Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Departementsserien 2008:63
Ds 2008:63
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2008
ISBN 978-91-38-23042-8
ISSN 0284-6012
Förord
Promemorian ”Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken” remitterades den 21 december 2006. Remissinstanserna gavs tillfälle att yttra sig över förslaget vid ett remissmöte den 23 januari 2007. Den 15 mars 2007 beslutade regeringen proposition (prop. 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, som även innehöll förslag från promemorian ”Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor”). Arbetsmarknadsutskottet tillstyrkte i huvudsak propositionen och riksdagen beslutade den 30 maj 2007 i enlighet med utskottets förslag till riksdagsbeslut.
1
Innehåll
2
| Innehåll | Ds 2008: 63 |
4
Sammanfattning
I promemorian behandlas frågor om och läggs förslag rörande vissa arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen samt skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadspolitiska program
Det föreslås att aktivitetsgarantin avskaffas och ersätts med en jobb- och utvecklingsgaranti för dem som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid.
Jobb- och utvecklingsgarantin bör utformas på i huvudsak följande sätt.
Alla som har förbrukat 300 respektive 450 ersättningsdagar (för föräldrar till barn under 18 år) i arbetslöshetsförsäkringen och som inte genom arbete kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning, bör kunna anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare bör alla utan rätt till arbetslöshetsersättning som, oavsett försörjningsform, varit sammanhängande arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.
Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör berättiga till aktivitetsstöd. Stödet skall motsvara 65 procent av tidigare dagsförtjänst för dem som uppburit arbetslöshetsersättning, dock med minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslös-
5
| Sammanfattning | Ds 2008: 63 |
hetsförsäkringen. För dem som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning lämnas aktivitetsstöd med 223 kr per dag.
I jobb- och utvecklingsgarantin bör ingå individuellt utformade åtgärder som syftar till att så snabbt som möjligt få deltagarna i arbete.
Ogiltig frånvaro eller annan misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin bör bedömas enligt regler jämförbara med dem som gäller vid deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program.
Det exakta innehållet i jobb- och utvecklingsgarantin bör regeringen utforma under våren 2007.
Arbetslöshetsförsäkringen
De huvudsakliga förslagen är följande.
Den generella rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet avskaffas.
Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar. För arbetssökande som är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar. Dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden tas bort.
En samordning skall ske mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd så att arbetslöshetsersättning lämnas under sammanlagt längst 300 dagar respektive 450 dagar för sökande som är förälder till barn under 18 år.
Två särskilda regler för beräkning av dagpenningen, en sorts garantier, skall finnas. En för sökande som under en pågående ersättningsperiod uppfyllt arbetsvillkoret, och därför har rätt till en ny ersättningsperiod direkt efter den, och en för sökande som uppfyllt arbetsvillkoret under deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin som föreslås ersätta aktivitetsgarantin.
Vissa ändringar görs när det gäller reglerna om bisyssla.
6
| Ds 2008: 63 | Sammanfattning |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Skyldigheten att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen
Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen föreslås avskaffas.
Ikraftträdande m.m.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Vissa övergångsbestämmelser föreslås.
7
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen bör föreslå riksdagen att anta förslag till
1.lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäk-
ring,
2.lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,
3.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
4.lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program, och
5.lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.
8
2 Lagförslag
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringTPF1FPT
dels att 9 a och 14 a §§ skall upphöra att gälla,
dels att 9, 17, 22, 23, 26, 27 a, 28, 30, 39 och 48 c §§ skall ha
| följande lydelse. | |
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 2 | |
| 9 §TPF FPT |
Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som
1.är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
2.är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3.är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
1TP PT Senaste lydelse av
9 a § 2000:1460
14 a § 2003:330.
2TP PT Senaste lydelse 2000:1460.
9
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
4.medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
5.aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
| Regeringen eller den myn- | |
| dighet som regeringen bestäm- | |
| mer får meddela föreskrifter om | |
| vad som krävs av en arbets- | |
| sökande för att han eller hon | |
| skall anses aktivt söka lämpligt | |
| arbete. | |
| Lydelse enligt bet. | Föreslagen lydelse |
| 2006/07:UbU2 | |
| 3 | |
| 17 §TPF FPT |
När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte heller tid då den sökande
1. fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om
| allmän försäkring, | ||||
| 2. varit hindrad att arbeta på | 2. varit hindrad att arbeta på | |||
| grund av | tjänstgöring | enligt | grund av tjänstgöring enligt | |
| lagen (1994:1809) om total- | lagen (1994:1809) om total- | |||
| försvarsplikt, | försvarsplikt, eller | |||
| 3. varit hindrad att arbeta på | ||||
| grund av deltagande i arbets- | ||||
| marknadsutbildning eller annan | ||||
| utbildning inom ramen för ett | ||||
| arbetsmarknadspolitiskt | ||||
| program, | arbetspraktik, | ung- | ||
| domsgarantin, | datortek- | |||
| verksamhet, | arbetslivsinriktad | |||
| rehabilitering | eller projekt med | |||
3TP PT Senaste lydelse 2003:330.
10
Ds 2008: 63 Lagförslag
| arbetsmarknadspolitisk | inrikt- | ||||||
| ning | enligt | förordningen | |||||
| (2000:634) | om | arbetsmark- | |||||
| nadspolitiska program, | |||||||
| 4. varit hindrad att arbeta på | |||||||
| grund av deltagande i verksam- | |||||||
| het där ersättning enligt 3 a § | |||||||
| har lämnats, | 3. utfört förvärvsarbete som | ||||||
| 5. utfört förvärvsarbete som | |||||||
| arbetsgivaren | finansierat | med | arbetsgivaren finansierat | med | |||
| särskilt anställningsstöd | enligt | särskilt anställningsstöd enligt | |||||
| förordningen | (1997:1275) | om | förordningen (1997:1275) | om | |||
| anställningsstöd, eller | anställningsstöd. | ||||||
| 6. | utfört förvärvsarbete | som | |||||
| bedrivits med stöd av bestäm- | |||||||
| melserna om stöd till start av | |||||||
| näringsverksamhet | enligt | för- | |||||
| ordningen | (2000:634) | om | |||||
arbetsmarknadspolitiska program.
Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete skall
| dock räknas in i ramtiden. | |
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 4 | |
| 22 §TPF FPT |
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). När ersättningsperioden löpt ut kan den förlängas med längst 300 dagar, om sökanden då inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör
Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperiod). För en sökande som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar.
4TP PT Senaste lydelse 2000:1460.
11
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
erbjudas aktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
I ersättningsperioden räknas inte in dagar under vilka den sökande har anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnas i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.
Om den sökande omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i den andra kassan in i ersättningsperioden.
Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.
När det bestäms hur många dagar av ersättningsperioden som har förbrukats skall dag då sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 1 juli 2007.
23 §TPF5FPT
Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet
5TP PT Senaste lydelse 2003:330.
12
Ds 2008: 63 Lagförslag
dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren.
| Sökanden har efter del- | ||||||
| tagande | i | aktivitetsgarantin | ||||
| dock inte rätt till ersättning | ||||||
| under återstående | antal dagar | |||||
| av perioden | som | föregått | ||||
| aktivitetsgarantin. | ||||||
| Sökanden har heller inte rätt | Sökanden har inte rätt till | |||||
| till ersättning efter det att en | ersättning efter det att en | |||||
| sammanhängande | tid | av 12 | sammanhängande tid | av 12 | ||
| månader | har | förflutit | sedan | månader har förflutit | sedan | |
| den sökande senast fick ersätt- | den sökande senast fick ersätt- | |||||
| ning. I sådan tid räknas inte in | ning. I sådan tid räknas inte in | |||||
| tid som anges i 16 och 17 §§. | tid som anges i 16 och 17 §§. | |||||
Om ersättningsperioden har löpt ut men den sökande under perioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från den tidpunkt när den tidigare perioden löper ut.
Lydelse enligt bet. 2006/07:AU4
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 § eller 27 a §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
–80 procent från och med dag 1 till och med dag 200 av ersättningsperioden,
–70 procent från och med
Föreslagen lydelse
26 §
Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 §, 27 a § eller 30 §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden.
–80 procent under de första
200 dagarna av ersättningsperioden, och
–70 procent under resten av
13
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
dag 201 till och med dag 300 av ersättningsperioden. ersättningsperioden, och
– 65 procent från och med dag 301 av ersättningsperioden.
För en sökande som dag 300 av ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år skall dock sänkningen från 70 till 65 procent ske först från och med dag 451 av denna period.
När det bestäms med vilken procentsats ersättning skall lämnas skall dag då en sökande fått aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Därvid beaktas inte dagar före den 1
| januari 2007. | |||
| 27 a § | |||
| Till en sökande som under | Till en sökande som under | ||
| ersättningsperioden på | nytt | ersättningsperioden på | nytt |
| uppfyllt arbetsvillkoret och för | uppfyllt arbetsvillkoret och för | ||
| vilken ersättning lämnas under | vilken ersättning lämnas under | ||
| ytterligare en ersättningsperiod | ytterligare en ersättningsperiod | ||
| skall, om det är till förmån för | skall, om det är till förmån för | ||
| honom eller henne, dag- | honom eller henne, dag- | ||
| penning lämnas med ett belopp | penning lämnas med ett belopp | ||
| som motsvarar 65 procent av | som motsvarar 65 procent av | ||
| den dagsförtjänst som låg till | den dagsförtjänst som låg till | ||
| grund för ersättningen | under | grund för ersättningen | under |
| den närmast föregående ersätt- | den närmast föregående ersätt- | ||
| ningsperioden. | ningsperioden. Beloppet | skall | |
| vara lägst det belopp som | |||
| bestäms enligt 24 § andra | |||
| stycket. | |||
| Vad som sägs i första stycket | |||
| får tillämpas för högst två ersätt- | |||
| ningsperioder som följer | direkt | ||
| 14 | |||
Ds 2008: 63 Lagförslag
efter varandra.
28 §
Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden under hela den i 12 § angivna ramtiden om tolv månader.
| När enligt 27 a § dagpenning | När | dagpenning | lämnas | |
| lämnas med 65 procent av den | enligt 27 a § skall som normal- | |||
| tidigare dagsförtjänsten | skall | arbetstid | minst gälla den | |
| som normalarbetstid gälla | den | genomsnittliga arbetstiden enligt | ||
| genomsnittliga arbetstiden enligt | det tidigare arbetsvillkoret. | |||
| det tidigare arbetsvillkoret. | När | dagpenning | lämnas | |
| enligt 30 § skall som normal- | ||||
| arbetstid | minst gälla | sökandens | ||
| arbetsutbud inom jobb- och ut- | ||||
| vecklingsgarantin. | ||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||
| 6 | ||||
| 30 §TPF FPT | ||||
Till en sökande som lämnat aktivitetsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin om
–sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom aktivitetsgarantin och
–ansökan om ersättning
Till en sökande som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin får, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin, lägst det belopp som bestäms enligt 24 § andra stycket, om
– sökanden uppfyllt arbetsvillkoret med arbete som minst motsvarar sökandens senaste arbetsutbud inom jobb- och utvecklingsgarantin och
6TP PT Senaste lydelse 2003:330.
15
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade aktivitetsgarantin.
– ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade jobb- och utvecklingsgarantin.
39 §
Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen.
| Vid | sådan | beräkning av | Vid | sådan | beräkning av |
| arbetslöshet tas inte hänsyn till | arbetslöshet tas inte hänsyn till | ||||
| en sådan bisyssla som den | en sådan bisyssla som den | ||||
| sökande | före | arbetslöshetens | sökande | före | arbetslöshetens |
| inträde under minst 6 månader | inträde under minst tolv måna- | ||||
| utfört vid sidan av sitt heltids- | der utfört vid sidan av sitt hel- | ||||
| arbete, om | tidsarbete, om | ||||
–inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka,
–bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
–bisysslan inte hindrar personen från att anta ett lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
48 c §TPF7FPT
Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.
Försäkringskassan skall till en arbetslöshetskassa även
7TP PT Senaste lydelse 2004:836.
16
| Ds 2008: 63 | Lagförslag |
lämna de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning samt uppgifter om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
U
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2.För sökande som före den 1 juli 2007
deltagit i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning eller i verksamhet där ersättning enligt den tidigare upphävda 3 a § har lämnats, eller
utfört förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av näringsverksamhet
skall 17 § i dess äldre lydelse tillämpas.
3.Beslut om förlängning av ersättningsperioden som fattats med stöd av 22 § i dess lydelse före den 1 juli 2007 skall fortfarande gälla.
4.För sökande som deltagit i aktivitetsgarantin skall 23 § i dess äldre lydelse tillämpas.
5.För sökande som fått sin ersättningsperiod förlängd enligt 22 § i dess lydelse före den 1 juli 2007 skall 26 § i dess äldre lydelse tillämpas.
6.För sökande som uppfyllt ett arbetsvillkor inom ramen för aktivitetsgarantin skall 30 § i dess äldre lydelse tillämpas.
7.För sökande för vilken karenstiden enligt 21 § har börjat löpa före den 1 juli 2007 skall, vid beräkningen av sökandens arbetslöshet under den första ersättningsperioden därefter, 39 § i dess äldre lydelse tillämpas.
17
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
2.2Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 35 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 11 kap. | |
| 8 | |
| 35 §TPF FPT |
Stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. skall inte tas upp om det lämnas till deltagare i
| 1. arbetslivsinriktad rehabilitering, | |||
| 2. | de arbetsmarknadspoli- | 2. | de arbetsmarknadspoli- |
| tiska programmen | tiska programmen | ||
| – | arbetsmarknadsutbild- | – | arbetsmarknadsutbild- |
| ning, | ning, | ||
| – arbetspraktik, | – arbetspraktik, | ||
| – aktivitetsgarantin, om in- | – jobb- och utvecklings- | ||
| satsen består i annat än stöd till | garantin, om insatsen består i | ||
| start av näringsverksamhet, | annat än stöd till start av | ||
| – ungdomsinsatser, | näringsverksamhet, | ||
| – | förberedande insatser, | – ungdomsinsatser, | |
| eller | – | förberedande insatser, | |
| – projekt med arbetsmark- | eller | ||
| nadspolitisk inriktning. | – projekt med arbetsmark- | ||
| nadspolitisk inriktning. | |||
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt an-
8TP PT Senaste lydelse 2002:1006.
18
| Ds 2008: 63 | Lagförslag |
passad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.
U
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2.För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 § i sin äldre lydelse.
19
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||
| 7 § | ||||||
| Den som tar del av ett | Den som tar del av ett | |||||
| arbetsmarknadspolitiskt | arbetsmarknadspolitiskt | |||||
| program skall inte anses som | program skall inte anses som | |||||
| arbetstagare | om | inte | arbetstagare | om | inte | |
| programmet gäller en anställ- | programmet gäller en anställ- | |||||
| ning med anställningsstöd eller | ning med anställningsstöd eller | |||||
| lönebidrag, | skyddat | arbete, | lönebidrag, | skyddat | arbete, | |
| trygghetsanställning, | reguljärt | trygghetsanställning, | reguljärt | |||
| arbete inom ramen för aktivi- | arbete inom ramen för jobb- | |||||
| tetsgarantin eller en anställning | och utvecklingsgarantin eller en | |||||
| med särskilt stöd för intro- | anställning | med särskilt stöd | ||||
| duktion | och | uppföljning | för introduktion och uppfölj- | |||
| (SIUS). | ning (SIUS). | |||||
När ett program bedrivs på en arbetsplats skall den som tar del av programmet dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av följande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):
–2 kap. 1–9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,
–3 kap. 1–4 och 7–14 §§ om allmänna skyldigheter,
–4 kap. 1–4 och 8– 10 §§ om bemyndiganden,
–5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,
–7 kap. om tillsyn,
–8 kap. om påföljder, och
–9 kap. om överklagande.
Vad som i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare skall gälla den som har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.
20
| Ds 2008: 63 | Lagförslag |
U
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2.För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 7 § i sin äldre lydelse.
21
| Lagförslag | Ds 2008: 63 |
2.4Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Härigenom föreskrivs att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2007.
22
3 Inledning
3.1Bakgrund
Arbetet med att effektivisera arbetsmarknadspolitiken, stärka arbetslinjen och tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring påbörjades under hösten 2006. Re- geringen anser att de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste ha ett tydligare fokus på jobb och matchning samt effektiva insatser för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Därför har bland annat antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskat och flera insatser – såsom friår, plusjobb, utbildningsvikariat, akademikerjobb samt allmänt och förstärkt anställningsstöd – avskaffats. Från och med den 1 januari 2007 införs så kallade nystartsjobb och en reformering av arbetslöshetsförsäkringen har påbörjats. Vissa tidigare aviserade förslag till ändringar återstår dock att genomföra. Dit hör till exempel förändringar rörande ersättningsperioden i arbetslöshetsförsäkringen och införandet av en jobb- och utvecklingsgaranti för dem som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Dessa förändringar behandlas i denna promemoria. Det föreslås även ett antal icke tidigare aviserade ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Ett förslag läggs också fram om att ta bort skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.
23
| Inledning | Ds 2008:63 |
3.2Ärendet och dess beredning
Förslagen i promemorian har utarbetats av en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet.
24
4Arbetsmarknadspolitiska program
4.1Avskaffande av aktivitetsgarantin
Förslag: Det arbetsmarknadspolitiska programmet aktivitetsgarantin avskaffas.
Skälen för förslaget: I dag får en person som är eller riskerar att bli långtidsinskriven som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet aktivitetsgarantin. Den som deltar i aktivitetsgarantin får ekonomiskt stöd i form av aktivitetsstöd. Inom ramen för aktivitetsgarantin kan den arbetslöse ta del av de arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsmarknadsverket förfogar över. Den som anvisats aktivitetsgarantin kan ta del av den tills han eller hon inom aktivitetsgarantin har uppfyllt arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen, påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd, påbörjar en anställning med särskilt anställningsstöd i form av plusjobb eller själv väljer att lämna garantin.
Aktivitetsgarantin fyller inte sin tänkta funktion att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet. Den har därtill uppvisat såväl bristande kvalitet som effektivitet och bör därför avskaffas.
De allra flesta som i dag är anvisade till aktivitetsgarantin är, inom ramen för aktivitetsgarantin, anvisade ett arbetsmarknadspolitiskt program. Vid avvecklingen av aktivitetsgarantin bör
25
| Arbetsmarknadspolitiska program | Ds 2008: 63 |
inskrivna personer fortsätta i de program de redan anvisats. Om den arbetslöse vid anvisningens slut inte erhållit ett arbete bör han eller hon i stället anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.
26
| Ds 2008: 63 | Arbetsmarknadspolitiska program |
4.2Införande av en jobb- och utvecklingsgaranti
Förslag: Det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin för personer i långvarig arbetslöshet införs. Programmet ersätter den nu gällande aktivitetsgarantin.
Bedömning: Alla som har förbrukat 300 respektive 450 ersättningsdagar (för föräldrar till barn under 18 år) i arbetslöshetsförsäkringen och som inte genom arbete kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning bör kunna anvisas till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare bör alla utan rätt till arbetslöshetsersättning som, oavsett försörjningsform, varit sammanhängande arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.
Deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin bör berättiga till ersättning med ett aktivitetsstöd motsvarande 65 procent av tidigare dagsförtjänst för dem som uppburit arbetslöshetsersättning (med minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen, helt grundbelopp är för närvarande 320 kronor) eller 223 kronor per dag (för närvarande) för dem som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning.
I jobb- och utvecklingsgarantin bör ingå individuellt utformade åtgärder som syftar till att så snabbt som möjligt få in deltagarna på arbetsmarknaden.
Ogiltig frånvaro eller annan misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin bör medföra sanktioner enligt regler jämförbara med dem som gäller vid deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program.
Det närmare innehållet i jobb- och utvecklingsgarantin bör regeringen utforma under våren 2007.
27
| Arbetsmarknadspolitiska program | Ds 2008: 63 |
Skälen för förslaget och bedömningen: Trots en stark tillväxt präglas arbetsmarknaden av ett omfattande utanförskap. Att öka sysselsättningen och motverka utanförskapet är den enskilt viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken och därmed även för arbetsmarknadspolitiken. Långvarig arbetslöshet riskerar att slå mot den arbetssökandes motivation att söka arbete liksom mot värdet på arbetsmarknaden av dennes kunskap och kompetens. Det behövs därför ett särskilt stöd för att de människor som står långt från arbetsmarknaden skall finna en väg tillbaka till ett arbete. Genom jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds långtidsarbetslösa individuellt utformade åtgärder med syfte att så snabbt som möjligt få in deltagaren på arbetsmarknaden. Detta är jobb- och utvecklingsgarantins främsta syfte.
Jobb- och utvecklingsgarantin förväntas även öka möjligheten att kontrollera att trygghetssystemen inte överutnyttjas, eftersom en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin på ett enkelt sätt testar att den arbetssökande verkligen står till arbetsmarknadens förfogande. De arbetslösa som inte vill eller kan ta ett lämpligt arbete kommer inte heller att kunna uppfylla sina skyldigheter att delta i jobb- och utvecklingsgarantins aktiviteter. Detta skapar en kontrollmekanism som gör arbetslinjen trovärdig och förhindrar ett överutnyttjande av ersättningssystemen. Därigenom skapas en reell möjlighet att hävda den svenska välfärdens grund; arbetslinjen. Genom att arbetslinjen upprätthålls kan legitimiteten i skatte- och transfereringssystemen upprätthållas.
Alla som har förbrukat 300 respektive 450 ersättningsdagar (för föräldrar till barn under 18 år) i arbetslöshetsförsäkringen och som inte genom arbete kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning bör kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare bör alla utan rätt till arbetslöshetsersättning som, oavsett försörjningsform, varit sammanhängande arbetslösa och anmäld till den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Ogiltig frånvaro eller annan misskötsamhet inom jobb- och utvecklingsgarantin
28
| Ds 2008: 63 | Arbetsmarknadspolitiska program |
bör bedömas enligt regler motsvarande dem som gäller i andra arbetsmarknadspolitiska program.
Den enskilde bör ha ekonomiska incitament att lämna jobb- och utvecklingsgarantin för ett varaktigt arbete. Deltagandet bör därför berättiga till aktivitetsstöd med en ersättningsgrad motsvarande 65 procent av förlorad dagsförtjänst för dem som uppburit arbetslöshetsersättning (med minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen, helt grundbelopp är för närvarande 320 kronor) eller 223 kronor per dag (för närvarande) för dem som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning.
En person bör lämna jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Om personen därefter blir arbetslös och har rätt till arbetslöshetsersättning bör personen, enligt samma regel som gäller för aktivitetsgarantin i dag, vara garanterad ersättning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades som aktivitetsstöd under deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin, om det är förmånligare än den nya dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Beloppet bör dessutom vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (helt grundbelopp är för närvarande 320 kronor), för att säkerställa att ingen förlorar på att, i stället för ersättning i form av aktivitetsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin, erhålla arbetslöshetsersättning.
4.3Vissa följdändringar
Förslag: Vissa följdändringar görs i inkomstskattelagen och lagen om arbetsmarknadspolitiska program med anledning av avskaffandet av aktivitetsgarantin.
Skälen för förslagen: I dag finns en bestämmelse i inkomstkattelagen (1999:1229) som anger att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i in-
29
| Arbetsmarknadspolitiska program | Ds 2008: 63 |
komstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin, om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse bör gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin bör därför bytas ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ytterligare en följdändring bör göras i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Där regleras att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program inte skall anses som arbetstagare med undantag för bland annat den som har reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin. Även personer med reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin bör anses vara arbetstagare enligt denna bestämmelse och ordet aktivitetsgarantin bör därför bytas ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Det bör även göras vissa ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring till följd av avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av en jobb- och utvecklingsgaranti. Dessa ändringar behandlas i avsnitt 5.
4.4Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Förslag: Avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av en jobb- och utvecklingsgaranti skall gälla från och med den 1 juli 2007. Vissa övergångsregler föreslås.
Skälen för förslagen: Vid avvecklingen av aktivitetsgarantin bör personer inskrivna i aktivitetsgarantin fortsätta i de program de redan anvisats. Om den arbetslöse vid anvisningens slut inte erhållit arbete bör denne i stället anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.
För den som deltagit i aktivitetsgarantin bör bestämmelsen i 11 kap. 35 § inkomstskattelagen respektive bestämmelsen i 7 § i
30
| Ds 2008: 63 | Arbetsmarknadspolitiska program |
lagen om arbetsmarknadspolitiska åtgärder (se avsnitt 4.3) i dess äldre lydelse tillämpas.
31
5 Arbetslöshetsförsäkringen
5.1Behovet av nya regler
Bedömning: Det finns behov av att ytterligare reformera arbetslöshetsförsäkringen.
Skälen för bedömningen: En reform av arbetslöshetsförsäkringen har påbörjats. Regeringen har föreslagit riksdagen bland annat att villkoren för rätt ersättning skall skärpas och att olika ersättningsgrader skall införas (proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete, betänkande 2006/07:AU4, som riksdagen förväntas fatta beslut om den 21 december 2006). För att reformen skall ge önskade effekter på sysselsättningen måste dock såsom tidigare aviserats ytterligare delar av arbetslöshetsförsäkringen ses över.
5.2Rätten att inledningsvis begränsa sitt arbetssökande
Förslag: Rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet tas bort.
32
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
Skälen för förslaget: För att rätt till arbetslöshetsersättning skall föreligga krävs bland annat att den sökande aktivt söker lämpligt arbete. Sedan 2001 har dock den som blir arbetslös rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Begränsningen gäller inte för sökande som påbörjar en ny period i direkt anslutning till den föregående eller som fått en förlängning av sin ersättningsperiod enligt de i dag gällande reglerna. Om det däremot har gått tolv månader sedan den ersättningssökande uppburit arbetslöshetsersättning och ersättningsperioden till följd av detta löpt ut har den ersättningssökande vid ny arbetslöshet rätt att på nytt begränsa sitt arbetssökande till det egna yrket och det egna närområdet under 100 ersättningsdagar.
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring. Syftet med försäkringen är att ersättning skall lämnas under kortare perioder av omställning mellan arbeten. Att den arbetssökande har rätt att begränsa sitt arbetssökande såväl yrkesmässigt som geografiskt under de 100 första ersättningsdagarna strider mot detta syfte och medför en begränsning i den ersättningssökandes rörlighet. Det är angeläget att rörligheten på arbetsmarknaden ökar och att den som förlorat sitt arbete snabbt åter börjar arbeta. Regeln om arbetssökandes rätt att inledningsvis begränsa sitt sökområde såväl yrkesmässigt som geografiskt bör därför tas bort. Rimlig hänsyn till den arbetssökandes möjligheter att arbeta inom ett annat yrkesområde, pendla, veckopendla eller att flytta kommer även fortsättningsvis att kunna tas genom tillämpningen av reglerna om vad som skall anses vara ett lämpligt arbete. Regeringen har delegerat till In- spektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att meddela föreskrifter om detta.
33
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
5.3Ersättningsperiodens längd
Förslag: Arbetslöshetsersättning skall lämnas under längst 300 dagar. För den som dag 300 i ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år skall dock ersättning lämnas under längst 450 dagar. Dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden från längst 300 till längst 600 dagar avskaffas.
Skälen för förslaget: Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar. När ersättningsperioden löpt ut kan den, enligt nuvarande regelverk, förlängas med längst 300 dagar, om sökanden inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas deltagande i aktivitetsgarantin.
Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som skall ge ersättning under kortare perioder mellan arbeten. Ersättningsperioden bör därför vara sammanlagt längst 300 dagar. Den bör dock vara något längre för föräldrar till barn under 18 år. De bör kunna få ersättning under längst 450 dagar. Regeln bör utformas så att en sökande som på dag 300 av ersättningsperioden är förälder till barn under 18 år får sin ersättningsperiod bestämd till längst 450 dagar. På så sätt kommer de sökande att omfattas som under ersättningsperioden får barn, medan de, vars yngsta barn fyller 18 år under perioden och som därför inte behöver det extra skyddet, inte blir aktuella för en längre period. Regeln bör gälla alla som är föräldrar. Sökanden behöver inte ha vårdnaden om barnet för att vara berättigad till den längre perioden.
Den möjlighet som dagens reglering ger till längst 300 dagars förlängning av ersättningsperioden sänder fel signaler till de arbetslösa och arbetsförmedlingen. Tillämpningen av regeln har dessutom varierat över landet och arbetssökande har därmed behandlats olika, vilket strider mot principen om likabehandling och kan leda till rättsosäkerhet. I stället för att förlänga ersätt-
34
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
ningsperioden bör all kraft fokuseras på att bryta arbetslösheten. Möjligheten till förlängning bör därför avskaffas.
De som fortfarande är arbetslösa efter 300 respektive 450 ersättningsdagar dagar, och som inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed inte har rätt till en ny ersättningsperiod, bör kunna anvisas till den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås införas.
5.4Samordning med dagar med aktivitetsstöd
Förslag: Vid bestämmande av ersättningsperioden inom arbetslöshetsförsäkringen skall dagar då en sökande får aktivitetsstöd jämställas med dagar med arbetslöshetsersättning.
Skälen för förslaget: Regeringen har i propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete föreslagit att en samordning skall ske av ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet på så sätt att den i propositionen föreslagna sänkningen av ersättningsgraden skall ske när den arbetslösa fått ersättning arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd under totalt 200, 300 respektive 450 dagar. Regeringen anförde i propositionen att en sådan samordning är rimlig bland annat eftersom aktivitetsstödet normalt lämnas med samma belopp som arbetslöshetsersättningen.
Att arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd ligger utanför arbetslöshetsförsäkringen, men normalt med samma ersättningsnivå som inom försäkringen, innebär i praktiken att vissa sökande får ekonomiskt stöd under sin arbetslöshet väsentligt längre tid än andra sökande. Det kan uppfattas som orättvist. Det finns heller inget egentligt skäl för att den som får delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd skall få totalt sett fler dagar med statlig ersättning. Samordningen av dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med
35
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
aktivitetsstöd bör nu därför utökas till att även gälla antalet ersättningsdagar.
Samordning bör ske på så sätt att en sökande som beviljats arbetslöshetsersättning får längst 300 ersättningsdagar, längst 450 för den som är förälder till barn under 18 år, under vilka han eller hon antingen aktivt söker arbete med arbetslöshetsersättning eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. En sökande som till exempel efter 30 dagar med arbetslöshetsersättning deltar i ett program med aktivitetsstöd under 50 dagar kommer därmed att ha förbrukat 80 ersättningsdagar av sin period med arbetslöshetsersättning.
5.5Särskilda beräkningsregler
Förslag: Vid beräkning av dagpenning för sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en period skall beloppet vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen.
Den särskilda beräkningsregeln för sökande som på nytt uppfyllt arbetsvillkoret under ersättningsperioden får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt på en tidigare ersättningsperiod.
En särskild beräkningsregel skall finnas för bestämmande av dagpenningen för sökanden som under tid i jobb- och utvecklingsgarantin uppfyllt arbetsvillkoret i enlighet med sitt arbetsutbud inom jobb- och utvecklingsgarantin och därför har rätt till arbetslöshetsersättning.
Om de särskilda beräkningsreglerna för beräkning av dagpenning tillämpas skall ersättningsgraden inte trappas ner under den nya ersättningsperioden.
36
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
Skälen för förslaget
Arbetslöshetsersättning vid ny ersättningsperiod i direkt anslutning till en tidigare
En sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret har rätt till ersättning under ytterligare en period när den tidigare perioden löpt ut. Ersättning lämnas med viss procentsats av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden. I proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete har regeringen föreslagit att beräkningen av normalarbetstiden skall ändras så att ersättningen grundas på förvärvsinkomsterna under de senaste tolv månaderna och inte, som enligt den tidigare huvudregeln, på det förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret uppfylldes. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande över propositionen – betänkande 2006/07:AU4 – konstaterat att detta kan innebära att en person som till exempel blir arbetslös efter att ha heltidsarbetat och sedan under ersättningsperioden uppfyller arbetsvillkoret på nytt med deltidsarbeten eller tillfälliga arbeten får sin ersättning enligt det nya arbetsvillkoret baserad på en lägre förvärvsinkomst. Med anledning av det och för att inte motverka syftet med reformen – att det skall löna sig att arbete – har utskottet föreslagit en särskild beräkningsregel enligt vilken en sökande i ett sådant fall om det är till förmån för honom eller henne kan stödja sig på det tidigare arbetsvillkoret och den normalarbetstid som då gällde. Enligt utskottets förslag skall ersättningsgraden i ett sådant fall vara 65 procent. Dagpenningen skall inte under den nya perioden omfattas av den i propositionen också föreslagna nedtrappningen av ersättningsgraden under ersättningsperioden.
Den av utskottet föreslagna särskilda beräkningsregeln bör kompletteras på två sätt. Det belopp som lämnas som dagpenning bör vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (helt grundbelopp är för närvarande 320 kronor). Den föreslagna garantiregeln för dagsförtjänst och normalarbetstid bör dessutom bara få tillämpas för högst två
37
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
ersättningsperioder som direkt följer på en tidigare ersättningsperiod. För ytterligare därefter direkt följande ersättningsperioder bör vanliga regler för bestämmande av dagpenningen tillämpas.
Arbetslöshetsersättning efter deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin
Personer som deltagit i aktivitetsgarantin och som utfört arbete som gör att de uppfyller ett arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkring kan i dag lämna aktivitetsgarantin och vid eventuell fortsatt arbetslöshet få arbetslöshetsersättning. För dessa personer finns en särskild garantiregel för beräkningen av dagpenningen. Regeln innebär att sökanden, om vissa villkor är uppfyllda och det är förmånligare än att dagpenningen beräknas på vanligt sätt, får dagpenning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades i aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin.
Även personer som deltagit i den jobb- och utvecklingsgaranti som föreslås ersätta aktivitetsgarantin bör kunna lämna denna efter att ha uppfyllt ett arbetsvillkor. Blir personen sedan arbetslös igen bör han eller hon ha rätt till arbetslöshetsersättning och en särskild beräkningsregel, eller garanti, bör då finnas även för dessa fall. Garantin bör, i likhet med vad som gäller i dag för den som kommer från aktivitetsgarantin, begränsas till den som uppfyllt arbetsvillkoret med arbete i enlighet med sitt arbetsutbud. Sådan sökanden föreslås, om det är till fördel för honom eller henne, få en dagpenning från arbetslöshetskassan som motsvarar vad sökanden fått som aktivitetsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin. Beloppet bör dessutom vara minst det grundbelopp som lämnas inom arbetslöshetsförsäkringen (helt grundbelopp är för närvarande 320 kronor).
Som huvudregel kommer sökanden att få 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för en tidigare ersättning från arbetslöshetskassan. Någon sådan nedtrappning av ersättnings-
38
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
graden som föreslagits i proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete föreslås inte av detta belopp under perioden med arbetslöshetsersättning.
Vid tillämpningen av denna skyddsregel föreslås att normalarbetstiden i arbetslöshetsförsäkringen skall anses vara sökandens arbetsutbud inom jobb- och utvecklingsgarantin.
5.6Bisyssla
Förslag: För att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.
Skälen för förslaget: Den som i andra fall än på grund av deltidsarbete är arbetslös under del av vecka får arbetslöshetsersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell. Vid denna beräkning tas i dag inte hänsyn till sådan bisyssla som den sökande, före arbetslöshetens inträde under minst sex månader, utfört vid sidan av sitt heltidsarbete, om
–inkomsten från bisysslan i genomsnitt inte överstigit ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per vecka,
–bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten, och
–bisysslan inte hindrar personen från att anta lämpligt heltidsarbete.
Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar sex grundbelopp per vecka skall hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
Med anledning av förslaget i propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete om att beräkningen av den normalarbetstid som ligger till grund arbetslöshetsersättningen skall ändras så att ersättningen grundas på förvärvsinkomsterna
39
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
under hela ramtiden om tolv månader, finns det skäl att även ställa krav på att en eventuell bisyssla bedrivits under tolv månader vid sidan av heltidsarbete. Annars kan det förhållandet uppstå att ett deltidsarbete som bedrivits under hela ramtiden, men bara under de senaste sex månaderna före arbetslösheten vid sidan av en heltidsanställning, i sin första del ingår i beräkningen av normalarbetstid och därmed dagpenningen, men i sin andra del helt bortses från. Det medför att deltidsarbetet kan fortsätta utan att det påverkar ersättningen.
5.7Uppgiftsskyldighet
Förslag: Försäkringskassan skall lämna uppgifter till en arbetslöshetskassa dels om föräldraskap, dels om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
Skälen för förslaget: Enligt förslag i denna promemoria skall vid bestämmande av ersättningsperiodens längd inom arbetslöshetsförsäkringen hänsyn tas till om sökanden är förälder till barn under 18 år. De arbetslöshetskassor som administrerar försäkringen behöver därmed uppgift om detta. Uppgifterna bör lämpligen hämtas från Försäkringskassan, en myndighet med vilken kassorna redan har ett uppgiftsutbyte.
Med anledning av utformningen av de bestämmelser om förhöjda finansieringsavgifter som föreslogs i propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete behöver arbetslöshetskassorna också uppgift om huruvida en medlem i kassan arbetat vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Detta för att bestämma vilken avgift till kassan som medlemmen skall betala. Även dessa uppgifter bör kunna hämtas från Försäkringskassan.
40
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
5.8Vissa följdändringar
Förslag: Vissa följdändringar av övriga förslag i denna promemoria föreslås när det gäller särregler för prövning av arbetsvillkoret, tid som inte skall räknas vid bestämmande av ramtiden, bestämmande av ersättningsperioden och ersättningsgraden.
Skälen för förslagen
Arbete före deltagande i aktivitetsgarantin
I dag finns en särskild regel om att vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden, den tid inom vilken ett arbete skall ha utförts för att räknas vid prövningen av om arbetsvillkoret är uppfyllt, inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin. Om man under tiden i jobb- och utvecklingsgarantin får arbete sker detta i form av anställningar med på arbetsmarknaden rådande villkor, även i de fall statlig subvention utgår. Särregeln som beskär beräkningen av ramtiden bör därför inte gälla vid prövning av om arbetsvillkoret uppfyllts inom jobb- och utvecklingsgarantin och den aktuella bestämmelsen bör därför tas bort.
Tid som inte räknas vid bestämmande av ramtiden
När ramtiden skall bestämmas skall enligt dagens regler bland annat inte tid räknas då den sökande deltagit i vissa arbetsmarknadspolitiska program, inklusive tid med stöd till start av näringsverksamhet. Tiden är så kallat överhoppningsbar. Eftersom tid i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd nu föreslås samordnas med tid med arbetslöshetsersättning (se avsnitt 5.4) bör tid i program med aktivitetsstöd inte längre vara överhoppningsbar. Bestämmelserna om detta bör därför tas bort. Vissa av de aktuella bestämmelserna handlar dessutom om
41
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
program eller verksamheter som inte längre finns kvar och de bör även av det skälet tas bort.
Behandlingen av tid i arbetsmarknadspolitiska program vid bestämmande av ersättningsperioden
I ersättningsperioden räknas enligt gällande regler inte dagar under vilka den sökanden anvisats ett offentligt tillfälligt arbete för äldre arbetslösa, verksamhet i ungdomsgarantin eller verksamhet där ersättning enligt 3 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnats. Vad gäller offentligt tillfälligt arbete för arbetslösa och verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnats har dessa program upphört. Beträffande ungdomsgarantin kommer, i den mån aktivitetsstöd lämnas till den unge vid deltagande i program inom det området, tiden med aktivitetsstöd enligt förslag i denna promemoria att samordnas med arbetslöshetsersättning. De aktuella bestämmelserna bör därför tas bort.
Återgång till ersättningsperiod efter deltagande i aktivitetsgarantin
Enligt 23 § lagen om arbetslöshetsförsäkring har en sökande, vars arbetslöshet har upphört före ersättningsperiodens slut, rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet som inträder inom 12 månader från det att sökanden senast fick ersättning, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Det gäller dock inte sökande som lämnat en ersättningsperiod för deltagande i aktivitetsgarantin.
Det förslås nu att aktivitetsgarantin skall avskaffas och ersättas med en jobb- och utvecklingsgaranti. Jobb- och utvecklingsgarantin är såvitt avser personer som erhållit arbetslöshetsersättning enbart avsedd för dem vars ersättningsdagar förbrukats. En regel om förbud mot återgång till en påbörjad
42
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
ersättningsperiod blir därmed överflödig. Regeln bör därför avskaffas.
Ersättningsgraden efter 300 respektive 450 dagar
Med anledning av att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden föreslås att avskaffas (se avsnitt 5.3) finns inte längre skäl att inom arbetslöshetsförsäkringen lämna ersättning med 65 procent av den sökandes tidigare dagsförtjänst efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år. Den i proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete föreslagna tillfälliga bestämmelsen om detta bör därför tas bort. Både den som har en ersättningsperiod om längst 300 dagar och den som har en ersättningsperiod om längst 450 dagar bör få ersättning med 70 procent av dagsförtjänsten alla dagar efter dag 200.
5.9Bemyndigande rörande grundvillkoret att aktivt söka lämpligt arbete
Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Skälen för förslaget: I 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring anges de grundvillor som gäller inom arbetslöshetsförsäkringen för att sökanden överhuvudtaget skall ha rätt till ersättning. Som grundvillkor gäller att sökanden:
1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
43
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
2.är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3.är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
4.medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och
5.aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
Varken i lagen eller förarbetena anges vad som kan krävas för att sökanden skall anses aktivt söka lämpligt arbete enligt punkten 5 ovan. Detta har lett till svårigheter att tillämpa bestämmelsen. Bland annat vid upprättandet av den individuella handlingsplanen mellan arbetsförmedlingen och den arbetssökande finns ett behov av att klart kunna ange vad som förväntas av den sökande i form av aktivitet vid sökandet efter lämpligt arbete. En möjlighet att närmare precisera vad som skall anses med aktivt bör därför införas. Detta bör lämpligen ske genom att det i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Inom Näringsdepartementet pågår ett arbete med att ytterligare klargöra såväl arbetsförmedlingens som sökandens ansvar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller bland annat frågor om anmälningsförfarandet för en sökande vid arbetsförmedlingen och hur arbetsförmedlingens ifrågasättande av en sökandes rätt till arbetslöshetsersättning skall hanteras.
Arbetsförmedlingen har en central roll under tiden då sökanden är arbetslös och ansöker om arbetslöshetsersättning. Det viktigaste är att arbetsförmedlingen och respektive arbetsförmedlare ser till att sammanföra arbetssökanden med lediga platser, matchning. I detta arbete ingår också att följa upp att den sökande gör vad som åligger honom eller henne för att ha
44
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
rätt till arbetslöshetsersättning, kontroll. Tydliga bestämmelser behövs då bland annat för hur sökanden skall vara anmäld på arbetsförmedlingen och när han eller hon skall avanmälas samt kring när och hur arbetslöshetskassan skall underrättas. Det är viktigt för försäkringens legitimitet att reglerna följs och tillämpas lika för alla.
I dag finns regler på det här området både i förordningar, i föreskrifter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och AMS. I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns bestämmelser om underrättelse till arbetslöshetskassan bland annat vid avvisande av lämpligt arbete. I IAF:s föreskrifter finns bestämmelser om anmälan om arbetslöshet till arbetsförmedling och i AMS föreskrifter finns bestämmelser om avanmälan från arbetsförmedlingen. Det arbete som bedrivs inom Näringsdepartementet syftar bland annat till att tydliggöra de gällande bestämmelserna och att öka kunskapen om dem såväl hos arbetsförmedlingen och de enskilda arbetsförmedlarna som hos de arbetssökande. Målet är att uppnå en bättre följsamhet av bestämmelserna och en mer likartad tillämpning. Det som då övervägs är om en väg att uppnå detta är att samla vissa av dessa bestämmelser i en förordning. I detta arbete övervägs också om fler situationer bör regleras när det gäller avanmälan från arbetsförmedlingen och en därpå följande påanmälan hos förmedlingen.
Vad gäller påanmälan övervägs hur denna skall kunna ske på enklast möjliga sätt så att den arbetssökande inte i onödan går miste om ersättning. Möjligheter att till exempel, i den mån personliga besök inte är möjliga, utnyttja modern teknik övervägs. Bestämmelserna härom måste vara tillräckligt flexibla för att passa i alla de praktiska fall som kan uppstå samtidigt som att de uppfyller krav på rättsäkerhet.
IAF har i likhet med Riksrevisionen funnit att olika arbetsförmedlingar och olika arbetsförmedlare inom förmedlingarna hanterar frågor relaterade till arbetslöshetsförsäkringen på olika sätt. I den enskilde arbetsförmedlarens uppgift ligger, dels att ge service och stöd till den arbetslöse, dels att samtidigt vara den
45
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
som kontrollerar att personen gör vad som åligger honom eller henne för att rätt till arbetslöshetsersättning skall föreligga. För att fullgöra sitt uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen behöver förmedlaren grundläggande och kontinuerlig utbildning och information om denna del av sitt arbete. Sådan utbildning pågår i många län och är mycket angelägen. Vissa av bedömningarna kan vara svåra att ta ställning till, särskilt som arbetslöshetsersättningen rör sökandens försörjning, varför det är angeläget att arbetsförmedlaren inte lämnas ensam med sin bedömning. Inom Näringsdepartementet övervägs därför att föreskriva att en ansvarig person utses på varje arbetsförmedling för detta ändamål. En sådan person skulle kunna besluta i alla ärenden som rör efterlevnaden av villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning, till exempel om avanmälan och underrättelse till arbetslöshetskassan vid avvisande av erbjudet lämpligt arbete eller frågan om sökanden är aktivt arbetssökande på det sätt som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
46
| Ds 2008: 63 | Arbetslöshetsförsäkringen |
5.10Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Förslag: De nu föreslagna ändringarna i lagen om arbetslöshetsförsäkring bör träda i kraft den 1 juli 2007.
Övergångsbestämmelser bör införas när det gäller de ändrade reglerna om överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtiden, om hanteringen inom arbetslöshetsförsäkringen av sökande som deltagit i aktivitetsgarantin, rörande ersättningsperiodens längd och för sökande som har en bisyssla.
Skälen för förslagen: De nu föreslagna ändringarna i lagen om arbetslöshetsförsäkring är en del av en större reform. I reformen ingår även avskaffandet av aktivitetsgarantin och införandet av en ny jobb- och utvecklingsgaranti (se avsnitt 4). De olika delarna i reformen bör genomföras samtidigt och så snabbt som möjligt. De bör träda i kraft den 1 juli 2007.
Ändringen när det gäller arbetssökandet de första 100 dagarna bör få genomslag direkt och gälla för alla oavsett om man blivit arbetslös före eller efter ikraftträdandet.
Den som före ikraftträdandet fått sin ersättningsperiod förlängd enligt då gällande regler bör kunna fortsätta att få arbetslöshetsersättning under längst 300 dagar till. För dessa personer bör då också äldre bestämmelser om ersättningsgraden efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år, tillämpas.
När det gäller samordningen mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd när ersättningsperioden skall bestämmas bör av administrativa skäl inte dagar före den 1 juli 2007 beaktas. Detta bör framgå redan av den aktuella lagparagrafen. För sökande som före det datumet deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd bör den tiden därmed även fortsättningsvis vara överhoppningsbar.
47
| Arbetslöshetsförsäkringen | Ds 2008: 63 |
Sökande som vid ikraftträdandet deltagit i aktivitetsgarantin och enligt nu gällande regler inte får återgå till en tidigare ersättningsperiod bör inte heller framöver kunna göra det. Sökande som deltagit i aktivitetsgarantin bör också fortsättningsvis kunna få sin dagpenning i en ny period bestämd enligt den nu gällande särskilda regeln för beräkning av dagpenningen för personer som uppfyllt arbetsvillkoret under deltagande i aktivitetsgarantin.
När det gäller reglerna om bisyssla är det rimligt att de tillämpas i sin äldre lydelse för den som vid ikraftträdandet redan är inne i en ersättningsperiod eller som då har rätt till ersättning och som påbörjat men ännu inte hunnit uppfylla hela karensvillkoret.
Det bör införas övergångsbestämmelser i enlighet med det ovan anförda.
48
6Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Förslag: Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bör avskaffas.
Skälen för förslaget: För närvarande finns en skyldighet för arbetsgivare att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen i de fall som omfattas av regleringen i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Reglerna infördes för att förbättra möjligheterna till matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten. Det ansågs underlätta för dem som sökte arbete att lediga arbeten samlades på ett ställe. Det ansågs även ge en bättre bild av konjunkturen (se prop. 1975/76:84).
Arbetsmarknaden samt kontakterna mellan arbetssökande och arbetsgivare har förändrats sedan skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen infördes. Detta beror bland annat på utvecklingen på Internet och upphävandet av förbudet mot privat arbetsförmedling. Utvecklingen på Internet har gjort det möjligt för arbetsgivare att direkt söka i olika databaser, till exempel i sådana som tillhandahålls av den offentliga arbetsförmedlingen. Andra aktörer så som bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar har också upparbetat nätverk och databaser med arbetssökande. Detta innebär att arbets-
49
Skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga
| arbetsförmedlingen | Ds 2008: 63 |
givare kan komma i kontakt med arbetssökande utan att annonsera.
Majoriteten av dagens tillsättningar av vakanser sker genom direktkontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Många arbetsgivare uppfattar lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen som omständlig och obehövlig. Den så kallade småföretagsdelegationen föreslog bland annat av dessa skäl i sitt första betänkande (SOU 1997:186) att skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skulle avskaffas.
Regeringens ambition är att skapa bättre förutsättningar för företagande genom färre och enklare regler. Eftersom arbetsgivare i dag har flera alternativa kanaler för att söka arbetskraft och då många kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande knyts på annat sätt än via den offentliga arbetsförmedlingen, bör arbetsgivare inte längre ha någon skyldighet att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen. Det föreslås därför att skyldigheten att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avskaffas. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 2007. Några övergångsregler bedöms inte behövas.
50
7 Konsekvenser
7.1Ekonomiska konsekvenser
Förslagens ekonomiska konsekvenser ryms inom de medelsramar riksdagen anvisat under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Förslagen om att ta bort möjligheten till förlängd ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen, samordningen mellan arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstöd samt möjligheten att meddela föreskrifter om vad som krävs av en aktivs arbetssökande beräknas leda till att utgifterna minskar. Förslaget kring bisyssla bedöms ha begränsad effekt för kostnaderna för arbetslöshetsersättning. Den närmare utformningen av jobb- och utvecklingsgarantin bör ske med utgångspunkt för vilka resurser som kan tillföras utgiftsområdet utifrån det statsfinansiella utrymmet. Regeringen bör därför i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition återkomma till riksdagen kring de ekonomiska konsekvenserna av reformen. Förslaget att ta bort skyldigheten för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bedöms inte ha någon påverkan på statsfinanserna men bör leda till mindre kostnader för främst mindre arbetsgivare.
7.2Jämställdhet
Konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av de förslag som lämnas i promemorian bör belysas i ett eventuellt kommande lagstiftningsarbete.
51
8 Författningskommentar
8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
9 §
Genom det nya andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som krävs av en arbetssökande för att han eller hon skall anses aktivt söka lämpligt arbete.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.9.
9 a §
Rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet tas bort. Paragrafen, som reglerar denna rätt, upphävs därför.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
14 a §
Denna bestämmelse reglerar att vid prövning av arbetsvillkoret kan ramtiden inte omfatta tid före deltagande i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska
52
| Ds 2008:63 | Författningskommentar |
program. Eftersom aktivitetsgarantin avskaffas och denna bestämmelse inte ska gälla för jobb- och utvecklingsgarantin upphävs paragrafen.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.8.
17 §
Paragrafen behandlar så kallad överhoppningsbar tid. Ur paragrafen har tagits bort bestämmelser om tid som inte längre skall vara överhoppningsbar på grund av samordningen mellan dagar med arbetslöshetsersättning och dagar med aktivitetsstöd samt bestämmelser om tid i arbetsmarknadspolitiska program eller andra åtgärder som inte längre finns kvar.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 5.8.
22 §
I paragrafen anges ersättningsperiodens längd. En ändring görs som innebär att ersättning lämnas längst under totalt 300 dagar. För sökande som har barn under 18 år lämnas dock ersättning under längst 450 dagar. Möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort. Vid bestämmande av ersättningsperioden inom arbetslöshetsförsäkringen skall också dagar då en sökande får aktivitetsstöd jämställas med dagar med arbetslöshetsersättning. Detta regleras i ett nytt andra stycke.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.
23 §
Paragrafens andra stycke, som reglerar att en sökanden efter deltagande i aktivitetsgarantin inte har rätt till ersättning under återstående antal dagar av en ersättningsperiod som föregått aktivitetsgarantin, har tagits bort.
53
| Författningskommentar | Ds 2008:63 |
Ändringen behandlas i avsnitt 5.8.
26 §
Paragrafen anger de procentsatser av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med vilka dagpenning lämnas. Med anledning av att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden tas bort finns inte längre skäl att inom arbetslöshetsförsäkringen lämna ersättning med 65 procent av den sökandes tidigare dagsförtjänst efter dag 300, respektive dag 450 för föräldrar till barn under 18 år. Bestämmelsen om detta tas därför bort. Dessutom har 30 § lagts till i uppräkningen i inledningen av paragrafen där det anges att den skall tillämpas om inte annat följer av vissa uppräknade andra paragrafer i lagen. Slutligen har också vissa språkliga justeringar gjorts i paragrafen.
Ändringarna behandlas i avsnitt 5.3 och 5.8.
27 a §
I paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts om att den dagpenning som lämnas enligt den särskilda beräkningsregeln i paragrafen skall vara minst det grundbelopp som finns inom arbetslöshetsförsäkringen. Det har också införts ett nytt andra stycke som anger att den särskilda beräkningsregeln i paragrafen får tillämpas för högst två ersättningsperioder som direkt följer på en tidigare ersättningsperiod. För ytterligare därefter direkt följande ersättningsperioder skall sedvanliga regler för bestämmande av dagpenningen tillämpas.
Övervägandena finns i avsnitt 5.5.
54
| Ds 2008:63 | Författningskommentar |
28 §
Paragrafen anger hur normalarbetstiden skall beräknas. Andra stycket som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas enligt den särskilda beräkningen i 27 § har formulerats om. I paragrafen har också införts ett nytt tredje stycke som reglerar hur normalarbetstiden skall bestämmas när dagpenning lämnas enligt den särskilda beräkningsregeln i 30 §.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.
30 §
Paragrafen reglerar att den som deltagit i aktivitetsgarantin vid en ny ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen under vissa förutsättningar kan få ersättning med ett belopp som motsvarar vad som senast lämnades som aktivitetsstöd under deltagandet i aktivitetsgarantin, om det är förmånligare än vad den nya dagpenningen annars skulle bli. Samma bestämmelse skall gälla för den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin. Ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin. Dessutom införs ett lägsta ersättningsbelopp som bestäms enligt 24 § andra stycket lagen om arbetslöshetsförsäkringen (för närvarande 320 kronor) per dag vid återinträde i arbetslöshetsförsäkringen.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.5.
39 §
I paragrafen finns bestämmelser om bisyssla inom arbetslöshets¬försäkringen. En ändring görs som innebär att för att ett arbete skall ses som en bisyssla i arbetslöshetsförsäkringens mening skall arbetet ha utförts under minst tolv månader – i stället för som i dag sex månader – före arbetslöshetens inträde vid sidan av ett heltidsarbete.
55
| Författningskommentar | Ds 2008:63 |
Ändringen behandlas i avsnitt 5.6.
48 c §
I paragrafen anges att Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden till en arbetslöshetskassa skall lämna de uppgifter om förmån, ersättning och annat stöd åt enskild som behövs för tillämpningen av lagen. Ett tillägg görs nu om att Försäkringskassan till en arbetslöshetskassa även skall lämna dels de uppgifter om föräldraskap som behövs för att pröva rätten till arbetslöshetsersättning, dels uppgifter om huruvida en medlem i kassan utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.
Ändringen behandlas i avsnitt 5.7.
8.2Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
11 kap. 35 §
I paragrafen anges att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i avsnitt 4.3.
56
| Ds 2008:63 | Författningskommentar |
8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
7 §
Paragrafen anger att den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program inte skall anses som arbetstagare med undantag för den som har anställning med anställningsstöd eller lönebidrag, skyddat arbete, trygghetsanställning, reguljärt arbete inom ramen för aktivitetsgarantin eller för anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS). Även personer med reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin skall anses vara arbetstagare enligt denna bestämmelse och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i avsnitt 4.3.
8.4Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Lagen upphör att gälla den 1 juli 2007, varvid den skyldighet som finns i dag för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen försvinner.
Övervägandena finns i avsnitt 6.
57
Departementsserien 2008
Kronologisk förteckning
1.Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Ju.
2.Europeiskt betalningsföreläggande. Ju.
3.Införande av en rehabiliteringskedja. S.
4.Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. S.
5.Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. Ju.
6.Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ju.
7.Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. A.
8.Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. N.
9.Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Ju.
10.Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. U.
11.Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. Fi.
12.Europeiskt småmålsförfarande. Ju.
13.En ny betygsskala. U.
14.Från sjukersättning till arbete. S.
15.Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. Ju.
16.Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. A.
17.Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Fi.
18.Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. S.
19.Sfi-bonus
– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. IJ.
20.Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. Ju.
21.Stranden – en värdefull miljö. M.
22.Överförande av startprogrammen i Swedfund. UD.
23.FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy. S.
24.Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. A.
25.Nya villkor för presstödet. Ku.
26.Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. IJ.
27.Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. S.
28.Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. Ju.
29.Värdesäkring av riksnormen. S.
30.Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Ju.
31.Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Fi.
32.Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp. N.
33.Kompletterande bestämmelser till EG:s förordning om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. Jo.
34.Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. Ju.
35.Eftersök av trafikskadat vilt. Jo.
36.Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd. Fi.
37.Sveriges antagande av rambeslut om ändring i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. Ju.
38.Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag. Ju.
39.Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning. A.
40.En förenklad revisorsgranskning vid fusion och delning av aktiebolag. Ju.
41.Glömda regler?
– En överyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. S.
42.Sveriges antagande av rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Ju.
43.Gör Sverige till ett elbilens pionjärland
–Rapport från Globaliseringsrådet. U.
44.Vissa internationella adoptionsfrågor. S.
45.Överlåtbara fiskerättigheter. Jo.
46.Direktivet om aktieägares rättigheter
–förslag till genomförandeåtgärder. Ju.
47.Etisk bedömning av nya metoder i vården. S.
48.Försvar i användning. Fö.
49.Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Ju.
50.Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Ju.
51.Ett förenklat trossamfundsregister. Ku.
52.Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG avseende vissa medicintekniska produkter. S.
53.Allmänna sammankomster på offentlig plats. Ju.
54.Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en ordningsstörande folksamling m.m. Ju.
55.Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria. Ju.
56.Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. U.
57.Djurförbudsregister. Jo.
58.Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning m.m.
59.Säljstödjande finansiering. Fi.
60.Utvecklingen av nationalstadsparken. M.
61.Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. A.
62.En arbetslöshetsförsäkring för arbete. A.
63.Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. A.
Departementsserien 2008
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. [1]
Europeiskt betalningsföreläggande. [2] Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. [5]
Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. [6]
Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. [9]
Europeiskt småmålsförfarande. [12]
Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. [15]
Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. [20]
Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. [28]
Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. [30]
Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. [34]
Sveriges antagande av rambeslut om ändring
i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. [37]
Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag. [38]
En förenklad revisorsgranskning vid fusion och delning av aktiebolag. [40]
Sveriges antagande av rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. [42]
Direktivet om aktieägares rättigheter
– förslag till genomförandeåtgärder. [46]
Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. [49]
Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten. [50]
Allmänna sammankomster på offentlig plats. [53]
Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en ordningsstörande folksamling m.m. [54]
Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria. [55]
Utrikesdepartementet
Överförande av startprogrammen till Swedfund.[22]
Försvarsdepartementet
Försvar i användning. [48]
Socialdepartementet
Införande av en rehabiliteringskedja.[3]
Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. [4]
Från sjukersättning till arbete. [14]
Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. [18]
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy [23]
Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. [27]
Värdesäkring av riksnormen. [29]
Glömda regler?
– En översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. [41]
Vissa internationella adoptionsfrågor. [44] Etisk bedömning av nya metoder i vården. [47]
Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG avseende vissa medicintekniska produkter. [52]
Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning m.m.
Finansdepartementet
Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. [11]
Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). [17]
Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. [31]
Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd. [36]
Säljstödjande finansiering. [59]
Utbildningsdepartementet
Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. [10]
En ny betygsskala. [13]
Gör Sverige till ett elbilens pionjärland – Rapport från Globaliseringsrådet. [43]
Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. [56]
Jordbruksdepartementet
Kompletterande bestämmelser till EG:s förordning om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. [33]
Eftersök av trafikskadat vilt. [35] Överlåtbara fiskerättigheter. [45] Djurförbudsregister. [57]
Miljödepartementet
Stranden – en värdefull miljö. [21] Utvecklingen av nationalstadsparken. [60]
Näringsdepartementet
Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. [8]
Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp. [32]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Sfi-bonus
– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. [19]
Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. [26]
Kulturdepartementet
Nya villkor för presstödet.[25]
Ett förenklat trossamfundsregister. [51]
Arbetsmarknadsdepartementet
Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. [7]
Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. [16]
Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. [24]
Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning. [39]
Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. [61] En arbetslöshetsförsäkring för arbete. [62]
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. [63]