Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för ungdomar 2022

EU-dokument COM(2021) 634

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2021

COM(2021) 634 final

2021/0328 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för ungdomar 2022

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar – ”ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra”. Samtidigt som hon lyfter fram den tillförsikt om Europas framtid hon känner tack vare inspirationen från Europas ungdomar tillägger hon att ungdomar måste få vara med och utforma Europas framtid om vi vill utforma unionen med de unga som förebild.

För att vi ska lyckas berika vårt kollektiva EU-projekt med de yngre generationernas insatser, drömmar, förhoppningar och insikter måste Europaåret för ungdomar vara fullständigt inkluderande. Ordförande Ursula von der Leyen betonar att Europa behöver alla sina ungdomar.

Covid-19-pandemin har haft en aldrig tidigare skådad – och ojämn – inverkan på ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa. Pandemin och de åtgärder den medförde har lett till avbrott i deras utbildning och hindrat dem från att komma ut på arbetsmarknaden och många ungdomar har upplevt känslor av isolering, ångest och depression. Barn, ungdomar och unga vuxna har drabbats mycket hårt av avbrotten i kontakterna med familj och vänner, och den ekonomiska krisen till följd av nedstängningarna har särskilt drabbat unga människor i Europa. 1

Samtidigt har våra ungdomar i sann solidarisk anda mellan generationerna offrat en del av sin värdefulla ungdomstid. Men de unga, som är en av de mest diversifierade grupperna i vårt europeiska samhälle, har också visat prov på stor motståndskraft och bidragit till att mildra konsekvenserna av pandemin.

Mot denna bakgrund skulle Europaåret för ungdomar 2022 ytterligare stimulera alla unga människor i Europa att komma med förslag och insikter för att forma unionens utveckling och samhället i stort. Det skulle också vara ett tillfälle att öka medvetenheten om de framtida möjligheterna för de unga. Det övergripande målet med Europaåret för ungdomar är att på följande sätt stärka unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar i en värld efter pandemin:

(1)Belysa hur den gröna och den digitala omställningen ger nya framtidsutsikter och nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från de ungas aktivitet, visioner och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i Europeiska unionens gemensamma projekt och lyssna till ungdomarna, med beaktande av deras farhågor, och stödja dem när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt.

(2)Uppmuntra alla ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar från mindre gynnade förhållanden eller i utsatta grupper, att bli aktiva och

engagerade medborgare och aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av

1OECD, 2020. Youth and Covid-19. Response, Recovery and resilience. OECD, 2020. ILO, 2020. Covid and Youth. Impacts on Jobs, Education, Rights and mental Well-being. Eurostat, 2020. Being young in Europe today – health.

europeisk tillhörighet. Detta inbegriper ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller ungdomars delaktighet, liksom samhällsengagemanget hos ungdomar och alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen. Förutsättningen är att ungdomar med olika bakgrund och även de som kommer från utsatta grupper tas med i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid.

(3)Främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grönare och mer digital och inkluderande union.

I vidare bemärkelse kommer Europaåret för ungdomar att gå hand i hand med genomförandet av NextGenerationEU, som säkerställer en snabb grön och digital omställning, ger oss möjlighet att tillsammans gå stärkta ur pandemin och åter öppnar en värld av många möjligheter för ungdomar, inbegripet sådana sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter av god kvalitet som behövs i framtidens Europa, samtidigt som ungdomars delaktighet i samhället stöds. Kommissionen strävar efter att stärka ungdomarnas roll när det gäller att göra återhämtningen till en drivkraft för välbefinnande och välfärd i framtiden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EU:s ungdomsstrategi är ramen för EU:s ungdomspolitiska samarbete för 2019–2027, på grundval av rådets resolution av den 26 november 20182. EU:s ungdomspolitiska samarbete syftar till att tillvarata ungdomspolitikens potential. Samarbetet främjar ungdomars deltagande i det demokratiska livet, i enlighet med artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det stöder också socialt och medborgerligt engagemang och har som syfte att se till att alla ungdomar har de resurser som behövs för att delta i samhället.

De europeiska ungdomsmålen3, som är en integrerad del av EU:s ungdomsstrategi, har utformats av ungdomar för ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsdialog och representerar de områden där förändringar fortfarande måste ske, så att ungdomar kan ta vara på alla sina möjligheter.

Samtidigt kommer Europaåret för ungdomar 2022 att ge en unik impuls till ett europeiskt område för utbildning genom att det skapas ett verkligt område för lärande i EU senast 2025, där inkluderande utbildning av hög kvalitet för alla inte hindras av några gränser. Det kommer att bidra till den europeiska klimatpakten, den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning och initiativet En hälsosam livsstil för alla (HealthyLifestyle4all). Det kommer att stödjas av den europeiska pelaren för sociala rättigheter när det gäller sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning. Europaåret för ungdomar kommer att förstärka unionens ansträngningar att öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar under återhämtningen efter pandemin genom den förstärkta ungdomsgarantin4 och nystarten av den europeiska alliansen och nätverket för lärlingsutbildning, den europeiska barngarantin, genomförandet av den europeiska kompetensagendan5, kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen6 , liksom lanseringen av det nya initiativet Alma. Alma (en akronym av Aim, Learn, Master, Achieve, dvs. sikta, lära, bemästra och nå resultat) kommer att vara ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade ungdomar i åldern 18–30 år som varken arbetar eller studerar.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:C:2018:456:FULL https://europa.eu/youth/strategy/european-youth-goals_en https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=22829&langId=en https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=en https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=23699&langId=en

Även om ungdomar är uppvuxna med digital teknik förtjänar de, särskilt om de är minderåriga, råd och stöd när tillvaron på internet alltmer flyter ihop med det verkliga livet. Under 2022 kommer den uppdaterade strategin för ett bättre internet för barn att sätta ungdomars delaktighet, digitala färdigheter, inkludering och främjande av barns välbefinnande i centrum.

I EU:s övergripande strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantin7 fastställs en ny standard för barns och ungdomars delaktighet som har utvecklats i samarbete med de minderåriga själva.

Många av dessa möjligheter stöds av betydande EU-investeringar, särskilt genom program som Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa, Horisont Europa, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, asyl-, migrations- och integrationsfonden, programmet för rättsliga frågor, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Dessa finansieringsprogram ger ett betydande bidrag från EU för att göra det möjligt för ungdomar att fortsätta sin personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.

De EU-program som är särskilt inriktade på unga kommer att spela en viktig roll under Europaåret för ungdomar. År 2022 har Erasmusprogrammet funnits i 35 år, vilket ger en ypperlig möjlighet att fira att tio miljoner ungdomar har varit en del av äventyret sedan 1987 och att marknadsföra det nya programmet som har blivit mer mångsidigt och omfattar utbildning, praktik, ungdomsfrågor och idrott. Europeiska solidaritetskåren kommer också att inleda sitt femte verksamhetsår 2022. Den 9 maj är ett symboliskt datum för att anordna aktiviteter eller evenemang kring dessa teman.

Verksamhet som anordnas under Europaåret bör vara relevant för alla medlemsstater. Medlemsstaterna ombeds därför att utse nationella samordnare som ska ansvara för att organisera landets deltagande i Europaåret för ungdomar. Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna genomförandet av Europaåret för ungdomar och utbyta information om genomförandet på nationell nivå och unionsnivå.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Europaåret för ungdomar 2022 kommer att vara sektorsövergripande och bygger på alla EU:s strategier och program som syftar till att förbättra livet för alla ungdomar och främja deras delaktighet. Europaåret för ungdomar bör bygga vidare på den europeiska gröna given – EU:s strategi för hållbar tillväxt – och andra befintliga initiativ och strategier, såsom det digitala årtiondet, den europeiska inre marknaden (som snart kommer att fira sitt 30-årsjubileum), det nya europeiska Bauhaus, Horisont Europa-uppdragen, konferensen om Europas framtid, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, EU:s strategi för barnets rättigheter, strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer, EU:s handlingsplan mot rasism, EU:s strategi mot antisemitism och för främjande av judiskt liv, handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027, EU:s jämställdhetsstrategi, handlingsplanen för demokratin i Europa, den europeiska planen mot cancer och den långsiktiga visionen för EU:s

landsbygdsområden. Europaåret för ungdomar är kopplat till många av unionens politikområden utöver själva ungdomspolitiken, t.ex. utbildning, sysselsättning, social inkludering, kultur och medier, idrott, hälsa, forskning och innovation, miljö och klimat,

7https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/rights-child/eu-strategy-rights-child- and-european-child-guarantee_sv

transporter, icke-diskriminering och antirasism, sammanhållnings- och stadspolitik, landsbygdsutveckling, migration samt med unionens förbindelser med sina grannländer och olika internationella partnerskap.

Europaåret för ungdomar kommer att genomföras med hjälp av de EU-program och genomförandemekanismer som redan finns och den drivkraft som NextGenerationEU erbjuder. Ungdomsrelevanta investeringar kan för närvarande beviljas betydande EU- finansiering inom flera EU-program och EU-instrument, särskilt Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Erasmus för unga företagare, Kreativa Europa, Europeiska socialfonden+, sysselsättningsinitiativet för unga, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, det digitala Europa och Horisont Europa. Den externa dimensionen av dessa program och vidareförmedlandet av värdefulla lärdomar, liksom olika särskilda externa instrument, såsom NDICI-Global Europe, kommer att vara en integrerad del av EU:s ungdomssamarbete med våra internationella partner. Den kommande ungdomshandlingsplanen kommer att stå i centrum för den externa dimensionen av Europaåret för ungdomar.

Europaåret för ungdomar 2022 kommer att anpassas till kommissionens prioriteringar för 2019–2024.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

I enlighet med artikel 6 e i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har unionen i ungdomsfrågor befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. I artikel 165.2 EUF-fördraget föreskrivs att målet för unionens insatser ska vara att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. Denna artikel syftar vidare till att främja studentmobilitet och den europeiska dimensionen inom utbildning och idrott. Dessutom föreskrivs i artikel 166.2 EUF-fördraget att målet för unionens insatser ska vara att underlätta tillträde till yrkesutbildning och främja rörligheten för yrkeslärare och för elever i sådan utbildning, särskilt de unga och att utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som är gemensamma för medlemsstaternas yrkesutbildningssystem.

Förslaget har följande två rättsliga grunder:

(1)Artikel 165.4 i EUF-fördraget, där följande föreskrivs: För att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén besluta om stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

(2)Artikel 166.4 i EUF-fördraget, där följande föreskrivs: ”Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om åtgärder för att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, dock utan att dessa åtgärder får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar, och rådet ska på förslag av kommissionen anta rekommendationer”.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Detta förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Förslagets syfte kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt endast genom åtgärder från medlemsstaternas sida. Detta beror på att åtgärden särskilt syftar till att stärka ungdomarnas röst på EU-nivå för att berika det gemensamma EU-projektet och på att åtgärder enbart på nationell nivå inte skulle kunna dra nytta av den europeiska dimensionen av utbyte av erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel som står i proportion till de befogenheter som den tilldelas i fördragen. Dessutom gynnas medlemsstaternas aktiviteter av att EU sprider information både i och utanför EU.

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget. Det föreslagna tillvägagångssättet är enkelt. Det bygger på befintliga program och kommunikationsverksamhet inriktad på temat för Europaåret för ungdomar 2022. Det medför inga oproportionerliga begränsningar i verksamheten hos de förvaltningar som genomför förslaget.

Medlemsstaternas arbete kommer att stödjas och kompletteras genom EU-åtgärder. Dessa kommer i första hand att förbättra effektiviteten hos unionens egna instrument. Dessutom kommer EU-åtgärderna att skapa underlag för och uppmuntra till synergieffekter och samarbete mellan medlemsstaterna, organisationer och stiftelser samt privata och offentliga företag.

EU-åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att hantera de konstaterade problemen.

•Val av instrument

Ett beslut av Europaparlamentet och rådet är det lämpligaste instrumentet för att säkerställa att lagstiftaren är fullt involverad i utnämnandet av 2022 till Europaåret för ungdomar.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten hos befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter Ej tillämpligt

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömning

Det krävs ingen konsekvensbedömning, eftersom målen med det föreslagna initiativet ligger inom ramarna för befintliga unionsprogram. Europaåret för ungdomar 2022 kan genomföras med de befintliga budgetanslagen genom att utnyttja program som fastställer prioriteringar för årlig eller flerårig finansiering. Det föreslagna initiativet skulle inte heller leda till några större

sociala, ekonomiska eller miljömässiga konsekvenser utöver de som orsakas av redan befintliga instrument.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt

4.BUDGETKONSEKVENSER

Flexibiliteten när det gäller att fastställa prioriteringar på årlig eller flerårig basis i relevanta program, såsom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, är tillräcklig för att man ska kunna planera en informationskampanj i samma omfattning som för tidigare Europaår. Minst 8 miljoner euro kommer att avsättas för sådan samordning. De flesta av åtgärderna kommer att stödjas genom unionens program och instrument, med åtgärder som direkt gynnar Europas ungdomar.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De nationella samordnarna bör, i samarbete med företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet, inbegripet ungdomarna själva när så är möjligt, aktivt engagera ungdomar i förberedelserna och genomförandet av verksamheten under Europaåret för ungdomar 2022.

Enligt förslaget ska kommissionen senast den 31 december 2023 rapportera om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som omfattas av Europaåret för ungdomar.

Efter Europaåret för ungdomar kommer kommissionen, inom ramen för genomförandet av den europeiska ungdomsstrategin 2019–2027, att arbeta för att upprätthålla utfallet av Europaåret, liksom att främja och ytterligare analysera och genomföra detta via EU:s olika ungdomsprogram.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2021/0328 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för ungdomar 2022

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande8, med beaktande av Regionkommitténs yttrande9,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att unionens insatser bland annat ska stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

(2)I Bratislavafärdplanen av den 16 september 201610 åtog sig de 27 stats- och regeringscheferna att ”skapa bättre möjligheter för ungdomar”, särskilt genom ”EU- stöd till medlemsstaterna i kampen mot ungdomsarbetslöshet och förbättrade EU- program för ungdomar”.

(3)I Romförklaringen av den 25 mars 201711 utfäste sig ledarna för de 27 medlemsstaterna, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen att sträva efter ett EU där unga får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete i hela Europa.

(4)I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 framhålls att ungdomar utformar sina egna liv, bidrar till positiva förändringar i samhället och till att utveckla EU:s ambitioner, och att ungdomspolitiken kan bidra till att skapa utrymme för ungdomar att tillvarata möjligheter och relatera till europeiska värden. Tidigare Europaår, t.ex. Europaåret för järnvägen 2021, Europaåret för kulturarv 2018 eller Europaåret för medborgarna 2013–2014, bidrar med värdefulla erfarenheter som bör ligga till grund för framtida insatser för att engagera ungdomar i utformningen av deras framtid och Europas framtid.

EUT C , , s. .

Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen – Consilium (europa.eu) Romförklaringen (europa.eu)

(5)NextGenerationEU säkerställer en snabb grön och digital omställning, ger oss möjlighet att tillsammans gå stärkta ur pandemin och öppnar åter en värld av många möjligheter för ungdomar, inbegripet arbetstillfällen av hög kvalitet och anpassning till sociala förändringar. Unionen strävar efter att ungdomar fullt ut ska medverka i genomförandet av NextGenerationEU och att stärka deras roll i den gröna och den digitala omställningen.

(6)Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen12 att Europeiska kommissionen skulle föreslå att 2022 ska vara Europaåret för ungdomar. Samtidigt som hon lyfte fram den tillförsikt om Europas framtid hon känner tack vare inspirationen från Europas ungdomar tillade hon att ungdomar måste få vara med och utforma Europas framtid om vi vill utforma unionen med de unga som förebild. Europa behöver alla ungdomars vision, engagemang och deltagande för att bygga en bättre framtid, och Europa måste ge unga möjligheter för framtiden, en framtid som är grönare, mer digital och mer inkluderande. Därför föreslog kommissionens ordförande ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra.

(7)Ungdomarnas aktiva deltagande i demokratiska processer är avgörande för Europas framtid och dess demokratiska samhällen. I enlighet med EU:s handlingsplan för demokrati13 syftar därför Europaåret för ungdomar till att främja ungdomars aktiva deltagande i Europas demokratiska liv, bland annat genom att stödja deltagande av ungdomar med olika bakgrund i processer såsom konferensen om Europas framtid, främja medborgarengagemang och volontärinitiativ och därigenom öka medvetenheten om europeiska gemensamma värden och grundläggande rättigheter samt europeisk historia och kultur, föra samman ungdomar och beslutsfattare på lokal, nationell och europeisk nivå och bidra till den europeiska integrationsprocessen.

(8)Ungdomarnas avgörande roll erkänns också och måste stödjas ytterligare så att deras outsinliga förmåga till aktivism kanaliseras för att skapa en bättre värld. Europaåret för ungdomar är ett konkret bidrag till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030)14, där det framhålls att barn och unga kvinnor och män är viktiga drivkrafter för förändring, och bör ge ytterligare impulser till genomförandet av den agendan, vägen mot hållbar utveckling och ungdomars förmåga att forma framtiden, inte bara för unionen utan även för EU:s partnerländer och hela världen.

(9)Europaåret bör bidra till att stärka ungdomars delaktighet när det gäller EU:s externa åtgärder inom alla politikområden, skapa nya möjligheter till utbildning och utbyten, partnerskap och dialog mellan ungdomar från EU och partnerländerna och öka ungdomarnas engagemang i strategisk kommunikation och offentlig diplomati.

(10)De europeiska ungdomsmålen, som är en integrerad del av EU:s ungdomsstrategi och som har utformats av ungdomar för ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsdialog, vittnar om att många europeiska ungdomar gärna vill vara med och bestämma i vilken riktning Europeiska unionen bör utvecklas.

(11)Europaåret för ungdomar bör främja genomförandet av den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter15, där det framhålls att alla har ”rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande” och det europeiska området för

soteu_2021_address_sv_0.pdf (europa.eu) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0790&from=SV 21252030 Agenda for Sustainable Development web.pdf (un.org)

pdf (europa.eu)

utbildning, som syftar till att stimulera ungdomar i deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling genom att det skapas ett verkligt europeiskt område för lärande senast 2025 där inkluderande utbildning av hög kvalitet för alla inte hindras av några gränser.

(12) Europaåret för ungdomar bör stödja unionens insatser för att öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar under återhämtningen efter pandemin i enlighet med Europaparlamentets resolution om ungdomsgarantin (2020/2764 (RSP))16, där det betonas att isoleringsåtgärderna har orsakat ett plötsligt avbrott i ungdomars formella och informella utbildning och i fråga om traineeplatser, praktikplatser och lärlingsplatser samt arbetstillfällen, vilket har påverkat deras inkomst, inkomstpotential och välbefinnande, inbegripet deras hälsa och framför allt deras psykiska hälsa.

(13)Europaåret för ungdomar bör ge ytterligare impulser till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet för ungdomar inom ramen för initiativet för ungdomssysselsättningsstöd, inbegripet den förstärkta ungdomsgarantin17 och inom ramen för Alma-initiativet (Aim, Learn, Master, Achieve) som ska genomföras inom ramen för Europeiska socialfonden+. Alma bör vara ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade ungdomar som varken arbetar eller studerar för att få yrkeserfarenhet utomlands tillsammans med sociala tjänster i syfte att ge dessa ungdomar, bland annat från landsbygdsområden, randområden och mindre utvecklade regioner, utbildning eller sysselsättning av god kvalitet.

(14)Europaparlamentet understryker i sin resolution om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (2020/2864 (RSP))18 de särskilt kännbara följder som den pågående pandemin har haft för unga som varken arbetar eller studerar och framhäver behovet av att man behöver åtgärda de problem som ungdomar från utsatta grupper ställs inför. Europaparlamentet konstaterar att ungdomsarbetslösheten och fattigdomen stadigt har ökat sedan pandemin bröt ut och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka de förödande följderna för ungdomssysselsättningen. Resolutionen påminner om den roll som frivilligarbete spelar för utvecklingen av ungdomars livskunskap och arbetsfärdigheter och anser att den europeiska solidaritetskåren kan hjälpa europeiska ungdomar att bredda sina möjligheter bortom den lokala nivån.

(15)Europaåret för ungdomar bör stödja genomförandet av rådets resolution av den 1 december 2020 för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete19 och rådets slutsatser av den 22 maj 2019 om ungdomar och arbetets framtid20, av den 10 december 2019 om digitalt ungdomsarbete21 och av den 7 december 2017 om smart ungdomsarbete22.

Antagna texter – En förstärkt ungdomsgaranti – torsdagen den 8 oktober 2020 (europa.eu) pdf (europa.eu)

Antagna texter – Hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott – onsdagen den 10 februari 2021 (europa.eu)

https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42020Y1201(01)&qid=1634487158679&from=EN pdf (europa.eu)

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om digitalt ungdomsarbete 2019/C 414/02 – EU:s publikationsbyrå (europa.eu)

Rådets slutsatser om smart ungdomsarbete (europa.eu)

(16)För att lyfta fram vikten av klimat- och miljöarbetet i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet23 och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör Europaåret för ungdomar bidra till att integrera klimat- och miljöåtgärder och till att genomföra den europeiska gröna given24 på ett rättvist och inkluderande sätt, liksom uppdragen i Horisont Europa och 55 %-paketet25, särskilt genom att uppmuntra ungdomar att formulera egna initiativ och kreativa idéer om hur de relevanta målen kan uppnås.

(17)Europaåret för ungdomar bör ge ytterligare drivkraft till Europaparlamentets resolution om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren (2019/2195 (INI))26 grönare, där det understryks att Erasmus+, genom sitt stöd till formell och icke-formell utbildning och ungdomsverksamhet, är avgörande för att öka medvetenheten bland européer, särskilt bland de yngre generationerna, och uppmuntra dem till en aktiv inställning och välunderbyggda åsikter när det gäller hållbarhet och relevant politik för att utvecklas till engagerade och medvetna medborgare i framtiden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vilken viktig roll ungdoms- och civilsamhällesorganisationer har vid utbyte av bästa praxis och genomförande av projekt så att de yngre generationerna blir mer medvetna om hållbarhet.

(18)I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Europa behöver alla sina ungdomar. För att uppnå sina mål bör Europaåret vara helt inkluderande och aktivt främja deltagande av personer med begränsade möjligheter.

(19)Europaåret för ungdomar är fast förankrat i de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan)27. Insatserna och verksamheten inom ramen för Europaåret för ungdomar bör särskilt säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att inte diskrimineras på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning samt främja tillämpningen av stadgan. EU:s strategi för barnets rättigheter28 och den europeiska barngarantin29 fastställer en ny standard för barns och ungdomars representation och erkänner barn och ungdomar som aktiva medborgare som driver på förändring.

(20)För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av Europaåret för

ungdomar bör man i största möjliga mån använda befintliga genomförandemekanismer. För att optimera Europaårets mervärde bör synergieffekter och komplementaritet eftersträvas, i synnerhet mellan Europaåret och unionsprogrammen, inbegripet program med internationell utåtriktad verksamhet som särskilt riktar sig till ungdomar, sådana som inte har en transnationell eller internationell karaktär, särskilt sådana program som rör utbildning, idrott, kultur och medier, ungdom och solidaritet, volontärarbete, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, industri och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling som fokuserar på unga jordbrukare, miljö och klimat,

Parisavtalet | (inte översatt till svenska) Climate Action (europa.eu) EU:s gröna giv |Europeiska kommissionen (europa.eu).

EU:s planer för en grön omställning – Consilium (europa.eu)

Antagna texter – Effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare – tisdagen den 15 september 2020 (europa.eu)

text_sv.pdf (europa.eu) COM(2021) 142 final.

Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021

sammanhållningspolitik, migration, säkerhet och internationellt samarbete och utveckling, samt med medlemsstaternas verksamhet.

(21)Genom att skapa en miljö som främjar dessa syften samtidigt på unionsnivå, regional och lokal nivå kan starkare synergieffekter och effektivare resursanvändning uppnås. I det avseendet bör kommissionen i tid informera och föra ett nära samarbete med Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de organ och sammanslutningar som är verksamma på ungdomsområdet på unionsnivå. I syfte att säkerställa att de aktiviteter som utarbetats för Europaåret för ungdomar har en europeisk dimension uppmuntras även medlemsstaterna att samarbeta med varandra.

(22)Europaåret för ungdomar bör också fokusera på insatser och aktiviteter som kan ge ett europeiskt mervärde. Begreppet europeiskt mervärde ska tolkas brett och visas på olika sätt, t.ex. när åtgärder eller verksamheter har en gränsöverskridande karaktär, särskilt när det gäller samarbete som syftar till att uppnå en hållbar systemeffekt eller bidra till ungdomars europeiska identitet, medvetenhet om och ansvarstagande för europeiska gemensamma värden och grundläggande rättigheter samt förmåga att delta i unionens representativa och deltagande demokrati.

(23)På unionsnivå fastställs de finansiella anslag som är nödvändiga för genomförandet av detta beslut inom ramen för budgeten för de bidragande programmen i enlighet med den fleråriga budgetramen 2021–2027. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter bör målet vara att tillhandahålla minst åtta miljoner euro för att finansiera genomförandet av detta beslut. Under förutsättning att medel finns tillgängliga bör den verksamhet som stöder Europaåret för ungdomar medfinansieras från unionens budget i enlighet med de regler som gäller för de relevanta programmen, särskilt Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren och, i förekommande fall, andra unionsprogram.

(24)Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och effekt, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med

subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25)Med beaktande av covid-19-pandemins konsekvenser för ungdomar och det följaktligen brådskande behovet av att under detta Europaår arbeta för att uppmärksamma, stödja och involvera ungdomarna efter pandemin, är det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(26)För att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret för ungdomar bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

År 2022 ska utses till Europaåret för ungdomar 2022 (Europaåret).

Artikel 2

Mål

I enlighet med målen i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och de europeiska ungdomsmålen ska det övergripande målet med Europaåret vara att stärka unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar i en värld efter pandemin. Europaåret ska särskilt inriktas på följande:

1.Belysa hur den gröna och den digitala omställningen ger nya framtidsutsikter och nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från ungdomars aktivitet, visioner och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i Europeiska unionens gemensamma projekt och lyssna till ungdomarna, med beaktande av deras farhågor, och stödja dem när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt.

2.Uppmuntra alla ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar från mindre gynnade förhållanden eller i utsatta grupper samt ungdomar från landsbygdsområden, randområden och mindre utvecklade regioner, att bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av europeisk tillhörighet, inbegripet ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller delaktighet och samhällsengagemang hos ungdomar och hos alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen samt inkludera bidrag från ungdomar med olika bakgrund i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid.

3.Främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld.

Artikel 3

Typ av åtgärder

1.De åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 i ska inbegripa följande typer av verksamhet på EU-nivå och på nationell, regional eller lokal nivå, och i relevanta fall i partnerländer, med koppling till målen för Europaåret:

(a)Konferenser, evenemang och initiativ för att främja en inkluderande och tillgänglig debatt om utmaningar, inbegripet de konsekvenser av covid-19- pandemin som ungdomar, inklusive ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar i utsatta grupper, ställs inför och om de åtgärder som aktörer på olika nivåer kan vidta.

(b)Främjande av ungdomars delaktighet och förbättrande av befintliga verktyg, kanaler och program som gör det möjligt för ungdomar att nå beslutsfattare genom att identifiera, samla in och dela med sig av erfarenheter och god praxis.

(c)Insamling av idéer med hjälp av delaktighetsbaserade metoder för att gemensamt utforma Europaåret.

(d)Informations-, utbildnings- och upplysningskampanjer för att förmedla värden såsom jämlikhet, solidaritet, frivilligarbete, känsla av tillhörighet och säkerhet, känsla av att bli hörda och respekterade, för att stimulera ungdomars aktiva bidrag till att bygga ett samhälle som är mer inkluderande, grönt och digitalt.

(e)Skapande utrymme för utbyte när det gäller att omvandla utmaningar till möjligheter i en anda av entreprenörskap.

(f)Genomförande av studier och forskning om ungdomars situation i unionen, även genom att framställa harmoniserad europeisk statistik och använda den och annan EU-statistik, samt främja och sprida dessa resultat på europeisk, nationell eller regional nivå.

(g)Främjande av program, finansieringsmöjligheter, projekt, åtgärder och nätverk som är relevanta för ungdomar, bland annat genom sociala medier och nätgemenskaper.

2.Kommissionen får identifiera annan verksamhet som kan bidra till Europaårets mål och tillåta att hänvisningar till Europaåret görs i marknadsföringen av denna verksamhet i den mån den bidrar till att uppnå dessa mål. EU:s institutioner och medlemsstaterna får också identifiera annan verksamhet och föreslå sådan verksamhet för kommissionen.

Artikel 4

Samordning på nationell nivå

Medlemsstaterna ska ha ansvar för organisationen av deltagandet i Europaåret på nationell nivå. Medlemsstaterna ska utse nationella samordnare för detta ändamål. De nationella samordnarna ska säkerställa att de relevanta aktiviteterna samordnas på nationell nivå. De ska också se till att ungdomar och det civila samhällets ungdomsorganisationer deltar aktivt i genomförandet av Europaårets verksamhet.

Artikel 5

Samordning på unionsnivå

1.Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna genomförandet av Europaåret. Mötena ska även tjäna till att utbyta information om genomförandet av Europaåret på nationell nivå och unionsnivå. Företrädare för Europaparlamentet får delta som observatörer och bidra till dessa möten.

2.Samordningen av Europaåret på unionsnivå ska ske på ett övergripande sätt i syfte att skapa synergier mellan unionens olika program och initiativ av relevans för ungdomar.

3.Kommissionen ska sammankalla möten med berörda parter och företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet för att hjälpa till att gemensamt utforma och genomföra Europaåret på unionsnivå.

Artikel 6

Internationellt samarbete

Kommissionen ska, inom ramen för Europaåret, vid behov samarbeta med internationella partner och behöriga internationella organisationer, och samtidigt säkerställa att EU:s deltagande framgår tydligt. Kommissionen ska särskilt säkerställa samarbete med Europarådet, bland annat inom ramen för ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet, samt med internationella ungdomsnätverk och ungdomsorganisationer.

Artikel 7

Övervakning och utvärdering

Kommissionen ska senast den 31 december 2023 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

	FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKTEN
	Innehåll
1.	GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ...	17
1.1.	Förslagets eller initiativets titel ..................................................................................	17
1.2 .	Berörda politikområden .............................................................................................	17
1.3.	Förslaget eller initiativet avser: ..................................................................................	17
1.4.	Mål .............................................................................................................................	17
1.4.1.	Allmänt/allmänna mål................................................................................................	17
1.4.2.	Specifikt/specifika mål...............................................................................................	17
1.4.3.	Verkan eller resultat som förväntas............................................................................	18
1.4.4.	Prestationsindikatorer.................................................................................................	18
1.5.	Grunder för förslaget eller initiativet .........................................................................	18

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ......................................................................................

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från

unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
medlemsstaterna.........................................................................................................	18
1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ..............................................................	19

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument ...................................................................................................

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller

	initiativet ....................................................................................................................	20
1.7.	Planerad metod för genomförandet ............................................................................	20
2.	FÖRVALTNING .......................................................................................................	21
2.1.	Regler om uppföljning och rapportering....................................................................	21
2.2.	Förvaltnings- och kontrollsystem...............................................................................	21

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................

2.2.2.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).......	21
2.3.	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ...............................................	21

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER

INITIATIVET ............................................................................................................

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga

budgetens utgiftsdel ...................................................................................................

3.2.	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen ............................................	23
3.2.1.	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	23
3.2.2.	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	26
3.2.3.	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	27
3.2.4.	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	29
3.2.5.	Bidrag från tredje part ................................................................................................	29
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	30

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKTEN

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Europaåret för ungdomar 2022

1.2.Berörda politikområden

Politikområde: Utbildning, ungdomsfrågor och idrott

under rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden

1.3.Förslaget eller initiativet avser X en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd30

en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Målet för Europaåret för ungdomar är att stärka och stödja unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma ungdomarna i en värld efter pandemin genom att inspireras av ungdomarnas idéer, strävanden och visioner. Därigenom formas unionens framtida utveckling och samhället i stort. Det är ett tillfälle att öka medvetenheten om framtida möjligheter för unga människor i Europa.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

–Belysa hur den gröna och den digitala omställningen ger nya framtidsutsikter och nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från ungdomars vision och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i Europeiska unionens gemensamma projekt och lyssna på ungdomar, med beaktande av deras farhågor, och stödja dem när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt,

–Uppmuntra alla ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar från mindre gynnade förhållanden eller i utsatta grupper, att bli aktiva och engagerade medborgare samt aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av europeisk tillhörighet. Detta inbegriper ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller ungdomars delaktighet, liksom samhällsengagemanget hos ungdomar och alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen. Förutsättningen är att ungdomar med olika bakgrund och även de som

30I den mening som avses i artikel 58.2 a och b i budgetförordningen.

hör till utsatta grupper kan delta i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid.

–Främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå, och på lika villkor, i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genomföra informations- och marknadsföringskampanjer, evenemang och initiativ på EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå för att förmedla budskapet och sprida information om god praxis, inklusive om hur EU medverkar till att främja gemensamma lösningar. Detta kommer att leda till aktivt deltagande och lärande på viktiga politikområden som klimatförändringar, den gröna given osv.

Öka medvetenheten om ungdomars betydelse och centrala roll i EU:s framtid och främja verktyg som gör det möjligt för ungdomar att delta i utformningen av en förnyad vision för ett samhälle som är mer inkluderande, grönt och digitalt på nationell och europeisk nivå,

Ungdomarna kommer att förvärva sådana kunskaper, färdigheter och kompetenser, värderingar och attityder som de behöver för att kunna avancera i sin personliga utveckling och karriärutveckling. De kommer att bli mer bekanta med det politiska landskapet på europeisk, nationell och regional nivå.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Antal resultat som ska fastställas inom ramen för informationskampanjen

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

På kort sikt: Ökad medvetenhet om ungdomarnas betydelse och roll i utformningen av Europas framtid och de verktyg som finns tillgängliga för att hjälpa ungdomar att påverka sina samhällen.

På lång sikt: Ge ungdomarna förnyad motivation efter pandemin och nya möjligheter och färdigheter för att stödja deras personliga och yrkesmässiga utveckling i en föränderlig värld.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Öka medvetenheten om ungdomars möjligheter att bli aktiva och engagerade medborgare på europeisk, nationell och lokal nivå samt aktörer för förändring utifrån en känsla av europeisk tillhörighet.

Åtgärder med en unionsdimension för att påskynda ungdomars yrkesmässiga och personliga återhämtning efter pandemin, i linje med målen för NextGenerationEU, de politiska riktlinjerna för den nuvarande Europeiska kommissionen (2019–2024) och annan EU-politik och andra EU-program som syftar till att förbättra livet för ungdomar.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

De Europaår som har anordnats under de senaste tio åren har visat sig effektiva för att öka medvetenheten om en viss fråga, och på så sätt påverka både allmänheten och informationsförmedlare och skapa synergier mellan olika insatsområden på unions- och medlemsstatsnivå.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Europaåret för ungdomar (2022) kommer att vara sektorsövergripande och bygga på alla EU:s strategier och program som syftar till att förbättra livet för ungdomar och främja deras delaktighet. Europaåret bör bygga på befintliga initiativ och strategier såsom den europeiska gröna given, det digitala årtiondet, det nya europeiska Bauhaus, konferensen om Europas framtid, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, barngarantin, EU:s strategi för barnets rättigheter, handlingsplanen för integration och inkludering 2021–2027, den europeiska handlingsplanen för demokrati, landsbygdspakten och handlingsplanen för landsbygden.

Europaåret är kopplat till många av unionens politikområden utöver själva ungdomspolitiken, t.ex. utbildning, sysselsättning, social inkludering, kultur och medier, idrott, hälsa, forskning och innovation, miljö och klimat, sammanhållningspolitik, landsbygdsutveckling, migration samt med unionens förbindelser med sina grannländer. Europaåret kommer att understryka den europeiska och tvärvetenskapliga dimensionen hos dagens ungdom som den generation som ska leda Europa vidare på ett inkluderande, hållbart och mer digitalt sätt.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

–X med verkan från antagandet av beslutet till 31.12.2023

–X Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2024 för åtagandebemyndiganden och från och med 2022 till och med 2026 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet31

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–x av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–x av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

[…]

31Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Arbetsprogram för Europaåret

Inrättande av en styrkommitté

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Direkt förvaltning enligt artikel 62.1 a i budgetförordningen är den genomförandemetod som föredras eftersom åtgärderna kommer att genomföras av Europeiska kommissionen, särskilt GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, som kommer att säkerställa samordningen med medlemsstaterna och de olika berörda parterna.

2.2.2.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Kontrollerna är en del av det interna kontrollsystemet inom GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur. Denna nya verksamhet kommer att ge upphov till obetydliga ytterligare kostnader för kontroll på GD-nivå.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin mot bedrägerier.

Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras enligt detta beslut genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, om oriktigheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Kommissionen har befogenhet att utföra kontroller och undersökningar på plats i enlighet med detta beslut och i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter. Vid behov får utredningar även utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i		utgifter

den
			från	från
fleråriga					från	enligt artikel 21.2
budgetrame Nummer		Diff./Icke-	Eftalände	kandidatlän		b i
					tredjeländ
n		diff.32	r33	der34		budgetförordninge
					er
						n

Diff./Icke

JA/NEJ

-diff.

2.b

07 01 02 01 – Stödutgifter för Erasmus

Diff.

NEJ

2.b

07 01 03 01 Stödutgifter för europeiska

Diff.

NEJ

solidaritetskåren

07 03 01 02

–

Främjande

enskilda

personers rörlighet i utbildningssyfte samt

2.b

samarbete,

inkludering, spetskompetens,

Diff.

NEJ

kreativitet

och

innovation

inom

organisationer

och

politik

på

utbildningsområdet – Direkt förvaltning

07 03 02 – Främjande av ungas rörlighet i

utbildningssyfte

inom

icke-formell

2.b

utbildning och ungas aktiva deltagande,

Diff.

NEJ

liksom samarbete, inkludering, kreativitet

och innovation på organisationsnivå och

inom politiken på ungdomsområdet.

2.b

07 04 01 – Europeiska solidaritetskåren

Diff.

NEJ

Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

Program och budgetrubriker som nämns nedan är preliminära. Lämplig finansiering kommer att fastställas inom ramen för de bidragande programmen, i enlighet med tillämpliga finansiella bestämmelser.

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga budgetramen		Nummer			under rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden


	GD Utbildning och kultur				2021		2022	2023	2024	2025	2026 2027	TOTALT

 Driftsanslag
Budgetpost 07 03 01 02		Åtaganden		(1a)			3,500					3,500
Budgetpost 07 03 01 02

		Betalningar		(2a)			1,437	0,515	0,987	0,310	0,251	3,500

Budgetpost 07 03 02		Åtaganden		(1b)			4,000	0,500				4,500

		Betalningar		(2b)			2,724	1,403	0,346	0,027		4,500
		Betalningar		(2b)			2,724	1,403	0,346	0,027		4,500

Budgetpost 07 04 01		Åtaganden		(1c)			0,500					0,500

		Betalningar		(2c)			0,275	0,130	0,054	0,041		0,500
		Betalningar		(2c)			0,275	0,130	0,054	0,041		0,500


		Åtaganden	1a+1b+				8,000	0,500				8,500
		Åtaganden		1c			8,000	0,500				8,500
 TOTALA driftsanslag				1c

		Betalningar	2a+2b				4,436	2,048	1,387	0,378	0,251	8,500
			2a+2b
			+2
			+2

∙Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda operativa program


Budgetpost 07 01 02 01	Åtaganden /	(3)	0,200	0,200	0,200			0,600
Budgetpost 07 01 02 01	Betalningar	(3)	0,200	0,200	0,200			0,600
	Betalningar

Budgetpost 07 01 03 01	Åtaganden /	(3)	0,050	0,050	0,050			0,150
Budgetpost 07 01 03 01	Betalningar	(3)	0,050	0,050	0,050			0,150
	Betalningar

	Åtaganden	=1a+1	8,250	0,750	0,250			9,250
	Åtaganden	b+1c+	8,250	0,750	0,250			9,250
TOTALA anslag		3


för GD Utbildning och kultur		=2a+2
	Betalningar	b	4,686	2,298	1,637	0,378	0,251	9,250
	Betalningar		4,686	2,298	1,637	0,378	0,251	9,250
		+2c+3

		Rubrik i den fleråriga budgetramen			7			”Administrativa utgifter”

																			Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

							Året			Året		Året		Året		Ange så många år som behövs
							Året			Året		Året		Året	för att redovisa varaktigheten för					TOTALT
						2021			2022		2023		2024		inverkan på resursanvändningen					TOTALT
						2021			2022		2023		2024		inverkan på resursanvändningen
																	(jfr punkt 1.6)

		GD Utbildning och kultur

 Personalresurser						0,948			1,358		0,240									2,546
 Övriga administrativa utgifter									0,012											0,012
									0,012											0,012

	TOTALT GD Utbildning och kultur		Anslag			0,948			1,370		0,240									2,558


		TOTALA anslag	(summa åtaganden		=
		för RUBRIK 7	(summa åtaganden		=	0,948			1,370		0,240									2,558
		för RUBRIK 7	summa betalningar)			0,948			1,370		0,240									2,558
		i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
		i den fleråriga budgetramen

																			Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

							202135			2022		2023		2024			Ange så många år som behövs			TOTALT
																	för att redovisa varaktigheten för
																	inverkan på resursanvändningen
																		(jfr punkt 1.6)

		TOTALA anslag		Åtaganden			0,948			9,620		0,990		0,250						11,808
		TOTALA anslag		Åtaganden
		för RUBRIKERNA 1–7
		för RUBRIKERNA 1–7		Betalningar			0,948			6,056		2,538		1,637			0,378		0,251	11,808
				Betalningar			0,948			6,056		2,538		1,637			0,378		0,251	11,808

35Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

i den fleråriga budgetramen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler):

Året

Ange så många år som behövs för att redovisa

varaktigheten för inverkan på

TOTALT

2021

2022

2023

2024

resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ange mål och

resultat

OUTPUT

Geno



Typ36

msnitt

Antal

antal

kostnad

liga

Kostn.

Kostn

Kostn.

Totalt

Total

kostna

der

SPECIFIKT MÅL nr 137…

-Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma specifikt mål nr 2

TOTALT

Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts osv.). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Året	Året	Året	Året	Ange så många år som behövs för att redovisa
	Året	Året	Året	Året	varaktigheten för inverkan på	TOTALT
	202138	2022	2023	2024	varaktigheten för inverkan på	TOTALT
	202138	2022	2023	2024	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
					resursanvändningen (jfr punkt 1.6)


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,948	1,358	0,240			2,546

Övriga administrativa		0,012				0,012
utgifter		0,012				0,012
utgifter

Delsumma för RUBRIK

70,9481,3700,2402,558 i den fleråriga

budgetramen

Utanför RUBRIK 739
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av	0,250	0,250	0,250	0,750
administrativ natur	0,250	0,250	0,250	0,750
administrativ natur

Delsumma för

belopp utanför RUBRIK

70,2500,2500,2500,750 i den fleråriga

budgetramen

TOTALT	0,948	1,620	0,490	0,250				3,308

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs genom komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

				Ange så många år som behövs
Året	Året		År	för att redovisa varaktigheten
Året	Året	År 2023	År	för inverkan på
2021	2022	År 2023	n+3	för inverkan på
2021	2022		n+3	resursanvändningen (jfr punkt
				resursanvändningen (jfr punkt
				1.6)

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i	3	3	0,50
medlemsstaterna)	3	3	0,50
medlemsstaterna)

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 Direkta forskningsåtgärder

Annan budgetpost (ange vilken)

Extern personal (i heltidsekvivalenter): heltidsekvivalenter)40

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier		6	11	2
finansierade genom ramanslaget)		6	11	2
finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz 41	- vid huvudkontoret
XX 01 xx yy zz 41

	- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier
som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter
som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT		9	14	2.50

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs efter komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Tillsammans med andra tjänster utforma och samordna Europaårets
	arbetsplan; fastställa riktlinjer för tjänste- och köpeavtal, och följa med i
	urvalsprocessen; säkerställa den interinstitutionella samordningen;
	förbereda genomgångar och tal för kommissionärer och
	generaldirektorat; se till att det finns pressmaterial; följa utvärderingen i
	efterhand

Extern personal

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen För förslaget/initiativet gäller följande:

–Förslaget X är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– Det kan finansieras till fullo genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

– Det kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

– Det kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

För förslaget/initiativet gäller följande:

–x innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter.

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				Ange så många år som behövs
Året	Året	Året	Året	för att redovisa varaktigheten för	Totalt
n42	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen	Totalt
n42	n+1	n+2	n+3	inverkan på resursanvändningen
				(jfr punkt 1.6)

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

42Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–Förslaget/initiativet X påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på andra inkomster

–Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter 

				Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna43
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det						Ange så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	Året	Året		Året	Året	Ange så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	Året	Året		Året	Året	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	redovisa varaktigheten för inverkan på
	budgetåret	n	n+1		n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
							resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

43Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

BILAGA

till FINANSIERINGSÖVERSIKTEN FÖR RÄTTSAKTEN

Benämning på förslaget/initiativet:

Europaåret för ungdomar 2022

1.STORLEK PÅ OCH KOSTNAD FÖR PERSONALBEHOVET

2.KOSTNAD FÖR ÖVRIGA ADMINISTRATIVA UTGIFTER

3.TOTALA ADMINISTRATIVA KOSTNADER

4.METOD FÖR BERÄKNING AV KOSTNADERNA

4.1.Personalresurser

4.2.Övriga administrativa utgifter

Bilagan ska fogas till finansieringsöversikten under internremissen.

Tabellerna används som källa för tabellerna i finansieringsöversikten för rättsakten. De är uteslutande avsedda för internt bruk inom kommissionen.

1.KOSTNAD FÖR PERSONALBEHOVET

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

xFörslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7

2021

2022

2023

År n+3

År n+4

År n+5

År n+7

TOTALT

i den fleråriga

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansla

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

budgetramen

alenter

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02	01 –	Handlägg	3	0,4	3	0,4	0,50	0,0	6,5	0,9
Utgifter	för	are	3	56	3	56	0,50	76	6,5	88
Utgifter	för	are		56		56		76		88
huvudkvarter
huvudkvarter
och		Assistent
representations		Assistent
representations		er
kontor		er
kontor

20 01 02 03 (vid		Handlägg
20 01 02 03 (vid		are
delegationer)
delegationer)		Assistent
		Assistent
		er

 Extern personal 44

20 02 01	och	Kontrakts	3	0,2	8	0,65	2	0,1	13	1,0
20 02 01	och	-anställda	3	46	8	6	2	64	13	66
20 02 02	–	-anställda		46		6		64		66
20 02 02	–
Extern personal		Nationell
–		Nationell
–		a
		a

44[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

Huvudkontoret

experter

och

representations

Tillfällig

0,2

0,24

kontoren

personal

Kontrakts

-anställda

Lokalt

anställda

Nationell

20 02 03

–

experter

extern

personal

–

unionens

Tillfällig

delegationer

personal

Unga

experter

som

arbetar

vid

delegatio

nerna

Annan

budgetpost

för

personalresurse

r (ange vilken)

Delsumma

0,9

1,35

2,50

0,2

RUBRIK 7

60,4

	25,5		2,5
	25,5		46
			46

Utanför RUBRIK 7	2021	2022	2023	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	TOTALT

i den fleråriga budgetramen

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

Heltidsekviv

Ansl

alenter

Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

01 01 01 01

Handlägg

Indirekta

are

forskningsåtgärder

01 01 01 11 Direkta

Assistent

forskningsåtgärder

Annat (precisera)

Extern personal 46

Kontrakts

-anställda

–

vid

Nationell

Extern

huvudko

ntoret

experter

person

från

Tillfällig

driftsan

personal

slag

(tidigar

Kontrakts

s.k.

-anställda

BA-

–

vid

Lokalt

poster)

unionens

anställda

delegatio

ner

Nationell

experter

45Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

46[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

					Tillfällig
					personal

					Unga
					experter
					som
					arbetar
					vid
					delegatio
					nerna

	01 01 01 02				Kontrakts
	01 01 01 02				-anställda
	Indirekta
	Indirekta
	forskningsåtgärder				Nationell
	01 01 01 12 Direkta				a
	01 01 01 12 Direkta				experter
	forskningsåtgärder				experter
	forskningsåtgärder
	Annat (precisera)47				Tillfällig
					personal

	Andra budgetposter
	för
	personalresurser
	(specificera)

Delsumma

personalresurse

r – Utanför

RUBRIK 7

Totalt

personalresurse r (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

47Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

Personalbehoven täcks delvis med personal genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, kompletterad med ytterligare tilldelning av 4 kontraktsanställda som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

2.KOSTNAD FÖR ÖVRIGA ADMINISTRATIVA UTGIFTER

Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7

2021

2022

2023

År n+3

År n+4

År n+5

År n+7

Totalt

i den fleråriga budgetramen

Vid huvudkontoret eller inom EU:s territorium:

20 02 06 01

– Utgifter för tjänsteresor och representation

0,012

20 02 06 02

– Kostnader för konferenser och möten

20 02 06 03

– Kommittéer48

20 02 06 04

Studier och samråd

20 04 – IT-utgifter (gemensamma)49

Andra budgetposter som inte gäller personalresurser

(specificera vid behov)

48Ange typen av kommitté och vilken grupp den tillhör.

49Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team is required (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7)

Vid unionens delegationer
20 02 07 01 – Kostnader för tjänsteresor, konferenser
och representation
20 02 07 02 – Vidareutbildning för anställda
20 03 05 – Infrastruktur och logistik
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser
(specificera vid behov)
Delsumma Övriga utgifter – RUBRIK 7	0,012
0,012	0,012
i den fleråriga budgetramen

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Utanför RUBRIK 7	År n50	År n+1	År n+2	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	Totalt
i den fleråriga budgetramen	År n50	År n+1	År n+2	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	Totalt
i den fleråriga budgetramen

Utgifter för tekniskt och administrativt stöd (gäller ej extern personal) som finansieras från driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster)

50Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

–vid huvudkontoret

–vid unionens delegationer

Andra administrativa utgifter för forskning

IT-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter51

IT-utgifter inom operativa program som omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter52

Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)

Delsumma Övriga utgifter – Utanför RUBRIK 7

i den fleråriga budgetramen

Totalt Övriga administrativa utgifter (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

3.TOTALT ADMINISTRATIVA KOSTNADER (ALLA RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

51Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team is required (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7)

52Denna post inkluderar lokala administrativa system och bidrag till samfinansieringen av gemensamma it-system (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020)

Sammanfattning	År 2021	År 2022		År 2023	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	Totalt

Rubrik 7 – Personalresurser	0,948	1,358	0,240						2,546

Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter		0,012							0,012

Delsumma Rubrik 7

Utanför Rubrik 7 – Personalresurser

Utanför Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter

Delsumma Övriga rubriker

TOTALT	0,948	1,370		0,240					2,558
RUBRIK 7 och utanför RUBRIK 7	0,948	1,370		0,240					2,558
RUBRIK 7 och utanför RUBRIK 7

4.METOD FÖR BERÄKNING AV KOSTNADERNA

4.1. Personalresurser

I denna del beskrivs den beräkningsmetod som använts för uppskattning av personalbehovet (antaganden om arbetsbörda, inklusive specifika arbeten [arbetsbeskrivningar i Sysper 2], personalkategorier och motsvarande genomsnittliga kostnader).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

ANM.: De genomsnittliga kostnaderna för varje personalkategori vid huvudkontoret finns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/pre/legalbasis/Pages/pre-040-020_preparation.aspx.

Tjänstemän och tillfälligt anställda

3,0 heltidsekvivalenter 2021 för förberedelserna inför året

3 heltidsekvivalenter 2022 för samordning av verksamheten

0,5 heltidsekvivalent 2023 för slutlig rapportering

Extern personal

3 kontraktsanställda och 3 tillfälligt anställda för att förbereda Europaåret under en period på 3–4 månader

8 kontraktsanställda under 2022 och 3 tillfälligt anställda för att utföra all verksamhet och alla kontakter med generaldirektorat och intressenter.

2 kontraktsanställda under 2023 för att hjälpa till med den slutliga rapporteringen och slutförandet av verksamheten.

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Endast tjänster som finansieras via forskningsbudgeten

Extern personal

4.2. Övriga administrativa utgifter

Ange vilken beräkningsmetod som använts för varje budgetpost.

Ange särskilt vilka antaganden de bygger på (antal möten per år, genomsnittliga kostnader etc.).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Cirka tio tjänsteresor till medlemsstater under 2022.

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen