Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om förlängning av unionsinsatsen Europeisk kulturhuvudstad för åren 2034–2047 och om upphävande av beslut nr 445/2014/EU (EU-dokument COM(2026) 455)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.9.2026

COM(2026) 455 final

2026/0259 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om förlängning av unionsinsatsen Europeisk kulturhuvudstad för åren 2034–2047 och om upphävande av beslut nr 445/2014/EU

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

År 1985 inrättades Europeisk kulturhuvudstad som ett mellanstatligt initiativ. Det omvandlades officiellt till en EU-insats 1999 för att göra initiativet mer effektivt. Nya kriterier och urvalsförfaranden fastställdes, en kronologisk förteckning över medlemsstaterna upprättades med angivelse av i vilken ordning de hade tilldelats titeln och en europeisk jury av oberoende experter inrättades för att bedöma ansökningarna (Europaparlamentets och rådets beslut 1419/1999/EG av den 25 maj 1999 om att inrätta en gemenskapsåtgärd för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2005 till 20191).

Reglerna förnyades för första gången 2006 för att utveckla initiativets effektivitet ytterligare genom att stimulera konkurrensen mellan städerna och främja ansökningarnas kvalitet. Genom dessa nya regler infördes också olika åtgärder som skulle hjälpa städerna med deras förberedelser, bland annat en övervakningsprocess (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 20192). Den rättsliga grund (Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU3) som gäller just nu antogs 2014.

Beslut nr 445/2014/EU kommer att upphöra 2033. Tävlingen om titeln inleds för närvarande sex år i förväg för att ge städerna tillräckligt med tid för att förbereda sig innan året då de tar på sig titeln börjar. Den nya rättsliga grunden för att fortsätta med Europeisk kulturhuvudstad bör därför antas 2027 för att säkerställa en smidig övergång 2034. Syftet med denna nya rättsliga ram är att garantera initiativets fortsatta relevans, samtidigt som man tar hänsyn till behovet av förenklingsåtgärder.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Initiativet är förenligt med det gemensamma politiska åtagandet att skydda, främja och stödja kulturen i Europa, enligt vad som fastställs i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring Europa för kultur – kultur för Europa, och med kulturkompassen för Europa4,

Det är anpassat till europeiska initiativ såsom det nya europeiska Bauhaus5 och i linje med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, i vilken unionen och dess medlemsstater är parter, och Romförklaringen från mars 2017, där medlemsstaterna och EU- institutionerna såg framför sig en union ”där medborgarna har nya möjligheter att utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt [...], en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Det överensstämmer med rådets strategiska agenda 2024–2029 där man åtar sig att främja EU:s kulturella mångfald och kulturarv6.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Initiativet är anpassat till Europeiska kommissionens övergripande politiska prioriteringar för 2024– 2029, däribland 1. att stödja människor och stärka våra samhällen och vår samhällsmodell, 2. att skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden, 3. Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft samt 4. Europa i världen.

EGT L 166, 1.7.1999, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1999/1419/oj .

EUT L 304, 3.11.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2006/1622/oj .

Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 och om upphävande av beslut nr 1622/2006/EG (EUT L 132, 3.5.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/445(1)/oj).

En kulturkompass för Europa – COM(2025) 785 .

Nya europeiska Bauhaus – från vision till genomförande – COM(2025) 1026 .

Rådet, Strategisk agenda 2024–2029 .

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Insatsen Europeisk kulturhuvudstad grundar sig på artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Enligt artikel 167.1 ges EU mandat att ”bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet”. Unionen ska också främja ”samarbetet mellan medlemsstaterna” på kulturområdet och ”vid behov stödja och komplettera deras verksamhet” i enlighet med artikel 167.2.

•Subsidiaritet/proportionalitet

Förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Insatsen Europeisk kulturhuvudstad genomförs fortfarande huvudsakligen på lokal och nationell nivå. Utvärderingen och det offentliga samrådet har dock visat att unionen spelar en avgörande roll i samordningen mellan medlemsstaterna för att säkerställa tillämpningen av gemensamma, tydliga och transparenta kriterier, särskilt när det gäller urvals- och övervakningsförfarandena för insatsen Europeisk kulturhuvudstad. Unionen stöder också förberedelserna av de utvalda städerna genom rekommendationer från den europeiska expertjuryn, utbyte av bästa praxis mellan städer och ett ekonomiskt bidrag i form av Melina Mercouri-priset.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Interimsutvärdering av befintlig lagstiftning

Kommissionens arbete med förslaget till Europeisk kulturhuvudstad efter 2033 har baserats på ett brett spektrum av synpunkter.

Mellan 2024 och 2025 genomfördes den första interimsutvärderingen av insatsen för 2020–20337. Den omfattade städer som innehade kulturhuvudstadstiteln mellan 2013 och 2023 och städer som ansökte för perioden 2020–2028 och kartlade de framgångar som uppnåtts och lärdomar som dragits under genomförandet av initiativet.

Det är viktigt att notera att det inom alla nyckelfrågor fanns en bred konvergens mellan de bevis och uppgifter som samlades in genom utvärderingarna och de synpunkter som framfördes under samrådsförfarandet. Detta gjorde det möjligt för kommissionen att dra flera viktiga lärdomar för insatsens framtid.

Det råder samförstånd om att Europeisk kulturhuvudstad är en oerhört framgångsrik insats, och det finns ett mycket starkt stöd för att den ska fortsätta efter 2033. Det är uppenbart att den har blivit ett av de mest ambitiösa kulturinitiativen i Europa, både vad gäller omfattning och storlek. Den har också blivit ett av unionens mest synliga och prestigefyllda initiativ och förmodligen ett av de mest uppskattade bland EU-medborgarna.

Europeisk kulturhuvudstad kan medföra många fördelar för städerna om de planeras med omsorg. Insatsen är först och främst ett kulturellt evenemang, men kan också ha betydande sociala och ekonomiska fördelar. Detta gäller särskilt när evenemanget ingår i en långsiktig kulturledd utvecklingsstrategi i staden och dess omgivande region. Det bör också noteras att konkurrensen, även om endast en stad i varje medlemsstat kan stå värd för evenemanget under ett visst år, har en

7Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den första interimsutvärderingen av insatsen Europeisk kulturhuvudstad 2020–2033 – COM(2025) 587 .

betydande hävstångseffekt på utvecklingen av nya eller mer effektiva policyer och strategier även i de städer som inte tilldelas titeln.

Europeisk kulturhuvudstad innebär dock också utmaningar. Det är krävande att genomföra ett helt år av kulturverksamhet och vissa kulturhuvudstäder har bättre än andra kunnat dra fördel av titelns möjligheter. Den största utmaningen för framtiden kommer därför att vara att bygga vidare på styrkorna i det nuvarande systemet, samtidigt som man hjälper varje kulturhuvudstad att fullt ut utnyttja titelns möjligheter och optimera de kulturella, ekonomiska och sociala fördelarna.

På grundval av resultaten av utvärderingen och samråden identifierade kommissionen de största problem som krävde en anpassning och modernisering av initiativet, samtidigt som den beaktade behovet av förenklingsåtgärder.

För det första missförstår och förbiser de ansökande städerna därför ofta den europeiska dimensionen, samtidigt som den är ett av initiativets viktigaste inslag och nuvarande urvalskriterier.

För det andra upplevde vissa städer inte långsiktiga effekter i så hög grad som förväntat, trots att bedömningen av städernas ansökningar omfattar ett kriterium om ”bidrag till den långsiktiga strategin”. Ett starkare fokus på ett sådant kriterium skulle kunna gynna både städerna och insatsens relevans.

För det tredje finns det en risk för att kunskap går förlorad mellan tidigare, nuvarande och framtida sökande och städer som tilldelats titeln eftersom det inte finns något nuvarande institutionellt nätverk med anknytning till Europeisk kulturhuvudstad.

För det fjärde informerar kommissionen för närvarande om den officiella utnämningen av europeiska kulturhuvudstäder genom sina standardkanaler, däribland pressmeddelanden, webbplatsartiklar och inlägg i sociala medier. För närvarande finns det dock inga gemensamma kommunikationskampanjer på EU-nivå för att främja de städer som innehar titeln. Insatsens synlighet och genomslag samt allmänhetens medvetenhet om den skulle gynnas av samordnade insatser mellan EU:s institutioner, medlemsstater och städer som innehar titeln.

För det femte har det ännu inte införts några mätmekanismer av städerna själva och därför finns det inga primära uppgifter om titelns genomslag. Detta gör det svårt att jämföra de olika europeiska kulturhuvudstäderna och försvagar överföringen av erfarenheter.

För det sjätte har en återkommande svårighet varit den nationella och lokala politikens inverkan på budgetarna, som måste vara så stabila som möjligt mellan ansökan och de avslutande stegen. Politiken har också påverkat andra aspekter av anordnandet av evenemanget. Politiskt stöd är grundläggande eftersom merparten av medlen är offentliga och utan det kan en stad inte lämna in en trovärdig ansökan. Samtidigt måste genomförandegruppens konstnärliga oberoende respekteras för att skydda evenemangets trovärdighet.

Slutligen har flera medlemsstater redan innehaft titeln många gånger och vissa av dem har bara ett begränsat antal realistiska kandidater till ett storskaligt evenemang som Europeisk kulturhuvudstad. Att inneha titeln skulle kunna få stora negativa effekter på en stad med begränsade resurser och att välja en svagare europeisk kulturhuvudstad skulle riskera att skada evenemangets prestige och varumärke på lång sikt.

Det beslutades därför att insatsen skulle fortsätta med en ny rättslig grund som tar itu med problemen genom att genomföra detta beslut. En ny kronologisk förteckning över medlemsstaterna finns i bilagan.

•Samråd med berörda parter

Inom ramen för den första interimsutvärderingen av insatsen Europeisk kulturhuvudstad 2020–2033 genomfördes ett offentligt samråd under sommaren 20248, med flera frågor om den rättsliga grunden efter 2033.

En inbjudan att lämna synpunkter på insatsen Europeisk kulturhuvudstad offentliggjordes och pågick mellan den 3 december 2025 och den 16 januari 2026 för att samla in synpunkter från ett stort antal berörda parter om översynen av insatsens rättsliga grund. Den riktade sig särskilt till (tidigare, nuvarande och framtida) chefer för insatsen, förvaltningsmyndigheterna i medlemsstaterna med ansvar för insatsen (dvs. respektive kulturministerium), akademiska experter på kulturell utveckling i städer och expertjuryn för kulturhuvudstäderna, allmänheten, kulturella nätverk, icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer. 26 svar mottogs inom tidsfristen. De beaktades i den efterföljande idékläckningdiskussionen om förnyelsen av denna rättsliga ram.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Bidrag till diskussionerna om insatsens framtid tillhandahölls också genom rapporter och studier på eget initiativ som genomfördes av berörda parter, däribland Culture Next9 (finansieras inom ramen för Kreativa Europas system för europeiska nätverk av kulturorganisationer från 2022 till 2028) och Eurocities10.

På 40-årsdagen av initiativet Europeisk kulturhuvudstad i april/maj 2024 diskuterades dessutom insatsens framtid ingående, vilket ledde till offentliggörandet av vitboken 40 recommendations from 40 years of ECoC11 som utarbetades av Chemnitz 2025 och Nova Gorica 2025.

•Konsekvensbedömning

Av följande skäl har ingen konsekvensbedömning utförts:

1)Effekterna av Europeisk kulturhuvudstad är begränsade.

2)Europeisk kulturhuvudstad är inte ett program inom den fleråriga budgetramen eftersom dess kostnader är integrerade i programmet Kreativa Europa (eller dess efterföljare). Insatsen har en begränsad inverkan på EU:s budget eftersom endast 1,5 miljoner EUR för närvarande tilldelas varje europeisk kulturhuvudstad, plus kostnaderna för expertjuryerna. Det finns ingen finansieringsram knuten till den rättsliga grunden för Europeisk kulturhuvudstad, den ingår i Kreativa Europas rättsliga grund.

3)Ingen konsekvensbedömning gjordes för den tidigare rättsliga grunden.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förnyelsen av den rättsliga grunden för Europeisk kulturhuvudstad kommer att göra det möjligt att ytterligare påskynda förenklingsinsatserna och åstadkomma en mer tillgänglig, användarvänlig och människocentrerad insats. Den nya ramen för Europeisk kulturhuvudstad banar väg för

–ytterligare riktat stöd till sökande och utsedda städer,

–mer centraliserad kommunikationsverksamhet för att öka allmänhetens medvetenhet om initiativet,

–mer transparenta riktlinjer för bedömning av städernas ansökningar (särskilt när det gäller den ”europeiska dimensionen”),

Samråd: Europeisk kulturhuvudstad – interimsutvärdering för 2024 . Culture Next .

Eurocities .

40 recommendations from 40 years of ECoC .

–översyn och förtydligande av urvalsfrågekoncept och språk och

–starkare samarbete och kunskapsutbyte mellan städerna, särskilt genom möjligheten att ansöka som (gränsöverskridande) grupper av städer, där en stad skulle samordna och leda ansökan.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är helt i linje med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna12 och all relevant EU-politik och alla relevanta rättsliga ramar på området jämlikhet och icke-diskriminering.

Städerna förväntas uppfylla de åtaganden som de har gjort under ansökningsförfarandet och säkerställa fortsatt efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

När det gäller detta beslut om att förnya beslut nr 445/2014/EU har detta nya förslag från kommissionen inga direkta omedelbara budgetkonsekvenser.

Den period som omfattas av förslaget sammanfaller med flera fleråriga budgetramar.

Under åren efter 2033 kommer de rättsliga och finansiella aspekterna av insatsen att vara direkt kopplade till bestämmelserna i de framtida fleråriga budgetramarna. På grundval av detta kommer de också att behandlas inom ramen för respektive unionsprogram till stöd för kultur, det nya programmet AgoraEU och dess efterföljare.

Se närmare uppgifter i finansierings- och digitaliseringsöversikten för rättsakten.

12	Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EUT C 202, 7.6.2016,

	s. 389 http://data.europa.eu/eli/treaty/char_2016/oj .

2026/0259 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om förlängning av unionsinsatsen Europeisk kulturhuvudstad för åren 2034–2047 och

om upphävande av beslut nr 445/2014/EU

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167.5, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken och tilldelar unionen bland annat uppgiften att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna, med respekt för deras nationella och regionala mångfald, samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet. I detta sammanhang kan unionen vid behov stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder för att förbättra kunskaperna om och sprida de europeiska folkens kultur och historia.

(2)I kommissionens meddelande En kulturkompass för Europa3 (kulturkompassen) fastställs unionens strategiska vision för kulturpolitiken som främjar tillgång till och deltagande i kultur, kulturell och språklig mångfald, sammanhållning och interkulturell dialog, samtidigt som kulturens roll i kreativitet, innovation, konkurrenskraft och internationella förbindelser stärks.

(3)Den gemensamma förklaringen ”Europa för kultur – kultur för Europa”4 omvandlar visionen i kulturkompassen till ett gemensamt politiskt åtagande mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och utgör en strategisk ram som sätter kulturen i centrum för Europas identitet och betonar dess betydelse för enskilda personer, samhällen och Europeiska unionen.

EUT C , , s. .

En kulturkompass för Europa – COM(2025) 785 .

EUT C, C/2026/3440, 25.6.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/3440/oj .

(4)Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar5, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen är part i, har till syfte att skydda och främja kulturell mångfald, främja kulturmöten och höja medvetenheten om värdet av kulturell mångfald på lokal, nationell och internationell nivå.

(5)Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 20146 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 bör upphöra att gälla. Beslutets bestämmelser bör dock fortsätta att gälla för alla städer som redan utsetts eller håller på att utses till Europeiska kulturhuvudstäder för åren till och med 2033.

(6)I kulturkompassen bekräftas den roll som kulturen spelar även efter 2033 när det gäller att blåsa nytt liv i stadsmiljöer och den roll som insatsen Europeisk kulturhuvudstad (insatsen) spelar när det gäller att bidra till en kulturledd, inkluderande, urban och regional omvandling och förnyelse av städer och regioner i hela Europa. Den fungerar som en drivkraft för social sammanhållning, ekonomisk tillväxt, innovation, territoriell attraktionskraft och hållbar utveckling.

(7)Insatser på unionsnivå på kulturområdet bör bygga på befintliga initiativ, såsom rådets EU-arbetsplaner för kultur, det gemensamma meddelandet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser7, den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv8 och Romförklaringen från mars 20179, och vara nära anpassade till målen i kulturkompassen för Europa och den gemensamma förklaringen ”Europa för kultur – kultur för Europa”.

(8)Insatsen bör anpassas till relevanta europeiska initiativ, däribland det nya europeiska Bauhaus (NEB)10, det europeiska kulturarvsmärket, EU:s agenda för städer11, det europeiska demokratiförsvaret12 och strategin för rättvisa mellan generationerna13. I rådets rekommendation till medlemsstaterna om det nya europeiska Bauhaus, som antogs den 11 maj 2026, uppmanas rådet och Europaparlamentet att stärka insatsen på ett sätt som samverkar med värdena och principerna i Bauhausinitiativet, som främjar en hållbar, inkluderande och kvalitetsdriven utveckling och omställning samt ett hållbart, inkluderande och kvalitetsdrivet återställande av stadsmiljöer i hela Europa.

(9)Den första interimsutvärderingen14 och det offentliga samrådet sommaren 202415 visade att insatsen är ett ambitiöst kulturinitiativ i Europa som uppskattas av européerna. Med 40 år på nacken är insatsen fortfarande en framgångsrik

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar . Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 och om upphävande av beslut nr 1622/2006/EG (EUT L 132, 3.5.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/445(1)/oj). Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, JOIN/2016/029 final. EUR-Lex – 52016JC0029 – SV – EUR-Lex .

European Framework for Action on Cultural Heritage (inte översatt till svenska) – SWD(2018) 491 final.

Romförklaringen .

Meddelande från kommissionen – Det nya europeiska Bauhaus – från vision till genomförande – COM(2025) 1026 och rådets rekommendation om det nya europeiska Bauhaus .

EU:s agenda för städer:en drivkraft för tillväxt och välstånd .

Europeiskt demokratiförsvar:att främja starka och motståndskraftiga demokratier . Strategi för rättvisa mellan generationerna (inte översatt till svenska).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den första interimsutvärderingen av insatsen Europeisk kulturhuvudstad 2020–2033 – COM(2025) 587 .

Interimsutvärdering 2024 – Europeisk kulturhuvudstad.

flaggskeppsinsats som stärker de kulturella och kreativa sektorerna och värdstädernas internationella profil, och stöder landsbygds- och stadsutveckling genom kultur. Insatsen är kostnadseffektiv och mobiliserar offentlig och privat finansiering samt fungerar som en katalysator för social och ekonomisk utveckling, särskilt när den ingår i långsiktiga lokala och regionala strategier. I detta sammanhang bör insatsen fortsätta och uppdateras för att beakta nya trender. En förlängning av insatsen bör därför fastställas för perioden efter 2033.

(10)Utöver att lyfta fram Europas kulturella mångfald och gemensamma kulturarv hjälper titeln ”Europeisk kulturhuvudstad” (titeln) städer att berika kulturlivet, stärka de kulturella och kreativa sektorerna, förbättra tillgången till och synligheten för kulturtillgångar, stödja långsiktig stadsutveckling och främja en gemensam känsla av tillhörighet och interkulturell dialog.

(11)Målet för den insats som inrättas genom detta beslut bör vara helt i linje med målen i Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet AgoraEU16 och de särskilda målen för programområdet Kreativa Europa – Kultur17.

(12)För att uppnå insatsens mål bör städer som innehar titeln stärka kultursektorernas innovationsförmåga och digitala kapacitet, skapa starka kopplingar mellan kultur och andra relevanta sektorer, såsom utbildning, forskning, miljö, stadsutveckling, idrott och hållbar kulturturism, i linje med den europeiska strategin för hållbar turism, och använda insatsen som en katalysator för hållbar lokal utveckling, hälsosamma och gröna stadsmiljöer18 samt stärka städernas internationella profil genom kultur. Dessa städer bör också främja social inkludering och lika möjligheter, förbättra tillgången till och deltagandet i kultur och se till att ett så brett spektrum av människor som möjligt deltar i förberedelserna och genomförandet av kulturprogrammet, framför allt barn, unga, personer med funktionsnedsättning och personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning, samtidigt som den konstnärliga friheten, mångfalden av kulturyttringar och förbättrade arbetsvillkor för konstnärer och yrkesverksamma i de kulturella och kreativa sektorerna respekteras fullt ut.

(13)Insatsen kräver avsevärda ansträngningar från ansökande städer och städer som innehar titeln, bland annat utarbetande och genomförande av ett kulturprogram på hög nivå i ett års tid och långsiktig planering som syftar till att lämna ett bestående avtryck. Städerna behöver därför lämpligt stöd, lämpliga verktyg och lämplig vägledning och rådgivning. Kommissionen bör samordna relevant verksamhet för att bidra till att maximera insatsens bestående inverkan.

(14)Tävlingarna om titeln bör äga rum varje år i två olika medlemsstater i enlighet med den kronologiska kalendern i bilagan (kalendern), vilket säkerställer en rättvis fördelning av insatsen i alla medlemsstater. Under de år det är aktuellt bör tävlingen också vara öppen för städer i Efta-/EES-länder, kandidatländer eller potentiella kandidatländer för EU-medlemskap och tredjeländer som är kopplade till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur, under förutsättning att varje behörigt land endast kan vinna titeln en gång under perioden 2034–2047. Tidigare erfarenheter

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/692 och (EU) 2021/818 – COM(2025) 550 (föremål för pågående förhandlingar om den fleråriga budgetramen).

Namn som är föremål för pågående förhandlingar om den fleråriga budgetramen.

I detta sammanhang bör synergieffekter också uppmuntras med andra unionsinitiativ som omfattar hållbarhet i städer, som till exempel priset Europas miljöhuvudstad och European Green Leafutmärkelsen.

har visat att det är ett sätt att föra dem närmare unionen genom att framhäva de europeiska kulturernas gemensamma aspekter. Vid fall av force majeure eller utvidgning av unionen bör det vara möjligt för kommissionen att ändra bilagan.

(15)För att säkerställa en effektiv och snabb reaktion vid fall av force majeure eller utvidgning av unionen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att ändra bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför alla nödvändiga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning19. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(16)Titeln bör förbehållas städer eller gränsöverskridande grupper av städer, oavsett storlek. För att nå ut till en bredare publik och få större genomslagskraft får städerna involvera omkringliggande områden.

(17)Tilldelningen av titeln bör bygga på ett kulturprogram med en stark europeisk dimension. Detta kulturprogram bör utformas särskilt för kulturhuvudstadsåret och vara en del av en långsiktig strategi.

(18)Urvalsförfarandet bör organiseras i två etapper (preliminärt urval och urval) och utföras av en jury bestående av oberoende experter. Denna rättvisa och öppna organisation har gjort det möjligt för städer att förbättra sina ansökningar mellan den preliminära urvalsfasen och urvalsfasen på grundval av de expertråd de fått av juryn. För att trygga insatsens varaktighet och överföringen av erfarenheter och kunnande bör experterna dessutom bytas ut gradvis.

(19)Nationell expertis bör även i fortsättningen säkerställas genom att medlemsstaterna ges möjlighet att utse upp till två nationella experter till den jury som ansvarar för urvalet och övervakningen.

(20)Urvalskriterierna bör ge kandidatstäderna vägledning om de mål och krav som de måste uppfylla för att kunna erhålla titeln. Även om mer tyngd bör läggas på hållbarhet, långsiktig planering och digital tillgänglighet, bör den europeiska dimensionen bli ett övergripande kriterium i enlighet med rekommendationerna i den första interimsutvärderingen av insatsen 2020–2033.

(21)Kandidatstäder bör i tillämpliga fall undersöka möjligheten att söka ekonomiskt stöd från unionens andra relevanta program och fonder, särskilt från programmet AgoraEU och Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet, som kanaliseras genom planerna för nationellt och regionalt partnerskap, samt efterföljande program.

(22)Förberedelsefasen från det att staden utses till Europeisk kulturhuvudstad och det år den innehar titeln är avgörande för en kulturhuvudstads framgång. Utvärderingar och samråd med berörda parter visade att stödåtgärderna enligt tidigare rättsliga ramar var mycket värdefulla och bör vidareutvecklas och samordnas mellan tidigare, nuvarande och framtida städer som innehar titeln samt kandidatstäder å ena sidan och med

19Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska

kommissionen	om	bättre	lagstiftning	(EUT	L	123,	12.5.2016,	s.	1,
ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj ).

Europeiska kommissionen, som stöder ett nätverk av städer för att utbyta erfarenheter och kunskap, å andra sidan.

(23)Titeln Europeisk kulturhuvudstad och Melina Mercouri-priset, som bör utbetalas i två omgångar, har ett starkt symboliskt värde. Städerna som innehar titeln förväntas uppfylla de åtaganden som de har gjort under ansökningsförfarandet och säkerställa fortsatt efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna20. Därför bör tilldelningen av titeln och priset omfattas av stränga och tydliga villkor, och en ram bör också inrättas för att vid behov återkalla titeln från en stad som innehar titeln om staden inte längre uppfyller kriterierna eller inte längre efterlever den projekt- och arbetsplan som den har lämnat in i ansökan.

(24)De städer som innehar titeln bör från den tidpunkt då de utses till kulturhuvudstad till kulturhuvudstadsårets slut säkerställa att EU:s logotyp tillsammans med insatsens gemensamma logotyp och i tillämpliga fall EU-flaggan är tydligt synliga vid alla evenemang, i all verksamhet och i allt kommunikationsmaterial. De bör alltid tydliggöra att insatsen finansieras av Europeiska unionen, med tydligt deltagande av Europeiska kommissionen.

(25)Städerna själva bör fortsätta att vara de viktigaste aktörerna i utvärderingsprocessen för att säkerställa relevant insamling av primärdata på lokal nivå, framför allt kopplat till titelns inverkan.

(26)Målen för detta beslut, det vill säga att värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma inslag samt främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, utan kan snarare, på grund av insatsens omfattning och förväntade verkningar, uppnås bättre på unionsnivå, särskilt på grund av behovet av gemensamma, tydliga och öppna kriterier och förfaranden för urval och övervakning samt starkare samordning mellan medlemsstaterna, och därmed kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förlängning av insatsen

Härmed förlängs unionsinsatsen kallad ”Europeisk kulturhuvudstad” (insatsen) för åren 2034–2047.

Artikel 2

Mål

1. Insatsens allmänna mål är att

20Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna .

a)värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma inslag samt stärka en europeisk känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde och att främja de värden som unionen bygger på,

b)främja kulturens bidrag till städernas hållbara och inkluderande utveckling i enlighet med deras strategier och prioriteringar, samtidigt som deras kulturella liv berikas, deras kulturella och kreativa ekosystem stärks och synligheten för, tillgången till och mångfalden av deras kulturtillgångar, arv och uttryck förbättras.

2. De särskilda målen för insatsen ska vara att

a)öka omfattningen, mångfalden och den europeiska dimensionen i städernas kulturutbud, däribland genom samarbete över gränserna, och på detta sätt stärka städernas internationella profil,

b)förbättra tillgången till och deltagandet i kultur, konst och kulturarv för alla, särskilt för unga, och stärka den sociala sammanhållningen, rättvisan mellan generationerna, jämlikheten och mångfalden genom kulturellt engagemang,

c)stärka kultursektorns innovationsförmåga och digitala kapacitet och dess samarbete med andra sektorer.

Artikel 3

Deltagande i insatsen

1.Tävlingen om titeln ”Europeisk kulturhuvudstad” (titeln) ska vara öppen för städer eller (gränsöverskridande) grupper av städer som får involvera omkringliggande områden.

2.Antalet innehavare av titeln under ett visst år (kulturhuvudstadsåret) får inte vara större än tre.

Varje år ska högst en stad tilldelas titeln i var och en av de två medlemsstaterna som anges i den kalender som fastställs i bilagan (kalendern). Under de år det är aktuellt ska även en stad i ett land som ingår i Europeiska frihandelssammanslutningen och som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Efta-/EES-land), ett kandidatland eller ett potentiellt kandidatland för EU-medlemskap, eller ett tredjeland som är kopplat till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur, eller en stad i ett anslutande land enligt de villkor som anges i punkt 5 tilldelas titeln. Vid fall av force majeure eller utvidgning av unionen får bilagan ändras av kommissionen genom en delegerad akt.

3.Städer i medlemsstaterna ska ha rätt att inneha titeln i ett år i den ordning medlemsstaterna förekommer i kalendern. Vid fall av force majeure som påverkar en utsedd stad och försenar inledandet av verksamheten under kulturhuvudstadsåret ska staden i fråga ha rätt att skjuta upp kulturhuvudstadsåret efter en skriftlig begäran från det berörda landet till kommissionen, som ska ändra bilagan genom en delegerad akt.

4.Städer i Efta-/EES-länder, kandidatländer eller potentiella kandidatländer för EU- medlemskap, eller tredjeländer som är kopplade till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur som deltar i programmet Kreativa Europa eller i efterföljande unionsprogram till stöd för kultur vid datumet för offentliggörandet av den inbjudan att lämna in ansökningar som avses i artikel 10.2 får ansöka om titeln för ett år inom ramen för en öppen tävling som anordnas i enlighet med kalendern.

Varje Efta-/EES-land, kandidatland eller potentiellt kandidatland för EU-medlemskap, eller tredjeland som är kopplat till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur ska endast få inneha titeln en gång under perioden 2034–2047.

5.Om ett land ansluter sig till unionen efter [en dag efter offentliggörandet i EUT] men före den 1 januari 2041, kan det ha rätt att utses till kulturhuvudstad sju år efter anslutningen, i enlighet med de regler och förfaranden som är tillämpliga på medlemsstater, beroende på det antal länder som ansluter sig till unionen samtidigt. Kalendern ska uppdateras i enlighet med detta genom en delegerad akt från kommissionen. Om ett land ansluter sig till unionen efter den 1 januari 2041 ska det inte ha rätt att i egenskap av medlemsstat delta i insatsen.

Under år då det redan finns tre städer som är kulturhuvudstäder i enlighet med kalendern ska städer i länder som avses i första stycket emellertid endast ha rätt att utses till kulturhuvudstäder under nästa tillgängliga år i kalendern, enligt den ordning i vilken de ansluter sig.

Om en stad i ett land som avses i första stycket tidigare har deltagit i en tävling för kandidatländer och potentiella kandidatländer, får den inte delta i några därefter följande tävlingar för medlemsstater. Om en stad i ett sådant land har utsetts till kulturhuvudstad under perioden 2034–2047 i enlighet med punkt 4 ska det landet efter sin anslutning inte ha rätt att anordna en tävling i egenskap av medlemsstat under den perioden.

Om mer än ett land ansluter sig till unionen på samma dag och det inte finns någon överenskommelse om inbördes ordning för deltagande i insatsen mellan dessa länder, ska rådet anordna lottdragning.

6.Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 om ändring av bilagan.

Artikel 4

Ansökningar

1.Kommissionen ska tillhandahålla en gemensam ansökningsblankett baserad på de kriterier som fastställs i artikel 5 och som ska användas av alla kandidatstäder.

När en kandidatstad involverar omkringliggande områden ska ansökningar göras i den stadens namn. När en grupp av städer ansöker ska ansökan göras i den ledande stadens namn i den berörda medlemsstaten.

2.Varje ansökan ska grunda sig på ett kulturprogram med en stark europeisk dimension, respekt för den konstnärliga friheten och mångfalden av kulturyttringar, och ska bidra till att förbättra arbetsvillkoren för konstnärer och yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Kulturprogrammet ska löpa under kulturhuvudstadsåret och ska inrättas särskilt för titeln enligt kriterierna i artikel 5.

Artikel 5

Kriterier

Ansökningarna ska bedömas på grundval av följande kriterier och alla kriterier ska ha en stark europeisk dimension. Kommissionen ska tillhandahålla riktlinjer för definitionen och

förståelsen av dessa kriterier, framför allt den europeiska dimensionen, med beaktande av synergier med relevanta initiativ, såsom det nya europeiska Bauhaus. Kriterierna för bedömning av ansökningarna är följande:

a)långsiktig strategi och uppföljning,

b)kulturellt och konstnärligt innehåll,

c)räckvidd, kommunikation och medborgardeltagande,

d)ledning och förmåga att leverera resultat.

1)Följande faktorer ska tas i beaktande när det gäller kategorin långsiktig strategi och uppföljning:

a)Att det vid tiden för ansökan finns en kulturstrategi som omfattar insatsen och inbegriper planer för hur kulturhuvudstadsåret ska lämna ett bestående avtryck.

b)Planerna för att stärka de kulturella och de kreativa sektorernas kapacitet, inbegripet utvecklingen av långsiktigt samarbete mellan de kulturella, socioekonomiska och sociala sektorerna, med särskild tonvikt på konstnärernas arbetsvillkor.

c)Den planerade långsiktiga kulturella, sociala och ekonomiska inverkan, däribland på hållbar stadsutveckling och i tillämpliga fall på landsbygdsutveckling, som insatsen skulle ha.

d)Planerna för övervakning och utvärdering av vilken inverkan insatsen har samt för spridning av utvärderingsresultaten på europeisk nivå.

2)Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin kulturellt och konstnärligt innehåll:

a)En tydlig och konsekvent konstnärlig vision och strategi i kulturprogrammet som främjar den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och den konstnärliga friheten.

b)Lokala och europeiska konstnärers, kulturorganisationers och invånares, även ungas, medverkan i utformningen och genomförandet av kulturprogrammet.

c)Samarbetet med städer i flera europeiska länder och med städer som innehar titeln samma år.

d)Bredden av och den övergripande konstnärliga kvaliteten på verksamheten som framhäver de gemensamma dragen i Europas kulturer, arv och historia samt den europeiska integrationen och aktuella europeiska frågor.

e)Förmågan att förena lokalt kulturarv och traditionella konstformer med nya, innovativa och experimentella kulturyttringar, vilket främjar nya former av fysiskt och digitalt engagemang.

3)Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin räckvidd, kommunikation och medborgardeltagande:

a)Olika lokalsamhällens och det civila samhällets meningsfulla medverkan i utarbetandet av ansökan och genomförandet av insatsen.

b)Inrättandet av nya och inkluderande möjligheter, även digitala sådana, så att ett brett spektrum av medborgare, inbegripet personer från perifera områden och besökare, ska kunna besöka, ha tillgång till eller delta i kulturverksamhet, särskilt barn och unga, med särskild uppmärksamhet riktad på hur tillgänglig denna verksamhet är för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

c)Den övergripande strategin för publikutveckling med fokus på kopplingen till utbildning och deltagande av skolor och högskolor.

d)En övergripande marknadsförings- och kommunikationsstrategi som lockar en bred lokal, europeisk och internationell publik och som belyser att insatsen är en unionsinsats genom att använda insatsens gemensamma logotyp och slogan.

4)Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin ledning och förmåga att leverera resultat:

a)Möjligheten att genomföra finansieringsstrategin och den föreslagna budgeten som i tillämpliga fall även innefattar planer om att söka ekonomiskt stöd från unionens program och fonder och som täcker förberedelsefasen, kulturhuvudstadsåret, utvärderingen och uppföljningsverksamheten samt beredskapsplaner.

b)Den planerade styrnings- och genomförandestrukturen med personal som har den kompetens som krävs för ett hållbart genomförande av insatsen och ett effektivt samarbete mellan lokala myndigheter och genomförandestrukturen, inbegripet det konstnärliga teamet.

c)Utnämningsförfarandena för direktören och den konstnärlige ledaren och deras verksamhetsfält.

d)Ett brett stöd för ansökan och ett hållbart finansiellt åtagande från de lokala, regionala och nationella myndigheterna.

e)Att kandidatstaden har eller kommer att ha lämplig och hållbar infrastruktur för att kunna stå värd för kulturhuvudstadsåret.

Artikel 6

Expertjuryn

1.En jury med oberoende experter (juryn) ska inrättas för att genomföra urval och övervakning.

2.Juryn ska bestå av tolv experter som utnämnts av unionsinstitutioner och unionsorgan (europeiska experter) i enlighet med punkt 3.

3.Kommissionen ska föreslå en grupp av potentiella europeiska experter på grundval av en öppen inbjudan att anmäla intresse.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska utse tre experter var i enlighet med sina egna förfaranden och nominera ytterligare tre experter var som reserver.

Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ska utse en expert var i enlighet med sina egna förfaranden och nominera ytterligare en expert var som reserv.

Dessutom ska kommissionen välja en expert från nätverket av unga kulturambassadörer21 och nominera en expert som reserv i enlighet med sitt förfarande.

Vid valet av europeiska experter ska unionens institutioner och organ sträva efter att säkerställa att experternas kunskapsområden kompletterar varandra och att juryns övergripande sammansättning är geografiskt och könsmässigt balanserad och att olika bakgrunder representeras för att spegla de olika europeiska samhällena.

21Detta är ett initiativ från kulturkompassen för Europa som för närvarande håller på att utvecklas.

4.För valet och övervakningen av en stad från en medlemsstat ska den berörda medlemsstaten dessutom ha rätt att utse upp till två experter i juryn i enlighet med sina egna förfaranden och i samråd med kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska vara ansvarig för att tillsätta dessa två experter. Detta är inte tillämpligt i tävlingar för tredjeländer.

5.Alla experter ska

a)vara unionsmedborgare och bosatta i unionen,

b)vara oberoende,

c)ha betydande erfarenhet och expertis beträffande,

i)minst en av de kulturella och kreativa sektorerna,

ii)kulturutveckling av städer, eller

iii)anordnandet av ett europeiskt kulturhuvudstadsårsevenemang eller ett internationellt kulturevenemang av liknande räckvidd och omfattning, eller

iv)marknadsföring och förvaltning av kulturturism,

d)kunna ägna flera arbetsdagar per år (cirka 30–40 dagar) åt juryarbetet, inbegripet resor.

6.Jurymedlemmarna ska ha rätt till ersättning för sina tjänster och för samtliga utgifter som är direkt kopplade till utförandet av deras uppgifter inom ramen för detta mandat.

Ersättningen ska betalas ut under hela den tid som utnämningen varar.

Alla jurymedlemmar ska få samma ersättning, oavsett vilken institution som har utsett dem.

7.Juryn ska utse sin ordförande.

8.De europeiska experterna ska utses för tre år.

Vad gäller det inledande inrättandet av juryn enligt detta beslut ska Europaparlamentet dock utse sina experter för tre år, kommissionen för två år och rådet, Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för ett år, så att expertisen bibehålls trots expertpanelens regelbundna rotation.

9.Om en expert avgår eller inte kan utföra sina uppgifter innan mandatet löper ut, eller om Europeiska kommissionen säger upp avtalet, ska den experten ersättas av en expert på reservlistan för återstoden av mandatet.

10.Alla experter ska anmäla alla faktiska eller potentiella intressekonflikter i förhållande till en viss kandidatstad. Efter en sådan anmälan eller om en sådan intressekonflikt upptäcks, ska experten i fråga avgå och den relevanta unionsinstitutionen, det relevanta unionsorganet eller den relevanta medlemsstaten ska byta ut den experten för återstoden av mandatet, i enlighet med punkt 9.

Artikel 7

Inlämning av ansökan i medlemsstaterna

1.I enlighet med kalendern i bilagan ska varje medlemsstat ansvara för anordnandet av tävlingen mellan sina städer.

2.De berörda medlemsstaterna ska offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar minst sex år före kulturhuvudstadsåret.

Varje inbjudan att lämna in ansökningar ska innehålla den ansökningsblankett som avses i artikel 4.1.

Sista dag för kandidatstäderna att lämna in en ansökan inom varje inbjudan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

3.De berörda medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de ansökningar som inkommit.

Artikel 8

Preliminärt urval i medlemsstaterna

1.Varje berörd medlemsstat ska sammankalla juryn till ett möte i samband med det preliminära urvalet med de ansökande städerna senast fem år före kulturhuvudstadsåret.

2.Juryn ska, efter att ha bedömt ansökningarna i enlighet med kriterierna, enas om en lista över kandidatstäder som är kvar i slutomgången (slutlista) och utfärda en rapport för det preliminära urvalet om alla ansökningar, bland annat med rekommendationer till de kandidatstäder som förts upp på slutlistan.

3.Juryn ska lägga fram rapporten för det preliminära urvalet för de berörda medlemsstaterna och kommissionen.

4.Varje berörd medlemsstat ska formellt godkänna slutlistan på grundval av juryns rapport.

Artikel 9

Urvalet i medlemsstaterna

1.På grundval av rekommendationerna i rapporten för det preliminära urvalet ska kandidatstäderna på slutlistan komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna. De ska överlämna dem till det berörda medlemslandet, som i sin tur ska översända dem till kommissionen.

2.Varje berörd medlemsstat ska sammankalla juryn till ett möte med de kandidatstäder som finns med på slutlistan för ett urval senast nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet.

Vid behov får den berörda medlemsstaten, i samråd med kommissionen, förlänga tidsfristen på nio månader med en rimlig period.

3.Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

4.Juryn ska utfärda en urvalsrapport om ansökningarna från kandidatstäderna på slutlistan tillsammans med en rekommendation om utnämning av högst en stad i den berörda medlemsstaten till kulturhuvudstad.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den vinnande staden om de framsteg som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram urvalsrapporten för den berörda medlemsstaten och kommissionen.

5.Utan hinder av punkt 4 får juryn dock rekommendera att ingen stad utses till kulturhuvudstad det året, om ingen av kandidatstäderna uppfyller samtliga kriterier.

Artikel 10

Bestämmelse om Efta-/EES-länder, kandidatländer eller potentiella kandidatländer för

EU-medlemskap och tredjeländer som är kopplade till programområdet Kreativa

Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd

för kultur

1.Kommissionen ska ansvara för anordnandet av tävlingen mellan städer i Efta-/EES- länder, kandidatländer eller potentiella kandidatländer för EU-medlemskap och i tredjeländer som är kopplade till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur (tävlingar för tredjeländer).

2.Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar åtminstone sex år före kulturhuvudstadsåret. Varje inbjudan att lämna in ansökningar ska innehålla den ansökningsblankett som avses i artikel 4.1. Sista dag att lämna in en ansökan inom varje inbjudan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

3.Det preliminära urvalet av städer ska göras av juryn åtminstone fem år före kulturhuvudstadsåret, på grundval av deras respektive ansökningar. Inget möte ska anordnas med kandidatstäderna.

Juryn ska, efter att ha bedömt ansökningarna i enlighet med kriterierna, enas om en slutlista över kandidatstäder och utfärda en rapport för det preliminära urvalet om alla ansökningar, bland annat med rekommendationer till de kandidatstäder som förts upp på slutlistan. Juryn ska lägga fram rapporten om det preliminära urvalet för kommissionen.

4.De kandidatstäder som finns med på slutlistan ska komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna och beakta rekommendationerna i rapporten för det preliminära urvalet, och överlämna dem till kommissionen.

Kommissionen ska sammankalla juryn till ett möte med de kandidatstäder som finns med på slutlistan för ett urval senast nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet.

Vid behov får kommissionen förlänga tidsfristen på nio månader med en rimlig period.

5.Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

6.Juryn ska utfärda en urvalsrapport om ansökningarna från kandidatstäderna på slutlistan tillsammans med en rekommendation om utnämning av högst en stad i ett Efta- /EES-land, ett kandidatland eller ett potentiellt kandidatland för EU-medlemskap, eller i ett tredjeland som är kopplat till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den berörda staden om de framsteg som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram urvalsrapporten för kommissionen.

7.Utan hinder av punkt 6 får juryn dock rekommendera att ingen stad utses till kulturhuvudstad det året, om ingen av kandidatstäderna uppfyller samtliga kriterier.

Artikel 11

Utnämning

1.Varje berörd medlemsstat ska på grundval av rekommendationerna i juryns urvalsrapport utse en stad till kulturhuvudstad, och senast fyra år före kulturhuvudstadsåret underrätta Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén om den utnämningen.

2.När det gäller Efta-/EES-länder, kandidatländer eller potentiella kandidatländer för EU-medlemskap eller tredjeländer som är kopplade till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur ska kommissionen utse en stad till kulturhuvudstad under de år det är aktuellt, på grundval av rekommendationerna i juryns urvalsrapport. Kommissionen ska senast fyra år före kulturhuvudstadsåret underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén om den utnämningen.

3.De utnämningar som avses i punkterna 1 och 2 ska åtföljas av en motivering baserad på juryns rapporter.

4.När en stad involverar det kringliggande området ska utnämningen gälla staden.

5.Inom två månader från underrättelserna om utnämning ska kommissionen offentliggöra förteckningen över de städer som utsetts till Europeiska kulturhuvudstäder i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 12

Samarbete mellan de utnämnda städerna

Städer som har utsetts till kulturhuvudstad för samma år, föregående år eller efterföljande år ska sträva efter att upprätta kopplingar mellan sina kulturprogram, och sådant samarbete får beaktas inom ramen för övervakningsförfarandet enligt artikel 13.

Artikel 13

Övervakning

1.Juryn ska övervaka de utsedda städernas förberedelser inför kulturhuvudstadsåret och ge dem stöd och handledning från den tidpunkt de utses till och med kulturhuvudstadsårets slut.

2.I detta syfte ska kommissionen sammankalla till fyra övervakningsmöten där juryn och de utsedda städerna ska delta, helst enligt följande:

a)6–9 månader efter det att staden utsetts till Europeisk kulturhuvudstad.

b)18 månader före kulturhuvudstadsåret.

c)6 månader före kulturhuvudstadsåret.

d)Ett år efter kulturhuvudstadsåret.

Respektive medlemsstat eller Efta-/EES-land, kandidatland eller potentiellt kandidatland, eller tredjeland som är kopplat till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet

AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur får nominera en observatör som deltar i dessa möten.

De utsedda städerna ska överlämna lägesrapporter till kommissionen två veckor före varje övervakningsmöte.

Vid övervakningsmötena ska juryn bedöma förberedelserna och planerna på uppföljning och ge råd i syfte att hjälpa de utsedda städerna att utarbeta ett kulturprogram med en stark europeisk dimension av hög kvalitet och en effektiv strategi för att uppnå detta mål. Juryn ska vara särskilt uppmärksam på rekommendationerna i urvalsrapporten och de eventuella tidigare övervakningsrapporter som avses i punkt 3.

3.Efter varje övervakningsmöte ska juryn utfärda en övervakningsrapport om läget avseende förberedelserna och planerna på uppföljning och om vilka åtgärder som bör vidtas.

Juryn ska översända övervakningsrapporterna till kommissionen. För tävlingar i medlemsstaterna ska kommissionen skicka dessa rapporter till respektive medlemsstat, som i sin tur ansvarar för att skicka dem till de utsedda städerna. Vad gäller tävlingar för tredjeländer ska kommissionen skicka dessa övervakningsrapporter direkt till de utsedda städerna.

4.Förutom övervakningsmötena får kommissionen anordna besök för juryn till de utsedda städerna närhelst detta är nödvändigt. Det kan vid behov vara möjligt att göra dessa besök virtuellt.

Artikel 14

Återkallande av titeln

1.Om panelen efter ett övervakningsmöte eller ett ytterligare besök i enlighet med artikel 13.4 konstaterar att en stad som innehar titeln uppenbart har underlåtit att antingen i) uppfylla de kriterier som låg till grund för utnämningen, eller ii) efterleva den projekt- och arbetsplan som lämnades in i ansökan ska den inleda en dialog med den berörda medlemsstaten genom kommissionen i syfte att underlätta de nödvändiga ändringarna.

2.Om de nödvändiga ändringarna inte har gjorts i tid ska panelen underrätta kommissionen om detta. Underrättelsen ska åtföljas av en motivering och ska innehålla praktiska rekommendationer om hur situationen ska förbättras.

3.Om de praktiska rekommendationerna inte har genomförts i tid ska juryn avge ett yttrande till kommissionen om att titeln ska återkallas från den berörda staden.

4.När det gäller en stad från ett medlemsland ska kommissionen uppmana medlemsstaten att återkalla titeln med vederbörlig hänsyn tagen till yttrandet i punkt 3. Medlemsstaten ska underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén om orsakerna till återkallandet.

5.När det gäller en stad i ett Efta-/EES-land, kandidatland eller potentiellt kandidatland för EU-medlemskap eller ett tredjeland som är kopplat till programområdet Kreativa Europa – Kultur i programmet AgoraEU eller till efterföljande unionsprogram till stöd för kultur ska kommissionen anta beslutet att återkalla titeln med vederbörlig hänsyn tagen till yttrandet i punkt 3. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén om orsakerna till återkallandet.

Artikel 15

Pris

1.Kommissionen får tilldela utsedda städer Mercouri (priset) i enlighet med den finansiering tillämpliga budgetramen.

ett penningpris uppkallat efter Melina som är tillgänglig inom ramen för den

Priset ska genomföras i enlighet med reglerna för de tillämpliga unionsprogrammen till stöd för kultur.

2.Två tredjedelar av prissumman ska utbetalas senast i slutet av mars det år kulturhuvudstadsåret äger rum, under förutsättning att den utsedda staden fortsätter att uppfylla de åtaganden som den gjorde vid ansökan, uppfyller kriterierna och beaktar rekommendationerna i urvals- och övervakningsrapporterna.

De åtaganden som gjordes vid ansökningstillfället ska anses vara uppfyllda av den utsedda staden om ingen väsentlig ändring gjorts i programmet eller strategin mellan ansökningstillfället och kulturhuvudstadsåret, och i synnerhet om

a)budgeten har bibehållits på en nivå som gör det möjligt att genomföra ett kulturprogram av hög kvalitet i enlighet med ansökan och kriterierna,

b)det konstnärliga teamets oberoende har respekterats,

c)den europeiska dimensionen har förblivit en väsentlig del av kulturprogrammets slutliga version,

d)den utsedda stadens marknadsförings- och kommunikationsstrategi och kommunikationsmaterial tydligt klargör att insatsen är en unionsinsats,

e)det har gjorts planer för övervakning och utvärdering av inverkan av kulturhuvudstadstiteln på den utsedda staden.

3.Återstoden av prissumman ska betalas ut senast 24 månader efter den första utbetalningen, förutsatt att den berörda utsedda staden har tydliga planer för uppföljningen efter kulturhuvudstadsåret, i synnerhet

a)en särskild budget för uppföljningen,

b)ett uppföljande konstnärligt program med en europeisk dimension,

c)marknadsförings- och kommunikationsstrategier som belyser att insatsen är en unionsinsats.

4.Om titeln återkallas enligt definitionen i artikel 14 under kulturhuvudstadsåret ska kommissionen återkräva den del av priset som redan betalats ut.

Artikel 16

Praktiska arrangemang

1.Kommissionen ska i synnerhet

a)säkerställa insatsens övergripande samstämmighet och tillhandahålla det stöd som krävs till den utvalda Europeiska kulturhuvudstaden,

b)säkerställa samordningen mellan medlemsstaterna och juryn,

c)med beaktande av de mål som avses i artikel 2 och kriterierna som avses i artikel 5 upprätta riktlinjer som ska vara en hjälp vid urvalet och övervakningen – inbegripet den europeiska dimensionen – i nära samarbete med juryn,

d)tillhandahålla tekniskt stöd till juryn,

e)på sin webbplats offentliggöra alla juryns rapporter.

2.Kommissionen ska samordna genomförandet av verksamhet till stöd för insatsen, i synnerhet genom att

a)offentliggöra all relevant information och bidra till att insatsen blir synlig på europeisk och internationell nivå,

b)främja utbyte av erfarenheter och god praxis mellan tidigare, nuvarande och framtida kulturhuvudstäder samt kandidatstäder, och främja en vidare spridning av städernas utvärderingsrapporter och tillvaratagna erfarenheter,

c)samordna och stödja ett kulturhuvudstadsnätverk och ge städer stöd för att förbereda ansökningar, genomföra sina program och bygga vidare på sina erfarenheter från insatsen, inbegripet att integrera dem i långsiktig stadsplanering och politisk planering, oavsett om de har tilldelats titeln eller inte,

d)utarbeta riktad kommunikationsverksamhet för att öka insatsens synlighet och räckvidd inom och utanför Europa,

e)tillhandahålla information om befintliga EU-medel för städernas utveckling av projekt, inbegripet mentorskap och utbildning.

Artikel 17

Utvärdering

1.Alla berörda städer ska ansvara för utvärderingen av resultaten av sitt kulturhuvudstadsår.

Kommissionen ska fastställa gemensamma riktlinjer och indikatorer för de berörda städerna på grundval av de mål som avses i artikel 2 och de kriterier som avses i artikel 5 för att se till att det finns ett enhetligt synsätt på utvärderingsförfarandet.

De berörda städerna ska upprätta sina utvärderingsrapporter och lägga fram dem för kommissionen senast den 31 december det år som följer på kulturhuvudstadsåret. Kommissionen ska offentliggöra dessa utvärderingsrapporter på sin webbplats.

2.Förutom städernas utvärderingar ska kommissionen säkerställa att regelbundna externa och oberoende utvärderingar av resultaten av insatsen genomförs.

De externa och oberoende utvärderingarna ska inriktas på att inordna alla tidigare Europeiska kulturhuvudstäder i ett europeiskt sammanhang, så att jämförelser kan göras och nyttiga lärdomar dras av kommande Europeiska kulturhuvudstäder och av alla andra europeiska städer. Dessa utvärderingar ska även inbegripa en bedömning av insatsen som helhet, bland annat hur pass effektivt dess olika ingående moment fungerat, vilken genomslagskraft den haft och på vilket sätt den skulle kunna förbättras.

På grundval av dessa utvärderingar ska kommissionen för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén presentera följande rapporter, åtföljda av relevanta förslag:

a)en inledande interimsrapport senast den 31 december 2038,

b)en andra interimsrapport senast den 31 december 2043,

c)en rapport efter programmets avslutande senast den 31 december 2048.

Artikel 18

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [den dag då den grundläggande rättsakten träder i kraft eller annat datum som fastställs av medlagstiftarna].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 19

Upphävande och övergångsbestämmelser

Beslut nr 445/2014/EU ska härmed upphöra att gälla. Beslutet ska dock fortsätta att gälla för städer som har utsetts eller håller på att utses till Europeiska kulturhuvudstäder för åren 2020– 2033.

Artikel 20

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordföranden	Ordföranden

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET .....	3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	4
1.4	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart

	medlemsstaterna. ..........................................................................................................	4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................	5

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	6
1.6	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	7
1.7	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	7
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	8

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER......................................................................................

3.1 Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten 9

3.2	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	10
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	10
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	10
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	10
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	10
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	11
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		11
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	11
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	11
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	11
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	12
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	12
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	12
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	14
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	14
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	14
3.3	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	14
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	16
4.1	Krav med digital relevans ..........................................................................................	16
4.2	Data ............................................................................................................................	16
4.3	Digitala lösningar .......................................................................................................	16
4.4	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	16
4.5	Åtgärder till stöd för digitalt genomförande ..............................................................	16

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om förlängning av unionsinsatsen Europeisk kulturhuvudstad för åren 2034–2047 och om upphävande av beslut nr 445/2014/EU.

1.2Berörda politikområden Kultur, städer.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Insatsens första allmänna mål är att värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma inslag samt stärka en europeisk känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde, Det andra är att främja kulturens bidrag till städernas hållbara och inkluderande utveckling i enlighet med deras strategier och prioriteringar.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Insatsen kommer att ligga till grund för följande specifika mål:

a)Att öka omfattningen, mångfalden och den europeiska dimensionen i städernas kulturutbud, däribland genom samarbete över gränserna, och på detta sätt stärka städernas internationella profil.

b)Att förbättra tillgången till och deltagandet i kultur, konst och kulturarv för alla, särskilt för unga, och stärka den sociala sammanhållningen, rättvisan mellan generationerna, jämlikheten och mångfalden, genom kulturellt engagemang.

c)Att stärka den lokala kultursektorns innovationskapacitet, inbegripet dess digitala kapacitet, och dess samarbete med andra sektorer.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den föreslagna översynen av den rättsliga grunden för Europeisk kulturhuvudstad förväntas få positiva sociala, ekonomiska, miljömässiga och internationella konsekvenser.

Social påverkan: Den reviderade insatsen förväntas stärka känslan av europeisk identitet och tillhörighet samt bredda tillgången till och deltagandet i kultur. Detta kommer särskilt att gynna människor i landsbygdsregioner och mindre synliga regioner och uppmuntra fler unga att engagera sig, Den kommer också att stödja initiativ som syftar till att involvera barn och unga och stödja social sammanhållning, interkulturell och generationsöverskridande dialog samt demokratiskt engagemang i och utanför EU.

Ekonomiska effekter: Genom att förbättra insatsens synlighet och räckvidd kommer initiativet sannolikt att öka lokal kulturturism, stimulera innovation och regional utveckling samt skapa jobb, särskilt inom små och medelstora kulturföretag.

Miljöpåverkan: Den reviderade ramen kommer att integrera hållbarhet mer explicit i urvals- och övervakningsprocesserna och uppmuntra städer att anta gröna metoder i förvaltning, besökarengagemang och drift. Detta kommer att bidra till ökad medvetenhet om klimatfrågor genom kulturella skildringar och stärka kulturens roll i att främja den gröna omställningen.

Internationella effekter: Den reviderade ramen kommer främst att inriktas på medlemsstaterna, vilket även är fallet för närvarande, i enlighet med det instrument som ger direkt ekonomiskt stöd till evenemanget Europeisk kulturhuvudstad på EU- nivå (programmet Kreativa Europa fram till 2027 och därefter dess efterföljare). EU:s prioriteringar för yttre åtgärder kommer dock också att beaktas för att säkerställa att den reviderade ramen spelar en roll i EU:s utvidgningspolitik, kulturdiplomati och internationella kulturrelationer.

FN:s mål för hållbar utveckling: Initiativet kommer att bidra positivt till flera av de

globala målen för hållbar utveckling, i synnerhet följande: Mål 4 (God utbildning för alla). Mål 5 (Jämställdhet). Mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Mål 10 (Minskad ojämlikhet). Mål 11 (Hållbara städer och samhällen). Mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna). Mål 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Globalt mål 17 (Genomförande och globalt partnerskap).

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Ej tillämpligt. Insatsen Europeisk kulturhuvudstad har inga egna medel. Dess budget kommer att härröra från efterföljaren till programmet Kreativa Europa. Varje utsedd stad genomför sin egen resultatutvärdering på grundval av kommissionens riktlinjer som kommer att ses över när den rättsliga grunden har antagits.

1.4Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd34  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Insatsen Europeisk kulturhuvudstad kommer att fortsätta att belysa de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och deras gemensamma inslag samt främja större ömsesidig förståelse mellan människor och kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling.

34I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

Nationella regeringar spelar en central roll i att skydda och främja sina nationella kulturer och sitt kulturarv. I den första interimsutvärderingen av insatsen Europeisk kulturhuvudstad 2020–2033 konstaterades dock att insatsen tillför ett betydande värde genom att erbjuda en ram på EU-nivå som belyser de utvalda städernas internationella betydelse. Den stärker också dessa städers roll när det gäller att främja de europeiska kulturernas mångfald och gemensamma drag och Europas gemensamma värden, historia och identitet.

Förväntat europeiskt mervärde (ex post)

Insatsen kommer att förbättra det frivilliga samarbetet, kunskapsöverföringen och synligheten mellan städer i och utanför EU. Titeln Europeisk kulturhuvudstad har tre gånger tilldelats städer utanför EU och kommer 2030 och 2033 att tilldelas en stad i ett Efta-/EES-land, ett kandidatland eller ett potentiellt kandidatland som deltar i EU- programmet Kreativa Europa. Insatsen Europeisk kulturhuvudstad stöder nationella insatser genom att integrera dem i en sammanhängande EU-strategi. Den bidrar till att anpassa kulturinitiativ till bredare EU-prioriteringar, såsom ungdomsengagemang, hållbarhet och digital innovation. Insatsen främjar också en bättre geografisk representation. Den externa aspekten av insatsen Europeisk kulturhuvudstad överensstämmer med EU:s bredare insatser för att stärka utvidgningspolitiken, främja kulturell diplomati och främja internationella kulturella relationer.

En ny rättslig grund kommer att stärka insatsens förmåga att stödja städer mer effektivt, göra dess utformning mer flexibel och förbättra dess långsiktiga sammanhållning och verkan. Detta kommer att säkerställa att EU fortsätter att spela en konstruktiv och kompletterande roll i kultur- och kulturarvslandskapet.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Den första interimsutvärderingen för åren 2020–2033 visar att insatsen är en lyckad och kostnadseffektiv flaggskeppsåtgärd med ytterst liten inverkan på EU:s budget. Dessutom kan den ha en positiv inverkan på de olika ansökande och utvalda städerna, då en stad behöver planera långsiktigt och inkludera kulturen i sin lokalpolitik för att komma i fråga för titeln Europeisk kulturhuvudstad. Insatsen är också förenlig med andra EU-initiativ (till exempel programmet Kreativa Europa), gör det lättare att dela europeiska värderingar och stöder rörligheten för europeiska kulturarbetare och konstnärer samt deras verk inom och utanför EU.

Efter 40 år är insatsen fortfarande efterfrågad bland städer och större områden som vill utvecklas genom kultur. Insatsen måste dock uppdateras för att ta hänsyn till nya trender, såsom det ökande antalet mindre städer som tävlar om titeln Europeisk kulturhuvudstad, för att fortsätta vara relevant i framtiden.

Europeisk dimension: Det är en viktig aspekt av insatsen Europeisk kulturhuvudstad och ett av kriterierna för att komma i fråga för utnämningen, men är också något som många berörda parter inte förstår till fullo. Utvärderingen

rekommenderar att kommissionen tittar på hur denna aspekt bättre kan förklaras för berörda parter.

Långsiktig kunskap: Det finns ett nätverk av kandidatstäder som heter Culture Next. Det inrättades 2017 och inkluderar nuvarande och tidigare städer, oavsett om de tilldelats titeln Europeisk kulturhuvudstad eller inte. Det finns dock inget formellt nätverk för europeiska kulturhuvudstäder, så det finns en risk att kunskap inte förmedlas mellan nya och tidigare innehavare av titeln. Kommissionen skulle kunna undersöka hur man kan främja kunskapsutbyte mellan europeiska kulturhuvudstäder för att maximera insatsens fulla potential, särskilt dess europeiska dimension.

Meddelande: Det finns för närvarande inga kommunikationskampanjer på EU-nivå som leds av kommissionen eller andra EU-institutioner för att marknadsföra insatsen. Detta gör initiativet mindre synligt och verkningsfullt och hindrar det från att nå ut till en bredare allmänhet. Insatsen skulle vinna på kommunikationsinsatser från EU:s sida som stöder och kompletterar kulturhuvudstädernas arbete och där medlemsstaterna bidrar med synpunkter. Att utse ambassadörer för insatsen, som kommissionärer eller ledamöter av Europaparlamentet, skulle också kunna stärka insatsen.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Insatsen Europeisk kulturhuvudstad kommer att härröra från efterföljaren till programmet Kreativa Europa (för närvarande förslaget till programmet AgoraEU), som är en del av förslaget till flerårig budgetram för 2028–2034.

Insatsen Europeisk kulturhuvudstad är anpassad till målen för kulturkompassen för Europa och bygger på flera viktiga politiska initiativ, däribland kommissionens nya europeiska agenda för kultur, rådets EU-arbetsplaner för kultur, det gemensamma meddelandet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser och den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv.

Unionsinsatsen är också anpassad till europeiska initiativ såsom det nya europeiska Bauhaus, det europeiska kulturarvsmärket och EU:s stadsagenda. Den ligger också i linje med Romförklaringen från mars 2017, där medlemsstaterna och EU- institutionerna såg framför sig en union ”där medborgarna har nya möjligheter att utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt [...], en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Dessutom är den i linje med den europeiska demokratiskölden och strategin för rättvisa mellan generationerna. Insatsen Europeisk kulturhuvudstad kommer också att vara i linje med EU:s strategi för hållbar turism.

Kandidatstäder uppmuntras att i tillämpliga fall undersöka möjligheten att söka ekonomiskt stöd från unionens program och fonder, särskilt från programmet AgoraEU och Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet, som kanaliseras genom planerna för nationellt och regionalt partnerskap samt efterföljande program.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med den 1 januari 2034 till och med den 31 december 2047

– budgetkonsekvenser från 2034 till 2047 för budgetmässiga åtaganden och från 2034 till 2047 för betalningsbemyndiganden

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Insatsen kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen, och vissa delar kan potentiellt delegeras till ett programgenomförande organ.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Ej tillämpligt. Varje utsedd stad genomför sin egen resultatutvärdering på grundval av kommissionens riktlinjer som kommer att ses över när den rättsliga grunden har antagits.

På grundval av dessa utvärderingar ska kommissionen för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén lägga fram följande rapporter, som vid behov ska åtföljas av relevanta förslag:

a)En första interimsrapport.

b)En andra interimsrapport.

c)En efterhandsrapport.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ej tillämpligt. Budgeten för insatsen Europeisk kulturhuvudstad kommer att härröra från efterföljaren till programmet Kreativa Europa.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Kommissionen delar ut och betalar ut ett symboliskt pris till varje utsedd stad som har fullgjort de åtaganden som de gjorde under ansökningsförfarandet och har en uppföljningsplan med en europeisk dimension. Priset är ett fast belopp som betalas ut i två delbetalningar efter flera övervakningsmöten som genomförs av en oberoende expertjury.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Ej tillämpligt. Varje utsedd stad genomför sin egen resultatutvärdering på grundval av kommissionens riktlinjer som kommer att ses över när den rättsliga grunden har antagits.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De respektive avdelningarna kommer att fortsätta att tillämpa sin strategi för bedrägeribekämpning – i linje med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning

– för att bland annat säkerställa att deras interna bedrägeribekämpningskontroller helt och hållet överensstämmer med kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och att deras metod för hantering av risken för bedrägeri är anpassad för att fastställa områden med bedrägeririsk och tillhandahålla lämpliga motåtgärder. De befintliga strategierna för bedrägeribekämpning gör det möjligt att ta itu med bedrägeririsker, främst genom åtgärder för att förhindra oriktigheter vilka sedan trappas upp i händelse av att bedrägeri upptäcks.

3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

•Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Anmärkning: Ej tillämpligt. Insatsen Europeisk kulturhuvudstad har inga egna medel. Dess budget kommer att härröra från efterföljaren till programmet Kreativa Europa.

	Budgetpost	Typ av			Bidrag
	Budgetpost	utgifter			Bidrag
		utgifter
Rubrik i
Rubrik i				från
den				från
fleråriga	Nummer			kandidatlän		från andra	övriga inkomster
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		från andra	avsatta för
budgetrame		Diff./Icke-	från Efta-	der och		tredjeländ	avsatta för
n		diff.35	länder36	potentiella		tredjeländ	särskilda
n		diff.35	länder36	potentiella		er	särskilda
				kandidater		er	ändamål
				kandidater			ändamål
				37

2	06 01 02 Stödutgifter för AgoraEU	Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ

2	06 03 01 Kreativa Europa – Kultur	Differenti	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
2	06 03 01 Kreativa Europa – Kultur	erade	JA/NEJ	JA/NEJ		JA/NEJ	JA/NEJ
		erade

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtagande för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om framtida fleråriga budgetramar och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten Ej tillämpligt.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen				Nummer		2


	GD: EAC							År		År		År		År	År		År	TOTALT
																		2034–2047
							2034		2035		2036		2037		2038		2039–2047



		Driftsanslag

Budgetpost 06 03 01 Kreativa Europa – Kultur			Åtaganden			(1a)	6,45		9,45		6,45		9,7		6,45	64,55		103,05
Budgetpost 06 03 01 Kreativa Europa – Kultur			Betalningar			(2a)	4,45		4,45		8,45		6,45		9,7	65,30		98,8
			Betalningar			(2a)	4,45		4,45		8,45		6,45		9,7	65,30		98,8
		Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program
Budgetpost					(3)													0,000
TOTALA anslag			Åtaganden		=1a+1b+3			6,45		9,45		6,45		9,7	6,45		64,55	103,05
för GD Utbildning, ungdom, idrott och			Betalningar		=2a+2b+3			4,45		4,45		8,45		6,45	9,7		65,30	98,8
	kultur		Betalningar		=2a+2b+3			4,45		4,45		8,45		6,45	9,7		65,30	98,8
	kultur

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål Ej tillämpligt.

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Ej	tillämpligt.

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1 Anslag från den antagna budgeten (i miljoner euro)

	ANTAGNA ANSLAG		År		År	År	År	År	TOTALT
									TOTALT
			2034	2035		2036	2037	2038–2047	2034–2047
									2034–2047


		RUBRIK 4

Personalresurser			1,005		1,005	1,005	1,005	10,050	14,070
Övriga administrativa utgifter			0,015		0,215	0,015	0,215	1,150	1,610
	Delsumma för RUBRIK 4		1,020		1,220	1,020	1,220	11,200	15,680
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser			0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur			0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Delsumma utanför RUBRIK 4		0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

		TOTALT	1,020		1,220	1,020	1,220	11,200	15,680

3.2.3.3 Totala anslag (i miljoner euro)

TOTALA ANTAGNA ANSLAG +		År		År	År	År	År
EXTERNA INKOMSTER								TOTALT
EXTERNA INKOMSTER								TOTALT
AVSATTA FÖR SÄRSKILDA		2034	2035		2036	2037	2038–2047	2034–2047
	ÄNDAMÅL	2034	2035		2036	2037	2038–2047
	ÄNDAMÅL
	RUBRIK 4

Personalresurser		1,005		1,005	1,005	1,005	10,050	14,070
Övriga administrativa utgifter		0,015		0,215	0,015	0,215	1,150	1,610
Delsumma för RUBRIK 4		1,020		1,220	1,020	1,220	11,200	15,680
	Utanför RUBRIK 4

Personalresurser		0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur		0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 4		0,000		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

	TOTALT	1,020		1,220	1,020	1,220	11,200	15,680

3.2.4Beräknat personalbehov

Den beräknade inverkan på utgifter och personal för 2028 och därefter läggs till enbart i illustrativt syfte och säger ingenting om nästa fleråriga budgetram. Finansieringskällan och omfattningen av unionens finansiella åtaganden för perioden efter 2027 förblir beroende av resultatet av de interinstitutionella förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2028–2034

och ska därefter fastställas genom det årliga budgetförfarandet. Alla anslag och personalanslag från och med 2028 är preliminära.

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

	ANTAGNA ANSLAG		År		År		År		År		År	År
	ANTAGNA ANSLAG	2034		2035		2036		2037		2038		2039–2047
		2034		2035		2036		2037		2038		2039–2047

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens			3		3		3		3		3	3
kontor i medlemsstaterna)			3		3		3		3		3	3
kontor i medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)			0		0		0		0		0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)			0		0		0		0		0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)			0		0		0		0		0	0
Andra budgetposter (ange vilka)
Andra budgetposter (ange vilka)			0		0		0		0		0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter			4		4		4		4		4	4
finansierade genom ramanslaget)			4		4		4		4		4	4
finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter			0		0		0		0		0	0
och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)			0		0		0		0		0	0
och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
Post för admin.	- vid huvudkontoret		0		0		0		0		0	0
stöd
stöd	- vid EU:s delegationer
[XX.01.YY.YY]	- vid EU:s delegationer		0		0		0		0		0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter –			0		0		0		0		0	0
indirekta forskningsåtgärder)			0		0		0		0		0	0
indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter –			0		0		0		0		0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter –
direkta forskningsåtgärder)
direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4			0		0		0		0		0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4			0		0		0		0		0	0
TOTALT			7		7		7		7		7	7

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål Ej tillämpligt.

3.2.4.3Totalt personalbehov

	TOTALA ANTAGNA ANSLAG			+		År		År		År		År		År		År
	EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR				2034		2035		2036		2037		2038			2039–
		SÄRSKILDA ÄNDAMÅL			2034		2035		2036		2037		2038		2047
															2047
	 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
	20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens					3		3		3		3		3		3
	kontor i medlemsstaterna)					3		3		3		3		3		3
	kontor i medlemsstaterna)
	20 01 02 03 (EU:s delegationer)					0		0		0		0		0		0
	01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)					0		0		0		0		0		0
	01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
	01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)					0		0		0		0		0		0
	Andra budgetposter (ange vilka)					0		0		0		0		0		0
	• Extern personal (heltidsekvivalenter)

	20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter					4		4		4		4		4		4
	finansierade genom ramanslaget)					4		4		4		4		4		4
	finansierade genom ramanslaget)
	20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter					0		0		0		0		0		0
	och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)					0		0		0		0		0		0
	och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)
	Post för admin.		- vid huvudkontoret			0		0		0		0		0		0
	stöd
	stöd		- vid EU:s delegationer
	[XX.01.YY.YY]		- vid EU:s delegationer			0		0		0		0		0		0
SV					12												SV

01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter –	0	0	0	0	0	0
indirekta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0
indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter –	0	0	0	0	0	0
direkta forskningsåtgärder)	0	0	0	0	0	0
direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 4	0	0	0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 4	0	0	0	0	0	0
TOTALT
TOTALT	7	7	7	7	7	7

Med tanke på den allmänt ansträngda situationen för rubrik 4, både när det gäller personal och anslagsnivå, ska personalbehoven täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet eller från andra avdelningar inom kommissionen.

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 4	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	3		Ej tillämpligt
tjänsteförteckningen

Extern	personal	4
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän	och	Säkerställa insatsens övergripande samstämmighet och tillhandahålla det stöd som krävs
tillfälligt anställda		till den utvalda europeiska kulturhuvudstaden.
		Säkerställa samordningen mellan medlemsstaterna och juryn.
		Säkerställa övervakning och samordning av juryn.
		Säkerställa övervakning av tävlingarna i medlemsstaterna.
		Samordna tävlingarna i tredjeländer.

Extern personal		Fastställa riktlinjer för att bistå i urvals- och övervakningsförfarandena – inbegripet den

		europeiska dimensionen – i nära samarbete med juryn.
		Tillhandahålla tekniskt stöd till juryn.
		På sin webbplats offentliggöra alla juryns rapporter.
		Offentliggöra all relevant information och bidra till att insatsen blir synlig på europeisk
		och internationell nivå.
		Främja utbyte av erfarenheter och god praxis mellan tidigare, nuvarande och framtida

kulturhuvudstäder samt kandidatstäder, och främja en vidare spridning av städernas utvärderingsrapporter och tillvaratagna erfarenheter.

Ge städerna stöd för att förbereda ansökningar, genomföra sina program och bygga vidare på sina erfarenheter från insatsen, inbegripet att integrera dem i långsiktig stadsplanering och politisk planering, oavsett om de har tilldelats titeln eller inte.

Utarbeta riktad kommunikationsverksamhet för att öka insatsens synlighet och räckvidd inom och utanför Europa.

Tillhandahålla information om befintliga EU-medel för städernas utveckling av projekt, inbegripet mentorskap och utbildning.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar Ej tillämpligt.

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet överensstämmer med förslaget till den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	Totalt
	2024	2025	2026	2027	Totalt
	2024	2025	2026	2027

Ange vilket organ som deltar i
samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs
genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga	Belopp som förts		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna38
budgeten:		in för det
budgeten:		in för det	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
		innevarande	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027

38Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Ej tillämpligt.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt.

4.DIGITALA INSLAG

4.1Krav med digital relevans

Krav 1:

Enligt vad som anges i artikel 16.2 a i förslaget, ”offentliggöra all relevant information och bidra till att insatsen blir synlig på europeisk och internationell nivå”. De aktörer som påverkas eller berörs av detta krav är Europeiska kommissionen, nationella myndigheter och stödmottagare. Den process på hög nivå som påverkas är ”spridning”.

4.2Data

De uppgifter som tillhandahålls avser information, nyheter och resultat avseende insatsen Europeisk kulturhuvudstad och kommer från offentliga rapporter eller städernas ansökningsformulär.

4.3Digitala lösningar

Den planerade digitala lösningen är en spridningsplattform, i linje med artikel 16 i förslaget. Plattformens huvudsakliga uppdrag är att sprida information, nyheter och resultat som rör insatsen. Europeiska kommissionen och ett möjligt programgenomförande organ kommer att vara förvaltande organ.

Man kommer att sörja för tillgänglighet och överväga återanvändning i enlighet med kommissionens standarder. Plattformen kommer att utnyttja artificiell intelligens om tillämpligt och följa försiktighetsprincipen.

Om Europeiska kommissionen utnyttjar AI kommer den att säkerställa efterlevnaden av AI- akten.

Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av denna förordning.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Ej tillämpligt.