Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 7
Departementsserien 2001:15
Gävleborgs län
Introduktion
Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen för länets utveckling under de närmaste åren. Analysen och inriktningen har legat till grund för framtagandet av de nya programmen för EU:s strukturfonder. Tillväxtavtalet lyfter fram tre insatsområden:
"Företagsamhet
"Attraktionskraft
"Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
| Beslutade medel 2000-09-15 | ca 378 mkr |
| Planerad budget för år 2000 | ca 1054 mkr |
| Antal beslutade projekt 2000-09-15 | 98 |
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Tillväxtöar, 46%
Företagsamhet, 44%
Attraktionskraft, 10%
L Ä G E S R A P P O RT
Arbetet med tillväxtavtalet leds av det s.k. Tillväxtrådet. Uppslutningen kring arbetet med tillväxtavtalet är stort. Parterna i Gävleborgs län har lagt ned mer tid på arbetet med avtalen än vad man har gjort i många andra län. De aktörer som framstår som mest aktiva är länsstyrelsen, näringslivets organisationer, länsarbetsnämnden, ALMI och högskolan. Kommunernas och landstingets engagemang beskrivs också som stort. I många kommuner har tillväxtavtalet kommit i konkreta uttryck i lokala handlingsprogram. Bildandet av lokala partnerskap för tillväxt planeras i flera kommuner. Näringslivets engagemang var stort under planeringsfasen. SAF, Företagarnas Riksorganisation och Handelskammaren ansvarade gemensamt för frukostmöten med företag för att få med deras åsikter. Väsentligt har varit att ordna träffarna vid tidpunkter som passar företagarna. Näringslivets organisationer framstår som viktiga motorer för processen även under genomförandet.
Flera av de regionala, offentliga aktörerna, inklusive näringslivets organisationer har utvecklat och fördjupat sitt samarbete som ett resultat av avtalsarbetet. Bilden är dock inte helt entydig. Exempelvis tycker inte högskolan att processen har inneburit något större mervärde och de anser att arbetet präglas av gamla rutiner.
Enkätsvaren visar också att länet har delade uppfattningar i många frågor. En majoritet av de som svarat anser dock att arbetsformen tillför ett mervärde. Merparten anser också att arbetssättet är värt en ökad resursåtgång. Länsstyrelsen har en betydelsefull roll som samordnare av arbetet. Under själva genomförandefasen avsätter myndigheten sex årsarbetskrafter för tillväxtavtalet. En- ligt enkätsvaren är intensiteten i kontakterna mellan olika aktörer i partnerskapet oförändrad i förhållande till planeringsfasen.
Parterna är överens om jämställdhetsfrågornas betydelse och om vikten av att detta perspektiv skall genomsyra hela arbetet. En konferens på temat ”Jämställdhet som motor för tillväxt” är inplanerad. Det finns också en beredningsgrupp för ekologisk hållbar utveckling. Formerna för miljöbedömningar av alla projekt måste utvecklas. Miljöutbildningar genomförs för de som arbetar med tillväxtavtalet.
I Gävleborg satsar flera aktörer tillsammans på att skapa en s.k. en-dörr-in lösning för företagen. ”Dörren” skall finnas i varje kommun. Syftet är att samordna alla former av näringslivs- och rådgivningsinsatser samt att underlätta för såväl nya entreprenörer som befintliga företag att komma i kontakt med rätt organisation på en gång.
| 4 2 | N Ä R I N G S D E P A R T E M E N T E T |
Diagram 21. Resultat av enkätundersökningen i Gävleborgs län
| Instämmer inte | Instämmer |
Näringslivets engagemang i frågor kring regional utveckling har ökat
Resultatet av avtalet kommer att förbättra förutsättningarna för näringslivet
Avtalet omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt
Samarbetet med tidigare samarbetspartner har ökat
Regional samverkan och samordning av insatser av betydelse för regional tillväxt har ökat
Arbetssättet är mer krävande och kräver mer arbetsinsatser än tidigare
Arbetssättet är värt ev. ökad resursåtgång
Arbetsformen har tillfört ett mervärde
Nya typer av insatser/projekt har kommit till stånd och bidragit till förnyelse av utvecklingsarbetet
Det horisontella målet jämställdhet har beaktats i stor utsträckning
Det horisontella målet miljö har beaktats i stor utsträckning
| 100% | 50% | 0 | 50% | 100% |
Källa: SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen. För information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
Initiativet är ett samarbete mellan kommuner, företagsorganisationer, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och ALMI.
Gävleborg arbetar också aktivt med att följa upp och utvärdera arbetet. Information om alla projekt som finansieras via tillväxtavtalet finns uppsatta på en ”anslagstavla” på Tillväxt Gävleborgs hemsida. Uppföljningen av själva processen har också säkerställts, dels genom en extern konsult, dels genom tillsättandet av en intern bedömningsgrupp. Regelbunden avrapportering görs till partnerskapet.
Lägesrapporten är baserad på redovisningar från: Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, ALMI Företagspartner AB, Högskolan i Gävle samt SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen.
| N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T | 4 3 |
Hallands län
Introduktion
Hallands tillväxtavtal bygger på sex insatsområden.
8Kompetensutveckling
8Affärsutveckling och entreprenörskap
8Kapitalförsörjning
8Miljö, natur och kultur
8Integration
8Kommunikation – IT
| Beslutade medel 2000-09-15 | ca 123 mkr |
| Planerad budget för år 2000 | ca 266 mkr |
| Antal beslutade projekt 2000-09-15 | 68 |
LÄGESRAPPORT
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
| Kompetensutveckling | |
| m.m 55% | |
| Miljö, natur, kultur, 20% | |
| Kapitalförsörjning, 13% | |
| Affärsutv., entrep., 12% | |
| Integration, < 1% | |
| Finansiärer | tkr |
| Länsarbetsnämnden | 58 080 |
| ALMI | 16 977 |
| Kommuner | 13 940 |
| EU | 8 264 |
| Länsstyrelsen | 6 416 |
| Privata | 6 373 |
| Övriga | 5 288 |
| Staten nationellt | 3 801 |
| Landstinget | 2 433 |
| Stiftelser | 840 |
| Universitet/ högskola | 490 |
Partnerskapet har en bred sammansŠttning av mŒnga olika aktšrer. Fšr det lšpande arbetet Þnns ett sekretariat vid lŠnsstyrelsen. Fšr varje ŒtgŠrdsomrŒde Þnns det ett sammanhŒllande organ som har det švergripande ansvaret fšr dess genomfšrande. Kommunerna uppmanades att delta redan frŒn start och avtalet har dŠrmed fŒtt en tydlig lokal fšrankring. Att kommunerna Šr aktiva bekrŠftas ocksŒ i enkŠtundersškningen.
Det rŒder delade meningar i partnerskapet huruvida nŠringslivets engagemang fšr frŒgor om regional utveckling har škat som ett resultat av avtalsarbetet. NŠringslivet medverkar i enskilda projekt och har Šven representanter i partnerskapet. LŠnsstyrelsen uppger dock att det Þnns svŒrigheter att nŒ ut till enskilda fšretag.
Engagemanget i avtalsarbetet škar nŒgot i samband med genomfšrandet. LikasŒ škar intensiteten i kontakterna mellan olika aktšrer. LŠnsstyrelsen, lŠnsarbetsnŠmnden, hšgskolan och ALMI anser att samarbetsklimatet i lŠnet har stŠrkts som ett resultat av tillvŠxtavtalet. De fŒr medhŒll av partnerskapet som har en generellt positiv instŠllning till arbetet. Hšgskolan ser sig sjŠlv som en viktig
del i arbetet och som en ÓmotorÓ fšr regionens utveckling. ALMI i Halland framstŒr som ett av de mest aktiva bolagen inom ALMI-koncernen i arbetet med tillvŠxtavtalen. Ut- bildning och kompetensutveckling Šr centrala i de ßesta tillvŠxtavtal, Šven i Hallands. Till skillnad frŒn de ßesta andra lŠn har Halland lyckats involvera den kommunala utbildningssektorn. Kommunernas tidiga engagemang i processen Šr troligen en viktig bakgrund till detta.
De ßesta i partnerskapet anser att tillvŠxtavtalet har medfšrt att nya typer av insatser och projekt har kommit till stŒnd. Merparten bedšmer att tillvŠxtavtalet kommer att fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr nŠringslivet och att det omfattar de mest betydelsefulla omrŒdena fšr att skapa tillvŠxt. Majoriteten Šr šverens om att Šven om arbetssŠttet Šr mer krŠvande och krŠver škade arbetsinsatser Šn tidigare sŒ Šr det vŠrt det. Flertalet anser att arbetsformen har tillfšrt ett mervŠrde.
Halland tillŠmpar en decentraliserad genomfšrandemodell. Det Œligger de ŒtgŠrdsansvariga att fšlja upp och utvŠrdera sina respektive delar av tillvŠxtavtalet. Fšr att stšdja dem i denna del av arbetet har en bedšmningsgrupp
| 4 4 | N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T |
Diagram 22. Resultat av enkätundersökningen i Hallands län
| Instämmer inte | Instämmer |
Näringslivets engagemang i frågor kring regional utveckling har ökat
Resultatet av avtalet kommer att förbättra förutsättningarna för näringslivet
Avtalet omfattar de mest betydelsefulla områdena för att skapa tillväxt
Samarbetet med tidigare samarbetspartners har ökat
Regional samverkan och samordning av insatser av betydelse för regional tillväxt har ökat
Arbetssättet är mer krävande och kräver mer arbetsinsatser än tidigare
Arbetssättet är värt ev. ökad resursåtgång
Arbetsformen har tillfört ett mervärde
Nya typer av insatser/projekt har kommit till stånd och bidragit till förnyelse av utvecklingsarbetet
Det horisontella målet jämställdhet har beaktats i stor utsträckning
Det horisontella målet miljö har beaktats i stor utsträckning
| 100% | 50% | 0 | 50% | 100% |
Källa: SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen. För information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2
tillsatts som inte deltar i det operativa genomförandet. I likhet med flera andra län har också Halland lagt upp ett Internetbaserat rapporteringssystem för att registrera projekt, finansiering, m.m. Halland är ett av de län som har kommit långt i arbetet med att bygga in det viktiga lärandet i processen.
Respektive åtgärdsansvarig svarar för att de två horisontella målen beaktas. Länsstyrelsen har tillsatt en halvtidstjänst för att jobba med målet ekologisk hållbar utveckling i tillväxtavtalet. Rapporten ”För ett offensivt miljöarbete i Halland” har tagits fram. Dokumentet är baserat på ett omfattande underlag som har tagits fram av länets invånare, företag och myndigheter. Länsstyrelsen har skickat ut ett frågeunderlag till respektive åtgärdsansvarig beträffande hur de horisontella målen beaktas i samband med projektbeslut m.m.
Lägesrapporten är baserad på redovisningar från: Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, ALMI Företagspartner AB, Högskolan i Halmstad samt SCB:s undersökning om de regionala tillväxtavtalen.
| N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T | 4 5 |
Jämtlands län
Introduktion
År 1996 startades utvecklingsprojektet ”Tankekraft” i Jämtland. Det ledde fram till ett strategidokument för länet som sträcker sig fram till år 2010. Allt utvecklingsarbete i Jämtland – tankekraft, tillväxtavtalet, strukturfonderna – är numera samlat under ett gemensamt paraply – ”Handlingskraft”. Tillväxtavtalet syftar till att stärka utbildnings- och kompetensbasen i länet samt till att utveckla spetskompetens och forskning som länets näringsliv kan dra nytta av. Det skall också främja företagsutveckling samt stärka livsmiljön. Insatsområdena är följande.
8 Lärande
8 Företagsutveckling
8 Livsmiljö
| Beslutade medel 2000-09-15 | ca 59 mkr |
| Planerad budget för år 2000 | ca 769 mkr |
| Antal beslutade projekt 2000-09-15 | 208 |
Fördelning av beslutade medel per insatsområde
Företagsutveckling, 93%
Livsmiljö, 6%
Lärande, 1%
LÄGESRAPPORT
Arbetet med tillvŠxtavtalet utgjorde grunden fšr framtagandet av det nya strukturfondsprogrammet MŒl 1. Uppgifterna om hur vŠl man har lyckats samordna tillvŠxtavtal och strukturfonder gŒr isŠr i lŠnsstyrelsens rapport. • ena sidan beskrivs de tvŒ processerna som relativt vŠl integrerade i varandra, Œ andra sidan tror myndigheten att det kan vara svŒrt fšr utomstŒende att fšrstŒ hur de bŒda programmen hŠnger ihop.
Det operativa arbetet med tillvŠxtavtalet sker dels i branschgrupper inom omrŒdena trŠ, turism, verkstad, IT och livsmedelproduktion, dels i grupper som jobbar šver geograÞska omrŒden. Dessutom Þnns det tematiska grupperingar kring jŠmstŠlldhet, miljš, social ekonomi, hŠlsa, idrott, lŠrande, forskning och utveckling etc. Totalt arbetar ett tjugotal grupper med handlingsplaner och utformning av olika projekt. •tgŠrdernas inriktning pŒ utbildning och kompetensutveckling har bl.a. inneburit att Mitthšgskolan har spelat en viktig roll i arbetet.
Fšretagen var sŠrskilt aktiva under planeringen av avtalet och deltog i framtagande av idŽer och fšrslag till insatser. Fšretagens intresse har dock mattats av och mŒnga av dem har ansett att processen blev fšr lŒngdragen. Flera fšretag har ocksŒ tyckt att begreppet ÓavtalÓ har varit vilseledande och att det har skapat fšrvŠnt-
ningar om att arbetet skulle leda fram till nŒgon form av affŠrsavtal.
Partnerskapet anser att lŠnsstyrelsen, nŠringslivets organisationer och kommunerna Šr de aktšrer som har varit mest aktiva under planeringsfasen. Partnerskapet gšr en švervŠgande positiv bedšmning av processen och tillvŠxtavtalets mšjligheter. De ßesta i partnerskapet tror att resultatet av tillvŠxtavtalet kommer att fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr nŠringslivet och merparten anser att tillvŠxtavtalet omfattar de mest betydelsefulla omrŒ- dena fšr att skapa tillvŠxt. Partnerskapet tycker Šven att tillvŠxtavtalet har lett till škat samarbete med de aktšrer som man tidigare samarbetade med. Trots att arbetssŠt- tet med tillvŠxtavtalet Šr mer krŠvande och krŠver mer arbetsinsatser Šr det vŠrt en škad resursŒtgŒng, anser ßertalet. Majoriteten svarar att arbetssŠttet har tillfšrt ett mervŠrde.
Partnerskapet anser att det horisontella mŒlet jŠm- stŠlldhet har beaktats i stor utstrŠckning i avtalsarbetet. JŠmtland har ocksŒ utsetts till ett av regeringens tre pilotlŠn fšr jŠmstŠllda tillvŠxtavtal. Stora satsningar gšrs fšr att kunskapen om jŠmstŠlldhetsfrŒgor skall ška. Bland annat arbetar man med ett stšrre metodprojekt inriktat mot nŠringslivet, framfšr allt stšrre industrier
| 4 6 | N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T |
Diagram 23. Resultat av enkätundersökningen i Jämtlands län
| 100% | 50% | 0 | 50% | 100% | ||||||||||||||||||||||||||
KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.
med stora rekryteringsbehov. En arbetsgrupp fšr ekologisk hŒllbar utveckling bildades i bšrjan av Œr 2000. JŠmtland arbetar aktivt med att utveckla uppfšljning och utvŠrdering. Ansatsen Šr att fšrbŠttra lŠrandet i hela processen. LŠnsstyrelsen har ocksŒ genomfšrt olika utbildningsinsatser inom detta omrŒde.
Den kommunala nivŒn beskrivs som mycket vŠsentlig i lŠnets utvecklingsarbete. Olika insatser gšrs fšr att underlŠtta ett nŠrmande mellan arbetsmarknad, nŠringsliv och utbildning. Bland annat etableras s.k. lokala lŠrcentra i kommunerna.
LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Mitthšgskolan samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.
| N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T | 4 7 |