Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

EU-dokument COM(2024) 159

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.4.2024

COM(2024) 159 final

2024/0086 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien {SWD(2024) 89 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Trots ett hårdnande ekonomiskt läge globalt har Jordaniens ekonomiska tillväxt på det hela taget legat stabilt på omkring 2 % under de senaste fem åren (med undantag för en markant nedgång under pandemiåret 2020). Denna tillväxt har dock varit svagare än för regionala grannar och har inte varit tillräckligt stark för att minska den mycket höga arbetslösheten eller bidra till att minska den betydande statsskulden. I stället har trycket på de offentliga finanserna förblivit högt, med ihållande budgetunderskott som ytterligare bidrog till den redan höga statsskulden, som uppgick till 88,7 % av BNP (exclusive Social Security Corporation, SSC) 2023. Efter att ha varit relativt dämpad under de senaste fem åren minskade konsumentprisinflationen till 1,6 % i slutet av 2023 till följd av bland annat penningpolitiska åtstramningar. De höga räntorna förväntas dock hämma den ekonomiska aktiviteten framöver. På den externa sidan har Jordanien ett kroniskt underskott i bytesbalansen (som uppgick till 7,1 % av BNP under första halvåret 2023) till följd av det ihållande underskottet i handeln med varor, vilket återspeglar ekonomins beroende av import av energi, livsmedel och maskiner i kombination med en svag exportbas.

Tack vare politiska åtgärder som överlag varit ändamålsenliga och ett omfattande internationellt stöd har landet kunnat bevara den makroekonomiska stabiliteten, men de ihållande ekonomiska utmaningar som återspeglas i underskott i bytesbalansen och de offentliga finanserna gör ekonomin sårbar för externa chocker. Under de senaste åren har Jordanien vidtagit åtgärder för att modernisera sin ekonomi, senast genom den ekonomiska moderniseringsstrategin från 2022, för att locka till sig utländska investeringar och främja tillväxt, vilket även har främjats av de reformagendor som legat till grund för tidigare makroekonomiska stödinsatser.

Dessa reformansträngningar har gjorts i ett läge då Jordanien ställts inför flera externa chocker, särskilt kriget i grannlandet Syrien och den stora tillströmningen av flyktingar som följde, covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, ökade säkerhetsutmaningar längs den syriska gränsen och, nu senast, kriget i Israel/Gaza och den efterföljande Röda havskrisen som påverkat viktiga handelsvägar.

Mot bakgrund av de många externa chockerna och landets betydelse för att säkerställa stabilitet i regionen har Jordanien under det senaste årtiondet fått betydande stöd i olika former från sina internationella partner. Detta omfattar tre makroekonomiska stödprogram sedan 2014 till ett sammanlagt värde av 1 080 miljoner euro, fyra på varandra följande program från Internationella valutafonden (IMF) sedan 2012, och betydande stöd från Förenta staterna i form av bidrag. Den tredje och senaste makroekonomiska stödinsatsen (MFA-III, 2020–2023) med ett ursprungligt belopp på 500 miljoner euro, antogs i januari 2020 och kompletterades därefter (i maj 2020) med ytterligare 200 miljoner euro med anledning av de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin under 2020. MFA-III avslutades framgångsrikt i maj 2023, efter att ha stött reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna, den allmännyttiga sektorn, social- och arbetsmarknadspolitiken och samhällsstyrningen, där framstegen överlag var positiva om än något ojämna.

I detta sammanhang och med tanke på Jordaniens fortsatt stora finansieringsbehov och de många olika utmaningar som landet stod inför begärde de jordanska myndigheterna den 8 oktober 2023 i en skrivelse till kommissionär Gentiloni en uppföljningsinsats på 700 miljoner euro. De hänvisade särskilt till det svåra globala ekonomiska läget, restriktiva kreditvillkor på grund av penningpolitiska åtstramningar, höga energikostnader, inflationstryck och den

syriska flyktingkrisen. Begäran om ytterligare bistånd kommer i ett läge med ökad osäkerhet och regional instabilitet, inte minst på grund av krigsutbrottet i grannlandet Israel och Gaza dagen innan skrivelsen skickades.

Efter en ingående bedömning av den politiska och ekonomiska situationen i Jordanien lägger kommissionen fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om att tillhandahålla ett nytt makroekonomiskt stöd på upp till 500 miljoner euro till förmån för Jordanien. Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle hjälpa Jordanien att täcka en del av sitt återstående externa finansieringsbehov inom ramen för det nya IMF-programmet och skulle genom att skapa nödvändigt offentligfinansiellt utrymme också bidra till att säkra fortsatta framsteg i reformarbetet.

Utbetalningen planeras äga rum i tre delar och verkställandet av varje delbetalning vara strängt villkorat av att landet gör framsteg i genomförandet av både IMF-programmet och flera andra politiska åtgärder som kommissionen och myndigheterna ska enas om och fastställa i ett samförståndsavtal. Samförståndsavtalet skulle i princip kunna omfatta reformer av den ekonomiska styrningen, inbegripet förvaltningen av offentliga finanser och skatteförvaltningen, social- och arbetsmarknadspolitiken, samt av samhällsstyrningen och bekämpningen av bedrägerier, korruption och penningtvätt. Genomförandet av den föreslagna stödinsatsen förväntas ske parallellt med det budgetstöd som ges genom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

Som förklaras närmare i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag och även på grundval av Europeiska utrikestjänstens bedömning av det politiska läget anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förutsättningarna är uppfyllda för den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen.

•Allmän ekonomisk bakgrund

Den ekonomiska tillväxten har förblivit stabil, om än relativt låg (jämfört med regionala grannar) under de senaste åren, och förväntas bara stiga långsamt framöver. Efter nedgången under covid-19-pandemin återhämtade sig BNP med en tillväxt på 2,2 % 2021 och 2,5 % 2022. Tillväxtförväntningarna för 2023 reviderades nedåt något till 2,6 % efter Gazakrigets utbrott under fjärde kvartalet. De sektorer som bidrog mest till den ekonomiska tillväxten under 2023 var jordbruk, tillverkning, turistnäring och gruvdrift, vilket återspeglar dessa sektorers fortfarande starka roll i ekonomin, men också återhämtningen inom turistnäringen. Stora strukturella utmaningar kvarstår när det gäller att stimulera den ekonomiska tillväxten, särskilt vad gäller utvecklingen av den privata sektorn, där brister avseende företagsklimatet, tillgången till finansiering, flexibiliteten på arbetsmarknaden och den offentliga förvaltningen kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten har inte varit tillräckligt stark för att minska den mycket höga arbetslösheten. Att minska den traditionellt höga arbetslösheten och öka deltagandet på arbetsmarknaden är viktiga strukturella utmaningar i Jordanien. Under tredje kvartalet 2023 minskade arbetslösheten något till 22,3 % (22,9 % 2022). Arbetslösheten är fortfarande hög, särskilt bland kvinnor, ungdomar och universitetsutbildade, och kvinnors arbetskraftsdeltagande (omkring 14 % 2023) är bland de lägsta i världen.

Inflationstakten minskade avsevärt under 2023, med en genomsnittlig inflation på 2,1 % 2023 (vilket innebär en minskning från 4,2 % 2022). Prisökningarna planade ut till följd av den åtstramade penningpolitiken och lägre globala råvarupriser. Jordaniens centralbank höjde sina styrräntor i 10 steg från 2,5 % i mars 2022 till 7,5 % i juli 2023. Centralbankens beslut var nödvändiga med hänsyn till den jordanska dinarens bindning till US-dollarn och för att ligga i

linje med den amerikanska centralbankens penningpolitiska åtstramning och undvika tryck på kapitalflödena, vilket faktiskt bidrog till att inflationstrycket dämpades.

Den offentligfinansiella situationen är fortfarande svår, med strukturellt höga underskott som återspeglar en smal intäktsbas (inhemska skatteintäkter utgör 16 % av BNP, jämfört med 23,3 % av BNP i Tunisien och 21,4 % av BNP i Marocko) som ytterligare bidrar till den redan höga skuldnivån. Underskottet i de offentliga finanserna uppgick till 5,1 % under de första 8 månaderna 2023 (4,6 % av BNP 2022), vilket i stort sett ligger i linje med det genomsnittliga underskottet i de offentliga finanserna under de senaste 5 åren. Den offentliga sektorns intäkter ökade med 5,4 % under de första åtta månaderna jämfört med samma period året innan, till följd av högre inkomst- och vinstskatteintäkter. De totala utgifterna ökade med 2,9 % till följd av högre räntebetalningar, militära utgifter och ersättningar till anställda inom den civila sektorn. I april 2023 emitterade Jordanien framgångsrikt euroobligationer till ett värde av 1,25 miljarder US-dollar, trots det hårdnande finansiella läget globalt. Emissionen har en löptid på sex år med en räntesats på 7,5 % och övertecknades sex gånger, vilket gjorde det möjligt för regeringen att låna upp mer än vad man ursprungligen planerat.

Den totala offentliga skulden (exclusive Social Security Corporation, SSC) låg kvar på en mycket hög nivå på 88,7 % av BNP 2023, vilket innebar en liten minskning från 90,8 % av BNP 2021, eftersom tillväxten i BNP i löpande priser under dessa två år var högre än skuldökningen. Om man lägger till SSC:s skuldinnehav uppgick den offentliga sektorns skuldsättning till 111,5 % av BNP 2023, efter att ha ökat kontinuerligt under det senaste årtiondet (från 84,5 % av BNP 2013). I sin rapport om den nya utvidgade lånemöjligheten för Jordanien (från januari 2024) bedömde IMF Jordaniens offentliga skuldnivå som hållbar och angav vidare att även om riskerna för skuldhållbarheten kvarstår skulle myndigheternas politiska insatser och utvecklingspartnernas fortsatta åtagande gentemot Jordanien utgöra viktiga skyddsåtgärder.

På den externa sidan upplever Jordanien ett kroniskt underskott i bytesbalansen till följd av det ihållande underskottet i handeln med varor, vilket återspeglar Jordaniens beroende av import av energi, livsmedel och maskiner i kombination med en svag exportbas. Under de senaste åren har de viktigaste exportvarorna varit fosforsyra, kaliumkarbonat och fosfater, som har gynnats av ökad efterfrågan efter Rysslands invasion av Ukraina. Totalt sett har underskottet i bytesbalansen i genomsnitt legat på 6,5 % av BNP under de senaste fem åren, med större underskott 2021–2023. Senast minskade underskottet i bytesbalansen till 7,1 % av BNP under första halvåret 2023 (från 13 % första halvåret 2022 och 8,8 % av BNP 2022) eftersom överskottet i handeln med tjänster ökade till följd av högre intäkter inom turistsektorn. Traditionellt sett stora remitteringar från utlandet (cirka 8 % av BNP under de senaste åren) har också bidragit till att minska underskottet i bytesbalansen. Centralbankens bruttovalutareserver har förblivit starka, men minskade något under perioden 2021–2023 till 17,3 miljarder US-dollar i slutet av september 2023, vilket motsvarar uppskattningsvis 7,6 månaders import av varor och tjänster.

I sin prognos från januari 2024 räknar IMF med en ekonomisk tillväxt på 2,6 % både 2023 och 2024. Dess tidigare prognos nedjusterades något till följd av krigsutbrottet i Israel/Gaza. Kriget utgör dock en avsevärd nedåtrisk för utsikterna, särskilt på grund av den ökade osäkerheten i regionen och den eventuella effekten på den viktiga turistsektorn på grund av avbokningar av turister från utvecklade ekonomier som står för en tredjedel av turistintäkterna. Den inhemska efterfrågan kan påverkas negativt av konsumenternas inställning till och bojkott av västerländska varumärken, vilket enligt uppgift skulle kunna påverka mervärdesskatteinkomsterna. Efter Hamas terroristattack den 7 oktober 2023 ökade statsobligationsspreadarna i Jordanien tillfälligt, men återgick till nivåerna före kriget fyra

veckor senare. En liknande utveckling noterades vad gäller oljepriserna. Huthiernas pågående attacker mot last- och energifartyg i Röda havet hindrar fartygstrafiken till Asien, vilket påverkar Jordaniens export – särskilt export av mineraler och kemikalier – och import. Jordaniens energiimport påverkas mindre, eftersom den till största delen transporteras lokalt via rörledningar.

Med tanke på den betydande offentliga skuldbördan måste konsolideringen av de offentliga finanserna fortsätta, med stöd av det nya IMF-programmet, i syfte att minska budgetunderskottet genom att bredda skattebasen och förbättra de sociala åtgärdernas effektivitet och inriktning. Inflationstakten i Jordanien har sjunkit till låga nivåer och förväntas förbli låg under 2024, även på grund av centralbankens penningpolitiska åtstramning. De höga räntor som blir följden förväntas bromsa kredittillväxten i den privata sektorn. Underskotten i de offentliga finanserna och i bytesbalansen förväntas förbli höga, vilket beror på de strukturella svårigheterna att på ett hållbart sätt förbättra skatteinkomsterna och handelsunderskottet. Eftersom Jordanien importerar större delen av sin energi och en stor andel av sina livsmedel, inbegripet livsviktiga spannmål, bidrar den långsammare ökningen av de globala råvarupriserna samtidigt till att minska trycket på de offentliga finanserna och bytesbalansen. Krisen i Röda havet förväntas hämma exporten av gödningsmedel och fosfater, samtidigt som kriget och den allmänna regionala instabiliteten förväntas minska turistsektorns inkomster. Under normala förhållanden mildrar båda sektorerna avsevärt det externa trycket.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Besluten (EU) 2020/331 och (EU) 2020/7012 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien antogs av Europaparlamentet och rådet den 15 januari 2020 respektive den 25 maj 2020. Det totala stödet på 700 miljoner euro (500 miljoner euro enligt beslut (EU) 2020/33 och 200 miljoner euro enligt beslut (EU) 2020/701) betalades ut i sin helhet under perioden 2020–2023.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det föreslagna makroekonomiska stödet är förenligt med EU:s åtagande att stödja Jordaniens ekonomiska och politiska situation. Det är förenligt med principerna om användningen av instrumentet makroekonomiskt stöd, inklusive dess undantagsmässiga karaktär, politiska förutsättningar, att det ska vara kompletterande och vara villkorat samt att finansiell disciplin ska föreligga.

EU och Jordanien har utmärkta förbindelser och har varit knutna till varandra genom ett associeringsavtal sedan 2002 (om avancerad status för Jordanien sedan 2010)3. År 2022 undertecknade de prioriteringarna för partnerskapet4 som syftar till att ytterligare stärka samarbetet och som kommer att vara vägledande för partnerskapet fram till 2027. Prioriteringarna för partnerskapet bygger på gemensamma värderingar och dialog, och främjar reformer på områden som god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter,

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/33 av den 15 januari 2020 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 14, 17.1.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/33/oj).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19-pandemin (EUT L 165, 27.5.2020, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/701/oj).

EGT L 129, 15.5.2002, s. 3. (http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2002/357(1)/oj)

Prioriteringarna för partnerskapet EU-Jordanien 2021–2027 finns tillgängliga på: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-3304-2022-ADD-1/sv/pdf.

social sammanhållning och lika möjligheter för alla, icke-diskriminering, miljö- och klimatskydd, makroekonomisk stabilitet och företagsklimat.

Det föreslagna makroekonomiska stödet är förenligt med målen för den europeiska grannskapspolitiken. Det bidrar till att stödja Europeiska unionens mål om ekonomisk stabilitet och ekonomisk utveckling i Jordanien och, mer allmänt, resiliensen i det sydeuropeiska grannskapet. EU:s makroekonomiska stöd bör komplettera de bidrag som mobiliserats inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och andra EU-program och EU-instrument, särskilt de villkor som planeras under de budgetstödpaket som EU genomför inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen 2021–2027. Eftersom EU:s makroekonomiska stöd hjälper de jordanska myndigheterna att skapa en lämplig ram för sin makroekonomiska politik och sina strukturreformer bör det öka mervärdet och effektivisera EU:s stödåtgärder totalt sett, även via andra instrument.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet för att upprätthålla makroekonomisk stabilitet på kort sikt i Jordanien inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. Detta beror främst på budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en nära givarsamordning för att maximera stödets omfattning och effekter.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Som kommissionen fastställt på grundval av IMF:s beräkningar i samband med den utvidgade lånemöjligheten motsvarar det föreslagna nya makroekonomiska stödet 7,1 % av det uppskattade resterande externa finansieringsgapet under perioden 2025–2027. Detta är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Jordanien av andra bilaterala och multilaterala givare, förenligt med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %). När man beaktar det övergripande EU-stödet till Jordanien via olika instrument (inbegripet det föreslagna makroekonomiska stödet, EU:s budgetstöd och EIB-lån, exklusive bilateralt stöd från medlemsstaterna) skulle det totala EU-stödet täcka 16,0 % av det uppskattade återstående finansieringsunderskottet. EU:s totala bidrag, inklusive budgetstöd och EIB-lån till Jordanien, förväntas bli högre än tidigare.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsunderskottet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar,

bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, och lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet förstärka effekterna av de åtgärder i Jordanien som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, instrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd bygger på lärdomar från efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskap, inbegripet efterhandsutvärderingen av det andra makroekonomiska stödprogrammet som tillhandahölls Jordanien under 2016–2019 och som reglerades genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/2371 av den 14 december 20165.

I denna efterhandsutvärdering6 drogs den övergripande slutsatsen att de andra makroekonomiska stödprogrammet uppfyllde sina mål. Dess utformning var relevant för Jordaniens ekonomiska utmaningar, samtidigt som den i hög grad bidrog till en effektiv stabilisering av Jordaniens bytesbalans och offentliga finanser. Programmet hade ett betydande mervärde för EU eftersom det stödde makroekonomisk stabilitet i ett angränsande partnerland och mildrade effekterna av flyktingkrisen. Det utformades och genomfördes på ett sätt som var förenligt med annan EU-politik och andra EU-instrument.

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet tillhandahålls som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Jordanien. Vid utarbetandet av detta förslag till makroekonomiskt stöd samrådde kommissionen med IMF, som redan har inrättat omfattande finansieringsprogram. Den 26 februari 2024 samrådde kommissionen med ekonomiska och finansiella suppleantkommittén, som ställde sig bakom utkastet till förslag. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de jordanska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i förordning (EU, Euratom) 2018/10467 (budgetförordningen) kommer kommissionen att före genomförandet av det makroekonomiska stödet ha gjort en operativ bedömning av Jordaniens finansiella och administrativa förfaranden för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, däribland makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier.

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/2371 av den 14 december 2016 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 352, 23.12.2016, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2016/2371/oj).

Efterhandsutvärdering av Makroekonomiska stödinsatser till länderna i det södra grannskapet Tunisien och Jordanien (2016–2019), september 2021, finns tillgänglig på: https://commission.europa.eu/about- european-commission/departments-and-executive-agencies/economic-and-financial-affairs/evaluation- reports-economic-and-financial-affairs-policies-and-spending-activities/joint-ex-post-evaluation-macro- financial-assistance-mfa-operations-tunisia-and_en

EUT L 193, 30.7.2018, s. 1, /ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1046/oj).

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att hantera allvarliga betalningsbalansproblem i länder utanför EU. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är därför undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.

Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Det nya makroekonomiska stödet och det därmed sammanhängande ekonomiska anpassnings- och reformprogrammet kommer att lindra Jordaniens finansieringsbehov på kort sikt, och samtidigt stödja åtgärder för att stärka betalningsbalansen och hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt samt öka den hållbara tillväxten, varför det kompletterar det program som antagits av IMF:s exekutivstyrelse. En del av de grundläggande brister i Jordaniens ekonomi och ekonomiska styrning som framkommit under åren bör åtgärdas genom de politiska villkor som ställs. Möjliga villkor kan i princip vara till exempel reformer för att förbättra den ekonomiska styrningen, inbegripet förvaltningen av offentliga finanser och skatteförvaltningen, social- och arbetsmarknadspolitiken, samt av samhällsstyrningen och bekämpningen av bedrägerier, korruption och penningtvätt.

•Grundläggande rättigheter

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är berättigade till makroekonomiskt stöd. Ett förhandsvillkor för beviljande av makroekonomiskt stöd är att det stödberättigade landet respekterar gällande demokratiska mekanismer, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

Jordanien har fortsatt sitt politiska reformarbete för att stärka den parlamentariska demokratin och rättsstatsprincipen. Genom ändringar av vallagen och lagen om politiska partier inledde Jordanien en politisk moderniseringsprocess 2021 som syftar till att främja kvinnors och ungdomars politiska deltagande, övervinna etniska lojaliteter och uppmuntra bildandet av landsomfattande programbaserade politiska partier. År 2023 anpassade regeringen arbetslagstiftningen till internationella människorättsnormer.

Även om viktiga politiska, säkerhetsmässiga, ekonomiska och sociala utmaningar kvarstår, och trots en alltmer utmanande regional situation vidtar Jordanien åtgärder för ett effektivare demokratiskt politiskt system som bygger på rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. EU står fast vid sitt åtagande att stödja Jordanien i denna utmanande övergångsprocess. Det politiska förhandsvillkoret för att bevilja makroekonomiskt stöd anses därför vara uppfyllt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det föreslagna makroekonomiska stödet på upp till 500 miljoner EUR i lån till Jordanien ska enligt planerna betalas ut i tre delbetalningar som ska verkställas mellan 2024 och 2027. Lånet kommer att tillhandahållas inom ramen för garantin för yttre åtgärder med en avsättningsnivå på 9 %, som kommer att planeras inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen till ett totalt belopp på 45 miljoner euro (budgetpost 14 02 01 70 NDICI – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden). Lånen ska beviljas i form av lån med en amorteringsfri period och

efterföljande amorteringar av samma storlek under en längre period. En sådan lånestruktur är gynnsam för både stödmottagaren, eftersom den underlättar återbetalningar, och budgeten, genom att ansvarsförbindelserna sprids över en lång tidsperiod.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen kommer att ställa makroekonomiskt stöd till Jordaniens förfogande till ett totalt belopp av upp till 500 miljoner euro. Stödet kommer att tillhandahållas i form av lån och under stödets tillgänglighetsperiod bidra till att täcka Jordaniens återstående finansieringsbehov. Stödet ska enligt planerna betalas ut i tre delutbetalningar, förutsatt att de politiska åtgärder som är knutna till varje delbetalning har genomförts fullt ut och i tid.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Utbetalningar inom ramen för den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen kommer att vara beroende av att de programöversyner som genomförs inom ramen för IMF-programmet ger ett positivt resultat. Dessutom ska kommissionen och de jordanska myndigheterna komma överens om särskilda strukturreformsåtgärder som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Dessa reformåtgärder bör stödja myndigheternas reformagenda och komplettera de program som överenskommits med IMF, Världsbanken och andra givare samt de politiska program som hänger samman med EU:s budgetstödinsatser. De bör vara förenliga med de viktigaste ekonomiska reformprioriteringar som EU och Jordanien enats om i associeringsavtalet, prioriteringarna för partnerskapet och den bifogade pakten, samt med Jordaniens moderniseringsstrategi och andra strategiska dokument.

2024/0086 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet8, och av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Hashemitiska konungariket Jordanien (Jordanien) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP). Unionen och Jordanien undertecknade ett associeringsavtal den 24 november 1997, som trädde i kraft den 1 maj 20029. Inom ramen för associeringsavtalet har unionen och Jordanien gradvis skapat ett frihandelsområde under en övergångsperiod på tolv år. Dessutom trädde ett avtal om ytterligare liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i kraft 2007. År 2010 ingicks ett partnerskap om avancerad status mellan unionen och Jordanien som innebär utvidgade samarbetsområden. Ett protokoll om tvistlösningsmekanismer för handeln mellan unionen och Jordanien som paraferades i december 2009 trädde i kraft den 1 juli 2011. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har vidareutvecklats i associeringsavtalet och prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien som antagits för perioden 2022–2027.

(2)Jordanien har sedan 2011 inlett en rad politiska reformer för att stärka den parlamentariska demokratin och rättsstatsprincipen. En författningsdomstol och en oberoende valkommission har inrättats och ett antal viktiga lagar, däribland vallagen och lagen om politiska partier samt även lagar om decentralisering och kommuner, har antagits av Jordaniens parlament. Förbättringar av lagstiftningen som gäller domstolars oberoende och kvinnors rättigheter har antagits.

(3)Jordaniens ekonomi har drabbats hårt av utdragna konflikter i regionen, särskilt i grannlandet Syrien och nu senast i Israel/Gaza och Röda havet. Sedan kriget inleddes i Syrien har den jordanska ekonomin påverkats av den kraftiga flyktingströmmen från Syrien som har ökat trycket på landets offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur. Utöver den regionala instabiliteten fortsatte den jordanska ekonomin att tyngas ned av de makroekonomiska och offentligfinansiella utmaningarna i samband med covid-19-pandemin 2020 och 2021, råvaruprisutvecklingen efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, den kraftiga exponeringen för handelsfluktuationer och de

Europaparlamentets ståndpunkt av den ... och rådets beslut av den ...

EGT L 129, 15.5.2002, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2002/357(1)/oj .

ökade upplåningskostnaderna för tillväxtmarknader globalt. Till följd av detta drabbades Jordanien av en ekonomisk nedgång under 2020. Den ekonomiska återhämtning som följde var långsam, eftersom arbetslösheten ökat kraftigt 2020 och fortsatte att vara hög, samtidigt som det uppstått nya budgetbehov och externa finansieringsbehov.

(4)Kriget i Israel-Gaza, som inleddes i oktober 2023, utgör en mycket stor nedåtrisk för de ekonomiska utsikterna, särskilt på grund av den ökade osäkerheten i regionen och den eventuella effekten på den viktiga turistsektorn och konsumenternas förtroende. Huthiernas fortsatta attacker mot last- och energifartyg i Röda havet hindrar fartygstrafiken till Asien, vilket påverkar Jordaniens export, särskilt av mineraler och kemikalier, och import.I januari 2024 enades de jordanska myndigheterna och IMF om ett nytt ekonomiskt anpassningsprogram som stöds av en fyraårig utvidgad lånemöjlighet på 1,2 miljarder US-dollar, som följde på en fyraårig utvidgad lånemöjlighet på 1,7 miljarder US-dollar, inklusive ett lån inom ramen för instrumentet för snabb finansiering, från 2020–2023.

(5)Som svar på Jordaniens begäran i juli 2019 och sedan det andra programmet för makroekonomiskt stöd värt 200 miljoner EUR som infördes 2019 hade avslutats, antog unionen i januari 2020 ett tredje program för makroekonomiskt stöd (MFA-III) värt 500 miljoner euro i form av lån10. Det andra makroekonomiska stödprogrammet11 kom som en uppföljning av det första makroekonomiska stödprogrammet12 (på 180 miljoner euro) som genomfördes 2015. Det tredje makroekonomiska stödprogrammet kompletterades genom ett unionsbeslut i maj 2020 med 200 miljoner euro med anledning av de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Den första delutbetalningen från det tredje programmet för makroekonomiskt stöd verkställdes den 25 oktober 2020, den andra den 20 juli 2021 och den tredje den 3 maj 2023, sedan överenskomna politiska åtgärder genomförts. Stödet utbetalades i sin helhet under 2020–2023.

(6)Det tredje makroekonomiska stödprogrammet innehöll ett gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen, där kommissionen mot bakgrund av de offentligfinansiella utmaningar och extraordinära omständigheter som Jordanien står inför åtog sig att vid behov lägga fram ett nytt förslag om att utvidga och öka det makroekonomiska stödet till Jordanien, förutsatt att de sedvanliga kraven för denna typ av stöd är uppfyllda, däribland dess undantagskaraktär, politiska förhandsvillkor, komplementaritet, villkorlighet och finansiella disciplin, liksom en uppdaterad bedömning från kommissionens sida av Jordaniens externa finansieringsbehov.

(7)I detta besvärliga läge uttryckte unionen och världssamfundet vid flera tillfällen sin vilja att stödja Jordanien, i synnerhet under de årliga Brysselkonferenserna om stöd till Syriens och regionens framtid, och vid mötet i associeringsrådet EU–Jordanien i juni 2022.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2013/EU av den 11 december 2013 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 341, 18.12.2013, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2013/1351/oj).

(8)Sedan den syriska krisen inleddes 2011 har unionen bistått Jordanien med cirka 3,5 miljarder euro genom olika instrument (inbegripet 1 080 miljoner euro genom de tre ovannämnda programmen för makroekonomiskt stöd) för att hjälpa landet att upprätthålla ekonomisk stabilitet, fortsätta de politiska och ekonomiska reformerna och hantera sina humanitära, utvecklings- och säkerhetsmässiga behov. Därutöver har Europeiska investeringsbanken anslagit cirka 1,1 miljarder euro i projektlån till Jordanien sedan 2011.

(9)För perioden 2021–2024 uppgår EU:s bilaterala vägledande anslag (bidrag) till Jordanien inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI-GE) till 364 miljoner euro. Anslagen kompletteras med EU-stöd för att hjälpa Jordanien att hantera effekterna av krisen i Syrien (på 214 miljoner euro från 2021 till 2023) samt andra regionala och tematiska program. Under perioden 2014–2020 tillhandahöll EU stöd till Jordanien främst genom det europeiska grannskapsinstrumentet på 765 miljoner euro. Under samma period tog Jordanien också emot ytterligare 126 miljoner euro som kanaliserades via investeringsplattformen för grannskapsländer, som bidrog med cirka 580 miljoner euro i investeringar.

(10)I oktober 2023 begärde Jordanien ytterligare makroekonomiskt stöd från unionen med anledning av de fortsatt besvärliga ekonomiska omständigheterna och framtidsutsikterna.

(11)I januari 2024 godkände IMF:s styrelse en ny fyraårig utvidgad lånemöjlighet. Den första granskningsdelegationen planeras besöka landet i april 2024 och delegationens rapport offentliggöras i juni 2024.

(12)Eftersom Jordanien är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (EGP) bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(13)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(14)Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande finansieringsbehov i Jordaniens betalningsbalans, trots stödet från IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stödet från unionen till Jordanien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Jordaniens begäran om att unionen ska stödja en stabilisering av landets ekonomi, i samverkan med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien skulle stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(15)Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Jordanien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(16)Unionens makroekonomiska stöd förväntas tillhandahållas parallellt med genomförandet av budgetstödinsatserna inom ramen för instrumentet för grannskapet,

utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/94713.

(17)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs efter en kvantitativ bedömning av Jordaniens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av storleken på stödet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Jordanien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(18)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.

(19)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Jordanien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) bör ha ett nära samarbete under hela den makroekonomiska stödinsatsen i syfte att samordna unionens utrikespolitik och att säkerställa att den är konsekvent.

(20)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Jordaniens uppslutning kring de värden man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(21)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Jordanien respekterar gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom vara att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten i förvaltningen av offentliga medel i Jordanien och främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar och inkluderande tillväxt, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och utrikestjänsten.

(22)För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Jordanien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör ett låneavtal som ingås mellan kommissionen och de jordanska myndigheterna innehålla bestämmelser som tillåter att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gör utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201314 och rådets

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj?locale=sv).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av

förordning (Euratom, EG) nr 2185/96615 samt att kommissionen och revisionsrätten genomför revisioner och Europeiska åklagarmyndigheten utövar sina befogenheter med avseende på tillhandahållandet av unionens makroekonomiska stöd under och efter tillgänglighetsperioden.

(23)Europaparlamentets och rådets befogenheter (i egenskap av budgetmyndighet) påverkas inte av att det makroekonomiska biståndet utbetalas.

(24)De avsättningar som krävs för unionens makroekonomiska stöd bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(25)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(26)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201116.

(27)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de jordanska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den stora inverkan som stöd på över 90 miljoner euro kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till

storleken på unionens makroekonomiska stöd till Jordanien bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt avbryts eller upphävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 500 miljoner euro (unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Jordanien för att stödja landets ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Stödet ska bidra till att täcka Jordaniens betalningsbalansbehov såsom de fastställs i IMF-programmet.

2.Hela beloppet av unionens makroekonomiska stöd ska tillhandahållas Jordanien i form av lån.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina

genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

3.Kommissionen ska ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller av finansinstitut och låna dem vidare till Jordanien.

4.Kommissionen ska betala ut det makroekonomiska stödet i enlighet med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan Internationella valutafonden (IMF) och Jordanien, och de grundläggande principer och mål gällande ekonomiska reformer som fastställs i associeringsavtalet EU-Jordanien.

5.Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

6.Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under två och ett halvt år från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

7.Om Jordaniens finansieringsbehov minskar avsevärt under den period som unionens makroekonomiska stöd ska betalas ut jämfört med de ursprungliga prognoserna, ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller dra in stödet.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Jordanien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, och garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under unionens makroekonomiska stöds hela livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU17.

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de jordanska myndigheterna om vilka tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och som ska fastställas i ett samförståndsavtal (samförståndsavtalet) som ska innehålla en tidsram för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Jordanien genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i de offentliga finansförvaltningssystemen i Jordanien, däribland systemen för användning av unionens makroekonomiska stöd.

17Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj).

Framstegen när det gäller ömsesidigt öppnande av marknader, utveckling av en regelstyrd och rättvis handel och andra prioriteringar i unionens utrikespolitik ska också vederbörligen beaktas vid utformningen av de politiska åtgärderna. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen mot dessa mål.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen som kommissionen ska ingå med de jordanska myndigheterna.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, inbegripet att Jordaniens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Detta arbete ska samordnas nära med IMF och Världsbanken och vid behov med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Under förutsättning att de villkor som avses i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt i tre delutbetalningar. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2.Avsättningar för unionens makroekonomiska stöd ska om nödvändigt göras i enlighet med förordning (EU) 2021/947.

3.Kommissionen ska besluta att betala ut delbeloppen under förutsättning att samtliga följande villkor har uppfyllts:

a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram som innehåller kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder och som stöds av ett annat kreditarrangemang med IMF än ett säkerhetslån.

c)Ett tillfredsställande uppfyllande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som fastställs i samförståndsavtalet.

Den andra delutbetalningen ska i princip inte verkställas tidigare än tre månader efter den första delutbetalningen. Den tredje delutbetalningen ska i princip inte verkställas tidigare än tre månader efter den andra delutbetalningen.

4.Om de villkor som avses i punkt 3 första stycket inte uppfylls ska kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. I dessa fall ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt skjutits upp eller ställts in.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Jordaniens centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska fastställas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras av den jordanska centralbanken till det jordanska finansministeriet som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.För att finansiera stödet inom ramen för det makroekonomiska stödet i form av lån ska kommissionen ha befogenhet att låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitut i enlighet med artikel 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

2.Kommissionen ska ingå ett låneavtal med Jordanien avseende det belopp som anges i artikel 1. Närmare villkor för stöd inom ramen för det makroekonomiska stödet i form av lån ska i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Jordanien. Låneavtalet ska fastställa tillgänglighetsperioden och de detaljerade villkoren för det makroekonomiska stödet i form av lån, bland annat avseende de interna kontrollsystemen. Lånen ska beviljas på villkor som gör det möjligt för Jordanien att återbetala lånet under en lång period och eventuellt inbegripa en amorteringsfri period. Lånen ska ha en maximal löptid på 35 år.

3.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/104618.

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Jordaniens finansiella system, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I denna rapport ska

a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd till Jordanien granskas,

b)Jordaniens ekonomiska situation och framtidsutsikter samt vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som avses i artikel 3.1 bedömas,

c)det visas på sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, landets aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat samt kommissionens beslut att frigöra delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.

18Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.6 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 4

1.1.	Förslagets eller initiativets titel 4

1.2.Berörda politikområden 4

1.3.

Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål 4

1.4.1.	Allmänt/allmänna mål	4
1.4.2.	Specifikt/specifika mål	4

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas 4

1.4.4.Prestationsindikatorer 5

1.5.

Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet 5

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna. 5

1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument 6

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet 7

1.7.

Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING 8

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 8

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 8

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna 8

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 8

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 9

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER

INITIATIVET 10

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga

budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen11

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 11

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 14

3.2.3.	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen				15
3.2.4.	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen			17
3.2.5.	Bidrag från tredje part	17
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna		18

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

1.2.Berörda politikområden

Politikområde:Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet: Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Förslaget eller initiativet avser X en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd19  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1. Allmänt/allmänna mål:

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

”En ekonomi för människor” ”Ett starkare Europa i världen”

19I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

1.4.2. Specifikt/specifika mål:

a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd.

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

(1)Bidra till Jordaniens behov av extern finansiering med anledning av den kraftiga försämring av landets betalningsbalans som orsakats av den senaste tidens geopolitiska utveckling.

(2)Bidra till partnerlandets budgetbehov.

(3)Stödja konsolidering av de offentliga finanserna och extern stabilisering inom ramen för IMF-programmet.

(4)Stödja strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt.

1.4.4. Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Innan delutbetalningarna verkställs måste de jordanska myndigheterna rapportera om ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionens avdelningar samt lämna en utförlig rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna mot bakgrund av en utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Jordanien. EU:s delegation kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionen kommer även i fortsättningen att stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken för att ta del av dessa institutioners erfarenheter av pågående insatser i respektive partnerland.

Enligt förslaget till beslut ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utbetalningen av stödet kommer att vara villkorat av att de politiska förhandsvillkoren uppfylls och att det ekonomiska program som överenskommits mellan Jordanien och IMF, som godkändes av styrelsen den 10 januari 2024, genomförs på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen och de jordanska myndigheterna ska dessutom komma överens om särskilda politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal.

Stödet ska enligt planerna betalas ut i tre delutbetalningar. Utbetalningarna förväntas äga rum mellan 2024 och 2027.

Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Instrumentet för makroekonomiskt stöd är ett policybaserat instrument som syftar till att minska behov av extern finansiering på kort och medellång sikt. Mot bakgrund av den pågående regionala krisen kommer det makroekonomiska stödet att bidra till att ge myndigheterna ekonomiskt och offentligfinansiellt utrymme att vidta ekonomiska åtgärder mot krisen genom att göra det lättare för partnerlandet att hantera de ekonomiska svårigheter som förstärkts av den senaste tidens geopolitiska utveckling, särskilt kriget i Mellanöstern och den påföljande Röda havskrisen. Det föreslagna makroekonomiska stödet kommer att bidra till att främja makroekonomisk och politisk stabilitet i partnerlandet. Det makroekonomiska stödet kommer att komplettera stödet från internationella finansieringsinstitutioner, bilaterala givare och övriga finansiella institutioner i EU. Det kommer därigenom att bidra till att öka effekterna av det ekonomiska stödet från det internationella samfundet, liksom annat ekonomiskt stöd från EU, däribland budgetstödinsatser.

Genom att tillhandahålla långsiktig finansiering på mycket förmånliga villkor, som normalt är mer förmånliga än de som tillämpas av övriga internationella och bilaterala givare, förväntas det makroekonomiska stödprogrammet dessutom hjälpa regeringen att genomföra sin budget utan finanspolitiska avvikelser och bidra till en hållbar skuldsättning.

Utöver de ekonomiska effekterna av det makroekonomiska stödet kommer det föreslagna programmet att stärka regeringens reformvilja. Detta kommer bland annat att uppnås genom att utbetalningen av stödet villkoras på lämpligt sätt.

1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser i partnerländer blir föremål för efterhandsutvärderingar. De utvärderingar som hittills har gjorts (av slutförda makroekonomiska stödprogram) har visat att dessa insatser verkligen bidrar – även om effekten ibland är blygsam och indirekt – till en mer hållbar betalningsbalans, till makroekonomisk stabilitet och till strukturreformer i partnerlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på partnerlandets betalningsbalans och bidrog till att minska deras budgetbegränsningar. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer avsättningen för makroekonomiskt stöd i from av lån att täckas genom garantin för yttre åtgärder inom ramen för Europa i världen (instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete).

Eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

EU är en av de största givarna av stöd till Jordanien och stöder landets ekonomiska, strukturella och institutionella reformer samt det civila samhället. Det makroekonomiska stödet kompletterar i detta sammanhang EU:s andra externa insatser eller instrument till stöd för Jordanien. De politiska åtgärder som är förbundna med det makroekonomiska stödet avser utvalda bestämmelser i associeringsavtalet och prioriteringarna för partnerskapet EU- Jordanien.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument skulle vara att det bidrar till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Det makroekonomiska stödet ska inte vara ett fast ekonomiskt stöd utan upphöra så snart landets betalningsbalanssituation är på hållbar kurs igen.

Det makroekonomiska stödet skulle även vara ett komplement till de insatser som planeras av världssamfundet, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF och Världsbanken.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Att det makroekonomiska stödet ges i form av lån bidrar – tack vare hävstångseffekten – till ett mer effektivt utnyttjande av EU-budgeten och är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Kommissionen har befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna för både Europeiska unionens och Euratoms räkning med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare den starka kreditvärdigheten.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

–Giltigt i 2,5 år från och med ikraftträdandet av samförståndsavtalet, såsom anges i artikel 1.4 i beslutet.

–Budgetkonsekvenser från och med 2024 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2024 till och med 2027 för betalningsbemyndiganden

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)20

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

20Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget- implementation/Pages/implementation-methods.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Detta stöd är makroekonomiskt och utformat i överensstämmelse med det IMF-stödda ekonomiska programmet. Kommissionen kommer att övervaka denna insats genom att titta på framstegen i genomförandet av IMF-arrangemanget och i genomförandet av de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med partnerländernas myndigheter i ett samförståndsavtal med en frekvens som överensstämmer med antalet delutbetalningar (se även punkt 1.4.4).

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1. Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Utbetalningarna av det makroekonomiska stödet är villkorade av tillfredsställande resultat av granskningar och knutet till uppfyllandet av villkoren för varje insats. Tillämpningen av villkoren övervakas noggrant av kommissionen i nära samarbete med unionens delegationer.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker som identifierats

Det finns risker relaterade till det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med dess förvaltning, hur det genomförs och den politiska situationen.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet kan användas på ett bedrägligt sätt. Eftersom det makroekonomiska stödet inte ges för specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på centralbankens och finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

En andra risk hänger samman med möjligheten att partnerlandet inte fullgör sina ekonomiska åtaganden gentemot EU i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet i form av lån (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket till exempel kan ske om landets betalningsbalans och finansiella ställning kraftigt försämras.

Internkontrollsystem

Det makroekonomiska stödet ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

På förhand: Kommissionens bedömning av mottagarlandets förvaltnings- och kontrollsystem. För varje mottagarland gör kommissionen, med hjälp av konsulter, en operativ förhandsbedömning av ekonomihanteringsprocesser och kontrollmiljö. En analys av centralbankens och finansministeriets redovisningsförfaranden, åtskillnad mellan ansvarsområden och interna/externa revisionsfunktioner görs för att uppnå en rimlig förvissning om sund ekonomisk förvaltning. Om brister upptäcks fastställs villkor som måste uppfyllas för att stödet ska betalas ut. Vid behov införs även särskilda arrangemang för utbetalningarna (t.ex. öronmärkta konton).

Under genomförandet: Kommissionens kontroller av partnerlandets regelbundna redovisningar. Utbetalning förutsätter 1) att GD ECFIN:s personal, i nära samarbete med EU:s delegationer och externa intressenter som IMF, har övervakat uppfyllandet av överenskomna villkor, och 2) det normala kontrollförfarande som görs genom ekonomihanteringsprocesser (modell 2) som används inom GD ECFIN, bl.a. den finansiella enhetens kontroll av att ovannämnda villkor för utbetalning av stödet är uppfyllda. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrutna eller tillfälligt inställda betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan vid behov förekomma (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med mottagarländerna.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Befintliga kontrollsystem, t.ex. de operativa förhandsbedömningarna och efterhandsutvärderingarna, säkerställde en effektiv felprocent när det gäller utbetalningarna av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

För att minska riskerna för bedräglig användning har flera åtgärder vidtagits och kommer att vidtas.

Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Stödet kommer dessutom knytas till ett antal specifika villkor gällande bland annat den statliga finansförvaltningen för att stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos partnerlandets centralbank.

Det makroekonomiska stödet kan slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
		utgifter

Rubrik i				från
den				från
den				kandidatlän		övriga inkomster
fleråriga				kandidatlän	från andra	övriga inkomster
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	från andra	avsatta för
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	från Efta-	der och	tredjeländ	avsatta för
n		diff.21	länder22	potentiella	tredjeländ	särskilda
n		diff.21	länder22	potentiella	er	särskilda
				kandidatlän	er	ändamål
				kandidatlän		ändamål
				der23

14.02.01.70 NDICI – Europa i världen –

Avsättning till	den gemensamma	Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej
avsättningsfonden	[Makroekonomiskt	Diff.	Nej	Nej	Nej	Nej
avsättningsfonden	[Makroekonomiskt
stöd i form av lån – EAG]

Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

 Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

budgetramen

År

För in så många år som behövs

GD: ECFIN

för att redovisa varaktigheten för

TOTALT

2024

2025

2026

2027

inverkan på resursanvändningen

(jfr punkt 1.6)

 Driftsanslag

Budgetrubrik24

Åtaganden

(1a)

40,25

4,75

14.02.01.70 NDICI – Europa i världen –

Avsättning till

den gemensamma

Betalningar

(2 a)

40,25

4,75

avsättningsfonden

[Makroekonomiskt

stöd i form av lån – EAG]

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen

för särskilda program25

Budgetrubrik

Åtaganden

(3)

0,15

14.20.03.01

Betalningar

(4)

0,15

24Enligt den officiella kontoplanen.

25Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Åtaganden	=1a+1b	40,25	4,90	45,15
TOTALA anslag	Åtaganden	+3	40,25	4,90	45,15
		+3


för DG ECFIN	Betalningar	=2a+2b	40,25	4,90	45,15
	Betalningar	+3	40,25	4,90	45,15
		+3


 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	40,25	4,75	45

	Betalningar	(5)	40,25	4,75	45
	Betalningar	(5)	40,25	4,75	45

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)		0,15	0,15
genom ramanslagen för särskilda program		(6)		0,15	0,15
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6	40,25	4,90	45,15
för RUBRIK 6
för RUBRIK 6	Betalningar		40,25	4,90	45,15
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6	40,25	4,90	45,15

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

 TOTALA driftsanslag (alla rubriker	Åtaganden	(4)
avseende driftsanslag)	Betalningar	(5)

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för särskilda program (alla
driftsrelaterade rubriker)		(6)

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6
för RUBRIK 1–6
för RUBRIK 1–6
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6
(referensbelopp)	Betalningar	=5+ 6
(referensbelopp)


Rubrik i den fleråriga		7	”Administrativa utgifter”
budgetramen		7	”Administrativa utgifter”
budgetramen

Detta avsnitt bör fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	TOTALT
2024	2025	2026	2027	TOTALT
2024	2025	2026	2027

GD ECFIN

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

GD ECFIN TOTALT	Anslag

TOTALA anslag

för RUBRIK 7(summa åtaganden =

i den fleråriga budgetramen

summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	TOTALT
2024	2025	2026	2027

	TOTALA anslag		Åtaganden
	för RUBRIK 1–7
	för RUBRIK 1–7		Betalningar
	i den fleråriga budgetramen		Betalningar

3.2.2. Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål			År 2024		År 2025			År 2026				År 2027				TOTALT
och output
	Typ26		Numme	Kost	Nummer	Kos		Nummer		Kostn		Nummer		Kostn		Totalt		Total
	Typ26		r	n.	Nummer	tn.		Nummer		.		Nummer		.		antal		kostnad
			r	n.		tn.				.				.		antal		kostnad
	Avsättningar för
- Output 1	garantin för yttre						1		40,25		1		4,75		1		45
	åtgärder
- Output 2	Efterhandsutvärder										1		0,15		1		0,15
- Output 2	ing										1		0,15		1		0,15
	ing

Delsumma för specifikt mål nr 1		1				-	-		-		-		1		0,15		2

TOTALA KOSTNADER		1				-	-		-		-		1		0,15		2

26Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

3.2.3. Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

XFörslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	TOTALT
2024	2025	2026	2027	TOTALT
2024	2025	2026	2027

RUBRIK 7

i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

Delsumma för RUBRIK

i den fleråriga budgetramen

Utanför RUBRIK 727

i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter

av administrativ natur

Delsumma

utanför RUBRIK 7

i den fleråriga budgetramen

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

27Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

XFörslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År	År	År	År
		2024	2025	2026	2027
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i
medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier
finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz28	- vid huvudkontoret
XX 01 xx yy zz28
	- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och	Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta
tillfälligt anställda	med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet
	och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla fram
	samförståndsavtalet med Jordaniens myndigheter, granska
	rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som
	görs med att uppfylla villkoren.
	Enhetschef/vice enhetschef Dir. D: Bistå direktören med att
	förvalta	åtgärden,	samarbeta	med	rådet	och
	Europaparlamentet för antagande av beslutet och
	godkännande av samförståndsavtalet, förhandla med
	myndigheterna i Jordanien om samförståndsavtalet och
	låneavtalet (tillsammans med GD BUDG), granska
	rapporter och bedöma de framsteg som görs med att
	uppfylla villkoren.
	GD Budget: Utforma låneavtalet, förhandla fram det med
	Jordaniens myndigheter och få det godkänt av ansvariga
	kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter.

28Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till landet. Utföra administrativa uppgifter för att följa upp återbetalningen av lånet/lånen. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal	Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd

	(Dir. D): Utarbeta beslutet och samförståndsavtalet, ha
	kontakt med myndigheter och internationella finansiella
	institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från
	kommissionens	avdelningar	och	kommissionens
	förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha
	kontakt med externa experter för den operativa
	bedömningen och efterhandsutvärderingen.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År				För in så många år som behövs
År	År	År	År	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
n29	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
n29	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
				(jfr punkt 1.6)

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

29Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

XFörslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:  Påverkan på egna medel

 Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna30
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År		År	År	För in så många år som behövs för att
	budgetåret	År	År		År	År	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
		n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

30Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.