Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
EU-dokument COM(2020) 220
EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.6.2020
COM(2020) 220 final
2020/0097 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(Text av betydelse för EES)
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
∙Motiv och syfte med förslaget
Detta förslag har till syfte att införa vissa riktade ändringar av beslut nr 1313/2013/EU (nedan kallat beslutet) om en civilskyddsmekanism för unionen (nedan kallad civilskyddsmekanismen) som Europeiska unionen använder sig av för att stödja, samordna och komplettera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på civilskyddsområdet för att förebygga, ha beredskap inför och vidta insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Med utgångspunkt i principerna om solidaritet och gemensamt ansvar är det övergripande syftet med detta förslag att garantera att unionen kan tillhandahålla ett bättre stöd vid kriser och katastrofer till sina medborgare både inom och utanför Europa.
Detta förlag bygger på de resultat som Europaparlamentet och rådet hittills har uppnått vid behandlingen av kommissionens förslag COM(2019) 125 final1.
Civilskyddsmekanismen har visat sig vara ett användbart verktyg för att mobilisera och samordna det bistånd som tillhandahålls av de deltagande stater som agerar vid kriser inom och utanför unionen. Detta är ett konkret bevis på europeisk solidaritet. På samma sätt kommer unionen att tillfälligt underlätta överföringen av patienter och medicinsk personal mellan medlemsstaterna inom ramen för instrumentet för krisstöd, ett väsentligt bidrag som ger konkreta fördelar med hänsyn till åtgärdernas gränsöverskridande dimension. Covid-19- pandemin har dock visat att det finns ett behov av bättre beredskap i Europeiska unionen för framtida storskaliga nödsituationer, samtidigt som den nuvarande ramens begränsningar har kommit i dagen. Sammankopplingen av våra samhällen när vi nu står inför en kris som slår mot oss alla och de svårigheter som har konstaterats när det gäller att lämna ömsesidigt bistånd visar på ett behov av förstärkta åtgärder på unionsnivå, vilket också begärdes i Europeiska rådets gemensamma uttalande den 26 mars 2020.
Civilskyddsmekanismen bygger för närvarande helt och hållet på medlemsstaternas resurser. Såsom framgått de senaste månaderna tenderar detta system för ömsesidig europeisk solidaritet att vackla om alla, eller flertalet medlemsstater drabbas av samma kris samtidigt och därför inte klarar att erbjuda varandra stöd. I sådana fall av storskaliga nödsituationer med stora konsekvenser kan unionen för närvarande inte vidta tillräckliga åtgärder för att åtgärda dessa kritiska brister. Som ett verktyg för att säkerställa samlade insatser på unionsnivå vid storskaliga nödsituationer, kräver civilskyddsmekanismen att det finns mer flexibilitet och självständighet att agera på unionsnivå i situationer där detta inte är möjligt för överbelastade medlemsstater.
Kommissionen föreslår att man utnyttjar den fulla kraften i EU:s budget för att mobilisera investeringar och tidigarelägga finansiellt stöd under de avgörande första åren av återhämtning. Dessa förslag bygger på följande:
•Ett EU-instrument för återhämtning i nödsituationer, som en undantagsåtgärd på grundval av artikel 122 i EUF-fördraget, vars finansiering kommer att vara baserad på ett bemyndigande i förslaget om egna medel. Medlen kommer att möjliggöra genomförandet av snabba åtgärder för att skydda försörjningen, öka det förebyggande arbetet och stärka resiliensen och återhämtningen som ett svar på krisen.
1COM(2019)125,7.3.2019..
| SV | 1 | SV |
•En förstärkt flerårig budgetram för 2021-2027.
Mot denna bakgrund föreslår kommissionen en riktad översyn av gällande lagstiftning om civilskyddsmekanismen i syfte att lösa de viktigaste utmaningarna som civilskyddsmekanismen för närvarande står inför. Ändringarna kommer att göra det möjligt för civilskyddsmekanismen att fungera mer effektivt och ändamålsenligt, fylla befintliga luckor och rädda liv. Konkret har de ändringar som ryms i detta förslag till syfte att uppnå följande mål:
a) Stärka en sektors- och samhällsövergripande beredskapsstrategi för gränsöverskridande katastrofriskhantering, inbegripet att fastställa en basnivå och planeringselement på europeisk nivå, med hänsyn till hur klimatförändringen påverkar risken för katastrofer.
b)Säkerställa att kommissionen direkt kan anskaffa ett lämpligt skyddsnät av rescEU- kapacitet.
c)Förse kommissionen med den logistiska kapaciteten att tillhandahålla lufttrafiktjänster för flera ändamål i nödsituationer och att säkerställa snabba transporter och tillhandahållande av bistånd.
d)Utforma ett mer flexibelt system för att hantera storskaliga nödsituationer.
e)Förbättra ERCC:s operativa samordnings- och övervakningsroll till stöd för snabba och effektiva unionsinsatser vid ett brett spektrum av kriser inom och utanför unionen, som komplement till befintliga krishanteringsmekanismer och i linje med befintliga interinstitutionella arrangemang.
f)Möjliggöra större investeringar i beredskap på unionsnivå och ytterligare förenkla genomförandet av budgeten.
g)Möjliggöra genomförande av återhämtnings- och resiliensåtgärder inom ramen för civilskyddsmekanismen genom finansiering från Europeiska unionens återhämtningsinstrument, som utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.
Den förstärkta civilskyddsmekanismen skulle göra det möjligt för unionen och medlemsstaterna att vara bättre förberedda på snabba och effektiva insatser vid framtida kriser, i synnerhet sådana som har en stor inverkan med hänsyn till de potentiella störningarna i våra ekonomier och samhällen, vilket framgått så tydligt i samband med utbrottet av covid-
19.På lång sikt är det mer kostnadseffektivt att förebygga och minimera effekterna av katastrofer genom bättre beredskap än att vidta åtgärder när de väl har inträffat, i synnerhet med tanke på hur klimatförändringen och miljöförstöringen ökar risken för katastrofer globalt och inom unionen.
∙Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Europa har ett ansvar för att visa solidaritet och hjälpa dem som behöver det. Solidariteten, som utgör grundvalen för beslut nr 1313/2013/EU, kommer att stärkas med detta förslag, tillsammans med principerna om gemensamt ansvar och ansvarighet.
Förslaget bygger på de positiva erfarenheter som det gällande ramverket hittills lett till och det är meningen att det ska avhjälpa dess brister genom förstärkta bestämmelser som gör att ramen kan fortsätta att användas till att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på detta område.
∙Förenlighet med unionens politik inom andra områden
| SV | 2 | SV |
De åtgärder som planeras inom ramen för den reviderade civilskyddsmekanismen överensstämmer med unionens mål att säkerställa att alla unionens relevanta politikområden och instrument bidrar till att stärka unionens kapacitet när det gäller katastrofriskhantering, dvs. katastrofförebyggande, katastrofberedskap, katastrofinsatser och återhämtning efter katastrofer.
I synnerhet ägnas särskild uppmärksamhet åt att säkerställa nära samordning och överensstämmelse med åtgärder som genomförs inom ramen för unionens övriga politik och instrument som särskilt syftar till att skydda människors liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och skydda den mänskliga värdigheten, bland annat genom att undvika, minimera och åtgärda de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna.
Särskilt viktigt är samordningen med unionens nya program ”EU för hälsa”. Medan civilskyddsmekanismen kommer att inriktas på den direkta krishanteringskapacitet som måste vara omedelbart klar och tillgänglig i en nödsituation, kommer programmet ”EU för hälsa” att omfatta strukturella, storskaliga reserver, inklusive en reserv av medicinsk personal och experter, samt den underliggande motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen. Dessa resurser kommer att vara avgörande för en samordnad krishantering på unionsnivå.
Genom detta förslag tillhandahålls också de budgetmedel som behövs för att finansiera unionens åtgärder på civilskyddsområdet, särskilt genom en förstärkt civilskyddsmekanism. Denna mekanism bidrar till det övergripande målet ”ett Europa som skyddar”, såsom anges i kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet – En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020. I den nya fleråriga budgetramen har all finansiering avseende civilskydd inordnats under en och samma rubrik, nämligen rubrik 5 ”Resiliens, säkerhet och försvar”. Det särskilda klustret ”Resiliens och krishantering” kommer att omfatta både de inre och de yttre aspekterna av civilskyddet.
Ingen rättsakt inom något av unionens andra politikområden kan för närvarande uppnå de mål som eftersträvas i detta förslag. Det finns därför ingen risk för att åtgärder överlappar varandra inom detta område.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
∙Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 och artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
∙Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Kommissionen har stödjande befogenhet på civilskyddsområdet. Medlemsstaterna har huvudansvaret när det gäller katastrofförebyggande, katastrofberedskap och katastrofinsatser. Anledningen till att civilskyddsmekanismen infördes var att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har kapacitet till. Kärnan i mekanismen utgörs av ett väl samordnat och snabbt tillhandahållande av ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna.
Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Unionens åtgärder på detta område inbegriper hantering av situationer med starka gränsöverskridande inslag och inslag som berör flera länder, vilket med nödvändighet förutsätter övergripande samordning och samordnade insatser utöver vad som åstadkommas på nationell nivå.
| SV | 3 | SV |
Såsom utbrottet av covid-19 har visat är det, i händelse av allvarliga nödsituationer där Europeiska unionen som helhet berörs av nödsituationens omfattning och räckvidd, nödvändigt att vidta gemensamma, samordnade och snabba åtgärder för att undvika en splittrad strategi som skulle begränsa verkan av unionens insatser. På grund av det trängande behovet av att mobilisera resurser i tillräcklig omfattning och använda dem i alla medlemsstater utifrån deras behov är det nödvändigt att unionen agerar i samarbete med medlemsstaterna. Den globala dimensionen och effekterna av dessa nödsituationer kräver en samordnad insats som garanterar en snabb och effektiv lindring av katastrofer, parallellt med att man förhindrar att de uppstår igen.
De vinster som förslaget medför i form av färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada samt minskade sociala konsekvenser visar att åtgärder på EU- nivå ger ett mervärde.
∙Proportionalitetsprincipen
Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Det åtgärdar luckor som har identifierats sedan antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 om ändring av beslut 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen och föreslår lösningar i linje med det mandat som rådet och Europaparlamentet gav.
Den administrativa bördan för unionen och medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål.
∙Val av instrument
Förslag till ett beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
∙Samråd med berörda parter
På grund av det brådskande behovet av att utarbeta förslaget så att det kan antas i tid av rådet, kunde ett samråd med berörda parter inte genomföras.
∙Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt.
Konsekvensbedömning
På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning. Preliminära lärdomar från utbrottet av covid-19-utbrottet, som identifierats i nära samarbete med berörda aktörer, både på nationell nivå och på unionsnivå, har dock bidragit till en grundlig utvärdering av den föreslagna politikens effekter.
∙Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
De föreslagna ändringarna är riktade till sin omfattning och natur, balanserar medlemsstaternas intressen och står i proportion till vad som krävs operativt.
Mer generellt syftar detta förslag till att införa ett mer flexibelt system för att säkerställa att insatserna vid katastrofer är smidiga och enkla att tillämpa, så att medlemsstaterna kan få tillgång till stöd och hjälp från EU-mekanismen när så behövs. Den senaste tidens katastrofer har till exempel visat att unionen kanske inte är tillräckligt rustad för nödsituationer med
| SV | 4 | SV |
långtgående konsekvenser som påverkar flera medlemsstater samtidigt. Vid denna typ av katastrofer har medlemsstaterna, trots sin ambition att hjälpa, inte alltid varit i stånd att erbjuda bistånd. Som svar på det globala utbrottet av covid-19 har mer än 30 länder (10 medlemsstater och deltagande stater i civilskyddsmekanismen samt mer än 20 tredjeländer) begärt bistånd genom civilskyddsmekanismen. Civilskyddsmekanismen kunde inte svara fullt ut på en majoritet av de framställningar om bistånd som togs emot under utbrottet av covid-
19.Genom detta förslag vill kommissionen ge förutsättningar att uppnå bättre och mer ändamålsenliga resultat i framtida situationer av liknande omfattning. I sådana fall av storskaliga nödsituationer med allvarliga konsekvenser saknar unionen förmåga att vidta åtgärder för att åtgärda dessa kritiska brister, eftersom den behöver kapacitet och rättsliga och finansiella instrument för att uppfylla sitt stödjande befogenheter på civilskyddsområdet när medlemsstaterna utsätts för samtidigt tryck och inte kan erbjuda varandra bistånd. Även om kommissionen omedelbart reagerade på utbrottet genom att skapa ett medicinskt lager för unionen, inleddes den första upphandlingen först cirka fyra veckor efter de första bekräftade fallen av covid-19 i Europa, eftersom medlemsstaterna var upptagna med att hantera nödsituationen och inte var i stånd att säkerställa en snabb upphandling och lagring av rescEU-kapacitet i medlemsstaternas anläggningar.
Vid tal om förenkling är det viktigt att beakta att kommissionens direkta upphandling av rescEU-kapacitet, vid sidan av att tillåta autonoma åtgärder på unionsnivå, skulle minska den ekonomiska och administrativa bördan för medlemsstater som inte skulle vara skyldiga att direkt förvärva, hyra eller leasa den relevanta kapaciteten, vilket också är fallet under utbrottet av covid-19. Den nya föreslagna metoden skulle hjälpa kommissionen att spara tid och ingripa snabbare, vilket skulle tillföra ett tydligt mervärde till de nödinsatser som lägger grunden för en hållbar återhämtning.
Transport, logistik och kommunikation är centrala inslag i alla större internationella biståndsinsatser. Kommissionen vill därför skärpa bestämmelserna på detta område för att unionen ska kunna reagera snabbt på kriser.
Att lägga till indirekt förvaltning som ett sätt att genomföra budgeten skulle också underlätta budgetgenomförandet.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Den totala budgeten för unionens civilskyddsmekanism uppgår till 3 455 902 000 euro (i löpande priser) för perioden 2021–2027.
1.1 268 282 000 euro hänför sig till budgetrubrik 5 ”Resiliens, säkerhet och försvar” i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (den nya punkten 1 a i artikel 19)
2.2 187 620 000 euro ska frigöras genom det europeiska instrumentet för ekonomisk återhämtning, på grundval av befogenheter som ges i det nya beslutet om egna medel.
5.ÖVRIGA INSLAG
∙Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Artikel 34 i beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen är tillämplig. I denna artikel föreskrivs att genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt bistånd regelbundet ska kontrolleras. Vidare föreskrivs det i denna artikel mer allmänna krav på att kommissionen ska utvärdera tillämpningen av beslutet och lämna en interimsutvärdering och
| SV | 5 | SV |
en utvärdering efter avslutandet. Dessa utvärderingar bör grunda sig på de indikatorer som avses i artikel 3 i beslutet.
∙Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Detta förslag ändrar ett begränsat antal artiklar i beslut 1313/2013/EU i syfte att uppnå de mål som anges i motiveringen (avsnitt 1).
Medlemsstaternas ömsesidiga beroende när det gäller förmågan att tidigt och snabbt reagera på en framväxande kris med gränsöverskridande verkningar har tydligt påvisats av covid-19- situationen. Ett sådant ömsesidigt beroende är inte begränsat till pandemier, utan gäller med avseende på en rad stora katastrofscenarier som kan påverka flera medlemsstater samtidigt. För att ta itu med dessa ömsesidiga beroenden och säkerställa bättre beredskap på unionsnivå är det nödvändigt att stärka det kollektiva arbetet med att förbättra förmågan att vara motståndskraftig mot och planera för katastrofer. I detta syfte föreslår kommissionen att man, samordnat med medlemsstaterna, arbetar för att utveckla unionens mål för motståndskraft mot katastrofer och scenarieplanering, inbegripet åtgärder för att hantera klimatförändringens effekter på katastrofriskerna.
För att säkerställa att rescEU ger ett adekvat skyddsnät när medlemsstaternas kapacitet inte räcker till, bör kommissionen ha möjlighet att anskaffa rescEU-kapacitet direkt, för att säkerställa att ett tillräckligt säkert nät av strategiska tillgångar kan inrättas för att stödja medlemsstaterna vid övermäktiga situationer, såsom en storskalig nödsituation. I samband med detta kommer kommissionen att säkerställa konsekvens och komplementaritet mellan upphandlingen i rescEU och andra unionsåtgärder, t.ex. programmet ”EU för hälsa”.
Tillgången till ett adekvat säkerhetsnät av rescEU-kapacitet kommer att uppnås genom finansiering av strategisk kapacitet samt genom en sammanlänkad infrastruktur för hantering av krisinformation som kan användas för alla typer av nödsituationer, som kan sättas in under rescEU.
Denna strategiska kapacitet kommer att komplettera medlemsstaternas kapacitet och bidra med ytterligare stöd i sådana fall där situationen för medlemsstaterna blir övermäktig på grund av omfattningen av en kris. Den bör vara strategiskt placerad för att säkerställa den mest effektiva geografiska täckningen vid nödsituationer och åtföljas av nödvändig logistik-, lagrings- och transportkapacitet.
Lagringen av bistånds- och transportkapacitet bör vara strategiskt sammanlänkad för att öka snabbheten i leveranserna och säkerställa att försörjningskedjan fungerar väl.
Behovet av ett mer flexibelt system för insatser vid storskaliga nödsituationer har varit en tydlig lärdom av covid-19-utbrottet. Effektiviteten hos hela insatsmekanismen skulle maximeras om det fanns tillgång till ytterligare kapacitet och större flexibilitet när det gäller förmågan att sätta in rescEU-resurser – oavsett om behovet av sådana medel uppstår.
Samordningscentrumets operativa roll i centrum av ett nätverk av nationella kriscentrum som stöder unionens snabba och effektiva insatser vid ett brett spektrum av kriser på hemmaplan och runt om i världen bör stärkas, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars 2020. Utan att det påverkar befintliga sektorsspecifika system för tidig varning och larm eller mekanismer för krishantering, ska detta uppnås genom att stärka förbindelserna med andra relevanta EU-organ som deltar i krishantering och genom att stärka dess funktioner för övervakning och tidig varning.
| SV | 6 | SV |
Att förbättra unionens beredskap och tilldela civilskyddsmekanismen ytterligare resurser uppnås genom en ambitiös budget för att stärka medlemsstaternas och unionens kollektiva kapacitet att möta katastrofer och genom ett större fokus på förebyggande och på förbättrad samstämmighet med annan viktig unionspolitik. Insatser i nödsituationer kräver också lämplig flexibilitet i budgetgenomförandet och för att vidta brådskande nödåtgärder i undantagsfall som kräver snabba insatser.
Enligt förslaget utgår bilaga I, vilken för närvarande anger de procentandelar som ska anslås till var och en av pelarna i civilskyddsmekanismen (förebyggande, beredskap och insatser) av den totala finansieringsramen. Som covid-19-utbrottet har visat verkar de procentsatser som anges i bilaga I inte säkerställa den flexibilitet som krävs för att unionen ska kunna uppnå de fastställda målen. I samband med en nödsituation leder procentandelarna i bilaga I till en orimlig administrativ börda och de kan även begränsa den flexibilitet som behövs för anpassningen till de katastrofbehov som finns ett visst givet år. Behovet av att investera i katastrofriskhanteringscykelns samtliga stadier (förebyggande, beredskap och insatser) är en integrerad del av civilskyddsmekanismen, och denna insikt förstärks med det här förslaget.
I och med att bilaga I utgår bör även nuvarande artikel 19.5 och 19.6 utgå, eftersom det där hänvisas direkt till de procentandelar som anges i bilaga I.
Detta innebär i sin tur att förslaget även ändrar artikel 30 om utövande av delegering av de befogenheter som tilldelats kommissionen. Sakinnehållet i artikeln är oförändrat och endast hänvisningarna till artikel 19 tas bort. Artikel 30 har inte strukits, och anledningen till detta är att möjliggöra antagandet av delegerade akter.
| SV | 7 | SV |
2020/0097 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 196 och artikel 322.1 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,
med beaktande av revisionsrättens yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:
(1)Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU4, förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.
(2)Civilskyddsmekanismen främjar solidaritet mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, även om det samtidigt erkänns att det är medlemsstaterna som har det primära ansvaret för förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.
(3)De mycket speciella erfarenheterna av covid-19-pandemin har visat att unionens effektivitet när det gäller att hantera en kris begränsas av räckvidden av dess styrningsram, men också av graden av beredskap hos unionen vid katastrofer som påverkar en majoritet av medlemsstaterna.
(4)Europeiska rådet i sitt gemensamma uttalande av den 26 mars 20205 och Europaparlamentet i sin resolution av den 17 april 20206 har uppmanat kommissionen
2
3
4
5
EUT C , , s. . EUT C , , s. .
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
Gemensamt uttalande från Europeiska rådets medlemmar, https://www.consilium.europa.eu/media/43076/26-vc-euco-statement-en.pdf
| SV | 8 | SV |
att lägga fram förslag till ett mer ambitiöst och mer omfattande krishanteringssystem inom unionen.
(5)För att ha en bättre beredskap för sådana händelser i framtiden krävs snabba åtgärder för att stärka civilskyddsmekanismen.
(6)För att förbättra planeringen i fråga om förebyggande och beredskap bör unionen fortsätta att förespråka investeringar i förebyggande av katastrofer inom alla sektorer och i övergripande riskhanteringsmetoder som ligger till grund för förebyggande och beredskap, med beaktande av en multiriskstrategi, en ekosystembaserad strategi och de sannolika effekterna av klimatförändringar, i nära samarbete med berörda vetenskapliga samfund och de viktigaste ekonomiska aktörerna. Därför bör sektorsövergripande strategier som tar hänsyn till alla risker prioriteras och baseras på unionsövergripande mål för resiliens, som underlag för en grundläggande definition av kapacitet och beredskap. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna vid fastställandet av unionsövergripande mål för resiliens.
(7)Unionsmekanismen bör fortsätta att utnyttja synergier med det europeiska programmet för skydd av kritisk infrastruktur och unionens ram för skydd av kritisk infrastruktur och resiliens bör beakta inrättandet av sådana unionsomfattande mål för resiliens.
(8)Som ett operativt centrum på unionsnivå som är tillgänglig 24 timmar om dygnet alla dagar i veckan och har kapacitet att följa och stödja insatser i olika typer av nödsituationer, inom och utanför unionen och i realtid, bör centrumet för samordning av katastrofberedskap (nedan kallat ERCC) stärkas ytterligare. Detta bör inbegripa ökad samordning mellan ERCC och medlemsstaternas nationella krissystem och civilskyddsmyndigheter, samt med andra relevanta unionsorgan. Arbetet inom ERCC stöds av vetenskaplig expertis, inbegripet den som tillhandahålls av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum.
(9)Civilskyddsmekanismen bör utnyttja unionens rymdbaserade infrastruktur, såsom det
europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus), Galileo, rymdövervakningssystemet och Govsatcom, som tillhandahåller viktiga verktyg på unionsnivå för att hantera interna och externa krissituationer. Copernicus krishanteringssystem ger stöd till ERCC i de olika faserna av en kris, från av tidig varning och förebyggande till katastrofläge och återhämtning. Govsatcom kommer att tillhandahålla säker satellitkommunikationskapacitet som är särskilt anpassad till de statliga användarnas behov vid hantering av nödsituationer. Galileo är den första globala infrastrukturen för satellitnavigering som är särskilt utformad för civila ändamål i Europa och i hela världen och kan användas på andra områden, t.ex. krishantering, inbegripet system för tidig varning. Galileos relevanta tjänster kommer att omfatta en nödtjänst som, genom att avge signaler, sänder ut varningar om naturkatastrofer eller andra nödsituationer i specifika områden. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda denna tjänst. Om de beslutar sig för att använda nödtjänsten bör de, för att validera systemet, identifiera och anmäla till kommissionen vilka nationella myndigheter som är behöriga att använda den.
(10)För att den operativa kapaciteten ska kunna reagera snabbt på en storskalig nödsituation eller vid en händelse med låg sannolikhet men med omfattande verkningar, såsom covid-19-pandemin, bör unionen ha möjlighet att förvärva, hyra,
6Europaparlamentets resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19- pandemin och dess konsekvenser (2020/2616 (RSP))
| SV | 9 | SV |
leasa eller på annat sätt anlita rescEU-kapacitet för att kunna bistå medlemsstaterna vid storskaliga nödsituationer, i enlighet med de stödjande befogenheterna på civilskyddets område och med särskild hänsyn till utsatta personer. Dessa kapaciteter bör på förhand förläggas vid logistiska knutpunkter inom unionen eller, av strategiska skäl, fördelas via tillförlitliga nätverk av nav såsom FN:s humanitära insatsenheter.
(11)RescEU-kapacitet som förvärvats, hyrts, leasats eller på annat sätt anlitats av medlemsstaterna skulle kunna användas för nationella ändamål, men endast när den inte används eller behövs för krishanteringsinsatser inom ramen för civilskyddsmekanismen.
(12)Unionen har ett intresse av att vid behov kunna hantera nödsituationer i tredjeländer. Även om rescEU-kapacitet främst upprättas för att användas som ett säkerhetsnät inom unionen, skulle i vederbörligen motiverade fall och med beaktande av de humanitära principerna, rescEU-kapacitet kunna sättas in utanför unionen.
(13)För att hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla stödet bör den europeiska civilskyddspoolen förstärkas ytterligare genom att de operativa kostnaderna för den anslagna kapaciteten samfinansieras när den används utanför unionen.
(14)Det är av avgörande betydelse att uppnå den transport- och logistikkapacitet som krävs för att unionen ska kunna hantera alla typer av nödsituationer inom och utanför unionen. Det är viktigt att tillhandahålla luftfartstjänster med flera användningsområden i nödsituationer och att säkerställa snabba transporter och snabbt tillhandahållande av bistånd och stöd inom unionen, men även till och från länder utanför unionen. RescEU-kapacitet bör därför även omfatta transportkapacitet.
(15)Civilskyddsmekanismen bör också tillhandahålla transportstöd som behövs vid miljökatastrofer, genom främjande av principen om att förorenaren betalar, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)
samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador7.
(16)Med hänsyn till att utnyttjandet av rescEU-kapacitet för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen tillför ett betydande mervärde för unionen genom att säkerställa en effektiv och snabb reaktion på människor i nödsituationer, bör ytterligare krav på synlighet ställas för att uppmärksamma unionens insatser.
(17)För att öka flexibiliteten och uppnå ett optimalt budgetgenomförande bör indirekt förvaltning inbegripas som metod för budgetgenomförandet.
(18)För att främja förutsebarhet och långsiktig effektivitet i samband med genomförandet av beslut 1313/2013/EU bör kommissionen anta årliga eller fleråriga arbetsprogram som anger de planerade anslagen. Detta bör ge unionen att mer flexibilitet i budgetgenomförandet och därigenom bidra till att förbättra förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder.
(19)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordningar (EU, Euratom) 2018/10468 (budgetförordningen) och (EU, Euratom) nr 883/20139, samt rådets förordningar
7
8
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, 30.4.2004, s. 56).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013,
| SV | 10 | SV |
(Euratom, EG) nr 2988/9510, (Euratom, EG) nr 2185/9611 och (EU) 2017/193912, ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa påföljder. I synnerhet gäller att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013, utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137113 utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten i de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den åtkomst som behövs och se till att tredjeparter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Av denna anledning bör avtal med tredjeländer och territorier och med internationella organisationer samt alla kontrakt och avtal som ingås med tillämpning av detta beslut innehålla bestämmelser som uttryckliga tillerkänner kommissionen, Europeiska revisionsrätten, Europeiska åklagarmyndigheten och Olaf rätten att utföra sådana revisioner, kontroller och inspektioner på plats i enlighet med deras respektive befogenheter och som säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.
(20)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som föreskriver att programmen ska genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Även tredjeländer får delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i detta beslut för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.
9
10
11
12
13
(EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
| SV | 11 | SV |
(21)Kommissionen bör ges befogenhet att anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i en nödsituation som kräver omedelbara insatser, om det i vederbörligen motiverade fall är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet. Detta skulle göra det möjligt för unionen att utan dröjsmål reagera på storskaliga nödsituationer som kan ha stor inverkan på människors liv, hälsa, miljö, egendom och kulturarv, och samtidigt påverkar majoriteten av eller samtliga medlemsstater.
(22)Den finansieringsram som anges i artikel 19 i beslut nr 1313/2013/EU behöver ersättas med de nya sifferuppgifter som anges i kommissionens uppdaterade förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
(23)Förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder är nödvändiga för att stärka unionens motståndskraft i samband med naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, men när katastrofer inträffar och hur omfattande de blir är naturligtvis oförutsägbart. Såsom framgår av den senaste tidens covid-19-kris kan de ekonomiska resurser som krävs för att säkerställa adekvata insatser variera avsevärt från år till år; sådana resurser bör omedelbart göras tillgängliga. En sammanjämkning av principen om förutsebarhet och behovet av snabba reaktioner på nya behov innebär att det finansiella genomförandet av programmen behöver anpassas. Det är därför lämpligt att tillåta överföring av outnyttjade anslag som är begränsade till det följande året och som endast avser insatser, utöver vad som föreskrivs artikel 12.4 i budgetförordningen.
(24)I enlighet med förordning (Europeiska unionens instrument för återhämtning) och inom ramarna för de resurser som anslagits i den, bör återhämtnings- och
resiliensåtgärder inom ramen för unionens civilskyddsmekanism genomföras för att hantera de aldrig tidigare skådade effekterna av covid-19-krisen14. Sådana ytterligare resurser bör användas på ett sätt som säkerställer efterlevnad av de tidsfrister som föreskrivs i förordning [ERI].
(25)Bilaga I till beslut nr 1313/2013/EU medger inte den flexibilitet som behövs för att unionen ska kunna anpassa sina investeringar när det gäller förebyggande, beredskap och insatser och bör därför utgå. Nivåerna på de investeringar som ska anslås till de olika stadierna i katastrofriskhanteringscykeln måste fastställas på förhand. Avsaknaden av flexibilitet hindrar unionen från att kunna hantera att katastrofer är oförsebara till sin natur.
(26)Beslut nr 1313/2013/EU bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Beslut nr 1313/2013/EU ska ändras på följande sätt:
(1)I artikel 3.2 ska led b ersättas med följande:
”b) De framsteg som gjorts för att höja beredskapen inför katastrofer, mätt i kvantiteten av insatskapaciteter som ingår i den europeiska civilskyddspoolen i förhållande till de kapacitetsmål som avses i artikel 11, antalet moduler som registrerats i Cecis och kvantiteten av rescEU-kapacitet som inrättats för att ge stöd i
övermäktiga situationer.”
14EUT L …….
| SV | 12 | SV |
(2)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
(a)(berör ej den svenska versionen)
(b)Följande led ska införas som led f:
”f) Förbättra insamlingen av uppgifter om katastrofförluster på nationell eller lämplig subnationell nivå för att säkerställa evidensbaserat utarbetande av scenarier enligt artikel 10.1.”
(c)Följande punkt ska läggas till som punkt 5:
”5. Kommissionen ska fastställa unionsmål för resiliens vid katastrofer för att stödja förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder. Målen för resiliens vid katastrofer ska säkerställa en gemensam utgångspunkt för att kunna bevara kritiska samhällsfunktioner när en katastrof med omfattande verkningar ger upphov till dominoeffekter och för att säkerställa den inre marknadens funktion. Målen ska baseras på framåtblickande scenarier, inbegripet klimatförändringarnas effekter på katastrofriskerna, data om tidigare händelser och sektorsövergripande konsekvensbedömningar, med särskild hänsyn till utsatta personer.
Kommissionen ska ges befogenhet att vid behov anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 för att fastställa unionsmål för resiliens vid katastrofer.”
(3)Artikel 7 ska ersättas med följande:
”Artikel 7
Centrumet för samordning av katastrofberedskap
1.Ett centrum för samordning av katastrofberedskap (nedan kallat ERCC) inrättas härmed. ERCC ska garantera operativ kapacitet dygnet runt och stå till medlemsstaternas och kommissionens tjänst för att uppnå målen för civilskyddsmekanismen.
ERCC ska särskilt, i realtid, samordna, övervaka och stödja insatser vid nödsituationer på unionsnivå. ERCC ska arbeta i nära kontakt med nationella krishanteringssystem, civilskyddsmyndigheter och relevanta unionsorgan.
2.ERCC ska ha tillgång till operativ och analytisk kapacitet samt övervaknings-, informations-, lednings- och kommunikationskapacitet för att hantera ett brett spektrum av nödsituationer inom och utanför unionen.”
(4)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
(a)Led c ska ersättas med följande:
”c) Samarbeta med medlemsstater för att
–utveckla gränsöverskridande system för detektering och varning av unionsintresse,
–bättre integrera befintliga system enligt en multiriskstrategi och minimera den tid som behövs för att reagera på katastrofer,
–upprätthålla och vidareutveckla kapaciteten för situationsmedvetenhet och analys,
–övervaka och ge råd på grundval av vetenskapliga rön om katastrofer och, i förekommande fall, klimatförändringarnas effekter,
–omvandla vetenskaplig information till information som kan användas på fältet,
| SV | 13 | SV |
–skapa, upprätthålla och utveckla europeiska vetenskapliga partnerskap för att hantera naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor, vilket i sin tur bör främja kopplingen mellan nationella system för tidig varning och larm och deras kopplingar till ERCC och Cecis.,
–bistå medlemsstater och bemyndigade internationella organisationer med vetenskaplig kunskap, innovativ teknik och expertis när dessa organ vidareutvecklar sina system för tidig varning.” ;
b)Följande led ska införas som led l:
”l) Bistå medlemsstater med riktad analys av situationsmedvetenhet, bland annat genom samarbete med tjänster för tidig varning.”
(5)I artikel 9 ska följande punkt läggas till som punkt 10:
”10. När larmtjänster tillhandahålls genom Galileo, Copernicus, Govsatcom eller andra delar av rymdprogrammet15 får varje medlemsstat själv besluta att använda dem.
Om en medlemsstat beslutar att använda de Galileo-larmtjänster som avses i första stycket ska den identifiera vilka nationella myndigheter som har bemyndigats att använda denna nödtjänst och anmäla detta till kommissionen.”
(6)Artikel 10 ska ersättas med följande:
”Artikel 10
Planering av resiliens vid katastrofer
”1. Kommissionen och medlemsstaterna ska gemensamt arbeta för att förbättra den sektorsövergripande resiliensen vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor vilka kan antas få gränsöverskridande verkningar, inbegripet de negativa effekterna av klimatförändringar. Resiliensplaneringen ska inbegripa utarbetande av scenarier på unionsnivå för förebyggande och hantering av katastrofer på grundval av de riskbedömningar som avses i artikel 6.1 a och den översikt över risker som avses i artikel 5.1 c, den planering för katastrofriskhantering som avses i artikel 6.1 c, de uppgifter om katastrofförluster som avses i artikel 6.1 f samt kartläggning av tillgångar och utarbetande av planer för insättande av insatskapacitet, med beaktande av de unionsmål för resiliens vid katastrofer som avses i artikel 6.5.
2. Vid resiliensplaneringen av katastrofinsatser i samband med humanitära kriser utanför unionen ska kommissionen och medlemsstaterna identifiera och främja synergieffekter mellan civilskyddsbiståndet och det humanitära bistånd som tillhandahålls av unionen och medlemsstaterna.
(7)Artikel 11.2 ska ersättas med följande:
”2. Utifrån identifierade risker, de resiliensmål som avses i artikel 6.5, utarbetandet av scenarier som avses i artikel 10.1 samt kapaciteten och bristerna som helhet ska kommissionen, genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.2, fastställa vilka typer av central
15Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU.
| SV | 14 | SV |
insatskapacitet och vilken omfattning av denna som behövs för Europeiska civilskyddspoolen (nedan kallade kapacitetsmålen).
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna övervaka vilka framsteg som gjorts vad gäller uppfyllandet av de kapacitetsmål som anges i de genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt och identifiera potentiellt betydelsefulla kapacitetsbrister i Europeiska civilskyddspoolen. Om sådana brister har identifierats, ska kommissionen undersöka huruvida det utanför Europeiska civilskyddspoolen finns nödvändig kapacitet tillgänglig för medlemsstaterna. Kommissionen ska uppmana medlemsstaterna att åtgärda allvarliga kapacitetsbrister i den europeiska civilskyddspoolen. Den får stödja medlemsstaterna i detta avseende i enlighet med artiklarna 20, 21.1 i och 21.2.”
(8)Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:
”2. Kommissionen ska, genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.2, fastställa den kapacitet som rescEU ska bestå av, baserat på de resiliensmål som avses i artikel 6.5 och sådant utarbetande av scenarier som avses i artikel 10.1, med beaktande av identifierade och framväxande risker, total kapacitet och brister på unionsnivå, i synnerhet på områdena luftburen skogsbrandsbekämpning, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter och akutsjukvård.
3.RescEU-kapacitet ska förvärvas, hyras, leasas och/eller på annat sätt anlitas av kommissionen eller medlemsstaterna. Kommissionen får förvärva, hyra, leasa eller på annat sätt anlita rescEU-kapacitet för att lagra och distribuera varor eller tillhandahålla tjänster till medlemsstaterna genom upphandlingsförfaranden i enlighet med unionens finansiella regler. Om rescEU-kapacitet förvärvas, hyrs, leasas eller på annat sätt anlitas av medlemsstaterna får direkta bidrag beviljas av kommissionen till medlemsstaterna utan en inbjudan att lämna förslag.
Kommissionen och varje medlemsstat som så önskar får delta i ett gemensamt upphandlingsförfarande som genomförs i enlighet med artikel 165 i budgetförordningen i syfte att förvärva rescEU-kapacitet.
RescEU-kapacitet ska hysas av medlemsstater som förvärvar, hyr, leasar eller på annat sätt anlitar denna kapacitet. Som ett sätt att öka unionens resiliens ska rescEU- kapacitet som förvärvats, hyrts, leasats eller på annat sätt anlitats av kommissionen placeras strategiskt i unionen på förhand. I samråd med medlemsstaterna skulle rescEU-kapacitet som förvärvats, hyrts, leasats eller på annat sätt anlitats av kommissionen också kunna lokaliseras i tredjeländer via betrodda nätverk som förvaltas av relevanta internationella organisationer.”
(b)I punkt 10 ska första stycket ersättas med följande:
”RescEU-kapacitet får sättas in utanför unionen i enlighet med punkterna 6–9 i denna artikel.”
(9)I artikel 15.3 ska led b ersättas med följande:
”b) i samverkan med den drabbade medlemsstaten samla in och analysera kontrollerad information om situationen, i syfte att skapa gemensam situationsmedvetenhet, och sprida informationen till medlemsstaterna,
(10)I artikel 17 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:
| SV | 15 | SV |
”1. Kommissionen får välja ut, utse och sända ut en expertgrupp bestående av experter som ställs till förfogande av medlemsstaterna
(a)efter begäran om expertrådgivning i fråga om förebyggande i enlighet med artikel 5.2,
(b)efter begäran om expertrådgivning i fråga om beredskap i enlighet med artikel 13.3,
(c)om en katastrof inträffar inom unionen i enlighet med artikel 15.5.
(d)om en katastrof inträffar utanför unionen i enlighet med artikel 16.3.
Experter från kommissionen och andra enheter inom unionen får ingå i gruppen i syfte att stödja gruppen och underlätta kontakten med ERCC. Experter som sänts ut av FN-organ eller andra internationella organisationer får ingå i gruppen i syfte att förstärka samarbetet och underlätta gemensamma bedömningar.
Om den operativa effektiviteten så kräver, får kommissionen underlätta användandet av avytterligare experter och tekniskt och vetenskapligt stöd genom utplacering, och vända sig till expertis inom vetenskap, akutsjukvård och sektoriell sakkunskap.
2. Experterna ska väljas ut och utses i enlighet med följande förfarande:
(a)Medlemsstaterna ska utse de experter som, under deras ansvar, kan ingå som medlemmar i en expertgrupp.
(b)Kommissionen ska välja ut gruppens experter och ledare på grundval av deras kvalifikationer och erfarenhet, inbegripet vilken utbildning de har när det gäller
civilskyddsmekanismen, tidigare erfarenhet av uppdrag inom civilskyddsmekanismen och annat internationellt hjälparbete; urvalet ska även grundas på andra kriterier, däribland språkkunskaper, för att säkerställa att gruppen som helhet förfogar över de kunskaper som krävs i den specifika situationen.
(c)Kommissionen ska utnämna experter och gruppledare för ett uppdrag i samförstånd med den medlemsstat som utsett dem.
Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om ytterligare expertstöd som tillhandahållits i enlighet med punkt 1.”
(11)Artikel 18 ska ersättas med följande:
”Artikel 18
Transport och utrustning
1. Om en katastrof inträffar, antingen inom eller utanför unionen, får kommissionen ge stöd till medlemsstaterna så att de får tillgång till utrustning eller transport- och logistikresurser genom att
a)tillhandahålla och utbyta information om utrustning och transport- och logistikresurser som medlemsstaterna kan ställa till förfogande, i syfte att underlätta sammanförandet i en pool av sådan utrustning eller sådana transport- eller logistikresurser,
b)hjälpa medlemsstater att identifiera, och underlätta deras tillgång till, sådana transport- och logistikresurser som eventuellt är tillgängliga från annat håll, även på den kommersiella marknaden, eller
| SV | 16 | SV |
c)hjälpa medlemsstater att identifiera sådan utrustning som eventuellt är tillgänglig från annat håll, även på den kommersiella marknaden.
2.Kommissionen kan komplettera de transport- och logistikresurser som medlemsstaterna tillhandahåller genom att tillhandahålla de ytterligare resurser som är nödvändiga för att sörja för snabba insatser vid katastrofer.
3.Det bistånd som begärs av en medlemsstat eller ett tredjeland får endast bestå av transport- och logistikresurser som gör det möjligt att hantera katastrofer med nödhjälpsartiklar eller -utrustning som den begärande medlemsstaten eller det begärande landet har upphandlat i ett tredjeland.”
(12)Artikel 19 ska ändras på följande sätt:
(a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:
”1a Finansieringsramen för genomförandet av civilskyddsmekanismen för perioden 2021–2027 ska vara 1 268 282 000 euro i löpande priser.”
(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Anslag som härrör från återbetalningar från mottagare av katastrofinsatser ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen.”
(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Den finansieringsram som avses i punkterna 1 och 1a ska användas för att täcka åtgärder för att förebygga, förbereda för och hantera naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.”
(d)Punkterna 5 och 6 ska utgå.
(13)Följande artikel ska införas som artikel 19a:
”Artikel 19a
Medel från Europeiska unionens återhämtningsinstrument
Åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [ERI] ska genomföras enligt detta beslut med de belopp som avses i artikel 3.2 a iv i den förordningen, med förbehåll för vad som anges i dess artikel 4.4 och 4.8.
Dessa belopp ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom)
2018/1046.”
(14)Artikel 20a ska ersättas med följande:
”Artikel 20a
Synlighet och utmärkelser
1. Mottagarna av unionsfinansiering, liksom mottagarna av det bistånd som lämnats, ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
Allt bistånd och all finansiering som tillhandahålls inom ramen för detta beslut ska synliggöras på lämpligt sätt. Medlemsstaterna ska särskilt säkerställa att
| SV | 17 | SV |
kommunikation till allmänheten om insatser som finansieras inom ramen för civilskyddsmekanismen
-inbegriper lämpliga hänvisningar till civilskyddsmekanismen,
-säkerställer synlig varumärkning av den kapacitet som finansieras eller medfinansieras genom civilskyddsmekanismen.
-resulterar i att insatser genomförs under unionens emblem,
-proaktivt förmedlar information om unionens stöd till nationella medier och intressenter samt via sina egna kommunikationskanaler,
-stödjer kommissionens kommunikation rörande insatserna.
2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende detta beslut och dess åtgärder och resultat. Medel som anslås till detta beslut ska också bidra till den externa kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa har anknytning till de mål som avses i artikel 3.1.
3.Kommissionen ska tilldela medaljer för att erkänna och hedra långvarigt engagemang för och extraordinära bidrag till unionens civilskyddsmekanism.”
(15)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
(a)I punkt 1 ska led g ersättas med följande:
”g) Utveckla resiliensplaneringen enligt civilskyddsmekanismen, i enlighet med artikel 10.”
(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Ekonomiskt bistånd till de åtgärder som anges i punkt 1 j ska omfatta alla kostnader som är nödvändiga för att säkerställa att rescEU-kapacitet inom ramen för civilskyddsmekanismen är tillgänglig och insättningsbar, i enlighet med andra stycket i denna punkt. De kategorier av stödberättigande kostnader som är nödvändiga för att säkerställa att rescEU-kapacitet är tillgänglig och insättningsbar ska vara de som anges i bilaga Ia.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 om ändring av bilaga Ia med avseende på kategorierna av stödberättigande kostnader.
Det ekonomiska bistånd som avses i denna punkt får genomföras genom fleråriga arbetsprogram. För åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får budgetåtagandena delas upp i årliga delåtaganden.”
(c)Punkt 4 ska utgå.
(16)I artikel 22 ska led b ersättas med följande:
”b) Stöd till medlemsstaterna när det vid en katastrof gäller att få tillgång till utrustning och transport- och logistikresurser i enlighet med artikel 23.”
(17)Artikel 23 ska ersättas med följande:
”Artikel 23
Stödberättigande åtgärder i samband med utrustning och drift
1.Följande åtgärder berättigar till ekonomiskt bistånd med avseende på tillgång till utrustning och transport- och logistikresurser inom ramen för civilskyddsmekanismen:
| SV | 18 | SV |
(a)Tillhandahållande och utbyte av information om utrustning och transport- och logistikresurser som medlemsstaterna beslutar att ställa till förfogande, i syfte att underlätta sammanförandet i en pool av denna utrustning och dessa transport- och logistikresurser.
(b)Hjälp till medlemsstater med att identifiera, och underlätta deras tillgång till, sådana transport- och logistikresurser som eventuellt är tillgängliga från annat håll, även på den kommersiella marknaden.
(c)Hjälp till medlemsstater med att identifiera sådan utrustning som eventuellt är tillgänglig från andra håll, även på den kommersiella marknaden.
(d)Finansiering av transport- och logistikresurser som är nödvändiga för att säkerställa snabba insatser vid katastrofer. Dessa åtgärder berättigar till ekonomiskt bistånd endast om följande villkor är uppfyllda:
i)Det har lämnats en begäran om bistånd inom ramen för civilskyddsmekanismen i enlighet med artiklarna 15 och 16.
ii)De kompletterande transport- och logistikresurserna är nödvändiga för att säkerställa att de katastrofinsatser som vidtas inom ramen för civilskyddsmekanismen är effektiva.
iii)Biståndet svarar mot de behov som identifierats av ERCC och tillhandahålls i enlighet med ERCC:s rekommendationer om tekniska specifikationer, kvalitet, tidsplan och villkor för tillhandahållande.
iv)Biståndet inom ramen för civilskyddsmekanismen har godkänts av det begärande landet, direkt eller via Förenta nationerna eller dess organ, eller någon annan relevant internationell organisation.
v)Biståndet, när det rör sig om en katastrof i ett tredjeland, kompletterar alla unionens samlade humanitära insatser.
1a. Unionens finansiella bistånd till transport av kapacitet som inte på förhand ställts till Europeiska civilskyddspoolens förfogande och som sätts in vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof i eller utanför unionen, och för varje annat transportstöd som behövs för att hantera en katastrof, får uppgå till högst 75 % av den totala stödberättigande kostnaden.
2.Unionens ekonomiska bistånd till kapacitet som på förhand ställts till Europeiska civilskyddspoolens förfogande får inte överstiga 75 % av kostnaden för driften av kapaciteten, inbegripet transporter, vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom eller utanför unionen.
4.Unionens ekonomiska bistånd till transport- och logistikresurser får dessutom omfatta högst
100% av de totala stödberättigande kostnader som anges i leden a–d om detta är nödvändigt för att sammanförandet av medlemsstaternas bistånd ska bli driftsmässigt effektivt och om kostnaderna avser något av följande:
(a)Korttidshyra av lagerkapacitet för tillfällig lagring av medlemsstaternas bistånd i syfte att underlätta samordningen av transporter.
(b)Transport från den medlemsstat som erbjuder biståndet till den medlemsstat som underlättar samordningen av transporter.
(c)Ompackning av medlemsstaternas bistånd för fullt utnyttjande av den tillgängliga transportkapaciteten eller uppfyllande av särskilda operativa krav.
| SV | 19 | SV |
(d)Lokal transport, transitering och förvaring i lager av bistånd som sammanförts i poolen i syfte att säkerställa en samordnad leverans till slutdestinationen i det land som begärt bistånd.
4a. När rescEU-kapacitet används för nationella ändamål i enlighet med artikel 12.5, ska alla kostnader, inbegripet underhålls- och reparationskostnader, täckas av den medlemsstat som använder kapaciteten.
4b. Vid insättning av rescEU-kapacitet inom ramen för civilskyddsmekanismen ska unionens ekonomiska bistånd täcka 75 % av de operativa kostnaderna.
Genom undantag från första stycket ska unionens ekonomiska bistånd täcka 100 % av de operativa kostnaderna för rescEU-kapacitet som krävs vid katastrofer med låg sannolikhet och stora konsekvenser, när den kapaciteten sätts in inom ramen för civilskyddsmekanismen.
4c. För sådan insättning utanför unionen som avses i artikel 12.10 ska unionens ekonomiska bistånd täcka 100 % av de operativa kostnaderna.
4d. När det ekonomiska bistånd från unionen som avses i denna artikel inte täcker 100 % av kostnadsbeloppet ska den medlemsstat som begärt bistånd stå för det resterande beloppet, om inte annat avtalats med den medlemsstat som erbjuder bistånd eller den medlemsstat som hyser rescEU-kapacitet.
4e. Vid insättande av rescEU-kapacitet får unionens finansiering täcka 100 % av de eventuella direkta kostnader som är nödvändiga för lasttranporter, logistikmedel och tjänster inom unionen och till unionen från tredjeländer.
5.I de fall flera medlemsstater sammanför sina transporter i en pool får en medlemsstat agera huvudansvarig medlemsstat genom att begära finansiellt stöd för transporten i dess helhet.
6.När en medlemsstat begär att kommissionen ska ingå ett avtal om transporttjänster ska kommissionen begära delvis återbetalning av kostnaderna i enlighet med de finansieringssatser som anges i punkterna 2, 3 och 4.
6a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3 får unionens finansiella bistånd för transport av kapacitet, enligt vad som avses i punkt 1a, som behövs vid en miljökatastrof där principen om att förorenaren betalar tillämpas, omfatta högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna. Följande villkor ska gälla:
a)Biståndet ska begäras av den drabbade medlemsstaten på grundval av en vederbörligen motiverad behovsbedömning.
b)Den drabbade medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att begära och få ersättning från förorenaren, i enlighet med alla tillämpliga rättsliga bestämmelser på internationell nivå, unionsnivå eller nationell nivå.
c)Den berörda medlemsstaten ska omedelbart återbetala ersättningen till unionen efter att ha fått ersättning från förorenaren.
7.Följande kostnader berättigar till finansiellt stöd från unionen för transport- och logistikresurser enligt denna artikel: alla kostnader som avser förflyttning av transport- och logistikresurser, inbegripet kostnaderna för alla tjänster och avgifter, all logistik och hantering, allt bränsle och eventuella kostnader för inkvartering samt andra indirekta kostnader såsom skatter, allmänna tullar och transiteringskostnader.
8.Transportkostnader kan utgöras av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser om fastställts för varje typ av kostnad.
(18)Artikel 25 ska ersättas med följande:
| SV | 20 | SV |
”Artikel 25
Olika slag av finansiell intervention och genomförandeförfaranden
1.Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med budgetförordningen.
2.Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med budgetförordningen genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.
3.Ekonomiskt bistånd enligt detta beslut får tillhandahållas i alla de former som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt bidrag, ersättning av utgifter, offentlig upphandling eller bidrag till förvaltningsfonder.
4.För att genomföra detta beslut ska kommissionen genom genomförandeakter anta årliga eller fleråriga arbetsprogram. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.2. De årliga eller fleråriga arbetsprogrammen ska ange eftersträvade mål, förväntade resultat, genomförandemetod och totalbelopp. De ska även innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, vägledande uppgifter om anslagen till varje åtgärd och en vägledande tidsplan för genomförandet. Med avseende på det ekonomiska bistånd som avses i artikel 28.2 ska de årliga eller fleråriga arbetsprogrammen beskriva de åtgärder som planeras för de länder som anges däri.
Det ska dock inte krävas några årliga eller fleråriga arbetsprogram för åtgärder som omfattas av sådana katastrofinsatser som anges i kapitel IV, vilka inte kan förutses på förhand.
5.Utöver bestämmelserna i artikel 12.4 i budgetförordningen ska de åtagande- och betalningsbemyndiganden som inte har utnyttjats vid utgången av det budgetår för vilket anslagen har förts in i den årliga budgeten överföras automatiskt och får ingås och utbetalas fram till och med den 31 december påföljande år. De överförda anslagen ska endast användas för katastrofinsatser.
De överförda anslagen ska användas först under närmast påföljande budgetår.”
(19)Artikel 27 ska ersättas med följande:
”Artikel 27
Skydd av unionens ekonomiska intressen
Om ett tredjeland deltar i civilskyddsmekanismen genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Olaf och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Vad gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.”
(20)Artikel 30 ska ändras på följande sätt:
(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 6.5 och artikel 21.3 andra stycket ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2027.”
(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:
| SV | 21 | SV |
”4. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6.5 och i 21.3 andra stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”
(c)Punkt 7 ska ersättas med följande:
”7. En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 6.5 eller artikel 21.3 andra stycket ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
(21)I artikel 32.1 ska led i ersättas med följande:
”i) Organisationen av stöd för transport av bistånd i enlighet med artiklarna 18 och 23.”
(22)I artikel 33 ska följande punkt läggas till som punkt 3:
”3. Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011.
(23)Bilaga I ska utgå.
(24)Titeln till bilaga Ia ska ersättas med följande:
”Kategorier av stödberättigande kostnader i enlighet med artikel 21.3”
Artikel 2
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1.12 a och c ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Artikel 3
Adressater
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| Ordförande | Ordförande |
| SV | 22 | SV |
1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för
1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen28
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de
| betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ............................................ | 30 |
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som
| inrättats för att begränsa riskerna ............................................................................... | 30 |
| bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)....... | 31 | |
| 2.3. | Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter ....................... | 31 |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER
| INITIATIVET ............................................................................................................ | 32 |
3.1.Berörd rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den
| SV | 23 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
1.2.Berörda politikområden (programkluster)
14 Krishantering
Förslaget avser området för civilskydd och syftar till att stärka unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen).
I den nya fleråriga budgetramen har all finansiering avseende civilskydd inordnats under en och samma rubrik, nämligen Rubrik 5 ”Resiliens, säkerhet och försvar”. Det särskilda klustret är ”Resiliens och krishantering”, avdelning 14, kapitel 2. Detta kluster kommer att omfatta både de inre och de yttre aspekterna av civilskyddet.
1.3.Typ av förslag eller initiativ
en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd16
x en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Motivering till förslaget eller initiativet
1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
16
17
Detta förslag har till syfte att införa vissa riktade ändringar av rådets beslut nr 1313/2013/EU (nedan kallat beslutet) om en civilskyddsmekanism för unionen (nedan kallad civilskyddsmekanismen) som Europeiska unionen använder sig av för att stödja, samordna och komplettera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på civilskyddsområdet för att förebygga, ha beredskap för och vidta åtgärder vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Med utgångspunkt i principerna om solidaritet och gemensamt ansvar är det övergripande syftet med detta förslag att garantera att unionen kan tillhandahålla ett bättre stöd vid kriser och katastrofer till sina medborgare både inom och utanför Europa.
Beslutet ändrar en befintlig åtgärd (civilskyddsmekanismen) och är avsett att övervägas parallellt med ett ännu ej färdigbehandlat förslag som också rör ändring av civilskyddsmekanismen, vilket antogs av kommissionen 201917.
Covid-19-pandemin har visat att det finns ett behov av bättre beredskap i Europeiska unionen för framtida storskaliga nödsituationer, och det står klart att den nuvarande inte räcker till. Mot bakgrund av detta anses det nödvändigt att föreslå ytterligare ändringar av den befintliga rättsliga ramen för att stärka civilskyddsmekanismen.
I den mening som avses i artikel 58.2 a och b i budgetförordningen.
COM(2019) 125 final, 7.3.2019.
| SV | 24 | SV |
Detta initiativ avser den finansieringsram som finns tillgänglig för civilskyddsmekanismen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå
Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante):
Civilskyddsmekanismen har visat sig vara ett användbart verktyg för att mobilisera och samordna det bistånd som tillhandahålls av de deltagande stater som agerar vid kriser inom och utanför unionen. Detta är ett konkret bevis på europeisk solidaritet. Utbrottet av covid-19 och de operativa lärdomarna från andra kriser har emellertid visat på behovet av att stärka civilskyddsmekanismen ytterligare. Konkret har de ändringar som ryms i detta förslag till syfte att uppnå följande mål:
a)Stärka en sektorsövergripande och samhällelig beredskapsstrategi för gränsöverskridande katastrofriskhantering, inbegripet att fastställa en basnivå och planeringselement på europeisk nivå.
b)Säkerställa att kommissionen direkt kan anskaffa ett lämpligt skyddsnät av rescEU-kapacitet.
c)Förse kommissionen med den logistiska kapaciteten att tillhandahålla lufttrafiktjänster för flera ändamål i nödsituationer och att säkerställa snabba transporter och tillhandahållande av bistånd.
d)Utforma ett mer flexibelt system för att hantera storskaliga nödsituationer.
e)Stärka ERCC:s operativa samordnings- och övervakningsroll för att stödja snabba och effektiva insatser från EU:s sida vid ett brett spektrum av kriser inom och utanför unionen,
f)Möjliggöra större investeringar i beredskap på EU-nivå och ytterligare förenkla genomförandet av budgeten.
g)Möjliggöra finansiering av operationer med effektiva och skalbara åtgärder för hållbar återhämtning och resiliens som omfattas av unionens civilskyddsmekanism genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, där finansiering görs tillgänglig enligt utkastet till förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020)441 final).
Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. EU-insatserna på detta område inbegriper hantering av situationer med starka gränsöverskridande inslag och inslag som berör flera länder, vilket med nödvändighet förutsätter övergripande samordning och samordnade åtgärder utöver vad som kan åstadkommas på nationell nivå.
Såsom framgår av utbrottet av covid-19 är det, i händelse av allvarliga nödsituationer där unionen som helhet berörs av nödsituationens omfattning och räckvidd, nödvändigt att vidta gemensamma, samordnade och snabba åtgärder för att undvika en splittrad strategi som skulle begränsa verkan av unionens insatser. På grund av det trängande behovet av att mobilisera resurser i tillräcklig omfattning och använda dem i alla medlemsstater utifrån deras behov är det nödvändigt att unionen agerar i samarbete med medlemsstaterna. Den globala dimensionen och effekterna av dessa nödsituationer kräver en samordnad insats som garanterar en snabb och effektiv lindring av katastrofer, parallellt med att man förhindrar att de uppstår igen.
| SV | 25 | SV |
De vinster som förslaget medför i form av färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada visar att åtgärder på unionsnivå ger ett mervärde.
1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Civilskyddsmekanismen har hittills gett goda resultat när det gäller var och en av de tre pelarna (förebyggande/beredskap/insatser). Den uppfattas allmänt sett positivt både av de deltagande staterna och av de viktigaste intressenterna. Detta var den samlade bedömningen i den interimsöversyn av civilskyddsmekanismen (2014– 2016) som gjordes av en extern konsult och offentliggjordes i augusti 2017.
En annan slutsats som kunde dras av interimsöversynen och Europeiska revisionsrättens rapport18 var att civilskyddsmekanismens resultatövervakningsram behöver förbättras. Bland annat behöver mätbarheten förbättras, till exempel genom kvantitativa indikatorer och referensscenarier som gör att man kan lägga mer fokus på de långsiktiga verkningarna. Kommissionen har infört mätbara resultatindikatorer för alla åtgärder. Detta är det första steget i en mer långsiktig process för att säkerställa att ekonomiskt bistånd inom ramen för mekanismen omfattas av ett mer resultatorienterat tillvägagångssätt.
En annan relevant källa på vilken kommissionen grundat sitt förslag för att förbättra civilskyddsmekanismens funktionssätt är unionens översikt över risker19. Nationella riskbedömningar från medlemsstaterna användes för att utarbeta denna översyn på grundval av gällande lagstiftning.
Kommissionen bygger även på erfarenheter från
–nödsituationer som hanterats genom civilskyddsmekanismen sedan inrättandet 2001, och särskilt på de iakttagelser som gjorts under utbrottet av covid-19,
–de projekt som finansierats inom ramen för de ansökningsomgångar som genomförts sedan 2013 på området förebyggande och beredskap, och
–de pilotprojekt som finansierats inom ramen för den ansökningsomgång som genomfördes 2008 för att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa skogsbränder.
1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter
18
19
De åtgärder som planeras inom ramen för den reviderade civilskyddsmekanismen överensstämmer med unionens mål att säkerställa att alla unionens relevanta politikområden och instrument bidrar till att stärka unionens kapacitet när det gäller
katastrofriskhantering, dvs. katastrofförebyggande, katastrofberedskap, katastrofinsatser och återhämtning efter katastrofer.
Särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa nära samordning och överensstämmelse med åtgärder som genomförs inom ramen för unionens övriga politik och instrument, i synnerhet för att skydda människors liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och skydda den mänskliga värdigheten.
Europeiska revisionsrätten, Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv, Särskild rapport nr 33/2016.
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Overview of Natural and Man-made Disaster Risks the European Union may face (SWD(2017)176 final, 23.5.2017).
| SV | 26 | SV |
Särskilt viktigt är samordningen med unionens nya program ”EU för hälsa”. När civilskyddsmekanismen inriktas på den direkta krishanteringskapacitet som måste vara omedelbart klar och tillgänglig i nödsituationer, kommer ”EU för hälsa”- programmet att omfatta strukturella och storskaliga reserver, inklusive en reserv av insatsberedd medicinsk personal och experter samt en underliggande resiliens hos hälso- och sjukvårdssystemen. Dessa resurser kommer att vara avgörande för en samordnad krishantering på unionsnivå.
Förslaget är förenligt med följande:
–Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.
–Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.
–Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.
–Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument.
–Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen.
–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete).
–Rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen.
–Rådets förordning (EU) 2020/521 av den 14 april 2020 om aktivering av krisstöd enligt förordning (EU) 2016/369 och om ändring av dess bestämmelser med hänsyn till covid-19-utbrottet
–Rådets förordning (EU) XXX/XX om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19- pandemin.
| SV | 27 | SV |
1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
X begränsad varaktighet
–X Från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2027
–X Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2032 för betalningsbemyndiganden
obegränsad varaktighet
–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.6.Planerad metod för genomförandet20
X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer
– av genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
X Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till
– tredjeländer eller organ som de har utsett
–X internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–X EIB och Europeiska investeringsfonden
– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–X offentligrättsliga organ
–X privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.
ANMÄRKNINGAR:
Införandet av möjligheten till indirekt förvaltning av genomförandet av civilskyddsmekanismens budget vid sidan av det direkta förvaltningssätt som använts fram till nu är ett ytterligare instrument för att optimera budgetgenomförandet. De många olika organen per förteckning kommer att öka den övergripande effektiviteten i utnyttjandet av unionsmedel mot bakgrund av
20Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
| SV | 28 | SV |
den ökade budgeten. Med tanke på civilskyddspolitikens sammanhang, där det ofta är fråga om oförutsägbara händelser (olika typer av katastrofer som orsakats av människor och naturkatastrofer) är det viktigt att garantera en inkluderande (i fråga om aktörer) och flexibel ram för den fleråriga budgetramen.
| SV | 29 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder
Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med dessa beslut ska ses över regelbundet.
Kommissionen ska utvärdera civilskyddsmekanismen i enlighet med artikel 34 i beslut nr 1313/2013/EU.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Ekonomiskt bistånd till förebyggande och beredskap inom ramen för civilskyddsmekanismen används i enlighet med det årliga arbetsprogram som antas av civilskyddskommittén. Kommissionen ska regelbundet underrätta kommittén om genomförandet av arbetsprogrammet.
Genomförandet kommer att ske genom bidrag och avtal med betalningsvillkor som baseras på tidigare erfarenheter.
På grundval av erfarenheter från genomförandet av civilskyddsmekanismen under föregående år och för att säkerställa ett effektivt genomförande av målen för denna mekanism, avser kommissionen att genomföra åtgärderna inom ramen för direkt och indirekt förvaltning genom att fullt ut beakta principerna om sparsamhet, effektivitet och det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Europeiska kommissionens befintliga interna kontrollsystem används för att säkerställa att de medel som finns tillgängliga inom ramen för civilskyddsmekanismen används på ett korrekt sätt och i överensstämmelse med relevant lagstiftning.
Det befintliga systemet har följande utformning:
1.Internkontrollgruppen inom den huvudansvariga avdelningen (generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (GD Echo)) arbetar med förenlighet med administrativa förfaranden och gällande lagstiftning. Kommissionens ram för internkontroll används för detta ändamål.
2.Revisioner av bidrag och kontrakt som tilldelats inom ramen för civilskyddsbudgeten görs regelbundet av externa revisorer och är fullständigt införlivade i GD Echos årliga revisionsplan.
3.Utvärdering av den samlade verksamheten som företas av externa utvärderare.
Revisionerna av genomförda åtgärder kan utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten.
I samband med revisioner och övervakning av genomförandet av civilskyddsmekanismen under indirekt förvaltning kommer man att använda sig av de omfattande erfarenheter som gjorts i samband med genomförandet av instrumentet för humanitärt bistånd, med nödvändiga anpassningar.
| SV | 30 | SV |
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Den beräknade kostnaden för GD Echos kontrollstrategi utgör 0,3 % av den indirekta förvaltningen i 2019 års budget och 0,4 % av den direkta förvaltningen i 2019 års budget. De viktigaste delarna i denna indikator är
–de totala personalkostnaderna för GD Echos experter på fältet plus kostnaderna för de finansiella och operativa enheterna multiplicerade med den beräknade tidsåtgången för kvalitetssäkring, kontroll och övervakning,
–de totala resurser som GD Echos externa revisionssektor använder till revisioner och kontroller.
Med hänsyn till de ringa kostnaderna för sådana kontroller, tillsammans med de kvantifierbara fördelar (korrigeringar och återkrav) och icke kvantifierbara fördelar (kontrollernas avskräckande effekt och kvalitetssäkrande effekt) som är knutna till dessa, kan kommissionen sluta sig till att de kvantifierbara och icke kvantifierbara fördelarna med kontrollerna i hög grad uppväger de begränsade kostnaderna för dessa.
När det gäller de enheter som ansvarar för genomförandet av unionens finansiering under indirekt förvaltning bidrar kommissionen med upp till 7 % av deras totala stödberättigande direkta kostnader för övervakning och förvaltning av unionsfinansieringen.
Detta bekräftas av den fleråriga kvarstående felfrekvensen på 0,87 % som kommissionen rapporterade 2019 för sin avdelning för humanitärt bistånd och civilskydd.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
GD Echos strategi för bedrägeribekämpning, som stämmer överens med kommissionens nya strategi mot bedrägerier, används i syfte att säkerställa att
–GD Echos interna kontroller avseende bedrägeribekämpning står i full överensstämmelse med kommissionens bedrägeribekämpningsstrategi,
–GD Echos strategi för bedrägeririskhantering inriktas på att identifiera de områden där det finns risk för bedrägerier och att hitta lämpliga lösningar för detta ändamål.
De system som används i samband med utnyttjande av unionsmedel i tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs för att hantera bedrägeririsker (t.ex. för att upptäcka dubbel finansiering).
Vid behov inrättas nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg för att analysera bedrägeriärenden på civilskyddsområdet.
| SV | 31 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörd rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | ||||||||||
| Rubrik i | anslag | |||||||||||
| den | från | från | ||||||||||
| fleråriga | Nummer 14 Krishantering | från | enligt artikel | |||||||||
| budgetrame | Diff./Icke- | Eftaländer | kandidat- | 21.2 b i | ||||||||
| tredje- | ||||||||||||
| n | Rubrik 5: Säkerhet och försvar | diff. | 21 | . | 22 | länder23 | budgetförordninge | |||||
| länder24 | n | |||||||||||
| 5 | 14 | 01 | 01 | Unionens | Icke-diff. | JA | JA | JA | NEJ | |||
| civilskyddsmekanismer – Stödutgifter | ||||||||||||
| 14 02 01 – Civilskyddsmekanismen: | ||||||||||||
| 5 | Förebyggande och beredskap samt | Diff. | JA | JA | JA | NEJ | ||||||
| insatser | ||||||||||||
21
22
23
24
Diff. = Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Eftaländer som är medlemmar i EES kan delta i civilskyddsmekanismen som ”deltagande stater” i enlighet med artikel 28.1 a i beslut nr 1313/2013/EU. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. Dessa kan delta i civilskyddsmekanismen som ”deltagande stater” i enlighet med artikel 28.1 b i beslut nr 1313/2013/EU. I denna tabell avses med tredjeländer ”andra europeiska länder” som ännu inte deltar i civilskyddsmekanismen, men som kan komma att ansluta sig i framtiden i enlighet med artikel 28.1 a i beslut nr 1313/2013/EU. Endast de tredjeländer som anges ovan förväntas lämna bidrag.
| SV | 32 | SV |
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
I denna tabell presenteras den finansieringsram som anslagits till unionens civilskyddsmekanism för perioden 2021–2027 enligt artikel 19.1a. Denna tabell ersätter den som presenteras i finansieringsöversikten i förslaget COM(2019) 125 final.
Den preliminära fördelningen av utgifterna under rubrik 5 ser ut på följande sätt:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga | 5 | Resiliens, säkerhet och försvar | |||||||||||||
| budgetramen | |||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter 2027 | TOTALT | |||||||
| Åtaganden | (1) | 89 703 | 94 744 | 101 055 | 106 454 | 282 036 | 292 363 | 298 210 | 1 264 565 | ||||||
| 14 02 01 – Civilskyddsmekanismen | |||||||||||||||
| Förebyggande och beredskap samt insatser | Betalningar | (2) | 25 613 | 47 027 | 72 889 | 87 778 | 143 087 | 187 377 | 236 920 | 463 876 | 1 262 565 | ||||
| Anslag av administrativ natur som finansieras | Åtaganden = | 0 500 | 0 510 | 0 520 | 0 531 | 0 541 | 0 552 | 0 563 | 3 717 | ||||||
| genom ramanslagen för vissa operativa | (3) | ||||||||||||||
| Betalningar | |||||||||||||||
| program25 | |||||||||||||||
| Åtaganden | =1+3 | 90 203 | 95 254 | 101 575 | 106 985 | 282 577 | 292 915 | 298 773 | 1 268 282 | ||||||
| TOTALA anslag för ramanslagen för | |||||||||||||||
| programmet | Betalningar | =2+3 | 26 113 | 47 537 | 73 409 | 88 309 | 143 628 | 187 929 | 237 483 | 463 876 | 1 268 282 | ||||
25Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
| SV | 33 | SV |
Utöver den finansieringsram som definieras i artikel 19.1a kommer 2 187 620 000 euro (i löpande priser) att finnas tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen som finansiering från Europeiska unionens instrument för återvinning. Av detta får upp till 22 580 000 euro avsättas för administrativa utgifter, inklusive kostnader för extern personal.
Den preliminära fördelningen av utgifter från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är följande:
| Civilskyddsmekanismen/RescEU | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | |||
| 2027 | ||||||||||||
| Driftsutgifter från externa inkomster | Åtaganden | (1) | 525 290 | 535 800 | 546 510 | 557 440 | 2 165 040 | |||||
| avsatta för särskilda ändamål | ||||||||||||
| Betalningar | (2) | 150 192 | 270 024 | 409 595 | 320 738 | 209 535 | 72 916 | 9 477 | 722 563 | 2 165 040 | ||
| Utgifter för administrativt stöd från | 3 040 | 3 100 | 3 160 | 3 220 | 3 290 | 3 350 | 3 420 | 22 580 | ||||
| externa inkomster avsatta för särskilda | ||||||||||||
| ändamål i Europeiska unionens | Åtaganden | = | (3) | |||||||||
| Betalningar | ||||||||||||
| återhämtningsinstrument | ||||||||||||
| Totala externa inkomster avsatta för | Åtaganden | =1+3 | 528 330 | 538 900 | 549 670 | 560 660 | 3 290 | 3 350 | 3 420 | 2 187 620 | ||
| särskilda ändamål | ||||||||||||
| Betalningar | =2+3 | 153 232 | 273 124 | 412 755 | 323 958 | 212 825 | 76 266 | 12 897 | 722 563 | 2 187 620 | ||
| SV | 34 | SV |
| Rubrik i den fleråriga | 7 | ”Administrativa utgifter” | |||||||||||||
| budgetramen | |||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | |||||||
| 2027 | |||||||||||||||
| Personalresurser | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 10 500 | |||||||
| Övriga administrativa utgifter | |||||||||||||||
| TOTALA anslag | xx | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 10 500 | ||||||
| för RUBRIK <…….> | |||||||||||||||
| i den fleråriga budgetramen | |||||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | |||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | |||||||
| 2027 | |||||||||||||||
| TOTALA anslag | Åtaganden | 91 703 | 96 754 | 103 075 | 108 485 | 284 077 | 294 415 | 300 273 | 1.278 782 | ||||||
| för samtliga RUBRIKER | |||||||||||||||
| 27 613 | 49 037 | 74 909 | 89 809 | 145 128 | 189 429 | 238 983 | 463 876 | 1 278 782 | |||||||
| i den fleråriga budgetramen | Betalningar | ||||||||||||||
| SV | 35 | SV |
3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslagen av administrativ natur
– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | TOTALT | |
| RUBRIK 7 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Personalresurser | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 10 500 | |
| Övriga administrativa | xxx | xxx | xxx | xxx | xxx | xxx | xxx | xxx | |
| utgifter | |||||||||
| Delsumma RUBRIK 7 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 10 500 | |
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Utanför RUBRIK 726 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Personalresurser2728 | 1 600 | 1 600 | 1 600 | 1 600 | 1 600 | 1 600 | 1 600 | 11 200 | |
| Övriga utgifter | 0 500 | 0 510 | 0 520 | 0 531 | 0 541 | 0 552 | 0 563 | 3 717 | |
| av administrativ natur | |||||||||
| Övriga utgifter | 1 440 | 1 500 | 1 560 | 1 620 | 1 690 | 1 750 | 1 820 | 11 380 | |
| av administrativ natur | |||||||||
| Delsumma | 3 540 | 3 610 | 3 680 | 3 751 | 3 831 | 3 902 | 3 983 | 26 297 | |
| utanför RUBRIK 7 | |||||||||
| i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| TOTALT | 5 040 | 5 110 | 5 180 | 5 251 | 5 331 | 5 402 | 5 483 | 36 797 | |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
26
27
28
Inkomster avsatta för särskilda ändamål Inkomster avsatta för särskilda ändamål Inkomster avsatta för särskilda ändamål
| SV | 36 | SV |
3.2.2.1.Beräknat personalbehov
– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||
| Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | ||||||||||
| Vid huvudkontoret eller vid | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | |||
| kommissionens kontor i medlemsstaterna | ||||||||||
| Delegationer | - | - | - | - | - | - | - | |||
| Forskning | - | - | - | - | - | - | - | |||
| Extern personal (i heltidsekvivalenter): (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid | ||||||||||
| delegationerna)29 | ||||||||||
| Rubrik 7 | ||||||||||
| Som finansieras | - vid | 91 | 92 | 93 | 94 | 94 | 94 | 94 | ||
| genom RUBRIK 7 | huvudkontoret | |||||||||
| i den fleråriga | ||||||||||
| - vid delegationer | - | - | - | - | - | - | - | |||
| budgetramen | ||||||||||
| Som finansieras | - vid | - | - | - | - | - | - | - | ||
| genom | huvudkontoret | |||||||||
| programmets | ||||||||||
| finansieringsram | - vid delegationer | - | - | - | - | - | - | - | ||
| 30 | ||||||||||
| Forskning | - | - | - | - | - | - | - | |||
| Övrigt (inkomster avsatta för särskilda | 20 | 20 | 20 | 20 | 20 | 20 | 20 | |||
| ändamål) | ||||||||||
| TOTALT | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | |||
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Denna tabell visar siffrorna för det totala personalbehovet utöver de som planerats i |
| förslag COM(2019) 125 final. Denna begäran motiveras av den betydande ökningen av | |
| den föreslagna budgeten och behovet av att hantera nya verksamheter eller ökad | |
| komplexitet. | |
| De heltidsekvivalenter som söks kommer att arbeta med policyutveckling, rättsliga | |
| frågor, med särskild inriktning på upphandling,. Ekonomisk förvaltning; revision och | |
| utvärdering. | |
| Extern personal | De heltidsekvivalenter som söks kommer att arbeta med policyutveckling, rättsliga |
| frågor, med särskild inriktning på upphandling,. Ekonomisk förvaltning; revision och | |
| utvärdering. | |
29
30
[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
| SV | 37 | SV |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
– Påverkan på egna medel
– Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Budgetrubrik i den årliga | Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna31 | ||||||
| budgetens inkomstdel: | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
| Artikel …………. | |||||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
31När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter ) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 38 | SV |