Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EU-dokument COM(2019) 411)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.9.2019

COM(2019) 411 final

2019/0192 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

{SWD(2019) 324 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Den jordanska ekonomin har på senare år drabbats hårt av oroligheterna i regionen, framför allt i grannländerna Irak och Syrien. De regionala oroligheterna har slagit hårt mot intäkterna från utlandet och lett till ansträngda offentliga finanser. Minskad turism och ett minskat inflöde av utländska direktinvesteringar, handelsvägar som har varit blockerade i åtta år och upprepade störningar i leveranserna av naturgas från Egypten, vilket har tvingat Jordanien att ersätta den egyptiska gasimporten med dyrare bränslen för elproduktion, har dragit ned tillväxten och försämrat Jordaniens finansiella utlandsställning och offentligfinansiella ställning.

Den syriska konflikten har inte bara påverkat Jordanien genom att störa handeln med, och via, Syrien, utan också genom strömmen av omkring 1,3 miljoner syriska flyktingar (enligt de jordanska myndigheternas beräkningar), varav 660 330 är registrerade hos FN:s flyktingkommissariat – UNHCR (enligt uppgifter den 4 augusti 2019). Den stora flyktingströmmen från Syrien till Jordanien har ökat trycket på Jordaniens offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur.

Landet lyckades genom en överlag lämplig politik, och tillsammans med omfattande internationellt stöd, bevara makroekonomisk stabilitet och förhindra en ekonomisk nedgång. Den jordanska ekonomin är dock fortfarande känslig för störningar i omvärlden. Den reala tillväxten sjönk till 1,9 % år 2018, vilket är den lägsta siffran sedan 1996. Arbetslösheten ökade kraftigt till 19 % i början av 2019, medan de utländska direktinvesteringarna rasade. Trots landets ansträngningar kunde konsolideringen av de offentliga finanserna inte ske i den takt som ursprungligen planerats, eftersom tillväxten var lägre än väntat vilket i sin tur ledde till minskade skatteintäkter. Samtidigt drabbades elbolaget av förluster eftersom eltaxorna inte avspeglade kostnaderna. Den offentliga skulden har knappt minskat och Jordanien fortsätter att vara beroende av utländskt bistånd. Jordanien har fortfarande betydande behov av extern finansiering, bl.a. betalningsskyldigheter avseende obligationer i euro och för upplåning på utländska marknader som förfaller 2020–2022. Det

är i detta läge helt nödvändigt att stödet från Jordaniens internationella samarbetspartner fortsätter.

I augusti 2016 enades Jordanien och Internationella valutafonden (IMF) om ett treårigt EFF- program värt 723 miljoner US-dollar (150 % av kvoten), vilket nyligen förlängdes till mars 2020. Detta program följde på ett treårigt SBA-program värt 2 miljarder US-dollar (800 % av kvoten) som överenskoms i augusti 2012 och avslutades i augusti 2015. IMF-programmen kompletterades med två program för makroekonomiskt stöd: Det första programmet för makroekonomiskt stöd, som omfattade 180 miljoner EUR i lån, antogs av medlagstiftarna i december 2013 och avslutades i oktober 2015, och det andra programmet för makroekonomiskt stöd, som omfattade 200 miljoner EUR i lån, antogs av medlagstiftarna i december 2016 och avslutades i juli 2019.

Programmen för makroekonomiskt stöd ingick i ett mer omfattande försök av EU och andra internationella biståndsgivare att enligt en överenskommelse vid Londonkonferensen om stöd till Syrien och regionen i februari 2016 hjälpa Jordanien och andra länder i regionen att minska de ekonomiska och sociala effekterna av konflikterna i regionen och det stora antalet syriska flyktingar. Det internationella engagemanget för Jordanien bekräftades vid

flera senare tillfällen, bl.a. vid Brysselkonferensen om stöd till Syriens framtid i april 2017, EU-Jordaniens associeringsråd i juli 2017 och Bryssel II-konferensen om stöd till Syriens framtid i april 2018. Vid ”Londoninitiativets” konferens i februari 2019 och Bryssel III- konferensen i mars 2019 upprepade det internationella och regionala givarsamfundet, däribland EU, än en gång att man skulle stödja Jordaniens ansträngningar att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och förbättra tillväxtutsikterna.

Den 11 juli 2018 riktade Jordanien en officiell begäran till Europeiska kommissionen om ytterligare makroekonomiskt stöd från EU på 500 miljoner EUR i tre delutbetalningar, såsom förutsetts vid EU-Jordaniens associeringsråd i Luxemburg den 26 juni 2019. Stödet skulle bidra till att täcka landets behov av extern finansiering och underlätta genomförandet av reformer.

Mot bakgrund av denna begäran och den ekonomiska situationen i Jordanien, framför allt det ytterligare behovet av extern finansiering, lägger Europeiska kommissionen härmed fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 212 i EUF-fördraget om ytterligare makroekonomiskt stöd till Jordanien på högst 500 miljoner EUR i form av medel- och långfristiga lån som ska ges i form av tre delutbetalningar.

Målet med det makroekonomiska stöd som föreslås är att hjälpa Jordanien att täcka delar av sitt behov av extern finansiering under perioden 2020–2021 och därmed minska de sårbarheter på kort sikt som är knutna till landets betalningsbalans och offentliga finanser samt även bidra till skuldhållbarhet. EU:s stöd skulle dessutom fungera som ett incitament för Jordanien att skynda på sitt reformarbete genom att det i ett samförståndsavtal fastställs ett lämpligt åtgärdspaket för att främja ekonomisk anpassning och strukturreformer. Dessa politiska villkor skulle vara helt i linje med de reformer som Jordanien utlovat i samband med prioriteringarna för partnerskapet EU-Jordanien och andra EU-stödinstrument, med de anpassningsprogram som överenskommits med IMF och Världsbanken och med den femårsmatris för reformer och tillväxt som lades fram vid Londoninitiativets konferens i februari 2019.

Som kommissionen beskriver närmare i det arbetsdokument som åtföljer detta förslag och på grundval av bland annat kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma bedömning av det politiska läget anser kommissionen att det externa finansieringsgapet i

Jordanien och det faktum att landet samarbetar med IMF inom ramen för ett utbetalningsprogram motiverar det makroekonomiska stödet ur ekonomisk synpunkt, samt att de politiska förhandsvillkoren för det föreslagna makroekonomiska stödet är uppfyllda.

Allmän bakgrund

Den jordanska ekonomin har drabbats särskilt hårt av konflikten i Syrien, som bröt ut 2011. Efter en period med stark tillväxt (i genomsnitt 6,2 %) under åren 2001–2010 sjönk Jordaniens BNP-tillväxt under perioden 2011–2018 till i genomsnitt 2,4 %. Även om den ekonomiska nedgången har blottlagt Jordaniens långvariga makroekonomiska och strukturella svagheter berodde den till största delen på en rad externa chocker, bl.a. störningarna av kritiska exportvägar och marknader på grund av utdragna regionala konflikter, en kraftig nedgång i utländska direktinvesteringar, mottagandet av ett stort antal syriska flyktingar (1,3 miljoner enligt de jordanska myndigheternas beräkningar, varav 660 330 har registrerats av UNHCR) samt stigande oljepriser och upplåningskostnader till följd av amerikanska styrräntehöjningar.

Den ekonomiska aktiviteten fortsatte att försvagas 2018, då tillväxten i BNP i reala priser sjönk till 1,9 % 2018 (från 2,1 % 2017), vilket är den lägsta siffran sedan 1996. Ett positivt tecken är att turismen och exporten återhämtade sig något och att de två gränsövergångarna mot Irak och Syrien öppnades igen 2018. Under fjärde kvartalet 2018 återupptogs även importen av lågprisgas från Egypten. Dessa faktorer har dock ännu inte slagit igenom i tillväxtsiffrorna: första kvartalet 2019 steg BNP i fasta priser med 2 %, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med de senaste åren.

Mot denna bakgrund steg arbetslösheten till 19 % första kvartalet 1 2019 från 18,4 % ett år tidigare, vilket var en betydande ökning jämfört med 2014, då den låg på 12,9 %. Arbetslösheten bland unga (38,5 %) och kvinnor (28,9 %) är fortfarande hög jämfört med arbetslösheten bland män (16,4 %).

Inflationen steg till 4,5 % 2018 (från 3,3 % i slutet av 2017) till följd av att oljepriserna steg under större delen av 2018 samt höjningen av den allmänna omsättningsskatten på diverse basvaror som infördes i januari. Under de första fyra månaderna 2019 sjönk dock inflationen till 0,6 % i takt med att effekten av skattehöjningarna klingade av. Den jordanska centralbanken höjde diskontot i sju steg från 3,75 % till 5,75 % mellan februari 2017 och december 2018. Detta speglade i stort sett Federal Reserves räntehöjningar eftersom den jordanska dinaren är knuten till US-dollarn. Åtstramningscykeln sammanföll med den tidigare nämnda gradvisa men måttliga uppgången i inflationen. I juni 2019 var diskontot fortsatt oförändrat (på 5,75 %) i ett läge där inflationen sjönk och det valutatryck som hade hållit i sig under 2018 lättade. I samband med den andra granskningen av IMF-programmet sade sig myndigheterna dock vara beredda att strama åt penningpolitiken om det behövs för att säkerställa att valutareservmålen uppnås.

Jordanien har under tidigare år gjort betydande framsteg i konsolideringen av sina offentliga finanser, men den svaga tillväxtutvecklingen och frånvaron av framsteg när det gäller förlusterna inom de offentliga el- och vattenbolagen innebar att dessa framsteg inte fortsatte 2018. Det samlade underskottet i de offentliga finanserna (inräknat gåvobistånd) ökade till 3,3 % av BNP 2018 från 2,2 % av BNP 2017. Den offentliga sektorns underskott – ett offentligfinansiellt mått som tar hänsyn till NEPCO (det offentliga elbolaget) och WAJ (Jordaniens vattenmyndighet) – sköt i höjden till 4,3 % av BNP 2018 från 2,9 % av BNP 2017 till följd av stigande oljekostnader i kombination med el- och vattentaxor som inte avspeglar kostnaderna och som därför uppmuntrar överförbrukning. Inför 2019 förutser IMF- programmet en minskning av underskottet i de offentliga finanserna och den offentliga sektorns kombinerade underskott till 2,3 % respektive 2,6 %. Under de första fyra månaderna 2019 krympte underskottet i de offentliga finanserna till 3 % av BNP från 3,8 % av BNP jämfört med samma period året innan. Skatteintäkterna sjönk dock med 1,4 % jämfört med samma period året innan, vilket ledde till oro över budgetgenomförandet fram till slutet av 2019.

I slutet av mars 2019 uppgick den totala offentliga bruttoskulden till 94,4 % av BNP, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med slutet av 2018. Utlandsskulden uppgick till 39,4 % av BNP, varav 72 % var i US-dollar, den valuta som den jordanska dinaren är knuten till. Även om den höga offentliga skulden är en källa till sårbarhet anser IMF den vara hållbar förutsatt att landet fortsätter sina finanspolitiska anpassningar och tillväxtfrämjande reformer, samt att det internationella och regionala givarsamfundet fortsätter att ge betydande stöd till Jordanien, bl.a. i form av gåvobistånd och lån på förmånliga villkor.

När det gäller den externa sektorn krympte Jordaniens bytesbalansunderskott 2018 till 2,9 miljarder USD eller 7 % av BNP (10,3 % ej inräknat gåvobistånd) från 10,5 % av BNP samma period 2017. Detta var följden av en måttlig uppgång i varuexporten (som ökade med 3,4 % räknat i värde), medan varuimporten sjönk (med 1,3 % räknat i värde). Under första kvartalet 2019 hade varuexporten en ännu starkare utveckling och steg med 9,3 % räknat i värde, medan varuimporten sjönk med 3,2 % räknat i värde. Under samma period ökade inkomsterna från turism med 6,1 % jämfört med samma period ett år tidigare, medan penningförsändelserna bara ökade marginellt.

Utländska direktinvesteringar rasade till 959 miljoner USD 2018 (2,2 % av BNP), en nedgång med 52 % räknat i US-dollar jämfört med 2017. Detta var det lägsta nettoinflödet av utländska direktinvesteringar sedan 2003. Nedgången överensstämmer med den långvariga försvagning av utländska direktinvesteringar (som andel av BNP) som har ägt rum sedan den syriska konflikten bröt ut: från i genomsnitt 12,7 % under åren 2005–2010 till 4,5 % under åren 2011–2018. Den regionala konflikten, som blockerade handelsvägar i åtta år, den ekonomiska nedgången i Gulfstaterna, som var Jordaniens främsta investerare, men även landets strukturella svagheter – t.ex. rigida arbetsmarknader, begränsningar av utländska investeringar och höga affärskostnader – bidrog till att inflödet av utländska direktinvesteringar sjönk.

Nedgången i utländska direktinvesteringar medförde ett ytterligare tryck på kapitalbalansen och den finansiella balansen, vilket även gällde det faktum att den offentliga upplåningen minskade från omkring 1 miljard USD 2017 till mindre än 500 miljoner USD 2018. Detta tryck ledde till att affärsbankernas utländska nettotillgångar minskade kraftigt (med omkring 900 miljoner USD) 2018, delvis till följd av en stramare penningpolitik i grannländerna och den politiska instabiliteten i Jordanien i mitten av 2018 (då f.d. premiärministern Hani al-Mulki avgick till följd av folkligt missnöje över framför allt planerna på en skattereform). Omvänt gäller att ett litet nettoinflöde på 41 miljoner USD i privata portföljinvesteringar 2018 (jämfört med ett stort nettoutflöde 2017), samt en betydande ökning med omkring 600 miljoner USD av övriga investeringar stärkte kapitalbalansen och den finansiella balansen 2018.

Den nuvarande valutareserven – som uppgår till 13,2 miljarder USD (eller 7,1 importmånader) i slutet av april 2019 – bör höjas för att landet ska bli mer motståndskraftigt mot ovannämnda faktorer. Detta är särskilt viktigt med tanke på dess sårbara externa ställning, förhöjda risker på grund av regionala konflikter eller geopolitiska spänningar, växelkursens anknytning och exponeringen för oljeprischocker.

Trots den gynnsamma utvecklingen för export och turism kvarstår ett antal makroekonomiska sårbarheter. Landet fortsätter att ha en besvärlig ekonomisk situation som påverkas av den utdragna regionala konflikten, mottagandet av syriska flyktingar, störningar eller långsam återhämtning på viktiga exportmarknaden och den markanta nedgången i utländska direktinvesteringar. Den ekonomiska tillväxten har därför legat kvar på mycket låga nivåer och inte varit tillräcklig för att minska den höga arbetslösheten. Takten i den finanspolitiska anpassningen framöver kan, precis som var fallet 2018, bli långsammare än planerat om tillväxten minskar ytterligare och Jordanien inte lyckas öka skatteuppbörden genom att bekämpa skattesmitning och stärka sin skatteförvaltning. Detsamma gäller om Jordanien inte lyckas omstrukturera de statsägda förlustbolagen inom el- och vattensektorn, som ökar det offentliga underskottet. Förutom dessa risker är upplåningskostnaderna för obligationer i euro högre jämfört med kostnaderna för Jordaniens obligationer i euro som förfaller de kommande åren (varav många garanterades av Förenta

staterna), vilket kommer att göra det kostsamt att omsätta dem. Den nuvarande prognosen när det gäller minskningen av statsskulden till 83,7 % 2024 är av dessa skäl fortfarande osäker och beror på den finanspolitiska anpassning och tillväxtfrämjande reformer som myndigheterna har utlovat, samt på deras förmåga att locka stora investeringar från givare och marknaden. Valutareserven är fortfarande mindre än vad IMF anser vara tillräckligt och kan hamna under förnyat tryck 2020–2021, då landet förväntas betala av mer än 3,1 miljarder USD i räntor och amorteringar på statsskulden i form av statsobligationer och obligationer i euro. Det förefaller mot denna bakgrund vara nödvändigt att fylla på Jordaniens valutareserv ytterligare, vilket fortsatt makroekonomiskt stöd från EU kan underlätta både direkt (genom själva utbetalningarna) och indirekt (genom att fungera som en katalysator för inflödet av privat kapital och genom att stärka förtroendet för den lokala valutan).

Jordaniens ekonomi är sammanfattningsvis fortsatt bräcklig med stora behov av extern finansiering och en rad sårbarheter. Det är i detta läge helt nödvändigt att stödet från IMF och Jordaniens internationella samarbetspartner, däribland EU, fortsätter.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området Jordanien har fått makroekonomiskt stöd på grundval av två separata beslut:

–Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2013/EU av den 11 december 2013 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien1

–Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2371/2016 av den 14 december 2016 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien2

Eftersom båda dessa insatser har betalats ut till fullo krävs ett nytt beslut innan EU:s makroekonomiska stöd till Jordanien kan fortsätta.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget om makroekonomiskt stöd är förenligt med EU:s åtagande att stödja Jordaniens ekonomiska och politiska situation. Det är förenligt med principerna om användningen av makroekonomiskt stöd, dvs. att det ska vara av undantagsmässig karaktär, underställt politiska förhandsvillkor, vara kompletterande och villkorat samt underställt finansiell disciplin.

Det föreslagna makroekonomiska stödet är förenligt med målen för den europeiska grannskapspolitiken. Det bidrar till att stödja Europeiska unionens mål om ekonomisk stabilitet och ekonomisk utveckling i Jordanien och, mer allmänt, motståndskraften mot störningar i EU:s östliga grannskap. Genom att stötta myndigheterna i deras ansträngningar att skapa en stabil makroekonomisk ram och genomföra ambitiösa strukturreformer ökar den föreslagna insatsen mervärdet av EU:s samlade engagemang i Jordanien. Den gör dessutom andra former av EU-stöd till landet mer effektiva, däribland budgetstödinsatser och gåvobistånd som ges via externa finansieringsinstrument inom den nuvarande fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Det föreslagna makroekonomiska stödet kommer vidare utgöra en väsentlig del av det samlade internationella stödet till Jordanien, bl.a. till följd av krisen i Syrien, och fortsätta att komplettera stödet från andra multilaterala och bilaterala givare.

EUT L 341, 18.12.2013, s. 4. EUT L 352, 23.12.2016, s. 18.

Jordanien är en nyckelpartner för EU på grund av landets viktiga roll när det gäller att främja stabilitet och tolerans mellan olika religioner i Mellanöstern, men även för den gästfrihet som landet fortfarande visar 1,3 miljoner syrier (varav 660 330 är registrerade hos UNHCR). EU och Jordanien har ett starkt samarbete inom många sektorer och har ingått ett associeringsavtal som trädde i kraft i maj 2002. I enlighet med den reviderade europeiska grannskapspolitiken antog EU och Jordanien år 2016 prioriteringar för partnerskapet EU- Jordanien (som vid den tidpunkten inkluderade pakten EU-Jordanien). I december 2018 förlängdes prioriteringarna för partnerskapet EU-Jordanien med ytterligare två år för att omfatta perioden 2016–2020.

Samarbetet kring partnerskapsprioriteringarna är inriktat på tre ömsesidigt förstärkande mål:

i)makroekonomisk stabilitet och en hållbar och kunskapsbaserad tillväxt, ii) förstärkning av den demokratiska samhällsstyrningen, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, och

iii)regional stabilitet och säkerhet, inbegripet kontraterrorism. Samarbete sker även kring övergripande frågor som migration och rörlighet, samt ekonomisk, social och politisk inkludering av sårbara grupper som unga och kvinnor.

Handelsförbindelserna mellan EU och Jordanien regleras genom associeringsavtalet. Genom detta avtal upprättades ett frihandelsområde för tvåvägshandel med varor mellan EU och Jordanien. I juli 2016 enades EU och Jordanien om att göra de ursprungsregler som jordanska exportörer tillämpar i sin handel med EU mer flexibla. Båda sidor granskade och förbättrade detta initiativ i december 2018. EU är Jordaniens främsta handelspartner och svarade för 17,1 % av värdet av Jordaniens samlade handel 2018. Jordaniens export till EU uppgick till ett värde av 300 miljoner EUR 2018, medan importen från EU uppgick till ett värde av 3,6 miljarder EUR.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen respekteras eftersom målen för att återställa den kortsiktiga makroekonomiska stabiliteten i Ukraina inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningar på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera biståndets omfattning och effektivitet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det begränsas till det minimum som krävs för att uppnå målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Kommissionen har på grundval av IMF:s beräkningar för EEF-programmet fastställt att stödet motsvarar omkring 9,7 % av det beräknade resterande finansieringsbehovet under perioden 2020–2021. Detta betydande åtagande är motiverat med tanke på Jordaniens politiska betydelse för stabiliteten i det europeiska grannskapet, den politiska associering och ekonomiska integration med EU som beskrivs i det associeringsavtal mellan de båda parterna som trädde i kraft provisoriskt den 1 maj 2002 och den svåra ekonomiska situation som

Jordanien fortfarande befinner sig i, framför allt på grund av konflikterna i Syrien och Irak och det stora antalet syrier i landet.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt för att uppnå makroekonomiska mål. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet, jämfört med andra EU-instrument, är att det snabbt skulle minska de externa finansieringsbegränsningarna och bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för strukturreformer. Genom att stödja införandet av en lämplig ram för makroekonomisk politik och strukturpolitik kan det makroekonomiska stödet göra åtgärder som finansieras i Jordanien genom andra, mer avgränsade, EU-finansieringsinstrument mer effektiva.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd utgår från lärdomar som dragits vid efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskap, i synnerhet efterhandsutvärderingen av det första programmet för makroekonomiskt stöd till Jordanien 2015, som reglerades genom Europaparlamentets och rådets beslut 1351/2013/EU av den 11 december 20133.

I den efterhandsutvärderingen4 slogs det fast att det första programmet för makroekonomiskt stöd uppnått sina mål. Programmets utformning svarade väl mot Jordaniens ekonomiska utmaningar, samtidigt som det i hög grad bidrog till att stabilisera Jordaniens externa finansiella ställning och offentliga finanser. Programmet hade ett betydande mervärde för eftersom det främjade makroekonomisk stabilitet i ett partnerland och lindrade flyktingkrisens effekter. Det var utformat och genomfördes på ett sätt som var samstämmigt med EU:s andra politikområden och instrument. Programmet hade även en positiv social inverkan, samtidigt som det på ett påtagligt sätt bidrog till en hållbar statsskuld genom att erbjuda extremt förmånliga finansieringsvillkor.

•Samråd med berörda parter

Kommissionens avdelningar har under beredningen av detta förslag om makroekonomiskt stöd haft regelbundna kontakter med de jordanska myndigheterna för att främja Jordaniens ägarskap av programmet. Eftersom det makroekonomiska stödet skulle vara en integrerad del av det internationella stöd som ges till stabiliseringen av Jordaniens ekonomi har kommissionen även samrått med Jordaniens internationella samarbetspartner, däribland Internationella valutafonden och Världsbanken, som ger landet stöd genom omfattande finansieringsprogram.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen gjorde med hjälp av externa experter en operativ bedömning av kvalitet och tillförlitlighet hos den jordanska förvaltningens ekonomiadministrativa processer och lade

EUT L 341, 18.12.2013, s. 4.

Efterhandsutvärderingen finns tillgänglig på: https://ec.europa.eu/info/evaluation-reports-economic- and-financial-affairs-policies-and-spending-activities/ex-post-evaluation-mfa-operations-jordan_en

fram en slutrapport i september 2016. En ny operativ bedömning ska enligt planerna göras första kvartalet 2020 för att ta hänsyn till den senaste utvecklingen.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett nödinstrument som är avsett att användas i undantagsfall för att åtgärda allvarliga betalningsbalanssvårigheter i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är därför undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera snabbt i denna nödsituation som kräver snabba insatser.

Det makroekonomiska stödet kommer att lindra Jordaniens finansieringsbehov på kort sikt. Det ekonomiska anpassnings- och reformprogram som är knutet till stödet bygger på den jordanska regeringens femårsmatris för reformer och tillväxt och kommer att bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram och genomföra ambitiösa strukturreformer som kommer att öka tillväxten och förbättra sysselsättningsutsikterna. Det makroekonomiska stödet kommer dessutom att hjälpa mottagarlandet att göra den ekonomiska anpassning som krävs mindre hård och abrupt, jämfört med ett scenario utan externt finansiellt stöd. På så sätt kommer det att minska anpassningens sociala effekter och avvärja negativa effekter av den kris som landet för närvarande går igenom. Genom att erbjuda långfristig finansiering på mycket förmånliga villkor och stödja reformer kommer programmet för makroekonomiskt stöd att bidra till budgetanpassningen, förbättra Jordaniens skuldhållbarhet och skapa det offentligfinansiella utrymme som krävs för att upprätthålla de nödvändiga sociala utgifterna trots det ihållande ekonomiska och sociala tryck som är en följd av det svåra läget i regionen, bl.a. närvaron av omkring 1,3 miljoner syrier enligt de jordanska myndigheternas beräkningar (varav 660 330 var registrerade hos UNHCR i augusti 2019). Genom sina riktade politiska villkor bidrar det makroekonomiska stödet dessutom till att skapa förutsättningar för en mer balanserad, hållbar och inkluderande tillväxt med tillräcklig social trygghet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det planerade stödet skulle ges i form av lån och bör finansieras genom upplåning som kommissionen gör på EU:s vägnar. Budgetkostnaderna för stödet kommer att motsvara avsättningarna på 9 % av de utbetalda beloppen till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland från budgetrubrik 01 03 06 (Inbetalningar till garantifonden)5.

Om det antas att de två första utbetalningarna på totalt 300 miljoner EUR görs 2020 och den tredje utbetalningen på 200 miljoner EUR 2021, och i enlighet med reglerna för garantifondsmekanismen, kommer motsvarande avsättningar föras in i budgetarna för 2022 (27 miljoner EUR) och 2023 (18 miljoner EUR).

Kommissionen bedömer att budgetkonsekvenserna av det föreslagna makroekonomiska stödet till Jordanien är förenliga med kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram.

5Nästa fleråriga budgetram kommer att ha en ny budgetnomenklatur som ännu inte antagits. Avsättningarna ska därför göras från den budgetpost som ersätter 01.0306.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 500 miljoner EUR tillgängligt för Jordanien i form av medel- och långfristiga lån som ska bidra till att täcka landets resterande behov av extern finansiering under perioden 2020–2021. Stödet ska enligt planerna ges i tre delutbetalningar. Den första delutbetalningen planeras äga rum i juni 2020. Den andra och den tredje delutbetalningen kan verkställas fjärde kvartalet 2020 och andra kvartalet 2021, förutsatt att de politiska åtgärder som är knutna till varje delutbetalning har genomförts i tid.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter i enlighet med budgetförordningen är tillämpliga.

Kommissionen och de jordanska myndigheterna ska i ett samförståndsavtal komma överens om strukturreformsåtgärder i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat om tidpunkt och turordning. Utbetalningarna ska dessutom, vilket normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, vara villkorade av att utvärderingarna inom ramen för IMF:s program är tillfredsställande och att Jordanien fortsätter att få IMF-stöd.

Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle vara tillgängligt under två och ett halvt år från och med den första dagen efter det att samförståndsavtalet träder i kraft.

Kommissionen ska årligen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året. Kommissionen ska vidare bedöma uppnåendet av målen med stödet, bl.a. genom en efterhandsutvärdering som kommissionen ska överlämna till Europaparlamentet och rådet senast två år efter utgången av den period under vilken stödet är tillgängligt.

Texten i detta förslag överensstämmer med texten i tidigare beslut om makroekonomiskt stöd som Europaparlamentet och rådet har godkänt de senaste åren.

2019/0192 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Hashemitiska konungariket Jordanien (nedan kallat Jordanien) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP). Jordanien undertecknade ett associeringsavtal med unionen den 24 november 1997, vilket trädde i kraft den 1 maj 2002. Unionen och Jordanien har inom ramen för det avtalet gradvis skapat ett frihandelsområde under en övergångsperiod på 12 år. Dessutom trädde ett avtal om ytterligare liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i kraft 2007. År 2010 ingicks ett partnerskap om avancerad status mellan EU och Jordanien som innebär utvidgade samarbetsområden. Ett protokoll om tvistlösningsmekanismer för handeln mellan EU och Jordanien som paraferades i december 2009 trädde i kraft den 1 juli 2011. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har vidareutvecklats i associeringsavtalet, i prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien och i den gemensamma stödramen som antagits för perioden 2017–2020.

(2)Jordanien har sedan 2011 inlett en rad politiska reformer för att stärka den parlamentariska demokratin och rättsstatsprincipen. En författningsdomstol och en oberoende valkommission har inrättats och ett antal viktiga lagar, däribland vallagen och lagen om politiska partier samt även lagar om decentralisering och kommuner, har antagits av Jordaniens parlament. Förbättringar av lagstiftningen som gäller domstolars oberoende och kvinnors rättigheter har antagits.

(3)Den jordanska ekonomin har drabbats hårt av de långvariga konflikterna i framför allt grannländerna Irak och Syrien. De regionala oroligheterna har slagit hårt mot intäkterna från utlandet och lett till ansträngda offentliga finanser. Turism och utländska direktinvesteringar har påverkats negativt, medan handelsvägar under långa perioder varit blockerade Leveranserna av naturgas från Egypten avbröts under flera år, vilket tvingade landet att köpa energi till högre priser från andra källor. Därtill kommer att den jordanska ekonomin har påverkats av den kraftiga flyktingströmmen från Syrien, något som har ökat trycket på landets offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur.

(4)I augusti 2016 enades de jordanska myndigheterna och IMF om ett andra ekonomiskt anpassningsprogram med en treårig utvidgad lånemöjlighet (EFF) värd 723 miljoner

USD, som följde på det treåriga stand-by-avtal värt 2 miljarder USD som löpte från 2012 till 2015. I maj 2019 förlängdes EFF-programmet till mars 2020.

(5)I december 2016 antog6 unionen, som svar på Jordaniens begäran i mars 2016 och sedan det första programmet för makroekonomiskt stöd värt 180 miljoner EUR som infördes 2015 hade avslutats, ett andra program för makroekonomiskt stöd värt 200 miljoner EUR i form av lån. Det andra programmet för makroekonomiskt stöd var en följd av det åtagande som gjordes vid konferensen i London den 4 februari 2016 på temat stöd till Syrien och regionen, då unionen utlovade 2,39 miljarder EUR under åren 2016–2017 i ekonomiskt stöd till de länder som drabbats hårdast av flyktingkrisen, däribland Jordanien. Det samförståndsavtal som fastställer de politiska villkoren för det andra programmet för makroekonomiskt stöd trädde i kraft den 19 september 2017. Den första delutbetalningen från det andra programmet för makroekonomiskt stöd verkställdes den 17 oktober 2017 och den andra den 21 juni 2019 sedan överenskomna politiska åtgärder genomförts.

(6)Beslutet om det andra programmet för makroekonomiskt stöd, som antogs av medlagstiftarna i december 2016, innehöll ett gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i vilket kommissionen, med tanke på Jordaniens offentligfinansiella utmaningar och extraordinära omständigheter som mottagarland för ett stort antal syrier (enligt jordanska myndigheter 1,3 miljoner), åtog sig att om lämpligt lägga fram ett nytt förslag om förlängning och ökning av det makroekonomiska stödet när det andra programmet har avslutats och förutsatt att de sedvanliga förhandsvillkoren för denna typ av stöd uppfylls, däribland att kommissionen gör en uppdaterad bedömning av Jordaniens behov av extern finansiering.

(7)Under åren 2017–2019 fortsatte den jordanska ekonomin att tyngas ned av den utdragna instabiliteten i regionen, dess starka exponering mot fluktuerande oljepriser och de högre upplåningskostnaderna för tillväxtländer globalt. Detta ledde till att den ekonomiska tillväxten återigen avtog, samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt, skatteintäkterna sjönk och det uppstod nya behov av budgetfinansiering och extern finansiering.

(8)I detta besvärliga läge uttryckte unionen och världssamfundet vid flera tillfällen sin vilja att stödja Jordanien, i synnerhet under Brysselkonferensen om stöd till Syriens framtid i april 2017, vid mötet i associeringsrådet EU–Jordanien i juli 2017 och under Bryssel II-konferensen om stöd till Syriens framtid i april 2018. Vid

”Londoninitiativets” konferens i februari 2019 och Bryssel III-konferensen i mars 2019 upprepade det internationella och regionala givarsamfundet, däribland EU, än en gång att man skulle stödja Jordaniens ansträngningar att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och förbättra tillväxtutsikterna.

(9)Sedan den syriska krisen inleddes 2011 har unionen bistått Jordanien med mer än 2,1 miljarder EUR genom olika instrument (bl.a. 380 miljoner EUR i de två ovannämnda programmen för makroekonomiskt stöd) för att hjälpa landet att upprätthålla ekonomisk stabilitet, fortsätta de politiska och ekonomiska reformerna och hantera sina humanitära, utvecklings- och säkerhetsrelaterade behov. Därutöver har Europeiska investeringsbanken anslagit omkring 486 miljoner EUR i projektlån till Jordanien.

6Europaparlamentets och rådets beslut nr 2371/2016/EU av den 14 december 2016 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 352, 23.12.2016, s. 18).

(10)I juli 2019 begärde Jordanien ytterligare makroekonomiskt stöd från unionen på grund av den fortsatt besvärliga ekonomiska omständigheter och utsikter.

(11)Sedan granskningen av det andra IMF-programmet avslutats den 6 maj 2019 har IMF och Jordanien inlett samtal om ett nytt IMF-program för tiden efter mars 2020, då arrangemanget med den utvidgade lånemöjligheten förväntas ha avslutats.

(12)Eftersom Jordanien är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det anses vara berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(13)Unionens makroekonomiska bistånd bör vara ett extraordinärt finansieringsinstrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att tillgodose stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(14)Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande finansieringsbehov i Jordaniens betalningsbalans, trots stödet från IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stödet från unionen till Jordanien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Jordaniens begäran om att unionen ska stödja en stabilisering av landets ekonomi, i samverkan med IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien skulle stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(15)Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Jordanien och därigenom dess ekonomiska och sociala utveckling.

(16)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en heltäckande kvantitativ bedömning av Jordaniens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt med hjälp av sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör komplettera IMF:s och Världsbankens program och stöd. Vid fastställandet av storleken på stödet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Jordanien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(17)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna, målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(18)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Jordanien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela genomförandet av det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(19)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Jordaniens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(20)Ett förhandsvillkor för unionens makroekonomiska stöd bör vara att Jordanien respekterar faktiska demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt

flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom vara att stärka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i de offentliga finansförvaltningssystemen i Jordanien och att främja strukturreformer som syftar till att främja en hållbar och inkluderande tillväxt, sysselsättningsskapande och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(21)För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas på ett effektivt sätt bör Jordanien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska utföra kontroller och revisionsrätten genomföra revisioner.

(22)Europaparlamentets och rådets befogenheter (i egenskap av budgetmyndighet) påverkas inte av att det makroekonomiska stödet utbetalas.

(23)De avsättningar som krävs för unionens makroekonomiska stöd bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(24)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(25)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör

kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20117.

(26)Unionens makroekonomiska stöd bör ges på ekonomiskpolitiska villkor som fastställs i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om sådana villkor med de jordanska myndigheterna under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i densamma. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Jordanien bör granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och för att minska, tillfälligt avbryta eller helt dra in stödet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 500 miljoner EUR (nedan kallat unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Jordanien för att stödja landets ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Stödet ska

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

bidra till att täcka Jordaniens betalningsbalansbehov såsom de fastställs i IMF- programmet.

2.Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien ska i sin helhet ges i form av lån. Kommissionen ska ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller av finansinstitut och låna dem vidare till Jordanien. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

3.Kommissionen ska betala ut det makroekonomiska stödet i enlighet med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan Internationella valutafonden (IMF) och Jordanien och de grundläggande principer och mål gällande ekonomiska reformer som fastställs i associeringsavtalet mellan EU och Jordanien.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningarna av stödet, och utan dröjsmål överlämna relevanta dokument till dessa institutioner.

4.Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under två och ett halvt år från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.Om Jordaniens finansieringsbehov minskar avsevärt under perioden för utbetalning av unionens makroekonomiska stöd jämfört med de ursprungliga prognoserna ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska de medel som görs tillgängliga inom ramen för stödet, tillfälligt skjuta upp stödet eller avbryta stödet helt.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för unionens makroekonomiska stöd ska vara att Jordanien respekterar faktiska demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under hela den makroekonomiska stödinsatsen.

3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU8.

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de jordanska myndigheterna om vilka tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och som ska fastställas i ett samförståndsavtal (nedan kallat samförståndsavtalet) som ska innehålla en tidsram för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal

8Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Jordanien genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i de offentliga finansförvaltningssystemen i Jordanien, däribland systemen för användning av unionens makroekonomiska stöd. Framstegen när det gäller ömsesidigt öppnande av marknader, utveckling av en regelstyrd och rättvis handel och andra prioriteringar i unionens utrikespolitik ska också vederbörligen beaktas vid utformningen av de politiska åtgärderna. Framstegen mot dessa mål ska regelbundet övervakas av kommissionen.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med de jordanska myndigheterna.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, inbegripet att Jordaniens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Detta ska göras i nära samarbete med IMF och Världsbanken samt, vid behov, med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Under förutsättning att de villkor som avses i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt i tre delutbetalningar. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2. Avsättningar för unionens makroekonomiska stöd ska om nödvändigt göras

i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/20099.

3.Kommissionen ska besluta om verkställande av delutbetalningarna under förutsättning att samtliga följande villkor har uppfyllts:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram med kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder som stöds av ett icke krisförebyggande kreditarrangemang med IMF.

(c)Ett tillfredsställande genomförande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

Den andra delutbetalningen ska i princip inte verkställas förrän minst tre månader efter den första delutbetalningen. Den tredje delutbetalningen ska i princip inte verkställas förrän minst tre månader efter den andra delutbetalningen.

4.Om de villkor som avses i punkt 3 första stycket inte uppfylls ska kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. I dessa fall ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om skälen för det tillfälliga uppskjutandet eller inställandet av utbetalningen.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Jordaniens centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till Jordaniens finansministerium som slutlig mottagare.

9Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

Artikel 5

1.De upplånings- och utlåningstransaktioner som avser unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med samma valutadag och får inte utsätta unionen för löptidstransformering eller valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker.

2.Om omständigheterna så medger, och på Jordaniens begäran, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lånevillkoren inkluderar en klausul om förtida återbetalning och att det finns en motsvarande klausul för i villkoren för upplåningstransaktionerna.

3.Om omständigheterna medger en förbättring av räntan på lånet, och på Jordaniens begäran, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för den berörda upplåningen eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

Jordanien ska bära unionens alla kostnader som har samband med upp- och utlåningstransaktionerna enligt detta beslut.

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/201810.

Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

Det låneavtal som avses i artikel 3.3 ska innehålla följande bestämmelser:

(a)Bestämmelser säkerställer att Jordanien regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt och vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt, vid behov, vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som utbetalats enligt detta beslut och som har förskingrats.

(b)Bestämmelser som säkerställer skyddet av EU:s finansiella intressen, i synnerhet bestämmelser om särskilda åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens

makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9511, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9612 och

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201313. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska därför få uttrycklig befogenhet att genomföra utredningar, i synnerhet kontroller och inspektioner på plats samt it-forensik och intervjuer.

(c)Bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen (Olaf), eller dess företrädare, rätt att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats.

(d)Bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner under och efter den period då unionens makroekonomiska stöd är tillgängligt, inbegripet genom granskning av dokument och revisioner på plats i form av exempelvis operativa bedömningar.

(e)Bestämmelser som garanterar att unionen har rätt till återbetalning av lånet i förtid, i det fall det konstaterats att Jordanien, i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd, har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

(f)Bestämmelser som säkerställer att alla unionens kostnader i samband med det ekonomiska stödet ska bäras av Jordanien.

4.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Jordaniens finansiella system, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. Rapporten ska

(a)granska framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

(b)bedöma Jordaniens ekonomiska situation och framtidsutsikter, samt vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1,

(c)visa sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet,

Jordaniens aktuella ekonomiska och offentligfinansiella utveckling och

13Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

kommissionens beslut att verkställa delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet, med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det varit och i vilken grad det bidragit till syftena med stödet.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1,1. Förslagets eller initiativets titel

1,2. Berörda politikområden

1,3. Typ av förslag eller initiativ

1,4. Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1,5. Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1,6. Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1,7. Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2,1. Regler om uppföljning och rapportering

2,2. Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2,3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3,1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3,2. Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3,3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

1.2.Berörda politikområden


Politikområde:		Ekonomiska och finansiella frågor
Aktivitet:	Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

”En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar Att öka välståndet i länder utanför EU”

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

”Att öka välståndet i länder utanför EU”

Området för verksamhet som berör GD Ekonomi och finans avser följande:

(a)Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd. och

(b)Stöd till utvidgningsprocessen, genomförandet av EU:s grannskapspolitik och EU:s prioriteringar i andra tredjeländer genom genomförande av ekonomisk analys och tillhandahållande av politisk bedömning och rådgivning.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Det föreslagna stödet består av ett EU-lån på högst 500 miljoner EUR till Jordanien som syftar till att bidra till en mer hållbar betalningsbalanssituation. Stödet, som ska ges i tre delutbetalningar, bör hjälpa landet att komma till rätta med sin besvärliga ekonomiska situation och betalningsbalanssituation. Det kommer också att främja strukturreformer som syftar till att öka den hållbara ekonomiska tillväxten och förbättra den offentliga finansförvaltningen. Genom att erbjuda långfristig finansiering på mycket förmånliga villkor kommer programmet för makroekonomiskt stöd även att förbättra Jordaniens skuldhållbarhet och samtidigt hjälpa landet att upprätthålla nödvändiga sociala utgifter i ett läge där det står under ihållande ekonomiskt och socialt tryck på grund av den besvärliga regionala situationen, bl.a. närvaron av ett stort antal syrier (enligt den jordanska regeringens beräkningar 1,3 miljoner, varav 660 330 hade registrerats av UNHCR den 4 augusti 2019). Programmet för makroekonomiskt stöd visar EU:s solidaritet med och förtroende för Jordanien, samt Jordaniens geopolitiska betydelse för EU mot bakgrund av den syriska krisen.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Myndigheterna ska regelbundet rapportera om ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionens avdelningar samt lämna en omfattande rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren innan delutbetalningarna verkställs.

Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att övervaka den offentliga

finansförvaltningen efter den operativa bedömning av Jordaniens ekonomiadministrativa processer som ska göras första kvartalet 2020. EU:s delegation i Jordanien kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionen kommer även i fortsättningen stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken för att dra nytta av dessa institutioners lärdomar till följd av deras pågående arbete i Jordanien.

Enligt det föreslagna beslutet ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Stödet ska utbetalas förutsatt att politiska förhandsvillkor uppfylls och tillfredsställande framsteg görs i genomförandet av det finansiella arrangemanget mellan Jordanien och IMF. Dessutom ska kommissionen och de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal komma överens om särskilda politiska villkor.

Stödet ska enligt planerna ges i tre delutbetalningar. Den första delutbetalningen planeras äga rum i juni 2020. Den andra och den tredje delutbetalningen kan verkställas fjärde kvartalet 2020 och andra kvartalet 2021, förutsatt att de politiska åtgärder som är knutna till varje delutbetalning har genomförts i tid.

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Det föreslagna programmet för makroekonomiskt stöd till Jordanien avspeglar landets strategiska betydelse för EU och är helt i linje med målen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP). Programmet för makroekonomiskt stöd är ett policybaserat instrument som syftar till att lindra behov av extern finansiering på kort och medellång sikt. Som en del av EU:s samlade stödpaket skulle det bidra till att stödja unionens mål om ekonomisk stabilitet, ekonomisk utveckling och motståndskraft i Jordanien och i det sydeuropeiska grannskapet överhuvudtaget.

Programmet för makroekonomiskt stöd visar EU:s solidaritet med och förtroende för Jordanien, samt Jordaniens geopolitiska betydelse för EU mot bakgrund av den syriska krisen. Detta ligger helt i linje med de löften som EU vid upprepade tillfällen har gjort i förhållande till Jordanien de senaste åren, bl.a. vid Londoninitiativets konferens i februari 2019 och Bryssel III-konferens i mars 2019.

Genom att stötta de jordanska myndigheterna i deras ansträngningar att skapa en stabil makroekonomisk ram och genomföra ambitiösa strukturreformer ökar den föreslagna insatsen mervärdet av EU:s samlade engagemang i Jordanien och gör andra former av EU-stöd till landet mer effektiva, däribland budgetstödinsatser och gåvobistånd som ges via externa finansieringsinstrument inom den nuvarande fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

Förutom det makroekonomiska stödets ekonomiska effekter kommer det föreslagna programmet att stärka regeringens reformvilja och ytterligare främja den strävan att skapa närmare förbindelser med EU som framgick av det associeringsavtal som trädde i kraft i maj 2002 och de partnerskapsprioriteringar som har varit i kraft sedan 2016. Detta kommer bland annat att säkerställas genom att lämpliga villkor knyts till utbetalningen av stödet. I ett större sammanhang kommer programmet att signalera för andra länder i regionen att EU är redo att stödja länder som slår in på en tydlig bana mot ekonomiska reformer.

Det föreslagna makroekonomiska stödet är också en väsentlig del av det samlade internationella stödet till Jordanien och kommer att vara ett fortsatt komplement till stödet från andra multilaterala och bilaterala givare. Genom att komplettera stödet från de internationella finansiella institutionerna och andra givare kommer EU:s makroekonomiska stöd att bidra till att göra det ekonomiska stöd som det internationella givarsamfundet enats om mer effektivt. Genom att erbjuda långfristig finansiering på mycket förmånliga villkor, som regel mer generösa än andra multilaterala eller bilaterala biståndsgivares, kommer det makroekonomiska stödet att förbättra Jordaniens skuldhållbarhet och samtidigt hjälpa landet att upprätthålla nödvändiga sociala utgifter trots det ihållande ekonomiska och sociala trycket som är en följd av det besvärliga läget i regionen. Villkoren för det makroekonomiska stödet kommer även att bidra till en hållbar betalningsbalans och budgetställning, öka tillväxten, främja integration och regelkonvergens med EU samt stärka den offentliga finansförvaltningen.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Sedan 2004 har det gjorts sammanlagt arton efterhandsutvärderingar av makroekonomiska stödinsatser. Slutsatsen i dessa utvärderingar är att makroekonomiskt stöd verkligen bidrar – om än ibland i ringa grad och indirekt – till att man lyckas förbättra hållbarheten i betalningsbalansen och den makroekonomiska stabiliteten och få till stånd strukturreformer i mottagarlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på mottagarlandets betalningsbalans och bidrog till att lätta på budgetrestriktionerna. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

En oberoende utvärdering granskade 2017 mervärdet, effekterna, utformningen och genomförandet av det tidigare makroekonomiska stödet till Jordanien (det första programmet för makroekonomiskt stöd värt totalt 180 miljoner EUR som utbetalades 2015) och fann att det varit relevant, verkningsfullt och genomförts på ett effektivt sätt. De viktigaste slutsatserna av utvärderingen är att det makroekonomiska stödet hade en positiv inverkan på Jordaniens ekonomi och hjälpte landet att stabilisera sin externa position och bidrog till reformarbetet. På grund av de mycket gynnsamma finansieringsvillkor bidrog det makroekonomiska stödet också till Jordaniens skuldhållbarhet och möjliggjorde en mer gradvis konsolidering av de offentliga finanserna, som annars kunde ha fått allvarliga negativa sociala konsekvenser (t.ex. ytterligare nedskärningar av de offentliga utgifterna).

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

I samband med halvtidsutvärderingen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 höjdes det makroekonomiska stödets årliga tak för utlåning till 2 000 miljoner EUR. Detta belopp är tillräckligt för att täcka såväl denna insats som andra makroekonomiska stödinsatser som håller på att genomföras.

Eventuella synergieffekter med andra EU-instrument:

EU är en av Jordaniens största biståndsgivare och stödjer landets ekonomiska, strukturella och institutionella reformer, men även civilsamhället. Det makroekonomiska stödet kompletterar i detta sammanhang EU:s andra externa insatser eller instrument till stöd för Jordanien. De politiska åtgärder som är förbundna med det makroekonomiska stödet omfattar utvalda bestämmelser i associeringsavtalet och prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien. Det är också anpassat till den gemensamma stödram som fastställde fokusområden för det bilaterala biståndet under det europeiska grannskapsinstrumentet för 2014–2020.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU- instrument skulle vara att bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bl.a. genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt en lämplig ram för strukturreformer. Det makroekonomiska stödet är inte ett regelbundet ekonomiskt stöd utan ska upphöra så snart landets externa finansiella situation är på hållbar kurs igen.

Det makroekonomiska stödet skulle även vara ett komplement till de insatser som planeras av världssamfundet, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF och Världsbanken.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Det makroekonomiska stödet ökar EU-budgetens effektivitet genom att ges i form av lån – tack vare hävstångseffekten – och är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Kommissionen har befogenhet att på både Europeiska unionens och Euratoms vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaden med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare EU/Euratoms höga kreditvärdighet (AAA enligt Fitch, Moody’s och DBRS, AA enligt S&P, samtligt med stabila framtidsutsikter) och sedan låna dem vidare till kvalificerade låntagare inom ramen för utlåningen via EFSM, betalningsbalansstödet, makroekonomiskt stöd och Euratomprojekt. In- och utlåning genomförs som en s. k. back-to-back-transaktion, vilket säkerställer att EU:s budget inte exponeras för några ränte- eller valutarisker. Målet att låna upp medel till bästa tillgängliga ränta för upp- och utlåning har uppnåtts eftersom räntorna ligger i linje med jämförbara institut (EIB, EFSM och ESM), vilket bekräftades av Europeiska revisionsrätten 2016.

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet begränsad varaktighet

–Ska gälla i 2,5 år från och med ikraftträdandet av samförståndsavtalet, såsom anges i artikel 1.4 i beslutet

–Budgetkonsekvenser från och med 2020 till och med 2023 för åtagandebemyndiganden och från och med 2020 till och med 2023 för betalningsbemyndiganden.

1.7.Planerad metod för genomförandet14

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

14Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Detta stöd är makroekonomiskt och utformat i överensstämmelse med det IMF- stödda ekonomiska programmet. Kommissionens övervakning ska ta hänsyn till framstegen i genomförandet av IMF-arrangemanget och de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal (se också punkt 1.4.4), samt tidsmässigt anpassas till antalet delutbetalningar.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Utbetalningarna av det makroekonomiska stödet är villkorade av att granskningar visar på tillfredsställande resultat och knutet till uppfyllandet av villkoren för varje insats. Tillämpningen av villkoren övervakas noggrant av kommissionen i nära samarbete med unionens delegationer.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker som identifierats

Det finns risker för det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med dess förvaltning, hur det genomförs och den politiska situationen.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet kan användas på ett orättmätigt sätt. Eftersom det makroekonomiska stödet inte ges för specifika utgifter som Jordanien har (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på centralbankens och finansministeriets

förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

En andra risk hänger samman med möjligheten att Jordanien inte fullgör sina ekonomiska åtaganden gentemot EU i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet i form av lån (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket till exempel skulle kunna ske om landets betalningsbalans och finansiella ställning försämrades kraftigt.

En annan central risk för insatsen är den regionala geopolitiska situationen, särskilt konflikten i Syrien, som avskräcker privata kapitalflöden och har hindrat handeln med grannländer som Syrien och Irak. En försämring av regionens geopolitiska situation kan ha en negativ inverkan på Jordaniens makroekonomiska stabilitet, påverka IMF-programmets resultat och utbetalningen och/eller återbetalningen av det föreslagna makroekonomiska stödet. Vi bör vidare påpeka att Jordanien fortfarande är exponerat för potentiella oljestörningar eftersom det är starkt beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Den jordanska dinaren är knuten till US- dollarn, varför de högre amerikanska räntorna leder till högre kostnader för extern upplåning. Jordaniens beroende av utländskt bistånd har slutligen ökat. Även om

världssamfundet har utlovat stöd till Jordanien måste landet fortfarande locka betydande mängder utländskt bistånd för att täcka sina finansieringsbehov de närmaste åren.

Inom landet har de största riskerna att göra med invånarnas missnöje med den allt sämre ekonomiska situationen och stigande arbetslösheten. Detta kan leda till att man inte genomför tillräckliga reformer eller till civila oroligheter, vilket skedde i samband med regeringsskiftet i mitten av 2018, och därmed försvåra genomförandet av det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat genom att påverka framstegen i genomförandet av IMF-programmet.

Planerade kontrollmetoder

Det makroekonomiska stödet kan verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

På förhand: Kommissionens bedömning av mottagarländernas förvaltnings- och kontrollsystem. för varje mottagarland gör kommissionen, med hjälp av konsulter, en operativ förhandsbedömning av de ekonomiadministrativa processerna och kontrollmiljön. Centralbankens och finansministeriets redovisningsförfaranden, åtskillnad mellan funktioner och interna/externa revision görs för att säkerställ en rimlig nivå av sund ekonomisk förvaltning. Eventuella brister som upptäcks omvandlas till villkor som måste uppfyllas innan stödet betalas ut. Vid behov införs även särskilda arrangemang för utbetalningarna (t.ex. öronmärkta konton).

Under genomförandet: Kommissionens kontroller av mottagarlandets regelbundna redovisningar. Utbetalning förutsätter 1) att GD ECFIN:s personal, i nära samarbete med EU:s delegationer och externa intressenter som IMF, har övervakat uppfyllandet av överenskomna villkor, och 2) det normala kontrollförfarande som föreskrivs i den ekonomiadministrativa process (modell 2) som används inom GD ECFIN, bl.a. den finansiella enhetens kontroll av att ovannämnda villkor för utbetalning av stödet är uppfyllda. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrott eller inställande av betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan ske vid behov (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med mottagarländerna.

Befintliga kontrollsystem, t.ex. de operativa förhandsbedömningarna och efterhandsutvärderingarna, säkerställde en effektiv felprocent när det gäller utbetalningarna av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

För att minska riskerna för bedräglig användning har flera åtgärder vidtagits och kommer att vidtas.

Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Vidare kommer stödet att bli föremål för ett antal specifika villkor, bland annat i fråga om den offentliga finansförvaltningen. Avsikten med detta är att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos Jordaniens centralbank.

I enlighet med budgetförordningens krav kommer kommissionens avdelningar dessutom att göra en operativ bedömning av Jordaniens ekonomiadministrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, däribland makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Utvärderingen kommer att omfatta bland annat upprättande och genomförande av budget, intern och extern revision, offentlig upphandling, likviditets- och skuldförvaltning, samt centralbankens oberoende. Den operativa bedömningen är planerad till första kvartalet 2020. EU:s beskickning i Amman kommer dessutom noga följa utvecklingen på detta område. Kommissionen använder även budgetstödåtgärder för att hjälpa de jordanska myndigheterna att förbättra sina system för förvaltning av de offentliga finanserna, och dessa insatser får starkt stöd från andra givare.

Det makroekonomiska stödet kan slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

∙Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
Rubrik i		anslag
den
den				från
fleråriga	Nummer	Diff./Ick	från Efta-	från		från	enligt artikel
budget-			från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budget-			16	kandidat-		tredje-	21.2 a i budget-
		e-diff15.	länder	17		tredje-	21.2 a i budget-
ramen		e-diff15.		länder		länder	förordningen

4	01 03 02	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
4	Makroekonomiskt stöd	Diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	Makroekonomiskt stöd

4	01 03 06	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
4	Inbetalningar till garantifonden	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	Inbetalningar till garantifonden

01 03 06 – Enligt kommissionens förslag ska medel avsättas till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland i enlighet med förordningen om garantifonden18 med anslag från budgetrubrik 01 03 06 (”Inbetalningar till garantifonden”) motsvarande 9 % av de totala utestående beloppen. Avsättningen beräknas i början av år ”n” som differensen mellan målbeloppet och värdet av fondens nettotillgångar vid slutet av år ”n-1”. Denna avsättning förs in år ”n” i den preliminära budgeten för ”n+1” och inbetalas i sin helhet i början av år ”n+1” från ”Inbetalningar till Garantifonden” (budgetrubrik 01 03 06). Därmed kommer 9 % av det utbetalda beloppet att räknas in i målbeloppet i slutet av år ”n-1” vid beräkningen av inbetalningen till fonden.

OBS! Nästa fleråriga budgetram kommer att ha en ny budgetnomenklatur som ännu inte antagits. Fr.o.m. 2020 kommer budgetkonsekvenserna alltså beröra nya budgetrubriker.

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

–  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

													Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		Rubrik i den fleråriga				4		EU som global partner
		budgetramen				4		EU som global partner
		budgetramen


	GD: Ekonomi och finans						2019		2020	2021	2022	2023	TOTALT

 19Driftsanslag
Budgetrubrik		01 03 06 Inbetalningar	till	Åtaganden		(1)					27	18	45

												18
garantifonden				Betalningar		(2)					27	18	45

Budgetrubrik 01 03 02 Makroekonomiskt stöd				Åtaganden		(3)			0,07			0,15	0,22
(operativ		bedömning	och	Betalningar		(4)			0,07			0,15	0,22
efterhandsutvärdering)												0,15



Anslag av		administrativ natur som		Åtaganden	=
finansieras		genom ramanslagen	för	Åtaganden	=	(5)							-
finansieras		genom ramanslagen	för	Betalningar		(5)							-
särskilda program20				Betalningar
särskilda program20

		TOTALA anslag		Åtaganden		=1+3			0,07		27	18,15	45,22
		TOTALA anslag		Åtaganden		=1+3			0,07		27		45,22
		inom RUBRIK 4
		inom RUBRIK 4		Betalningar					0,07		27	18,15	45,22
	i den fleråriga budgetramen					=2+4						18,15
	i den fleråriga budgetramen					=2+4

19Enligt den officiella kontoplanen. Fr.o.m. 2021 kommer budgetkonsekvenserna beröra nya budgetposter i nästa fleråriga budgetram.

20Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Rubrik i den fleråriga		5			”Administrativa utgifter”
	budgetramen		5			”Administrativa utgifter”
	budgetramen

											Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				2019			2020	2021	2022	2023	TOTALT

	GD: Ekonomi och finans

Personalresurser				0,030			0,064	0,038	0,002	0,023	0,157
	Övriga administrativa utgifter			0,010			0,020	0,010			0,040

	TOTALT GD ECFIN	Anslag		0,040			0,084	0,048	0,002	0,023	0,197
	TOTALT GD ECFIN	Anslag		0,040			0,084	0,048	0,002		0,197

	TOTALA anslag									0,023
	TOTALA anslag	(summa åtaganden =
	för RUBRIK 5	(summa åtaganden =		0,040			0,084	0,048	0,002		0,197
	för RUBRIK 5	summa betalningar)		0,040			0,084	0,048	0,002		0,197
	i den fleråriga budgetramen	summa betalningar)
	i den fleråriga budgetramen

											Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

					2019		2020	2021	2022	2023	TOTALT

	TOTALA anslag	Åtaganden			0,040		0,154	0,048	27,002	18,173	45,417
	för RUBRIKERNA 1–5
	för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar			0,040		0,154	0,048	27,002	18,173	45,417
	i den fleråriga budgetramen									18,173
	i den fleråriga budgetramen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

					Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och	År	År	År	År	År	TOTALT
output	2019	2020	2021	2022	2023	TOTALT
output	2019	2020	2021	2022	2023

				OUTPUT


		Typ21	Genom-
		Typ21	snittliga	Nej	Kos		Nej		Kostn.	Nej	Kostn.		Nej			Kostn.		Nej		Kostn.		Totalt		Total
			kost-	Nej	tn.		Nej			Nej			Nej					Nej				antal		kostnad


			nader

SPECIFIKT MÅL nr 122…
- Output		Operativ				1		0,070													1		0,070
		bedömning

- Output		Inbetalning										2		27			1		18		3		45
		ar till
		garanti-
		fonden

- Output		Efterhands															1		0,150		1		0,150
		-
		utvärderin
Delsumma för specifikt mål nr 1						1		0,070				2			27		2		18,150		5		45,22

	TOTALT					1		0,070				2			27		2		18,150		5		45,22

21Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

22Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År	År	År	År	År	TOTALT
	2019	2020	2021	2022	2023	TOTALT
	2019	2020	2021	2022	2023


RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	0,030	0,064	0,038	0,002	0,023	0,157

Övriga administrativa	0,010	0,020	0,010			0,040
utgifter	0,010	0,020	0,010			0,040
utgifter

Delsumma RUBRIK 5					0,023
i den fleråriga	0,040	0,084	0,048	0,002		0,197
budgetramen


Utanför RUBRIK 523
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa
utgifter

Subtotal
Utanför RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	0,040	0,084	0,048	0,002	0,023	0,197
TOTALT	0,040	0,084	0,048	0,002		0,197

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

23Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

∙
				År	År	År 2021	År 2022	År 2023
				2019	2020	År 2021	År 2022	År 2023
				2019	2020

	Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

	XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i			0,10	0,25	0,15	0,01	0,01
	medlemsstaterna)			0,10	0,25	0,15	0,01	0,01
	medlemsstaterna)

	XX 01 01 02 (vid delegationer)

	XX 01 05 01/11/21 (indirekta forskningsåtgärder)

	10 01 05 01/11 (direkta forskningsåtgärder)

	Extern personal (i heltidsekvivalenter)24
	XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier			0,20	0,35	0,20	0,01	0,01
	finansierade genom ramanslaget)			0,20	0,35	0,20	0,01	0,01
	finansierade genom ramanslaget)

	XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter,
	vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

	XX 01 04 yy 25	∙	- vid huvudkontoret
	XX 01 04 yy 25	∙

		∙	- vid delegationer

	XX 01 05 02/12/22 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier
	som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

	10 01 05 02/12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som
	arbetar med direkta forskningsåtgärder)

	Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT				0,30	0,60	0,35	0,02	0,20

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän	och tillfälligt	Direktör direktorat D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och
anställda		Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet,
		förhandla fram samförståndsavtalet med mottagarlandets myndigheter, granska
		rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla
		villkoren.
		Enhetschef/vice enhetschef direktorat D: Bistå direktören med att förvalta åtgärden,
		samarbeta med rådet och Europaparlamentet inför antagandet av beslutet och
		godkännandet av samförståndsavtalet, förhandla fram samförståndsavtalet
		(tillsammans med direktorat L) och låneavtalet med mottagarlandets myndigheter,

[I denna fotnot förklaras vissa inte används i den svenska versionen].

Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

granska rapporter och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren.

Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd (direktorat D): Förbereda beslutet och samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen.

Direktorat L (enheterna L 1, L 2 och L 3 under överinseende av direktören): Förbereda låneavtalet, förhandla fram det med mottagarlandets myndigheter och få det godkänt av ansvariga kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(-er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till mottagarlandet. Genomföra de administrativa tjänster som avser uppföljning av återbetalning av lån. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet:

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.