Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 3 (Departementsserien 2001:15)

2Finansiering, genomförande och utvärdering

2.1 FINANSIERING

…verenskommelser om hur insatser och ŒtgŠrder skall Þnansieras Šr kritiska punkter i de regionala tillvŠxtavtalen. En av de grundlŠggande idŽerna med avtalsarbetet Šr att parter som fšrfogar šver tillvŠxtresurser skall samordna satsningar pŒ gemensamt prioriterade omrŒden. …verenskommelserna avser oftast ramar fšr att Þnansiera insatsomrŒden och ŒtgŠrder. Under genomfšrandet Šr det frŒga om att konkreta projekt skall bekostas med medel inom ramarna. ÓProjektŠgareÓ fšrvŠntas kunna hitta Þnansiering fšr projekt som hšr hemma inom insatser och Œt- gŠrder i tillvŠxtavtalet, eftersom ÞnansiŠrer och resurser redan Šr identiÞerade. De statliga aktšrernas Þnansiella medverkan i tillvŠxtavtalen utgŒr ifrŒn de mŒl som gŠller fšr beršrt politikomrŒde och de villkor m.m. som styr anvŠndningen av aktuella anslag.

Den 15 september 2000 fanns, enligt redovisningar frŒn 18 lŠn, beslut om sammanlagt 2 585 miljoner kronor. Den sammanstŠllning som presenteras hŠr grundar sig pŒ uppgifter om olika parters Þnansiella engagemang i 15 av dessa lŠn dŠr medelsbesluten uppgŒr till 1 933 miljoner kronor10. Informationen har brister, eftersom lŠn och

Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori

aktšrer bl.a. har skilda uppfattningar om vad som skall deÞnieras som medÞnansiering av tillvŠxtavtalen. Det Šr viktigt att vara medveten om denna begrŠnsning nŠr den samlade Þnansieringsbilden studeras. Se diagram 4.

NŠrmare hŠlften av tillvŠxtavtalens ŒtgŠrder Þnansieras med statliga medel. Privata ÞnansiŠrer svarar fšr 25% och kommunerna fšr 8 % av de insatta medlen. EU- medel Šr en mšjlig ÞnansieringskŠlla fšr ŒtgŠrder i tillvŠxtavtalen. EU-medlen uppgŒr hittills endast till 6% men vŠntas ška i takt med att de nya strukturfondsprogrammen genomfšrs i škad utstrŠckning. De fyra stšrsta statliga ÞnansiŠrerna fšrdelar sig enligt diagram 5.

Arbetsmarknadspolitiska medel utgšr den i sŠrklass stšrsta delen av den statliga Þnansieringen. I Kronoberg, Blekinge, Halland, VŠstmanland och VŠsternorrland stŒr de arbetsmarknadspolitiska anslagen fšr šver 40% av tillvŠxtavtalens Þnansiering. MŒnga anser dock att arbetsmarknadsmyndigheternas roll som ÞnansiŠr av Œt-

10 15 lŠn har speciÞcerat den Þnansiella informationen per aktšr (Blekinge, Dalarna, Gotland, Halland, Kronoberg, Norrbotten, SkŒne, Stockholm, Sšdermanland, Uppsala, VŠrmland, VŠsternorrland, VŠstmanland, VŠstra Gštaland, …rebro). Tre lŠn (GŠvleborg, JŠmtland, VŠsterbotten) har lŠmnat uppgifter om beslutade medel men ej redovisat per aktšr. Ansvaret fšr siffrornas tillfšrlitlighet vilar pŒ uppgiftslŠmnarna.

Diagram 5. Statlig ﬁnansiering av tillväxtavtalen i 15 län (totalt 946 miljoner kronor), procentuell andel per kategori

KŠlla: Rapporter frŒn 15 lŠnsstyrelser och sjŠlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

1 9

gärder i avtalen är otydlig och efterlyser bättre riktlinjer för hur de arbetsmarknadspolitiska medlen får användas. Orsakerna till de stora skillnaderna mellan länsarbetsnämnderna, när det gäller deras medverkan i ﬁnansieringen, är ﬂera. I de tillväxtavtal där kompetensfrågor och utbildningsinsatser är ett centralt område har det varit naturligt att koppla samman länsarbetsnämndernas utbildningsinsatser med de prioriteringar som ﬁnns i avtalet. Det ﬁnns också skillnader i hur länsarbetsnämnderna har tolkat sitt uppdrag för att medverka i arbetet med avtalen. Vissa har ansett att större delen av deras anslag bör relateras till tillväxtavtalet. Motivet för detta har varit att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, per deﬁnition, är tillväxt- och sysselsättningskapande och därför bör ingå. Andra länsarbetsnämnder har gjort snävare avgränsningar och bedömt att endast vissa delar bör vara med. Se diagram 6.

På grund av de generella regionalpolitiska prioriteringarna har de nordliga länsstyrelserna betydligt större anslag som kan användas för åtgärder i tillväxtavtalen. Skillnader i tilldelade resurser återspeglas dock inte konsekvent i bilden av hur länsstyrelsen deltar i ﬁnansieringen. Se diagram 7.

Länsstyrelser och självstyrelseorgan svarar i genom-

snitt för 18 % av avtalens totala ﬁnansiering.

Bland statliga myndigheter på nationellt plan har NUTEK satsat störst resurser i tillväxtavtalen (68 miljoner kronor). Exempel på andra nationella statliga ﬁnansiärer är Luftfartsverket (7,1 miljoner kronor i Västernorrland), Svenska Filminstitutet (6,3 miljoner kronor i Västra Gö- taland, 1 miljon kronor i Skåne), Invest in Sweden Agency (ISA) (3,4 miljoner kronor i Västra Götaland), Fiskeriverket (1,6 miljoner kronor i Västra Götaland), Turistrådet (1 miljon kronor i Västra Götaland). Från den s.k. Östersjömiljard 2 har regeringen avsatt medel för medﬁnansiering av tillväxtavtal och regionala initiativ. Hittills har regeringen fattat beslut om att betala ut 30 miljoner kronor till NUTEK samt 20 miljoner kronor till Länsstyrelsen i Stockholms län för Östersjöorienterade åtgärder.

Den privata ﬁnansieringen består i huvudsak av med- ﬁnansiering från företag och i någon mån från organisationer som står näringslivet nära. Privata ﬁnansiärer hade vid tidpunkten för avstämningen beslutat att avsätta 485 miljoner kronor eller cirka 25 % av totala beslutade medel. I Västra Götaland är t.ex. Föreningssparbanken, Sveriges hotell- och restaurangföretagare och Telia med- ﬁnansiärer. I Dalarna har bl.a. Dalarnas Tidning avsatt 60 000 kronor. I Stockholm går bland annat den s.k.

Diagram 6.

Länsarbetsnämndernas ﬁnansiella andel av avtalen,

Diagram 7.

Länsstyrelsernas/självstyrelseorganens ﬁnansiella

procent

andel av tillväxtavtalen, procent

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

Blekinge (38)

Norrbotten (67)

Skåne (32)

Kronoberg (44)

Örebro (30)

Halland (58)

Västra Götaland (72)

Västmanland (140)

Blekinge (11)

Dalarna (29)

Västernorrland (54)

Gotland (10)

Västernorrland

(17)

Södermanland (12)

Värmland (33)

Örebro (43)

Sö

dermanland (3)

Skåne (2)

Kronoberg (6)

Uppsala (2)

Vä

stmanland (19)

Västra Götaland (6)

Halland (6)

Uppsala (4)

Dalarna (0,5)

Stockholm (0,5)

Källa: Rapporter från 11 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.

Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.

2 0	N Ä R I N G S D E P A R T E M E N T E T

Care-tech gruppen – privata företag tillsammans med Exportrådet – in med nära 5 miljoner kronor.

Inom kategorin stiftelser ﬁnns bl.a. KK-stiftelsen, Stiftelsen Innovationscentrum och Teknikbrostiftelserna engagerade som ﬁnansiärer.

Det kommunala åtagandet uppgår sammanlagt till 135 miljoner kronor, vilket motsvarar 8 % av den totala ﬁnansieringen. Det ﬁnns bara knapphändig information om vilka typer av åtgärder som kommunerna stöder. Ut- bildning förefaller vara ett område där kommuner är engagerade om än i begränsad omfattning. Se diagram 8.

I Stockholms, Västra Götalands och Uppsala län ﬁnns ﬂest ﬁnansiärer representerade. Norrbotten redovisar endast de insatser och åtgärder som ﬁnansierats av länsstyrelsen. Nedan framgår hur stor del av ﬁnansieringen de största ﬁnansiärerna svarar för. Se diagram 9.

2 . 2 GENOMF Ö RANDE

I ﬂertalet län har man kommit igång med att genomföra åtgärder i sina tillväxtavtal. De sammanlagt 2 585 miljoner kronor som man har fattat beslut om, fördelas på 1 624 olika projekt, dvs. i genomsnitt drygt 1,5 miljoner kronor per projekt. För hela år 2000 hade de 18 länen, enligt avtalen, budgeterat åtgärder för knappt 11 miljarder kronor.Vid tid-

punkten för avstämningen hade man alltså fattat beslut för ca 23% av budgeterat belopp. Det ﬁnns ﬂer orsaker till skillnaderna mellan budget och beslut. Mer än ett kvartal återstod av året då länen redovisade utfallet. Det dröjde länge innan åtgärder i de nya strukturfondsprogrammen kunde komma igång. Fonderna utgör en viktig ﬁnansieringskälla för tillväxtavtalen och förutsätter också nationell medﬁnansiering. Många ﬁnansiärer väntade med att använda medel tills bilden hade klarnat av medelsbehoven för åtgärder i målprogrammen. Som framgår av diagram 10 är variationerna stora mellan länen, både vad gäller avsatta belopp och vad avser relationen mellan budget och faktiskt fattade beslut.

Antalet beslutade projekt den 15 september 2000 var 1 624 stycken. Diagram 11 indikerar i vilken utsträckning aktiviteter har kommit igång i länen.

Enligt länens redovisningar satsas de största resurserna på åtgärder som rubriceras Företagsutveckling och Entreprenörskap. Kompetensutveckling, utbildning, forskning och utveckling är det näst största åtgärdsblocket. Utbildningsprojekt kan också dölja sig inom andra åtgärder, inte minst företagssatsningar. En del medel har också avsatts för åtgärder med inriktning på kultur- och livsmiljö. Bilden överensstämmer i stort med prioriteringarna i länens tillväxtavtal. Se diagram 12.

Diagram 8.	Kommunernas ﬁnansiella andel av avtalen, procent					Diagram 9.	Olika medﬁnansiärers andel av tillväxtavtalet,
							procentuell fördelning
0 %	10 %	20 %	30 %	40 %	50 %	0 %	20 %	40 %	60 %	80 %	100 %

Gotland (24)

Södermanland (7)

Västernorrland (18)

Västra Götaland (37)

Halland (14)

Skåne (8)

Västmanland (20)

Uppsala (5)

Stockholm (2)

Örebro (5)

Kronoberg (3)

Dalarna (2)

Källa: Rapporter från 12 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Avrundat belopp i miljoner kronor inom parentes.

Norrbotten

Statliga

Blekinge

Privata

Örebro

Kommunala

Övriga

Västmanland

Västernorrland

Södermanland

Halland

Kronoberg

GENOMSNITT 15 LÄN

Skåne

Västra Götaland

Stockholm

Dalarna

Gotland

Värmland

Uppsala

Källa: Rapporter från 15 länsstyrelser och självstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

2 1

ÿþý üû úùýþ ø÷öõúôý óýý òñõõðýüùïúôý ñûðîúõöó ïþ íûìöþîý ðìø ëùùð ñùïþû ûñêûúîþûùóé è÷õöóùïþ üû þçþøíþõ íæ îìùîûþýóå íæôæþùïþ íûìöþîýé

äAluminiumriket ýúõõã÷û þýý óâ ïþ ðý÷ûûþ íûìöþîýþù úùìø ýúõõâüçýóâýóõþý ú áûìùìêþûôð õüùé !ûìöþîýþý ð"òýóû ýúõõ óýý ðîóíó þù ûþôúìùóõ ñýâþ#îõúùôðøúõö÷ ì#ã øóûîùóïðíõóýð ò÷û þýý ùüûúùôðõúâ îûúùô óõñøúùúñø øþï âóûìû ì#ã ýöüùðýþû ú âüûõïðîõóððé

ä$ %ðýþûô÷ýõóùï ãóû ñùúâþûðúýþýå ýþîùúîíóûîþûå ò÷ûþýóôóû& ò÷ûþùúùôóûå ýþîùúîêûìðýúòýþõðþùå õüùððý"ûþõðþù øé'é úùõþýý þýý ðóøóûêþýþ ú íûìöþîýþý Grow Linké ("òýþý üû óýý þûêöñ& ïó ôìïó ò÷ûñýðüýýùúùôóû ò÷û þýóêõþûúùô ì#ã ñýâþ#îõúùô óâ îñùðîóíðêóðþûóïþ ò÷ûþýóôé )ùïþû ò÷ûðýó ãóõâæûþý *+++ ðýóûýóïþð *, ò÷ûþýóô ì#ã ÷âþû ãñùïûó þùýûþíûþù÷& ûþû ãóû ñýù"ýýöóý ïþý ùüýâþûî ðìø -ûì. /úùî þûêöñïþûé

äAcusticum ú !úýþæå biltestverksamhet ì#ã òìûýðóýýó ðóýð& ùúùôóû íæ Filmpool Nord üû þçþøíþõ íæ ðýûóýþôúðîó ñýâþ#îõúùôðíûìöþîý ú 0ìûûêìýýþùé 1úõõâüçýóâýóõþù õóïþ ôûñùïþù ì#ã ïþ ãóû îñùùóý ò÷ûâþûîõúôóð øþï ãöüõí óâ ðýûñîýñûòìùïðøþïþõé

ä$ 2ñõýðòûþï ñýâþ#îõóð Rock City 3 þýý øñðúîúùïñðýûú& #þùýûñø ðìø üôð ôþøþùðóøý óâ ïþù ðâþùðîó øñðúî& úùïñðýûúùé $ áóõøóû þýóêõþûóð Baltic Business School 3 þù úùýþûùóýúìùþõõ ãóùïþõðã÷ôðîìõó øþï úùûúîýùúùô øìý %ðýþûðö÷ûþôúìùþùé 4ù óâ ñýêúõïùúùôóûùó üû úùûúîýóïþ øìý øñðúîúùïñðýûúùé

ä$ 5üðýþûêìýýþù ãóû ñùôïìøðíûìöþîý ðýóûýóý øþï ð"òýþ óýý utveckla entreprenšrskap ú õüùþýé

ä$ )ííðóõó ãóû úùõþýýð 'þûó íûìöþîý ò÷û škad integration óâ íþûðìùþû øþï ñýõüùïðî êóîôûñùï íæ óûêþýðøóûîùó& ïþùé !ìðúýúâó ûþðñõýóý âóï óâðþû ûþîû"ýþûúùô óâ óûêþýð& îûóòý ãóû ûþïóù ñííùæýýðé

ä4ýý óâ íûìöþîýþù ú (ýì#îãìõøð ýúõõâüçýóâýóõ üû óýý øþï& âþûîó ú ñýâþ#îõúùôþù óâ þù lokal hŠlso- och sjukvŒrdsplan i Liepaja, Lettlandé è÷ûñýðüýýùúùôóû ðîóíóð ò÷û þýý îìùðìûýúñø óâ ðâþùðîó ò÷ûþýóô óýý õüøùó óùêñï ò÷û þýý îìøíõþýý ãüõðì& ì#ã ðöñîâæûïðð"ðýþø ò÷û ïþù ûþôúìùþù øþù üâþù ò÷û óùïûó ïþõóû óâ /þýýõóùïé

Diagram 10. Beslut om ﬁnansiering av tillväxtavtal i 18 län (totalt 2 585 miljoner kronor)

Diagram 11. Antal beslutade projekt per län (totalt 1 624)

KŠlla: Rapporter frŒn 18 lŠnsstyrelser och sjŠlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Finansieringen avser beslutade medel per 2000-09-15. Beslut i fšrhŒllande till budget fšr Œr 2000 inom parentes.

KŠlla: Rapporter frŒn 17 lŠnsstyrelser och sjŠlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet. Anm. Avser projekt som beslutats till och med 2000-09-15.

2 2	N Ä R I N G S D E P A R T E M E N T E T

2.3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

– EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN LÄRANDE PROCESS

Det Šr klart uttalat att arbetet med tillvŠxtavtalen Šr en lŠroprocess som omfattar bŒde organisationer och individer. Syftet med en lŠrande process Šr att de som beršrs kontinuerligt skall kunna dra nytta av de gemensamma erfarenheter som uppnŒs och dŠrmed successivt kunna lšsa nya uppgifter bŠttre. LŠrandet omfattar kodiÞerad kunskap och tyst kunskap. Den kodiÞerade kunskapen kan i princip vem som helst tillŠgna sig genom studier av litteratur, rapporter m.m. Den tysta kunskapen skapas šver tid genom erfarenheter av handlande och interaktion med omgivningen.11 Hallin och Svensson konstaterar: ÓEftersom den kodiÞerade kunskapen Šr mer allmŠnt tillgŠnglig blir skillnader i tillgŒng till tyst kunskap avgšrande fšr en organisations fšrmŒga att lšsa problem och ta tillvara mšjligheter. (É) Den tysta kunskapen (Šr) i nŒgon mŒn (É) mer exklusiv Šn den kodiÞerade. Ett inslag av lŠrande kan tas fšr givet i allt mŠnskligt handlande, men graden av lŠrande kan stŠrkas genom škad medvetenhet om lŠrandets mekanismer och tillvŠgagŒngssŠtt hos inblandade individer och organisationer.Ó12

Uppfšljningar och utvŠrderingar Šr nšdvŠndiga inslag

i lŠrprocessen. LŠnen lŠmnar mycket knapphŠndiga uppgifter om sina eventuella framsteg i uppfšljnings- och utvŠrderingsarbetet och det Šr svŒrt att fŒ en helhetsbild av vad som sker inom omrŒdet. Ett uppenbart problem, som ocksŒ har uppmŠrksammats tidigare13, Šr att offentliga organs system fšr uppfšljning och utvŠrdering Šr utformade fšr att bedšma verksamheters effektivitet och resultat sektorsvis. Det saknas system fšr tvŠrsektoriella uppfšljningar. Detta har fšranlett nŒgra lŠn att bšrja utveckla och etablera sŒdana. Den moderna datortekniken och Internet har gjort det mšjligt fšr ßera lŠn att billigt och snabbt komma igŒng med att sammanstŠlla den mest nšdvŠndiga projektinformationen. Kronobergs lŠn var tidigt ute och har varit vŠgledande pŒ omrŒdet. Hallands lŠn Šr ett exempel pŒ ytterligare ett lŠn dŠr det nu Þnns en databas med projektinformation. Se bild 1.

I all sin enkelhet Šr dessa databaser pŒ ßera sŠtt unika. Fšr fšrsta gŒngen Þnns det samlad information om vad olika ÞnansiŠrer i en region vŠljer att satsa sina utveck-

11Rapport 11 frŒn regionalpolitiska utredningen ÓEn lŠrande regionalpolitik? Om lŠrande och utveckling i den regionala utvecklingspolitikenÓ (s. 143-144) Gšran Hallin och Bo Svensson.

12ibid.

13Ds 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen, TillvŠxt i hela Sverige.Ó

Diagram 12. Fördelning av beslutade medel per aktivitets-	Bild 1.	Urklipp från aktivitetsregistret för Hallands läns
område, procent		tillväxtavtal

KŠlla: http://www.tillvaxthalland.org, 010222

KŠlla: Rapporter frŒn 15 lŠnsstyrelser och sjŠlvstyrelseorgan som har samordnat arbetet.

Anm. Avser projekt som beslutats till och med 2000-09-15.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

2 3

lingsresurser pŒ. Tidigare har informationen enbart funnits tillgŠnglig inom respektive ÞnansiŠrs redovisningssystem. Dessutom har endast en brŒkdel, om ens det, varit lŠtt tillgŠnglig fšr allmŠnheten. Den hŠr metoden, att ÓkodiÞ- eraÓ den samlade kunskapen och publicera den, skapar nya mšjligheter fšr lŠnen att driva processen framŒt. Samtidigt ger den škade mšjligheter att utvŠrdera resultaten av den samlade verksamheten.

NŒgra lŠn rapporterar om betydelsen av fortlšpande utvŠrdering av den egna processen. Syftet Šr att kontinuerligt kunna identiÞera mšjligheter och problem samt pršva och vŠrdera arbetet mot bakgrund av gemensamma erfarenheter. I nŒgra fall, bl.a. i Kronoberg och VŠsterbotten, har man valt att ta externa konsulter till hjŠlp. I andra lŠn, t.ex. Halland, har man bildat en sŠrskild grupp som har till uppgift att fšlja det lšpande arbetet, komma med fšrŠndringsfšrslag och driva pŒ processen med diskussions- och debattinlŠgg. I GŠvleborg arbetar man pŒ bŒda sŠtten och fŒr dŠrigenom bidrag till arbetet frŒn tvŒ olika hŒll. Exemplen visar hur nŒgra av partnerskapen arbetar mŒlmedvetet med att utveckla metoder fšr att systematiskt kunna reßektera šver sitt arbete och sina arbetsformer. Dessa inslag i processen bidrar till att en Ótyst kunskapÓ successivt bygger upp och fšrstŠrker lŠnkarna i det regionala partnerskapet.

2.4 UPPFÖLJNING AV DE HORISONTELLA KOMPONENTERNA I TILLVÄXTAVTALEN

I de regionala tillvŠxtavtalen skall jŠmstŠlldhet mellan kšnen och ekologisk hŒllbar utveckling vara vŠl inarbetade aspekter. De skall inte enbart hanteras som faktorer att ta hŠnsyn till. I ett vŠl genomarbetat avtal ingŒr de som tillvŠxtdrivande komponenter i de insatser och ŒtgŠrder som utvecklingsprogrammet omfattar.

De uppfšljningar som gjordes medan tillvŠxtavtalen utarbetades, visade att de ßesta lŠn hade svŒrt att integrera jŠmstŠlldheten och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Slutsatsen var att det behšvs bŠttre metoder och utbildning om hur man infšrlivar jŠmstŠlldhet respektive ekologisk hŒllbarhet i det tillvŠxtfrŠmjande arbetet. Det krŠvs stor uppmŠrksamhet pŒ dessa omrŒden i lŠrprocessen fšr att hšja tillvŠxtavtalens kvalitet.

Under arbetets gŒng har man i de ßesta lŠn blivit mer medveten om jŠmstŠlldhetsfrŒgornas betydelse. FrŒgorna har lyfts hšgre upp pŒ den regionala agendan. Det behšvs ett jŠmstŠlldhetsperspektiv i samtliga faser av tillvŠxtavtalet. Regeringen utsŒg i februari 2000 Blekinge, JŠmtland och VŠstra Gštaland som pilotlŠn fšr jŠmstŠllda tillvŠxtavtal. I den senaste uppfšljningen betonas att det behšvs tydliga strategier pŒ omrŒdet. Det anses inte rŠcka med att det Þnns en jŠmstŠlldhetsexpert i varje lŠn. Det fordras ocksŒ aktivitet och engagemang hos sŒvŠl regionala som nationella aktšrer. Mycket av arbetet Šr nu inriktat pŒ att hšja kompetensen nŠr det gŠller praktiska tillŠmpningar av jŠm- stŠlldhetsperspektivet. Dels behšvs strategier fšr att fšr-

bŠttra villkoren fšr kvinnors fšretagande. Dels behšver s.k. brytprojekt bedrivas inom utbildning och arbetsmarknad fšr att ška jŠmstŠlldheten inom traditionellt kšnsuppdelade utbildningar och yrken. Statistik som produceras bšr vara kšnsuppdelad inom alla omrŒden som ršr individer.

Fšr att nŒ hŒllbar utveckling och tillvŠxt krŠvs samsyn mellan ekonomiska, ekologiska och sociala sektorer. Att arbeta med hŒllbar utveckling krŠver alltsŒ att man mŒste mštas šver sektorsgrŠnser. De regionala partnerskapen Šr en bra plattform fšr tvŠrsektoriella diskussioner pŒ detta omrŒde. Partnerskapen har besvarat frŒgan hur de anser att miljšfrŒgor har hanterats i arbetet med avtalen. Un- gefŠr hŠlften ansŒg att frŒgorna hade hanterats dŒligt eller mycket dŒligt. Se diagram 13.

Fšr att understryka hur viktigt det Šr att lyfta fram miljšfrŒgorna som drivkraft fšr utveckling och tillvŠxt har regeringen utsett pilotlŠn ocksŒ fšr dessa frŒgor i tillvŠxtavtalen. Dalarna, VŠsterbotten och SkŒne skall tillsammans med NaturvŒrdsverket utveckla metoder fšr hur det ekologiska hŒllbarhetsperspektivet kan infšrlivas dels i avtalsprocessen, dels i de konkreta ŒtgŠrderna. Er- farenheterna av pilotarbetet skall spridas till švriga lŠn. Det lŒngsiktiga mŒlet bšr vara att miljš blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet fšr en hŒllbar sam-

Diagram 13. Det horisontella målet ekologisk hållbar utveckling har beaktats i stor utsträckning i arbetet med tillväxtavtalet.

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

2 4	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

hŠllsutveckling samt att skapa stšrre lokalt och regionalt engagemang fšr frŒgan om hur hŒllbar tillvŠxt formas. Kortsiktigt bšr mŒlet vara att skapa en škad medvetenhet om miljš som tillvŠxtfaktor samt att miljšaspekterna skall vara tydligt integrerade i nŠsta omgŒng tillvŠxtavtal.

2.5 ANALYS

En stor del av de offentliga medel som satsas pŒ att frŠmja tillvŠxt och sysselsŠttning synliggšrs genom tillvŠxtavtalen. Parterna trŠffar šverenskommelser om sina respektive bidrag till insatser och ŒtgŠrder i programmen och detta dokumenteras i avtalen. Det ger en tydlig šversikt šver existerande resurser och de Þnansiella prioriteringar som parterna gšr. Resursßšden och inriktningar blir sŠrskilt synliga i de lŠn som har upprŠttat Internetbaserade projektdatabaser. Att den privata Þnansieringen uppgŒr till nŠrmare en fjŠrdedel ger intressant information om att privata aktšrer i hšg grad Šr delaktiga i samarbetet.

Ett syfte med tillvŠxtavtalen Šr att de skall leda till effektivare samordning av resurser fšr regional tillvŠxt. Merparten av de regionala samordnarna anser att avtalen har bidragit till detta. De fŒr ocksŒ stšd fšr sin uppfattning av fšretrŠdare fšr fšretagens organisationer, landstingen och de statliga organen i enkŠtundersškningen. NŠrmare 70% av dem instŠmmer helt eller delvis i detta. Det Šr en intressant iakttagelse att av representanterna fšr privata fšretag har endast 30% denna uppfattning. En tolkning kan vara att det framfšr allt Šr medel till konkreta projekt och aktiviteter som intresserar dessa aktšrer och att det Šr mindre synligt och intressant fšr dem hur resursramar har skapats fšr de švergripande insatsomrŒdena. Av enkŠtsvaren framgŒr vidare att en majoritet av de svarande i bl.a. …stergštland, JŠmtland, Dalarna och Halland anser att tillvŠxtavtalet leder till bŠttre samordning. I nŒgra lŠn, bl.a. VŠstmanland, VŠrmland och Kronoberg ifrŒgasŠtter merparten av de som besvarade enkŠten om det Þnns samordningseffekter. Det Þnns inget som tyder pŒ att man Šr mer positiv i de lŠn dŠr det Þnns mŒnga olika ÞnansiŠrer Šn i de lŠn som har fŒ ÞnansiŠrer av avtalet.

NŒgra lŠn planerar eller har tagit vissa steg mot ett mer integrerat samarbete kring projektstšd. I nŒgra fall fšrsš- ker ÞnansiŠrerna Œstadkomma en gemensam Ódšrr-inÓ fšr att underlŠtta fšr dem som ansšker om projektmedel.

FinansiŠrerna ser ocksŒ ett škat behov av att gemensamt kunna bedšma om ansškningar Šr fšrenliga med avtalets intentioner och prioriteringar. I …rebro lŠn trŠffas Projektanalysgruppen (PANG) varannan vecka fšr att diskutera regionala projekt. Gruppen bestŒr av potentiella ÞnansiŠrer som gemensamt bedšmer projektens relevans fšr tillvŠxtavtalets mŒl och inriktning. PANG blir en-dšrr-in fšr sjŠlva ansškningarna. NŠr gruppen Šr klar med sin bedšmning, fattar respektive aktšr sitt beslut. VŠstmanlands lŠn avser att hŒlla regelbundna ÓÞnanssamrŒdÓ som, liksom i fallet …rebro, har till uppgift att diskutera aktu-

ella projektansškningar. I Kronobergs lŠn arbetar man ocksŒ pŒ ett liknande sŠtt. I GŠvleborgs lŠn satsar ßera aktšrer tillsammans pŒ att skapa en en-dšrr-in i varje kommun fšr fšretagen. Syftet Šr att samordna alla former av rŒdgivningsinsatser och dŠrmed underlŠtta fšr sŒvŠl nya entreprenšrer som beÞntliga fšretag att komma i kontakt med rŠtt organisation pŒ en gŒng. Initiativet Šr ett samarbete mellan kommuner, fšretagsorganisationer, lŠnsstyrelsen, lŠnsarbetsnŠmnden och ALMI.

Av de 21 samordnarna instŠmmer sex stycken av dem i pŒstŒendet att deras avtal prŠglas av klarhet avseende Þnansieringsbelopp och Œtaganden (Gotland, Uppsala, …stergštland, Halland, Kalmar, SkŒne). Sex stycken av samordnarna instŠmmer inte alls (Blekinge, Kronoberg, Norrbotten, Sšdermanland, Jšnkšping, VŠstmanland). …vriga lŠn redovisar ingen uttalad uppfattning i frŒgan.

MŒnga regionala aktšrer framhŒller att staten Šr en otydlig part i avtalens Þnansiering. Ett exempel Šr att bŒde lŠnsarbetsnŠmnderna sjŠlva och andra anger att nŠmnderna agerar olika frŒn lŠn till lŠn och att det behšvs klarare direktiv om hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fŒr anvŠndas. Flera pekar ocksŒ pŒ att det Þnns en konßikt mellan kort- och lŒngsiktiga mŒl i arbetsmarknadspolitiken. LŠnsarbetsnŠmnden i VŠsterbottens lŠn har formulerat ett fšrslag till policy och kriterier fšr nŠmndens Þnansiella medverkan i tillvŠxtavtal och strukturfondsprogram. Det gŒr ut pŒ att man bšr bedšma om ett projekt helt eller delvis beršr personer som tillhšr arbetsmarknadspolitikens mŒlgrupper eller om det endast indirekt kan medverka till att uppfylla mŒlen fšr arbetsmarknadspolitiken. I det sistnŠmnda fallet bšr, enligt policyfšrslaget, beslut om Þnansiering understŠllas myndighetens styrelse.

De regionala tillvŠxtavtalen Šr avsedda att utarbetas med inslag av fšrhandling mellan parter, men detta har hittills fungerat bristfŠlligt. En Œterkommande kommentar Šr att det saknas tydliga partsfšrhŒllanden i avtalsprocessen. Detta bekrŠftas i stort av samordnarnas syn pŒ arbetet. Bland annat anser endast ett par av samordnarna att de regionala tillvŠxtavtalen har ett tydligt fšrhandlingsinslag. Otydligheterna i statens Þnansiella engagemang Šr ocksŒ en svaghet. Kommentarerna frŒn lŠnen visar ocksŒ att staten i betydligt stšrre utstrŠckning skulle kunna anvŠnda sin relativa Þnansiella styrka fšr att styra avtalsprocessen. Statens resurser skulle ocksŒ kunna anvŠndas som incitament och draghjŠlp i processer som stŠrker den regionala konkurrenskraften.

Det faktum att informationen om lŠnens uppfšljning och utvŠrdering i avtalsarbetet Šr knapphŠndig, kan betyda att dessa uppgifter fortfarande ofta Šr fšrbisedda. De lŠn som har rapporterat mer ingŒende, visar upp spŠn- nande modeller fšr att fšrstŠrka den lŠrande processen genom att systematiskt ta tillvara den ÓkodiÞeradeÓ och ÓtystaÓ kunskap som fšrmedlas i partnerskapen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

2 5

2.6 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

¥Genomfšrandet av de ŒtgŠrder som har planerats inom ramen fšr de regionala tillvŠxtavtalen har kommit igŒng.

18 lŠn redovisar att per den 15 september 2000 har beslut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor.Av informationen frŒn 15 av lŠnen framgŒr att staten (49%), den privata sektorn (25%) och kommunerna (8 %) Šr de stšrsta ÞnansiŠrerna. EU-medel uppgŒr hittills endast till 6% men vŠntas ška i takt med att strukturfondsprogrammen genomfšrs i škad utstrŠckning. Den Þnansiella informationen Šr ofullstŠndig och skall tolkas fšrsiktigt.

¥LŠnsarbetsnŠmnderna och lŠnsstyrelser/sjŠlvstyrelseorgan svarar fšr 42% respektive 36% av den statliga

Þnansieringen. Statens Þnansiella engagemang varierar mellan lŠnen, Šr stšrst i Norrbotten och lŠgst i Uppsala lŠn. Uppsala tillsammans med Stockholm och VŠstra Gštaland Šr de lŠn som uppvisar stšrst antal olika ÞnansiŠrer till sina tillvŠxtavtal.

¥TillvŠxtavtalen i 18 lŠn omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avsŠtter man 1,5 miljoner

kronor per projekt. HŠlften av medlen gŒr till insatser fšr fšretagsutveckling och entreprenšrskap. En fjŠrdedel av medlen satsas pŒ kompetensutveckling och forskning och utveckling.

¥TillvŠxtavtalen leder till att offentliga och Šven privata resurser som satsas fšr att frŠmja tillvŠxt och syssel-

sŠttning blir synliga.

¥Enligt en majoritet av samordnarna bidrar tillvŠxtavtalen till effektivare samordning av resurser fšr regional

tillvŠxt. De fŒr stšd i sin uppfattning av nŠrmare 70% av fšretrŠdare fšr stat, fšretagsorganisationer och landsting. DŠremot instŠmmer endast 30% av fšretagen i detta.

¥TillvŠxtavtalen har medverkat till att s.k. en-dšrr-in- lšsningar bildas i nŒgra lŠn. Arrangemanget skall dels

underlŠtta fšr fšretag, organisationer m.ß. som ansšker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum fšr ÞnansiŠrer att diskutera projektansškningar och bedšma om de šverensstŠmmer med det regionala tillvŠxtavtalets mŒl och intentioner.

¥Statens roll som medÞnansiŠr av tillvŠxtavtalen uppfattas som otydlig och olika statliga aktšrer har skilda

uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet Šr. Detta har i sin tur skapat en osŠkerhet kring processen. TillvŠxtavtalets vŠrde som ett instrument fšr regionala fšrhandlingar anses vara begrŠnsat.

¥En fšrutsŠttning fšr att de regionala tillvŠxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument fšr sam-

ordning av resurser fšr regional tillvŠxt och sysselsŠttning Šr att de statsÞnansierade aktšrer som medverkar i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer.

¥De ßesta lŠn har svŒrt att integrera jŠmstŠlldhet och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Det Þnns ett stort

behov av bŠttre metoder och utbildning om hur man infšrlivar dessa frŒgor i det tillvŠxtfrŠmjande arbetet. De regionala partnerskapen Šr en bra plattform fšr tvŠrsektoriella diskussioner pŒ dessa omrŒden. Det Šr viktigt att i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa frŒgor som en drivkraft fšr utveckling och tillvŠxt. DŠrfšr har pilotlŠn utpekats fšr att intensiÞera arbetet med att integrera jŠmstŠlldhet och ekologisk hŒllbar utveckling.

¥Uppfšljning och utvŠrdering Šr en fšrutsŠttning fšr att kunna utveckla en lŠrande process. I vissa lŠn lŠgger

parterna gemensamt ut projektdatabaser pŒ Internet, vilket skapar helt nya mšjligheter fšr škat kunskapsutbyte kring processen. NŒgra lŠn arbetar tillsammans med interna bedšmningsgrupper och externa konsulter fšr att systematiskt kunna reßektera och dra lŠr- domar i det pŒgŒende arbetet. Detta stŠrker nŠtverket av aktšrer.

2 6	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T