för EESSI, där de flesta offentliga arbetsförmedlingar deltar direkt. Den nyligen genomförda översynen av dessa förordningar (som båda innehåller ett antal hänvisningar till arbetsförmedlingarna) stärker indirekt de offentliga arbetsförmedlingarnas roll och lägger större fokus på data- och informationsutbyte om situationen för arbetslösa personer som exporterar sin arbetslöshetsersättning, till exempel när det gäller deras efterlevnad av aktiverings- och arbetsförmedlingsåtgärder samt återupptagande av arbete. Kommissionen åtog sig att undersöka hur det digitala datautbytet kan förbättras inom den befintliga ramen och inom ramen för paketet om rättvis arbetskraftsrörlighet. Som en del av detta paket antog kommissionen också ett förslag om ett europeiskt socialförsäkringskort. Dessutom främjar vissa offentliga arbetsförmedlingar Europass inom ramen för sina yrkesvägledningstjänster, eftersom synergierna blir allt

viktigare för att främja kompetensinventering och kompetensportabilitet samt arbetskraftsrörlighet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är densamma som för beslut 573/2014/EU. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen strävar unionen efter att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg.

Rätten att vidta åtgärder grundar sig på artikel 149 i EUF-fördraget, enligt vilken Europaparlamentet och rådet får besluta om stödåtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på sysselsättningsområdet genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och beprövade erfarenheter, tillhandahålla jämförande analys och rådgivning, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, särskilt med hjälp av pilotprojekt. I avdelning IX i EUF-fördraget fastställs dessutom den rättsliga ramen för EU:s sysselsättningspolitik. Enligt artikel 145 i EUF- fördraget ska unionen och dess medlemsstater arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som kan reagera snabbt på ekonomiska förändringar.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eftersom det syftar till att stödja medlemsstaterna i att modernisera och stärka sina offentliga arbetsförmedlingar i syfte att uppnå de europeiska sysselsättningsmålen.

Berörda parter framhöll enhälligt att ett upphörande av beslutet om offentliga arbetsförmedlingar skulle få betydande negativa konsekvenser, bland annat förlust av strukturerat samarbete på EU-nivå, långsammare innovation och reformer, ökande skillnader mellan de offentliga arbetsförmedlingarna, minskad politisk samstämmighet och en svagare kollektiv kapacitet att möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden. Även om det är sannolikt att ett visst samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna skulle fortsätta utan nätverket, skulle det vara sporadiskt, tillfälligt och sannolikt begränsat till en handfull resursstarka offentliga arbetsförmedlingar. Det är därför sannolikt att samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna, liksom deras deltagande i genomförandet av relevant EU- politik, blir mindre effektivt och strukturerat om beslutet inte förlängs.

•Proportionalitetsprincipen

Ändringarna som föreslås i detta beslut står i proportion till de eftersträvade målen. Beslutet medför inga bindande skyldigheter och harmoniserar inte nationell lagstiftning, det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål och står i proportion till de utmaningar som hanteras.

Medlemsstaterna förblir ansvariga för att organisera, anställa personal och leda arbetet inom sina offentliga arbetsförmedlingar, men genom detta förslag förlängs nätverkets verksamhetsperiod. Om beslutet om offentliga arbetsförmedlingar skulle upphöra att gälla, skulle detta innebära en betydande förlust av stöd för den pågående utvecklingen av de europeiska offentliga arbetsförmedlingarna och deras bidrag till en välfungerande

arbetsmarknad, vilket skulle i sin tur hindra en tidig identifiering på nationell nivå av offentliga arbetsförmedlingar med svaga resultat och av de strukturella arbetsmarknadsproblem som kan uppstå till följd av dessa brister.

•Val av instrument

Den regleringsform som valts är ett beslut, precis som grundakten. Beslut 573/2014/EU är en stödåtgärd i enlighet med artikel 149 i EUF-fördraget. Med tanke på vilken typ av stöd det rör sig om är det fortfarande lämpligast att ha ett beslut som regleringsform.

RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En utvärdering av genomförandet av beslut 573/2014/EU, i dess lydelse enligt beslut (EU) 2020/1782, har genomförts för att bedöma läget och graden av genomförande samt för att ge underlag för ett eventuellt framtida samarbete mellan de europeiska offentliga arbetsförmedlingarna efter 2027.

I utvärderingen bedöms tillämpningen av beslutet och i vilken utsträckning nätverket har bidragit till att uppnå sina mål. Den omfattar de fem kriterier som fastställs i kraven på bättre lagstiftning: ändamålsenlighet, effektivitet, konsekvens, EU-mervärde och relevans.

Utvärderingen visar att nätverket har varit effektivt när det gäller att stärka samarbetet, det ömsesidiga lärandet och resultatförbättringen inom de offentliga arbetsförmedlingarna. Särskilt benchlearning-verktyget har på ett framgångsrikt sätt ökat transparensen i de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat och uppmuntrat till organisatoriska förändringar. Benchlearning-bedömningar har i allt högre grad fungerat som en utlösande faktor för uppföljningsåtgärder genom ömsesidigt lärande, vilket har stärkt kopplingen mellan diagnos och genomförande och lett till förbättringar av de offentliga arbetsförmedlingarnas resultatstyrning och till flera exempel på lärande genom nätverkets verksamhet, vilket i sin tur har lett till konkreta åtgärder i enskilda offentliga arbetsförmedlingar. Nätverket har stärkt sitt bidrag till utarbetandet, övervakningen och genomförandet av EU:s politik genom att utöka frekvensen och omfattningen av sina bidrag till utformningen och övervakningen av EU:s politik, särskilt genom sina bidrag till den europeiska planeringsterminen.

Sammantaget har tillämpningen av verksamheten inom ramen för beslutet om offentliga arbetsförmedlingar varit kostnadseffektiv. De offentliga arbetsförmedlingarnas tidsmässiga och finansiella investeringar anses allmänt vara rimliga och stå i proportion till de uppnådda fördelarna, eftersom nätverket fungerar som en katalysator för att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna, spara resurser och stärka den institutionella motståndskraften. Särskilt benchlearning och ömsesidigt lärande leder till betydande effektivitet och kostnadseffektivitet för enskilda offentliga arbetsförmedlingar, som får tillgång till information om internationell utveckling, rådgivning om hur de kan modernisera verksamheten och resultatbedömning. Det skulle kunna vara aktuellt att hitta ytterligare sätt att bidra till politiska processer och stärka nätverkets synlighet som politisk aktör med betydande expertis inom genomförande. Detta bör dock bedömas mot bakgrund av tillgängliga resurser och politiska prioriteringar.

I utvärderingen betonas att beslutet om offentliga arbetsförmedlingar är förenligt med och kompletterar EU:s sysselsättningspolitik och relaterade finansieringsinstrument. Det konstaterades också att det finns samstämmighet och komplementaritet mellan beslutet om offentliga arbetsförmedlingar och sysselsättningsaspekterna av lagstiftningsinstrument och politiska instrument för större politikområden, såsom migration och konkurrenskraft. I takt med att nätverket har mognat ytterligare och nya utmaningar har uppstått identifierades i utvärderingen möjligheten till ytterligare synergier på området arbetskraftens rörlighet – till exempel inom områden som är av direkt betydelse för de offentliga arbetsförmedlingarna. Detta gäller till exempel stöd till rörliga arbetstagare via Eures, utbyte av uppgifter och information vid export av arbetslöshetsersättning över gränserna, i enlighet med reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen, genom EESSI, yrkesvägledning och transparens avseende kompetens som tillhandahålls genom Europass. Utvärderingen visade dessutom att det finns utrymme för förstärkta synergier med EU-byråer inom GD Sysselsättning,

socialpolitik och inkludering, såsom Europeiska arbetsmyndigheten, genom att bidra till deras arbete och därmed minska antalet studier och publikationer inom nätverket och minska risken för dubbelarbete. Beslutet om offentliga arbetsförmedlingar uppvisar också god intern samstämmighet, med ändamålsenliga verksamheter och insatser för att uppnå målen. Nätverkets sekretariat spelar en central samordnande roll och är avgörande för att säkerställa konsekvens, synergier och ett effektivt genomförande.

Utvärderingen visar att beslutet om offentliga arbetsförmedlingar har skapat ett tydligt EU- mervärde, vilket understryker vikten av att förlänga beslutet efter 2027. Viktiga exempel på det mervärde som skapats är bland annat i) att reformen av de offentliga arbetsförmedlingarna har påskyndats genom jämförbara bevis, ömsesidigt lärande och genomförbara rekommendationer från benchlearning, ii) tillgång till jämförbara uppgifter om de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat inom olika arbetsmarknadsfrågor, iii) snabbare och mer kostnadseffektiv spridning av god praxis, iv) ökad regional och EU-omfattande ekonomisk motståndskraft och förmåga att hantera kriser, v) ett starkare kollektivt inflytande för de offentliga arbetsförmedlingarna i EU:s politiska processer, samt vi) ett stärkt samarbete inom sysselsättningssystemet.

Berörda parter uppgav genomgående att ett upphörande av beslutet om offentliga arbetsförmedlingar skulle få betydande negativa konsekvenser, särskilt inom områden där nätverkets verksamhet har varit en viktig drivkraft, såsom digitalisering, integrering av AI, tjänster till arbetsgivare och resultatstyrning. Utvärderingen lyfte också fram nätverkets potential att testa och främja operativt samarbete och gemensamma strategier mellan de offentliga arbetsförmedlingarna när det gäller strategiska prioriteringar, såsom digitalisering. Detta skulle kunna innebära att bygga vidare på beprövade metoder och samla resurser för pilotprojekt och innovation. Även om denna typ av samarbete inte uttryckligen nämns i beslutet om offentliga arbetsförmedlingar, ligger den helt i linje med nätverkets mål och skulle utgöra ett steg framåt i nätverkets långvariga arbete för att förbättra samarbetet och det ömsesidiga lärandet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna.

Utvärderingen visar att målen i beslutet om offentliga arbetsförmedlingar fortfarande förblev relevanta och flexibla när det gällde att anpassa sig till nya behov och utmaningar under perioden 2021–2025. Nätverket fortsatte att svara på kvarstående och framväxande utmaningar på arbetsmarknaden, däribland arbetskrafts- och kompetensbrist samt digitalisering och den gröna omställningen. Framöver, och efter två framgångsrika utvärderingar, ger det breda tillämpningsområdet för beslutet om offentliga arbetsförmedlingars en robust och flexibel ram för att stödja de offentliga arbetsförmedlingarna att ta itu med framtida förändringar på arbetsmarknaden och anpassa sig till EU:s bredare och framväxande politiska prioriteringar.

•Samråd med berörda parter

För att säkerställa att de relevanta berörda parternas synpunkter återspeglades väl i utvärderingen deltog en bred krets av berörda parter i den samrådsprocess som genomfördes av den externa uppdragstagaren. Processen omfattade 38 intervjuer på EU-nivå, två enkäter riktade till rådgivare för europeiska offentliga arbetsförmedlingar (31 svar), företrädare för sysselsättningskommittén och nationella arbetsmarknadsministerier (22 svar), två workshoppar och sex landsspecifika fallstudier. En inbjudan att lämna synpunkter offentliggjordes på portalen Kom med synpunkter för att samla in synpunkter från allmänheten, och inget öppet offentligt samråd genomfördes.

Resultaten var konsekventa mellan de olika typerna av berörda parter. Det konstaterades att det fanns vissa åsiktsskillnader om hur effektiva nätverkets olika verksamheter var eller i vilken utsträckning de bidrog till att uppnå varje mål. Sammantaget rapporterade berörda parter att nätverket är effektivt när det gäller att stödja samarbete med andra berörda parter på arbetsmarknaden på EU-nivå och internationell nivå, däribland EU-institutioner och internationella institutioner, EU-byråer, nätverk och kommittéer. Samtidigt konstaterades ett behov av att ytterligare stärka kopplingarna till andra EU-initiativ (t.ex. Eures, EESSI och Europass) och relevanta politikområden, såsom arbetskraftsrörlighet, för att maximera genomslaget och undvika dubbelarbete. Återkopplingen från berörda parter utgör ett viktigt underlag för nätverkets framtida prioriteringar, i linje med målen i beslut 573/2014/EU.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

En extern uppdragstagare anlitades för att genomföra en studie för att samla in bevis, berörda parters synpunkter och åsikter och för att ge stöd till den analytiska delen av utvärderingen.

•Konsekvensbedömning

En förlängning av beslut 573/2014/EU, i dess lydelse enligt beslut (EU) 2020/1782, ger kontinuitet när det gäller dess breda innehåll och struktur och kräver en relativt liten budget. Detta förslag är begränsat till att förlänga nätverkets verksamhetsperiod, i enlighet med artikel 1, och till att uppdatera vissa tekniska aspekter av lagstiftningen mot bakgrund av utvärderingens resultat.

Initiativet utgör ett beslut som föreslår begränsade ändringar på grundval av en grundlig utvärdering och därför krävs, enligt reglerna för bättre lagstiftning, ingen konsekvensbedömning på förhand.

•Grundläggande rättigheter

Beslut 573/2014/EU, i dess lydelse enligt beslut (EU) 2020/1782, är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta beslut syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till tillgång till kostnadsfri arbetsförmedling och till att främja tillämpningen av artikel 29 i stadgan. Detta förslag medför inga ändringar av dessa aspekter av lagstiftningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget kräver inga ytterligare anslag, inbegripet personal, från EU:s budget.

Det ekonomiska stödet till det unionsomfattande nätverket omfattas av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd och säkerhet för perioden 2028–2034 (förslag till förordning om nationella och regionala partnerskapsplaner – förordningen om NRP-planen) inom ramen för EU-faciliteten. Motsvarande utgifter och åtgärder kommer att vara beroende av överenskommelsen om nästa fleråriga budgetram och respektive årliga budgetförfaranden.

ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Nätverkets tvåårsrapporter bör översändas till Europaparlamentet och rådet vartannat år och bör offentliggöras på grundval av en övervakningsram som kommer att begränsa den administrativa bördan och rapporteringsbördan till ett nödvändigt minimum.

En utvärdering av tillämpningen av förslaget bör lämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén senast sex år efter

beslutets

ikraftträdande.

2026/0324 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga

arbetsförmedlingarna

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 149,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande4,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande5,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2014/EU6 inrättades det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar (nätverket) från och med den 17 juni 2014 till och med den 31 december 2020. Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/17827 förlängdes nätverkets verksamhetsperiod till och med den 31 december 2027.

(2)Nätverket syftar till att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden för att bidra till genomförandet av unionens sysselsättningspolitik, bland annat genom att tillhandahålla en plattform för att jämföra deras resultat på europeisk nivå, identifiera god praxis och inrätta ett system för ömsesidigt lärande.

(3)En utvärdering av genomförandet av beslut nr 573/2014/EU visar att nätverket har haft en positiv inverkan på åtgärdandet av betydande utmaningar på arbetsmarknaden och bidragit till att modernisera och stärka de offentliga arbetsförmedlingarna.

EUT C […], […], s. […].

Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2014/EU av den 15 maj 2014 om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (EUT L 159, 28.5.2014, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/573(2)/oj ).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/1782 av den 25 november 2020 om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna (EUT L 400, 30.11.2020, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/1782/oj ).

(4)Nätverket har visat stor potential när det gäller att främja operativt samarbete, testa gemensamma metoder i strategiska frågor av gemensamt intresse, till exempel digitalisering och artificiell intelligens (AI), den gröna omställningen och arbetskraftsbrist, samt att underlätta informationsutbyte och stödja andra former av ömsesidigt lärande.

(5)I beslut nr 573/2014/EU fastställs stöd till geografisk och yrkesmässig rörlighet som ett centralt mål. Under utvärderingsperioden intensifierade nätverket sina insatser för att stödja arbetskraftsrörligheten och identifieringen av kompetens- och arbetskraftsbrist, vilket återspeglar en förändring i nätverkets arbete som svar på en föränderlig dynamik på arbetsmarknaden. Eftersom nätverket har vidareutvecklats bör det nu skapa större synergier med relevanta initiativ om arbetskraftsrörlighet och relaterade frågor (däribland det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) och Europass) och med relevanta initiativ om arbetskraftsmigration (EU:s talangpool).

(6)Nätverket har skapat ett tydligt EU-mervärde, särskilt genom att påskynda reformer och innovation inom de offentliga arbetsförmedlingarna, göra dem mer motståndskraftiga och ge dem en starkare gemensam röst i unionspolitiska processer. Det breda tillämpningsområdet för beslut 573/2014/EU ger en robust och flexibel ram för att stöda de offentliga arbetsförmedlingarna att ta itu med framtida förändringar på arbetsmarknaden och anpassa sig till unionens bredare och framväxande politiska prioriteringar. Efter två framgångsrika utvärderingar och för att ytterligare främja samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna bör nätverkets verksamhetsperiod förlängas till efter 2027.

(7)Detta ändrade beslut syftar till att förlänga nätverkets verksamhetsperiod, utveckla en mer systematisk och effektiv övervakningsram och minska rapporteringskraven, förstärka fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier samt stärka synergierna med initiativ för arbetskraftsrörligheten.

(8)Unionens finansiella stöd till nätverket bör göras tillgängligt i enlighet med de fleråriga budgetramarna och med förbehåll för de årliga budgetförfarandena.

(9)Beslut nr 573/2014/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)För att säkerställa en smidig fortsättning av nätverkets verksamhet bör tillämpningen av detta beslut skjutas upp.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut nr 573/2014/EU ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Ett unionsomfattande nätverk för offentliga arbetsförmedlingar (nätverket) inrättas härmed. Nätverket ska genomföra de initiativ som anges i artikel 4.”

(2)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Syftet med detta beslut är att främja samarbete mellan medlemsstaterna genom nätverket på sysselsättningsområdet, inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden, i syfte att bidra till genomförandet av unionens politik. Detta kommer också att bidra till genomförandet av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bidra till de strategiska målen, inbegripet digitalisering och människocentrerad AI, avkarbonisering och rättvis arbetskraftsrörlighet inom EU, samt leda till att FN:s mål för hållbar utveckling uppnås, och därigenom stödja:”

(b)Led d ska ersättas med följande:

”d) identifiering och förutseende av arbetskrafts- och kompetensbrister och tillhandahållande av information om deras omfattning och var de finns, kompetensinventering, bättre matchning mellan arbetssökandenas kompetens och arbetsgivarnas behov, bland annat genom att identifiera behoven av yrkesutbildning, arbetssökandenas anställbarhet, samt förebyggandet av arbetslöshet, exempelvis genom

yrkesvägledning och utbildning,”

(c)Led f ska ersättas med följande:

”f) frivillig geografisk, yrkesmässig och arbetskraftsmässig rörlighet på rättvis grund för att tillgodose särskilda arbetsmarknadsbehov,”

(3)Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

(i)Led a iii) ska ersättas med följande:

”iii) Att tillsätta lediga tjänster (bland annat genom jobbmatchning och frivillig arbetskraftsrörlighet).”

ii) Led c ska ersättas med följande:

”c) Att bidra till modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna på viktiga områden, med beaktande av de utmaningar som sammanhänger med digitalisering och AI, det föränderliga arbetslivet och arbetsmönster, konsekvenserna av strukturella och omvälvande förändringar samt stora omstruktureringsprocesser och behovet av att stärka Europas strategiska oberoende.”

iii) Följande led ska läggas till:

”h) Att testa och utveckla operativt samarbete och gemensamma strategier mellan de

offentliga arbetsförmedlingarna.

i)Att säkerställa operativt samarbete och synergier för genomförandet av relevanta EU- initiativ om arbetskraftsrörlighet, inbegripet om samordning av de sociala trygghetssystemen och relaterade frågor (såsom det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter och Europass), särskilt när det gäller utbyte av data och information och, i förekommande fall, aktiveringsåtgärder, och om arbetskraftsmigration (EU:s talangpool).”

(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Nätverket ska upprätta en rapporteringsmekanism för de initiativ som anges i punkt 1, som bygger på en övervakningsram. Vid tillämpningen av den mekanismen ska medlemmarna i nätverket avlägga rapporter till styrelsen vartannat år.”

(4)Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Nätverket ska utveckla samarbete med relevanta berörda parter på arbetsmarknadsområdet, bland annat andra arbetsförmedlingar och leverantörer av sociala tjänster samt arbetsmarknadens parter, och, i förekommande fall, unionsorgan inom områdena sysselsättning, socialpolitik, jämställdhet, arbetskraftsrörlighet och utbildning, organisationer som företräder arbetslösa personer eller andra utsatta grupper, jämlikhetsorgan, organisationer för yrkesutbildning och utbildningsanordnare, icke-statliga organisationer vars uppdrag rör sysselsättning och rättvis omställning, regionala och lokala myndigheter, samt privata arbetsförmedlingar, genom att låta dem medverka i verksamhet och möten av relevans i nätverket samt genom att utbyta information och uppgifter med dem. I förekommande fall får nätverket utbyta bästa praxis med relevanta offentliga arbetsförmedlingar från tredjeländer. ”

(5)I artikel 6.4 ska led c ersättas med följande:

”c) nätverkets rapport vartannat år. Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet och den ska offentliggöras.”

(6)Artikel 7 ska ersättas med följande:

”Artikel 7

Finansiellt stöd

De medel som stöder genomförandet av detta beslut ska anslås i enlighet med den fleråriga budgetramen, vars årliga anslag ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom budgetramen.”

(7)I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8 ska ges till kommissionen

för perioden [dagen för ikraftträdandet].”

(8)Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Översyn

Kommissionen ska senast den [samma dag och månad som dagen för ikraftträdandet plus sex år] lämna en utvärderingsrapport om tillämpningen av detta beslut till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Den rapporten ska bland annat bedöma hur nätverket har bidragit till uppnåendet av de mål som anges i artikel 3. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ändring eller upphävande av detta beslut.

Kommissionen ska därefter vart sjätte år rapportera om tillämpningen av detta beslut till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.”

(9)I avsnitt A i bilagan ska inledningsfrasen i punkt 2 ersättas med följande:

”Bidrag till att minska arbetslöshetens varaktighet och att minska inaktivitet i syfte att motverka långtidsarbetslöshet och strukturarbetslöshet samt social utestängning och brist på arbetskraft”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska

unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET…………………………………………………. 1

•	Motiv och syfte med förslaget......................................................................................	1
•	Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området.............................................	3
•	Förenlighet med unionens politik inom andra områden ..............................................	5

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH

	PROPORTIONALITETSPRINCIPEN........................................................................	6
•	Rättslig grund ...............................................................................................................	6
•	Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) ...............................................	6
•	Proportionalitetsprincipen ............................................................................................	6
•	Val av instrument .........................................................................................................	7

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED

BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR ...............................

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning8

•	Samråd med berörda parter ..........................................................................................	9
•	Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden ..................................................	10
•	Konsekvensbedömning ..............................................................................................	10
•	Grundläggande rättigheter..........................................................................................	10
4.	BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................	10
5.	ÖVRIGA INSLAG ....................................................................................................	11

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering 11 BILAGA.......................................................................................................................................

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT ...................		17
1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ...	20
1.1	Förslagets eller initiativets titel ..................................................................................	20
1.2	Berörda politikområden .............................................................................................	20
1.3	Mål .............................................................................................................................	20
1.3.1	Allmänt/allmänna mål................................................................................................	20
1.3.2	Specifikt/specifika mål...............................................................................................	20
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas............................................................................	20
1.3.4	Prestationsindikatorer.................................................................................................	21
1.4	Förslaget eller initiativet avser ...................................................................................	21
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet .........................................................................	21

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ......................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från

	unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
	medlemsstaterna. ........................................................................................................	22
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ..............................................................	22

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument ...................................................................................................

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .....................................................................................	22
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ..............................	23
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) .........................................................................	23
2.	FÖRVALTNING .......................................................................................................	25
2.1	Regler om uppföljning och rapportering....................................................................	25
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem...............................................................................	25

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna ...............................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).......	25
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ...............................................	25

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten26

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	27
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	27
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	27

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för

	decentraliserade byråer) .............................................................................................	29
	29
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	30
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		30
3.2.3.2	Totala anslag ..............................................................................................................	31
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	31
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	31

3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	33
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	33
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	33
4.	Digitala inslag ............................................................................................................	35

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 573/2014/EU om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna

1.2Berörda politikområden

Sysselsättningspolitik, inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområde

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar inrättas genom Europaparlamentets och rådets beslut 573/2014/EU till och med den 31 december 2027.

Syftet är att fortsätta att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden för att bidra till genomförandet av unionens sysselsättningspolitik, bland annat genom att erbjuda en plattform för jämförelse av deras resultat på europeisk nivå, identifiera god praxis och inrätta ett system för ömsesidigt lärande.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Detta förslag syftar till att säkerställa nätverkets fortsatta verksamhet efter 2027.

Dessutom syftar det till att ta itu med de förbättringsområden som kräver ändringar av beslutet, särskilt genom att

–utveckla en mer systematisk övervakningsram och minska rapporteringskraven,

–förstärka fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier,

–stärka synergier med initiativ för arbetskraftsrörligheten.

Förslaget bidrar också till förenkling.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Efter två framgångsrika utvärderingar förväntas en fortsatt verksamhet för nätverket ge dess berörda parter större stabilitet på lång sikt och bidra till administrativ förenkling.

Att minska rapporteringsfrekvensen för nätverket och dess medlemmar, från en årlig till rapportering vartannat år, förväntas bidra till förenkling. När det gäller en mer systematisk övervakningsram kommer den administrativa bördan och rapporteringsbördan att begränsas till vad som är nödvändigt.

Att förstärka nätverkets fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier bland de offentliga arbetsförmedlingarna förväntas innebära ett steg framåt i nätverkets arbete för att stärka samarbetet och det ömsesidiga lärandet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna.

Att stärka synergier med relevanta initiativ för arbetskraftsrörligheten förväntas bidra till en mer samordnad strategi för att möta arbetsmarknadens föränderliga utmaningar.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Nätverkets tvåårsrapporter kommer att lämnas till Europaparlamentet och rådet och kommer att offentliggöras, på grundval av en övervakningsram som utvecklats av nätverket.

En utvärdering av tillämpningen av förslaget kommer att lämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén senast sex år efter beslutets ikraftträdande.

En ny övervakningsram kommer att utvecklas inom nätverket i samband med genomförandet av beslutet. Den kommer att säkerställa att nätverket förblir fokuserat, ansvarigt och mycket anpassningsbart. På grundval av den tillhörande utvärderingen kan möjliga indikatorer omfatta följande områden:

1)Resultat från nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

2)Bidrag till genomförandet av relevanta EU-initiativ och nationella politiska initiativ.

3)De offentliga arbetsförmedlingarnas användning av god praxis.

4)De offentliga arbetsförmedlingarnas genomförande av rekommendationer från benchlearning-bedömningar.

5)Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de offentliga arbetsförmedlingarna.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd8  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Det viktigaste kravet på kort sikt är att nå en överenskommelse mellan medlagstiftarna om lagstiftningsförslaget senast i slutet av 2027.

Förslaget innehåller bestämmelser om antagande av delegerande akter.

8I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Åtgärder på EU-nivå skapar ett betydande mervärde genom att påskynda reformen av de offentliga arbetsförmedlingarna genom jämförbara bevis, ömsesidigt lärande och genomförbara rekommendationer från benchlearning, tillgång till jämförbara uppgifter om de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat inom olika arbetsmarknadsfrågor, snabbare och mer kostnadseffektiv spridning av god praxis, ökad motståndskraft och förmåga att hantera kriser, ett starkare kollektivt inflytande för de offentliga arbetsförmedlingarna i EU:s politiska processer, samt ett stärkt samarbete inom ekoystemet.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Två på varandra följande positiva utvärderingar bekräftade att beslutet om offentliga arbetsförmedlingar är i hög grad ändamålsenligt, effektivt, konsekvent, relevant och skapar mervärde för EU.

Tillämpningen av verksamheten inom ramen för beslutet om offentliga arbetsförmedlingar har också varit kostnadseffektiv. De offentliga arbetsförmedlingarnas tidsmässiga och finansiella investeringar anses allmänt vara rimliga och stå i proportion till de uppnådda fördelarna, eftersom nätverket fungerar som en katalysator för att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna, spara resurser och stärka den institutionella motståndskraften.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med den fleråriga budgetramen 2028–2034.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Det aktuella förslaget medför inga ytterligare resurser jämfört med situationen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och bygger på den personal som för närvarande arbetar med de offentliga arbetsförmedlingarnas verksamhet. Från och med 2028 kommer kostnaderna i samband med nätverket (möten, studier, utvärderingar, benchlearning, ömsesidigt lärande osv.) att bäras av EU-faciliteten under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen 2028–2034, med förbehåll för dess antagande och EU:s årliga budgetförfarande.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

Begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

Obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2028–2034 beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

–Kommissionen ska lämna en utvärderingsrapport om tillämpningen av beslutet inom sex år efter dess ikraftträdande. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ändring eller upphävande av beslutet.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)9

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer,

– via genomförandeorgan.

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga finansiella garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga finansiella garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den

mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga

9Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx.

organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Förslaget	kommer	att	genomföras	från	och	med	2028.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Nätverkets tvåårsrapporter kommer att lämnas till Europaparlamentet och rådet och kommer att offentliggöras, på grundval av en övervakningsram som utvecklats av nätverket.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Direkt förvaltning enligt artikel 62.1 a i budgetförordningen är den genomförandemetod som föredras, eftersom åtgärderna kommer att genomföras av Europeiska kommissionen, särskilt generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering), som kommer att säkerställa samordningen med medlemsstaterna och de olika berörda parterna.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att omfattas av samma strategi för riskidentifiering och riskreducering.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Den nya verksamheten kommer att ge upphov till obetydliga ytterligare kostnader för kontroll på GD-nivå.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, om oriktigheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Kommissionen har befogenhet att utföra kontroller och undersökningar på plats i enlighet med detta beslut och i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oriktigheter. Vid behov ska utredningar utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034 och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

		Budgetpost		Typ av	Bidrag – ska fastställas i ett senare skede för Efta,
		Budgetpost		utgifter	(potentiella) kandidatländer och tredjeländer
				utgifter	(potentiella) kandidatländer och tredjeländer
Rubrik i den
Rubrik i den						från		övriga inkomster
fleråriga	Nummer			Diff./Icke-		från		övriga inkomster
budgetramen	Nummer			Diff./Icke-	från Efta-	kandidatländer	från andra	avsatta för
				diff10.	länder11	och potentiella	tredjeländer	särskilda
						kandidater12		ändamål

	Ska	fastställas	efter
	antagandet av den		fleråriga
1.	budgetramen och i samband			Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	NEJ
1.	med	det	årliga	Diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	NEJ
	med	det	årliga
	budgetförfarandet		–
	efterträdare till 07 02 04

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Rubrik i den fleråriga

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

1 – Ekonomisk, social och territoriell

budgetramenNummer sammanhållning, jordbruk, välstånd och säkerhet på landsbygden och till sjöss

	År	År	År	År	År	År	År		TOTALT
									budget-
									budget-
GD Sysselsättning,							2034	och	ram
GD Sysselsättning,							2034	och
socialpolitik och inkludering	2028	2029	2030	2031	2032	2033	efter-		2028–2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	följande
							följande
							år

Driftsanslag

Budgetpost – ska fastställas efter antagandet av den fleråriga budgetramen och i samband med det årliga budgetförfarandet

Åtaganden	(1a)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Betalningar	(2a)								p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program13

Budgetpost

(3)

tillämp

tilläm

tillämpligt

ligt

pligt

TOTALA

Åtaganden

=1a+

p.m.

anslag

1b+3

för

Sysselsättning,

Betalningar

=2a+

p.m.

socialpolitik och

2b+3

inkludering

År

TOTALT

2034 och

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033

efter-

2028–2034

följande

år

13Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALA

Åtaganden

(4)

p.m.

drifts-

anslag

Betalningar

(5)

p.m.

TOTALA

anslag av

administrativ natur som

finansieras

genom

(6)

tilläm

tillämpli

tillämpligt

ramanslagen

för

pligt

särskilda program

TOTALA

anslag för

Åtaganden

= 4+6

p.m.

RUBRIK

i den

fleråriga

Betalningar

= 5+6

p.m.

budget-

ramen

År

TOTALT

2034 och

Budgetram

2028

2029

2030

2031

2032

2033 efterföljande

2028–2034

år

•TOTALA

driftsanslag

Åtaganden

(4)

p.m.

(alla

Betalningar

(5)

p.m.

driftsposter)

• TOTALA

anslag

administrativ

natur

som

finansieras

genom

(6)

p.m.

ramanslagen

för särskilda

program

(alla

driftsrelaterade rubriker)

TOTALA

anslag för

Åtaganden

p.m.

rubrikerna

4+6

1–3

i den fleråriga

budgetramen

Betalningar

p.m.

5+6

(referensbelopp)

Rubrik i den fleråriga

”Administrativa utgifter”14

budgetramen

GD Sysselsättning,

År

TOTALT

socialpolitik och

2034 och

Budgetram

inkludering

2028

2029

2030

2031

2032

2033

efterföljande

2028–2034

år

 Personalresurser

0,388

2,716

14Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

 Övriga administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
utgifter		0	0	0	0	0	0	0	0
utgifter
TOTALT GD
Sysselsättning,
socialpolitik	Anslag	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	2,716
och
inkludering

TOTALA

(summa

anslag för

RUBRIK 4 i den

åtaganden

0,388

2,716

= summa

fleråriga

betalningar)

budgetramen

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

Budget-

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

ram

2028–

2034

TOTALA anslag

för RUBRIKERNA

Åtaganden

p.m.

1–4

i den

fleråriga

Betalningar

p.m.

budget-

ramen

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs för

År

att redovisa hur länge

TOTALT

2028

2029

2030

2031

resursanvändningen påverkas (jfr

må

avsnitt 1.6)

och

OUTPUT

out

Genom

Tot

put

Typ

snittlig

Antal

tal

stn

Kost

stn

kos



kostnad

ant

tna

15Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

SPECIFIKT MÅL nr			Nätverkets fortsättning efter 2027
	116…
–	Nätv	p.m.	1	1	1	1	1	10	1	7	p.m

–

–

Delsumma för			1	1	1	1	1	1	1	7	p.m
specifikt mål nr 1											.

SPECIFIKT MÅL nr

2…

–

Delsumma för

specifikt mål nr 2

TOTALT	1	1	1	1	1	1	1	7	p.m
TOTALT									.
									.

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

											År		År		År		År		År		År		År		TOTAL
			ANTAGNA ANSLAG						202			202		203		203		203		203		203			T 2028–
									202			202		203		203		203		203		203		2034
									8			9		0		1		2		3		4		2034
									8			9		0		1		2		3		4
										RUBRIK 4

Personalresurser											0,38		0,38		0,38		0,38		0,38		0,38		0,38		2,716
Personalresurser											8		8		8		8		8		8		8		2,716
											8		8		8		8		8		8		8
Övriga administrativa utgifter											0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,000
Övriga administrativa utgifter											0		0		0		0		0		0		0		0,000
											0		0		0		0		0		0		0
	Delsumm
	a för	0,38		0,38	0,38	0,38	0,38	0,38		0,38								2,716
	RUBRIK	8		8	8	8	8	8		8								2,716
	RUBRIK	8		8	8	8	8	8		8
	4
								Utanför RUBRIK 4

Personalresurser											0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,000
Personalresurser											0		0		0		0		0		0		0		0,000
											0		0		0		0		0		0		0
Andra utgifter av administrativ natur											0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,000
Andra utgifter av administrativ natur											0		0		0		0		0		0		0		0,000
											0		0		0		0		0		0		0
		Delsumma utanför RUBRIK 4									0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,00		0,000
		Delsumma utanför RUBRIK 4									0		0		0		0		0		0		0		0,000
											0		0		0		0		0		0		0

	TOTAL	0,38		0,38	0,38	0,38	0,38	0,38		0,38								2,716
	T	8		8	8	8	8	8		8								2,716
	T	8		8	8	8	8	8		8

16Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”.

fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.2.3.2 Totala anslag

					TOTALT						År	År	År	År	År	År	År		TOTALT
					TOTALT														TOTALT
	ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA																		2028–
	ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA																		2028–
		FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL							2028			2029	2030	2031	2032	2033	2034	2034
									2028			2029	2030	2031	2032	2033	2034

											RUBRIK 4

Personalresurser											0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		2,716
Övriga administrativa utgifter											0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
	Delsumma
	för	0,388		0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		0,388						2,716
	RUBRIK	0,388		0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		0,388						2,716
	RUBRIK
	4
									Utanför RUBRIK 4

Personalresurser											0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
Andra utgifter av administrativ natur											0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000
			Delsumma utanför RUBRIK 4								0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000		0,000

	TOTALT	0,388		0,388	0,388	0,388	0,388	0,388		0,388						2,716

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter17

	ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
			2029	2030	2031	2032	2033	2034
2028

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	2	2	2	2	2	2	2
medlemsstaterna)
220 01 02 03 (EU:s delegationer)	0	0	0	0	0	0	0

(Indirekta forskningsåtgärder)
(Indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

17Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

(Direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0	0

Andra budgetposter (ange vilka)	0	0	0	0	0	0	0

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och
nationella experter finansierade		0	0	0	0	0	0	0
genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda,
20 02 03 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid		0	0	0	0	0	0	0
och unga experter som tjänstgör vid
EU:s delegationer)
Post för admin.	• vid
Post för admin.	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	huvudkonto	0	0	0	0	0	0	0
stöd	ret
	ret
[XX.01.YY.YY]	• vid EU:s	0	0	0	0	0	0	0
	• vid EU:s
	delegationer
	delegationer
(Kontraktsanställda och nationella
(Kontraktsanställda och nationella
experter – indirekta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
(kontraktsanställda och nationella
(kontraktsanställda och nationella
experter – direkta		0	0	0	0	0	0	0
forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) –		0	0	0	0	0	0	0
rubrik 4		0	0	0	0	0	0	0
rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) –		0	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) –
utanför rubrik 4
utanför rubrik 4

TOTALT
TOTALT		2	2	2	2	2	2	2

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen för rubrik 4, både när det gäller personal och anslagsnivå, kommer personalbehoven att täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga inom generaldirektoratet.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig			Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

				Finansieras			Finansieras	Finansieras
				genom rubrik 4			genom BA-post	genom avgifter
				eller forskning

Tjänster	i	2		Ej tillämpligt			Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	0		Ej tillämpligt			Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

	Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda			Främjande av nätverket		för	offentliga arbetsförmedlingar, inbegripet förberedelse,
			organisation och uppföljning av expertmöten, utarbetande av studier och utvärderingar,
			uppföljning av rapporteringskrav, benchlearning-aktiviteter och aktiviteter för
			ömsesidigt lärande.

Extern personal	Omplacering av de tjänstemän som ansvarar för ovannämnda uppgifter (alla är

	kostnadsfria nationella experter).

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar Förslaget har ingen digital inverkan.

TOTALT	År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
Anslag för
								Budgetram
digital teknik
								2028–2034
och it	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

RUBRIK 4

It-utgifter		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)		0	0	0	0	0	0	0	0
(centralt)

	Delsumma för	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4	0	0	0	0	0	0	0	0
	RUBRIK 4
Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom
operativa
program som
inte omfattas av
kommissionens		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa		0	0	0	0	0	0	0	0
administrativa
självständighet
och
institutionella
befogenheter
	Delsumma
	utanför RUBRIK	0	0	0	0	0	0	0	0
	4

	TOTALT	0	0	0	0	0	0	0	0

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	År	År	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	Totalt
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
EES-
EES-
/Eftaländer,	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(potentiella)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(potentiella)
kandidatländer

TOTALA
anslag som	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
tillförs genom	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
tillförs genom
samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

	Påverkan på egna medel
	Påverkan på andra inkomster
	Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna18
Inkomstposter i den	förts in för det
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

18Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 10 % avdrag för uppbördskostnader, enligt förslaget i COM(2025) 574 final.

4.DIGITALA INSLAG

Det aktuella förslaget bedöms inte ha någon digital relevans, eftersom det inte inför, ändrar eller påverkar användningen av digitala medel, datarelaterade aspekter eller tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster. Förslagets tillämpningsområde är begränsat till riktade tekniska ändringar, utan ytterligare budgetkonsekvenser, särskilt för att

–förlänga nätverkets verksamhetsperiod,

–förstärka fokus på att främja operativt samarbete och testa gemensamma strategier,

–stärka synergier med initiativ för arbetskraftsrörligheten,

och faller därför utanför tillämpningen av principen digitalt som standard.

Förslaget består uteslutande av förfarandebestämmelser och medför inga betydande ändringar när det gäller digitala aspekter.