Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen (EU-dokument COM(2016) 583)

EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 583 final

2016/0275 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag utgör en del av den ambitiösa externa investeringsplan som aviserades i kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan 1 . Initiativet till den externa investeringsplanen godkändes därefter av Europeiska rådet den 28 juni 2016, och syftar till att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migration, genom att bidra till att uppnå målen för en hållbar utveckling. Föreliggande förslag kommer att göra det möjligt för Europeiska investeringsbanken (EIB) att bidra till den externa investeringsplanen genom att bankens externa utlåningsmandat utvidgas både kvantitativt och kvalitativt. Detta kommer att göra det möjligt för EIB att snabbt bidra till den externa investeringsplanens mål, särskilt genom att kunna erbjuda ytterligare finansiering till mottagare i den privata sektorn. Tillsammans med de ytterligare komponenter (”moduler”) som förtecknas nedan, förmedlar det föreliggande förslaget de viktigaste momenten i EIB:s bidrag till de externa investeringsplanen.

EU-garantins omfattning och allmänna villkor i fråga om EIB:s externa transaktioner fastställs i beslut av Europaparlamentet och rådet. Det senaste beslutet som omfattar EIB:s finansieringstransaktioner utanför unionen under perioden 2014-2020 fastställdes i Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 (nedan kallat beslutet).

Behovet av garantier från EU:s budget för EIB:s externa transaktioner härrör från EIB:s skyldighet enligt dess stadgar att sörja för att det finns tillräcklig säkerhet för dess utlåning, och i bredare mening från behovet att skydda EIB:s kreditvärdighet. EU-garantin har varit det viktigaste instrumentet för att säkerställa att EIB:s finansiella struktur, som är betydligt mer högbelånad än andra internationella finansinstituts, är förenlig med den betydligt större inneboende risken i att låna ut till tredjeländer, med tanke på behovet att undvika en försämring av bankens kreditbetyg AAA, och samtidigt begränsa dess kapitalförbrukning.

Europeiska unionen tillhandahåller en budgetgaranti till EIB som täcker statsrisker och politiska risker i samband med bankens finansieringstransaktioner utanför unionen till stöd för unionens utrikespolitiska mål. Dessutom finansierar EIB transaktioner med god kreditvärdering utanför unionen på egen risk, samt verksamheter under särskilda mandat, t.ex. i AVS-länderna.

Enligt artikel 19 i beslutet ska kommissionen i samarbete med EIB förse Europaparlamentet och rådet med en halvtidsrapport som utvärderar tillämpningen av beslutet under de första åren (2014–2016). Rapporten bör vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av beslutet. Halvtidsrapporten baseras på en oberoende extern utvärdering, samt bidrag från EIB. I rapporten föreslås en ändring av förteckningen över länder som är berättigade att delta i programmet.

1KOM(2016) 385, 7.6.2016.

Utifrån tillgängliga prognoser för EIB:s utlåning i regionen under hela den period mandatet täcker bedömer kommissionen att det finns en risk att EIB med nuvarande resurser inte fullt ut skulle kunna fortsätta sin finansiering i tredjeland med stöd av EU-garantin under återstoden av den nuvarande budgetramen (2014–2020). Det finns vidare, med tanke på ländernas risknivåer (t.ex. i det östra grannskapsområdet), begränsade möjligheter att förlita sig på EIB:s finansieringsfaciliteter som bygger på bankens egen risk. Den 18 mars uppmanade vidare Europeiska rådet EIB att vid sitt junimöte lägga fram "ett specifikt initiativ som syftar till en snabb mobilisering av ytterligare finansiering till stöd för hållbar tillväxt, viktig infrastruktur och social sammanhållning i länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan". Den 16 juni 2016, med anledning av Europeiska rådets uppmaning från den 18 mars, debatterade EIB:s styrelse ett utkast till dokument som skulle utgöra grunden för bankens förslag till Europeiska rådet. I sina slutsatser av den 28 juni 2016 konstaterade Europeiska rådet att ”Europeiska investeringsbankens initiativ i länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan kommer att som ett första steg inom den nya samarbetsramen bidra till att främja investeringar i partnerländerna och har vårt fulla stöd”. EIB:s dokument bygger på tre moduler:

∙Modul 1: Intensifiera de insatser som ryms inom befintliga ramverk.

∙Modul 2: Öka utbudet av produkter som erbjuds i regionerna och som främst är inriktade på den offentliga sektorn.

∙Modul 3: Öka utbudet av produkter som erbjuds i regionerna och som främst är inriktade på den privata sektorn.

Modul 1 (2 miljarder euro i utlåning) skulle genomföras inom ramen för befintliga mandat och faciliteter, genom att intensifiera utlåningen till en nivå där man till fullo utnyttjar de tak som fastställts i det nuvarande mandatet.

Vad gäller modul 2 (1,4 miljarder euro i utlåning) föreslog EIB att höja det totala taket för mandatet med 1,4 miljarder euro.

För modul 3 föreslås en ökning med 2,3 miljarder euro i utlåningsvolym, samt att EU-garantin utvidgas till att täcka även kommersiella risker. För EIB:s lån till den privata sektorn är EU- garantin för närvarande begränsad till politiska risker som beskrivs i beslutet. Detta belopp bör användas fullt ut för att hjälpa flyktingar och värdsamhällen i krisdrabbade områden.

De tre modulerna utgör gemensamt EIB:s "initiativ för stärkt motståndskraft" hos länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan (nedan motståndskraftsinitiativet), som i sin tur är en integrerad del av den externa investeringsplanen.

På grundval av resultaten av halvtidsöversynen och med hänsyn till EIB:s motståndskraftinitiativ, föreslår kommissionen att ändra beslutet enligt följande:

•Att införa ett fjärde övergripande mål för mandatet, med syftet att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. En detaljerad förklaring återfinns i del 5.

•Att frigöra det fakultativa beloppet på 3 miljarder euro, med samma fördelning mellan regionala tak som tidigare. Kommissionen föreslår att EIB:s stöd till den offentliga sektorn på 1,4 miljarder euro till förmån för flyktingar och värdsamhällen (modul 2 i motståndskraftsinitiativet) bör ingå i det aktiverade fakultativa mandatet på 3 miljarder euro.

•Att skapa ett ytterligare utlåningstak för EIB:s mandat för utlåning riktad till den privata sektorn på 2,3 miljarder euro (modul 3 inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ), och samtidigt införa en heltäckande garanti för insatser av den privata sektorn som är direkt kopplade till flyktingar och värdsamhällen, och på så sätt utvidga EU-garantins täckning till att även omfatta kommersiella risker.

•Att tillåta en ökad flexibilitet för EIB att omfördela belopp inom ramen för anslagen inom de regionala taken (från nuvarande 10 % mellan regioner till en nivå på 20 %), men endast till förmån för regioner med hög prioritet för unionen, särskilt Ukraina och regioner kopplade till migrationsutmaningen och eventuella kommande utmaningar under den återstående delen av mandatperioden 2014–2020. Denna flexibilitet bör dock inte vara tillämplig på EIB:s nya mandat för den privata sektorn inom ramen för motståndskraftsinitiativet.

De nya inslag som föreslås kräver ett antal ändringar i beslutet.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EIB:s styrande organ uppmuntras att vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa bankens verksamhet så att den effektivt bidrar till unionens yttre förbindelser, och till att kraven i beslutet uppfylls. EU-garantin beviljas endast för EIB-finansiering som, med iakttagande av villkoren i beslutet, har ett mervärde grundat på EIB:s egen bedömning och stödjer något av de följande övergripande målen enligt definitionen i artikel 3 i beslutet:

1.Utveckling av den lokala privata sektorn, särskilt stöd till små och medelstora företag.

2.Utveckling av social och ekonomisk infrastruktur, inbegripet transport, energi, miljöinfrastruktur och informations- och kommunikationsteknik, hälso- och sjukvård samt utbildning.

3.Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Utöver de tre övergripande målen betraktas regional integration mellan länder som ett underliggande mål, särskilt ekonomisk integration mellan föranslutningsländer, grannskapsländer och unionen.

Det föreslås också ett nytt övergripande politiskt mål, nämligen att bidra till en strategisk respons på de bakomliggande orsakerna till migration.

EU-garantins omfattning gör det möjligt för EIB att genomföra transaktioner utanför unionen och samtidigt begränsa bankens eget risktagande och därigenom bevara dess kreditvärdighet. Genom finansieringstransaktioner utanför unionen bidrar EIB indirekt till unionens politiska

mål, som inbegriper att minska fattigdom genom en inkluderande tillväxt och en hållbar ekonomi, miljömässig och social utveckling samt främjande av unionens välstånd mot bakgrund av en snabbt föränderlig global ekonomi.

För att uppnå detta samarbetar kommissionen, utrikestjänsten och EIB för att säkra en anpassning mellan EIB:s externa åtgärder och målen för EU:s yttre politik, för att maximera synergieffekter mellan EIB:s finansiering och Europeiska unionens budgetmedel, särskilt genom regelbunden och systematisk dialog och samråd i tidigt skede i fråga om politik, strategier och projektplanering (ett samförståndsavtal mellan kommissionen och EIB, i samråd med Europeiska utrikestjänsten undertecknades den 12 september 2013). För att bidra till att bättre knyta samman de allmänna målen för EU-garantin med hur den används i praktiken av EIB, uppdaterade kommissionen sina regionala tekniska operativa riktlinjer den 8 maj 2015.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Till följd av Europeiska rådets begäran den 18 mars 2016 är det föreslagna EIB-initiativet särskilt inriktat på länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan. Dessa länder har mycket akuta finansieringsbehov som sammanhänger med flyktingkrisen. Regionen är också generellt den viktigaste regionen för EIB:s verksamhet, där banken har en betydande erfarenhet och ett inarbetat nätverk, och tidigare har uppnått goda resultat när det gäller att erbjuda skräddarsydda finansieringslösningar inom utlåning, kombinerad finansiering och rådgivning.

EIB ska bidra till ekonomisk motståndskraft och trygga en hållbar utveckling mot bakgrund av tillströmningen av migranter och flyktingar. Detta ska uppnås genom dess arbete på två centrala områden:

-Att hantera det ökade behovet av infrastruktur och relaterade tjänster för att hantera den plötsliga befolkningsökningen.

-Att öka sysselsättningsmöjligheterna för värdsamhällen och flyktinggrupper för att främja ekonomisk integration och att göra det möjligt för flyktingar att bli självförsörjande.

EIB kan stödja insatser för att möta dessa utmaningar, både genom stöd till den privata sektorn (såsom små och medelstora företag, företagsfinansiering och mikrokrediter), och genom att stödja den offentliga sektorns insatser (inräknat kommuner och offentliga organ) i form av bidrag till infrastruktur och tjänster för att hantera kraftigt ökade behov.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag till beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU bygger på en dubbel rättslig grund, nämligen artiklarna 209 och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan fördraget). Det fastställs särskilt i artikel 209.3 i fördraget, jämförd med artikel 208, att EIB ska bidra till genomförandet av åtgärder som är

nödvändiga för att främja målen för unionens politik inom området för utvecklingssamarbete, enligt villkoren i bankens stadga.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen, eftersom EU-garantin har visat sig vara ett effektivt och billigt sätt att täcka politiska risker och statsrisker i samband med EIB:s finansieringstransaktioner till stöd för unionens utrikespolitik. EU-garantimandatet för 2014– 2020 gör det möjligt att hålla fast vid denna ekonomiskt effektiva och gynnsamma praxis.

•Subsidiaritet (för icke-exklusiv befogenhet) och proportionalitet

I enlighet med de principer om subsidiaritet och proportionalitet som fastställs i artikel 5 i EUF-fördraget kan målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, och kan därför bättre tillgodoses på EU-nivå. På grund av skillnaderna i handlingsförmåga mellan olika medlemsstaters finansinstitut kan åtgärder på unionsnivå bättre uppnå de mål som eftersträvas, också med tanke på skalfördelar och vittomfattande effekter.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

En halvtidsrapport som utvärderar tillämpningen av detta beslut har genomförts. I artikel 19 i beslutet föreskrivs särskilda krav angående innehållet i rapporten:

"Rapporten ska särskilt innehålla

a)en bedömning av tillämpningen av uppdelningspolitiken,

b)en bedömning av EIB:s rapportering och vid behov rekommendationer om hur den kan förbättras,

c)en bedömning av REM, inbegripet resultatindikatorer och -kriterier, och deras bidrag till uppnåendet av målen för detta beslut,

d)en detaljerad redogörelse för de kriterier som beaktas för rekommendationen om ett eventuellt ianspråktagande av hela eller delar av det fakultativa ytterligare beloppet."

Kommissionens rapport bygger på en utvärdering som utförts av en extern konsult (PriceWaterhouseCoopers) samt bidrag från EIB.

Den externa konsultens rapport finns på följande adress:

http://ec.europa.eu/dgs/economy_finance/evaluation/completed/index_en.htm

I den lägesrapport som bifogas detta förslag beskriver kommissionen sin bedömning av resultaten av den externa utvärderingen och sammanfattar slutsatserna av halvtidsöversynen. I

rapporten redogörs också för huvuddragen i kommissionens ändringsförslag samt dess bedömning av EIB:s respons på Europeiska rådets begäran av den 18 mars 2016.

•Samråd med berörda parter

Utvärderingen grundades i synnerhet på diskussioner med viktiga interna och externa intressenter inbegripet representanter för medlemsstaterna och huvudsakliga berörda ickestatliga organisationer. Syftet var att samla in kvalitativ information och ge huvudintressenterna möjlighet att uttrycka sina synpunkter och uppfattningar för att bidra till processen. På grundval av "diagnosrapporten" anordnades en workshop med icke-statliga organisationer i maj 2016. Utbyte av synpunkter med företrädare för icke-statliga organisationer om idéer till förbättringar som har tagits fram under diagnosfasen, liksom om de preliminära rekommendationerna för att åtgärda dem. Dessa samråd och åsiktsutbyten gav den externa konsulten en tillräcklig grund att utgå ifrån för att bilda sig en uppfattning om de externa intressenternas ståndpunkt. Detaljerna i resultatet av samråden återges i konsultens rapport. I utvärderingen ingick även intervjuer med kommissionens och EIB:s personal och fallstudier av projekt.

•Konsekvensbedömning

Under förberedelserna för det föregående beslutet genomförde kommissionen en konsekvensbedömning, som bifogades kommissionens förslag. Konsekvensbedömningen byggde på ett brett samråd med de viktigaste intressenterna, de som påverkades av beslutet, de som var inblandade i dess genomförande och med lagstiftarna.

I samband med den externa utvärderingen av mandatet 2014–2020 organiserade konsulten möten med de viktigaste institutioner, organisationer och enskilda personer som deltar i utformningen och genomförandet av mandatet, samt med dem som är bäst placerade för att följa transaktionernas resultat och effekter. Till dem hör EIB:s och kommissionens personal, tjänstemän från nationella myndigheter, personal från internationella finansinstitut och utvecklingsfinansinstitut, privata och statliga institutionella investerare, finansiella intermediärer i privat sektor och mottagare i privat och offentlig sektor. Denna process gjorde det möjligt att samla mycket specifika, detaljerade och tekniska bevis och gav berörda parter tillfälle att bidra med sina synpunkter och kommentarer till utvärderingen. Samtalen kretsade kring frågor som är relevanta för utformningen och genomförandet av det externa utlåningsmandatet, hur väl det samstämmer med EU:s yttre åtgärder i allmänhet och med andra unionsinstrument, dess effektivitet och synlighet för slutmottagarna och dess effektivitet, vilken mäts genom övervakning. Med tanke på den relativt nyligen genomförda konsekvensbedömningen och den externa utvärderingen innehåller inte det nya förslaget någon separat konsekvensbedömning, eftersom de föreslagna ändringarna i beslutet i huvudsak är begränsade till utvidgning av garantin och ökning av de tak som anges i beslutet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (nedan kallad garantifonden), som inrättades genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredjeland, utgör en likviditetsbuffert för unionens

budget mot förluster vid EIB:s finansieringstransaktioner och unionens andra externa åtgärder, nämligen lån i form av makroekonomiskt stöd och Euratomlån. EIB:s mandat motsvarar mer än 90 % av den låneportfölj som täcks av garantifonden.

Garantifonden tilldelas medel genom en årlig utbetalning från EU-budgeten. Mekanismen för inbetalningar till garantifonden, som syftar till att bibehålla garantifondens tillgångar på nivån 9 %, innebär därför i praktiken en gräns för EIB:s mandat för extern utlåning med stöd av garantier från EU:s budget. I den externa utvärdering av garantifondens funktion som gjordes 2016 2 drogs slutsatsen att inbetalningssatsen på 9 % även fortsättningsvis bedöms vara lämplig.

I förslaget planeras en ökning av det samlade taket för EIB:s finansieringstransaktioner som täcks av EU-garantin totalt för perioden 2014–2020, genom att aktivera det fakultativa beloppet på 3 miljarder euro som anges i beslutet och genom att lägga till ett nytt utlåningsmandat på 2,3 miljarder euro för projekt som drivs av den privata sektorn och som är inriktade på grundorsakerna till migration. Det samlade taket kommer att uppgå till totalt 32,3 miljarder euro, och kommer att delas upp i regionala tak och deltak.

De ytterligare budgetbehov för avsättningen till garantifonden som sammanhänger med ökningen av mandatets totala tak kommer att finansieras från budgetpost 01 03 06 i EU- budgeten. Avsättningen till garantifonden kommer att finansieras inom den fleråriga budgetramen och baseras på förväntade mönster för utbetalningar och återbetalningar av garanterade lån. Under perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen bör de ytterligare budgetbehoven begränsas till 115 miljoner euro under perioden 2018–2020 på grundval av de årliga prognoserna för utbetalningar och återbetalningar av lån från EIB. En del av de lån som tecknats enligt EIB:s nuvarande mandat kommer att betalas ut och återbetalas efter 2020.

EU-garantin för att täcka EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn kommer att prissättas. De riskpremieintäkter som härrör från EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn kommer att betalas in till garantifonden för att täcka den kommersiella risken.

Budgetkonsekvenserna av inbetalningarna till garantifonden samt de underliggande antagandena redovisas i den finansieringsöversikt som bifogas förslaget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin förvaltas och övervakas av EIB i enlighet med bankens egna regler och förfaranden, inklusive lämpliga revisions-, kontroll- och övervakningsåtgärder. Dessutom godkänner EIB:s styrelse, där kommissionen företräds av en ledamot och en suppleant, varje finansieringstransaktion som genomförs av EIB och

2Utvärdering av garantifonden för externa åtgärder finns på http://ec.europa.eu/dgs/economy_finance/evaluation/completed/index_en.htm

övervakar att EIB förvaltas i enlighet med dess stadga och med de allmänna riktlinjer som fastställs av bankens råd.

I trepartsavtalet mellan kommissionen, revisionsrätten och EIB från oktober 2003 anges reglerna för hur revisionsrätten ska genomföra sina revisioner av EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Det utarbetas regelbundna rapporter i enlighet med beslutet. Kommissionen avlägger en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om hur EIB genomför mandatet.

Rapportering om resultat kommer, där så är möjligt, att baseras på en sammanföring av indikatorer över hela låneportföljen, eller över en given sektor. När det gäller resultatmätningsramen kommer indikatorerna att mätas över hela projektcykeln, både genom utvärderingar och löpande övervakning till dess att projektet fullt ut har genomförts. Indikatorerna ska mätas så snart som de första utvecklingsresultaten är tillgängliga – normalt upp till tre år efter det att projektet har avslutats. De kommer att i möjligaste mån även användas för slutrapporten.

EIB förser vidare kommissionen med statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter om var och en av EIB:s finansieringstransaktioner som täcks av EU-garantin, för att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter och i vissa fall för att tillgodose krav från Europeiska revisionsrätten. EIB lägger också fram ett revisionsintyg om det utestående beloppet av de finansieringstransaktioner som täcks av garantin.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

På grundval av kommissionens bedömning av resultatet av halvtidsöversynen och det politiska sammanhanget, inbegripet EIB:s motståndskraftsförslag, kan de viktigaste inslagen i ändringen av beslutet sammanfattas enligt följande:

-På grund av oväntade geopolitiska händelser som fordrar att EU snabbt sätter in ett omfattande ekonomiskt stöd genom det externa mandatet har volymen på EIB:s finansieringstransaktioner efter ett och ett halvt år av genomförande av mandatet satt stor press på vissa av de regionala taken, vilket i vissa regioner lämnar ett begränsat handlingsutrymme (Asien, Sydafrika, Centralasien, Östeuropa, södra Kaukasien). Denna situation skulle kunna begränsa EIB:s framtida transaktioner och därmed dess kapacitet att inom ramen för mandatet reagera på potentiella framtida utmaningar eller EU-prioriteringar under de kommande åren. Det föreslås därför att ett fakultativt ytterligare belopp på 3 miljarder euro aktiveras och att taken i den regionala fördelning som anges i bilaga I till beslutet ändras.

•Ett nytt övergripande mål för mandatet läggs till, med syftet att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.

•Det fakultativa ytterligare beloppet på 3 miljarder euro kommer att inkludera 1,4 miljarder euro som avser EIB:s motståndskraftsinitiativ (modul 2), för transaktioner som

inbegriper offentliga motparter. Beloppet på 1,4 miljarder euro ska fördelas mellan regionerna i föranslutningsländerna och Medelhavsländerna.

•Höjning av det totala taket med 2,3 miljarder euro för EIB:s finansieringstransaktioner riktade till den privata sektorn (modul 3) för projekt till stöd för flyktingar och/eller värdsamhällen. Det beloppet kommer att fördelas mellan regionerna i föranslutningsländerna och Medelhavsländerna, baserat på EIB:s prognoser. I detta sammanhang, och för det nämnda beloppet, utvidgas EU-garantins täckning för de transaktionerna till att omfatta alla belopp som förfallit till betalning till EIB och som banken inte erhållit ("totalgaranti"), snarare än enbart täcka politisk risk såsom nu är fallet enligt beslutet. EU:s totalgaranti för detta nya mandat kommer att prissättas, varvid inkomsterna kommer att tillföras garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Det maximala taket för EIB:s finansieringstransaktioner enligt EU-garantin bör därför ökas till 32,3 miljarder euro.

•Vad gäller EIB:s resultatmätningsram ska banken utveckla och tillämpa indikatorer för de projekt som ingår i en strategisk respons för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. I sin årliga rapport till Europaparlamentet och rådet om EIB- finansieringstransaktioner kommer kommissionen att bedöma effekterna av bankens transaktioner för detta specifika ändamål.

•Revidering av förteckningen över låneberättigade länder: höginkomstländer och länder med hög kreditvärdighet såsom Brunei, Island, Israel, Singapore, Chile och Sydkorea bör strykas från förteckningen över låneberättigade länder, liksom Kinas särskilda administrativa regioner (SAR) Hongkong och Macao. Vidare läggs Iran till förteckningen över potentiellt berättigade regioner och länder (bilaga II till beslutet).

-En hänvisning till Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring införs. EIB:s lånetransaktionsvolym för begränsning av och anpassning till klimatförändringar bör bidra till att öka andelen EIB-lån till stöd för klimatrelaterade investeringar i utvecklingsländer från 25 % till 35 % senast 2020. Under den period som omfattas av beslutet, för att avspegla mandatets nya prioriteringar, bör de klimatrelaterade transaktionerna även fortsättningsvis utgöra minst 25 % av den totala volymen av EIB:s finansieringstransaktioner. Samtidigt bör EIB sträva efter att upprätthålla den goda resultatnivå som uppnåtts hittills. Slutligen föreslås det att banken stärker klimatanpassningsdelen inom sin verksamhet på klimatområdet.

-Taket för omfördelning mellan regioner ökas från 10 % till 20 % i samband med akut- och krissituationer som skulle kunna uppstå under den period mandatet gäller och som betraktas som högt prioriterade i EU:s utrikespolitik. Omfördelningen gäller inte för de 2,3 miljarder euro som rör mandatet för den privata sektorn eller för de 1,4 miljarder euro som rör projekt inom den offentliga sektorn för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.

•EIB:s stöd till små och medelstora företag med ursprung inom EU måste förbättras (internationalisering av EU-företag).

•Slutligen understryks vikten av EIB-mandatets direkta bidrag till vissa av målen för

hållbar

utveckling.

2016/0275 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 209 och 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

1)Det internationella samfundet står inför en flyktingkris av en aldrig tidigare skådad omfattning, som kräver solidaritet och effektiv mobilisering av ekonomiska resurser, samtidigt som krisen understryker behovet av att bemöta utmaningarna på ett samordnat sätt. Alla aktörer måste samarbeta för att genomföra en hållbar medellång och långsiktig politik, och effektivt använda befintliga processer och program för att stödja initiativ som är inriktade på de bakomliggande orsakerna till migration.

2)Det bör utvecklas ett nytt resultatinriktat partnerskap med tredjeländer, där alla unionens politikområden och instrument tas med i beräkningen. Som en del i det nya partnerskapet bör den externa investeringsplanen upprättas för att stödja investeringar i regioner utanför unionen och samtidigt bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling. Den bör också uppfylla målen i 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för andra finansieringsinstrument för yttre åtgärder.

3)Europeiska investeringsbankens förslag för att bidra till externa investeringsplanen (EIP) via EIB:s motståndskraftsinitiativ i länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan (nedan kallat EIB:s motståndskraftsinitiativ) godkändes av Europeiska rådet den 28 juni 2016.

4)En viktig del i EIB:s motståndskraftsinitiativ är utvidgningenav EIB:s externa utlåningsmandat, både i kvantitativa och kvalitativa termer. Detta bör göra det möjligt för EIB att snabbt bidra till den externa investeringsplanens mål, särskilt genom att tillhandahålla ytterligare finansiering till mottagare i den privata sektorn.

5)Komplementariteten mellan EIB:s motståndskraftsinitiativ och övriga delar av den europeiska investeringsplanen ska säkerställas genom strategistyrelsen för den europeiska fonden för hållbar utveckling, där EIB har en ordinarie styrelseplats.

6)Vidare bör EIB, i linje med Europeiska rådets slutsatser, först utveckla den komponent inom ramen för bankens motståndskraftsinitiativ som riktar sig till den privata sektorn, och – såsom ett första investeringsfönster – presentera denna inför den operativa styrelsen för utlåning till grannskapsländerna under EIP.

7)En budgetgaranti för finansieringstransaktioner som utförs utanför unionen beviljades EIB genom Europaparlamentets och rådets beslut 466/2014/EU3.

8)I enlighet med artikel 19 i beslut 466/2014/EU har kommissionen i samarbete med EIB tagit fram en halvtidsrapport som utvärderar tillämpningen av ovan nämnda beslut på grundval av en oberoende extern utvärdering.

9)För att göra det möjligt att under det externa utlåningsmandatet möta potentiella

kommande utmaningar och unionsprioriteringar, liksom för att bidra till en strategisk respons för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, bör det maximala

taket för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för			EU-garantin höjas	till
32 300 000 000 euro	genom frigörande av	det fakultativa	ytterligare beloppet	på
3 000 000 000 euro.	Inom ramen för det	allmänna mandatet, bör ett belopp		på

1 400 000 000 euro öronmärkas för projekt inom den offentliga sektorn som riktas till flyktingar och värdsamhällen i krisdrabbade områden.

10)Inom ramen för det nya mandatet för utlåning till den privata sektorn bör ett högsta belopp på 2 300 000 000 euro avsättas till projekt som syftar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration omfattas av unionens totalgaranti inom det höjda maximala taket.

11)Att ta itu med migrationens bakomliggande orsaker bör läggas till som ett nytt mål för mandatet.

12)Komplementaritet och samordning med unionens initiativ för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen bör säkerställas, bland annat med unionens stöd för hållbar återanpassning av återvändande migranter i ursprungsländerna.

13)I linje med Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring 4 bör EIB sträva efter att upprätthålla den nuvarande höga nivån av klimatrelaterad finansiering inom ramen för det externa utlåningsmandatet, och bidra till att öka mandatets klimatrelaterade investeringar i utvecklingsländer från 25 % till 35 % senast 2020.

14)Risken för unionens budget i samband med EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn bör prissättas, och de inkomster som prissättningen av risk genererar bör betalas in till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, för att täcka den kommersiella risken och undvika snedvridningar på marknaden.

15)EIB bör inom sin resultatmätningsram utarbeta och tillämpa en rad indikatorer för projekt inom den offentliga sektorn och inom den privata sektorn som riktas till flyktingar och värdsamhällen. En bedömning av EIB-finansieringstransaktionernas bidrag när det gäller att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration bör

Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU- garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen (EUT L 135, 8.5.2014, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2016/590 av den 11 april 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (EUT L 103, 19.4.2016, s. 1).

därför inkluderas i kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansieringstransaktioner.

16)Endast vid behov att ta itu med akut- och krissituationer som skulle kunna uppstå under mandatets fortsatta löptid och som erkänns som unionens utrikespolitiska prioriteringar bör EIB:s tak för omfördelning mellan regioner under mandatets löptid få höjas från 10 % till 20 %. Belopp inom mandatet för utlåning till den privata sektorn på 2 300 000 000 euro eller inom det särskilda taket på 1 400 000 000 euro för projekt inom den offentliga sektorn får inte omfördelas, eftersom syftet med dessa resurser är att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.

17)Förteckningen över berättigade regioner och länder och potentiellt berättigade regioner och länder bör ändras för att utesluta höginkomstländer med hög kreditvärdighet (Brunei, Island, Israel, Singapore och Sydkorea). Dessutom läggs Iran till förteckningen över potentiellt berättigade regioner och länder.

18)Beslut nr 466/2014/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut nr 466/2014/EU ska ändras på följande sätt:

1)Artikel 2 ska ersättas med följande:

"Artikel 2

Tak för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin

1.Det samlade taket för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin under perioden 2014–2020 får inte överstiga 32 300 000 000 euro. Belopp som först avsatts för finansieringstransaktioner men som sedan ställs in ska inte räknas mot taket.

Det samlade taket ska indelas i

a)ett totalbelopp på högst 30 000 000 000 euro under ett allmänt mandat, varav ett särskilt belopp på högst 1 400 000 000 euro är öronmärkt för projekt inom den offentliga sektorn som riktas till flyktingar och värdsamhällen,

b)ett belopp på högst 2 300 000 000 euro under ett mandat för utlåning till den privata sektorn, för projekt som angriper de bakomliggande orsakerna till migration.

2.De högsta belopp under det allmänna mandatet och mandatet för utlåning till den privata sektorn som det hänvisas till i punkt 1 ska delas upp i regionala tak och deltak, på det sätt som anges i bilaga I. Inom de regionala taken ska EIB successivt säkerställa en balanserad fördelning mellan länderna inom de regioner som omfattas av EU-garantin.

2)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led d läggas till:

"d) En strategisk respons som syftar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till

migration.”

b)I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

”För att säkerställa att investeringar i den privata sektorn har en så stor utvecklingseffekt som möjligt ska EIB sträva efter att stärka den lokala privata sektorn i mottagarländerna genom stöd till lokala investeringar i enlighet med punkt 1 a. EIB:s finansieringstransaktioner som stöder de allmänna mål som fastställs i punkt 1 ska också syfta till att öka bankens stöd till investeringsprojekt som drivs av små och medelstora företag inom unionen. För att effektivt övervaka användningen av medel till förmån för berörda små och medelstora företag ska EIB fastställa och upprätthålla lämpliga avtalsbestämmelser om införande av standardiserade rapporteringskrav för både de finansiella intermediärerna och betalningsmottagarna".

c)Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

"7. EIB:s finansieringstransaktioner till stöd för de allmänna målen i punkt 1 c ska stödja investeringsprojekt inom begränsning av och anpassning till klimatförändring som bidrar till det övergripande målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring och i Parisavtalet som antogs inom ramen för den konventionen, särskilt genom att undvika och minska växthusgasutsläpp genom insatser inom områdena förnybar energi, energieffektivitet och hållbar transport, eller genom att öka motståndskraften mot de negativa effekter klimatförändringarna har på sårbara länder, sektorer och samhällen.

Kriterierna för stödberättigande för projekt som rör klimatåtgärder fastställs i EIB:s klimatförändringsstrategi5, som uppdaterades 2015. På grundval av de metoder för bedömning av projekts växthusgasutsläpp och utsläppsvariationer som utarbetats av EIB, ska en analys av koldioxidavtrycken inkluderas i miljökonsekvensbedömningen för att fastställa om projektförslagen optimerar förbättringar i energieffektivitet.

Under den period som omfattas av detta beslut bör EIB sträva efter att upprätthålla den nuvarande höga nivån av klimatrelevanta transaktioner, samtidigt som den lägsta volymen av dessa transaktioner ska motsvara minst 25 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner.

EIB ska stärka anpassningskomponenten i sina bidrag till klimatförändringsprojekt.

8.EIB:s finansieringstransaktioner som stöder de allmänna mål som fastställs i punkt 1 d ska stödja investeringsprojekt som angriper de bakomliggande orsakerna till migration och bidrar till långsiktig ekonomisk motståndskraft samt säkerställer hållbar utveckling i mottagarländer. EIB:s finansieringstransaktioner ska i synnerhet möta de ökade behoven av infrastruktur och anknutna tjänster för att hantera migranttillströmningen och öka sysselsättningsmöjligheterna i värdsamhällena och för flyktinggrupperna i syfte att främja ekonomisk integration och att göra det möjligt för flyktingar att bli självförsörjande.

Dessa finansieringstransaktioner ska ta formen av

5”EIB:s klimatstrategi – att mobilisera finansiering för övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi” som antogs av EIB den 22 september 2015.

a)stöd till den privata sektorn på områdena för små- och medelstora företag, företagsfinansiering och mikrofinansiering.

b)stöd till den offentliga sektorn, inklusive kommuner och offentliga organ, i fråga om infrastruktur och tjänster för att hantera väsentligt ökade behov.”

3)I artikel 8.1 ska följande läggas till som andra stycke:

”En samlad garanti ska också gälla EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn som det hänvisas till i artikel 2.1 b.”

4)Följande ska läggas till som tredje stycke i artikel 10:

”Den risk som unionens budget utsätts för unionens budget i samband med EIB:s finansieringstransaktioner enligt det mandat för utlåning till den privata sektorn som avses i artikel 2.1 b ska prissättas, och de inkomster som därigenom genereras ska betalas in till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland.”

5)Artikel 11.1 ska ändras på följande sätt:

a)I led b ska följande mening läggas till:

b)EIB ska utveckla indikatorer för projekt som bidrar till en strategisk respons för att ta itu med grundorsakerna till migration.”

b)Följande ska läggas till som led j:

"j) en utvärdering av hur EIB:s finansieringstransaktioner bidragit till en strategisk respons för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.”

6)Artikel 20 ska ersättas med följande:

Kommissionen ska senast den 31 december 2021 lägga fram en slutrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta beslut."

7)Bilagorna I, II, III och IV ska ersättas med texten i bilagorna I, II och III till detta

beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 466/2014/EU av den 16 april 2014 beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen6

Avdelning 01 – Ekonomi och finans

Verksamhet i den verksamhetsbaserade budgeteringen: Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3Typ av förslag eller initiativ

Ny åtgärd

Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd7

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4Mål

1.4.1Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det allmänna målet för EIB:s aktivitet utanför unionen i enlighet med det externa mandatet är att stödja unionens yttre politik genom att finansiera relevanta investeringsprojekt i partnerländer genom en kombination av EU:s budgetgaranti och EIB:s egna medel.

EIB bör genom sina finansieringstransaktioner utanför unionen med stöd av EU-garantin främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling av unionens partnerländer, samt främja dessa länders partnerskap med unionen.

De allmänna mål som EIB:s finansieringstransaktioner ska främja under mandatet är följande:

a)Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag.

b)Utveckling av social, miljörelaterad och ekonomisk infrastruktur.

c)Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

d)En strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.

Internt används ibland de engelska förkortningarna ABM för verksamhetsbaserad förvaltning och ABB för verksamhetsbaserad budgetering.

I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

1.4.2Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 2 inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen: "Att förbättra EU:s profil, externa representation och kontakter med EIB och EBRD och andra internationella finansinstitut och berörda ekonomiska forum i syfte att stärka konvergensen mellan deras strategier och verksamheter och EU:s yttre prioriteringar".

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Rubrik 01.03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

I samband med utarbetandet av förslaget beslut 466/2014/EU genomförde kommissionen en konsekvensbedömning som åtföljde kommissionens förslag.

Eftersom det här förslaget till ändring av beslut 466/2014/EU endast syftar till att utvidga EU-garantin och höja utgiftstak bör det undantas från kravet på en ny konsekvensbedömning.

1.4.4Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Sedan 2012 har EIB utvecklat ett ramverk som mäter resultaten och konsekvenserna av

bankens verksamhet, genom löpande övervakning med utgångspunkt från en uppsättning indikatorer. EIB:s resultatmätningsram (REsults Measurement framework – REM)8 förbättrar förutsättningarna för en god förhandsbedömning av projektresultat, och underlättar också för EIB att rapportera om faktiska resultat. Resultatmätningsramen har således som övergripande syfte att visa vilka konkreta resultat EIB:s utlåning leder till, samt vilka möjligheter och effekter dessa resultat i sin tur ger upphov till på sikt, i linje med bankens mandat.

Därutöver bevakas framstegen i riktning mot specifika och operativa mål med hjälp av kärnindikatorer för rapportering av resultat (se avsnittet "Bestämmelser om uppföljning och rapportering" nedan).

[När det gäller finansiering av projekt för att främja åtgärder på klimatområdet:

I EIB:s normer för klimatinvesteringar anges mål för det mervärde som EIB-medlen ska tillföra, och det anges också att EIB:s finansieringspolicy som helhet ska vara förenlig med EU:s klimatpolitik. Mer specifikt EIB har åtagit sig följande:

•Att göra sin låneportfölj klimatvänligare genom att främja projekt för begränsning av klimatförändringar inom olika sektorer och främja energieffektiva lösningar i de finansierade projekten.

•Att införliva klimatrisker i projektcykeln, och främja projekt som syftar till anpassning till klimatförändringar eller projekt som har sådana komponenter, med det övergripande målet att bidra till långsiktig hållbarhet.

8http://www.eib.org/projects/cycle/monitoring/rem.htm

•Att utvärdera och rapportera om koldioxidavtrycket av de EIB-finansierade projekten. Detta kommer att ske som en del av EIB:s årsrapport, i avsnittet om ökningar respektive reduceringar av koldioxidutsläpp.

•Att integrera de centrala resultatindikatorer som infördes i samband med 2009 års klimatpolitiska åtgärdspaket i EIB:s övergripande verksamhetsplan, med ett årligt utlåningsmål på minst 25 %. Detta procentuella mål mäts enligt ett antal konsekvent tillämpade definitioner för klimatåtgärdsprojekt.

•Att väga in finansiella och ekonomiska kostnader och värden för kolväten i beslutsprocesserna.

•Att öka öppenhet och ansvarsskyldighet, intressebevakning, samarbete med andra institutioner, inklusive multilaterala och bilaterala finansinstitut (”ömsesidigt förtroende”), icke-statliga organisationer, Europeiska kommissionen och den akademiska världen i klimatrelaterade frågor.

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

I artikel 19 i beslut 466/2014/EU anges följande: Senast den 31 december 2016 ska kommissionen i samarbete med EIB förse Europaparlamentet och rådet med en halvtidsrapport som utvärderar tillämpningen av detta beslut under de första åren och som där så är lämpligt ska åtföljas av ett förslag till ändring av beslutet. Halvtidsrapporten ska baseras på en oberoende extern utvärdering och bidrag från EIB.

Rapporten ska särskilt innehålla

a)en bedömning av tillämpningen av fördelningspolitiken,

b)en bedömning av EIB:s rapportering och vid behov rekommendationer om hur den kan förbättras,

c)en bedömning av REM, inbegripet resultatindikatorer och -kriterier, och deras bidrag till uppnåendet av målen för detta beslut,

d)en detaljerad redogörelse för de kriterier som beaktas för rekommendationen om ett eventuellt ianspråktagande av hela eller delar av det fakultativa ytterligare beloppet."

I detta syfte genomfördes en oberoende utvärdering av en extern konsult, vilken också inbegrep ett bidrag från EIB. Kommissionens egen rapport redovisar dess bedömning av resultaten av den externa utvärderingen, och sammanfattar slutsatserna.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

EIB:s finansieringstransaktioner utanför EU utgör ett mycket synligt och effektivt verktyg till stöd för EU:s externa åtgärder. De främsta fördelarna med EIB:s transaktioner till förmån för tredjeländer är, förutom den rent finansiella aspekten, bland annat förmedling av sakkunskap till projektansvariga, och att EU:s miljö- och upphandlingsnormer och sociala normer tillämpas på de projekt som finansieras av EIB. Utöver dessa fördelar får slutmottagarna full tillgång till de finansiella fördelar som följer av EU-garantin, och till EIB:s attraktiva finansieringsvillkor i form av konkurrenskraftiga räntor.

Ett utlåningsmandat som omfattas av EU-garantin ger EIB den politiska och ekonomiska uppbackning som krävs för utlåning till länder och investeringsprojekt som normalt inte skulle uppfylla EIB:s standardriktlinjer och -kriterier på grund av för hög risknivå.

1.5.3Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder beaktades redan inom ramen för den konsekvensbedömning som lades fram i samband med förslaget till beslut 466/2014/EU.

Enligt det beslutet ska kommissionen också årligen rapportera om EIB:s externa verksamhet med EU:s budgetgaranti, och kommissionen rapporterar också varje år till

Europaparlamentet och rådet om EIB:s externa verksamhet. Den senaste rapporten som lades fram gäller kalenderåret 2015,9 och omfattar följande delar:

•En bedömning av EIB:s finansieringstransaktioner på projekt-, sektors- och landsnivå samt på regional nivå.

•En utvärdering av mervärdet, det uppskattade resultatet samt utvecklingseffekten av EIB:s finansieringstransaktioner, grundat på uppgifter i EIB:s årsrapport om resultatmätningsramen.

•En bedömning av i vilken grad EIB-finansieringen har bidragit till målen för unionens yttre politik och strategiska mål,

•En värdering av de finansiella förmånerna för mottagarna av EIB:s finansieringstransaktioner.

•En utvärdering av kvaliteten på EIB:s finansieringstransaktioner.

•En detaljerad redovisning av de faktiska anspråken på EU-garantin.

•Uppgifter om de finansieringsvolymer som avdelats för områdena klimatförändringar och biologisk mångfald.

•En beskrivning av samarbetet med kommissionen och med andra europeiska och internationella finansinstitut, inklusive samfinansiering.

•En uppföljning av samförståndsavtalet mellan EIB och Europeiska ombudsmannen.

1.5.4Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

EIB:s finansieringstransaktioner kommer att komplettera den verksamhet som bedrivs inom ramen för de externa biståndsinstrumenten. För att ytterligare öka stödet till EU:s utrikespolitik i varje enskild region har kopplingen mellan EIB:s prioriteringar och EU:s politik stärkts. Detta har uppnåtts genom de regionala tekniska operativa riktlinjer som införts och uppdaterats som en följd av beslut 466/2014/EU. Kommissionen uppdaterade dessa riktlinjer i maj 2015, i samarbete med utrikestjänsten och EIB.

9SWD(2016) xxx final, xx.xx.2010.

Riktlinjerna har till syfte att skapa solidare ramar för dialog och samarbete mellan EIB och kommissionen. EIB:s finansieringstransaktioner kan med fördel kombineras med EU:s budgetmedel i form av samfinansierade bidrag och riskkapital i kombination med tekniskt bistånd till projektplanering samt effektiv tillämpning och i förekommande fall förbättring av regelverket.

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid X Förslaget/initiativet i kraft från 1.1.2014–31.1.2020

EIB:s finansieringstransaktioner kan undertecknas av EIB från 2014 till 2020.

X Det påverkar resursanvändningen från 2014 och för en obestämd period framåt.

1.7Planerad metod för genomförandet10

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

Anmärkningar

Enligt de gällande bestämmelserna ska EIB finansiera investeringsprojekt enligt sina egna regler och förfaranden. EIB och kommissionen ska ändra garantiavtalet och återvinningsavtalet om närmare bestämmelser och förfaranden.

10Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive

bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

EIB:s finansieringstransaktioner med EU-garanti förvaltas av EIB i enlighet med bankens egna regler och förfaranden, inklusive lämpliga revisions-, kontroll- och övervakningsåtgärder.

Dessutom godkänner EIB:s styrelse, där kommissionen företräds av en ledamot och en suppleant, varje finansieringstransaktion som genomförs av EIB och övervakar att EIB förvaltas i enlighet med sin stadga och med de allmänna riktlinjer som fastställs av bankens råd.

I trepartsavtalet mellan kommissionen, revisionsrätten och EIB från oktober 2003 anges närmare regler för hur revisionsrätten ska genomföra sina revisioner av EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Regelbundna rapporter sammanställs i enlighet med beslut nr 466/2014/EU. Kommissionen avlägger en årlig rapport till Europaparlamentet och rådet om hur EIB genomför mandatet. Resultatrapporteringen bygger på en väl avvägd sammansättning av indikatorer som, beroende på vad som är lämpligast, återspeglar antingen hela portföljen eller en viss sektor (EIB:s resultatmätningsram). Detta bidrar till att utifrån konkreta resultat välja ut livskraftiga projekt som överensstämmer med EU:s prioriteringar och som tillförs ett mervärde genom EIB:s deltagande. På utvärderingsstadiet fastställs resultatindikatorer med basnivåer och målsättningar för att bedöma transaktionens förväntade ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Under hela projektets livstid genomförs regelbundna kontroller av att dessa specificerade resultatindikatorer uppfylls, och resultatetrapporteringen utgår från två nyckeltidpunkter, vilka varierar beroende på finansieringsform: för direkta åtgärder, när projektet har avslutats samt tre år efter det att det avslutats (”efter avslutandet”), i slutet av investeringsperioden samt i slutet av berörda private equity-fonders livscykel, respektive i slutet av tilldelningsperioden när det gäller utlåning via intermediärer. Dessa indikatorer omfattar följande: i) lånebelopp som undertecknats per region ii) belopp som betalats ut per region, iii) framsteg i riktning mot en rimlig fördelning av verksamhet mellan länder, iv) verksamhetens fördelning mellan olika mål, v) volymen av utlåning som avser arbete mot klimatförändring mätt mot uppsatta finansieringsmål och inverkan i fråga om absoluta och relativa koldioxidutsläpp, vi) antal projekt som bedömts med avseende på klimatrisker, vii) antal insatser där det även förekommer en delfinansiering via EU-bidrag, och totalbelopp för dessa, och viii) antal insatser som delfinansierats av internationella finansinstitut samt belopp för dessa.

Kommissionens ska senast den 31 december 2021 lägga fram en slutrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta beslut.

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.2.1Risker som identifierats:

Den risk som belastar EU-budgeten sammanhänger med den budgetgaranti som unionen ger till EIB för dess verksamhet i tredje länder. Garantin ger ett heltäckande skydd för alla betalningar som inte har tagits emot av EIB vid dess utlåning till stater och dess underenheter, och ett skydd mot enbart politiska risker i fråga om annan utlåning där risken delas mellan unionen och EIB.

Enligt förslaget bör det samlade taket för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin höjas, genom att det fakultativa belopp på 3 miljarder euro som beslutet ger utrymme för aktiveras. I kommissionens ändringsbeslut föreslås också en höjning av det totala taket med 2,3 miljarder euro för EIB:s finansieringstransaktioner till den privata sektorn för projekt till stöd för flyktingar och/eller värdsamhällen. Detta mandat kommer att underbyggas genom en samlad garanti, inte bara en garant för politisk risk. Den samlade garantin kommer att täcka EIB:s finansieringstransaktioner till den privata sektorn, som en del av en bredare strategi för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till migrationen.

Det samlade taket kommer därför att höjas från 27 miljarder euro till 32,3 miljarder euro för perioden 2014–2020.

EU-garantin är i alla händelser begränsad till högst 65 % av de samlade utbetalda lånen och ställda garantierna, minus återbetalda belopp, plus alla därtill knutna belopp.

Den budgetpost (försedd med ett symboliskt anslag, ”p.m.”) som motsvarar budgetgarantin för EIB:s lån till tredjeländer kan utnyttjas endast om det skulle göras anspråk på garantin som går utöver vad som fullt ut kan täckas av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Även om en sådan direkt belastning av budgeten – dvs. utöver garantifondens tillgångar – bedöms vara högst osannolik anges det ändå i anmärkningarna till ovan nämnda budgetpost vilka finansieringsbehov som skulle kunna uppkomma om EIB skulle kräva täckning av belopp som förfallit till betalning och som omfattas av EU-garantin.

Under 2015 och första halvåret 2016 utnyttjades garantifonden för att täcka inställda återbetalningar av lån i Syrien. I årsrapporterna från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om garantier som täcks av den allmänna budgeten redovisas de specifika länderriskerna, samt hur risken för uteblivna återbetalningar utvecklas över tiden. Rapporten ger information om de kvantitativa aspekterna på den risk som belastar EU-budgeten. Riskkvaliteten beror emellertid på typen av åtgärd och låntagarnas ställning. Riskbedömningen i denna rapport baseras på uppgifter om ekonomisk och finansiell situation, kreditvärdighetsbetyg och andra tillgängliga uppgifter om de länder vars upplåning omfattas av garantin.

2.2.2Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Kommissionen ska ansvara för förvaltningen av EU-garantin. Besluten om de finansieringstransaktioner från EIB:s sida som omfattas av det föreslagna beslutet kommer att grundas på EIB:s standardprocedurregler och sund bankpraxis. EIB och kommissionen ingår ett avtal om de närmare bestämmelserna och förfarandena för genomförandet av förslaget till beslut. Se även avsnittet ”Bestämmelser om uppföljning och rapportering”.

2.2.3Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ej tillämpligt

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

EIB har huvudansvaret för antagandet av bestämmelser om bedrägeribekämpning, särskilt genom att tillämpa EIB:s politik om att förebygga och avskräcka korruption, bedrägeri, otillåten samverkan, tvång, penningtvätt och terrorismfinansiering i Europeiska investeringsbankens verksamhet, antagen i april 2008. EIB har antagit en specifik policy gentemot svagt reglerade jurisdiktioner med bristande öppenhet och samarbetsvilja.

Banken har i det avseendet åtagit sig att upprätthålla en strikt policy för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skadlig skattepraxis i all sin verksamhet, även vid utlåning genom finansiella intermediärer. Den följer också kontinuerligt utvecklingen av de internationella standarderna, för att behålla sin ledande roll bland internationella finansinstitut när det gäller att bekämpa skadlig skattepraxis och se till att dess policy gentemot svagt reglerade jurisdiktioner med bristande öppenhet och samarbetsvilja är väl uppdaterad.

EIB-gruppens ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som uppdaterades 2014 och finns offentligt tillgänglig på bankens webbplats, innehåller huvudprinciperna för denna aspekt av EIB-gruppens verksamhet liksom angränsande integritetsfrågor. Dess syfte är att förhindra att företagsgruppen som sådan, dess ledande organ, personal eller motparter ska kunna kopplas till eller utnyttjas för penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan brottslig verksamhet.

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

	Budgetrubrik	Typ	Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik	avanslag	Bidrag
Rubrik i		avanslag
den
den	Nummer		från Efta-	från	från
fleråriga	Nummer	Diff./Icke-	från Efta-	kandidat-	från	enligt	artikel
fleråriga	[…][Beteckning………………………………	Diff./Icke-	12	kandidat-	tredje-	enligt	artikel
			12			21.2 b	i budget-
budgetrame		diff.11	länder	länder13		21.2 b	i budget-
budgetrame		diff.11	länder	länder13	länder	förordningen
n	………...……….]					förordningen
n	………...……….]

	01.0305 Europeiska unionens garanti för
	Europeiska investeringsbankens lån och		NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	lånegarantier för verksamhet i tredjeland		NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	lånegarantier för verksamhet i tredjeland

4		Diff./Icke
4		-diff.
		-diff.
	01.0306 Inbetalning till garantifonden
	Fond	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
	Fond

Differentierade respektive icke-differentierade anslag. Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik

den

fleråriga

Nummer

Rubrik 4

budgetramen

GD: Ekonomi och finans (Ecfin)

År

TOTALT

201414

2015

2016

2017

2018-2020

Driftsanslag

Budgetrubrik (nr) 01 0305

Åtaganden

(1)

p.m.

Betalningar

(2)

p.m.

Ytterligare

(1a)

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

Budgetrubrik (nr) 01 0306

åtaganden

Ytterligare

(2a)

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

betalningar

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen

för vissa operativa program15

Budgetrubrik (nr)

(3)

TOTALA

anslag

Åtaganden

= 1+1a

för GD <…….>

Betalningar

= 2+2a

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

TOTALA driftsanslag			Åtaganden	(4)	-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115

			Betalningar	(5)	-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115
			Betalningar	(5)	-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115

TOTALA anslag av administrativ natur som
finansieras genom ramanslagen för vissa operativa				(6)
program

TOTALA		anslag	Åtaganden	= 4+ 6	-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115
under	RUBRIK	4			-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115

			Betalningar	= 5+ 6
i den fleråriga budgetramen			Betalningar	= 5+ 6	-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115
i den fleråriga budgetramen					-	-	-	-	+ 4	+ 32	+ 79	+ 115

Rubrik

den

fleråriga

”Administrativa

utgifter”:

initiativet

ger inte

upphov

till några ytterligare

budgetramen

administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För in så många år som behövs

Årn

Årn+1

Årn+2

Årn+3

för

att redovisa

inverkan

på

TOTALT

resursanvändningen

(jfr punkt

1.6)

GD: <…….>

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

GD <…….> TOTALT

Anslag

TOTALA

anslag

under

RUBRIK

(summa åtaganden

i den fleråriga budgetramen

summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2018–2020

TOTALT

2014

2015

2016

2017

TOTALA

anslag

Åtaganden

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

för

RUBRIKERNA

1–5

Betalningar

i den fleråriga budgetramen

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

År2014

År2015

År2016

År2017

2018–2020

TOTALT

Mål-

och

resultatbeteckn

ing

RESULTAT

Geno



Typ16

msnitt

Kostn

Totalt

Total

liga

Kostn.

antal

kostnad

kostna

Antal

der

SPECIFIKT MÅL nr 2

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

Att stärka EU:s profil och externa

representation

och vidareutveckla

dess kontakter med EIB och EBRD,

andra

internationella

finansinstitut

och berörda ekonomiska forum i

syfte att stärka konvergensen mellan

deras

strategier

och

verksamheter

och EU:s yttre prioriteringar.

Delsumma för specifikt mål nr 2

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

TOTALA KOSTNADER

+ 4

+ 32

+ 79

+ 115

Beräknad inverkan på driftsanslagen kan sammanfattas enligt följande:

16Resultaten är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts, osv.).

01 0305 - Europeiska unionens garanti för Europeiska investeringsbankens lån och lånegarantier för verksamhet i tredjeland

Den budgetpost (”p.m.”) som motsvarar budgetgarantin för EIB:s lån till tredjeländer kommer att utnyttjas endast om anspråk faktiskt görs på garantin som inte fullt ut kan täckas av garantifonden.

01.0306 – Inbetalningar till garantifonden

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland ska tillföras medel enligt bestämmelserna i förordningen om garantifonden (rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009). I överensstämmelse med förordningen ska avsättningarna för lånen beräknas utifrån det utestående beloppet i slutet av året. Det görs en beräkning av det belopp som ska betalas in i början av år ”n”, som skillnaden mellan målbeloppet (9 % av det utestående beloppet) och fondens nettotillgångar i slutet av år ”n-1”. Det belopp som ska betalas in för år ”n” tas upp i den preliminära budgeten för år ”n+1”, och betalas i praktiken in till garantifonden i sin helhet i början av år ”n+1”, från budgetpost 01 0306.

Det bör uppmärksammas att garantifonden även täcker makroekonomiskt stöd och Euratomlån, vilka inte omfattas av det beslut som föreslås här. Budgetbehovet omfattar alltså befintliga undertecknade transaktioner samt eventuella nya transaktioner även inom dessa två områden. Det faktiska årliga behovet för inbetalningar till garantifonden under 2014–2020 kommer i slutändan att vara beroende av i vilken takt lån undertecknas, utbetalas och återbetalas inom alla de tre kategorierna, samt av hur garantifondens tillgångar utvecklas

Av tabellen nedan framgår de åtgärder i tredjeland som täcks av garantifonden under perioden 2014–2026 (total volym av undertecknade respektive utbetalda lån).

Prognos över utestående belopp (32,3 miljarder euro) under perioden 2014–2026, med uppgifter för EIB-lån, makroekonomiskta stöd samt Euratomlån

Totala utestående

Slutet

belopp (EIB,

Slutet

makroekonomiskt

av 2015

av 2017

av 2019

av 2021

av 2023

av 2025

av 2026

2014

2016

2018

2020

2022

2024

stöd, Euratomlån)

Utestående belopp

26,353

28,451

30,744

32,730

35,198

36,654

37,713

38,278

37,981

36,841

34,568

32,562

30,320

Att det årliga utestående beloppet enligt tabellen minskar från och med 2021 beror på att det ännu inte finns några prognoser för EIB:s utlåningsmandat under nästa period.

3.2.3Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

XFörslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

De beräknade behoven av ytterligare budgetanslag redovisas ovan i avsnittet ”Beräknad inverkan på utgifterna" (115 miljoner euro under perioden 2018–2020), och kommer att täckas genom omfördelning inom rubrik 4 eller, om inga andra möjligheter återstår, genom utnyttjande av marginalen.

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

X Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

XPåverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		Belopp som
	Budgetrubrik i den årliga	förts in för det
	Budgetrubrik i den årliga	innevarande
	budgetens inkomstdel:	innevarande
	budgetens inkomstdel:	budgetåret
		budgetåret

Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna17

				För in så många år som behövs för att
Årn	Årn+1	Årn+2	Årn+3	redovisa inverkan på resursanvändningen
				(jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Om garantifondens tillgångar överstiger målbeloppet återförs det överskjutande beloppet till den allmänna budgeten.

Metoden för att beräkna den potentiella inverkan på inkomsterna återges i avsnitt 3.2.2 ovan ("Beräknad inverkan på driftsanslagen), som en del av beskrivningen av garantifondens funktion.

17När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.