Rapport om tillväxtavtalen : första året (Departementsserien 2001:15)

ds 2001 15

Innehåll
Innehåll ...........................................................................		3
Sammanfattning .............................................................		17
1	Författningstext.......................................................	19
1.1	Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken..................	19
1.2	Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.......................	22
1.3	Förslag till lag om ändring i ärvdabalken ...........................	24

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om

arvsskatt och gåvoskatt .......................................................

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m................................

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m. .................................................	42

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m.................................

1.8Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624)............................................................................

1.9Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69)..............................................................................	52
1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om
särskilt uppskattningsvärde på fastighet ............................	54

Rubrik

Departementsserien, Ds

1.11	Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om
	allmänna förvaltningsdomstolar .........................................	56
1.12	Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen
	(1974:157) ............................................................................	57
1.13	Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om
	identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ..............	58
1.14	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
	(1975:1385) ..........................................................................	59
1.15	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om
	saluvagnsskatt ......................................................................	60
1.16	Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
	betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter...............	61

1.17Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

	landsting...............................................................................	63
1.18	Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
	(1979:1152) ..........................................................................	65
1.19	Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ....	77
1.20	Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)..........	78
1.21	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
	punktskatter och prisregleringsavgifter .............................	81
1.22	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om
	skatt på gödselmedel ...........................................................	86
1.23	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om
	arbetsställenummer m.m.....................................................	87
1.24	Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
	(1987:617) ............................................................................	88
4

Ds 2002:15		Det nya Riksskatteverket
1.25	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
	ekonomiska föreningar	....................................................... 89
1.26	Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
	(1988:327)............................................................................	90
1.27	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
	Sveriges riksbank .................................................................	94

1.28Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. ................................................................................... 96

1.29	Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)	.... 97
1.30	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om
	skatt på ränta på skogskontomedel m.m. ........................	109
1.31	Förslag till lag om ändring i begravningslagen
	(1990:1144)........................................................................	111
1.32	Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
	(1991:481)..........................................................................	114
1.33	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om
	fingerade personuppgifter.................................................	118
1.34	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
	särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ..................	120

1.35Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ................................................................................. 122

1.36Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om

sjuklön................................................................................

124

1.37Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions

område................................................................................

125

Rubrik

Departementsserien, Ds

1.38	Förslag till lag om ändring i sametingslagen
	(1992:1433) ........................................................................	126
1.39	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om
	försäkring mot vissa semesterlönekostnader...................	127
1.40	Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597) ...........	128
1.41	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om
	ackord rörande statliga fordringar m.m. ..........................	130
1.42	Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)........	131
1.43	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
	(1994:200) ..........................................................................	133
1.44	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om
	särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet .........	137
1.45	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
	tobaksskatt.........................................................................	139
1.46	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om
	alkoholskatt........................................................................	140
1.47	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
	beskattning av viss privatinförsel......................................	141
1.48	Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)...	142
1.49	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om
	allmän pensionsavgift ........................................................	144
1.50	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
	skatt på energi....................................................................	145

1.51Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig

eller krigsfara m.m.............................................................

146

Ds 2002:15		Det nya Riksskatteverket
1.52	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) mot
	skatteflykt..........................................................................		147
1.53	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om
	generellt statsbidrag till kommuner och landsting..........		148
1.54	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om
	utjämningsbidrag till kommuner och landsting ..............		149
1.55	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om
	utjämningsavgift för kommuner och landsting...............		151
1.56	Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157) ............		153
1.57	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om
	statlig förmögenhetsskatt .................................................		154
1.58	Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
	(1997:483)..........................................................................		155
1.59	Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om
	ändring i skattebetalningslagen (1997:483) .....................		170
1.60	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:614) om
	kommunal redovisning......................................................		172
1.61	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om
	skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.......		173
1.62	Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om
	vägavgift för vissa tunga fordon .......................................		174
1.63	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om
	förhandsbesked i skattefrågor ..........................................		175

1.64Förslag till lag om ändring i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. ................................................................................. 180

Rubrik

Departementsserien, Ds

1.65	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det
	statliga adressregistret .......................................................	182
1.66	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om
	yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.......	183
1.67	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
	inkomstgrundad ålderspension.........................................	184

1.68Förslag till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndig-

heters medverkan i brottsutredningar..............................	186
1.69 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:291) om
avgift till registrerat trossamfund .....................................	188

1.70Förslag till lag om ändring i lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid

	avyttring av aktier och andelar i eller utdelning från
	kommunala bostadsföretag, m.m. ....................................	189
1.71	Förslag till lag om ändring i bokföringslagen
	(1999:1078) ........................................................................	190
1.72	Förslag till lag om ändring i revisionslagen
	(1999:1079) ........................................................................	191
1.73	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229) ........................................................................	192

1.74Förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag

som har sin redovisning i euro, m.m. ...............................	205
1.75 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)...........	206

1.76Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för

tele- och datakommunikation...........................................

207

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.77Förslag till lag om ändring i lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets

brottsbekämpande verksamhet.........................................

208

1.78Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet....................................................	210
1.79 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet................................................	214

1.80Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val

och folkomröstningar .......................................................

216

1.81Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas

	verksamhet.........................................................................		217
1.82	Förslag	till lag om ändring i lagen (2001:185) om
	behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ..........		218
1.83	Förslag	till lag om ändring i socialtjänstlagen
	(2001:453)..........................................................................		219

1.84Förslag till lag om ändring i lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster

	vid 2003 års taxering, m.m. ...............................................	220
1.85	Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)....	221
1.86	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
	självdeklarationer och kontrolluppgifter .........................	222

1.87Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om behandling av personuppgifter i den arbetsmark-

nadspolitiska verksamheten..............................................

225

Rubrik

Departementsserien, Ds

1.88Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskatte-

konton för kommuner och landsting...............................

226

1.89Förslag till lag med anledning av sammanslagning av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en

	myndighet ..........................................................................	228
1.90	Förslag till lag om allmänt ombud hos
	Riksskatteverket ................................................................	230
1.91	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet ......	232
1.92	Förslag till förordning med instruktion för
	Riksskatteverket ................................................................	234
2	Bakgrund.............................................................	241
3	Historik, organisationsstrukturer m.m. ....................	242
3.1	Regional och lokal nivå .....................................................	242
3.2	Riksnivån............................................................................	244
3.3	Regionaliseringen av skatteförvaltningen ........................	244
3.4	Andra förvaltningar...........................................................	246
4	Nuläge och problem i dagens organisation...............	247
4.1	Nuläge ................................................................................	247
4.2	Verksamhetsutvecklingen m.m.........................................	248
4.3	Demografisk och ekonomisk utveckling .........................	249
4.4	Samverkan mellan myndigheter........................................	250
4.5	Problem i dagens organisation..........................................	252
10

Ds 2002:15				Det nya Riksskatteverket
5	Motiv för en omorganisation ...................................				255
5.1	Förändringsbehov .............................................................				255
5.2	Skälen för en omorganisation...........................................				255
5.3	RSV och kronofogdemyndigheterna ...............................				258
	5.3.1	Inverkan	på	kronofogdemyndigheternas
		organisation ............................................................			258
	5.3.2	Kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter.......			258
	5.3.3 Olika lösningar om nuvarande RSV ingår i den
		nya myndigheten....................................................			259
	5.3.4	Utredning	om	kronofogdemyndigheternas
		ställning...................................................................			261
	5.3.5	Övergångslösning ..................................................			262
5.4	Slutsatser............................................................................				264
6	Förslag till en ny skattemyndighet ...........................				265
6.1	Den nya skattemyndigheten.............................................				265

6.2Den nya myndighetens ledning, inre organisation,

	storlek m.m........................................................................	266
7	Effekter av enmyndighetsbildningen........................	268
7.1	Verksamheten....................................................................	268
7.2	Personella effekter.............................................................	269

7.3Kontakterna mellan medborgarna respektive före-

	tagen och det nya RSV......................................................	270
7.4	Medborgerlig insyn ...........................................................	272
7.5	Regional balans..................................................................	277
7.6	IT-stödet............................................................................	280
7.7	Internationella frågor ........................................................	280
		11

Rubrik

Departementsserien, Ds

7.8	Det allmännas talerätt i länsrätt m.m. ..............................			282
	7.8.1	Bakgrund.................................................................		282
	7.8.2 Överklagande av RSV:s beslut och ansökan om
		förhandsbesked.......................................................		283
7.9	Ny arbetsgivare..................................................................			287
7.10	Civilrättsliga avtal..............................................................			287
7.11	Sekretessfrågor m.m..........................................................			287
8	Konsekvenser på lagstiftningsområdet m.m. ............			293
8.1	Allmänt...............................................................................			293
8.2	Instruktioner......................................................................			293
8.3	Företrädare för det allmänna m.m....................................			293
8.4	Forumregler .......................................................................			294
	8.4.1	Allmänna utgångspunkter beträffande		forum
		för överklagande inom	beskattningsområdet
		m.fl. områden..........................................................		294
	8.4.2	Överklagande..........................................................		298
	8.4.3	Undantagande av handlingar .................................		302
	8.4.4	Utdömande av vite .................................................		303
	8.4.5 Betalningssäkringslagen		och tvångsåtgärds-
		lagen ........................................................................		305
8.5	Ärenden som i dag överklagas hos RSV...........................			306
	8.5.1	Allmänt ...................................................................		306
	8.5.2	Dispensärenden ......................................................		307
	8.5.3	Folkbokföringslagen m.m......................................		309
	8.5.4	Administrativa beslut.............................................		311
	8.5.5	Övergångsbestämmelser ........................................		312

8.6Direktåtkomst till uppgifter i kronofogdemyndig-

heternas verksamhet..........................................................

313

Ds 2002:15		Det nya Riksskatteverket
9	Konsekvensanalyser...............................................		316
9.1	Förslagens konsekvenser för små företags villkor ..........		316
9.2	Offentlig-finansiella effekter............................................		317
10	Författningskommentar ..........................................		319
10.1	Allmänt ..............................................................................		319
10.2	Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken ............		320
10.3	Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken..................		320
10.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
	arvsskatt och gåvoskatt .....................................................		321

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

menighets utdebitering av skatt, m.m..............................

322

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen 2002:000 om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets

	utdebitering av skatt, m.m. ...............................................	323
10.7	Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen
	(1970:624)..........................................................................	323
10.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om
	identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.............	325
10.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om
	betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.............	326
10.10Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
	(1979:1152)........................................................................	326
10.11Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670) ....		328

Rubrik

Departementsserien, Ds

10.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter ...........................	329
10.13Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327) ..........................................................................	330

10.14Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. ................................................................................. 332

10.15Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324) ..........................................................................	332
10.16Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om
skatt på ränta på skogskontomedel m.m..........................	337
10.17Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481) ..........................................................................	338

10.18Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ................................................................................. 339

10.19Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) ..........................................................................	339
10.20Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet .........	340
10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatinförsel......................................	341
10.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1514) om
generellt statsbidrag till kommuner och landsting..........	342
10.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting...............	342
10.24Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting ...............	342
14

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
10.25Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)..........................................................................		342
10.26Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om
skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.......		346
10.27Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor ..........................................		346

10.28Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. ................................................................................. 347

10.29Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)........................................................................

347

10.30Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens

beskattningsverksamhet....................................................

348

10.31Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens

folkbokföringsverksamhet................................................

348

10.32Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas

verksamhet.........................................................................

349

10.33Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 2003 års taxering, m.m. ...............................................	350
10.34Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter .........................	350

10.35Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskatte-

konton för kommuner och landsting...............................

351

Rubrik

Departementsserien, Ds

10.36Förslaget till lag med anledning av sammanslagning av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en

myndighet ..........................................................................	351
10.37Förslaget till lag om allmänt ombud hos
Riksskatteverket ................................................................	353
10.38Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet ......	356
10.39Förslaget till förordning med instruktion för
Riksskatteverket ................................................................	356
Bilaga Riksskatteverkets PM 2001-10-14 Något om den
demografiska och ekonomiska utvecklingen i
skatteregionerna. Underlag till
enmyndighetsutredningen......................................	362

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Sammanfattning

I denna departementspromemoria föreslås att Riksskatteverket och nuvarande tio skattemyndigheter slås samman till en ny skattemyndighet fr.o.m. den 1 januari 2003.

Den nya myndigheten, som föreslås få namnet Riksskatte- verket (RSV), blir central förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens område. Myndigheten kommer att vara regionindelad och ha skattekontor. Ett huvudkontor bildas med placering i Solna. Hos myndigheten inrättas en funktion som allmänt ombud.

Syftet med reformen är att undanröja de hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen och att öppna möjligheter för att ta till vara befintliga resurser på ett bättre sätt än i dag. Målet är att utifrån ett medborgarperspektiv skapa nya och bättre förutsättningar för rättsenlighet, likformighet och effektivt utnyttjande av resurser.

I promemorian redovisas ett antal motiv för att bilda den nya myndigheten. Ett av de tyngst vägande motiven är den ökade flexibiliteten. Det blir avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna utgör. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna är också ett tungt vägande skäl för att bilda en ny myndighet.

Medborgarnas och företagens intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad än i dag i den nya skattemyndighetens verksamhet. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex. när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och rätts- tillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service. En hel del författningsändringar behöver göras, bl.a. rörande forum- regler vid överklagande.

Kronofogdemyndigheternas framtida ställning föreslås utre- das. Utredningens huvuduppdrag bör vara att ta fram underlag för att bedöma om dessa myndigheter skall vara fristående från det nya RSV eller utgöra en del av detta.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Det nya RSV skall under en övergångstid fungera som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsom- råde. Den som inom verket svarar för ledningen av denna funktion skall utses av regeringen.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1 Författningstext

1.1Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken1

dels att i 3 kap. 4 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 3 kap. 1 §, 4 kap. 8 § och 15 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			3 kap.
				1 §2
Innan äktenskap ingås skall				Innan äktenskap ingås skall
prövas om det finns något				prövas om det finns något
hinder	mot	äktenskapet.		hinder	mot	äktenskapet.
Denna prövning skall göras av				Denna prövning skall göras av
skattemyndigheten		i den	region	Riksskatteverket.
där kvinnan eller mannen är
folkbokförd eller, om ingen av
dem är folkbokförd här i landet,
i den region där någon av dem
vistas.
Hindersprövningen			skall	Hindersprövningen			skall
begäras	av kvinnan		och	begäras	av	kvinnan	och
mannen gemensamt hos valfri				mannen	gemensamt		hos
skattemyndighet		eller	allmän	Riksskatteverket		eller	valfri
försäkringskassa.				allmän försäkringskassa.

1Senaste lydelse av 3 kap. 4 § 1991:495.

2Senaste lydelse 1998:244.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

4 kap.

8 §3

Vigselförrättaren

skall

ge-

Vigselförrättaren

skall

ge-

nast

sända

underrättelse

nast

sända

underrättelse

vigseln till den skattemyndighet

vigseln till Riksskatteverket.

som har gjort hindersprövning-

en.

Om vigsel har förrättats efter

hindersprövning som gäller här i

riket

enligt

2 §

förordningen

(1931:429) om vissa internatio-

nella

rättsförhållanden rörande

äktenskap, adoption och för-

myndarskap

skall

underrättelse

sändas till den skattemyndighet

inom

vars

verksamhetsområde

vigseln ägt rum.

15 kap.

2 §4

Skattemyndighetens

beslut i

Riksskatteverkets

beslut

fråga

om hindersprövning

får

fråga

om hindersprövning

får

överklagas hos allmän förvalt-

överklagas hos en länsrätt inom

ningsdomstol.

vars

domkrets

kvinnan

eller

mannen

är

folkbokförd

eller

vistas.

Finns

ingen

sådan

behörig

länsrätt

överklagas

beslutet

hos

Länsrätten

Stockholms län.

Detsamma gäller beslut av präster inom Svenska kyrkan om förrättande av vigsel.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Riksskatteverket får från skattemyndigheten ta över upp-

3Senaste lydelse 1994:1976.

4Senaste lydelse 1997:994.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

giften att föra det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt. Riksskatteverket för det allmän- nas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 15 kap. 2 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.2Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken1

dels att i 6 kap. 4 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 6 kap. 16 och 17 b §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				6 kap.
				16 §2
Anmälan	enligt		4 §	andra	Anmälan		enligt		4 §	andra
stycket om gemensam vårdnad					stycket om gemensam vårdnad
för föräldrar som inte är gifta					för föräldrar som inte är gifta
med varandra prövas av skatte-					med varandra prövas av Riks-
myndigheten i den region där					skatteverket.		Anmälan			skall
barnet är folkbokfört. Anmälan					göras	skriftligen			av	båda
skall göras skriftligen av båda					föräldrarna.
föräldrarna.
Anmälan	enligt		4 §	andra	Anmälan		enligt		4 §	andra
stycket 2 görs hos valfri					stycket 2 görs hos Riksskatte-
skattemyndighet		eller		allmän	verket	eller		valfri		allmän
försäkringskassa.					försäkringskassa.
Beslut av	skattemyndigheten				Beslut av Riksskatteverket får
får överklagas		hos		allmän	överklagas		hos	den		länsrätt
förvaltningsdomstol.					inom vars domkrets barnet är
					folkbokfört		vid	tidpunkten för
					beslutet.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Riksskatteverket får från
skattemyndigheten			ta	över

uppgiften att föra det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt.

1Balken omtryckt 1995:974.

2Senaste lydelse 1998:713.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Riksskatteverket för det allmän- nas talan i Regeringsrätten.

17 b §3

Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett meddelande om avtalets innehåll sändas samma dag till

1. skattemyndigheten i den 1. Riksskatteverket, region där barnet är eller senast

har varit folkbokfört,

2.om avtalet gäller ett barn som har fyllt 15 år: Centrala studiestödsnämnden,

3.den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. social- försäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende vårdnadshavaren. Innebär avtalet att föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnet, skall meddelandet sändas till den försäkringskassa som modern tillhör.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 6 kap. 16 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 1999:806.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.3Förslag till lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om ärvdabalken1

dels att i 20 kap. 1, 3 a, 8 a, 9 och 11 §§ samt 25 kap. 3 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 20 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				20 kap.
					8 §2
Bouppteckningen skall inom					Bouppteckningen skall inom
en månad efter det att den					en månad efter det att den
upprättats		jämte	en bestyrkt		upprättats jämte	en bestyrkt
kopia ges in för registrering till					kopia ges in för registrering till
den skattemyndighet som enligt					Riksskatteverket. Finns det flera
2 kap.	2	eller 5 §	skattebetal-		bouppteckningar,	skall de	ges
ningslagen		(1997:483)		skall	in samtidigt och inom en
fatta beslut som rör ett dödsbo.					månad från det den sista
Finns		det		flera	bouppteckningen upprättades.
bouppteckningar,			skall de	ges
in samtidigt och inom en
månad från det den sista
bouppteckningen upprättades.
En	bestyrkt		kopia	av	En bestyrkt	kopia	av
bouppteckningen skall förvaras					bouppteckningen skall förvaras
hos skattemyndigheten.					hos Riksskatteverket.

Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats delägare eller finns delägare, för vilken god man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt kopia ges in för varje överförmyndare som skall ha tillsyn över

1	Balken omtryckt 1981:359.	20 kap. 8 a § 2001:94
	Senaste lydelse av	20 kap. 9 § 2001:94
	20 kap. 1 § 2001:94	20 kap. 11 § 2001:94
2	20 kap. 3 a § 2001:322	25 kap. 3 § 1991:506.
2	Senaste lydelse 2001:323.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

ifrågavarande förmynderskap, förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, behöver denna kopia omfatta endast erforderliga delar.

Är inte erforderliga kopior ingivna, skall sådana tas på boets bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1

dels att 60 d och 60 e §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 15 § 1 a – 3 mom. samt 15 a, 16, 17, 46, 46 a, 48, 49 a, 51, 60, 60 b, 62 och 73 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket” eller i före- kommande fall "Riksskatteverkets",

dels att 22 § 2 mom., 26 §, 33 § 3 mom., 34, 44, 49, 53, 56, 59, 60 a och 67 §§ samt rubriken närmast före 34 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

2 mom.2 Har fast egendom efter den tidpunkt som näst föregående års taxeringsvärde avsett, sjunkit i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan sådan händelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning på egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av verksamhet i vilken egendomen använts, eller av annan liknande anledning, skall på ansökan av skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexe- kutor, efter verkställd utredning, egendomen åsättas särskilt

1 Senaste lydelse av		48	§ 2001:95
lagens rubrik 1974:857		49 a § 2001:95
15	§ 1 a mom. 2001:95	51	§ 2001:95
15	§ 2 mom. 2001:95	60	§ 2001:95
15	§ 3 mom. 2001:95	60 b § 2001:95
15 a § 2001:95		60 d § 2001:95
16	§ 2001:95	60 e § 2001:95
17	§ 2001:95	62	§ 2001:95
46	§ 2001:95	73	§ 2001:95.

46 a § 2001:324

2 Senaste lydelse 2001:95.

Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket

värde till ledning för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett på fast egendom eller dess värde annars höjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig förändring av verksamhet, vari egendomen använts, eller annan liknande anledning, får egendomen för ändamål enligt första stycket, åsättas särskilt värde.

Fast egendom som inte har särskilt taxeringsvärde skall också värderas till ledning för arvsskattens bestämmande. Värdering behövs dock inte om det är uppenbart att egendomens värde inte

överstiger 50 000 kronor.
Värdering			enligt		detta	Värdering			enligt		detta
moment görs av skattemyn-						moment görs av Riksskatte-
digheten i den region där						verket.
fastigheten är belägen. Skatte-
myndigheten får uppdra åt en
annan skattemyndighet att fatta
beslut i dess ställe i ett visst
ärende eller en viss grupp av
ärenden. Ett sådant uppdrag får
ges endast om den andra
myndigheten medger det och om
det	inte	medför			avsevärd
olägenhet för den som beslutet
rör.
Vid värderingen skall hänsyn						Vid värderingen skall hänsyn
tas till egendomens beskaf-						tas till egendomens beskaf-
fenhet vid den tidpunkt som						fenhet vid den tidpunkt som
avses	i 21 §.		Värdet skall			avses	i 21 §.		Värdet skall
uppskattas		enligt		de	grunder	uppskattas		enligt		de	grunder
som gäller för bestämmande av						som gäller för bestämmande av
taxeringsvärde året före det år						taxeringsvärde året före det år
då denna		tidpunkt			inföll.	då denna		tidpunkt			inföll.
Föreskrifterna			i	22 §	1 mom.	Föreskrifterna			i	22 §	1 mom.
andra	och	tredje		meningarna		andra	och	tredje		meningarna
											27

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

skall därvid tillämpas. Skatt- skyldig, boutredningsman eller testamentsexekutor skall lämna skattemyndigheten de upplysningar som behövs för prövning av ansökningen.

Skattemyndigheten får även besluta om besiktning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än skattemyndigheten, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen.

Skattemyndighetens beslut enligt detta moment får inte överklagas.

skall därvid tillämpas. Skatt- skyldig, boutredningsman eller testamentsexekutor skall lämna Riksskatteverket de upplysningar som behövs för prövning av ansökningen. Verket får även besluta om besiktning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen.

Riksskatteverkets beslut enligt detta moment får inte överklagas.

26 §3

Den som omhänderhar dödsbos egendom ävensom skattskyldig har att tillhandahålla den utredning, som prövas erforderlig för bedömande av egendoms värde.


Till upplysning om värde av					Påkallar skattskyldig sådan
fast egendom som			enligt	22 §	värdering av fast egendom som
2 mom. första eller tredje stycket					avses i 22 § 2 mom. första eller
åsatts	särskilt	värde,		skall	tredje stycket, skall erforderligt
skattemyndighetens			beslut i		anstånd med skatteärendets
ärendet företes. Påkallar skatt-					avgörande lämnas när ansökan
skyldig	tillämpning		av sådant		om åsättande av särskilt värde
särskilt värde, skall erforderligt					av egendomen blivit gjord.
anstånd	med	skatteärendets
avgörande lämnas när ansökan
om åsättande av särskilt värde
av egendomen blivit gjord.
Till ledning för värdering av					Till ledning för värdering av

3 Senaste lydelse 2001:95.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

aktier, obligationer och därmed jämförliga värdehandlingar skall företes intyg av bank, mäklare eller annan sakkunnig. Om sådan handling inte är börsnoterad och inte heller annars omsätts på kapitalmarknaden skall i stället företes av skattemyndigheten meddelat bevis om det värde, vartill handlingen enligt senast verkställd prövning kan ha upptagits vid taxering till statlig förmögenhetsskatt.

Skattemyndigheten får, där särskild anledning föreligger, förordna lämplig person att verkställa uppskattning av lös egendom till ledning för dess värdering. Förordnande som nu sagts får efter överklagande meddelas av rätten. Det åligger skattskyldig eller den, som för skattskyldig har hand om egendom, att hålla egendomen tillgänglig för besiktning samt att tillhandagå förrättnings- mannen med upplysningar och annan utredning. Ersättning åt förrättningsmannen betalas, om egendomen ingår i dödsbo, av boet och annars av den för egendomen skattskyldige.

aktier, obligationer och därmed jämförliga värdehandlingar som är börsnoterade eller annars omsätts på kapitalmarknaden skall företes intyg av bank, mäklare eller annan sakkunnig.

Riksskatteverket får, där särskild anledning föreligger, förordna lämplig person att verkställa uppskattning av lös egendom till ledning för dess värdering. Förordnande som nu sagts får efter överklagande meddelas av rätten. Det åligger skattskyldig eller den, som för skattskyldig har hand om egendom, att hålla egendomen tillgänglig för besiktning samt att tillhandagå förrättnings- mannen med upplysningar och annan utredning. Ersättning åt förrättningsmannen betalas, om egendomen ingår i dödsbo, av boet och annars av den för egendomen skattskyldige.

Bestämmelser om debitering och betalning av arvsskatt finns i skattebetalningslagen (1997:483). Förvaring av handlingar skall ske hos Riksskatteverket. Beslut i fråga om arvsskatt fattas av Riksskatteverket.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

3 mom.4 Har inom ett år från det att skattemyndighet meddelat beslut i skatteärendet dödsbo avträtts till konkurs, har dödsboet eller skattskyldig rätt att återfå betald skatt. Uppkommer i konkursen överskott, skall skatt utgå enligt föreskrifterna i 1 och 2 mom.

Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts görs skriftligen och tas upp av den skattemyndighet, som meddelat beslut i skatteärendet.

33 §

3 mom. Har inom ett år från det att Riksskatteverket meddelat beslut i skatteärendet dödsbo avträtts till konkurs, har dödsboet eller skattskyldig rätt att återfå betald skatt. Uppkommer i konkursen överskott, skall skatt utgå enligt föreskrifterna i 1 och 2 mom.

Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts görs skriftligen och tas upp av Riks- skatteverket.

Beskattningsmyndighet

Beslutande myndighet m.m.

34 §5 Beslut i fråga om arvsskatt

fattas av den skattemyndighet som enligt 2 kap. 2 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483) är behörig att fatta beslut som rör arvlåtarens eller testatorns dödsbo.

Bestämmelser om debitering och betalning av arvsskatt finns i skattebetalningslagen.

Förvaring av handlingar skall ske hos den myndighet som är behörig enligt första stycket.

4Senaste lydelse 2001:95.

5Senaste lydelse 2001:325.

Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket

44 §6

Beslut i fråga om gåvoskatt

fattas

av den

skattemyndighet

fattas av Riksskatteverket.

som,

när

skattskyldigheten

inträder, är behörig enligt 2 kap.

eller

5 §

skatte-

betalningslagen

(1997:483) att

fatta beslut som rör den

skattskyldige.

Bestämmelser om debitering

och

betalning

gåvoskatt

och betalning

gåvoskatt

finns i skattebetalningslagen.

finns

skattebetalningslagen

Förvaring av handlingar skall

(1997:483).

Förvaring av handlingar skall

ske hos den myndighet som är

ske hos Riksskatteverket.

behörig enligt första stycket.

49 §7

Där någon i enlighet med

lagen

(1927:77)

lagen

(1927:77)

försäkringsavtal

blivit

insatt

försäkringsavtal

blivit

insatt

såsom

förmånstagare,

åligger

såsom

förmånstagare, åligger

det

försäkringsgivaren

att

det

försäkringsgivaren

att

angående händelse, som enligt

denna lag medför skatt-

skyldighets

inträde,

lämna

skyldighets inträde,

lämna

kontrolluppgift

till

den

kontrolluppgift

till

Riksskatte-

skattemyndighet, vilken har att

verket och därvid även uppge

ta upp fråga om beskattning av

övriga

förhållanden

försäkringsbeloppet och

därvid

betydelse för skattens bestäm-

även uppge övriga förhållanden

mande.

Närmare

föreskrifter

av betydelse

för

skattens

om uppgiftsskyldigheten med-

bestämmande.

Närmare

före-

delas

regeringen eller den

6Senaste lydelse 2001:325.

7Senaste lydelse 2001:95.

Det nya Riksskatteverket			Ds 2002:15
skrifter om		uppgiftsskyldig-	myndighet som regeringen
heten	meddelas av regeringen		bestämmer.
eller	den	myndighet som

regeringen bestämmer.

Uppgiftsskyldighet föreligger dock icke, därest försäk- ringsbeloppet eller, i fråga om belopp som utfaller periodiskt, det sammanlagda årsbeloppet ej överstiger 13 000 kronor. Där fråga är om flera försäkringar, skall vad nu sagts hava avseende å försäkringarnas sammanlagda belopp.

Uppgift enligt första stycket skall för varje kalenderår lämnas senast den 31 januari följande år. Har skattskyldighet inträtt till följd av dödsfall, skall dock uppgift lämnas inom en månad efter det försäkringsgivaren erhöll vetskap om dödsfallet.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande

tillämpning i fall, som avses i 12 § sjätte stycket.
			53 §8
I fall där domstol fastställt				I fall där domstol fastställt
skatt till ett högre belopp än				skatt till ett högre belopp än
som förut		beräknats, skall		som	förut	beräknats,		skall
rätten	till	skattemyndigheten		rätten	till	Riksskatteverket
snarast	översända handling,			snarast översända			handling,
som	tillhandahållits		rätten	som	tillhandahållits			rätten
enligt	51 §	fjärde	stycket.	enligt	51 §	fjärde	stycket.
Dessutom är rätten skyldig att,				Dessutom är rätten skyldig att,
enligt vad regeringen närmare				enligt vad regeringen närmare
bestämmer,			lämna	bestämmer,		lämna	verket de
skattemyndigheten de uppgifter,				uppgifter, som verket behöver
som denna behöver för att				för att debitera skatten.
debitera skatten.

56 §9

Avlider den, som förvärvat egendom genom arv, testamente eller gåva, eftergives skatten enligt följande. Sker dödsfallet inom

8Senaste lydelse 2001:325.

9Senaste lydelse 2001:95.

Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket

ett år från det skattskyldighet inträtt, eftergives hela skattebeloppet. Avlider den skattskyldige senare men inom tio år efter det skattskyldighet inträtt, eftergives samma belopp, minskat med en tiondedel för varje helt år som förflutit från

sagda tidpunkt.
Fråga	om	eftergift	av	Fråga	om	eftergift	av
fastställd	skatt	tas	efter	fastställd	skatt	tas	efter
skriftligen gjord		framställning		skriftligen	gjord	framställning
upp av	den skattemyndighet,			upp av Riksskatteverket.
som meddelat beslut i skatte-
ärendet.

59 §10

Har efter det beslut meddelats om fastställande av skatt

a)kännedom erhållits om förut icke känt testamente;

b)testamente, förordnande enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal om insättande av förmånstagare eller motsvarande förordnande som avser utländsk försäkring, vartill hänsyn tagits vid skatteärendets prövning, blivit genom lagakraftvunnen dom helt eller delvis förklarat ogillt;

c)genom lagakraftvunnen dom eljest blivit bestämt angående delningen av egendom i dödsbo, där skatten fastställts med ledning av handling, som avses i 15 § 1, 1 a och 2 mom., 15 a § eller 16 §;

d)omständighet inträffat som föranleder tilläggsboupp- teckning;

e)kännedom erhållits angående vid tiden för skattskyl- dighetens inträde föreliggande omständighet, som föranleder att

ideklaration uppgiven behållning eller egendom bort upptagas eller fördelas annorledes än i deklarationen angivits;

f)klarhet vunnits om hur arvet slutligen skall fördelas i sådana fall som avses i 18 §;

g)genom sådan delning, som enligt 32 § h) föranlett efterbeskattning, fördelningen av kvarlåtenskapen kommit att avvika från den som legat till grund för skattens

10 Senaste lydelse 2001:95.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

fastställande;

och hade, om hänsyn tagits till omständighet som nu avses, någon skattskyldig haft att gälda mindre skatt än vad beräknats, skall honom påförd skatt nedsättas med sålunda för högt beräknat belopp.

Ansökan om återvinning av Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts görs skatt efter vad nu sagts görs skriftligen och tas upp av den skriftligen och tas upp av skattemyndighet som meddelat Riksskatteverket.

beslut i skatteärendet.

			60 a §11
Ett beslut av skattemyn-				Ett beslut av Riksskatteverket
digheten får överklagas även av				får överklagas även av det
Riksskatteverket.		Riksskatte-		allmänna		ombudet			hos
verket får föra talan till den				Riksskatteverket. Ombudet får
enskildes förmån.				föra talan till den enskildes
				förmån.
Riksskatteverket		får	över-	Det	allmänna ombudet				får
klaga ett beslut av länsrätt eller				överklaga ett beslut av länsrätt
kammarrätt	även	om	verket	eller	kammarrätt		även		om
inte tidigare har fört det				ombudet inte tidigare har fört
allmännas talan i målet.				det allmännas talan i målet.
			67 §12
Skattskyldig eller annan får				Skattskyldig eller			annan		får
av skattemyndigheten föreläggas				av Riksskatteverket			föreläggas
vid vite att fullgöra det som				vid vite att fullgöra det som
åligger honom enligt denna lag,				åligger honom enligt denna lag,
dock ej såvitt avser betalning				dock ej såvitt avser betalning
av fastställd skatt.				av fastställd skatt.
På ansökan av skatte-				På	ansökan		av	Riks-
myndigheten	får den tingsrätt			skatteverket		får den		tingsrätt
där den döde hade att svara i				där den döde hade att svara i

11Senaste lydelse 2001:95.

12Senaste lydelse 2001:95.

Ds 2002:15						Det nya Riksskatteverket
allmänhet	vid	vite förelägga		allmänhet	vid	vite förelägga
den, som uppgett dödsbo, att				den, som uppgett dödsbo, att
med ed bekräfta riktigheten av				med ed bekräfta riktigheten av
lämnade uppgifter. Edgång får				lämnade uppgifter. Edgång får
även	åläggas		delägare,	även	åläggas		delägare,
efterlevande		make	eller	efterlevande		make	eller
efterlevande sambo,			som ej	efterlevande sambo,			som ej
uppgett boet, samt annan som				uppgett boet, samt annan som
tagit befattning med boet.				tagit befattning med boet.

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.

Fråga om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett över- klagande av beslut enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 22 § 2 mom. sjätte stycket gäller fort- farande för beslut meddelade före ikraftträdandet.

3.Äldre föreskrifter i 33 § 3 mom. första stycket om rätt att återfå betald skatt gäller fortfarande avseende beslut i skatteärende som har meddelats före ikraftträdandet.

4.Äldre föreskrifter i 60, 60 a och 60 b §§ gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

5.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 67 § första stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

6.De nya föreskrifterna i 67 § fjärde stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1

dels att i 1 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 3, 3 a och 4 a–6 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
						3 §2
Skattemyndigheten					skall	Riksskatteverket		skall	senast
senast	den		8 mars		till	den 8 mars till kommuner och
kommuner			och	landsting		landsting	redovisa	den	skatt
redovisa den skatt för det						för det föregående året som
föregående			året		som	tillkommer kommunen			eller
tillkommer		kommunen			eller	landstinget.		Regeringen
landstinget.				Regeringen		meddelar	närmare	föreskrifter
meddelar	närmare			föreskrifter		om sådan redovisning.
om sådan redovisning.
Skattemyndigheten					skall	Riksskatteverket		skall	senast
senast den 10 september varje						den 10 september varje år
år lämna		kommuner			och	lämna	kommuner		och
landsting		uppgift		om	den	landsting	uppgift	om	den
beräknade			sammanlagda			beräknade	sammanlagda
beskattningsbara				förvärvsin-		beskattningsbara		förvärvsin-
komsten som avses i 1 § första						komsten som avses i 1 § första
stycket.						stycket.

1Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av

lagens rubrik 1977:191

1§ 1999:1238.

2Senaste lydelse 1999:1238.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Riksskatteverket

eller

den

Riksskatteverket skall i fråga

skattemyndighet som Riksskatte-

avgifter

till

trossamfund

verket

bestämmer

skall i

fråga

lämna

redovisning

och

om avgifter

till

trossamfund

uppgifter

motsvarande

dem

lämna

redovisning

och

som anges i första och andra

uppgifter

motsvarande

dem

styckena

till Svenska kyrkan

som anges i första och andra

och

andra

registrerade

styckena

till Svenska kyrkan

trossamfund, som enligt lagen

och

andra

registrerade

(1999:291)

avgift

till

trossamfund

som

enligt

lagen

registrerat

trossamfund

har

(1999:291)

avgift

till

beviljats statlig hjälp med att ta

registrerat

trossamfund

har

in avgifterna. Riksskatteverket

beviljats statlig hjälp med att ta

skall

lämna

motsvarande

in avgifterna. Riksskatteverket

redovisning

och

uppgifter i

skall

lämna

motsvarande

fråga

begravningsavgift

redovisning

och

uppgifter i

enligt

begravningslagen

fråga

begravningsavgift

(1990:1144)

till

den

enligt

begravningslagen

församling, kyrkliga samfällig-

(1990:1144)

till

den

het eller kommun som är

församling, kyrkliga samfällig-

huvudman

för

begravnings-

het eller kommun som är

verksamheten.

huvudman

för

begravnings-

verksamheten.

3 a §3

När en kommun eller ett

landsting

har

fastställt

landsting

har

fastställt

budgeten, skall kommunstyrel-

sen

respektive

landstings-

sen

respektive

landstingssty-

styrelsen

genast

underrätta

relsen

genast

underrätta

skattemyndigheten

den

Riksskatteverket

den

skattesats

som har

bestämts

skattesats

som

har

bestämts

för det följande året.

skattesatsen

inte har

skattesatsen

inte

har

fastställts före oktober månads

3 Senaste lydelse 1999:298.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

utgång, skall

styrelsen

genast

utgång, skall

styrelsen

genast

underrätta

skattemyndigheten

underrätta Riksskatteverket om

styrelsens

förslag

till

styrelsens

förslag

till

skattesats. Har

någon

annan

skattesats. Har någon

annan

skattesats än

den

föreslagna

skattesats

än

den

föreslagna

fastställts,

skall

styrelsen

fastställts,

skall

styrelsen

genast

underrätta

genast

underrätta

Riks-

skattemyndigheten

och

Riks-

skatteverket om den fastställda

skattesatsen.

budgeten

skattesatsen.

budgeten

inte

har

fastställts

före

inte

har

fastställts

före

november

månads

utgång,

november

månads

utgång,

skall, så snart skattesatsen för

den

preliminära

skatten

har

den

preliminära

skatten

har

fastställts,

Riksskatteverket

fastställts,

skattemyndigheten

underrättas om skattesatsen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även

underrättelse

avgiftssats

enligt

begravningslagen

(1990:1144).

4 a §4

Ett registrerat

trossamfund

Ett

registrerat

trossamfund

som avses i lagen (1999:291)

avgift

till

registrerat

avgift

till

registrerat

trossamfund

är

berättigat

att

trossamfund

är berättigat

att

under visst år av staten

uppbära avgift som avses i den

lagen

med

belopp

som

lagen

med

belopp

som

motsvarar vad som skulle utgå

på grundval av de sammanlagda

beskattningsbara

förvärvsin-

beskattningsbara

förvärvsin-

komsterna för de avgifts-

skyldiga i trossamfundet enligt

skattemyndighetens

beslut

enligt

4 kap.

2 §

enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen

taxeringslagen (1990:324)

vid

4 Senaste lydelse 1999:1238.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

(1990:324) vid det föregående

det

föregående

årets

(taxeringsåret)

taxering,

(taxeringsåret) taxering, beräk-

beräknat efter den eller de

nat efter den eller de

avgiftssatser som har bestämts

för året före taxeringsåret.

Trossamfund

som

avses i

Trossamfund

som

avses

första stycket är berättigat att

under ett visst år av staten

såsom

förskott

uppbära

ett

såsom

förskott

uppbära

ett

belopp

som

motsvarar

belopp

som

motsvarar

produkten av den eller de

avgiftssatser som har beslutats

för året och de sammanlagda

beskattningsbara

förvärvsin-

beskattningsbara

förvärvsin-

komster, som enligt skatte-

komster,

som

enligt

beslut

myndighetens

beslut

enligt

enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen

4 kap.

2 §

taxeringslagen

rörande

det

föregående

årets

rörande

det

föregående årets

taxering

till

kommunal

taxering

till

kommunal

inkomstskatt

har

påförts

inkomstskatt

har

påförts

avgiftsskyldiga.

Förskottet

avgiftsskyldiga.

Förskottet

avräknas mot de avgifter, som

trossamfundet

har rätt

att

trossamfundet

har

rätt

att

uppbära av staten på grundval

av taxeringen under året efter

det,

då

förskottet

enligt

det,

då förskottet

enligt

bestämmelserna

nästföljande

bestämmelserna

nästföljande

stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av

ett år

utgör

trossamfundets

ett år

utgör

trossamfundets

fordran hos staten enligt denna

paragraf skall Riksskatteverket

eller

den

skattemyndighet

under samma år utanordna till

Riksskatteverket

bestämmer

trossamfundet

med

under samma år utanordna till

tolftedel per månad den tredje

trossamfundet

med

vardagen räknat från den 17 i

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

tolftedel per månad den tredje

månaden,

varvid

vardag

som

vardagen räknat från den 17 i

enligt 2 § lagen (1930:173) om

månaden,

varvid

vardag

som

beräkning

lagstadgad tid

enligt 2 § lagen (1930:173) om

jämställs

med

allmän

helgdag

beräkning

lagstadgad

tid

inte

skall

medräknas.

Är

jämställs

med

allmän helgdag

trossamfundets fordran

inte

skall

medräknas.

Är

uträknad

vid

utbetalnings-

trossamfundets

fordran

inte

tillfällena

månaderna

januari

uträknad

vid

utbetalnings-

och februari, skall vid dessa

tillfällena

månaderna januari

tillfällen

utbetalas

samma

och februari, skall vid dessa

belopp som har utbetalats i

tillfällen

utbetalas

samma

december

månad

det

belopp som har utbetalats i

föregående året. När särskilda

december

månad

det

skäl

föranleder

det

får

föregående året. När särskilda

Riksskatteverket

dock

skäl föranleder det får Riks-

förordna

att utbetalning

skall

skatteverket dock förordna att

ske med annat belopp. Om

utbetalning

skall

ske

med

något av de belopp som

annat belopp. Om något av de

utbetalades i månaderna januari

belopp

som

utbetalades i

och februari inte motsvarar en

månaderna januari och februari

tolftedel

trossamfundets

inte motsvarar en tolftedel av

fordran,

skall

den jämkning

trossamfundets

fordran,

skall

som föranleds härav ske i fråga

den

jämkning

som

föranleds

om det belopp, som utbetalas i

härav ske i fråga om det

mars månad.

belopp, som utbetalas i mars

månad.

Vad som har sagts om avgift

till

registrerat

trossamfund

till

registrerat

trossamfund

tillämpas på motsvarande sätt i

fråga

begravningsavgift

fråga

begravningsavgift

enligt

begravningslagen

enligt

begravningslagen

(1990:1144), om

den

inte

(1990:1144),

den

inte

enligt 3 § lagen om avgift till

registrerat

trossamfund

skall

registrerat

trossamfund

skall

räknas in i kyrkoavgiften. Det

Ds 2002:15										Det nya Riksskatteverket
som sägs om			Riksskatteverket			som sägs om trossamfund skall
och trossamfund skall dock i						dock i stället gälla den
stället gälla		skattemyndigheten				församling		eller		kyrkliga
respektive	den församling eller					samfällighet som är huvudman
kyrkliga	samfällighet som är					för begravningsverksamheten.
huvudman		för		begravnings-
verksamheten.
						5 §5
Finner		skattemyndigheten				Finner		Riksskatteverket på
eller Riksskatteverket på grund						grund	av	anmärkning			eller
av anmärkning eller eljest att av						eljest	att	av	myndigheten
myndigheten			meddelat		beslut	meddelat beslut			enligt		denna
enligt	denna			lag	blivit	lag blivit uppenbart oriktigt till
uppenbart oriktigt till följd av						följd av skrivfel, räknefel eller
skrivfel,	räknefel			eller	annat	annat sådant förbiseende, skall
sådant	förbiseende,				skall	myndigheten meddela					beslut
myndigheten			meddela		beslut	om rättelse.
om rättelse.

Riksskatteverkets eller skat- temyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

6 §6

Riksskatteverkets beslut en- ligt denna lag får överklagas hos regeringen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Rättelse enligt 5 § av skattemyndighets beslut skall från och med den 1 januari 2003 göras av Riksskatteverket.

3.Äldre föreskrifter i 6 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

5Senaste lydelse 1999: 298.

6Senaste lydelse 1999: 298.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:000) om ändring i nämnda lag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 §

Det som sägs i denna paragraf om kommun och kommunalskattemedel tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel samt kommuns begravningsavgiftsmedel. I fråga om slutavräkning av begravningsavgiftsmedel gäller dock i

stället bestämmelserna i sjätte stycket.

En kommun har rätt att

under visst år (beskattnings-

året)

staten

uppbära

året)

staten

uppbära

preliminära

kommunalskatte-

preliminära

kommunalskatte-

medel med ett belopp som

motsvarar

produkten

motsvarar

produkten av

sammanlagda beskattningsbara

förvärvsinkomsterna

i kom-

förvärvsinkomsterna

kom-

munen

enligt

skattemyndig-

munen

enligt

beslut

enligt

hetens

beslut enligt 4 kap. 2 §

4 kap.

2 §

taxeringslagen

(1990:324)

taxering

till

taxering

till

kommunal

inkomstskatt

(skatteunder-

(skatteunderlaget)

året

före

laget) året före beskatt-

beskattningsåret,

den

ningsåret, den

skattesats

som

skattesats

som

har

beslutats

1 Lydelse enligt prop. 2001/02:112.

Ds 2002:15			Det nya Riksskatteverket
har beslutats för beskattnings-	för beskattningsåret			och	de
året och de uppräknings-	uppräkningsfaktorer			enligt
faktorer enligt tredje stycket	tredje	stycket	som		har
som har fastställts senast i	fastställts senast		i september
september året före beskatt-	året före beskattningsåret.
ningsåret.

Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.

Innan skattemyndigheten be-						Innan			Riksskatteverket
talar ut kommunalskattemedel						betalar	ut		kommunalskatte-
till	kommunerna				skall	medel	till	kommunerna			skall
avräkning		göras		enligt	10 §	avräkning		göras		enligt	10 §
lagen	(1995:1516)				om	lagen	(1995:1516)				om
utjämningsavgift					för	utjämningsavgift					för
kommuner och landsting och						kommuner och landsting och
16 kap. 8 §			skattebetalnings-			16 kap.	8 §		skattebetalnings-
lagen (1997:483). Vidare skall						lagen (1997:483). Vidare skall
tillägg göras för bidrag enligt						tillägg göras för bidrag enligt
10 §	lagen		(1995:1515)		om	10 § lagen			(1995:1515)		om
utjämningsbidrag					till	utjämningsbidrag					till
kommuner och landsting samt						kommuner och landsting samt
för bidrag enligt 1 och 2 §§						för bidrag enligt 1 och 2 §§
lagen (1995:1514) om generellt						lagen (1995:1514) om generellt
statsbidrag till kommuner och						statsbidrag till kommuner och
landsting.		Det		belopp	som	landsting.		Det		belopp	som
framkommer			skall betalas ut			framkommer			skall betalas ut
med en tolftedel per månad						med en tolftedel per månad
den tredje vardagen räknat från						den tredje vardagen räknat från
											43

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

den 17 i månaden, varvid dag

som enligt 2 § lagen (1930:173)

om beräkning av lagstadgad tid

jämställs

med

allmän helgdag

jämställs

med

allmän helgdag

inte

skall

medräknas.

Är

inte

skall medräknas.

Är

kommunens

fordran

inte

kommunens

fordran

inte

uträknad

vid

utbetalningstill-

uträknad

vid

utbetalningstill-

fällena i månaderna januari och

februari,

skall

utbetalningarna

februari,

skall

utbetalningarna

dessa

månader

grundas på

dessa

månader

grundas på

samma belopp som utbetal-

ningen i december månad det

föregående året. När särskilda

skäl

föranleder

det

får

skäl

föranleder

det

får

skattemyndigheten

dock

för-

Riksskatteverket dock förordna

ordna

att

utbetalningen

skall

att utbetalningen skall grundas

grundas på ett annat belopp.

på ett annat belopp. Om något

Om något av de belopp som

belopp

som

utbetalningen

månaderna

utbetalningen

månaderna

januari,

februari

och

mars

januari,

februari

och

mars

grundats på inte motsvarar en

tolftedel

kommunens

tolftedel

kommunens

fordran,

skall

den jämkning

fordran,

skall

den jämkning

som föranleds av detta ske i

fråga om utbetalningen i april

eller, om det är fråga om ett

större

belopp,

fördelas

på

större

belopp,

fördelas

på

utbetalningarna i april, maj och

juni månader.

En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting. Produkten av skatte- underlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunal- skattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.

En slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den avgiftssats för begravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga begravningsavgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära begravningsavgiftsmedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunen. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunen. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs att i 33 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.1 ordet "skattemyndighetens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 33 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 33 § 1995:1689.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.8Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)1

dels att 30 § skall upphöra att gälla,

dels att 17, 21–23, 29 och 30 a §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §2

Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, skall vara ordnade kommunvis efter utdelningsmottagarens kommun. Vilken hemortskommun uppgifterna avser skall vara tydligt utmärkt. Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges särskilt.

Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som gäller det årets taxering av beskattningsmyndigheten till- ställas den skattemyndighet som enligt 2 kap. skattebetalnings- lagen (1997:483) är behörig att fatta beslut som rör den utdelningsberättigade.

21 §3

Om utdelning lämnas i Om utdelning lämnas i

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 30 § 1993:463.

2Senaste lydelse 2001:1228.

3Senaste lydelse 1998:242.


Det nya Riksskatteverket										Ds 2002:15
annat än pengar i svenskt mynt								annat än pengar i svenskt mynt
och om det enligt 8 eller 15 §								och om det enligt 8 eller 15 §
föreligger skyldighet att betala								föreligger skyldighet att betala
in kupongskatt, skall aktie-								in	kupongskatt,		skall
bolaget senast en vecka efter								aktiebolaget		senast en	vecka
beslutet			om	utdelning			till	efter beslutet om utdelning till
beskattningsmyndigheten läm-								beskattningsmyndigheten läm-
na in en bestyrkt uppgift om								na in en bestyrkt uppgift om
de utdelade tillgångarnas värde								de utdelade tillgångarnas värde
vid utdelningstillfället. Om det								vid	utdelningstillfället.		Om
finns anledning anta att värdet								beskattningsmyndigheten			finner
är för lågt uppgivet, skall								det sannolikt att värdet är för
beskattningsmyndigheten							hos	lågt uppgivet, skall myndig-
skattemyndigheten i den region								heten meddela beslut om värdet
där bolagets styrelse har sitt säte								och förelägga bolaget att inom
anmärka förhållandet och förete								viss tid betala in felande
den utredning som står beskatt-								kupongskatt. Om inbetalning-
ningsmyndigheten					till	buds	för	en inte gjorts inom den utsatta
att bedöma värdet. Skattemyn-								tiden,	skall	bolaget	betala
digheten i det län där bolagets								dröjsmålsavgift. Därvid			skall
styrelse har sitt säte skall värdera								19 § andra stycket tillämpas.
de	utdelade			tillgångarna			och
meddela			beslut med			anledning
av anmärkningen. Om skatte-
myndigheten finner att det av
bolaget			uppgivna		värdet		bör
höjas, skall underrättelse lämnas
beskattningsmyndigheten							och
bolaget			med	föreläggande			för
bolaget att inom viss tid betala
in	felande kupongskatt. Om
inbetalningen inte gjorts inom
den utsatta tiden skall bolaget
betala		dröjsmålsavgift. Därvid
skall		19 §		andra		stycket

tillämpas.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Om utdelning har ägt rum när beslut meddelats om påföring av ytterligare kupongskatt och har tillräckligt belopp till kupongskatten inte innehållits, skall bolaget förskjuta skatte- beloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.

22 §4

Om en central värdepappersförvarare eller ett aktiebolag inte betalar in kupongskatt i föreskriven tid, skall beskattnings- myndigheten förelägga värdepappersförvararen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Om	föreläggandet inte		följs,	Obetalda			kupongskatte-
skall	beskattningsmyndigheten			belopp	samt		dröjsmålsavgifter
anmäla		förhållandet	till	skall	av	beskattningsmyndig-
skattemyndigheten i det län där				heten	lämnas		för	indrivning.
bolagets styrelse har sitt säte.				Regeringen		får föreskriva att
Obetalda kupongskattebelopp				indrivning			inte	behöver
samt dröjsmålsavgifter skall av				begäras för ett ringa belopp.
skattemyndigheten lämnas			för
indrivning.		Regeringen	får
föreskriva		att indrivning	inte

behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning får verk- ställighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala

skatt eller dröjsmålsavgift.
			23 §5
Försummar		aktiebolag		Försummar		aktiebolag
annan skyldighet enligt denna				annan skyldighet enligt denna
lag än	skyldigheten		att	lag än	skyldigheten		att
innehålla	eller	inbetala		innehålla	eller	inbetala
kupongskatt i föreskriven			tid	kupongskatt i föreskriven			tid

4Senaste lydelse 1998:1485.

5Senaste lydelse 1997:1087.

Det nya Riksskatteverket						Ds 2002:15
eller ordning, kan beskatt-					eller ordning, kan beskatt-
ningsmyndigheten			förelägga		ningsmyndigheten	förelägga
bolaget att vid vite fullgöra					bolaget att vid vite fullgöra
förstnämnda		skyldighet. För-			förstnämnda skyldighet. Fråga
suttet	vite	utdömes		efter	om utdömande av vite prövas
anmälan	av	beskattningsmyn-			efter anmälan av beskatt-
digheten av den länsrätt inom					ningsmyndigheten	av den
vars domkrets bolagets				styrelse	länsrätt som är behörig att
har sitt säte.					pröva ett överklagande av beslut
					enligt denna lag.

I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 6 kap. 2 §

samt 7 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324).
29 §6
Beslut av Riksskatteverket	Beslut		av	Riksskatteverket
eller skattemyndighet enligt	enligt denna lag utom i fråga
denna lag utom i fråga om vite	om vite får överklagas hos
får överklagas hos länsrätten av	länsrätten av den som beslutet
den som beslutet rör. Över-	rör och det allmänna ombudet
klagandet skall ha kommit in	hos	Riksskatteverket.				Ett
inom två månader från den dag	överklagande			av	den	som
då klaganden fick del av	beslutet rör skall ha kommit in
beslutet.	inom två månader från den dag
	då denne fick del av beslutet.
	Ett	överklagande			av	det
	allmänna		ombudet		skall	ha
	kommit in inom två månader
	från den dag då beslutet
	meddelades.

Riksskatteverkets beslut enligt 22 § första stycket eller 24 § får inte överklagas.

30 a §7

Bestämmelserna i 6 kap. Bestämmelserna i 6 kap.

6Senaste lydelse 2000:468.

7Senaste lydelse 1993:463.

Ds 2002:15					Det nya Riksskatteverket
taxeringslagen	(1990:324) om	taxeringslagen		(1990:324) om
överklagande	av länsrättens	överklagande		av	länsrättens
och kammarrättens beslut och		och	kammarrättens			beslut
om företrädare för det allmänna		gäller i tillämpliga delar för mål
gäller i tillämpliga delar för mål		enligt denna lag.
enligt denna lag.		Bestämmelserna			i	6 kap.

		9 a §	taxeringslagen		gäller för
		det	allmänna		ombudets
		överklagande av Riksskattever-
		kets beslut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 23 § gäller fortfarande för anmälan som har getts in före ikraftträdandet.

3.Äldre föreskrifter i 29 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.9Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 17 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse							Föreslagen lydelse
						17 §1
Förvaltningsmyndigheter							Förvaltningsmyndigheter
som	handlägger			frågor		om	som	handlägger		frågor	om
skatter eller avgifter skall göra							skatter eller avgifter skall göra
anmälan till åklagaren så snart							anmälan till åklagaren så snart
det finns anledning att anta att							det finns anledning att anta att
brott enligt denna lag har							brott enligt denna lag har
begåtts. Detta gäller dock inte							begåtts. Detta gäller dock inte
om det kan antas att brottet							om det kan antas att brottet
inte	kommer		att		medföra		inte	kommer att medföra
påföljd enligt denna lag eller							påföljd enligt denna lag eller
om anmälan av annat skäl inte							om anmälan av annat skäl inte
behövs. Skattemyndigheter						får	behövs.		Riksskatteverket		får
fullgöra		anmälningsskyldig-					fullgöra		anmälningsskyldig-
heten till enhet inom skatteför-							heten till enhet inom verket
valtningen som skall medverka							som skall medverka vid brotts-
vid	brottsutredning,				om	det	utredning, om det inte finns
inte finns skäl att anta att							skäl att anta att brottet
brottet		föranleder			annan		föranleder		annan	påföljd	än
påföljd än böter och den							böter och den misstänkte kan
misstänkte		kan	antas		erkänna		antas erkänna gärningen. Detta
gärningen. Detta				gäller dock			gäller dock endast om den
endast om den misstänkte fyllt							misstänkte fyllt tjugoett år.
tjugoett år.

1 Senaste lydelse 1997:1025.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Har i lag eller förordning meddelats bestämmelse som avviker från föreskrifterna i första stycket gäller den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.10Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet1

dels att i 5 och 6 §§ ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansökan om särskilt upp- skattningsvärde görs skrift- ligen hos skattemyndigheten i den region där fastigheten är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslut- ning till vad som föreskrivs i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om fastighets- deklaration, de uppgifter som behövs till ledning för uppskattningen. Skattemyn- digheten kan anmoda sökanden att komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

4 §2

Ansökan om särskilt upp- skattningsvärde görs skrift- ligen hos Riksskatteverket.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrivs i fastighets- taxeringslagen (1979:1152) om fastighetsdeklaration, de upp- gifter som behövs till ledning för uppskattningen. Riksskatte- verket kan anmoda sökanden att komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

1Lagen omtryckt 1980:960. Senaste lydelse av

5 § 1994:1913

6 § 1990:361.

2Senaste lydelse 1998:243.

Ds 2002:15

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att i 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Lagen omtryckt 1981:1323. Senaste lydelse av 20 § 1997:1088.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.12Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs att i 4 § handelsregisterlagen (1974:157)1 ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 4 § 2 gäller för registreringsnummer som har tilldelats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av 4 § 1998:308.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.13Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Talan mot beslut angående fastställande av organisations- nummer föres hos riksskatte- verket genom besvär. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Föreslagen lydelse

6 §

Beslut angående fastställande av organisationsnummer över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 6 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.14Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att i 10 kap. 22 och 33 a §§ samt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385)1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Lagen omtryckt 1993:150. Senaste lydelse av

10 kap. 22 § 1998:760

10 kap. 33 a § 2001:1224

12 kap. 8 § 1994:802.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.15Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1976:339) om saluvagns- skatt1 orden "Skattemyndigheten i Örebro" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 1 § 2001:563.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.16Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter1

dels att i 3, 10, 17 och 18 §§ ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 20 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
						20§2
Mål	om	betalningssäkring				Mål	om	betalningssäkring
som avses i 3 § första stycket						som avses i 3 § första stycket
prövas av den länsrätt inom						prövas av den länsrätt som är
vars domkrets beslut om skatt						behörig		att	pröva	ett
enligt	skattebetalningslagen					överklagande enligt 22 kap. 1 a–
(1997:483)		skall		fattas	då	1 c §§	skattebetalningslagen
framställningen om betalnings-						(1997:483)		då	framställningen
säkring görs.						om betalningssäkring görs.
Om beslut om skatten skall
meddelas av Skattemyndigheten
i Stockholm enligt bestämmelsen
i 2 kap.	1 §	tredje stycket			sista
meningen eller 2 § femte stycket
sista	meningen			skatte-
betalningslagen,			skall mål		om
betalningssäkring prövas av den
länsrätt	inom		vars	domkrets

1Senaste lydelse av 3 § 2000:1283 10 § 1990:372 17 § 1990:372 18 § 1995:442.

2Senaste lydelse 2000:1283.

Det nya Riksskatteverket								Ds 2002:15
verkställigheten kan äga rum.					Mål	om	betalningssäkring
Mål	om	betalningssäkring
som avses i 3 § andra stycket					som avses i 3 § andra stycket
prövas av den länsrätt inom					prövas av den länsrätt som är
vars domkrets taxeringsbeslut					behörig enligt första stycket eller
eller beslut om tulltillägg enligt					den	länsrätt		inom	vars
tullagen (2000:1281)				eller	domkrets beslut om tulltillägg
beslut	om	transporttillägg			enligt	tullagen		(2000:1281)
enligt	lagen	(1998:506)		om	eller beslut om transporttillägg
punktskattekontroll av trans-					enligt	lagen	(1998:506)		om
porter	m.m. av		alkoholvaror,		punktskattekontroll av trans-
tobaksvaror		och	mineralolje-		porter	m.m. av		alkoholvaror,
produkter		skall	fattas	då	tobaksvaror		och	mineralolje-
framställningen om betalnings-					produkter		skall	fattas	då
säkring görs.					framställningen om betalnings-
					säkring görs.

Behörig skattemyndighet att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i den region där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 20 § gäller fortfarande för framställning som har getts in före ikraftträdandet.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.17Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 24 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	24 §2

När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.

Skall undersökningen ske genom en omröstning får länsstyrelsen besluta att det, med tillämpning av 7 kap. vallagen

(1997:157),	skall	framställas	röstlängd	och röstkort för
omröstningen.
Röstlängd	och	röstkort	Röstlängd		och röstkort
framställs av skattemyndigheten			framställs	av	Riksskatteverket.
i den region inom vilket			Verket har rätt till ersättning
kommunen	eller	landstinget	för detta.

ligger. Skattemyndigheten har

1 Lagen omtryckt 1988:198.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1693. 2 Senaste lydelse 1998:238.

Det nya Riksskatteverket

rätt till ersättning för detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.18Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1

dels att i 17 kap. 5 §, 18 kap. 1 a, 4, 8, 10, 11, 22–24, 29, 30, 32 och 38 §§, 19 kap. 5, 6 och 8 §§, 20 kap. 3 a, 4, 5 a–8, 10, 12–14 och 17–20 §§, 21 kap. 5 och 6 §§, 26 kap. 1 och 2 §§, 28 kap. 4 § samt rubriken till 29 kap. ordet ”skattemyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”Riksskatteverket” eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att i 22 kap. 2 § orden "en skattemyndighets" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets",

dels att 17 kap. 1, 2 och 4 §§, 18 kap. 9, 9 a och 28 §§, 19 kap. 1–3 §§, 20 kap. 2 och 9 §§, 21 kap. 1, 4 och 7 §§, 22 kap. 3 §, rubriken till 21 kap. samt rubrikerna närmast före 17 kap. 2 § och 21 kap. 7 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 Senaste lydelse av	20 kap. 5 a § 1993:1193
17 kap. 5 § 2001:1218	20 kap. 6 § 2001:1218
18 kap. 1 a § 2001:1218	20 kap. 7 § 1993:1193
18 kap. 4 § 2001:1218	20 kap. 8 § 1993: 1193
18 kap. 8 § 1993:1193	20 kap. 10 § 1993:1193
18 kap. 10 § 2001:1218	20 kap. 12 § 1993:1193
18 kap. 11 § 1994:849	20 kap. 13 § 2001:1218
18 kap. 22 § 2001:1218	20 kap. 14 § 1993:1193
18 kap. 23 § 1996:668	20 kap. 17 § 1993:1193
18 kap. 24 § 1993:1193	20 kap. 18 § 1993:1193
18 kap. 29 § 1993:1193	20 kap. 19 § 1993:1193
18 kap. 30 § 1997:1090	20 kap. 20 § 1993:1193
18 kap. 32 § 1993:1193	21 kap. 5 § 1993:1193
18 kap. 38 § 1993:1193	21 kap. 6 § 1993:1193
19 kap. 5 § 1995:1409	22 kap. 2	§ 1993:1193
19 kap. 6 § 1993:1193	26 kap. 1	§ 1990:379
19 kap. 8 § 1993:1193	26 kap. 2	§ 1993:1193
20 kap. 3 a § 1993:1193	28 kap. 4	§ 1993:1193
20 kap. 4 § 2001:1218	rubriken till 29 kap. 1993:1193.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

17 kap.

Riksskatteverket					leder	och		1 §2
								Riksskatteverket ansvarar för
ansvarar		för	skatteförvaltning-					verksamheten enligt denna lag.
ens	verksamhet			enligt denna
lag.
Skattemyndigheten					leder	och
ansvarar		för	verksamheten				i
regionen.
Beslutande myndigheter3								Beslutande myndighet
								2 §4
Beslut		i	taxeringsärende					Beslut i taxeringsärende
fattas av skattemyndigheten							i	fattas av Riksskatteverket.
den region där fastigheten är
belägen.
En		skattemyndighet				får
uppdra åt en annan skatte-
myndighet att fatta beslut i dess
ställe i ett visst ärende eller en
viss	grupp		av	ärenden.		Ett
sådant uppdrag får ges endast
om	den	andra		myndigheten
medger det och om det kan ske
utan	avsevärd			olägenhet		för
fastighetsägaren.

Att vissa taxeringsärenden avgörs i skattenämnd framgår av

20 kap. 3 §.
	4 §5
Skattemyndigheten får för-	Riksskatteverket får förordna
ordna det antal personer med	det antal personer med sak-

2Senaste lydelse 1998:239.

3Senaste lydelse 1993:1193.

4Senaste lydelse 1998:239.

5Senaste lydelse 2001:1218.

Ds 2002:15						Det nya Riksskatteverket
sakkunskap	i	fråga		om	kunskap i fråga om fastighets-
fastighetsvärdering (konsulen-					värdering (konsulenter		för
ter för fastighetstaxering) som					fastighetstaxering) som behövs
behövs för att biträda skatte-					för att biträda vid den allmänna
myndigheten vid den allmänna					och förenklade	fastighetstaxe-
och förenklade		fastighetstaxe-			ringen.
ringen.
Konsulenten		får	inte	vara	Konsulenten	får inte	vara
ledamot av	skattenämnd			vid	ledamot av skattenämnd.
den skattemyndighet			som	han
biträder.

18 kap.

9 §6

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen äger rum.

Fastighetsdeklarationen eller				Fastighetsdeklarationen eller
påpekandena med		tillhörande		påpekandena med		tillhörande
handlingar	skall	lämnas till		handlingar skall		lämnas	till
skattemyndighet.				Riksskatteverket.
Skattemyndighet		får	efter	Verket får efter samråd med
samråd	med	kommun		kommun	bestämma att		det
bestämma	att	det	inom	inom kommunen		skall finnas
kommunen skall finnas särskilt				särskilt	insamlingsställe		för
insamlingsställe			för	deklarationer och påpekanden.
deklarationer och påpekanden,

som skall lämnas till ledning för taxering inom regionen.

6 Senaste lydelse 2001:1218.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

9 a §7

Om någon visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration eller påpekanden inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen eller påpekandena. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges skall den deklarationsskyldige anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får avlämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första stycket Ansökan enligt första och prövas av skattemyndigheten i andra styckena prövas av Riks- det län där fastigheten är skatteverket.

belägen. Ansökan enligt andra stycket prövas av skatte- myndigheten i det län där sökanden utövar sin verksamhet. Ansökan hos en annan skattemyndighet skall prövas där om tiden inte medger att den överlämnas till rätt myndighet.

28 §8
	Fråga om utdömande av vite
	prövas av den länsrätt som är
	behörig	att	pröva	ett
	överklagande av		beslut	enligt
	denna lag.
Vid prövning av ansökan om	Vid prövning av ansökan om

7Senaste lydelse 2001:1218.

8Senaste lydelse 1993:1193.

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
utdömande av vite får även	utdömande av vite får även
vitets lämplighet bedömas.	vitets lämplighet bedömas.

19 kap.

1 §9

Senast den 1 oktober andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelse- arbetet.

Senast den 15 november samma år lämnar Riksskatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § med undantag för

föreskrifter om indelning i värdeområden.
Senast den 15 mars året före							Senast den 15 mars året före
det år då allmän fastighets-							det år då allmän fastighets-
taxering	äger		rum		upprättar		taxering	äger	rum lämnar
skattemyndigheten				förslag		till	Riksskatteverket		förslag till
indelning	i	värdeområden				för	övriga föreskrifter enligt 7 kap.
småhus, hyreshus,				avkastnings-			7 §.
värderad industri och tomt-
mark.
Senast		sistnämnda				dag
lämnar			Riksskatteverket
förslag	till		föreskrifter			om
indelning	i	värdeområden				för
övriga ägoslag samt förslag till
övriga föreskrifter enligt 7 kap.
7 § för samtliga				byggnadstyper
och ägoslag.
Under	förberedelsearbetet						2 §10
Under	förberedelsearbetet						Under	förberedelsearbetet
skall det	vid		varje		skattemyn-		skall det	vid Riksskatteverket

9Senaste lydelse 1993:1193.

10Senaste lydelse 1993:1193.

Det nya Riksskatteverket				Ds 2002:15
dighet finnas en eller flera			finnas	referensgrupper
referensgrupper	bestående	av	bestående	av förtroendevalda
förtroendevalda	ledamöter	i	ledamöter i skattenämnden.
skattenämnden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal ledamöter som skall ingå i en referensgrupp.

3 §11

Lantmäteriverket och skatte-

Lantmäteriverket och

Riks-

myndigheten

skall

undersöka

skatteverket

skall

undersöka

vilka

riktvärdetabeller

för

vilka

riktvärdetabeller

för

småhus som inte ingår i

lantbruksenhet,

som

med

lantbruksenhet,

som

med

hänsyn till rådande prisläge bör

användas inom olika delar av

länet. Förslag härom skall

ett län. Förslag härom skall

upprättas.

Undersökningen

upprättas.

Undersökningen

skall även omfatta upprättande

av förslag till

riktvärdekartor

av förslag

till

riktvärdekartor

för tomtmark som inte ingår i

lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriverket och skatte-

Lantmäteriverket och

Riks-

myndigheten skall vidare pröva

skatteverket

skall

vidare

pröva

att en tillämpning av förslag till

föreskrifter enligt

1 § andra–

föreskrifter

enligt 1 § andra–

fjärde

styckena

leder

till

fjärde

styckena

leder

till

taxeringsvärden

som

svarar

taxeringsvärden

som

svarar

mot taxeringsvärdenivå

enligt

mot taxeringsvärdenivå

enligt

5 kap.

2 §

(provvärdering).

5 kap.

2 §

(provvärdering).

Motsvarande prövning görs av

förslag

till riktvärdekartor

för

förslag

till riktvärdekartor

för

tomtmark

och

riktvärde-

tomtmark

och

riktvärde-

tabeller

för

småhus

enligt

tabeller

för

småhus

enligt

första stycket.

11 Senaste lydelse 2001:1218.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Provvärdering skall göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärde- ringsområde.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar närmare föreskrifter om indelningen i provvärde- ringsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas.

		20 kap.
			2 §12
Skattemyndigheten		skall	Riksskatteverket skall senast
senast den	15 juni	under	den 15 juni under taxeringsåret
taxeringsåret	meddela	grund-	meddela grundläggande beslut
läggande beslut om taxering av			om taxering av fastighet.
fastighet som är belägen i
regionen.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall taxeringsvärdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet

(skönstaxering).
					9 §13
Vill	fastighetsägaren			begära	Vill fastighetsägaren				begära
omprövning av ett beslut, skall					omprövning av ett beslut, skall
han	göra	detta	skriftligt.		han	göra	detta	skriftligt.
Begäran skall ha kommit in till					Begäran skall ha kommit in till
skattemyndigheten före utgång-					Riksskatteverket före utgången
en av	det	femte	året	efter	av	det	femte	året	efter

12Senaste lydelse 2001:1218.

13Senaste lydelse 1993:1193.

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002:15
taxeringsåret.	taxeringsåret.

Om fastighetsägaren gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om fastighetstaxering som är till hans nackdel, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan

kännedom.							Har	fastighetsägaren			inom
Har		fastighetsägaren				inom
den tid som anges i första eller							den tid som anges i första eller
andra		stycket		lämnat		in	andra	stycket		lämnat	in
skrivelsen			med	begäran		om	skrivelsen		med begäran		om
omprövning till				en annan			omprövning till			en allmän
skattemyndighet än					den	som	förvaltningsdomstol, får				ären-
fattat beslutet eller till en allmän							det ändå		prövas.	Skrivelsen
förvaltningsdomstol,					får	ären-	skall då omedelbart översändas
det	ändå		prövas.		Skrivelsen		till	Riksskatteverket			med
skall då omedelbart översändas							uppgift om den dag då
till	den		skattemyndighet			som	handlingen kom in till dom-
fattat beslutet med uppgift om							stolen.
den dag då handlingen kom in

till myndigheten eller dom- stolen.

21 kap.

Överklagande av skattemyn- dighets beslut14

En skattemyndighets beslut om fastighetstaxering får över- klagas hos länsrätten av fastig- hetsägaren och Riksskatteverket.

Överklagande av Riksskatte- verkets beslut

1 §15

Riksskatteverkets beslut om fastighetstaxering får överklagas av fastighetsägaren och det allmänna ombudet hos Riksskatteverket hos den länsrätt

14Senaste lydelse 1993:1193.

15Senaste lydelse 1993:1193.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

inom vars domkrets den taxe- ringsenhet som överklagandet avser är belägen.

Fastighetsägaren får överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av beslut om fastighetstaxering.

4 §16

Skattemyndigheten

skall

Riksskatteverket

skall pröva

pröva

överklagandet

har

om överklagandet har kommit

kommit in i rätt tid. Har

in i rätt tid. Har överklagandet

överklagandet

kommit

för

kommit in för sent, skall verket

sent, skall

myndigheten

avvisa

avvisa det, om inte annat följer

det, om inte annat följer av

av andra eller tredje stycket.

andra eller tredje stycket.

Överklagandet

skall

inte

Överklagandet

skall

inte

avvisas, om förseningen beror

på

att

skattemyndigheten

har

på att

Riksskatteverket

har

lämnat

fastighetsägaren

lämnat

fastighetsägaren

felaktig

underrättelse om

hur

felaktig underrättelse

hur

man överklagar.

Överklagandet

skall

inte

Överklagandet

skall

inte

heller avvisas, om det inom

överklagandetiden

kommit in

överklagandetiden

kommit in

till

annan

skattemyndighet

till

allmän

förvalt-

än den som fattat beslutet eller

ningsdomstol. Överklagandet

till

allmän

förvalt-

skall då omedelbart översändas

ningsdomstol.

Överklagandet

till

Riksskatteverket

med

skall då omedelbart översändas

uppgift om den dag då

till

den

skattemyndighet

som

handlingen kom in till dom-

fattat beslutet med uppgift om

stolen.

den dag då handlingen kom in

till myndigheten eller dom- stolen.

16 Senaste lydelse 1993:1193.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Riksskatteverkets				överklagan-		Allmänna ombudets			överkla-
de17						gande m.m.
						7 §18
Riksskatteverkets				överkla-		Det	allmänna		ombudets
gande skall vara skriftligt och						överklagande skall vara skrift-
ha kommit in inom den						ligt och ha kommit in inom
tidsfrist	som	enligt			20 kap.	den tidsfrist som enligt 20 kap.
gäller	för		beslut		om	gäller	för	beslut		om
omprövning		på		initiativ av		omprövning på		initiativ av
skattemyndighet,				eller	efter	Riksskatteverket,		eller		efter
sådan tid, inom två månader						sådan tid, inom två månader
från den dag då det över-						från den dag då det över-
klagade beslutet meddelades.						klagade beslutet meddelades.

Om ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering överklagas och en ändring till fastighetsägarens nackdel yrkas, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelats.

22 kap.

Bestämmelserna i 6 kap. 11– 24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad som i taxeringslagen sägs om skattskyldig skall gälla fastighetsägare.

3 §19

Bestämmelserna i 6 kap. 8 § tredje stycket samt 9 a, 13, 14 och 17–24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad som i taxeringslagen sägs om skattskyldig skall gälla fastighetsägare.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

17Senaste lydelse 1993:1193.

18Senaste lydelse 1993:1193.

19Senaste lydelse 1993:1193.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

2.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 18 kap. 23 § första stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

3.Äldre föreskrifter i 18 kap. 23 § andra stycket gäller fort- farande för uppgift som lämnats före ikraftträdandet.

4.De nya föreskrifterna i 18 kap. 28 § första stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

5.Äldre föreskrifter i 18 kap. 30 § gäller fortfarande för framställning som har getts in före ikraftträdandet.

6.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 19 kap. 8 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

7.Äldre föreskrifter i 20 kap. 9 § tredje stycket gäller fortfarande om begäran om omprövning har lämnats in före ikraftträdandet.

8.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 20 kap. 10 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

9.Äldre föreskrifter i 20 kap. 12 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

10.De nya föreskrifterna i 20 kap. 13 § andra stycket gäller även om allmän fastighetsdeklaration kommit in till skatte- myndighet.

11.De nya föreskrifterna i 20 kap. 17 § andra stycket om förbud mot att fatta beslut om eftertaxering i samma fråga gäller även om det tidigare beslutet fattats av skattemyndighet.

12.Äldre föreskrifter i 20 kap. 19 § andra stycket gäller fort- farande för skattemyndighets beslut.

13.Äldre föreskrifter i 21 kap. 1 § första stycket gäller fort- farande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

14.Äldre föreskrifter i 21 kap. 4 § andra och tredje styckena gäller fortfarande för överklagande som har kommit in före ikraftträdandet.

15.De upphävda föreskrifterna i 21 kap. 7 § gäller fortfarande för beslut meddelade av skattemyndighet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

16.De nya föreskrifterna i 22 kap. 2 § 1 gäller även skatte- myndighets avvisningsbeslut.

17.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 26 kap. 2 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatte- verket.

18.Äldre föreskrifter i 28 kap. 4 § tredje stycket gäller fort- farande om fastighetsägaren gjort anmälan till skattemyndighet.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.19Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1 dels att i 9 kap. 1 § ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut

mot "Riksskatteverkets",

dels att i 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 § ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Lagen omtryckt 1992:1474. Senaste lydelse av

5 kap. 1 § 2001:86

9 kap. 1 § 2001:207

9 kap. 17 § 2001:354.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.20Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)1

dels att i 1, 5, 8–10, 15, 17, 29–32, 34, 35, 47, 49 och 51 §§ samt punkt 9 i övergångsbestämmelserna ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 36 och 37 §§ samt rubriken närmast för 36 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Anmälan till skattemyndighet	Anmälan till Riksskatteverket
m.m.2	m.m.

36 §3

Anmälan till skattemyndig- heten prövas i den region där den som anmälningen avser är eller senast har varit folkbok- förd. Har denne aldrig varit folkbokförd i landet prövas anmälningen av den skatte- myndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet

1	Lagen omtryckt 1982:1134.	30 § 1991:493
	Senaste lydelse av	31 § 1991:493
	1 § 1991:493	32 § 1991:493
	5 § 1991:493	34 § 1991:493
	8 § 1991:493	35 § 1991:493
	9 § 1991:493	47 § 1991:493
	10 § 1991:493	49 § 1991:493
	15 § 1991:493	51 § 1991:493
	17 § 1991:493	punkt 9 av övergångsbestämmelserna
2	29 § 1991:493	1991:493.
2	Senaste lydelse 1991:493.
3	Senaste lydelse 1998:235.

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
som regeringen förordnar.
Anmälningen till skattemyn-	Anmälan till Riksskatteverket
digheten skall göras skriftligen. skall göras skriftligen.
Som anmälan till skattemyn-	Som anmälan till Riksskatte-
dighet anses anmälan som	verket anses anmälan som
1. görs till valfri skattemyn-	1. görs till valfri allmän för-
dighet eller allmän försäk-	säkringskassa,
ringskassa,

2. vid vigsel görs om efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan görs om förnamn till dopförrättaren.

			37 §4
Beslut av skattemyndigheten			Beslut av Riksskatteverket får
får överklagas	hos	allmän	överklagas		hos	den		länsrätt
förvaltningsdomstol.			inom vars domkrets				klaganden
			vid tidpunkten för beslutet var
			folkbokförd eller, om klaganden
			då inte var folkbokförd, hos den
			länsrätt	inom		vars	domkrets
			klaganden senast varit folkbok-
			förd.
			Finns	ingen behörig				länsrätt
			enligt första		stycket		överklagas
			Riksskatteverkets			beslut hos
			Länsrätten i Stockholms län.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Riksskatteverket	får	från
skattemyndigheten	ta	över
uppgiften att föra det allmännas

talan i länsrätt och kammarrätt. Riksskatteverket för det all- männas talan i Regeringsrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

4 Senaste lydelse 1997:992.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

2.Äldre föreskrifter i 17 § gäller fortfarande om anmälan gjorts till skattemyndighet före ikraftträdandet.

3.Äldre föreskrifter i 37 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

4.Äldre föreskrifter i 47 § andra stycket andra meningen gäller fortfarande om efternamn förvärvats efter anmälan till skattemyndighet.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.21Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter1

dels att 1 kap. 7 a § och 3 kap. 16 § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 1 kap. 7 a § skall utgå,

dels att 2 kap. 6 §, 3 kap. 6 a och 15 a §§ samt 8 kap. 1 och 9 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.
	6 §2

Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos beskattningsmyndigheten är registrerad som skattskyldig skall lämna deklaration även för redovisningsperioder för vilka han inte har någon skatt att redovisa.

Deklarationen skall avges på					Deklarationen skall avges på
heder och samvete samt upp-					heder och samvete samt upp-
rättas	på	blankett		enligt	rättas	på	blankett		enligt
formulär som			fastställs av		formulär som			fastställs av
Riksskatteverket			eller	Statens	Riksskatteverket			eller	Statens
Jordbruksverk.			Efter	särskilt	Jordbruksverk.			Efter	särskilt
medgivande		av	Riksskatte-		medgivande		av	Riksskatte-
verket	eller	skattemyndighet			verket får deklaration avges i
som Riksskatteverket bestämmer					form	av	ett	elektroniskt
får deklaration avges i form av					dokument.

1 Senaste lydelse av

1 kap. 7 a § 1993:462

3 kap. 16 § 2000:467

rubriken närmast före 1 kap. 7 a § 1993:462. 2 Senaste lydelse 2000:467.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får tas emot av Riksskatteverket för skatte- myndighetens räkning.

Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

3 kap.

6 a §3

Uppgifter som en myn-	Uppgifter som en myn-
dighet förfogar över och som	dighet förfogar över och som
behövs för skattekontroll skall	behövs för skattekontroll skall
på beskattningsmyndighetens	på beskattningsmyndighetens
begäran eller på begäran av	begäran tillhandahållas denna.
myndighet som anges i 3 kap.
16 § tillhandahållas denna.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda


paragraferna.
Om		sekretess gäller		för	Om	sekretess gäller	för
uppgift enligt någon annan be-					uppgift enligt någon annan be-
stämmelse i sekretesslagen och					stämmelse i sekretesslagen och
ett utlämnande skulle medföra					ett utlämnande skulle medföra
synnerligt men för något en-					synnerligt men för något en-
skilt eller allmänt intresse före-					skilt eller allmänt intresse före-
ligger		uppgiftsskyldighet		en-	ligger uppgiftsskyldighet		en-
dast om regeringen på ansökan					dast om regeringen på ansökan
av	beskattningsmyndigheten				av beskattningsmyndigheten
eller	myndighet		som anges i		beslutar	att uppgiften	skall
3 kap.		16 §	beslutar	att	lämnas ut.

uppgiften skall lämnas ut.

3 Senaste lydelse 2000:467.

Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket

				15 a §4
En	skriftlig begäran			om	En	skriftlig		begäran	om
befrielse		från föreläggande		att	befrielse		från föreläggande		att
lämna		uppgift,	visa	upp	lämna		uppgift,	visa	upp
handling eller lämna över en					handling eller lämna över en
kopia av handling, skall ges in					kopia av handling, skall ges in
till den länsrätt inom vars					till den länsrätt som är behörig
domkrets den enskilde är bosatt,					att pröva ett överklagande av
tillsammans med föreläggandet					beslut		enligt	denna	lag,
och	den	begärda	handlingen		tillsammans med föreläggandet
eller uppgiften.					och	den	begärda handlingen
					eller uppgiften.

Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om beskattningsmyndigheten anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten.

Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller

uppgiften skall undantas från kontrollen.
			8 kap.
				1 §5
Beskattningsmyndighetens				Beskattningsmyndighetens
beskattningsbeslut		i en	fråga	beskattningsbeslut		i en	fråga
som kan ha betydelse för be-				som kan ha betydelse för be-
skattningen	samt	beslut	om	skattningen	samt	beslut	om
anstånd med att lämna deklara-				anstånd med att lämna deklara-
tion eller betala skatt, om				tion eller betala skatt, om
uppdelning av skattebetalning,				uppdelning av skattebetalning,
om återbetalning av skatt och				om återbetalning av skatt och
om att avvisa en begäran om				om att avvisa en begäran om
omprövning	av beskattnings-			omprövning	av beskattnings-
beslut eller att avvisa ett över-				beslut eller att avvisa ett över-
klagande får	överklagas		hos	klagande får	överklagas		hos

4Senaste lydelse 1997:1093.

5Senaste lydelse 2000:467.

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002:15
länsrätten av den skattskyldige	länsrätten av den skattskyldige
och, i fråga om avgifter enligt	samt, i fråga om avgifter enligt
1 kap. 1 § första stycket 2, av	1 kap. 1 § första stycket 1, av det
det allmänna ombudet.	allmänna ombudet hos Riks-
	skatteverket och, i fråga om av-
	gifter enligt 1 kap. 1 § första
	stycket 2, av det allmänna om-
	budet hos Statens Jordbruks-
	verk.

Beslut om skatterevision och föreläggande av vite får inte överklagas.

Riksskatteverkets övriga beslut enligt denna lag får inte över- klagas.

Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13, 14 samt 17–24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Vad som i taxeringslagen sägs om Riksskatteverket skall i tillämpliga fall gälla det allmän- na ombudet.

9 §6

Bestämmelserna i 6 kap. 9 a, 10, 13, 14 samt 17–24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Medgivande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 2 kap. 6 § andra stycket andra meningen gäller även efter ikraft- trädandet.

3.Uppgift som skattemyndighet begärt enligt äldre före- skrifter i 3 kap. 6 a § första stycket skall efter ikraftträdandet tillhandahållas Riksskatteverket.

4.Äldre föreskrifter i 3 kap. 15 a § om behörig länsrätt gäller fortfarande för begäran som har getts in före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2000:467.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

5. Äldre föreskrifter i 8 kap. 1 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.22Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel

Härigenom förskrivs att 8 d § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel1 skall upphöra att gälla vid utgången av 2002.

Föreläggande av skattemyndighet enligt 8 d § skall efter utgången av 2002 fullgöras till Riksskatteverket.

1Lagen omtryckt 1995:616. Senaste lydelse av

lagens rubrik 1995:616 8 d § 2000:472.

Ds 2002: 15

Det nya Riksskatteverket

1.23Förslag till lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:533) om arbets- ställenummer m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				6 §1
Om	den	uppgiftsskyldige		Om	den	uppgiftsskyldige
inte följer en anmaning enligt				inte följer en anmaning enligt
5 §,	får	på begäran	av	5 §,	får	på begäran	av
statistiska		centralbyrån	den	statistiska		centralbyrån	den
uppgiftsskyldige föreläggas att				uppgiftsskyldige föreläggas att
göra detta vid vite. Ett sådant				göra detta vid vite. Ett sådant
föreläggande utfärdas av skatte-				föreläggande utfärdas av Riks-
myndigheten i den region där				skatteverket.
uppgiftsskyldigheten skall			full-
göras.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse 1998:237.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.24Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617)1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riks- skatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Lagen omtryckt 1996:1001.

Senaste lydelse av 3 kap. 11 § 1998:1500.

Ds 2002: 15

Det nya Riksskatteverket

1.25Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 8 och 13 a §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av 8 kap. 8 § 1995:537

8 kap. 13 a § 2001:1226.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.26Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att 3, 67 och 84 §§ fordonsskattelagen (1988:327)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Beskattningsmyndighet är Beskattningsmyndighet är

Skattemyndigheten i Örebro. Riksskatteverket.

Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunniga i enlighet med reglerna i 1 kap. 6 § lagen (1984:151) om punktskatter och pris- regleringsavgifter.

				67 §3
Bestämmelserna			i	2 kap.	Bestämmelserna					i	2 kap.
11 §, 3 kap. 2–5 §§,			6 §	första	11 §,	3 kap. 2–5 §§,				6 §	första
stycket	och	7–15 d §§		samt	stycket		och	7–15 d §§			lagen
9 kap. 3 § lagen (1984:151) om					(1984:151)			om	punktskatter
punktskatter		och	prisregle-		och	prisregleringsavgifter gäl-
ringsavgifter gäller vid kontroll					ler		vid	kontroll			av
av fordonsskatt. Vad som sägs					fordonsskatt. Vad som sägs om
om deklaration gäller i stället					deklaration			gäller		i	stället
uppgifter	som skall lämnas				uppgifter som				skall		lämnas
enligt särskilda föreskrifter och					enligt särskilda föreskrifter och
ligga till grund för beslut om					ligga till grund för beslut om
skatt.					skatt. En sådan begäran som
					avses	i	3 kap. 15 a § lagen om
					punktskatter			och		prisregle-
					ringsavgifter skall dock ges in till
					den länsrätt som är behörig att

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1440.

2Senaste lydelse 1998:245.

3Senaste lydelse 1995:1201.

Ds 2002: 15								Det nya Riksskatteverket
						pröva ett överklagande av beslut
						enligt denna lag. Fråga om
						utdömande av vite prövas av
						samma länsrätt.
Skatterevision			får	företas,		Vid prövning av en fråga om
förutom	av		beskattnings-			utdömande av vite får även
myndigheten,		av	Riksskatte-			vitets lämplighet bedömas.
verket och av någon annan
skattemyndighet			än	beskatt-
ningsmyndigheten. Vad som sägs
i 3 kap. 13, 14 och 15 a §§ lagen
om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter		om		beskatt-
ningsmyndighet		skall		därvid
gälla	Riksskatteverket				och
skattemyndigheten. Innan Riks-
skatteverket eller			en	annan
skattemyndighet			än	beskatt-
ningsmyndigheten			beslutar		om
revision skall samråd ske med
beskattningsmyndigheten.
					84 §4
Beslut om skatt som avses i						Beslut om skatt som avses i
38, 39 eller 42 § eller beslut						38, 39 eller 42 § eller beslut
som avses i 89 § eller som avser						som avses i 64 § andra stycket
rättelse	enligt		45 §	första		eller 89 §	eller	som		avser
stycket eller anstånd att betala						rättelse enligt		45 §		första
skatt får överklagas hos allmän						stycket eller anstånd att betala
förvaltningsdomstol				av	den	skatt får överklagas hos allmän
skattskyldige och av Riks-						förvaltningsdomstol			av	den
skatteverket.						skattskyldige och			av	det
						allmänna	ombudet			hos
						Riksskatteverket.

4 Senaste lydelse 1998:387.

Det nya Riksskatteverket										Ds 2002: 15
Riksskatteverket			får	överta
beskattningsmyndighetens				upp-
gift att i länsrätten och
kammarrätten föra det allmän-
nas talan.	Riksskatteverket för
det allmännas talan i Regerings-
rätten.					Länsrättens beslut enligt 64 §
Beslut	enligt		64 §	andra
stycket får överklagas hos Riks-					andra stycket får inte över-
skatteverket.		Riksskatteverkets			klagas.
beslut får inte överklagas.					Bestämmelserna i 8 kap. 1 §
Bestämmelserna i 8 kap. 1 §
andra stycket och 8 §				lagen	andra	stycket och				8 §	lagen
(1984:151)		om	punktskatter		(1984:151)			om	punktskatter
och	prisregleringsavgifter				och		prisregleringsavgifter
gäller även		för fordonsskatt.			gäller	även		för	fordonsskatt.
Riksskatteverket får föra talan					Riksskatteverket				och		det
till den skattskyldiges förmån.					allmänna		ombudet			får	föra
Riksskatteverket har då samma					talan	till	den		skattskyldiges
behörighet som den skatt-					förmån.		Verket		och	ombudet
skyldige.					har då samma behörighet som
					den skattskyldige.
Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller
om efterbeskattning får				också	motparten			överklaga		beslutet,
även om den för			honom stadgade överklagandetiden gått ut.

Motpartens överklagande skall ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller förfaller på annat sätt det första överklagandet, är även det senare förfallet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 67 § första stycket första meningen gäller fortfarande för prövning enligt 3 kap. 15 a § och 9 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter om begäran respektive ansökan har getts in före ikraftträdandet.

Ds 2002: 15

Det nya Riksskatteverket

3. Äldre föreskrifter i 84 § första och tredje styckena gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.27Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 8 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				7 kap.
					8 §2
Riksbanken skall på begäran					Riksbanken skall på begäran
tillhandahålla skattemyndigheter					tillhandahålla Riksskatteverket
uppgifter som finns hos Riks-					uppgifter som finns hos Riks-
banken	och		som	rör	banken	och	som	rör
betalningar	till		eller	från	betalningar	till	eller	från
utlandet, om det behövs för					utlandet, om det behövs för
myndigheternas		kontroll		av	verkets kontroll av skatter eller
skatter eller avgifter. I fråga					avgifter. I fråga om uppgifter
om uppgifter som behövs för					som behövs		för taxering
taxering tillämpas			i stället		tillämpas i stället bestäm-
bestämmelserna		i	3 kap.	16 §	melserna	i	3 kap.	16 §
taxeringslagen (1990:324).					taxeringslagen (1990:324).

Riksbanken skall på begäran tillhandahålla Tullverket uppgifter som finns hos Riksbanken och som rör betalningar för import eller export av varor.

Om det finns särskilda skäl får Riksbanken underlåta att lämna uppgifter enligt första och andra styckena.

1Lagen omtryckt 1999:19.

2Senaste lydelse 1999:416.

Ds 2002: 15

Det nya Riksskatteverket

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 7 kap. 8 § första stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.28Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		10 §1
Skatterättsnämndens		beslut	Skatterättsnämndens			beslut
överklagas	hos	Rege-	överklagas	hos		Rege-
ringsrätten.	En	annan	ringsrätten.	Riksskatteverkets
myndighets	beslut överklagas		beslut överklagas		hos	den
hos den länsrätt inom vars			länsrätt som är behörig att pröva
domkrets beslutet har fattats.			ett överklagande enligt 22 kap.
			1 a–1 c §§ skattebetalningslagen
			(1997:483).	En		annan
			myndighets	beslut	överklagas
			hos den länsrätt inom vars
			domkrets beslutet har fattats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 10 § andra meningen gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1998:192.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.29Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)1 dels att 6 kap. 11, 12, 15 och 16 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 2 § och 6 kap. 15 § skall utgå,

dels att i 3 kap. 1, 5, 7–9, 12 och 12 a §§, 4 kap. 2, 5–8, 10, 13– 15, 18–21 och 23 §§, 5 kap. 1, 3, 4 och 11 §§, 6 kap. 6, 7, 10 och 21 §§, 7 kap. 7 § samt rubrikerna närmast före 3 kap. 1 § och 4 kap. 13 § ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riks- skatteverkets",

dels att 2 kap. 1, 2 och 6 §§, 3 kap. 14, 16 och 17 §§, 4 kap. 9 och 11 a §§, 6 kap. 1, 5, 8, 9, 13, 14 och 17 §§, 7 kap. 2 och 6 §§ samt rubrikerna närmast före 2 kap. 1 § och 6 kap. 1 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.
Skatteförvaltningen	Riksskatteverket

1 Senaste lydelse av		4 kap. 18 § 1999:1261
3 kap. 5 § 1997:1028		4 kap. 20	§ 1999:1261
3 kap. 8	§ 2001:1231	4 kap. 23	§ 1999:1261
3 kap. 9	§ 1997:494	5 kap. 1 § 1999:1261
3 kap. 12 § 1997:1028		5 kap. 4 § 2001:1231
3 kap. 12 a § 1997:494		5 kap. 11	§ 1991:1902
4 kap. 2	§ 2001:1231	6 kap. 10	§ 1994:467
4 kap. 5	§ 1999:1261	7 kap. 7 § 1995:1524.

4 kap. 13§ 1999:1261

Det nya Riksskatteverket											Ds 2002: 15
										1 §2
Riksskatteverket						leder			och	Riksskatteverket	ansvarar
ansvarar		för	taxeringsarbetet i							för taxeringsarbetet i landet.
landet.										Vid Riksskatteverket finns
I varje region finns en
skattemyndighet					som		ansvarar			skattekontor. Vid varje skatte-
för taxeringsarbetet						i regionen.				kontor finns en skattenämnd.
Varje	skattemyndighet						har		ett
eller	flera skattekontor.								Vid
varje	skattekontor					finns			en
skattenämnd.
Riksskatteverket har							samma
befogenheter som skattemyndig-
heten	har		enligt			3 kap.			I
förekommande				fall		tar		verket
därmed		över		den		befogenhet
som annars tillkommer skatte-
myndigheten.
										2 §3
Beslut		i		taxeringsärende						Beslut i taxeringsärende
fattas	av	den		skattemyndighet						fattas av Riksskatteverket.
som är behörig att fatta beslut
enligt	2 kap.			1,	2	och		5 §§
skattebetalningslagen
(1997:483).
										6 §4
Ordföranden och vice ord-										Ordföranden och vice ord-
föranden i skattenämnden skall										föranden i skattenämnden skall
vara tjänstemän vid skatte-										vara tjänstemän vid Riks-
myndighet. De förordnas av										skatteverket. De förordnas av
Riksskatteverket för högst fyra										verket för högst fyra år i taget.
år i taget.										Chefen för Riksskatteverket får

2Senaste lydelse 1998:246.

3Senaste lydelse 1999:1261.

4Senaste lydelse 1994:1625.

Ds 2002:15				Det nya Riksskatteverket
Chefen	för	skattemyndig-		därutöver förordna tjänsteman
heten får träda in som				att träda in som ordförande i
ordförande	i	skattenämnden		skattenämnden vid behandling
vid behandling av ärende som				av ärende som med hänsyn till
med hänsyn till dess särskilda				dess särskilda beskaffenhet
beskaffenhet		kräver	hans	kräver dennes medverkan.
medverkan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst fyra år. För val av dessa ledamöter gäller bestämmelserna i 7 kap.

5–7 §§.
			3 kap.
			14 §5
En skriftlig		begäran	om	En	skriftlig		begäran	om
befrielse	från föreläggande		att	befrielse		från föreläggande		att
lämna	uppgift,	visa	upp	lämna		uppgift,	visa	upp
handling eller lämna över en				handling eller lämna över en
kopia av handling skall ges in				kopia av handling skall ges in
till länsrätten tillsammans med				till den länsrätt som är behörig
föreläggandet och den begärda				att pröva ett överklagande enligt
handlingen eller uppgiften.				6 kap.	1 § tredje		stycket,	till-
				sammans		med	föreläggandet
				och den		begärda handlingen
				eller uppgiften.
Om den reviderade begär att				Om den reviderade begär att
en handling skall undantas från				en handling skall undantas från
revision	skall handlingen,		om	revision		skall handlingen,		om
skattemyndigheten anser att den				Riksskatteverket anser att				den
bör granskas, omedelbart för-				bör granskas, omedelbart för-
seglas och överlämnas till läns-				seglas och överlämnas till läns-
rätten.				rätten.

Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen.

5 Senaste lydelse 1994:467.

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

16 §

Uppgifter

som

myndighet

Uppgifter

som

myndighet

förfogar över och som behövs

för taxering skall på skatte-

för taxering skall på Riks-

myndighetens

begäran

tillhan-

skatteverkets begäran tillhanda-

dahållas denna.

hållas verket.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i

fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap.

1 eller

2 §

eller 3 kap.

1 §

sekretesslagen

(1980:100)

eller

bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda

paragraferna.

sekretess

gäller

för

sekretess

gäller

för

uppgift

enligt

någon

annan

uppgift

enligt

någon

annan

bestämmelse

sekretesslagen

bestämmelse

sekretesslagen

och

ett

utlämnande

skulle

och

ett

utlämnande

skulle

medföra

synnerligt

men

för

medföra

synnerligt

men

för

något

enskilt

eller

allmänt

något

enskilt

eller

allmänt

intresse

föreligger

uppgifts-

intresse

föreligger

uppgifts-

skyldighet

endast

skyldighet

endast

regeringen

på

ansökan

regeringen

på

ansökan

skattemyndigheten beslutar

att

Riksskatteverket

beslutar

att

uppgiften skall lämnas ut.

17 §6

Uppgifter

självdeklaratio-

Uppgifter

självdeklaratio-

ner skall på begäran lämnas ut

ner och i andra handlingar som

till de myndigheter som utövar

har

upprättats

eller

för

taxerings-

eller

skattekontroll

granskning omhändertagits vid

om det behövs för kontroll-

taxeringskontroll eller lämnats

verksamheten. Detsamma gäller

till ledning för taxering enligt

beträffande

uppgifter i

andra

bestämmelserna

lagen

handlingar som har upprättats

(2001:1227)

självdeklara-

eller för granskning omhänder-

tioner

och

kontrolluppgifter

tagits av en myndighet vid

får tillhandahållas myndighet i

taxeringskontroll eller lämnats

främmande

stat

med

vilken

6 Senaste lydelse 2001:1231.

100

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

till ledning för taxering enligt bestämmelserna i lagen (2001:1227) om självdeklara- tioner och kontrolluppgifter.

Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myn- dighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat över- enskommelse om handräck- ning i skatteärenden.

Sverige har träffat överens- kommelse om handräckning i skatteärenden.

4kap.

9 §

Vill den skattskyldige begära	Vill den skattskyldige begära
omprövning av ett beslut, skall	omprövning av ett beslut, skall
han göra detta skriftligt.	han göra detta	skriftligt.
Begäran skall ha kommit in till	Begäran skall ha kommit in till
skattemyndigheten före utgång-	Riksskatteverket före	utgången
en av det femte året efter taxe-	av det femte året efter
ringsåret.	taxeringsåret.

Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett taxeringsbeslut som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in

inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.
Har den skattskyldige inom				Har den skattskyldige inom
den tid som anges i första eller				den tid som anges i första eller
andra stycket gett in skrivelsen				andra stycket gett in skrivelsen
med begäran om omprövning				med begäran om omprövning
till en annan		skattemyndighet		till en allmän förvaltnings-
än den som fattat beslutet eller				domstol,	får	ärendet		ändå
till en allmän förvaltnings-				prövas.	Skrivelsen		skall	då
domstol,	får	ärendet	ändå	omedelbart		översändas		till
prövas.	Skrivelsen skall		då	Riksskatteverket med			uppgift
omedelbart översändas till den				om den dag då handlingen kom
								101

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

skattemyndighet

som

fattat

in till domstolen.

beslutet med uppgift om den

dag då handlingen kom in till

myndigheten eller domstolen.

11 a §7

En begäran om omprövning

som avser särskild skatte-

beräkning

för

ackumulerad

beräkning

för

ackumulerad

inkomst

får

göras

efter

inkomst

får

göras

efter

utgången av den tid som anges

i 9 §,

denna

begäran

i 9 §, om

denna

begäran

föranleds

Riksskatteverkets

skattemyndighets

taxeringsbe-

taxeringsbeslut

eller

slut eller av en allmän förvalt-

allmän

förvaltningsdomstols

ningsdomstols beslut i mål om

beslut i mål om taxering. En

taxering.

sådan

begäran

sådan begäran skall ha kommit

skall ha kommit in till skatte-

in till Riksskatteverket inom ett

myndigheten inom ett år från

år från det att beslutet

det att beslutet meddelades.

meddelades.

6 kap.

Överklagande

skattemyn-

Överklagande

Riksskatte-

dighetens beslut

verkets beslut

1 §

En skattemyndighets taxe-

Riksskatteverkets

taxerings-

ringsbeslut i en fråga som kan

beslut i en fråga som kan ha

ha betydelse för beskattningen

betydelse

för

beskattningen

eller annat ekonomiskt mellan-

havande med det allmänna får

överklagas

hos

länsrätten av

överklagas hos

länsrätten

den skattskyldige, Riksskatte-

den skattskyldige, det allmänna

verket och,

fråga

om beslut

ombudet

hos

Riksskatteverket

7 Senaste lydelse 1999:1261.

102

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

taxering

till

kommunal

och, i fråga om beslut om taxe-

inkomstskatt, kommunen.

ring till kommunal inkomst-

skatt, kommunen.

Den skattskyldige får också överklaga beslut att avvisa en

begäran om omprövning av taxeringsbeslut.

Riksskatteverkets beslut enligt

första eller andra stycket över-

klagas hos den länsrätt som är

behörig att pröva ett överkla-

gande enligt 22 kap. 1 a–1 c §§

skattebetalningslagen

(1997:483).

Skattemyndigheten skall prö-

5 §

Riksskatteverket

skall pröva

överklagandet

har

om överklagandet har kommit

kommit in i rätt tid. Har

in i rätt tid. Har överklagandet

överklagandet

kommit

för

kommit in för sent, skall verket

sent, skall myndigheten

avvisa

avvisa det, om inte annat följer

det, om inte annat följer av

av andra eller tredje stycket.

andra eller tredje stycket.

Överklagandet

skall

inte

Överklagandet

skall

inte

avvisas,

om förseningen beror

avvisas, om förseningen beror

på

att

skattemyndigheten

har

på

att

Riksskatteverket

har

lämnat

den skattskyldige

lämnat

den skattskyldige

felaktig

underrättelse om

hur

felaktig

underrättelse

hur

man överklagar.

Överklagandet

skall

inte

Överklagandet

skall

inte

heller avvisas, om det inom

överklagandetiden

kommit in

överklagandetiden

kommit in

till

en annan

skattemyndighet

till en allmän förvaltnings-

än den som fattat beslutet eller

domstol. Överklagandet skall

till en allmän förvaltnings-

då

omedelbart

översändas

till

domstol. Överklagandet skall

Riksskatteverket

med

uppgift

då

omedelbart

översändas

till

om den dag då handlingen kom

den

skattemyndighet som fattat

in till domstolen.

103

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

Riksskatteverkets			eller	Det allmänna		ombudets		eller
kommuns överklagande				kommuns överklagande
				8 §
Överklagandet		skall	vara	Överklagandet			skall	vara
skriftligt och ha kommit in				skriftligt och ha kommit in
inom tidsfrist som enligt 4 kap.				inom tidsfrist som enligt 4 kap.
gäller	för	beslut	om	gäller	för		beslut	om
omprövning på		initiativ av		omprövning		på	initiativ av
skattemyndighet		eller	efter	Riksskatteverket			eller	efter
sådan tid men inom två				sådan tid men inom två
månader från den dag då det				månader från den dag då det
överklagade beslutet meddela-				överklagade beslutet meddela-
des.				des.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Om riksskatteverket har överklagat ett taxeringsbeslut, skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

Om en kommun överklagar Riksskatteverkets beslut skall verket vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.

9 §

Om det allmänna ombudet har överklagat ett taxerings- beslut, skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

104

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

9 a §

Det allmänna ombudet får inom den för ombudet gällande tiden för överklagande föra talan till den skattskyldiges för- mån. Ombudet har då samma behörighet som den skatt- skyldige.

13 §8

Om den skattskyldige överklagar länsrättens eller kammarrättens beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.

Om		länsrättens			beslut		Om	länsrättens		beslut
överklagas av skattmyndigheten,							överklagas av Riksskatteverket,
riksskatteverket eller kommun-							det allmänna		ombudet eller
en, skall		överklagandet				ha	kommunen,		skall	över-
kommit in inom två månader							klagandet ha kommit in inom
från den dag beslutet medde-							två månader från den dag
lades.	Detsamma			gäller		om	beslutet	meddelades.		Det-
riksskatteverket			eller		kommu-		samma	gäller	om	verket,
nen överklagar kammarrättens							ombudet eller kommunen över-
beslut.							klagar kammarrättens beslut.
Om någon har överklagat ett							14 §
							Om part har överklagat ett
beslut av länsrätt eller kammar-							beslut av länsrätt eller kammar-
rätt, får även någon annan som							rätt, får även motpart ge in ett
haft rätt att överklaga beslutet ge							överklagande, trots att den för
in ett överklagande, trots att							honom gällande tiden för över-
den för honom gällande tiden							klagande gått ut. Ett sådant
för överklagande gått ut. Ett							överklagande skall ges in inom
sådant	överklagande				skall	ges	en månad från utgången av den
in inom en månad från							tid inom vilken det första över-
utgången		av	den	tid inom			klagandet skulle ha gjorts.

8 Senaste lydelse 1990:1138.

105

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.

Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon

annan anledning, förfaller också det senare.
				17 §
Riksskatteverket får inom				Riksskatteverket					får	inom
den för verket gällande tiden				den för verket gällande tiden
för överklagande föra talan till				för överklagande föra talan till
den skattskyldiges			förmån.	den	skattskyldiges				förmån.
Verket	har	då	samma	Verket har då samma behörig-
behörighet		som	den	het	som	den		skattskyldige.
skattskyldige.				Motsvarande			gäller		för	det
				allmänna ombudet om ombudet
				fört det allmännas talan.
			7 kap.
				2 §
				Fråga om utdömande av vite
				prövas av den länsrätt som är
				behörig		att		pröva		ett
				överklagande			av	beslut		enligt
				denna lag.

Vid prövning av en ansökan om vite får även vitets lämplighet

bedömas.
	6 §9
Valbar till ledamot i skatte-	Valbar till ledamot i skatte-
nämnd är den som har rösträtt	nämnd är den som har rösträtt
vid val av kommunfullmäktige	vid val av kommunfullmäktige
och är folkbokförd i en kommun	och inte har förvaltare enligt
som ingår i skattemyndighetens	11 kap. 7 § föräldrabalken.
verksamhetsområde och inte
har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken.

9 Senaste lydelse 1991:1902.
106

Ds 2002:15						Det nya Riksskatteverket
Tjänsteman		inom	skatteför-		Tjänsteman	vid Riksskatte-
valtningen eller vid allmän					verket eller allmän förvalt-
förvaltningsdomstol				eller	ningsdomstol	eller nämn-
nämndeman		i	allmän		deman i allmän förvaltnings-
förvaltningsdomstol			får	inte	domstol får inte väljas till
väljas	till	ledamot		i	ledamot i skattenämnd.
skattenämnd.
Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte
skyldig att ta emot uppdrag som ledamot.
Skattemyndigheten			prövar		Riksskatteverket prövar själv-
självmant		den	valdes		mant den valdes behörighet.
behörighet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 3 kap. 5 § eller 12 § fjärde stycket skall efter ikraftträdandet full- göras till Riksskatteverket.

3.Äldre föreskrifter i 3 kap. 14 § om behörig länsrätt gäller fortfarande för begäran som har getts in före ikraftträdandet.

4.En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 3 kap. 16 § första stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

5.Äldre föreskrifter i 3 kap. 16 § tredje stycket gäller fortfarande för ansökan som har getts in före ikraftträdandet.

6.Äldre föreskrifter i 4 kap. 9 § tredje stycket gäller fortfarande om begäran om omprövning har getts in före ikraftträdandet.

7.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 4 kap. 10 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatte- verket.

8.	Äldre föreskrifter i 4 kap. 11 a §	första	meningen	samt
4 kap. 13 § andra stycket 1 och 3		gäller	fortfarande	för
skattemyndighets beslut.
9.	De nya föreskrifterna i 4 kap. 14 § andra stycket gäller även

om självdeklaration kommit in till skattemyndighet.

107

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

10.De nya föreskrifterna i 4 kap. 18 § andra stycket om förbud mot att fatta beslut om eftertaxering i samma fråga gäller även om det tidigare beslutet fattats av skattemyndighet.

11.Äldre föreskrifter i 4 kap. 20 § andra stycket gäller fort- farande för skattemyndighets beslut.

12.De nya föreskrifterna i 5 kap. 3 § första stycket gäller även om självdeklaration kommit in till skattemyndighet.

13.De nya föreskrifterna i 5 kap. 4 § första stycket 2 gäller även om kontrolluppgift var tillgänglig för skattemyndighet före november månads utgång taxeringsåret.

14.Äldre föreskrifter i 6 kap. 1 § första stycket gäller fort- farande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

15.De nya föreskrifterna i 6 kap. 1 § tredje stycket om behörig länsrätt gäller inte för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

16.Äldre föreskrifter i 6 kap. 5 § andra och tredje styckena gäller fortfarande för överklagande som har kommit in före ikraftträdandet.

17.De upphävda föreskrifterna i 6 kap. 9 § gäller fortfarande om Riksskatteverket har överklagat ett taxeringsbeslut.

18.De nya föreskrifterna i 6 kap. 10 § gäller även skattemyn- dighets avvisningsbeslut.

19.De upphävda föreskrifterna i 6 kap. 12 § gäller fortfarande för överklagande av länsrätts eller kammarrätts beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

20.Äldre föreskrifter i 6 kap. 13 § andra stycket om över- klagande av skattemyndighet gäller även efter ikraftträdandet.

21.De nya föreskrifterna i 7 kap. 2 § första stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

108

Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av den skatt- skyldige, banken och det all- männa ombudet hos Riksskatte- verket. Beslut om skatte- revision enligt 12 § får dock inte överklagas. Ett överklagande av den skattskyldige eller banken skall ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Ett överklagande av det allmänna ombudet skall ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.30Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

Härigenom föreskrivs att 13 och 14 §§ lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1 Riksskatteverkets beslut

enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av den skatt- skyldige och banken. Beslut om skatterevision enligt 12 § får dock inte överklagas.

Överklagandet skall ha kom- mit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

14 §2

Bestämmelserna i 6 kap. Bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324) om taxeringslagen (1990:324) om överklagande av länsrättens överklagande av länsrättens

1Senaste lydelse 2000:476.

2Senaste lydelse 1993:464.

109

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

och kammarrättens beslut och företrädare för det allmänna gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag.

och kammarrättens beslut gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. Bestämmel- serna i 6 kap. 9 a § taxerings- lagen gäller för det allmänna ombudets överklagande av Riks- skatteverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 13 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har med- delats före ikraftträdandet.

110

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.31Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)

Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)1

dels att i 4 kap. 4 och 7 §§ samt 11 kap. 6 § ordet "skatte- myndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets", dels att 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 10 § samt 11 kap. 7 § skall ha

följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 kap.

När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till skattemyndig- heten i det län där den avlidne senast var folkbokförd.

Om det inte är känt var den avlidne senast var folkbokförd eller om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, skall anmälan göras till skatte- myndigheten i det län där stoftet eller askan skall gravsättas.

1 §2

När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till Riksskatte- verket.

1Senaste lydelse av 4 kap. 4 § 1995:834 4 kap. 7 § 1995:834

11 kap. 6 § 1999:306.

2Senaste lydelse 1991:496.

111

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002: 15
	3§3
Om något annat inte följer	Om något annat inte följer
av 4 § skall dödsbeviset utan	av 4 § skall dödsbeviset utan
dröjsmål lämnas till skatte-	dröjsmål lämnas till Riks-
myndigheten i det län där den	skatteverket.
avlidne senast var folkbokförd.
Om det inte är känt var den
avlidne senast var folkbokförd
eller om den avlidne inte har
varit folkbokförd i landet, skall
dödsbeviset lämnas till skatte-
myndigheten i det län där
dödsfallet inträffade.

Om den avlidne vid dödsfallet vårdades på en sjukvårdsinrättning eller fördes dit i anslutning till dödsfallet, skall dödsbeviset lämnas av inrättningen. I andra fall skall beviset lämnas av den läkare som utfärdat handlingen.

5 kap.

10 §4

Stoftet efter en avliden eller en dödfödd som avses i 2 kap. 3 § första stycket skall kremeras eller gravsättas snarast möjligt och

senast två månader efter dödsfallet.
Den	skattemyndighet		som	Riksskatteverket	får	dock
skall utfärda intyg för kremering				medge anstånd med kreme-
eller	gravsättning	får	dock	ringen eller gravsättningen, om
medge anstånd med kreme-				det finns särskilda skäl för det.
ringen eller gravsättningen, om
det finns särskilda skäl för det.
Om	stoftet	inte	har	Om stoftet	inte	har
kremerats eller gravsatts inom				kremerats eller gravsatts inom
föreskriven tid, skall skatte-				föreskriven tid, skall Riks-
myndigheten undersöka			anled-	skatteverket undersöka		anled-
ningen till dröjsmålet och, om				ningen till dröjsmålet och, om

3Senaste lydelse 1991:496.

4Senaste lydelse 1999:306.

112

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
det behövs, underrätta den det behövs, underrätta den
kommun som anges i 2 §.	kommun som anges i 2 §.

11 kap.

7 §5

Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes motpart skall därvid vara den som fattat beslut enligt 6 §.

Även länsstyrelsens beslut

–i ärende som avses i 5 kap. 4 §,

–om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,

–om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra stycket, och

–om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om överklagandet i läns- rätten eller kammarrätten innebär prövning av ett beslut som skattemyndigheten har meddelat, får Riksskatteverket från skattemyndigheten ta över uppgiften att föra det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt. Riksskatteverket för i sådant mål det allmännas talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 11 kap. 6 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av skattemyndighets beslut.

5 Senaste lydelse 1999:306.

113

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.32Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1991:481)1

dels att 42 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1 och 28 §§ ordet " skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets",

dels att i 1, 10, 17, 20, 23, 24, 31 och 32 §§ ordet "skatte- myndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riks- skatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att i 25–27 §§ orden "en skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 34, 37, 38, 39 och 40 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			34 §2
Skattemyndigheten beslutar i				Riksskatteverket beslutar i
ärende enligt		denna lag	efter	ärende enligt denna lag efter
anmälan	eller	ansökan	eller	anmälan eller ansökan eller
annars när det finns skäl till				annars när det finns skäl till
det.				det.
Om ärendet gäller folk-
bokföring på fastighet eller i
församling	beslutar skattemyn-
digheten i den region där
fastigheten eller församlingen är
belägen.

1 Senaste lydelse av			26 § 1997:989
1 § 2001:196			28 § 2001:196
10 § 1995:752			31 § 1997:989
17 § 1997:989			32 § 1995:1538
20 § 1995:375			42 § 1997:989.
25 § 1993:1699
2 Senaste lydelse 1998:251.
114

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Samordningsnummer enligt 18 a § tilldelas av den skatte- myndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar.

I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd eller, i fråga om ärende enligt 1 § andra stycket, den skattemyndighet som enligt särskilda bestämmelser skall underrättas om händelsen.

				37 §
Vite kan av skattemyn-				Vite kan av Riksskatteverket
digheten föreläggas			den som	föreläggas den som inte följer
inte följer ett föreläggande				ett föreläggande enligt 31 eller
enligt 31 eller 32 §.				32 §.
				Fråga om utdömande av vite
				prövas av den länsrätt som är
				behörig att pröva ett överkla-
				gande av beslut enligt denna lag.
			38 §3
Skattemyndighetens			beslut	Riksskatteverkets			beslut
enligt denna lag överklagas hos				enligt denna lag överklagas,
allmän förvaltningsdomstol. Be-				utom i de fall som avses i andra
slut om fastställande av födelse-				och tredje styckena, hos den
nummer	och	kontrollsiffra i		länsrätt inom vars domkrets den
personnummer		samt	beslut om	person,	vars	folkbokföring
tilldelning	av	samordnings-		beslutet	avser,	vid tidpunkten
nummer	överklagas		dock hos	för beslutet var eller genom det
Riksskatteverket.				överklagade		beslutet	blivit

3 Senaste lydelse 1997:989.

115

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

folkbokförd.

Beslut att inte folkbokföra en person som inflyttad till landet överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets den ifrågasatta folkbokföringen skulle ha skett.

Riksskatteverkets övriga beslut enligt denna lag överklagas hos Länsrätten i Stockholms län.

		39 §4
Riksskatteverkets beslut om			Riksskatteverkets beslut om
personnummer	och	samord-	fastställande	av födelsenummer
ningsnummer får inte över-			och kontrollsiffra i person-
klagas.			nummer,	tilldelning	av
Vitesföreläggande enligt 37 §			samordningsnummer		samt
får inte överklagas.			vitesföreläggande enligt 37 § får
			inte överklagas.
		40 §5
Skattemyndighetens		beslut	Riksskatteverkets övriga be-
får överklagas av den person			slut får överklagas av den
vars folkbokföring		beslutet	person vars folkbokföring be-
gäller och, med undantag av			slutet gäller och av det all-
beslut enligt 18 och 18 a §§, av			männa	ombudet	hos
Riksskatteverket.	Ett	beslut	Riksskatteverket. Ett		beslut
om en persons bosättning får			om en persons bosättning får
även överklagas av en kommun			även överklagas av en kommun
som berörs av beslutet.			som berörs av beslutet.
Ett överklagande av enskild			Ett överklagande av enskild
om folkbokföring enligt 3–17			om folkbokföring enligt 3–17
och 20–22 §§ skall ha kommit			och 20–22 §§ skall ha kommit

4Senaste lydelse 1997:989.

5Senaste lydelse 1997:989.

116

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

in till skattemyndigheten inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i annan fråga får över- klagas av enskild utan begräns- ning till viss tid.

Ett överklagande av Riks- skatteverket eller en kommun skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

in till Riksskatteverket inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet. Beslut i annan fråga får över- klagas av enskild utan begräns- ning till viss tid.

Ett överklagande av det allmänna ombudet eller en kommun skall ha kommit in till Riksskatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 23 § andra stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras hos Riks- skatteverket.

3.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 31 eller 32 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatte- verket.

4.De nya föreskrifterna i 37 § andra stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

5.Äldre föreskrifter i 38 §, 39 § första stycket och 40 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

117

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.33Förslag till lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §1

När

ett

medgivande

att

När

ett

medgivande

att

använda

fingerade personupp-

använda

fingerade personupp-

gifter har upphört att gälla

skall

Rikspolisstyrelsen

skall

Rikspolisstyrelsen

underrätta

skattemyndigheten

underrätta Riksskatteverket om

detta.

Skattemyndigheten

detta. Verket skall skyndsamt

skall skyndsamt se till att de

se till att de fingerade uppgif-

fingerade

uppgifterna

inte

terna inte längre används inom

längre

används

inom

folkbokföringen. Myndigheten

skall göra de ändringar i

folkbokföringsdatabasen enligt

lagen

(2001:182)

lagen

(2001:182)

behandling av personuppgifter

Riksskatteverkets

folkbok-

i skatteförvaltningens

folkbok-

föringsverksamhet som krävs.

Sedan Rikspolisstyrelsen har

underrättat

skattemyndigheten

underrättat

Riksskatteverket

den

enskildes

anmälan

den

enskildes

anmälan

enligt

8 §

första stycket

får

enligt

8 §

första stycket

får

denne

använda de

fingerade

denne

använda de

fingerade

uppgifterna

fram

till

dess

uppgifterna

fram

till

dess

skattemyndigheten

har

verket

har

registrerat

ändringarna

i folkbokförings-

1 Senaste lydelse 2001:187.

118

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
folkbokföringsdatabasen men	databasen men inte för tid
inte för tid därefter.	därefter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. De nya föreskrifterna i 9 § andra stycket gäller även om Rikspolisstyrelsen underrättat skattemyndighet.

119

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.34Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta1

dels att 21 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 21 § skall utgå,

dels att i 10, 14 och 20 §§ ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "beskattningsmyndigheten",

dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beskattningsmyndighet m.m. Beskattningsmyndighet

Beslut om särskild inkomst- skatt meddelas av beskatt- ningsmyndigheten. Beskatt- ningsmyndighet är Skattemyn- digheten i Stockholm, utom i fall som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i den region där den som betalar ut ersättningen är registrerad som

8 §2

Beslut om särskild in- komstskatt meddelas av be- skattningsmyndigheten. Be- skattningsmyndighet är Riks- skatteverket.

1Senaste lydelse av 10 § 1997:496 14 § 1997:496 20 § 1997:496 21 § 1997:497.

2Senaste lydelse 1998:252.

120

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

arbetsgivare. Är utbetalaren inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är bosatt beskattnings- myndighet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 10 § första stycket gäller fortfarande för beslut som har meddelats av skattemyndighet.

3.De nya föreskrifterna i 14 § andra stycket gäller även om skattemyndighet meddelat beslut enligt första stycket i dess äldre lydelse.

121

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.35Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs att 21 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §1

Den

skattskyldige

och

den

Den skattskyldige, den som

som är redovisningsskyldig en-

är redovisningsskyldig

enligt

ligt 14 § får överklaga beslut av

14 § och det allmänna ombudet

beskattningsmyndigheten

en-

hos Riksskatteverket får över-

ligt denna lag hos länsrätten.

klaga beslut av beskattnings-

myndigheten

enligt denna

lag

hos länsrätten.

23 §2

I fråga om särskild inkomst-

skatt gäller i tillämpliga delar

vad som sägs om ansvar för

skatt i 12 kap., om utredning i

skatteärenden

14 kap.,

skatteärenden

14 kap.,

skattetillägg och

försenings-

skattetillägg

och

försenings-

avgift

15 kap.,

anstånd

avgift

15 kap.,

anstånd

med

inbetalning

skatt

med

inbetalning

skatt

17 kap.,

indrivning

17 kap.,

indrivning

20 kap.,

omprövning

20 kap.,

omprövning

21 kap.,

överklagande

21 kap.,

överklagande

22 kap.

och

övriga

22 kap.

och

övriga

bestämmelser

i 23 kap.

skat-

bestämmelser

i 23 kap.

skat-

1Senaste lydelse 2000:477.

2Senaste lydelse 2001:1234.

122

Ds 2002:15						Det nya Riksskatteverket
tebetalningslagen (1997:483).			tebetalningslagen			(1997:483).
Vad som där sägs om			Vad som där sägs om
arbetsgivare skall då gälla den			arbetsgivare skall då gälla den
som är redovisningsskyldig			som	är	redovisningsskyldig
enligt 14 § denna lag och vad			enligt	14 § denna lag.			Med
som där sägs om skatte-			skattedeklaration			avses	enligt
myndighet skall gälla Riks-			denna	lag	redovisning		enligt
skatteverket.	Med	skatte-	14 §.

deklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §.

Bestämmelser om kontrolluppgifter finns i 12 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Om särskild inkomstskatt inte betalas inom den tid som anges i 14 §, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 21 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har med- delats före ikraftträdandet.

123

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002: 15

1.36Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs att i 25 § lagen (1991:1047) om sjuklön1 ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 25 § 1999:817.

124

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.37Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §2

Revision för kontroll av att

avgift erlagts i enlighet med

bestämmelserna

denna

lag

bestämmelserna

denna

lag

skall utföras av riksskatteverket

skall utföras av Riksskatte-

eller av skattemyndighet. Beslut

verket. Beslut om revision

revision

fattas

efter

fattas efter

framställning

framställning av Radio- och

Radio- och TV-verket. Vid

TV-verket. Vid revision gäller

revision

gäller

3 kap. 7–15 §§

3 kap.

7–15 §§

lagen

lagen (1984:151) om punkt-

(1984:151) om

punktskatter

skatter

och

prisreglerings-

och

prisregleringsavgifter

avgifter

tillämpliga

delar.

tillämpliga delar. Härvid gäller

Härvid gäller de bestämmelser

de bestämmelser

som

avser

som

avser

beskattnings-

beskattningsmyndighet i stället

myndighet

stället

den

myndighet

som

skall

myndighet

som

skall

utföra

utföra revisionen.

revisionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2001:273.

2Senaste lydelse 1994:402.

125

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.38Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)1 dels att i 3 kap. 3 § ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut

mot "Riksskatteverkets",

dels att i 4 kap. 4 § ordet "skattemyndigheterna" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 3 kap. 3 § 2001:186.

126

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.39Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader

Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

127

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.40Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Härigenom föreskrivs att 47 § telelagen (1993:597)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 §2

Den som driver televerksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 45 § första stycket skall på begäran lämna

1.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,

2.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 och som angår misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta enligt myndighetens bedömning kan föranleda annan påföljd än böter,

3.uppgift som avses i 45 § första stycket 3 och som angår misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som skall ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

4.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till en kronofogde- myndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

5. uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till en skatte- myndighet som behöver upp-

5. uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till Riksskatte- verket om verket behöver upp-

1Lagen omtryckt 1999:578.

2Senaste lydelse 2001:154.

128

Ds 2002:15					Det nya Riksskatteverket
giften i verksamhet som avser		giften i verksamhet som avser
kontroll av skatt eller avgift		kontroll av skatt eller avgift
eller i utredning om rätt		eller i utredning om rätt
folkbokföringsort	enligt	folkbokföringsort enligt folk-
folkbokföringslagen		bokföringslagen			(1991:481),
(1991:481), om	myndigheten	om myndigheten			finner att
finner att uppgiften är av		uppgiften	är	av	väsentlig
väsentlig betydelse för hand-		betydelse	för	handläggningen
läggningen av ett ärende,		av ett ärende,

6.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till polismyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten skall kunna fullgöra uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),

7.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 till polismyndighet eller åklagarmyndighet, om myndigheten finner att uppgiften be- hövs i ett särskilt fall för att myndigheten skall kunna fullgöra underrättelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

8.uppgift som avses i 45 § första stycket 1 och 3 till regional alarmeringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 47 § 5 skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

129

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.41Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beslut om att anta förslag om ackord fattas av den skatte- myndighet som är behörig att fatta beslut enligt 2 kap. 1–3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Den skattemyndighet som anges i första stycket får uppdra åt en kronofogdemyndighet att fatta beslut om att anta förslag om ackord.

2 §1

Beslut om att anta förslag om ackord fattas av Riksskatte- verket.

Riksskatteverket får uppdra åt en kronofogdemyndighet att fatta beslut om att anta förslag om ackord.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse 1998:195.

130

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.42Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)

Härigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §1

Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna

1.uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndig- heten finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,

2.uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

3.uppgift om enskilds adress till en kronofogdemyndighet som behöver uppgiften i exekutiv verksamhet, om myndigheten finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,

4. uppgift		om	enskilds
adress	till en	skattemyndighet
som	behöver	uppgiften i

verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbok- föringsort enligt folkbokfö- ringslagen (1991:481), om


4. uppgift		om	enskilds
adress	till Riksskatteverket om
verket	behöver uppgiften i

verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rätt folkbok- föringsort enligt folkbokfö- ringslagen (1991:481), om

1 Senaste lydelse 1997:287.

131

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002:15
myndigheten finner att upp-	myndigheten finner att upp-
giften är av väsentlig betydelse	giften är av väsentlig betydelse
för handläggningen av ett	för handläggningen av ett
ärende,	ärende,

5. uppgift om enskilds adress till en allmän försäkringskassa som behöver uppgiften för kontroll av rätten till ersättning, om försäkringskassan finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 20 § 4 skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

132

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.43Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)1

dels att 12 kap. 1 a och 2 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 2 b §, 2 a kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 6 a kap. 4–6 §§, 7 kap. 4 §, 9 kap. 1, 2, 4, 6–8 §§, 9 a kap. 2 §, 9 c kap. 8 §, 10 kap. 9 §, 11 kap. 5 och 6 §§, 13 kap. 8 § samt 19 kap. 7 § ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att	12 kap.	1 §,	19 kap.		11 § och	20 kap.	1 § skall	ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				12 kap.
Beslut enligt denna lag med-					1 §
Beslut enligt denna lag med-					Beslut	enligt	denna	lag
delas, om inte annat anges i					meddelas av Riksskatteverket.
andra stycket eller i 1 a eller 2 §,
av skattemyndigheten			i	den
region där den skattskyldige är
registrerad	enligt	3 kap.		1 §
skattebetalningslagen
(1997:483) eller, om han inte är
registrerad, av den skattmyndig-
het som enligt 2 kap. samma lag
är behörig att besluta om
registrering.
Bestämmelserna		i 2 kap.		2 §

1Lagen omtryckt 2000:500. Senaste lydelse av

9 kap. 1 § 2000:1358

9 kap. 2 § 2000:1358

11 kap. 5 § 2001:971.

133

Det nya Riksskatteverket			Ds 2002:15
tredje	stycket	taxeringslagen
(1990:324) gäller även ärenden
enligt denna lag.
		19 kap.
			11 §
Den som vill få återbetalning			Den som vill få återbetalning
av ingående skatt enligt 10 kap.			av ingående skatt enligt 10 kap.
9–13 §§ skall ansöka om detta			9–13 §§ skall ansöka om detta
hos den myndighet som enligt			hos Riksskatteverket.
12 kap.	2 § skall	pröva ansök-
ningen.

20 kap.

1 §

Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för

överklagande

enligt

andra

stycket, gäller

bestämmelserna i

22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

Beslut som Riksskatteverket

har fattat om betalnings-

har fattat som rör den som är

skyldighet enligt 3 kap. 26 b §,

mervärdesskatteskyldig

endast

i ärende som rör återbetalning

på grund av förvärv av sådana

enligt 10 kap. 1–8 §§ och om

varor som anges i 2 a kap. 3 §

betalningsskyldighet

och

av-

första stycket 1 och 2, om betal-

räkning enligt

19 kap. 7 §

får

ningsskyldighet enligt

3 kap,

överklagas hos Länsrätten i

26 b §,

ärende

som

rör

Dalarnas län. Beslut som en

återbetalning enligt 10 kap. 1–

skattemyndighet

fattat

8 §§ och om

betalningsskyl-

gruppregistrering

enligt

dighet

och

avräkning

enligt

6 a kap. 4 §, om ändring eller

19 kap. 7 § får överklagas hos

avregistrering

enligt

6 a kap.

Länsrätten

Dalarnas

län.

5 §

eller om

innehållet i

Beslut

som

Riksskatteverket

faktura eller jämförlig handling

fattat

gruppregistrering

enligt 11 kap. 5 § tredje stycket

enligt

6 a kap.

4 §

och

får

överklagas

hos

allmän

ändring

eller

avregistrering

förvaltningsdomstol. Beslut om

enligt 6 a kap. 5 § får överklagas

134

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldig- het. Ett överklagande enligt detta stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

hos den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen. Beslut som Riksskatteverket fattat om innehållet i en faktura eller jämförlig handling enligt 11 kap. 5 § tredje stycket får överklagas hos länsrätt. Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldig- het. Ett överklagande enligt detta stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos

Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 1 kap. 2 b § andra meningen, 2 a kap. 4 § andra meningen samt 9 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

3.Äldre föreskrifter i 9 kap. 4 § om skattskyldighetens inträde gäller fortfarande om ansökan har kommit in före ikraft- trädandet.

4.Äldre föreskrifter i 9 kap. 8 § andra stycket och 9 a kap. 2 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

135

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

5. Äldre föreskrifter i 20 kap. 1 § andra stycket andra meningen och tredje stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

136

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.44Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet1

dels att i 32 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 28–30 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					28 §2
Ansökan		om		åtgärd,		Ansökan om åtgärd, gransk-
granskningsledarens				beslut		ningsledarens beslut enligt 15 §
enligt	15 §	och	begäran		om	och begäran om undantagande
undantagande enligt denna lag						enligt denna lag prövas av den
prövas, om inte annat följer av						länsrätt som är behörig att
andra stycket, av den länsrätt						pröva ett		överklagande			enligt
inom vars domkrets beslut om						22 kap.	1 a–1 c §§ skattebetal-
skatt	enligt		skattebetal-			ningslagen (1997:483) då fram-
ningslagen		(1997:483)			skall	ställningen görs.
fattas då framställningen görs.						Om beslut om tull eller
Om beslut om skatten skall
meddelas av Skattemyndigheten						annan skatt skall meddelas av
i Stockholm enligt bestämmelsen						Tullverket		är	den	länsrätt
i 2 kap. 1 §		tredje	stycket		sista	behörig	inom		vars	domkrets
meningen eller 2 § femte stycket						beslut	om		åtgärd		skall
sista meningen skattebetalnings-						verkställas eller har verkställts.
lagen,	är den länsrätt			behörig

inom vars domkrets beslut om åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Detsamma gäller om

1Senaste lydelse av 32 § 1997:503.

2Senaste lydelse 2000:1293.

137

Det nya Riksskatteverket			Ds 2002:15
beslut om tull eller annan skatt
skall meddelas av Tullverket.
	29§3
Granskningsledares beslut	Granskningsledares			beslut
enligt 6, 13 och 26 §§ får över-	enligt 6, 13 och 26 §§ får över-
klagas hos länsrätten.	klagas hos den länsrätt som är
	behörig att pröva ett överkla-
	gande enligt	22 kap.	1 a–1 c §§
	skattebetalningslagen
	(1997:483).
Om länsrätten ändrar ett beslut om åtgärd enligt denna lag
helt eller delvis, skall rätten besluta att omhändertagna
handlingar skall återlämnas och övriga insamlade uppgifter skall
förstöras.
30 §4
Det allmänna får överklaga	Riksskatteverket		får	över-
länsrättens beslut enligt denna	klaga länsrättens beslut			enligt
lag.	denna lag.
I fråga om företrädare för det	Riksskatteverket får inom den
allmänna gäller 6 kap. 15–17 §§	för verket gällande tiden för
taxeringslagen (1990:324) be-	överklagande föra talan till den
träffande skatt eller avgift som	skattskyldiges	förmån.		Verket
tas ut enligt 1 § första stycket	har då samma behörighet som
denna lag.	den skattskyldige.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 28 § gäller fortfarande om handling som där avses har getts in före ikraftträdandet.

3.Äldre föreskrifter i 29 § första stycket gäller för över- klagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3Senaste lydelse 1997:503.

4Senaste lydelse 1997:503.

138

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.45Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 31 c § lagen (1994:1563) om tobaks- skatt1 skall upphöra att gälla vid utgången av 2002.

Föreläggande av skattemyndighet enligt 31 c § skall efter ut- gången av 2002 fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse av 31 c § 2000:480.

139

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.46Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att 31 c § lagen (1994:1564) om alkoholskatt1 skall upphöra att gälla vid utgången av 2002.

Föreläggande av skattemyndighet enligt 31 c § skall efter ut- gången av 2002 fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse av 31 c § 2000:481.

140

Beslut som har meddelats av Riksskatteverket får överklagas av det allmänna ombudet hos verket. Beslut som har meddelats av Tullverket får överklagas av Riksskatteverket.

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.47Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §2

Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.

Riksskatteverket för det allmännas talan i allmän förvalt- ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut som meddelats av Tullverket enligt denna lag får överklagas av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 17 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har med- delats före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:1329.

2Senaste lydelse 2000:482.

141

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.48Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)

Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)1 dels att i 8 kap. 2 § ordet "skattemyndighet" i olika böjnings-

former skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 8 kap. 1 a § och 12 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

1 a §2

För tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna för marknadsföring i 4 kap. 8–11 och 13 §§ finns särskilda regler i marknadsföringslagen (1995:450). Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 8–11 §§ gentemot den som har serveringstillstånd får, i fråga om marknadsföring på serveringsställen, utövas också av kommunen. För kommunens tillsyn gäller inte 4 kap. 12 §.

Riksskatteverket utövar till- Riksskatteverket utövar till- syn över efterlevnaden av syn över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 5 §. bestämmelserna i 4 kap. 5 §.

Skattemyndigheten i Stockholm,

Skattemyndigheten i Malmö,

Skattemyndigheten i Göteborg eller Skattemyndigheten i Gävle får utöva tillsyn i verkets ställe.

	12 kap.
		5 §3
Riksskatteverket och	skatte-	Riksskatteverket får	för	sin
myndighet som anges i	8 kap.	tillsyn enligt denna	lag	ha

1Senaste lydelse av 8 kap. 2 § 2001:414.

2Senaste lydelse 2000:483.

3Senaste lydelse 2001:414.

142

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
1 a § andra stycket får för sin	direktåtkomst till uppgifter om
tillsyn enligt denna lag ha	serveringstillstånd i registret.
direktåtkomst till uppgifter om
serveringstillstånd i registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 8 kap. 2 § första stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

143

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.49Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.

144

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.50Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 15 § lagen (1994:1776) om skatt på energi1 skall upphöra att gälla vid utgången av 2002.

Föreläggande av skattemyndighet enligt 9 kap. 15 § skall efter utgången av 2002 fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse av 9 kap. 15 § 2000:484.

145

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.51Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.1 ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 10 § 2001:192.

146

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.52Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1995:575) mot skatteflykt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					4 §
Fråga om			tillämpning	av	Fråga	om	tillämpning		av
denna lag prövas av länsrätten					denna lag prövas av länsrätten
efter framställning av skatte-					efter framställning av Riks-
myndighet		eller Riksskattever-			skatteverket.		Om	handlägg-
ket.	Om	handläggning		av	ning av	framställning			om
framställning			om tillämpning		tillämpning av lagen och om
av lagen och om överklagande					överklagande		av	beslut	i
av beslut i anledning av sådan					anledning av sådan framställ-
framställning gäller i tillämp-					ning gäller i tillämpliga delar
liga	delar	bestämmelserna		i	bestämmelserna i 6 kap. taxe-
6 kap.			taxeringslagen		ringslagen (1990:324).
(1990:324).

Framställning enligt första stycket får göras före utgången av de frister som enligt 4 kap. 19–22 §§ taxeringslagen gäller för beslut om eftertaxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 4 § första stycket gäller fortfarande för framställning av skatte- myndighet som har getts in före ikraftträdandet.

147

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.53Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				5 §1
Skattemyndigheten fastställer				Riksskatteverket			fastställer
statsbidragets	storlek		samt	statsbidragets		storlek		samt
lämnar senast	den	25 januari		lämnar senast		den	25 januari
bidragsåret uppgift		till	varje	bidragsåret	uppgift		till	varje
kommun och	landsting om			kommun	och	landsting		om
storleken av dess bidrag.				storleken av dess bidrag.
För bidragsåret 1998 fast-
ställer skattemyndigheten			stats-
bidragets storlek samt lämnar
senast den 25 juli uppgift till
varje kommun och landsting om
storleken av dess bidrag.
				7 §
Skattemyndighetens			beslut	Beslut enligt denna lag får
enligt denna lag får överklagas				överklagas hos regeringen.
hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse 1998:584.

148

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.54Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1515) om utjäm- ningsbidrag till kommuner och landsting1

dels att i 9 och 11 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjnings- former skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §2

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges

här:

Bidragsår: Det år under vilket bidraget betalas ut.

Uppräknat

skatteunderlag:

Uppräknat

skatteunderlag:

sammanlagda

beskatt-

sammanlagda

beskatt-

ningsbara

inkomsterna

för en

ningsbara inkomsterna

för en

kommun

eller

ett

landsting

kommun

eller

ett

landsting

enligt skattemyndighetens årliga

enligt

taxeringsbeslut

enligt

taxeringsbeslut

enligt

4 kap.

2 §

taxeringslagen

2 §

taxeringslagen

(1990:324)

taxering

till

taxering

till

kommunal

inkomstskatt

året

inkomstskatt

året

före

bidragsåret, uppräknade

bidragsåret,

uppräknade med

med

uppräkningsfaktorerna

enligt

enligt 4 § tredje stycket lagen

4 §

tredje

stycket

lagen

(1965:269)

med

särskilda

(1965:269)

med

särskilda

bestämmelser

kommuns

bestämmelser

kommuns

och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m.

1Senaste lydelse av 9 § 1997:1254.

2Senaste lydelse 2000:891.

149

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Uppräknad medelskattekraft: Totalsumman av uppräknade skatteunderlag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före bidragsåret.

Garanterat skatteunderlag: De beskattningsbara inkomster för en kommun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade medelskattekraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.

Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 3 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för att belysa de strukturella förhållandena.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för kommunen eller landstinget.

Nettoinkomster för året före bidragsåret: Summan av bidraget enligt 4 § eller avgiften enligt 4 § lagen (1995:1516) om utjäm- ningsavgift för kommuner och landsting och preliminära kommunalskattemedel enligt 4 § andra stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. per folkbokförd invånare den 1 november två år före bidragsåret.

Nettoinkomster för bidragsåret: Summan av bidraget enligt 4 § första stycket och produkten av skatteunderlaget enligt 4 § andra stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. per

folkbokförd	invånare	i kommunen eller landstinget	den
1 november	året före	bidragsåret, uppräkningfaktorerna	enligt

4 § tredje stycket samma lag och den av kommunen eller landstinget fastställda skattesatsen för året före bidragsåret.

Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 11 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har med- delats före ikraftträdandet.

150

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.55Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1516) om utjäm- ningsavgift för kommuner och landsting1

dels att i 9 och 11 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjnings- former skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §2

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges

här:

Avgiftsår: Det år under vilket avgift betalas.

Uppräknat

skatteunderlag:

Uppräknat

skatteunderlag:

sammanlagda

beskatt-

sammanlagda

beskatt-

ningsbara inkomsterna för en

ningsbara inkomsterna

för en

kommun

eller

ett

landsting

kommun

eller

ett

landsting

enligt skattemyndighetens årliga

enligt

taxeringsbeslut

enligt

taxeringsbeslut

enligt

4 kap.

2 §

taxeringslagen

2 §

taxeringslagen

(1990:324)

taxering

till

taxering

till

kommunal

inkomstskatt

året

inkomstskatt

året

före

avgiftsåret,

uppräknade

avgiftsåret,

uppräknade

med

uppräkningsfaktorerna

enligt

enligt 4 § tredje stycket lagen

4 §

tredje

stycket

lagen

(1965:269)

med

särskilda

(1965:269)

med

särskilda

bestämmelser

kommuns

bestämmelser

kommuns

och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m.

1Senaste lydelse av 9 § 1997:1255.

2Senaste lydelse 2000:892.

151

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Uppräknad medelskattekraft: Totalsumman av uppräknade skatteunderlag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före avgiftsåret.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för kommunen eller landstinget.

Nettoinkomster för året före avgiftsåret: Summan av avgiften enligt 4 § eller bidraget enligt 4 § lagen (1995:1515) om utjäm- ningsbidrag för kommuner och landsting och preliminära kommunalskattemedel enligt 4 § andra stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. per folkbokförd invånare den 1 november två år före avgiftsåret.

Nettoinkomster för avgiftsåret: Summan av avgiften enligt 4 § första stycket och produkten av skatteunderlaget enligt 4 § andra stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. per folkbokförd invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före avgiftsåret, uppräkningfaktorerna enligt 4 § tredje stycket samma lag och den av kommunen eller landstinget fastställda skattesatsen för året före avgiftsåret.

Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 11 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

152

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.56Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1997:157)1

dels att i 2 kap. 6 §, 3 kap. 2, 6 och 8 §§, 6 kap. 11 § samt 7 kap. 4 och 6 §§ ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riks- skatteverkets",

dels att i 7 kap. 10 § orden "en skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En sådan anmälan som avses i 7 kap. 10 § som dessförinnan har getts in till en skattemyndighet skall i stället betraktas som en anmälan till Riksskatteverket.

1 Lagen omtryckt 2002:68.

153

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.57Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt1 ordet "skattemyndigheter" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 1 § 1999:1298.

154

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.58Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)1

dels att 2 kap. 2, 4, 5 och 7 §§ samt 16 kap. 1 § skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 1–5, 7 och 8 §§ samt 16 kap. 1 § skall utgå,

dels att i 1 kap. 4 §, 3 kap. 2–6 §§, 4 kap. 5, 6, 9, 12–15 §§, 5 kap. 7, 10, 14–16 §§, 6 kap. 5 §, 8 kap. 1, 6, 7, 11–13, 16, 17, 22, 23, 25, 27 och 29 §§, 9 kap. 2 §, 10 kap. 5, 8, 10–13, 15, 18, 19, 21–25, 27, 28 och 31 §§, 11 kap. 2, 5, 6, 9, 11 b, 14, 19 och 20 §§, 12 kap. 1, 3, 5 och 8 a §§, 14 kap. 3, 4, 6 och 7 §§, 15 kap. 1, 4, 5, 6 a och 10 §§, 16 kap. 2–4 och 6 §§, 17 kap. 1, 3–5, 6 a och 7 §§, 18 kap. 5 och 10 §§, 19 kap. 7, 11 och 12 §§, 21 kap. 1, 3–6, 8–11, 13, 14, 16 och 19 §§, 22 kap. 6 §, 23 kap. 3 och 4 §§ samt rubriken närmast före 21 kap. 8 § ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

1 Senaste lydelse av		10 kap. 25 § prop. 2001/02:165
1 kap. 4 § 2001:328		10 kap. 31 § 2001:1239
2 kap. 2 § 2001:328		11 kap. 6 § 1999:315
2 kap. 4 § 2000:486		11 kap. 9 § 2001:1171
3 kap. 5 § 1998:347		11 kap. 11 b § prop. 2001/02:165
4 kap. 5 § 1997:1032		11 kap. 14 § 1999:1300
4 kap. 13 § 2001:1239		11 kap. 19 § 2000:1000
5 kap. 7 § 1997:1032		12 kap. 8 a § 1997:1032
5 kap. 14	§ 1997:1032	14 kap. 3 § 1999:641
8 kap. 6 § 2000:1346		14 kap. 4 § 1999:1118
8 kap. 17	§ 1999:1300	14 kap. 7 § 2001:970
8 kap. 22	§ 2000:985	15 kap. 1 § 1997:1029
8 kap. 23	§ 1999:1300	15 kap. 6 a § 1999:641
9 kap. 2 § 2001:1171		16 kap. 6	§ 1997:1032
10 kap. 13 § 2000:1000		17 kap. 6 a § 2001:328
10 kap. 18 § 1998:232		17 kap. 7	§ 2001:328
10 kap. 22 a § 1998:232		19 kap. 7	§ 2000:501
10 kap. 23 § 1998:232		23 kap. 4	§ 2001:970.

155

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

dels att 2 kap. 1 och 6 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 11 §, 10 kap. 26, 35 och 36 §§, 17 kap. 2 och 8 §§, 22 kap. 1, 3 och 7–9 §§, 23 kap. 2 § samt rubrikerna närmast före 22 kap. 1 och 7 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 22 kap. 1 a– 1 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Beslut enligt denna lag som rör en fysisk person fattas av skattemyndigheten i den region där den fysiska personen har sin hemortskommun det år då beslutet skall fattas.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet skall fattas. För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats här i landet under någon del av det år då beslut skall fattas men som inte skall ha varit folkbokförd här den 1 november året före avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först varit bosatt eller stadigvarande vistats. För den som på grund av väsentlig an- knytning till Sverige är obegrän-

1 §2

Beslut enligt denna lag fattas av Riksskatteverket.

2 Senaste lydelse 1999:1300.

156

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

sat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskatte- lagen (1999:1229), avses med hemortskommun den kommun till vilken anknytningen var starkast under året före det år då beslutet skall fattas.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 4– 5 §§. Om behörig myndighet inte finns, fattas beslut av Skattemyndigheten i Stockholm.

Om den skattskyldige har gett in en handling inom föreskriven tid till en annan skattemyn- dighet än rätt skattemyndighet, skall handlingen ändå anses ha kommit in i rätt tid. Handlingen skall då omedelbart sändas över till rätt skatte- myndighet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten.

Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten ändå pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då begäran kom in till domstolen.

6 §

Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får Riksskatteverket ändå pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till verket med uppgift om den dag då begäran kom in till domstolen.

157

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002:15
Första stycket gäller även vid
inbetalning av skatt.
3 kap.
	1 §3
Skattemyndigheten skall regi-	Riksskatteverket skall regi-
strera	strera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala arbetsgivaravgifter,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen och av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 nämnda lag,

3.den som är grupphuvudman ,

4.den som omsätter varor enligt 3 kap. 30 a § första stycket 1 och 2 samt andra och fjärde styckena mervärdesskattelagen, samt

5.den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen.

En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den

skattemyndighet	som enligt
2 kap. 1 § första	stycket är

behörig att fatta beslut som rör den personen.

En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. 2 § första–fjärde styckena var behörig att fatta beslut som rör den personen.

I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen skall ske hos den

3 Senaste lydelse 2001:970.

158

Ds 2002:15		Det nya Riksskatteverket
skattemyndighet som tar över
behörigheten att fatta beslut.
5 kap.
11 §4
Skattemyndigheten får, utom	Riksskatteverket	får	besluta
i de fall som avses i tredje	att skatteavdrag	enligt	denna
stycket, besluta att skatteavdrag	lag inte skall göras för
enligt denna lag inte skall göras
för

1.en arbetstagare som är obegränsat skattskyldig här i landet men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överens- kommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2.en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men utför arbete här i landet.

En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.

Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.

				10 kap.
				26 §5
Regeringen			eller	den	Regeringen		eller	den
myndighet			regeringen		myndighet		regeringen
bestämmer får föreskriva eller i					bestämmer får föreskriva eller i
enskilda	fall		medge	att	enskilda	fall	medge	att
självdeklaration får lämnas i					självdeklaration		får lämnas i
form av		ett	elektroniskt		form av	ett	elektroniskt
dokument. En sådan dekla-					dokument.
ration	får	tas	emot	av

4Senaste lydelse 1999:1300.

5Senaste lydelse 2001:1239.

159

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Riksskatteverket för skattemyn- dighetens räkning.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 25 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel.

35 §

Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalenderkvartal, om inte annat följer av andra stycket.

Den myndighet som den	Riksskatteverket får gå med
periodiska sammanställningen	på att sammanställningen görs
skall lämnas till får gå med på	för kalenderår under förut-
att sammanställningen görs för	sättning att
kalenderår under förutsättning
att

1.den skattskyldige tillämpar kalenderår som räkenskapsår,

2.den skattskyldige bedriver en verksamhet där beskattnings- underlagen för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 200 000 kronor,

3.den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a §

mervärdesskattelagen	(1994:200)	uppgår	till	högst
120 000 kronor per kalenderår, och

4. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § mervärdesskattelagen inte avser nya transportmedel.

Den	periodiska samman-			36 §
				Den periodiska samman-
ställningen		skall lämnas	till	ställningen skall lämnas till
Riksskatteverket. Den skall ha				Riksskatteverket. Den skall ha
kommit in senast den 5 i andra				kommit in senast den 5 i andra
månaden efter utgången av den				månaden efter utgången av den
period som sammanställningen				period som sammanställningen
avser. Riksskatteverket får			gå	avser.
med på	att	sammanställningen
160

Ds 2002:15			Det nya Riksskatteverket
lämnas	till	någon annan
myndighet.
		17 kap.
			2 §6
Skattemyndigheten får bevilja			Riksskatteverket får bevilja
anstånd	med	inbetalning av	anstånd med inbetalning av
skatt			skatt

1.om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten,

2.om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller

3.om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten.

Om Riksskatteverket ansökt		Om Riksskatteverket ansökt
om förhandsbesked	enligt	om	förhandsbesked		enligt
lagen (1998:189) om för-		lagen (1998:189) om för-
handsbesked i skattefrågor får		handsbesked i skattefrågor får
skattemyndigheten	bevilja	verket	bevilja	anstånd	med
anstånd med inbetalning av		inbetalning av den skatt som är
den skatt som är beroende av		beroende av		utgången i
utgången i förhandsbeskeds-		förhandsbeskedsärendet.
ärendet.

Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning eller med anledning av överklagandet eller ansökan om förhandsbesked.

En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till den skattemyndighet som

8 §

En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till Riksskatteverket. En

6 Senaste lydelse 1998:194.

161

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

skatten skall betalas in till. En ansökan om anstånd enligt 6 § skall dock ges in till den myn- dighet som handlägger ärendet om dubbelbeskattning.

ansökan om anstånd enligt 6 § skall dock ges in till regeringen om denna handlägger ärendet om dubbelbeskattning.

22 kap.

Överklagande av skattemyn- Överklagande av Riksskatte- dighetens eller Riksskatte- verkets beslut

verkets beslut

1 §7

Beslut

av skattemyndigheten

Beslut

Riksskatteverket

eller Riksskatteverket

får,

får, utom i de fall som avses i

utom i de fall som avses i 2 §,

2 §, överklagas hos länsrätt av

överklagas

hos

allmän

den skattskyldige. Beslut som

förvaltningsdomstol

den

myndighet fattat enligt 13 kap.

skattskyldige.

Beslut

som

1 § överklagas hos regeringen.

myndighet fattat enligt 13 kap.

Riksskatteverkets

beslut

får,

1 § överklagas hos regeringen.

utom i de fall som avses i andra

Skattemyndighetens

beslut

får,

stycket,

överklagas

också

utom i de fall som avses i andra

det allmänna

ombudet

hos

stycket,

överklagas också

Riksskatteverket.

Riksskatteverkets beslut

Skattemyndighetens

beslut

om avgiftsunderlag för egenav-

avgiftsunderlag

för

egenav-

gifter får överklagas också av

Riksförsäkringsverket.

Vad

Riksförsäkringsverket.

Vad

som sägs i denna lag om

överklagande

det

allmänna

Riksskatteverket

skall

då

ombudet skall då i stället gälla

stället

gälla

Riksförsäk-

Riksförsäkringsverket.

Vid

ringsverket. Vid sådant över-

sådant

överklagande

gäller

klagande

gäller

dessutom

dessutom 13 kap. 22 § första

7 Senaste lydelse 1998:681.

162

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

13 kap. 22 § första och tredje styckena lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen- sion.

och tredje styckena lagen (1998:674) om inkomstgrun- dad ålderspension.

1 a §

Beslut enligt denna lag som rör en fysisk person skall över- klagas hos den länsrätt inom vars domkrets den fysiska per- sonen hade sin hemortskommun det år då beslutet fattades. Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska per- sonen författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 novem- ber året före det år då beslutet fattades. För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats här i landet under någon del av det år då beslut fattades men som inte skall ha varit folk- bokförd här den 1 november året före avses med hemorts- kommun den kommun där den fysiska personen först varit bo- satt eller stadigvarande vistats. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 in- komstskattelagen (1999:1229), avses med hemortskommun den kommun till vilken anknyt- ningen var starkast under året före det år då beslutet fattades.

163

Det nya Riksskatteverket				Ds 2002:15
1 b §
Beslut enligt denna lag som
rör	ett	handelsbolag			skall
överklagas		hos	den		länsrätt
inom	vars	domkrets			bolaget
enligt	uppgift i		handelsregistret
hade	sitt	huvudkontor den
1 november året före det år då
beslutet fattades.
Beslut enligt denna lag som
rör en europeisk				ekonomisk
intressegruppering				skall	över-
klagas hos den länsrätt inom
vars	domkrets			intresse-

grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Beslut enligt denna lag som rör någon annan juridisk person än som avses i första eller andra stycket skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets styrelsen eller förvaltningen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Om en juridisk person har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fatta- des skall beslutet överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var be- läget då den juridiska personen bildades.

Beslut enligt denna lag som rör ett dödsbo skall överklagas

164

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

hos den länsrätt som senast var behörig att pröva ett över- klagande som rörde den avlidne.

Om en juridisk person har upplösts överklagas beslut hos den senast behöriga länsrätten.

1 c §

Beslut enligt denna lag som rör den som är mervärdes- skatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län.

3 §

Den skattskyldiges överklagande skall, om inte annat följer av 4 §, ha kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni det sjätte året och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte är till nackdel för honom eller henne.

Om en kommun överklagar Riksskatteverkets beslut skall verket vara kommunens motpart sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.

165

Det nya Riksskatteverket							Ds 2002:15
Riksskatteverkets överklagan-				Det allmänna ombudets över-
de				klagande
			7 §
Riksskatteverkets			överkla-	Det	allmänna		ombudets
gande skall ha kommit in inom				överklagande skall ha kommit
den tidsfrist som enligt 21 kap.				in inom den tidsfrist som
8, 9 och 14–20 §§ gäller för				enligt 21 kap. 8, 9 och 14–
beslut	om	omprövning på		20 §§	gäller	för	beslut	om
initiativ av		skattemyndigheten		omprövning		på	initiativ av
eller efter sådan tid men inom				Riksskatteverket			eller	efter
två månader från den dag då				sådan tid men inom två
det	överklagade		beslutet	månader från den dag då det
meddelades.				överklagade beslutet meddela-
				des.
Om	ett	omprövningsbeslut		som	avser	efterbeskattning

överklagas och det begärs ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

				8 §
Om	Riksskatteverket		har	Bestämmelserna i			6 kap.	9
överklagat ett beskattningsbeslut,				och	9 a §§	taxeringslagen
skall talan om skattetillägg och				(1990:324)		gäller	vid	det
förseningsavgift		som	har	allmänna ombudets			överkla-
samband	med	beslutet	föras	gande av beslut enligt denna lag.
samtidigt.

Riksskatteverket får hos läns- rätten begära att en arbetsgivare skall betala arbets- givaravgifter och skatteavdrag samt att en skattskyldig skall betala mervärdesskatt.

Riksskatteverket får på det

9 §

Det allmänna ombudet får hos länsrätten begära att en arbetsgivare skall betala arbets- givaravgifter och göra skatte- avdrag samt att en skattskyldig skall betala mervärdesskatt.

Det allmänna ombudet får

166

Ds 2002:15				Det nya Riksskatteverket
sätt	som	gäller	för	på det sätt som gäller för över-
överklagande enligt denna			lag	klagande enligt denna lag hos
hos	länsrätten	begära	att	länsrätten begära att skatte-
skattetillägg tas ut.				tillägg tas ut.

23 kap.

2 §8

Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite, om det finns anledning att anta att det annars inte följs. Vite får dock inte föreläggas staten, ett landsting, en kommun eller en tjänsteman i tjänsten. Finns det anledning att anta att den deklarationsskyldige eller, om den deklarationsskyldige är juridisk person, ställföreträdare för den deklarationsskyldige har begått brott, får den deklarationsskyldige inte föreläggas enligt 14 kap. 3 § vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser.

Om vite har förelagts också			Fråga om utdömande av vite
med stöd av en bestämmelse i			prövas av den länsrätt som är
taxeringslagen	(1990:324) eller		behörig att pröva ett över-
lagen (2001:1227) om själv-			klagande av beslut enligt denna
deklaration	och	kontroll-	lag.
uppgifter, prövas frågan om att

döma ut vitet av den länsrätt som är behörig enligt dessa lagar.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 2 kap. 6 § första stycket gäller fortfarande om handlingen har getts in före ikraftträdandet.

3.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 3 kap. 4 §, 4 kap. 15 § första stycket eller 5 kap. 15 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

8 Senaste lydelse 2001:1239.

167

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

4.Äldre föreskrifter i 5 kap. 16 § första stycket 4 gäller fort- farande för beslut och intyg från skattemyndighet.

5.Äldre föreskrifter i 8 kap. 1 § första stycket, 6 § andra stycket, 7 § andra stycket, 11 § första stycket, 16 §, 17 § andra

stycket, 22 § andra stycket, 23 §, 25 §, 27 § första stycket samt 9 kap. 2 § andra och tredje styckena gäller fortfarande för skatte- myndighets beslut.

6.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 10 kap. 5, 8 eller 10 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

7.Äldre föreskrifter i 10 kap. 19 § första stycket, 21 § och 24 § första stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

8.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 10 kap. 27 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

9.Äldre föreskrifter i 10 kap. 28 § och 31 § första stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

10.Äldre föreskrifter i 10 kap. 35 § andra stycket gäller fortfarande för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

11.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 14 kap. 3 eller 4 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

12.De nya föreskrifterna i 15 kap. 5 § första stycket gäller även om självdeklaration kommit in till skattemyndighet.

13.Äldre föreskrifter i 16 kap. 6 § fjärde stycket, 17 kap. 4, 5, 6 a § och 7 § samt 19 kap. 7 § första stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

14.Äldre föreskrifter i 19 kap. 12 § gäller fortfarande för skattskyldigs betalning som bokförts på skattemyndighets särskilda konto för skatteinbetalningar eller annars tillgodoräknats honom.

15.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 21 kap. 6 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

16.De nya föreskrifterna i 21 kap. 9 § andra stycket gäller även om självdeklaration kommit in till skattemyndighet.

168

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

17.Äldre föreskrifter i 21 kap. 11 § 1 gäller fortfarande för uppgift som lämnats till skattemyndighet.

18.De nya föreskrifterna i 21 kap. 13 § andra stycket om förbud mot att fatta beslut om efterbeskattning i samma fråga gäller även om det tidigare beslutet fattats av skattemyndighet.

19.Äldre föreskrifter i 21 kap. 16 § gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

20.Äldre föreskrifter i 22 kap. 1 § gäller fortfarande för över- klagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

21.De upphävda föreskrifterna i 22 kap. 8 § gäller fortfarande om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut.

22.De upphävda föreskrifterna i 22 kap. 9 § skall fortfarande tillämpas på förhållanden som är hänförliga till tid före ikraft- trädandet.

23.De nya föreskrifterna i 23 kap. 2 § andra stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

24.Äldre föreskrifter i 23 kap. 3 § gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

25.De nya föreskrifterna i 23 kap. 4 § gäller också ombud som godkänts av skattemyndighet.

169

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.59Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)

dels att 21 kap. 12 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:000) om ändring i nämnda lag1 skall ha följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (2002:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	21 kap.
	12 §1

Efterbeskattning får också ske

1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart

förbiseende skall rättas,
2. när en ändring föranleds		2. när en ändring föranleds
av en skattemyndighets beskatt-		av Riksskatteverkets	beskatt-
ningsbeslut eller en	allmän	ningsbeslut eller en	allmän
förvaltningsdomstols	beslut i	förvaltningsdomstols	beslut i
ett mål om betalning eller åter-		ett mål om betalning eller åter-
betalning av skatt enligt denna		betalning av skatt enligt denna
lag för en annan redovisnings-		lag för en annan redovisnings-
period än den som ändringen		period än den som ändringen
gäller eller för någon annan		gäller eller för någon annan
skattskyldig, eller		skattskyldig, eller

3. när en ändring föranleds av Riksskatteverkets beslut enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt samma lag.

1 Lydelse enligt prop. 2001/02:112.

170

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestäm- melser i 21 kap. 12 § 2 gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

171

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.60Förslag till lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 13 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 2 kap. 13 § 2000:890.

172

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.61Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1024) om skatte- myndigheters medverkan i brottsutredningar1

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 § skall utgå,

dels att i 1–4 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att i 1 § orden "En skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att lagens rubrik skall lyda "Lag om Riksskatteverkets medverkan i brottsutredningar".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av 1 § 1998:517 4 § 1999:95.

173

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.62Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon

Härigenom föreskrivs att i 3 och 12 §§ lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon1 orden "Skattemyndigheten i Örebro" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av 3 § 2000:1431 12 § 2000:1431.

174

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.63Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

dels att i 16 § ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 1, 6, 6 a, 10–13, 20 och 22 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1 Denna lag gäller förhandsbesked om

1.skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),

2.skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

3.skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och

4.taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansö- kan av en enskild eller Riks- skatteverket.

Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansö- kan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Riks- skatteverket.

I ärenden som avses i 1 § första stycket 1 och 4 får för- handsbesked lämnas efter ansökan av Riksskatteverket endast om

1. frågan angår en enskild

6 §2

I ärenden som avses i 1 § första stycket 1 och 4 får för- handsbesked lämnas efter ansökan av det allmänna ombudet hos Riksskatteverket endast om

1. frågan angår en enskild

1Senaste lydelse 2001:336.

2Senaste lydelse 2001:336.

175

Det nya Riksskatteverket									Ds 2002:15
och gäller ett yrkande eller en					och gäller ett yrkande eller en
ansökan som denne framställt					ansökan som denne framställt
hos skattemyndigheten,					hos Riksskatteverket,
2. skattemyndigheten				har	2. Riksskatteverket				har	fattat
fattat ett beslut i saken och					ett beslut i saken och beslutet
beslutet gått den enskilde emot					gått den enskilde emot samt
samt
3. det	är	av	vikt	för	en enhetlig	lagtolkning				eller
rättstillämpning att förhandsbesked lämnas.
				6 a §3
I ärenden som avses i 1 §					I ärenden som avses i 1 §
första stycket 2 och 3 får					första stycket 2 och 3 får
förhandsbesked			lämnas	efter	förhandsbesked			lämnas		efter
ansökan	av	Riksskatteverket			ansökan	av	det		allmänna
endast om					ombudet hos		Riksskatteverket
1. frågan angår en enskild,					endast om

2. skattemyndigheten,				Riks-	2. Riksskatteverket				eller, i
skatteverket eller, i fall som					fall som avses i 2 kap. 13 § eller
avses i 2 kap. 13 § eller 3 kap.					3 kap. 5 § lagen (1998:506) om
5 § lagen		(1998:506)		om	punktskattekontroll				av	trans-
punktskattekontroll av				trans-	porter m.m. av			alkoholvaror,
porter m.m. av			alkoholvaror,		tobaksvaror		och	mineralolje-
tobaksvaror		och	mineralolje-		produkter,		Tullverket			har
produkter,		Tullverket		har	fattat ett beslut i saken,

fattat ett beslut i saken,

3.beslutet gått den enskilde emot, och

4.det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnas.

10 §4

Riksskatteverkets ansökan En ansökan av det allmänna rörande en fråga som avses i ombudet hos Riksskatteverket

3Senaste lydelse 2001:336.

4Senaste lydelse 2001:336.

176

Ds 2002:15							Det nya Riksskatteverket
1 § första stycket 1 eller 4 skall					rörande en fråga som avses i
ha kommit in till Skatterätts-					1 § första stycket 1 eller 4 skall
nämnden före utgången av året					ha kommit in till Skatterätts-
efter taxeringsåret.					nämnden före utgången av året
					efter taxeringsåret.
Riksskatteverkets			ansökan		En ansökan av det allmänna
rörande en fråga som avses i					ombudet	hos Riksskatteverket
1 § första stycket 2 eller 3 skall					rörande en fråga som avses i
ha kommit in till Skatterätts-					1 § första stycket 2 eller 3 skall
nämnden	före	utgången		av	ha kommit in till Skatterätts-
andra året efter utgången av					nämnden	före	utgången	av
det kalenderår		under vilket			andra året efter utgången av
redovisningsperioden			har	gått	det kalenderår		under vilket
ut eller, om skatteredovis-					redovisningsperioden har			gått
ningen inte avser redovisnings-					ut eller, om skatteredovis-
perioder,	den	skattepliktiga			ningen inte avser redovisnings-
händelsen har inträffat.					perioder,	den	skattepliktiga
					händelsen har inträffat.

11 §

Om en enskild ansöker om förhandsbesked är Riksskatte-

verket motpart i ärendet.
Om	Riksskatteverket	an-	Om	det allmänna	ombudet
söker	om förhandsbesked	är	hos Riksskatteverket		ansöker
den enskilde som frågan angår			om förhandsbesked är den en-
motpart i ärendet.			skilde	som frågan	angår
			motpart i ärendet.

12 §

Finner Skatterättsnämnden med hänsyn till ansökans innehåll att förhandsbesked inte bör lämnas skall ansökan avvisas. Detsamma gäller om ansökan kommit in för sent.

Riksskatteverkets ansökan En ansökan av det allmänna skall avvisas om den fråga som ombudet hos Riksskatteverket ansökan avser efter överkla- skall avvisas om den fråga som gande har anhängiggjorts vid ansökan avser efter överkla-

177

Det nya Riksskatteverket										Ds 2002:15
allmän	förvaltningsdomstol					gande	har anhängiggjorts				vid
innan ansökan kommit in till						allmän		förvaltningsdomstol
Skatterättsnämnden.						innan ansökan kommit in till
						Skatterättsnämnden.
En ansökan får avvisas utan att den som är motpart ges tillfälle
att yttra sig i ärendet.
						13 §
Om Riksskatteverkets				mot-		Om motparten till det all-
part inte längre vidhåller det						männa ombudet hos Riksskatte-
yrkande eller den ansökan som						verket inte längre vidhåller det
han framställt hos skattemyn-						yrkande eller den ansökan som
digheten	förfaller		förhandsbe-			han framställt hos Riksskatte-
skedsärendet.						verket	förfaller förhandsbe-
						skedsärendet.
						20 §
Bestämmelser om ersättning						Bestämmelser om ersättning
av allmänna medel för en						av allmänna medel för en
skattskyldigs		kostnader			i	skattskyldigs			kostnader		i
ärenden om sådana förhands-						ärenden om sådana förhands-
besked	som Riksskatteverket					besked		som	det	allmänna
ansökt om finns i lagen						ombudet		hos Riksskatteverket
(1989:479) om		ersättning			för	ansökt om finns i lagen
kostnader i ärenden och mål						(1989:479) om			ersättning		för
om skatt, m.m.						kostnader i ärenden och mål
						om skatt, m.m.
						22 §
Ett förhandsbesked får överklagas hos Regeringsrätten.
Ett överklagande skall ha kommit in till Skatterättsnämnden
inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av
förhandsbeskedet.
Riksskatteverket			får	över-		Riksskatteverket får i sådana
klaga	ett	förhandsbesked				fall som		avses	i	11 § första
oavsett utgången i Skatterätts-						stycket		och	det	allmänna
178

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

nämnden och även om någon ändring inte yrkas.

ombudet hos Riksskatteverket i sådana fall som avses i 11 § andra stycket överklaga ett för- handsbesked oavsett utgången i Skatterättsnämnden och även om någon ändring inte yrkas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 1 § andra stycket avseende Riksskatte- verket gäller fortfarande om skattemyndighet har fattat ett beslut i saken.

3.Äldre föreskrifter i 6 § 1 och 2 gäller fortfarande om fram- ställning gjorts till skattemyndighet och denna har fattat ett beslut i saken.

4.Äldre föreskrifter i 6 a § 2 gäller fortfarande om skattemyn- dighet har fattat ett beslut i saken.

5.Äldre föreskrifter i 12 § andra stycket gäller fortfarande för ansökan av Riksskatteverket.

6.Äldre föreskrifter i 13 § gäller fortfarande om Riksskatteverket är part. De nya föreskrifterna i 13 § gäller även om yrkande eller ansökan har getts in till skattemyndighet.

7.Äldre föreskrifter i 22 § tredje stycket gäller fortfarande om Riksskatteverket har ansökt om förhandsbesked.

179

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.64Förslag till lag om ändring i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.1

dels att i 2–5 §§ ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Beslut enligt denna lag fattas av skattmyndigheten i den region där torg- och marknads- handeln bedrivs eller har bedrivits.

En skattemyndighet får uppdra åt en annan skatte- myndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten går med på det och det inte medför avsevärda besvär för den som beslutet rör.

Föreslagen lydelse

6 §

Beslut enligt denna lag fattas av Riksskatteverket.

7 §

Beslut om revision och kontrollbesök samt föreläggande vid vite får inte överklagas.

1 Senaste lydelse av 3 § 1999:1119.

180

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

I fråga om debitering och betalning av kontrollavgift samt förfarandet i övrigt gäller bestämmelserna i skattebetal- ningslagen (1997:483).

I fråga om debitering och betalning av kontrollavgift, förfarandet i övrigt samt överklagande gäller bestäm- melserna i skattebetalnings- lagen (1997:483).

Beslut om revision och kontrollbesök samt föreläggande vid vite får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 2 § tredje stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

181

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.65Förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga adressregistret

Härigenom föreskrivs att i 5 och 7 §§ lagen (1998:527) om det statliga adressregistret 1 ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av 5 § 2001:198 7 § 2001:198.

182

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.66Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 11 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område1 ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 2 kap. 11 § 1 skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse av 2 kap. 11 § 1998:1661.

183

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.67Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension1

dels att i 2 kap. 20 § samt 13 kap. 9 och 14 §§ ordet "skatte- myndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riks- skatteverket",

dels att i 13 kap. 12, 16 och 17 §§ samt 15 kap. 11, 13 och 15 §§

orden	"en	skattemyndighet"		skall	bytas	ut	mot
"Riksskatteverket",
dels att 13 kap. 1			§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			13 kap.

Beslut i ärende om pensions- grundande inkomst skall fattas av den skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt 2 kap. 1, 3 och 5 §§ skattebetal- ningslagen (1997:483).

1 §

Beslut i ärende om pensions- grundande inkomst skall fattas av Riksskatteverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 20 § andra meningen gäller även förmånsvärde som har bestämts av skattemyndighet.

3. Äldre föreskrifter i 13 kap. 12 § första stycket gäller fort- farande om begäran om omprövning har kommit in till skatte- myndighet före ikraftträdandet.

4. De nya föreskrifterna i 13 kap. 17 § andra stycket gäller även skattemyndighets avvisningsbeslut.

1 Senaste lydelse av

15 kap. 13 § 2001:1155

15 kap. 15 § 2001:1155.

184

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

5.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 15 kap. 11 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatte- verket.

6.En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 15 kap. 13 § första eller andra stycket skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

185

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.68Förslag till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

dels att i 2, 3, 11–13 och 17 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att rubriken till lagen samt 1 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om behandling av per- sonuppgifter vid skattemyn- digheters medverkan i brotts- utredningar

Lag om behandling av per- sonuppgifter vid Riksskatte- verkets medverkan i brotts- utredningar

			1 §
Denna lag gäller utöver per-			Denna lag gäller utöver per-
sonuppgiftslagen (1998:204)			sonuppgiftslagen (1998:204)
vid behandling av personupp-			vid behandling av personupp-
gifter i en	skattemyndighets		gifter i Riksskatteverkets verk-
verksamhet för att			samhet för att
1. bedriva	spaning	och	1. bedriva	spaning	och
utredning i fråga om brott som			utredning i fråga om brott som
avses i 1 § lagen (1997:1024)			avses i 1 § lagen (1997:1024)
om skattemyndigheters medver-			om Riksskatteverkets medver-
kan i brottsutredningar,			kan i brottsutredningar,

2. förebygga brott som avses i 1.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda

186

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter, vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Med skattemyndighet avses även Riksskatteverket.

10 §

Ett underrättelseregister får om en enskild person endast innehålla

1.upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet,

2.identifieringsuppgifter,

3.uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,

4.de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet,

5.uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,

6.ärendenummer, och

7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den registrerade behandlas och till register som förs av polis-, skatte- eller tullmyndighet i vilket uppgifter om den registrerade förekommer.

7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller tullmyndighet eller Riksskatteverket i vilket uppgifter om den registrerade förekommer.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya föreskrifterna i 3 § gäller även för behandling av personuppgifter som skattemyndighet utfört.

3.Äldre föreskrifter i 17 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

187

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.69Förslag till lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund

Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund1 ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 8 § 2001:190.

188

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.70Förslag till lag om ändring i lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier och andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid avyttring av aktier och andelar i eller utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

189

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.71Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 6 § samt 7 kap. 4 och 7 §§ bokföringslagen (1999:1078)1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 3 kap. 7 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse av 4 kap. 6 § 2000:31.

190

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.72Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att i 23 och 32 a §§ revisionslagen (1999:1079)1 ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse av 32 a § 2001:1225.

191

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.73Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 §, 7 kap. 11 §, 21 kap. 24 och 34 §§, 24 kap. 9 §, 31 kap. 19, 24, 25 och 27 §§, 36 kap. 5 §, 58 kap. 5, 9, 10, 18, 24, 32 och 34 §§, 59 kap. 8–10 och 12 §§ samt 65 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

16 §1

Bestämmelser om

– skyldighet att lämna upp- gifter till skattemyndigheten till ledning för taxeringen finns i lagen (2001:1227) om själv- deklarationer och kontrollupp- gifter,

– skyldighet att lämna upp- gifter till Riksskatteverket till ledning för taxeringen finns i lagen (2001:1227) om själv- deklarationer och kontrollupp- gifter,

–förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen (1990:324), och

–hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:483).

7 kap.

Skattemyndigheten får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella

11 §

Riksskatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella

1 Senaste lydelse 2001:1242.

192

Ds 2002:15	Det nya Riksskatteverket
verksamheten. Detsamma gäl-	verksamheten. Detsamma gäl-
ler om en förening avser att	ler om en förening avser att
genomföra omfattande bygg-	genomföra omfattande bygg-
nads-, reparations- eller an-	nads-, reparations- eller an-
läggningsarbeten på en fastig-	läggningsarbeten på en fastig-
het som används av före-	het som används av före-
ningen.	ningen.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla

enligt 12 §.
Skattemyndighetens	beslut	Riksskatteverkets beslut får
får överklagas hos Riksskatte-		överklagas hos länsrätt. Läns-
verket. Riksskatteverkets	beslut	rättens beslut får inte över-
får inte överklagas.		klagas.

21 kap.

24 §

Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för

insättning på skogskonto.

Om avdrag för insättning på

skogsskadekonto

har

vägrats

skogsskadekonto

har

vägrats

därför

att

förutsättningarna

därför

att

förutsättningarna

enligt 23 § inte varit uppfyllda,

får

den

skattskyldige

begära

får den

skattskyldige

begära

avdrag

för

insättning

på

avdrag

för

insättning

på

skogskonto. En sådan begäran

skall ha kommit in till

skattemyndigheten

inom

sex

Riksskatteverket

inom

sex

månader efter det att det beslut

meddelades

som

innebär

att

meddelades

som

innebär

att

den skattskyldige inte har rätt

till

avdrag för insättning

på

till avdrag

för

insättning på

193

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

skogsskadekonto,

inte

skogsskadekonto,

inte

längre tid följer av bestäm-

melserna

taxeringslagen

melserna

taxeringslagen

(1990:324).

34 §

Om den skattskyldige begär

avdrag

för

insättning

på

avdrag

för

insättning

på

skogskonto

enligt 24 §

andra

skogskonto

enligt

24 §

andra

stycket, anses de medel som

satts

på

skogsskadekontot

satts

på

skogsskadekontot

vara insatta på skogskonto den

dag

då

insättningen

på

dag

då

insättningen

på

skogsskadekontot

gjordes.

skogsskadekontot

gjordes.

Detta gäller dock bara om

medlen på skogsskadekontot,

medlen

på

skogsskadekontot,

till den del de inte redan har

tagits ut, har förts över till ett

skogskonto

när

begäran

skogskonto

när begäran

avdrag

för

insättning

på

avdrag

för

insättning

på

skogskonto

kommer

till

skogskonto

kommer

till

skattemyndigheten. En över-

Riksskatteverket. En överföring

föring som har skett senare än

som har skett senare än tio år

tio år efter ingången av det år

efter ingången av det år då

då medlen enligt 33 § senast

medlen enligt 33 § senast skall

skall ha satts in beaktas inte.

ha satts in beaktas inte.

24 kap.

Skattemyndigheten får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbe- hållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att

9 §

Riksskatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbe- hållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att

194

Ds 2002:15				Det nya Riksskatteverket
lånevillkoren kan	antas ha	lånevillkoren	kan	antas	ha
bestämts på affärsmässig grund		bestämts på affärsmässig grund
med hänsyn till omständlig-		med hänsyn till omständlig-
heterna när lånet togs upp.		heterna när lånet togs upp.
Skattemyndighetens	beslut	Riksskatteverkets		beslut	får
får överklagas hos Riksskatte-		överklagas	hos	länsrätten.
verket. Riksskatteverkets beslut		Länsrättens	beslut	får	inte
får inte överklagas.		överklagas.

31 kap.

19 §

Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till, skall avdraget återföras det tredje taxeringsåret. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det tredje taxeringsåret, skall avdraget återföras senast det fjärde taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.

Skattemyndigheten		får,	om	Riksskatteverket får, om det
det finns särskilda skäl, medge				finns särskilda skäl, medge att
att fonden behålls under en				fonden behålls under en viss
viss tid därefter. Som längst får				tid därefter. Som längst får den
den behållas till och med det				behållas till och med det be-
beskattningsår	för	vilket		skattningsår för vilket taxering
taxering sker under det sjätte				sker under det sjätte taxerings-
taxeringsåret	efter		det	året efter det taxeringsår som
taxeringsår	som	avdraget		avdraget hänför sig till.
hänför sig till.
Skattemyndigheten		får,	om	24 §
				Riksskatteverket får, om det
det finns särskilda skäl, medge				finns särskilda skäl, medge att
att ersättningsfonder i			en	ersättningsfonder i en närings-
näringsverksamhet tas över av				verksamhet tas över av den
den som blir ägare till den				som blir ägare till den
huvudsakliga delen av närings-				huvudsakliga delen av närings-
				195

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

verksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.

Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättnings- fonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs

verksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.

25 §

Riksskatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs

1.att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag,

2.att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller

3.att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.

Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget).Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag.

Skattemyndighetens				beslut		27 §
Skattemyndighetens				beslut		Riksskatteverkets			beslut
enligt	19 §	andra	stycket,		24	enligt	19 §	andra stycket,		24
eller	25 §	får överklagas			hos	eller	25 §	får överklagas		hos
Riksskatteverket.			Riksskatte-			länsrätt. Länsrättens			beslut	får
196

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

verkets beslut får inte över- inte överklagas. klagas.

36 kap.

Skattemyndigheten får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittent- företagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärs- förhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknads- tekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatte- verket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

5 §

Riksskatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföre- tagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärs- förhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknads- tekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.

Riksskatteverkets beslut får överklagas hos länsrätt. Läns- rättens beslut får inte över- klagas.

58 kap.

5 §

En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efterlevandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring, om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna där.

Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.

Om det i annat fall finns	Om det i annat fall finns
särskilda skäl, får skatte-	särskilda skäl, får Riksskatte-
myndigheten medge att en för-	verket medge att en försäkring
	197

Det nya Riksskatteverket	Ds 2002:15
säkring som har meddelats i en	som har meddelats i en försäk-
försäkringsrörelse som inte	ringsrörelse som inte bedrivs
bedrivs från ett fast driftställe i	från ett fast driftställe i Sverige
Sverige skall anses som en	skall anses som en pensions-
pensionsförsäkring.	försäkring.

En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna paragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.

9 §

I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensions- försäkring skall den försäkrade vara försäkringstagare.

Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om

barnet sätts in som förmånstagare.

Om det finns särskilda skäl,

får

skattemyndigheten

medge

får Riksskatteverket medge

att

dödsboet

efter

dödsboet efter en skattskyldig

skattskyldig

som,

direkt

eller

som,

direkt

eller

indirekt,

indirekt, bedrivit

näringsverk-

bedrivit näringsverksamhet i

samhet i Sverige får teckna en

Sverige

får

teckna

försäkring

som

avser

försäkring

som

avser

efterlevandepension.

Ett

så-

efterlevandepension.

Ett

så-

dant

medgivande

får

lämnas

dant

medgivande

får

lämnas

bara om den efterlevande inte

har något betryggande pen-

sionsskydd

och

försäkringen

sionsskydd

och

försäkringen

tecknas i samband med att

boet

upphör att

bedriva

boet

upphör

att

bedriva

näringsverksamheten.

10 §

Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade

fyller 55 år.
Utbetalning får dock göras	Utbetalning får dock göras
198

Ds 2002:15						Det nya Riksskatteverket
tidigare om den försäkrade har			tidigare om den försäkrade har
fått	rätt till	förtidspension	fått	rätt	till	förtidspension
enligt	lagen	(1962:381) om	enligt	lagen		(1962:381)	om
allmän försäkring. Om det i			allmän försäkring. Om det i
annat fall finns särskilda skäl,			annat fall finns särskilda skäl,
får skattemyndigheten medge			får Riksskatteverket medge att
att pensionen får börja betalas			pensionen får börja betalas ut
ut innan den försäkrade fyller			innan	den	försäkrade		fyller
55 år.			55 år.

Förmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensions- försäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara den som var anställd när avtalet ingicks.

18 §2

En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Återköp får också ske om

1.det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp,

2.försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmåns- tagarförordnande, och

3.premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.

Om det i andra fall finns				Om det i andra fall finns
synnerliga skäl för återköp och				synnerliga skäl för återköp och
sådant	får	ske	enligt	sådant	får	ske	enligt
försäkringsavtalet			och	försäkringsavtalet			och
försäkringstekniska riktlinjer,				försäkringstekniska riktlinjer,
får	återköp	medges	av	får	återköp	medges	av
skattemyndigheten.				Riksskatteverket.

Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela

pensionsförsäkringens	värde	direkt	till	en	annan

2 Senaste lydelse 2001:1176.
					199

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen skall i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 5 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.

24 §

Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen


fyller 55 år.
Utbetalning får dock				göras	Utbetalning får dock			göras
tidigare		om	pensionsspararen		tidigare om		pensionsspararen
har fått rätt till förtidspension					har fått rätt till förtidspension
enligt		lagen	(1962:381) om		enligt	lagen	(1962:381)	om
allmän försäkring. Om det i					allmän försäkring. Om det i
annat fall finns särskilda skäl,					annat fall finns särskilda skäl,
får	skattemyndigheten			medge	får Riksskatteverket medge att
att pensionen får börja betalas					pensionen får börja betalas ut
ut	innan		pensionsspararen		innan	pensionsspararen		fyller
fyller 55 år.					55 år.

32 §

Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid vid den tidpunkt pensionen får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske om

1.behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp,

2.kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmåns- tagarförordnande, och

3.inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren.

Om det i andra fall finns synnerliga skäl, får skattemyn- digheten medge att kontot får avslutas genom utbetalning i förtid.

Om det i andra fall finns synnerliga skäl, får Riks- skatteverket medge att kontot får avslutas genom utbetalning i förtid.

200

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.

34 §

Skattemyndighetens

beslut

Riksskatteverkets

beslut

enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 §

får överklagas hos Riksskatte-

får

överklagas

hos

länsrätt.

verket. Riksskatteverkets

beslut

Länsrättens

beslut

får

inte

får inte överklagas.

överklagas.

59 kap.

8 §

Om det finns särskilda skäl,

får

skattemyndigheten

medge

får Riksskatteverket

medge

att

pensionssparavdrag

görs

pensionssparavdrag

görs

med

med ett högre belopp än som

ett högre belopp än som följer

följer av 3–7 §§. Bestämmelser

3–7 §§. Bestämmelser

om detta finns i 9–12 §§.

detta finns i 9–12 §§.

Skattemyndighetens

beslut

Riksskatteverkets

beslut

får

får överklagas hos Riksskatte-

överklagas hos länsrätt. Läns-

verket. Riksskatteverkets

beslut

rättens beslut får inte över-

får inte överklagas.

klagas.

För

skattskyldiga

som

har

9 §

För skattskyldiga

som

har

avdragsgrundande

inkomst

avdragsgrundande

inkomst

inkomstslaget

tjänst

och

inkomstslaget

tjänst

och

huvudsak saknar pensionsrätt i

anställning, får skattemyndig-

anställning, får Riksskatteverket

heten

medge

pensionsspar-

medge

pensionssparavdrag

avdrag

med

högst

samma

med högst samma belopp som

belopp

som

för

sådana

för

sådana

inkomster

som

inkomster

som

avses

5 §

avses i 5 § tredje stycket. För

tredje stycket. För skatt-

skattskyldiga som fått särskild

skyldiga

som

fått

särskild

ersättning

samband

med

att

201

Det nya Riksskatteverket								Ds 2002:15
ersättning i samband med att					en anställning		upphört		och
en anställning		upphört		och	som inte har ett betryggande
som inte har ett betryggande					pensionsskydd,		får Riksskatte-
pensionsskydd,		får	skattemyn-		verket medge avdrag med ett
digheten medge avdrag med ett					högre belopp.
högre belopp.
					10 §
För	skattskyldiga som			har	För	skattskyldiga		som	har
bedrivit näringsverksamhet di-					bedrivit näringsverksamhet di-
rekt eller indirekt, som har					rekt eller indirekt, som har
upphört med driften av denna					upphört med driften av denna
och som inte har skaffat sig ett					och som inte har skaffat sig ett
betryggande		pensionsskydd			betryggande		pensionsskydd
under	verksamhetstiden,			får	under	verksamhetstiden,			får
skattemyndigheten			medge	att	Riksskatteverket		medge		att
pensionssparavdrag			beräknas		pensionssparavdrag			beräknas
också på					också på

–inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,

–överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparav- drag, och

–sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.

Avdraget skall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.

Om skattemyndigheten enligt			12 §	Riksskatteverket enligt
Om skattemyndigheten enligt			Om	Riksskatteverket enligt
58 kap.	9 § medger att ett		58 kap.	9 § medger		att ett
dödsbo	tecknar	pensionsför-	dödsbo	tecknar pensionsför-
säkring,	skall	skattemyndig-	säkring,	skall	verket	också
heten också besluta med vilket			besluta	med	vilket	belopp
202

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras. Detta belopp skall beräknas med tillämpning av bestäm- melserna i 10 och 11 §§.

pensionssparavdrag för försäk- ringen högst får göras. Detta belopp skall beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§.

65 kap.

3 §

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Med hemortskommun avses				Med hemortskommun avses
hemortskommunen			enligt	hemortskommunen				enligt
2 kap.	1 §	skattebetalnings-		22 kap. 1 a §			skattebetalnings-
lagen (1997:483) för året före				lagen (1997:483) för året före
taxeringsåret. Med			hemorts-	taxeringsåret.			Med	hemorts-
kommun för ett dödsbo avses				kommun för ett dödsbo avses
den	dödes	hemortskommun		den	dödes		hemortskommun
för dödsåret. Om den döde				för dödsåret. Om den döde
hade	bytt	folkbokföringsort		hade	bytt	folkbokföringsort
efter den 1 november året före				efter den 1 november året före
dödsåret, skall dock hemorts-				dödsåret, skall dock hemorts-
kommunen för dödsboet från				kommunen för dödsboet från
och med andra taxeringsåret				och	med	andra taxeringsåret
efter dödsåret anses vara den				efter dödsåret anses vara den
kommun där den döde hade				kommun där den döde hade
sin senaste rätta folkbok-				sin senaste rätta folkbok-
föringsort.				föringsort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

203

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

3.Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

4.Äldre föreskrifter i 24 kap. 9 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

5.Äldre föreskrifter i 31 kap. 19 § andra stycket gäller fort- farande för skattemyndighets beslut.

6.Äldre föreskrifter i 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

204

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.74Förslag till lag om ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Härigenom föreskrivs att i 13 § lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. ordet "skattemyndigheten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

205

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.75Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

6 §1

Tullverket

skall

på

begäran

Tullverket

skall

på begäran

tillhandahålla

Sveriges

Riks-

tillhandahålla

Sveriges

Riks-

bank,

Riksskatteverket,

Läke-

bank,

Riksskatteverket,

Läke-

medelsverket,

Statens

livsme-

medelsverket,

Statens livsme-

delsverk,

Statens

jordbruks-

delsverk,

Statens

jordbruks-

verk, Kommerskollegium, skat-

verk, Kommerskollegium, kro-

temyndighet,

kronofogdemyn-

nofogdemyndighet, Statistiska

dighet,

Statistiska

central-

centralbyrån, Kemikalieinspek-

byrån,

Kemikalieinspektionen

tionen och Fiskeriverket upp-

och Fiskeriverket

uppgifter

gifter

som

förekommer

hos

som förekommer hos Tull-

Tullverket och som rör import

verket och som rör import

eller

export

varor.

eller export av varor. Tull-

Tullverket

skall

vidare

på

verket skall vidare på begäran

begäran

tillhandahålla

Säker-

tillhandahålla

Säkerhetspolisen

hetspolisen

uppgifter

som

uppgifter

som förekommer

förekommer

hos

Tullverket

hos Tullverket och som rör

och som rör export av varor.

export av varor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 11 kap. 6 § skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatteverket.

1 Senaste lydelse 2001:188.

206

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.76Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

dels att 15 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 15 § skall utgå,

dels att i 14 och 16 §§ ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets",

dels att i 11 § orden "en skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter i 16 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.

207

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.77Förslag till lag om ändring i lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 13 och 17 §§ lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Underrättelseregistret får om förutsättningarna för registrering enligt 11 och 12 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild person:

1.upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet,

2.identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,

3.uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,

4.de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet,

5.uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,

6.ärendenummer,

7. hänvisning till en särskild			7. hänvisning till en särskild
undersökning där uppgifter om			undersökning där uppgifter om
den registrerade behandlas och			den registrerade behandlas och
till register som förs av polis-			till register som förs av polis-
eller	skattemyndighet	eller	myndighet, Riksskatteverket el-
Tullverket i vilket uppgifter			ler Tullverket i vilket uppgifter
om den registrerade förekom-			om den registrerade förekom-
mer, och			mer, och

8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller flyktbenägen.

208

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

17 §

Ett spaningsregister får om förutsättningarna för registrering enligt 15 och 16 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild person:

1.upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och om uppgiftslämnarens trovärdighet,

2.identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,

3.uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,

4.de omständigheter och händelser som ger upphov till misstanke om brott som Tullverket har befogenhet att ingripa mot,

5.uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,

6.ärendenummer,

7. hänvisning till en särskild	7. hänvisning till en särskild
undersökning där uppgifter om	undersökning där uppgifter om
den registrerade behandlas och	den registrerade behandlas och
till register som förs av polis-	till register som förs av polis-
eller skattemyndighet eller Tull-	myndighet, Riksskatteverket el-
verket i vilket uppgifter om	ler Tullverket i vilket uppgifter
den registrerade förekommer,	om den registrerade förekom-
och	mer, och

8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller flyktbenägen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

209

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.78Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:181) om behand- ling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet

dels att i 1 kap. 1 § ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets",

dels att rubriken till lagen, 1 kap. 4–6 §§, 2 kap. 5, 7 och 14 §§ samt 3 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om behandling av upp- gifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet

Lag om behandling av upp- gifter i Riksskatteverkets beskattningsverksamhet

	1 kap.
		4 §1
Uppgifter får behandlas för		Uppgifter får behandlas för
tillhandahållande	av	tillhandahållande	av
information som behövs inom		information som behövs	hos
skatteförvaltningen för		Riksskatteverket för

1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

3.fastighetstaxering,

4.revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,

5.tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,

6.handläggning av mål och ärenden om ansvar för någon annans skatter och avgifter,

1 Senaste lydelse 2001:327.

210

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

7.fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande,

8.verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmäl- ningar enligt ärvdabalken, och

9.tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksam- heten.

Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av informa- tion som behövs i författnings- reglerad verksamhet utanför skatteförvaltningen för

5 §

Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av informa- tion som behövs i författnings- reglerad verksamhet hos någon annan än Riksskatteverket för

1.fastställande av underlag för samt redovisning, bestämmande, betalning och återbetalning av skatter eller avgifter,

2.utsökning och indrivning,

3.att utgöra underlag för beslut och kontroll av bidrag och andra stöd,

4.pensionsberäkning,

5.tillsyn och kontroll samt lämplighets- och tillståndspröv- ning och annan liknande prövning, och

6.aktualisering och komplettering av uppgifter om fastigheter

iandra myndigheters register.

Riksskatteverket är person- uppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som verket skall utföra. En skattemyndighet är personupp- giftsansvarig för den behandling som myndigheten skall utföra.

6 §

Riksskatteverket är person- uppgiftsansvarigt för behandl- ing av personuppgifter.

211

Det nya Riksskatteverket					Ds 2002:15
		2 kap.
			5 §
Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en
enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den
enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men
om uppgiften röjs.
Uppgifter får lämnas ut om
1. namn och personnummer,
2. organisationsnummer,			2. organisationsnummer,
namn, firma och juridisk form			namn, firma och juridisk form
samt	ifråga	om handelsbolag	samt	ifråga	om handelsbolag
och andra		juridiska personer	och	andra	juridiska personer
sådana uppgifter om huvud-			sådana uppgifter om huvud-
kontor och		säte som avses i	kontor och säte som avses i
2 kap.	2 §	skattebetalnings-	22 kap. 1 b § skattebetalnings-
lagen (1997:483),			lagen (1997:483),

3.registrering enligt skattebetalningslagen och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer,

4.på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas för en fysisk person,

5.registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter,

6.slag av näringsverksamhet, och

7.beslut om likvidation eller konkurs.

Riksskatteverket och skatte- myndigheterna får ha direkt- åtkomst till uppgifter som avses i 3 och 4 §§.

7 §

Riksskatteverket får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 3 och 4 §§.

Riksskatteverket och skatte- myndigheterna får ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur

14 §

Riksskatteverket får ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen enligt

212

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

databasen enligt de närmare de närmare föreskrifter som föreskrifter som meddelas av meddelas av regeringen. regeringen.

Rätten att ta ut avgifter enligt första stycket får inte innebära inskränkning i rätten att ta del av och mot fastställd avgift få kopia eller utskrift av en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.

3kap.

4 §

En	myndighets	beslut	om	Riksskatteverkets		beslut	om
rättelse	och om	information		rättelse	och om	information
som skall lämnas		enligt	26 §	som skall lämnas		enligt	26 §
personuppgiftslagen				personuppgiftslagen
(1998:204) får överklagas			hos	(1998:204) får överklagas			hos
allmän	förvaltningsdomstol.			allmän	förvaltningsdomstol.
Andra beslut enligt denna lag				Andra beslut enligt denna lag
får inte överklagas.				får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya föreskrifterna i 1 kap. 6 § gäller även för behandling av personuppgifter som skattemyndighet utfört.

3.Äldre föreskrifter i 3 kap. 4 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av skattemyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

213

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.79Förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:182) om behand- ling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokförings- verksamhet

dels att i 1 kap. 1 § ordet "skatteförvaltningens" skall bytas ut mot "Riksskatteverkets",

dels att rubriken till lagen, 1 kap. 5 §, 2 kap. 7 och 12 §§ samt 3 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Lag om behandling av		Lag	om behandling av
personuppgifter	i skatte-	personuppgifter i Riksskatte-
förvaltningens	folkbokfö-	verkets	folkbokföringsverk-
ringsverksamhet		samhet

1 kap.

5 §

Riksskatteverket är person- uppgiftsansvarigt för behand- ling av personuppgifter.

2 kap.

Riksskatteverket och skatte- myndigheterna får ha direkt- åtkomst till uppgifter som avses i 3–5 §§.

7 §

Riksskatteverket får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 3–5 §§.

214

Ds 2002:15				Det nya Riksskatteverket
			12 §
Riksskatteverket och skatte-			Riksskatteverket får		ta ut
myndigheterna får ta ut avgifter			avgifter för att lämna ut
för att lämna ut uppgifter ur			uppgifter ur	databasen	enligt
databasen	enligt	de närmare	de närmare	föreskrifter	som
föreskrifter	som	meddelas av	meddelas av regeringen.
regeringen.

3kap.

4 §

En	myndighets	beslut	om	Riksskatteverkets		beslut	om
rättelse	och om	information		rättelse	och om	information
som skall lämnas		enligt	26 §	som skall lämnas		enligt	26 §
personuppgiftslagen				personuppgiftslagen
(1998:204) får överklagas			hos	(1998:204) får överklagas			hos
allmän	förvaltningsdomstol.			allmän	förvaltningsdomstol.
Andra beslut enligt denna lag				Andra beslut enligt denna lag
får inte överklagas.				får inte överklagas

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya föreskrifterna i 1 kap. 5 § gäller även för behandling av personuppgifter som skattemyndighet utfört.

3.Äldre föreskrifter i 3 kap. 4 § första stycket gäller fortfarande för överklagande av skattemyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

215

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.80Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 8 § lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ordet "Skattemyndigheterna" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

216

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.81Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndig- heternas verksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 och 27 §§ lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verk- samhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Riksskatteverket och krono- fogdemyndigheterna får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 5, 11, 17, 22 och 24 §§.

26 §

Riksskatteverket, i dess egenskap av chefsmyndighet inom exekutionsväsendet, och kronofogdemyndigheterna får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 5, 11, 17, 22 och 24 §§.

	27 §
Skattemyndigheterna, Tull-	Tullverket	och Säkerhets-
verket och Säkerhetspolisen får	polisen får	ha direktåtkomst
ha direktåtkomst till uppgifter	till uppgifter som avses i 5 § 1–
som avses i 5 § 1–7.	7. Detsamma gäller Riksskatte-
	verket i dess beskattningsverk-
	samhet.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter direktåtkomst enligt första stycket får omfatta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

217

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.82Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				2 kap.
					7 §1
Riksskatteverket och				skatte-	Riksskatteverket		får	ha
myndigheterna får ha direkt-					direktåtkomst	till	uppgifter
åtkomst till		uppgifter		som	som avses i 3 § 1,		2, 5–7,	10
avses i 3 § 1, 2, 5–7, 10 och 11 i					och 11 i fråga om personer
fråga om personer som är eller					som är eller kan antas vara
kan antas vara			skattskyldiga		skattskyldiga eller förekommer
eller förekommer i ett ärende					i ett ärende enligt lagen
enligt	lagen	(1998:506) om			(1998:506)	om	punkt-
punktskattekontroll av				trans-	skattekontroll	av	transporter
porter	m.m. av		alkoholvaror,		m.m. av alkoholvaror, to-
tobaksvaror		och	mineralolje-		baksvaror och	mineraloljepro-
produkter.					dukter.

Kronofogdemyndigheterna får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 3 § 1, 2, 5–7, 10 och 11 i fråga om den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndigheten eller make till gäldenären eller någon annan som likställs med make.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter direktåtkomst enligt första stycket får omfatta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1 Senaste lydelse 2001:1184.

218

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.83Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) ordet "skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. En begäran av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 12 kap. 10 § andra stycket 1 skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riks- skatteverket.

219

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.84Förslag till lag om ändring i lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Föreslagen lydelse

5 §

Beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

220

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.85Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)

Härigenom föreskrivs att 31 § revisorslagen (2001:883) skall ha följande lydelse.

					31 §
Om en skattemyndighet eller					Om Riksskatteverket i fråga
Riksskatteverket i fråga om en					om en revisor eller ett
revisor	eller		ett registrerat		registrerat revisionsbolag upp-
revisionsbolag			uppmärksam-		märksammar		någon	omstän-
mar någon omständighet, som					dighet, som kan vara av
kan vara av betydelse för					betydelse		för	Revisors-
Revisorsnämndens				verksam-	nämndens verksamhet,				skall
het,	skall		myndigheten		myndigheten underrätta nämn-
underrätta		nämnden. Detta			den. Detta gäller dock inte
gäller dock inte omständlig-					omständigheter som verket har
heter som		en	skattemyndighet		fått	kännedom		om	i
har fått kännedom om i					verksamhet		enligt	lagen
verksamhet			enligt	lagen	(1997:1024)		om Riksskatte-
(1997:1024) om skattemyndig-					verkets medverkan i brotts-
heters medverkan i brottsutred-					utredningar.
ningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

221

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.86Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

dels att 1 kap. 8 § och 14 kap. 3–6 §§ skall upphöra att gälla, dels att i 3 kap. 1, 9, 14 och 15 §§, 4 kap. 2 §, 6 kap. 6 §, 15 kap.

6 och 8 §§, 17 kap. 1–4 §§ samt 18 kap. 2 § ordet "skattemyndig- heten" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att i 6 kap. 10 § och 16 kap. 1 § orden "en skattemyndighet" skall bytas ut mot "Riksskatteverket",

dels att 1 kap. 7 §, 4 kap. 6 §, 14 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 17 kap. 8 § samt 19 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	7 §

Beslut skall fattas av den skattemyndighet som är behörig enligt 2 kap. 1, 2 eller 5 § skatte- betalningslagen (1997:483), om inte annat anges.

Ett föreläggande att lämna uppgift om en fysisk eller juridisk persons förhållanden får också beslutas av den skatte- myndighet som enligt första stycket är behörig att fatta beslut beträffande den personen.

Beslut enligt denna lag fattas av Riksskatteverket.

4kap.

6 §

Självdeklarationen skall läm-	Självdeklarationen skall läm-
nas till en skattemyndighet eller	nas till Riksskatteverket eller till
222

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

till ett mottagningsställe som ett mottagningsställe som har har godkänts av skatte- godkänts av verket. myndigheten.

En självdeklaration som läm- nas i form av ett elektroniskt dokument får tas emot av Riksskatteverket för skattemyn- dighetens räkning.

14 kap.
	2 §
Kontrolluppgifter skall läm-	Kontrolluppgifter skall läm-
nas till den skattemyndighet hos	nas till Riksskatteverket.
vilken den uppgiftsskyldige är
registrerad som arbetsgivare om
inte annat anges i 3–5 §§.

16 kap.

2 §

Den som i en närings-

verksamhet

hjälper

deklara-

verksamhet hjälper

deklara-

tionsskyldiga med att upprätta

självdeklarationer

får

ansöka

självdeklarationer får

ansöka

hos

den

skattemyndighet som

hos

Riksskatteverket

om att

enligt 1 kap. 7 § är behörig att

deklarationsskyldiga

beviljas

fatta

beslut

beträffande honom

anstånd

med

att

lämna

att

deklarationsskyldiga

deklarationerna.

Till

ansökan

beviljas anstånd med att lämna

skall det fogas en förteckning

deklarationerna.

Till

ansökan

över

deklarationsskyldiga

skall det fogas en förteckning

för vilka ansökan görs.

över

deklarationsskyldiga

för vilka ansökan görs.

Om anstånd

beviljas

skall

Om anstånd

beviljas

skall

deklarationerna lämnas

enligt

deklarationerna

lämnas

enligt

en tidsplan som beslutas av

skattemyndigheten.

Riksskatteverket.

223

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Anstånd får inte beviljas längre än till och med den 15 juni under taxeringsåret.

17 kap.

8 §

Om det finns anledning att anta att ett föreläggande inte följs, får det förenas med vite. Vite får dock inte föreläggas staten, ett landsting, en kommun eller en tjänsteman i tjänsten.

Fråga om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överkla- gande enligt 22 kap. 1 a–1 c §§ skattebetalningslagen (1997:483).

Vid prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

19 kap.

Beslut av Riksskatteverket eller av en skattemyndighet får inte överklagas.

3 §

Beslut av Riksskatteverket enligt denna lag får inte över- klagas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De äldre föreskrifterna i 6 kap. 6 § 4 och 10 § andra stycket gäller fortfarande för värde som har bestämts av skattemyndig- het.

3.Föreläggande av skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 17 kap. 1–4 §§ skall efter ikraftträdandet fullgöras till Riksskatte- verket.

4.De nya föreskrifterna i 17 kap. 8 § andra stycket gäller för ansökan om utdömande av vite som ges in efter ikraftträdandet.

5.Äldre föreskrifter i 18 kap. 2 § gäller fortfarande för skatte- myndighets beslut.

224

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

1.87Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2002:000) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 §

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får be- handla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1. Riksförsäkringsverkets, de allmänna försäkringskassornas, Centrala studiestödsnämndens och arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd, samt

2. Riksskatteverkets och ska-	2. Riksskatteverkets	verk-
ttemyndigheternas verksamhet	samhet som underlag	för
som underlag för beslut om	beslut om och kontroll av
och kontroll av skatt.	skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

225

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.88Förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs 15, 16 och 20 §§ lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:000) om ändring i nämnda lag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Om uppgifter i en ansökan om ersättning behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Riksskatteverket komma överens med kommunen om att en sådan avstämning skall göras vid besök hos kommunen.

Riksskatteverket får uppdra åt en skattemyndighet att genom- föra sådana besök.

16 §

Riksskatteverket får besluta om revision hos kommunen för att kontrollera att uppgift som kommunen lämnat till ledning för ersättningsbeslut är riktig.

Riksskatteverket får uppdra åt en skattemyndighet att genom- föra en sådan revision.

Vid revision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

1 Lydelse enligt prop. 2001/02:112.

226

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

20 §

En begäran om omprövning skall ha kommit in till Riksskatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser.

Om Riksskatteverket självmant omprövar ett beslut, får omprövningsbeslutet meddelas senast tredje året efter utgången

av det kalenderår som ersättningen avser.
Ett beslut får omprövas även		Ett beslut får omprövas även
efter den tid som anges i första		efter den tid som anges i första
och andra styckena när en		och andra styckena när en
ändring föranleds av skatte-		ändring föranleds av Riks-
myndighets beskattningsbeslut		skatteverkets	beskattningsbe-
enligt	skattebetalningslagen	slut enligt	skattebetalnings-
(1997:483).		lagen (1997:483).

227

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.89Förslag till lag med anledning av sammanslagning av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en myndighet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande skattemyndigheter, skattemyndig- het i viss region, Riksskatteverket eller skatteförvaltningen skall efter utgången av år 2002 i stället i tillämpliga delar gälla den nyinrättade myndigheten Riksskatteverket.

2 § Sådana skattekontor vid skattemyndighet som avses i 2 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) och som har bestämts av Riksskatteverket före utgången av år 2002 skall från och med den 1 januari 2003 anses vara skattekontor vid Riksskatteverket.

3 § Ordförande och vice ordförande samt övriga ledamöter i skattenämnd vid skattekontor vid skattemyndighet som enligt 2 kap. 6 § eller 7 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324) har förordnats eller valts före utgången av år 2002 skall från och med den 1 januari 2003 ha samma funktion i skattenämnd vid motsvarande skattekontor vid Riksskatteverket.

4 § Beslut som Riksskatteverket fattar som första instans enligt punkt 20 e tionde stycket av anvisningarna till 23 § den numera upphävda kommunalskattelagen (1928:370)1 i dess lydelse före den 1 juli 1998 och 27 § 4 mom. den numera upphävda lagen (1947:576)2 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före den 1 januari 1999 får överklagas hos länsrätt. Länsrättens beslut får inte överklagas.

1Lagen upphävd genom SFS 1999:1230.

2Lagen upphävd genom SFS 1999:1230.

228

Ds 2002:15

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Det nya Riksskatteverket

229

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.90Förslag till lag om allmänt ombud hos Riksskatteverket

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Hos Riksskatteverket skall det finnas ett allmänt ombud. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer utser det allmänna ombudet.

2 § Bestämmelser om att det allmänna ombudet får överklaga Riksskatteverkets beslut finns i

1.lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2.kupongskattelagen (1970:624),

3.fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

4.lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter,

5.fordonsskattelagen (1988:327),

6.taxeringslagen (1990:324),

7.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

8.folkbokföringslagen (1991:481),

9.lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

10.mervärdesskattelagen (1994:200),

11.lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,

12.skattebetalningslagen (1997:483).

Det allmänna ombudet får ansöka om förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

3 § Om det allmänna ombudet har överklagat Riksskatteverkets beslut förs det allmännas talan i den frågan i allmän förvaltnings- domstol av ombudet.

230

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

4 § Det allmänna ombudet får uppdra åt en tjänsteman vid Riks- skatteverket att företräda ombudet i allmän förvaltningsdomstol och Skatterättsnämnden.

5 § I de i 2 § angivna lagarna finns ytterligare bestämmelser om överklagande av det allmänna ombudet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

231

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.91Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet

dels att 2 kap. 3 och 5 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 6 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.
	3 §1
Inom exekutionsväsendets	verksamhetsområde företräder

Riksskatteverket staten vid domstol, om det inte särskilt

föreskrivs att detta ankommer på kronofogdemyndigheten.
Verket får bestämma att en	Verket får bestämma att en
kronofogdemyndighet eller en	kronofogdemyndighet	skall
skattemyndighet skall företräda	företräda staten i ett visst
staten i ett visst ärende eller en	ärende eller en viss grupp av
viss grupp av ärenden som	ärenden som avses i första
avses i första stycket.	stycket.

Bestämmelser om verksför- ordningens tillämpning, Riks- skatteverkets ledning, styrelse, personalansvarsnämnd, organi- sation m.m. finns i för- ordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvalt- ningen.

5 §2

Bestämmelser om verksför- ordningens tillämpning, Riks- skatteverkets ledning, styrelse, personalansvarsnämnd, organi- sation m.m. finns i för- ordningen (2002:000) med instruktion för Riksskatte- verket.

1Senaste lydelse 1993:1251.

2Senaste lydelse 1990:1284.

232

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

6 §

Uppgifter som åvilar Riks- skatteverket i dess roll som chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet skall ut- föras vid verkets huvudkontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

233

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

1.92Förslag till förordning med instruktion för Riksskatteverket

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, mervärdesskattebaserad avgift till EU- budgeten, fastighetstaxering, folkbokföring, registrering av bouppteckningar och för frågor om brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om Riksskatteverkets medverkan i brottsutredningar, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter.

Riksskatteverket är vidare förvaltningsmyndighet för frågor om pensionsgrundande inkomst.

Riksskatteverket är enligt förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet chefsmyndighet inom exekutionsväsendet.

2 § Riksskatteverket skall

1.meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden,

2.genom sådana allmänna råd som avses i 1 § författnings- samlingsförordningen (1976:725) och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen inom verksamhetsområdet,

3.ansvara för beräkningsunderlag m.m. för den mervärdesskattebaserade avgiften till EU-budgeten i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt.

För frågor om pensionsgrundande inkomst ankommer enligt förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäkrings-

234

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

verket sådana uppgifter som avses i första stycket på Riksförsäkringsverket.

3 § Riksskatteverket skall bestyrka skriftlig uppgift om sökandens ekonomiska förhållanden vid ansökan om fri rättshjälp hos Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

4 § Inom sitt verksamhetsområde företräder Riksskatteverket staten vid domstol.

Verket får bestämma att en kronofogdemyndighet skall företräda staten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

I frågor om pensionsgrundande inkomst företräds staten enligt förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäkringsverket av Riksförsäkringsverket.

5 § Bestämmelser om Riksskatteverkets uppgifter inom exekutionsväsendet finns i förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.

Verksförordningens tillämpning

6 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Riksskatte- verket med undantag av 2–5, 13, 17, 19, 21, 23, 30, 32 och 34 §§.

I fråga om beslut som fattas genom automatisk databehandling skall 31 § verksförordningen tillämpas endast när det gäller uppgift om dagen för beslutet och beslutets innehåll.

Riksskatteverkets ledning

7 § Riksskatteverkets generaldirektör är chef för verket.

8 § Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare.

235

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Styrelsen

9 § Riksskatteverkets styrelse består av högst tio personer, gene- raldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande.

Organisation

10 § Riksskatteverket är indelat i regioner. Verket har ett huvud- kontor som har det sammanhållande ansvaret för ledning och styrning av verksamheten samt för verksamhetsstöd. Vid verket skall det finnas särskilda enheter för uppgiften att medverka i brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om Riksskatteverkets medverkan i brottsutredningar. I övrigt bestämmer Riksskatteverket sin organisation.

I taxeringslagen (1990:324) är föreskrivet att det vid varje skattekontor skall finnas en skattenämnd.

I lagen (2002:000) om allmänt ombud hos Riksskatteverket är föreskrivet att det skall finnas ett allmänt ombud hos Riksskatte- verket.

11 § Inom Riksskatteverket finns ett gemensamt kansli för Skatterättsnämnden enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor och Forskarskattenämnden enligt lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Kansliet leds av en kanslichef.

Personalföreträdare

12 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Riksskatteverket med undantag av vad som följer av 15 §.

236

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Personalansvarsnämnden m.m.

13 § Riksskatteverkets personalansvarsnämnd prövar följande frågor:

1.skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning eller när den anställde själv ansökt om entledigande på grund av sjukdom,

2.disciplinansvar,

3.åtalsanmälan,

4.avstängning.

14 § Riksskatteverkets personalansvarsnämnd består av general- direktören, personaldirektören vid huvudkontoret, en företrädare vid huvudkontoret för vart och ett av områdena skatt och exekution samt två företrädare för personalen. Generaldirektören är nämndens ordförande om inte regeringen beslutar annat. Företrädarna för områdena skatt och exekution och för personalen skall ha personliga ersättare. Företrädarna för personalen och deras ersättare utses av styrelsen efter förslag av de två arbetstagarorganisationer som har flest medlemmar inom Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna.

15 § Av 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning framgår att Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande, när det gäller arbetstagare som anställs av regeringen. Den nämnden beslutar i sådana frågor också när det gäller chefen för en region, en avdelning, ett skattekontor eller en enhet.

Styrelsens ansvar och uppgifter

16 § Styrelsen skall besluta om

1. verkets årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag,

237

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

2.åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets revisions- rapporter och den redovisning som verket skall lämna till rege- ringen enligt 15 § verksförordningen (1995:1322),

3.revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 § förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.,

4.sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting med undantag av föreskrifter enligt fastighetstaxe- ringsförordningen (1993:1199) om indelning i värdeområden för småhus, hyreshus, avkastningsvärderad industri samt tomtmark inom ett län.

17 § Styrelsen får överlåta åt generaldirektören att besluta om sådana föreskrifter som avses i 16 § 4. Detta gäller dock inte föreskrifter som är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt.

Ärendenas handläggning

18 § Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, skattenämnd eller personalansvarsnämnden.

Beslut som fattas genom automatisk databehandling skall anses fattade av generaldirektören.

Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av generaldirektören får de avgöras av någon annan tjänsteman. Sådan tjänsteman skall anges i arbetsordning eller i särskilda beslut.

Anställningar m.m.

19 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen. Överdirektören samt kanslichefen vid Skatterättsnämnden

och vid Forskarskattenämnden anställs genom beslut av regeringen efter anmälan av generaldirektören.

Andra arbetstagare anställs av Riksskatteverket.

238

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Skattenämnden

20 § I taxeringslagen (1990:324) finns bestämmelser om skatte- nämndens sammansättning och uppgifter, beslutförhet, för- ordnande av ordförande och vice ordförande samt val av ledamöter.

21 § Riksskatteverket skall

1.fastställa det antal valda ledamöter som skall finnas vid varje skattekontor,

2.fastställa det antal vice ordförande som skall finnas vid varje skattekontor,

3.besluta om en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar. Beslut enligt första stycket skall avse en period på fyra år,

räknat från och med året efter det år då val i hela landet till landstings- och kommunfullmäktige ägt rum.

Riksskatteverket får ändra beslut enligt denna paragraf om det finns särskilda skäl. Nytt beslut skall avse återstoden av den period som anges i andra stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller i tillämpliga delar vid förordnande av ordförande eller vice ordförande i en skattenämnd.

22 § Beslut enligt 21 § första stycket 1 skall meddelas senast den 30 september året före periodens början.

Beslut enligt 21 § första stycket 2 och 3 skall meddelas senast den 30 november året före periodens början.

Beslut får fattas efter dessa tidpunkter om det finns särskilda skäl.

23 § Riksskatteverket bestämmer ordförandens, vice ordförandenas och övriga ledamöters tjänstgöring i skattenämnden. Fördelningen av de övriga ledamöternas tjänstgöring skall dock ske först efter samråd med dem.

Till sammanträde med skattenämnden skall fem övriga ledamöter kallas.

Vid skattenämndens sammanträden skall protokoll föras.

239

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

24 § I 18 och 19 §§ förvaltningslagen (1986:223) finns bestäm- melser om omröstning och avvikande mening.

25 § Riksskatteverket skall betala ersättning till ledamöter i en skattenämnd som deltagit i sammanträde med nämnden. För beräkning av ersättningen gäller bestämmelserna i förordningen (1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra upp- dragstagare inom domstolsväsendet m.m., varvid i fråga om arvode bestämmelsen för nämndemän i länsrätterna tillämpas.

Överklagande

26 § Riksskatteverkets beslut enligt 21 § får inte överklagas.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003, då förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteför- valtningen skall upphöra att gälla. Äldre föreskrifter i 4 kap. 4 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2.Till dess regeringen beslutar annat skall en person inom Riksskatteverket med ansvar för frågor om operativ ledning och materiell styrning inom exekutionsväsendets område anställas genom beslut av regeringen.

240

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

2 Bakgrund

Riksskatteverket (RSV) har i skrivelse som kom in till Finans- departementet den 7 november 2001 hemställt om bildande av en ny skattemyndighet genom sammanslagning av RSV och de nuvarande tio skattemyndigheterna (dnr Fi2001/4144). Som underlag för hemställan har getts in en inom RSV upprättad rapport "En ny skattemyndighet" (RSV Rapport 2001:11).

I denna departementspromemoria behandlas RSV:s hem- ställan.

I promemorian behandlas dessutom RSV:s skrivelse, som kom in till Finansdepartementet den 16 januari 2001, med hemställan om lagändringar beträffande behörig domstol i mål om utdömande av vite. Skrivelsen har remitterats till Dom- stolsverket, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Läns- rätten i Värmlands län, Länsrätten i Västerbottens län och Sveriges Advokatsamfund. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2001/188).

241

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

3Historik, organisa- tionsstrukturer m.m.

3.1Regional och lokal nivå

Den svenska skatteförvaltningens regionala och lokala organisation har gamla anor. Redan genom 1634 års regeringsform fick landshövdingen och hans medhjälpare uppgifter inom beskattningen. Skatteorganisationen baserades på länsindelningen, med en underindelning på fögderier. På den lokala nivån hanterades beskattningen sedan 1861 i länsstyrelsernas regi av bevillningsberedningar. Dessa ersattes 1907 av taxeringsnämnder, med länsstyrelserna som tillsyns- myndigheter.

I samband med en uppbördsreform 1947 bildades lokala skattemyndigheter. De inordnades i den tidigare fögderiorgani- sationen, med länsstyrelserna som chefsmyndigheter. Länsstyrel- serna och den däri ingående beskattningsverksamheten kom att byggas ut i takt med att beskattningen blev alltmera framträdande med ökade krav på en effektiv skattekontroll. I sin tur medförde detta att frågan om att bryta ut beskattningsverksamheten ur länsstyrelsen väcktes.

Landskontorsutredningen föreslog redan 1967 att från läns- styrelserna fristående regionala skatteverk med underställda lokala skattemyndigheter skulle bildas. Även länsförvalt- ningsutredningen lade ungefär samtidigt fram ett liknande förslag. Förslagen genomfördes dock inte.

Vid en partiell omorganisation av länsstyrelserna som trädde i kraft den 1 juli 1971 förtydligades beskattnings- och uppbörds- funktionerna inom länsstyrelseorganisationen genom att särskilda skatteavdelningar inrättades. Avdelningschefen benämndes i skatteförfattningarna och i arbetsordningen skattechef och hade det yttersta myndighetsansvaret för inkomstbeskattningen. På sätt och vis blev skattechefen

242

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

härigenom en myndighet i myndigheten. Mervärdesskatten och några andra indirekta skatter omfattades emellertid fortfarande av länsstyrelsernas myndighetsansvar.

Nästa förslag till utbrytning av skatteavdelningarna från länsstyrelserna lades fram av Länsberedningen 1974. Beredningen pekade bl.a. på att funktionella samband mellan skatteförvaltningen och länsstyrelserna i stort sett saknades. Inte heller detta förslag vann statsmakternas gehör och det genomfördes därför inte.

Frågan om att bryta ut skatteavdelningarna ur länsstyrelserna togs ånyo upp av Skatteförvaltningsutredningen i betänkandet "Sammanhållen skatteförvaltning" (SOU 1985:20). Länsstyrel- sens roll i beskattningsorganisationen hade blivit alltmera otidsenlig och verksamhetssamband mellan å ena sidan länsstyrelsernas skatteavdelningar och planerings- och förvaltningsavdelningarna å den andra sidan saknades i stort sett. Utredningen konstaterade bl.a. att skatteorganisationen var alltför splittrad. Budgetfrågorna hanterades av två olika departement och RSV hade för svaga befogenheter för att svara upp mot sitt ansvar som central förvaltningsmyndighet inom skatteområdet. Mot denna bakgrund och av andra skäl som utredningen anförde, beslöt riksdagen att skatteavdelningarna skulle brytas ut från länsstyrelserna. Den 1 januari 1987 bildades en länsskattemyndighet i varje län. Den blev chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna. RSV:s roll att leda och styra för- valtningen förtydligades genom reformen.

Skattemyndigheternas inre organisation förändrades 1991 genom den s.k. SOL-90-reformen (Skatteorganisationen i länen på nittiotalet). Länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna sammanfördes till en skattemyndighet i varje län. Två grundprinciper för reformen var decentralisering och integrering av arbetsuppgifter. En tredje princip var att förvaltningen skulle inta ett helkundsperspektiv, vilket innebar att en skattskyldig i princip bara skulle ha en kontaktyta mot skattemyndigheten.

243

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

3.2Riksnivån

Före mitten av 1900-talat var Mellankommunala prövnings- nämnden den enda myndighet som hade riksomfattande uppgifter inom beskattningsområdet. Skattekontrollutredningen föreslog visserligen 1933 att ett centralt organ benämnt Taxeringsinspektionen skulle inrättas för att utjämna olikformigheterna i taxeringskontrollen. Förslaget avvisades dock av riksdagen med motiveringen att reformen skulle bli alltför vidlyftig och dyrbar.

Det dröjde ända till 1951 innan en myndighet på riksnivå inrättades. Den nya myndigheten fick namnet Riksskatte- nämnden. Myndighetens uppgift var bl.a. att meddela förhandsbesked inom inkomst- och förmögenhetsbeskatt- ningsområdena och att utfärda anvisningar.

Riksskattenämnden ersattes den 1 januari 1971 av det då nybildade RSV. Från början hade RSV ett antal operativa uppgifter, bl.a. hanteringen av punktskatterna och sjömans- skatten samt en betydande revisionsverksamhet. Vid en omorganisation under senare hälften av 1980-talet fördes de operativa uppgifterna ut i den regionala organisationen, samtidigt som RSV:s lednings- och samordningsfunktion stärktes.

3.3Regionaliseringen av skatteförvaltningen

För åtskilliga myndigheter och förvaltningar har länsindelningen traditionellt utgjort en bas för indelning i organisatoriska enheter. Tid efter annan har dock det ändamålsenliga med länsindelningen ifrågasatts. I vissa förvaltningar har också den indelningsprincipen övergetts. I sådana fall har ofta indelning skett i regioner.

I en rapport från ett organisationsprojekt inom RSV, "Koncentration och samverkan" (RSV Rapport 1995:11), pekades på ett antal fördelar med att skatteförvaltningen organiserades som en myndighet. Projektet föreslog att frågan

244

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

om övergång till en gemensam myndighet i skatteförvaltningen skulle utredas.

Chefen för RSV uppdrog 1996 åt ett nytt projekt att utreda en regionindelning av skatteförvaltningen. Projektet lade 1997 fram rapporten "Regionindelning av skatteförvaltningen" (RSV Rapport 1997:7). I rapporten belystes bl.a. bristerna i den rådande organisationen, fördelarna med en regionaliserad organisation och effekterna av en regionindelning.

Som brister i den befintliga organisationen – som helt eller delvis ansågs kunna avhjälpas genom regionaliseringen – nämndes särskilt det stora antal administrativa gränser som länsindelningen medförde. Gränserna hindrade myndigheterna att agera på ett effektivt sätt. Inte minst gällde detta när skatteutredningar med anknytning till enskilda eller företag i andra län skulle genomföras. Vidare påpekades att de många myndighetsgränserna tenderade att höja de fasta kostnaderna för ledning, styrning, uppföljning och administration. Det stora antalet små myndigheter med delvis bristfällig bärkraft ledde till att en optimal arbetsfördelning inte kunde göras mellan den centrala och den regionala nivån. Förutsättningarna för kompetensförsörjningen hos skattemyndigheterna var på många håll otillräckliga och skilde sig markant mellan myndigheterna.

Mot bakgrund av projektets rapport hemställde RSV hos rege- ringen att den regionala organisationen i skatteförvaltningen fr.o.m. den 1 januari 1999 skulle ändras till att bestå av tio skattemyndigheter. Efter vissa ändringar beträffande region- indelning och placeringen av huvudorterna beslöt riksdagen att den regionala skatteförvaltningen skulle organiseras med utgångspunkt i RSV:s förslag.

I avsnitt 7 i sistnämnda RSV-rapport (RSV Rapport 1997:7) behandlades även alternativet med skatteförvaltningen som en enda myndighet för hela landet. Alternativet föranledde inte någon framställning från RSV. I rapporten konstaterades bl.a. följande: "Vinsterna med en regionalisering är av samma karaktär som dem med en enmyndighetslösning. Dessa alternativ ligger utmed samma utvecklingslinje och konkurrerar således inte.

245

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Projektets förslag att inleda med en regionalisering av skatteförvaltningen innebär inte att enmyndighetsalternativet på något sätt förkastats."

3.4Andra förvaltningar

Under de senaste decennierna har utvecklingen bland statliga förvaltningar gått mot att minska antalet myndigheter genom att slå samman dem till större enheter. Av ett drygt 30-tal organisationer och förvaltningar som år 1960 hade länet som indelningsgrund återstår nu ett fåtal. I regel har man valt större geografiska områden än dagens län.

Den 1 juli 1994 bildades Försvarsmakten genom att mer än 100 myndigheter slogs samman. Det viktigaste skälet till omorganisationen var att skapa samma styrning och ledning i såväl krig som fred. Ett högkvarter bildades. Detta medförde, förutom verksamhetsmässiga vinster, också rationalise- ringsvinster och minskade kostnader.

Tullverket, som fr.o.m. den 1 juli 1995 bestod av Generaltull- styrelsen som chefsmyndighet och tolv regionala tullmyndig- heter, ombildades den 1 juli 1999 till en myndighet med namnet Tullverket. Även inom Vägverkets område har sammanslagning skett.

Den 1 januari 2001 bildades Arbetsmiljöverket av Arbetar- skyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen.

I Rikspolisstyrelsens budgetunderlag för 2002–2004 framförs tanken på att göra Polisen till en myndighet. Enligt underlaget talar bl.a. verksamhetsmässiga vinster som leder till en ökad servicegrad gentemot medborgarna för en enmyndighets- struktur.

Inom åklagarväsendet genomfördes 1996 en regionalisering. Den innebar att antalet myndigheter minskades från etthundra till sju, inklusive Ekobrottsmyndigheten.

246

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

4Nuläge och problem i dagens organisation

4.1Nuläge

Sedan reformen med den regionaliserade skatteförvaltningen trädde i kraft den 1 januari 1999 har arbete pågått med att anpassa verksamheten till de nya organisatoriska förut- sättningarna. På grund av att relativt kort tid förflutit efter regionaliseringen har någon utvärdering av reformen inte skett.

Bedömningen är dock att en del av de fördelar som man önskade uppnå genom reformen har uppnåtts eller i stort sett kommer att uppnås. Detta gäller bl.a. besparingar inom det administrativa området (personal och ekonomi), förbättrad materiell kompetens med bättre styrningsmöjligheter och mer jämnstora myndigheter med större bärkraft. Ledning och styrning på den övergripande nivån har förenklats genom att det s.k. kontrollspannet inom skatteförvaltningen nu utgörs av tio myndighetschefer, i stället för tjugofyra som för några år sedan.

Den största fördelen med regionaliseringen består dock i att antalet myndighetsgränser har blivit färre. Den operativa verk- samheten i form av t.ex. skatterevision, deklarationsgranskning och beslutsfattande har underlättats genom att det funnits färre myndighetsgränser. Vidare har problemen med hanteringen av formaliafrågor reducerats.

Regionaliseringen har alltså medfört positiva effekter. Redan nu kan emellertid konstateras att kvarvarande myndighetsgränser mellan regionerna och gentemot RSV utgör hinder för att resurserna skall kunna tas till vara på ett optimalt sätt. Det räcker inte med regionaliseringsreformen för att verksamheten skall kunna anpassas efter de krav som uppkommer bl.a. genom förändringarna i omvärlden. Utvecklingen av relationerna mellan förvaltningen, medborgarna, företagen och andra institutioner samt den ekonomiska och demografiska utvecklingen inom

247

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

landet och inom regionerna ställer nämligen större krav på förändringar av verksamheten. Regionaliseringsreformen svarar inte heller på ett bra sätt mot de möjligheter som den snabba utvecklingen inom IT-området erbjuder.

4.2Verksamhetsutvecklingen m.m.

Verksamheten inom skatteförvaltningen är stadd i en ständig och allt snabbare förändring i takt med de demografiska och ekonomiska förändringarna i samhället, utvecklingen på IT- området och internationaliseringen. Regeringens förvaltnings- politiska program med medborgarna i fokus påverkar i hög grad skatteförvaltningens verksamhet och sätt att organisera sig. Alla medborgare kommer någon gång i kontakt med skatteför- valtningen i beskattnings- eller folkbokföringsärenden. Även i ärenden rörande bouppteckningar och fastighetstaxering kommer många medborgare i kontakt med skatteförvaltningen. Det är därför särskilt angeläget att skatteförvaltningen kan tillhandahålla tjänster och ha ett förhållningssätt som präglas av servicevilja, korrekt bemötande, kompetens, tillgänglighet samt enhetlighet i beslutsfattande och rättstillämpning.

Det är vidare angeläget att verksamheten inriktas mot väsent- ligheter och sådana områden där riskerna för skatteundan- dragande är särskilt stora. För att åstadkomma detta ägnar myndigheterna sig i större utsträckning åt kvalificerade utredningar som kräver tid, kostnader och särskild kompetens. Det internationella inslaget i de transaktioner som utreds blir alltmera påtagligt. Vid en intervjuundersökning med skatterevisorer m.fl. vid Skattemyndigheten i Stockholm framkom att en stor och växande andel av revisionerna har anknytning till andra länder, särskilt inom Norden och Baltikum, men också till länder som Tyskland (t.ex. införsel av bilar) och Storbritannien (t.ex. överföringar av pengar till skatteparadis). Detta gäller i synnerhet den ekonomiska brottsligheten. Den verksamheten följer inga nations- eller myndighetsgränser.

248

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Gränserna kan tvärtom fungera som skyddsnät för brotts- lingarna, något som de också medvetet drar nytta av.

Tillgången på personal med lämplig kompetens är ojämn mellan skattemyndigheterna. En orsak härtill är perso- nalavgångarna, som är särskilt märkbara i Stockholm. Kompetensförluster genom pensionsavgångar börjar också göra sig gällande och kommer att bli mycket märkbara inom några år. Detta medför oönskade effekter på beskattningsverksamheten och skattekontrollen bl.a. på så sätt att likartade företeelser inte behandlas lika på alla skattekontor. Det sist sagda framgår bl.a. av RSV:s rapport "Om gratislotter och preventiv effekt" (RSV Rapport 2001:1).

4.3Demografisk och ekonomisk utveckling

En ändamålsenlig och effektiv beskattningsverksamhet med enhetlig rättstillämpning och likartat beslutsfattande inom hela förvaltningen kräver bl.a. att resurserna på ett flexibelt och enkelt sätt kan anpassas till arbetsvolymen. Verksamhets- volymen följer av antal invånare, antal företag i olika branscher och storleksklasser, dvs. strukturella faktorer. När utvecklingen av arbetsvolymen inte sker i samma takt i alla delar av landet behöver förvaltningens resurser fördelas om. Detta sker också genom en särskild modell för medelsfördelning.

Medelsfördelningsmodellen kan endast tillämpas för att omfördela finansiella resurser. Den ekonomiska utvecklingen på- verkar emellertid inte bara arbetsvolymen, utan även förvaltningens möjligheter att rekrytera och behålla arbetskraft. När utvecklingen är snabb inom en viss region – som varit fallet i t.ex. Stockholm under delar av 1980- och 1990-talet – innebär det inte bara att arbetsvolymerna förändras utan även att kompetensförsörjningen försvåras.

I en bilaga till denna promemoria redovisas siffror och tabeller som belyser nämnda förhållanden. En studie av befolknings- utvecklingen och ett antal indikatorer på den ekonomiska utvecklingen visar att utvecklingen inom landet har varit olika.

249

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Framför allt är det utvecklingen inom Stockholmsregionen som avviker från resten av landet. Stora företag och företag inom den finansiella sektorn koncentreras i en ökande omfattning till Stockholm. Detsamma gäller den ekonomiska brottsligheten. Trots att befolkningen i den regionen endast uppgår till ca 20 % av landets befolkning, svarade den för ca 50 % av den totala folkökningen i landet mellan åren 1980 och 2000. Under samma period minskade folkmängden i de län som omfattas av skattemyndigheterna i landets norra del.

Utvecklingen beror på ekonomiska krafter. Under senare delen av 1900-talet har industrisysselsättningen minskat och sysselsättningen i den privata tjänstesektorn ökat. Detta har varit en starkt bidragande orsak till den ökade koncentrationen i Stockholm. En mycket stor del av den ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn har skett där. Regionerna i södra Sverige har likaså haft en positiv befolkningsutveckling under hela perioden 1950–2000, men inte alls i samma omfattning som i Stockholm. Däremot har utvecklingen varit svag i regionerna i norra delen av landet.

Utvecklingen har "skrivits fram" fem år i ett räkneexempel under avsnitt 5 i bilagan. Av exemplet framgår bl.a. att 36 % av bruttorekryteringarna skulle behöva ske i Stockholm och 35 % i de två andra storstadsregionerna. Räkneexemplet utgår bland annat från att en konstant del av resurserna kan användas för löner.

4.4Samverkan mellan myndigheter

En del åtgärder har vidtagits för att utjämna skillnaderna i arbetsbelastning, resurstillgång och kompetens mellan skattemyndigheterna. En samverkan har inletts mellan Skattemyndigheten i Stockholm å den ena sidan och skattemyndigheterna inom regionerna Gävle, Östersund och Luleå å den andra. Detta innebär att Stockholmsmyndigheten hel- eller deltidsanställer personal från de andra myndigheterna för att utföra arbetsuppgifter som bl.a. innefattar myndighets-

250

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

utövning. Därutöver förekommer i denna samverkan att Stock- holmsmyndighetens arbetsuppgifter utförs utan att personalen behöver anställas där.

Den aktuella personalen har sina tjänsteställen och arbetslokaler på skattekontor utanför Stockholmsregionen. Vid 2000 års taxering granskades 140 000 förenklade deklarationer avseende skattskyldiga i Stockholm i Umeå. Vid 2001 års taxering granskades 350 000 Stockholmsdeklarationer på flera orter i Norrland. Stockholmsmyndigheten "köper" också tjänster inom andra områden.

Budgeten för samverkan mellan skattemyndigheterna i Stock- holm och Norrland uppgår till ca 30 miljoner kronor. Inriktningen är att en utökad samverkan skall ske med andra regioner.

Erfarenheterna hittills är att den beskrivna samverkansformen ur rent verksamhetsmässiga aspekter fungerat bra. En bidragande orsak till detta är att det är avsevärt lättare att rekrytera och behålla kompetent personal när det gäller skattemyndigheterna i landets norra del. Myndighetsgränserna orsakar emellertid ett mycket betungande administrativt merarbete. Det gäller, förutom upprättande av anställningsavtal, bl.a. behörigheterna inom IT-systemen, diarieföring, ekonomiadministrativa åtgärder för fakturaunderlag, omräkning av inkomstskatt samt uppföljning av inkomstskatt, periodkontroll och revisionsbeslut.

Även andra försök till samverkan mellan myndigheterna förekommer och har förekommit. Ett exempel är den samverkan över regiongränserna som sker inom "Upplysningen", exempelvis telefonservice. Ett annat exempel på praktiska resultat av samverkan är att en kronofogdemyndighet anlitar skattemyndig- heten i samma region för vissa ekonomiarbetsuppgifter.

Andra områden inom vilka samverkan diskuterats är arbetet med budgetprognoser, löneadministration, personalkonsultativt arbete, verksamhetsplanering, skatte- och IT-utbildning, gemensamt utnyttjande av rättsenheterna för materiellt stöd i allmänhet samt för vissa speciella arbetsuppgifter, fastighets- taxering, samarbete beträffande riktad service m.m.

251

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Diskussionerna om samverkan har totalt sett gett ganska blygsamma praktiska resultat. De försök till samverkan som gjorts visar emellertid att myndighetsgränserna utgör hinder för samverkan. Detta konstaterades redan i RSV:s rapport "Koncentration och samverkan" (RSV Rapport 1995:11) som in- gick i skatteförvaltningens anslagsframställning för åren 1997– 1999 och i RSV-rapporten "Regionindelning av skatte- förvaltningen" (RSV Rapport 1997:7). Förutsättningarna har självklart blivit bättre genom att antalet myndighetsgränser minskade genom regionaliseringen. Fortfarande är det dock så att förekomsten av administrativa gränser är till men för en effektiv resursanvändning. De samverkansmöjligheter som rent teoretiskt står till buds tillvaratas inte i det praktiska arbetet.

4.5Problem i dagens organisation

Som framgår i avsnitt 4.3 har skattemyndigheterna varierande förutsättningar för sin verksamhet. Det finns ett antal faktorer och problem som medför att verksamheten inom skatteförvalt- ningen totalt sett inte kan bedrivas på ett optimalt sätt. Detta förhållande kommer att förstärkas, som en följd av den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna. Sammanfattningsvis är problemen följande:

N Den demografiska och ekonomiska utvecklingen mellan skatteregionerna är ojämn. Mest markant är skillnaderna mellan Stockholmsmyndigheten å den ena sidan och myndigheterna i landets norra del å den andra.

N Antalet deklarationer avseende företag och enskilda samt revisionsobjekt växlar mellan de olika region- myndigheterna. Likaså föreligger det skillnader i komplexiteten. T.ex. visar praktiska erfarenheter att ekonomisk brottslighet och inte acceptabel skatteplanering förekommer i större omfattning i Stockholmsregionen än i övriga landet.

252

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

N Arbetsbelastningen och kompetensbehovet varierar mellan skattemyndigheterna. Genom de formella och administrativa myndighetsgränserna försvåras möjlig- heterna att utjämna resurser och att omfördela arbetsuppgifter inom landet.

N Möjligheterna att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens är olika mellan myndigheterna. Närheten till en högskola eller ett universitet och andra möjligheter som finns på den lokala arbetsmarknaden kan vara avgörande för rekryteringsmöjligheterna. Det är svårt att få en utjämning till stånd genom att förmå personal att permanent byta arbetsort. "Lån" av personal mellan skattemyndigheterna medför formella problem i ärendehandläggningen såväl arbetsrättsligt som beträffande behörigheter inom IT-stödsystemen.

N För vissa beskattningsuppgifter, t.ex. inom kapital- beskattningsområdet, vissa utlandsärenden (skatte- avtal) och fastighetstaxering av udda fastigheter, är specialisering till fördel för att uppnå största möjliga likformighet i beslutsfattandet. Förekomsten av myndighetsgränser och därav följande formaliaregler förhindrar i princip möjligheterna till koncentration av sådana arbetsuppgifter som kräver specialist- och expertkompetens till ett eller flera ställen i landet. Detsamma gäller processföringen i fråga om koncerner, när bolagen har sina sätesorter på olika håll i landet. Även för arbetsuppgifter av mera begränsad omfattning, s.k. smala arbetsuppgifter, finns behov av att koncentrera uppgifterna för att skapa specialistkompetens och minska sårbarheten.

N Skatterevision utförs, enligt en undersökning som gjorts av Skattemyndigheten i Växjö, i mindre omfattning hos företag med säte och verksamhet i olika skatteregioner än beträffande företag med säte och verksamhet i samma region. Den kanske

253

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

vanligaste orsaken till detta är att man drar sig för att påbörja en revision när företagets verksamhet bedrivs i annan region. Om skattemyndigheten på sätesorten skall begära att skattemyndigheten på verksam- hetsorten utför en revision, vill man vara helt övertygad om att revisionen är befogad. I undersök- ningen konstateras att överföring av rätten att fatta beslut om revision till en annan skattemyndighet medför en förlängd uppstartstid för varje revision på två till fyra veckor. Uppfattningen är "att just behörighetsfrågorna i vissa fall medför en sådan byråkrati att utredningsarbetet får lämnas därhän, dvs. effektivitetsförlusterna blir för stora".

N RSV är, som närmare beskrivs i avsnitt 7.7, behörig myndighet i fråga om samverkan med andra stater. Uppgiften kan normalt inte delegeras, vilket leder till att handräckningsärenden hanteras på minst två nivåer i Sverige. Följden kan bli förlängda handlägg- ningstider. Frånvaron av delegeringsmöjligheter medför också att RSV utför operativt arbete, som i sig inte kräver att det hanteras på centralmyndigheten. Detta leder till ökade kostnader och kan medföra att förseningar uppkommer, t.ex. i samband med multilaterala revisioner. RSV måste delta av formella skäl, även när ärendet i övrigt hanteras av en skattemyndighet.

N Ledning och styrning kompliceras av myndighets- gränserna. I synnerhet gäller detta den materiella styr- ningen. Myndighetsgränserna medför även en i vissa fall inte önskvärd gräns mellan skattemyndigheternas operativa verksamhet och RSV:s lednings- och styr- ningsuppdrag.

N Myndighetsgränserna medför att samverkan inte sker i önskvärd omfattning inom det administrativa området.

254

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

5 Motiv för en omorganisation

5.1Förändringsbehov

Utvecklingen inom skatteförvaltningen och ett antal andra förvaltningar har gått mot att antalet myndigheter minskat. Regionaliseringen av skatteförvaltningen var ett betydelsefullt steg i den riktningen. I två tidigare nämnda projektrapporter som upprättats inom RSV (se avsnitt 3.3) har som alternativ till regionalisering frågan om att bilda en myndighet av RSV och skattemyndigheterna tagits upp. Även om kort tid förflutit efter regionbildningen motiverar utvecklingen inom skatteförvalt- ningen, omvärlden och på IT-området att nästa steg redan nu tas genom att låta RSV och skattemyndigheterna bilda en myndighet. Först behandlas de allmänna skälen för att slå samman skattemyndigheterna och RSV. Därefter behandlas frågan om hur en sådan sammanslagning påverkar kronofogde- organisationen.

5.2Skälen för en omorganisation

Fördelarna med att bilda en skattemyndighet genom att de tio skattemyndigheterna och RSV läggs samman kan beskrivas i följande punkter:

N Skatteförvaltningens förmåga att tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att de ger största möjliga nytta för medborgare, företag, kommuner, organisationer m.fl. inom givna ekonomiska ramar underlättas. Med andra ord ökar möjligheterna att erbjuda kvalitet i verksamheten, tillgänglighet och tillmötesgående och att på bästa sätt möta intressenters, medborgares och företags krav och behov.

255

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

N En enhetlig rättstillämpning underlättas eftersom RSV i dag inte formellt kan styra över skattemyndigheternas beslutsfattande annat än i begränsad omfattning.

N Flexibiliteten i organisationen ökar mycket påtagligt eftersom det blir avsevärt lättare att flytta arbetsupp- gifter och material inom skatteförvaltningen. Personalen behöver således inte flyttas. Detta innebär sammantaget att det blir betydligt lättare att jämna ut skillnader i arbetsbelastningen.

N Det blir lättare att ta hänsyn till befolknings- och näringslivsförändringar när det inte finns några myndighetsgränser.

N Möjligheterna till specialisering av arbetsuppgifter underlättas. Personalens kompetens höjs därigenom vilket får positiva effekter på ärendehandläggningen.

N Möjligheterna till koncentration och specialisering ökar inom administrationsområdet.

N Hanteringen av sårbarhets- och bärkraftsfrågor förenk- las, t.ex. beträffande s.k. smala arbetsuppgifter.

N Möjligheterna att utnyttja datastödet förbättras. Detta ger möjligheter att arbeta mera rationellt.

N Samordningen vid internationella handräckningsinsatser och vid åtgärder mot internationella skatteflyktsupplägg, t.ex. karusellhandel, underlättas. Det nya RSV, som förutsätts överta funktionen som behörig myndighet, kan fördela arbetsuppgifter till den del av myndigheten, som har de bästa förutsättningarna för att samverka med utländska myndigheter.

N Formerna för ledning och styrning kan utvecklas. Det skapas t.ex. möjligheter att anpassa verksamheten efter de processer som den består av i stället för efter geografiska principer.

En nackdel som skulle kunna uppstå om man bildar en skattemyndighet genom att de tio skattemyndigheterna och RSV läggs samman är att det i den nya organisationen inte är givet att taxeringsbeslut fattas på den ort där den skattskyldige är bosatt.

256

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Detta skulle kunna medföra olägenheter för denne om det blir aktuellt att muntligen lämna upplysningar inför skattenämnden. Motsvarande olägenheter kan naturligtvis också uppkomma för en skattskyldig som vill ha en personlig kontakt med den skattehandläggare som handlägger hans ärende. Det måste emellertid förutsättas att RSV kan hantera dessa situationer på ett sådant sätt att några olägenheter inte uppkommer för den skattskyldige. Se vidare avsnitt 7.3.

RSV kan i dag överklaga skattemyndighetens beslut till länsrätten. När skatteförvaltningen blir en myndighet kan det nya RSV inte överklaga sina egna beslut. Denna nackdel råder man emellertid bot på genom att en funktion som allmänt ombud hos RSV inrättas. Se vidare avsnitt 7.8.2 och 8.3.

Den nya myndigheten blir stor och komplex vilket skulle kunna innebära risk för en tröghet i beslutsfattandet i organisationen. Genom att det nya RSV, liksom i dag, torde komma att ha en relativt platt organisation och genom ett utnyttjande av möjligheterna till delegering av arbetsuppgifter skall emellertid inte denna risk överdrivas.

Det finns ytterligare frågor som måste närmare övervägas om skatteförvaltningen skall vara en enda myndighet. I dag är t.ex. RSV representerat i Skatterättsnämnden. Enligt 2 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor förordnas ledamöterna av regeringen. Omorganisationen av skatte- förvaltningen innebär att RSV i princip i alla avseenden blir beskattningsmyndighet. Vid sådant förhållande är det olämpligt att det nya RSV företräds i Skatterättsnämnden. Detta är något som regeringen bör beakta vid kommande utnämningar.

257

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

5.3RSV och kronofogdemyndigheterna

5.3.1Inverkan på kronofogdemyndigheternas organisation

I dag är kronofogdemyndigheterna fristående i förhållande till skattemyndigheterna. RSV är gemensam chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet för samtliga dessa myndigheter. I det föregående har berörts vilka fördelar och nackdelar på ett allmänt plan det finns med att låta RSV ingå i den nya organisationen. En särskild fråga är vilka fördelarna och nackdelarna är i förhållande till kronofogdeorganisationen. Som har framhållits finns det generella fördelar med att låta den nya skatteförvaltningen omfatta även RSV. En förutsättning för att så skall ske är dock att frågan om kronofogdemyndigheternas ställning i förhållande till det nya RSV kan lösas på ett acceptabelt sätt.

5.3.2Kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter

Kronofogdemyndigheternas huvuduppgift är verkställighet enligt utsökningsbalken av dels privaträttsliga anspråk (s.k. enskilda mål), dels verkställighet enligt utsökningsbalken av offentligrättsliga anspråk (s.k. allmänna mål). Bland de senare överväger skattefordringarna beloppsmässigt, medan vissa andra slag av fordringar (t.ex. felparkeringsavgifter och TV-avgifter) svarar för en mycket stor del av antalet mål. Vid indrivningen i allmänna mål företräder kronofogdemyndigheten också i vissa avseenden den uppdragsgivande myndigheten som borgenär. Borgenärsuppgiften består i första hand i att göra s.k. gäldenärsutredning, dvs. viss utredning om gäldenärens ekono- miska förhållanden utöver den utredning som krävs för att fullgöra den verkställande uppgiften, samt att pröva frågor om uppskov eller avbetalningsplan, i förekommande fall i förening

258

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

med ställande av säkerhet, ansöka om försättande i konkurs och på olika sätt bevaka det allmännas fordringar i konkursen. Kronofogdemyndigheterna har också jämte skattemyndig- heterna bemyndigats att föra processer om företrädaransvar och andra former av solidarisk betalningsskyldighet. Vid skuld- sanering företräder kronofogdemyndigheten det allmänna i fråga om fordringar i allmänna mål och kronofogdemyndigheten kan av skattemyndigheten i ett enskilt fall bemyndigas att pröva ackordsfrågor.

Sedan 1992 handlägger kronofogdemyndigheterna mål om betalningsföreläggande och handräckning (summarisk process). Huvuddelen av målen rör betalningsföreläggande, dvs. att i obestridda fall utfärda ett verkställbart avgörande (utslag). Vidare utövar kronofogdemyndigheterna tillsyn över förvalt- ningen i konkurser och handlägger skuldsaneringsärenden i det s.k. steg 2. Kronofogdemyndigheten kan i detta steg besluta om skuldsanering om alla berörda borgenärer går med på förslaget.

Kronofogdemyndigheterna bedriver även förebyggande verksamhet genom information till skolelever m.fl.

5.3.3Olika lösningar om nuvarande RSV ingår i den nya myndigheten

En lösning skulle vara att infoga kronofogdemyndigheterna i det nya RSV. En fördel med en sådan ordning är att de nuvarande gemensamma resurserna hos verket kan utnyttjas på ett effektivt sätt utan att det behövs några särskilda arrangemang för att åstadkomma detta. Vidare kan borgenärsfrågorna i skatte- indrivningen lösas på ett bra sätt, sannolikt bättre än i dag.

Det finns emellertid också starka invändningar mot ett inordnande. Som har framhållits i tidigare lagstiftningsärende berör lösningen principiella och grundläggande frågor om exekutionsväsendets uppgifter och ställning i rättssystemet. Om kronofogdemyndigheterna infogas i skatteförvaltningen innebär det att exekutiv verksamhet i enskilda mål skall ombesörjas av en myndighet som också är en skattemyndighet. Med en sådan

259

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

lösning måste man räkna med att det verkställande arbetet kommer att bli ifrågasatt. Denna fråga kommer då och då upp redan i dag, främst med anledning av kronofogdemyndigheternas borgenärsuppgifter i de allmänna målen. Att enskilda borgenärer skulle vara hänvisade till skatteförvaltningen, som samtidigt ofta är deras huvudkonkurrent om de medel som kan drivas in, kan uppfattas som än mera stötande. Även rättssäkerheten för gäldenären kan uppfattas som försämrad genom en sådan lösning eftersom samma myndighet kommer att besluta om skattefordringar och sedan verkställa dessa beslut. Även kronofogdemyndigheternas andra borgenärsneutrala uppgifter kan ses som känsliga i sammanhanget. Det gäller främst konkurstillsynen. Konkurstillsynsutredningen har i betänkandet Ny konkurstillsyn föreslagit att en ny myndighet inrättas för konkurstillsynen, just för att undvika att tillsynen kan misstänkas för att vara partisk till statens fördel. Utredningen anser det nödvändigt att tillsynen görs oberoende i förhållande till kronofogdemyndigheternas borgenärsuppgifter om den selektiva tillsyn som utredningen föreslår skall kunna genomföras. Om kronofogdemyndigheterna inordnas i det nya RSV är det inte realistiskt att tänka sig att myndigheten i fortsättningen kan svara för konkurstillsynen utan någon annan lösning skulle behöva sökas. Liknande problem skulle kunna uppkomma vad gäller skuldsanering och summarisk process.

Med kronofogdemyndigheterna fristående i förhållande till skatteförvaltningen undviker man problemen med tilltron till myndigheterna.

Ett ytterligare skäl som kan tala för en fristående kronofogdeorganisation är att ett nytt Riksskatteverk som omfattar även kronofogdemyndigheternas uppgifter riskerar att bli för stort.

För att RSV skall kunna uppgå i den nya myndigheten är det nödvändigt att se till att kronofogdemyndigheternas borgenärs- neutrala verksamhet förblir oberoende i förhållande till den verksamhet som i dag bedrivs av skattemyndigheterna. En sådan lösning leder i sin tur till att IT-stöd och andra administrativa

260

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

stödfunktioner i viss utsträckning kan behöva dubbleras. Man måste också räkna med att det blir något svårare att samordna statens agerande som borgenär i fråga om skattefordringar. En lösning, med den nuvarande kronofogdeorganisationen som utgångspunkt, kan då vara att dela verkställigheten mellan skattemyndigheten och kronofogdemyndigheterna så att skatte- myndigheten verkställer allmänna mål och kronofogde- myndigheterna enskilda mål. En sådan lösning skulle sannolikt medföra dubbelarbete och ökade kostnader. En annan lösning är att skilja ut arbetet med borgenärsuppgifterna och föra över detta arbete till skatteförvaltningen. De exekutiva uppgifterna skulle då behållas hos kronofogdemyndigheterna. Det kan vara en fördel att på ett sådant sätt organisatoriskt samordna indrivningsverksamheten med verksamheten vid skattemyndig- heten. Samtidigt skulle borgenärsuppgifterna få hanteras utan tillgång till den information som för närvarande tas fram genom den exekutiva verksamheten. Det finns en risk för att en uppdelning av borgenärsuppgifterna och de verkställande uppgifterna på olika myndigheter medför att indrivningen totalt sett blir dyrare. Det skall dock understrykas att detta är frågor som bör kunna lösas på ett tillfredsställande sätt även med en eller flera fristående kronofogdemyndigheter. Därmed bör inte heller dessa lösningar och de kostnader de kan medföra hindra att RSV uppgår i den nya skattemyndigheten.

5.3.4Utredning om kronofogdemyndigheternas ställning

Förslag: Kronofogdemyndigheternas framtida ställning skall utredas. Utredningens uppdrag skall vara att för- utsättningslöst ta fram och presentera underlag för hur kronofogdemyndigheternas verksamhet lämpligen bör organiseras.

261

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Underlaget för att ta slutlig ställning i frågan om krono- fogdemyndigheternas organisation är inte tillfredsställande. En utredning bör därför tillsättas med uppdrag att ta fram det underlag som behövs. Uppgiften bör vara att göra en förutsättningslös utredning av hur kronofogdemyndighetens verksamhet bör organiseras. Särskilt bör belysas hur den delen av kronofogdemyndigheternas verksamhet som utgör borgenärs- neutrala uppgifter skall kunna hanteras på ett självständigt sätt. Utredning bör också belysa vilka kostnader som kan vara förenade med olika lösningar och hur kostnaderna kan minimeras. I uppdraget bör även ingå frågan hur borgenärsuppgifterna vid indrivning av skatt skall hanteras. Uppdraget bör även omfatta att överväga om antalet kronofogdemyndigheter skall vara lika många som för närvarande eller färre, möjligen en enda rikstäckande myndighet samt huvudmannaskapet för kronofogdeorganisationen.

5.3.5Övergångslösning

Förslag: Det nya RSV skall under en övergångstid fungera som central myndighet inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. Den som inom verket svarar för operativ ledning och materiell styrning inom detta område skall utses av regeringen.

Under den tid som frågan om kronofogdemyndigheternas ställning och uppgifter utreds kan det diskuteras om RSV bör finnas kvar i sin nuvarande form eller inte. Skälen mot att låta den nya skattemyndigheten på sikt vara chefsmyndighet för de borgenärsneutrala uppgifterna inom kronofogdemyndigheterna och som motiverar en utredning gör sig gällande även för en begränsad tid. Dessa skäl skall vägas mot fördelarna med att låta sammanslagningen av skattemyndigheterna redan från början omfatta också RSV. När skattemyndigheterna slås samman kan behovet av en chefsmyndighet ifrågasättas. Å andra sidan skulle RSV bestå endast under en övergångstid och fortfarande fylla en

262

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

viktig funktion som chefsmyndighet för kronofogdemyndig- heterna. Det främsta skälet för att redan inledningsvis låta den nya organisationen omfatta RSV är emellertid att de lednings- och styrningsfunktioner som finns i RSV omedelbart skulle komma till användning i den nya organisationen. En tänkbar lösning skulle då vara att skilja på de funktioner som RSV har i dag så att enbart den del av RSV som handlägger frågor hänförliga till kronofogdemyndigheterna består och den andra delen av myndigheten uppgår i den nya skatteförvaltningen. Detta förefaller dock opraktiskt. Om dessutom krono- fogdemyndigheterna samtidigt har kvar borgenärsuppgifterna finns det en så stark anknytning till skatteväsendet att det finns vinster med att ha en gemensam ledningsfunktion övergångsvis. Mot denna bakgrund bör det kunna accepteras att det nya RSV fungerar som central myndighet för kronofogdemyndigheterna trots att myndigheten samtidigt kommer att svara för det operativa arbetet inom skatteförvaltningen. En förutsättning bör dock vara att det inom det nya RSV tydliggörs en skiljelinje mellan uppgiften som central myndighet för kronofogde- myndigheterna och övrig verksamhet. Detta skulle kunna ske genom att den person som inom det nya RSV har det högsta ansvaret för ledningen av kronofogdemyndigheterna utses av regeringen och är en annan person än den som svarar för den övriga verksamheten.

Den som skall svara för ledningen av kronofogde- myndigheterna bör, med hänsyn till de administrativa samband som kommer att finnas mellan dessa myndigheter och det nya RSV, ha sin tjänst inom det nya verket men stå helt självständig från verket när det gäller den operativa ledningen och materiella styrningen inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsom- råde. Eftersom detta avses vara en övergångslösning bör nödvändiga författningsbestämmelser tas in i form av över- gångsbestämmelser till förordningen med instruktion för Riksskatteverket.

263

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

5.4Slutsatser

Myndighetsgränserna fyller ur verksamhetssynpunkt numera i stort sett inget egentligt behov annat än när det gäller ansvarsfördelning. Tvärtom utgör dessa administrativa gränser och därav följande formaliaregler ett hinder för en rationell verksamhet. Myndighetsgränserna utgör dessutom psykologiska hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen. Fördelning av ansvar kan ske på annat sätt än genom myndighetsgränser.

Behovet av en förändring får särskild tyngd genom att det, i linje med regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram, i en enmyndighetsmiljö bl.a. skapas bättre förutsättningar för skatteförvaltningen att svara upp mot behov och krav från medborgare och företag.

De i det föregående redovisade nackdelarna med en reform är mycket blygsamma jämförda med de fördelar som redovisats. Nackdelarna kan dessutom, som redovisas närmare i det följande, bemästras. Övervägande skäl talar således för att dagens skatteförvaltning bör läggas samman till en myndighet.

Effektivitetsskäl talar för att även RSV innefattas i den nya myndigheten. De problem som kan uppkomma i förhållande till kronofogdemyndigheternas borgenärsneutrala uppgifter kan lösas genom organisationsförändringar i övrigt. Vilka ändringar av organisationen som är lämpligast som en följd av det nya RSV bör utredas. Utredarens uppgift bör vara att förutsättningslöst presentera underlag för hur kronofogdemyndigheternas verksamhet skall organiseras, särskilt bör belysas hur de borgenärsneutrala uppgifterna skall hanteras. Till dess slutlig ställning har tagits i frågan om kronofogdemyndigheternas organisation bör det nya RSV kunna vara chefsmyndighet för kronofogdemyndigheterna. Den person som ansvarar för ledningen av kronofogdemyndigheterna bör utses av regeringen.

264

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

6Förslag till en ny skattemyndighet

6.1Den nya skattemyndigheten

Förslag: En ny myndighet skall bildas genom att RSV och de tio skattemyndigheterna slås samman. Myndigheten, som skall heta Riksskatteverket, skall bli central förvalt- ningsmyndighet för bl.a. frågor om skatter, socialavgifter, fastighetstaxering, folkbokföring och registrering av boupp- teckningar.

En ny skattemyndighet bildas genom att RSV och nuvarande tio skattemyndigheter slås samman till en myndighet den 1 januari 2003. Den nya myndigheten blir central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, mervärdesskattebaserad avgift till EU-budgeten, fastighetstaxering, folkbokföring, registrering av bouppteckningar och för frågor om brotts- utredningar enligt lagen (1997:1024) om Riksskatteverkets medverkan i brottsutredningar, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten blir också förvaltnings- myndighet för frågor om pensionsgrundande inkomst. Myndigheten bör tills vidare vara chefsmyndighet för kronofogdemyndigheterna och central förvaltningsmyndighet för frågor inom exekutionsväsendet.

Mot bakgrund av den omfattande operativa verksamhet inom beskattningsområdet som den nya myndigheten kommer att bedriva, kan det te sig naturligt att den nya myndigheten ges namnet Skatteverket. En annan lösning kunde vara att huvudkontoret inom Skatteverket gavs namnet Riksskatteverket. Denna lösning är dock inte särskilt lämplig, bl.a. beroende på att benämningen kan skapa otydligheter och andra problem ur lagstiftningssynpunkt.

265

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

En samlad bedömning har lett till att den nya myndigheten bör benämnas Riksskatteverket. Namnet Riksskatteverket är inarbetat. Genom att "Riks" ingår i namnet avses markeras att verksamheten avser hela landet och att myndigheten är chefsmyndighet.

6.2Den nya myndighetens ledning, inre organisation, storlek m.m.

Förslag: Den nya myndigheten skall ledas av en generaldirektör och ha en styrelse bestående av högst tio ledamöter. Vid verket skall finnas en funktion som allmänt ombud.

Den nya myndigheten bör, liksom i dag, ledas av en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Styrelsen bör vidare bestå av högst tio personer, generaldirektören inräknad. Vid myndigheten bör finnas en personalansvarsnämnd. Vid myndigheten bör också finnas också ett huvudkontor.

Avsikten är att undanröja de hinder som finns för att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Det största hindret är att resurserna inte alltid kan utnyttjas där de behövs bäst. Genom att ta bort myndighetsgränserna finns det förutsättningar för att utnyttja resurserna bättre.

Det nya RSV kommer att vara regionindelat. I övrigt bestämmer verket sin inre organisation.

Bildandet av den nya myndigheten innebär enligt RSV, i vart fall i nuläget, inte någon förändring av antalet skattekontor eller andra enheter eller deras belägenhet. Den operativa verk- samheten kommer att som i dag utföras på regionnivå. Vid det nya RSV skall finnas särskilda enheter för uppgiften att med- verka i brottsutredningar. Vidare skall det finnas en funktion som allmänt ombud hos verket (se avsnitt 7.8.2 och 8.3). Antalet anställda vid RSV kommer att vara drygt 10 000 personer.

266

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

De åtgärder som måste vidtas inför inrättandet av den nya myndigheten bör lämpligen kunna vidtas av nuvarande Riksskatteverk.

267

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

7Effekter av enmyndig- hetsbildningen

7.1Verksamheten

Ett berättigat krav från medborgarnas och företagens sida, är att "lika fall skall behandlas lika" oberoende av vid vilket skatte- kontor ärendena handläggs. Några av förutsättningarna för detta är en jämn resurstillgång inom förvaltningen, rätt kompetens hos personalen och en övergripande materiell styrning. Bildandet av en enda skattemyndighet öppnar möjligheter till förbättringar i dessa avseenden.

Det nya RSV skapar förbättrade förutsättningar att från den övergripande nivån påverka beslut och åtgärder inom hela förvaltningen. Det medför att den materiella styrningen kan förtydligas. I sin tur banar detta väg för ett mera likformigt beslutsfattande och en mera enhetlig rättstillämpning.

Styrningen kan även avse andra frågor där förvaltningen behöver uppträda på ett enhetligt sätt. T.ex. kan det gälla takten i uppbyggandet av de nya skattebrottsenheterna, brottsanmäl- ningar, ambitionsnivåer i taxeringsarbetet osv.

De nuvarande myndighetsgränserna, som avspeglas i bl.a. folkbokföringslagen (1991:481), skattebetalningslagen (1997:483) och åtskilliga andra författningar, förlorar sin betydelse. Genom att det kommer att finnas en enda behörig skattemyndighet i landet finns inga geografiska hinder för var arbetsuppgifter skall utföras. Det medför en flexibilitet som gör att skillnader i arbetsbelastning och bemanning kan hanteras på ett smidigare sätt än i dagsläget. Arbetsuppgifter och ärendegrupper kan fördelas på annat sätt än efter geografiska grunder, t.ex. till kontor där lämplig kompetens finns. Som ett exempel kan tas granskning av deklarationer som kan fördelas över landet mot bakgrund av tillgång på kompetens och resurser, utan det administrativa merarbete och den formaliahantering

268

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

som ett överskridande av nuvarande myndighetsgränser i dag medför.

Ett annat exempel är beslut om skatterevision avseende skatt- skyldiga som bedriver verksamhet inom flera skattemyndigheters mandatområden, t.ex. genom dotterbolag i en koncern. Besluten skall i dag fattas av den skattemyndighet där respektive bolag har sitt säte. I enmyndighetsmiljön kan t.ex. revisionsbesluten fattas på ett enda ställe av samma tjänsteman. Eventuella beskatt- ningsbeslut och eventuell processföring kan hanteras på samma ställe.

Folkbokföringssystemet är föremål för översyn (det s.k. Folkeprojektet). Bl.a. föreslår projektet att 116 lokala databaser sammanförs till ett register. Detta tillsammans med bildandet av en skattemyndighet kommer att medföra att medborgarna kan få en del av sina ärenden uträttade på ett annat skattekontor än det på hemorten och detta öppnar också möjligheter för ett mera rationellt arbetssätt och en bättre arbetsfördelning inom myndigheten.

I avsnitt 4.3 har den demografiska och ekonomiska utvecklingen inom skatteregionerna behandlats. Att åtgärder måste vidtas till följd av denna utveckling är uppenbart. En del har också redan gjorts. Det har då visat sig att den formaliahantering som ett överskridande av myndighets- gränserna medför orsakar ett betydande merarbete. En effekt av bildandet av en myndighet blir att anpassningen till de demografiska förändringarna och förändringarna inom näringslivsstrukturen i hög grad underlättas.

7.2Personella effekter

I samband med att det nya RSV bildas behöver en del förändringar ske. T.ex. bör nuvarande RSV ombildas till en huvudkontorsfunktion. Viss anpassning blir nödvändig även på den regionala nivån.

Effekterna i personalhänseende blir mera märkbara först på något eller några års sikt. En effekt kan vara att nyrekrytering

269

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

inte behöver ske på en ort och att uppsägningar av personal kan undvikas på en annan genom att material och arbetsuppgifter flyttas.

Också specialisering och koncentration av arbetsuppgifter medför personella effekter. Det är utvecklande för den personal som får fördjupa sina kunskaper inom specialområden. Genom att arbetsuppgifterna måste preciseras blir arbetsuppgifterna och målen tydligare för medarbetarna samtidigt som den höjda kompetensen i ärendehanteringen är till gagn för medborgare och företag.

I andra fall kan effekten ur den anställdes perspektiv dock bli den motsatta, dvs. att han förlorar de uppgifter han ägnar sig åt genom att uppgifterna förs över till en specialistfunktion vid ett annat skattekontor.

Bemanningen och arbetsorganisationen kan inte vara statisk utan måste kunna anpassas. Myndigheterna ställs ibland inför ett strategiskt val. Skall bemanning ske där arbetsuppgifterna samt medborgarna och företagen finns eller skall uppgifterna läggas där det finns tillgång på lämplig kompetens? Eller annorlunda uttryckt, skall en tillfällig lösning tillgripas eller skall lösningen vara långsiktig.

Bildande av den nya myndigheten får personaleffekter inte bara för verksamheten inom de olika sakområdena utan också för verksamheten inom det administrativa området. I avsnitt 4.4 nämns att diskussioner förts om samverkan men att de praktiska resultaten hittills varit relativt blygsamma. I enmyndighetsmiljön förbättras förutsättningarna för ett rationellt resursutnyttjande och ökad effektivitet i verksamheten.

7.3Kontakterna mellan medborgarna respektive företagen och det nya RSV

I regeringens förvaltningspolitiska program framhålls att med- borgarna och företagen med rätta ställer stora krav på stats- förvaltningen. I ett samhälle som ständigt förändras måste myndigheternas arbetsuppgifter och arbetssätt ständigt

270

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

omprövas. Medborgarna har rätt att kräva att myndigheterna gör sitt yttersta för att uppfylla de mål som regeringen fastställt och att tjänster produceras med hög kvalitet och till låg kostnad. Myndigheter som förmår att göra rätt saker och detta i rätt tid, på rätt sätt och med god hushållning av resurserna vinner ett högt medborgerligt förtroende och detta ökar tilltron till politiken och de demokratiska institutionerna.

Skatteförvaltningens förmåga att tillhandahålla tjänster på ett sådant sätt att de ger den största möjliga nyttan för medborgare, företag, kommuner, organisationer m.fl. inom givna ekonomiska ramar underlättas om dagens formella myndighetsgränser tas bort. Bl.a. gäller detta möjligheterna att åstadkomma en mera enhetlig rättstillämpning. Det handlar om att öka möjligheterna att erbjuda kvalitet i verksamheten, tillgänglighet och tillmötesgående och att på bästa sätt kunna möta medborgares, företags och andra intressenters krav och behov.

Skatteförvaltningen har organiserats om i flera omgångar enbart under den senaste femtonårsperioden. Antalet skattemyndigheter har fram till nu minskat från ca etthundrafemtio till elva inklusive RSV. Minskningen av antalet myndigheter har inte föranlett några negativa reaktioner från allmänheten eller företagen. Förklaringen till detta torde vara mycket enkel. För det första ser intressenterna förvaltningen som ett enda "skatteverk", representerat av ett skattekontor. För det andra har kvalitet, service och bemötande inte påverkats negativt utan i stället successivt förbättrats.

Vid RSV bedrivs för närvarande ett särskilt utvecklings- program, i linje med regeringens förvaltningspolitiska proposition (1997/98:130), för att utarbeta en för koncernen gemensam strategi för att förbättra mötet med medborgare och företag. Bland uppgifterna ingår att utarbeta ett handlingsprogram för olika åtgärder och att föreslå ett förändrat arbetssätt för att förbättra och utveckla mötet med medborgare och företag. Inom ramen för utvecklingsprogrammet bedrivs försöksverksamhet med s.k. servicedeklarationer och service- dialog samt med nya former för kontorslösningar och samverkan

271

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

med andra myndigheter. Vidare utvecklas nya former för dialog med medborgare och företag om verksamheten och tekniska lösningar för att möta behov av service och kommunikation etc. i syfte att förbättra tillgänglighet och service.

Bildandet av det nya RSV får inte medföra några negativa effekter för medborgarna. Om myndigheten väljer att koncentrera vissa typer av ärenden till ett eller flera ställen i landet eller om myndigheten förlägger granskning av deklarationer till andra orter i landet än de där de skattskyldiga är bosatta, får detta inte medföra olägenheter för deklaranterna genom att de åsamkas långa resor eller kostnader. En skattskyldig som vill ha en personlig kontakt med en skattehandläggare skall naturligtvis kunna få det. Det måste därför finnas interna riktlinjer som föreskriver att medborgaren normalt skall få sitt ärende handlagt där han är folkbokförd och en juridisk person där denna har sitt huvudkontor eller säte.

De ändringar i forumreglerna som bildandet av den nya myndigheten föranleder behandlas i avsnitt 8.4.

7.4Medborgerlig insyn

Förslag: Styrelserna vid skattemyndigheterna skall avvecklas. Bedömning: Formella insynsorgan eller liknande bör inte inrättas.

Frågan om medborgarnas insyn i och inflytande på regionala myndigheters verksamhet har behandlats av ett flertal utredningar. Som en allmän utgångspunkt för det fortsatta resonemanget kan det vara av visst värde att redovisa vissa av de tankegångar rörande denna fråga som kommit till uttryck i några utredningar.

Länsdemokratiutredningen anförde i betänkandet "Förvalt- ning och folkstyre" (SOU 1968:47) bl.a. följande (s. 77 f.).

Sammanfattningsvis kan man efter denna genomgång av motiven bakom införandet av lekmannanämnder i den

272

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

statliga länsförvaltningen konstatera, att dessa utgjort två olika grupper. Utifrån den första motivgruppen ville man med lekmannamedverkan bidraga till att öka statsorganets kompetens, genom att bredda dess erfarenhetsunderlag och sakkännedom. Samtidigt ansågs en lekmanna- medverkan av detta slag bidraga till att sprida kännedom om och popularisera myndigheternas åtgärder. I det andra fallet var syftet att tillförsäkra medborgarna ett direkt inflytande, motiverat av önskvärdheten av en utvidgad insyn och kontroll speciellt i de frågor där "sköns- avgöranden intaga en betydande plats". Det var alltså då fråga om ett direkt krav på demokratisk medbestämman- derätt.

Den relativa betydelsen av dessa två motivkretsar för lekmannainflytande har förändrats genom åren. I början var syftet, efter förebilder från affärsverken, att bredda kompetensen och minska stelheten i myndigheternas bedömningar. Så småningom har motivkretsen förändrats, via krav på partsrepresentation, till att syfta till en reell medbestämmanderätt av mera allmänt demokratiskt slag.

Förvaltningsutredningen anförde i betänkandet "Politisk styrning – administrativ självständighet" (SOU 1983:39) bl.a. följande (s. 85).

Ett förstärkt allmänt medborgarinflytande och en med- borgarkontroll av förvaltningen anges ofta som grundläggande motiv för att inrätta lekmannastyrelser. Det "allmänna medborgerliga omdömet", "lekmannaförnuftet" eller "det praktiska lekmannaförståndet" måste få påverka myndigheternas beslut. Allmänna medborgarrepresen- tanter skall tillsammans med parti- och organisations- företrädare genom sin bakgrund utgöra ett folkligt värn mot byråkratisk formalism och tjänstemannavälde.

Motiv av denna karaktär har särskilt betonats i fråga om politiskt och demokratiskt känsliga områden. Det åberopas också vid diskussioner om utformningen av

273

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

statliga regionala eller lokala beslutsorgan och i fråga om nämndmyndigheter över huvud taget. I dessa myndig- heters uppgifter ingår ofta löpande ärendehantering med inslag av myndighetsutövning. Besluten kan rymma inslag av skönsmässiga bedömningar eller lagtillämpning, huvud- sakligen med utgångspunkt i lagens syften. Sådana överväganden har ansetts ofta kräva personlig mognad och livserfarenhet, lika väl som juridisk skolning och har därigenom ansetts väl lämpa sig för medborgarinflytande. Andra argument för medborgarrepresentation har varit att man bör ta hänsyn till den allmänna opinionen, att det finns ett behov av att stödja myndigheternas auktoritet eller att man bör hos allmänheten skapa en känsla för att av statsmakterna beslutade åtgärder är en hela folkets sak, i vars utformning folket självt får deltaga.

Före inrättandet av länsskattemyndigheterna den 1 januari 1987 ingick beskattnings- och uppbördsfunktionerna i de tjugofyra länsstyrelserna som var och en hade en lekmanna- styrelse. Vid inrättandet av de tjugofyra länsskattemyn- digheterna knöts en lekmannastyrelse till varje myndighet. Till centralmyndigheten RSV knöts en lekmannastyrelse redan vid verkets bildande 1971. Kravet på att medborgarna skulle ha insyn i och inflytande på verksamheten tillgodosågs alltså genom tjugofem styrelser såväl före som efter bildandet av länsskattemyndigheterna. Inom beskattningsverksamheten fanns dessutom ett stort antal taxeringsnämnder med politiskt utsedda ledamöter.

De fristående taxeringsnämnderna ersattes av skattenämnder genom taxeringslagen (1990:324), som trädde i kraft den 30 juni 1990 och tillämpades första gången på ärenden som avsåg 1991 års taxering.

Enligt taxeringslagen skall varje skattemyndighet ha ett eller flera skattekontor. För närvarande finns drygt 110 skattekontor. Vid varje skattekontor skall enligt 2 kap. 1 § taxeringslagen finnas en skattenämnd. Ett taxeringsärende skall avgöras i skattenämnd om ärendet avser omprövning av en tvistig fråga

274

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den skattskyldige åberopar eller om ärendet avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige eller av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden. Till varje sammanträde med nämnden skall fem lekmannaledamöter kallas.

Genom regionaliseringen av skatteförvaltningen den 1 januari 1999 reducerades antalet styrelser till elva, en vid var och en av de tio skattemyndigheterna och en vid RSV. Denna reducering av antalet styrelser inom skatteförvaltningen föranledde inte att några särskilda organ för medborgerlig insyn tillskapades vid sidan av styrelserna.

Enligt förordningen (1990:1293) med instruktion för skatte- förvaltningen (IS) består styrelsen vid RSV och vid var och en av de tio skattemyndigheterna av högst tio personer med myndighetschefen som ordförande.

Av 2 kap. 7 § IS, jämförd med 11 och 13 §§ verksförordningen (1995:1322), framgår att RSV:s styrelse skall pröva om verkets verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Vidare framgår att verkets styrelse skall besluta om myndighetens årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag, åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets revisionsrapporter och den redovisning som myndigheten skall lämna till regeringen enligt 15 § verksförordningen, revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 § förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. och sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting.

Av 3 kap. 3 § IS, jämförd med 11 § verksförordningen, och 3 kap. 11 § IS framgår att en skattemyndighets styrelse skall pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Vidare framgår att myndighetens styrelse skall besluta om årsbudget och andra väsentliga ekonomiska ärenden samt med anledning av Riks- revisionsverkets revisionsrapporter.

275

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Genom bildandet av det nya RSV kommer det att finnas endast en styrelse inom skatteförvaltningen, eftersom styrelserna vid dagens skattemyndigheter med nödvändighet måste avveck- las. Detta betyder i sin tur att antalet personer som representerar medborgarna i detta sammanhang minskar från ca 100 till högst nio. Fråga uppkommer då om hur medborgarnas insyn och inflytande skall utövas i fortsättningen.

Genomsnittligt sett sammanträder skattemyndigheternas styrelser 3–4 gånger per år. Som redovisats ovan har styrelsen att fatta beslut om årsbudget och andra väsentliga ekonomiska ärenden samt med anledning av Riksrevisionsverkets revisionsrapporter. Erfarenheterna visar att det, utöver dessa enstaka beslutsärenden och information om aktuella frågor vid myndigheten, förekommer att styrelsemötena ägnas åt studiebesök eller åt att lyssna på föredrag och liknande. Det förekommer också att regionens riksdagsmän bjuds in till styrelsen för gemensamma diskussioner.

Inom stora delar av beskattningsområdet tillgodoses medborgarnas insyn och inflytande genom de politiskt utsedda ledamöterna i skattenämnderna, som även efter skatteförvaltningens omorganisation kommer att finnas vid samtliga skattekontor. Det kan ifrågasättas om inte medborgarnas insyn och inflytande i det nya RSV:s verksamhet tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom denna medverkan i skattenämndernas arbete och i RSV:s styrelse.

Vid några skattemyndigheter prövas för närvarande metoder för att, utöver ledamöternas medverkan i myndigheternas styrelser och skattenämnder, öka insynen och dialogen med medborgare och företag genom informella organ.

En modell, som prövas vid Skattemyndigheten i Luleå, är att s.k. medborgarråd knyts till myndigheten. Regionskattechefen eller dennes ersättare kallar till och leder mötena. Syftet med medborgarrådet är att bättre kunna tillgodose de krav som medborgare och företag har på förvaltningen. Rådet är nyligen bildat och ännu har inte någon utvärdering av försöket gjorts.

276

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

På initiativ av Skattemyndigheten i Växjö har ett s.k. före- tagarråd bildats. Syftena med företagarrådet är att underlätta och förenkla kontakterna med skattemyndigheten för framför allt små och medelstora företag, att förbättra skattemyndighetens service- och informationsinsatser om gällande och kommande skatteregler, att fånga upp förslag och synpunkter på skatteregler m.m. som bör ändras och att skattemyndigheten skall delta vid företagarorganisationernas olika träffar för att nå flera, informera och öka myndighetens synlighet. Rådet, som består av nio personer, varav sju från företagarorganisationer och två från skattemyndigheten, sammanträder minst två gånger per år. Hittills vunna erfarenheter är enbart positiva.

Av det sagda framgår att medborgarnas insyn och inflytande genom medverkan i skattemyndigheternas styrelser är marginellt. Inflytandet i skattenämnderna däremot är både reellt och substantiellt i den meningen att ledamöterna deltar i ett mycket stort antal sammanträden och faktiskt fattar beslut i ett synnerligen stort antal beskattningsärenden. De berättigade kraven på möjligheter till medborgerlig insyn och medborgerligt inflytande måste därför anses vara tillgodosett genom lekmännens medverkan i skattenämndernas arbete. Några skäl att inrätta formella insynsorgan eller liknande är med hänsyn härtill och till att sådana organ helt saknar beslutsrätt svåra att se. Därtill kommer att problem kan uppstå om insynsorganen har olika uppfattningar i en fråga. Som beskrivits ovan är det dessutom så att möjligheten att inrätta informella medborgarråd, företagarråd eller liknande alltid står öppen.

7.5Regional balans

Av 7 § 4 verksförordningen (1995:1322) framgår bl.a. att en myndighets chef skall beakta de krav som ställs på verksamheten vad gäller regionalpolitiken. I praktiken innebär detta att myndighetschefen vid fördelningen av arbetsuppgifter mellan arbetsenheter belägna på olika orter inom myndighetens domän, i den mån det är möjligt, skall ta regionalpolitiska hänsyn. I

277

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

dagens skatteförvaltning får denna bestämmelse en begränsad betydelse eftersom den endast knyter an till respektive skatte- region. Som nämnts ovan förekommer det emellertid redan i dag att arbetsuppgifter flyttas från en region till en annan. Detta har dock närmast inte sin grund i regionalpolitiska överväganden utan överflyttningarna betingas väsentligen av ojämn arbetsbelastning och tillgång till resurser mellan skatteregio- nerna. Personalbrist i en region uppvägs genom att ärenden från den regionen flyttas till en region med bättre personalläge och med större förutsättningar att rekrytera och behålla personal. Detta till trots uppnås ofta regionalpolitiskt positiva effekter av sådana överflyttningar i form av minskade neddragningar av personal i exempelvis Norrlandsregionerna samtidigt som rekry- teringen i framför allt Stockholmsregionen minskar.

Slås de nuvarande tio skattemyndigheterna och RSV ihop till en enda "gränslös" skattemyndighet ändras förutsättningarna för att kunna ta regionalpolitiska hänsyn vid fördelningen av arbetsuppgifter. Det blir då möjligt att ta ett för hela landet samlat grepp. Landvinningarna på teknikområdet underlättar detta. Redan i dag kan deklarationer avges i form av elektroniska dokument och utvecklingen torde med stor sannolikhet gå dithän att en allt större del av kommunikationen mellan de skattskyldiga och skatteförvaltningen kommer att ske i elektronisk form. Sådant material kan flyttas mellan olika orter i landet på ett mycket smidigt sätt. I ett enmyndighetsperspektiv kan naturligt även pappersbaserat material flyttas mellan olika landsdelar på ett betydligt smidigare sätt än vad som är fallet i dag, eftersom de formkrav som för närvarande lägger hinder i vägen för överflyttning av ärenden elimineras om det inom skatteförvaltningen bara finns en myndighet.

Sannolikt nås de bästa regionalpolitiska effekterna om ärenden rörande t.ex. årlig taxering flyttas från orter med en överhettad arbetsmarknad till orter som har problem med sysselsättningen. Detta sker redan i dag. Om en skattemyndighet i en region har svårt att i tillräcklig utsträckning rekrytera och behålla kvalifi- cerad personal, har ärenden avseende grundläggande beslut om

278

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

årlig taxering i stor utsträckning flyttats till andra regioner. Problemen med att rekrytera och behålla kvalificerad personal finns i dag i storstadsregionerna. Det finns inte skäl att tro att det i framtiden kommer att bli lättare. Snarare är nog förhållandet det motsatta (jfr bilagan). Behovet av överflyttning av arbetsuppgifter från t.ex. Stockholmsregionen till andra re- gioner kommer således sannolikt att kvarstå under åtskilliga år. Spridningen av dessa ärenden över landet skapar möjligheter att ta regionalpolitiska hänsyn. I ett enmyndighetsperspektiv finns det emellertid även andra möjligheter att ta regionalpolitiska hänsyn, nämligen följande.

Det ligger i sakens natur att om skatteförvaltningen endast består av en myndighet så kommer vissa ärendegrupper, sannolikt företrädesvis "smala" ärendegrupper, att handläggas på någon enstaka enhet eller några få enheter. Vid spridningen av sådana ärendegrupper kanske det inte alltid är möjligt att ta regionalpolitiska hänsyn. Förhållandena kan ju t.ex. vara sådana att skatteförvaltningens expertis på området finns på en viss ort eller på vissa orter, varför ärendegruppen inte lämpligen läggs på någon annan ort. Det kan naturligtvis också finnas andra skäl för varför en ärendegrupp bör handläggas på en specifik ort. I många fall torde det dock vara så att förutsättningar finns för att handlägga nu berörda ärendegrupper på flera alternativa orter. Det viktiga är endast att beslutsfattandet hålls samman. I sådana fall finns det naturligtvis stora möjligheter att ta regionalpolitiska hänsyn.

Möjligheterna att uppnå regionalpolitiska effekter är emellertid inte begränsade till spridningen av vissa skatteärenden. I skatteförvaltningen finns flera arbetsuppgifter som inte med nödvändighet knyter an till en viss ort. Som exempel kan service i form av "callcenter" nämnas. Består skatteförvaltningen av endast en myndighet öppnas flera alternativa möjligheter till placering av ett sådant center.

Slutsatsen av det sagda är att det skapas bättre förutsättningar för att kunna ta regionalpolitiska hänsyn om skatteförvaltningen bildar en myndighet.

279

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

7.6IT-stödet

Bildandet av den nya myndigheten innebär på kort sikt inte några stora förändringar av IT-stödet.

Det läge som måste ha uppnåtts till den 1 januari 2003 avseende IT-stödet är att så kallade tvingande åtgärder skall vara genomförda. Exempel på tvingande åtgärder är att alla utprodukter som avser myndighetsutövning, innehåller korrekta myndighetsuppgifter, avseende myndighet, skattekontor eller motsvarande och handläggare samt att det i diariesystemet möjliggörs att söka och arbeta över hela det nya RSV.

Ett utvecklingsarbete pågår inom RSV-koncernen som avser bl.a. införandet av en generell ärendehanteringsprocess med elektroniska akter och nyttjandet av ny teknik i t.ex. elektroniska deklarationer. Detta gagnar inrättandet av den nya myndigheten.

7.7Internationella frågor

Genom lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatte- ärenden har befogenheten att som behörig myndighet utbyta upplysningar delegerats till RSV. Vid tillämpningen av skatteavtal är RSV även behörig myndighet när det gäller det nordiska skatteavtalet och vissa särskilda frågor i några andra skatteavtal. Med verkan från den 1 januari 2001 (SFS 2000:1077) är RSV vidare behörig myndighet att pröva samtliga ärenden, med vissa beloppsgränser, som enligt skatteavtal skall handläggas av en behörig myndighet.

Nuvarande RSV:s roll som behörig myndighet i samarbetet med utländska organisationer kommer att övertas av den nya myndigheten. Den operativa verksamheten kommer att gynnas av detta, eftersom svenska skattetjänstemän vid samverkan med andra stater och vid handräckning representerar behörig myndighet. Ärendehanteringen kan förenklas och ske snabbare. Viss verksamhet kan vidare utföras eller förläggas där det är geografiskt mest lämpligt. Även hos det nya RSV blir det dock

280

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

nödvändigt att ha en samlad ingång och kontaktyta gentemot andra stater.

Frågorna om internationellt samarbete vid beskattning och skattekontroll ökar starkt i omfattning och de kommer att bli mer betydelsefulla i framtiden. Vissa typer av transaktioner, i synnerhet sådana som gäller skatteundandragande och skattebrott, kan endast bekämpas genom en väl utbyggd samverkan mellan olika staters skatte- och tullförvaltningar. Detta har utförligt belysts i två rapporter från RSV:s Framtidsprojekt, "Vår omvärld år 2010" (RSV Rapport 1999:3) och "Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår" (RSV Rapport 2000:9).

Inom OECD:s kommitté för skattefrågor pågår sedan många år ett kontinuerligt arbete med frågor om informationsutbyte. En arbetsgrupp har till uppgift att utveckla och förbättra de juridiska, praktiska och administrativa ramarna för ett väl fungerande informationsutbyte, samtidigt som de skattskyldigas rättigheter iakttas. Till de högst prioriterade uppgifterna för arbetsgruppen för närvarande hör en genomgripande översyn av artikel 26 i OECD:s modell för skatteavtal som behandlar utbyte av upplysningar. Dit hör även övervakning av informations- utbytet inom ramen för OECD:s arbete mot skadlig skattekonkurrens samt ytterligare förbättringar av det automatiska informationsutbytet. Sverige har sedan länge agerat pådrivande i det avseendet.

Även inom EU pågår för närvarande ett arbete med att öka informationsutbytet såväl på den direkta som den indirekta skattens område. Bestämmelser om informationsutbyte mellan medlemsstaterna finns i rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter på den direkta och indirekta skattens område samt i Rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt).

Arbetet med ett sparandedirektiv – som är en del av det s.k. skattepaketet – syftar till att få fram ett system för informations-

281

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

utbyte som grund för beskattningen av inkomster från sparande. Detta arbete kan sägas vara en påbyggnad på 1977 års direktiv med detaljerade bestämmelser för utbyte av information om ränteinkomster med OECD:s standardformat SMF97 som ut- gångspunkt. När det gäller informationsutbyte om tjänstepen- sioner har motsvarande arbete påbörjats.

7.8Det allmännas talerätt i länsrätt m.m.

7.8.1Bakgrund

Före 1987 fanns mer eller mindre fristående taxeringsintendenter som företrädde det allmänna i taxeringsprocessen. Intendenterna kunde överklaga taxeringsnämndens beslut till länsrätt och de kunde framställa yrkanden såväl till fördel som till nackdel för den skattskyldige. Från och med 1987 lades denna partsfunktion i stället på de då nybildade länsskattemyndigheterna. Samtidigt gavs RSV formell befogenhet att i vissa fall föra det allmännas talan samt att samordna och ge riktlinjer för processverk- samheten. I praktiken innebar emellertid inte den reformen någon mer påtaglig skillnad i processverksamheten i förhållande till vad som gällt tidigare. Taxeringsintendentkåren bestod således och kåren fullföljde de arbetsuppgifter som kåren haft tidigare, låt vara inte lika självständigt. På mervärdesskatte- och uppbördsområdena fanns vid denna tid allmänna ombud, som på dessa områden i princip hade samma funktion och befogenheter som en taxeringsintendent hade såvitt avsåg taxeringen.

Genom taxeringslagen (1990:324) utmönstrades taxerings- nämnderna och taxeringsbesluten skulle i stället fattas av skatte- myndigheten. Härigenom, och framförallt genom att skatte- myndigheten tillförsäkrades möjligheter att ompröva sina taxerings-, uppbörds- och mervärdesskattebeslut upp till fem år efter taxeringsårets utgång och i vissa undantagsfall även under längre tid, förändrades förutsättningarna för det allmännas

282

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

offensiva processföring i länsrätt i hög grad. Vad som tidigare med nödvändighet måste föras till domstol kunde nu nästan undantagslöst hanteras inom skattemyndigheten. Detta fick till följd att taxeringsintendenterna liksom de allmänna ombuden på uppbörds- och mervärdesskatteområdet utmönstrades. Det allmännas offensiva processföring i länsrätt lades i stället på RSV.

Den 1 juli 1993 överfördes RSV:s verksamhet på bl.a. punkt- skatteområdet till dåvarande Skattemyndigheten i Kopparbergs län, sedermera Skattemyndigheten i Gävle. Skattemyndighetens beslut kunde överklagas av RSV. Den 1 juli 2000 blev RSV åter beslutande myndighet på bl.a. punktskatteområdet. Enligt förarbetena till denna lagändring (prop. 1999/2000:105 s. 74) fick behovet av att kunna väcka talan för det allmännas räkning över RSV:s beslut anses vara ytterst begränsat. Detta hade sin grund dels i att behovet av att kunna överklaga beslut för att främja en enhetlig rättstillämpning sannolikt skulle minska, dels i den vidsträckta möjligheten att ompröva beslut. På grund härav utmönstrades det allmännas möjligheter att väcka talan mot beskattningsmyndighetens beslut.

7.8.2Överklagande av RSV:s beslut och ansökan om förhandsbesked

Förslag: En funktion som allmänt ombud hos RSV skall inrättas.

Med hänsyn till att det allmännas möjligheter att överklaga beslut rörande bl.a. punktskatter till länsrätt utmönstrades vid den i närmast föregående avsnitt beskrivna senaste reformen skulle det kunna ifrågasättas om inte det allmännas talerätt skall utmönstras när skatteförvaltningen nu föreslås omorganiseras till en enda myndighet, det nya RSV. Förhållandena på punktskatte- området skiljer sig emellertid i väsentliga avseenden från vad som gäller framför allt enligt taxeringslagen (1990:324).

Av förarbetena till taxeringslagen (prop. 1989/90:74 s. 362) framgår att RSV inte förväntades överklaga skattemyndig-

283

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

heternas beslut i andra fall än då det förelegat oenighet vid beslutsfattandet och då ett överklagande krävdes för att utjämna oenhetlig rättstillämpning på områden där behov av prejudikat var särskilt framträdande.

På mervärdesskatte- och uppbördsområdet avsågs RSV huvud- sakligen överklaga prejudikatintressanta beslut, eftersom beslut på dessa områden mera sällan skulle fattas av skattenämnd. Enbart den omständigheten att RSV ansåg ett beslut av skattemyndighet vara felaktigt skulle således inte föranleda ett överklagande av RSV, låt vara att RSV formellt sett var oförhindrat att överklaga även sådana beslut.

Förarbetsuttalandet om överklagande av beslut som inte varit enhälliga har getts den tolkningen att RSV skall överväga att överklaga sådana beslut enbart om den mening som företräds av skattenämndens ordförande blivit överröstad av de övriga leda- möterna och ärendet rör en principiell fråga.

Det förekommer inte alltför sällan att RSV överklagar en skattemyndighets beslut på den grunden att skattenämndens ordförande har blivit överröstad. Det förekommer också att RSV överklagar skattemyndighets beslut på prejudikatgrund, låt vara att sådana överklaganden är ganska ovanliga.

Även om antalet överklaganden av RSV på nu angivna grunder inte är särskilt stort skulle ett undanröjande av det allmännas möjligheter att överklaga skatteförvaltningens beslut kunna få betydande effekter på skatteuttaget. Situationen kan nämligen vara den att en ordförande i en skattenämnd blir överröstad i t.ex. ett eftertaxeringsärende rörande synnerligen betydande belopp, innebärande att skatteförvaltningen beslutar att inte eftertaxera. Om det beslut som då fattas på objektiva grunder är felaktigt finns det ingen möjlighet att få rättelse till stånd.

Dessutom är det så att det i ett taxeringssystem rimligen måste finnas garantier för att det skall vara möjligt att uppnå målet att taxeringarna skall bli rättvisa och likformiga. Med andra ord skulle det kunna sägas vara ett systemfel om det allmänna inte kan överklaga ett beslut som t.ex. direkt strider mot vad som är föreskrivet i lag.

284

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Redan det nu sagda pekar entydigt mot att en funktion som allmänt ombud bör inrättas hos det nya RSV. Det finns emellertid ytterligare skäl som pekar i samma riktning. I dagsläget för nämligen RSV på andra grunder ett relativt stort antal offensiva processer i länsrätt. Det har således visat sig nödvändigt, för att skatteförvaltningen skall kunna leva upp till kraven på att taxeringarna i görligaste mån skall bli likformiga och rättvisa, att RSV för sådana processer.

Det kan naturligtvis också hävdas att det kan finnas behov av ett allmänt ombud för att det skall vara möjligt att få ett viss rättsläge fastlagt av domstol. Visserligen får det behovet antas minska om skatteförvaltningen slås samman till en myndighet. Behovet försvinner emellertid inte helt. Situationen kan nämligen vara den att skatteförvaltningen, som har att fatta likformiga beslut, i en viss typsituation, om än med stor tvekan, kommer fram till att man bör besluta på ett för den skattskyldige förmånligt sätt. I den situationen kommer frågan aldrig att prövas av allmän förvaltningsdomstol. För att skapa klarhet om vad som är gällande rätt i en sådan situation skulle det allmänna ombudet kunna driva ett pilotmål till högsta instans.

Situationen skulle också kunna vara den motsatta, nämligen att skatteförvaltningen i en typsituation med stor tvekan finner att den skall fatta beslut till den skattskyldiges nackdel. I sådana fall ligger det naturligtvis oftast i sakens natur att den skattskyldige själv överklagar beslutet. Om så emellertid inte sker kan ett allmänt ombud föra process till den skattskyldiges förmån för att få rättsläget klarlagt.

Slutsatsen av det sagda är att absolut övervägande skäl talar för att en funktion som allmänt ombud inrättas hos det nya RSV. Även om behovet av ett allmänt ombud är ojämförligt störst inom taxeringsområdet finns behovet också på övriga skatteområden. Vissa av de gjorda exemplifieringarna har således bärighet också på t.ex. beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483). Dessutom är det så att vad som sagts om överklagande av allmänt ombud på prejudikatgrund har relevans på alla skatteområden. Med dessa utgångspunkter, och när ändå

285

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

en funktion som allmänt ombud får anses ofrånkomlig, måste det anses mest följdriktigt att det allmänna ombudet ges samma rättigheter som RSV har i dag.

RSV har i dagsläget i och för sig inte någon möjlighet att överklaga beslut som verket fattar på punktskatteområdet. I stor utsträckning hade verket emellertid fram t.o.m. den 30 juni 2000 rätt att överklaga sådana beslut när Skattemyndigheten i Gävle var beskattningsmyndighet. När nu en funktion som allmänt ombud inrättas bör det mest följdriktiga vara att också de nu berörda besluten omfattas av ombudets överklaganderätt.

Enligt dagens regelsystem kan RSV ansöka om förhandsbe- sked hos Skatterättsnämnden. En förutsättning för detta är att skattemyndigheten, RSV eller Tullverket har fattat ett beslut i saken. På punktskatteområdet kan således RSV ansöka om förhandsbesked avseende beslut som fattats av verket. En sådan ordning kan emellertid ifrågasättas. Den får dock ses som ett utflöde av det förhållandet att någon funktion som allmänt ombud inte inrättades när RSV blev beslutsmyndighet beträffande punktskatter m.m. och att det allmänna fick anses ha ett behov av att kunna ansöka om förhandsbesked i dessa frågor. När det nu föreslås att en funktion som allmänt ombud inrättas kommer saken emellertid i ett annat läge. Eftersom det knappast kan anses helt följdriktigt att en myndighet kan ansöka om förhandsbesked beträffande sina egna beslut måste den lämpligaste ordningen anses vara att det allmänna ombudet tar över RSV:s rätt att begära förhandsbesked. Det sagda har inte relevans när det gäller beslut av Tullverket men det kan av olika skäl knappast anses rimligt att ha en särreglering beträffande sådana beslut. Det allmänna ombudets rätt att ansöka om förhandsbesked bör därför omfatta även beslut av Tullverket. Några bärande skäl för att ändra den ordning som i dag gäller då den enskilde ansöker om förhandsbesked kan inte anses föreligga. Med den föreslagna ordningen uppnås överensstämmelse med vad som föreskrivs i den föreslagna lagen om allmänt ombud hos Riksskatteverket i fråga om det allmännas partsställning.

286

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Regleringen av det allmänna ombudets processuella befogenheter erfordrar justeringar i ett stort antal lagar. Dessutom föreslås en särskild lag om allmänt ombud hos Riksskatteverket. I den regleras vissa grundläggande frågor rörande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 8.3. Förslagen medför inte offentlig-finansiella effekter, se vidare avsnitt 9.2.

7.9Ny arbetsgivare

Förslag: Skatteförvaltningens nuvarande personal skall med automatik bli anställd vid det nya RSV.

All personal inom RSV och skattemyndigheterna övergår enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd till den nya myndig- heten. Vid övergången sker en automatisk övergång av anställ- ningsavtalen. Det finns av den anledningen behov av att göra en översyn av huruvida skattemyndigheterna har avtal om anställ- ningsvillkor som avviker från vad som i övrigt är normalt inom skatteförvaltningen.

7.10Civilrättsliga avtal

Avtal som ingåtts av en skattemyndighet förs över till det nya RSV. Detta är primärt en informationsfråga till avtalsparterna. I en del fall kan det behövas ändringar i avtalsinnehållet eller att avtalen sägs upp. Återkrav och fordringar får hanteras på motsvarande sätt.

7.11Sekretessfrågor m.m.

Förslag: De enda ändringar som skall göras i sekretesslagen (1980:100) är att orden "skatteförvaltningen" och "skattemyn- dighet" i olika böjningsformer ersätts av "Riksskatteverket" eller i förekommande fall "Riksskatteverkets".

287

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

En handling är enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförord- ningen allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Av 2 kap. 6 § första stycket framgår att en handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I 2 kap. 7 § föreskrivs – såvitt nu är av intresse – att en handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats, eller om den inte har expedierats, när det ärende till vilken den hänför sig har slutbehandlats eller, om den inte hänför sig till visst ärende, när den har färdigställts av myndigheten. Av 2 kap. 8 § framgår bl.a. att om ett organ som ingår i eller är knutet till en myndighet överlämnat en handling till ett annat organ inom samma myndighet skall handlingen inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra.

Det anförda innebär att handlingar som i dag överlämnas från en skattemyndighet till en annan eller till RSV eller från RSV till en skattemyndighet senast genom överlämnandet blir allmän handling hos den avlämnande myndigheten – den kan ju, som framgår ovan, vara allmän handling hos den avlämnande myndigheten redan tidigare – och hos den mottagande myndigheten när den anländer dit eller kommer behörig befattningshavare till handa. Detsamma gäller i de fall handlingar lämnas mellan organ inom en myndighet som uppträder som självständiga i förhållande till varandra.

Inom ramen för skattemyndigheternas verksamhet förekommer fyra olika verksamhetsgrenar som är att se som självständiga i förhållande till varandra, nämligen beskatt- ningsverksamheten, verksamheten att registrera bouppteck- ningar, folkbokföringsverksamheten och brottsutredningsverk- samheten. Handlingar som överlämnas mellan dessa verksamhetsgrenar blir – senast – genom överlämnandet allmän- na i enlighet med vad som sagts ovan.

288

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

I den nya enmyndighetsorganisationen blir – i enlighet med det ovan anförda – handlingar som överlämnas mellan olika delar av organisationen inte allmänna handlingar genom över- lämnandet i andra fall än då detta görs till eller från någon av de fyra nämnda självständiga verksamhetsgrenarna.

I 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) föreskrivs i korthet att sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. I bestämmelsen föreskrivs vidare bl.a. att sekretessen, med vissa undantag, inte gäller beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs.

De uppgifter och handlingar som förekommer inom skatte- förvaltningen omfattas i stor utsträckning av nämnda sekretess. Detta innebär att handlingar i normalfallet endast kan lämnas ut mellan de olika myndigheterna inom förvaltningen och mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet om stöd för detta kan hämtas i någon sekretessbrytande regel. Den bestämmelse som då kommer i fråga är närmast den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen. Den bestämmelsen föreskriver att sekretessbelagda uppgifter får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Beträffande tillämpningen av den nämnda bestämmelsen inom skatteförvaltningens verksamhet anförs i prop. 1979/80:146 om förslag till skatteregisterlag (s. 26) följande:

I fråga om utbyte av uppgifter mellan myndigheter och verksamhetsgrenar inom skatteområdet bör utgångs- punkten vara att utlämnande skall ske om uppgifterna behövs för verksamheten. Detta bör alltså gälla även i fråga om uppgiftsutbyte mellan de vanliga skattemyndigheterna och t. ex. tullmyndigheterna som administrerar bl. a. mervärdesskatt vid införsel. Det är sålunda enligt min mening naturligt att även i detta avseende betrakta

289

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

skatteområdet som en enhet. Som jag tidigare har påpekat är ett syfte med det nya ADB-systemet att underlätta informationen mellan skatteförvaltningens olika enheter. I den nya taxeringsorganisationen är det vidare meningen att man i högre grad än f. n. skall granska flera olika skatter och avgifter vid ett och samma kontrolltillfälle. Detta förutsätter också ett omfattande informationsutbyte mellan olika skattemyndigheter. De skattskyldiga torde också i allmänhet vara väl införstådda med att ett utbyte av information sker inom skatteförvaltningen. Den omständigheten att verksamheten på skatteområdet är uppdelad på flera myndigheter och organisatoriska enheter bör alltså inte lägga hinder i vägen för ett uppgiftsutbyte som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett rationellt och effektivt sätt.

Av det anförda framgår att uppgifter som en skattemyndighet har och som en annan skattemyndighet behöver i sin beskattningsverksamhet i princip utan hinder av sekretessen kan lämnas till denna senare myndighet.

Den omständigheten att skatteförvaltningen nu föreslås organiserad med endast en myndighet innebär att den sekretess som tidigare gällt mellan de olika skattemyndigheterna enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen upphör och att sekretessen enligt andra stycket samma lagrum endast kommer att gälla mellan de verksamhetsgrenar som är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.

I sekretesslagens förarbeten berörs inte närmare hur en befattningshavare skall tillämpa sekretessreglerna i förhållande till sina arbetskamrater. Justitieombudsmannen har dock uttalat att det torde stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Å andra sidan är det tydligt att sekretesslagen inte heller kan utgöra hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om det framstår som objektivt försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till de som på ett eller

290

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

annat sätt deltar i beredandet och avgörandet av ett ärende (se JO 1983/84 s. 262). Med hänsyn dels till att det således gäller vissa begränsningar för utbytet av sekretessbelagda uppgifter även mellan anställda inom samma verksamhetsgren, dels till de möjligheter till uppgiftsutbyte sinsemellan som skattemyndigheterna redan i dag har enligt generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen, innebär dock omorganisationen i praktiken ingen förändring ur sekretessynpunkt. Vidare kommer de självständiga verksamhetsgrenarna även i fortsättningen att kunna utbyta uppgifter med tillämpning av generalklausulen.

Som redovisats ovan råder enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess gäller dock inte, med vissa undantag, för beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Denna s.k. absoluta sekretess, som innebär att sekretess gäller oavsett om utlämnande av uppgiften kan medföra skada eller men för någon, betyder att en mycket stor del av de uppgifter som finns hos skatteför- valtningen inte får lämnas ut till tredje man.

Den nya myndigheten, det nya RSV, kommer naturligtvis att ha betydligt fler anställda än var och en av de elva myndigheter som genom den föreslagna omorganisationen av skatteför- valtningen slås samman. Det framgår emellertid av vad som anförts ovan att den enskilde i princip kommer att ha samma integritetsskydd inom den nya skatteförvaltningen som inom dagens organisation.

När det gäller åtkomsten till uppgifterna i beskattnings- databasen för personalen vid det nya RSV är det angeläget att framhålla att personuppgiftslagens (1998:204) allmänna bestäm- melser om grundläggande krav på och säkerhet vid behandling m.m. av personuppgifter innebär att olika åtgärder måste vidtas som bl.a. minimerar riskerna för oacceptabla integritetsintrång. Detta innebär t.ex. att åtkomsten till uppgifterna i

291

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

beskattningsdatabasen måste begränsas till olika behörig- hetsnivåer, vilket i sin tur innebär att det i praktiken på samma sätt som i dag är ett begränsat antal personer som har tillgång till samtliga uppgifter.

Bildandet av det nya RSV föranleder, som framgår av det anförda, inte något behov av andra ändringar i sekretesslagen än att orden "skatteförvaltningen" och "skattemyndighet" i olika böjningsformer måste ersättas av "Riksskatteverket" eller i före- kommande fall "Riksskatteverkets".

292

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

8Konsekvenser på lag- stiftningsområdet m.m.

8.1Allmänt

Orden "skattemyndighet" och "skatteförvaltningen" i olika böjningsformer måste utmönstras och ersättas av ordet "Riksskatteverket" i motsvarande form på en stor mängd ställen i ett stort antal författningar. Även en hel del andra författ- ningsändringar som utgör konsekvenser av skatteförvaltningens strukturförändring måste genomföras, bl.a. rörande forumregler vid överklagande av RSV:s beslut.

8.2Instruktioner

Förslag: Den nuvarande förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen skall ersättas med en instruktion för Riksskatteverket.

Bestämmelser om skatteförvaltningens organisation, styrelse, personalansvarsnämnd, ärendenas handläggning, anställningar m.m. finns i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen. Motsvarande bestämmelser avseende exekutionsväsendet finns i förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.

Med anledning av sammanslagningen av RSV och skatte- myndigheterna till en ny myndighet med namnet Riksskatte- verket erfordras en instruktion för verket.

8.3Företrädare för det allmänna m.m.

Förslag: RSV eller det allmänna ombudet skall företräda det allmänna i skattemål i allmän förvaltningsdomstol.

293

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Enligt förfarandereglerna på bl.a. beskattningsområdet förs det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt i dag av skattemyndig- heten. Om RSV överklagar förs det allmännas talan av verket som också för det allmännas talan i Regeringsrätten. Genom att den nya myndigheten blir beskattningsmyndighet finns det inte längre något behov av en särskild reglering i nu berört avseende. Att det nya RSV kommer att vara den enskildes motpart om denne överklagar verkets beslut följer av 7 a § förvaltnings- processlagen (1971:291). I bestämmelsen anges att den myndig- het som först beslutat i saken skall vara den enskildes motpart. Eftersom den bestämmelsen inte kan antas omfatta det fallet att en kommun för egen del överklagar RSV:s beslut måste emellertid RSV:s partsställning gentemot kommun särregleras.

Genom att det nya RSV inte kommer att kunna överklaga sina egna beslut måste också dagens bestämmelser om att RSV kan överklaga till länsrätt utmönstras. Ett allmänt ombud övertar emellertid RSV:s nuvarande rätt att överklaga taxerings- och beskattningsbeslut. Har det allmänna ombudet överklagat RSV:s beslut företräder ombudet det allmänna i processen även i högre instans oavsett vem som initierat processen där. Är det däremot så att en enskild överklagat RSV:s beslut företräds det allmänna genomgående av verket i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Se vidare avsnitt 7.8.2.

8.4Forumregler

8.4.1Allmänna utgångspunkter beträffande forum för överklagande inom beskattningsområdet m.fl. områden

Nuvarande ordning

Av 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvalt- ningsdomstolar framgår att ett beslut skall överklagas till den

294

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning.

I 5 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdom- stolars behörighet m.m. anges vilka länsrätter som finns och på vilka orter kanslierna skall vara belägna. I 6 § samma förordning föreskrivs att länsrättens domkrets är länet samt att domkretsen för vissa länsrätter – de i Västra Götalands län – utgörs av kom- muner på sätt anges i bestämmelsen.

Bestämmelsen i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar har tolkats så att det är den beslutande "arbetsenhetens" placering och inte den klagandes hemortskommun – när det gäller en fysisk person – eller huvudkontorets eller sätets lokalisering – när det gäller handelsbolag respektive annan juridisk person – som blir avgörande när det gäller att bestämma vilken länsrätt som skall pröva ett överklagande. Till stöd för denna tolkning har åberopats följande uttalande i prop. 1997/98:17 om domstolsfrågor i anledning av den ändrade länsindelningen i västra Sverige (s. 30 f.):

Styrande för vilken länsrätt som skall pröva överklagandet är alltså var det skattekontor eller – i förekommande fall – det länsskattekontor som har fattat beslutet ligger.

I de följande två styckena lämnas exempel som belyser de praktiska konsekvenserna av denna tolkning.

Ett beslut avseende en skattskyldig med Göteborg som hem- ortskommun, vilket fattas av skattekontoret i Lidköping, skall således överklagas hos Länsrätten i Mariestad och inte hos Länsrätten i Göteborg. På motsvarande sätt skall ett beslut som fattas av Skattemyndigheten i Växjö, närmare bestämt av Skatte- kontoret i Växjö, och som avser en skattskyldig med Karlskrona som hemortskommun, överklagas hos Länsrätten i Kronobergs län och inte hos Länsrätten i Blekinge län.

När det gäller beslut som fattas av ett regionskattekontor som har "sektioner" eller "avdelningar" på flera platser i regionen innebär den intagna ståndpunkten att beslutet skall anses ha fattats av den "arbetsenhet" – dvs. sektion eller avdelning – som framgår av den SKM- och HK-kod (HK = handläggande

295

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

kontor) som en skattskyldig har åsatts i skatteregistret. För exempelvis Skattemyndighetens i Linköping (SKM-kod 5) del medför detta att ett beslut avseende en skattskyldig med koden 581 (HK-kod 81 = Linköping) skall överklagas hos Länsrätten i Östergötlands län. Ett beslut avseende en skattskyldig som åsatts koden 582 (HK-kod 82 = Jönköping) skall överklagas hos Länsrätten i Jönköpings län.

Den nu beskrivna ordningen omfattar den absoluta merparten av alla ärenden. Beträffande vissa ärendetyper finns emellertid särskilda forumregler. Som exempel på detta kan nämnas 7 a § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. I bestämmelsen föreskrivs att överklagande av RSV:s beslut skall prövas av Länsrätten i Dalarnas län om beslutet avser ärenden enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket 1 samma lag, kupongskattelagen (1970:624), lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

I bl.a. 2 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483) föreskrivs att en skattemyndighet under vissa förutsättningar får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

När det gäller överflyttning av ärenden inom en skattemyndighet finns inga rättsliga begränsningar. Sådana överflyttningar kan i princip ske formlöst och i vilken omfattning som helst.

Gemensamt för dessa två typer av överflyttning av ärenden är, som skatteförvaltningen tillämpar bestämmelserna, att överflytt- ningen måste dokumenteras på något sätt och att det måste gå att utläsa av beskattningsdatabasen att överflyttning har skett.

Det kan konstateras att överflyttning av ärenden från en skattemyndighet till en annan hittills har skett i mycket begränsad omfattning. Det huvudsakliga skälet till detta är att skatteförvaltningens tekniska stöd inte är särskilt väl anpassat för

296

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

dessa situationer. Överflyttningar inom en skattemyndighet har skett i något större omfattning.

Föreslagen ordning

Som framgår av avsnitt 5.2 är ett av skälen till att gå från en skatteförvaltning med elva myndigheter till en förvaltning med endast en myndighet att öka flexibiliteten och effektiviteten inom skatteförvaltningen. Det blir härigenom avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter och material på ett smidigt och billigt sätt och att jämna ut skillnader i arbetsbelastningen.

Enmyndighetsalternativet kan förutsättas innebära att ärenden kommer att flyttas inom myndigheten i en mycket större utsträckning än vad som sker i dag mellan myndigheterna. Detta innebär i sin tur – med den ovan beskrivna tillämpningen av forumreglerna – bl.a. att måltillströmningen till, i första hand, länsrätterna kan komma att variera från tid till annan i en utsträckning som inte kan anses acceptabel för länsrätterna. Möj- ligheten för länsrätterna att förutse sin arbetssituation kan med andra ord komma att bli begränsad.

I sammanhanget kan nämnas följande uttalande i Justitie- departementets uppdrag (Ju2001:B, dnr Ju2001/511/LED) enligt protokoll den 18 januari 2001 till en särskild utredningsman att utreda bl.a. forumregeln i 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar:

För att undvika införande av många, inte sällan olika, särskilda forumregler behövs det en allmän forumregel som dels tillgodoser kravet att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter, dels tillgodoser, så långt det är möjligt, ett krav på att förändringar i förvaltningsmyndigheternas organisation inte påverkar spridningen av målen till länsrätterna. Målen skall också, så långt det är möjligt och när det är lämpligt, handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den enskilde eller de enskilda som ärendet berör. Det kan dock beträffande vissa måltyper, på grund av t.ex. dess art eller

297

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

karaktär, finnas skäl för att en myndighets beslut även fortsättningsvis skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats.

En översyn skall därför ske i syfte att undersöka om en ny allmän forumregel, som t.ex. anknyter till bostadsort eller hemvist, bättre än den befintliga allmänna forumregeln kan tillgodose dessa krav.

Med hänsyn till det anförda måste det alltså, så långt det är möjligt, tillskapas forumregler som dels skapar en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodoser kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. Forumreglerna skall också, så långt det är möjligt och lämpligt, leda till att målen handläggs av den länsrätt som geografiskt är närmast för den enskilde som ärendet berör.

Även med denna utgångspunkt är det emellertid ofrånkomligt att ett antal ärendegrupper inte kan följa det redovisade mönstret vilket innebär att forum för överklagande styrs av var RSV väljer att handlägga ärendena. I dessa fall är det dock företrädesvis fråga om relativt små ärendegrupper varför få enskilda berörs. Dessutom påverkas länsrätternas arbetssituation ytterst marginellt. Några av de aktuella ärendegrupperna är dock relativt stora. Om RSV avser att i framtiden flytta handläggningen av sådana ärendegrupper får det förutsättas att verket beaktar forumproblematiken.

8.4.2Överklagande

Förslag: Följande forumregler skall införas.

Beslut som rör en fysisk person skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets den fysiska personen hade sin hemortskommun det år då beslutet fattades.

Beslut som rör ett handelsbolag skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i

298

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets intresse- grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Beslut som rör någon annan juridisk person än handelsbolag eller europeisk ekonomisk intressegruppering skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets styrelsen eller förvaltningen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Beslut som rör ett dödsbo skall överklagas hos den länsrätt som senast var behörig att pröva ett överklagande som rörde den avlidne.

Nya forumregler skall vidare införas bl.a. beträffande över- klagande enligt namnlagen (1982:670) och folkbok- föringslagen (1991:481) samt överklagande av beslut som rör den som är mervärdesskatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen (1994:200).

En förutsättning för att en förutsebarhet i måltillströmningen till länsrätterna skall kunna åstadkommas är att reglerna om forum vid överklagande i flertalet fall inte – som i dag – har som utgångspunkt att forumet styrs av vilket skattekontor som fattat det överklagade beslutet utan av andra och mera "permanenta" kriterier.

Med hänsyn till den mångfald av ärendetyper som finns inom skatteförvaltningens verksamhet är det inte möjligt att skapa en sådan allmän forumregel som det talas om i Justitie- departementets uppdrag, se avsnitt 8.4.1, som tillgodoser de nämnda önskemålen. I stället bör forumreglerna tas in i berörda specialförfattningar.

I enlighet härmed införs regler rörande forum vid överklagande i det stora flertalet mål på skatteområdet – nämligen överklaganden enligt taxeringslagen (1990:320) och

299

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

skattebetalningslagen (1997:483) – som har de nuvarande be- stämmelserna i 2 kap. 1, 2 och 4 §§ skattebetalningslagen om behörig skattemyndighet som förebild. Samma forumregler bör också gälla bl.a. vid överklagande enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., lagen (1998:514) om särskild kontroll av torg- och marknadshandel m.m. samt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

I korthet innebär ändringarna följande.

N Beslut som rör en fysisk person skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets den fysiska personen hade sin hemortskommun det år då beslutet fattades.

N Beslut som rör ett handelsbolag skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades.

N Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegrup- pering skall överklagas hos den länsrätt inom vars dom- krets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

N Beslut som rör någon annan juridisk person än handelsbolag eller europeisk ekonomisk intresse- gruppering skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets styrelsen eller förvaltningen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

N Beslut som rör ett dödsbo skall överklagas hos den länsrätt som senast var behörig att pröva ett överklagande som rörde den avlidne.

Ändringarna innebär vidare att beslut som rör den som är mervärdesskatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdes- skattelagen (1994:200) skall överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län. Ärenden enligt den nämnda bestämmelsen handläggs nämligen i dag av RSV:s särskilda skattekontor i Ludvika. Enligt uppgift från verket kommer någon förändring av detta förhållande för närvarande inte att ske.

300

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

När det gäller forumregler vid överklagande av fastighetstaxe- ringsbeslut enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är den naturligaste lösningen att låta taxeringsenhetens belägenhet styra valet av länsrätt.

I mål enligt folkbokföringslagen (1991:481) skall forumet utgöras av den länsrätt inom vars domkrets den person, vars folkbokföring beslutet avser, vid tidpunkten för beslutet var eller genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd. I mål enligt namnlagen (1982:670) skall forumet utgöras av den länsrätt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd, eller om klaganden då inte var folkbokförd, hos den länsrätt inom vars domkrets klaganden senast var folkbokförd.

I de flesta övriga fall är den närmast till hands liggande lösningen att låta den i dag tillämpade ordningen gälla även fortsättningsvis.

Som redovisats i avsnitt 8.4.1 har bestämmelsen i 14 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar tolkats så att det är den beslutande "arbetsenhetens" placering och inte den klagandes hemortskommun – när det gäller en fysisk person – eller huvudkontorets eller sätets lokalisering – när det gäller handelsbolag respektive annan juridisk person – som blir avgörande när det gäller att bestämma vilken länsrätt som skall pröva ett överklagande. Detta innebär att den nya myndighetens beslut enligt många lagar skall överklagas hos den länsrätt inom vars domkrets det skattekontor – eller mot- svarande – där beslutet fattats är beläget. Som exempel på sådana lagar kan följande nämnas:

N lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

N lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

N fordonsskattelagen (1988:327)

N lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

N mervärdesskattelagen (1994:200)

301

Det nya Riksskatteverket		Ds 2002:15
N lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommu-
	ner och landsting
N	lagen (1999:90) om behandling av	personuppgifter vid
	skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar
N	inkomstskattelagen (1999:1229)
N	lagen (2001:181) om behandling av	uppgifter i skatteför-
	valtningens beskattningsverksamhet

N lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatte- förvaltningens folkbokföringsverksamhet.

8.4.3Undantagande av handlingar

Förslag: Samma domstol skall pröva överklagande av taxeringsbeslut och begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia av handling.

Enligt 7 a § förordningen om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. skall beslut som avser ärenden enligt bl.a. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författningar som anges i 1 kap. 1 § första stycket nämnda lag överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län. Vidare gäller enligt 9 kap. 3 § samma lag att fråga om utdömande av vite skall prövas av nämnda länsrätt. Den lämpligaste och naturligaste ordningen är därför att också en begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling prövas av denna länsrätt. Med denna ordning kommer alla de nämnda frågorna att prövas av Länsrätten i Dalarnas län.

Vidare måste det inom den direkta beskattningens område skapas regler som innebär att samma domstol kommer att pröva såväl ett överklagande av ett taxeringsbeslut som en begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling. Detta uppnås enklast genom att det i 3 kap. 14 § första stycket taxeringslagen införs en bestämmelse som innebär att den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande enligt den föreslagna bestämmelsen i

302

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

6 kap. 1 § andra stycket taxeringslagen också är behörig att pröva en begäran om undantagande.

Genom hänvisningen i 14 kap. 5 § skattebetalningslagen till bestämmelserna i 3 kap. 13–14 c §§ taxeringslagen kommer den föreslagna bestämmelsen i taxeringslagen vidare att innebära att den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande enligt skattebetalningslagen också är behörig att pröva en begäran om undantagande enligt samma lag.

Med denna lösning kommer i princip en avgifts- eller skattskyldigs alla frågor inom taxeringslagens respektive skatte- betalningslagens område att prövas av samma domstol.

8.4.4Utdömande av vite

Förslag: Samma länsrätt skall pröva fråga om utdömande av vite och den materiella fråga som vitesfrågan är samman- kopplad med.

RSV kom den 16 januari 2001 in till Finansdepartementet med en skrivelse med hemställan om ändringar i fastighetstaxerings- lagen (1979:1152), taxeringslagen (1990:324), lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och skatte- betalningslagen (1997:483) beträffande behörig domstol i mål om utdömande av vite (dnr Fi2001/188). Hemställan har remissbehandlats. Remissinstanserna har inget att erinra mot eller är positiva till föreslagna forum i vitesmål. Länsrätten i Västerbottens län har i sitt remissyttrande framfört att motsvarande ändring av forumreglerna bör göras i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt och folkbokföringslagen (1991:481).

I 6 § viteslagen (1985:206) föreskrivs att ansökan om utdömande av vite skall göras hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen.

Som nämnts i avsnitt 8.4.1 finns det i 9 kap. 3 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter en specialbestämmelse

303

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

som innebär att fråga om utdömande av vite enligt nämnda lag prövas av Länsrätten i Dalarnas län.

Regeringsrätten (RÅ 2000 ref. 57) har tolkat bestämmelsen i 6 § viteslagen så att en skattemyndighet som har skattekontor i flera län skall anses belägen endast i det län där myndighetens sätesort finns.

Konsekvenserna av Regeringsrättens beslut är att en skatt- eller avgiftsskyldig som hör till ett skattekontor som är beläget utanför det län där myndighetens säte finns kommer att ha en länsrätt som sitt forum i princip i varje tänkbar process på beskattnings- eller avgiftsområdet och en annan när det gäller frågan om utdömande av vite, trots att vitesfrågan i det absoluta flertalet fall är nära sammankopplad med beskattnings- eller avgiftsfrågan.

En sådan ordning är rent allmänt sett olämplig. Den skapar dessutom en mängd praktiska problem såväl för enskild part som för skatteförvaltningen och för domstol.

Följande exempel belyser effekterna av dagens ordning. En skattskyldig bor i Jönköping och hans taxeringsärende handläggs av skattekontoret i Jönköping. Vid ett överklagande av taxeringsbeslutet förs processen i Länsrätten i Jönköpings län. En process rörande utdömande av ett vite som skattekontoret använt som påtryckningsmedel vid ett föreläggande skall dock föras hos länsrätten i Östergötlands län, eftersom skattekontoret i Jönköping hör till Skattemyndigheten i Linköping vars säte är beläget i Linköping. Är det fråga om att inställa sig till muntlig förhandling i vitesmålet – i Linköping – blir olägenheterna självklart än större, och det gäller för bägge parter.

För det allmänna kan den nämnda ordningen dessutom medföra problem bl.a. genom att i princip samma material kan komma att behöva användas i flera länsrätter, nämligen dels i den länsrätt som prövar beskattnings- eller avgiftsfrågan, dels i den länsrätt som prövar frågan om utdömande av vitet.

I den nya organisationen med endast en myndighet kan Regeringsrättens tolkning av forumregeln i viteslagen komma att skapa ännu större problem än de som nu beskrivits, eftersom

304

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

samtliga mål om utdömande av vite med Regeringsrättens tolkning skulle komma att handläggas av Länsrätten i Stockholms län beroende på att det nya RSV kommer att ha sitt säte i nämnda län.

Det kan tyckas ligga nära till hands att reglera de nu aktuella forumfrågorna i 6 § viteslagen. Det skulle emellertid innebära svåröverblickbara konsekvenser beträffande annan lagstiftning att införa en generell reglering för de nu ifrågavarande situationerna i den bestämmelsen. Med hänsyn härtill och då det i 1 § viteslagen föreskrivs att lagen inte skall tillämpas i den mån annat följer av vad som är särskilt föreskrivet bör regleringen i stället införs i de speciallagar som berörs av frågan. Forumregler bör införas i bl.a. följande lagar:

N lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt N fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

N taxeringslagen (1990:324)

N folkbokföringslagen (1991:481) N skattebetalningslagen (1997:483)

N lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontroll- uppgifter.

Genom den lösning som nu föreslås tillgodoses RSV:s önskemål i ovannämnda hemställan och även de synpunkter som Länsrätten i Västerbottens län har framfört i sitt remissyttrande.

8.4.5Betalningssäkringslagen och tvångsåtgärdslagen

Förslag: Samma domstol som prövar ett överklagande rörande den materiella frågan skall pröva mål enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter samt framställningar och överklaganden enligt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings- förfarandet.

Mål enligt 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter samt framställningar enligt 28 § och överklagande enligt 29 § lagen (1994:466) om särskilda tvångs-

305

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

åtgärder i beskattningsförfarandet har i princip utan undantag en koppling till en materiell beskattnings- eller avgiftsfråga. Den lämpligaste ordningen måste anses vara att samma länsrätt som prövar ett eventuellt överklagande rörande den materiella frågan också prövar de nämnda frågorna enligt betalningssäkringslagen och tvångsåtgärdslagen. De ifrågavarande bestämmelserna bör ändras i enlighet med det anförda. Om bestämmelserna inte ändras skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Jämför även avsnitt 8.4.3 beträffande undantagande av handlingar och avsnitt 8.4.4 beträffande utdömande av vite.

8.5Ärenden som i dag överklagas hos RSV

8.5.1Allmänt

RSV överprövar i dag efter överklagande vissa av skattemyn- digheternas beslut. Det rör sig om tre olika kategorier av ärenden. En av dessa kategorier brukar benämnas "dispensärenden". Det materiella regelverket rörande dispenser återfinns väsentligen i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Enligt 7 kap. 11 §, 24 kap. 9 §, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 §, 58 kap.34 § och 59 kap. 8 § IL får således en skattemyndighets dispensbeslut överklagas hos RSV. Sammanlagt är det fråga om ett femtontal olika typer av dispenser varav sju är hänförliga till pensionsområdet (pensionsdispenser). Härutöver finns en dispensregel i 84 § fordonsskattelagen (1988:327).

Skattemyndigheterna, och RSV som överklagandeinstans, kan också fortfarande pröva dispensärenden enligt punkt 20 e tionde stycket av anvisningarna till 23 § i den upphävda kommunal- skattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 juli 1998 och dispensärenden enligt 27 § 4 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

306

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Till den andra kategorin ärenden som i dag överprövas av RSV hänförs beslut enligt 38 § folkbokföringslagen (1991:481) och beslut enligt 6 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. I dessa fall är det inte fråga om någon dispensprövning utan snarare om en traditionell förvaltnings- rättslig prövning.

Under 2001 kom det till RSV in 132 överklaganden hänförliga till de nu nämnda två kategorierna av ärenden. Av dessa avsåg 81 återköp av pensionsförsäkring (58 kap. 18 § andra stycket IL) och 22 förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto (58 kap. 32 § andra stycket IL).

Den tredje kategorin av ärenden vari skattemyndighetens beslut kan överklagas till RSV ligger utanför skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och den omfattar skattemyndigheternas administrativa beslut. Sådana beslut kan enligt 4 kap. 4 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvalt- ningen överklagas till RSV.

Den nu föreslagna reformen innebär att det inom skatte- förvaltningen endast kommer att finnas en myndighet, RSV. De nuvarande reglerna om överklagande måste därför ändras.

8.5.2Dispensärenden

Förslag: RSV:s beslut i dispensärenden skall kunna överklagas hos länsrätt.

Enligt dagens ordning prövar skattemyndigheterna som första instans dispensärenden. Det finns väl inarbetade rutiner för sådana prövningar och de frågeställningar som aktualiseras i dispensärendena knyter mycket väl an till de normala arbetsuppgifter som åvilar skattemyndigheterna. Med dessa utgångspunkter bör även fortsättningsvis nu berörd dispensprövning i första instans ske inom skatteförvaltningen och i ett enmyndighetsperspektiv således av RSV.

Det kan kanske sättas i fråga om skatteförvaltningens beslut i dispensfrågor över huvud taget skall få överklagas. Det ligger ju i

307

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

sakens natur att rätten att överklaga sådana beslut inte fullt ut kan följa den ordning som gäller för överklagande av t.ex. taxeringsbeslut. Detta kommer också till uttryck i dagens regler genom att skattemyndighets beslut i sådant ärende endast kan överklagas till RSV, vars beslut inte får överklagas. Ur principiell synvinkel kan det dock knappast vara godtagbart att RSV prövar sådana frågor som första och sista instans. Rent allmänt vilar ju rättsordningen på principen att beslut som inte enbart har obetydliga rättsverkningar skall kunna överklagas. I annat fall kan den enskilde utlämnas till beslutsmyndighetens godtycke. I de nu aktuella dispensärendena rör det sig om frågor som kan ha mycket stor betydelse för den enskilde. Med hänsyn härtill bör RSV:s beslut i dispensärenden kunna överklagas.

Ett tänkbart alternativ skulle kunna vara att RSV:s beslut i nämnda ärenden fick överklagas till en särskilt inrättad dispens- nämnd, som administrativt skulle kunna knytas ihop med Skatte- rättsnämnden och Forskarskattenämnden. Det säger sig dock självt att detta inte är realistiskt redan med hänsyn till de små volymer det är fråga om. Dessutom kan ifrågasättas om inte dispensnämndens beslut i sådant fall borde kunna överklagas till domstol. Sett i ett Europakonventionsperspektiv är ju tendensen att enskilda bör tillförsäkras rätt att få sin sak prövad i domstol. Och om så skulle bli fallet blir ju en reform med inrättande av en dispensnämnd ganska meningslös, jämfört med att RSV:s beslut i sådana ärenden överklagas direkt till länsrätt. Att på något sätt inordna överprövningen av RSV:s dispensbeslut i t.ex. Forskarskattenämndens arbete är knappast heller någon framkomlig väg. Ett av flera goda skäl mot en sådan ordning är t.ex. att Forskarskattenämnden inte är anpassad för de prövningar som aktualiseras i dispensärenden. Med dessa utgångspunkter kan det knappas finnas något annat realistiskt alternativ än att RSV:s beslut i dispensärenden får överklagas till länsrätt.

I det här sammanhanget kan noteras att RSV i en hemställan den 13 september 1999 till regeringen (dnr Fi99/2994) föreslagit att bestämmelserna om dispensprövning avseende återköp av

308

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

pensionsförsäkring och förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto flyttas över från skattförvaltningen till försäkringsbolagen respektive pensionssparinstituten. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Om förslaget genomförs kommer, med utgångspunkt i antalet överklaganden till RSV under 2001, antalet kvarvarande överklaganden att vara obetydligt. I genomsnitt rör det sig om något mål per år och länsrätt.

Som delvis berörts ovan är dispensärenden av sådan karaktär att det inte bör komma ifråga att de skall kunna prövas av alla instanserna inom förvaltningsdomstolsområdet. I parallellitet med den ordning som i dag gäller, nämligen att skattemyndighetens beslut kan överklagas till en ytterligare instans, synes den lämpligaste ordningen vara att länsrättens beslut i aktuella mål inte får överklagas.

Eftersom kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt upphört att gälla tas lämpligen regler om överklagande av de ovan berörda (se avsnitt 8.5.1.) dispensbesluten enligt dessa lagar in i den föreslagna lagen med anledning av sammanslagning av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en myndighet.

8.5.3Folkbokföringslagen m.m.

Förslag: RSV:s beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt beslut om samordnings- nummer skall inte kunna överklagas.

RSV:s beslut att inte tilldela ett organisationsnummer skall kunna överklagas hos länsrätt. Prövningstillstånd skall krävas för att kammarrätten skall pröva ett överklagande av länsrättens beslut.

En skattemyndighets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt beslut om samordnings- nummer enligt 38 § folkbokföringslagen (1991:481) överklagas i dagsläget hos RSV, vars beslut inte får överklagas. Verket prövar

309

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

årligen endast något enstaka ärende av detta slag. Något sakligt motiverat behov av att kunna överklaga sådana beslut föreligger dock inte. RSV har heller aldrig bifallit något sådant överklagande. Skulle det mot förmodan uppkomma ett fel i nu aktuellt hänseende kan felet rättas med stöd av reglerna om självrättelse i förvaltningslagen (1986:223). På grund härav bör rätten att överklaga sådana beslut avskaffas. I enlighet med det sagda påverkas inte den enskildes rättssäkerhet härigenom. Beslut om registrering av den födelsetid som ingår i personnumret får, liksom tidigare, enligt 38 § folkbokförings- lagen överklagas hos länsrätt.

Organisationsnummer tilldelas av olika myndigheter. Skattemyndigheterna har i dagsläget enligt 6 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. att tilldela sådana nummer vad gäller bl.a. ideella föreningar och stiftelser. Normalt initieras ett sådant ärende genom en ansökan. Skattemyndigheternas beslut i sådana ärenden kan överklagas till RSV, vars beslut inte är överklagbara. RSV prövar årligen en handfull sådana ärenden. Det rör sig nästan uteslutande om sådana fall då skattemyndighet vägrat att tilldela organisations- nummer för stiftelse eller ideell förening på den grunden att någon stiftelse eller ideell förening inte anses föreligga.

Ett beslut att inte tilldela en sökande organisationsnummer kan få stora rättsverkningar. Det måste därför kunna överklagas. De ibland mycket komplicerade juridiska frågeställningar som uppkommer i dessa ärenden lämpar sig väl för prövning i allmän förvaltningsdomstol. RSV:s beslut i sådana ärenden bör därför kunna överklagas till länsrätt. Riktigheten i en sådan ordning understryks också av det faktum att ett beslut av länsstyrelsen att underkänna en stiftelsebildning, och i konsekvens därmed neka registrering, enligt 10 kap. 13 § stiftelselagen (1994:1220) överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Eftersom RSV:s beslut i dagsläget inte kan överklagas skulle det kanske ligga nära till hands att föreslå att länsrättens beslut i mål om organisationsnummer inte skulle få överklagas. Som nämnts är det emellertid ibland fråga om mycket komplicerade

310

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

bedömningar i sådana mål. För rättsbildningens skull synes det därför mest följdriktigt att länsrättens beslut skall kunna överklagas. I linje med vad som normalt gäller inom förvaltningsprocessen och t.ex. enligt stiftelselagen bör emellertid fullföljden inte vara fri. Slutsatsen blir således att RSV:s beslut i organisationsnummerärenden skall få överklagas till länsrätten och att prövningstillstånd krävs för att kammarrätten skall pröva ett överklagande av länsrättens beslut.

8.5.4Administrativa beslut

Förslag: RSV:s beslut i administrativa ärenden skall över- klagas hos regeringen.

Av 4 kap. 4 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följer att skattemyndighets beslut i administrativa ärenden överklagas hos RSV, vars beslut får över- klagas hos regeringen. Till denna kategori hör skattemyndig- heternas beslut i tjänstetillsättningsärenden men också t.ex. besked om tillåtligheten av bisyssla och beslut enligt 7 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) om avslag på begäran om entledigande som ledamot i skattenämnd. Under 1999 och 2000 överprövade RSV efter överklagande 4 respektive 21 beslut av skattemyndig- het rörande tjänstetillsättning. Antalet överklaganden av besked om tillåtligheten av bisysslor och beslut om entledigande från uppdrag som ledamot i skattenämnd uppgår årligen till ett par stycken.

Efter bildandet av det nya RSV kommer denna myndighet att handlägga administrativa ärenden som första instans. Eftersom någon annan överordnad myndighet inte kommer att finnas inom skatteförvaltningen kan dessa beslut inte överklagas inom det området. Besluten bör likväl kunna överklagas. Vid Tullverkets motsvarande omorganisation valdes den lösningen att sådana beslut skulle få överklagas hos regeringen. Detta framgår av 3 § förordningen (1991:1524) med instruktion för Tullverket. Skäl saknas att för närvarande göra en annan

311

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

bedömning vad avser möjligheterna att överklaga det nya RSV:s motsvarande beslut. I detta sammanhang bör dock nämnas att regeringen har tillsatt en utredning för att se över verksförordningen (1995:1322). I direktiven till utredningen (Dir. 2001:117) ges utredningen i uppdrag att bl.a. överväga om överklaganden av beslut i anställningsärenden kan överklagas till någon annan instans än regeringen.

8.5.5Övergångsbestämmelser

Förslag: Beslut meddelade av skattemyndighet före utgången av 2002 i de ärendegrupper som nämns i avsnitten 8.5.2–8.5.4 skall överklagas hos RSV.

En växling av forum för överklagande av skatteförvaltningens beslut i ovan berörda ärendegrupper kräver övergångsbestäm- melser. Det skulle då kunna tyckas mest följdriktigt att utforma de reglerna på det sättet att vid det kommande årsskiftet hos RSV inneliggande oavgjorda ärenden överlämnas till länsrätterna och att överklaganden av skattemyndighets beslut i sådana ärenden, som inkommer till det nya RSV efter nämnda årsskifte, också överlämnas till länsrätterna. En sådan ordning är emellertid inte helt invändningsfri. Förhållandena kan ju vara sådana att det vid det kommande årsskiftet kommer att finnas ett relativt stort antal oavgjorda ärenden hos RSV. Vissa av de ärendena kan dessutom vara av sådan natur att de behöver avgöras skyndsamt. Med hänsyn till att det är fråga om en ny målgrupp för länsrätterna och till att länsrätterna som grupp, med nu angiven utgångspunkt, skulle få relativt många mål på en gång finns det alltså en risk för att det kommer att ta väl lång tid innan de ärendena kan komma att avgöras. RSV, som har stor rutin på att handlägga de nu aktuella ärendegrupperna och en organisation som är anpassad till det, kan däremot förväntas relativt snabbt klara av inneliggande ärenden och eventuellt under 2003 nytillkommande ärende med anledning av överklaganden av beslut som meddelats av skattemyndighet sent under 2002.

312

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Övergångsbestämmelser av nu skisserad typ skulle dessutom medföra vissa administrativa bestyr hos såväl RSV som läns- rätterna.

Övergångsbestämmelserna skulle också kunna ges den utformningen att beslut i aktuella ärendegrupper meddelade av skattemyndighet före ingången av 2003 även fortsättningsvis skall kunna överklagas till RSV. Mot en sådan ordning skulle den invändningen kunna riktas att, när det är dags att avgöra ärendet, den myndighet som fattat det överklagade beslutet, skattemyn- digheten, är en integrerad del av den myndighet som skall pröva överklagandet. Detta är emellertid godtagbart så länge bestämmelserna om tvåinstansjäv i 11 § första stycket 3 förvalt- ningslagen (1986:223), innebärande att den eller de som deltagit i handläggning och beslutsfattande hos skattemyndigheten inte får delta när det beslutet överprövas hos det nya RSV, iakttas. En sådan ordning beträffande denna principiella fråga överens- stämmer med den ordning som tillämpades när RSV blev beskattningsmyndighet enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (jfr prop. 1999/2000:105 s. 76 f.).

Övervägande skäl får anses tala för det sist nämnda alter- nativet. Överklaganden av beslut av skattemyndighet i nu aktuellt hänseende bör således prövas av RSV.

8.6Direktåtkomst till uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

Förslag: Det nya RSV skall ha åtkomst till samtliga uppgifter i kronofogdemyndigheternas databaser endast i de fall då verket agerar i egenskap av chefsmyndighet inom exekutionsväsendet. När verket agerar inom ramen för sin beskattningsverksamhet skall verket ha tillgång endast till uppgifterna i utsöknings- och indrivningsdatabasen med undantag för de elektroniska handlingar och de uppgifter om misstanke om brott, om lagöverträdelse som innefattar brott eller om domar i brottmål som får registreras i denna databas.

313

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Regeringen anför i prop. 2000/01:33 om behandling av person- uppgifter inom skatt, tull och exekution (s. 173 f.) att eftersom RSV skall få ha åtkomst till samtliga uppgifter i beskattningsdatabasen och då det inte finns skäl att göra någon annan bedömning när det gäller åtkomsten till krono- fogdemyndigheternas databaser bör verket ha rätt till fullständig tillgång till uppgifter i dessa senare databaser.

När det gäller åtkomsten till uppgifterna i beskatt- ningsdatabasen anför regeringen i samma proposition bl.a. följande (s. 130 f.). Det har från integritetsskyddssynpunkt ansetts vara av stor betydelse att reglera tillgången till uppgifterna genom direktåtkomst. Utgångspunkten för dagens reglering av direktåtkomst till det centrala skatteregistret är att uppgifterna får finnas tillgängliga via terminal endast i den mån behovet av att snabbt och enkelt få tillgång till uppgifterna väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som direktåtkomst anses medföra. RSV har i dag åtkomst till samtliga uppgifter och skattemyndigheternas åtkomst har successivt ökat. RSV bör ha fullständig tillgång till de uppgifter som finns i beskattnings- databasen. Något skäl att begränsa denna åtkomst finns inte. I detta sammanhang bör framhållas att en obegränsad direktåtkomst till en databas inom en myndighetsorganisation inte innebär att samtliga anställda har tillgång till uppgifterna. Tvärtom medför personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder måste vidtas som förhindrar missbruk. Det kan t.ex. innebära att åtkomst till olika uppgifter inom en myndighet är starkt begränsad till olika behörighetsnivåer, vilket i sin tur innebär att det i praktiken är ett högst begränsat antal personer som har tillgång till samtliga uppgifter. Att dessa personer organisatoriskt befinner sig på olika myndigheter kan inte anses så allvarligt från integritetssynpunkt att det bör hindra utvecklingen av effektiva datasystem. Detta ställer dock krav på att den i fråga om säkerhetsåtgärder personuppgiftsansvariga myndigheten gör klara och tydliga gränsdragningar rörande vilka personer som skall ha tillgång till vilka uppgifter. Under sådana

314

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

förutsättningar blir riskerna för oacceptabla integritetsintrång små och de bör inte förhindra möjligheterna att bedriva en effektiv myndighetsverksamhet med utnyttjande av de fördelar som ny teknik ger för myndigheterna såväl som för enskilda.

Regeringen anför också i den nämnda propositionen (s. 173 f.) att skattemyndigheterna bör ha tillgång till samtliga uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen med undantag för de elektroniska handlingar och de uppgifter om misstanke om brott, om lagöverträdelse som innefattar brott eller om domar i brottmål som får registreras i den databasen.

RSV:s åtkomst till uppgifter i kronofogdemyndigheternas databaser bör, efter skatteförvaltningens omorganisation, ha samma räckvidd som verkets och skattemyndigheternas åtkomst har i dag. Det innebär att det nya RSV får ha åtkomst till samtliga uppgifter i kronofogdemyndigheternas databaser endast i de fall då verket agerar i egenskap av chefsmyndighet inom exekutionsväsendet. När verket agerar inom ramen för sin beskattningsverksamhet bör åtkomsten omfatta samma uppgifter som i dag gäller för skattemyndigheterna. Verkets åtkomst bör alltså i detta fall inskränkas till samtliga uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen med undantag för de elektroniska handlingar och de uppgifter rörande brott som får registreras i denna databas.

315

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

9 Konsekvensanalyser

9.1Förslagens konsekvenser för små företags villkor

Ett av huvudsyftena med reformen är att skapa bättre förutsätt- ningar för att genom materiell styrning åstadkomma ett mera likformigt beslutsfattande och en enhetlig rättstillämpning. Detta kommer naturligtvis alla skattskyldiga till godo. Det kan emellertid, såvitt avser småföretagares villkor, vara värt att särskilt nämna tilldelningen av F-skattsedel, som i den nya organisationen kan förväntas blir mera enhetlig.

Som framgår av avsnitt 8.4.1 innebär enmyndighetsalternativet vidare att ärenden kommer att flyttas inom RSV i en mycket större utsträckning än vad som sker i dag mellan skattemyndigheterna. För att inte måltillströmningen till, i första hand, länsrätterna skall komma att variera från tid till annan i en utsträckning som inte rimligen kan anses acceptabel tillskapas forumregler som skall borga för en jämn och förutsebar tillströmning av mål, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga sina ärenden. Forumreglerna leder också normalt till att målen handläggs av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Den nuvarande ordningen innebär att frågan om rätt forum avgörs av var det beslutande kontoret eller motsvarande är beläget. Detta medför att en skattskyldig ibland kan få mycket lång väg till "sin" länsrätt. Den föreslagna ordningen medför därför klara förbätt- ringar i detta avseende.

Genom att handläggningen av vissa typer av ärenden kan komma att koncentreras till ett eller flera kontor kan det inträffa att handläggningen inte sker på det kontor som ligger närmast till för den skattskyldige. I ett skriftligt förfarande har detta ingen betydelse. Frågan om hur personliga inställelser i skattenämnd skall hanteras i sådana fall skulle emellertid kunna bli ett problem. Detsamma gäller när en skattskyldig vill ha en personlig kontakt med den skattehandläggare som handlägger

316

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

hans ärende. Som framgår av avsnitt 7.3 måste dock RSV genom interna riktlinjer säkerställa att olägenheter i form av långa resor och höga kostnader inte uppkommer för de skattskyldiga.

Konsekvenserna av det anförda kan bli att en persons eller ett företags olika typer av ärenden kan komma att handläggas på två eller flera olika kontor i landet. För att undvika de olägenheter som detta kan komma att medföra för den berörde måste ambitionen vara att skapa en ordning som så långt som möjligt innebär att ingen skall behöva ha flera "ingångar" till RSV, även om att de olika ärendena hanteras på olika kontor.

9.2Offentlig-finansiella effekter

De arbetsuppgifter som behöver utföras i samband med att det nya RSV bildas ligger inom ramen för det löpande arbetet för de olika verksamhetsområdena. De tillkommande kostnader för skatteförvaltningen som uppkommer i ett inledningsskede kan därför täckas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.

Ett av skälen för att genomföra en omorganisation av skatte- förvaltningen är, som framgår av avsnitt 5.2, att öka dess flexibilitet och effektivitet genom att det blir enklare att flytta arbetsuppgifter i stället för personal. Ett annat skäl är att möjligheterna till specialisering och koncentration av arbetsuppgifter ökar i en enmyndighetsorganisation. Ett tredje skäl är att enmyndighetsorganisationen erbjuder större möjligheter att på ett enkelt sätt ta hänsyn till förändringar rörande befolkningen och näringslivet. Detta sammantaget leder naturligtvis till kostnadsbesparingar. Storleken av dessa är dock i dagsläget inte möjlig att beräkna. Det är dock rimligt att anta att besparingarna antingen leder till att förvaltningens resursbehov för att bibehålla dagens nivå på verksamheten minskar eller till att effektiviteten i den operativa verksamheten kan ökas med bibehållna resurser.

Det får förutsättas att personalen hos det allmänna ombudet rekryteras ur den personalkår som finns, t.ex. bland dem som i

317

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

dag sköter processföringen. Inrättandet av en funktion som allmänt ombud hos RSV är därför kostnadsneutral.

De enda förslag i denna promemoria som kommer att påverka ärendetillströmningen till länsrätterna är de som behandlas i avsnitt 8.5. Som framgår av vad som där sägs kan ökningen i ärendetillströmningen antas bli närmast försumbar. Utvecklingen bör emellertid noga följas och domstolarna bör tillföras de ytterligare resurser som föranleds av en ökad ärendetillströmning. Hur stora belopp det kan bli fråga om kan beräknas först när det står klart hur många nya mål som tillförts länsrätterna.

Det är svårt att se att skatteförvaltningens omorganisation i några andra avseenden än de nu nämnda över huvud taget får några kostnadskonsekvenser.

318

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10 Författningskommentar

10.1Allmänt

I följande avsnitt kommenteras några av de i denna promemoria framlagda författningsförslagen under särskilda rubriker. Övriga författningsförslag och sådana ändringar som inte kommenteras under de särskilda rubrikerna är uteslutande sådana ändringar som utgör konsekvenser av att skatteförvaltningens verksamhet tas över av det nya RSV. Ändringarna består väsentligen antingen i

–att orden "skattemyndighet" eller "skatteförvaltningen" i olika böjningsformer byts ut mot "Riksskatteverket" eller i före- kommande fall "Riksskatteverkets",

–att ordet "skattemyndighet" i olika böjningsformer i uttryck som "Riksskatteverket och skattemyndighet" utmönstras,

–att bestämmelser som anger att ansökan, anmälan eller lik- nande skall ges in till en viss skattemyndighet ersätts av bestämmelser som anger att nämnda handling skall ges in till RSV,

–att bestämmelser som anger vilken skattemyndighet som skall fatta beslut eller vidta annan åtgärd utmönstras,

–att bestämmelser som anger att en skattemyndighet kan uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i vissa ärenden utmönstras,

–att bestämmelser som anger hur en begäran om omprövning eller ett överklagande som getts in till en annan skattemyndighet än den som har fattat beslutet skall hanteras utmönstras,

–att bestämmelser som anger att RSV får överklaga skatte- myndighets beslut utmönstras eller

–att bestämmelser som anger att RSV för det allmännas talan i domstol eller får ta över den uppgiften utmönstras.

I promemorian har inte beaktats samtliga förslag till lagänd- ringar som under våren förelagts riksdagen. Det gäller bland

319

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

andra de lagförslag som finns i prop. 2001/02:127 om punktskatternas infogning i skattekontosystemet, m.m.

10.2Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

3 kap. 1 §

Av prop. 1990/91:153 s. 124 framgår att bestämmelsen i andra stycket i dess nuvarande lydelse avses innebära att begäran om hindersprövning skall kunna göras hos valfri försäkringskassa. Ordet "valfri" behålls därför.

15 kap. 2 §

Genom föreskriften i första stycket knyts prövningen av ett överklagande till en länsrätt som den som överklagar har anknytning till. Anknytningen kan vara folkbokföring i en ort inom domkretsen eller vistelse inom domkretsen. Det är tillräckligt att en av de två personer som har sökt hindersprövning har denna anknytning. Skulle undantagsvis ingen sådan anknytning finnas får överklagandet handläggas av Länsrätten i Stockholms län.

Övriga ändringar betingas av förslaget till ny organisation av skatteförvaltningen.

10.3Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

6 kap. 16 §

Bestämmelsen i första styckets första mening är i dess nuvarande lydelse i princip en forumregel. Bestämmelsen har emellertid också getts den tolkningen att en förutsättning för tillämpning av den är att barnet är folkbokfört. Någon ändring av nämnda förhållande är inte avsedd.

Av prop. 1990/91:153 s. 124 framgår att bestämmelsen i andra stycket i dess nuvarande lydelse avses innebära att anmälan om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra

320

Ds 2002:15 Det nya Riksskatteverket

skall kunna göras hos valfri försäkringskassa. Ordet "valfri" behålls därför.

Ändringen i tredje stycket medför att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör.

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

26 §

Ändringen i andra stycket är en nödvändig följd av att skatte- myndigheterna inte längre kommer att existera som myndigheter. Eftersom RSV således skall utföra värderingen och fastställa skatten saknas helt anledning att ålägga den skattskyldige att förete RSV:s värderingsbeslut.

Även ändringen i tredje stycket är en nödvändig följd av att skattemyndigheterna inte längre kommer att existera som myndigheter. Det ligger dock i sakens natur att den hjälpregel för värdering som nu utmönstras tillämpas av RSV vid värderingen av värdehandlingar som inte är börsnoterade eller annars omsätts på kapitalmarknaden.

60 a §

Ändringen i första stycket föranleds dels av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV.

Bestämmelsen i det nuvarande andra stycket har delvis utformats med 6 kap. 12 § taxeringslagen (1990:324) som förebild. Bestämmelsen skulle komma att sakna relevans i den nya organisationen dels av det skälet att det endast finns en myndighet inom skatteförvaltningen, dels av det skälet att avsikten inte är att RSV skall kunna ta över det allmänna ombudets talan. Den har därför utmönstrats.

Av de föreslagna bestämmelserna i 6 kap. 9 a och 17 §§ taxeringslagen framgår att det allmänna ombudet får föra talan till den skattskyldiges förmån hos länsrätten och att detsamma

321

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

gäller hos kammarrätt och Regeringsrätten. Motsvarande bestämmelser bör finnas i lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Överklagande av Riksskatteverkets beslut hos länsrätten regleras i första stycket. Där anges också att det allmänna ombudet får föra talan till den enskildes förmån. När det gäller överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut har en motsvarande bestämmelse tagits in i andra stycket.

67 §

I ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 a §

Av den föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) framgår att RSV är beslutande myndighet. Ordet "skattemyndighetens" i första och andra styckena kan därför utmönstras utan att ersättas av "Riksskatteverkets".

322

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen 2002:000 om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 §

Av den föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) framgår att RSV är beslutande myndighet. Ordet "skattemyndighetens" i andra stycket kan därför utmönstras utan att ersättas av "Riksskatteverkets".

10.7Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

21 §

Ändringen föranleds väsentligen av att det i den nya organisationen är beskattningsmyndigheten, RSV, som själv beslutar om värdet av de utdelade tillgångarna vid utdelnings- tillfället. Därutöver har en ändring gjorts som innebär ett förtydligande av vilken bevisgrad som skall tillämpas.

22 §

Ändringen föranleds av att överlämnande för indrivning i den nya organisationen skall göras av samma myndighet, RSV, som utfärdar föreläggande enligt paragrafens första stycke.

23 §

Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

323

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

29 §

Ändringen i första stycket föranleds dels av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

Tillägget i styckets sista mening skall ses mot bakgrund av den allmänna utvecklingen mot att reglera det allmännas över- klagandetid med utgångspunkt i datum för det överklagade beslutets meddelande. En annan ordning är inte heller praktiskt hanterbar.

30 §

Paragrafen upphävs av det skälet att den inte fyller någon självständig funktion eftersom det som regleras i den också regleras i 30 a §.

30 a §

I paragrafens nuvarande lydelse finns genom hänvisningen till bestämmelserna om företrädare för det allmänna i 6 kap. taxeringslagen (1990:324) bl.a. en hänvisning till 17 § nämnda kapitel. Den paragrafen reglerar det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den nu föreslagna lydelsen av 6 kap. har emellertid 17 §, till följd av att rubriken närmast före 15 § avses utgå, kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen, utan i den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 9 a § taxeringslagen det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Den tillagda sista meningen skall ses mot denna bakgrund.

324

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

6 §

Organisationsnummer tilldelas av olika myndigheter, bl.a. Patent- och registreringsverket, Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen. Skattemyndigheterna tilldelar sådant nummer när det gäller bl.a. ideella föreningar och stiftelser. Tilldelningen sker oftast efter ansökan. De överklaganden som RSV överprövar, årligen en handfull ärenden, avser nästan undantagslöst skattemyndighets beslut att inte tilldela organisationsnummer för stiftelse eller ideell förening på den grunden att någon stiftelse respektive ideell förening inte anses föreligga.

Ändringen i första stycket föranleds av att RSV:s beslut naturligtvis inte kan överklagas till RSV. Det ligger dock i sakens natur att sådana beslut måste kunna överklagas. De ibland mycket komplicerade juridiska frågeställningar som uppkommer i organisationsnummerärenden lämpar sig därvid väl för prövning i förvaltningsdomstol. I sammanhanget kan noteras att ett beslut av länsstyrelsen att underkänna en stiftelsebildning, och i konsekvens därmed neka registrering, enligt 10 kap. 13 § stiftelselagen (1994:1220) överklagas hos allmän förvaltnings- domstol.

Beslut rörande fastställande av organisationsnummer överklagas enligt nuvarande regler till RSV mot vars beslut talan inte får föras. Ett direkt parallell med dagens regler skulle leda till att länsrättens beslut inte får överklagas. Eftersom det är fråga om komplicerade överväganden är det dock värdefullt för rättsbildningen att länsrättens och kammarrättens beslut i princip skall kunna överprövas. I linje med vad som normalt gäller inom förvaltningsprocessen och t.ex. enligt den tidigare nämnda stiftelselagen bör emellertid fullföljden inte vara fri. I ett nytt andra stycke införs därför en bestämmelse om att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

325

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

10.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

20 §

Bestämmelserna i första stycket och det nya andra stycket innebär att den länsrätt som är behörig att pröva en skattskyldigs över- klagande enligt skattebetalningslagen (1997:483) under alla omständigheter är behörig att pröva ett mål rörande betalnings- säkring beträffande den skattskyldige. I den mån de nuvarande reglerna inte omfattar den situationen att en skattemyndighet överflyttat sin beslutsbehörighet med stöd av 2 kap. 5 § skattebetalningslagen innebär den nya lydelsen i sak ingen ändring jämfört med nuvarande lydelse.

Upphävandet av andra och fjärde styckena är en direkt konse- kvens av den föreslagna omorganisationen av skatteförvalt- ningen.

10.10Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

17 kap. 1 §

Ändringarna i första stycket är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatteförvaltningens verksamhet tas över av RSV.

17 kap. 4 §

Formuleringen i andra stycket innebär att stadgandet är undan- tagslöst genom att ledamotskap i skattenämnd, oavsett vilken skattenämnd det är fråga om, i sig är diskvalificerande när det gäller uppdrag som konsulent.

18 kap. 28 §

I ett nytt första stycke införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har

326

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

bedömts vara att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

19 kap. 1 §

I den nuvarande lydelsen av paragrafens tredje och fjärde stycken regleras vilken myndighet, skattemyndighet eller RSV, som skall lämna förslag till indelning i värdeområden och till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 § med undantag för småhus och tomt- mark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet. Vidare regleras i dessa stycken vid vilket senaste datum som dessa förslag skall lämnas. Efter skatteförvaltningens omorganisation behöver en reglering endast ske av de tidpunkter vid vilka förslagen skall lämnas. Denna reglering finns i tredje stycket.

21 kap. 1 §

Ändringarna föranleds vidare av att forumreglerna i största möjliga utsträckning måste dels garantera en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var det nya RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodose kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. De nya forumreglerna får inte sällan också den positiva effekten att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Se vidare avsnitt 8.4.

327

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

21 kap. 7 §

22 kap. 3 §

Ändringen i första meningen föranleds av att bestämmelserna i 6 kap. 11, 12, 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) upphävs. Eftersom 6 kap. 15 § upphävs regleras det allmännas partsroll vid överklagande av kommun numera i stället i 6 kap. 8 § tredje stycket.

I paragrafens nuvarande lydelse finns bl.a. en hänvisning till 6 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324). Den paragrafen reglerar det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den föreslagna lydelsen av 6 kap. har bestämmelsen kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Den rätten regleras i stället i den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 9 a § taxeringslagen. Hänvisningen till den bestämmelsen skall ses mot denna bakgrund.

10.11Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670)

36 §

Upphävandet av första stycket föranleds dels av att skattemyndigheterna upphör att existera, dels av att regeringen inte utfärdat något sådant förordnande som anges i bestämmelsen.

Av prop. 1990/91:153 s. 124 framgår att bestämmelsen i tredje stycket i dess nuvarande lydelse avses innebära att anmälan i namnärende skall kunna göras hos valfri försäkringskassa. Ordet "valfri" behålls därför.

328

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

37 §

I första stycket införs en ny forumbestämmelse. Detta är föranlett av att forumregeln i största möjliga utsträckning måste dels garantera en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodose kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. Den nya forumregeln får också den positiva effekten att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Se vidare avsnitt 8.4.

Enligt huvudregeln styrs forum för överklagande av klagandens folkbokföring. I vissa fall är klaganden inte folkbokförd och har heller aldrig varit det. Detta gäller huvudsakligen svenskar födda i utlandet. En lämplig ordning har befunnits vara att de ytterst få överklaganden som det här är fråga om görs hos Länsrätten i Stockholms län. Detta har kommit till uttryck i andra stycket.

10.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

1 kap. 7 a §

Upphävandet av paragrafen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatteförvaltningens verksamhet tas över av RSV.

3 kap. 15 a §

Ändringen i första stycket motiveras av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att samma länsrätt som prövar ett eventuellt överklagande av RSV:s beskattningsbeslut prövar en begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift m.m. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.

329

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

8 kap. 1 §

Ändringarna i första stycket föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna om- budet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

8 kap. 9 §

I paragrafens nuvarande lydelse finns bl.a. en hänvisning till 6 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324). Den paragrafen reglerar det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den föreslagna lydelsen av 6 kap. har bestämmelsen kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen, utan i den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 9 a § taxeringslagen, det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Hänvisningen till den bestämmelsen skall ses mot denna bakgrund.

Den nuvarande andra meningen fyller inte längre någon funktion. Den skall därför utmönstras.

10.13Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

67 §

Den lämpligaste ordningen har bedömts vara att samma länsrätt som prövar ett eventuellt överklagande av RSV:s beskatt- ningsbeslut prövar en begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift m.m. En regel av denna innebörd läggs därför till i första stycket. Utan denna förändring skulle nämligen det förhål- landet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.3.

I samma stycke införs vidare en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen är föranledd av samma skäl som anförts i föregående stycke. Se vidare avsnitt 8.4.4. Hänvisningen i den nuvarande lydelsen av första stycket till 9 kap. 3 § lagen (1984:151) om

330

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

punktskatter och prisregleringsavgifter, som innebär att fråga om utdömande av vite prövas av Länsrätten i Dalarnas län, utmönstras som en följd av nämnda ändring.

Det nuvarande andra stycket upphävs som en direkt konsekvens av att skatteförvaltningen slås samman till en enda myndighet, RSV. Ett nytt andra stycke införs. Stycket motsvarar i sin helhet bestämmelsen i 9 kap. 3 § andra stycket lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och det införs med anledning av att hänvisningen till nämnda bestämmelse i det nuvarande första stycket utmönstras.

84 §

I 64 § andra stycket föreskrivs att beskattningsmyndigheten, om det finns särskilda skäl, får medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av paragrafens första stycke. Ett sådant beslut av beskattningsmyndigheten får enligt nu gällande regler överklagas hos RSV, vars beslut inte får överklagas. Efter skatteförvalt- ningens omorganisation är den naturligaste ordningen att nu ifrågavarande beslut får överklagas hos länsrätt och att dennas beslut inte får överklagas. Ändringarna i första stycket första meningen föranleds av det anförda, liksom ändringen i det nuvarande tredje stycket som blir andra stycket. Se vidare avsnitt 8.5.

Ändringarna föranleds vidare dels av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

Upphävandet av andra stycket föranleds också av att skatte- förvaltningen slås samman till en myndighet.

Ändringarna i tredje stycket, tidigare fjärde stycket, är en konsekvens av att en funktion som allmänt ombud införs. Eftersom RSV inte kan överklaga sina egna beslut innebär andra meningen att RSV kan föra talan till den skattskyldiges förmån endast såvitt avser beslut av länsrätt och kammarrätt och då endast om verket varit part.

331

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena bakom övergångsbestämmelserna till 84 § tredje stycket berörs närmare i avsnitt 8.5.5.

10.14Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

10 §

Ändringen föranleds av att forumreglerna i största möjliga utsträckning måste dels garantera en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodose kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. De nya forumreglerna får också den positiva effekten att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Se vidare avsnitt 8.4. De föreslagna reglerna utgör vidare en garanti för att överklagande av ersättningsfrågan och av beskattningsfrågan kommer att prövas av samma domstol.

10.15Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

2 kap. 1 §

De skattekontor som kommer att finnas vid RSV enligt andra stycket motsvarar de skattekontor som enligt nuvarande regler finns vid skattemyndigheterna.

Upphävandet av tredje stycket har sin grund i att de befogenheter för RSV som där regleras automatiskt tillkommer RSV när skatteförvaltningen slås samman till en enda myndighet.

332

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

2 kap. 6 §

Enligt dagens ordning kan regionskattechefen utan särskilt förordnande som ordförande eller vice ordförande träda in som ordförande i skattenämnd. I praktiken förekommer detta bara i undantagsfall. Ändringen på denna punkt innebär att RSV:s generaldirektör får träda in som ordförande i skattenämnd om ärendets beskaffenhet kräver dennes medverkan. Att så är fallet framgår inte uttryckligen av bestämmelsen, men det följer av det förhållandet att generaldirektören för egen del måste anses ha de befogenheter som denne kan delegera till andra.

I förhållande till nu gällande regler innebär bestämmelsen en utvidgning av kretsen som kan uppträda som ordförande i skattenämnd. RSV:s generaldirektör kan således i princip förordna vilken tjänsteman som helst inom RSV att tillfälligt träda in som ordförande i skattenämnd. Tanken är dock att, i den mån sådana tillfälliga förordnanden aktualiseras, förordnandet normalt skall ges till chefen för en region. Bestämmelsen ger emellertid utrymme för att i speciella fall tillfälligt förordna även andra tjänstemän inom RSV som ordförande i skattenämnd.

Av förarbetena till 2 kap. 6 § taxeringslagen i dess nuvarande lydelse (prop. 1989/90:74 s. 273 och 394) framgår att chefen för en skattemyndighet avsågs träda in som ordförande i skattenämnd enbart i sällsynta undantagsfall. Som exempel på ett sådana fall nämndes s.k. pilotärenden i viktiga frågor. Till sådana fall torde också kunna hänföras exempelvis ärenden som rönt betydande uppmärksamhet i massmedia. Förordnanden enligt första stycket tredje meningen bör vila på dessa grunder.

3 kap. 14 §

Ändringen i första stycket motiveras av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att samma länsrätt som prövar ett eventuellt överklagande av RSV:s taxeringsbeslut prövar en begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift m.m. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.3.

333

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

3 kap. 17 §

I paragrafen i dess nuvarande lydelse regleras uppgiftsutbyte mellan skattemyndigheter och mellan skattemyndigheter och RSV. Något behov av sådana regler finns inte när det endast är en myndighet, RSV, som utövar taxerings- eller skattekontroll. Ändringen i andra stycket skall ses mot bakgrund härav.

6 kap. 1 §

I ett nytt tredje stycke införs en forumbestämmelse. Detta är föranlett av att forumreglerna i största möjliga utsträckning måste dels garantera en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodose kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. De nya forumreglerna får också den positiva effekten att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Se vidare avsnitt 8.4.

6 kap. 8 §

Ändringen i första stycket föranleds av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet.

Det nya tredje stycket föranleds av att det, i belysning av Regeringsrättens dom RÅ 2000 not 154, är tveksamt om bestäm- melsen i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) omfattar det fallet att en kommun överklagar ett beslut av RSV rörande kommunens egen taxering till länsrätten.

334

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

6 kap. 9 §

Ändringen i bestämmelsen föranleds av att RSV inte kan överklaga sina egna beslut och att det allmänna ombudet övertar RSV:s roll i detta avseende. Se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

6 kap. 9 a §

I den nuvarande lydelsen av 6 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) regleras det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den föreslagna lydelsen av 6 kap. har bestämmelsen emellertid kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Den rätten bör inte utmönstras. Den föreslagna bestämmelsen skall ses mot denna bakgrund.

6 kap. 11 och 12 §§

Upphävandet av dessa paragrafer är i princip en direkt konsekvens av att skatteförvaltningen slås samman till en enda myndighet, RSV. Någon särreglering motsvarande nuvarande bestämmelser i 6 kap. 11 § behövs inte eftersom RSV:s rätt att överklaga ett beslut av länsrätt, som innebär att den skattskyldige får helt eller delvis bifall till sin talan, följer av reg- lerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291).

6 kap. 13 §

Ändringen i andra stycket föranleds dels av att skatteför- valtningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37. Den föreslagna övergångsbestämmelsen till 6 kap. 1 § första stycket innebär att det allmänna ombudet inte kan vara part i en process där det ursprungliga beslutet meddelats av skattemyndighet och därför inte heller kan överklaga länsrätts eller kammarrätts beslut i sådana fall.

335

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

6 kap. 14 §

I 108 § gamla taxeringslagen (1956:623) föreskrevs att om part överklagat länsrätts eller kammarrätts beslut i mål angående in- komsttaxering m.m. fick motpart inge s.k. anslutnings- överklagande. Motsvarande bestämmelse i nya taxeringslagen, dvs. 6 kap. 14 §, kom att få en något annorlunda lydelse. Några motiv för denna ändrade lydelse uttalades inte i lagens förarbeten. Tvärtom uttalades att bestämmelsen fullt ut motsvarade 108 § gamla taxeringslagen. Ett bibehållande av den nuvarande lydelsen av bestämmelsen skulle i den nya situationen med ett allmänt ombud kunna skapa tveksamhet vad gäller frågan om vem som får inge anslutningsöverklagande. Mot den bakgrunden har det befunnits lämpligt att utforma bestämmelsen med 108 § som förebild. Det sagda innebär dels att RSV inte kan inge anslutningsöverklagande över exempelvis länsrätts beslut om det allmänna ombudet varit part i länsrätten, dels att det allmänna ombudet inte kan inge anslutningsöverklagande över länsrätts beslut om RSV varit part i länsrätten. Beträffande det allmänna ombudets talerätt i allmänhet, se vidare avsnitt 8.3.

6 kap. 15 och 16 §§

Upphävandet av dessa paragrafer är i princip en direkt konsekvens av att skatteförvaltningen slås samman till en enda myndighet, RSV.

6 kap. 17 §

Ändringen föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas. I linje med vad som sägs i kommentaren till 6 kap. 13 § blir bestämmelsen endast aktuell att tillämpa beträffande sådana processer där det ursprungliga beslutet fattas av RSV, dvs. efter utgången av 2002.

7 kap. 2 §

I ett nytt första stycke införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen.

336

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

7 kap. 6 §

Ändringen i första stycket är en konsekvens av att skattemyndig- heterna upphör att existera.

10.16Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

13 §

Ändringen i första stycket är föranledd av att en funktion som all- mänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

Tillägget av andra styckets sista mening skall ses mot bakgrund av den allmänna utvecklingen mot att reglera det allmännas över- klagandetid med utgångspunkt i datum för det överklagade beslutets meddelande. En annan ordning är inte heller praktiskt hanterbar.

14 §

I paragrafens nuvarande lydelse finns bl.a. en hänvisning till 6 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324). Den paragrafen reglerar det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den föreslagna lydelsen av 6 kap. har bestämmelsen kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen, utan i den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 9 a § taxeringslagen, det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Den tillagda sista meningen skall ses mot denna bakgrund.

337

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

10.17Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

37 §

I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att en fråga om utdömande av vite och den folkbokföringsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

38 §

I det nya andra stycket regleras vilken länsrätt som skall pröva ett överklagande av ett beslut att inte folkbokföra en person som inflyttad till landet. Bestämmelsen innebär att prövningen skall göras av den länsrätt inom vars domkrets den församling är belägen som sökanden har uppgett i sin anmälan om inflyttning.

Genom det nya tredje stycket kommer överklagande av RSV:s övriga beslut att prövas av Länsrätten i Stockholms län. Detta gäller exempelvis överklagande av beslut enligt 1 § andra stycket avseende registrering utan att folkbokföring sker, t.ex. av barns födelse i landet då modern inte är folkbokförd här.

338

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

39 §

Genom bestämmelsen avskaffas rätten att överklaga beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i person- nummer samt samordningsnummer. Sådana överklaganden har hittills prövats av RSV, vars beslut inte kunnat överklagas. Något sakligt motiverat behov av att kunna överklaga sådana beslut föreligger inte. Verket har heller aldrig bifallit något sådant överklagande. Beslut om registrering av den födelsetid som ingår i personnumret överklagas enligt 38 §, liksom tidigare, hos länsrätt.

40 §

Ändringarna i första stycket föranleds av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet och av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37. Utmönstrandet av hänvisningen till 18 och 18 a §§ har sin orsak i att beslut enligt nämnda bestämmelser i enlighet med den föreslagna lydelsen av 39 § inte kan överklagas.

10.18Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

21 §

Ändringen föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffandet det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

10.19Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

20 kap. 1 §

Beslut som rör den som är mervärdesskatteskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första

339

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

stycket 1 och 2 fattas av RSV:s särskilda skattekontor i Ludvika. Tillägget i andra stycket första meningen föranleds av att den lämpligaste ordningen måste anses vara att sådana beslut får överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län och inte enligt huvud- regeln i paragrafens första stycke.

Samtliga de näringsidkare som berörs av ett beslut om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § eller ändring eller avregi- strering enligt 6 a kap. 5 § får överklaga beslutet. Den enda praktiskt hanterbara lösningen är att alla överklaganden rörande gruppen prövas av samma länsrätt. Det naturliga är att denna prövning görs av den länsrätt som är behörig att pröva ett över- klagande av grupphuvudmannen. Detta har kommit till uttryck i andra styckets andra mening.

Övriga ändringar i stycket är av redaktionell natur. Ändringen i tredje stycket föranleds dels av att skatteförvalt-

ningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

10.20Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings- förfarandet

28 §

Bestämmelserna i första stycket innebär att den länsrätt som är behörig att pröva en skattskyldigs överklagande enligt skatte- betalningslagen (1997:483) under alla omständigheter är behörig att pröva en sådan framställning som avses i bestämmelsen. I den mån de nuvarande reglerna inte omfattar den situationen att en skattemyndighet överflyttat sin beslutsbehörighet med stöd av 2 kap. 5 § skattebetalningslagen innebär den nya lydelsen i sak ingen ändring jämfört med nuvarande lydelse.

Ändringarna i andra stycket är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatteförvaltningens verksamhet tas över av RSV.

340

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

29 §

Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att de frågor som bestämmelsen behandlar och den därmed sammanhängande beskattnings- eller avgiftsfrågan skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.5.

30 §

I 6 kap. 15 och 16 §§ taxeringslagen (1990:324) regleras vem som företräder det allmänna i en taxeringsprocess. Dessa regler upphävs varför hänvisningen till dem utmönstras. I 6 kap. 17 § samma lag regleras RSV:s rätt att föra talan till den skattskyldiges förmån. Dessa regler kan inte utmönstras. De har därför behållits och av praktiska skäl tagits in i andra stycket. Med hänsyn till att RSV naturligtvis inte kan överklaga sina egna beslut omfattar den föreslagna lydelsen endast avgöranden av länsrätt och kammarrätt.

10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

17 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Ändringen innebär att Riksskatteverkets beslut enligt lagen kan överklagas av det allmänna ombudet. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

341

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

10.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting

5 §

Upphävandet av andra stycket föranleds av att det saknar aktuali- tet.

10.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting

2 §

Av den föreslagna lydelsen av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) framgår att RSV är beslutande myndighet. Med anledning därav och då den nämnda paragrafen endast behandlar årlig taxering kan orden "skattemyndighetens årliga" utmönstras.

10.24Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting

2 §

10.25Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

2 kap. 1, 2 och 4–7 §§

I 1 och 2 §§ i dess nuvarande lydelse regleras vilken skatte- myndighet som är behörig att fatta beslut enligt skattebetalningslagen. Ändringarna i 1 § och upphävandet av 2 §

342

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

är en direkt konsekvens av att skattemyndigheterna upphör att existera och att RSV tar över skattemyndigheternas verksamhet. Upphävandet av 4, 5 och 7 §§ liksom ändringen av 6 § är också en direkt följd av nämnda förhållande.

5 kap. 11 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att det i framtiden bara kommer att finnas en myndighet, RSV, som kan fatta beslut om skatteavdrag.

10 kap. 35 och 36 §§

Enligt paragraferna i deras nuvarande lydelse får RSV gå med på att en periodisk sammanställning lämnas till annan myndighet än verket. Med annan myndighet avses i detta sammanhang skattemyndighet, som genom skatteförvaltningens omorganisa- tionen upphör att existera. Ändringarna i paragraferna skall ses mot denna bakgrund.

17 kap. 8 §

Av paragrafen i dess nuvarande lydelse framgår att en ansökan om anstånd enligt 17 kap. 6 § skall ges in till den myndighet som handlägger ärendet om dubbelbeskattning. Enligt sistnämnda paragraf är det regeringen eller den myndighet som regeringen förordnat, som handlägger dessa ärenden. RSV har förordnats att i vissa fall handlägga sådana ärenden. Ändringarna i paragrafen föranleds härav och av det faktum att skattemyndigheterna upphör att existera.

22 kap. 1 §

Ändringarna föranleds dels av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet och att RSV inte kan överklaga sina egna beslut, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Övriga ändringar i stycket är av redaktionell natur. Beträffande det allmänna ombudet, se avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

343

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

22 kap. 1 a och 1 b §§

I de två nytillkomna paragraferna finns bestämmelser om till vilken länsrätt som RSV:s beslut enligt skattebetalningslagen får överklagas. Innehållet i dessa paragrafer är avsett att fullt ut motsvara vad som för närvarande gäller enligt 2 kap. 1 och 2 §§, bortsett från vad som anges i sista stycket i vardera paragrafen. Den skillnaden föreligger dock naturligtvis att i de nämnda paragraferna regleras vilken skattemyndighet som är behörig att fatta beslut. Dagens beslutsbehörighetsregler har således gjorts om till regler om forum för överklagande. Detta har föranletts av att forumreglerna i största möjliga utsträckning måste dels garantera en jämn – och inte minst förutsebar – tillströmning av mål till länsrätterna, dvs. en tillströmning som inte påverkas av var RSV väljer att handlägga ärenden, dels tillgodose kravet på att så många måltyper som möjligt skall förekomma i alla länsrätter. De nya forumreglerna får också den positiva effekten att målen normalt kommer att handläggas av den länsrätt som geografiskt är närmast för den som ärendet berör. Se vidare avsnitt 8.4.

22 kap. 1 c §

Innehållet i den nytillkomna paragrafen har sin motsvarighet i den gällande lydelsen av 2 kap. 4 §, dock med den skillnaden att dagens beslutsbehörighetsregel har gjorts om till en regel om forum för överklagande. Beslut i dessa ärenden fattas i dagsläget av RSV:s särskilda skattekontor i Ludvika, vilket medför att överklagande av besluten skall ske hos Länsrätten i Dalarnas län. RSV har inte för avsikt att flytta handläggningen av denna typ av ärenden. Med hänsyn härtill, till att ärendena är av en specifik natur och till att Länsrätten i Dalarnas län har erfarenhet av denna måltyp har det ansetts lämpligt att överklagandena även i framtiden skall prövas av denna länsrätt.

22 kap. 3 §

Det nya tredje stycket föranleds av att det, i belysning av Regeringsrättens dom RÅ 2000 not 154, är tveksamt om bestäm- melsen i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) omfattar det

344

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

fallet att en kommun överklagar ett beskattningsbeslut rörande kommunen till länsrätten.

22 kap. 7 §

Ändringarna i första stycket föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

22 kap. 8 §

Den nuvarande lydelsen av bestämmelsen har sin motsvarighet på taxeringsområdet i 6 kap. 9 § taxeringslagen (1990:324) med den skillnaden att den paragrafen reglerar överklagande av taxeringsbeslut. Den föreslagna lydelsen är avsedd att tydliggöra att det nu är fråga om beskattningsbeslut.

I 22 kap. 13 § finns bl.a. en hänvisning till 6 kap. 17 § taxeringslagen. Den senare paragrafen reglerar det allmännas möjligheter att föra talan till den skattskyldiges förmån i alla instanser. I den föreslagna lydelsen av 6 kap. taxeringslagen har bestämmelsen kommit att inflyta under rubriken "Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut". Till följd härav regleras inte längre i den paragrafen, utan i den föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 9 a § taxeringslagen, det allmännas rätt att föra talan i länsrätten till den skattskyldiges förmån. Hänvisningen till denna paragraf är betingad härav.

22 kap. 9 §

Ändringarna föranleds av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

23 kap. 2 §

Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har be- dömts vara att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda

345

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

10.26Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar

5 §

Upphävandet av paragrafen föranleds av att den nuvarande skatteförvaltningens verksamhet tas över av RSV.

10.27Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor

1, 6, 6 a, 10–13, 16 och 20 §§

Ändringarna föranleds dels av att skatteförvaltningen slås samman till en myndighet, dels av att en funktion som allmänt ombud inrättas hos RSV och att ombudet delvis tar över RSV:s partsroll i Skatterättsnämnden. Beträffande det allmänna ombudet, se vidare avsnitt 7.8.2, 8.3 och 10.37.

22 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att såväl RSV som det allmänna ombudet hos verket kan vara part i Skatterättsnämnden. I bestämmelsen klargörs bl.a. rågången mellan RSV och det allmänna ombudet vad gäller rätten att överklaga nämndens beslut till Regeringsrätten.

346

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10.28Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.

7 §

Ändringen i paragrafens nuvarande andra stycke, som blir första stycket, är enbart ett förtydligande av att hänvisningen till skattebetalningslagen (1997:483) också gäller överklagande. Därutöver har den ändringen gjorts att det nuvarande första stycket blir andra stycket.

10.29Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

7 kap. 11 §, 24 kap. 9 §, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 §, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 §

Skattemyndighetens beslut överklagas enligt nuvarande regler till RSV mot vars beslut talan inte får föras. Eftersom RSV:s beslut naturligtvis inte kan överklagas till RSV är den lämpligaste ordningen att de får överklagas till länsrätt, vars beslut inte får överklagas. Se vidare avsnitt 8.5.

65 kap. 3 §

Ändringen är föranledd av att definitionen av begreppet

hemortskommun	har	flyttats	från	2 kap.	1 §
skattebetalningslagen (1997:483) till 22 kap. 1 a § samma lag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena bakom övergångsbestämmelserna till 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 § andra stycket, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 § andra stycket berörs närmare i avsnitt 8.5.5.

347

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

10.30Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet

1 kap. 5 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatte- förvaltningens verksamhet tas över av RSV.

1 kap. 6 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatte- förvaltningens beskattningsverksamhet tas över av RSV och den innebär att RSV är personuppgiftsansvarigt för all behandling som utförs med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall bl.a. tillse att behandlingen av uppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt och att information lämnas till den registrerade.

2 kap. 5 §

Ändringen är föranledd av att 2 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) upphävs och att vad som där anges i stället i nu berört avseende regleras i 22 kap. 1 b § samma lag.

3 kap. 4 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatte- förvaltningens verksamhet tas över av RSV.

10.31Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet

1 kap. 5 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatte- förvaltningens folkbokföringsverksamhet tas över av RSV och den innebär att RSV är personuppgiftsansvarigt för all behandling som utförs med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall bl.a. tillse att behandlingen av

348

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

uppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt och att information lämnas till den registrerade.

3 kap. 4 §

Ändringen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatte- förvaltningens verksamhet tas över av RSV.

10.32Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet

2 kap. 26 §

Ändringen innebär att RSV, i dess egenskap av chefsmyndighet inom exekutionsväsendet, får ha direktåtkomst till samma uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet som verket för närvarande har. Direktåtkomst till en databas inom en myndighetsorganisation innebär emellertid inte att samtliga anställda har tillgång till uppgifterna. Tvärtom medför personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om grundläggande krav på och säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder måste vidtas som förhindrar missbruk. Det kan t.ex. innebära att åtkomst till olika uppgifter inom en myndighet är starkt begränsad till olika behörighetsnivåer, vilket i sin tur innebär att det är ett högst begränsat antal personer som faktiskt har tillgång till samtliga uppgifter. Se vidare avsnitt 8.6.

2 kap. 27 §

Ändringen innebär att RSV, i dess beskattningsverksamhet, får ha direktåtkomst till samma uppgifter i kronofogdemyndig- heternas verksamhet som skattemyndigheterna för närvarande har. Se vidare avsnitt 8.6.

349

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

10.33Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsin- komster vid 2003 års taxering, m.m.

5 §

Beslut enligt 3 § i lagen fattas av skattemyndighet och beslut enligt 4 § av RSV. Paragrafen i den ändrade lydelsen omfattar såväl skattemyndighets som RSV:s beslut.

10.34Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

1 kap. 8 §

Upphävandet av paragrafen är en direkt konsekvens av att den nuvarande skatteförvaltningens verksamhet tas över av RSV.

17 kap. 8 §

I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som innebär att fråga om utdömande av vite skall prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt lagen. Ändringen är föranledd av att den lämpligaste ordningen har bedömts vara att en fråga om utdömande av vite och den beskattningsfråga som vitesfrågan är sammankopplad med skall prövas av samma länsrätt. Utan denna förändring skulle nämligen det förhållandet kunna uppkomma att nu berörda prövningar kan komma att ske i olika länsrätter. Se vidare avsnitt 8.4.4.

350

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10.35Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting

15,16 och 20 §§

I prop. 2001/02:112 föreslås de rubricerande nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2003, dvs. samtidigt som omorganisationen av skatteförvaltningen föreslås träda i kraft.

10.36Förslaget till lag med anledning av sammanslagning av skattemyndigheterna och Riksskatteverket till en myndighet

Många av de författningsändringar som föreslås kräver övergångsbestämmelser. Det är emellertid av stort värde med en lag – med lagen (1998:1673) med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen som förebild – som komplement till övergångsbestämmelserna, vilken dels säkerställer att eventuella luckor i övergångsbestämmelserna täpps till och att eventuella brister i desamma läks, dels behandlar förhållanden av mer allmän karaktär som inte lämpar sig för en reglering i övergångsbestämmelserna. Förslaget skall ses mot denna bakgrund.

1 §

Syftet med bestämmelsen är – utöver vad som sagts ovan – att klargöra att det RSV som bildas den 1 januari 2003 i verksamhetens alla delar träder in i stället för de myndigheter som verket ersätter. Detta betyder t.ex. att

–handlingar, upplysningar m.m., som en skattemyndighet begärt, efter utgången av 2002 skall ges in till RSV,

–en åtgärd, som en skattemyndighet skall vidta efter anmälan, ansökan eller begäran, efter utgången av 2002 skall vidtas av RSV,

351

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

–en åtgärd, som åvilat en skattemyndighet, efter utgången av 2002 skall fullgöras av RSV,

–ett beslut som fattats av en skattemyndighet kan, efter utgången av 2002, omprövas av RSV,

–ett överklagande, som enligt föreskrift i författning skall ges in till skattemyndighet, efter utgången av 2002 skall ges in till RSV,

–en skattemyndighets talan i pågående process i domstol den 1 januari 2003 övertas av RSV.

2 §

I samband med inrättandet av det nya RSV avses ingen ändring göras i antalet skattekontor och deras geografiska placering. De skall emellertid knytas till det nya RSV och inte som nu till skattemyndigheterna. Av praktiska skäl tas här in en bestämmelse som från och med den 1 januari 2003 automatiskt knyter befintliga skattekontor till det nya RSV. Bestämmelsen avses endast reglera vad som skall gälla vid årsskiftet. Den hindrar inte att det nya Riksskatteverket därefter ändrar antalet skattekontor eller deras geografiska placering.

3 §

Ordförande och vice ordförande i skattenämnd, som skall vara tjänstemän vid skattemyndighet, förordnas enligt 2 kap. 6 § taxeringslagen (1990:324) av Riksskatteverket. Övriga ledamöter i skattenämnd väljs enligt 2 kap. 6 § taxeringslagen för högst fyra år i taget. Val av ledamöter i skattenämnd förrättas enligt 7 kap. 5 § taxeringslagen av landstingsfullmäktige utom i Gotlands län där valet förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Förordnande av ordförande och vice ordförande samt val av övriga ledamöter i skattenämnd kommer att ske under hösten 2002. Vid förordnandet och valet har riksdagen ännu inte hunnit tagit ställning till förslaget om det nya RSV. De aktuella besluten kan därför inte avse ledamöter i skattenämnd enligt den föreslagna ordningen. Av praktiska skäl tas därför här in en bestämmelse som innebär att de ordförande och vice ordförande

352

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

i skattenämnd som förordnats av Riksskatteverket och de övriga ledamöter i skattenämnd som valts av landstingsfullmäktige eller, i visst fall, av kommunfullmäktige under hösten 2002 från och med den 1 januari 2003 skall ha samma funktioner vid de motsvarande skattekontor som enligt bestämmelsen i 2 § har knutits till det nya RSV.

4 §

De dispensregler som regleras i de lagrum som anges i paragrafen kan i enstaka fall fortfarande aktualiseras. Eftersom RSV natur- ligtvis inte kan överpröva sina egna beslut är det lämpligt att verkets beslut får överklagas hos länsrätt. Se vidare avsnitt 8.5.

10.37Förslaget till lag om allmänt ombud hos Riksskatteverket

1 §

Enligt flertalet av de i 2 § uppräknade lagarna är skatte- myndigheten beslutande myndighet. Skattemyndighetens beslut kan enligt nu gällande regler överklagas av RSV hos länsrätt. Med endast en myndighet inom skatteförvaltningen, RSV, kommer denna möjlighet att försvinna, eftersom en myndighet enligt allmänna regler inte kan överklaga sina egna beslut. Det kan emellertid även i framtiden finnas behov av att från det allmännas sida överklaga beslut fattade inom skatteförvaltningen. Inrättandet av en funktion som allmänt ombud vid Riksskatteverket skall ses mot denna bakgrund. Grunderna för inrättandet av denna funktion har berörts närmare i avsnitt 7.8.2.

2 §

Den föreslagna lydelsen av paragrafen medför att det allmänna ombudets rätt att överklaga RSV:s beslut varken blir vidare eller snävare än den rätt som RSV i dag har, eller före den 1 juli 2000 hade, att överklaga skattemyndighets beslut.

Beslut enligt vissa av de i bestämmelsen uppräknade lagarna (punkterna 2, 4, 7, 9 och 11) fattades till och med den 30 juni

353

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

2000 av Skattemyndigheten i Gävle. Sådana beslut kunde överklagas av RSV. Den 1 juli 2000 blev RSV beslutande myndighet enligt dessa lagar. Enligt förarbetena till denna lagändring (prop. 1999/2000:105 s. 74) fick behovet av att kunna väcka talan för det allmännas räkning över RSV:s beslut anses vara ytterst begränsat. Detta hade sin grund dels i att behovet av att kunna överklaga beslut för att främja en enhetlig rättstillämpning sannolikt skulle minska, dels i den vidsträckta möjligheten att ompröva beslut. På grund härav utmönstrades det allmännas möjligheter att väcka talan mot beskattningsmyndighetens beslut.

Det ligger i sakens natur att det knappast kunde anses försvarbart att vid den berörda lagändringen inrätta en funktion som allmänt ombud enbart för de fåtal fall som kunde aktualisera ett överklagande från det allmännas sida. Läget är emellertid nu ett annat. Som berörts närmare i avsnitt 7.8.2 är inrättandet av en funktion som allmänt ombud en nödvändig konsekvens av att skattemyndigheterna och RSV slås samman till en enda myndighet. Det framstår då som mest följdriktigt att det allmänna ombudet också skall kunna överklaga sådana beslut som RSV kunde överklaga före den 1 juli 2000.

Av förarbetena till taxeringslagen (prop. 1989/90:74 s. 362) framgår att RSV inte förväntades överklaga skattemyndighe- ternas beslut i andra fall än då det förelegat oenighet vid beslutsfattandet och då ett överklagande krävdes för att utjämna oenhetlig rättstillämpning på områden där behov av prejudikat var särskilt framträdande.

Enbart den omständigheten att RSV ansåg ett beslut av skattemyndighet vara felaktigt skulle således inte föranleda ett överklagande av RSV, låt vara att RSV formellt sett var oförhindrat att överklaga även sådana beslut.

354

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Nämnda uttalande bör kunna utgöra riktmärke också för det allmänna ombudets överklagande. Ombudet är dock oförhindrat att överklaga i andra situationer, t.ex. för att uppnå likformiga och rättvisa taxeringar.

Det ligger i sakens natur att det allmänna ombudet inte kan ha vetskap om alla beslut som RSV fattar. En förutsättning för att ombudets verksamhet skall fungera på ett tillfredsställande sätt är därför att RSV underrättar ombudet om beslut som eventuellt bör överklagas. En motsvarande ordning gäller i dag. Skatte- myndigheten förutsätts således underrätta RSV om när överklagande bör ske (jfr prop. 1989/90:74 s. 323).

Beträffande det allmänna ombudets rätt att ansöka om förhandsbesked, se avsnitt 7.8.2 och 8.3.

3 §

Bestämmelserna i paragrafen torde i och för sig följa av allmänna processuella regler. Det kan emellertid vara lämpligt att uttryck- ligen klargöra rågången mellan RSV:s och det allmänna ombudets partsställning i allmän förvaltningsdomstol. Har det allmänna ombudet överklagat RSV:s beslut företräder ombudet det allmänna i processen även i högre instans oavsett vem som initierat processen där. Är det däremot så att en enskild överklagat RSV:s beslut företräds det allmänna genomgående av verket i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Innebörden av paragrafen är vidare att det allmänna ombudet för det allmännas talan om såväl ombudet som den enskilde överklagat RSV:s beslut.

4 §

RSV får enligt dagens ordning uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att företräda verket i allmän förvaltnings- domstol. Det saknas skäl att inte i den nya organisationen ha en motsvarande ordning. Det kan för övrigt anmärkas att en likartad ordning finns i Tullagen (2000:1281). Enligt bestämmelsen får det allmänna ombudet också förordna en tjänsteman vid RSV att företräda ombudet i Skatterättsnämnden.

355

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

5 §

Syftet med bestämmelsen är att tydliggöra att lagen inte innehåller samtliga regler rörande det allmänna ombudets processföring utan att vissa sådana regler finns i de angivna lagarna.

10.38Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet

2 kap. 6 §

I paragrafen anges att de uppgifter som RSV har i sin roll som chefsmyndighet och central förvaltningsmyndighet skall utföras vid huvudkontoret. Avsikten med bestämmelsen är att tydliggöra att de aktuella uppgifterna inte skall utföras på regional nivå.

10.39Förslaget till förordning med instruktion för Riksskatteverket

Den nya instruktionen bygger i stort sett helt på den nuvarande instruktionen i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen (IS). Med några undantag har bestämmelserna om skattemyndigheterna i 3 kap. IS utmönstrats. Reglerna om skattenämnden i 17–22 §§ i nämnda kapitel har dock med vissa justeringar tagits med i sin helhet (21–26 §§). Bestämmelsen i 2 kap. 4 § IS, som föreskriver att RSV årligen skall lämna budgetunderlag eller underlag för fördjupad prövning för skatteförvaltningen, har utmönstrats med anledning av att det numera, i 1 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, föreskrivs att myndighet årligen skall upprätta och till regeringen lämna årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § första stycket IS, som reglerar skattemyndigheternas medverkan i arbetet med de allmänna

356

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

valen, har utmönstrats med anledning av de ändringar i vallagen (1997:157) som vidtagits genom SFS 2002:68. RSV:s allmänna skyldighet att bistå annan myndighet i arbetet med de allmänna valen framgår av 6 § förvaltningslagen (1986:223).

1 §

I paragrafens första stycke anges att RSV liksom i dag (2 kap. 1 § IS) är central förvaltningsmyndighet för frågor inom ett antal områden. Uppräkningen har kompletterats med fastighetstaxe- ring.

I andra stycket anges att RSV är förvaltningsmyndighet i fråga om pensionsgrundande inkomst. Central förvaltningsmyndighet för pensionsgrundande inkomst är Riksförsäkringsverket, vilket framgår av 1 § förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäkringsverket.

Beträffande tredje stycket, se avsnitt 5.3.

2 §

I paragrafens första stycke föreskrivs att RSV, i likhet med vad som gäller i dag (2 kap. 2 § IS), skall meddela verkställig- hetsföreskrifter och genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet och en enhetlig rättstillämpning.

De allmänna råden utgör i dag framförallt ett viktigt medel för styrning av verksamheten vid skattemyndigheterna. Vid en sammanslagning av dessa och RSV till en myndighet kan styrningen inom myndigheten i och för sig ske genom helt interna riktlinjer. De allmänna råden har emellertid även andra adressater än skattemyndigheterna, såsom t.ex. skattskyldiga och arbetsgivare. Även om råden inte är bindande åberopas de inte sällan i domar av förvaltningsdomstolarna. Den nya myndigheten bör därför fortsätta att ge ut allmänna råd.

I andra stycket har en upplysning tagits in om att det är Riksförsäkringsverket som fullgör uppgifterna enligt första stycket beträffande frågor om pensionsgrundande inkomst. Detta framgår av 15 kap. 1 § lagen (1998:674) om

357

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

inkomstgrundad ålderspension och 2 § förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäkringsverket.

3 §

Den i paragrafen angivna uppgiften handhas i dag av skatte- myndigheterna (3 kap. 2 § andra stycket IS).

4 §

Första och andra styckena har sin motsvarighet i 2 kap 3 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvalt- ningen.

I tredje stycket har en upplysning tagits in om att det är Riksförsäkringsverket som företräder staten vid domstol när det gäller frågor om pensionsgrundande inkomst. Detta framgår av 3 § förordningen (1998:739) med instruktion för Riksförsäk- ringsverket.

6 §

I paragrafen görs en uppräkning av de bestämmelser i verks- förordningen (1995:1322) som inte skall tillämpas på RSV. Till skillnad mot vad som i dag gäller enligt 2 kap. 7 § IS för RSV föreskrivs i paragrafen att 13 § (se kommentaren till 16 §) och 30 § verksförordningen inte skall tillämpas på RSV. Enligt 30 § skall myndighet senast den 1 mars varje år lämna Justitiekanslern en förteckning – den s.k. JK-listan – över de ärenden som kommit in till myndigheten före den 1 juli föregående år och som inte avgjorts vid årets utgång. Regeln är i dag inte tillämplig på skattemyndigheterna och den bör inte gälla för RSV i den nya organisationen.

I övrigt innebär bestämmelsen, till skillnad mot vad som gäller i dag, att den generella överklagandebestämmelsen i 35 § verksförordningen skall tillämpas på RSV:s beslut. Se vidare kommentaren till 26 §.

358

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

10 §

I avsnitt 6.2 föreslås att det nya RSV skall vara indelat i regioner och att verket skall ha ett huvudkontor. Denna organisatoriska grundstruktur framgår av paragrafens första stycke. I stycket beskrivs också övergripande huvudkontorets ansvarsområden.

Vid RSV skall finnas särskilda enheter för uppgiften att medverka i brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om Riks- skatteverkets medverkan i brottsutredningar (lagens rubrik är angiven i enlighet med vad som föreslås i avsnitt 1.61).

I övrigt får RSV bestämma hur myndigheten skall vara organi- serad.

Hänvisningen i andra stycket till bestämmelserna om skatte- kontor och skattenämnd i taxeringslagen (1990:324) finns i dag i 3 kap. 7 § tredje stycket IS.

Det allmänna ombudet utses av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

14 §

Paragrafens bestämmelser om RSV:s personalansvarsnämnds sammansättning har i princip sin motsvarighet i 2 kap. 15 § IS. Till skillnad mot vad som gäller i dag skall dock inte bara företrädarna för personalen utan också de två företrädarna för skatt och exekution ha personliga ersättare. I bestämmelsen anges också, till skillnad mot vad som gäller i dag, att generaldirektören är nämndens ordförande om inte regeringen beslutar annat.

15 §

I paragrafen anges att Statens ansvarsnämnd skall besluta i personalansvarsfrågor när det gäller chefen för en region, en avdelning, ett skattekontor eller en enhet. Bestämmelsen överensstämmer i princip med 3 kap. 10 § IS. Någon liknande regel finns i dag inte avseende RSV. Den föreslagna bestämmelsen innebär att Statens ansvarsnämnd kommer att pröva personalfrågor också när det gäller chefen för en avdelning eller en enhet vid huvudkontoret.

359

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

16 §

För RSV:s del gäller i dag enligt 2 kap. 7 § IS bestämmelserna i 13 § verksförordningen (1995:1322) om i vilka ärenden styrelsen skall fatta beslut. Så är fallet bl.a. när det gäller föreskrifter som riktar sig mot enskilda, kommuner och landsting.

Enligt 6 kap. 1 § första stycket fastighetstaxeringsför- ordningen (1993:1199) skall skattemyndigheten besluta om föreskrifter om indelning i provvärderingsområden och värdeområden för småhus, hyreshus, avkastningsvärderad industri samt tomtmark inom ett län. När RSV i den nya organisationen skall besluta om dessa föreskrifter kommer de att omfattas av nämnda regel i verksförordningen och därmed bli styrelseärenden. Föreskrifternas innehåll och omfattning – förteckningar och kartor – gör att de lämpligen även i fortsätt- ningen bör beslutas på tjänstemannanivå. Detta innebär att 13 § i verksförordningen inte kan gälla för RSV utan att den regeln, i något modifierad form, måste tas in i instruktionen.

18 §

I paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse att generaldirektören skall anses ha fattat de beslut som fattas genom automatisk databehandling. Motsvarande bestämmelse för skattemyndigheterna finns i dag i 3 kap. 13 § andra stycket IS.

26 §

I paragrafen föreskrivs att beslut enligt 21 § inte får överklagas. I övrigt gäller den generella överklagandebestämmelsen i 35 § verksförordningen (1995:1322) för RSV:s beslut. Detta framgår av 7 § genom att undantag inte gjorts för denna regel.

Av 35 § verksförordningen jämförd med 22 a § förvaltningslagen (1986:223) följer att regeringen skall pröva överklaganden av beslut i administrativa ärenden och beslut i ärenden som gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Regeringen är också överprövningsinstans i vissa andra fall då detta är särskilt föreskrivet i författning.

360

Ds 2002:15

Det nya Riksskatteverket

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Övervägandena bakom övergångsbestämmelsen i punkt 1 berörs närmare i avsnitt 8.5.5 och beträffande punkt 2 i avsnitt 5.3.5.

361

Det nya Riksskatteverket

Ds 2002:15

Bilaga Riksskatteverkets PM 2001-10-14 Något om den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna. Underlag till enmyndighetsutredningen.

Innehåll
1	Inledning och sammanfattning	2
2	Utvecklingen	3
3	Vad säger dagens struktur om framtiden	8
4	Omfördelning av resurser genom delsfördelning	11
5	Framtiden – ett räkneexempel	12
Tabellbilaga		16

362