Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina
EU-dokument COM(2022) 450
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.7.2022
COM(2022) 450 final
2022/0213 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Det stöd som EU ger till Ukraina i det exceptionella läge som nu råder bottnar i starka och långvariga förbindelser med detta land. Ukraina har sedan 2014 utvecklat ett starkt partnerskap med Europeiska unionen som både omfattar bilateralt samarbete och främjar en utveckling mot gradvis politisk associering och ekonomisk integration. Associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, som trädde i kraft den 1 september 2017 och omfattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde, har varit det viktigaste verktyget för att föra Ukraina och EU närmare varandra1. Förutom att främja djupare politiska förbindelser, starkare ekonomiska band och respekt för gemensamma värden har avtalet utgjort en stadig ram för en ambitiös reformagenda där fokus ligger på korruptionsbekämpning, ett oberoende rättsväsende, rättsstatsprincipen och ett bättre företagsklimat. EU har hela tiden gett sitt stöd till viktiga strukturreformer i Ukraina som är avgörande för att locka investeringar, öka produktiviteten och höja levnadsstandarden på medellång och lång sikt. Efter landets ansökan om medlemskap i unionen har Europeiska rådet erkänt Ukrainas europeiska perspektiv och beviljat Ukraina status som kandidatland, och samarbetet med Ukraina kommer därför att fördjupas ytterligare i takt med att landet går vidare på sin väg mot Europa.
Ukrainas långsiktiga ekonomiska utveckling och reformarbete har sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari 2022 i en exempellös handling av omotiverad och oprovocerad aggression ställts inför enorma utmaningar. Utöver det oerhörda mänskliga lidandet har det pågående kriget i Ukraina redan lett till enorma skador på den fysiska infrastrukturen (vägar, broar, fabriker etc.) och på bostadshus och offentliga byggnader (skolor, sjukhus etc.). Striderna har dessutom lett till en massflykt med mer än sex miljoner internflyktingar och mer än sju miljoner flyktingar som lämnat landet.
Utöver de enorma skadorna på ekonomin har det ryska anfallskriget mot Ukraina lett till att landet som suverän stat förlorat tillgången till de internationella kapitalmarknaderna. Det underliggande finansieringsgapet i betalningsbalansen beräknas av myndigheterna och IMF uppgå till cirka 39 miljarder US-dollar för hela 2022. Enligt IMF:s egen bedömning skulle Ukraina, genom ett säkert utnyttjande av sina officiella internationella reserver som inte skulle hota landets makroekonomiska stabilitet, kunna finansiera 9 miljarder US-dollar av detta gap2. De bilaterala och multilaterala åtagandena om ekonomiskt stöd till Ukraina inom ramen för G7-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 18–20 maj uppgår till nästan 20 miljarder US-dollar. Tyskland har gett ett bidrag för direkt budgetstöd på 1 miljard euro. Ytterligare åtaganden från EU:s medlemsstater omfattar 200 miljoner euro från Italien och 190 miljoner euro från Frankrike. För att bidra till finansieringen av Ukrainas återstående uppskattade finansieringsgap för hela 2022 på cirka 10 miljarder US-dollar avser kommissionen att lägga fram ett förslag till ett exceptionellt makroekonomiskt stöd på upp till 9 miljarder euro till Ukraina.
För att tillgodose Ukrainas omedelbara och mest akuta finansieringsbehov överlämnar kommissionen som ett första steg till Europaparlamentet och rådet detta förslag till beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd på upp till 1 miljard euro till Ukraina, i form av ett mycket förmånligt långfristigt lån. Som ett andra steg avser kommissionen att så snart som möjligt
1
2
Ukraina ansökte officiellt om EU-medlemskap den 28 februari 2022, fyra dagar efter den ryska invasionen, och beviljades status som kandidatland i slutet av juni 2022.
IMF bekräftade detta till Europeiska kommissionen i en analys som mottogs den 3 juni 2022.
| SV | 1 | SV |
lägga fram återstoden av detta mycket exceptionella paket med tanke på dess art och storlek. Det är därför ett svar på Europeiska rådets uppmaning av den 23–24 juni om ett snabbt förslag. Tillsammans med det makroekonomiska krisstöd på 1,2 miljarder EUR som betalades ut tidigare i år3 skulle det totala makroekonomiska stödet från EU till Ukraina sedan kriget startade uppgå till 2,2 miljarder EUR, och det skulle kunna uppgå till 10 miljarder euro när hela det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina är tillgängligt4. Det ekonomiska stödet ges utöver många andra typer av stöd, i synnerhet humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd och försvarsstöd, upphävande av importtullar på all ukrainsk export under ett år och andra solidaritetsinitiativ för att t.ex. motverka transportflaskhalsar så att exporten av framför allt spannmål kan säkras.
Detta ytterligare makroekonomiska stöd på upp till 1 miljard euro betraktas som den första delen och kommissionen avser att lägga fram ett förslag om den andra delen av det exceptionella makroekonomiska stödet så snart som möjligt. Denna första del av det exceptionella makroekonomiska stödet syftar till att snabbt tillhandahålla ekonomiskt stöd i en situation med akuta finansieringsbehov och säkerställa att Ukrainas mest kritiska funktioner fortsätter att fungera. Det kommer att ha en tillgänglighetsperiod på ett år och utbetalas som en enda delbetalning, som kan delas upp i en eller flera trancher. Ett samförståndsavtal som ska ingås med de ukrainska myndigheterna kommer att villkora verkställandet av delutbetalningen och stödet. Detta samförståndsavtal kommer att omfatta ökad transparens och rapportering om användningen av medel och kommer att fastställa de rapporteringskrav som kommer att knytas till detta makroekonomiska stöd. Även politiska åtgärder för att stärka landets resiliens och stabilitet vad gäller samhällsstyrning och rättsstatsprincipen, samt inom energisektorn, genom det makroekonomiska krisstöd på 1,2 miljarder euro som betalades ut i mars och maj 2022 men som inte har slutförts på grund av force majeure skulle kunna tas upp. Genomförandet av detta makroekonomiska stöd, som den första delen av det exceptionella makroekonomiska stöd som presenteras i meddelandet ” Bistånd och återuppbyggnad i Ukraina”, förväntas ske parallellt med det humanitära bistånd och stöd som ges genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI-GE)5. Det ingår dessutom i den stora internationella insats som företas av bilaterala givare och internationella finansieringsinstitutioner i syfte att stötta Ukraina i detta kritiska läge.
Den föreslagna delutbetalningen på 1 miljard euro kommer att stödjas av tillgängliga avsatta medel i EU-budgeten avsedda för garantin för yttre åtgärder som inrättats inom ramen för NDICI-GE. Dessa avsättningar ger EU resurser för att återbetala investerare i obligationer som har använts för att finansiera makroekonomiska stödlån om ett mottagarland inte uppfyller sina återbetalningsåtaganden till EU. I den nuvarande fleråriga budgetramen planeras ett allmänt makroekonomiskt stödprogram på totalt cirka 11 miljarder euro i lån, baserat på en avsättningsnivå på 9 %. På grundval av detta har 1 miljard euro i avsättningar öronmärkts i budgetplaneringsbestämmelserna för makroekonomiska stödlån till tredjeländer inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Avsättningarna bör finansieras inom de
3
4
5
Rådets genomförandebeslut, 28.3.2022.
Före det exceptionella makroekonomiska stödet under 2022 har EU bland annat gett Ukraina stöd genom fem makroekonomiska stödinsatser under perioden 2014–2021 i form av lån på 5,0 miljarder EUR.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Text av betydelse för EES), EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.
| SV | 2 | SV |
gränser som anges i artikel 31.5 andra stycket i förordning (EU) 2021/947. Dessa avsättningar kommer att ge de budgetmedel som kommer att ligga till grund för det föreslagna lånet till Ukraina.
Med tanke på den senaste tidens dramatiska och oförutsägbara utveckling i Ukraina är dock den avsättningsnivå på 9 % som generellt tillämpas på länder som hanterar en kris i betalningsbalansen inte tillräcklig i det här fallet. I detta förslag föreslås en täckningsgrad på 70 % genom inbetalda avsättningar inom ramen för unionens budget. Denna exceptionellt höga avsättningsnivå bedöms vara tillräcklig för att begränsa den risk som detta ytterligare makroekonomiska stöd till Ukraina innebär, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning. Tillämpningen av denna avsättningsnivå på 70 % på det planerade låneprogrammet på upp till 1 miljard euro i form av ett lån innebär att ett belopp på 700 miljoner euro, som redan finns tillgängligt inom den här fleråriga budgetramen för makroekonomiskt stöd till tredjeländer, kommer att användas som en buffert mot potentiella förluster på detta nya lån. Denna avsättningsnivå skulle tillämpas i stället för den allmänna regeln i artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947.
Med tanke på den extremt svåra situation som Ukraina står inför och för att begränsa effekterna av detta lån på de offentliga finansernas hållbarhet föreslås det också att EU- budgeten undantagsvis tar på sig de räntekostnader som uppstår till följd av det föreslagna makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard euro i form av ett lån. På så sätt kommer EU att ge ytterligare ekonomiskt bistånd till Ukraina, vilket bidrar till att förbättra hållbarheten för landets statsskuld. Kommissionen kommer att ordna ett lån med lång löptid för att ge Ukraina en så lång period som möjligt för att återgå till tillväxt, återuppbygga sin ekonomi i linje med sina europeiska ambitioner och maximera chanserna till full återbetalning.
Efter antagandet av detta förslag och fullgörandet av alla tillhörande formaliteter (undertecknande av samförståndsavtalet, låneavtalets ikraftträdande) kommer kommissionen att ordna detta lån så snart som möjligt, med hänsyn till Ukrainas behov. Kommissionen kommer att gå vidare med förberedelserna för att organisera det återstående paketet med de exceptionella makroekonomiska stödlånen så snabbt som möjligt.
•Allmän bakgrund
Den ekonomiska situationen i Ukraina har försämrats dramatiskt till följd av Rysslands anfallskrig. Ukrainas BNP beräknas enligt inofficiella siffror ha minskat med 35–40 % under mars–april jämfört med samma period 2021. Inflationen steg till 18,0 % i maj jämfört med samma period 2021. Ukrainas centralbank (NBU) upphävde tillfälligt inflationsmålet, med verkan under hela konflikten, och behöll sin huvudsakliga refinansieringsränta på 10 % fram till den 3 juni, då den höjdes till 25 % för att motverka den efterfrågan på utländsk valuta som började byggas upp under andra hälften av maj. NBU utlovade även köp av statliga krigsobligationer om den privata sektorns efterfrågan skulle vara otillräcklig och köpte också obligationer till ett värde av omkring 4,1 miljarder US-dollar. En del av den monetära budgetfinansieringen absorberades dock av NBU:s valutainterventioner, som ledde till att den officiella valutareserven mellan slutet av januari och slutet av maj minskade med sammanlagt omkring 4 miljarder US-dollar till 25,1 miljarder US-dollar.
På grund av det ryska anfallskriget har det uppstått betydande finansieringsbehov i den ukrainska budgeten som lett till ett stort externt finansieringsgap. Kriget har å ena sidan lett till att de offentliga inkomsterna minskat betydligt, även om detta delvis beror på politiska beslut för att hjälpa små och medelstora företag (som fått anstånd med mervärdesskatt och tullbefrielse). Å andra sidan ökade utgifterna avsevärt för att täcka Ukrainas exceptionella militära och humanitära behov, inbegripet socialt stöd till internflyktingar och högre
| SV | 3 | SV |
lönekostnader inom försvaret. Det totala finansieringsgapet för betalningsbalansen uppskattas av myndigheterna och IMF uppgå till omkring 39 miljarder US-dollar för hela 2022. Enligt IMF:s bedömning skulle Ukraina, genom ett säkert utnyttjande av sina officiella internationella reserver som inte skulle hota landets makroekonomiska stabilitet, kunna finansiera 9 miljarder US-dollar av detta gap6. De bilaterala och multilaterala åtagandena om ekonomiskt stöd till Ukraina inom ramen för G7-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 18–20 maj uppgår till nästan 20 miljarder US-dollar. Tyskland har gett ett bidrag för direkt budgetstöd på 1 miljard euro. Ytterligare åtaganden från EU:s medlemsstater omfattar 200 miljoner euro från Italien och 190 miljoner euro från Frankrike. För att ge ett betydande bidrag till finansieringen av Ukrainas återstående uppskattade finansieringsgap för hela 2022 på cirka 10 miljarder US-dollar avser kommissionen, särskilt i enlighet med uppmaningen från Europeiska rådet den 23–24 juni, att ge Ukraina exceptionellt makroekonomiskt stöd på upp till 9 miljarder euro i form av mycket förmånliga långfristiga lån. För att tillgodose Ukrainas omedelbara och mest akuta finansieringsbehov är det nuvarande förslaget om ytterligare makroekonomiskt stöd på upp till 1 miljard euro i form av ett lån den första delen. Kommissionen avser att inom kort lägga fram ett lämpligt förslag om resten av det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina. Det syftar till att bidra till finansieringen av Ukrainas mest akuta och omedelbara finansieringsbehov, samtidigt som hänsyn tas till de nuvarande tillgängliga medlen i unionens budget. Betydande bidrag från internationella givare för att fylla Ukrainas övergripande finansieringsgap i fråga om betalningsbalansen skulle kunna begränsa de negativa inflationseffekter och den allmänna destabilisering som skulle bli följden om NBU finansierade det fullt ut genom sedelpressarna.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag om makroekonomiskt stöd till Ukraina kommer efter beslut (EU) 2022/313 om makroekonomiskt stöd till Ukraina i form av lån till ett värde av 1,2 miljarder EUR som verkställdes i två trancher i mars och maj 2022. Detta ytterligare makroekonomiska stöd är ett första steg i genomförandet av det planerade exceptionella makroekonomiska stödet och stärker unionens åtgärder för direkt humanitärt stöd, utvecklings- och försvarsstöd samt unionens initiativ för att samordna multilaterala åtgärder, t.ex. ”beredskapsåtgärder för Ukraina”.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Ytterligare stöd till Ukraina i form av ett mycket förmånligt långfristigt lån kan i rådande läge hjälpa de ukrainska myndigheterna att klara av de betydande finansieringsproblem som är en följd av det ryska anfallskriget och dess effekter. Genom att stödja myndigheternas ansträngningar att upprätthålla en stabil makrofinansiell miljö ökar dessutom det föreslagna makroekonomiska stödet mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och förbättrar effektiviteten hos andra former av ekonomiskt bistånd från EU till landet, inbegripet budgetstödinsatser och bidrag som är tillgängliga genom externa finansieringsinstrument inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det föreslagna makroekonomiska stödet ingår i EU:s stöd- och återuppbyggnadsinitiativ för Ukraina och är en integrerad del av det övergripande internationella stödet till Ukraina7.
6
7
IMF bekräftade detta till Europeiska kommissionen i en analys som mottogs den 3 juni 2022.
I enlighet med kommissionens meddelande av den 18 maj, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022DC0233&from=SV.
| SV | 4 | SV |
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Artikel 212 i EUF-fördraget utgör en lämplig rättslig grund för ekonomiskt stöd till tredjeländer.
Det är med anledning av Rysslands oprovocerade och omotiverade militära aggression nödvändigt att ge ytterligare ekonomiskt stöd till Ukraina. För att stärka dessa åtgärders hållbarhet ur budgetperspektiv är det också nödvändigt att öka täckningsgraden för det ytterligare makroekonomiska stödlånet till 70 % genom inbetalda avsättningar till unionens budget.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet i Ukraina på kort sikt inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själv och därför på ett bättre sätt kan uppnås av Europeiska unionen. De främsta skälen till detta är budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och effektivitet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.
Som kommissionen fastställt på grundval av myndigheternas uppskattningar, och som IMF bekräftat8, motsvarar det föreslagna makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard euro tillsammans med den kommande återstoden av det planerade exceptionella makroekonomiska stödet nästan hälften av det beräknade resterande finansieringsgapet för 2022. Denna andel är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Ukraina av andra bilaterala och multilaterala givare, förenligt med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %).
•Val av instrument
Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle varken vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de bredare makroekonomiska målen för detta makroekonomiska stöd, och inte heller för det föreslagna samlade planerade exceptionella makroekonomiska stödet. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att snabbt lindra de externa finansiella begränsningarna och bidra till att säkerställa en fortsatt stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar och hållbar betalningsbalans och budgetsituation, inom en lämplig ram för rapporteringskrav. Genom att bidra till att säkerställa lämpliga politiska förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av de åtgärder i Ukraina som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument. De mycket förmånliga villkoren – längre löptider och bidrag till räntekostnader – minskar inverkan på landets skuldhållbarhet. Det förefaller därför vara
8IMF bekräftade detta till Europeiska kommissionen i en analys som mottogs den 27 maj 2022.
| SV | 5 | SV |
motiverat att snabbt ställa detta mycket nödvändiga och omfattande ekonomiska stöd till förfogande enligt de mycket förmånliga villkoren för makroekonomiska stödlån, inte minst med tanke på de begränsade förutsättningar som världssamfundet – och EU – har att ge omfattande stöd i form av bidrag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Tidigare efterhandsutvärderingar av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet var mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska mål.
De har visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och uppnå en mer hållbar utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta genom att fungera som en katalysator för ytterligare finansiellt stöd och investerarförtroende. Paketet med villkor för det makroekonomiska stödet var helt i linje med det relaterade IMF-programmet och fick en förstärkt politisk effekt som bidrog till att mobilisera ukrainska myndigheter kring viktiga reformer, särskilt på områden som inte omfattades av program från andra internationella givare.
•Samråd med berörda parter
Detta exceptionella makroekonomiska stöd ges som en integrerad del av det internationella stödet till Ukraina. Under beredningen av detta förslag har kommissionens avdelningar samrått med IMF, Världsbanken och andra bilaterala och multilaterala givare som besitter betydande makroekonomisk expertis, även vad gäller Ukrainas ekonomi. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Som underlag för detta förslag har kommissionens avdelningar utgått från en noggrann analys som utförts i samarbete med IMF och behöriga internationella institutioner av Ukrainas finansiella behov och mer allmänna makroekonomiska situation.
Kommissionens avdelningar har även fört diskussioner med sina motparter på riskavdelningarna hos internationella finansieringsinstitutioner med omfattande exponeringar mot Ukraina. Syftet med dessa diskussioner har varit att få inblick i hur dessa institutioner kommer att göra avsättningar för och hantera sina exponeringar mot Ukraina. Dessa diskussioner har visat att institutionernas sätt att hantera detta i hög grad beror på i vilken utsträckning deras balansräkningar skulle drabbas av förluster på exponeringarna mot Ukraina. Vissa institutioner har fullständiga eller partiella motgarantier mot sina exponeringar eller omfattas av andra former av skydd (Ukrainas reserver hos IMF). Situationen för EU, som har finansierat makroekonomiska stödlån genom back-to-back-utlåning, är unik på så sätt att unionen måste säkerställa stadiga och förutsägbara utbetalningar till sina obligationsinvesterare enligt en fast och regelbunden tidsplan om betalningar uteblir från låntagarna. För att snabbt kunna ge detta ytterligare makroekonomiska stöd, som ett första steg i anordnandet av hela det exceptionella makroekonomiska stödpaketet och på en säker budgetmässig grund, måste unionen tillämpa en avsättningsnivå på 70 % för denna ytterligare exponering mot Ukraina.
| SV | 6 | SV |
I enlighet med kraven i budgetförordningen kommer kommissionens avdelningar under genomförandet av stödet att göra en operativ utvärdering av Ukrainas finansiella flöden och administrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier, samtidigt som hänsyn ska tas till de exceptionella omständigheter som föreligger på grund av kriget. Detta ska göra det möjligt att uppdatera den tidigare bedömning som visade att Ukrainas ekonomihanteringsprocesser och förfaranden är baserade på och fungerar enligt sunda principer och därför är lämpliga för makroekonomiskt stöd.
•Konsekvensbedömning
EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Med tanke på det specifika läget och brådskan är detta förslag om makroekonomiskt stöd undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.
Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Detta makroekonomiska stöd kommer i det rådande exceptionella läget att lindra Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov. De rapporteringskrav som ska överenskommas i samförståndsavtalet syftar till att säkerställa effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Detta ytterligare makroekonomiska stöd, och den efterföljande delen av det exceptionella makroekonomiska stödet, bör bygga vidare på resultaten av de sex makroekonomiska stödprogram som har genomförts sedan 2015, inbegripet stödinsatsen med anledning av covid-19 och det makroekonomiska krisstödet i början av 2022.
Någon konsekvensbedömning har inte gjorts av detta förslag. Tillämpningen av en avsättningsnivå på 70 % sker efter en grundlig finansiell riskbedömning av utestående skulder.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).
•Grundläggande rättigheter
Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är berättigade till makroekonomiskt stöd. Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd är att det stödberättigade landet respekterar gällande demokratiska mekanismer, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.
Det förnyade reformåtagandet och den starka politiska viljan hos de ukrainska myndigheterna, som inte minst visat sig i det framgångsrika uppfyllandet av det strukturpolitiska villkor som var knutet till det makroekonomiska krisstödet till Ukraina med anledning av covid-19, när det gäller grundläggande reformområden som rättsväsendet, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning är ett tydligt positivt tecken. De ansträngningar som har gjorts för att underbygga landets ansökan om EU-medlemskap, framför allt genom utförliga svar på två mycket omfattande och detaljerade frågeformulär, är också en tydlig signal om myndigheternas vilja att inrikta sig på, och förverkliga, Ukrainas önskan att ansluta sig till EU. Ända sedan den ryska aggressionen inleddes har de ukrainska
| SV | 7 | SV |
myndigheterna visat en imponerande grad av resiliens och fortsatt vilja att genomföra dessa reformer transparent och i linje med EU:s normer. Det politiska förhandsvillkoret för en makroekonomisk stödinsats anses därför i nuläget vara uppfyllt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Medlen för detta ytterligare makroekonomiska stöd på upp till 1 miljard euro till Ukraina kommer att lånas upp på kapitalmarknaderna och utlånas vidare till Ukraina. Avsättningar som höjs till 70 % och som behövs för att återspegla de högre risker som är förknippade med lånet ska tillämpas, vilket avviker från artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947. De relevanta kommer att öronmärkas inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI-GE) för ett belopp på totalt 700 miljoner euro (budgetpost 14 02 01 70 ”NDICI – Avsättning från den gemensamma avsättningsfonden”).
I linje med principerna om sund ekonomisk förvaltning är det nödvändigt att skydda budgeten genom den höjda avsättningsnivån på 70 % för att återspegla de mer akuta riskerna för förluster på detta lån jämfört med det traditionella makroekonomiska stödet till länder som hanterar en kris i betalningsbalansen och som vanligtvis tillkommer utöver utbetalningar från ett IMF-program. Denna avsättningsnivå ger en hög grad av förtroende för att alla skulder till investerare som köper de obligationer som används för att finansiera det nya lånet kommer att få fullständig återbetalning i rätt tid. Den höjda avsättningsnivån är ett lämpligt sätt att hantera de eventuella förluster på obetalda lån som avräknas mot EU:s budget. Om en stödmottagares återbetalning uteblir måste unionen redovisa en förlust för hela lånebeloppet i enlighet med de internationella finansiella standarder som är tillämpliga på räkenskaperna för unionens budget (IPSAS). Med tanke på den höjda avsättningsnivån för det makroekonomiska stödet är det lämpligt att täcka den finansiella skulden från det makroekonomiska stödet enligt detta beslut separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder. I synnerhet är det lämpligt att använda de avsättningar till den gemensamma avsättningsfonden för detta makroekonomiska stöd endast för finansiella skulder enligt detta beslut, i stället för att tillämpa den allmänna regel som fastställs i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947 och inte tillämpa den effektiva avsättningsnivån, i stället för att tillämpa den allmänna regel som fastställs i artikel 213 i budgetförordningen. Dessutom bör en räntesubvention undantagsvis tillhandahållas så som beskrivs nedan, vilken täcks genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947 under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Administrativa kostnader i samband med upp- och utlåningen skulle efterskänkas och därmed inte krävas in från Ukraina. De ska i stället att belasta respektive administrativa budgetposter.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Som ett första steg i genomförandet av hela det exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina ska Europeiska unionen göra detta ytterligare makroekonomiska stöd enligt detta beslut tillgängligt för Ukraina till ett totalt belopp på upp till 1 miljard euro i form av ett långfristigt lån. Detta stöd, som enligt planerna ska utbetalas i en enda delutbetalning som kan delas upp i en eller flera trancher, kommer att bidra till att täcka Ukrainas resterande externa finansieringsgap under 2022. Verkställandet av den enda delutbetalningen skulle ske snabbt efter det att detta förslag godkänts och motsvarande samförståndsavtal, som kommer att beskriva rapporteringskraven, trätt i kraft.
| SV | 8 | SV |
Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.
Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansieringsinstitutionerna och de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.
•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget I beslutet fastställs reglerna för det makroekonomiska stödet.
En beskrivning av de viktigaste inslagen i detta makroekonomiska stöd finns i artikel 1.
I artikel 2 fastställs att nödvändiga politiska förhandsvillkor måste uppfyllas för utbetalning av det makroekonomiska stödet.
I artikel 3 föreskrivs klart definierade rapporterings- och övervakningskrav som ska fastställas i ett samförståndsavtal.
I artikel 4 fastställs nödvändiga villkor för utbetalning av detta makroekonomiska stöd.
I artikel 5 beskrivs reglerna för upp- och utlåningstransaktionerna.
Enligt artikel 6 ska Europeiska kommissionen göra en operativ bedömning under genomförandet av det makroekonomiska stödet.
I artikel 7 föreskrivs särskilda regler för de avsättningar som ska finnas i den gemensamma avsättningsfonden.
Enligt artikel 8 ska en kommitté bistå kommissionen i enlighet med kommittéförfarandet.
I artikel 9 beskrivs kommissionens skyldigheter vad gäller rapportering till Europaparlamentet och rådet under genomförandet av detta makroekonomiska stöd till Ukraina.
I artikel 10 klargörs villkoren för ikraftträdandet av detta makroekonomiska stöd.
| SV | 9 | SV |
2022/0213 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet9, och av följande skäl:
(1)Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina10 (associeringsavtalet), som
innefattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017. Eftersom Europeiska rådet den 23 juni beslutade att erkänna Ukrainas europeiska perspektiv och att bevilja Ukraina status som kandidatland bör landet betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.
(2)Ukraina började våren 2014 genomföra ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom sex på varandra följande makroekonomiska stödprogram som gett Ukraina stöd i form av lån på totalt 6,2 miljarder EUR. Det senaste makroekonomiska krisstödet som, mot bakgrund av de ökade spänningarna vid gränsen mot Ryssland, gjordes tillgängligt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/31311, gav lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina som utbetalades i två omgångar i mars och maj 2022 på vardera 600 miljoner EUR.
(3)På grund av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfall mot Ukraina som inleddes den 24 februari 2022 och det fortsatta kriget sedan dess har landet inte längre tillgång till kapitalmarknaderna, och de offentliga inkomsterna har minskat drastiskt samtidigt som de offentliga utgifterna för att hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna har ökat markant. I denna mycket osäkra och instabila situation pekar Internationella valutafondens bästa uppskattningar av Ukrainas finansieringsbehov på ett extraordinärt finansieringsgap på omkring 39 miljarder US-dollar 2022, varav omkring hälften skulle kunna tillgodoses om det
9
10
11
Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 februari 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 21 februari 2022.
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3).
Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 mars 2022 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 55, 28.2.2022, s. 4).
| SV | 10 | SV |
hittills utlovade internationella stödet betalas ut i sin helhet. Att unionen snabbt tillhandahåller detta första makroekonomiska stöd till Ukraina, som ett första steg i genomförandet av det fullständiga exceptionella makroekonomiska stödet, anses under rådande extraordinära omständigheter vara ett lämpligt kortsiktigt svar på Ukrainas omedelbara och mest akuta finansieringsbehov och på de betydande riskerna för landets makroekonomiska stabilitet. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Ukrainas makroekonomiska stabilisering och stärka landets resiliens, och därigenom bidra till en hållbar offentlig skuldsättning för landet och, ytterst, till dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden.
(4)Storleken på unionens makroekonomiska stöd enligt detta beslut fastställs, samtidigt som det framtida fullständiga exceptionella makroekonomiska stödet beaktas, på grundval av en kvantitativ bedömning av Ukrainas återstående behov av extern finansiering som görs i samarbete med Internationella valutafonden och andra internationella finansieringsinstitutioner och med beaktande av landets förmåga att finansiera sig med egna medel. Vid fastställandet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang. De ukrainska myndigheternas åtagande om nära samarbete med IMF om utformningen och genomförandet av kortsiktiga krisåtgärder och deras avsikt att tillsammans med IMF utarbeta ett lämpligt ekonomiskt program när förhållandena så tillåter bör framhållas. Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och resiliens under krigsmässiga förhållanden. Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.
(5)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.
(6)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för mänskliga rättigheter. Det pågående krigstillståndet, särskilt det nuvarande undantagstillståndet, bör inte inkräkta på dessa principer, trots att makten koncentreras till det verkställande organet.
(7)För att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter.
(8)Unionens ytterligare makroekonomiska stöd, som ett första steg i genomförandet av det planerade exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina, bär knytas till rapporteringskrav som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Syftet med de strängare rapporteringskraven bör vara att under rådande krigstillstånd säkerställa effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande vid användningen av medlen. De
| SV | 11 | SV |
politiska villkoren, som bör syfta till att stärka landets omedelbara resiliens och långsiktigt hållbara skuldsättning och därigenom minska de risker som är kopplade till fullgörandet av dess utestående och framtida finansiella åtaganden, kommer att knytas till framtida verksamhet inom det makroekonomiska stödet.
(9)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.
(10)Det makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard euro enligt detta beslut utgör en finansiell skuld för unionen inom ramen för den totala volymen för garantin för yttre åtgärder.
(11)I enlighet med artikel 210.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (budgetförordningen) ska ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av budgeten anses ligga på en hållbar nivå om deras prognostiserade fleråriga utveckling är förenlig med de gränser som anges i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/209313 om fastställande av den fleråriga budgetramen som föreskrivs i artikel 312.2 i EUF-fördraget och det tak för årliga betalningsbemyndiganden som fastställs i artikel 3.1 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom14. För att unionen ska kunna ge betydande stöd till Ukraina i form av makroekonomiskt stöd på säker ekonomisk grund, men samtidigt bevara unionens höga kreditvärdighet och därmed dess förmåga att faktiskt finansiera både interna och externa politikområden, är det nödvändigt att på lämpligt sätt skydda unionens budget för det fall att dessa ansvarsförbindelser materialiseras och säkerställa att de är ekonomiskt hållbara i den mening som avses i artikel 210.3 i budgetförordningen.
(12)I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning är det nödvändigt att, innan ytterligare makroekonomiska stödlån ges till Ukraina, stärka resiliensen hos den gemensamma avsättningsfonden med medel som står i proportion till de risker som följer av de ansvarsförbindelser som är kopplade till detta makroekonomiska stöd till Ukraina. Utan en sådan förstärkning skulle unionens budget inte på ekonomiskt säker grund kunna tillhandahålla det stöd som Ukrainas krigsrelaterade behov kräver. För att skydda unionens budget, och på grundval av bedömningen i nuläget, bör den planerade täckningen för de fullständiga exceptionella makroekonomiska stödlånen på upp till 8,8 miljarder euro till Ukraina, inklusive denna delutbetalning på 1 miljard euro, uppgå till 70 % av lånevärdet.
(13)På grundval av detta bör avsättningsnivån för detta lån på 1 miljard euro fastställas till 70 % i stället för att den allmänna regeln i artikel 31.5 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/94715 tillämpas. Motsvarande
12
13
14
15
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).
Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om
| SV | 12 | SV |
belopp på 700 miljoner euro bör finansieras genom finansieringsramen för det geografiska programmet enligt förordning (EU) 2021/947. Detta belopp bör anslås och betalas till en särskild komponent inom den gemensamma avsättningsfonden under perioden fram till 2027.
(14)Med tanke på den höjda avsättningsnivån för den här delutbetalningen av det makroekonomiska stödet är det lämpligt att hantera den finansiella skulden från det makroekonomiska stödet enligt detta beslut separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder. Det föreslås dessutom att avsättningen till den gemensamma avsättningsfonden för detta makroekonomiska stöd används endast för finansiella skulder enligt detta beslut, i stället för att följa den allmänna regel som fastställs i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947. Detta bör följas av att avsättningarna till detta makroekonomiska stöd undantas från tillämpningen av den effektiva avsättningsnivå som införts i enlighet med artikel 213 i budgetförordningen.
(15)Eftersom målet för detta beslut, det vill säga att ge ytterligare makroekonomiskt stöd till Ukraina för att framför allt stärka landets ekonomiska resiliens och stabilitet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i punkt 4 i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(16)Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av det oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget, anses det lämpligt att åberopa det undantag från den tidsfrist på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
(17)Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig, och för att stödja landets utveckling mot långsiktig stabilitet, är det lämpligt att göra avsteg från artikel 220.5 e i budgetförordningen och göra det möjligt för unionen att täcka räntekostnaderna för detta lån och befria Ukraina från de administrativa kostnaderna. Räntesubventionen bör undantagsvis beviljas som ett instrument som anses lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan i den mening som avses i artikel 220.1 i budgetförordningen och bör belasta unionens budget. Under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör den täckas genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947. Ukraina skulle senast i slutet av mars varje år kunna ansöka om räntesubventionen och om att de administrativa kostnaderna ska efterskänkas. För att möjliggöra flexibilitet i återbetalningen av kapitalbeloppet bör det också vara möjligt att genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen förlänga de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.
(18)Med tanke på den akuta situationen i Ukraina bör detta beslut träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (Text av betydelse för EES), EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.
| SV | 13 | SV |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Unionen ska till Ukrainas förfogande ställa ett makroekonomiskt stöd på högst 1 000 miljoner euro (unionens makroekonomiska stöd) i enlighet med punkt 3, i syfte att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet. Unionens makroekonomiska stöd ska tillhandahållas Ukraina i form av ett lån.
2.För att finansiera unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansieringsinstitutioner och låna dem vidare till Ukraina. Lånet ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 25 år.
3.Den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a i förordning (EU) 2021/947 ska, i form av räntesubvention som avses i artikel 5.2 i denna förordning, användas för att täcka kostnaderna för räntebetalningar i samband med det makroekonomiska stödet under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027.
4.Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal eller överenskommelser som ingås mellan kommissionen och Ukraina i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1.
5.Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.
6.Unionens makroekonomiska stöd ska göras tillgängligt från och med den första dagen efter ikraftträdandet av det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 och under en tillgänglighetsperiod på ett år.
7.Om Ukrainas finansieringsbehov minskar avsevärt under perioden för utbetalning av unionens makroekonomiska stöd jämfört med de ursprungliga prognoserna, ska kommissionen minska, tillfälligt skjuta upp eller upphäva stödet.
Artikel 2
1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för mänskliga rättigheter.
2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att det förhandsvillkor som anges i punkt 1 uppfylls under det makroekonomiska stödets hela livscykel, framförallt innan utbetalningar verkställs, varvid hänsyn även ska tas till förhållandena på plats och konsekvenserna av undantagstillståndet.
3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU16.
16Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).
| SV | 14 | SV |
Artikel 3
1.Kommissionen ska komma överens med Ukraina om tydligt definierade rapporteringskrav som ska vara kopplade till unionens makroekonomiska stöd. Rapporteringskraven ska fastställas i ett samförståndsavtal och antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.
2.Rapporteringskraven ska särskilt säkerställa effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande vid användningen av unionens makroekonomiska stöd. Kommissionen ska regelbundet övervaka tillämpningen av dessa rapporteringskrav.
3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och Ukraina.
4.Kommissionen ska regelbundet verifiera genomförandet av det makroekonomiska stödet, och särskilt av de rapporteringskrav som överenskommits i samförståndsavtalet. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.
Artikel 4
1.Under förutsättning att kraven i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen betala ut unionens makroekonomiska stöd i en enda delutbetalning, i form av ett lån. Kommissionen ska besluta om tidsramen för delutbetalningen. Delutbetalningen kan delas upp i en eller flera trancher.
2.Kommissionen ska fatta beslut om att verkställa delutbetalningen efter en bedömning av följande villkor:
(a)Uppfyllande av förhandsvillkoret i artikel 2.1.
(b)Samförståndsavtalets ikraftträdande, inklusive bestämmelser om inrättande av ett rapporteringssystem som är tillämpligt under lånets hela löptid.
3.Om kraven i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd, eller vidta lämpliga åtgärder i enlighet med låneavtalet. Kommissionen ska i sådana fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt skjutits upp eller ställts in.
4.Unionens makroekonomiska stöd ska i princip utbetalas till Ukrainas centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen utbetalas till Ukrainas finansministerium som slutlig mottagare.
Artikel 5
1.Upp- och utlåningsverksamheten ska ske i enlighet med artikel 220 i budgetförordningen.
2.Genom undantag från artikel 220.5 e i budgetförordningen får unionen, för lånet enligt detta beslut, bära räntekostnader, genom att bevilja en räntesubvention, och administrativa kostnader i samband med upp- och utlåning, med undantag för kostnader för förtida återbetalning av lånet.
| SV | 15 | SV |
3.Ukraina får ansöka om räntesubventionen och att unionen ska täcka de administrativa kostnaderna senast i slutet av mars varje år.
4.Vid behov får kommissionen, genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen, förlänga de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.
5.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.
Artikel 6
Under genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Ukrainas finansiella arrangemang, administrativa förfaranden och interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.
Artikel 7
1.För det makroekonomiska stöd som ges i form av ett lån enligt detta beslut ska en avsättningsnivå på 70 % tillämpas i stället för den allmänna regel som fastställs i artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947.
2.I stället för den allmänna regel som fastställs i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947 ska de finansiella skulderna från det makroekonomiska stöd som ges i form av ett lån enligt detta beslut täckas separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder, och avsättningarna till den gemensamma avsättningsfonden för makroekonomiskt stöd i form av ett lån enligt detta beslut ska endast användas för finansiella skulder som härrör från detta.
3.Genom undantag från artikel 213 i budgetförordningen ska den effektiva avsättningsnivån inte tillämpas på avsättningarna till den gemensamma avsättningsfonden för det berörda makroekonomiska stöd som tillhandahålls i form av ett lån enligt detta beslut.
Artikel 8
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 9
1.Som en del av sin årliga rapport ska kommissionen senast den 30 juni varje år överlämna en bedömning till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av kapitel I i detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av genomförandet. I rapporten ska
(a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,
(b)Ukrainas ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt tillämpningen av de krav och villkor som avses i artikel 3.1,
| SV | 16 | SV |
(c)sambandet mellan de krav och villkor som anges i samförståndsavtalet, Ukrainas aktuella makroekonomiska situation samt kommissionens beslut att verkställa delutbetalningen av unionens makroekonomiska stöd påvisas.
2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av tillgänglighetsperioden överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.
Artikel 10
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 17 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina.
1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen17
Politikområde: Ekonomiska och finansiella frågor
Verksamhet: Internationella ekonomiska och finansiella frågor
1.3.Förslaget eller initiativet avser en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd18
en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
”En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar främjande av välstånd utanför EU ”
1.4.2.Specifikt/specifika mål:
Specifikt mål nr…
”Att öka välståndet i länder utanför EU”
Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen
GD Ekonomi och finans verksamhet avser följande:
a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd. och
b)Stödja utvidgningsprocessen och genomförandet av EU:s utvidgnings- och grannskapspolitik och andra EU-prioriteringar i partnerländerna genom att göra ekonomiska analyser och erbjuda policybedömningar och rådgivning.
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
17
18
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
ABM: verksamhetsbaserad förvaltning. ABB: verksamhetsbaserad budgetering. I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 18 | SV |
∙Ge makroekonomiskt stöd till Ukraina i syfte att stödja dess ekonomiska resiliens och stabilitet under krigsmässiga förhållanden.
∙Bidra till att täcka Ukrainas externa finansieringsbehov för 2022, mot bakgrund av en betydande försämring av landets utlandsräkenskaper till följd av den oprovocerade och omotiverade ryska invasionen av Ukraina.
∙Minska partnerns finansieringsbehov i budgeten.
∙Främja strukturreformer för att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för förnyad hållbar tillväxt.
1.4.4.Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Myndigheterna i Ukraina kommer att vara skyldiga att regelbundet rapportera om en uppsättning ekonomiska indikatorer till kommissionen och om de rapporteringskrav som anges i samförståndsavtalet.
Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna efter den operativa bedömning av ekonomihanteringsprocesserna och de administrativa förfarandena i Ukraina som gjordes i juni 2020.
En årlig rapport om det makroekonomiska stödet till rådet och Europaparlamentet planeras i det föreslagna lagstiftningsbeslutet, inklusive en bedömning av genomförandet av denna insats. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att genomföras inom två år efter den sista delutbetalningen.
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Utbetalningen av stödet kommer att ske på villkor att de politiska förhandsvillkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och myndigheterna i Ukraina uppfylls. Stödet ska enligt planerna betalas ut i en enda delutbetalning. Verkställandet av delutbetalningen ska ske snabbt efter det att detta förslag godkänts och motsvarande samförståndsavtal trätt i kraft.
Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.
Kommissionen och de ukrainska myndigheterna ska komma överens om ett samförståndsavtal som fastställer rapporteringskrav. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansinstituten och de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från
| SV | 19 | SV |
unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Detta förslag om makroekonomiskt stöd till Ukraina på upp till 1 miljard euro kommer efter beslut (EU) 2022/313 om makroekonomiskt stöd till Ukraina i form av lån till ett värde av 1,2 miljarder euro som verkställdes i två delutbetalningar i mars och maj 2022. Detta makroekonomiska stöd stärker också unionens åtgärder för direkt humanitärt, utvecklings- och försvarsrelaterat stöd samt unionens insatser för att samordna multilaterala åtgärder, såsom ”beredskapsåtgärder för Ukraina”. Det makroekonomiska stödet är till sin natur också en katalysator för reformer som stärker landets motståndskraft på kort sikt och bidrar också till ökad stabilitet på längre sikt. Dessa förväntade resultat är särskilt relevanta för Ukraina vid denna kritiska tidpunkt.
Ytterligare stöd till Ukraina i form av lån kan i detta skede hjälpa de ukrainska myndigheterna att övervinna de omedelbara och mest akuta finansieringsproblemen till följd av krigets förlopp. Genom att stödja myndigheternas ansträngningar att upprätthålla en stabil makrofinansiell miljö ökar dessutom det föreslagna makroekonomiska stödet mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och förbättrar effektiviteten hos andra former av ekonomiskt bistånd från EU till landet, inbegripet budgetstödinsatser och bidrag som är tillgängliga genom externa finansieringsinstrument inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027.
Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle varken vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de bredare makroekonomiska målen för detta exceptionella makroekonomiska stöd. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att snabbt lindra de externa finansiella begränsningarna och bidra till att säkerställa en fortsatt stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar och hållbar betalningsbalans och budgetsituation, inom en lämplig ram för rapporteringskrav. Genom att bidra till att säkerställa en lämplig övergripande politisk ram kan det makroekonomiska stödet öka effektiviteten hos de åtgärder som finansieras i Ukraina inom ramen för andra, snävt inriktade EU-finansieringsinstrument.
1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Makroekonomiska stödinsatser till partnerländer omfattas av efterhandsutvärderingar. Tidigare efterhandsutvärderingar av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet var mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska mål.
De visade sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att ta itu med sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De möjliggjorde budgetbesparingar och ekonomiska fördelar och fungerade som katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarnas förtroende. Paketet med villkor för det makroekonomiska stödet var helt i linje med det relaterade IMF-programmet och fick en förstärkt politisk effekt som bidrog till att mobilisera ukrainska myndigheter kring viktiga reformer, särskilt på områden som inte omfattades av program från andra internationella givare.
| SV | 20 | SV |
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
I princip ligger en avsättningsnivå på 9 % till grund för avsättningarna för makroekonomiskt stöd i den fleråriga budgetramen 2021–2027 till den gemensamma avsättningsfond som inrättats enligt artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046.
I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och med tanke på den för närvarande uppskattade riskexponeringen är det nödvändigt att täcka dessa ytterligare exponeringar mot Ukraina med 70 % av avsättningarna enligt unionens budget.
Med tanke på den svåra situationen i Ukraina och för att stödja landet på dess långsiktiga stabilitetsbana bör unionen dessutom ha möjlighet att undantagsvis täcka räntekostnaderna och avskriva Ukrainas administrativa kostnader. Räntesubventionen bör täckas av den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947 för perioden 2023–2027.
Förenlighet och eventuella synergieffekter med andra finansieringsformer
EU är en av de största givarna till Ukraina och stöder deras ekonomiska, strukturella och institutionella reformer samt det civila samhället. Ytterligare stöd till Ukraina i form av ett lån kan i detta skede hjälpa de ukrainska myndigheterna att övervinna betydande finansieringsproblem till följd av krigets förlopp. Genom att stödja myndigheternas ansträngningar att upprätthålla en stabil makrofinansiell miljö ökar dessutom det föreslagna makroekonomiska stödet mervärdet av EU:s samlade engagemang i Ukraina och förbättrar effektiviteten hos andra former av ekonomiskt bistånd från EU till landet, inbegripet budgetstödinsatser och bidrag som är tillgängliga genom externa finansieringsinstrument inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det föreslagna makroekonomiska stödet ingår också i ett EU-initiativ för stöd till och återuppbyggnad av Ukraina och är en integrerad del av det övergripande internationella stödet till Ukraina19.
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Det makroekonomiska stödet ökar EU-budgetens effektivitet genom att ges i form av ett lån – tack vare hävstångseffekten – och är det mest kostnadseffektiva alternativet.
Kommissionen har befogenhet att på både Europeiska unionens och Euratoms vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaden med EU-budgeten som garanti. Syftet är att erhålla medel från marknaden till bästa tillgängliga ränta på grund av EU:s/Euratoms högsta kreditstatus (AAA-kreditvärdering av Fitch, Moody’s och DBRS, AA av S/P, alla med stabila
19I enlighet med kommissionens meddelande av den 18 maj, https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52022DC0233&from=SV.
| SV | 21 | SV |
utsikter) och sedan låna dem vidare till stödberättigade låntagare inom ramen för utlåning inom ramen för EFSM-projekt, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomprojekt. In- och utlåning genomförs som en s.k. back-to-back-transaktion, vilket säkerställer att EU:s budget inte exponeras för några ränte- eller valutarisker. Målet att erhålla medel till bästa tillgängliga ränta för upp- och utlåningsverksamhet har uppnåtts eftersom dessa räntor ligger i linje med jämförbara institutioner (EIB, EFSM och ESM).
| SV | 22 | SV |
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
begränsad varaktighet
– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
– Budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.Planerad metod för genomförandet20
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
– av genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till
– tredjeländer eller organ som de har utsett
– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
– EIB och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
– offentligrättsliga organ
– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
20Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
| SV | 23 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder
De åtgärder som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen från huvudkontoret.
Detta stöd är av makroekonomisk karaktär. Kommissionens övervakning av åtgärden kommer att ske på grundval av de särskilda åtgärder som ska överenskommas med de ukrainska myndigheterna i ett samförståndsavtal.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
De åtgärder som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen från huvudkontoret.
Utbetalningarna av makroekonomiskt stöd är beroende av framgångsrika översyner och är knutna till uppfyllandet av de politiska förhandsvillkor som är knutna till insatsen. Kommissionen övervakar noga att dessa villkor uppfylls.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Risker som identifierats
Det finns politiska risker, förvaltningsrisker och politiska risker i samband med den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen.
En stor risk för operationen härrör från det fortsatta krig som orsakats av Rysslands omotiverade och oprovocerade invasion av Ukraina, vilket skulle kunna få ytterligare negativa konsekvenser för Ukrainas makroekonomiska stabilitet och påverka utbetalningen och/eller återbetalningen av det föreslagna makroekonomiska stödet.
Det finns en risk att det makroekonomiska stödet kan användas på ett orättmätigt sätt. Eftersom det makroekonomiska stödet inte är avsett för specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) är denna risk kopplad till faktorer såsom den allmänna kvaliteten på förvaltningssystemen i Ukrainas centralbank och finansministeriet, administrativa förfaranden, kontroll- och tillsynsfunktioner, it-systemens säkerhet och lämpligheten av intern och extern revisionskapacitet.
En tredje risk härrör från möjligheten att Ukraina kommer att underlåta att betala de finansiella skulder till EU som härrör från det föreslagna makroekonomiska stödlånet (fallissemangs- eller kreditrisk), vilket till exempel skulle kunna orsakas av en betydande ytterligare försämring av partnerns betalningsbalans och budgetställning.
System för intern kontroll
| SV | 24 | SV |
Det makroekonomiska stödet kan verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.
Under genomförandet kommer kommissionen att regelbundet kontrollera partnernas förklaringar. Betalningen är föremål för (1) övervakning av GD Ekonomi och finans personal och (2) av det normala kontrollförfarande som föreskrivs i betalningsgången (modell 2) som används i GD Ekonomi och finans. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrott eller tillfälligt uppskjutande av betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan ske vid behov (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med mottagarländerna.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
De kontrollsystem som införts har hittills säkerställt en effektiv felprocent för utbetalningar av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
För att minska riskerna för bedräglig användning har flera åtgärder vidtagits och kommer att vidtas.
Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Det planeras vidare att ett antal rapporteringskrav kommer att knytas till stödet, i syfte att stärka öppenheten och ansvarsskyldigheten när det gäller användningen av medel. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos Ukrainas centralbank.
I enlighet med budgetförordningens krav kommer kommissionens avdelningar dessutom att göra en operativ bedömning av Ukrainas finansiella och administrativa kanaler för att säkerställa att förfarandena för att förvalta programstöd, inbegripet det makroekonomiska stödet, ger tillräckliga garantier. Den tidigare bedömningen gjordes i juni 2020 och omfattar områden som förberedelse och genomförande av budgeten, intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn, intern och extern revision, offentlig upphandling, förvaltning av likvida medel och offentlig skuld samt centralbankens oberoende. Kommissionen kommer att genomföra en andra operativ bedömning under genomförandet av det föreslagna exceptionella makroekonomiska stödet.
Det makroekonomiska stödet kan slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.
| SV | 25 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||||
| Rubrik i | utgifter | ||||||||
| den | |||||||||
| från | |||||||||
| fleråriga | Diff./Ick | från Efta- | från | enligt artikel | |||||
| budgetrame | Antal | kandidatlän | |||||||
| e-diff | 21 | . | länder22 | der23 | tredjeländ | 21.2 b i budget- | |||
| n | er | förordningen | |||||||
| 6 | 14 02 01 11 ”det östra grannskapet” | Diff. | NEJ | NEJ | NEJ | NEJ | |||
| 6 | 14 02 01 70 ”NDICI – Europa i | Diff. | |||||||
| världen – Avsättning från den | NEJ | NEJ | NEJ | NEJ | |||||
| gemensamma avsättningsfonden” | |||||||||
| ∙ Nya budgetrubriker som föreslås | |||||||||
21
22
23
Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
| SV | 26 | SV |
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 6 | Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden | ||||||||||||||
| GD: NEAR | År | År | År | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||
| □ Driftsanslag | ||||||||||||||||
| Åtaganden | (1a) | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 100,0 | |||||||||
| Budgetrubrik24 | ||||||||||||||||
| 14 02 01 11 ”det östra grannskapet” 25 | Betalningar | (2a) | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 100,0 | ||||||||
| GD: ECFIN | År | År | År | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||
| Budgetrubrik | ||||||||||||||||
| 14 02 01 70 ”NDICI – Avsättning från | Åtaganden | (1b) | 27,3 | 125,0 | 162,6 | 32,5 | 143,4 | 143,4 | 65,8 | 700,0 | ||||||
| den gemensamma avsättningsfonden” | ||||||||||||||||
| 26 | ||||||||||||||||
24Enligt den officiella kontoplanen.
25Ska förstärkas med hjälp av bufferten för nya utmaningar och prioriteringar inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, budgetpost 14 02 04.
| SV | 27 | SV |
| Betalningar | (2b) | 81,2 | 100,0 | 300,0 | 218,8 | 700,0 | |
| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen | |||||||||||||||
| för vissa operativa program27 | |||||||||||||||
| Budgetrubrik | |||||||||||||||
| 14.20.03.01 | års | bidrag | till | Åtaganden | (1c) | 0,1 | 0,15 | 0,25 | |||||||
| makroekonomiskt stöd | |||||||||||||||
| 0,1 | 0,15 | 0,25 | |||||||||||||
| Betalningar | (2c) | ||||||||||||||
| Åtaganden | =1b + | 27,3 | 125,1 | 162,6 | 32,5 | 143,5 | 143,4 | 65,8 | |||||||
| 1c | 700,25 | ||||||||||||||
| TOTALA anslag för DG ECFIN | |||||||||||||||
| Betalningar | =2b | 0,1 | 81,2 | 100,1 | 300,0 | 218,8 | 700,25 | ||||||||
| +2c | |||||||||||||||
| □ | TOTALT | driftsanslag | (NEAR | Åtaganden | (3) | 27,3 | 125,1 | 182,6 | 52,5 | 163,5 | 163,4 | 85,8 | 800,25 | ||
| +ECFIN) | |||||||||||||||
| Betalningar | (4) | 0,1 | 20,0 | 1012 | 120,1 | 320,0 | 238,8 | 800,25 | |||||||
| □ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras | (5) | ||||||||||||||
| genom ramanslagen för vissa operativa program | |||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK 6 i den | Åtaganden | = 3+ 5 | 27,3 | 125,1 | 182,6 | 52,5 | 163,5 | 163,4 | 85,8 | 800,25 | |||||
| fleråriga budgetramen | |||||||||||||||
| Betalningar | = 4+ 5 | 0,1 | 20,0 | 101,2 | 120,2 | 320,0 | 238,8 | 800,25 | |||||||
26
27
Belopp för inbetalningar till lån för makroekonomiskt stöd (9 %) som ska ingås och betalas till den gemensamma avsättningsfonden under perioden 2021–2027, under förutsättning att de årliga budgetarna antas.
Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 28 | SV |
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter” |
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | År | År | TOTALT | |||||||||||||||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||||||||||||||||
| GD: ECFIN | |||||||||||||||||||||||||
| □ Personalresurser | 0,848 | 0,424 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,912 | ||||||||||||||||||
| □ Övriga administrativa utgifter | — | 0,06 | — | — | — | — | 0,06 | ||||||||||||||||||
| TOTALT GD EKONOMI OCH FINANS | Anslag | 0,848 | 0,484 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,972 | |||||||||||||||||
| TOTALA anslag | |||||||||||||||||||||||||
| för RUBRIK 7 | (summa åtaganden = summa | 0,848 | 0,434 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,972 | |||||||||||||||||
| betalningar) | |||||||||||||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | |||||||||||||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||||||||||||
| År | År | År | År | År | År | År | TOTALT | ||||||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK 1–7 i den | Åtaganden | 27,3 | 125,948 | 183,084 | 52,924 | 163,572 | 163,472 | 85,872 | 802,172 | ||||||||||||||||
| SV | 29 | SV |
fleråriga budgetramen
| Betalningar | 0,948 | 20,484 | 101,624 | 120,172 | 320,072 | 238,872 | 802,172 |
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Mål- och | År n2022 | År n2023 | År n2024 | År n2025 | År n2026 | År n2027 | TOTALT | ||||||||||||||||
| resultatbeteck- | RESULTAT | ||||||||||||||||||||||
| ning | |||||||||||||||||||||||
| Typ28 | Antal | Antal | Antal | Antal | Antal | . | Antal | Antal | antal | kostnad | |||||||||||||
| | |||||||||||||||||||||||
| Kostn. | Kostn. | Kostn. | Kostn. | Kostn | Kostn. | Kostn. | Totalt | Total | |||||||||||||||
| SPECIFIKT MÅL nr 129… | |||||||||||||||||||||||
| - Resultat | Utbetalningar | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 100,0 | ||||||||||||||||
| av bidrag | |||||||||||||||||||||||
| - Output | Avsättningar | 700,0 | 700,0 | ||||||||||||||||||||
| till garantin för | |||||||||||||||||||||||
| yttre åtgärder | |||||||||||||||||||||||
| - Output | Operativ | 1 | 0,1 | 1 | 0,1 | ||||||||||||||||||
| bedömning | |||||||||||||||||||||||
| - Output | Efterhandsutvä | 1 | 0,15 | 1 | 0,15 | ||||||||||||||||||
| rdering | |||||||||||||||||||||||
28Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
29Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
| SV | 30 | SV |
| Delsumma för specifikt mål nr 1 | 700,1 | 20,0 | 1 | 20,15 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 800,25 | ||||||||
| TOTALT | 700,1 | 20,0 | 1 | 20,15 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 800,25 | ||||||||
| SV | 31 | SV |
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År 2022 | År 2023 | År 2024 | År 2025 | År 2026 | År 2027 | TOTALT | ||||
| RUBRIK 7 | ||||||||||
| i den fleråriga | ||||||||||
| budgetramen | ||||||||||
| Personalresurser | 0,848 | 0,424 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,912 | |||
| Övriga administrativa | — | 0,06 | — | — | — | — | 0,06 | |||
| utgifter | ||||||||||
| Delsumma för RUBRIK | ||||||||||
| 7 | 0,848 | 0,484 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,972 | |||
| i den fleråriga | ||||||||||
| budgetramen | ||||||||||
| Utanför RUBRIK 730 | ||||||||||
| i den fleråriga | ||||||||||
| budgetramen | ||||||||||
| Personalresurser | ||||||||||
| Andra utgifter av | ||||||||||
| administrativ karaktär | ||||||||||
| Delsumma utanför | ||||||||||
| RUBRIK 7 i den | ||||||||||
| fleråriga budgetramen | ||||||||||
| TOTALT | 0,848 | 0,484 | 0,424 | 0,072 | 0,072 | 0,072 | 1,972 |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
30Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 32 | SV |
3.2.3.1.Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
| År | År | År | År | År | År | TOTALT | |||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | ||||||
| □ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | |||||||||||
| 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i | 5,4 | 2,7 | 2,7 | 0,45 | 0,45 | 0,45 | 12,15 | ||||
| medlemsstaterna) | |||||||||||
| 20 01 02 03 (vid delegationer) | |||||||||||
| 01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) | |||||||||||
| 01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) | |||||||||||
| Annan budgetrubrik (ange vilken) | |||||||||||
| □ Extern personal (i heltidsekvivalenter)31 | |||||||||||
| 20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier | |||||||||||
| finansierade genom ramanslaget) | |||||||||||
| 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, | |||||||||||
| vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) | |||||||||||
| XX 01 xx yy zz 32 | - vid huvudkontoret | ||||||||||
| - vid delegationer | |||||||||||
| 01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter | |||||||||||
| som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) | |||||||||||
| 01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter | |||||||||||
| som arbetar med direkta forskningsåtgärder) | |||||||||||
| Annan budgetrubrik (ange vilken) | |||||||||||
| TOTALT | 5,4 | 2,7 | 2,7 | 0,45 | 0,45 | 0,45 | 12,15 | ||||
XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Direktör Dir D: Övervaka och förvalta insatsen, samarbeta med rådet och parlamentet | ||||||
| för antagandet av beslutet och godkännandet av samförståndsavtalet, förhandla fram | |||||||
| samförståndsavtalet med de ukrainska myndigheterna, granska rapporter, leda uppdrag | |||||||
| och bedöma framstegen med att uppfylla villkoren. | |||||||
| Enhetschef/enhetschef, direktorat D: Bistå direktören i förvaltningen av insatsen, | |||||||
| samarbeta med rådet och parlamentet för antagandet av beslutet och godkännandet av | |||||||
| samförståndsavtalet, | förhandla | med | de | ukrainska | myndigheterna | om | |
| samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD Budget), granska rapporter | |||||||
| och bedöma framstegen med att uppfylla villkoren. | |||||||
| Skrivbordsekonomer, sektorn för makroekonomiskt stöd (D): Förbereda beslutet och | |||||||
| samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella | |||||||
| institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och | |||||||
31
32
[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
| SV | 33 | SV |
kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen.
GD Budget (enheterna E1, E3 under direktörens överinseende): Förbereda låneavtalet, förhandla om det med myndigheterna i Ukraina och få det godkänt av de ansvariga kommissionsavdelningarna och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion (-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion (-er) och utbetala medlen till Ukraina. Genomföra de administrativa tjänster som avser uppföljning av återbetalning av lån. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.
| Extern personal | — |
| SV | 34 | SV |
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet
– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
| SV | 35 | SV |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
| SV | 36 | SV |