Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EU-dokument COM(2017) 772)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.11.2017

COM(2017) 772 final

2017/0309 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag har till syfte att införa vissa riktade ändringar av rådets beslut nr 1313/2013/EU (nedan kallat beslutet) om en civilskyddsmekanism för unionen (nedan kallad civilskyddsmekanismen) som Europeiska unionen använder sig av för att stödja, samordna och komplettera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på civilskyddsområdet för att förebygga, ha beredskap inför och vidta insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Med utgångspunkt i principerna om solidaritet och gemensamt ansvar är det övergripande syftet med detta förslag att garantera att unionen kan tillhandahålla ett bättre stöd vid kriser och katastrofer till sina medborgare både inom och utom Europa. I förslaget konstateras det att katastrofförebyggande insatser är av avgörande betydelse för att man ska kunna begränsa behovet av kris- och katastrofstöd.

Enligt den interimsutvärdering av civilskyddsmekanismen1 som nyligen genomförts i enlighet med artikel 34 i beslut 1313/2013/EU och andra resultatutvärderingar såsom Europeiska revisionsrättens granskning av civilskyddsmekanismen2 har civilskyddsmekanismen visat sig vara ett effektivt verktyg för att mobilisera och samordna det bistånd som de deltagande staterna tillhandahåller vid kriser inom och utanför unionen, och därmed också ett konkret bevis för europeisk solidaritet. Vissa slutsatser som kan dras av dessa dokument och en del ytterligare bevisning visar dock på att det finns vissa områden där lagstiftningen skulle behöva ändras. I detta sammanhang har erfarenheterna från fältet varit av stor betydelse och en viktig anledning till att detta initiativ kommit till, eftersom dessa visat på att det nuvarande ramverket har vissa begränsningar.

Unionen har sedan 2013 varit tvungen att hantera ett stort antal katastrofer som inneburit såväl tragiska förluster av liv som andra allvarliga konsekvenser för människor, företag, samhällen och miljön. Rent konkret innebär detta att civilskyddsmekanismen verkligen har satts på prov den senaste tiden till följd av ett antal katastrofer, de humanitära konsekvenserna av flykting- och migrationskrisen, bristen på tillgängliga resurser under skogsbränderna 2016 och 2017 (där den sistnämnda var särskilt lång och intensiv och ledde till över 100 döda) samt en rad orkaner i Västindien och svåra stormar och översvämningar i EU med svåra konsekvenser. Detta har varit särskilt påtaglig i samband med de storskaliga katastrofer som drabbat flera medlemsstater samtidigt. I dessa fall har medlemsstaternas frivilliga bidrag till dessa katastrofer alltför ofta visat sig vara otillräckliga och dessutom har de konstaterade bristerna när det gäller viss kritisk insatskapacitet, vilka påtalas i den rapport om kapacitetsbrister som publicerades i början av 20173, blivit alltför uppenbara. Det mest slående exemplet i detta sammanhang är att EU:s kollektiva kapacitet inte lyckades tillmötesgå samtliga 17 framställningar om bistånd vid skogsbränder, utan endast kunde

1ICF Interim Evaluation of the Union Civil Protection Mechanism. 2014–2016, Final Report från augusti 2017

(nedan kallad interimsutvärderingen). Slutrapporten för interimsutvärderingen finns att tillgå på https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/eb41bfee-78c3-11e7-b2f2-01aa75ed71a1/language- en/format-PDF

2Europeiska revisionsrättens särskilda rapport (2016) Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv. Denna rapport fins att tillgå på http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_33/SR_DISASTER_RESPONSE_SV.pdf

3Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer av den 17 februari 2017.

hjälpa till i 10 av dessa fall, varvid det dessutom ibland uppstod förseningar som gjorde att insatserna inte kom i tillräckligt god tid.

Mot denna bakgrund kan det anses finnas starka skäl till att företa en riktad översyn av den gällande civilskyddslagstiftningen i syfte att lösa de viktigaste utmaningarna som civilskyddsmekanismen för närvarande står inför. Konkret sett har de ändringar som ryms i detta förslag till syfte att uppnå följande mål:

a)Se till att de förebyggande åtgärderna blir mer effektiva i katastrofriskhanteringens samtliga stadier och stärka kopplingen till de av EU:s andra centrala politikområden som också omfattar åtgärder som rör katastrofförebyggande och katastrofinsatser.

b)Förstärka unionens och medlemsstaternas kollektiva förmåga att reagera på katastrofer samt åtgärda ständigt återkommande och nya kapacitetsbrister, särskilt genom inrättandet av en särskild reserv av insatskapacitet på unionsnivå (med namnet rescEU). Beslut om insättande av denna insatskapacitet ska fattas av kommissionen som också ska ha ledningen och kontrollen. Reserven rescEU ska utrustas med utvald katastrofkapacitet så att den kan genomföra insatser vid okontrollerade skogsbränder, översvämningar, jordbävningar och hälsokriser, beroende på vad som är tillämpligt. Efter diskussioner med medlemsstaterna ska även ett fältsjukhus som snabbt kan upprättas inom eller utom unionen som en del av Europeiska sjukvårdsstyrkan kunna användas vid epidemier som ebola och zika. Europa har även drabbats av ett stort antal terroristattacker. Genom att se till att det finns kapacitet på EU-nivå kommer man även att skapa stordriftsfördelar och minska kostnaderna för att anskaffa samma kapacitet på medlemsstatsnivå.

c)Se till att civilskyddsmekanismen har flexibla och effektiva administrativa förfaranden i samband med katastrofinsatser.

Det är allmänt erkänt att civilskyddsmekanismen behöver förstärkas med tanke på hur utvecklingen ser ut när det gäller katastrofer, bl.a. extrema väderförhållanden, och interna säkerhetsproblem. Detta förslag grundar sig på ytterligare nya analyser och noggranna överväganden av de identifierade bristerna som genomförts gemensamt med de ansvariga civilskyddsmyndigheterna.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag bidrar till en av de tio politiska prioriteringar som fastställts för kommissionen för perioden 2015–2019, nämligen upprättandet av ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende. Ömsesidigt förtroende ingår i principen om solidaritet som utgör grundvalen för beslut nr 1313/2013/EU. Detta förslag innebär att det ömsesidiga förtroendet stärks ytterligare samt att även principerna om gemensamt ansvar och ansvarighet stärks.

De föreslagna ändringarna är fullt förenliga med det bredare målet att verka för ett Europa som skyddar. Detta mål har varit vägledande för kommissionens insatser under de senaste åren och kommer att förbli så även i framtiden. Förslaget bygger på de positiva erfarenheter som det gällande ramverket hittills lett till och det är meningen att det ska avhjälpa dess brister genom förstärkta bestämmelser som gör att ramen kan fortsätta att användas till att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på detta område.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De åtgärder som planeras inom ramen för den reviderade civilskyddsmekanismen överensstämmer med unionens mål att säkerställa att alla EU:s relevanta politikområden och

instrument bidrar till att stärka unionens kapacitet när det gäller katastrofriskhantering, dvs. katastrofförebyggande, katastrofberedskap, katastrofinsatser och återhämtning efter katastrofer. Förslaget återspeglar även målet att främja solidaritet mellan medlemsstaterna, vilket anges i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

I förslaget fästs särskild vikt vid en nära samordning och samstämmighet med åtgärder som genomförs inom ramen för EU:s andra politikområden, t.ex. klimatanpassningsåtgärder, och instrument med verkan inom området katastrofförebyggande och katastrofriskreducering, t.ex. på områdena sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning, hälso- och sjukvård samt migrations- och säkerhetspolitik. Det är även meningen att förslaget ska bidra till att skapa ökade synergieffekter med politiken för humanitärt bistånd.

Ingen rättsakt inom något av unionens andra politikområden kan för närvarande uppnå de mål som eftersträvas i detta förslag. Det finns därför ingen risk för att åtgärder överlappar varandra inom detta område.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Anledningen till att civilskyddsmekanismen infördes var att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har kapacitet till, vilket innebär att denna stat inte klarar av situationen på egen hand. Kärnan i mekanismen utgörs av ett väl samordnat och snabbt tillhandahållande av ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna.

Detta förslag innehåller dels ändringar som syftar till för att skapa samstämmighet och åstadkomma förenklingar, dels bestämmelser om ytterligare möjligheter till en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofförebyggande och katastrofinsatser. Detta är särskilt viktigt i situationer där man står inför en eller flera katastrofer som har så vittomfattande konsekvenser att de ställer krav som går utöver den kapacitet som kan uppbådas av ett kritiskt antal medlemsstater samtidigt och som gör att det finns risk för att de berörda medlemsstaternas förmåga till ömsesidigt bistånd lamslås. Detsamma gäller för kapacitet som behövs vid den typ av större katastrof som har låg sannolikhet för att inträffa men som får stora verkningar om den gör det. I fall som dessa är det helt klart att en medlemsstat inte ensam klarar av att hantera situationen och att det därför behövs EU-bistånd som stödjer och kompletterar medlemsstatens åtgärder i enlighet med artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

De vinster som förslaget medför i form av färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada visar att åtgärder på EU-nivå ger ett mervärde.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Det behandlar brister som identifierats vid interimsutvärderingen och i andra nyligen publicerade dokument som

bedömer civilskyddsmekanismens resultat (Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om civilskyddsmekanismen4, kommissionens rapport om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer5 – vilka nämnts tidigare – och risköversikten för EU6) och föreslår lösningar som ligger i linje med mandatet från rådet och Europaparlamentet.

Den administrativa bördan för unionen och medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. Den administrativa bördan kommer dessutom att minska tack vare förenhetligandet av vissa EU-samfinansieringssatser och avskaffandet av samfinansieringen på vissa områden.

•Val av instrument

Förslag till ett beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

De brister som detta förslag syftar till att åtgärda har identifierats både i samband med erfarenheterna från fältet och genom det samråd med berörda parter som nyligen genomförts inom ramen för interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen7. Samrådet hade som allmänt mål att ge alla berörda parter tillfälle att lämna synpunkter på hur de anser att civilskyddsmekanismen fungerat under den första halvan av sin genomförandeperiod. Det hade även det specifika målet att

(a)samla in synpunkter från allmänheten i EU om vilka resultat civilskyddsmekanismen kan anses ha lett till hittills,

(b)fastställa hur viktiga de olika prioriteringarna för katastrofriskhanteringen anses vara inom EU i dess helhet,

(c)erhålla riktad återkoppling och tekniska råd från de viktigaste berörda parterna när det gäller civilskyddsmekanismen,

(d)samla in bevisning till stöd för vart och ett av de viktigaste utvärderingskriterierna i interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen.

Följande fyra huvudgrupper av berörda parter kontaktades i samband med samrådet:

–Enheter som genomför åtgärder inom ramen för civilskyddsmekanismen, dvs. de av medlemsstaternas civilskyddsmyndigheter som bidrar med moduler och/eller experter till den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, andra

civilskyddsmyndigheter i medlemsstaterna och civilskyddsmyndigheter i de delatagande staterna8.

Se fotnot 2. Se fotnot 3.

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Overview of Natural and Man-made Disaster Risks the European Union may face, SWD(2017) 176 final av den 23 maj 2017.

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om interimsutvärderingen av civilskyddsmekanismen för unionen för perioden 2014–2016 av den 30 augusti 2017 (COM(2017) 460 final).

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro, Norge, Serbien och Turkiet.

–Enheter som berörs av civilskyddsmekanismen, d.v.s. värdländer som tar emot bistånd inom ramen för civilskyddsmekanismen (EU, anslutningsländer, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och andra tredjeländer), Europaparlamentet, Regionkommittén och lokala myndigheter.

–Enheter för vilka civilskyddsmekanismen är av uttalat intresse, dvs. andra myndigheter i medlemsstaterna, andra myndigheter i deltagande stater, FN-organ, Världsbanken, icke-statliga organisationer, den privata sektorn, stiftelser osv.

–Enheter som har expertis som är relevant för civilskyddsmekanismen (t.ex. katastrofriskhantering), dvs. universitet/kompetenscentrum och tankesmedjor, främst i deltagande stater.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den interimsutvärdering som ligger till grund för detta förslag genomfördes av en extern utvärderare mellan september 2016 och juni 2017. Den grundar sig på resultaten av de diskussioner som förts med deltagande stater (Civilskyddskommittén, rådets arbetsgrupp för civilskydd och generaldirektörsmöten) och beaktar den information som erhållits via ett öppet offentligt samråd, Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om civilskyddsmekanismen och kommissionens rapport om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer.

Utvärderingen skedde i följande tre steg:

i)Inledande skede: Bl.a. en skrivbordsgranskning av civilskyddsmekanismens verksamhet och sonderande intervjuer med handläggare.

ii)Bakgrundsundersökning: Bl.a. ett riktat samråd med viktiga berörda parter för civilskyddsmekanismen9 via onlineundersökningar, fysiska intervjuer och telefonintervjuer samt tre fallstudier (skogsbränder i Cypern, modulövning i Estland och migrationskris).

iii)Analys och sammanställning av resultaten: Bl.a. triangulering av uppgifter, framtagande av slutsatser och rekommendationer samt redaktionellt arbete.

Det ovannämnda öppna offentliga samrådet genomfördes online under en period av tre månader (november 2016–februari 2017) med ungefär 130 respondenter från hela Europa, som gav återkoppling på civilskyddsmekanismen. En rapport om resultatet av det offentliga samrådet publicerades i slutet av mars 201710.

Konsekvensbedömning

Det har inte gjorts någon konsekvensbedömning för detta förslag, eftersom det inte finns någon synnerlig brådska med att genomföra de föreslagna ändringarna för att åtgärda bristerna i kritisk kapacitet på EU-nivå, vilka framgick t.ex. när man skulle bekämpa skogsbränderna 2017. Detta slags brister har haft en betydande inverkan på EU:s katastrofinsatser och lett till många olycksoffer, stora ekonomiska konsekvenser och skador på miljön.

De berörda parter som svarade var civilskyddsmyndigheter från 26 deltagande stater (onlineundersökningar), civilskyddsmyndigheter från 17 deltagande stater (intervjuer), nationella utbildningssamordnare från 21 deltagande stater (onlineundersökningar), 137 experter som deltagit i programmet för expertutbyte och 23 huvudpartner för projekt finansierade via civilskyddsmekanismen från 13 deltagande stater (onlineundersökningar), 14 internationella partner, bl.a. FN-organ, OECD, Världsbanken, Röda korset etc. (intervjuer) och 15 generaldirektorat och avdelningar vid EU (intervjuer).

Rapporten finns här att tillgå på http://ec.europa.eu/echo/EUCPM-consult_en .

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Den föreslagna översynen är begränsad till sin omfattning och natur, balanserar medlemsstaternas intressen och står i proportion till vad som krävs operativt.

Eftersom det rör sig om en översyn av en gällande rättsakt har kommissionen undersökt vilka möjligheter som finns till att åstadkomma förenklingar och minska den administrativa bördan. Även om ett antal förenklingsåtgärder identifierats (se nedan) så har det inte gått att kvantifiera dem, eftersom det inte funnits tillräckligt med uppgifter och tidsfristen var snäv.

Förslaget innebär att man minskar byråkratin genom införandet av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser när det gäller samfinansiering av transportkostnader. Det förenklar dessutom de nuvarande administrativa förfarandena genom att samfinansieringsreglerna förenehetligas.

Rent allmänt har detta förslag till syfte att uppdatera de operativa förfarandena för att göra dem ändamålsenliga, flexibla och enkla att första och tillämpa så att medlemsstaterna kan få tillgång till bistånd och underlättande inom ramen för civilskyddsmekanismen när de har behov av detta. Det har till exempel blivit tydligt i samband med katastrofer under den senaste tiden att unionen kanske inte är tillräckligt rustad för att hantera katastrofer med vittomfattande konsekvenser som drabbar flera medlemsstater samtidigt (t.ex. skogsbränder, extrema väderhändelser, stora översvämningar, jordbävningar, epidemier (t.ex. ebola och terroristattacker). Vid denna typ av katastrofer har medlemsstaterna inte alltid varit i stånd att erbjuda bistånd.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Såsom anges i artikel 19 i beslut nr 1313/2013 uppgår finansieringsramen för genomförandet av civilskyddsmekanismen till 368,4 miljoner euro under den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Detta belopp består av ett 223,8 miljoner från budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och 144,6 miljoner från budgetrubrik 4 ”Europa i världen”. Dessutom täcks administrativa kostnader och personalkostnader till ett belopp av ca 52,5 miljoner euro av budgetrubrik 5.

För att de mål som anges i avsnitt 1 ska kunna uppnås, d.v.s.:

–En förstärkning av medlemsstaternas och unionens kollektiva kapacitet för att vidta insatser vid katastrofer i form av inrättandet av en särskild reserv av insatskapacitet, över vilken kommissionen ska ha ledningen och kontrollen (rescEU).

–Högre samfinansieringssatser (75 %) för kapacitet som ställs till den europeiska poolens förfogande. Detta omfattar anpassnings-, reparations- och transportkostnader och operativa kostnader.

–En ökad inriktning på förebyggande och förstärkt samstämmighet med EU:s andra viktiga politikområden.

–Ett ökat samarbete med de länder som omfattas av grannskapspolitiken.

Detta förslag innebär en total ökning av finansieringsramen för civilskyddsmekanismen med ytterligare 280 miljoner euro för perioden 2018–2020.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Artikel 34.2 i beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen är tillämplig. I denna artikel föreskrivs att genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt bistånd regelbundet ska kontrolleras. Vidare föreskrivs det i denna artikel mer allmänna krav på att kommissionen ska utvärdera tillämpningen av beslutet och lämna en interimsutvärdering och en utvärdering efter avslutandet. Dessa utvärderingar bör grunda sig på de indikatorer som avses i artikel 3 i beslutet.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Detta förslag ändrar ett begränsat antal artiklar i beslut 1313/2013EU i syfte att uppnå de mål som anges ovan.

Det första målet, dvs. att förstärka den kollektiva förmågan att reagera på katastrofer och att hjälpa medlemsstaterna att hantera katastrofer av det slag som inträffat under de senaste åren och som ofta skadat den sociala väven i Europa (kapacitet för luftburen brandbekämpning, högkapacitetspumpning, sök- och räddningstjänst i tätorter, fältsjukhus och grupper för akutsjukvård) ska uppnås på följande sätt:

–Inrättande av en särskild reserv av resurser kallad rescEU. Genom detta förslag ges kommissionen uttryckligen rätt att förvärva egen operativ kapacitet och inrätta arrangemang som kan säkerställa snabb tillgång till denna kapacitet i syfte att inrätta en särskild reserv av resurser som ska bidra till att avhjälpa konstaterade brister på nationell nivå. Det är meningen att rescEU ska utgöras av kapacitet som hyrs eller leasas via ett EU-arrangemang eller förvärvas med full EU-finansiering. Alla kostnader för denna kapacitet ska täckas helt genom EU-finansiering. EU kommer dessutom att ha ledningen och kontrollen över kapaciteten och besluta om insättandet av den så snart mekanismen har aktiverats. Identifiering av ytterligare kapacitet kommer att ske i samråd med en rescEU-expertgrupp.

–Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer till vilken medlemsstaterna på förhand kan ställa nationell insatskapacitet till förfogande (t.ex. detektion och provtagning på området CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker), vattenrening, bekämpning av skogsbränder från marken och räddning vid översvämning med hjälp av båt eller annan kapacitet såsom mobila laboratorier) kommer även i fortsättningen att vara en viktig del av civilskyddsmekanismen och gå under beteckningen den europeiska civilskyddspoolen. Detta förslag innebär att systemet för incitament till att ställa resurser till förfogande ändras, bl.a. genom en höjning av samfinansieringssatserna och en utökning av de olika typerna av stödberättigande kostnader. Enligt det nya förslaget kommer resurser som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande att kunna få en täckning på upp till 75 % av alla kostnader vid insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen i unionen, bl.a. för anpassnings-, reparations- och transportkostnader och operativa kostnader.

Kapacitet som omfattas av någon form av EU-samfinansiering måste ingå i den europeiska civilskyddspoolen. I syfte att förenkla systemet och skapa större förutsägbarhet vad gäller tillgängligheten för resurser kommer det inte längre att beviljas något ekonomiskt bistånd till resurser som står utanför den europeiska civilskyddspoolen. Till detta kommer även en förstärkning av incitamenten för att sammanföra resurser i en pool (t.ex. kommer

kommissionen att täcka transportkostnader för bistånd från en medlemsstat till en annan ”avsett att sammanföras i en pool” och betalningen av transiteringskostnader och kostander för förvaring i lager i ett tredjeland för bistånd sammanfört i en pool).

Vad gäller det andra målet har koppling mellan förebyggande, beredskap och insatser och förstärkts genom att man kopplar riskbedömningarna till riskhanteringsplaneringen och kräver att medlemsstaterna ska lämna in sina riskhanteringsplaner till kommissionen senast den 31 december 2019. För att man ska kunna garantera att alla medlemsstater verkligen infört effektiva förebyggande åtgärder och att rescEU inte kommer att användas som en ersättning för nationell kapacitet kommer kommissionen att kunna kräva särskilda förebyggande- och beredskapsplaner från en eller flera medlemsstater. Förebyggandeplanerna måste förutom kortsiktiga förebyggande åtgärder även ange långsiktiga förebyggande åtgärder som tar hänsyn till anpassningen i stort till de ökande klimatförändringarna. Dessutom bör den framtida scenarieplaneringen grundas på en riskbedömning och insättande av kapacitet för att därmed skapa en starkare koppling mellan förebyggande, beredskap och insatser.

Vidare stärks samstämmigheten med andra unionsinstrument för katastrofförebyggande och katastrofriskhantering genom att det skapas en koppling mellan denna mekanism och politiken vad gäller sammanhållning, landsbygdsutveckling, hälso- och sjukvård samt forskning. Medlemsstaternas framsteg vad gäller förebyggande och beredskap kommer att beaktas i samband med finansieringsbeslut inom detta område. När det gäller samstämmigheten med de av EU:s andra politikområden som också omfattar åtgärder som rör katastrofinsatser förbättras dessutom komplementariteten och/eller synkroniseringen av ekonomiskt bistånd som tillhandahålls genom civilskyddsmekanismen och andra unionsinstrument (t.ex. förordningen om humanitärt bistånd). I detta sammanhang kommer en avvikelse från artikel 129.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/201211 att garantera att befintliga finansieringsmöjligheter används på ett bättre sätt och att medlemsstaternas insatser blir effektivare. EU:s synlighet förbättras också genom en särskild artikel för detta ändamål.

Detta förslag innehåller med tanke på det andra målet, och i syfte att öka samstämmigheten med EU:s andra politikområden, även bestämmelser som ska garantera att EU ges tillräcklig synlighet i samband med utbetalningar av EU-medel inom ramen för civilskyddsmekanismen. I samma anda öppnar detta förslag även upp för en utveckling av en särskild nätverksstruktur, dvs. unionens kunskapsnätverk för civilskydd, som ska stärka civilskyddsmekanismens utbildningskomponent, i nära samarbete med relevanta nationella strukturer på området.

När det gäller det tredje målet har förslaget till syfte att förenkla de administrativa förfarandena så att det går snabbare att sätta in bistånd. Det nuvarande systemet förenklas genom att det införs endast en kategori av insatsresurs som ska samfinansieras av medlemsstaterna och EU:s budget, dvs. den europeiska civilskyddspoolen. Det införs en särskild hänvisning till användningen av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser när det gäller samfinansiering av transportkostnader. Detta sker i syfte att åstadkomma ett förenhetligande och att öka effektiviteten. Det införs även särskilda bestämmelser som begränsar aktiveringen av civilskyddsmekanismen till en 90-dagars period (såvida något annat inte är befogat) i syfte att klargöra omfattningen och att främja användningen av dessa resurser i den akuta insatsfasen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

2017/0309 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 196, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen), som regleras genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU12, förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

(2)Civilskyddsmekanismen ska främja solidaritet mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, även om det samtidigt erkänns att det är medlemsstaterna som har det primära ansvaret för förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

(3)Naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor kan inträffa varsomhelst på jorden och ofta utan förvarning. Både naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor har blivit allt vanligare, allt allvarligare till sin natur och alltmer komplexa, samtidigt som de förvärras av klimatförändringarnas effekter och går över nationsgränser. De mänskliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av en katastrof kan bli enorma.

(4)Den senaste tidens erfarenheter visar att det inte alltid räcker med frivilliga erbjudanden om ömsesidigt bistånd som samordnas och underlättas av civilskyddsmekanismen för att man ska kunna garantera att det finns tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredställande sätt tillgodose de grundläggande behoven hos de människor som drabbats av en katastrof eller för att garantera ett tillräckligt skydd för miljö och egendom. Detta gäller särskilt i de fall medlemsstater drabbas samtidigt av återkommande katastrofer och den kollektiva kapaciteten är otillräcklig.

(5)Förebyggande är en viktig förutsättning för att man ska kunna skydda sig mot katastrofer och det behövs ytterligare åtgärder i detta avseende. För detta ändamål ska

12Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

medlemsstaterna regelbundet utbyta riskbedömningar och sammanfattningar av sin katastrofriskhanteringsplanering i syfte att en åstadkomma en integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande, beredskap och insatser till en helhet. Kommissionen bör dessutom kunna begära att medlemsstaterna lämnar särskilda förebyggande- och beredskapsplaner för särskilda katastrofer, i synnerhet för att maximera unionens samlade bistånd till katastrofriskhantering. Den administrativa bördan bör minskas och de förebyggande åtgärderna stärkas, bland annat genom att det skapas nödvändiga kopplingar till andra av unionens centrala politikområden och instrument, i synnerhet de europeiska struktur- och investeringsfonder som anges i skäl 2 i förordning nr 1303/201313.

(6)Det behövs en förstärkning av den kollektiva förmågan när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser, särskilt genom ömsesidigt bistånd i Europa. Förutom en förstärkning av de möjligheter som redan erbjuds genom den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC eller den frivilliga poolen), vilken hädanefter heter Europeiska civilskyddspoolen, bör kommissionen även inrätta rescEU. RescEU bör omfatta insatskapacitet vid nödsituationer som kan sättas in snabbt vid okontrollerade skogsbränder, stora översvämningar och jordbävningar samt fältsjukhus och sjukvårdsgrupper som följer Världshälsoorganisationens normer.

(7)I de fall där den tillgängliga kapaciteten inte räcker till för att tillhandahålla effektiva katastrofinsatser bör unionen vara i stånd att stödja medlemsstaterna genom att bidra till finansieringen av leasing- eller hyresarrangemang i syfte att säkerställa snabb tillgång till erforderlig kapacitet eller genom att finansiera förvärv av sådan kapacitet. Detta skulle leda till att civilskyddsmekanismen blir betydligt mer effektiv, eftersom det säkerställs att det finns tillgång till kapacitet i sådana fall där man annars inte skulle kunna säkerställa effektiva katastrofinsatser, särskilt när det gäller katastrofer med vittomfattande konsekvenser som berör ett stort antal medlemsstater. Genom att unionen anskaffar kapacitet fås stordriftsfördelar och en bättre samordning vid katastrofinsatser.

(8)En förstärkning av den europeiska civilskyddspoolen förutsätter en ökad finansiering från unionen när det gäller anpassning och reparation av kapacitet och operativa kostnader.

(9)I syfte att göra utbildning och övningar effektivare och att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas nationella civilskyddsmyndigheter och organ bör det inrättas ett unionens kunskapsnätverk för civilskydd som grunda sig på befintliga strukturer.

(10)För att man ska få en fungerande rescEU-kapacitet krävs det att det anslås ytterligare medel som kan användas till att finansiera åtgärder som företas inom ramen för civilskyddsmekanismen.

(11)Civilskyddsmekanismens förfaranden behöver förenklas så att man kan garantera att medlemsstaterna kan få tillgång till det bistånd och den kapacitet de behöver för att så snabbt som möjligt reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.

13Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(12)För att man ska kunna dra största möjliga nytta av de befintliga finansieringsinstrumenten och hjälpa medlemsstaterna att tillhandahålla bistånd vid

katastrofer utanför unionen krävs det att man medger en avvikelse från artikel 129.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201214 i de fall där finansiering beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i beslut nr 1313/2013/EU.

(13)Det är viktigt att säkerställa att medlemsstater vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor och för att mildra effekterna av sådana katastrofer. Det bör införas bestämmelser som förstärker kopplingen mellan förebyggande, beredskap och insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen. Man bör även säkerställa samstämmighet med annan relevant unionslagstiftning om förebyggande och katastrofriskhantering, bland annat när det

gäller gränsöverskridande förebyggande åtgärder och insatser vid hot såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa15. Man bör även säkerställa samstämmighet med internationella åtaganden såsom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

(14)Delegeringen av befogenheter till kommissionen genom beslut nr 1313/2013/EU bör ändras i syfte att möjliggöra en effektiv katastrofinsatskapacitet för Europeiska unionen (rescEU). Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av ytterligare typer av insatskapacitet på grundval av identifierade risker och med utgångspunkt i en multiriskmodell.

(15)Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(16)Beslut nr 1313/2013/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut nr 1313/2013/EU ska ändras på följande sätt:

1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande led läggas till som led e:

”e) Göra vetenskapliga kunskaper om katastrofer mer tillgängliga och öka användningen av dessa kunskaper.”

b) Led a i punkt 2 ska ersättas med följande:

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1).

”a) De framsteg som gjorts med att genomföra ramen för katastrofförebyggande, mätt i antal medlemsstater som har givit kommissionen tillgång till sina riskbedömningar, en bedömning av sin riskhanteringsförmåga och en sammanfattning av sin katastrofriskhanetringsplanering enligt vad som avses i artikel 6.”

(2)I artikel 4 ska följande punkt läggas till som punkt 12:

”12. deltagande stat: ett tredjeland som deltar i civilskyddsmekanismen i enlighet med artikel 28.1.”

3)I artikel 5.1 ska led a ersättas med följande:

”a) vidta åtgärder för att förbättra kunskapsbasen i fråga om katastrofrisker och underlätta utbyte av kunskaper, resultat av vetenskaplig forskning, bästa praxis och information, också mellan medlemsstater som har gemensamma risker,”

4)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)Leden a och b ska ersättas med följande:

”a) utarbeta riskbedömningar på nationell eller lämplig subnationell nivå och tillhandahålla kommissionen dessa senast den 22 december 2018 och därefter vart tredje år,

b)utarbeta och förbättra sin planering för katastrofriskhantering på nationell eller lämplig subnationell nivå på grundval av de riskbedömningar som avses i led a och med beaktande av bedömningen av deras riskhanteringsförmåga enligt vad som avses i led c och den översikt över risker som avses i artikel 5.1 c.”

b)Följande stycke ska läggas till som andra stycke:

”En sammanfattning av de relevanta delarna i katastrofriskhanteringsplaneringen, bl.a. information om de utvalda förebyggande- och beredskapsåtgärderna, ska tillhandahållas kommissionen senast den 31 januari 2019 och därefter vart tredje år. Kommissionen kan dessutom begära att medlemsstaterna ska lämna särskilda förebyggande- och beredskapsplaner som täcker både kortsiktiga och långsiktiga insatser. Unionen ska ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som medlemsstaterna gjort med avseende på katastrofförebyggande och katastrofberedskap i samband med alla framtida mekanismer med förhandsvillkor inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.”

c)Följande led ska läggas till som led e:

”e) kommissionen kan även inrätta särskilda samrådsmekanismer för att främja en lämplig förebyggande- och beredskapsplanering mellan medlemsstater som kan drabbas av samma typ av katastrofer.”

4)Artikel 10.1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen och medlemsstaterna ska gemensamt arbeta för att förbättra planeringen av katastrofinsatserna inom ramen för civilskyddsmekanismen, även genom utarbetande av katastrofinsatsscenarier på grundval av sådana riskbedömningar som avses i artikel 6 a och den översikt över risker som avses

iartikel 5.1 c, kartläggning av tillgångar och utarbetande av planer för insättande av insatskapacitet.”

5)Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

SV12

a)Titeln ska ersättas med följande:

”Europeiska civilskyddspoolen”

b) Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. En europeisk civilskyddspool ska inrättas. Den ska bestå av en pool av insatskapacitet som på förhand ställs till förfogande av medlemsstaterna och ska omfatta moduler, annan insatskapacitet och experter.

2.Utifrån identifierade risker ska kommissionen fastställa typ och antal för den centrala insatskapacitet som behövs för den europeiska civilskyddspoolen (nedan kallade kapacitetsmålen). Kommissionen ska övervaka vilka framsteg som gjorts när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och de kvarvarande bristerna samt uppmuntra medlemsstaterna att åtgärda dessa brister. Kommissionen får stödja medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 20, 21.1 i och 21.2.”

c)Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”7. Den insatskapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen ska vara tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC, såvida inte medlemsstaterna befinner sig i en exceptionell situation som väsentligt påverkar utförandet av nationella uppgifter.

8.När sådan insatskapacitet sätts in ska ledningen och kontrollen över den fortsatt ligga kvar hos de medlemsstater som gjort den tillgänglig och den får även dras tillbaka om det är omöjligt för medlemsstaterna att fortsätta att göra denna insatskapacitet tillgänglig på grund av en exceptionell situation som väsentligt påverkar utförandet av nationella uppgifter. I sådana fall ska samråd ske med kommissionen.

Samordningen av de olika insatskapaciteterna ska vid behov underlättas av kommissionen genom ERCC i enlighet med artiklarna 15 och 16.”

d)Följande punkt ska läggas till som punkt 10:

”10. Varje hänvisning till den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, EERC och den frivilliga poolen ska förstås som en hänvisning till den europeiska civilskyddspoolen.”

6)Artikel 12 ska ersättas med följande:

”rescEU

1.I syfte att göra det möjligt att tillhandahålla hjälpinsatser när det inte finns tillräcklig befintlig kapacitet för att vidta effektiva katastrofinsatser inrättas rescEU.

2.Följande kapacitet ska ingå i rescEU:

a)Luftburen skogsbrandsbekämpning.

b)Högkapacitetspumpning.

c)Sök- och räddningstjänst i tätorter.

d)Fältsjukhus och grupper för akutsjukvård.

3.Kommissionen kan förvärva, hyra, leasa och/eller på annat sätt anskaffa kapacitet för insättande i de fall som avses i punkt 1, i enlighet med unionens finansiella regler.

4.På grundval av identifierade risker och med utgångspunkt i en multiriskmodell, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 i syfte att fastställa de typer av kapacitet som behövs utöver de som fastställs i punkt 2 i denna artikel och ändra rescEU:s sammansättning i enlighet därmed. Förenlighet med unionens politik inom andra områden ska säkerställas.

Om det vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 31 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

5.Kommissionen ska fastställa kvalitetskrav för den insatskapacitet som ingår i rescEU. Kvalitetskraven ska vara baserade på erkända internationella standarder i den mån sådana standarder redan existerar.

6.Kommissionen ska säkerställa att den kapacitet som avses i punkt 2 är tillgänglig och insättningsbar inom ramen för civilskyddsmekanismen.

7.Kapacitet från rescEU ska vara tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC. Kommissionen ska fatta beslut om insättande av rescEU-kapacitet och även ha kontrollen och ledningen av denna kapacitet.

8.Vid insättande av rescEU-kapacitet ska kommissionen komma överens med den begärande medlemsstaten om det operativa insättandet av denna kapacitet. Den begärande medlemsstaten ska underlätta den operativa samordningen av sin egen kapacitet och rescEU-kapaciteten

9.Samordningen av de olika insatskapaciteterna ska vid behov underlättas av kommissionen genom ERCC i enlighet med artiklarna 15 och 16.

10.När kommissionen anskaffar utrustning såsom utrustning för luftburen skogsbrandsbekämpning genom att förvärva, leasa eller hyra den, ska följande säkerställas:

a)När utrustning förvärvas ska det ingås ett avtal mellan kommissionen och en medlemsstat om att utrustningen ska registreras i medlemsstaten i fråga.

b)När utrustning leasas eller hyrs ska den registreras i en medlemsstat.

11.Medlemsstaterna ska underrättas om rescEU-kapacitetens operativa status genom Cecis.”

7)Följande artikel ska införas som artikel 12a:

”Artikel 12a

Underrättande av Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska vart annat år underrätta Europaparlamentet och rådet om vilka insatser och framsteg som gjorts med avseende på artiklarna 11 och 12.”

8)I artikel 13 ska rubriken och första meningen i punkt 1 ersättas med följande:

SV14

”Unionens kunskapsnätverk för civilskydd

1.Kommissionen ska inrätta ett nätverk av relevanta civilskydds- och katastrofhanteringsaktörer och institutioner, vilka tillsammans med kommissionen utgör unionens kunskapsnätverk för civilskydd.

Nätverket ska utföra följande uppgifter på området utbildning, övningar, erfarenheter och kunskapsspridning:”

9)Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

”1. När en katastrof inträffar inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan den drabbade medlemsstaten begära bistånd genom ERCC. Begäran ska vara så specifik som möjligt. En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd tillhandahålls ERCC.”

10)Artikel 16.1 ska ersättas med följande:

”1. När en katastrof inträffar utanför unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, får det drabbade landet begära bistånd genom ERCC. Biståndet får också begäras genom eller av Förenta nationerna och dess organ, eller en relevant internationell organisation. En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd lämnas till ERCC.”

11)Artikel 19.1 ska ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för genomförandet av civilskyddsmekanismen för perioden 2014–2020 ska vara 631 566 000 EUR i löpande priser.

480 630 000 EUR i löpande priser hänför sig till budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” i den fleråriga budgetramen, och 150 936 000 EUR i löpande priser hänför sig till budgetrubrik 4 ”EU i världen”.

12)Följande artikel ska införas som artikel 20a:

”Artikel 20a

Synlighet

Allt bistånd och all finansiering som tillhandahålls i enlighet med detta beslut ska ge lämplig synlighet åt unionen, bland annat ska EU:s emblem ha en framträdande plats på sådan kapacitet som avses i artiklarna 11, 12 och 21.2 c.”

13)Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 b ska ersättas med följande:

”j) Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i) Led c ska ersättas med följande:

”c) Kostnader som är nödvändiga för att uppgradera eller reparera insatskapacitet så att den är redo och tillgänglig och kan sättas in som en del av den europeiska civilskyddspoolen, i enlighet med kvalitetskraven för den europeiska civilskyddspoolen och, där så är relevant, de rekommendationer som har utformats inom ramen för certifieringsprocessen (nedan kallade

anpassningskostnader). Dessa kostnader kan inbegripa kostnader som avser modulernas funktionsduglighet och deras driftskompatibilitet med andra moduler och annan insatskapacitet, självständighet, fristående arbete, lämplighet för transport, förpackningskostnader och andra nödvändiga kostnader, förutsatt att dessa kostnader särskilt avser kapaciteter som ingår i den europeiska civilskyddspoolen.

Anpassningskostnader kan omfatta

i)75 % av de stödberättigande kostnaderna vid uppgradering, förutsatt att detta inte överskrider 50 % av den genomsnittliga kostnaden för utvecklingen av kapaciteten,

ii)75 % av de stödberättigande kostnaderna vid reparation.

Insatskapacitet som får finansiering i enlighet med i) och ii) ska stå till förfogande som en del av den europeiska civilskyddspoolen under en period av minst 5 respektive 10 år, såvida kapacitetens ekonomiska livslängd inte är kortare än dessa perioder.

Anpassningskostnader kan utgöras av enhetskostnader eller schablonbelopp som fastställts för varje typ av kapacitet.”

ii)Led d ska utgå.

c)Följande punkter ska läggas till:

”3. Ekonomiskt bistånd till de åtgärder som anges i punkt 1 j ska omfatta alla kostnader som krävs för att säkerställa att rescEU-kapacitet inom ramen för civilskyddsmekanismen är tillgänglig och insättningsbar när den ska tas i bruk vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen eller i en deltagande stat.

De kostnader som avses i första stycket ska omfatta följande, enligt vad som är lämpligt:

(a)Kostnader i samband med förvärv, hyra och/eller leasing av rescEU- kapacitet.

(b)Kostnader i samband med driften av rescEU-kapacitet, inbegripet transporter.

(c)Kostnader i samband med anskaffande från offentliga eller privata enheter av tjänster som är nödvändiga för driften av rescEU-kapacitet.

4.De kostnader som avses i punkt 3 a kan utgöras av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser som fastställts för varje typ av kapacitet, enligt vad som är lämpligt.”

14)Artikel 23 ska ändras på följande sätt: a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Stödberättigande åtgärder i samband med utrustning och drift” b) Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

”2. Unionens ekonomiska bistånd till resurser som ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande får uppgå till högst 75 % av kostanden för driften av kapaciteten, inbegripet transporter, vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen eller i en deltagande stat.

3.Unionens ekonomiska bistånd till transporter får omfatta högst 75 % av den totala stödberättigande kostnaden i samband med transport av kapacitet som på förhand ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande när denna kapacitet sätts in vid en katastrof eller vid överhängande fara för en katastrof inom unionen i enlighet med artikel 16.

4.Unionens ekonomiska bistånd till transportresurser i samband med kapacitet som på förhand ställts till den europeiska civilskyddspoolens förfogande i enlighet med artikel 11 får dessutom omfatta högst 100 % av de totala stödberättigande kostnader som beskrivs i leden a, b, c och d om detta är nödvändigt för sammanförandet av medlemsstaternas bistånd ska bli driftsmässigt effektivt och om kostnaderna avser något av följande:

a)Korttidshyra av lagerkapacitet för tillfällig lagring av medlemsstaternas bistånd i syfte att underlätta samordningen av transporter.

b)Transport från den medlemsstat som erbjuder biståndet till den medlemsstat som underlättar samordningen av transporter.

c)Ompackning av medlemsstaternas bistånd för fullt utnyttjande av den tillgängliga transportkapaciteten eller uppfyllande av särskilda operativa krav.

e)Lokal transport, transitering och förvaring i lager av bistånd som sammanförts i poolen i syfte att säkerställa en samordnad leverans till slutdestinationen i det land som begärt bistånd.”

Följande punkt ska läggas till:

”8. Transportkostnader kan utgöras av enhetskostnader, schablonbelopp och schablonsatser om fastställts för varje typ av kostnad.”

15)I artikel 26 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Åtgärder som får ekonomiskt bistånd inom ramen för detta beslut ska inte få bistånd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Genom avvikelse från detta ska ekonomiskt bistånd som beviljas i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23 i detta beslut inte utgöra ett hinder för finansiering från något annat av unionens finansieringsinstrument i enlighet med det berörda instrumentets bestämmelser.

Kommissionen ska säkerställa att de som ansöker om och de som får ekonomiskt bistånd enligt detta beslut underrättar kommissionen om vilket ekonomiskt bistånd de erhåller från andra källor, inklusive unionens allmänna budget, och om pågående ansökningar om sådant bistånd.

2.Synergieffekter och komplementaritet med andra unionsinstrument ska eftersträvas, såsom instrument till stöd för sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning, hälso- och sjukvård samt migrations- och säkerhetspolitik. Vid insatser i samband med humanitära kriser i tredjeländer ska kommissionen säkerställa komplementaritet och samstämmighet mellan de åtgärder som finansieras enligt detta beslut och de åtgärder som finansieras enligt förordning (EG) nr 1257/96.”

16)Artikel 28.3 ska ersättas med följande:

”3. Internationella organisationer, regionala organisationer och tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken får medverka i verksamhet inom ramen för civilskyddsmekanismen om ett relevant bilateralt eller multilateralt avtal tillåter detta.”

17)I artikel 32.1 ska leden g och h ersättas med följande:

”g) Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12, inbegripet kriterier för beslut om insättande och förfaranden för driften.

h)Inrättande och organisation av det unionens kunskapsnätverk för civilskydd som föreskrivs i artikel 13.”

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till en översyn av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen16

23 01 – ADMINISTRATIVA UTGIFTER FÖR POLITIKOMRÅDET HUMANITÄRT BISTÅND OCH CIVILSKYDD

23 03 – UNIONENS CIVILSKYDDSMEKANISM

1.3.Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd17

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det övergripande målet med detta beslut är att stärka samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlätta samordningen på civilskyddsområdet vid förebyggande av, beredskap inför och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1

Uppnå en hög skyddsnivå mot katastrofer genom att förebygga eller begränsa deras potentiella verkningar, genom att skapa en förebyggande kultur och genom att förbättra samarbetet mellan civilskyddsorgan och andra berörda organ.

Specifikt mål nr 2

Öka beredskapen på medlemsstatsnivå och unionsnivå för katastrofinsatser.

Specifikt mål nr 3

Underlätta snabba och effektiva insatser vid katastrofer, eller vid överhängande fara för katastrofer.

Specifikt mål nr 4

Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

Öka allmänhetens medvetenhet om och beredskap inför katastrofer.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

23 01 – ADMINISTRATIVA UTGIFTER FÖR POLITIKOMRÅDET HUMANITÄRT BISTÅND OCH CIVILSKYDD

23 03 – UNIONENS CIVILSKYDDSMEKANISM

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget kommer att

göra det möjligt för unionen att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet genom unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad civilskyddsmekanismen) under giltighetstiden för den fleråriga budgetramen 2014–2020, särskilt genom

a)åtgärder för att förebygga eller minska följderna av en katastrof,

b)åtgärder som ska öka EU:s beredskap för insatser vid katastrofer, inbegripet åtgärder för att öka EU-medborgarnas medvetenhet,

c)åtgärder på området katastrofbistånd inom ramen för civilskyddsmekanismen.

Den nuvarande civilskyddsmekanismen har visat sig vara ett bra verktyg för att mobilisera och samordna det bistånd som de deltagande staterna tillhandahåller för insatser vid katastrofer inom och utanför unionen. På grundval av dessa styrkor kommer detta förslag att skärpa vissa av bestämmelserna i den nuvarande ramen för att öka medlemsstaternas kollektiva insatskapacitet vid katastrofer genom att skapa en starkare europeisk civilskyddskapacitet som kallas rescEU. Denna nya reservkapacitet, liksom högre samfinansieringssatser för den europeiska civilskyddspoolen (tidigare känd som den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer), kommer att åtgärda strukturella brister och framväxande brister i kritisk insatskapacitet. Initiativet bidrar också till att stärka den interna samstämmigheten inom civilskyddsmekanismen och skapa effektivitetsvinster genom administrativa förenklingar och enhetligare förfaranden.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Specifikt mål: Uppnå en hög skyddsnivå mot katastrofer genom att förebygga eller begränsa deras verkningar och genom att skapa en förebyggande kultur.

1.Antal medlemsstater som har lämnat in nationella riskbedömningar och bedömningar av den nationella katastrofriskhanteringsförmågan.

2.Antal medlemsstater som har lämnat in en sammanfattning av sin planering för katastrofriskhantering.

Specifikt mål: Öka unionens beredskap för katastrofinsatser.

1.Antal experter som utbildats genom civilskyddsmekanismen och som är utplacerade för ett insatsuppdrag inom civilskyddsmekanismen.

2.Antal utbyten av experter inom EU och med grannskapsländerna.

3.Antal och typ av resurser som förvärvats för att ingå i rescEU.

4.Antal och typ av resurser som certifierats för deltagande i den europeiska civilskyddspoolen.

5.Antal medlemsstater som ställt resurser till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen.

6.Antal rescEU-uppdrag jämfört med det totala antalet insatsuppdrag för den europeiska civilskyddspoolen.

Specifikt mål: Underlätta snabba och effektiva nödinsatser vid större katastrofer, eller vid överhängande fara för sådana katastrofer.

1.Insatshastighet: Tidsåtgången mellan det att begäran om bistånd lämnas och det att biståndet sätts in på plats samt det att bedömnings/samordningsgrupperna är fullt operativa.

2.Insatta resurser från rescEU i förhållande till resurser insatta från den europeiska civilskyddspoolen.

3.Antal transportbidrag och tjänster.

4.Belopp för EU-finansiering för rescEU-insatser inom och utanför Europa (operativa kostnader och transportkostnader i exceptionella omständigheter).

5.Belopp för EU:s samfinansiering av den europeiska civilskyddspoolens insatser inom och utanför Europa (transportinsatser).

6.Totalt belopp av EU:s samfinansiering som tillhandahållits medlemsstaterna.

7.Antal tillfällen då poolen utnyttjades jämfört med det totala antalet uppdrag inom civilskyddsmekanismen.

Specifikt mål 4: ”Öka allmänhetens medvetenhet om och beredskap inför katastrofer”

1.Antal deltagare i och besökare av webbplatser för offentlig-privata partnerskap för riskmedvetenhet som finansieras genom civilskyddsmekanismen.

2.EU-medborgarnas medvetenhet om civilskyddsmekanismen (enkät bland EU- medborgare).

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det europeiska civilskyddet har utvecklats snabbt under de senaste åren. Ända sedan den första mekanismen inrättades 2001 (gemenskapens civilskyddsmekanism) och fram till i dag har den rättsliga grunden för civilskyddet på EU-nivå stärkts (särskild fördragshänvisning sedan Lissabonfördraget 2009) och den operativa kapaciteten ökats (skapande av EERC/EMC, centrumet för samordning av katastrofberedskap - ERCC osv.). Den nuvarande civilskyddsmekanismen har bistått vid nödsituationer över 80 gånger både i och utanför Europa, bidragit till att utveckla och sprida kunskap och expertis om katastrofhantering och främjat en förebyggande kultur bland de deltagande staterna.

Emellertid har det i den nyligen genomförda interimsutvärderingen och andra viktiga rapporter och dokument konstaterats att förbättringar är möjliga på flera områden. Mot bakgrund av detta är syftet med detta förslag att ändra den nuvarande lagstiftningen för att nå följande mål:

a)Stärka unionens och medlemsstaternas kollektiva insatsförmåga vid katastrofer och åtgärda återkommande och nya brister i kapaciteten, i synnerhet genom att inrätta en särskild reserv av insatskapacitet som bör kallas rescEU.

b)Stärka fokus på förebyggande åtgärder som en del av katastrofriskhanteringscykeln och öka samstämmigheten med andra viktiga EU-strategier på områdena katastrofinsatser och förebyggande av katastrofer.

c)Säkerställa att unionens civilskyddsmekanism har flexibla och effektiva administrativa förfaranden i samband med katastrofinsatser.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå består i följande:

-Minskade förluster av människoliv samt minskade miljöskador, ekonomiska och materiella skador.

-En förbättrad samordning av civilskyddsåtgärderna i och med att alla erbjudanden om bistånd förmedlas via ERCC för godkännande av den drabbade statens myndigheter.

-Kostnadseffektivitet i och med att det bistånd som godkänts av den drabbade staten kan sammanslås med andra länders bistånd genom transportförfarandet.

-Ett effektivare civilskydd tack vare en höjd beredskapsnivå och ökad samstämmighet vad gäller katastrofriskhanteringen.

-Samstämmiga och effektiva insatser genom skapandet av rescEU som står redo att vid behov sättas in varsomhelst i EU och de deltagande staterna.

-Ökad synlighet för EU:s katastrofinsatser.

-Ett effektivare utnyttjande av knappa resurser genom att de EU-finansierade tillgångarna delas.

-Bättre regional samordning och kunskapsutbyte genom utveckling av ett nätverk av EU- civilskyddscentrum.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Förslaget bygger på följande:

-Interimsutvärdering av unionens civilskyddsmekanism (2014–2016), utförd av en extern konsult, augusti 2017.

-Europeiska revisionsrätten, Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv, Särskild rapport nr 33, 2016.

-Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Overview of Natural and Man-made Disaster Risks the European Union may face, SWD(2017) 176 final, 23.5.2017.

-Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer, COM(2017) 78 final, 17.2.2017. Erfarenheter från nödsituationer som hanterats med hjälp av civilskyddsmekanismen sedan dess inrättande 2001.

-Erfarenheter från de projekt som finansierats inom ramen för de ansökningsomgångar som genomförts sedan 2013 på området förebyggande och beredskap.

-Erfarenheter från de pilotprojekt som finansierats inom ramen för ansökningsomgången 2008 rörande pilotprojekt för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa skogsbränder.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget är förenligt med följande:

-Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

-Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå.

-Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

-Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument.

-Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen.

-Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete).

-Rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM] ÅÅÅÅ till [den DD/MM]

ÅÅÅÅ.

Det påverkar resursanvändningen från [den DD/MM] ÅÅÅÅ till [den DD/MM]

ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid X Efter en inledande period 1.1.2018–31.12.2020, beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet18

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

tredjeländer eller organ som de har utsett

X internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka) EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

[…]

18Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med dessa beslut ska ses över regelbundet. Kommissionen ska utarbeta och till Europaparlamentet och rådet överlämna

-en rapport från interimsutvärderingen senast den 30 juni 2017 (har slutförts),

-ett meddelande om det fortsatta genomförandet av detta beslut senast den 31 december 2018,

-en rapport om efterhandsutvärderingen senast den 31 december 2021.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

Mot bakgrund av den bredare roll som tilldelats centrumet för samordning av katastrofberedskap kan personalbrist, om det inte finns tillräckligt med tjänster, leda till risken att det inte går att

- möta alla de utmaningar som följer av det ökade antalet civilskyddsinsatser och alla politiska krav enligt EU-arrangemangen för integrerad politisk krishantering och

solidaritetsklausulen,
-	utveckla	och	lägga	till	åtgärder,

-använda och utveckla nya tekniska system som kan säkerställa att resurserna blir ständigt tillgängliga,

-reagera på lämpligt sätt på överhängande katastrofrisker som kräver civilskyddsinsatser,

-på lämpligt sätt genomföra det interna kontrollsystem som beskrivs i 2.2.2.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

GD Echos befintliga system för internkontroll ska enligt planerna användas för att garantera att de medel som finns tillgängliga inom ramen för det nya instrumentet används på ett korrekt sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning.

Det befintliga systemet har följande utformning:

1.Ett team för internkontroll inom GD Echo med inriktning på efterlevnaden av gällande administrativa förfaranden och lagstiftning på området civilskydd. Kommissionens ram för internkontroll används för detta ändamål.

2.Revisioner av bidrag och kontrakt som tilldelats inom ramen för instrumentet görs regelbundet av GD Echos externa revisorer och är fullständigt införlivade i GD Echos årliga revisionsplan.

3.Externa partner företar utvärderingar av verksamheten.

Åtgärderna kan även granskas av Olaf (bedrägeriärenden) och revisionsrätten.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Den beräknade kostnaden för GD Echos kontrollstrategi motsvarar 1,9 % av dess budget för 2016. Denna indikator bygger främst på följande:

-De totala personalkostnaderna för GD Echos experter på fältet plus kostnaderna för de finansiella och operativa enheterna multiplicerade med den beräknade tidsåtgången (50 %) för kvalitetssäkring, kontroll och övervakning.

-De totala resurser som GD Echos externa revisionssektor använder till revisioner och kontroller.

Med hänsyn till de mycket begränsade kostnaderna för sådana kontroller, tillsammans med de kvantifierbara fördelar (korrigeringar och återkrav) och icke kvantifierbara fördelar (kontrollernas avskräckande effekt och kvalitetssäkrande effekt) som är knutna till dessa, kan kommissionen sluta sig till att de kvantifierbara och icke kvantifierbara fördelarna med kontrollerna i hög grad uppväger de begränsade kostnaderna för dessa.

Detta bekräftas av den fleråriga frekvensen av kvarstående fel på 1,02 % som kommissionen rapporterat 2016 avseende sin avdelning för humanitärt bistånd och civilskydd.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

GD Echos strategi för bedrägeribekämpning, som stämmer överens med kommissionens nya strategi mot bedrägerier (CAFS), används i syfte att säkerställa bl.a. att

-GD Echos interna bedrägeribekämpningskontroller överensstämmer med CAFS,

-GD Echos strategi för bedrägeririskhantering inriktas på att identifiera de områden där det finns risk för bedrägerier och att hitta lämpliga lösningar.

De system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs för att hantera bedrägeririsker (t.ex. upptäckt av dubbel finansiering).

Vid behov inrättas nätverksgrupper och lämpliga IT-verktyg för att analysera bedrägeriärenden på civilskyddsområdet.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	anslag			Bidrag
		anslag

den				från
fleråriga			från Efta-	från		från	enligt artikel
fleråriga		Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-		från	enligt artikel
budgetrame	Nummer och beteckning	Diff./Icke-	20	kandidat-		tredje-	21.2 b i budget-
budgetrame			20
n		diff.19	länder	länder21
n		diff.19	länder	länder21		länder	förordningen
						länder	förordningen

3	23 03 01 01 - Katastrofförebyggande och	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
3	katastrofberedskap inom unionen	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
	katastrofberedskap inom unionen
4	23 03 01 01 - Katastrofförebyggande och	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
4	katastrofberedskap i tredjeländer	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
	katastrofberedskap i tredjeländer
	23 03 02 01 - Snabba och effektiva
3	katastrofinsatser vid större katastrofer	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
	inom unionen
	23 03 02 02 - Snabba och effektiva
4	katastrofinsatser vid större katastrofer i	Diff.	JA	JA		NEJ	NEJ
	tredjeländer
	23 01 04 - Stödutgifter avseende
4	verksamhet och program inom	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
4	politikområdet Humanitärt bistånd och	Icke-diff.	NEJ	NEJ		NEJ	NEJ
	politikområdet Humanitärt bistånd och
	civilskydd

19Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

20Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

21Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

SV29

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga	Nummer	Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap
budgetramen	Nummer	Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap
budgetramen


GD Echo – Europeiskt civilskydd och humanitära				2018	2019	2020	TOTALT
biståndsåtgärder				2018	2019	2020	TOTALT
biståndsåtgärder

Driftsanslag
23 03 01 01		Åtaganden	(1)	14,000	105,900	109,279	229,179

		Betalningar	(2)	7,000	46,560	104,395	157,955
		Betalningar	(2)	7,000	46,560	104,395	157,955
23 03 02 01		Åtaganden	(1a)	5,157	9,300	13,218	27,675
23 03 02 01		Betalningar	(2a)	4,000	10,000	11,000	25,000
		Betalningar	(2a)	4,000	10,000	11,000	25,000

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa
program22

Budgetrubrik (nr)			(3)	2018	2019	2020	TOTALT

		Åtaganden	=1+1a +3	19,157	115,200	122,497	256,854
TOTALA anslag				19,157	115,200	122,497	256,854


för GD Echo		Betalningar	=2+2a
för GD Echo
			+3	11,000	56,560	115,395	182,955
			+3

22Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	19,157	115,200	122,497	256,854

	Betalningar	(5)	11,000	56,560	115,395	182,955
	Betalningar	(5)	11,000	56,560	115,395	182,955

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen		(6)	0	0	0	TOTALT
för vissa operativa program		(6)	0	0	0	TOTALT
för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6	19,157	115,200	122,497	256,854
TOTALA anslag			19,157	115,200	122,497	256,854
för RUBRIK 3
för RUBRIK 3	Betalningar
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6	11,000	56,560	115,395	182,955
			11,000	56,560	115,395	182,955

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga	Nummer	Rubrik 4 – Europa i världen
budgetramen	Nummer	Rubrik 4 – Europa i världen
budgetramen


GD Echo – Europeiskt civilskydd och humanitära				2018		2019	2020	TOTALT
biståndsåtgärder				2018		2019	2020	TOTALT
biståndsåtgärder

Driftsanslag
23 03 01 02		Åtaganden	(1)		-	-	-	-

		Betalningar	(2)		-	-	-	-
		Betalningar	(2)		-	-	-	-
23 03 02 02		Åtaganden	(1a)		2	2	2,284	6,284
23 03 02 02		Betalningar	(2a)		0,8	1,8	2,014	4,614
		Betalningar	(2a)		0,8	1,8	2,014	4,614

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa
program23

23Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Budgetrubrik (nr)		(3)	2018	2019	2020	TOTALT

TOTALA anslag	Åtaganden	=1+1a +3	2	2	2,284	6,284


för GD Echo	Betalningar	=2+2a	0,8	1,8	2,014	4,614
för GD Echo
		+3
		+3

TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)		2		2	2,284	6,284

	Betalningar	(5)		0,8		1,8	2,014	4,614
	Betalningar	(5)		0,8		1,8	2,014	4,614

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen		(6)	0		0		0	TOTALT
för vissa operativa program		(6)	0		0		0	TOTALT
för vissa operativa program

TOTALA anslag	Åtaganden	=4+ 6		2		2	2,284	6,284
för RUBRIK 4
för RUBRIK 4	Betalningar			0,8		1,8	2,014	4,614
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+ 6		0,8		1,8	2,014	4,614

Rubrik i den fleråriga	5	”Administrativa utgifter”
budgetramen	5	”Administrativa utgifter”
budgetramen

				Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2018	2019	2020	TOTALT

GD Echo – Europeiskt civilskydd och humanitära
biståndsåtgärder

Personalresurser		1,682	5,034	9,436	16,152
		1,682	5,034	9,436	16,152
Övriga administrativa utgifter		0,1500	0,230	0,330	0,710
GD Echo TOTALT	Anslag	1,832	5,264	9,766	16,862
		1,832	5,264	9,766	16,862

TOTALA anslag
för RUBRIK 5	(summa åtaganden = summa betalningar)	1,832	5,264	9,766	16,862
i den fleråriga budgetramen

				Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2018	2019	2020	TOTALT

TOTALA anslag	Åtaganden	22,989	122,464	134,547	280,000
för RUBRIKERNA 1–5
för RUBRIKERNA 1–5	Betalningar	13,632	63,624	127,174	204,430
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	13,632	63,624	127,174	204,430

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

2018

2019

2020

Mål- och

RESULTAT

resultatbetec

Genom

kning

snittliga

resultat

kostnad

Antal

resultat

Antal

resultat

Antal

resultat

Totalt

Total

resultat



Typ

Kostn.

antal

kostna

resultat

SPECIFIKT MÅL nr 1 -

Förebyggande25...

Antal projekt

Bidragsavt

0,3

som

finansierats

för

Studier

Antal avtal

0,1

0,5

1,5

3,5

10,5

Delsumma för specifikt mål nr 1

Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

SPECIFIKT MÅL nr 2 - Beredskap

Antal projekt		Bidragsavt		0,5	100	5	100	5	100	5	300	15
som		al	och
finansierats		kontrakt
för beredskap
(inkl.
utbildning

System	för	Antal adm.		1,25	2	2,5	2	2,5	2	2,5	6	7,5
tidig varning		arrang.

Europeiska		Antal		1	7	7	13	13	20	20	40	40
insatskapacite		bidragsavta
ten	vid	l	och
nödsituationer		kontrakt

Delsumma för specifikt mål nr 2					109	14,5	115	20,5	122	27,5	346		62,5


SPECIFIKT MÅL nr 3 - Insatser26
Utsändande		Antal avtal		0,005	200	1	200	1	200	1	600	3
av experter

Antal		Bidragsavt		0,1	80	8	80	8	80	8	240	24
insatser	inom	al/kontrakt
EU

26Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

Antal		Bidragsavt	0,13	40	5,2	40	5,2	40	5,2	120	15,6
transportinsat		al/kontrakt
ser	utanför
EU

Delsumma för specifikt mål nr 3				320	14,2	320	14,2	320	14,2	960		42,6

	TOTALA KOSTNADER			449	32,2	455	38,2	462	45,2	1 366	115,6

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2018	2019	2020	TOTALT


RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	1,682	5,034	9,436	16,152

Övriga administrativa	0,15	0,23	0,33	0,710
utgifter	0,15	0,23	0,33	0,710
utgifter

Delsumma RUBRIK 5	1,832	5,264	9,766	16,862
i den fleråriga	1,832	5,264	9,766	16,862
budgetramen


Belopp utanför RUBRIK
527
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter av
administrativ natur

Delsumma
för belopp utanför
RUBRIK 5	0	0	0	0
i den fleråriga
budgetramen


TOTALT	1,832	5,264	9,766	16,862

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning

anslag

och

med

hänsyn

tagen

till

begränsningar

fråga

budgetmedel.

27Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

 Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:*

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År	År	År
		n	n+1	n+2

		2018	2019	2020

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och
tillfälligt anställda)

23 01 01 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i		7	12	16
medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta
forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta
forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter)28
23 01 02 01 (kontraktsanställda,
vikarier och nationella experter		10	24	31
finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda,
lokalanställda, nationella experter,
vikarier och unga experter vid
delegationerna)

XX	- vid
XX	huvudkontoret30
01	huvudkontoret30
04
04	- vid
yy29	- vid
yy29	delegationer
	delegationer

XX01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT	17	36	47

*Detta antal kan komma att kompletteras med ytterligare 15 heltidsekvivalenter som tillhandahålls genom omfördelning från andra generaldirektorat genom en inbjudan att anmäla intresse.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). Huvudsakligen för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

XXmotsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Den ytterligare personal som begärts för perioden 2018–2020 behövs för att a)
	utveckla och förvalta den nyinrättade kapaciteten rescEU, b) stärka den frivilliga
	poolen, c) stödja de politiska enheterna, bland annat den förebyggande verksamheten,
	d) utveckla konceptet för den europeiska civilskyddsakademin och e) säkerställa
	förvaltnings- och stödverksamhet.
	De flesta av de nya personalresurserna kommer att arbeta med utvecklingen av rescEU
	och utföra uppgifter såsom anskaffning och/eller leasing av tillgångar (avtal),
	tillgångshantering, övervakning och samordning samt kommunikationsuppgifter.

Extern personal	Säkerställande av att centrumet för katastrofberedskap kan fungera dygnet runt året

	runt, nödvändigt arbete på fältet och administrativt stöd.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

 Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

X Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen Följande belopp kommer att omfördelas:

	Rubrik 3	2018	2019	2020	Totalt
	Rättigheter, jämlikhet och
	medborgarskap
	Garantera skyddet av de
	grundläggande rättigheterna och öka
33.0201	allmänhetens möjligheter		1,34	1,55	2,89
	Främja diskrimineringsförbudet och
33.0202	jämställdheten		0,98	1,22	2,2
	Rättsliga frågor
33.0301	Stödja och främja rättslig utbildning		4,93	5,25	10,18
	Underlätta och stödja civilrättligt och
33.0302	straffrättsligt samarbete		4,77	5,02	9,79
	Totalt rubrik 3		12,02	13,04	25,06
	Rubrik 4	2018	2019	2020	Totalt
21.020703	Mänsklig utveckling	2,00			2,00
	Stöd till Turkiet - Stöd till den
	ekonomiska, sociala och territoriella
	utvecklingen och en progressiv
22.020302	anpassning till EU:s regelverk		2,00	2,28	4,284
	Totalt rubrik 4	2,00	2,00	2,28	6,284

X	Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas.

		2018	2019	2020
Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen		19,157	103,18	109,457

3.2.5.Bidrag från tredje part

Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

				För in så många år som behövs
År	År	År	År	för att redovisa inverkan på	Totalt
n	n+1	n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt	Totalt
n	n+1	n+2	n+3	resursanvändningen (jfr punkt
				1.6)

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna31
	Belopp som
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det
Budgetrubrik i den årliga	förts in för det					För in så många år som behövs för att
budgetens inkomstdel:	innevarande	År	År	År	År	För in så många år som behövs för att
	budgetåret	År	År	År	År	redovisa inverkan på resursanvändningen
	budgetåret	n	n+1	n+2	n+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
		n	n+1	n+2	n+3		(jfr punkt 1.6)
							(jfr punkt 1.6)

Artikel ….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

[…]

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[…]

31När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.