Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EU-dokument COM(2019) 125)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.3.2019

COM(2019) 125 final

2019/0070 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en

civilskyddsmekanism för unionen

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Artikel 19 i beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen1 (nedan kallad civilskyddsmekanismen) och de därmed sammanhängande bestämmelserna handlar om den finansieringsram som finns tillgänglig till stöd för civilskyddet inom ramen för den gällande fleråriga budgetramen (2014–2020). Med tanke på att den gällande fleråriga budgetramen snart löper ut bör dessa bestämmelser ändras för att garantera att det finns en fortsatt finansiering av civilskyddsmekanismen.

Ändringen avser uteslutande budgetbestämmelserna i beslut nr 1313/2013/EU och innebär ingen ändring i sak. Den föreslagna ändringen ligger i linje med kommissionens förslag till en flerårig budgetram för perioden 2021–2027 av den 2 maj 20182. Det belopp som anges i detta förslag ligger dessutom på en nivå som motsvarar den ambitionsnivå som kommissionen anger i sitt förslag till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU- förslaget)3.

I detta förslag föreskrivs ett ikraftträdande från och med den 1 januari 2021 och det är anpassat till en union med 27 medlemsstater, i linje med Förenade kungarikets avsikt att utträda ur EU och Euratom.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Genom detta förslag tillhandahålls de budgetmedel som behövs för att finansiera en förstärkt civilskyddsmekanism. Denna mekanism bidrar till det övergripande målet att verka för ”ett Europa som skyddar”, vilket fastställts av kommissionen i dess meddelande om den fleråriga budgetramen för 2021–20274.

I det nya förslaget har all finansiering avseende civilskydd inordnats under en och samma rubrik (rubrik 5 ”Säkerhet och försvar”) tillsammans med andra skyddsrelaterade program. Denna rubrik omfattar både de inre och de yttre aspekterna av civilskyddet.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Tack vare den föreslagna ändringen tillhandahålls de medel som behövs för att skapa synergieffekter och förstärka de kopplingar som redan finns mellan civilskyddsmekanismen och unionens politik inom andra områden.

Denna ändring garanterar att civilskyddsmekanismen bidrar till att förstärka EU:s kapacitet vad gäller katastrofriskhantering (från förebyggande av katastrofer till beredskap inför, insatser vid och återhämtning efter katastrofer).

1Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

2COM(2018)321 final.

3COM(2017)772 final.

4Meddelandets titel är En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i

centrum.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Kommissionen har stödjande befogenhet på civilskyddsområdet. Medlemsstaterna har huvudansvaret när det gäller katastrofförebyggande, katastrofberedskap och katastrofinsatser. Anledningen till att civilskyddsmekanismen infördes var att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har kapacitet till. Kärnan i mekanismen utgörs av ett väl samordnat och snabbt tillhandahållande av ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna.

Syftet med denna ändring är att anpassa programmets budgetbestämmelser till kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Med hänsyn till att denna ändring är en teknisk/finansiell ändring medför den inga konsekvenser eller ändringar vad gäller subsidiaritetsprincipen.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målen. Det har lagts fram för att säkerställa att de angivna målen kan uppnås.

De sifferuppgifter som föreslås i denna ändring motsvarar de sifferuppgifter som angivits i kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027. De är förenliga med proportionalitetsprincipen.

•Val av instrument

Syftet med detta förslag är att ändra ett gällande beslut. Det lämpligaste och enklaste instrumentet för detta förslag är ett beslut.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Detta förslag är av teknisk art eftersom det har till syfte att anpassa beslutets budgetbestämmelser till kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 som antogs den 2 maj 2018. Dess sakinnehåll grundar sig på förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget). Någon konsekvensbedömning har därför inte gjorts.

Principerna om bättre lagstiftning har dock tillämpats både för det ursprungliga kommissionsförslaget med den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget).

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt (se ovan).

•Samråd med berörda parter Ej tillämpligt (se ovan).

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Ej tillämpligt (se ovan).

•Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt (se ovan).

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Ej tillämpligt (se ovan).

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt (se ovan).

4.BUDGETKONSEKVENSER

I linje med kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 har 1 400 000 000 euro5 (i löpande priser) anslagits till genomförandet av civilskyddsmekanismen under den perioden. Det förslagna budgetanslaget ligger på en nivå som motsvarar den ambitionsnivå som anges i förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget). Tack vare de ytterligare budgetmedlen kan följande åtgärder genomföras:

∙En förstärkning av medlemsstaternas och EU:s sammantagna insatskapacitet vid katastrofer genom inrättandet av en särskild reserv av insatskapacitet (rescEU).

∙Ökad (eller ny) EU-samfinansiering för att anpassa, reparera, transportera och/eller driva kapacitet som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande.

∙Ökat fokus på förebyggande och ökad samstämmighet med EU:s politik inom andra centrala områden.

∙Inrättandet av ett kunskapsnätverk för civilskydd.

∙En förstärkning av samarbetet med de länder som omfattas av grannskapspolitiken.

Den finansieringsöversikt som åtföljer detta förslag innehåller närmare uppgifter om budgetkonsekvenserna och om de personalresurser och administrativa resurser som krävs.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Artikel 34.2 i beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen är tillämplig. I denna artikel föreskrivs att genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt bistånd regelbundet ska kontrolleras. Den innehåller även mer allmänna krav på att kommissionen ska överlämna en rapport vart annat år till Europaparlamentet och rådet över vilka framsteg som görs när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och de kvarvarande kapacitetsbristerna när det gäller den europeiska civilskyddspoolen, varvid hänsyn ska tas till inrättandet av rescEU- kapaciteten. Dessutom ska kommissionen även utvärdera tillämpningen av beslutet genom att vart femte år överlämna ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om beslutets

5COM(2018)321 final, s. 29.

ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och fortsatta tillämpning. Dessa utvärderingar ska grundas på de indikatorer som anges i artikel 3 i beslut nr 1313/2013/EU.

•Förklarande dokument (för direktiv) Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Förslaget ändrar endast budgetbestämmelserna i beslut nr 1313/2013/EU.

Den finansieringsram som anges i artikel 19 i beslut nr 1313/2013/EU måste uppdateras och ersättas med de nya sifferuppgifter som anges i kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Eftersom finansieringen av civilskyddsmekanismen/rescEU kommer att inordnas under en och samma rubrik (rubrik 5: ”Säkerhet och försvar”), i stället för att som nu vara uppdelad på rubrikerna 3 och 4, bör texten också ändras i enlighet med detta.

Enligt förslaget ska dessutom bilaga I utgå, vilken för närvarande anger de procentandelar som ska anslås till var och en av pelarna i civilskyddsmekanismen (förebyggande, beredskap och insatser) av den totala finansieringsramen. Med hänsyn till de ändringar som anges i förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget) förefaller de procentandelar som anges i bilaga I inte medge den flexibilitet som unionen behöver för att uppnå de mål den fastställt. I samband med en nödsituation leder procentandelarna i bilaga I till en orimlig administrativ börda och de kan även begränsa den flexibilitet som behövs för anpassningen till de katastrofbehov som finns ett visst givet år. Behovet av att investera i katastrofriskhanteringscykelns samtliga stadier (förebyggande, beredskap och insatser) utgör hursomhelst en integrerad del av civilskyddsmekanismen.

I och med att bilaga I utgår bör även artikel 19.4, 19.5 och 19.6 utgå, eftersom det här hänvisas direkt till de procentandelar som anges i bilaga I.

Detta innebär i sin tur att förslaget även ändrar artikel 30 om utövande av delegering av de befogenheter som tilldelats kommissionen. Sakinnehållet i artikeln är oförändrat och endast hänvisningarna till artikel 19 tas bort. Artikel 30 ska inte utgå eftersom det måste finnas möjlighet att anta delegerade akter i enlighet med vad som föreskrivs i förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget)6.

6COM(2017)772 final.

2019/0070 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en

civilskyddsmekanism för unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 196, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7, med beaktande av Regionkommitténs yttrande8,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Kommissionen antog ett förslag9 till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring

av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen den 23 november 201710.

(2)Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU har till syfte att förstärka den kollektiva förmågan när det gäller katastrofförebyggande och katastrofinsatser genom att förbättra de möjligheter som ges av europeiska civilskyddspoolen. Detta omfattar inrättandet av en reserv av civilskyddskapacitet för användning vid unionsinsatser (rescEU) och en förstärkning av de åtgärder som är tillämpliga på området förebyggande.

(3)Det krävs en ökad finansiering från unionen för att man ska kunna utveckla den europeiska civilskyddspoolen ytterligare och täcka ytterligare kostnader till följd av anpassningsbidrag och drift av kapacitet som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande.

(4)Det krävs tillräckliga anslag för att man ska kunna inrätta, sätta in och driva rescEU- kapaciteten.

EUT C , , s. . EUT C , , s. .

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen av den 23 november 2017 (COM(2017)772 final). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(5)I beslut nr 1313/2013/EU fastställs en finansieringsram för civilskyddsmekanismen som utgör det särskilda referensbeloppet som är avsett att täcka programutgifterna till slutet av budgetperioden 2014–2020.

(6)Den finansieringsram som anges i artikel 19 i beslut nr 1313/2013/EU måste

uppdateras och ersättas med de nya sifferuppgifter som anges i kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–202711.

(7)I enlighet med den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 återfinns anslagen för civilskyddsmekanismen under den nya rubriken 5 ”Säkerhet och försvar”.

(8)Bilaga I till beslut nr 1313/2013/EU medger inte den flexibilitet som behövs för att unionen ska kunna anpassa sina investeringar när det gäller förebyggande, beredskap och insatser. Nivåerna på de investeringar som ska anslås till de olika stadierna i katastrofriskhanteringscykeln måste fastställas på förhand. Detta hindrar unionen från att kunna hantera de oförutsedda aspekterna av katastrofriskhanteringen.

(9)En ny finansiell bestämmelse bör ersätta de finansiella bestämmelserna i beslut nr 1313/2013/EU som hänför sig till finansieringsramen för civilskyddsmekanismen i enlighet med den gällande fleråriga budgetramen (2014–2020). I syfte att anpassa finansieringsramen för civilskyddsmekanismen till de sifferuppgifter som föreslås för den fleråriga budgetramen för perioden 2021-2027 bör artikel 1.1 a tillämpas från och med den 1 januari 2021.

(10)Beslut nr 1313/2013/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut nr 1313/2013/EU ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för genomförandet av civilskyddsmekanismen för perioden 2021–2027 ska vara 1 400 000 000 EUR i löpande priser.”

b)Punkterna 4, 5 och 6 ska utgå.

(2)Artikel 20a12 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. Allt bistånd och all finansiering som tillhandahålls i enlighet med

COM(2018)321 final.

Vid tidpunkten för det förväntade antagandet av detta förslag bör förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget), genom vilket en ny artikel om synlighet (artikel 20a) läggs till, redan ha trätt i kraft (planerat ikraftträdande är den 21 mars 2019). Eftersom formuleringarna rörande unionens externkommunikation bör förenhetligas i alla nya förslag som rör den nya fleråriga budgetramen i enlighet med vad som anges i SG:s riktlinjer (ARES (2018)4555072) ska artikel 20a ändras så att den överensstämmer med de interna reglerna på detta område.

detta beslut ska även ge lämplig synlighet åt unionen, bland annat ska EU:s emblem ha en framträdande plats på sådan kapacitet som avses i artiklarna 11, 12 och 21.2 c.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende detta beslut och dess åtgärder och resultat. Medel som anslås till detta beslut ska också bidra till den externa kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa har anknytning till de mål som avses i artikel 3.1.

Kommissionen ska utarbeta en kommunikationsstrategi i syfte att synliggöra de konkreta resultaten av de åtgärder som vidtas inom ramen för civilskyddsmekanismen för allmänheten.

3.Kommissionen ska dela ut medaljer för att erkänna och hedra ett långvarigt engagemang och extraordinära bidrag till unionens civilskydd.”

(3)Artikel 3013 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska utgå.

(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 21.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

(c)Punkt 7 ska ersättas med följande:

En delegerad akt som antas enligt artikel 21.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

(4)Bilaga I ska utgå.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1 a i detta beslut ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2021.

13Vid tidpunkten för det förväntade antagandet av detta förslag bör förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget) redan ha trätt i kraft (planerat ikraftträdande är den 21 mars 2019). Den ändring som presenteras i detta dokument avser således artikel 30 i dess lydelse enligt beslut nr 1313/2013/EU i dess ändrade lydelse.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1. Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslagen av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Genom detta förslag tillhandahålls de budgetmedel som behövs för att finansiera EU:s åtgärder på civilskyddsområdet, särskilt genom en förstärkt civilskyddsmekanism. Denna mekanism bidrar till det övergripande målet ”ett Europa som skyddar”, såsom anges i kommissionens meddelande till

Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet –En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202014.

I den nya fleråriga budgetramen har all finansiering avseende civilskydd inordnats under en och samma rubrik, nämligen rubrik 5 ”Säkerhet och försvar”. Det särskilda klustret är ”Krishantering”, avdelning 14, kapitel 2. Detta kluster kommer att omfatta både de inre och de yttre aspekterna av civilskyddet.

1.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd15

X en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Genom detta beslut ändras finansieringsramen för en befintlig åtgärd för att denna åtgärd ska kunna fortsätta under nästa fleråriga budgetram. Det övergripande målet för den gällande lagstiftningen är att fortsätta att förstärka samarbetet mellan EU och medlemsstaterna och att underlätta samordningen på civilskyddsområdet i samband med förebyggande av, beredskap inför och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan.

Ekonomiskt bistånd till förebyggande och beredskap inom ramen för civilskyddsmekanismen används i enlighet med det årliga arbetsprogram som antas av civilskyddskommittén. Denna kommitté fastsäller kraven och villkoren för användningen av de öronmärkta medlen.

Detta initiativ avser den finansieringsram som finns tillgänglig för civilskyddsmekanismen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Den kommer därmed att tillämpas på årlig basis från och med 2021.

COM(2018)98 final.

I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Dessutom antas ett separat finansieringsbeslut om katastrofinsatser. Med tanke på att katastrofer är oförutsägbara till sin natur finns det ingen specifik tidsplan för genomförandet. Alla aspekter av detta beslut kommer att genomföras snabbt och/eller behov uppstår.

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante):

Den senaste tidens nödsituationer och erfarenheter har visat att det finns vissa brister i civilskyddet i Europa. Dessa brister har blivit allt tydligare i och med klimatförändringen och det faktum att katastrofer förekommer oftare och blir allt

svårare. Detta visade sig särskilt väl under skogsbränderna 2017. Förslaget till ändring av beslut nr 1313/2013/EU av den 23 november 2017 (rescEU-förslaget)16 ansågs därför vara nödvändigt för att stärka civilskyddsmekanismen.

Det förslagna budgetanslaget ligger på en nivå som motsvarar den ambitionsnivå som anges i kommissionens förslag till ändring av unionens civilskyddsmekanism. Tack vare de ytterligare budgetmedlen kan följande åtgärder genomföras:

∙ En förstärkning av medlemsstaternas och unionens sammantagna insatskapacitet vid katastrofer genom inrättandet av en särskild reserv av insatskapacitet (rescEU).

∙Ökad (eller ny) EU-samfinansiering för att anpassa, reparera, transportera och/eller driva kapacitet som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande.

∙Ökat fokus på förebyggande och ökad samstämmighet med EU:s politik inom andra centrala områden.

∙Inrättandet av ett kunskapsnätverk för civilskydd.

∙En förstärkning av samarbetet med de länder som omfattas av grannskapspolitiken.

Förväntat mervärde för EU (ex post)

Den finansiering som tillhandahålls genom detta förslag ska leda till följande:

1)Mindre skillnad mellan katastrofdrabbade befolkningsgruppers behov och det bistånd som finns tillgängligt tack vare att mer kapacitet (troligen) tillförs den europeiska civilskyddspoolen och att det inrättas en reserv av kapacitet på EU-nivå.

2)Stordriftsfördelar tack vare en ”minimi”-reserv av kapacitet på EU-nivå i stället för att investera i extrema beredskapsnivåer i alla medlemsstater.

3)Ökad samstämmighet och starkare koppling mellan olika politikområden, varvid befintliga EU-instrument ska användas optimalt.

16COM(2017)772 final.

4)Ökad effektivitet, särskilt vad gäller hur snabbt civilskyddsmekanismens stöd kan sättas in vid katastrofer, vilket även beror på förenklade administrativa förfaranden.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Civilskyddsmekanismen har hittills gett goda resultat när det gäller var och en av de tre pelarna (förebyggande/beredskap/insatser). Den uppfattas positivt allmänt sett både av de deltagande staterna och de viktigaste intressenterna. Detta var den samlade bedömningen i den interimsöversyn av civilskyddsmekanismen (2014– 2016) som genomförts av en extern konsult, vilken offentliggjordes i augusti 2017.

En annan slutsats som kunde dras av interimsöversynen och Europeiska revisionsrättens rapport17 var att civilskyddsmekanismens resultatövervakningsram behöver förbättras. Bland annat behöver mätbarheten förbättras, till exempel genom kvantitativa indikatorer och referensscenarier som gör att man kan lägga mer fokus på de långsiktiga verkningarna. Kommissionen har infört mätbara resultatindikatorer för alla åtgärder. Detta är det första steget i en mer långsiktig process för att säkerställa att ekonomiskt bistånd inom ramen för mekanismen görs till föremål för ett mer resultatorienterat tillvägagångssätt.

En annan relevant källa som kommissionen grundat sitt förslag om förbättring av civilskyddsmekanismens funktionssätt är EU:s översikt över risker18. Nationella riskbedömningar från medlemsstaterna användes för att utarbeta denna översyn på grundval av gällande lagstiftning.

Kommissionen bygger även på erfarenheter från

∙ de nödsituationer som hanterats av civilskyddsmekanismen sedan dess inrättande 2001,

∙ de projekt som finansierats inom ramen för de ansökningsomgångar som genomförts sedan 2013 på området förebyggande och beredskap,

∙ de pilotprojekt som finansierats inom ramen för den ansökningsomgång som genomfördes 2008 för att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa skogsbränder.

1.4.4.Förenlighet med andra relevanta instrument och eventuella synergieffekter

Förslaget är förenligt med följande:

–Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

–Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

–Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

Europeiska revisionsrätten Unionens civilskydds-mekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv, Särskild rapport nr 33/2016.

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Overview of Natural and Man-made Disaster Risks the European Union may face (SWD(2017)176 final, 23.5.2017).

–Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument.

–Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen.

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU- frivilliga för humanitärt arbete).

–Rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen.

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala

utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EGT L 347 20.12.2013, s. 320).

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser X begränsad varaktighet

–X verkan från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2027

–X budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2020 till och med2023 för betalningsbemyndiganden

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet19

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

–X internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

19Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Åtgärder som får ekonomiskt stöd i enlighet med dessa beslut ska ses över regelbundet.

Kommissionen ska utvärdera civilskyddsmekanismen i enlighet med artikel 34 i beslut nr 1313/2013/EU.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ekonomiskt bistånd till förebyggande och beredskap inom ramen för civilskyddsmekanismen används i enlighet med det årliga arbetsprogram som antas av civilskyddskommittén. Kommissionen ska regelbundet underrätta kommittén om genomförandet av arbetsprogrammet. Dessutom antas ett separat finansieringsbeslut om insatser.

På grundval av de tidigare erfarenheterna av genomförandet av civilskyddsmekanismen planerar kommissionen inga ändringar i sak av den befintliga förvaltningen.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Europeiska kommissionens befintliga interna kontrollsystem används för att säkerställa att de medel som finns tillgängliga inom ramen för civilskyddsmekanismen används på ett korrekt sätt och i överensstämmelse med relevant lagstiftning.

Det befintliga systemet har följande utformning:

1.Internkontrollgruppen inom den huvudansvariga avdelningen (generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (GD Echo)) arbetar med förenlighet med administrativa förfaranden och gällande lagstiftning. Kommissionens ram för internkontroll används för detta ändamål.

2.Revisioner av bidrag och kontrakt som tilldelats inom ramen för civilskyddsbudgeten görs regelbundet av externa revisorer och är fullständigt införlivade i GD Echos årliga revisionsplan.

3.Utvärdering av den samlade verksamheten som företas av externa utvärderare.

Revisionerna av genomförda åtgärder kan utföras av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten.

I samband med revisioner och övervakning av genomförandet av civilskyddsmekanismen under indirekt förvaltning kommer man att använda sig av de omfattande erfarenheter som gjorts i samband med genomförandet av instrumentet för humanitärt bistånd, med nödvändiga anpassningar.

Den beräknade kostnaden för GD Echos kontrollstrategi utgör 1,1 % av den indirekta förvaltningen i 2017 års budget och 0,6 % av den direkta förvaltningen i 2017 års budget. De viktigaste delarna i denna indikator är

–de totala personalkostnaderna för GD Echos experter på fältet plus kostnaderna för de finansiella och operativa enheterna multiplicerade med den beräknade tidsåtgången (50 %) för kvalitetssäkring, kontroll och övervakning,

–de totala resurser som GD Echos externa revisionssektor använder till revisioner och kontroller.

Med hänsyn till de ringa kostnaderna för sådana kontroller, tillsammans med de kvantifierbara fördelar (korrigeringar och återkrav) och icke kvantifierbara fördelar (kontrollernas avskräckande effekt och kvalitetssäkrande effekt) som är knutna till dessa, kan kommissionen sluta sig till att de kvantifierbara och icke kvantifierbara fördelarna med kontrollerna i hög grad uppväger de begränsade kostnaderna för dessa.

När det gäller de enheter som ansvarar för genomförandet av EU:s finansiering under indirekt förvaltning bidrar kommissionen med upp till 7 % av deras totala stödberättigande direkta kostnader för övervakning och förvaltning av EU- finansieringen.

Detta bekräftas av den fleråriga kvarstående felfrekvensen på 1,08 % som kommissionen rapporterade 2017 för sin avdelning för humanitärt bistånd och civilskydd.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

GD Echos strategi för bedrägeribekämpning, som stämmer överens med kommissionens nya strategi mot bedrägerier, används i syfte att säkerställa att

–GD Echos interna kontroller avseende bedrägeribekämpning står i full överensstämmelse med kommissionens bedrägeribekämpningsstrategi,

–GD Echos strategi för bedrägeririskhantering inriktas på att identifiera de områden där det finns risk för bedrägerier och att hitta lämpliga lösningar för detta ändamål.

De system som används för användning av EU-medel i tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs för att hantera bedrägeririsker (t.ex. Upptäckt av dubbel finansiering).

Vid behov inrättas nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg för att analysera bedrägeriärenden på civilskyddsområdet.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörd rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik	Typ av				Bidrag
	Budgetrubrik	anslag				Bidrag
Rubrik i		anslag


den					från				i den mening
fleråriga				från Efta-	från		från		som avses i
budget-				från Efta-	kandidatlän		från		artikel [21.2 b]
budget-	Nummer och rubrik		20	21	kandidatlän		tredjelände		artikel [21.2 b]
ramen	Nummer och rubrik	Diff./ Icke-diff. .		länder	der22		tredjelände		i
ramen		Diff./ Icke-diff. .			der22		r	23	i
							r		budgetförordni
									budgetförordni
									ngen

	14 02 01 –
5	Civilskyddsmekanisme	Diff.		JA	JA		JA		NEJ
5	n: Förebyggande och	Diff.		JA	JA		JA		NEJ
	n: Förebyggande och
	beredskap

	14 02 02 –	Diff.		JA	JA		JA		NEJ
5	Civilskyddsmekanisme	Diff.		JA	JA		JA		NEJ
	n Insatser

Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. Efta-länder som är medlemmar i EES kan delta i civilskyddsmekanismen som ”deltagande stater” i enlighet med artikel 28.1 a i beslut nr 1313/2013/EU. Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan. Dessa kan delta i civilskyddsmekanismen som ”deltagande stater” i enlighet med artikel 28.1 b i beslut nr 1313/2013/EU. I denna tabell avses med tredjeländer ”andra europeiska länder” som ännu inte deltar i civilskyddsmekanismen, men som kan komma att ansluta sig i framtiden i enlighet med artikel 28.1 a i beslut nr 1313/2013/EU. Endast de tredjeländer som anges ovan förväntas lämna bidrag.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna24

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga	5	Säkerhet och försvar
budgetramen	5	Säkerhet och försvar
budgetramen


			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

14 02 01 – Civilskyddsmekanismen	Åtaganden	1	165,464	169,794	173,189	176,653	180,186	183,790	187,368		1 236,446
Förebyggande och beredskap	Åtaganden	1	165,464	169,794	173,189	176,653	180,186	183,790	187,368		1 236,446
Förebyggande och beredskap
	Betalningar	2	50,000	92,272	138,419	164,867	169,103	172,994	176,793	271,998	1 236,446

14 02 02 – Civilskyddsmekanismen	Åtaganden	3	22,000	22,440	22,889	23,347	23,814	24,290	24,776		163,554
Insatser	Åtaganden	3	22,000	22,440	22,889	23,347	23,814	24,290	24,776		163,554
Insatser
	Betalningar	4	8,965	17,000	19,455	19,845	21,432	21,861	22,298	32,698	163,554
TOTALA anslag för programmets	Åtaganden	=1+3	187,464	192,234	196,078	200,000	204,000	208,080	212,144		1 400,000
TOTALA anslag för programmets
finansieringsram	Betalningar	=2+4	58,965	109,272	157,874	184,712	190,535	194,855	199,091	304,696	1 400,000
	Betalningar	=2+4	58,965	109,272	157,874	184,712	190,535	194,855	199,091	304,696	1 400,000

24På grund av avrundning kan det hända att totalsumman inte stämmer exakt.

Rubrik i den fleråriga		7	”Administrativa utgifter”
budgetramen		7	”Administrativa utgifter”
budgetramen

								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTAL
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	T
										2027	T

Personalresurser			21,448	21,665	21,882	22,099	22,099	22,099	22,099		153,391

Övriga administrativa utgifter			1,098	1,107	1,115	1,124	1,124	1,124	1,124		7,817

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den			22,546	22,772	22,997	23,223	23,223	23,223	23,223		161,208
fleråriga budgetramen			22,546	22,772	22,997	23,223	23,223	23,223	23,223		161,208
fleråriga budgetramen
								Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	2027	TOTALT
										2027

TOTALA anslag	Åtaganden		210,010	215,006	219,075	223,223	227,223	231,303	235,367		1 561,208
för samtliga RUBRIKER
för samtliga RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		81,511	132,044	180,871	207,935	213,758	218,078	222,314	304,696	1 561,208

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslagen av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027		TOTAL
År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027		T
									T


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser	21,448	21,665	21,882	22,099	22,099	22,099	22,099	153,391

Övriga
administrativa	1,098	1,107	1,115	1,124	1,124	1,124	1,124	7,817
utgifter

Delsumma
RUBRIK 7	22,546	22,772	22,997	23,223	23,223	23,223	23,223	161,208
i den fleråriga	22,546	22,772	22,997	23,223	23,223	23,223	23,223	161,208
i den fleråriga
budgetramen

Utanför RUBRIK
725
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter
av administrativ
natur

delsumma
utanför RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT	22,546	22,772	22,997	23,223	23,223	23,223	23,223	161,208

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

25Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid	102	103	104	105	105	105	105
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Vid delegationer

Forskningsåtgärder

 Extern personal (i heltidsekvivalenter): (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 26

Rubrik 7

Som finansieras	- vid	91	92	93	94	94	94	94
genom RUBRIK 7	huvudkontoret	91	92	93	94	94	94	94
genom RUBRIK 7	huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga	- vid delegationer
budgetramen	- vid delegationer

Som finansieras	- vid
genom	huvudkontoret
programmets
programmets
finansieringsram	- vid delegationer
27	- vid delegationer
27

Forskningsåtgärder

Annan (ange vilken)

TOTALT		193	195	197	199	199	199	199

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Denna tabell visar de vägledande siffrorna för det totala personalbehovet under hela

Tjänstemän och tillfälligt anställda perioden 2021–2027. Det referenstal på grundval av vilket ytterligare personal begärts är 189 heltidsekvivalenter (dvs. personal som arbetar med civilskydd från och med den 31 december 2020). I detta tal ingår den personal som begärdes 2017 till stöd för kommissionens förslag om en förstärkning av civilskyddsmekanismen (rescEU- förslaget).

Den totala ytterligare personal som begärs för 2021–2027 uppgår till 10 heltidsekvivalenter. Denna begäran motiveras med att den kompromiss som nu utarbetas om ändring av civilskyddsmekanismen kommer att leda till ett system som är mycket mer komplicerat att inrätta och förvalta än vad som var fallet i det förslag som kommissionen lade fram i november 2017. Detta beror på de alltmer komplicerade administrativa arrangemang som rådet enats om att införa, särskilt den gemensamma utvecklingen av tillgångar som samfinansieras av kommissionen. Dessutom kommer vissa delar som kommissionen ursprungligen lade fram som en del av lagstiftningsförslaget nu att behöva fastställas genom genomförandeakter. Det rör sig bl.a. om den kapacitet som ska ingå i rescEU-reserven (t.ex. luftburen brandbekämpning och akutsjukvårdsgrupp) och hur denna ska förvaltas operativt (t.ex. fastställande av beslutsordningen för insats av kapaciteten).

Normalt sett kommer man att efterfråga medarbetare med en rättslig profil, bl.a. Experter på offentlig upphandling, och en interinstitutionell profil till dessa uppgifter. Begäran om ytterligare personal har spritts över hela den nya fleråriga budgetramen för att denna interaktiva process ska kunna upprepas för olika typer av ny kapacitet, samtidigt som

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

	man bibehåller den personal som krävs för att förvalta den befintliga kapaciteten
	Följaktligen kommer den ytterligare personalen i första hand att behövas för utarbetandet
	av genomförandeakterna och uppföljningen av lagstiftningsprocessen i samband med
	fastställandet av vilken typ av kapacitet som ska ingå i rescEU (t.ex. kapacitet för
	luftburen brandbekämpning, akutsjukvårdsgrupper och hantering av	kemiska,
	biologiska, radiologiska och nukleära risker) och för fastställandet av villkoren för
	användning
	Det finns generell politisk enighet om att den första genomförandeakten gällande
	fastställandet av kapaciteten i rescEU ska vara inriktad på kapacitet för luftburen
	brandbekämpning. Så snart genomförandeakterna för kapacitet för luftburen
	brandbekämpning finns på plats kommer utvecklingsfasen för rescEU:s
	brandbekämpningskapacitet att inledas. Såsom anges ovan kommer detta sannolikt att
	bli en komplicerad process, eftersom flera medlemsstater kan delta i utvecklingen av en
	kapacitet genom ett gemensamt upphandlingsavtal, vilket skiljer sig från vad
	kommissionen ursprungligen föreslagit, dvs. förenklad samfinansiering och
	bemyndigande för kommissionen att förvärva och hyra tillgångar för egen räkning.
	Utarbetandet och förvaltningen av gemensamma upphandlingsavtal kommer att leda till
	mer komplexitet än vad som ursprungligen var tänkt.
	Denna process (fastställande av kapacitet och villkor för dess användning, utveckling av
	kapacitet, användning av kapacitet etc.) kommer att upprepas med andra typer av
	kapacitet såsom akutsjukvårdskapacitet och kapacitet för hantering av	kemiska,
	biologiska, radiologiska och nukleära risker. Detta beror på att den kompromiss som nu
	håller på att utarbetas öppnar upp för att låta många fler typer av kapacitet ingå i rescEU-
	reserven, vilket skiljer sig från kommissionen ursprungliga förslag som endast innehöll
	fyra kapaciteter. Den ytterligare personalen kommer att behövas under den fleråriga
	budgetramens löptid för att man ska kunna både hantera dessa nya behov och fortsätta
	att förvalta redan befintlig rescEU-kapacitet. Detta innebär att man kommer att behöva
	personal med relevant expertis inom centrala civilskyddsområden för att man ska kunna
	stödja utvecklingen av andra typer av kapacitet.

Extern personal	Det kommer även att behövas extern personal till de ovan angivna rollerna.
	Dessutom kan extern personal tillhandahålla expertis när det gäller vissa tekniska frågor
	i samband med utvecklingen av kapacitet.

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–X innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter.

Det går inte att beräkna de ekonomiska bidragen från tredje part28 i detta skede eftersom beloppen ännu inte har fastställts.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga			Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna29
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027

Artikel ….

Med bidrag från tredje part avses bidrag från ”deltagande stater” i civilskyddsmekanismen i enlighet med vad som anges i tabell 3.1 och förklaringarna i fotnoterna 21, 22 och 23.

Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.