Rapport om tillväxtavtalen : tredje året - från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Departementsserien 2003:43

Ds 2003:43

Rapport om tillväxtavtalen

Tredje året

– från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Produktion: Näringsdepartementet, juli 2003 Omslagsillustration: Tomas Lindell

Tryck: Elanders Digitaltryck Stockholm AB Rapporten finns tillgänglig på: www.naring.regeringen.se

Ds 2003:43

Rapport om tillväxtavtalen

Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08–405 42 95

Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av Elanders Digitaltryck Stockholm AB

Stockholm 2003

ISBN 91-38-21913-1

ISSN 0284-6012

Förord

Det är knappast möjligt att diskutera politik inom något område idag utan att ta upp globaliseringen och dess konsekvenser. Globaliseringen och en krympande värld leder till ökade möjligheter men också till ökade krav på flexibilitet och förändringsbenägenhet i våra ekonomier. Samtidigt som konkurrenstrycket ökar på varje enskilt land ökar naturligtvis också möjligheterna för företag att nå ut på nya marknader som tidigare

knappast har varit tillgängliga.

Det krävs en målmedveten och tydlig politik för att medverka till att globaliseringens fördelar kommer alla till del. Min och regeringens ambition är att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd i hela Sverige. I en programförklaring för tillväxt och livskraft i hela Sverige pekar regeringen ut tre väsentliga frågor som förs upp på dagordningen den kommande tiden. Det handlar om den regionala utvecklingspolitikens förverkligande, den långsiktiga planeringen för vägar, järnvägar och flyg samt reformeringen av EU:s regionalpolitik.

Frågor om regional utveckling är inte bara viktiga för de regioner som idag har en negativ utveckling. Det är avgörande för Sverige som tillväxt- och välfärdsnation att vi lyckas ta tillvara utvecklingspotentialen i hela landet. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen och de kommande tillväxtprogrammen är för mig en viktig del i utvecklingen av en ny politik som utgår från att varje region får möjlighet att utnyttja sina särskilda förutsättningar på ett optimalt sätt. Arbetet är ett viktigt steg för att kunna möta förändringar i omvärlden.

Samtidigt som förutsättningarna för regional utveckling förändras i takt med globaliseringen så har också förutsättningarna för oss samhällsaktörer ändrats. Att förstärka den regionala konkurrenskraften, och därmed Sveriges konkurrenskraft, är en gemensam angelägenhet. Utveckling kan inte kommenderas fram. En

förutsättning för att nå framgång är därför att etablera och utveckla strategiska samarbete mellan olika parter. Arbetet med tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen bidrar till en sådan samverkansarena.

Men tillväxtarbetet ställer också nya krav på oss som arbetar med att genomföra politiken. Förmåga hos regioner att hantera oförutsägbarhet och översätta stora flöden av information till praktiskt handlande ersätter allt mer mekaniskt förvaltande av resurser och kunskap. Blomstrande regioner är regioner som tillämpar ett kontinuerligt lärande. De tillvaratar möjligheter till reflektion medan processen pågår och utvecklas. Denna rapport behandlar vunna erfarenheter och insikter från tillväxtavtalsarbetet utifrån perspektivet att nyttja dessa i kommande tillväxtprogram.

Stockholm i juli 2003

Ulrica Messing

Statsråd i Näringsdepartementet

Innehållsförteckning

	Huvudrapport
6	Att utgå från lokala och regionala	15	3. Finansiering av tillväxtavtalen 2002
	förutsättningar		Finansiering 2002
			Insatsområden
7	Sammanfattning		Viktiga finansiärer av tillväxtavtalen
			Statlig finansiering
8	Uppföljning av tillväxtavtalen		Sammanfattning
	Syfte och disposition	19	4. Regionalt lärande
	Underlag för uppföljningen 2002
	Analys och metod		Tillväxtavtalen – en långsiktig läroprocess
			Lärandets geografiska dimension
9	1. Samverkansformer		Det regionala lärandets handlingsnivåer
	Regionala partnerskap – en arena för		Lärande- och handlingsnivåer
	samverkan och samordning		Lärandets bredd och höjd
	Samverkan och samordning		Indikatorer i tillväxtavtalsarbetet
	Slutsatser		Slutsatser – att stödja lärande i alla regioner
10	2. Erfarenheter och mervärden	23	5. Från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Erfarenheter – samordnarna Erfarenheter – nationella myndigheter

Högskolor och universitet stärker sitt engagemang

Näringslivets medverkan – ett tvecklingsområde

Kommunernas och den lokala nivåns delaktighet allt mer i fokus

Hållbarhetsaspekten i tillväxtavtalen Insatser under 2002

Slutsatser

Inriktning och fokus i tillväxtprogrammen Det programbaserade arbetet

Universitet och högskolors syn på det framtida programarbetet

Den nationella nivåns roll Slutsatser

27	Länsvisa presentationer
28	Blekinge län	33	Stockholms län
28	Dalarnas län	34	Södermanlands län
29	Gotlands län	34	Uppsala län
29	Gävleborgs län	35	Värmlands län
30	Hallands län	35	Västerbottens län
30	Jämtlands län	36	Västernorrlands län
31	Jönköpings län	36	Västmanlands län
31	Kalmar län	37	Västra Götalands län
32	Kronobergs län	37	Örebro län
32	Norrbottens län	38	Östergötlands län
33	Skåne län

Att utgå från lokala och regionala förutsättningar

Ökad internationell konkurrens och en insikt om att en	Frågor som handlar om att skapa goda förutsättningar
hållbar tillväxt förutsätter en positiv utveckling i alla	för ett konkurrenskraftigt näringsliv är komplexa till
delar av Sverige har bidragit till en positionsförändring	sin karaktär. De är beroende av en rad faktorer som
i den regionala utvecklingspolitiken. Politiken bygger	exempelvis utbildning, forskning, infrastruktur, boen-
bl.a. på insikten att regioner är delar av ett samman-	de, kommunal service och företagsservice. Vissa av
hängande system med ömsesidiga beroendeförhållanden	dessa frågor hanteras på lokal och regional nivå, andra
där olika aktörers gemensamma intressen och aktivite-	utgör delar i ett nationellt och ibland även internatio-
ter bör stödjas och utvecklas. En bärande idé i arbetet	nellt beslutssystem. Sektorsamordning och förmåga att
med tillväxtavtal och tillväxtprogram är att stödja	se till helheten är i detta sammanhang centrala inslag
utvecklingen av dynamiska miljöer där människor och	i en utvecklingspolitik som utgår från lokala och regio-
företag kan utvecklas.	nala miljöers särskilda förutsättningar.

Vad är ett regionalt tillväxtavtal?

Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett regionalt partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett program för tillväxt samt skriftliga överenskommelser mellan de parter som skall genomföra och finansiera programmet. Den första omgången av tillväxtavtal har utarbetats under perioden 1998-1999. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal består av ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer att finansiera och koordinera genomförandet samt hur uppföljning och utvärdering skall ske. Några nya statliga medel satsas inte på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande statliga anslag inom olika utgiftsområden på ett kreativt och effektivt sätt för att främja tillväxt och sysselsättning. Alla län tackade ja

till ett erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala tillväxtavtal. De första tillväxtavtalen genomförs under perioden 2000-2003. Avtalen är inte juridiskt bindande. Från 2004 ersätts de regionala tillväxtavtalen av regionala tillväxtprogram.

För mer info se: http://www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/

6	NÄRINGSDEPARTEMENTET

NÄRINGSDEPARTEMENTET

Sammanfattning

Nedan följer en översikt över de sammanfattningar och	kommunala samverkansorgan har av naturliga skäl bidra-
slutsatser som avslutar varje avsnitt i rapporten. Över-	git till detta. Det är viktigt att utvecklingen fortsätter
sikten berör inte de länsvisa redovisningarna.	inom ramen för arbetet med regionala tillväxtprogram,
	inte minst för att ytterligare stärka en effektiv samord-

T		illväxtavtalen har bidragit till att ett regionalt sysning av kommunala och statliga insatser av betydelse för
		temlärande växer fram. Staten har en viktig roll i		hållbar tillväxt.
att		stödja utvecklingen av det regionala lärandet och
bör medverka till att sprida de erfarenheter som upp-				E			n förutsättning för ett framgångsrikt arbete med
nåtts runt om i landet. Kunskapen om regionalt lärande							hållbarhetsaspekterna är att partnerskapen har en
är begränsad och metoder som främjar mellanregionalt				förståelse för och insikt om dessa frågors betydelse i
lärande bör utvecklas och spridas.				ett långsiktigt perspektiv. Årets uppföljning indikerar
				att arbetet med dessa aspekter har intensifierats. Sam-
S	amverkan mellan regionala sektorsföreträdare har			tidigt föreligger även fortsättningsvis ett behov av att
	etablerats inom ramen för tillväxtavtalsarbetet.			fördjupa kunskapen och utveckla metoder kring hur
Ett	fortsatt utvecklingsarbete är viktigt för att i högre			man konkret införlivar hållbarhetsperspektivet i det
utsträckning knyta sektorsföreträdare på nationell nivå				regionala tillväxtprogramsarbetet.
till det regionala tillväxtarbetet. I detta arbete är läns-
styrelsernas samordningsansvar en viktig del. Staten				B			eslutade medel uppgick 2002 till 11,9 miljarder kro-
har en viktig roll i att främja samspelet mellan nationell							nor, en minskning med 11 procent eller 1,5 miljar-
och regional nivå. Att utveckla detta samspel är ett				der		kronor. Hälften av samordnarna redovisar minskade
långsiktigt åtagande i vilket det s.k. samordningsupp-				resurser under 2002. Fördelningen mellan olika insats-
draget utgör ett första viktigt steg. Erfarenheter från				områden är relativ stabil över tiden. Knappt hälften av
bl.a. tillväxtavtalsarbetet och samordningsuppdraget				insatserna (5,6 miljarder kronor) satsas på olika former
utgör även viktiga inslag i det centrala arbetet för effek-				av näringslivsfrämjande insatser. Staten utgör den enskilt
tiv samordning mellan olika politikområden.				största finansiären av tillväxtavtalen (5,3 miljarder kro-
				nor). EU-medlens andel av finansieringen har minskat
E		n klar majoritet av högskolorna och universiteten		något.
		uppleverattdeltagandetitillväxtavtalsarbetetbidra-
git till ett mervärde i såväl den egna organisationen som				F	lera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt
i det regionala utvecklingsarbetet.					för hög grad fokuserat på pågående eller nyskapade
				projekt och i allt för liten grad uppmärksammat den
T		illväxtprogrammens fokus på kluster och innova-		ordinarie verksamhetens inriktning och resultat. Sam-
		tionssystem bedöms kunna bidra till att ytterligare		ordnarna betonar även behovet av en tydlig fokusering
stärka samverkan mellan näringslivet, universitet och				och avgränsning av tillväxtprogrammet utifrån ett
högskolor och andra offentliga aktörer.				näringslivsperspektiv. Det anses bl.a. vara nödvändigt
				att i ökad utsträckning avgränsa målsättningarna, så att
K			ommunerna har successivt fått en allt mer aktiv roll	de i högre grad korrelerar med de resurser och verktyg
			i det regionala tillväxtavtalsarbetet. Bildandet av	som man förfogar över i regionen.

7

Uppföljning av de regionala tillväxtavtalen

Regeringen följer kontinuerligt arbetet med tillväxtavtalen. Sedan 2000 har tre uppföljningsrapporter om tillväxtavtalen publicerats av Regeringskansliet1. Utgångspunkt för rapporterna är de underlag som aktörer i tillväxtavtalen lämnat i form av regelbundna uppföljningar och enkätundersökningar. Denna rapport utgör den fjärde nationella uppföljningen sedan tillväxtavtalen initierades 1998/1999.

Underlag för uppföljningen 2002

Denna rapport bygger på årliga uppföljningar som genomförs av Regeringskansliet där bl.a. samordnarna2 av tillväxtavtalen samt nationella myndigheter ålagts att inlämna rapporter till regeringen. Rapportmallarna har utarbetats av Näringsdepartementet i samråd med regionala företrädare. Uppföljningen bygger även på frivilliga rapporter som universitet och högskolor inlämnat.

Syfte och disposition

Uppföljningen av tillväxtavtalen syftar till att öka kunskaperna om arbetet som bedrivs på lokal, regional och nationell nivå. Den ska bidra till en lärande regional utvecklingspolitik och sprida kunskaper om den tvärsektoriella arbetsform som tillväxtavtalen innebär. Regional utvecklingspolitik är en lärande politik. Denna rapport utgör underlag för fortsatt policyutveckling och utvärdering.

Tillväxtavtalen utgör viktiga strategiska verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Erfarenheter och lärdomar från tillväxtavtalsprocessen är värdefulla inför arbetet med tillväxtprogrammen. Rapporten behandlar därmed vunna erfarenheter utifrån perspektivet att nyttja dessa i kommande programarbete.

Uppföljningen inriktas i huvudsak på vad som sker i de utvecklingsprocesser som tillväxtavtalen medför. Rapporten behandlar bl.a. partnerskapens dynamik, olika former av samverkan och samarbeten, arbetet med de horisontella perspektiven, finansiell redovisning, regionalt lärande samt några iakttagelser av vad som händer i övergången från tillväxtavtal till tillväxtprogram.

Analys och metod

Denna rapport och dess analyser bygger på en kvalitativ och tolkande ansats av ett nittiotal rapporter från myndigheter och organisationer som deltar i arbetet med tillväxtavtalen.

Ur såväl ett vetenskapligt som ett metodologiskt perspektiv finns det svagheter i denna typ av studie. Mycket av det skrivna materialet består av svar från enskilda tjänstemän som företräder olika myndigheter. Därmed finns det risk att svaren färgas av enskilda tjänstemäns utgångspunkter och perspektiv. Om informationen uppfattas som personliga bedömningar finns det anledning att vara uppmärksam och beakta detta i analysarbetet. Materialet har dock stor relevans då det avspeglar organisationers och individers samlade lärande under mer än tre års arbete. Det är samtidigt viktigt att vara medveten om att tolkande studier kan ge låg reliabilitet. Detta medför att en motsvarande studie, utförd av någon annan, troligtvis inte skulle komma fram till exakt samma resultat. De fullödiga insikterna om vad som är starka och svaga inslag i varje enskilt läns utvecklingsarbete kan bara finnas inom länen själva.

Tabell 1: Uppgiftslämnare för uppföljning av tillväxtavtalen 2002

Källor	Antal
Nationella myndigheter3	15 (av 15)
Länsstyrelser/självstyrelseorgan	21 (av 21)
Universitet och högskola (enkät)	37 (av 38)
Länsarbetsnämnder som lämnat rapport till AMV	20 (av 21)

1 ”Rapport om tillväxtavtalen. Tillväxt i hela Sverige”, Ds 2000:7, Näringsdepartementet. ”Rapport om tillväxtavtalen. Första året”, Ds 2001:15, Näringsdepartementet, ”Rapport om tillväxtavtalen. Andra året”, Ds 2002:34, Näringsdepartementet.

2 Med samordnare avses de länsstyrelser eller regionala självstyrelseorgan som leder och koordinerar arbetet med tillväxtavtalet i varje län.

3 Arbetsmarknadsverket (AMV), Svenska ESF-rådet, Glesbygdsverket (GBV), Integrationsverket, Invest in Sweden Agency (ISA), Naturvårdsverket, Riksarkivet och Landsarkiven, Riksantikvarieämbetet, Skogsvårdsorganisationen, Statens energimyndighet, Statens kulturråd, Statens skolverk, Turistdelegationen, Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK).

8	NÄRINGSDEPARTEMENTET

NÄRINGSDEPARTEMENTET 9 5 Regeringsbeslut N2002/2055/RUT Slutsatser Samverkan mellan regionalt närvarande sektorsföreträdare har etablerats inom ramen för tillväxtavtalsarbetet. Ett fortsatt utvecklingsarbete är viktigt för att i högre utsträckning knyta sektorsföreträdare på nationell nivå till den regionala nivån. I detta arbete är länsstyrelsernas samordningsansvar en viktig del. Regeringen gav våren 2002 ett antal myndigheter i uppdrag att identifiera potentiella områden för samordning inom och mellan sex utpekade politikområden.5 Syftet med uppdraget är att öka den sammanlagda effektiviteten i de insatser som genomförs och att därigenom förstärka lokala arbetsmarknadsregioners långsiktiga utveckling och därmed bidra till en hållbar tillväxt. Uppdraget är ett viktigt led i utvecklingen av regionala tillväxtprogram. Uppdraget omfattar totalt 27 myndigheter samt ett 10-tal samrådsaktörer och skall avrapporteras den 1 oktober 2003. NUTEK har rollen att leda och koordinera detta arbete. 4 I Gotlands och Kalmar län är det numera kommunala samverkansorgan som samordnar tillväxtavtalen. Samordningsuppdraget – nationell samordning för regional utveckling Samverkan och samordning Regionala partnerskap – en arena för samverkan och samordning Tillväxtavtalen tycks i första hand ha bidragit till att stärka samverkan mellan olika aktörer. Detta har för- modligen lett till en ökad samordning vilket också är De regionala partnerskapen utgör en viktig arena för ett av syftena med avtalen. Det är dock svårare att få samverkan inom tillväxtavtalen och i den regionala en klar bild av detta. Positivt är att flera samordnare utvecklingspolitiken. Partnerskapen utgörs av aktörer upplever att arbetsmarknadspolitiken och universiteten som från olika utgångspunkt har intresse att bidra till och högskolorna aktivt har engagerat sig i genomförandet regionens utveckling. Där ingår vanligtvis representan- av tillväxtavtalen. Länsarbetsnämnderna upplever även ter för länsstyrelse/självstyrelseorgan/kommunalt sam- själva ett genomslag för sina sakfrågor. Intresset har av verkansorgan, länsarbetsnämnd, universitet/högskola, naturliga skäl varit starkast i län med strukturproblem på ALMI, landsting, kommunernas länsförbund, företags- arbetsmarknaden vilket gäller flertalet norrlandslän men organisationer och arbetsmarknadens organisationer. även mindre län i mellersta och södra delarna av landet. Samordnare för partnerskapen är länsstyrelser eller Att det är just sektorerna arbetsmarknad och utbild- regionala självstyrelseorgan4 där dessa är aktuella. ning som lyfts fram kan eventuellt ha en organisatorisk förklaring. I redovisningen av fördjupade samverkansformer är det främst aktörer som finns närvarande på lokal Samverkan och samordning är två begrepp som oftast eller regional nivå som omnämns. Exempelvis nämns i används för att beskriva grundprincipen med tillväxtmånga sammanhang kommuner, landsting och vissa statavtalsarbetet. I många sammanhang används begreppen liga bolag med regional närvaro som delaktiga i tillväxtsom synonymer, men i detta sammanhang finns det skäl avtalens genomförande. Det bör därför noteras att de två att skilja begreppen åt. I de flesta fall går det att hävda områden som särskilt lyfts fram har en regional närvaro. att samverkan är en viktig grundförutsättning för att Detta är dock ingen garanti för framgångsrik samordning uppnå en ökad samordning av olika aktörers insatser och av sakfrågor. Erfarenheter från Skogsvårdsorganisationen resurser. Orsaken är helt enkelt att samverkan mellan samt Riksarkivet och Landsarkiven vittnar om svårigheaktörer leder till ökad tillit och samsyn som i sin tur lägter att se sina sakfrågors plats inom tillväxtavtalen men ger grunden till en ökad förståelse för hur egna insatser också ett upplevt ointresse från partnerskapen för myn- och resurser kan komplettera och därmed förstärka digheternas sakfrågor. gemensamma insatser. Samordning är en grundförut- Inför arbetet med de regionala tillväxtprogrammen sättning för ett systemperspektiv, genom vilket olika kan länsstyrelsernas stärkta statliga samordningsansvar aktörer tillsammans bidrar till att stärka olika sakomvara viktigt att utveckla som hävstång för att i högre råden för att uppnå största möjliga effekt. Effekten blir grad öppna för de sektorer som under avtalen ej upplevs inte densamma om aktörerna inte känner till varandras vara delaktiga. Det faktum att kontakter mellan aktörer aktiviteter eller har ett gemensamt mål för dessa. växer fram över tiden ur ett sammanhang där samsyn råder kan dock innebära att nya innovativa lösningar och idéer inte ges tillräckligt utrymme. Det är därför nödvändigt att öppna och släppa in nya aktörer för att förhindra att så sker. 1. Samverkansformer NÄRINGSDEPARTEMENTET

2. Erfarenheter och mervärden

Framgångar inom ramen för partnerskapen bör ses ur	len bidragit till att ge insatserna ett gemensamt sam-
två perspektiv, dels insatser som partnerskapen utför	manhang.
gemensamt dels det som partnerskapen möjliggör för	Av redovisningarna att döma sker resultatbedöm-
aktörer att genomföra inom ramen för det gemensam-	ningen i länens tillväxtavtal på olika nivåer. Vissa län
ma åtagandet. Diskussioner inom partnerskapen kan	hänvisar resultaten till övergripande effektmål, andra till
tydliggöra och lyfta fram strategiska satsningar inom	aktivitets- och resultatmål. Det är viktigt att länen med-
olika sakområden. Beslut om dessa satsningar tas dock	vetet definierar mål på olika nivåer för att använda dessa
av ansvariga myndigheter utifrån det myndighetsan-	som styrinstrument för inriktning och konkret genom-
svar som ålagts dem. Avtalens komplexitet med breda	förande av olika insatser. En medvetenhet om detta
spektra av aktörer och faktorer bidrar till svårigheter	framgår också i länens redogörelser. Nedanstående citat
att isolera enskilda processers effekter. Det krävs även	belyser vikten av att så sker, men också svårigheterna att
långa tidsspann innan utfall kan mätas som en följd av	koppla relevanta mål till genomförandet:
att attityder och upparbetade gränser förändrats hos
aktörerna.	”…det [har] hittills i arbetet saknats tydliga mål. Därför
Förutsättningarna som gavs för arbetet med tillväxt-
avtalen fokuserade främst på processen och samverkan	går det inte med någon exakthet ange hur det som görs
mellan aktörer. Detta bör beaktas när man betraktar	förhåller sig till målen. Det blir en viktig uppgift för det
länens förhållningssätt till måluppfyllnad under pågå-	fortsatta arbetet att bli tydligare på den punkten.”
ende genomförande.	Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Att reflektera över ovanstående är dock viktigt inför
arbetet med de regionala tillväxtprogrammen där mål,	”Den egentliga orsaken till utebliven måluppfyllelse är
indikatorer och ett mer resultatorienterat arbetssätt ges
en mer framträdande roll. Uppföljningar och utvärde-	svårigheten att sätta aktivitetsmål och resultatmål för en
ringar som görs för respektive län kan i detta samman-	längre tidsperiod.”
hang vara av stor betydelse liksom på vilket sätt resul-	Länsstyrelsen i Västerbottens län
tatbedömningar används i genomförandet av avtalen.
	Flera samordnare vittnar om att samarbeten eller sam-
	verkan mellan aktörer är inne i en konsolideringsfas,
Uppdrag att kartlägga uppföljningar och	dvs. att det inte främst är nya aktörer eller samarbeten
	som prioriteras. I takt med att arbetet fortgår intensi-
utvärderingar av de regionala tillväxtavtalen6	fieras eller utvecklas redan etablerade samverkansfor-
Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga	mer. Arbetsprocessen har även resulterat i ökad mog-
	nadsgrad i kontakterna som i sin tur leder till att även
och analysera genomförda och planerade uppföljningar och
	konkreta verksamheter kan etableras. Nedanstående
utvärderingar av arbetet med regionala tillväxtavtal. Med
	citat illustrerar detta:
utgångspunkt i en kartläggning ska även en samlad processbild
av arbetet med regionala tillväxtavtal utarbetas.	”Tillväxtavtalsprocessen har medfört att konkurrensen mel-
Uppdraget ska redovisas i sin helhet i februari 2004.
6 Regeringsbeslut N2003/3791/RUT	lan parter minskat och förståelsen för varandra ökat. Mer
	kunskap om varandra ger kortare kontaktvägar. Genom
	att vi får information om vad som är på gång utnyttjar vi
Erfarenheter – samordnarna	tillgängliga resurser optimalt. Positiva projektsamarbeten
	mellan näringsliv, högskola, forskning- och utvecklingsverk-
Samordnarnas bild av hur tillväxtavtalsarbetet fortlö-	samheter och offentlig sektor har utvecklats.”
per är överlag positiv. Mål och intentioner uppges följas	Länsstyrelsen i Dalarnas län
på en övergripande nivå men avvikelser förekommer på
insatsområdes- eller delmålsnivå. Överlag förmedlar	Erfarenheter – nationella myndigheter
samordnarna en positiv bild av tillväxtavtalsarbetets
betydelse för att sammanföra olika aktörer. Avtalen	För att nå framgång med den regionala utvecklings-
framstår som viktiga styrdokument för det regionala	politiken och de regionala tillväxtavtalen krävs att ett
arbetet för hållbar tillväxt. Även om inte varje enskild	flertal politikområden, och därmed deras ansvariga
insats kan sägas vara innovativ och nydanande har avta-	myndigheter, aktivt deltar i arbetet. Omvänt kan natio-

10

NÄRINGSDEPARTEMENTET Örebro Universitet 11 7 Undantagen är Invest in Sweden Agency (ISA) samt Riksarkivet och Landsarkiven som bedömer att arbetet i mycket begränsad utsträckning medfört ett mervärde. problem ska hanteras, universitetets kompetens efterfrågas på ett strukturerat sätt.” betsklimat i regionen vilket underlättar kontakter när olika ”Tillväxtavtalsarbetet har lett till ett mycket gott samar- Högskolor och universitet stärker sitt engagemang förutsättningar för utbildning som tillväxtfaktor. Skolverkets engagemang i tillväxtavtalsarbetet har i huvudsak varit kopplat till vuxenutbildningen i nära samråd med de regionala kompetensråden och i dialog med berörda aktörer. nella myndigheters samverkan med aktörer på regional nivå bidra till att stärka utfallet av myndigheternas egna arbete. Överlag är nationella myndigheters erfarenheter av samverkan inom tillväxtavtalen positiva. Aktiviteten i avtalen varierar men majoriteten nationella myndigheter uppger att engagemanget har ökat under året, främst till följd av utvecklandet av regionala tillväxtprogram. Genom utbildning och spridning av forskningsresultat Förutom ett visst regionalt engagemang arbetar det tillförs samhället fortlöpande ny kunskap och kompe- övervägande antalet myndigheter aktivt på central nivå tens. Det finns emellertid ett stort behov av att utnyttja för att stödja processen. Engagemang och aktiviteter i och utveckla vägar att föra ut kunskap från lärosätena till det s.k. nationella partnerskapet och inom samordnings- det omgivande samhället. Det finns samtidigt ett omvänt uppdraget anses vara centralt för att stödja det fortsatta behov från högskolans sida att i ökad utsträckning ta del utvecklingsarbetet. Nationella myndigheter medverkar av erfarenheter och kunskaper från näringslivet och som delfinansiärer av projekt drivna inom avtalen. De andra delar av samhället. 1997 infördes därför högskobidrar också med information och kunskapsutveckling lans uppgift att samverka med det omgivande samhället som stöd till tillväxtprogrammen. i högskolelagen. I regleringsbrev för budgetåret 2003 En övervägande majoritet av myndigheterna anger7 anför också regeringen att universitet och högskolor att tillväxtavtalen har bidragit till ett mervärde . I utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensom- huvudsak framhålls mervärde i form av ökad insikt, råden bör medverka i arbetet med tillväxtavtalen och översikt och förståelse om regionala tillväxtfrågor samt tillväxtprogrammen för att därmed bidra till att målet fördjupade kontakter och bättre samarbete med andra för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. aktörer. Mervärdet är således en subjektiv bedömning Samverkansuppgiften har efterhand utvecklats och för framgång som är svår att relatera till verkliga effek- lärosätena samverkar i allt högre grad och i allt fler for- ter av utförda insatser. mer med det omgivande samhället. Ett av de medel som NUTEK, AMV, Naturvårdsverket och Integrations- har varit viktiga för att stödja utvecklingen av samverkan verket beskriver mer påtagligt mervärdet av tillväxtav- är de regionala tillväxtavtalen. Liksom samordnarnas talen som en positiv effekt på deras möjligheter att nå upplevelse av ett stärkt engagemang från universitet och uppsatta mål. NUTEK framhåller länsdialogerna och högskolor visar också denna uppföljning att så har skett. analysverktygen till länen som lyckosamma då de givit De kommande regionala tillväxtprogrammen har förut- stöd till det regionala utvecklingstänkandet. NUTEK sättningar att få en än mer framskjutande position i detta är även aktivt i det nationella partnerskapet, samord- arbete. Under 2002 har 29 lärosäten deltagit i arbetet ningsuppdraget och genom ett antal regeringsuppdrag med tillväxtavtalen. Lärosätena har varit representerade som syftar till att utveckla arbetet med kommande i olika former och med företrädare för i princip samtliga regionala tillväxtprogram. Flera länsarbetsnämnder nivåer och delar av verksamheten. De flesta har också framhåller att samarbete om kompetensfrågor, bl.a. deltagit i det egna länets partnerskap. Många universitet arbetsmarknadsutbildning varit framgångsrikt. Till- och högskolor påpekar att avtalsarbetet stärkt ett redan gång till en arena liksom gemensamma seminarier där gott samarbete med omgivande samhälle. arbetsmarknadsfrågor belysts i ett regionalt utveck- En klar majoritet av högskolorna och universiteten lingsperspektiv lyfts också fram. Arbetet inom partner- upplever att deltagandet i tillväxtavtalsarbetet bidragit skapen upplevs också av vissa län leda till förbättrade till mervärden, både i den egna organisationen och i det möjligheter att anpassa arbetsmarknadsutbildningar regionala utvecklingsarbetet. Upplevda mervärden rör, till näringslivets behov. Integrationsverket bedömer att som vid tidigare uppföljningar, framförallt ökade kon- deras deltagande bidragit till att integrationsaspekterna takter och bättre kommunikation mellan olika aktörer, fått bättre regional spridning och gensvar. samsyn kring vad som är viktigt för regionen och en tyd- Intresset i samband med tillväxtavtalen vad gäl- ligare fokusering på detta, bättre förståelse för varand- ler utbildningsfrågor och livslångt lärande har i hög ras verksamheter samt ett utökat informationsutbyte. utsträckning koncentrerats till högskoleutbildning. För Omgivningen, men även den interna organisationen, har utbildning på andra nivåer finns ett begränsat men ökan- fått en ökad förståelse för vad lärosätena kan bidra med de intresse enligt Skolverket. Under 2002 har utveckling i det regionala utvecklingsarbetet. I citatet nedan exempav vuxenutbildning och infrastruktur för vuxnas lärande lifieras högskolornas intryck: varit centralt för Skolverkets engagemang. Uppbyggnad av lärcentra, utveckling av studie- och yrkesvägledning, etablering av uppsökande verksamhet samt samverkan med det lokala näringslivet anses utgöra betydelsefulla

Näringslivets medverkan – ett utvecklingsområde

Tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen tar sin utgångspunkt i ett tydligt näringslivsperspektiv. Näringslivets representation och aktiva deltagande är väsentligt för att nå en ökad grad av efterfrågestyrning och förankring av de mål och insatser som partnerskapen föreslår. Tillväxtavtalens utgångspunkt i just tillväxtfrågor har därmed bedömts som viktig för att attrahera näringslivet att delta. Detta har i många fall visat sig vara svårt att åstadkomma. Kontakterna mellan den offentliga sfären och näringslivet behöver troligen utvecklas över tid för att hitta lösningar och former som fungerar bra. En av samordnarna uttrycker problembilden på följande sätt:

”En grundbult i avtalsprocessen har varit näringslivets medverkan. Helt klart är att tillväxtavtalet engagerat näringslivsorganisationer och enskilda personer i högre grad än i det tidigare länsplaneringsarbetet. En viss otålighet kunde under 2002 skönjas hos näringslivsaktörerna. Deras vana vid snabba beslut och tydligt avläsbara resultat har varit svår att förena med ett långsiktigt utvecklingsarbete. Inför den fortsatta processen är det viktigt att åstadkomma en bra balans mellan resultat på kort och på lång sikt.”

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Citatet belyser vikten av att utveckla medvetna strategier för kontakter med näringslivet baserat på gjorda erfarenheter. Arbetet inom s.k. agerande partnerskap bedöms t.ex. kunna vara mer resultatorienterat än arbetet inom de representativa partnerskapen där mer långsiktiga frågeställningar diskuteras.

Flera av samordnarna lyfter, liksom tidigare år, fram klusterperspektivet som viktigt för att utveckla samverkan. Genom klusterperspektivet kan ett systemperspektiv uppnås inom utvecklingsarbetet. Med detta avses att olika aktörer utgår från en gemensam problemställning och ser hur olika insatser gemensamt kan stödja särskilda initiativ. Förmodligen innebär arbetssättet att företagen upplever det som attraktivt att delta i utvecklingsarbetet

även i de fall frågorna inte direkt berör det egna företaget. Detta eftersom sammanhanget och problemställningen ändå har en mer eller mindre direkt anknytning till företagets direkta omgivning.

Övriga myndigheter delar i stort samordnarnas upplevelse om näringslivets engagemang och att graden av samverkan inte ökat i nämnvärd utsträckning. En majoritet av länsarbetsnämnderna är dock positiva och bedömer att kontakterna förbättrats i och med att en arena för vidgad diskussion om de kortsiktiga och långsiktiga behoven av arbetskraft skapats. Universitet och högskolor är mer kritiska än föregående år när det gäller att partnerskapen inte lyckats knyta näringslivet närmare verksamheten.

Kommunernas och den lokala nivåns delaktighet allt mer i fokus

I en allt mer internationaliserad ekonomi betonas ofta den lokala miljöns betydelse för arbetet med en hållbar tillväxt. Perspektivet har också belysts inom ramen för den regionala utvecklingspolitiken. Mellankommunal samverkan är en viktig och flexibel form för att sammanföra lokalanknutna frågor med mer regionspecifika frågor. Synsättet pekar på betydelsen av att även kommunerna på ett aktivt sätt engagerar sig i utvecklingsarbetet. Stärkta samverkansformer mellan kommuner ligger i linje med riktlinjerna för tillväxtprogrammen. I ljuset av att den lokala nivåns betydelse ökar ställs också krav på att strategidokument som utarbetas på såväl regional som lokal nivå samspelar med varandra. Underförstått är det inte alltid storleken på finansieringen som avgör ett programs styrka, utan snarare på vilket sätt olika finansieringskällor eller aktörer samspelar med varandra.

Flera av samordnarna upplever ett ökat engagemang bland kommunerna även om erfarenheterna varierar. Delaktigheten har bl.a. stimulerats via konkreta klustersatsningar i vilken kommunerna och näringslivet kommit att spela en viktig roll. Gemensamt tycks i många fall vara att kommunernas ansvarsområden har uppmärksammats och stärkts. Kompetensutvecklingsåtgärder och

Nationellt program för innovationssystem och kluster

Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) har fått regeringens uppdrag att genomföra ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster. Programmet finansieras av regeringen med 70 miljoner kronor och löper under perioden 2002-2004. Därtill kommer ytterligare finansiering av deltagande aktörer. Programmet ska vara nära kopplat till nuvarande regionala tillväxtavtal och kommande regionala tillväxtprogram.

Läs mer: www.innovationssystemochkluster.nu

VINNVÄXT

Parallellt har VINNOVA lanserat ett program med målet att stärka tillväxten i ett antal regioner genom utveckling av dynamiska innovationssystem – VINNVÄXT. Under loppet av en tioårsperiod planerar VINNOVA att fördela 400 miljoner kronor för detta ändamål. Programmet vänder sig till alla företag, forskningsorganisationer, offentlig verksamhet eller nätverk som ser en möjlighet att utveckla effektiva och internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem.

Läs mer: www.vinnova.se

12	NÄRINGSDEPARTEMENTET

ling både finansiellt och aktivitetsmässigt. (…) Länsstyrelsens verksamhetsplan i sin helhet och budget för de regionalpolitiska medlen har en klar inriktning för ökade insatser för en hållbar utveckling. Ekologisk hållbar utveckling, och jämställdhet är horisontella mål i det regionala tillväxtavtalet och genomsyrar därför allt arbete.” Länsstyrelsen i Dalarnas län intensifierat sina insatser i arbetet för en hållbar utveck- bl.a. sysselsättning, jämställdhet och välfärd samt de ekologiska aspekterna, bl.a. minskad miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter samt god hälsa och miljö. Det är viktigt att sociala och miljömässiga frågor ses som drivkrafter och möjligheter för utveckling och tillväxt. Hållbar tillväxt är såväl en ledningsfråga som ett förhållningssätt och en kompetensfråga hos berörda myndigheter, organisationer och företag. Insatser under 2002 Tidigare uppföljningar har pekat på såväl brister i länens beaktande av de horisontella perspektiven som behovet av att utveckla en tvärsektoriell metodik för hållbar utveckling. Efter några års intensivt programarbete framstår det nu som om insikten och förståelsen av behovet att hantera hela hållbarhetsdimensionen successivt ökat inom partnerskapen. Under avtalsprocessen har flera län byggt upp olika kompetensnätverk i syfte att hantera hållbarhetsfrågorna mer strategiskt. Dessa grupperingar kan t.ex. medverka i olika analyser, förstudier och projektbeslut, främst inom miljö-, jämställdhets- och integrationsområdet. Experter från länsstyrelsen ingår ofta i dessa nätverk. Kunskapsspridning och information i form av seminarier och kurser utgör den vanligaste formen av insatser för att stärka integreringen av hållbarhetsaspekterna i tillväxtavtalsarbetet. Skillnader i hur dessa frågor hanteras mellan olika län är fortfarande stora. I vissa fall verkar det som om hållbarhetsaspekterna bidragit till ett vidgat synsätt på vad som kan generera tillväxt. I Stockholms tillväxtavtal lyfts t.ex. vård och omsorg fram som potentiella tillväxtområden. Dalarna framstår, i ett jämförande perspektiv, som ett län där arbetet med hållbarhetsfrågorna fått en god förankring inom prioriterade arbetsområden:

Program för lokal näringslivsutveckling (LNU)

Programmet för lokal näringslivsutveckling ger stöd till insatser som främjar strategiskt arbete med näringslivsutveckling på den kommunala nivån och bidrar till ett förbättrat samspel mellan lokal och regional nivå. Programmet ska bl.a. ge kommunerna bättre förutsättningar att medverka i det regionala utvecklingsarbetet. Insatser koncentreras till de två första åren av programperioden så att kunskaper och erfarenheter kan integreras i de regionala tillväxtprogrammen. Programperioden är 2002 – 2004 och regeringen bidrar med 25 miljoner kronor. NUTEK ansvarar för programmets genomförande.

Läs mer: www.nutek.se

bredbandsutbyggnad har medfört ett ökat kommunalt engagemang på den regionala arenan. I flera län, bl.a. Östergötland, förklarar man det ökande engagemanget med satsningar på att genomföra lokala tillväxtavtal som stöd till de regionala. Även i Jönköping märks ett ökat engagemang då kommuner beviljats stöd från programmet för Lokal Näringslivsutveckling (LNU). Övriga myndigheter uttrycker inte explicit att samverkan med kommunerna ökat men en klar majoritet både bland myndigheter och universitet och högskolor framhäver att samarbetet med lokala myndigheter och organ ökat.

Hållbarhetsaspekten i tillväxtavtalen

I tillväxtavtalen ska jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbar utveckling vara inarbetade perspektiv i avtalets samtliga dimensioner. Successivt har även integrationsperspektivet utvecklats inom ramen för det

pågående arbetet. I den nya regionala utvecklingspoliti- ”Sammanfattningsvis kan sägas att länet under 2002 har ken tydliggör regeringen sin syn på hållbar utveckling.

Det regionala tillväxtavtalsarbetet ska medverka till en hållbar utveckling. Med hållbar avses att politiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Politiken ska därmed bidra till att öka den ekonomiska tillväxten i alla lokala arbetsmarknadsregioner för att därigenom öka den nationella tillväxten. På samma sätt ska politiken bidra till de sociala aspekterna,

Tillväxt jämt – metoder för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtprogram

Jämställdhet utgör ett viktigt perspektiv i hållbarhetsdimensionen. Mot bakgrund av detta skall jämställdhetsfrågorna genomsyra arbetet med tillväxtavtal och tillväxtprogram. Jämställdhet blir därmed ett ansvar för alla som på olika sätt är involverade i arbetet. För att detta skall kunna genomföras krävs utveckling av metoder och strategier som kan underlätta arbetet och sprida erfarenheter mellan länen. Därför utsåg regeringen Blekinge, Jämtland och Västra Götaland till pilotlän med uppdrag att arbeta med metodutveckling och spridning av erfarenheter av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtavtal och tillväxtprogram. Erfarenheter från arbetet och förslag på metoder för en framgångsrik integrering finns dokumenterade i boken ”Tillväxt jämt”.

Läs mer: ”Tillväxt jämt”, 2002, Marianne Bull. Beställningar: Västra Götalandsregionen, tfn vxl: 031 - 63 05 00, webbplats: www.vgregion.se

NÄRINGSDEPARTEMENTET

13

Intresset och engagemanget för hållbarhetsfrågor har enligt en majoritet av samordnarna intensifierats under de senaste åren. Samtidigt föreligger även fortsättningsvis ett behov av att fördjupa kunskapen och utveckla metoder kring hur man mer konkret införlivar hållbarhetsperspektivet i arbetet. Samordnaren i Gävleborg och Västerbotten uttrycker det på följande sätt:

”Frågorna är i rätt hög grad närvarande men dokumentationen är dålig och systematiken och metodiken är bristfällig. Hållbarhetsfrågorna har inte hittat sin form. (…) Det finns förvisso också många exempel på metodiska grepp som checklistor, seminarier, deltagare i åtgärdsgrupperna mm. Fortfarande tycks det ändå vara så att en mera genomgripande metodik saknas. Viljan finns men metodiken är otydlig. Några tydliga strategier finns inte”.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

”Inför revisionen under hösten 2002 av 2003 års tillväxtavtal diskuterades de horisontella målen med de 39 avtalsslutande parterna. Även utvärderingen har intervjuat projektägare och företag om de horisontella målen. Det har visat sig svårt att implementera de horisontella målen

i arbetet och att man har svårt att se målen som en drivkraft för tillväxt. Man upplever att målen är påklistrade”.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

För att nå hållbarhet i regional utveckling krävs att de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven integreras horisontellt i verksamheten. Tidigare uppföljningar visar på behovet av att integrera olika hållbarhetsaspekter och utarbeta en tvärsektoriell metodik för hållbar utveckling. Fortfarande utvecklas arbetssätt och metodik för ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv separat. I vissa län uttrycks dock en strävan mot att i högre utsträckning integrera alla aspekter i den ordinarie verksamheten. Citatet nedan exemplifierar detta:

”Frågorna om hållbarhet har en självklar bäring på andra viktiga regionala “planerings”-processer som pågår – infrastrukturplaneringen och miljömålsarbetet. Det finns en strävan – från länsstyrelsens sida och i länet – att ”få ihop” dessa processer. Praktiken visar dock att det lätt blir så att olika personer deltar i de skilda processerna. Man ska självfallet inte underskatta den problematik som ligger i

detta, men inte heller överdriva de målkonflikter som finns.” Länsstyrelsen i Värmlands län

Slutsatser

Tillväxtavtalsarbetet upplevs bidra till att arbetsmarknadsutbildningar bättre anpassas till näringslivets behov. Också integrationsfrågornas betydelse för hållbar tillväxt har lyfts fram inom ramen för tillväxtavtalen.

En klar majoritet av högskolorna och universiteten upplever att deltagandet i tillväxtavtalsarbetet har bidragit till ett mervärde i såväl den egna organisationen som i det regionala utvecklingsarbetet.

Tillväxtprogrammens fokus på kluster och innovationssystem bedöms kunna bidra till att ytterligare stärka samverkan mellan näringslivet, lärosäten och andra offentliga aktörer.

Kommunerna har successivt fått en allt mer aktiv roll i det regionala tillväxtavtalsarbetet. Bildandet av

kommunala samverkansorgan har av naturliga skäl bidragit till detta. Det är viktigt att utvecklingen fortsätter inom ramen för arbetet med regionala tillväxtprogram, inte minst för att ytterligare stärka en effektiv samordning av kommunala och statliga åtaganden av betydelse för hållbar tillväxt

En förutsättning för ett framgångsrikt arbete med hållbarhetsaspekterna är att partnerskapet har en förståelse för och insikt om dessa frågors betydelse i ett långsiktigt perspektiv. Årets uppföljning indikerar att arbetet med hållbarhetsaspekterna har intensifierats. Samtidigt föreligger även fortsättningsvis ett behov av att fördjupa kunskapen och utveckla metoder kring hur man konkret införlivar hållbarhetsperspektivet i tillväxtprogramsarbetet.

14	NÄRINGSDEPARTEMENTET

3. Finansiering av tillväxtavtalen 2002

Finansiering 2002

Inför utarbetandet av de regionala tillväxtavtalen gavs de regionala partnerskapen stor frihet att utveckla, driva och följa upp resultat och effekter av tillväxtavtalsarbetet. Varje län har, utifrån egna analyser, bedömt vilka insatser som prioriteras och vilka finansiärer som därmed bör ingå i arbetet. Avtalens innehåll är därmed lokalt och regionalt utformade och anpassade efter länens specifika förutsättningar när det gäller struktur, finansiering och uppföljningsmetodik.

Av redovisningen från länen framgår att beslutade medel inom ramen för samtliga 21 tillväxtavtal uppgår till 11,9 miljarder kronor 2002.8 Detta motsvarar en minskning med 11 procent (1,5 miljarder kronor) jämfört med 2001 (13,4 miljarder).9 Hälften av länen redovisar en minskad finansiering för 2002. Bland de län som redovisar kraftigast minskning återfinns bl.a. Gotland och Gävleborg vars finansiering sjönk med 66 respektive 55 procent i förhållande till föregående år.

Tillväxtavtalet i Stockholm redovisar däremot en kraftig ökning, mycket till följd av en utökad ram från Östersjömiljarden II. Även Jönköping redovisar en kraftig ökning av tillväxtavtalets finansiering 2002.

Det finns en viss risk med att använda beslutade medel på årsbasis som grund för redovisningen. Uppföljningen av avtalen 2002 tydliggör detta. Under tillväxtavtalens första år bidrog bl.a. den försenade starten av EU: s strukturfonder till att beslut ämnade för år 2000 sköts fram till 2001.

Insatsområden

Länens prioriteringar av medel inom tillväxtavtalen redovisas inom nio insatsområden. I kapitlet med de länsspecifika uppgifterna redovisas även de enskilda tillväxtavtalens fördelning per insatsområde. Som framgår av diagram 2 utgör Näringslivsutveckling det i särklass största insatsområdet och motsvarar 47 procent av den totala finansieringen (5,6 miljarder kronor). Andelen

8 Med beslutade medel avses medel knutna till insatsbeslut som partnerskapet fattat under året. Utbetalning av beslutade medel kan löpa även under kommande år. 9 Uppgift om beslutad finansiering 2001 har reviderats med 200 miljoner jämfört med uppföljningen av tillväxtavtalen Andra året Ds 2002:34

Diagram 1: Finansiering av tillväxtavtalen 2001 respektive 2002 (tkr)

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

NÄRINGSDEPARTEMENTET

15

redovisade insatser som främjar näringslivsutveckling har ökat med fyra procentenheter jämfört med 2001. Aktiviteter inom insatsområdet Näringslivsutveckling syftar i första hand till att stödja och utveckla regionens näringsliv bl.a. genom stöd till utveckling av innovationssystem och kluster, marknadsföring, selektiva regionala företagsstöd och företagsrådgivning.

Diagram 2: Fördelning av beslutade medel per insatsområde 2002

Miljö, 0,5%

			Integration, 0,3%
	Breddade marknader, 1,3%
			Kultur och besöksnäring, 0,3%
Övrigt, 3,5%
Infrastruktur och IT,
Livsmiljö och lokal			Näringslivs-
utveckling, 11%
			utveckling,
		47%

Kompetensutveckling och FoU, 30%

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

En bidragande orsak är Mål 3 som av flera samordnare nämns som en betydelsefull finansieringskälla. Även utveckling av högre utbildning och utökade kontaktytor mellan FoU-verksamhet och näringsliv samt övriga samhällsorganisationer utgör prioriterade områden.

Livsmiljö och lokal utveckling utgör det tredje största insatsområdet och omfattar 1,3 miljarder kronor. Insatser inom detta område kan exempelvis handla om utveckling av Lokala utvecklingscentra, dvs. arenor och mötesplatser för näringsliv, offentliga aktörer m.fl. som syftar till informationsutbyte och kontaktskapande.

Insatsområdet Infrastruktur och IT utgör sju procent av tillväxtavtalen. Finansieringen av området har mellan 2001 och 2002 minskat med 51 procent till 800 miljoner kronor. Satsningar på infrastrukturprojekt som exempelvis bredbandsutbyggnad och andra IT-relaterade investeringar ökade kraftigt under 2001 men minskade under 2002 markant.

Under rubriken Övrigt återfinns medel som inte kan härledas till något annat insatsområde. Det handlar om t.ex. viss finansiell verksamhet och vissa EU-medel som särredovisats inom detta område. Övriga insatsområden Breddade marknader, Miljö, Integration samt Kultur och besöksnäring utgör så små poster att särredovisning inte medför någon ytterligare information.

Viktiga finansiärer av tillväxtavtalen

	Tre fjärdedelar av beslutade medel inom ramen för till-
Kompetensutveckling, forskning och utveckling utgör	växtavtalen består av offentliga medel. Staten står för
ett annat viktigt insatsområde och omfattar 3,5 miljar-	44 procent (5,3 miljarder kronor) av den totala finansie-
der kronor. Här återfinns exempelvis aktiviteter som syf-	ringen och är därmed den i särklass största finansiären.
tar till att höja kompetensen i arbetskraften vilket bland	I förhållande till 2001 har statens finansiering minskat
annat sker genom satsningar på vuxen- och arbetsmark-	med 10 procent (560 miljoner kronor).
nadsutbildningar. Näringslivets behov av arbetskraft	Privata företags finansiering motsvarar 23 procent
med rätt kompetens har i många avtal uppmärksammats	(2,7 miljarder kronor). Andelen är i nivå med före-
och bidragit till prioriteringar av insatser som syftar till	gående år men summan har minskat med 200 miljoner
att främja arbetskrafts- och kompetensförsörjningen.	kronor. De länsvisa skillnaderna är tydliga avseende den

Tabell 2: Finansiering av insatsområden inom ramen för regionala tillväxtavtal 2002

	År 2002	Förändring	Som andel
Insatsområde	tkr	2002 – 2001	av RTA
Näringslivsutveckling	5 600 000	-1%	47%
Kompetensutveckling, FOU	3 500 000	-9%	30%
Livsmiljö och lokal utveckling	1 300 000	21%	11%
Kultur- och besöksnäring	32 000	-77%	0,3%
Breddade marknader	160 000	4%	1,3%
Infrastruktur, IT	800 000	-51%	7%
Integration	33 000	66%	0,3%
Miljö	60 000	22%	0,5%
Övrigt	400 000	-41%	3,5%
Summa	11 900 000	-11%	100%

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

16	NÄRINGSDEPARTEMENTET

privata finansieringen. I Örebro, Dalarna och Jämtland motsvarar den privata finansieringen en tredjedel av tillväxtavtalen. På Gotland och i Östergötland är däremot andelen medel som privata finansiärer bidrar med mycket liten. Skillnaderna kan till stor del tillskrivas de selektiva regionala företagsstöden vars regelverk innebär att företag som erhåller stöd själva bidrar med viss finansiering. Regionalt företagsstöd får bara ges i vissa delar av landet.10 Övrig privat finansiering sker oftast genom medfinansiering av projekt där företagen själva eller tillsammans med andra företag är föremål för utvecklingsinsatser.

Diagram 3: Finansiering av tillväxtavtalen i 21 län 2002 (totalt 11,9 mdkr)

Stiftelser, 1% Övriga, 2%

		EU, 18%		Statliga medel,
			44%
Landsting, 3%
Kommuner, 8%
	Privata företag, 23%

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Samordnarnas rapportering indikerar att det främst är små och medelstora företag som medfinansierar tillväxtavtalen. Fördelningen av aktiva företag som deltar i insatser motsvarar i stort den struktur som återfinns i svenskt näringsliv. Uppsala, Skåne och Västra Götaland uppger att även större företag medverkar i avtalen. Som exempel kan nämnas Oracle i Skåne och Cylinda i Västra Götaland.

Kommuner och landsting står tillsammans för 11 procent av finansieringen varav den kommunala andelen uppgår till 8 procent. Kommunernas finansiering motsvarar 900 miljoner kronor vilket är en minskning med

10 För mer information om de olika selektiva regionala företagsstöden hänvisas till NUTEK: s hemsida www.nutek.se

200 miljoner kronor från föregående år. Landstingen finansiering motsvarade 400 miljoner kronor vilket är närapå en fördubbling från 2001. Kommunernas delaktighet i tillväxtavtalen tar sig bland annat uttryck i att de är huvudmän för olika former av utbildningssatsningar för vuxna som exempelvis kvalificerade yrkesutbildningar och lokala lärcentra. Uppsala och Västra Götalands län redovisar den största andelen kommunala medel i tillväxtavtalen. Lägst andel redovisar Gotland, Skåne och Örebro län.

EU:s strukturfonder, såväl Mål 1, 2 och 3 som gemenskapsinitiativen (Interreg, Equal, Urban och Leader), kompletterar och förstärker insatserna i tillväxtavtalen. Jämfört med den relativt kraftiga ökningen under 2001 har EU-finansieringen minskat med 650 miljoner kronor 2002 och uppgick till 2,2 miljarder kronor.

Statlig finansiering

Arbetsmarknadsverket via länsarbetsnämnderna är den största finansiären av avtalen. Under 2002 avsattes totalt 2,8 miljarder kronor till åtgärder som ingår i tillväxtavtalen. Länsarbetsnämndernas medel finansierar i huvudsak olika former av arbetsmarknadsutbildning. De årliga uppföljningarna visar att redovisningsprinciperna länsarbetsnämnder emellan skiljer sig avsevärt. I några län redovisas enbart olika kostnader för utbildning. I andra län lyfts även aktivitetsstödet in som en del av finansieringen.

Diagram 4: Statlig finansiering av tillväxtavtalen 2002 (totalt 5,3 mdkr)

Övriga statliga

medel, 11% Länsarbetsnämnder,

54%

Övriga myndigheter,

Universitet och högskolor, 3%

Länsstyrelser och självstyrelseorgan, 21%

Källa: Rapporter från länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Staten i samverkan – RRV studie om tillväxtavtalen

RRV har under 2001/2002 studerat de regionala myndigheternas (länsstyrelser, länsarbetsnämnder samt universitet och högskolor) roll och engagemang i de regionala tillväxtavtalen. RRV:s granskning av tillväxtavtalsprocessen har bidragit till en ökad kunskap om de

möjligheter och problem som ett utvecklat tvärsektoriella arbetssätt medför. I rapporten lämnar myndigheten ett antal förslag med bäring på arbetet med regionala tillväxtprogram. Bland annat föreslås tydligare krav på löpande uppföljning av de aktiviteter och åtgärder som avses genomföras inom ramen för programmen, något som regeringen senare tydliggjort i de riktlinjer som styr arbetet med regionala tillväxtprogram.

Läs mer: ”Staten i samverkan – Myndigheternas roll i de regionala tillväxtavtalen” (RRV 2002:23)

NÄRINGSDEPARTEMENTET

17

Totalt fattade länsstyrelserna och regionala självstyrel-	styrelsen och Statens energimyndighet. Flera av dessa
seorgan beslut om finansiering av tillväxtavtalen mot-	bidrar i första hand med metod- och kompetensstöd.
svarande 1,1 miljard kronor 2002 vilket är i nivå med	Universitet och högskolor deltar aktivt i tillväxt-
föregående års finansiering.	avtalen. I första hand bidrar lärosätena med kompetens
Bland statliga finansiärerna märks också kategorin	i form av personalresurser men också med finansiella
Övriga myndigheter som tillsammans bidrar med 500	resurser. Förfogande av lärosätenas utbildningsinsatser
miljoner kronor. Här återfinns exempelvis Skolverkets	är naturligtvis också centralt för tillväxtavtalsarbetet.
och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildnings	Flera av lärosätena har i sina svar angivit att bristen på
(KY) satsningar på vuxenutbildning och lärcentra.	resurser på regional nivå samt egna öronmärkta samver-
Även VINNOVA och NUTEK bidrar med omfattande	kansmedel försvårar arbetet med tillväxtavtalen.
finansiering för att främja och förstärka regionala pro-	Under posten Övriga statliga medel återfinns en
jekt som bl.a. syftar till att utveckla innovationssystem	heterogen blandning av finansiärer bl.a. statliga bolag
och kluster, entreprenörskap och lokal näringslivsut-	och stiftelser som TeliaSonera, 6:e AP-fonden och
veckling. Riksantikvarieämbetet delfinansierar t.ex. en	Svensk kärnbränslehantering AB. Sammantaget bidrar
satsning i Blekinge för ökade kunskaper om kulturvär-	dessa med 500 miljoner kronor. Här ingår även medel
den och Naturvårdsverket har medverkat i pilotlänsar-	från Östersjömiljarden II som bl.a. utgör ett domine-
betet för ökad miljöintegration i tillväxtavtalen. Andra	rande inslag i Stockholms tillväxtavtal. Till följd av att
statliga finansiärer som samordnarna redovisar är bl.a.	länen kategoriserar finansiärer på skilda sätt kan t.ex.
ALMI Företagspartner AB, Försäkringskassorna, Väg-	en offentlig stiftelse som ett län redovisar under Övriga
verket,StatensKulturråd,Integrationsverket,Ungdoms-	statliga medel i ett annat län redovisas under Stiftelse.

Sammanfattning

Beslutade medel uppgick 2002 till 11,9 miljarder kronor, en minskning med 11 procent eller 1,5 miljarder kronor jämfört med 2001. Hälften av samordnarna redovisar minskade resurser under 2002. Den största minskningen i förhållande till 2001 hade Gotland och Gävleborg.

Fördelningen mellan olika insatsområden är relativt stabil över tiden. Knappt hälften av insatserna (5,6 miljarder kronor) satsas på olika former av näringslivsfrämjande verksamheter. Insatsområdet Infrastruktur och IT har minskat kraftigt jämfört med föregående år.

Staten utgör fortfarande den enskilt största finansiären av tillväxtavtalen (5,3 miljarder kronor). Privata företags andel av finansieringen är oförändrad medan EU-medlens andel minskat något.

Samverkan mellan aktörerna skapar bättre förutsättningar för samordning av såväl insatsers inriktning som finansiering av dessa. Inför arbetet med regionala tillväxtprogram är det viktigt att understryka betydelsen av förbättrade redovisningsprinciper som ett led i att åstadkomma en effektivare samordning och därmed samordningsvinster.

18	NÄRINGSDEPARTEMENTET

4. Regionalt lärande

Tillväxtavtalen – en långsiktig lärprocess

Arbetet med tillväxtavtalen är en läroprocess som omfattar både organisationer och individer. Syftet med en lärande process är att de som berörs löpande skall kunna dra nytta av gemensamma erfarenheter som uppnås och därmed successivt kunna lösa nya uppgifter bättre.

Begreppet lärande region har under senare år blivit alltmer uppmärksammat bland forskare och politiker, dels som vision som syftar till praktiska åtgärder i den regionala utvecklingen, dels som teoretiskt koncept för att kunna studera och förstå särskilda processer. I detta avsnitt har samordnarnas rapporter analyserats med utgångspunkt i ett antal begreppspar hämtade från aktuell forskning inom lärandeområdet. I ett första steg identifieras olika geografiska nivåer där det regionala lärandet sker. Därefter har olika handlings- och lärandemönster i tillväxtavtalsarbetet kategoriserats. Avslutningsvis redovisas hur länen arbetar med indikatorer för att följa och utvärdera arbetet.

Lärandets geografiska dimension

Med utgångspunkt i en matris kan sex olika geografiska nivåer i det regionala lärandet identifieras. I detta perspektiv kan en region lära på global, nationell, mellanregional, storregional, inomregional eller kommunal nivå. Dessa nivåer förekommer i renodlade former eller i olika typer av kombinationer. När en region lär på flera nivåer placeras den i den högsta lärandenivå.

Figur 1: Indikatormatris för lärandets geografiska
nivåer
Lärandenivå		Indikatornivå
I	Global Nivå	I
II	Nationell nivå	II
III	Mellanregional nivå	III
IV	Storregional nivå	IV
V	Inomregional nivå	V
VI	Kommunal nivå	VI

Indelningen av länen baseras främst på information om eventuella jämförelser och erfarenhetsutbyten som länen genomför för att förbättra lärandet i tillväxtavtalsarbetet. En analys av samordnarnas svar ger vissa indikationer för hur det regionala lärandets geografi utvecklas över tiden.

Av analysen framgår att merparten av länen utvecklat ett inomregionalt och mellanregionalt lärande. Bland de län som ingår i grupperingen inomregionalt lärande (Värmland, Örebro, Uppsala, Kronoberg, Blekinge, Skåne, Västmanland) tycks det inte ske några jämförelser eller systematiska erfarenhetsutbyten med andra län som bas för lärandet. I den kategori av län som utvecklat ett mellanregionalt lärande sker i viss utsträckning systematiska erfarenhetsutbyten. I de fyra nordliga länen anordnas t.ex. regelbundna träffar för att utbyta idéer och erfarenheter. Även Halland, Kronoberg och Jönköping har i samma syfte medverkat i olika former av erfarenhetsutbyten. Stockholm, Gävleborg och Östergötland anger även att denna typ av aktiviteter ingår i utvecklingsarbetet. Västra Götaland kan sägas ha utvecklat ett storregionalt lärande. I regionen tillämpas löpande jämförelser mellan delregionerna. Dalarna har utvecklat ett lärande på nationell nivå, mycket på grund av ett aktivt engagemang i nationella och mellanregionala initiativ. Södermanland och Kalmar uppvisar utifrån analysen ett lärande på global nivå. Detta kännetecknas bl.a. av regelbundna kontakter och erfarenhetsutbyten med andra regioner, även på internationell nivå.

Det regionala lärandets handlingsnivåer

Olika nivåer av lärande hos regionerna motsvaras också av skillnader i handlingsnivåer. Man brukar skilja på fyra olika, men samspelande handlingsnivåer:

Rutinbaserat handlande, Nivå I

Regelbaserat handlande, Nivå II

Kunskapsbaserat handlande, Nivå III

Reflektivt handlande, Nivå IV

Den rutinbaserade nivån (Nivå I) innefattar automatiserade handlingar som regionen utför utan medveten kontroll. Detta handlande kan betraktas som det rutinartade stadiet i en lärandeprocess. Det rutinbaserade handlande ställer endast låga krav på uppmärksamhet och medveten kontroll, något som är utmärkande för väl inlärda färdigheter, och som leder till att regionen kan utföra handlingar smidigt. Följande län karaktäriseras av ett rutinbaserat handlande: Blekinge, Gotland, Norrbotten, Skåne, Värmland, Västerbotten, Väster-

NÄRINGSDEPARTEMENTET

19

20

norrland och Västmanland. Dessa läns svar på frågor	lärande. Det kan vara en förklaring till att Kalmar och
angående vilka typer av uppföljningar och utvärdering-	Södermanland lär på global nivå, men befinner sig på
ar som har använts i tillväxtavtalsarbetet tyder på en	lägre handlingsnivåer än Dalarna som i huvudsak lär på
svag utvärderingskultur. Detta har de gemensamt med	nationell nivå (se tabellen nedan).
Uppsala, Örebro, Jönköping och Kronobergs län som
uppvisar ett regelbaserat handlande. På den regelbase-
	Tabell 3: Lärandenivå och handlingsnivå
rade nivån (Nivå II) regleras handlandet av mer eller
mindre medvetna regler. Här förutsätts alltså en för-
måga hos regionen att kunna avgöra vilken av reglerna	Lärandenivå	Handlingsnivå	Län
som ska tillämpas.		Kunskapsbaserat	Kalmar
Det är medvetet analytiskt tänkande som styr det	Global
		Kunskapsbaserat	Södermanland
kunskapsbaserade handlandet (Nivå III). Denna typ
av handlande krävs framför allt i nya och okända situa-	Nationell	Reflektivt	Dalarna
tioner, men även i välkända situationer när det uppstår
problem som inte låter sig lösas med konventionella		Kunskapsbaserat	Halland
metoder. Till denna grupp hör följande län: Gävleborg,		Rutinbaserat	Västernorrland
Halland, Jämtland, Kalmar, Stockholm, Västra Göta-		Kunskapsbaserat	Jämtland
land och Östergötland.		Rutinbaserat	Västerbotten
	Mellanregional	Rutinbaserat	Norrbotten
Det reflektiva handlandet (Nivå IV) grundas på
		Kunskapsbaserat	Stockholm
regionens reflektioner över den uppgift som regionen		Kunskapsbaserat	Östergötland
förelagts eller valt själv, samt på verksamhetens mål		Regelbaserat	Jönköping
och underliggande värderingar tillsammans med regio-		Kunskapsbaserat	Gävleborg
nens analys av det egna handlandet i förhållande till
	Storregional	Kunskapsbaserat	Västra Götaland
verksamhetsrelaterade mål. Denna typ av reflektion
kräver att regionen har förmåga att distansera sig till		Rutinbaserat	Blekinge
sektoriellt lärande och tänka i alternativa nätverk och
kritiskt analysera förutsättningarna för sitt handlande		Rutinbaserat	Gotland
		Regelbaserat	Kronoberg
och lärande i nätverk. Dalarnas län är ensamt om att	Inomregional
		Rutinbaserat	Skåne
tillhöra denna krets.		Regelbaserat	Uppsala
Det är viktigt att påpeka att de fyra handlingsnivå-		Rutinbaserat	Värmland
erna inte utesluter varandra, utan kompletterar snarare		Rutinbaserat	Västmanland
		Regelbaserat	Örebro
varandra. Man bör därför undvika att rangordna de
olika handlingsnivåerna som om någon av dem vore
mer eftersträvansvärd än någon annan. Naturligtvis blir
det regionala lärandets utveckling tämligen begränsad	Lärandets bredd och höjd
om handlandet endast sker på rutinbaserad och regel-	Det regionala lärandet har ytterligare analyserats genom
baserad nivå, men det motsatta är inte nödvändigtvis	en kodifiering av frågan om vilka typer av uppföljningar
sant bara för att regionen ges möjlighet att handla på de	och utvärderingar som har genomförts och av vem.
kunskapsbaserade och reflektiva nivåerna och uteslu-	Med utgångspunkt i regionernas utvärderingsbeteende
tande handlar på dessa nivåer. Detta resonemang leder	har tre huvudtyper av lärande identifierats. Den första
till att det inte är helt orimligt att anta att idealtypen	lärandekategorin har kallats för individuellt lärande.
för lärande är den region som har förvärvat förmågan	Denna typ av lärande förekommer när varje aktör lär
att vid behov förena lärandeformer på alla fyra hand-	för sig och utvärderingen av tillväxtavtalet utförs som
lingsnivåer.	en enskild aktörs uppgift. Den andra typen av lärande
Lärande- och handlingsnivåer	kan betecknas som teamlärande och förekommer när två
	eller fler aktörer från partnerskapet är direkt involverade
Såväl likheter som olikheter mellan länens lärande har	i beställningen eller utförandet av utvärderings- eller
analyserats och ett grundläggande mönster för det	uppföljningsarbetet. Teamlärande kan innefatta nya sätt
regionala lärandet kan utläsas utifrån arbetet med	att forma teamets ansvar eller kan det innefatta olika
regionala tillväxtavtal. Här konstateras att det inomre-	former av samspel mellan team medlemmar. Systemlä-
gionala lärandet domineras av regel- eller rutinbaserat	rande är den tredje kategorin och förekommer när hela
handlande.	partnerskapet är aktivt involverat i utvärderings- och
Det är endast lärande på nationell och global nivå	uppföljningsarbetet på ett kontinuerligt sätt. En slutsats
som tycks gynna en högre form av lärande, där ett mer	angående det regionala lärandets utveckling tycks vara
kreativt lärande kombineras med reflektivt handlande.	att ju högre geografisk lärandenivå desto större förutsätt-
Lärande på global nivå utan en trygg förankring i ett	ningar för förekomsten av systemlärande. Sambandet
nätverkbaserat lärande på regional och nationell nivå	mellan lärandets geografiska nivå och		lärprocessen kan
tycks inte ge optimala förutsättningar för regionalt	illustreras enligt nedan

NÄRINGSDEPARTEMENTET

Figur 2: Geografisk nivå och lärandenivå				som har störst betydelse är de som mäter förutsättningar
				för företag att etablera sig på marknader i Östersjölän-
Lärandenivå				derna. Södermanland anger att de indikatorer som har
				valts ut visat sig vara irrelevanta och det har varit svårt
				med att hitta lämpliga indikatorer. Inom partnerskapet
				i Kalmar pågår en kontinuerlig diskussion om relevanta
			Nationell/global nivå	uppföljningsindikatorer - under tiden används dock tra-
			Systemlärande	ditionella aktivitetsindikatorer.
				I ovan nämnda grupp problematiserar regionerna
		Mellanregional nivå		möjligheterna för ökat lärande. Uppgifterna och målen
				är givna medan metoderna och angreppssätten skapas av
		Teamlärande
				regionen genom att de experimenterar. Det är lätt att tro
				att denna form av lärande är överlägsen andra, men till
	Inomregional nivå			sin natur är detta inget mer än experimentell problem-
	Individuellt lärande		Typ av lärande	lösning inom ramen för på förhand givna problem.
				Utvärderingsbeteendet i Dalarna tycks i vissa avse-
				enden skilja sig från andra län. I länet är det partner-
				skapet som utvärderar tillväxtavtalet. Tillväxtarbetets
				sekretariat har varje år haft en dialog med varje part i
Indikatorer i tillväxtavtalsarbetet				partnerskapet och diskuterat vad den anser om tillväxt-
Länens arbete med olika former av indikatorer har iden-				avtalsprocessen, vad som behöver förbättras och vad
tifierats med utgångspunkt i en analys av samordnarnas				som är på gång. Dialogen har följts av enkäter som sam-
svar på frågor som berör de indikatorer som används för				manställts och utvärderats. Länsstyrelsen gör månatliga
att följa upp och utvärdera tillväxtavtalsarbetet.				resultatuppföljningar av de regionala utvecklingspoli-
				tiska medlen samt en årlig uppföljning av hela partner-
Drygt hälften av länen uppger att det främst är tra-
ditionella åtgärds- och projektindikatorer eller en bland-				skapets finansiering. Partnerskapet har själva under året
ning av åtgärds- och regionalekonomiska indikatorer				även gjort en förenklad utvärdering av insatsområdena
som används. Detta sker ofta utan att dessa indikatorer				i tillväxtavtalet och tittat bl.a. på måluppfyllelse och
på ett relevant sätt kopplas till det förväntade utfallet av				effekter.

arbetet med tillväxtavtalet. I Uppsala och Örebro län blandas regionalekonomiska och åtgärdsbaserade indikatorer. De län som uteslutande anger regionalekonomiska indikatorer som de viktigaste utvärderings- och uppföljningsmåtten är Jönköping, Kronoberg och Örebro. Huruvida den här typen av indikatorer är ändamålsenliga för uppföljningen av arbetet med tillväxtavtal problematiseras inte att döma av rapporteringen.

Ett antal län (Gävleborg, Halland, Jämtland, Kalmar, Södermanland, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland) utmärker sig antingen med att ange processinriktade indikatorer eller problematiserar indikatorfrågan i förhållande till hur tillväxtavtalsarbetet ska följas upp och utvärderas. Stockholm anger t.ex. att de indikatorer

Figur 3: Indikatoranvändning i tillväxtavtalsarbetet

Projekt-		Problematisering
åtgärdsindikatorer	Åtgärdsbaserade,	av indikatorer	Nätverksbaserade
Blekinge	regionalekonomiska	Gävleborg	indikatorer
Gotland	indikatorer eller både och	Halland	Dalarna
Norrbotten	Uppsala	Jämtland
Skåne	Örebro	Kalmar
Värmland	Jönköping	Stockholm
Västerbotten	Kronoberg	Södermanland
Västernorrland		Östergötland
Västmanland		Västra Götaland

NÄRINGSDEPARTEMENTET

21

Slutsatser – att stödja lärande i alla regioner

Staten har en viktig roll i att stödja utvecklingen av det regionala lärandet. Kunskapen om regionalt lärande är begränsad. Staten bör medverka till att sprida de erfarenheter som har uppnåtts runt om i landet. Metoder som främjar mellanregionalt lärande bör utvecklas och spridas.

Ett regionalt systemlärande växer fram och arbetet med tillväxtavtal har bidragit till detta. Inomregionalt lärande är dock fortfarande den vanligaste formen för regionalt lärande. Mellanregionalt lärande

gynnar ett mera utvecklingsinriktat lärande än vad inomregionalt lärande gör. Mellanregionalt lärande förefaller ännu vara främmande för många regioner.

Trots att den samlade informationen kring länens arbete är summarisk kan det utläsas av samordnarnas svar att de flesta län som lär på inomregional nivå tenderar att uppvisa ett individuellt lärande. Förekomsten av teamlärande och systemlärande är störst bland de regioner som lär på storregional, mellanregional, nationell eller global nivå.

22	NÄRINGSDEPARTEMENTET

23

5. Från tillväxtavtal till tillväxtprogram

Från 2004 ersätts tillväxtavtalen med regionala tillväxt-	Genomgående betonar samordnarna behovet av en tyd-
program. Regeringen har inför utarbetandet av förslag	lig fokusering och avgränsning av tillväxtprogrammet
till program meddelat vilka riktlinjer och krav som gäller	utifrån ett näringslivsperspektiv. Flertalet samordnare
för arbetet.11 Med utgångspunkt i de regionala tillväxt-	anser att tillväxtavtalsprocessen inneburit ökad samver-
avtalen arbetar partnerskapen för närvarande med att ta	kan i olika regionala nätverk och att deltagarna i högre
fram förslag till kommande program. Detta kapitel pre-	utsträckning än tidigare blivit medvetna om regionens
senterar tendenser och lärdomar som främst fokuserar	tillväxtförutsättningar, dess möjligheter och problem.
på övergången från tillväxtavtal till tillväxtprogram.	Samtidigt tycks alltfler regioner inrikta tillväxtarbetet
	mot mer avgränsade områden. De breda anslagen, som
Inriktning och fokus i tillväxtprogrammen	många gånger bidragit till relativt omfattande tillväxt-
Med undantag av län där kommunala samverkansorgan	avtal som sällan kunnat operationaliseras fullt ut, har
har bildats under 2002/2003 har arbetet med regionala	enligt flera samordnare varit nödvändigt för att överhu-
tillväxtprogram pågått sedan våren 2002. Analysarbetet	vudtaget få igång en kreativ process med en mångfald
har prioriterats. Ofta har olika fokusområden och därtill	aktörer. Men för att framgent även kunna visa på tydliga
hörande arbetsgrupper bildats. De fokusområden som	resultat anses det vara nödvändigt att avgränsa målsätt-
nämns i rapporteringen från länen beskrivs som kärn-	ningarna så att de i högre grad korrelerar med de resurser
verksamhet i pågående tillväxtavtalsarbete. Men det	och verktyg som man förfogar över i regionen. Ambitio-
finns också exempel på län som utökat antalet fokusom-	nen kan sammanfattas i beskrivningen från Länsstyrel-
råden. Det kan till exempel gälla frågor om regionförsto-	sen i Hallands län:
ring och infrastruktur, ohälsofrågor och bostadsförsörj-	”Ett mindre men mer konkret program än tillväxtavtalet.”
ning. Frågor som berör internationell konkurrenskraft
och mellanregional samverkan lyfts också fram som
viktiga områden. Det handlar bl.a. om att verka för	och i slutsatsen från Länsstyrelsen i Jämtlands län:
ökat exportvärde i de företag som verkar i regionen men
också att bygga upp tillväxtorienterade samarbeten över	”Omfattningen av tillväxtprogrammet för Jämtlands län
läns- och nationsgränser.	bör smalnas av till några fokusområden med tydlig tonvikt
Flera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt
för hög grad fokuserats på pågående eller nyskapade pro-	på tillväxt utifrån näringslivets behov jämfört med det
jekt och i allt för liten grad uppmärksammat den ordinarie	nuvarande tillväxtavtalet.”
verksamhetens inriktning och resultat. I Västra Götaland	För flertalet samordnare framstår de tre strategiska
har denna erfarenhet bidragit till en omorientering i arbe-
tet med tillväxtprogram vilket beskrivs i följande citat	områdena i regeringens riktlinjer för tillväxtprogram-
från samordnaren i regionen:	men – arbetskraftsförsörjning, entreprenörskap och
	företagande samt innovationssystem och kluster – som
”Det regionala tillväxtprogrammet i Västra Götaland kom-	naturliga utgångspunkter i utformningen av det fortsatta
mer att vara ett operativt program med inriktning mot ett	arbetet. Regeringens riktlinjer har enligt många samord-
	nare bidragit till en tydligare inriktning och avgränsning
fokuserat och systeminriktat förändringsarbete. Arbetssät-
	i programutvecklingen.
tet innebär en nyorientering av det regionala utvecklingsar-
betet med en tydligare målstyrning än tidigare. Istället för	Det programbaserade arbetet
att fokusera på problem och enskilda åtgärder handlar det	Av det pågående arbetet med att ta fram förslag till
om att identifiera system och i samverkan med berörda
	regionala tillväxtprogram framgår att många län väljer
aktörer inom olika sektorer stärka svaga länkar. En tydlig	att ompröva de arbetsformer och metoder som tilläm-
fokusering och kraftsamling kring de viktigaste utvecklings-	pats i tillväxtavtalsprocessen. I framtagandet av tillväxt-
frågorna (…) leder till ändrade prioriteringar av befintliga	programmen lyfts kommuner och andra lokala aktörer
verksamheter. Därför utgör organisationers och myndig-	fram som viktiga parter – detta är inte minst påtagligt i
	de län som nyligen bildat kommunala samverkansorgan.
heters ordinarie resurser för utveckling en del i tillväxtpro-
	En tydligare lokal förankring av tillväxtprogrammen
gramarbetet och det finns ett ökat behov av medvetenhet
	förväntas även bidra till ett ökat deltagande av företag
hos medverkande aktörer att se sin ordinarie verksamhet
	och företagare som därmed ges möjlighet att påverka
som en aktiv resurs för genomförandet av programmet.”
	inriktning och prioriteringar i programmen. Tre tydliga
11 Uppdrag att utarbeta förslag till regionala tillväxtprogram. N2002/10715/RUT

NÄRINGSDEPARTEMENTET

tendenser kan urskiljas i diskussionen kring partnerska-		under perioden 2002–2004 stimulera samarbete om
pets utformning och funktionalitet i tillväxtprograms-		högre utbildning i syfte att skapa en hållbar regional
processen:		tillväxt samtidigt som rekryteringen till högskolan främ-
		jas. Tillskapandet av Sveriges nätuniversitet är en viktig
	Det finns ett behov av att tydliggöra sambandet	åtgärd för att öka tillgängligheten till högre utbildning,
	mellan regionala och lokala utvecklingsfrågor. Detta	oavsett om den aktuella utbildningen anordnas på det
	sker bl.a. genom en utvecklad dialog med kommu-	mest närbelägna lärosätet eller i en annan del av landet.
	ner och andra aktörer på det lokala planet. I denna
	process eftersträvas också en mobilisering av aktiva	Den nationella nivåns roll
	och drivande lokala partnerskap. De lokala partner-	De regionala tillväxtavtalen och tillväxtprogrammen
	skapen avses få en mer aktiv roll i genomförandet av	utgår från ställningstagandet att det är lokala och regio-
	tillväxtprogrammen och samtidigt kunna arbeta med	nalaaktörersomhardenstörstakunskapenomsinregion
	frågor som är av stor betydelse för den lokala nivån	och därmed även vilka insatser som är lämpligast för att
	men som kanske inte alltid återfinns inom ramen för	uppnå hållbar regional tillväxt. Ställningstagandet lig-
	regionens tillväxtprogram.	ger också i linje med det faktum att den lokala miljöns
	Många samordnare betonar även behovet av att	betydelse för näringslivets tillväxtförutsättningar ökar i
		en allt mer internationaliserad ekonomi. Detta innebär
	åstadkomma en mer process- och resultatorienterad	samtidigt att den nationella nivån har ett ökat intresse
	arbetsform. Ett led i denna ambition är att finna for-	och ansvar för att stödja det arbete som bedrivs lokalt
	mer för agerande partnerskap som kan ta ett opera-	och regionalt. Samspelet och anpassningen mellan vad
	tivt ansvar för att genomföra olika typer av insatser. I	som sker på central nivå respektive lokal och regional
	tillväxtavtalsarbetet har dessa mer funktionellt sam-	nivå måste därför successivt utvecklas och förbättras.
	mansatta aktörsgrupperingar främst växt fram i olika	Vid lanseringen av tillväxtavtalen lyftes dessa aspekter
	företagsnära klustergrupperingar.	fram och avtalen sågs som ett viktigt instrument för
	Samordnare i län med regionalt självstyrelseorgan	olika former av avvägningar och prioriteringar.
	eller kommunalt samverkansorgan betonar särskilt	Av det hittillsvarande arbetet att döma så har till-
		växtavtalet i många län fungerat som ett instrument
	arbetet med regionala utvecklingsprogram (RUP).	för samverkan och samordning, främst mellan olika
	Dessa övergripande strategiprogram kan ses som	regionala aktörer. Erfarenheterna visar att det främst
	ett paraply för regionalt initierade delprogram och	är aktörer på den regionala nivån som utvecklat en mer
	aktiviteter. I detta sammanhang påpekar också	strategisk samverkan inom särskilda områden. Samtidigt
	samordnarna möjligheten att göra distinktioner och	behöver samspelet mellan den nationella och den regio-
	avvägningar vad gäller exempelvis inriktning, inne-	nala nivån utvecklas. Detta betonas också av regeringen
	håll, representation i partnerskap mellan regionala	i den senaste regionala utvecklingspropositionen (prop.
	utvecklingsprogram och regionala tillväxtprogram	2001/02:04). Där framhålls ambitionen att utveckla en
	eller andra delprogram.	sammanhållen politik för en hållbar regional utveckling
Universitet och högskolors syn på det		där nationella sektorsmål och prioriteringar på ett syste-
		matiskt sätt kan utformas utifrån skilda regionala behov
framtida programarbetet		och förutsättningar. Ett viktig steg i utvecklingen av en
Flera universitet och högskolor vill aktivt bidra i det fort-		sådan politik utgörs av det så kallade samordningsupp-
satta arbetet och vill att fler inom lärosätet involveras i		draget som också ska stödja och utveckla arbetet med
arbetet. I uppföljningen framkommer önskemål om att		regionala tillväxtprogram.
samla erfarenheter av arbetet hittills och skapa en tydlig		Inför det fortsatta arbetet med tillväxtprogram
strategi för framtida medverkan i tillväxtprogramsarbe-		och regionala utvecklingsprogram finns det behov att
tet. En önskan om att förbättra förankringen av arbetet		utveckla samspelet mellan nationella myndigheter och
samt samordningen och strukturen internt lyfts också		den regionala nivån i den riktning som regeringen angett.
fram. Några tydliga prioriteringar av ämnesområden ges		Med detta följer ett antal utmaningar för den nationella
inte. Enstaka lärosäten framhåller dock kommersialise-		nivån. Inom olika samhällssektorer finns en bred kom-
ring av forsknings- och utvecklingsarbete, satsning på		petens och kunskap om olika utvecklingsförutsättningar.
att underlätta det livslånga lärandet och generellt fler		Sällan görs dock någon sammanvägd syntetisering av
direktkontakter med näringslivet.		denna kunskap. Flera nationella myndigheter anger i
	Den kraftiga expansionen av högre utbildning och	årets uppföljning att de ser stora möjligheter att utvec-
satsningen på att skapa starka lärosäten i alla delar av		kla och fördjupa sitt engagemang i tillväxtprogrammen.
landet har varit en viktig del i arbetet att öka tillgäng-		Detta innebär t.ex. att verka för genomslag av frågor som
ligheten till högre utbildning och skapa förutsättningar		lyfts fram i tillväxtprogramsarbetet i den interna organi-
för ett utvecklat samarbete mellan lärosätena och det		sationen och att anpassa organisationens roll till arbetet.
omgivande samhället. Inrättandet av Delegationen för		Myndigheterna efterfrågar även att tydligare relationer
regional samverkan om högre utbildning syftar till att		mellan regional och nationell nivå utvecklas.

24	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Slutsatser

Flera samordnare konstaterar att tillväxtavtalen i allt för hög grad fokuserat på pågående eller nyskapade projekt och i allt för liten grad uppmärksammat den ordinarie verksamhetens inriktning och resultat. Samordnarna betonar även behovet av en tydlig fokusering och avgränsning av tillväxtprogrammet utifrån ett näringslivsperspektiv. Det anses bl.a. vara nödvändigt att i ökad utsträckning avgränsa målsättningarna, så att de i högre grad korrelerar med de resurser och verktyg som man förfogar över i regionen.

Staten har en viktig roll i att främja samspelet mellan nationella myndigheter och den regionala nivån. Att

utveckla detta samspel är ett långsiktigt åtagande i vilket det s.k. samordningsuppdraget utgör ett första viktigt steg. Erfarenheter från bl.a. tillväxtavtalsarbetet och samordningsuppdraget utgör även viktiga inslag i det centrala arbetet för effektiv samordning mellan olika politikområden.

Det finns ett behov av att tydliggöra sambandet mellan regionala och lokala utvecklingsfrågor. Detta kan bl.a. ske genom en utvecklad dialog med kommuner och andra aktörer på det lokala planet. I denna process eftersträvas också en mobilisering av aktiva och drivande lokala partnerskap som bl.a. kan medverka i genomförandet av regionala tillväxtprogram.

.

NÄRINGSDEPARTEMENTET

25

26	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Länsspecifika uppgifter

NÄRINGSDEPARTEMENTET

27

Blekinge län

Under 2002 har länet genomfört halvtidsuppföljning och finansiell översyn av de åtgärdsgrupper som verkar inom tillväxtavtalet. Blekinges position inom IT och telekommunikation samt deras läge vid Östersjön har präglat valet av insatsområden:

•Östersjöperspektivet

•Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur

•Kunskap, kompetens och IT

Östersjöperspektivet, 6%

Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur, 43%

Kunskap, kompetens och IT, 51%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

		Finansiärer	Mnkr
		Statliga medel	73
		Privata företag	25
Beslutade medel	Mnkr	Kommuner	23
2000	80	Landsting	0
2001	188	EU	31
2002	155	Stiftelser	2
Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län		Övriga	0

Dalarnas län

Dalarna upplever ökad aktivitet under 2002. Bland annat har länet i större utsträckning än tidigare fokuserat arbetet på att utveckla engagemanget för hållbar utveckling inom ramen för tillväxtavtalsarbetet. Fokus för tillväxtavtalet är fortsatt de små och medelstora företagen. Totalt finns sex insatsområden:

•Regional och lokal samverkan

•Utveckling av små och medelstora företag

•Skog

•Besöksnäringen

•Livsmiljö och det attraktiva Dalarna

•IT

Beslutade medel	Mnkr
2000	556
2001	1614
2002	1040

Källa: Länsstyrelsen i Dalarnas län

	IT, 2%
Livsmiljö och	Regional och
det attraktiva	lokal samverkan, 6%
Dalarna,
Besöksnäringen,
3%
Skog, 5%
	Utveckling av
	små och medelstora
	företag, 67%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	400
Privata företag	319
Kommuner	49
Landsting	14
EU	198
Stiftelser	15
Övriga	48

28	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Gotlands län

Gotlands tillväxtavtal skiljer sig från övriga län i och med kommunen driver en ny process för framtagande av en näringslivsutvecklingsplan vilken ska bilda

bas för kommande tillväxtprogram. Gotland deltar i tillväxtavtalen inom följande områden:

•Marknadsutveckling

•Företagsklimat

•Distansoberoende verksamheter

Distansoberoende verksamheter,

50% Marknadsutveckling,

40%

Företagsklimat, 10%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	10
Privata företag	0

Beslutade medel	Mnkr	Kommuner	0,2
2000	17	Landsting	0
2001	35	EU	2
2002	12	Stiftelser	0
Källa: Gotlands kommun		Övriga	0

Gävleborgs län

Gävleborgs mål är kunskapsdriven tillväxt och under året har också utvärderingsfrågorna inom tillväxtavtalet kommit allt mer i förgrunden. Länet fokuserar sitt arbete på fyra insatsområden:

•Företagsamhet

•Kompetensutveckling och FoU

•Infrastruktur

•Attraktiv livsmiljö

Beslutade medel	Mnkr
2000	962
2001	1500
2002*	675

	Övrigt, 1%
Attraktiv livsmiljö,
Infrastruktur, 4%	Företagsamhet,
	47%
Kompetens-
utveckling
och FoU, 35%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	386
Privata företag	54
Kommuner	56

*Anledningen till minskad finansiering mellan 2001 och	Landsting	53
2002 är förseningar i beslut rörande EU:s Mål 2. I praktiken	EU	125
hamnade beslut för både 2000 och 2001 under 2001.
	Stiftelser	0
Källa: Länsstyrelsen i Gävleborgs län	Övriga	0

NÄRINGSDEPARTEMENTET

29

Hallands län

Under året har uppföljning och utvärderingsfrågor fått en mer central del i arbetet med tillväxtavtalen i Hallands län. I själva avtalet var fokus fortsatt i första hand på kompetensutvecklingsfrågor. Totalt finns fem insatsområden:

•Kompetensutveckling

•Affärsutveckling och entreprenörskap

•Kapitalförsörjning

•Miljö, natur, kultur

•Integration

Beslutade medel	Mnkr
2000	207
2001	296
2002	299

Källa: Länsstyrelsen i Hallands län

Integration, 3%

Miljö, natur, kultur,

Kapitalförsörjning, 6%

Affärsutveckling och entreprenörskap, 10%

Kompetensutveckling, 67%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	140
Privata företag	70
Kommuner	20
Landsting	6
EU	52
Stiftelser	3
Övriga	7

Jämtlands län

I Jämtland har tillväxtavtalsarbetet under 2002 i högre grad än under 2001 präglats av genomförande av utvecklingsprojekt. Olika parter har varit engagerade i att driva projekt. Myndigheterna har framför allt varit engagerade i att fortlöpande bereda ansökningar, att hantera rekvisitioner, läges- och slutrapporter och i uppföljningsaktiviteter. Länet har liksom tidigare år riktat sitt tillväxtavtal mot följande områden:

•Lärande

•Företagsutveckling

•Livsmiljö

Beslutade medel	Mnkr
2000	1016
2001	963
2002	1167

Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län

Livsmiljö, 25%

Lärande, 23%

Företagsutveckling, 52%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	402
Privata företag	350
Kommuner	82
Landsting	17
EU	315
Stiftelser	0
Övriga	0

30	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Jönköpings län

Tillväxtavtalet i Jönköping är det instrument som ska förverkliga regionens långsiktiga regionala utvecklingsstrategi. Fyra områden står i fokus för arbetet:

•Attraktivitet

•Infrastruktur

•Utbildning

•Näringsliv

Beslutade medel	Mnkr
2000	31
2001	58
2002	107

Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Attraktivitet, 22%

Näringsliv, 34%

Infrastruktur, 2%

Utbildning, 42%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	30
Privata företag	18
Kommuner	17
Landsting	12
EU	11
Stiftelser	18
Övriga	1

Kalmar län

Regionförbundet i Kalmar leder utvecklingen av tillväxtavtalet i regionen. Länets egna regionala utvecklingsprogram RUPEN utgör grunden för tillväxtavtalet. Utifrån denna övergripande strategi arbetar länet med följande specifika frågor inom ramen för tillväxtavtalet:

•Baltic Business School

•Design

•Näringslivsservice

•Lokala utvecklingscentra

•Rockcity

Rockcity, 3%

Lokala utvecklingscentra, 13%

Näringslivsservice, 9%

Design, 8%

Baltic Business

School, 67%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer

Mnkr

		Statliga medel	70
Beslutade medel	Mnkr	Privata företag	8
		Kommuner	7
2000	68	Landsting	1
2001	75	EU	4
2002	95	Stiftelser	4
Källa: Regionförbundet i Kalmar län		Övriga	1

NÄRINGSDEPARTEMENTET

31

Kronobergs län

Kompetens- och företagsutveckling liksom strukturfonder är centrala områden i Kronobergs tillväxtavtal. Insatsområdena är:

•Lärande

•Attraktivitet

•Företagsutveckling

•Geografiska strukturfondsinsatser

Beslutade medel	Mnkr
2000	149
2001	245
2002	149

Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län

Lärande, 28%

Geografiska strukturfondsinsatser, 44%

Attraktivitet, 9%

Företagsutveckling, 19%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	55
Privata företag	25
Kommuner	19
Landsting	4
EU	22
Stiftelser	4
Övriga	18

Norrbottens län

I Norrbotten är den visionsdrivna processen grunden i tillväxtavtalet framför ett formellt programarbete. Tillväxtavtalet betraktas som ett strategidokument. Sambandet med strukturfondsarbetet är starkt,

eftersom tillväxtavtalet ligger till grund för skrivningen av Mål 1-programmet och till stor del förverkligas genom detta. Norrbotten har valt fem insatsområden för sitt tillväxtavtalsarbete:

•Kunskap och kompetensutveckling

•Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk

•Tillgänglighet och goda kommunikationer

•Kultur, kulturmiljö och kulturarv

•Program för rennäringen och samekulturen

Beslutade medel	Mnkr
2000	429
2001	1110
2002	1484

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län

Program för rennäringen och Kultur, kulturmiljö och samekulturen, 2% kulturarv, 7%

Tillgänglighet och goda

kommunikationer, 9%

Kunskap och kompetensutveckling, 36%

Kunskapsintensiva verksamheter och nätverk, 46%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	638
Privata företag	297
Kommuner	119
Landsting	15
EU	416
Stiftelser	0
Övriga	0

32	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Skåne län

Tillväxtavtalet i Skåne leds av självstyrelseorganet Region Skåne. I länet har arbetet alltmer övergått från ett projektbaserat arbetssätt till ett mer strategiskt där implementeringen av ett nytt skånskt näringslivsprogram utgjort instrumentet. Samtidigt har

arbetet med strategiska insatsområden som pekades ut i tillväxtavtalet fortsatt. Dessa är:

•Vinnande kluster

•Förnyelse av befintliga näringar

•Effektiviserad företagsservice

•Landsbygdsutveckling

•Infrastruktur för näringslivet

•Marknadsföring

Utbetalda medel*	Mnkr
2000	58
2001	58
2002	63

* Region Skåne redovisar faktiska utbetalade medel till skillnad från övriga län som redovisar beslutade medel.

Källa: Region Skåne

Infrastruktur för näringslivet, 4%	Marknadsföring, 1%
Landsbygdsutveckling, 1%	Övrigt, 2%
Effektiviserad
företagsservice, 2%
Förnyelse av
befintliga näringar,
24%	Vinnande
	kluster, 65%

Insatsområdenas andel av utbetalda medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	21
Privata företag	8
Kommuner	2
Landsting	19
EU	0
Stiftelser	8
Övriga	6

Stockholms län

Stockholms läns tillväxtavtal är helt inriktat på näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Det övergripande målet är att Stockholmsregionen ska utvecklas till ett centrum i Östersjöområdet. Under 2002 har temat för tillväxtavtalet fördjupats till följd av ökad finansiering. Även samarbetet med nationella myndigheter och svenska företag har fördjupats under året. Insatserna koncentreras till följande områden:

•IT

•Miljö

•Health Care

•Utbildning

•Finansiell verksamhet

Finansiell verksamhet, 2%

IT, 1%

Utbildning, 10%

Miljö, 34%

Health Care, 53%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	27

Beslutade medel	Mnkr	Privata företag	12
		Kommuner	3
2000	46	Landsting	2
2001	17	EU	2
2002	56	Stiftelser	0
Källa: Länsstyrelsen i Stockholms län		Övriga	10

NÄRINGSDEPARTEMENTET

33

Södermanlands län

Närings- och kompetensutveckling samt kommunikationer utgör Sörmlands tillväxtavtal. Under året har länet också placerat uppföljning- och utvärderingsfrågorna i fokus. Länet delar in sitt avtal i nio insatsområden:

•Utveckling av lokal näringslivsmiljö

•Utveckling av kluster

•Produkt- och marknadsutveckling i företagen

•Ökad internationalisering i företagen

•IT-aktivitet för tillväxt

•Kompetenshöjning i företagen

•Utvecklad ungdomsutbildning

•Vuxnas kompetenshöjning

•Utvecklad infrastruktur

Utvecklad	Utveckling av lokal
	näringslivsmiljö, 10%
infrastruktur, 0,3%
	Utveckling av kluster, 4%
	Produkt- och marknads-
	utveckling i företagen, 1,2%
	Ökad internationalisering
	i företagen, 0,5%
Vuxnas
kompetens-	IT-aktivitet för tillväxt, 0,9%
höjning, 51%
Utvecklad	Kompetenshöjning i företagen, 31%
ungdomsutbildning, 0,7%
Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

		Statliga medel	120
		Privata företag	44
Beslutade medel	Mnkr	Kommuner	12
2000	99	Landsting	2
2001	287	EU	75
2002	255	Stiftelser	1
Källa: Länsstyrelsen i Södermanlands län		Övriga	1

Uppsala län

Länets tillväxtavtal har nära koppling till universitetet och annan kunskapsintensiv verksamhet i Uppsala. Integrationsfrågan utgör en viktig del i avtalet och har ökat under året. Insatserna riktas i första hand till:

•Infrastruktur som stöd för företagsutveckling

•Entreprenörskap – företagsutveckling

•Integration

Beslutade medel	Mnkr
2000	38
2001	50
2002	59

Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län

Integration, 41%

Entreprenörskap –

företagsutveckling,

Infrastruktur som stöd för företagsutveckling, 48%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	21
Privata företag	6
Kommuner	12
Landsting	2
EU	9
Stiftelser	8
Övriga	1

34	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Värmlands län

Idén om ett statligt regionalt tillväxtkapital genomsyrar Värmlands tillväxtavtal. Tillväxtavtalet och dess insatsområden ska utgöra ett system för bättre samspel med andra finansiärer. Insatsområdena är:

•Konkurrenskraft

•Företagande

•Attraktionskraft

•Arbetsmarknad

•Kunskap

•Social ekonomi

Social ekonomi, 7%

Konkurrenskraft, 31%

Kunskap, 12%

Arbetsmarknad,	Företagande, 11%
28%
	Attraktionskraft, 9%
Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer Mnkr

		Statliga medel	1081
		Privata företag	503
Beslutade medel	Mnkr	Kommuner	93
2000	1558	Landsting	75
2001	1940	EU	75
2002	1860	Stiftelser	37
Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län		Övriga	19

Västerbottens län

I Västerbotten har en ny genomförandeorganisation införts som fokuserar både på framtagande av tillväxtavtal och tillväxtprogram. Varje insatsområde har en insatsområdesgrupp som deltar i utformande av förslag. Tillväxtavtalet är kopplat till följande fem områden:

•Utbildning, kompetens samt FoU

•Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning

•Omvärld och marknad

•Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning

•Livsmiljöfaktorer: service, och kultur för tillväxt

Affärsutveckling, finansiering och riskkapitalförsörjning, 21%

Omvärld och marknad, 7%

Infrastruktur, teknikutveckling och teknikspridning, 14%

Livsmiljöfaktorer: service och kultur för tillväxt, 12%

Utbildning, kompetens samt FoU, 47%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer

Mnkr

		Statliga medel	356
Beslutade medel	Mnkr	Privata företag	274
		Kommuner	68
2000	627	Landsting	55
2001	802	EU	282
2002	1098	Stiftelser	3
Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län		Övriga	59

NÄRINGSDEPARTEMENTET

35

Västernorrlands län

Västernorrland uppger att aktiviteten i tillväxtavtalen har höjts. Ett tillväxtsekretariat har upprättats som bl.a. arbetat för att vidga engagemanget för tillväxtfrågorna. Den länsstrategi som utvecklades 2001 ligger i botten för arbetet med tillväxtavtalet och Mål 1 program. Totalt omfattar tillväxtavtalen fem insatsområden:

•Kunskap och kompetensutveckling

•Samverkan: attityder och info

•Näringslivsutveckling

•Västernorrland – ett län att leva i

•Infrastruktur och tillgänglighet

Beslutade medel	Mnkr
2000	824
2001	1271
2002	1033

Källa: Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Kunskap och kompetens- Infrastruktur och utveckling, 21% tillgänglighet, 28%

Samverkan: attityder och info, 2%

Näringslivs- Västernorrland – utveckling, 29% ett län att leva i,

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	406
Privata företag	235
Kommuner	132
Landsting	11
EU	246
Stiftelser	3
Övriga	0

Västmanlands län

Avtalets strategi är att ett ökat kunskapsinnehåll i varor, processer och tjänster ska utgöra basen för tillväxten. Västmanland delar in tillväxtavtalet i sex insatsområden. Ett prioriterat område är kultur och attityder för tillväxt. Övriga är:

•Entreprenörskap

•Kunskap och kompetens

•Utveckling produkter/tjänster

•Breddade marknader

•Strategisk infrastruktur

Beslutade medel	Mnkr
2000*	643
2001*	1200
2002	847

* Avser totala medel. Tidigare uppföljningar har enbart avsett offentliga medel.

Källa: Länsstyrelsen i Västmanlands län

Strategisk infrastruktur, 6%

Breddade marknader, 2%

Entreprenörskap, 7%

Utveckling produkter/tjänster,

Kultur och attityder för tillväxt, 5%

Kunskap och kompetens, 69%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	542
Privata företag	141
Kommuner	45
Landsting	5
EU	93
Stiftelser	2
Övriga	19

36	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Västra Götalands län

Arbetet med Västra Götalands tillväxtavtal leds av självstyrelseorganet Västra Götalandsregionen. Arbetet baseras på den regionala utvecklingsstrategin

och syftar till långsiktig förnyelse av hela länets näringsliv. Länet delas in i åtta regioner, var och en med eget delregionalt avtal (Göteborg, Mellansjö, Dalsland, Fyrstad, Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Sjuhärad samt Skärgården). Avtalet delas in i följande insatsområden:

•Kompetensförsörjning

•Förnyelse av näringsliv

•Tillgänglighet

•Social förnyelse

•TA-medel

Beslutade medel	Mnkr
2000	531
2001	751
2002	705

Källa: Västra Götalandsregionen

	TA-medel, 1%
Social förnyelse, 5%	Kompetensförsörjning, 14%
Tillgänglighet,

Förnyelse av näringsliv, 65%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	141
Privata företag	176
Kommuner	127
Självstyrelseorgan*	85
EU	127
Stiftelser	7
Övriga	42

* Självstyrelseorganet förfogar över såväl statliga som regionala medel och har beslutat om156 mnkr till tillväxtavtalen år 2002.

Örebro län

Under året har Örebro län strävat efter att få in mer projekt inom området Kompetens. Länet har också utvecklat samarbetsformer för träffar mellan finansiärer och potentiella projektägare. Tillväxtavtalet inriktas främst mot små och medelstora företag. Följande insatsområden finns i länet:

•Kompetens

•Näringslivsutveckling

•Kompletterande insatser

•Lokal utveckling

Lokal utveckling, 1%

Kompletterande insatser, 16%

Kompetens, 32%

Näringslivsutveckling, 51%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

		Finansiärer	Mnkr
		Statliga medel	165
Beslutade medel	Mnkr	Privata företag	137
		Kommuner	14
2000	503	Landsting	12
2001	683	EU	81
2002	422	Stiftelser	5
Källa: Länsstyrelsen i Örebro län		Övriga	8

NÄRINGSDEPARTEMENTET

37

Östergötlands län

Den lokala/kommunala förankringen av tillväxtavtalen har varit en central del i arbetet för tillväxt i Östergötland. Under 2002 har även integrationsaspekten och identifiering av ekonomiska resurser för genomförandet stått i fokus. Insatsområdena för avtalen är följande:

•Nyföretagande och entreprenörskap

•Utveckling av befintliga företag

•Attrahera utländskt kapital

•Utbildning och kompetens

•FoU Klusterinfrastruktur

•Informationsteknisk struktur

Beslutade medel	Mnkr
2000	220
2001	248
2002	283

Källa: Länsstyrelsen i Östergötlands län

FoU Klusterinfrastruktur,	Informationsteknisk struktur, 1%
12%
	Nyföretagande och
	entreprenörskap,
	40%
Utbildning
och kompetens,
39%
	Utveckling av
Attrahera utländskt	befintliga företag, 6%
kapital, 1%

Insatsområdenas andel av beslutade medel under 2002

Finansiärer	Mnkr
Statliga medel	184
Privata företag	3
Kommuner	31
Landsting	14
EU	25
Stiftelser	23
Övriga	3

38	NÄRINGSDEPARTEMENTET

Departementsserien 2003

Kronologisk förteckning

1.Axel Oxenstierna – Furstespegel för 2000- talet. Fi.

2.Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. S.

3.Ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Ju.

4.Magisterexamen i internationell belysning. U.

5.Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall. Ju.

6.Bostadsbyggandets hinderbana – en ESO- rapport om utvecklingen 1995–2001. Fi.

7.Förtjänst och skicklighet – om utnämningar och ansvarsutkrävande av generaldirektörer. Fi.

8.Säkrare grannskap – osäker värld. Säkerhetspolitisk rapport från försvarsberedningen. Fö.

9.Reformerade regler om värdesäkring av skadeståndslivräntor. Ju.

10.Ett sammanhållet bidragssystem för etniska organisationer. Ju.

11.Historiska arrenden – en kartläggning. Ju.

12.Efter skatt – om sanningen ska fram. Sociala utgifter i Sverige 1991–2000. S.

13.Överskottsinformation. Ju.

14.Förslag till ändringar i djurskyddslagen, m.m. Jo.

15.Europabolag. Ju.

16.Precooking in the European Union

– The World of Expert Groups. Fi.

17.Lönegaranti vid företagsrekonstruktion. Ju.

18.Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny basindustri. Slutrapport – bil- och komponenttestnäringen i Norrlands inland. N.

19.Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter. Fi.

20.Sweden’s first national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. Swedish implementation of the obligations of the Joint Convention. M.

21.Översyn av Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) roll och finansiering. N.

22.Icke koncessionspliktiga elnät. N.

23.Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande. U.

24.Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten. Ju.

25.Självsanering av Internet. Ju.

26.Mellanstatlig enhetstillstånd – tillstånd till förenklat tullförfarande baserat på en internationell överenskommelse. Fi.

27.Företags- och anställningsformer i förändring. N.

28.Kandidatländernas anslutning till den Europeiska unionen. + Bilagor. UD

29.Formel. Formkrav och elektronisk kommunikation. Fi.

30.Läkare i allmän tjänst. S.

31.Politik på prov– en ESO-rapport om experimentell ekonomi. Fi.

32.Uppdelning av Luftfartsverket. N.

33.Skolmisslyckande – hur gick det sen? Fi.

34.Vårt militära försvar – vilja och vägval. Försvarspolitisk rapport från Försvarsberedningen. Fö.

35.Upphovsrätten i informationssamhället

–genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. Ju.

36.Europeiska konventet om EU:s framtid

–Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens. UD.

37.Avgiftsutjämningsskydd för luftfartsskydd. UD.

38.Finansiella säkerheter. Fi./Ju.

39.Avgifter till Alfa-kassan. N.

40.Sjöfartsskydd. Författningsförslag. N.

41.Nya farledsavgifter. N.

42.Elektroniskt kungörande. Ju.

43.Rapport om tillväxtavtalen. Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram. N.

Departementsserien 2003

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Ny ordning för utfärdande av rättsintyg. [3]

Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall. [5]

Reformerade regler om värdesäkring av skadeståndslivräntor. [9]

Ett sammanhållet bidragssystem för etniska organisationer. [10]

Historiska arrenden – en kartläggning. [11] Överskottsinformation. [13] Europabolag. [15]

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion. [17] Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten.[24] Självsanering av Internet. [25]

Upphovsrätten i informationssamhället

– genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. [35]

Finansiella säkerheter. [38] Elektroniskt kungörande. [42]

Utrikesdepartementet

Kandidatländernas anslutning till den Europeiska unionen. + Bilagor. [28]

Europeiska konventet om EU:s framtid

– Resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens. [36]

Avgiftsutjämningssystem för luftfartsskydd. [37]

Försvarsdepartementet

Säkrare grannskap – osäker värld. Säkerhetspolitisk rapport från försvarsberedningen. [8]

Vårt militära försvar – vilja och vägval. Försvarspolitisk rapport från Försvarsberedningen. [34]

Socialdepartementet

Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. [2]

Efter skatt – om sanningen ska fram. Sociala utgifter i Sverige 1991–2000. [12]

Läkare i allmän tjänst. [30]

Finansdepartementet

Axel Oxenstierna – Furstespegel för 2000-talet. [1]

Bostadsbyggandets hinderbana – en ESO- rapport om utvecklingen 1995–2001. [6]

Förtjänst och skicklighet – om utnämningar

och ansvarsutkrävande av generaldirektörer. [7]

Precooking in the European Union

– The World of Expert Groups. [16]

Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter. [19]

Mellanstatlig enhetstillstånd – tillstånd till förenklat tullförfarande baserat på en internationell överenskommelse. [26]

Formel. Formkrav och elektronisk kommunikation. [29]

Politik på prov – en ESO-rapport om experimentell ekonomi. [31]

Skolmisslyckande – hur gick det sen? [33] Finansiella säkerheter. [38]

Utbildningsdepartementet

Magisterexamen i internationell belysning. [4]

Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande. [23]

Jordbruksdepartementet

Förslag till ändringar i djurskyddslagen, m.m. [14]

Näringsdepartementet

Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny basindustri. Slutrapport – bil- och komponenttestnäringen i Norrlands inland. [18]

Översyn av Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) roll och finansiering. [21]

Icke koncessionspliktiga elnät. [22]

Företags- och anställningsformer i förändring. [27] Uppdelning av Luftfartsverket. [32]

Avgifter till Alfa-kassan. [39] Sjöfartsskydd. Författningsförslag. [40] Nya farledsavgifter. [41]

Rapport om tillväxtavtalen. Tredje året – från tillväxtavtal till tillväxtprogram. [43]

Miljödepartementet

Sweden’s first national report under the

Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. Swedish implementation of the obligations of the Joint Convention. [20]]

POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-POST: fritzes.order@liber.se

INTERNET: www.fritzes.se

6012-0248 ISSN: • 1-21913-38-91 ISBN: