Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras ...

EU-dokument COM(2022) 557

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.9.2022

COM(2022) 557 final

2022/0281 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina, förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden genom garantier från medlemsstaterna och särskilda avsättningar för vissa finansiella skulder med anknytning till Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och om ändring av beslut (EU) 2022/1201

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

∙Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag syftar till att göra det möjligt för EU att ge ytterligare exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina på 5 miljarder euro i lån, samtidigt som EU-budgeten förses med medel för att absorbera risken för förluster på dessa ytterligare lån och det makroekonomiska stödlån på 1 miljard euro som antogs den 12 juli 2022. Dessutom strävar det efter att ge samma budgetskydd för utbetalning av redan undertecknade lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet till de ukrainska myndigheterna och ukrainska statsägda enheter efter den 15 juli 2022.

∙Allmän bakgrund

Det stöd som EU ger till Ukraina bottnar i starka och långvariga förbindelser med detta land. Ukraina har sedan 2014 utvecklat ett starkt partnerskap med EU som inte bara omfattar bilateralt samarbete utan även ska främja en utveckling mot gradvis politisk associering och ekonomisk integration. Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som trädde i kraft den 1 september 2017 och omfattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, har varit det viktigaste verktyget för att föra Ukraina och EU närmare varandra. Förutom att främja djupare politiska förbindelser, starkare ekonomiska band och respekt för gemensamma värden har avtalet utgjort en stadig ram för en ambitiös reformagenda där fokus ligger på korruptionsbekämpning, ett oberoende rättsväsende, rättsstatsprincipen och ett bättre företagsklimat. EU har gett ett kontinuerligt stöd till betydande strukturreformer i Ukraina som är avgörande för att locka investeringar, öka produktiviteten och höja levnadsstandarden på medellång och lång sikt. Efter landets ansökan om medlemskap i EU och unionens beviljande av status som kandidatland, kommer samarbetet med Ukraina att fördjupas ytterligare i takt med att landet går vidare på sin väg mot Europa1.

Ukrainas långsiktiga ekonomiska utveckling och fokus på reformarbete möter enorma utmaningar sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari 2022 i en exempellös handling av omotiverad och oprovocerad aggression. Utöver det mänskliga lidandet har Rysslands pågående aggressiva krig mot Ukraina lett till betydande skador på landets fysiska infrastruktur (vägar, broar, fabriker osv.) och på bostadshus och offentliga byggnader (skolor, sjukhus osv.). Striderna har dessutom lett till en massflykt med mer än åtta miljoner internflyktingar och mer än sex miljoner flyktingar som lämnat landet. Uppskattningarna av den totala effekten på ekonomin i form av förlorad produktion 2022 och utebliven framtida produktion på grund av kapitalförstörelse och arbetskraftsmigration uppgår till hundratals miljarder. Enbart under 2022 väntas Ukrainas BNP minska med mellan 30 % och 50 %, vilket skulle innebära en ytterligare förlust på mer än 100 miljarder euro, utöver förstörelsen av fysiskt kapital.

Utöver de massiva skadorna på ekonomin har det ryska anfallskriget mot Ukraina lett till att landet som suverän stat förlorat tillgången till de internationella kapitalmarknaderna. Det resulterande underliggande finansieringsgapet i betalningsbalansen beräknades av myndigheterna och Internationella valutafonden (IMF) i juni 2022 uppgå till cirka 39 miljarder US-dollar för hela 2022. Enligt IMF:s initiala bedömning skulle Ukraina kunna

1Ukraina ansökte officiellt om EU-medlemskap den 28 februari 2022, fyra dagar efter den ryska invasionen, och vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2022 beviljades status som kandidatland.

finansiera 9 miljarder US-dollar av detta gap genom ett säkert utnyttjande av sina officiella internationella reserver, vilket inte skulle hota landets makroekonomiska stabilitet2.

De bilaterala och multilaterala åtagandena om ekonomiskt stöd till Ukraina inom ramen för G7-mötet med finansministrar och centralbankschefer i Petersberg den 18–20 maj uppgår till nästan 20 miljarder US-dollar. Även om dessa åtaganden är avgörande för att stödja den ukrainska statens funktion, skulle en fullständig och snabb utbetalning av dem innebära att omkring 10 miljarder US-dollar fortfarande saknas för att täcka de av IMF uppskattade finansieringsbehoven. Ett frigörande av en betydande del av återstoden av det exceptionella makroekonomiska stödet skulle innebära en ytterligare betydande lättnad och bidra till att täcka en del av detta underskott.

Till följd av bland annat den stora skillnaden mellan åtaganden och utbetalningar minskade landets internationella reserver med motsvarande 8,5 miljarder US-dollar under de första sju månaderna 2022 och uppgick till omkring 22,3 miljarder US-dollar i slutet av juli (vilket täckte omkring 3,5 månaders framtida import), vilket innebär att det finns mycket begränsade buffertar för att utnyttja reserverna för återstoden av året (där 20 miljarder US-dollar ofta betraktas som en kritisk nödvändig reservnivå för att säkerställa makroekonomisk stabilitet i landet). I detta alltmer utmanande sammanhang devalverade Ukrainas centralbank den 21 juli sin hryvnia mot US-dollarn med 25 %, samtidigt som systemet med fasta växelkurser bibehölls. Detta steg har åtföljts av ytterligare åtgärder för att minimera efterfrågan på utländsk valuta3.

Ukraina inledde också den 21 juli en formell begäran om samtycke till att avbryta landets kommersiella skuldbetalningar åtminstone till slutet av 2023. Detta initiativ för avbrytande av skuldbetalningar välkomnades och stöddes av en avsikt att göra detsamma av viktiga bilaterala officiella fordringsägare, särskilt gruppen av fordringsägare gentemot Ukraina4. Detta innebär ett viktigt bidrag för att hjälpa Ukraina att hantera sin likviditet och förväntas ge ytterligare budgetlättnader.

Från EU:s sida har många medlemsstater beviljat bidrag och utlovat ytterligare lån och garantier, antingen bilateralt eller genom internationella finansinstitut. Bilaterala lån som hittills beviljats av EU:s medlemsstater är subventionerade och innehåller en betydande bidragsdel, om man beräknar enligt den etablerade OECD-metoden för beräkning av bidragsdelen i offentligt utvecklingsbistånd.

EU har själv tillhandahållit Ukraina 2,2 miljarder euro i form av makroekonomiska stödlån under 2022. 1,2 miljarder euro i makroekonomiskt krisstöd betalades ut i mars och maj och ytterligare 1 miljard euro i exceptionellt makroekonomiskt stöd betalades ut den 1 och 2 augusti5. Det sistnämnda är den första delen av det exceptionella makroekonomiska stöd på upp till 9 miljarder euro som tillkännagavs i kommissionens meddelande av den 18 maj om

IMF bekräftade detta för Europeiska kommissionen i en analys som mottogs den 3 juni 2022.

För det första tillät centralbanken bankerna att sälja kontantlös utländsk valuta i syfte att deponera beloppet i minst tre månader utan rätt till förtida uppsägning. För det andra infördes strängare gränser för kortbaserade kontantuttag av utländsk valuta samt för överföringar och betalningar utomlands. För det tredje anpassades algoritmen för beräkning av bankernas öppna valutapositioner och trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Gruppen av fordringsägare gentemot Ukraina innefattar Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Förenade kungariket och Förenta staterna. Observatörer i gruppen innefattar Australien, Österrike, Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Irland, Israel, Italien, Sydkorea, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Schweiz.

Delbetalningen av det exceptionella makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard euro slutfördes i två trancher under två på varandra följande dagar för att optimera den genomsnittliga räntan på de upplånade medlen.

stöd till och återuppbyggnad av Ukraina, vilket godkändes av Europeiska rådet den 23–24 juni 2022. Med tanke på det stora totala finansieringsunderskottet har EU meddelat att man är fast besluten att lämna ett betydande bidrag till finansieringen av Ukrainas återstående finansieringsbehov för hela 2022. Behovet av att frigöra betydande medel före årets slut understryks ytterligare av det begränsade internationella finansiella stöd som utlovats för fjärde kvartalet6.

Till följd av uppmaningen från Europeiska rådet den 23–24 juni och med tanke på hur brådskande Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov är, lade Europeiska kommissionen fram ett första förslag om exceptionellt makroekonomiskt stöd på upp till 1 miljard euro, som betalades ut till fullo i två trancher den 1 och 2 augusti 2022. För att påskynda genomförandet av detta paket för exceptionellt stöd lägger Europeiska kommissionen fram detta förslag till ytterligare ett exceptionellt makroekonomiskt stöd på 5 miljarder euro i lån till Ukraina. Det återstående beloppet på upp till 3 miljarder euro av det aviserade exceptionella makroekonomiska stödet på upp till 9 miljarder euro kommer att tillhandahållas så snabbt som möjligt.

Utöver tillhandahållandet av direktstöd enades Europeiska kommissionen i juli 2022 om att ge en ny inriktning på de 1,59 miljarder euro i icke-utbetalade lån som tillhandahålls inom ramen för det externa utlåningsmandatet, varav 1,05 miljarder euro ska betalas ut av EIB under tredje kvartalet 2022 som stöd till de ukrainska myndigheterna och 536 miljoner euro i EIB- lån ska betalas ut i ett senare skede i syfte att återuppta utvalda projekt. Detta tillkommer utöver de 668 miljoner euro som kommissionen och EIB redan hade gått med på att ge en ny inriktning i mars 2022 och som betalades ut inom 1 månad efter det att Rysslands anfallskrig inleddes.

De makroekonomiska stödlånen och lånen med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet ges utöver många andra typer av stöd från EU, i synnerhet humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd och försvarsstöd, upphävande av alla importtullar på ukrainsk export under ett år och andra solidaritetsinitiativ, t.ex. för att motverka transportflaskhalsar så att exporten av framför allt spannmål kan säkras7.

Detta omfattande program för EU-stöd ingår dessutom i den stora internationella insatsen av bilaterala givare och internationella finansieringsinstitutioner för att stödja Ukraina i detta kritiska läge och även mer långsiktigt under dess återuppbyggnad.

Mot bakgrund av den förhöjda risken för finansiella exponeringar mot Ukraina klargörs i detta förslag slutligen de budgetmedel som behövs för att stödja beviljandet av ytterligare exceptionella makroekonomiska stödlån till ett belopp av 5 miljarder euro och utbetalningen av lån med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet.

∙De viktigaste inslagen i detta förslag

(1)Denna makroekonomiska stödinsats är av exceptionell karaktär

Med tanke på de exempellösa omständigheterna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina skiljer sig detta exceptionella makroekonomiska stöd från reguljära makroekonomiska stödinsatser genom att erbjuda ökad flexibilitet i flera avseenden. Stödets förmånliga karaktär förstärks genom en högre genomsnittlig löptid på upp till 25 år för lånen

Ukrainas finansministerium väntar sig, i samarbete med IMF, att budgetstödet under fjärde kvartalet har säkrats tillräckligt genom fasta givaråtaganden som kommer att vara något högre än 2 miljarder US- dollar.

På webbplatsen https://eu-solidarity-ukraine.ec.europa.eu/eu-assistance-ukraine_en ges en översikt över EU:s ökade insatser.

och möjligheten för EU-budgeten att täcka räntor och administrativa avgifter. Dessutom är det föreslagna exceptionella makroekonomiska stödet på upp till 5 miljarder euro, i det nuvarande läget och till skillnad från vanliga makroekonomiska stödinsatser, inte formellt kopplat till ett IMF-program med utbetalningar.

Ett samförståndsavtal, som ska ingås med de ukrainska myndigheterna, innehåller närmare uppgifter om frigörandet av lånedelbetalningarna. Utöver de utvalda politiska villkor som gäller för utbetalningar inom ramen för denna andra del av det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina kommer detta samförståndsavtal också att kräva användning av de rapporteringssystem som inrättats i samband med den första delen av det exceptionella makroekonomiska stödet. De utvalda politiska villkor som knyts till utbetalningen av stödet kommer både att vara relevanta för de mest kritiska frågorna och stå i proportion till vad som kan uppnås i nuläget mot bakgrund av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Genom rapporteringssystemet kommer det framtida samförståndsavtalet att betona ökad öppenhet och ansvarsskyldighet när det gäller användningen av budgetmedel (inklusive de medel som erhålls inom ramen för detta stöd). Det skulle också kunna omfatta bedömningar av de behov som ska åtgärdas, särskilt avseende kritisk infrastruktur som vägar, järnvägar, sjukhus, skolor och bostäder. Vid behov skulle det även kunna ta upp politiska åtgärder för att stärka landets resiliens och stabilitet vad gäller styrelseformer och rättsstatsprincipen, samt inom energisektorn, om man ser till det makroekonomiska krisstöd på 1,2 miljarder euro som betalades ut i mars och maj 2022 men som inte har slutförts på grund av force majeure8.

(2)Budget- och riskhanteringsöverväganden

Detta paket med exceptionella makroekonomiska stödlån måste ta hänsyn till storleken på och den ökade riskprofilen för EU:s exponeringar mot Ukraina samt de särskilda begränsningar som EU:s budget för närvarande står inför. Tanken är dock också att lånen kommer att tillhandahållas på mycket förmånliga villkor (genomsnittlig löptid på upp till 25 år), samtidigt som den ukrainska staten erbjuds en kortfristig lättnad genom att befrias från ränteåterbetalningar – åtminstone under perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen. Med beaktande av dessa olika överväganden har detta förslag följande inslag:

a.Högre förlustabsorberingskapacitet som står i proportion till högre kreditrisk

I likhet med Europaparlamentets och rådets nyligen antagna beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd på upp till 1 miljard euro i lån9 innebär det föreslagna lånepaketet till Ukraina under nuvarande omständigheter en förhöjd risk för utebliven återbetalning jämfört med standardlån för makroekonomiskt stöd. Den avsättningsnivå på 9 % som i allmänhet tillämpas på länder som står inför en betalningsbalanskris är inte tillräcklig efter Rysslands anfallskrig. Med tanke på de utmaningar som Ukraina står inför och sannolikheten för att drabbas av förluster anges i detta förslag att det behövs en budgettäckning på 70 % för att försäkra EU:s budget mot framtida oförutsedda utgifter. Denna höga avsättningsnivå bedöms i nuläget vara nödvändig för att begränsa den risk som detta ytterligare exceptionella

Även om uppfyllandet av de politiska villkoren för det makroekonomiska krisstödet har hindrats av kriget, har de ukrainska myndigheterna under tiden ändå gjort framsteg med att genomföra de politiska villkor som är knutna till det makroekonomiska krisstödet, såsom utnämningen nyligen av en ny chef för den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning (SAPO) den 28 juli.

Beslut (EU) 2022/1201

makroekonomiska stöd till Ukraina innebär, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.

På grundval av detta utgör täckningen på 70 % en försiktig och konservativ riskreduceringspolitik som behövs för att försäkra investerarna om att de belopp som investerats i EU-obligationer som finansierar de exceptionella makroekonomiska stödlånen till Ukraina kommer att återbetalas i sin helhet och i tid.

b.Behov av att fastställa den nödvändiga budgettäckningen genom garantier från medlemsstaterna

Garantin för yttre åtgärder inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen har utformats för att garantera makroekonomiska stödinsatser på totalt cirka 11 miljarder euro, med avsättningar på 9 %, med tanke på att makroekonomiska stödlån medför statsrisker. På grundval av detta har 1 miljard euro i avsättningar öronmärkts i budgetplaneringen för makroekonomiskt stöd till tredjeländer från de medel som föreskrivs i artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947.

Merparten av dessa avsättningar har redan öronmärkts för makroekonomiska stödlån till Ukraina – inbegripet det makroekonomiska krisstödlånet på 1,2 miljarder euro till 9 % (108 miljoner euro i avsättningar) och det nyligen beviljade exceptionella makroekonomiska stödlånet på 1 miljard euro till 70 % (700 miljoner euro i avsättningar). De återstående EU- budgetmedlen räcker därför inte till för att tillhandahålla den budgettäckning som krävs för att göra avsättningar på 70 % av det nominella värdet på de ytterligare lånen på 5 miljarder euro.

De föreslagna nya makroekonomiska stödlånen kan därför endast beviljas på ett finansiellt sunt sätt om medlemsstaterna är villiga att tillhandahålla den ytterligare budgettäckning som krävs. Det föreslås att denna täckning ska utgöras av garantier, där de belopp som varje medlemsstat utlovar beräknas i proportion till BNI. Genom dessa garantier kan EU infordra de belopp som krävs för att fullgöra sina återbetalningsåtaganden till obligationsinnehavarna, om och i den utsträckning som krävs för att täcka ett underskott i den gemensamma avsättningsfonden till följd av en potentiell utebliven betalning från Ukrainas sida. Medlemsstaterna skulle inte behöva tillhandahålla förskottsbetalningar i kontanter och anspråk på garantierna skulle endast ske om betalningsinställelser från Ukrainas sida har uttömt de särskilda avsättningar som finns tillgängliga i den gemensamma avsättningsfonden. Garantier är också lämpliga med tanke på de potentiella förlusternas villkorade och osäkra karaktär. Såsom anges ovan skulle lånen struktureras på ett sätt som maximerar chansen att Ukraina har återhämtat sig tillräckligt för att landet ska kunna betala tillbaka hela beloppet.

Tillhandahållandet av garantier från medlemsstaterna är en teknik som har använts i samband med förordningen om stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sureinstrumentet)10 som en grund för att säkerställa att EU hade tillräcklig budgetkapacitet för att absorbera förväntade förluster på sina lån till medlemsstaterna. Till skillnad från vad som var fallet med Sure-instrumentet, som villkorades av att alla garantier hade trätt i kraft, innebär dock Ukrainas ytterst brådskande finansieringsbehov att de exceptionella makroekonomiska stödlånen till Ukraina skulle kunna bli tillgängliga innan de enskilda nationella garantiavtalen

10Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19- utbrottet.

mellan kommissionen och medlemsstaterna träder i kraft, om det finns ett fast åtagande från medlemsstaternas sida att garantierna kommer att bli tillgängliga så snart som möjligt.

c.Maximering av synergierna mellan EU-avsättningar och medlemsstaternas garantier

För att på bästa sätt hantera situationer där det görs anspråk på EU-budgetavsättningar och garantier från medlemsstaterna för att säkerställa återbetalningar till EU- obligationsinvesterare föreslås det att det nyligen beviljade exceptionella makroekonomiska stödlånet på 1 miljard euro, som betalades ut den 1 och 2 augusti 2022, och de ytterligare lånen på 5 miljarder euro inom ramen för detta initiativ hanteras som en integrerad uppsättning exponeringar till ett belopp av 6 miljarder euro. Genom att använda detta tillvägagångssätt kommer EU-budgeten att tillhandahålla ett förstaförlustskydd för 9 % av hela paketet på 6 miljarder euro i lån. Detta skulle stärkas av garantier från medlemsstaterna för ytterligare 61 % av lånens värde.

Att förvalta de två uppsättningarna av lån i det exceptionella makroekonomiska stödet tillsammans på detta sätt får följande konsekvenser:

∙De planerade avsättningarna genom EU:s budget, som uteslutande ska användas för att täcka de potentiella fordringarna på 6 miljarder euro till följd av nya exponeringar relaterade till Ukraina, uppgår till 540 miljoner euro. Detta betydande belopp (som ska ökas ytterligare genom avsättningar för lån med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet – se nedan) kommer att utgöra en betydande buffert för hantering av återbetalningsbehov om Ukraina, tillfälligt eller på annat sätt, inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter gentemot EU. En buffert av denna storlek kan fungera som ett effektivt första skydd om Ukraina inte skulle kunna göra sina betalningar till EU, och kan dra ut på behovet av att ta medlemsstaternas garantier i anspråk. Dessa avsättningar på 540 miljoner euro kan hållas i en särskild del av den gemensamma avsättningsfonden. Detta skulle göra det möjligt att frigöra 160 miljoner euro av avsättningar från de 700 miljoner euro som redan öronmärkts för lånet på 1 miljard euro i den första delen av det exceptionella makroekonomiska stödpaketet.

∙För att budgettäckningen ska nå upp till den nödvändiga nivån på 70 % bör medlemsstaterna tillhandahålla budgetgarantier för återstående 61 % av hela paketet på 6 miljarder euro i exceptionella makroekonomiska stödlån. De volymer som medlemsstaterna ska garantera skulle uppgå till sammanlagt 3,66 miljarder euro. Dessa garantier skulle endast tas i anspråk om de belopp som innehas som avsättningar i den gemensamma avsättningsfondens särskilda del för makroekonomiskt stöd till Ukraina har förbrukats. Medlemsstaterna åtar sig att tillhandahålla medel villkorslöst och omedelbart som svar på en begäran från kommissionen till följd av att Ukraina potentiellt inte uppfyller sina betalningsskyldigheter. Eftersom medlemsstaterna inte tillhandahåller likvida medel i förskott utgör de budgetgarantier som medlemsstaterna enas om ansvarsförbindelser. Garantierna är ett andra skydd för investerare i EU-obligationer som finansierar de exceptionella makroekonomiska stödlånen.

Detta tillvägagångssätt kräver vissa smärre ändringar av beslut (EU) 2022/120111 om exceptionella makroekonomiska stödlån på 1 miljard euro. Dessa ändringar ingår i detta förslag.

d.Täckning av räntekostnader genom EU:s budget

EU-budgeten kan bära räntekostnaderna för lånet i juli på 1 miljard euro inom den nuvarande fleråriga budgetramen, om Ukraina begär det och förutsatt att budgetmedel finns tillgängliga. Genom att bära räntekostnaderna skulle EU ge Ukraina ytterligare finansiell lättnad och även begränsa och skjuta upp risken för att kapitalbeloppet inte återbetalas till den tidpunkt då lånet löper ut eller ett potentiellt fallissemang inträffar. Kommissionen skulle kunna arrangera ett lån med lång löptid (den genomsnittliga löptiden skulle vara 25 år) för att ge Ukraina en så lång period som möjligt för att återgå till tillväxt, återuppbygga sin ekonomi i linje med sin väg mot Europa och maximera chanserna till full återbetalning. Genom att strukturera skulderna på detta sätt kan Europeiska kommissionen också försöka minska risken för anspråk på en del av eller alla garantier från medlemsstaterna. För att ge samma behandling till de räntekostnader som följer av de ytterligare 5 miljarderna euro i exceptionella makroekonomiska stödlån måste ytterligare medel mobiliseras.

e.Tillämpning av en högre avsättningsnivå för lån med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet som betalas ut under tredje kvartalet 2022 och lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet som ännu inte betalats ut

Med tanke på Ukrainas akuta finansieringsbehov enades Europeiska kommissionen i juli 2022 om att ge en ny inriktning på lån till Ukraina på 1,59 miljarder euro inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat. EIB ska betala ut 1,05 miljarder euro under tredje kvartalet 2022. EIB planerar att betala ut ytterligare 536 miljoner euro i lån under 2022–2023 för att bidra till att finansiera återupptagandet av utvalda investeringsprojekt. Eftersom det rör sig om lån till den ukrainska staten (eller som garanteras av den ukrainska staten) innebär de dock samma risknivå som de exceptionella makroekonomiska stödlånen. Enligt garantiavtalen inom ramen för det externa utlåningsmandatet har EIB rätt att kräva in medel från EU-budgeten upp till det fulla beloppet av de förluster som banken ådrar sig på dessa lån inom ramen för garantin för det externa utlåningsmandatet. Det bör därför klargöras att samma försiktighetsansats bör tillämpas på dessa exponeringar och att relevanta ytterligare avsättningar bör göras i en gemensam del av den gemensamma avsättningsfonden som är avsedd för Ukraina. I detta förslag anges därför en utvidgning av avsättningsnivån på 70 % till dessa 1,59 miljarder euro i ytterligare exponeringar till följd av de lån som fått en ny inriktning. Alla ytterligare potentiella utbetalningar av lån med ny inriktning inom ramen för det externa utlåningsmandatet till Ukraina skulle omfattas av samma avsättningsnivå (som regelbundet ses över) och ske på villkor att det finns budgetmedel för sådana avsättningar.

Avsättningarna på 70 % för lånen inom ramen för det externa utlåningsmandatet på 1,59 miljarder euro kommer att tillhandahållas genom EU-budgeten, kommer att regleras av budgetförordningens regler om avsättningar, inte reglerna enligt garantifonden för åtgärder avseende tredje land, och kommer att hållas i en särskild del av den gemensamma avsättningsfonden.

11Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1).

Det föreslås, såvida bedömningen av tillhörande risker inte ändras, att ytterligare utbetalningar av lån till Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet ska villkoras av att man finner budgetmedel för att göra avsättningar motsvarande 70

%av exponeringarnas nominella värde, med beaktande av prioriteringarna för instrumentet Europa i världen.

f.Översyn av avsättningsbehoven för makroekonomiska stödlån och lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet:

Den höga avsättningsnivån i detta förslag motiveras av att Ukraina för närvarande tampas med de militära, ekonomiska och sociala konsekvenserna av en större väpnad konflikt. Om den militära och ekonomiska situationen i Ukraina stabiliseras eller förbättras kanske denna avsättningsnivå inte längre krävs. I detta förslag anges därför en regelbunden översyn (var sjätte månad) av denna avsättningsnivå, med början i mitten av 2023 eller tidigare om så är lämpligt. Denna översyn kommer också att gälla avsättningen för det lån på 1 miljard euro som har beviljats på grundval av beslut (EU) 2022/120112 och den exceptionella avsättningen på 70 % som görs för lånen med ny inriktning på 1,59 miljarder euro inom ramen för det externa utlåningsmandatet (se nedan). Utöver denna regelbundna översyn skulle kommissionen kunna göra en ny bedömning av avsättningsnivån på ad hoc-basis, särskilt om det motiveras av en anmärkningsvärd relevant händelse.

(1)Genomförande av makroekonomiska stödlån

Kommissionen kommer att se till att delbetalningarna av de exceptionella makroekonomiska stödlånen görs så snart som möjligt efter det att detta förslag har antagits och alla formaliteter har fullgjorts. Dessa inbegriper särskilt i) att alla medlemsstater gör ett entydigt och enhälligt åtagande att ingå garantiavtal så snabbt som deras nationella förfaranden tillåter och ii) att samförståndsavtalet undertecknas och att låneavtalet träder i kraft.

Enligt förslaget ska Europeiska kommissionen börja arrangera lån omedelbart efter det att detta beslut har trätt i kraft, förutsatt att alla medlemsstater gör ett klart och entydigt åtagande om att garantier kommer att tillhandahållas så snabbt som deras nationella förfaranden tillåter. Tidigare erfarenheter har visat att även om många medlemsstater kan ge garantier inom 2–3 månader kan det ta 4–5 månader att få alla garantier. Detta skulle inte vara förenligt med målet att ge brådskande stöd till Ukraina. Kommissionen planerar därför – som ett undantag med tanke på situationens extrema karaktär – att arrangera lånen samtidigt som garantierna tas emot parallellt. I detta särskilda fall minskas risken för EU:s budget eftersom ingen betalning (räntebetalning) kommer att behöva göras under en längre tidsperiod. Framför allt kommer inga betalningar att behöva göras under övergångsperioden (4–5 månader) innan alla garantier har mottagits. I det teoretiska fallet att uteblivna betalningar skulle inträffa under denna övergångsperiod kan de avsättningar som gjorts till den gemensamma avsättningsfonden (och, vid behov, ett tillfälligt utnyttjande av andra delar av fonden) mobiliseras för att hantera tillfälliga underskott. Tillgången till avsättningar i den gemensamma avsättningsfonden innebär att det finns likvida medel tillgängliga för att säkerställa alla betalningar till EU- obligationsinvesterare, även om garantier ännu inte har mottagits till fullo.

Europeiska kommissionen föreslår därför att de nya makroekonomiska stödlånen struktureras i ett litet antal delbetalningar så snabbt som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft och det tillhörande låneavtalet har färdigställts. Det är av yttersta vikt att alla medlemsstater

12Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1).

tillhandahåller de nödvändiga budgetgarantierna så snabbt som möjligt och att det finns ett gemensamt åtagande att slutföra denna process snabbt.

För att tillhandahålla hela beloppet på upp till 9 miljarder euro i exceptionellt makroekonomiskt stöd i enlighet med meddelandet av den 18 maj 2022 om stöd till och återuppbyggnad av Ukraina arbetar Europeiska kommissionen tillsammans med EU:s medlemsstater på en sund och rättvis mekanism för utbetalning av återstående upp till 3 miljarder euro. När utformningen är klar kommer kommissionen snabbt att gå vidare med ett förslag om det återstående stödbeloppet.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är en lämplig rättslig grund för ekonomiskt stöd som unionen beviljar tredjeländer. Det är med anledning av Rysslands oprovocerade och omotiverade militära aggression nödvändigt att ge ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina. För att stärka hållbarheten hos budgeten för dessa åtgärder är det även nödvändigt att föreskriva en mekanism genom vilken medlemsstaterna ställer garantier för det ekonomiska stödet. Sådana garantier är i nuläget helt nödvändiga för det ekonomiska stödet.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet i Ukraina på kort sikt inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och kan uppnås på ett bättre sätt av Europeiska unionen. De främsta skälen till detta är budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Som kommissionen fastställt på grundval av myndigheternas uppskattningar, och som IMF bekräftat13, motsvarar det föreslagna exceptionella makroekonomiska stödet tillsammans med det redan utbetalade makroekonomiska krisstödet högst hälften av det beräknade resterande finansieringsgapet för 2022. Denna andel är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Ukraina av andra bilaterala och multilaterala givare, förenlig med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %).

Att medlemsstaterna ställer garantier som bara kan tas i anspråk under exceptionella förhållanden förefaller ur ett finansiellt perspektiv vara den mest effektiva lösningen. Det innebär att det inte är nödvändigt att finna ytterligare medel inom de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen, där alla belopp för närvarande utnyttjas fullt ut. Det innebär också att medlemsstaterna inte behöver skjuta till ytterligare medel på förhand, men att medel kan begäras in i efterhand om potentiella förluster skulle uppstå.

13IMF bekräftade detta för Europeiska kommissionen i en analys som mottogs i juni 2022.

Medlemsstaterna kommer bara att behöva ställa medel till förfogande under detta instrument under de begränsade förhållanden som beskrivs i beslutet. I synnerhet kommer de inte att behöva föra över kontanter till EU omedelbart utan först när villkoren för garantianspråk är uppfyllda. Med tanke på att återbetalningar i första hand kan täckas med avsättningarna i den gemensamma avsättningsfonden kommer anspråk på garantierna, om de överhuvudtaget blir aktuella, sannolikt att vara ganska sällsynta och förutsägbara.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle varken vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de bredare makroekonomiska målen för detta exceptionella makroekonomiska stöd. Det främsta mervärdet av exceptionellt makroekonomiskt stöd jämfört med andra EU- instrument är att de externa finansiella begränsningarna mildras snabbt och i den utsträckning som krävs. Det bidrar till att säkerställa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en varaktig och mer hållbar betalningsbalans- och budgetsituation, inom en lämplig ram för rapporteringskrav och politiska villkor. Genom att bidra till att säkerställa en lämplig övergripande politisk ram kan det makroekonomiska stödet öka effektiviteten hos de åtgärder som finansieras i Ukraina inom ramen för andra och snävare inriktade EU- finansieringsinstrument. Effekterna på landets skuldhållbarhet mildras genom att transaktionerna inrättas på ett mycket förmånligt sätt, med längre löptider och en subvention för att täcka räntekostnader. Det förefaller vara motiverat att snabbt ställa detta mycket nödvändiga och omfattande ekonomiska stöd till förfogande enligt de mycket förmånliga villkoren för makroekonomiska stödlån, särskilt med tanke på de begränsade förutsättningar som världssamfundet – och EU – har att ge omfattande stöd i form av bidrag.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Efterhandsutvärderingarna av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet var mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska villkor.

De visade sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att ta itu med sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De möjliggjorde budgetbesparingar och ekonomiska fördelar och fungerade som katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och förtroende hos investerare. Paketet med villkor för det makroekonomiska stödet kompletterade det relaterade IMF-programmet och fick en förstärkt politisk effekt som bidrog till att mobilisera ukrainska myndigheter kring viktiga reformer, särskilt på områden som inte omfattades av program från andra internationella givarprogram.

På senare tid har det inte gjorts någon översyn av avsättningsnivåerna för det makroekonomiska stödet och Euratomlånefacilitetens portföljer eller av avsättningarna för budgetgarantin inom ramen för det externa utlåningsmandatet. Avsättningsnivån för det makroekonomiska stödet under garantin för yttre åtgärder fastställdes på nytt till 9 % när förordning (EU) 2021/947 (förordningen om instrumentet Europa i världen) antogs. I förordningen om instrumentet Europa i världen fastställs också ett tak för avsättningarna för

hela garantin för yttre åtgärder14. En översyn av avsättningsnivån för det makroekonomiska stödet ska enligt planerna äga rum under 2024. Det makroekonomiska stödet är till sin natur ett krisinstrument, men riskerna med utlåning till ett land i krig går långt utöver de scenarier som övervägdes när instrumentet Europa i världen antogs. Det finns därför ett behov av att anta skräddarsydda lösningar för att hantera den akuta situationen, på grundval av tillgängliga analyser.

•Samråd med berörda parter

Detta exceptionella makroekonomiska stöd ges som en integrerad del av det internationella stödet till Ukraina. Under beredningen av detta förslag har kommissionens avdelningar samrått med IMF, Världsbanken och andra bilaterala (inbegripet medlemsstaterna) och multilaterala givare som besitter betydande makroekonomisk expertis, även vad gäller Ukrainas ekonomi. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Som underlag för detta förslag har kommissionens avdelningar utgått från en noggrann analys, som utförts i samarbete med IMF och behöriga internationella institutioner, av Ukrainas finansiella behov och mer allmänna makroekonomiska situation. Detta inbegriper regelbundna diskussioner om de mest aktuella beräkningarna av Ukrainas finansieringsbehov inom internationella forum, t.ex. G7.

Kommissionens avdelningar har även fört diskussioner med sina motparter på riskavdelningarna hos internationella finansieringsinstitutioner med omfattande exponeringar mot Ukraina. Syftet med dessa diskussioner har varit att få inblick i hur dessa institutioner kommer att göra avsättningar för och hantera sina exponeringar mot Ukraina. Dessa diskussioner har visat att institutionernas sätt att hantera detta i hög grad beror på i vilken utsträckning deras balansräkningar skulle drabbas av förluster på exponeringarna mot Ukraina. Vissa institutioner har fullständiga eller partiella motgarantier mot sina exponeringar eller omfattas av andra former av skydd (Ukrainas reserver hos IMF). Situationen för EU, som har finansierat makroekonomiska stödlån genom back-to-back-utlåning, är unik på så sätt att unionen måste säkerställa stadiga och förutsägbara utbetalningar till sina obligationsinvesterare enligt en fast och regelbunden tidsplan för det fall att låntagarna skulle fallera i sina betalningsskyldigheter. För att i det rådande läget snabbt kunna tillhandahålla ytterligare makroekonomiskt stöd av exceptionell omfattning till en enda stödmottagare och samtidigt bibehålla sin finansieringsmodell måste unionen stärka den gemensamma avsättningsfonden genom ytterligare garantier från medlemsstaterna som ska fungera som en finansiell säkerhetsmekanism för exponeringen mot Ukraina.

I enlighet med kraven i budgetförordningen kommer kommissionens avdelningar under genomförandet av stödet att göra en operativ utvärdering av Ukrainas finansiella flöden och administrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier, samtidigt som hänsyn tas till de exceptionella omständigheter som följer av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta ska göra det möjligt att uppdatera den tidigare bedömning som visade att Ukrainas finansiella flöden

14Garantin för yttre åtgärder täcker insatser under EFHU+ för vilka det finns budgetgarantier, makroekonomiskt stöd och lån till tredjeländer i enlighet med artikel 10.2 i förordning (Euratom) 2021/948. I artikel 31.4 i förordningen om instrumentet Europa i världen fastställs det maximala beloppet för insatser under garantin för yttre åtgärder till 53 448 800 000 euro och det maximala beloppet för avsättningar till 10 000 000 euro.

och administrativa processer är baserade på och fungerar enligt sunda principer och därför är lämpliga för makroekonomiskt stöd.

•Konsekvensbedömning

Unionens makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Mer generellt har kommissionens förslag till makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Detta exceptionella makroekonomiska stöd kommer i det rådande undantagsläget att lindra Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov. Rapporteringskraven och de politiska villkoren för detta exceptionella makroekonomiska stöd syftar till att säkerställa stödets effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Detta exceptionella makroekonomiska stöd bör bygga vidare på resultaten av de sex makroekonomiska stödprogram som har genomförts sedan 2015, inbegripet stödinsatsen med anledning av covid-19 och det makroekonomiska krisstödet i början av 2022.

Förslaget kräver ingen konsekvensbedömning, eftersom makroekonomiskt stöd är det enda tillgängliga alternativet för att ta itu med den aktuella frågan. Användningen av ytterligare garantier sker efter en grundlig finansiell riskbedömning av utestående skulder.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).

•Grundläggande rättigheter

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är berättigade till makroekonomiskt stöd. Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd är att det stödberättigade landet respekterar gällande demokratiska mekanismer, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

Det förnyade reformåtagandet och den starka politiska viljan hos de ukrainska myndigheterna, som inte minst visat sig i det framgångsrika uppfyllandet av de strukturpolitiska villkor som var knutna till det makroekonomiska krisstödet till Ukraina med anledning av covid-19, när det gäller grundläggande reformområden som rättsväsendet, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning är ett tydligt positivt tecken. De ansträngningar som har gjorts för att underbygga landets ansökan om EU-medlemskap, framför allt genom utförliga svar på två mycket omfattande och detaljerade frågeformulär, är också en tydlig signal om myndigheternas vilja att inrikta sig på, och förverkliga, Ukrainas europeiska ambitioner. Ända sedan den ryska aggressionen inleddes har de ukrainska myndigheterna visat en imponerande grad av resiliens och fortsatt vilja att genomföra dessa reformer transparent och i linje med EU:s normer. Det politiska förhandsvillkoret för en makroekonomisk stödinsats anses därför i nuläget vara uppfyllt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Medlen för detta exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina på 5 miljarder euro kommer att lånas upp på kapitalmarknaderna och utlånas vidare till Ukraina. Detta kompletterar det exceptionella makroekonomiska stöd på 1 miljard euro som beviljats Ukraina enligt beslut (EU) 2022/1201.

För att skydda unionens budget bör de två exceptionella makroekonomiska stödlånen på totalt upp till 6 miljarder euro till Ukraina omfattas av en täckning på 70 % bestående av inbetalda avsättningar på 9 % och infordringsbara garantier från medlemsstaterna på 61 %. De avsättningar som behöver betalas in (med en sats på 9 % enligt garantin för yttre åtgärder) kommer att öronmärkas inom instrumentet Europa i världen, till ett totalt belopp på 540 miljoner euro (budgetpost 14 02 01 70 ”NDICI – Europa i världen – Avsättning till den gemensamma avsättningsfonden”). Utrymmet för att mobilisera budgetmedel för denna ytterligare avsättning utöver 9 % under de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen är dock begränsat. Medlemsstaterna måste ställa garantier för att unionen ska kunna ge Ukraina ytterligare makroekonomiska stödlån på ett budgetmässigt sunt sätt och utan att störa genomförandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Detta är skälet till förslaget att medlemsstaterna ska ställa garantier för ytterligare 61 % av värdet på de föreslagna lånen på 6 miljarder euro.

Den totala täckningen skulle således omfattas av ett förstaförlustskydd med inbetalda avsättningar på 9 % av 6 miljarder euro, följt av kompletterande garantier från medlemsstaterna som täcker exponeringar på upp till 3,66 miljarder euro, eller 61 % av 6 miljarder euro i makroekonomiska stödlån, och i enlighet med tillämplig lagstiftning skulle eventuella restbelopp täckas av unionens budget som en ansvarsförbindelse.

Det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina enligt detta beslut kommer att arrangeras direkt när detta beslut träder i kraft och utan att invänta mottagandet av de nödvändiga nationella garantierna.

Med tanke på det akuta behovet av att arrangera lån till Ukraina under 2022 kommer EU att arrangera lånen innan medlemsstaternas garantier har mottagits. Tidigare erfarenheter har visat att även om många medlemsstater kan ge garantier inom 2–3 månader kan det ta 4–5 månader att få alla garantier. Sådana förseningar kan inte tolereras med tanke på att Ukrainas finansieringsbehov är extremt brådskande. Kommissionen planerar därför – som ett undantag med tanke på situationens extrema karaktär – att arrangera lånen samtidigt som garantierna tas emot parallellt.

Under denna övergångsperiod löper investerare i EU-obligationer ingen risk för att EU inte betalar under den korta perioden innan alla garantier tas emot på grund av det sätt på vilket det aktuella lånepaketet har byggts upp. Framför allt kommer inga betalningar att förfalla till betalning under övergångsperioden (4–5 månader) innan alla garantier förväntas ha mottagits. I det teoretiska scenariot att en utebliven betalning skulle inträffa under perioden innan alla garantier tas emot skulle Europeiska kommissionen kunna utnyttja de avsättningar som gjorts för de makroekonomiska stödlånen och, vid behov, andra avsättningar i EU:s gemensamma avsättningsfond.

Medlemsstaterna bör som ett ytterst brådskande fall slutföra sina nationella förfaranden för att garantierna ska träda i kraft.

Garantierna skulle täcka belopp som går utöver den initialt inbetalda avsättningen på 9 % av lånebeloppet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 och som skulle tillhandahållas från den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 31.5 i förordningen om instrumentet Europa i världen och budgetplaneringen. Infordran av medel kommer att begränsas till situationer där Ukraina inte betalar lånet enligt det nuvarande beslutet och beslut (EU) 2022/1201 och skulle i första hand användas för att uppfylla unionens skyldigheter och, när så är lämpligt, för att fylla på den gemensamma avsättningsfondens särskilda del för Ukraina. Sådana bidrag skulle

beaktas vid beräkningen av de avsättningar som följer av den avsättningsnivå som avses i artikel 211.1 i budgetförordningen, genom undantag från artikel 211.4 andra stycket i budgetförordningen.

Belopp som krävs in från medlemsstaterna skulle utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a ii i budgetförordningen i syfte att tillhandahålla bidrag från medlemsstaterna för avsättningar till makroekonomiskt stöd, vilket utgör ett program för externt stöd som garanteras enligt förordningen om instrumentet Europa i världen.

Med tanke på den exceptionella karaktären hos makroekonomiskt stöd som backas upp av garantier är det lämpligt att täcka den finansiella skulden för det makroekonomiska stödet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder. I synnerhet är det lämpligt att använda den avsättning som gjorts till den gemensamma avsättningsfonden för detta makroekonomiska stöd endast för finansiella skulder enligt detta beslut, i stället för att följa den allmänna regel som fastställs i artikel 31.6 i förordningen om instrumentet Europa i världen.

Samma risköverväganden gäller för lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet som betalats ut eller ska betalas ut av EIB efter den 15 juli 2022. I detta förslag föreslås därför att avsättningsnivån på 70 % utvidgas till dessa lån, att man tillämpar bestämmelserna om avsättningar enligt budgetförordningen, inte reglerna enligt garantifonden för åtgärder avseende tredje land, och att avsättningarna bör hållas i en särskild del av den gemensamma avsättningsfonden.

Dessutom bör en räntesubvention tillhandahållas så som beskrivs nedan, vilken täcks genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordningen om instrumentet Europa i världen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Administrativa kostnader i samband med upp- och utlåningen skulle efterskänkas och därmed inte krävas in från Ukraina. De ska i stället att belasta respektive administrativa budgetposter.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen ska göra detta exceptionella makroekonomiska stöd om sammanlagt 5 miljarder euro tillgängligt för Ukraina i form av långfristiga lån. Detta stöd, som enligt planerna ska verkställas i flera delbetalningar, kommer att bidra till att täcka Ukrainas resterande externa finansieringsgap under 2022. Den första delbetalningen kommer att göras efter det att detta förslag har godkänts och det motsvarande samförståndsavtalet har trätt i kraft, och så snart medlemsstaterna enhälligt har meddelat att de samtycker till att som ett ytterst brådskande fall slutföra sina nationella förfaranden för ställande av nationella garantier.

Delutbetalningarna skulle vidare villkoras av genomförandet av de rapporteringskrav som överenskommits i samförståndsavtalet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansinstituten och de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Beslutet kommer även att ange en ram för de garantier som medlemsstaterna ska ställa för att täcka förluster som överstiger de avsättningar som redan betalats in till den gemensamma avsättningsfonden eller som förutsetts i budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

En beskrivning av de viktigaste inslagen i detta exceptionella makroekonomiska stöd finns i artikel 1.

I artikel 2 fastställs att nödvändiga politiska förhandsvillkor måste uppfyllas för utbetalning av det makroekonomiska stödet.

I artikel 3 fastställs att tydligt definierade krav på rapportering och övervakning samt politiska villkor kopplade till detta exceptionella makroekonomiska stöd från unionen ska fastställas. Dessa krav och villkor ska anges i ett samförståndsavtal.

I artikel 4 fastställs nödvändiga villkor för utbetalning av detta exceptionella makroekonomiska stöd i flera delbetalningar. Tidsram och villkor för verkställande av varje delutbetalning ska fastställas i samförståndsavtalet.

I artikel 5 beskrivs reglerna för upp- och utlåningstransaktionerna.

I artikel 6 förklaras finansieringen av räntesubventionen.

I artikel 7 beskrivs kommissionens skyldigheter vad gäller rapportering till Europaparlamentet och rådet under genomförandet av detta exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina.

Artikel 8 innehåller närmare uppgifter om bedömningen av genomförandet av det exceptionella makroekonomiska stödet.

I artikel 9 föreskrivs att medlemsstaterna ska ställa nationella garantier till ett totalt belopp på 3,66 miljarder euro.

Artikel 10 innehåller närmare uppgifter om de garantiavtal som kommissionen ska ingå med medlemsstaterna.

I artikel 11 beskrivs avsättningarna för det makroekonomiska stöd som täcks.

I artikel 12 föreskrivs en förstärkning av avsättningarna för vissa finansiella skulder i Ukraina som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU.

I artikel 13 föreskrivs en bedömning av om avsättningarna är tillräckliga och ett översynsförfarande.

I artikel 14 föreskrivs redovisningsregler för de avsättningar som ska hållas i den gemensamma avsättningsfonden.

Enligt artikel 15 ska en kommitté bistå kommissionen i enlighet med kommittéförfarandet. I artikel 16 beskrivs utövandet av delegering.

I artikel 17 beskrivs kommissionens skyldigheter vad gäller rapportering till Europaparlamentet och rådet under genomförandet av detta exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina.

Artikel 18 innehåller ändringar av beslut (EU) 2022/1201.

I artikel 19 anges datumet för ikraftträdandet av detta beslut.

2022/0281 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet15, och av följande skäl:

(1)Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina16 (associeringsavtalet), som

innefattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017.

(2)Ukraina började våren 2014 genomföra ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom på varandra följande makroekonomiska stödprogram som stött Ukraina genom lån på totalt 6,6 miljarder EUR. Det makroekonomiska krisstöd som, mot bakgrund av de ökade spänningarna vid gränsen mot Ryssland, gjordes tillgängligt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/31317 innebar lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina, som utbetalades i två omgångar i mars och maj 2022 på vardera 600

miljoner EUR. Det exceptionella makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard EUR enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/120118 innebar ett snabbt och akut stöd till Ukrainas budget och betalades ut i sin helhet den 1 och 2 augusti 2022. Det utgjorde den första delen av det exceptionella makroekonomiska stödpaket till Ukraina som kommissionen tillkännagav i sitt meddelande av den 18 maj 2022 om stöd till och återuppbyggnad av Ukraina, vilket godkändes av Europeiska rådet den 23–24 juni 2022. Detta beslut utgör ett andra steg i genomförandet av åtagandet att

Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 februari 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 21 februari 2022.

Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3 ).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 februari 2022 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 55, 28.2.2022, s. 4 ).

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/1201 av den 12 juli 2022 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 186, 13.7.2022, s. 1).

tillhandahålla upp till 9 miljarder EUR i makroekonomiskt stöd till Ukraina. Det lägger grunden för ytterligare 5 miljarder EUR i makroekonomiska stödlån på mycket förmånliga villkor. Det bör snabbt följas av ett tredje paket med ekonomiskt stöd på upp till ytterligare 3 miljarder EUR så snart en lämplig utformning har fastställts.

(3)På grund av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfall mot Ukraina som inleddes den 24 februari 2022 och det fortsatta kriget sedan dess har landet inte längre tillgång till kapitalmarknaderna, och de offentliga inkomsterna har minskat drastiskt samtidigt som de offentliga utgifterna för att hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna har ökat markant. I denna mycket osäkra och instabila situation pekar Internationella valutafondens bästa uppskattningar av Ukrainas finansieringsbehov på ett extraordinärt finansieringsgap på omkring 39 miljarder US-dollar 2022, varav omkring hälften skulle kunna tillgodoses om det hittills utlovade internationella stödet betalas ut i sin helhet. Att unionen i detta andra steg snabbt tillhandahåller ett exceptionellt makroekonomiskt stödpaket till Ukraina anses under rådande extraordinära omständigheter vara ett lämpligt kortsiktigt svar på de betydande riskerna för landets makroekonomiska stabilitet. Dessa ytterligare 5 miljarder EUR i exceptionellt makroekonomiskt stöd skulle stödja Ukrainas makroekonomiska stabilisering, stärka landets omedelbara resiliens och upprätthålla dess förmåga till återhämtning, och därigenom bidra till en hållbar offentlig skuldsättning för landet och, ytterst, till dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden.

(4)Denna nya omgång av exceptionellt makroekonomiskt stöd kommer att ge ett betydande bidrag till att täcka Ukrainas finansieringsbehov enligt Internationella valutafondens (IMF) och andra internationella finansinstituts beräkningar, med beaktande av landets förmåga att finansiera sig med egna medel. Vid fastställandet av stödbeloppet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang. De ukrainska myndigheternas åtagande om nära samarbete med IMF om utformningen och genomförandet av kortsiktiga krisåtgärder och deras avsikt att tillsammans med IMF utarbeta ett lämpligt ekonomiskt program när förhållandena så tillåter bör erkännas. Ett sådant program begärdes formellt i augusti 2022. Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör syfta till att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och resiliens under de omständigheter som följer av Rysslands anfallskrig. Kommissionen bör säkerställa att unionens exceptionella makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.

(5)Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(6)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för mänskliga rättigheter. De nuvarande omständigheter som följer av Rysslands angreppskrig mot Ukraina, särskilt det nuvarande undantagstillståndet, bör inte inkräkta på dessa principer, även om makten koncentreras till det verkställande organet.

(7)För att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter.

(8)Unionens exceptionella makroekonomiska stöd bör omfattas av rapporteringskrav och politiska villkor, som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Syftet med de robusta rapporteringskraven är att under de nuvarande omständigheter som följer av Rysslands anfallskrig mot Ukraina säkerställa effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande vid användningen av medlen. De politiska villkoren syftar till att stärka landets omedelbara resiliens och långsiktigt hållbara skuldsättning och därigenom minska de risker som är kopplade till fullgörandet av dess utestående och framtida finansiella åtaganden.

(9)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201119.

(10)Den längsta genomsnittliga löptiden för lånen enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 bör vara 25 år.

(11)Eftersom lånen enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 medför samma risker för EU:s budget och bör ha en gemensam längsta löptid på i genomsnitt 25 år, bör det sammanlagda makroekonomiska stödet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 till Ukraina på 6 miljarder EUR omfattas av en gemensam metod för att hantera de finansiella och budgetmässiga konsekvenserna. I synnerhet bör samma nivå på budgettäckningen fastställas som ett tillräckligt skydd mot risken för att Ukraina eventuellt inte återbetalar vissa eller alla lån vid planerade tidpunkter. De avsättningar som görs tillgängliga genom EU:s budget för de två uppsättningarna av lån genom det exceptionella makroekonomiska stödet bör förvaltas som en integrerad uppsättning avsättningar. Detta kommer att öka EU-budgetens motståndskraft och flexibilitet i samband med alla situationer där betalningar uteblir. Artikel 7.2 i beslut (EU) 2022/1201 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)Det exceptionella makroekonomiska stödet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 utgör en finansiell skuld för unionen inom ramen för den totala volymen för garantin för yttre åtgärder. Det totala beloppet på upp till 6 miljarder EUR i exceptionella makroekonomiska stödlån till Ukraina bör omfattas av de inbetalda avsättningar på 9 % som är tillgängliga för makroekonomiska stödlån inom ramen för garantin för yttre åtgärder. Avsättningarna bör finansieras genom det anslag som planerats för makroekonomiskt stöd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/94720, med ett totalt avsättningsbelopp på 540 miljoner EUR. Detta belopp

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Text av betydelse för EES), EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.

bör anslås och betalas till den gemensamma avsättningsfonden inom den fleråriga budgetramen 2021–2027.

(13)I enlighet med artikel 210.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) ska ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av budgeten anses ligga på en hållbar nivå om deras prognostiserade fleråriga utveckling är förenlig med de gränser som anges i den rådets förordning (EU, Euratom) 2020/209321 om den fleråriga budgetramen som föreskrivs i artikel 312.2 i EUF-fördraget och det tak för årliga betalningsbemyndiganden som fastställs i artikel 3.1 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom22. För att unionen ska kunna ge betydande stöd till Ukraina i form av makroekonomiskt stöd i exempellös omfattning och på säker ekonomisk grund, men samtidigt bevara unionens höga kreditvärdighet och därmed dess förmåga att faktiskt finansiera både interna och externa politikområden, är det väsentligt att på lämpligt sätt skydda unionens budget för det fall att dessa ansvarsförbindelser materialiseras och säkerställa att de är ekonomiskt hållbara i den mening som avses i artikel 210.3 i budgetförordningen.

(14)I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning bör den gemensamma avsättningsfonden förstärkas med medel som står i proportion till de risker som uppstår till följd av de ansvarsförbindelser som är kopplade till detta exempellöst stora makroekonomiska stöd till en enda stödmottagare. Utan en sådan förstärkning skulle unionens budget inte på ekonomiskt säker grund kunna tillhandahålla det exempellöst omfattande stöd som Ukrainas krigsrelaterade behov kräver. För att skydda unionens budget bör de exceptionella makroekonomiska stödlånen på upp till 6 miljarder EUR till Ukraina omfattas av en täckning på 70 % genom inbetalda avsättningar (på 9 %) som kompletteras med nationella garantier för att tillhandahålla budgettäckning för förluster på upp till ytterligare 61 % av lånevärdet.

(15)Medlen inom ramen för förordning (EU, Euratom) 2020/2093 är hårt pressade med tanke på unionens övergripande utgiftsprioriteringar. Det är därför lämpligt att söka en alternativ lösning för att skaffa fram ytterligare medel som inte påverkar de ordinarie utgifterna i budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

(16)Bidrag från medlemsstaterna i form av garantier har identifierats som ett lämpligt verktyg för att tillhandahålla ett skydd utöver de initialt inbetalda avsättningarna. Medlemsstaternas garantier bör ställas frivilligt och bör utgöra en lämplig säkerhetsmekanism till stöd för unionens budget, för det fall att avsättningarna i den gemensamma avsättningsfonden för finansiella skulder enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 förbrukas. Bidragen inom ramen för dessa garantier bör inkluderas i beloppet för tillåtna finansiella förpliktelser, genom undantag från artikel 211.1 första stycket i budgetförordningen. Sådana bidrag skulle beaktas vid beräkningen av de avsättningar som följer av den avsättningsnivå som avses i artikel 211.1 i budgetförordningen, genom undantag från artikel 211.4 andra stycket i budgetförordningen.

(17)De garantier som ställs av medlemsstaterna bör täcka det exceptionella

makroekonomiska stödlånet enligt detta beslut och det exceptionella

Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).

makroekonomiska stödlånet på 1 miljard euro enligt beslut (EU) 2022/1201. De bör vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran. Dessa garantier bör säkerställa unionens förmåga att återbetala de medel som lånats upp på kapitalmarknaderna eller från finansinstituten. De bör endast tas i anspråk när strikta villkor avseende de tillgängliga avsättningarnas tillräcklighet är uppfyllda och om unionen inte skulle få någon betalning från Ukraina av de makroekonomiska stödlån som beviljats enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 i tid för att kunna uppfylla sina finansiella förpliktelser från obligationer eller om betalningsplanen för de lån som beviljats enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 skulle ändras. Medlemsstaternas garantier bör tas i anspråk för ett belopp som motsvarar det belopp som uppstår till följd av förluster i samband med ekonomiskt stöd till Ukraina enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 och för att fylla på den gemensamma avsättningsfonden till den erforderliga nivån på inbetalda avsättningar. Anspråk på medlemsstaternas garantier bör ställas först efter det att de initiala avsättningar som gjorts för makroekonomiskt stöd enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 har förbrukats eller kommer att vara förbrukade. Belopp som återvinns enligt låneavtalen avseende ekonomiskt stöd till Ukraina enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 bör återbetalas till de medlemsstater som har fullgjort garantianspråken, genom undantag från artikel 211.4 c i budgetförordningen.

(18)Om unionen tillfälligt fullgör sina finansiella åtaganden i samband med obligationer som emitterats för att finansiera makroekonomiskt stöd till Ukraina enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 med hjälp av avsättningar i den gemensamma avsättningsfonden som gjorts för att täcka andra finansiella skulder för unionen, kan medlemsstaternas garantier tas i anspråk för att fylla på avsättningarna för dessa finansiella skulder.

(19)Med tanke på den exceptionella karaktären hos det makroekonomiska stöd som backas upp av garantier är det lämpligt att förvalta avsättningarna för de finansiella skulder som uppstår till följd av det makroekonomiska stödet enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 och för alla utbetalningar efter den 15 juli 2022 av lån som garanteras enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU23 separat från andra finansiella förpliktelser inom garantin för yttre åtgärder och garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Det föreslås därför att de avsättningar som görs i den gemensamma avsättningsfonden endast används för finansiella förpliktelser från det makroekonomiska stöd som omfattas av detta beslut och beslut (EU) 2022/1201, i

stället för att följa den allmänna regeln i artikel 31.6 i förordningen om instrumentet Europa i världen.24 Det föreslås också att de avsättningar som gjorts i den gemensamma avsättningsfonden för lån som garanteras enligt beslut nr 466/2014/EU och som betalas ut efter den 15 juli 2022 endast ska användas för finansiella förpliktelser från dessa lån och att bestämmelserna i budgetförordningen ska tillämpas på dessa avsättningar, i stället för att följa den allmänna regeln i artikel 31.8 i förordningen om instrumentet Europa i världen. Detta bör kompletteras av att

Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU- garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen (EUT L 135, 8.5.2014, s. 1).

Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

avsättningarna för detta makroekonomiska stöd undantas från tillämpningen av den effektiva avsättningsnivån, genom undantag från artikel 213 i budgetförordningen.

(20)Den relativa andelen av varje medlemsstats bidrag (fördelningsnyckel) till det totala garanterade beloppet bör motsvara medlemsstatens relativa andel av unionens totala bruttonationalinkomst. Anspråk på garantier bör göras proportionellt och baseras på denna fördelningsnyckel.

(21)Medlemsstaterna bör som ett ytterst prioriterat fall slutföra sina nationella förfaranden för att garantierna ska träda i kraft. Med tanke på situationens brådskande karaktär bör den tid som behövs för att slutföra dessa förfaranden inte fördröja utbetalningen av det brådskande exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina enligt detta beslut. De ytterligare makroekonomiska stödlånen enligt detta beslut kommer att arrangeras snabbt när detta beslut trätt i kraft, samförståndsavtalet antagits och låneavtalet undertecknats.

(22)Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig, och för att stödja landets utveckling mot långsiktig stabilitet, är det lämpligt att göra undantag från artikel 220.5 e i budgetförordningen och göra det möjligt för unionen att täcka räntekostnaderna och befria Ukraina från de administrativa kostnaderna. Räntesubventionen bör beviljas som ett instrument som anses lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan i den mening som avses i artikel 220.1 i budgetförordningen och bör bäras av unionens budget åtminstone under den nuvarande fleråriga budgetramen. Under perioden 2021–2027 bör den täckas genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947.

(23)Ukraina skulle senast i slutet av mars varje år kunna ansöka om räntesubventionen och om att de administrativa kostnaderna ska efterskänkas. För att möjliggöra flexibilitet i återbetalningen av kapitalbeloppet bör det också vara möjligt att genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen förlänga de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.

(24)Mot bakgrund av Ukrainas akuta finansieringsbehov enades Europeiska kommissionen i juli 2022 om en ny inriktning på och utbetalning av ytterligare 1,59 miljarder EUR i EIB-lån till Ukraina som garanteras inom ramen för det externa utlåningsmandatet 2014–2020. Eftersom det rör sig om lån till den ukrainska staten eller statsägda enheter innebär de dock samma risknivå för EU-budgeten som de makroekonomiska stödlånen. För EU-budgeten bör följaktligen samma försiktighetsstrategi tillämpas för dessa exponeringar som för de nya makroekonomiska stödlånen. Genom detta beslut tillämpas därför en avsättningsnivå på 70 % på lånen med ny inriktning på 1,59 miljarder EUR inom ramen för det externa utlåningsmandatet samt på eventuella ytterligare utbetalningar av lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet till Ukraina. Den avsättningsnivån bör tillämpas i stället för den avsättningsnivå som följer av artikel 31.8 tredje meningen i förordning (EU) 2021/947. Avsättningen på 70 % för utbetalningar av lån på 1,59 miljarder EUR inom ramen för det externa utlåningsmandatet till Ukraina kommer att finansieras genom EU-budgeten.

(25)En regelbunden översyn av avsättningarna för de respektive makroekonomiska stödlånen och lånen inom ramen för det externa utlåningsmandatet bör göras var sjätte månad, med början i mitten av 2023 eller tidigare om så är lämpligt. Vid denna översyn bör det särskilt bedömas om situationen i Ukraina har utvecklats på ett sätt som skulle motivera en ökning eller minskning av avsättningsnivån. Kommissionen skulle kunna göra en ny bedömning av avsättningsnivån på ad hoc-basis, särskilt om

det motiveras av en anmärkningsvärd relevant händelse. I syfte att säkerställa att avsättningsnivån förblir tillräcklig för de finansiella riskerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på avsättningsnivån när det är motiverat att höja eller sänka avsättningsnivån. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(26)Eftersom målet för detta beslut, det vill säga att ge exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina för att framför allt stärka landets ekonomiska resiliens och stabilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i punkt 4 i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(27)Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av det oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget, anses det lämpligt att föreskriva ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(28)Med tanke på den akuta situationen i Ukraina bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Exceptionellt makroekonomiskt stöd

Artikel 1

Tillhandahållande av unionens exceptionella makroekonomiska stöd

1.Unionen ska till Ukrainas förfogande ställa ett exceptionellt makroekonomiskt stöd på högst 5 000 000 000 EUR (unionens exceptionella makroekonomiska stöd) i syfte att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet. Unionens makroekonomiska stöd ska tillhandahållas Ukraina i form av lån. Stödet ska bidra till att täcka Ukrainas finansieringsgap såsom detta fastställts i samarbete med internationella finansieringsinstitutioner.

2.För att finansiera unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitutioner och låna dem vidare till Ukraina. Lånen enligt punkt 1 och beslut (EU) 2022/1201 ska tillsammans ha en längsta genomsnittlig löptid på 25 år.

3.Unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska göras tillgängligt från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft och under den tillgänglighetsperiod som fastställs där, även om de garantier som anges i kapitel II avsnitt 1 i detta beslut ännu inte har ställts.

4.Om Ukrainas finansieringsbehov minskar avsevärt under perioden för utbetalning av unionens exceptionella makroekonomiska stöd jämfört med de ursprungliga prognoserna, ska kommissionen minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

Artikel 2

Förhandsvillkor för det makroekonomiska stödet

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen ska övervaka att det förhandsvillkor som anges i punkt 1 uppfylls under hela livscykeln för unionens exceptionella makroekonomiska stöd, framförallt innan utbetalningar verkställs, varvid hänsyn även ska tas till förhållandena på plats och konsekvenserna av undantagstillståndet.

3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU25.

Artikel 3

Samförståndsavtal

1.Kommissionen ska komma överens med Ukraina om de politiska villkor som ska vara kopplade till unionens exceptionella makroekonomiska stöd. De politiska villkoren ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2. Dessa politiska villkor ska anges i ett samförståndsavtal.

2.De rapporteringskrav som antogs inom ramen för den första delen av detta exceptionella makroekonomiska stöd ska ingå i samförståndsavtalet och ska särskilt säkerställa effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande vid användningen av unionens exceptionella makroekonomiska stöd.

3.Närmare finansiella villkor för unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina.

4.Kommissionen ska regelbundet verifiera tillämpningen av rapporteringskraven och de framsteg som gjorts i fråga om att uppfylla de politiska villkor som överenskommits i samförståndsavtalet. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.

Artikel 4

Frigörande av det exceptionella makroekonomiska stödet

25Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

1.Under förutsättning att kraven i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen tillhandahålla unionens exceptionella makroekonomiska stöd i delutbetalningar, som var och en ska bestå av ett lån. Kommissionen ska besluta om tidsramen för varje delutbetalning. En delutbetalning kan verkställas i en tranch eller delas upp i flera trancher.

2.Frigörandet av unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal eller överenskommelser som ingås mellan kommissionen och Ukraina i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1.

3.Kommissionen ska fatta beslut om att frigöra delutbetalningarna efter en bedömning av följande villkor:

(a)Uppfyllande av förhandsvillkoret i artikel 2.1.

(b)Ett tillfredsställande uppfyllande av de rapporteringskrav som fastställs i samförståndsavtalet.

(c)För den andra och efterföljande delutbetalningar, tillfredsställande framsteg mot genomförandet av de politiska villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

Innan hela det makroekonomiska stödet betalas ut, ska kommissionen verifiera att alla politiska villkor som överenskommits i samförståndsavtalet är uppfyllda.

4.Om kraven i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller upphäva utbetalningen av unionens exceptionella makroekonomiska stöd. Kommissionen ska i så fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt avbrutits eller upphävts.

5.Unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska i princip utbetalas till Ukrainas centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen utbetalas till det ukrainska finansministeriet som slutlig mottagare.

Artikel 5

Upp- och utlåningstransaktioner

1.Upp- och utlåningsverksamheten ska ske i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen.

2.Vid behov får kommissionen, genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen, förlänga de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.

Artikel 6

Räntesubvention

1.Genom undantag från artikel 220.5 e i budgetförordningen får unionen, för lånen enligt detta beslut, bära räntekostnader genom att bevilja en räntesubvention och täcka administrativa kostnader i samband med upp- och utlåning, med undantag för kostnader för förtida återbetalning av lånet.

2.Ukraina får ansöka om räntesubventionen och om att unionen ska täcka de administrativa kostnaderna senast i slutet av mars varje år.

3.Den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947 ska, i form av räntesubvention, användas för att täcka kostnaderna för räntebetalningar i samband med det makroekonomiska stödet under perioden 2021– 2027.

Artikel 7

Information till Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens exceptionella makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet och utvecklingen avseende de transaktioner som avses i artikel 5.2 och 5.3, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

Artikel 8

Bedömning av genomförandet av det exceptionella makroekonomiska stödet

Under genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Ukrainas finansiella arrangemang, administrativa förfaranden och interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd. Denna operativa bedömning kan genomföras tillsammans med den som föreskrivs i beslut (EU) 2022/1201.

KAPITEL II

Förstärkning av den gemensamma avsättningsfonden Avsnitt 1

Garantier från medlemsstaterna för unionens exceptionella makroekonomiska stöd enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201

Artikel 9

Bidrag i form av garantier från medlemsstaterna

1.Medlemsstaterna får komplettera de avsättningar för makroekonomiskt stöd som

hålls i den gemensamma avsättningsfonden genom att ställa garantier upp till ett totalt belopp på 3 660 000 000 EUR avseende unionens exceptionella makroekonomiska stöd till Ukraina enligt artikel 1 i detta beslut och beslut (EU) 2022/1201 (täckta makroekonomiska stöd).

2.Bidragen från medlemsstaterna ska ha formen av oåterkalleliga, ovillkorliga garantier som kan tas i anspråk på begäran och överenskommas genom ett garantiavtal som ingås med kommissionen i enlighet med artikel 10.

3.Den relativa andelen av den berörda medlemsstatens bidrag till det belopp som avses i punkt 1 ska motsvara den medlemsstatens relativa andel av unionens totala bruttonationalinkomst enligt kolumn 1 i tabell 4 i del A (Finansiering av unionens årliga budget, Inledning) under rubriken allmänna inkomster i 2022 års budget i unionens allmänna budget för budgetåret 2022, som antogs den 24 november 2021.

4.Garantierna ska gälla för varje medlemsstat från och med dagen för ikraftträdandet av det garantiavtal mellan kommissionen och den medlemsstaten som avses i artikel 10.

Artikel 10

Garantiavtal

Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje medlemsstat som ställer en garanti i enlighet med artikel 9. Avtalet ska innehålla regler för garantin, som ska vara samma för alla medlemsstater, och ska i synnerhet omfatta följande:

(b)Fastställande av en skyldighet för medlemsstaten att infria kommissionens garantianspråk avseende täckta makroekonomiska stöd, så snart de totala belopp som initialt avsatts i den gemensamma avsättningsfonden för finansiella skulder till följd av de täckta makroekonomiska stöden har utnyttjats eller kommer att utnyttjas.

(c)Säkerställande av att garantianspråk görs proportionellt och baseras på den bidragsnyckel som avses i artikel 9.3.

(d)Bestämmelser om att garantianspråken ska säkerställa unionens förmåga att återbetala de medel som lånats upp, i enlighet med artikel 1.2, på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitutioner efter en utebliven betalning, till och med en förväntad sådan, från Ukrainas sida, vilket inbegriper fall där en betalningsplan ändras oavsett orsak.

(e)Säkerställande av att garantianspråk kan användas för att fylla på den gemensamma avsättningsfonden när avsättningar har utnyttjats för de täckta makroekonomiska stöden.

(f)Säkerställande av att en medlemsstat som inte har infriat ett anspråk förblir ansvarig för att infria det.

(g)Betalningsvillkor.

Avsnitt 2

Avsättningar för de täckta makroekonomiska stöden och vissa finansiella skulder i

Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet

Artikel 11

Avsättningar för de täckta makroekonomiska stöden

1.För de täckta makroekonomiska stöden ska en avsättningsnivå på 70 % tillämpas i stället för att följa den allmänna regeln i artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947.

Nivån på de avsättningar som betalas in till den gemensamma avsättningsfonden ska dock behållas på och, om de används, fyllas på till 9 % av utestående skulder för de täckta makroekonomiska stöden, till dess att de garantier som avses i artikel 9 utnyttjas fullt ut.

2.Belopp som härrör från de garantianspråk som avses i artikel 10 ska utgöra externa inkomster avsatta för återbetalning av finansiella skulder för de täckta makroekonomiska stöden och för betalningar till den gemensamma avsättningsfonden i enlighet med artikel 21.2 a ii i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

3.Genom undantag från artikel 211.1 första stycket andra meningen i budgetförordningen ska beloppet för de garantier som avses i artikel 9.1 inkluderas i beloppet för tillåtna finansiella förpliktelser. Genom undantag från artikel 211.4 andra stycket i budgetförordningen ska de avsättningsbelopp som avses i punkt 2 i den här artikeln beaktas vid beräkningen av den avsättning som följer av avsättningsnivån för täckta makroekonomiska stöd.

4.Genom undantag från artikel 211.4 c i budgetförordningen ska belopp som drivs in från Ukraina för de täckta makroekonomiska stöden inte bidra till avsättningen upp till det belopp som motsvarar de garantianspråk som medlemsstaterna infriar i enlighet med artikel 10 a. Dessa belopp ska återbetalas till dessa medlemsstater.

Artikel 12

Förstärkning av avsättningarna för vissa finansiella skulder i Ukraina som garanteras

enligt beslut nr 466/2014/EU

Genom undantag från artikel 31.8 tredje meningen i förordning (EU) 2021/947 ska en avsättningsnivå på 70 % tillämpas på lånebelopp som betalas ut efter den 15 juli 2022 inom ramen för de av Europeiska investeringsbankens finansieringstransaktioner i Ukraina som undertecknats av Europeiska investeringsbanken före den 31 december 2021 och som garanteras av EU i enlighet med beslut nr 466/2014/EU (täckta finansiella skulder i Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet), och artiklarna 211, 212 och 213 i budgetförordningen ska tillämpas, om inte annat följer av artiklarna 13 och 14 i det här beslutet. Vid tillämpning av artikel 211.1 andra stycket i budgetförordningen ska avsättningen senast den 31 december 2027 uppgå till en nivå som motsvarar den avsättningsnivå som tillämpas på det totala beloppet av utestående skulder för täckta finansiella skulder i Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet.

Artikel 13

Bedömning av om avsättningsnivån är tillräcklig och ett översynsförfarande

1.Var sjätte månad med början den 30 juni 2023, och närhelst kommissionen finner att det finns andra skäl eller händelser som tyder på att det finns ett behov av att göra detta, ska kommissionen bedöma om det finns ny utveckling som på ett varaktigt och meningsfullt sätt skulle kunna påverka tillräckligheten i den avsättningsnivå, inbegripet nivån på inbetalade avsättningar, som avses i artiklarna 11 och 12. Kommissionen ska särskilt identifiera förekomsten av en varaktig betydande förändring av kreditriskprofilen för dessa exponeringar med hjälp av uppgifter för en period på minst två år.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att ändra artiklarna 11 och 12 för att justera avsättningsnivån genom en delegerad akt i enlighet med artikel 16, särskilt för att beakta den utveckling som avses i punkt 1.

Artikel 14

Avsättningar i den gemensamma avsättningsfonden

1.I stället för att följa den allmänna regeln i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947 ska de finansiella skulderna för de täckta makroekonomiska stöden täckas separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder, och de

avsättningar som görs i den gemensamma avsättningsfonden för de täckta makroekonomiska stöden ska endast användas för finansiella skulder enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201.

I stället för att följa den allmänna regeln i artikel 31.8 i förordning (EU) 2021/947 ska finansiella skulder för täckta finansiella skulder i Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet täckas separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, och de avsättningar som görs i den gemensamma avsättningsfonden för täckta finansiella skulder i Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet ska endast användas för finansiella skulder enligt detta beslut och beslut (EU) 2022/1201.

2.Genom undantag från artikel 213 i budgetförordningen ska den effektiva avsättningsnivån inte tillämpas på de avsättningar som görs i den gemensamma avsättningsfonden för täckta makroekonomiska stöd och täckta finansiella skulder i Ukraina inom ramen för det externa utlåningsmandatet.

3.Genom undantag från artikel 213.4 a i budgetförordningen ska varje överskott i de avsättningar som avses i artikel 12 utgöra externa inkomster avsatta för det program för yttre bistånd som Ukraina omfattas av, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen.

KAPITEL III

Gemensamma bestämmelser

Artikel 15

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska bistås av en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.2 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta beslut träder i kraft.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 13.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Årlig rapport

1.Som en del av sin årliga rapport ska kommissionen senast den 30 juni varje år överlämna en bedömning till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av kapitel I i detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av genomförandet. I rapporten ska

(a)framstegen i genomförandet av unionens exceptionella makroekonomiska stöd granskas,

(b)Ukrainas ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt tillämpningen av de krav och villkor som avses i artikel 3.1,

(c)sambandet mellan de krav och villkor som anges i samförståndsavtalet, Ukrainas aktuella makroekonomiska situation samt kommissionens beslut att frigöra delutbetalningar av unionens exceptionella makroekonomiska stöd påvisas.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av tillgänglighetsperioden överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade exceptionella makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Kapitel IV

Ändring av beslut (EU) 2022/1201 och slutbestämmelse

Artikel 18

Beslut (EU) 2022/1201 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 1.2 ska andra meningen ersättas med följande:

”Lånen enligt punkt 1 och beslut [COM(2022) XXX - detta förslag] ska tillsammans ha en maximal genomsnittlig löptid på 25 år.”

2.Artikel 7 ska utgå.

Artikel 19

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Talman	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina.

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen26

Politikområde: Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet: Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd27

en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

”En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar – att öka välståndet i länder utanför EU”

1.4.2.Specifikt/specifika mål: Specifikt mål nr…

”Att öka välståndet i länder utanför EU”

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

GD ECFIN:s verksamhet avser följande:

a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partnerländer och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd.

b)Stödja utvidgningsprocessen och genomförandet av EU:s utvidgnings- och grannskapspolitik och andra EU-prioriteringar i partnerländerna genom att göra ekonomiska analyser och erbjuda policybedömningar och rådgivning.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

ABM: verksamhetsbaserad förvaltning. ABB: verksamhetsbaserad budgetering. I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

∙Ge makroekonomiskt stöd till Ukraina i syfte att stödja dess ekonomiska motståndskraft och stabilitet under krigstillståndet.

∙Bidra till att täcka Ukrainas externa finansieringsbehov för 2022 med tanke på den kraftiga försämringen av landets betalningsbalans till följd av den oprovocerade och omotiverade ryska invasionen av Ukraina.

∙Bidra till partnerlandets budgetfinansieringsbehov, som en fortsättning på det krisstöd om redan getts.

∙Främja strukturreformer för att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för förnyad hållbar tillväxt.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Myndigheterna i Ukraina kommer att vara skyldiga att regelbundet rapportera ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionen och uppfylla rapporteringskraven i samförståndsavtalet.

Kommissionens avdelningar kommer fortlöpande övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna efter den operativa bedömning av ekonomihanteringsprocesserna och de administrativa förfarandena i Ukraina som gjordes i juni 2020. Kommissionen kommer att genomföra en andra operativ bedömning under genomförandet av insatsen.

I förslaget till beslut förutses att en årlig rapport om det makroekonomiska stödet ska lämnas till rådet och Europaparlamentet som ska innefatta en bedömning av genomförandet av denna insats. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att genomföras inom två år efter den sista delutbetalningen.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utbetalningen av stödet kommer att ske på villkor att de politiska förhandsvillkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och myndigheterna i Ukraina uppfylls. Stödet ska enligt planerna betalas ut i flera delutbetalningar. Delutbetalningarna ska verkställas omgående efter det att detta förslag godkänts och det berörda samförståndsavtalet trätt i kraft, varpå stödet ska bli tillgängligt.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och de ukrainska myndigheterna ska ingå ett samförståndsavtal och där fastställa rapporteringskrav. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansieringsinstitutionerna och de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från

unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Detta förslag om makroekonomiskt stöd på upp till 5 miljarder EUR till Ukraina ingår i det mål som EU satt upp om att ge upp till 9 miljarder EUR i kortsiktigt likviditetsstöd. Förslaget följer på, och ändrar, beslut (EU) 2022/1201 om makroekonomiskt stöd till Ukraina i form av lån till ett värde av 1 miljard EUR som betalades ut i sin helhet i augusti 2022. Detta makroekonomiska stöd stärker också unionens åtgärder för direkt humanitärt, ekonomiskt och försvarsrelaterat stöd samt unionens initiativ för att samordna multilaterala åtgärder, till exempel ”Stand up for Ukraine”. Det makroekonomiska stödet är till sin natur också en katalysator för reformer som stärker landets motståndskraft på kort sikt men även bidrar till ökad stabilitet på längre sikt. Dessa förväntade resultat är särskilt relevanta för Ukraina vid denna kritiska tidpunkt.

Ytterligare stöd till Ukraina i form av lån kan i detta skede hjälpa de ukrainska myndigheterna att övervinna de omedelbara och mest akuta finansieringssvårigheter som uppstått till följd av kriget. Genom att stötta myndigheterna i deras ansträngningar att upprätthålla stabila makroekonomiska förutsättningar ökar det föreslagna makroekonomiska stödet dessutom mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och stärker effekterna av andra former av ekonomiskt bistånd från EU till landet, däribland budgetstöd och bidrag som är tillgängliga genom externa finansieringsinstrument inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle varken vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de mer övergripande makroekonomiska målen för detta exceptionella makroekonomiska stöd. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det snabbt skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att säkerställa fortsatt stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en stabil och hållbar betalningsbalans och budgetsituation inom ramen för lämpliga rapporteringskrav. Genom att bidra till att säkerställa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av de åtgärder i Ukraina som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser i partnerländer blir föremål för efterhandsutvärderingar. Efterhandsutvärderingar av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet varit mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska mål.

De har visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare finansiellt stöd och investerarförtroende. Paketet med villkor för det makroekonomiska stödet har varit helt i linje med det närbesläktade IMF-programmet och förstärkt den politiska effekt som bidragit till att ukrainska myndigheter slutit upp bakom viktiga reformer, särskilt på områden som inte omfattas av andra internationella givares program.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Avsättningarna för makroekonomiskt stöd i den fleråriga budgetramen 2021–2027 utgår i princip från en avsättningsnivå på 9 % till den gemensamma avsättningsfond som inrättats enligt artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och med tanke på den riskexponering som uppskattas i dagsläget är det nödvändigt att ha en täckning på 70 % när det gäller dessa ytterligare exponeringar som har att göra med situationen i Ukraina. EU- budgeten kommer att ge ett första-förlustskydd för 9 % av det totala paketet om 6 miljarder EUR i lån. Till detta kommer garantier ställda av medlemsstaterna för ytterligare 61 % av lånen.

Med tanke på den svåra situationen i Ukraina och för att stödja landet i dess långsiktiga utveckling mot stabilitet bör unionen dessutom ha möjlighet att undantagsvis täcka räntekostnaderna och avskriva Ukrainas administrativa kostnader. Räntesubventionen bör täckas genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947 för perioden 2021–2027.

Utöver det direkta stödet godkände Europeiska kommissionen i juli 2022 att 1,59 miljarder EUR inom ramen för Europeiska investeringsbankens (EIB) externa utlåningsmandat omdirigeras till lån till Ukraina som garanteras genom EU-budgeten. Ett belopp på 1,05 miljarder EUR ska utbetalas av EIB under tredje kvartalet 2022. Ytterligare 536 miljoner EUR i lån ska enligt planerna betalas ut av EIB under 2022–2023 för att bidra till finansieringen av vissa investeringsprojekt som ska återupptas. Eftersom det rör sig om lån till den ukrainska staten (eller som garanteras av den ukrainska staten) innebär de dock samma risknivå som de exceptionella makroekonomiska stödlånen. Enligt garantiavtalen inom ramen för det externa utlåningsmandatet har EIB rätt att kräva in medel från EU-budgeten upp till det fulla beloppet av de förluster som banken ådrar sig på dessa lån. Det bör därför klargöras att samma försiktighetsansats bör tillämpas på dessa exponeringar och att relevanta ytterligare avsättningar bör göras i en specifik, gemensam del av den gemensamma avsättningsfonden avsedd för Ukraina. I detta förslag anges därför en utvidgning av avsättningsnivån på 70 % till dessa 1,59 miljarder EUR i ytterligare exponeringar till följd av de omdirigerade lånen från EIB.

Förenlighet och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

EU är en av de största givarna av stöd till Ukraina och stöder landets ekonomiska, strukturella och institutionella reformer samt det civila samhället. Ytterligare stöd till Ukraina i form av lån kan i detta skede hjälpa de ukrainska myndigheterna att övervinna betydande finansieringssvårigheter som uppstått till följd av kriget. Genom att stötta myndigheterna i deras ansträngningar att upprätthålla stabila makroekonomiska förutsättningar ökar det föreslagna makroekonomiska stödet dessutom mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och stärker effekterna av andra former av ekonomiskt bistånd från EU till landet, däribland budgetstöd och bidrag som är tillgängliga genom externa finansieringsinstrument inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det föreslagna makroekonomiska stödet ingår också i EU:s mer övergripande stöd- och återuppbyggnadsinitiativ för Ukraina och är en integrerad del av det samlade internationella stödet till Ukraina28.

28Som beskrevs i kommissionens meddelande av den 18 maj, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022DC0233&from=SV .

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Att det makroekonomiska stödet ges i form av lån bidrar – tack vare hävstångseffekten – till ett mer effektivt utnyttjande av EU-budgeten och är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Kommissionen har befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna för både Europeiska unionens och Euratoms räkning med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare EU/Euratoms starka kreditvärdighet (AAA enligt Fitch, Moody’s och DBRS, AA enligt S&P, alla med stabila utsikter) och sedan låna dem vidare till berättigade låntagare i samband med utlåning inom ramen för EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomprojekt. Upp- och utlåningen genomförs som s.k. back-to-back-transaktioner, vilket säkerställer att EU:s budget inte utsätts för någon ränte- eller valutarisk. Målet att låna upp medel till bästa tillgängliga ränta för vidare utlåning har uppnåtts eftersom dessa räntor är i linje med räntorna för jämförbara institutioner (EIB, EFSM och ESM).

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från 2021–2027 för åtagandebemyndiganden och från 2022–2027 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

–privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de ges tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som ges tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

De åtgärder som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen från huvudkontoret.

Detta stöd är av makroekonomisk karaktär. Kommissionens övervakning av åtgärden kommer att ske på grundval av de särskilda åtgärder som ska överenskommas med de ukrainska myndigheterna i ett samförståndsavtal.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De åtgärder som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen från huvudkontoret.

Utbetalningarna av det makroekonomiska stödet är villkorade av tillfredsställande resultat av granskningar och knutna till uppfyllandet av politiska villkor för insatsen. Kommissionen övervakar noga att dessa villkor uppfylls.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker som identifierats

Det finns risker relaterade till det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med den politiska situationen, förvaltningen av stödet och hur det genomförs.

En grundläggande risk när det gäller denna insats är att det krig som är en följd av Rysslands omotiverade och oprovocerade invasion av Ukraina fortsätter, vilket kan försämra Ukrainas makroekonomiska stabilitet ytterligare och påverka utbetalningen och/eller återbetalningen av det föreslagna makroekonomiska stödet.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet kan användas på ett orättmätigt sätt. Eftersom det makroekonomiska stödet inte ges för specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på den ukrainska centralbankens och det ukrainska finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

En tredje risk hänger samman med möjligheten att Ukraina inte fullgör de ekonomiska åtaganden gentemot EU som följer av detta föreslagna makroekonomiska stöd i form av ett lån (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket till exempel kan ske om landets betalningsbalans och finansiella ställning kraftigt försämras.

Internkontrollsystem

Det makroekonomiska stödet ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

Under genomförandet kommer kommissionen att regelbundet kontrollera partnerlandets förklaringar. Betalningen är föremål för 1) övervakning av GD ECFIN:s personal och 2) det normala kontrollförfarande som föreskrivs i den ekonomihanteringsprocess (modell 2) som

används inom GD ECFIN. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrott eller tillfälliga anstånd med betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan ske vid behov (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med partnerländerna.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De kontrollsystem som införts har hittills säkerställt en effektiv felprocent för utbetalningar av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta ansvarsfrihet och uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Flera åtgärder har vidtagits, och kommer att vidtas, för att minska riskerna för bedräglig användning.

Låneavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Det planeras vidare att ett antal rapporteringskrav kommer att knytas till stödet, i syfte att stärka öppenheten och ansvarsskyldigheten när det gäller användningen av medel. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos Ukrainas centralbank.

I enlighet med kraven i budgetförordningen kommer kommissionens avdelningar dessutom göra en operativ utvärdering av Ukrainas finansiella flöden och administrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Den tidigare bedömningen gjordes i juni 2020 och omfattar områden som förberedelse och genomförande av budgeten, intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn, intern och extern revision, offentlig upphandling, förvaltning av likvida medel och offentlig skuld samt centralbankens oberoende. Kommissionen kommer att genomföra en andra operativ bedömning under genomförandet av den föreslagna exceptionella makroekonomiska stödinsatsen.

Det makroekonomiska stödet ska slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	utgifter			Bidrag
Rubrik i		utgifter
den
den				från
fleråriga			från Efta-	från		från	enligt artikel
budgetrame	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidatlän		från	21.2 b i
		Diff./Icke-	länder30	kandidatlän		tredjeländ	21.2 b i
		diff29.	länder30	der31		tredjeländ	budgetförordninge
n		diff29.		der31		er	budgetförordninge
						er	n
							n

6	14 02 01 11 ”Östra grannskapet”	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ

6	14 02 01 70 ”NDICI – Europa i	Diff.
6	världen – Avsättningar till den	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	gemensamma avsättningsfonden”

∙Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		6					Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden


	GD: NEAR					År	År	År	År	År	År	År
	GD: NEAR				2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
					2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027

□ Driftsanslag makroekonomiskt stöd I32

								20,0	20,0	20,0	20,0	20,0		100,0
		Åtaganden		a)				20,0	20,0	20,0
Budgetrubrik33		Åtaganden		a)
Budgetrubrik33
14 02 01 11 ”Östra grannskapet” 34		Betalningar		b)				20,0	20,0	20,0	20,0	20,0		100,0
		Betalningar		b)										100,0

□ Driftsanslag makroekonomiskt stöd II

Budgetrubrik		Åtaganden		a)				150,0	150,0	150,0	150,0	150,0		750,0
Budgetrubrik
14 02 01 11 ”Östra grannskapet” 35
14 02 01 11 ”Östra grannskapet” 35		Betalningar		b)				150,0	150,0	150,0	150,0	150,0		750,0
		Betalningar		b)				150,0	150,0	150,0	150,0	150,0		750,0

32Beslut (EU) 2022/1201

33Enligt den officiella kontoplanen.

34Ska förstärkas med hjälp av NDICI ”Buffert för nya utmaningar och prioriteringar”, budgetpost 14 02 04.

35Ska förstärkas med hjälp av NDICI ”Buffert för nya utmaningar och prioriteringar”, budgetpost 14 02 04.

□ Avsättningar för utbetalning av EUR 1,586 miljarder i EIB-lån inom ramen för det externa utlåningsmandatet

Budgetrubrik			Åtaganden	a)			47,58	47,58	47,58	142,74
14 02 01 70 14 02 01 05 ”NDICI – Avsättningar till
14 02 01 70 14 02 01 05 ”NDICI – Avsättningar till
den gemensamma avsättningsfonden” (avsättningar			Betalningar	b)			47,58	47,58	47,58	142,74
på 9 %)			Betalningar	b)			47,58	47,58	47,58	142,74

Budgetrubrik			Åtaganden	a)			322,48	322,48	322,48	967,46
			Åtaganden	a)			322,48	322,48	322,48	967,46
14 02 01 70 14 02 01 05 ”NDICI – Avsättningar till
14 02 01 70 14 02 01 05 ”NDICI – Avsättningar till
den	gemensamma	avsättningsfonden”36	Betalningar	b)			322,48	322,48	322,48	967,46
(avsättningar på 61 %)			Betalningar	b)			322,48	322,48	322,48	967,46

			Åtaganden	Totalt	170,0	170,0	540,06	540,06	540,06	1 960,2
	TOTALA anslag för DG NEAR		Åtaganden	a)	170,0	170,0	540,06	540,06	540,06	1 960,2
	TOTALA anslag för DG NEAR			a)

			Betalningar	Totalt	170,0	170,0	540,06	540,06	540,06	1 960,2
			Betalningar	b)	170,0	170,0	540,06	540,06	540,06	1 960,2
				b)

GD: ECFIN			År	År	År	År	År	År	År	TOTALT
GD: ECFIN			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

□ Makroekonomiskt stöd I8

Budgetrubrik	Åtaganden									90,0
14 02 01 70 14 02 01 06 ”NDICI – Avsättningar till	Åtaganden	c)	27,3	62,7						90,0
		c)
den gemensamma avsättningsfonden” 37
den gemensamma avsättningsfonden” 37

36Ska förstärkas med hjälp av NDICI ”Buffert för nya utmaningar och prioriteringar”, budgetpost 14 02 04.

37Avsättningar för makroekonomiskt stöd i form av lån (9 %), avseende vilka åtaganden och inbetalningar till den gemensamma avsättningsfonden ska göras under perioden 2021–2027, under förutsättning att de årliga budgetarna antas.

		Betalningar	d)				81,2	8,8			90,0

□ Makroekonomiskt stöd II

Budgetrubrik		Åtaganden	c)		62,4	162,6	32,5	143,4	49,1		450,0
14 02 01 70 06 ”NDICI – Avsättningar till den		Åtaganden	c)		62,4	162,6	32,5	143,4	49,1		450,0
14 02 01 70 06 ”NDICI – Avsättningar till den
gemensamma avsättningsfonden” 38
gemensamma avsättningsfonden” 38		Betalningar	d)					91,2	300,0	58,8	450,0
		Betalningar	d)					91,2	300,0	58,8	450,0

□ Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för
vissa operativa program39

Budgetrubrik		Åtaganden	c)		0,15			0,15			0,3
			c)
14 20 03 01 makroekonomiskt stöd i form av
14 20 03 01 makroekonomiskt stöd i form av		Betalningar	d)		0,15						0,3
bidrag		Betalningar	d)		0,15			0,15			0,3
bidrag								0,15

		Åtaganden	Totalt	27,3	125,2	162,6	32,5	143,55	49,1		540,3
		Åtaganden	c)	27,3	125,2	162,6	32,5	143,55	49,1		540,3
			c)
	TOTALA anslag för DG ECFIN
		Betalningar	Totalt		0,15		81,2	100,15	300,0	58,8	540,3
		Betalningar	d)		0,15		81,2	100,15	300,0	58,8	540,3
			d)


TOTALA anslag för RUBRIK 6 i den				27,3	125,2	332,6	202,5	683,6	589,19	540,06	2 500,5
TOTALA anslag för RUBRIK 6 i den		Åtaganden	= a+c		125,2						2 500,5
	fleråriga budgetramen	Åtaganden	= a+c
	fleråriga budgetramen

Avsättningar för makroekonomiskt stöd i form av lån (9 %), avseende vilka åtaganden och inbetalningar till den gemensamma avsättningsfonden ska göras under perioden 2021–2027, under förutsättning att de årliga budgetarna antas.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Betalningar	= b+d	0,15	170,0	251,2	640,22	840,06	598,87	2 500,5
Betalningar	= b+d

Rubrik i den fleråriga budgetramen	7	”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

						År	År	År		År			År		År	TOTALT
					2022		2023	2024		2025			2026		2027	TOTALT
					2022		2023	2024		2025			2026		2027

	GD: ECFIN

	□ Personalresurser				0,848		0,424	0,424		0,072			0,072		0,072	1,912

	□ Övriga administrativa utgifter				-		0,06	-		-			-		-	0,06

	GD ECFIN TOTALT		Anslag		0,848		0,484	0,424		0,072			0,072		0,072	1,972


	TOTALA anslag
	för RUBRIK 7		(summa åtaganden = summa		0,848		0,484	0,424		0,072			0,072		0,072	1,972
	för RUBRIK 7		betalningar)		0,848		0,484	0,424		0,072			0,072		0,072	1,972
			betalningar)
	i den fleråriga budgetramen

											Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

				År		År	År	År		År			År		År	TOTALT
				2021		2022	2023	2024	2025			2026			2027	TOTALT
				2021		2022	2023	2024	2025			2026			2027

	TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1	Åtaganden		27,3		126,098	333,084	202,924	683,672			589,262		540,132		2502,472
	TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1	Åtaganden		27,3		126,098	333,084	202,924				589,262		540,132		2502,472

SV					44												SV

TILL 7 i den fleråriga budgetramen

Betalningar

0,998

170,484

251,624

640,292

840,132

598,942

2502,472

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

År 2021

År 2022

År 2023

Ange mål och

output

	Typ40	Antal	n.	Antal		Antal
			Kost		Kostn.		Kostn.
SPECIFIKT MÅL nr 141…
SPECIFIKT MÅL nr 141…
- Output	Utbetalninga						170,0
	Utbetalninga
	r av bidrag

- Output	Avsättningar		27,3		125,2		162,6
	till garantin
	för yttre

- Output	Operativ			1	0,15
	Operativ
	bedömning

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

TOTALT

OUTPUT

Antal

Tot

kostnad

anta

Kostn

Kostn.

alt

Total

170,0

850

32,5

513,46

419,16

370,06

1 650,2

1 0,15

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

- Output	Efterhandsut					1	0,15				1	0,15
	Efterhandsut
	värdering

TOTALT		27,3	1	125,2	332,6	1	202,65	683,46	589,16	540,06		2 500,5

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,848	0,424	0,424	0,072	0,072	0,072	1,912

Övriga administrativa	-	0,06	-	-	-	-	0,06
utgifter	-	0,06	-	-	-	-	0,06
utgifter

Delsumma för RUBRIK
7	0,848	0,484	0,424	0,072	0,072	0,072	1,972
i den fleråriga	0,848	0,484	0,424	0,072	0,072	0,072	1,972
i den fleråriga
budgetramen


Utanför RUBRIK 742
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Andra administrativa
kostnader

Delsumma utanför
RUBRIK 7 i den
fleråriga budgetramen

TOTALT	0,848	0,484	0,424	0,072	0,072	0,072	1,972

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

42Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

				År	År	År	År	År	År	TOTALT
				2022	2023	2024	2025	2026	2027

	□ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i				5,4	2,7	2,7	0,45	0,45	0,45	12,15
medlemsstaterna)				5,4	2,7	2,7	0,45	0,45	0,45	12,15
medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

			□ Extern personal (i heltidsekvivalenter)43

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier
finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz 44		- vid huvudkontoret
XX 01 xx yy zz 44

		- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT				5,4	2,7	2,7	0,45	0,45	0,45	12,15

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta insatsen, samarbeta med rådet och parlamentet
	för antagandet av beslutet och godkännandet av samförståndsavtalet, förhandla fram
	samförståndsavtalet med de ukrainska myndigheterna, granska rapporter, leda uppdrag
	och bedöma framstegen med att uppfylla villkoren.
	Enhetschef/enhetschef, direktorat D: Bistå direktören i förvaltningen av insatsen,
	samarbeta med rådet och parlamentet för antagandet av beslutet och godkännandet av
	samförståndsavtalet,	förhandla	med	de	ukrainska	myndigheterna	om
	samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD Budget), granska rapporter
	och bedöma framstegen med att uppfylla villkoren.
	Skrivbordsekonomer, sektorn för makroekonomiskt stöd (D): Förbereda beslutet och
	samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella
	institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och
	kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen.

GD Budget (enheterna E1, E3 under direktörens överinseende): Förbereda låneavtalet, förhandla om det med myndigheterna i Ukraina och få det godkänt av de ansvariga kommissionsavdelningarna och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till Ukraina. Sköta administration i samband med återbetalning av lån. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal	-

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

Förslaget omfattar bidrag från medlemsstaterna i form av garantier, vilket har identifierats som ett lämpligt verktyg för att tillhandahålla ett skydd utöver avsättningarna på 9 % i EU- budgeten. Bidragen inom ramen för dessa garantier bör inkluderas i beloppet för tillåtna finansiella förpliktelser, genom undantag från artikel 211.1 första stycket i budgetförordningen. Belopp som härrör från garantianspråk bör användas för att fullgöra unionens finansiella skyldigheter till följd av upplåning och för att fylla på den gemensamma avsättningsfonden.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

 Förslaget/initiativet påverkar inte budgeten.