Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Republiken Nordmakedonien

EU-dokument COM(2023) 74

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.2.2023

COM(2023) 74 final

2023/0034 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Republiken Nordmakedonien

{SWD(2023) 42 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Med tanke på Nordmakedoniens starka beroende av importerad energi ledde kraftigt stigande gas- och elpriser till en betydande försämring av de externa balanserna under 2022. Med stöd av en sund ekonomisk och monetär politik och ett beslutsamt genomförande av reformer var ekonomin på god väg att återhämta sig från det bakslag som orsakats av covid-19. Den kraftiga uppgången i de globala livsmedels- och energipriserna började dock påverka den inhemska efterfrågan och landets externa balans negativt. Trots stora inflöden av remitteringar från utlandet har en betydande ökning av underskottet i landets handels- och bytesbalans uppstått sedan början av 2022. Valutareserverna minskade i början av 2022, främst till följd av stigande importpriser och avbetalningar på utlandsskulden, men har stabiliserats sedan sommaren. BNP-tillväxten på 12-månadersbasis låg fortfarande i genomsnitt på 2,6 % under första halvåret 2022, men sjönk till 2 % tredje kvartalet. Stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stigande inflation och stramare finansieringsvillkor kommer att minska den inhemska efterfrågan ytterligare. Exporten påverkas av svagare extern efterfrågan och fortsatta störningar i leveranskedjan, särskilt sådana störningar som påverkar produktionen av fordonskomponenter som är en av landets viktigaste exportsektorer.

Mot bakgrund av stramare globala finansiella villkor, högre energipriser och större förluster än väntat för den inhemska statsägda elproducenten, förnyade Nordmakedoniens regering sin begäran om makroekonomiskt stöd den 18 oktober 2022. Kommissionen hade avvaktat med att fatta beslut om regeringens ursprungliga begäran om makroekonomiskt stöd, som lämnades in den 19 april 2022, främst på grund av att ekonomin fortfarande var relativt motståndskraftig och eftersom det fanns en del andra möjliga sätt att tillgodose de externa finansieringsbehoven under 2022. I april hade regeringen redan säkrat ett godkännande från Internationella valutafondens (IMF) delegation för en PLL-kreditlina (Precautionary and Liquidity Line) på upp till 530 miljoner EUR som är tillgänglig under 24 månader och som godkändes officiellt av IMF:s exekutivstyrelse den 22 november 2022. IMF uppskattar att landets externa finansieringsbehov under 2023 kommer att uppgå till cirka 1,5 miljarder EUR, vilket återspeglar ett stort underskott i bytesbalansen och stora avbetalningar på den offentliga utlandsskulden (inklusive en euroobligation som förfaller i juli 2023). Med tanke på den stora osäkerheten kring möjligheten att få, och kostnaderna för, extern marknadsbaserad finansiering (som antas täcka mer än hälften av landets externa finansieringsbehov 2023) lägger kommissionen nu fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om att bevilja ett makroekonomiskt stödlån på upp till 100 miljoner EUR till Nordmakedonien. Förslagets rättsliga grund kommer att vara artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle hjälpa Nordmakedonien att täcka en del av landets återstående externa finansieringsbehov under 2023, som uppskattas till 800 miljoner EUR enligt IMF:s referensscenario. Transaktionen skulle minska landets sårbarheter på kort sikt vad gäller betalningsbalansen och de offentliga finanserna, och visa att EU stöder landet i denna svåra situation. Dess utformning och genomförande skulle beakta de politiska riktlinjer som man enades om i de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska

och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan och Turkiet av den 24 maj 20221, samt det program Nordmakedonien och IMF har kommit överens om2.

Utbetalningen skulle ske i två delbetalningar. Delutbetalningarna skulle villkoras av att framsteg görs med genomförandet av ett antal politiska åtgärder som kommissionen och myndigheterna ska komma överens om i ett samförståndsavtal, och att IMF- programmet genomförs på ett tillfredsställande sätt. Samförståndsavtalet kommer sannolikt att inriktas på politiska reformer som rör finanspolitisk styrning, skattepolitik, förvaltning av offentliga investeringar, offentlig-privata partnerskap, företagsklimat, insyn i statligt stöd, energieffektivitet, reform av rättsväsendet och kampen mot korruption. De politiska åtgärderna kommer att syfta till att åtgärda några av de viktigaste svagheterna i Nordmakedoniens ekonomi och dess system för ekonomisk styrning.

Som beskrivs närmare kommissionens arbetsdokument, som åtföljer detta förslag, och även med tanke på kommissionens bedömning av det politiska läget, anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förhandsvillkoren för det föreslagna makroekonomiska stödet har uppfyllts.

•Allmän bakgrund

Efter att delvis ha återhämtat sig från den pandemirelaterade recessionen har Nordmakedonien drabbats hårt av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. BNP sjönk med 4,7 % 2020, men återhämtade sig med 3,9 % 2021 med draghjälp från den inhemska efterfrågan. Remitteringar från utlandet återgick till nivåerna före krisen och stärkte hushållens disponibla inkomster. Åtgärderna för att begränsa spridningen av covid-19 har gradvis hävts. Tillväxten avtog mot slutet av 2021 när den externa efterfrågan försvagades, störningarna i de globala leveranskedjorna ökade och de globala livsmedels- och energipriserna började stiga snabbt (vilket underblåstes ytterligare av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022). Nordmakedonien har begränsad direkt exponering mot Ryssland och Ukraina, men landets ekonomi är känslig för stigande råvarupriser. Regeringens insatser för att begränsa effekterna på hushåll och småföretag har lett till att de offentliga utgifterna har ökat till en nivå som med god marginal överstiger den ursprungliga budgeten. Kraftigt stigande livsmedels- och energipriser ledde till att inflationen ökade till nästan 20 % hösten 2022. BNP ökade med 2,6 % under första halvåret 2022, delvis tack vare ökade investeringar, men denna ökning berodde till stor del på att företagens lager ökade. Den årliga tillväxten minskade till 2 % tredje kvartalet 2022.

Landets ställning gentemot omvärlden började försämras i slutet av 2021 när importpriserna steg kraftigt. Underskottet i bytesbalansen uppgick till 3,5 % av BNP 2021 (samma som 2020). Detta låg över genomsnittet på 1,5 % under perioden 2017–2019. Handelsbalansen har dock försämrats stadigt sedan sista kvartalet 2021, främst på grund av stigande energipriser och landets stora beroende av energiimport. Nordmakedonien importerar mer än 30 % av sitt inhemska energibehov och är helt beroende av import av gas och olja. På grund av den kraftigt försämrade energibalansen steg det glidande medelvärdet över fyra kvartal för bytesbalansunderskottet till 7,3 % av BNP tredje kvartalet 2022, jämfört med 1 % tredje kvartalet 2021. Detta trots den markanta ökningen av privata transfereringar (remitteringar) och överskottet i tjänstebalansen, som fick god draghjälp av återhämtningen

https://www.consilium.europa.eu/media/56385/st09459-en22.pdf https://www.imf.org/en/Publications/CR/Issues/2022/11/29/Republic-of-North-Macedonia-Request-for- an-Arrangement-under-the-Precautionary-and-525935

inom turistnäringen. Utlandsskulden minskade varje år mellan 2016 och 2019, men steg med 7,3 procentenheter 2020 till 80,3 % av BNP och steg ytterligare till 81,4 % 2021, främst till följd av fortsatt utländsk finansiering av krisbetingade behov.

Valutareserverna minskade kraftigt under första halvåret 2022, främst på grund av ökad energiimport och avbetalningar på utlandsskulden. Valutareserverna minskade med över 14 % under första halvåret 2022 på grund av att inhemskt sparande i denar i allt större utsträckning lades om till sparande i euro, en ökning av energiimporten, avbetalningar på utlandsskulden och lägre värderingar av värdepappersinnehav. I början av 2022, under en period med hög energiimport, gjorde centralbanken interventioner på valutamarknaden för att stödja växelkursens de facto-bindning till euron. Valutamarknaderna stabiliserades något under sommaren på grund av säsongsmässigt stora inflöden av utländsk valuta som översteg centralbankens förväntningar och stöddes av en privat placering i statspapper på 250 miljoner EUR i Tyskland i september. Valutareserven ökade varje månad mellan juli och december, då den uppnådde 100 % av IMF:s indikator för reservens tillräcklighet och motsvarar nu 3,9 månaders import. Reserverna förväntas dock minska igen i takt med att vintersäsongen fortsätter och energiimporten ökar ytterligare.

Centralbanken har stramat åt penningpolitiken för att motverka stigande inflationsförväntningar och skydda valutans de facto-bindning till euron. Den totala inflationen steg till 19,8 % i oktober 2022, vilket återspeglar den globala energi- och livsmedelsprischockens stora genomslag, men dämpades något i november och december. Sedan april 2022 har styrräntan höjts med 350 punkter i åtta på varandra följande steg till 4,75 %, vilket ökat spreaden i förhållande till Europeiska centralbanken (ECB). I juni och september ändrade centralbanken också räntorna på kassakravsmedel för att förhindra den omläggning till inlåning i euro som var en viktig faktor bakom minskningen av valutareserverna i början av 2022. Dessa åtgärder har minskat inflationsförväntningarna och trycket på växelkursen.

Myndigheterna har reagerat på de externa chockerna med betydande offentligfinansiellt stöd. Utöver löpande utgifter för att stödja energisektorn och upprätthålla subventionerade elpriser för hushållen antog myndigheterna i Nordmakedonien ett åtgärdspaket på 400 miljoner EUR i mars 2022 och ett annat i oktober, till ett värde av 350 miljoner EUR, för att skydda hushållen mot stigande livsmedels- och energipriser och för att hjälpa företagen att upprätthålla likviditeten. Till stor del på grund av att investeringsbudgeten inte genomförts fullt ut låg underskottet i de offentliga finanserna för hela 2022 på 4,3 % av beräknad BNP, vilket var lägre än det reviderade målet (5,3 %) och i linje med regeringens ursprungliga mål. Regeringen avser att fortsätta att stödja de olönsamma inhemska elproducenterna och slutkonsumenterna även under 2023, men på ett mer riktat sätt. Nivån på den offentliga bruttoskulden och statsskulden (inklusive de statsägda företagens skuld) förblev måttlig, men steg markant under 2020 och 2021, vilket återspeglar stora budgetunderskott och, under 2020, en minskning av BNP.

I 2023 års budget, som antogs av parlamentet i december 2022, höjdes underskottsmålet för de offentliga finanserna (jämfört med de ursprungliga planerna i den medelfristiga finanspolitiska strategin från maj 2022) från 4,2 % till 4,6 % av BNP. Samtidigt sänkte regeringen prognosen för real BNP-tillväxt för 2023 till 2,9 %. 2023 års budget innehåller en liten konsolideringseffekt till följd av tillbakadragandet av vissa finanspolitiska stimulansåtgärder samt en minskning av subventionerna till det statligt ägda elföretaget. Den bygger på ett antal finanspolitiska konsolideringsåtgärder, särskilt inkomstförstärkande reformer av skattesystemet, som regeringen antog i december 2022. I linje med de politiska

riktlinjerna i de gemensamma slutsatserna från maj 2022 förväntas det krisrelaterade offentligfinansiella stödet att bli bättre inriktat på utsatta grupper.

I kommissionens höstprognos förutses en dämpad tillväxt och en viss minskning av underskottet i de offentliga finanserna efter 2022, medan riskerna är tydliga nedåtrisker. BNP-tillväxten under 2022 och 2023 kommer att avta till 2,3 % respektive 2,5 %, eftersom den höga inflationen hämmar den inhemska efterfrågan. Underskottet i de offentliga finanserna förväntas förbli högt under 2023 på grund av det fortsatta behovet av att stödja ekonomin under energikrisen. Regeringen kan därför behöva skjuta upp sin planerade konsolidering av de offentliga finanserna med ytterligare ett år. Samtidigt är regeringen fast besluten att genomföra sin reformagenda för förvaltningen av de offentliga finanserna. Den nya grundläggande budgetlagen, som antogs av parlamentet i juli 2022, sätter ett tak för budgetunderskottet (3 % av BNP i icke krisdrabbade perioder) och den offentliga skulden (60 % av BNP) och kommer, när den väl har tillämpats, att förankra finanspolitiken på medellång sikt. Tillväxtutsikterna kan hotas om geopolitiska utmaningar leder till ytterligare energi- och livsmedelsprischocker, eventuellt i kombination med en ytterligare åtstramning av de globala finansiella villkoren och större svårigheter att få tillgång till kapital för tillväxtekonomier. Å andra sidan skulle processen för anslutning till EU kunna främja reformer och finanspolitisk och extern hållbarhet, bland annat genom att ytterligare öka inflödet av utländska direktinvesteringar.

Behovet av extern finansiering är stort under 2023 och marknadsläget fortsatt instabilt. IMF har uppskattat landets externa bruttofinansieringsbehov 2023 till 1,5 miljarder EUR. Detta inbegriper ett stort behov av att refinansiera lån, främst till följd av att staten måste betala tillbaka 450 miljoner EUR för sin euroobligation från 2016. Sammantaget utgår IMF från att regeringen kommer att ta upp 800 miljoner EUR i lån på utländska marknader. Detta kan visa sig bli svårt med tanke på den nuvarande geopolitiska osäkerheten och det besvärliga finansiella läget. Nordmakedonien har som statlig låntagare haft en stadig tillgång till internationella kapitalmarknader till gynnsamma villkor. Avkastningsskillnaderna mellan statsobligationer har dock ökat avsevärt under de senaste månaderna i takt med att det finansiella läget har hårdnat och planerna på att emittera euroobligationer har lagts på is i hela västra Balkan. I detta sammanhang skulle det föreslagna makroekonomiska stödet hjälpa Nordmakedonien att tillgodose sina återstående finansieringsbehov.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Europaparlamentet och rådet antog den 25 maj 2020 beslut (EU) 2020/701 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19- pandemin. Därmed fick Nordmakedonien 160 miljoner EUR i lån som betalades ut 2020– 2021.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

EU och Nordmakedonien ingick ett stabiliserings- och associeringsavtal 2001, som trädde i kraft 2004. Rådet beviljade landet status som kandidatland 2005. Sedan oktober 2009 har kommissionen kontinuerligt rekommenderat att anslutningsförhandlingar ska inledas med Nordmakedonien. I mars 2020 godkände Europeiska rådet rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien3. Den 19 juli 2022 hölls den första regeringskonferensen om anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien, efter rådets godkännande av förhandlingsramen. Kommissionen inledde omedelbart den analytiska granskning av EU:s regelverk som är det första steget i förhandlingsprocessen.

EU är Nordmakedoniens viktigaste handelspartner. Under 2021 stod EU för 77,3 % av Nordmakedoniens totala export och för 46,2 % av den totala importen. EU-länderna är också de viktigaste investerarna i Nordmakedonien och stod för 56 % av det totala inflödet av utländska direktinvesteringar 2021 och 62 % av de totala ingående stocken av direktinvesteringar 2020.

EU:s kandidatländer är berättigade till makroekonomiskt stöd om de uppfyller vissa villkor. EU:s makroekonomiska stöd skulle komplettera och förbättra ändamålsenligheten vad gäller annat ekonomiskt stöd till landet, såsom det som erbjuds inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), inbegripet budgetstöd. Detta inbegriper 80 miljoner EUR i budgetstöd inom ramen för EU:s nya energistödspaket till västra Balkan på 1 miljard EUR.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom målet att stabilisera Nordmakedoniens ställning gentemot omvärlden inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva, utan kan bättre uppnås av Europeiska unionen. Detta beror främst på budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en nära samordning mellan givarna för att maximera stödets omfattning och effekter.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det är begränsat till det minimum som krävs för att uppnå målen om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och inte går utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål.

Enligt kommissionen motsvarar det föreslagna nya makroekonomiska stödet, på grundval av IMF:s beräkningar i samband med PLL-kreditlinan, omkring 12,5 % av Nordmakedoniens externa finansieringsbehov under 2023. Med tanke på den förebyggande karaktären hos IMF- programmet (som ska betala ut stöd under 2023 och endast ”vid behov” 2024) är detta stöd förenligt med andra makroekonomiska stödåtgärders praxis när det gäller ansvarsfördelning.

3https://www.consilium.europa.eu/media/43099/26-vc-euco-statement-sv.pdf

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar (bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation) och lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av de åtgärder i Nordmakedonien som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet ges som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Nordmakedonien. Kommissionens avdelningar har samrått med IMF och Världsbanken vid utarbetandet av detta förslag. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med myndigheterna i Nordmakedonien.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i budgetförordningen genomförde kommissionens avdelningar i juni 2020, och inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet till följd av covid-19, en operativ bedömning av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Nordmakedonien för att förvissa sig om att de förfaranden som finns för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Bedömningen baserades på en etablerad metod och byggde på befintlig dokumentation från kommissionens budgetstödprogram i Nordmakedonien och dess tekniska bistånd för att förbättra den statliga finansförvaltningen. I bedömningen fann man att Nordmakedonien uppfyller kravet för att ha rätt till budgetstöd från EU, nämligen att landet har ett tillräckligt trovärdigt och relevant program för att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna. I den senaste rapporten om offentliga utgifter och ekonomisk ansvarighet från maj 2022 bekräftades att landets statliga finansförvaltning uppfyller de grundläggande kraven för budgetstöd. I riskhanteringsramen för 2021 bedömdes risken när det gäller den statliga finansförvaltningen i Nordmakedonien som måttlig.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att hantera allvarliga betalningsbalansproblem i länder utanför EU. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning4, eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.

Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s kandidatländer. Det nya makroekonomiska stödet och det tillhörande ekonomiska anpassnings- och reformprogrammet kommer att bidra till att minska Nordmakedoniens kortsiktiga finansieringsbehov och stödja politiska åtgärder för att stärka betalningsbalansen, de offentliga finansernas hållbarhet och hållbar tillväxt på medellång sikt, och därigenom komplettera det PLL-program som IMF:s styrelse antog i november 2022. De politiska

4SWD(2015) 111 final

villkoren bör vara inriktade på att avhjälpa några av de viktigaste svagheterna i landets ekonomi och ekonomiska styrningssystem. Möjliga villkor skulle i princip kunna vara reformer för att stärka den finanspolitiska styrningen, skattepolitiken, förvaltningen av offentliga investeringar, offentlig-privata partnerskap, företagsklimatet, insyn i statligt stöd, energieffektivitet, reform av rättsväsendet och kamp mot korruption.

•Grundläggande rättigheter

EU:s kandidatländer är berättigade till makroekonomiskt stöd. Ett förhandsvillkor för beviljande av makroekonomiskt stöd är att det stödberättigade landet respekterar gällande demokratiska mekanismer, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

Som konstaterades i kommissionens meddelande från 2022 om EU:s utvidgningspolitik5 var inledandet av EU:s anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien 2022 ett stort genombrott och början på en ny fas i förbindelserna mellan EU och Nordmakedonien. Som också påpekas i meddelandet är den rättsliga ramen för skydd av grundläggande rättigheter i Nordmakedonien generellt i linje med EU:s normer, men tillämpningen måste förbättras.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det föreslagna makroekonomiska stödet på upp till 100 miljoner EUR till Nordmakedonien ska enligt planerna betalas ut i två lika stora delbetalningar som ska göras mellan 2023 och 2024. Avsättningsnivån för lånet på 100 miljoner EUR på 9 % av garantin för yttre åtgärder kommer att planeras inom ramen för IPA till ett totalt belopp på 9 miljoner EUR (budgetpost 15.020203 IPA III – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden (garantin för yttre åtgärder – makroekonomiskt stöd).

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen kommer att ställa det makroekonomiska stödet till Nordmakedoniens förfogande till ett totalt belopp på upp till 100 miljoner EUR, som kommer att tillhandahållas i form av medel- och långfristiga lån, och bidra till att täcka Nordmakedoniens återstående finansieringsbehov under 2023–2024. Stödet ska enligt planerna betalas ut i två delbetalningar med jämna intervall under det makroekonomiska stödets löptid, förutsatt att de politiska åtgärder som är knutna till varje delutbetalning har genomförts fullt ut.

Kommissionen kommer att förvalta det makroekonomiska stödet. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och myndigheterna i Nordmakedonien ska i ett samförståndsavtal komma överens om strukturreformer i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat om när och i vilken ordning de ska vidtas. Dessutom skulle utbetalningarna, vilket normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, villkoras av ett antal punkter, däribland tillfredsställande resultat av de granskningar som görs inom ramen för IMF-programmet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med myndigheterna i Nordmakedonien för att övervaka framstegen med de politiska åtgärderna och de ovannämnda förhandsvillkoren.

5COM(2022) 528 final

2023/0034 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Republiken Nordmakedonien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Republiken Nordmakedonien (Nordmakedonien) fortsätter att utvecklas inom ramen för EU:s stabiliseringsavtal och de anslutningsförhandlingar till EU som inleddes i juli 2022.

(2)Nordmakedoniens ekonomi har påverkats avsevärt av recessionen 2020 till följd av covid-19-pandemin och av den senaste tidens energikris. Situationen bidrog till landets betydande finansieringsgap, försämrade ställning gentemot omvärlden och växande offentligfinansiella behov.

(3)Nordmakedoniens regering har visat en stark beslutsamhet att genomföra ytterligare reformer med fokus på de centrala politikområden som fastställdes i ministrarnas gemensamma slutsatser från maj 2022 och som inbegriper grundläggande områden såsom rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen.

(4)Nordmakedonien har framgångsrikt slutfört den makroekonomiska stödinsatsen i samband med covid-196, eftersom alla reformåtgärder som överenskommits med unionen i samförståndsavtalet har genomförts.

(5)Regeringen ingick i april 2022 en överenskommelse med IMF:s delegation om en PLL-kreditlina på upp till 530 miljoner EUR som är tillgänglig under 24-månader och som därefter godkändes officiellt av IMF:s exekutivstyrelse den 22 november 2022. IMF-programmet syftar till att mildra effekterna av den försämrade ställningen gentemot omvärlden, stödja konsolideringen av de offentliga finanserna och påskynda strukturreformerna på ett antal områden, bland annat vad gäller skattepolitik och offentliga investeringar.

(6)Med tanke på att både den ekonomiska situationen och de ekonomiska utsikterna försämrats begärde Nordmakedonien först i april 2022 om kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen. Kommissionen avvaktade dock med att fatta beslut om denna begäran på is, eftersom Nordmakedoniens ekonomi fortfarande var

6Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19-pandemin (EUT L 165, 27.5.2020, s. 31).

ganska motståndskraftig vid denna tidpunkt och det fanns en del andra möjliga sätt att tillgodose 2022 års externa finansieringsbehov. Nordmakedoniens regering förnyade sin begäran om makroekonomiskt stöd i oktober 2022.

(7)Eftersom Nordmakedonien är ett kandidatland och inledde anslutningsförhandlingar i juli 2022 anses landet vara berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(8)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(9)Eftersom det fortfarande finns ett betydande återstående externt finansieringsbehov i landets betalningsbalans, utöver de behov som tillgodosetts med de medel som tillhandahållits av IMF, anses det makroekonomiska stöd som ska ges till Nordmakedonien under de rådande exceptionella omständigheterna vara ett lämpligt svar på landets begäran om stöd för att stabilisera sin ekonomi, i samverkan med IMF- programmet. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Nordmakedoniens ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda samt utgöra ett komplement till de resurser som görs tillgängliga inom ramen för IMF:s finansiella arrangemang.

(10)Syftet med unionens makroekonomiska stöd bör vara att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Nordmakedonien och därmed främja landets ekonomiska och sociala utveckling.

(11)Unionens makroekonomiska stöd förväntas gå hand i hand med genomförandet av utbetalningar av budgetstöd inom ramen för föranslutningsinstrumentet.

(12)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs efter en kvantitativ bedömning av Nordmakedoniens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och vikten av att säkerställa en rättvis ansvarsfördelning mellan unionen och andra givare, samt till det befintliga utnyttjandet av unionens andra externa finansieringsinstrument i Nordmakedonien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(13)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med viktiga principer, mål och åtgärder inom ramen för unionens yttre åtgärder och andra relevanta politikområden.

(14)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Nordmakedonien. Kommissionen och den höga representanten bör ha ett nära samarbete under hela genomförandet av det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(15)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Nordmakedoniens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(16)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Nordmakedonien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar inom den statliga finansförvaltningen, samhällsstyrningen och tillsynen av den finansiella sektorn, samt bidra till strukturreformer som främjar en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen.

(17)För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens finansiella intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Nordmakedonien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller och att Europeiska revisionsrätten ska utföra revisioner.

(18)Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(19)De avsättningar som krävs för makroekonomiskt stöd i form av lån bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(20)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(21)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20117.

(22)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om sådana villkor med Nordmakedoniens myndigheter under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den stora inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Nordmakedonien bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt avbryts eller upphävs.

(23)Med tanke på det begränsade ekonomiska stödet (100 miljoner EUR), dess engångskaraktär och den önskade tidsramen för utbetalningen skulle en metod med

back-to-back-finansiering säkerställa mer flexibilitet och effektivitet i upplåningstransaktionerna jämfört med den diversifierade finansieringsstrategin. Som ett undantag bör kommissionen därför finansiera lånedelbetalningarna på kapitalmarknaden back-to-back och inte genom att använda sin diversifierade

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

finansieringsstrategi enligt artikel 220a i budgetförordningen. Det är därför lämpligt att finansiera det ekonomiska stödet genom enskilda finansiella transaktioner.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 100 miljoner EUR (unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Nordmakedonien i syfte att stödja landets ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Hela beloppet ska ges i form av lån. Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd förutsätter att Europaparlamentet och rådet godkänner unionens budget för det relevanta året. Stödet ska bidra till att täcka de betalningsbalansbehov som Nordmakedonien har enligt IMF-programmet.

2.För att finansiera lånet ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut och låna vidare motsvarande belopp till Nordmakedonien på de villkor som gäller för upplåningen. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på upp till 15 år.

3.Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Nordmakedonien och med de grundprinciper och mål för ekonomiska reformer som fastställs i stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Nordmakedonien.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

4.Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under en period på två och ett halvt år, med början från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.Om Nordmakedoniens finansieringsbehov minskar avsevärt jämfört med de ursprungliga prognoserna under den period som unionens makroekonomiska stöd betalas ut ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Nordmakedonien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under hela den makroekonomiska stödinsatsens livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU8.

8Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

Artikel 3

1.Kommissionen ska i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2 träffa en överenskommelse med myndigheterna i Nordmakedonien om tydligt definierade villkor avseende ekonomisk politik och finanser, med tonvikt på strukturreformer och sunda offentliga finanser, vilka ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och fastställas i ett samförståndsavtal (samförståndsavtalet) tillsammans med en tidsram för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Nordmakedonien genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektivitet, transparens och möjligheten att utkräva ansvar inom Nordmakedoniens statliga finansförvaltning, inbegripet landets system för användning av unionens makroekonomiska stöd. När politiska åtgärder utformas ska vederbörlig hänsyn även tas till framsteg när det gäller det ömsesidiga öppnandet av marknader, utvecklingen av en regelbaserad och rättvis handel samt andra prioriteringar i unionens utrikespolitik. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen mot dessa mål.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Nordmakedonien.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, bland annat att Nordmakedoniens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Kommissionens kontroller ska ske i nära samordning med IMF och Världsbanken och vid behov även med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Med förbehåll för villkoren i punkt 3 ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt i två lika stora utbetalningar.

2.Avsättningar för unionens makroekonomiska stöd ska, om nödvändigt, göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.

3.Kommissionen ska fatta beslut om att verkställa delutbetalningarna under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram som innehåller kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder och stöds av ett annat kreditarrangemang med IMF.

(c)Ett tillfredsställande uppfyllande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som fastställs i samförståndsavtalet.

Den andra delutbetalningen ska i princip frigöras tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen frigjorts.

Om villkoren i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. Kommissionen ska i så

fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt avbrutits eller ställts in.

4.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Nordmakedoniens centralbank. Med förbehåll för de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse på återstående finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till Nordmakedoniens finansministerium som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.Upp- och utlåningstransaktionerna i samband med unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med samma valuteringsdag och får inte involvera unionen i löptidsomvandling eller utsätta unionen för valuta- eller ränterisk eller andra kommersiella risker.

2.Om omständigheterna så medger, och på Nordmakedoniens begäran, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lånevillkoren inkluderar en klausul om förtida återbetalning och att det finns en motsvarande klausul i villkoren för upplåningstransaktionerna.

3.Om omständigheterna medger en förbättring av räntan på lånet, och på Nordmakedoniens begäran, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

4.Nordmakedonien ska bära unionens alla kostnader i samband med upp- och utlåningstransaktioner enligt detta beslut.

5.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/20189.

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Det låneavtal som ska ingås med Nordmakedoniens myndigheter ska innehålla bestämmelser varigenom följande uppnås:

(a)Det säkerställs att Nordmakedonien regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som tillhandahållits enligt detta beslut och som har förskingrats.

(b)Det säkerställs att unionens finansiella intressen skyddas, i synnerhet genom att det föreskrivs särskilda åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska stöd, i enlighet med

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9510, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9611, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201312 och, för medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet avseende Europeiska åklagarmyndigheten, rådets förordning (EU) 2017/193913. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska därför vara uttryckligen bemyndigad att genomföra utredningar, i synnerhet genom kontroller och inspektioner på plats samt genom itforensik och intervjuer. Kommissionen eller dess företrädare bemyndigas uttryckligen att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats.

(c)Kommissionen och revisionsrätten bemyndigas uttryckligen att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet dokumentrevisioner och revisioner på plats, till exempel operativa bedömningar.

(d)Det säkerställs att unionen har rätt till återbetalning av lånet i förtid, i det fall det konstaterats att Nordmakedonien, i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd, har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen.

(e)Det säkerställs att Nordmakedonien ska bära alla unionens kostnader i samband med ekonomiskt stöd.

4.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i landets finansiella arrangemang, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om föregående års genomförande av detta beslut, som ska innefatta en utvärdering av genomförandet. I denna rapport ska

(a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(b)Nordmakedonien ekonomiska situation och ekonomiska utsikter bedömas, samt vilka framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1,

(c)det visas på sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, landets aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat samt kommissionens beslut att frigöra delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till stödets avsedda syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Republiken Nordmakedonien.

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen14

Politikområde:

Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet: Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Typ av förslag eller initiativ X en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd15

en förlängning av en befintlig åtgärd

en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

”En ekonomi för människor” ”Ett starkare Europa i världen”

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd.

b)Stödja utvidgningsprocessen och genomförandet av EU:s utvidgnings- och grannskapspolitik och andra EU-prioriteringar i partnerländerna genom att göra ekonomiska analyser och erbjuda policybedömningar och rådgivning.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

(1)Bidra till Nordmakedoniens behov av extern finansiering med anledning av den kraftiga försämringen av landets betalningsbalans som orsakats av den pågående covid-19-pandemin och energikrisen.

(2)Minska Nordmakedoniens finansieringsbehov i budgeten.

(3)Stödja konsolidering av de offentliga finanserna och extern stabilisering inom ramen för IMF-programmet.

ABM: verksamhetsbaserad förvaltning. ABB: verksamhetsbaserad budgetering. I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(4)Stödja strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Myndigheterna i Nordmakedonien ska regelbundet rapportera om ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionens avdelningar samt lämna en omfattande rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren innan delutbetalningarna verkställs.

Kommissionens avdelningar kommer efter den operativa bedömning av Nordmakedoniens ekonomihanteringsprocesser och administrativa förfaranden som gjordes i juli 2020 att fortsätta att övervaka den statliga finansförvaltningen. EU:s delegation i Nordmakedonien kommer dessutom regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionens avdelningar kommer även i fortsättningen att stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken, för att dra nytta av deras erfarenhet och expertis från pågående arbete i Nordmakedonien.

Enligt förslaget till beslut ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utbetalningen av stödet kommer att vara villkorad av att de politiska förhandsvillkoren uppfylls och att det ekonomiska program som överenskommits mellan Nordmakedonien och IMF, som godkändes av styrelsen den [22 november 2022], genomförs på ett tillfredsställande sätt sedan myndigheterna i Nordmakedonien först vidtagit ett antal åtgärder. Kommissionen och myndigheterna i Nordmakedonien ska dessutom komma överens om särskilda politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal.

Stödet ska enligt planerna betalas ut i två delutbetalningar. Den första delutbetalningen förväntas äga rum hösten 2023. Den andra delutbetalningen kan göras i början av 2024, förutsatt att de politiska åtgärder som är knutna till varje delbetalning har genomförts i tid.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Instrumentet för makroekonomiskt stöd är ett policybaserat instrument som syftar till att minska behov av extern finansiering på kort och medellång sikt. Mot bakgrund av den pågående energikrisen kommer det makroekonomiska stödet att bidra till att ge myndigheterna ekonomiskpolitiskt och offentligfinansiellt utrymme att vidta effektiva åtgärder för att hantera den fortsatta pandemin. Genom att göra det lättare för partnerlandet att hantera de ekonomiska svårigheter som förstärkts av energikrisen och covid-19-pandemin kommer det föreslagna makroekonomiska

stödet att bidra till att främja makroekonomisk och politisk stabilitet i Nordmakedonien. Det makroekonomiska stödet kommer att komplettera stödet från de internationella finansieringsinstitutionerna, bilaterala givare och övriga finansiella institutioner i EU. Det kommer därigenom att bidra till att öka effekterna av det ekonomiska stödet från det internationella samfundet, liksom annat ekonomiskt stöd från EU, däribland budgetstödinsatser.

Genom att tillhandahålla långsiktig finansiering på mycket förmånliga villkor, som normalt är mer förmånliga än de som tillämpas av övriga internationella och bilaterala givare, förväntas det makroekonomiska stödprogrammet dessutom hjälpa regeringen att genomföra sin budget utan finanspolitiska avvikelser och bidra till en hållbar skuldsättning.

Utöver de ekonomiska effekterna av det makroekonomiska stödet kommer det föreslagna programmet att stärka regeringens reformvilja. Detta kommer bland annat att uppnås genom att utbetalningen av stödet villkoras på lämpligt sätt. I ett större perspektiv kommer programmet att signalera att EU är redo att stödja sina partner i kandidatländer och i det östra grannskapet i svåra ekonomiska tider.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser i partnerländer blir föremål för efterhandsutvärderingar. De utvärderingar som hittills har gjorts (av slutförda makroekonomiska stödprogram) har visat att dessa insatser verkligen bidrar – även om effekten ibland är blygsam och indirekt – till en mer hållbar betalningsbalans, till makroekonomisk stabilitet och till strukturreformer i partnerlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på partnerlandets betalningsbalans och bidrog till att minska deras budgetbegränsningar. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer avsättningen för makroekonomiskt stöd i from av lån att täckas genom garantin för yttre åtgärder inom ramen för Europa i världen (instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete). Den (vägledande) utlåningskapacitet som förutses för det makroekonomiska stödet är tillräcklig för att täcka både denna insats och andra makroekonomiska stödinsatser som genomförs.

Eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

EU är en av Nordmakedoniens största givare och ger stöd till landets ekonomiska, strukturella och institutionella reformer samt det civila samhället. I detta sammanhang kompletterar detta makroekonomiska stödprogram EU:s övriga utrikespolitiska åtgärder och instrument, särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA), som används för att stödja Nordmakedonien.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU- instrument skulle vara att det bidrar till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Det makroekonomiska stödet ska inte vara ett fast ekonomiskt stöd utan upphöra så snart landets betalningsbalanssituation är på hållbar kurs igen.

Det makroekonomiska stödet skulle även vara ett komplement till de insatser som planeras av världssamfundet, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF och Världsbanken.

En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Att det makroekonomiska stödet ges i form av lån bidrar – tack vare hävstångseffekten – till ett mer effektivt utnyttjande av EU-budgeten och är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Kommissionen har befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna för både Europeiska unionens och Euratoms räkning med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare EU/Euratoms starka kreditvärdighet (AAA enligt Fitch, Moody’s och DBRS, AA enligt S&P, alla med stabila utsikter) och sedan låna dem vidare till berättigade låntagare i samband med utlåning inom ramen för EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomprojekt. Upp- och utlåningen genomförs som s.k. back-to-back- transaktioner, vilket säkerställer att EU:s budget inte utsätts för någon ränte- eller valutarisk. Målet att låna upp medel till bästa tillgängliga ränta för vidare utlåning har uppnåtts eftersom dessa räntor är i linje med räntorna för jämförbara institut (EIB, EFSM och ESM).

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

– verkan från 2022–2024

– budgetkonsekvenser från 2022–2024 för åtagandebemyndiganden och från 2022–2025 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet16

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

16Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Detta stöd är makroekonomiskt och utformat i överensstämmelse med det IMF- stödda ekonomiska programmet. Kommissionens avdelningar kommer att övervaka denna insats genom att titta på framstegen i genomförandet av IMF-arrangemanget och i genomförandet av de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med partnerländernas myndigheter i ett samförståndsavtal med en frekvens som överensstämmer med antalet delutbetalningar (se även punkt 1.4.4).

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Utbetalningarna av det makroekonomiska stödet är villkorade av tillfredsställande resultat av granskningar och knutet till uppfyllandet av villkoren för varje insats. Tillämpningen av villkoren övervakas noggrant av kommissionen i nära samarbete med unionens delegationer.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker som identifierats

Goda meriter när det gäller att betala sin utlandsskuld i tid, god kreditrankning, en sund makroekonomisk politik och måttliga skuldnivåer (liksom förbättringar av skuldstrukturen med en övergång mot längre löptider) understryker landets förmåga att betala sina skulder, även mot bakgrund av ökande offentliga skuldnivåer och stigande räntebetalningar. På det hela taget har Nordmakedonien som statlig låntagare haft en stadig tillgång till internationella kapitalmarknader på gynnsamma villkor. Landets skuld rangordnas BB-/B av Standard and Poor’s (augusti 2022) med stabila utsikter. Tidigare framsteg när det gäller att utveckla institutionell kapacitet inom den statliga finansförvaltningen och när det gäller kampen mot korruption gör det osannolikt att det makroekonomiska stödet, som inte är avsett för specifika utgifter (i motsats till exempelvis projektfinansiering), skulle kunna användas på ett bedrägligt sätt. Centralbankens och finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och tillsynsfunktioner, it-systemens säkerhet och lämplig kapacitet för intern och extern revision befinner sig i ett långt framskridet skede i Nordmakedonien. Det finns måttliga externa risker till följd av en eventuell försvagning av den europeiska och globala ekonomiska miljön och ett utdraget anfallskrig mot Ukraina, som ytterligare påverkar de internationella energipriserna (med beaktande av Nordmakedoniens beroende av energiimport, inbegripet ett fullständigt beroende av Ryssland för gasimport, och landets nära handelsförbindelser med EU-marknaden).

Internkontrollsystem

Det makroekonomiska stödet ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

På förhand: Kommissionens bedömning av mottagarlandets förvaltnings- och kontrollsystem. För varje mottagarland gör kommissionen, med hjälp av konsulter, en operativ förhandsbedömning av ekonomihanteringsprocesser och kontrollmiljö. En analys av centralbankens och finansministeriets redovisningsförfaranden, åtskillnad mellan ansvarsområden och interna/externa revisionsfunktioner görs för att uppnå en rimlig förvissning om sund ekonomisk förvaltning. Om brister upptäcks fastställs villkor som måste uppfyllas för att stödet ska betalas ut. Vid behov införs även särskilda arrangemang för utbetalningarna (t.ex. öronmärkta konton).

Under genomförandet: Kommissionens kontroller av partnerlandets regelbundna redovisningar. Utbetalning förutsätter 1) att GD ECFIN:s personal, i nära samarbete med EU:s delegationer och externa intressenter som IMF, har övervakat uppfyllandet av överenskomna villkor, och 2) det normala kontrollförfarande som görs genom ekonomihanteringsprocesser (modell 2) som används inom GD ECFIN, bl.a. att den finansiella enhetens kontroll av att ovannämnda villkor för utbetalning av stödet är uppfyllda. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrutna eller tillfälligt inställda betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan vid behov förekomma (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med mottagarlandet.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Befintliga kontrollsystem, t.ex. de operativa förhandsbedömningarna och efterhandsutvärderingarna, säkerställde en effektiv felprocent när det gäller utbetalningarna av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

För att minska riskerna för bedräglig användning har flera åtgärder vidtagits och kommer att vidtas.

Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Stödet kommer dessutom knytas till ett antal specifika villkor gällande bland annat den statliga finansförvaltningen för att stärka

effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos partnerlandets centralbank.

I enlighet med budgetförordningens krav har kommissionens avdelningar dessutom gjort en operativ bedömning av Nordmakedoniens finansiella och administrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, däribland makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Bedömningen gjordes 2020 och omfattade bland annat upprättande och genomförande av budget, intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn, intern och extern revision, offentlig upphandling, likviditets- och skuldförvaltning, samt centralbankens oberoende. EU:s delegationer i respektive partnerland kommer dessutom noga följa utvecklingen på detta område. Kommissionen använder även budgetstödåtgärder för att hjälpa respektive partner att förbättra sin statliga finansförvaltning och dessa insatser får starkt stöd från andra givare.

Det makroekonomiska stödet kan slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
		utgifter

den				från
fleråriga			från Efta-	från		från	enligt artikel
fleråriga	Antal	Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från	enligt artikel
budgetrame	Antal	Diff./Icke-	18	kandidatlän		tredjeländ	21.2 b i
budgetrame			18				21.2 b i
n		diff.17	länder	der19			budgetförordninge
n		diff.17	länder	der19		er	budgetförordninge
						er	n
							n

	15.020203	Diff.	Nej	Nej		Nej	Nej

∙Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

											Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga		6				Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden
	budgetramen		6				Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden
	budgetramen


					År	År		År	År	År	År
	GD: ECFIN				År	År		År	År	2026	2027	TOTALT
	GD: ECFIN				2022	2023		2024	2025	2026	2027	TOTALT
					2022	2023		2024	2025

 Driftsanslag
Budgetrubrik20		Åtaganden		(1)							9	9


15.020203		Betalningar		(2)							9	9

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen
för särskilda program21

Budgetrubrik				(3)						0,15		0,15
14.20.03.01				(3)						0,15		0,15
14.20.03.01

	TOTALA anslag	Åtaganden		=1+3						0,15	9	9,15
				=1+3

20Enligt den officiella kontoplanen.

21Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

för DG ECFIN	Betalningar				0,15	9		9,15
	Betalningar		=2+3		0,15	9		9,15


 TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)				9	9

	Betalningar	(5)				9	9
	Betalningar	(5)				9	9

 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras		(6)		0,15			0,15
genom ramanslagen för särskilda program		(6)		0,15			0,15
genom ramanslagen för särskilda program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6		0,15		9	9,15
för RUBRIK 6
för RUBRIK 6				0,15		9	9,15
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6		0,15		9	9,15

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: (miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga	7	Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning
budgetramen	7	Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning
budgetramen

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan

kommis

GD: ECFIN		År	År	År	År	År	TOTALT	sionens
GD: ECFIN	2022		2023	2024	2025	2026	TOTALT	avdelni
	2022		2023	2024	2025	2026		avdelni
								ngar.
								ngar.

Personalresurser			0,262	0,262		0,262	0,786

Övriga administrativa utgifter			0,005	0,005			0,010

TOTALA anslag
för RUBRIK 7	Anslag		0,267	0,267		0,262	0,796
i den fleråriga budgetramen

	(Summa
	åtaganden =		0,267	0,267		0,262	0,796
	summa		0,267	0,267		0,262	0,796
	summa
	betalningar)

			År	År	År	År	År	År	TOTALT
			2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
			2022	2023	2024	2025	2026	2027
TOTALA anslag	Åtaganden	=4+6		0,267	0,267		0,417	9,000	9,951
för RUBRIK 1–7
för RUBRIK 1–7
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6		0,267	0,267		0,417	9,000	9,951
(referensbelopp)	Betalningar	=5+6		0,267	0,267		0,417	9,000	9,951
(referensbelopp)

–Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange				År 2022				År 2023				År 2024				År 2026				År 2027				TOTALT
mål	och
output		Typ22		Antal		Kostn.		Antal		Kostn.		Antal		Kostn.		Antal		Kostn.		Antal		Kostn.		Totalt		Total
																								Totalt		Total
																								antal		kostnad
																								antal		kostnad

									SPECIFIKT MÅL nr 123
- Output 1		Utbetalningar av
- Output 1		bidrag
		bidrag

		Avsättningar för
- Output 2		garantin för yttre																	2		9		2		9
		åtgärder
- Output 3		Efterhandsutvärdering													1		0,15						1		0,15

Delsumma för specifikt mål nr 1			-		-		-		-		-		-		1		0,15		2		9		3		9,15

TOTAL KOSTNAD			-		-		-		-		-		-		1		0,15		2		9		3		9,15

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

					Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	TOTALT
	2022	2023	2024	2025	2026	TOTALT
	2022	2023	2024	2025	2026


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser		0,262	0,262		0,262	0,786

Övriga administrativa		0,005	0,005			0,010
utgifter		0,005	0,005			0,010
utgifter

Delsumma för RUBRIK
7		0,267	0,267		0,262	0,796
i den fleråriga		0,267	0,267		0,262	0,796
i den fleråriga
budgetramen


Utanför RUBRIK 724
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT		0,267	0,267		0,262	0,796

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet.

24Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

			År	År	År	År	År 2026
			2022	2023	2024	2025	År 2026
			2022	2023	2024	2025

	 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i				0,171	0,171		0,171
medlemsstaterna)				0,171	0,171		0,171
medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

	 Extern personal (i heltidsekvivalenter)25

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier				0,091	0,091		0,091
finansierade genom ramanslaget)				0,091	0,091		0,091
finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz 26		- vid huvudkontoret
XX 01 xx yy zz 26
		- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT		0,262	0,262		0,262

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och

anställdaEuropaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla fram samförståndsavtalet med Nordmakedoniens myndigheter, granska rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren.

Enhetschef/vice enhetschef direktorat D: Bistå direktören med att förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla med myndigheterna i Nordmakedonien om samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD BUDG), granska rapporter och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren.

GD BUDG (enheterna E 1 och E 3 under överinseende av direktören): Förbereda låneavtalet, förhandla fram det med myndigheterna i Nordmakedonien och få det

25[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

26Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

	godkänt av ansvariga kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter. Följa
	upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om
	upplåningstransaktion(-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut
	banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till
	landet. Utföra administrativa uppgifter för att följa upp återbetalningen av lånet/lånen.
	Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal	Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd (direktorat D): Utarbeta

	beslutet och samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella
	finansiella institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens
	avdelningar och kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden,
	ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och
	efterhandsutvärderingen.

3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet:

–X kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.4.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

–X innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–X Förslaget/

–initiativet påverkar inte inkomsterna.