Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa - ramprogrammet för forskning och innovation

EU-dokument COM(2018) 436

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.6.2018

COM(2018) 436 final

2018/0225 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa –

ramprogrammet för forskning och innovation

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2018) 291 final} - {SWD(2018) 307 final} - {SWD(2018) 308 final} -

{SWD(2018) 309 final}

SV

SV

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Bakgrund och syfte

Förslaget om Horisont Europa är helt i linje med kommissionens förslag om den kommande fleråriga budgetramen 2021–2027 liksom kommissionens prioriteringar i agendan för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring och dess övergripande policyprioriteringar (målen för hållbar utveckling). Det stöder EU:s agenda efter 2020 enligt överenskommelsen i Romförklaringen av den 25 mars 2017.

Förslaget bygger på antagandet att forskning och innovation bidrar till att förverkliga medborgarnas prioriteringar, ökar unionens produktivitet och konkurrenskraft och är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla vår socioekonomiska modell och våra värden och hitta lösningar som tar itu med utmaningar på ett mer systematiskt sätt.

Enligt artikel 182 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF- fördraget) ska ramprogrammet genomföras genom särskilda program som ska fastställa de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga. Programmet Horisont Europa kommer att genomföras genom det särskilda program som inrättas genom detta beslut och det särskilda programmet för försvarsforskning.

Det särskilda program som inrättas genom detta beslut grundar sig på både artikel 182 i EUF- fördraget och, på grund av sitt starka stöd för innovation, artikel 173 i EUF-fördraget.

För mer information om det övergripande förslaget om Horisont Europa, se motiveringen till den bakomliggande rättsakten (förslag till förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation och om fastställande av regler för deltagande och spridning).

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.I följande avsnitt beskrivs de specifika punkterna i detta förslag.

2.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget till ramprogram (ett ramprogram för forskning och innovation, ”Horisont Europa”, inbegripet fastställande av programmets regler för deltagande och spridning), anges det allmänna och särskilda målet i Horisont Europa, strukturen och huvudlinjerna för verksamhet som ska bedrivas, medan detta beslut bör fastställa de operativa mål och de verksamheter som är specifika för delar av Horisont Europa.

Denna rättsakt fastställer särskilda bestämmelser för genomförandet och programplaneringen för ramprogrammet, särskilt när det gäller

∙uppdrag (inom ramen för pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”),

SV

1

SV

∙Europeiska forskningsrådet (EFR),

∙Europeiska innovationsrådet (EIC),

∙arbetsprogram,

∙kommittéförfarande.

Strategisk planering

Genomförandet av Horisont Europa ska styras av en inkluderande och transparent process för strategisk planering av den forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras genom programmet. Detta kommer att följa på omfattande samråd och diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet där så är tillämpligt, och med olika berörda parter, inbegripet organisationer i det civila samhället, om prioriteringar, (inklusive uppdrag, under pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”), och lämpliga typer av åtgärder och former för genomförande, särskilt europeiska partnerskap.

Genom den strategiska planeringen ska en flerårig strategi att fastställas för utvecklingen av innehåll i arbetsprogrammet (som anges i artikel 11), men den kommer att vara tillräcklig flexibel för att snabbt kunna reagera på oförutsedda behov och kriser samt de politiska prioriteringar som anges i kommissionens arbetsprogramcykel. Den andra pelaren – ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” – kommer att användas som utgångspunkt för denna planering.

Prioriteringarna i Horisont Europa kommer att ligga mycket nära unionens allmänna strategiska prioriteringar och dess politik. Den strategiska planeringen kommer att bygga på framsynsverksamhet, studier och andra vetenskapliga fakta och ta hänsyn till relevanta befintliga initiativ på unionsnivå och nationell nivå. Den kommer att omfatta tvärvetenskapliga och sektorsövergripande perspektiv och säkerställa att all verksamhet inom Horisont Europa samordnas på ett effektivt sätt.

Den kommer också att nära samordnas med andra unionsprogram, inte minst för att främja snabbare spridning och användning av resultat från investeringar i forskning och innovation.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU:s program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s anslag ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att spåras med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen ska kommissionen sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under förfarandena för utarbetande, genomförande, översyn och utvärdering av programmet.

Pelare

Horisont Europa ska bestå av följande tre delar, eller ”pelare”:

I.”Öppen vetenskap”

SV

2

SV

II.”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”

III.”Öppen innovation”

Den första pelaren – ”Öppen vetenskap”

Denna pelare bygger på framgångarna med Europeiska forskningsrådet, Marie Skłodowska- Curie-åtgärderna och området ”forskningsinfrastrukturer” i det nuvarande ramprogrammet. För de särskilda reglerna om Europeiska forskningsrådet, se artiklarna 6–8.

Den andra pelaren – ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”

Denna pelare innehåller fem tematiska kluster som tar itu med hela spektrumet av globala utmaningar genom gemensam forsknings- och innovationsverksamhet uppifrån och ned.

∙”Hälsa”

∙”Inkluderande och säkra samhällen”

∙”Digitala frågor och industri”

∙”Klimat, energi och mobilitet”

∙”Livsmedel och naturresurser”

Klustren – som stöds av insatsområden – spänner över typiska gränser mellan discipliner, sektorer och politikområden och kommer att leda till mer samarbete och ökat genomslag när det gäller unionen och globala politiska prioriteringar.

Hela pelaren har utformats för att vara mer resultatinriktad.

Uppdrag

Ett litet antal uppdrag med specifika mål ska lanseras inom pelaren, vilket skapar en omfattande portfölj av projekt, men bygger även på relevant verksamhet och output från andra delar av programmet. De särskilda bestämmelserna om uppdrag anges i artikel 5.

Uppdrag ska fastställas och gemensamt utformas som en del av Horisont Europas strategiska planeringsprocess, som kommer att omfatta en gemensam insats från berörda avdelningar inom kommissionen, medlemsstaterna, Europaparlamentet och berörda parter.

Det kommer inte att finnas någon separat budget för uppdrag, även om uppdrag kommer att ha en budget som tilldelats genom arbetsprogrammet. Uppdrag förväntas vanligtvis vara övergripande och därmed få budgetmedel från mer än ett kluster.

De första fåtalet uppdrag kommer att införas i den första strategiska planeringen. På grundval av de två första årens erfarenheter kan uppdragens antal och omfattning ökas i efterföljande arbetsprogram. Även om varaktigheten för unionens stöd till uppdrag inte förväntas överstiga tio år och kommer att ses över regelbundet (genom arbetsprogrammen) kan tidsramen för uppdragens förväntade effekter sträcka sig längre fram i tiden än så.

För gemensamt utformande av uppdragen och för att styra genomförandet av dem får kommissionen inrätta uppdragsstyrelser. De ska ge råd om uppdrag med potentiellt hög genomslagskraft och därvid utgå från en process för utformningen som involverar berörda parter och inbegriper information till allmänheten. Uppdragsstyrelserna ska bestå av berörda parter, däribland slutanvändare för att säkerställa deras engagemang, och kommissionens avdelningar för att säkerställa kopplingar till unionens politik. Uppdragsstyrelsernas ledamöter ska normalt utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla intresse,

SV

3

SV

och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning. Om så är lämpligt kan emellertid även befintliga förvaltningsstrukturer användas som uppdragsstyrelser.

Uppdragschefer får anställas av kommissionen för att säkerställa att bästa tillgängliga sakkunskap används för att genomföra och uppnå de fastställda målen.

Genomförandebestämmelserna kommer att möjliggöra en ”portföljmetod”, där förslag bedöms och väljs ut, och projekt förvaltas inom en portfölj av åtgärder, snarare än var för sig.

Utvärderingen av förslag ska göras med hjälp av oberoende utvärderare som ansvarar för att föreslå en portfölj av projekt som kollektivt tar itu med ett visst uppdrag.

De tillämpliga kriterierna för utvärdering och urval, samt metoden för utvärdering av uppdrag (t.ex. säkerställande av en portföljmetod), kommer att anges i arbetsprogrammet. Syftet är att bedöma spetskompetens och effekter på kollektiv nivå.

Andra relevanta projekt som kan bidra till att uppdragen lyckas kan införlivas i portföljmetoden, och ett brett spektrum av aktörer, t.ex. stiftelser, kan också bidra.

Flaggskeppsåtgärderna inom framtida och ny teknik (FET) i Horisont 2020 har liknande särdrag som konceptet med uppdrag. Av denna anledning, och för att förenkla finansieringslandskapet, kommer flaggskeppsåtgärder inom FET som planeras inom ramen för Horisont Europa att vidtas som uppdrag, i enlighet med uppdragskriterierna och genomföras med hjälp av samma metoder.

Den tredje pelaren – ”Öppen innovation”

Denna pelare kommer framför allt att fokusera på

–uppskalning av banbrytande innovation som skapar nya marknader genom ett nytt europeiskt innovationsråd (EIC – se artiklarna 9–10), och

–verksamhet som syftar till att förbättra och utveckla det europeiska innovationslandskapet generellt, inbegripet stöd till Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

För att genomföra EIC kommer kommissionen att upprätta en styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) som bland annat ska ge råd om den övergripande strategin, mål, verksamheter, kriterier för utvärdering och val av experter. Arbetsprogrammet för genomförandet av EIC-åtgärder kommer att utarbetas av kommissionen på grundval av utlåtanden från EIC:s styrelse.

Europeiska innovationsrådet kommer att vara den enda kanalen för unionens stöd till banbrytande marknadsskapande innovation. Det kommer att reglera relevant verksamhet som tidigare utförts inom Horisont 2020, t.ex. innovation i små och medelstora företag och framtida och ny teknik (öppna FET-åtgärder och proaktiva FET-åtgärder) samt tillgång till riskfinansiering (nu anpassad till förordningen om InvestEU-fonden).

Kommissionen får rekrytera programförvaltare, efter ett öppet och transparent urvalsförfarande, för genomförandet av EIC.

EIC kommer att tillhandahålla direkt anpassat stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument – Pathfinder och Accelerator – som båda genom en i huvudsak högriskinriktad bottom-up-strategi ska fokusera på banbrytande innovation och innovatörers behov och förvaltas proaktivt.

SV

4

SV

Pathfinder for Advanced Research kommer att tillhandahålla bidrag från det inledande tekniska stadiet (inbegripet koncepttest, teknikvalidering) till det första kommersiella stadiet (tidig demonstration, utveckling av affärsnytta och strategi).

Acceleratorn kommer att stödja den fortsatta utvecklingen och spridningen av banbrytande och marknadsskapande innovationer tills dess att de kan finansieras av investerare på normala kommersiella villkor (t.ex. från demonstration, användartestning, förkommersiell tillverkning, inbegripet utökning av verksamheten). Den kommer att ge EIC blandfinansiering (dvs. bidrag som kombinerar eget kapital och tillgång till finansiella garantier).

Acceleratorn kommer att lägga särskild tonvikt på innovation som genereras inom ramen för Pathfinder, men den kommer också att finansiera projekt från andra delar av Horisont Europa, till exempel Europeiska forskningsrådet eller kunskaps- och innovationsgrupperna inom Europeiska institutet för innovation och teknik.

En annan funktion hos pelaren öppen innovation är ett ökat samarbete med innovationsekosystem som syftar till att förbättra miljön där innovation kan blomstra, särskilt men inte bara via EIT, vilket kommer att främja hållbara innovationsekosystem och utveckla färdigheter inom entreprenörskap och innovation inom prioriterade områden genom sina kunskaps- och innovationsgrupper.

Del ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”

De viktigaste inslagen i denna särskilda del är ”dela spetskompetens” och ”reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet”, som omfattar nästa generations enhet för politiskt stöd.

Denna del kommer också att omfatta framsynsverksamhet, övervakning och utvärdering av ramprogrammet samt spridning och utnyttjande av resultat, modernisering av europeiska universitet, stöd till ökat internationellt samarbete samt vetenskap, samhälle och medborgare.

Genomförande

Vid genomförandet av Horisont Europa kommer kommissionen att bistås av en kommitté (se artikel 12) i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. Den kommer att sammanträda i olika sammansättningar (se bilaga II till detta beslut), beroende på vilket ämne som diskuteras.

Programverksamhet

Se bilaga I till detta förslag för närmare uppgifter om de områden som finansieras inom respektive pelare och om programverksamhet. Detta innefattar arrangemang för genomförande och allmänna principer med särskild inriktning på strategisk planering, spridning och kommunikation, utnyttjande och spridning på marknaden, stöd för beslutsfattande och internationellt samarbete.

SV

5

SV

2018/0225 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa –

ramprogrammet för forskning och innovation

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173.3 och 182.4, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)I enlighet med artikel 182.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation (nedan

kallat Horisont Europa), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] av den ...3, genomföras med särskilda program, som fastställer de närmare villkoren för genomförandet, deras längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(2)I [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] förordning (EU) nr … fastställs de allmänna och särskilda målen för Horisont Europa, strukturen på och huvuddragen för verksamheterna som ska utföras, medan detta särskilda program för genomförandet av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat det särskilda programmet) – bör definiera de operativa målen och verksamheterna som är specifika för delar i Horisont Europa. De bestämmelser om genomförande som fastställs i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] förordning (EU) nr … tillämpas fullt ut i det särskilda programmet, inklusive de som avser etiska principer.

(3)För att säkerställa att förutsättningarna för genomförande av det särskilda programmet är

enhetliga, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta

1

2

3

EUT C , , s. . EUT C , , s. . EUT C , , s. .

SV

6

SV

arbetsprogrammen för genomförandet av det särskilda programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20114.

(4)Det gemensamma forskningscentrumets (JRC) styrelse, som inrättats genom kommissionens beslut 96/282/Euratom5, har rådfrågats om det vetenskapliga och tekniska innehållet i det särskilda programmet för JRC:s icke-nukleära direkta åtgärder.

(5)För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta särskilda program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom detta särskilda program väntas bidra med 35 % av det särskilda programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av det särskilda programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(6)Det särskilda programmets åtgärder bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska också ha ett klart europeiskt mervärde.

(7)Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas med 10 miljarder euro för klustret ”livsmedel och naturresurser” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.

(8)För ett fullbordande av den digitala inre marknaden och mot bakgrund av sammansmältningen av digital och materiell teknik krävs ökade investeringar. Horisont Europa kommer att bidra till dessa insatser med en betydande ökning av utgifterna för den viktigaste digitala forsknings- och

innovationsverksamheten jämfört med ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 20206. Detta bör säkerställa att Europa förblir ledande globalt inom forskning och innovation på det digitala området.

(9)Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för detta beslut ska göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med hänsyn särskilt till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör hänsyn tas till engångsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader.

4

5

6

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Kommissionens beslut 96/282/Euratom av den 10 april 1996 om omorganisation av Gemensamma forskningscentret (EGT L 107, 30.4.1996, s. 12).

I kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 fastställs att 13 miljarder euro spenderats för de huvudsakliga digitala verksamheterna inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020 (https://eur-lex.europa.eu/legal- content/sv/ALL/?uri=CELEX%3A52018DC0098).

SV

7

SV

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom detta beslut inrättas det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat det särskilda programmet), i enlighet med artikel 1.3 a i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] förordning.../.../EU.

Det fastställer det särskilda programmets operativa mål, budgeten för perioden 2021–2027, regler för genomförande av det särskilda programmet och verksamhet som ska genomföras inom ramen för det särskilda programmet.

Artikel 2

Operativa mål

1.Det särskilda programmet ska bidra till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

2.Det särskilda programmet har följande operativa mål:

(a)Stärka och sprida spetskompetens.

(b)Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.

(c)Koppla samman och utveckla forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.

(d)Stärka internationellt samarbete.

(e)Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet, bland annat genom mobilitet bland forskare.

(f)Främja öppen vetenskap och säkerställa synlighet för allmänheten och öppen åtkomst till resultat.

(g)Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.

(h)Stödja genomförandet av unionens politiska prioriteringar.

(i)Stärka kopplingen mellan forskning och innovation och annan politik, inbegripet mål för hållbar utveckling.

(j)Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.

(k)Engagera medborgare och slutanvändare i gemensamma processer för utformning och skapande.

(l)Förbättra vetenskaplig kommunikation.

(m)Påskynda industriell omvandling.

(n)Förbättra färdigheter för innovation.

SV

(o)Stimulera skapande av och expansion för innovativa företag, särskilt små och medelstora företag.

8SV

(p)Förbättra tillgång till riskkapital, särskilt där marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering.

3.Inom de mål som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under det särskilda programmets genomförandeperiod. Det kan i vederbörligen motiverade fall inbegripa reaktioner på nya möjligheter, kriser och hot samt reaktioner på behov som rör utvecklingen av ny unionspolitik.

Artikel 3

Struktur

1.Enligt artikel 4.1 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska det särskilda programmet bestå av följande delar:

(1)Den första pelaren, ”öppen vetenskap”, med följande komponenter:

(a)Europeiska forskningsrådet (EFR), enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 1.

(b)Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 2.

(c)Forskningsinfrastrukturer, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 3.

(2)Den andra pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, med följande komponenter:

(a)Klustret ”hälsa”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 1.

(b)Klustret ”inkluderande och säkra samhällen”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 2.

(c)Klustret ”digitala frågor och industri”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 3.

(d)Klustret ”klimat, energi och mobilitet”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 4.

(e)Klustret ”livsmedel och naturresurser”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 5.

(f)Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 6.

(3)Den tredje pelaren, ”öppen innovation”, med följande komponenter:

(a)Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 1.

(b)Europeiska innovationsekosystem, enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 2.

(c)Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 3.

(4)Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:

(a)Sprida spetskompetens, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 1.

SV

9

SV

(b)Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 2.

2.Den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de delar som avses i punkt 1 fastställs i bilaga I.

Artikel 4

Budget

1.I enlighet med artikel 9.1 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska finansieringsramen för genomförandet av det särskilda programmet för perioden 2021–2027 vara 94 100 000 000 euro i löpande priser.

2.Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska fördelas mellan de komponenter som anges i artikel 3.1 i detta beslut i enlighet med artikel 9.2 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]. Bestämmelserna i artikel 9.3–9.8 i förordning...

[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska tillämpas.

KAPITEL II

GENOMFÖRANDE OCH PROGRAMPLANERING

Artikel 5

Uppdrag

1.För varje uppdrag får en uppdragsstyrelse inrättas. Den ska bestå av cirka 15 personer på hög nivå inklusive företrädare för relevanta slutanvändare. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:

(a)Arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfyllas, där utformningen ska ske i samarbete med berörda parter och allmänheten, i tillämpliga fall.

(b)Åtgärder för justering, eller avbrytande i förekommande fall, på grundval av utvärderingar av genomförandet av uppdraget.

(c)Val av expertutvärderare, information till expertutvärderare samt utvärderingskriterier och deras viktning.

(d)Ramvillkor som bidrar till att uppnå uppdragets mål.

(e)Kommunikation.

2.Särskilda bestämmelser för att möjliggöra en effektiv och flexibel portföljstrategi får fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 11.

SV

10

SV

Artikel 6

Europeiska forskningsrådet

1.Kommissionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd (EFR) för genomförande av åtgärderna

inom den första pelaren, ”öppen vetenskap”, som är förknippade med EFR. EFR ska efterträda det europeiska forskningsråd som inrättades genom beslut C(2013) 18957.

2.EFR ska bestå av ett oberoende vetenskapligt råd i enlighet med artikel 7 och en särskild genomförandestruktur i enlighet med artikel 8.

3.EFR:s ordförande ska väljas bland erfarna och internationellt ansedda forskare.

Ordföranden ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande med en oberoende särskild urvalskommitté och mandatperioden ska vara begränsad till fyra år och kunna förlängas en gång. Rekryteringsförfarandet och den utvalda kandidaten ska godkännas av det vetenskapliga rådet.

Ordföranden ska vara ordförande i det vetenskapliga rådet och stå för dess ledning och dess kontakter med den tillhörande genomförandestrukturen samt representera det i den vetenskapliga världen.

4.EFR ska följa principerna om vetenskaplig spetskompetens, självständighet, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet. Det ska säkerställa kontinuitet med den verksamhet som EFR utför enligt beslut .../EG.

5.Verksamheten vid EFR ska stödja forskning som utförs inom alla områden av enskilda och transnationella forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå.

6.Kommissionen ska stå som garant för EFR:s självständighet och integritet och se till att dess uppgifter utförs korrekt.

Kommissionen ska se till att EFR:s verksamhet genomförs i enlighet med principerna i punkt 4 i denna artikel och EFR:s övergripande strategi enligt artikel 7.2 a, som fastställs av det vetenskapliga rådet.

Artikel 7

EFR:s vetenskaplig råd

1.Det vetenskapliga rådet ska bestå av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta anseende och lämplig sakkunskap, däribland både kvinnor och män i olika åldersgrupper vilka representerar ett stort antal forskningsområden och agerar i egenskap av individer, oberoende gentemot utomstående intressen.

Kommissionen ska utse det vetenskapliga rådets ledamöter, efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som överenskommits med det vetenskapliga rådet och som inbegriper samråd med forskarsamhället och en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Mandatet för ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska vara begränsat till fyra år och kunna förnyas en gång enligt ett rotationssystem som ska säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete.

2.Det vetenskapliga rådet ska upprätta följande:

a)EFR:s övergripande strategi.

7EUT C 373, 20.12.2013, s. 23.

SV

11

SV

b)Arbetsprogrammet för genomförande av EFR:s verksamhet.

c)De metoder och förfaranden för inbördes utvärdering och utvärdering av förslag vilka ska ligga till grund för urvalet av de förslag som ska finansieras.

d)Ståndpunkter i frågor som ur vetenskaplig synvinkel kan förbättra EFR:s resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som bedrivs.

e)En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter.

Kommissionen ska endast avvika från de ståndpunkter som har fastställts av det vetenskapliga rådet i enlighet med första stycket a, c, d och e, om den anser att bestämmelserna i detta beslut inte har efterlevts. I sådant fall ska kommissionen anta åtgärder för att bibehålla kontinuiteten i genomförandet av det särskilda programmet och säkerställa att dess mål uppnås samt ange på vilka punkter det vetenskapliga rådets ståndpunkter frångås med vederbörliga motiveringar.

3.Det vetenskapliga rådet ska agera enligt mandatet i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

4.Det vetenskapliga rådet ska uteslutande agera i EFR:s intresse, i enlighet med de principer som anges i artikel 6. Det ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med största möjliga öppenhet.

Artikel 8

Den särskilda genomförandestrukturen för EFR

1.Den särskilda genomförandestrukturen ska ha ansvar för det administrativa genomförandet och programmets utförande, enligt beskrivningen i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1. Den ska stödja det vetenskapliga rådet när det utför samtliga av sina uppgifter.

2.Kommissionen ska se till att den särskilda genomförandestrukturen exakt, effektivt och med nödvändig flexibilitet följer EFR:s mål och krav och inget annat.

Artikel 9

Europeiska innovationsrådet

1.Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) för genomförande av åtgärder inom den tredje pelaren, ”öppen innovation”, som är förknippade med EIC. EIC ska följa principerna om inriktning på banbrytande och omstörtande innovationer, självständighet, risktagningsförmåga, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet.

2.I EIC ska även den styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) ingå som föreskrivs i artikel 10. .

3.Kommissionen ska säkerställa att genomförandet av EIC

(a)sker i enlighet med de principer som anges i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av synpunkter från EIC:s styrelse om den övergripande strategin för EIC som avses i artikel 10.1 a, och

(b)inte leder till sådan snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset.

4.I syfte att förvalta EIC:s blandfinansiering ska kommissionen använda indirekt förvaltning, eller om detta inte är möjligt får kommissionen bilda ett företag för särskilt ändamål. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa andra offentliga och privata investerares deltagande. Om detta inte är möjligt från början ska företaget för särskilt ändamål struktureras

SV

12

SV

på ett sådant sätt att det kan locka andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.

Artikel 10

EIC:s styrelse

1.EIC:s styrelse ska ge kommissionen råd om följande:

a)Den övergripande strategin för EIC-komponenten under den tredje pelaren ”öppen innovation”.

b)Arbetsprogrammet för genomförande av EIC:s åtgärder.

c)Kriterierna för bedömning av förslagens innovationsförmåga och riskprofiler samt den lämpliga fördelningen av bidrag, eget kapital och andra former av finansiering för EIC- acceleratorn.

d)Identifieringen av strategiska projektportföljer.

e)Profilen för programförvaltarna.

2.EIC:s styrelse kan på begäran lämna rekommendationer till kommissionen om följande:

a)Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem

iEuropa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.

b)Kartläggning, i samarbete med kommissionens berörda avdelningar, av eventuella regelverksrelaterade hinder för entreprenörer, särskilt för de som beviljats stöd inom ramen för EIC-komponenten.

c)Nya tekniska trender från EIC:s portfölj, för att ge underlag för programplaneringen i andra delar av det särskilda programmet.

d)Identifiering av specifika frågor där råd från EIC behövs.

EIC:s styrelse ska agera i syfte att uppnå EIC-komponentens mål. Den ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med öppenhet.

EIC:s styrelse ska agera enligt sitt mandat som anges i den tredje pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

3.EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 personer på hög nivå från olika delar av Europas innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer, företagsledare, investerare och forskare. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.

Ledamöterna i EIC:s styrelse ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, beroende på vad kommissionen anser lämpligast, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning.

Deras mandat ska vara begränsat till två år och kan förnyas två gånger; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (ledamöter utses vartannat år).

4.EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till innovationsvärlden.

SV

13

SV

Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som kan förnyas en gång.

Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i innovationssammanhang. Kommissionen får ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.

5.En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter ska upprättas av kommissionen. Ledamöter i EIC:s styrelse förväntas godta uppförandekoden vid tjänstetillträdet.

Artikel 11

Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. De ska utarbetas enligt en strategisk planeringsprocess enligt beskrivningen i bilaga I till detta beslut.

I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

2.Kommissionen ska anta separata arbetsprogram, genom genomförandeakter, för genomförandet av åtgärder inom ramen för följande komponenter, som anges i artikel 3.1 i det här beslutet:

a)EFR, där arbetsprogrammet ska fastställas av det vetenskapliga rådet enligt artikel 7.2 b, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 12.3. Kommissionen ska endast avvika från det arbetsprogram som har fastställts av det vetenskapliga rådet, när den anser att detta inte överensstämmer med bestämmelserna i detta beslut. I sådant fall ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4. Kommissionen ska vederbörligen motivera denna åtgärd.

b)Alla kluster under pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, forskningsinfrastruktur, stöd till innovationsekosystem, spridning av spetskompetens samt reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

c)EIC, där arbetsprogrammet ska utarbetas i enlighet med råden från EIC:s styrelse enligt artikel 10.1 b, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

d)JRC, där det fleråriga arbetsprogrammet ska ta hänsyn till det yttrande från JRC:s administrativa råd som avses i beslut 96/282/Euratom.

3.Utöver kraven i artikel 110 i budgetförordningen ska de arbetsprogram som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla följande, i förekommande fall:

a)En indikation om det belopp som tilldelats varje åtgärd och uppdrag, och en vägledande tidsplan för genomförandet.

b)För bidrag ska de innehålla prioriteringar, urvals- och tilldelningskriterier och de olika tilldelningskriteriernas relativa tyngd samt maximal finansieringssats för de totala bidragsberättigande kostnaderna.

SV

14

SV

c)Det belopp som tilldelats för blandfinansiering i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning...[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]:

d)Eventuella ytterligare krav för bidragsmottagare, i enlighet med artiklarna 35 och 37 i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

Artikel 12

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté8. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.Kommittén ska sammanträda i olika sammansättningar i enlighet med bilaga II, beroende på vilken fråga som ska diskuteras.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

5.Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

6.Kommissionen ska regelbundet informera kommittén om hur genomförandet av det särskilda programmet fortlöper i stort och i tid tillhandahålla upplysningar om alla åtgärder som föreslås eller finansieras inom Horisont Europa enligt vad som anges i bilaga III.

KAPITEL III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Upphävande

Beslut 2013/743/EU ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Artikel 14

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt beslut 2013/743/EU, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

Vid behov ska återstående uppgifter för den kommitté som har inrättats genom beslut 2013/743/EU genomföras av den kommitté som avses i artikel 12 i detta beslut.

2.Den finansiella tilldelningen för det särskilda programmet får också omfatta de utgifter för

tekniskt och administrativt stöd som behövs för att säkerställa övergången mellan det

8För att underlätta genomförandet av programmet kommer kommissionen för varje möte i programkommittén enligt dagordningen, i enlighet med fastställda riktlinjer, att ersätta utgifterna för en företrädare per medlemsstat och för en sakkunnig/rådgivare per medlemsstat för sådana punkter på dagordningen där en medlemsstat kräver specialiserad sakkunskap.

SV

15

SV

särskilda programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, beslut 2013/743/EU.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

SV

16

SV

Arbetsdokument för förberedelse av de grundläggande rättsakterna för tiden efter 2020

Finansieringsöversikt för rättsakt

som är fogad till det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden (programkluster)

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.5Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.6Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

SV

17

SV

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

Särskilt program för genomförande av Horisont Europa

1.2Berörda politikområden (programkluster)

01 – Forskning och innovation

1.3Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd9  en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

–Främja skapandet och spridningen av högkvalitativa nya kunskaper, tekniker och lösningar på globala problem.

–Stärka effekterna av forskning och innovation i fråga om att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar inom näringslivet och samhället i syfte att lösa globala problem.

–Främja alla typer av innovation, inklusive banbrytande innovation, och förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar.

–Optimera programmets genomförande för resultat.

1.4.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Forskning och innovation är en viktigt del av det kunskapsbaserade samhället, där en stark europeisk dimension kan mobilisera ytterligare medel på nationell nivå, utan att den ersätter nationell verksamhet. Vanligtvis utnyttjar forsknings- och innovationsprojekt som valts ut för EU-finansiering samarbete på en högre nivå inom EU eller internationellt och är så omfattande och sofistikerade att de inte skulle kunna genomföras enbart med nationell finansiering (83 % av EU:s forsknings- och innovationsprojekt skulle inte ha genomförts utan EU-stödet). I en värld med ökad teknisk konkurrens skulle uteblivna investeringar i forsking och innovation på EU-

9I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

SV

18

SV

nivå resultera i en minskning av EU:s globala konkurrenskraft, med förutsägbara ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser.

De specifika fördelarna med EU-investeringar i forskning och innovation är följande:

∙Ökad konkurrenskraft för EU genom inrättande av gränsöverskridande och sektorsöverskridande nätverk samt nya marknader, med positiv kunskapsspridning och tekniköverföring i hela unionen för förberedande av införandet av nya produkter och tjänster (för EU-finansierade forsknings- och innovationsgrupper är det 40 % större sannolikhet att beviljas patent än för icke EU-finansierade sådana, och dessa har också högre kvalitet och kommersiellt värde).

∙Samlande av offentliga och privata resurser och kunskaper för att uppnå en kritisk massa för hantering av globala utmaningar samt för att ta ledningen på marknaderna i EU och globalt (t.ex. kan endast åtgärder på EU-nivå lösa den svaga fördelningen av patienter med sällsynta sjukdomar och bristen på standardisering och data).

∙Förstärkning av vetenskaplig spetskompetens genom konkurrens och samarbete på EU-nivå (EU-finansierade fackgranskade publikationer citeras mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i världen).

∙Förstärkning av stödet till uppkomst och spridning av banbrytande marknadsskapande innovationer (små och medelstora företag som stöds genom EU-finansierad forskning och innovation växer snabbare än jämförbara små och medelstora företag utan EU-finansiering).

∙Ökad attraktionskraft för EU som en plats för utbildning, forskning, innovation och företagande (EU-finansierade grupper växer snabbare och lockar dubbelt så många samarbeten från länder utanför EU).

∙En positiv strukturerande effekt på nationella forsknings- och innovationsekosystem (Europeiska forskningsrådet har blivit en global förebild i fråga om spetskompetens, och föranleder nationella och institutionella förändringar för att stödja och attrahera sina stipendiater).

∙Tillhandahållande av en god kunskapsbas för utformning av politiken (exempelvis byggde det arbete som utfördes av FN:s IPCC om klimatförändringen i stor utsträckning på EU-finansierad forskning).

1.4.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

SV

De successiva utvärderingar som gjorts sedan EU började investera i forskning och innovation 1984 har visat att EU:s ramprogram haft betydande och långvariga effekter. Även om EU:s program för forskning och innovation har varit framgångsrika finns det viktiga lärdomar att dra från tidigare erfarenheter, från synpunkter från berörda aktörer och från analytiska studier. Forskning, innovation och utbildning bör hanteras på ett mer samordnat sätt och i samklang med andra politikområden, och forskningsresultat bör spridas bättre och utnyttjas i form av nya produkter, processer och tjänster. Insatslogiken för EU:s stödprogram bör utvecklas på ett mer fokuserad, konkret, detaljerad, inkluderande och transparent sätt. Tillträdet till program bör förbättras och deltagandet av nystartade företag, små och medelstora företag, industrin, EU-13 och länder utanför EU bör ökas. Övervakning och utvärdering behöver stärkas.

19

SV

I meddelandet om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 konstaterades att förbättringar skulle kunna göras på flera områden. Resultaten av interimsutvärderingen av Horisont 2020 baserades på omfattande återkoppling från berörda parter och de strategiska rekommendationerna från den oberoende högnivågruppen (Lamygruppen) om maximering av effekterna av EU:s forsknings- och innovationsprogram.

De kan sammanfattas på följande sätt:

a.Fortsätta förenklingsarbetet.

b.Stödja banbrytande innovation.

c.Skapa större effekt genom uppdragsorientering och medborgarinflytande.

d.Öka synergierna med andra EU-finansieringsprogram och EU-politikområden.

e.Förstärka det internationella samarbetet.

f.Öka öppenheten.

g.Rationalisera finansieringssystemet.

1.4.4Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Horisont Europa är avsett att genomföras så att synergi ska möjliggöras med andra program för unionsfinansiering, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från EU-program där förvaltningsformer så tillåter, antingen i följd, omväxlande, eller genom kombinerad finansiering, inbegripet gemensam finansiering av åtgärder.

En icke uttömmande förteckning över sådana arrangemang och finansieringsprogram inbegriper synergier med följande program:

∙ Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)

∙ Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

∙ Europeiska socialfonden (ESF)

∙ Programmet för den inre marknaden

∙ EU:s rymdprogram

∙Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

∙Programmet för ett digitalt Europa

∙Erasmusprogrammet

∙Externt instrument

∙InvestEU-fonden

∙Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram

SV

20

SV

1.5Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

begränsad varaktighet

– verkan från och med 1.1.2021 till och med 31.12.2027

– budgetkonsekvenser från och med 1.1.2021 till och med 31.12.2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 1.1.2021 till och med 31.12.2033 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6Planerad metod för genomförandet10

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett europeiskt partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Genomförandet av Horisont Europas verksamhet kommer att följa de viktigaste principerna för Horisont 2020, och en betydande del av Horisont Europas globala budget förväntas genomföras genom särskilt utformade metoder för genomförandet.

10Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

SV

21

SV

Det förväntas att kommissionen kommer att fortsätta att kanalisera större delen av medlen via genomförandeorganen, med ytterligare åtgärder som vidtas av unionens organ eller andra organ som anförtrotts uppgifter som ingår i budgetgenomförandet genom indirekt förvaltning enligt artiklarna 185 och 187 i EUF-fördraget och som inriktas på specifika prioriteringar.

De typer av genomförandeorgan som förväntas inrättas/förnyas för Horisont Europa är följande:

•Genomförandeorgan

•Gemensamma företag (artikel 187 i EUF-fördraget)

•Partnerskap mellan offentliga aktörer (artikel 185 i EUF-fördraget)

•Europeiska institutet för innovation och teknik

En viss rationalisering kommer att ske på partnerskapsnivå (som kommer att läggas fram under ett nytt gemensam begreppet ”europeiska partnerskap”), med tyngdpunkten på rationalisering av nuvarande befintliga enheters struktur och antal och att göra partnerskapslandskapet mer konsekvent både internt (inom ramprogrammet) och externt (bättre samordning med andra unionsprogram och externa partner). Denna rationalisering kommer dock inte att ha någon inverkan på de faktiska rättsliga former som används.

SV

22

SV

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Indikatorer på kort, medellång och lång sikt har fastställts utifrån en rad effektkedjor. Rapporteringsbestämmelser för deltagare har utformats mot bakgrund av dessa indikatorer, men också med uttrycklig avsikt att begränsa den administrativa bördan för deltagare. Överallt där det är möjligt kommer uppgifter att samlas in från öppna källor.

Alla uppgifter om förvaltningsförfaranden (ansökningar, andel framgångsrika ansökningar, hur lång tid det tar innan stödet tilldelas, typ av bidragsmottagare osv.) kommer att samlas in och lagras, och tillhandahållas i realtid via ett särskilt system för datalagring. I dag fungerar referenssystemet Corda väl och är tillgängligt för medlemsstater och andra berörda organ.

Rapporter med information om förvaltningsförfaranden kommer att tas fram (från första året), och, så småningom, om produkter och resultat. En interimsutvärdering och en slututvärdering planeras.

JRC:s direkta åtgärder utvärderas dessutom internt genom en årlig intern utvärdering, och externt genom inbördes utvärdering som utförs av ett antal ledande experter som väljs ut i samråd med JRC:s styrelse.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Ramprogrammet för forskning och innovation kommer att genomföras genom direkt och indirekt förvaltning. Det finns inga grundläggande förändringar jämfört med ramprogrammet Horisont 2020. Ytterligare förenklingsåtgärder kommer emellertid att vidtas när det är möjligt.

Inom ramen för Horisont 2020 hade 154 000 förslag mottagits (537 000 enskilda ansökningar) och 18 000 avtal undertecknats (med 79 000 enskilda deltagare) fram till slutet av februari 2018. Trots den dramatiska ökningen av antalet förslag jämfört med sjunde ramprogrammet undertecknas 95 % av kontrakten inom den åtta månader långa tidsfrist som fastställts i lagstiftningen. De gemensamma it-systemen och affärsprocesserna har säkerställt effektivitet på alla nivåer. Ett gemensamt stödcentrum tillhandahåller kostnadseffektiva tjänster för alla enheter inom kommissionen med ansvar för genomförandet av de tidigare ramprogrammen, med löpande kostnader på cirka 0,7 % av utgifterna under 2017. Validering av rättsliga enheter och organisering av projektutvärdering har centraliserats till genomförandeorganet för forskning, vilket ger stordriftsfördelar och säkerställer effektiv planering av utvärderingar.

De mer noggrant beräknade kostnaderna för kontrollsystemet (bedömning, urval, projektförvaltning, förhands- och efterhandskontroll) ligger i intervallet 3–4 % för alla kommissionens tjänster som har ansvar för genomförandet av de tidigare ramprogrammen för 2017 (inbegripet kostnader för förvaltningen av sjunde ramprogrammet och Horisont 2020). Detta anses vara en rimlig kostnad i ljuset av de insatser som krävs för att se till att målen uppnås och av antalet transaktioner.

SV

23

SV

Denna kontrollstrategi grundar sig på följande:

–Förfaranden för att välja ut de bästa projekten och omvandla dem till rättsliga instrument.

–Projektledning och avtalshantering under hela löptiden för samtliga projekt.

–Förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning.

–Intyg om den ekonomiska redovisningen över ett visst tröskelvärde och intyg om metoder för att beräkna enhetskostnader eller förhandsbedömning av stor forskningsinfrastruktur på frivillig basis.

–Efterhandsrevisioner (representativa och riskbaserade) av ett urval av ansökningarna om utbetalning.

–Vetenskaplig utvärdering av projektresultat.

De första resultaten av revisioner av Horisont 2020 tyder på att felfrekvensen har hållit sig väl inom det förväntade intervallet (se avsnitt 2.2.2). Detta visar att de redan införda förenklingsåtgärderna varit effektiva, även om de kan utvecklas ytterligare.

För indirekt förvaltning kommer kommissionen att använda följande organ för att genomföra budgeten när detta är lämpligt och kostnadseffektivt och ger en stark hävstångseffekt:

–Institutionaliserade europeiska partnerskap (artikel 185 eller artikel 187 i EUF- fördraget).

Dessa organ är föremål för regelbundna utvärderingar för att säkerställa att de förblir relevanta när det gäller att uppnå programmets mål. Kontrollstrategier för övervakning av organ som arbetar under indirekt förvaltning har eller kommer att utvecklas.

Vid direkt förvaltning kommer kommissionen att fortsätta att i stor utsträckning förlita sig på genomförandeorgan som inrättats i enlighet med rådets förordning nr 58/2003. Delegeringen av verksamhet till genomförandeorganen är föremål för en obligatorisk oberoende kostnads-nyttoanalys på förhand och genomförandeorganen genomgår regelbundna utvärderingar som utförs av externa experter. Denna kostnads-nyttoanalys kommer också att omfatta kostnaderna för kontroll och övervakning. Interimsutvärderingar som genomfördes 2012 och 2015 bekräftar genomförandeorganens höga effektivitet och mervärde för genomförandet av programmet.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Den grundläggande finansieringsmodellen har hittills varit ersättning av stödberättigande kostnader. Som Europeiska revisionsrätten ständigt har framhållit, senast i årsrapporten för 2016, är den största risken när det gäller transaktionernas korrekthet att bidragsmottagarna redovisar icke stödberättigande kostnader som varken upptäcks eller korrigeras före [ersättningen]. Denna risk är särskilt hög när det gäller sjunde ramprogrammet, som har komplexa stödregler som ofta misstolkas av stödmottagare (särskilt av dem som är mindre bekanta med reglerna, såsom små och medelstora företag, förstagångsdeltagare och enheter utanför EU).

Domstolen erkände värdet av de förenklingar som införts i Horisont 2020. Den rekommenderar dock i sin årsrapport för räkenskapsåret 2016 en mer omfattande

SV

24

SV

användning av förenklade kostnadsalternativ. Sådana förenklade kostnadsalternativ används redan inom vissa delar av programmet, eller för vissa typer av utgifter.

För bidrag var den preliminära representativa felprocenten under sjunde ramprogrammet 5 %, med en ”kvarstående” felfrekvens på omkring 3 %, efter att hänsyn tagits till alla återkrav och korrigeringar som har genomförts eller kommer att genomföras. Felfrekvenserna var emellertid lägre i de delar av programmet där det var möjligt att använda förenklade kostnadsalternativ i större utsträckning och/eller där det rörde sig om en liten och stabil grupp av bidragsmottagare. Dessa inbegrep bidrag från Europeiska forskningsrådet och Marie Curie-åtgärder.

De första resultaten av Horisont 2020 tyder på en representativ felfrekvens på omkring 3 %, med en kvarstående felfrekvens på mindre än 2,5 %. Observera dock att detta är en tidig skattning som bör användas med försiktighet; den kan sannolikt öka, eventuellt till 3–4 % (den felnivå som kommissionen förutsett för projektförslag inom Horisont 2020 var 3,5 %, även om detta inte beaktade en rad olika ytterligare komplikationer under lagstiftningsprocessen). Den kvarstående felprocenten bör förbli under 3 %, men det är för tidigt att säga om man kommer att komma ned till 2 %. Kommissionen anser fortfarande att felfrekvenserna för bidrag från Europeiska forskningsrådet och Marie Skłodowska-Curie-åtgärder kommer att ligga kvar på under 2 %.

Vissa fel uppstår på grund av att bidragsmottagarna inte har förstått reglerna. Dessa fel kan hanteras genom förenkling, även om en viss grad av komplexitet alltid kommer att kvarstå. Andra fel uppstår på grund av att bidragsmottagarna inte har följt reglerna. Detta rör endast ett fåtal fall, men de kan inte lösas genom förenkling av de nuvarande reglerna.

En analys av felfrekvensen11 har utförts för Horisont 2020 och de revisioner som hittills genomförts visar att

–Omkring 63 % av felen utgörs av fel i debiteringen för personalkostnader. Problem som regelbundet förekommer är felaktig beräkning av produktiva timmar, oriktiga taxor eller felaktigt antal arbetstimmar som debiteras.

–Omkring 22 % av felen berör övriga direkta kostnader (ej personal). Det mest återkommande fel som identifierats är avsaknaden av en direkt kostnadsmätning.

–Omkring 6 % av felen avser kostnader för underentreprenad, 4 % avser resekostnader och 5 % andra kategorier. Observera att fel som rör indirekta kostnader, 28 % av felen i sjunde ramprogrammet, har minskat till nästan noll tack vare införandet av schablonsatser för att täcka indirekta kostnader.

De fel som konstaterats vid revisioner av Horisont 2020 visar att en del skulle kunna undvikas genom förenklingar och mindre formell tillämpning av reglerna. Vissa förändringar har redan gjorts i Horisont 2020 (nya regler för internfakturering och ytterligare ersättning, till exempel) och fler kommer att göras när så är möjligt i Horisont Europa. Sådana förändringar kommer dock nu att få begränsad effekt på felfrekvensen, och i regel endast leda till undvikande av små fel.

En mer utbredd användning av förenklade kostnadsalternativ såsom schablonsatser och enhetskostnader, liksom en fortsatt förenkling av reglerna, kommer att bidra till en sänkning av felfrekvensen för Horisont 2020, som uppskattas till 3–4 % av ett

11Procent av värdet i euro mot alla justeringar i direkta kostnader till förmån för EU:s budget.

SV25

SV

representativt urval i Horisont Europa. Det underliggande problemet med fel i en finansieringsmetod som bygger på ersättning av stödberättigande kostnader kvarstår emellertid. I ett sådant system kan den representativa felfrekvensen eventuellt minskas till 2,5–3,5 %, med en kvarstående felfrekvens efter korrigeringar, på ca. 2 % (men inte nödvändigtvis lägre).

För Horisont 2020 infördes schablonbelopp för finansiering av småföretagsordningen i fas 1 (en betalning på 50 000 euro vid leverans av tillfredsställande vetenskapliga resultat) och, av EIT:s KI-grupper, för finansiering av institutionella kostnader för tillhandahållande av EIT-märkta masterprogram. Ingen ytterligare motivering krävs för sådana utbetalningar, alltså inga fakturor, tidrapporter eller betalningsbevis. Finansiella fel förekommer inte.

Finansiering med ett schablonbelopp föreslogs för Horisont 2020, men ansågs olämpligt eller förhastat. Kommissionen genomför emellertid pilotprojekt på grundval av finansiering med schablonbelopp i arbetsprogrammet för 2018. Samtidigt har kommissionen vidtagit en rad åtgärder för att dämpa berörda parters farhågor i samband med denna form av finansiering.

Pilotprojektet måste utvärderas, bland annat för att se om det uppfyller programmets alla mål (och inte leder till en lägre felfrekvens). Men det är uppenbart att en mer omfattande användning av finansiering med schablonsatser skulle minska felfrekvensen. Emellertid skulle riskerna flyttas till andra delar av systemet för intern kontroll – utvärdering kommer att bli allt viktigare, liksom bedömning av resultat.

Förslaget för Horisont Europa ger kommissionen möjlighet att använda en finansieringsmodell med schablonbelopp, och kommissionen avser att använda denna finansieringsmodell i större utsträckning. Det är dock för tidigt att säga i vilken omfattning den kan användas. Den kommer att bero på resultaten av de pilotprojekt som pågår för närvarande.

Antalet berörda transaktioner innebär att en hög nivå av systematisk förhandskontroll skulle bli mycket kostsam. Den nuvarande kontrollstrategin bygger därför på riskbaserade förhands- och efterhandskontroller för att bedöma felnivån och att spåra och återkräva felaktiga belopp. Eftersom felfrekvensen har legat inom det fastställda intervallet bedöms denna kontrollstrategi vara effektiv. Vidareutveckling av vissa delar ingår, till exempel införandet av system och förfaranden för revision, men radikala förändringar föreslås inte.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De mer noggrant beräknade kostnaderna för kontrollsystemet (bedömning, urval, projektförvaltning, förhands- och efterhandskontroll) ligger i intervallet 3–4 % för alla kommissionens tjänster som har ansvar för genomförandet av de tidigare ramprogrammen för 2017 (inbegripet kostnader för förvaltningen av sjunde ramprogrammet och Horisont 2020). Detta anses vara en rimlig kostnad i ljuset av de insatser som krävs för att se till att målen uppnås och av antalet transaktioner.

Den förväntade risken för fel vid utbetalning av bidrag med en finansieringsmodell som bygger på ersättning av icke stödberättigande kostnader uppgår till 2,5–3,5 %. Risken för fel vid avslutandet (efter genomförande av kontroller och korrigeringar) är omkring 2 % (men inte nödvändigtvis lägre).

SV

26

SV

Den förväntade risken för fel för bidrag med en finansieringsmodell som bygger på schablonbelopp är nära 0 % (vid utbetalning och vid avslutande).

Den sammanlagda förväntade felfrekvensen beror på balansen mellan de båda finansieringsmetoderna (ersättning av stödberättigande kostnader och schablonbelopp). Kommissionen har för avsikt att tillämpa finansieringsmodellen med schablonbelopp där så är lämpligt. Den viktigaste drivkraften för finansiering med schablonbelopp kommer inte att vara den minskade felfrekvensen, utan förverkligandet av alla målen i programmet.

Detta scenario baseras på antagandet att förenklingsåtgärderna inte kommer att ändras i något väsentligt avseende under beslutsprocessen.

Anmärkning: Detta avsnitt rör bara förfarandet för förvaltning av bidrag (med de olika metoderna för genomförandet); för administrativa utgifter och driftsutgifter som uppstår i samband med förfaranden för offentlig upphandling förväntas felrisken vid utbetalning och avslutande att ligga under 2 %.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

De avdelningar som ansvarar för genomförandet av budgeten för forskning och innovation är fast beslutna att bekämpa bedrägerier på alla stadier av förfarandet för förvaltning av bidrag. De har utvecklat och genomför strategier för bedrägeribekämpning, inbegripet en ökad användning av underrättelseverksamhet, särskilt med hjälp av avancerade it-verktyg samt utbildning och information till anställda. Dessa insatser kommer att fortsätta. De föreslagna åtgärderna bör generellt ha en positiv inverkan på kampen mot bedrägerier, särskilt med avseende på den större tonvikten på riskbaserad revision och förstärkt vetenskaplig utvärdering och kontroll.

Den nuvarande strategin för bedrägeribekämpning inom kommissionens avdelningar med ansvar för genomförande av de tidigare ramprogrammen, samt de bedrägeribekämpningsstrategier som rör andra utgifter, kommer att uppdateras efter översynen av kommissionens strategi för bedrägeribekämpning under 2018. Detta kommer också att täcka risker med anknytning till finansiering med schablonbelopp, som har olika risker som måste beaktas.

Det bör understrykas att väldigt få bedrägerier har uppdagats i förhållande till de totala utgifterna, men de generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av forskningsbudgeten är ändå fast beslutna att bekämpa dem.

Lagstiftningen kommer att säkerställa att revisioner och kontroller på plats kan utföras av kommissionens avdelningar, inklusive Olaf, med hjälp av de standardbestämmelser som Olaf har rekommenderat.

SV

27

SV

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Budgetrubrik12

Typ av

Bidrag

Rubrik i

anslag

den

från

i den mening som

fleråriga

från Efta-

från

Rubrik 1. Inre marknaden, innovation

Diff./Icke-

kandidatlän

avses i artikel

budgetrame

14

tredjeländ

[21.2 b] i

n

och den digitala ekonomin

diff13.

länder

der15

er

budgetförordninge

n

01.010101 Utgifter för tjänstemän och

tillfälligt

anställda

som

genomför

forsknings- och innovationsprogram –

Horisont Europa

01.010102

Extern

personal

som

genomför

forsknings-

och

Icke-diff.

innovationsprogram

–

Horisont

Europa

01.010103

Andra

administrativa

H1

utgifter

för

forsknings-

och

JA

JA

JA

NEJ

innovationsprogram

–

Horisont

Europa

01.0201 Öppen vetenskap

01.0202

Globala

utmaningar

och

Different

industriell konkurrenskraft

ierade

01.0203 Öppen innovation

01.0204

Förstärkning

av

det

europeiska forskningsområdet

12

13

14

15

De beräknade budgetkonsekvenserna för driftsutgifter presenteras på artikelnivå för de fyra programdelarna. En ytterligare uppdelning av budgeten, baserad på den strategiska planeringen, kan läggas fram som en del av det årliga budgetförfarandet.

Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

SV

28

SV

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga			1		Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin
	budgetramen
					2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Driftsanslag		Åtaganden	(1)		11 825,394		12 064,784	12 307,891	12 556,625	12 812,890	13 070,006	13 336,556		87 974,145
		Betalningar	(2)		2 787,096		6 858,177	8 316,885	10 284,251	11 653,515	12 675,793	13 334,400	22 064,028	87 974,145
		Åtaganden	(1a)		3 308,230		3 375,270	3 443,480	3 513,155	3 584,895	3 656,900	3 731,270		24 613,200
01 02 01 Öppen vetenskap
		Betalningar	(2 a)		779,708		1 918,658	2 326,884	2 877,379	3 260,516	3 546,602	3 730,666	6 172,787	24 613,200
01 02 02 Globala utmaningar och industriell		Åtaganden	(1b)		6 516,841		6 648,652	6 782,307	6 919,237	7 060,382	7 201,957	7 349,169		48 478,545
konkurrenskraft		Betalningar	(2b)		1 535,937		3 779,399	4 583,050	5 667,062	6 421,523	6 984,734	7 347,981	12 158,860	48 478,545
		Åtaganden	(1c)		1 731,049		1 766,131	1 801,820	1 838,279	1 875,818	1 913,494	1 952,410		12 879,000
01 02 03 Öppen innovation
		Betalningar	(2c)		407,986		1 003,950	1 217,555	1 505,605	1 706,084	1 855,780	1 952,094	3 229,946	12 879,000
01 02 04 Förstärkning av det europeiska		Åtaganden	(1d)		269,274		274,731	280,283	285,955	291,794	297,655	303,708		2 003,400
forskningsområdet		Betalningar	(2d)		63,465		156,170	189,398	234,206	265,391	288,677	303,659	502,436	2 003,400
Anslag av administrativ natur som finansieras		Åtaganden =	(3)		823,606		840,216	857,109	874,375	892,110	909,994	928,444		6 125,855
genom ramanslagen för programmet16		Betalningar
01 01 01 01 Utgifter för tjänstemän och tillfälligt		Åtaganden =
anställda som genomför forsknings- och			(3)		332,455		341,797	351,421	361,335	371,548	382,070	392,912		2 533,539
		Betalningar
innovationsprogram – Horisont Europa

16Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

SV

29

SV

01 01 01 02 Extern personal som genomför	Åtaganden =
forsknings- och innovationsprogram – Horisont		(3)	68,862	70,239	71,643	73,076	74,538	76,029	77,549		511,937
	Betalningar
Europa
01 01 01 03 Andra administrativa utgifter för	Åtaganden =
forsknings- och innovationsprogram – Horisont		(3)	422,289	428,181	434,044	439,964	446,024	451,895	457,982		3 080,380
	Betalningar
Europa
TOTALA anslag för programmets	Åtaganden	=1+3	12 649,000	12 905,000	13 165,000	13 431,000	13 705,000	13 980,000	14 265,000		94 100,000
finansieringsram	Betalningar	=2+3	3 610,702	7 698,393	9 173,995	11 158,626	12 545,625	13 585,787	14 262,844	22 064,028	94 100,000

	Rubrik i den fleråriga			7		”Administrativa utgifter”
	budgetramen
											Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
					2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
													2027
Personalresurser
Övriga administrativa utgifter
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den			(summa åtaganden =
fleråriga budgetramen			summa betalningar)
											Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
					2021		2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter	TOTALT
													2027
	TOTALA anslag	Åtaganden			12 649,000		12 905,000	13 165,000	13 431,000	13 705,000	13 980,000	14 265,000		94 100,000
	samtliga RUBRIKER
		Betalningar
	i den fleråriga budgetramen				3 610,702		7 698,393	9 173,995	11 158,626	12 545,625	13 585,787	14 262,844	22 064,028	94 100,000

SV

30

SV

3.2.2Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser
Övriga administrativa
utgifter
Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen
Utanför RUBRIK 717
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser18	401,317	412,035	423,065	434,411	446,086	458,099	470,462	3 045,475
Övriga utgifter	422,289	428,181	434,044	439,964	446,024	451,895	457,982	3 080,380
av administrativ natur19
Delsumma
utanför RUBRIK 7	823,606	840,216	857,109	874,375	892,110	909,994	928,444	6 125,855
i den fleråriga
budgetramen
TOTALT	823,606	840,216	857,109	874,375	892,110	909,994	928,444	6 125,855

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad

17

18

19

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Dessa siffror omfattar endast bemyndigad personal på plats under 2020 i generaldirektorat och inbegriper inte den nödvändiga personal som kommer att behövas för genomförandeorgan, gemensamma företag och andra decentraliserade organ samt den ytterligare personal som avlönas genom bidrag från framtida associerade länder.

Dessa siffror motsvarar de beräknade maximala administrativa utgifter som krävs för genomförandet av den rättsliga grunden. Dessa siffror inkluderar även de bidrag som behövs av de genomförandeorgan (inbegripet personalutgifter) som kommer att genomföra en del av Horisont Europa. I detta sammanhang kommer dessa belopp att justeras som ett resultat av det planerade förfarandet för externalisering.

SV

31

SV

med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)20
Vid huvudkontoret eller vid
kommissionens kontor i medlemsstaterna
Vid delegationer
För forskning	2 620	2 620	2 620	2 620	2 620	2 620	2 620

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)20 21

Som finansieras		- vid
genom RUBRIK 7		huvudkontoret
i den fleråriga
		- vid delegationer
budgetramen
Som finansieras		- vid
genom		huvudkontoret
ramanslagen för
programmet	22	- vid delegationer
För forskning			1 184	1 184	1 184	1 184	1 184	1 184	1 184
Annan (ange)
TOTALT			3 804	3 804	3 804	3 804	3 804	3 804	3 804
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda			Det totala antalet tjänstemän och tillfälligt anställda kommer att användas för att bidra till
			målen för Horisont Europa under hela processen, från utarbetandet av arbetsprogrammet
			till den slutliga spridningen av resultat under 2021–2027.
Extern personal			All extern personal kommer att bistå tjänstemän och tillfälligt anställda för att bidra till
			målen för Horisont Europa under hela processen, från utarbetandet av arbetsprogrammet
			till den slutliga spridningen av resultat under 2021–2027.

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

20

21

22

Dessa siffror omfattar endast bemyndigad personal på plats under 2020 i generaldirektorat och inbegriper inte den nödvändiga personal som kommer att behövas för genomförandeorgan, gemensamma företag och andra decentraliserade organ samt den ytterligare personal som avlönas genom bidrag från framtida associerade länder.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

SV

32

SV

3.2.3Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange	vilken		extern
organisation		eller	annan
källa	som	bidrar till
finansieringen
TOTALA anslag som
tillförs genom				p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
samfinansiering23

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter  Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga			Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna
budgetens inkomstdel:	2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
Post 6011	p.m.	p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Post 6012
Post 6013
Post 6031

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

01.02XX Anslag som härrör från bidrag från tredje man

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Tredjeländer kan komma att bidra till programmet genom associeringsavtal. Villkoren för bestämning av det ekonomiska bidragets omfång kommer att fastställas i associeringsavtal med varje enskilt land och ska garantera automatisk korrigering av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är

23Bilaterala associeringsavtal har ännu inte fastställts. Bidrag från associerade länder kommer att läggas till utöver det belopp som anges i denna finansieringsöversikt.

SV

33

SV

etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnader för programmets förvaltning.

SV

34

SV