Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 4

Departementsserien 2001:15

3Samverkan för tillväxt och sysselsättning

3.1 SAMVERKAN OCH FÖRTROENDE – RESULTAT FRÅN TILLITSSTUDIEN14

MŒnga av dem som har deltagit i arbetet med de regionala tillvŠxtavtalen, framhŒller att det Šr sjŠlva arbetsprocessen som hittills har gett mest pŒtagliga och vŠrdefulla resultat. Processen har fšrt ihop aktšrer i nya konstellationer, samtal fšrs och samverkan vŠxer fram i nya former. Studier har visat att nŠtverk av nŠringslivsorienterade aktšrer Šr viktiga fšr att stŠrka den regionala konkurrenskraften.

I tillvŠxtregioner Šr sŒdana nŠtverk typiska inslag. I nŠtverken kan ingŒ aktšrer som stšdjer individer eller entreprenšrer med allt frŒn vŠrderingar av nya affŠr- sidŽer, kontaktfšrmedling och kompetensstšd till Þnansiering av projekt och direkt hjŠlp i produktionen av varor och tjŠnster. ÿven om det naturligtvis Þnns andra fš- reteelser i samhŠllet som befrŠmjar samverkan, har arbetet med tillvŠxtavtalen otvetydigt initierat škade kontakter mellan bŒde individer och organisationer. Det Šr naturligt att detta ocksŒ innebŠr škad fšrstŒelse fšr varandras roller och arbetssŠtt, nya idŽer och Šven mŒnga Óaha-upplevelserÓ hos de inblandade.

I den pŒgŒende debatten om samhŠllsutvecklingen talas ofta om medborgarnas fšrtroende fšr samhŠllets institutioner och det rŒdande sociokulturella klimatet. En av de mest citerade forskarna inom detta omrŒde Šr Robert Putnam. I studier av bl.a. norra Italiens industriregioner har han aktualiserat begreppet socialt kapital15 som en viktig faktor fšr effektiv utveckling. Medborgarnas fšrtroende fšr och tillit till det civila samhŠllet Šr en viktig del av det sociala kapitalet.

SOM-institutet, en institution i Gšteborg fšr forskning och utbildning om samhŠlle, opinion och massmedier, genomfšr Œrligen nationella undersškningar av medborgarnas fšrestŠllningar om sin och samhŠllets situation. SOM-undersškningarna16 belyser fšrtroende i samhŠllet pŒ bŒde mikro- och makroplanet. Dels mŠts

individers fšrtroende fšr andra medborgare, dels studeras deras engagemang i det frivilliga organisationsvŠsendet. Den del av enkŠten till deltagare i tillvŠxtavtalens partnerskap som beršr samverkan och fšrtroende, kan be-

14Denna studie ingick som en del i SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Hanna Westberg, Arbetslivsinstitutet, har svarat fšr sammanstŠllning och analys.

15Socialt kapital skall fšrstŒs som normer fšr fšrtroende, tillit och nŠtverk mellan medborgare i samhŠllet (Putnam 1993, 1998).

16I avsnittet refereras till SOM-undersškningen Œr 1999: Holmberg Sšren & Weibull Lennart (red) ÓDet nya samhŠllet.Ó SOM-undersškningen 1999.Ó SOM-rapport nr 24, 2000. SOM-institutet, Gšteborgs universitet.

17PŒ frŒgan om det gŒr att lita pŒ andra mŠnniskor svarar 89 % av respondenterna ja. I SOM-undersškningen Šr motsvarande siffra 84 %.

traktas som en riktad SOM-undersškning. Fšrtroendet och tilliten till andra mŠnniskor Šr i all-

mŠnhet hšgt i vŒrt land. Detta avspeglas ocksŒ hos deltagarna i partnerskapen. Drygt 70% av respondenterna anger att de litar pŒ de švriga deltagarna i partnerskapet.17 FšretrŠdare fšr landstingen (85%) och staten (76%) har stor tillit till andra, medan de som representerar privata fšretag (55%) tycks vara mer avvaktande.

Fler Šn 2/3 av de som besvarade enkŠten kŠnner sig fria att fšra fram avvikande Œsikter i partnerskapet, Šven i frŒgor dŠr det fšr švrigt rŒder enighet. Samtidigt kan man notera att knappt 1/3 av dem kŠnner sig besvŠrade i sŒdana situationer. Vid meningsskiljaktigheter anser en majoritet (drygt 90%) att man Šr villig att ÓgŒ halva vŠgen varÓ fšr att nŒ en kompromiss. Mest šppna fšr kompromisser Šr fšretrŠdarna fšr landstingen, medan nŠringslivets representanter Šr mindre benŠgna att gšra avkall pŒ sina stŒndpunkter.

NŠr det har varit viktigt att fŒ stšd fšr en Œsikt har man i fšrsta hand vŠnt sig till andra fšretrŠdare fšr den egna organisationen eller till personer som representerar en nŠrstŒende organisation. Det tycks ocksŒ Þnnas ett fšrtroende fšr tjŠnstemŠnnen pŒ lŠnsstyrelsen, vilket framgŒr av tabell 3.

Tabell 3. När det varit nödvändigt för Dig att söka stöd hos andra i partnerskapet, till vem har Du i första hand vänt Dig? (procent)

Vänder sig till			Representerar själv
	Stat	Lands-	Kom-	Ftg.	Annan	Priv.
		ting	mun	org.	org.	ftg.
Ledare för
privat företag	9	9	5	30	10	63
Tjänsteman
på länsstyrelse	68	11	23	43	40	16
Tjänsteman på
länsarb. nämnd	3	4	1	2	6	4
Politiker i kom-
mun/landsting	19	74	68	7	22	9
Företrädare för
facklig org.	1		2		13
Företrädare för
arbetsgivarorg.	1	2	1	18	9	9

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. VŠrdena uttrycker den procentuella fšrdelningen av respektive kategoris svar.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

2 7

Tabell 4. (1) Hur stort förtroende har Du för följande institutioner och grupper?

(2) Upplever Du att Ditt förtroende för dessa har ändrats? (procent)

Förtroende för	(1) Förtroende			(2) Förändrat förtroende
	stort	varken eller	litet	minskat	oförändrat	Ökat	netto
Företagare	50	41	9	7	72	21	+14
Länsstyrelsen	54	31	15	17	57	26	+9
Dina nŠrmaste grannar	71	26	3	1	88	10	+9
Kommuner	54	34	12	13	73	14	+1
ALMI	35	45	20	16	68	16	0
NUTEK	37	45	19	15	71	14	-1
Länsarbetsnämnd	39	40	22	16	70	14	-2
Handelskammare	33	48	19	12	79	10	-2
Kommunförbund	35	43	21	15	75	10	-2
Landsting	36	34	30	25	66	9	-16

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

En viktig frŒga som stŠllts om avtalsarbetet Šr om samarbetet i partnerskap gett synergieffekter och skapat starkare band och stšrre fšrtroende fšr andra organisationer. I tabell 4 sammanfattas hur respondenterna vŠr- derat sitt fšrtroende fšr vissa institutioner och grupper samt om fšrtroendet har fšrŠndrats under den tid som arbetet med tillvŠxtavtalen har pŒgŒtt.

Stšrst fšrtroende har alla fšr sina nŠrmaste grannar (71%)18. Cirka hŠlften uppger att de har stort fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen, kommuner och fšretagare. Knappt 40% anger att det har stort fšretroende fšr lŠnsarbetsnŠmnd, NUTEK och landsting. Fšr kommunfšrbund,ALMI och Handelskammare Šr andelen nŒgot lŠgre.

I enkŠten frŒgades ocksŒ hur fšrtroendet har fšrŠndrats. Den stšrsta positiva nettofšrŠndringen, dvs. andelen av de svarande som uppger att fšrtroendet har škat minus andelen som uppger att fšrtroendet har minskat, uppvisar fšre-

18 Kategorin ÓgrannarÓ ingŒr fšr att ge lŠsaren en referenspunkt till švriga resultat.

tagarna (+14%) och lŠnsstyrelsen (+9%). Den stšrsta negativa nettofšrŠndringen uppvisar landstinget (Ð16%). De olika deltagarna i partnerskapen har stšrst fšrtroende fšr den organisation eller organisationskategori som de sjŠlva tillhšr. FšretrŠdare fšr statliga organ har t.ex. stort fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen (72%) och fšretrŠdare fšr nŠringslivs- eller fšretagarorganisationer har stort fšrtroende fšr fšretag (66%). I švrigt Þnns stora variationer i svarsmšnstren. Nedan kommenteras hur representanterna uppger att deras fšrtroende fšr olika institutioner har fšrŠndrats.

Samtliga fšretrŠdare fšr stat, landsting, kommun och nŠringsliv anser att de fŒtt ett škat fšrtroende fšr fšretagare. Dessa framstŒr som de verkliga ÓfšrtroendevinnarnaÓ i samarbetet. LŠnsstyrelsen fšrefaller ha dragit nytta av sin roll som samordnare av tillvŠxtavtalen. Alla kategorier med undantag av landstingen sŠger sig ha fŒtt ett škat fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen, sŠrskilt tydligt Šr detta hos fšretagarorganisationer och privata fšretag. Lands-

Tabell 5. Företrädare för partnerskapet som upplever ett ändrat förtroende för vissa institutioner, (nettoförändring i procent)

Institution som	Företrädare för partnerskapet per kategori
förtroendet avser
	Stat	Landsting	Kommun	Företagarorg.	Annan org.	Privata företag
Företagare	+8	+18	+14	+27	+5	+27
Länsstyrelsen	+17	-11	+2	+29	+9	+15
Kommuner	-7	+6	+15	-12	-1	-10
ALMI	-2	+19	0	+6	-1	-10
NUTEK	+5	-3	-1	-15	0	-6
Länsarbetsnämnd	+7	+3	-11	+4	+1	-11
Handelskammare	-5	+16	-3	+1	-6	+2
Kommunförbund	-12	-6	+3	-13	-6	-8
Landsting	-19	+11	-14	-22	-13	-31

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

2 8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

ÿþýüûÿ úùø ÷öøûõôÿ óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û ðñùý÷ ùññù øûïøûî íûýÿùýÿûø þ ïùøÿýûøíìùïûÿ ëÿôõ úôí íþýù ûüýùê éùõÿþ÷þüÿ úùø ñùý÷íÿþýüíøûïøûíûýÿùýÿûøýù íÿôøÿ óòøÿøôûý÷û óòø èûøù ùç ÷û òçøþüù þýíÿþÿëÿþôýûøýùê æõíûíþ÷þüúûÿûý çûøìùø ùññÿî íå íùìýùí þ óòøÿøôûý÷ûÿ õûññùý ñùý÷íÿþýüíóòøûÿøö÷ùøýù ôäú òçøþüùê ãûÿÿù öø þýÿøûííùýÿ õûý íçåøÿ ùÿÿ óòøíÿåâ ûóÿûøíôõ ÷û èûíÿù ëïïüûø ùÿÿ ÷û úùø íÿôøÿ óòøÿøôûý÷û óòø íáëìçåøî ÷ûý íôõ áë öø ûý ùç ñùý÷íÿþýüûÿí úëçë÷ëïïüþóÿûø!"ê #çûý ìôõõëýûøýù úùø óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û úôí ùññù ëÿôõ ÷ûõ íáöñçù ôäú ñùý÷íÿþýüûýê

ãûÿ öø ôäìíå ùýõöøìýþýüíçöøÿ ùÿÿ $%&'( íôõ ðñêùê úùø ÿþññ ëïïüþóÿ ùÿÿ óøöõáù çûøìíùõúûÿûø þ ýöøþýüíñþçûÿâ úùø óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷û ðñùý÷ óòøûÿøö÷ùøû óòø óòøûÿùüùøôøüùýþî íùÿþôýûøê )*+, íôõ úùø þ ëïï÷øùü ùÿÿ íÿþõëñûøù óòøûÿùî üùý÷ûâ úùø ôäìíå óòøñôøùÿ óòøÿøôûý÷ûâ õûíÿ ÷öø óòøÿøôûýî ÷ûÿ ðôø÷û çö-ùâ ýöõñþüûý úôí ÷û ïøþçùÿù óòøûÿùüûýê

3 . 2 S A M O R D N A R N A – V I K T I G A FA R T H Å L L A R E I P R O C E S S E N

*öýííÿ.øûñíûøýù/íáöñçíÿ.øûñíûôøüùýûý 0 ÷û øûüþôýùñù íùõî ôø÷ýùøýù 0 úùø üûýôõ ÿþññçö-ÿùçÿùñûý ñ.äìùÿí íöÿÿù ðûÿ.î ÷ûñíûóëññù ïøôäûííûø þ øòøûñíû ôäú ûýüùüûøù õåýüù ôñþìù ïùøÿûø þ ùøðûÿûÿê 1ñûøÿùñûÿ ùç ÷ûõ íôõ ðûíçùøù÷û ûýìöÿûý

ùýíûø ùÿÿ ÷û ÿùäì çùøû ùøðûÿûÿ õû÷ ùçÿùñûý úùø óòø÷áëïùÿ íþýù øûñùÿþôýûø ÿþññ ÿþ÷þüùøû íùõùøðûÿíïùøÿýûøê ãûÿ úùø ôäìíå íìùïùÿí õåýüù ý.ù ìôýÿùìÿûøê $öøù 234 ùç ÷û íôõ ðûíçùøù÷û ûýìöÿûý ëïïüûø ùÿÿ ÷û úùø ëÿçûäìñùÿ íþÿÿ ìôýî ÿùìÿýöÿê +ûíÿ óøùõÿøö÷ùý÷û öø ìôõõëýûøýù íôõ ëïïüûø ùÿÿ ÷û þýñûÿÿ èûøù ý.ù íùõùøðûÿûý õû÷ ëýþçûøíþÿûÿâ úòüî íìôñôøâ óòøûÿùü ôäú óòøûÿùüíôøüùýþíùÿþôýûøê éùõôø÷ýùøýù úùø ðñþçþÿ ëïïíìùÿÿù÷û óòø íþÿÿ ùøðûÿûâ çþñìûÿ þýÿû õþýíÿ óøùõüåø ùç ÷û òçøþüù ïùøÿûøýùí òìù÷û óòøÿøôûý÷û óòø ÷ûõê

+ùáôøþÿûÿûý ùç ÷ûõ íôõ úùø ðûíçùøùÿ ûýìöÿûýâ ðû÷òî õûø ùÿÿ ûýüùüûõùýüûÿ óòø ïøôäûííûý öø ôóòøöý÷øùÿ íû÷ùý ÷ûý íÿùøÿù÷ûê ãûÿ üåø ùÿÿ ìôýíÿùÿûøù ûÿÿ íùõðùý÷ õûññùý þýÿûýíþÿûÿûý þ ìôýÿùìÿûøýù õûññùý ÷û ùìÿòøûø íôõ þýüåø þ ïùøÿýûøíìùïûÿ 5÷ìúèùúï %&637 ôäú ÷û ïûøíôýûññù øûíëøíûø íôõ íùõôø÷ýùøûý ùçíöÿÿûø ÿþññ ùçÿùñíùøðûÿûÿ 5÷ìúèùúï %'7ê

, ðñêùê 8öíÿõùýñùý÷â 8öíÿûøýôøøñùý÷â $ôøøðôÿÿûý ôäú ãùñùøýù íáëýìûø þýÿûýíþÿûÿûý þ ïùøÿûøýùí ìôýÿùìÿûø õû÷ çùøùý÷øù ïùøùññûññÿ õû÷ ùÿÿ ñöýííÿ.øûñíûøýù ÷øùø ýûø ïå

ÿþ ýü ûúüùø÷ öõ ôóòñø ùúð÷ïòîùùø÷ïí ìøõëîòòìó÷ìêóêðêóö÷íú ìöõ õø÷ ëøú ìêéúìê ûéúêúöí÷è ïí ûéúç ìôøúøú æå ä ïöõìêöòøú÷øç æã ä ìâðñôüúïí÷ öáë !" ä ð÷óôíúìóêíê#ëéùìñöòöú$ "ã %óøùúøõõíê îú &øìíúøê 'ü íêê ó÷ïí( ìöõ &)ùùíú 'ü ìêøêóìêóñ ûúü÷ í÷ñîêí÷$ %í ìöõ ëøú ìôøúøê ëøú ïîú ø÷ùíêê öõûøêê÷ó÷ùí÷ øô ñö÷êøñêíú õíï ø÷ïúø øñêéúíú ó úíùóö÷í÷$ * &íúîñè

÷ó÷ùí÷ ëøú ìôøúí÷ ôóñêøêìç âð ìêéúúí öõûøêê÷ó÷ù øô ñö÷êøñêíú ïíìêö ëéùúí ôóñê$ +íïíòôîúè ïíê øô ôøúâí òî÷ì ìôøú ëøú ïîúíûêíú ìêîòòêì ó úíòøêóö÷ êóòò ïíê òî÷ ìöõ ëøú íúëüòòóê ëéùìê ôîúïí ó 'òø÷íúó÷ùìè úíì'íñêóôí ùí÷öõûéúø÷ïíûøì$ *÷ïí(íê &íìñúóôíú í÷ïøìê ïí÷ êöêøòø öõûøêêè ÷ó÷ùí÷ øô ñö÷êøñêíúç ïíê êøú ó÷êí ëî÷ì)÷ êóòò ì'úóï÷ó÷ù ó õøêíúóøòíê$

Diagram 14. Relativ förändring i kontakter mellan planering och		Diagram15.			Årsarbetskrafter på länsstyrelser/självstyrelseorgan
	genomförande inom respektive partnerskap				vid planering och genomförande av tillväxtavtal
		0	1	2		3	4	5	6	7	8

ÿ þý üûúùúø÷öõ ôóúòò öñ üöü üðï ùöîùöüöøíúíìûí ëêù îúùíøöùüóúîöíü éîîëúííøìøèõ	çæòòúå áúîîðùíöù ëùýø üúïíòìèú òæøüüí!ùöòüöù ð"# üñæòûüí!ùöòüöðùèúø üðï #úù üúïðù÷øúí
çæòòúå ôäãåü éø÷öùüêóøìøè ðï ÷ö ùöèìðøúòú íìòòûæâíúûíúòöøõ	úù$öíöíõ

N Ä R I N G S D E P A R T E M E N T E T

2 9

samordningsresursen i tillvŠxtavtalen. Samtidigt škar antalet kontakter i t.ex. Halland, …stergštland och VŠsterbotten dŠr lŠnsstyrelserna avsŠtter mer eller lika mycket tid pŒ samordning som frŒn bšrjan av avtalsarbetet.

ÿven om sambanden inte fŒr švertolkas antyder det att engagemanget och intensiteten i kontakterna mellan olika parter riskerar att sjunka om samordnarna sŠnker sin egen ambitionsnivŒ i arbetet. Det intresse och tempo som arbetades upp under avtalens planeringsfas och det fšrtroende som dŒ byggdes upp, behšver fortsatt understšd fšr att inte mattas av eller ebba ut. Processerna kring tillvŠxtavtalen Šr lŒngt ifrŒn sjŠlvgŒende och den regionala samordnarens roll som motor i arbetet Šr minst lika viktig under genomfšrandeperioden som den var under planeringsfasen.

3.3 DIALOGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIGT

NŠringslivets engagemang i frŒgor som ršr regional utveckling har škat enligt fšretagarorganisationernas fšretrŠdare. Samtidigt har fšretagarna sjŠlva betydligt svagare tilltro till tillvŠxtavtalen som arbetsform Šn de ßesta andra parter. Endast 30% av fšretagarna ansŒg att avtalen

Diagram 16. Tillför de regionala tillväxtavtalen ett mervärde?

kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet. Detta kan jŠmfšras med att 60% av fšretagarorganisationernas och 70% av statens och landstingens fšretrŠdare tror att avtalen kommer att leda till bŠttre villkor fšr nŠringslivet. Mšnstret gŒr igen i andra frŒgor. Fšretagarnas Œsikter avviker i de ßesta av enkŠtsvaren frŒn svaren frŒn den offentliga sektorn. Deras uppfattningar skiljer sig ocksŒ ofta frŒn fšretagarorganisationernas. Det hade varit intressant att se om fšretagare som Šr medÞnansiŠrer i avtalen har andra Œsikter Šn de fšretagare som inte Šr det. Den jŠmfšrelsen kan dock inte gšras i underlagsmaterialet.

MŒnga av de offentliga aktšrerna, men ocksŒ nŠringslivets organisationer, har arbetat mycket mŒlmedvetet med att fšrdjupa samarbetet med fšretagen. De ser detta som en av sina viktigaste uppgifter. Samordnarna pekar pŒ ßera svŒrigheter som har kommit fram under avtalsprocessen. MŒnga frŒgor gŠller nŠr och hur nŠringslivets aktšrer bšr delta. Skall enskilda fšretagare medverka redan i analys- och programarbetet eller fšrst i genomfšrandefasen eller bšr fšretagarna fšretrŠdas av sina organisationer i planeringsskedena? Flera av de fšretagare som har deltagit i planeringsarbetet anser att detta har pŒgŒtt under alltfšr lŒng tid. MŒnga anser att staten inte har infriat fšrvŠntningarna pŒ snabba regelreformer fšr

Diagram 17. Tillför de regionala tillväxtavtalen ett mervärde? Resultat per län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. Samordnarnas svar Šr	* FŒ svarande. Skall ej ses som representativt fšr partnerskapets uppfattning.
inlagd som referens.	KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

3 0	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

nŠringslivet och pŒ škat lokalt inßytande pŒ nŠringspolitiken. Samordnarna betonar ocksŒ att nŠringslivet representeras av en mycket heterogen grupp fšretagare som ofta har varit svŒra att engagera i arbetet.

En tŠnkbar orsak till kommunikationssvŒrigheterna Šr att de offentliga aktšrerna och fšretagarna ofta Ótalar fšrbi varandraÓ. Enskilda fšretagare vill diskutera frŒgor som har direkt betydelse fšr deras nŠringsverksamhet eller livsmiljš, t.ex. kommunal service, utbildning, vŠg- eller IT-investeringar, lokalfrŒgor och boendemiljšer. Mer sŠllan efterfrŒgar de insatser som erbjuds inom traditionell nŠrings- och regionalpolitik. Fšr de offentliga fšretrŠdarna Šr det svŒrt att diskutera alla sŒdana frŒgor samtidigt, inte minst pŒ grund av att ansvaret fšr dem Šr fšrdelat pŒ mŒnga olika organ. Den demokratiska beslutsprocessen gšr det ocksŒ svŒrt att Œstadkomma snabba fšrŠndringar i den offentliga verksamheten. ÿven om det Þnns en rad problem pŒgŒr samtidigt mŒnga konstruktiva dialoger mellan offentliga och privata aktšrer. Den framvŠxande klusterpolitiken Šr ett exempel pŒ detta.

3.4 MERVÄRDEN AV PROCESSEN

Parterna i avtalsarbetet Þck frŒgan om de anser att tillvŠxtavtalen tillfšr ett mervŠrde. Syftet var att fŒ ett švergripande omdšme om processen. De svar som lŠmnas stŠmmer ganska vŠl šverens med den generella bild som redan har redovisats i rapporten. Samordnarna Šr den mest positiva gruppen. Samtliga anser att arbetet med tillvŠxtavtalen har tillfšrt ett mervŠrde. Statens och landstingens fšretrŠdare Šr šverlag positiva medan nŠr- ingslivets organisationer och kommunerna Šr mer delade i sina uppfattningar. Av fšretagen anser en majoritet att tillvŠxtavtalen inte tillfšr nŒgot mervŠrde. EnkŠten till universitet och hšgskolor visar att lŠrosŠtena som grupp anser att arbetet med tillvŠxtavtalen har givit ett visst mervŠrde. Se diagram 16.

Informationen kan ocksŒ sorteras per lŠn och fšrmedlar dŒ en bild av de olika partnerskapens vŠrdering av sin egen process. Se diagram 17.

3.5 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

En av de viktigaste iakttagelserna i undersškningen av avtalsprocessen Šr att de statliga organen inklusive de regionala samordnarna Šven fortsŠttningsvis kommer att ha stor betydelse fšr hur arbetsformen utvecklas. Dels handlar det om fšrmŒgan att ÓhŒlla grytan kokandeÓ, dels om att fšrmedla tydligare riktlinjer och budskap, inte minst vad gŠller olika parters Þnansiella medverkan i avtalen.

Mycket tyder pŒ att det Šr offentliga aktšrer i de regionala nŠtverken, nŠringslivsorganisationer samt en del kommuner som hittills har haft det stšrsta utbytet av processen. De redan etablerade aktšrerna har stŠrkt banden sinsemellan men ocksŒ utvidgat sina kontaktnŠt. De

nationella myndigheterna kom sent in i processen och har varit ganska osynliga. NUTEK som deltagit bŒde med metodstšd i processen samt med kompetens och Þnansiering i avtalen utgšr ett undantag. Dialogen mellan den regionala nivŒn och kommunerna har utvecklats pŒ ßera hŒll i landet. I kommunerna Šr det framfšr allt de nŠringslivsansvariga som deltar. Den viktiga kommunala utbildningssektorn stŒr ofta utanfšr. NŠringslivets engagemang har visserligen škat men det Šr svŒrt att dra slutsatsen att dialogen mellan privat och offentligt har utvecklats eller fšrdjupats som resultat av avtalsprocessen.

Slutsatserna Šr i sammanfattning fšljande.

¥LŠnsstyrelsen Œtnjuter stŠrkt fšrtroende i egenskap av samordnare av tillvŠxtavtalen. Samtliga parter, utom landstingen, har ett stšrre fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen Šn innan avtalsprocessen startade. PŒ motsvarande sŠtt har samtligas fšrtroende fšr fšretagen škat.

¥Landstingen har fšrlorat fšrtroende bland alla representanter i partnerskapet utom hos sina egna. Fšrtroendet fšr kommunerna har minskat hos fšretrŠdare fšr stat, fšretagsorganisationer samt privata fšretag men škat hos landstinget och dem sjŠlva.

¥NUTEK har fšrlorat fšrtroende frŠmst bland fšretrŠdare fšr fšretagsorganisationer. ALMI, som har i uppdrag att stimulera fšretagsamhet, har fšrlorat fšrtroende hos de privata fšretagen.

¥Majoriteten bedšmer att engagemanget fšr avtalsarbetet ligger pŒ ofšrŠndrad nivŒ sedan avtalsprocessen startade.

¥De regionala samordnarna Šr mycket betydelsefulla farthŒllare i processen. Uppfšljningen visar att intensiteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i ßera av de lŠn dŠr samordnarna har sŠnkt sin ambitionsnivŒ.

¥Fšretagare Šr i allmŠnhet skeptiska till att tillvŠxtavtalen kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet. Det tror dŠremot en majoritet inom fšretagarorganisationerna, de statliga organen och landstingen.

¥Det Šr oklart om dialogen mellan privat och offentligt har utvecklats i nŒgon stšrre utstrŠckning med anledning av tillvŠxtavtalen.

¥De regionala samordnarna Šr šverens om att tillvŠxtavtalen har tillfšrt ett mervŠrde. Merparten av statliga aktšrer och landstingsfšretrŠdare delar denna uppfattning. Kommunerna och fšretagsorganisationerna Šr mer splittrade i frŒgan. En majoritet av fšretagarna anser inte att avtalen har inneburit ett mervŠrde fšr dem.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

3 1