Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 2

Departementsserien 2001:15

1Partnerskapens roll i tillväxtavtalen

1.1 VARFÖR REGIONALA PARTNERSKAP?

Samverkan mellan olika parter pŒ det lokala planet blir, paradoxalt nog, allt viktigare i takt med den škande globaliseringen. EU-intrŠdet, škad frihandel och en omfattande avreglering av de nationella ekonomierna har inneburit att svenska fšretag mšter škad konkurrens men ocksŒ nya mšjligheter att sŠlja varor och tjŠnster pŒ en avsevŠrt stšrre marknad Šn tidigare. Den dominerande trenden Šr att fšretagen mŒste specialisera sig allt mer fšr att bibehŒlla och stŠrka sin konkurrenskraft. Studier av framgŒngsrika tillvŠxtregioner visar att det Þnns starka band mellan olika aktšrer. Fšretag, forskning, utbildning, lokala myndigheter, organisationer och politiker utgšr nŒgra av de viktigaste aktšrerna i dessa komplexa nŠtverk. Exempel pŒ sŒdana nŠtverk Ð benŠmnda kluster Ð Šr Þlmindustrin i Hollywood och de vŠrldsledande producenterna av glasšgonbŒgar eller skidpjŠxor som Þnns i avgrŠnsade regioner i norra Italien. Kluster kŠnnetecknas av en grupp aktšrer med beroendefšrhŒllanden mellan sig. Inom gruppen pŒgŒr ett ßšde av kunskap och information som i nŒgon mening Šr exklusiv och endast tillgŠnglig fšr dem som ingŒr i nŠtverket.

Parallellt med olika former av samverkan fšrekommer det en konkurrens mellan fšretagen som gynnar och driver pŒ utvecklingen. Samspelet mellan konkurrens och dynamisk samverkan inom utvecklingsomrŒden som prŠglas av en hšg grad av specialisering Ð Šr viktiga fšr- klaringar till varfšr tillvŠxtregioner Šr sŒ framgŒngsrika.

I ßera lŠnder arbetar man aktivt med att stšdja kluster fšr att frŠmja nŠringslivets tillvŠxt. Fšr svenska fšretag, som har svŒrt att priskonkurrera med fšretag i lŒglšnelŠn- der, Šr det viktigt att satsa pŒ andra konkurrensfaktorer, t.ex. kunskapsinnehŒll, kvalitet och design. En bŠrande tanke med de regionala tillvŠxtavtalen i Sverige Šr att stimulera en fšrdjupad samverkan mellan myndigheter, nŠringsliv och andra intressenter och dŠrmed skapa utvecklingsmšjligheter och mervŠrden som inte uppnŒs inom de etablerade strukturerna. Som ett resultat av bl.a. tillvŠxtavtalen hŒller en klusterpolitik pŒ att vŠxa fram underifrŒn i Sverige. I en senare del av rapporten ŒterÞnns en analys av hŠndelseutvecklingen inom detta omrŒde.

De regionala partnerskapen Šr fundamentala i arbetet med de regionala tillvŠxtavtalen.VŠl fungerande partnerskap Šr en fšrutsŠttning fšr att arbetsformen skall bli ett effektivt verktyg i den regionala utvecklingen. Det Šr šnskvŠrt att mŒnga olika parter Šr aktiva i arbetet och att andra Šn de som traditionellt representerar olika intressen ocksŒ kommer till tals. I uppfšljningen har studerats hur part-

nerskap har formerats i lŠnen, vilka som deltar och hur arbetsformerna har utvecklats. Det Šr ocksŒ intressant att se vilka ÓinsatsvarorÓ i form av engagemang, tid, kompetens och ekonomiska resurser olika aktšrer har bidragit med i processen. En huvuduppgift har varit att bedšma hur det nya sŠttet att arbeta fungerar i praktiken och hur olika aktšrer ser pŒ sina roller och sitt engagemang.

1.2 HUR SER DE PARTNERSKAP UT SOM ARBETAR MED DE REGIONALA TILLVÄXTAVTALEN?

De regionala partnerskapen utgšrs av aktšrer som frŒn olika utgŒngspunkter har intresse av att bidra till regionens tillvŠxt och utveckling.Analysen, det dokumenterade programmet och genomfšrandet av insatser och ŒtgŠrder i avtalet samlar aktšrerna. Samtidigt som detta Šr viktiga och synliga delar, vill mŒnga deltagare lyfta fram processen med att ta fram avtalen som det mest betydelsefulla.

De regionala partnerskapen har formerats pŒ i huvudsak tre olika sŠtt. I nŒgra regioner har man utgŒtt ifrŒn redan etablerade former fšr samarbete mellan nŠringsliv och offentliga organ som har bildats fšr att stŠrka det lokala nŠr- ingslivets konkurrenskraft. Exempel pŒ sŒdana partnerskap Þnns bl.a. i GGVV-regionen (Gnosjš, Gislaved,VŠrnamo, Vaggeryd) och i VŠstra Skaraborg. I andra fall har partnerskapen sitt ursprung i arbetet med strukturfonderna. I dessa fall fanns redan vŠrdefulla erfarenheter av samarbete i partnerskap. Den tredje kategorin Šr nybildade partnerskap. SŒdana Þnns i regioner dŠr man tidigare varken har haft ett inre eller yttre ÓtryckÓ att fšrdjupa samverkan kring regionala tillvŠxt- och sysselsŠttningsfrŒgor.

Partnerskapen har i allmŠnhet formerats i ett stort partnerskap med bred representation och i ett litet partnerskap med mer initierade deltagare. Det stora partnerskapet kan beskrivas som en referensgrupp som fšljer arbetet pŒ olika nivŒer. Parterna trŠffas nŒgra gŒnger per Œr fšr information, uppfšljning och Œterfšring av hur processen fortskrider. Det lilla partnerskapet trŠffas regelbundet och kan nŠrmast beskrivas som en ledningsgrupp fšr arbetet. Det bestŒr oftast av nyckelaktšrer pŒ regional nivŒ. Vanligtvis ingŒr representanter fšr lŠnsstyrelsen/sjŠlvstyrelseorganet, lŠnsarbetsnŠmnden, universitetet/hšgskolan, ALMI, landstinget, kommunernas lŠnsfšrbund, fšretagsorganisationer och arbetsmarknadens organisationer. Det lilla partnerskapet tenderar att fŒ en mer betydelsefull roll i samband med genomfšrandet. Det gŠller inte minst i de lŠn dŠr de Þnansiella aktšrerna har fšrdjupat samarbetet.

1 4	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

LŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen har en sŠrstŠllning i partnerskapet. Deras uppgift Šr att utveckla processen och driva den framŒt. Fšr att processen skall lyckas Šr det avgšrande att det Þnns aktšrer med rollen som nŠtverksbyggare, informatšr, inspiratšr och motor. LŠnsstyrelsernas och sjŠlvstyrelseorganens betydelse kan med andra ord inte underskattas.

1.3 VILKA ÄR PARTERNA OCH HUR SER MOTIVEN UT FÖR DERAS MEDVERKAN?

Regionens konkurrenskraft och dynamik fšrutsŠtts kunna stŠrkas av ett vŠl fungerande samspel mellan nŠringsliv, forskning, utbildning, fšrvaltning och politik. Det fšljande Šr en nŠrmare beskrivning av nŒgra av grupperingarna samt ett resonemang kring motiven fšr deras medverkan i de regionala partnerskapen.

Näringslivet

Den bild som tidigare mŒlades upp visade pŒ sambandet mellan den lokala miljšns betydelse och globaliseringen. Fšretagens konkurrenssituation pŒ den globala marknaden tvingar i mŒnga fall fram en hŒrt driven specialisering. Det krŠver att fšretagen har fšrmŒga att samspela med aktšrer i sin omgivning och kan dra nytta av sŒdan kunskap och information som Šr exklusiv. Fšretagen Šr sŠllan djupt engagerade i tillvŠxtavtalens analys- och programfaser. ÿven om aktiva fšretagare skulle kunna bidra med mycket vŠrdefull information och synpunkter, verkar fšretagarna ofta kŠnna sig frŠmmande infšr karaktŠren och arbetsformerna i dessa moment. Fšretagens intresseorganisationer kan dŠremot spela en betydelsefull roll som intermediŠrer och kommunicerande lŠnkar mellan offentliga och privata aktšrer.

Offentliga aktörer på regional nivå

En av utgŒngspunkterna i arbetet med tillvŠxtavtalen Šr att det lokala och regionala nŠringslivets behov skall vara vŠgledande fšr de offentliga organens utbud av nŠringslivsfrŠmjande tjŠnster. De insatser och ŒtgŠrder som genomfšrs skall bidra till att stŠrka nŠringslivets konkurrenskraft. Fšrutom lŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen Šr universiteten och hšgskolorna, lŠnsarbetsnŠmnderna samt ALMI Fšretagspartner AB nŒgra av de viktigaste offentliga aktšrerna pŒ den regionala nivŒn.

Universitetet eller hšgskolan fšrefaller vara den aktšr som de ßesta har stšrst tilltro till nŠr det gŠller att frŠmja tillvŠxt inom den egna regionen. De hšga fšrvŠntningarna stŠller dŠrmed sŠrskilda krav pŒ universitetens/hšgskolornas fšrmŒga att samspela med nŠringsliv, organisationer och medborgare. Former, innehŒll och inriktning av detta samspel Šr mycket betydelsefulla fšr fšretagens mšjligheter att hšja kunskapsinnehŒllet i sina produkter. Universiteten/hšgskolorna sjŠlva betonar i hšg grad vikten av att de Šr med som aktšrer i den regionala utvecklingen. MŒnga av dem ser att de har en central roll att spela och att den Šr strategiskt viktig fšr universitet/hšgskolan.

Merparten av samhŠllets arbetsmarknadspolitiska insatser gšrs fšr att ška mŠnniskors kompetens och dŠrmed fšr- bŠttra deras utsikter pŒ arbetsmarknaden. PŒ regionalt plan har dŠrfšr lŠnsarbetsnŠmnderna lŒng erfarenhet och brett kunnande inom utbildnings- och kompetensomrŒdet. Ett nŠra samspel med nŠringslivet samt andra offentliga aktšrer Šr nšdvŠndigt fšr att nŒ framgŒng med dessa ŒtgŠrder.

De regionala ALMI-bolagen har ett stort fšretagskunnande och omfattande kontakter med fšretag, nŠringslivsorganisationer och andra offentliga aktšrer.

Kommunerna

Kommunernas verksamheter Šr av stor betydelse fšr fšretagen och den miljš som de verkar i. Det gŠller t.ex. omsorg, utbildning och boende som formar individers livsmiljšer och verksamheter som Šr direkt riktade till nŠringslivet. Den lokala arbetsmarknaden Šr, och kommer ocksŒ att fšrbli, den viktigaste basen fšr fšretagens rekrytering av arbetskraft. Kommunerna har sŒledes en viktig roll i samspelet med nŠringslivet och i arbetet med att skapa fšrutsŠttningar fšr en dynamisk utvecklingsmiljš. Kommunens politiker och tjŠnstemŠn Šr dessutom de offentliga aktšrer som de ßesta fšretag oftast kommer i kontakt med. Kommunernas befogenheter Šr dock till viss del begrŠnsade, genom kommunallagen, nŠr det gŠller mšjligheterna att delta i avtalsarbetet. Kommunerna fŒr normalt t.ex. inte frŠmja enskilda fšretag eller anvŠnda skattemedel utanfšr den egna kommunen. Faktorer som nŠringslivsstruktur, befolkning, geograÞ, ekonomi m.m. pŒverkar ocksŒ deras mšjligheter att medverka.

Nationella myndigheter

De nationella myndigheterna utgšr en del av landets organisation fšr kunskapsfšrsšrjning genom den expertis pŒ olika omrŒden som Þnns dŠr. Samspelet mellan nationella myndigheter och den regionala nivŒn Šr betydelsefullt, inte minst nŠr det gŠller utbyte av kunskap och information, men ocksŒ i de fall dŠr nationella myndigheter Þnansierar olika utvecklingsinsatser runt om i landet. Sedan i maj 1998 har ett ßertal nationella myndigheter8 fŒtt regeringens uppdrag att medverka vid šverlŠggningar kring de regionala tillvŠxtavtalens innehŒll, genomfšrande och Þnansiering.

1.4 HUR SÅG ENGAGEMANGET UT I PLANERINGSFASEN?

Deltagares engagemang Šr en grundlŠggande fšrutsŠttning fšr att en process skall utvecklas. Ett mŒtt pŒ engagemang Šr den tid som deltagarna har Šgnat Œt processen.Att det krŠvs personella resurser fšr att samordna och driva avtalsarbetet Šr uppenbart. LŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen avsatte i genomsnitt knappt tre Œrsarbetskrafter i planeringsfa-

8 Skolverket, Jordbruksverket, Arbetsmarknadsverket, RiksantikvarieŠmbetet, Riksarkivet, Statens KulturrŒd, Delegationen fšr utlŠndska investeringar (ISA), Glesbygdsverket, NUTEK, Skogsstyrelsen, Turistdelegationen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

1 5

sen, dvs. Œren 1998Ð1999 dŒ analys- och programarbete pŒ- gick. Minst tid avsattes i Kalmar och Uppsala lŠn (en Œrsarbetskraft vardera) och mest i SkŒne (Œtta Œrsarbetskrafter). Tillsammans satsade de regionala samordnarna 61 Œrsarbetskrafter pŒ att driva arbetet under planeringsfasen. Se diagram 1. Parterna Šgnade i genomsnitt tre timmar i veckan Œt arbetet, den offentliga sektorns parter nŒgot mer (tre till fem timmar), fšretagen och deras organisationer nŒgot mindre (tvŒ timmar). LŠnsarbetsnŠmnden som Šr en av de mest betydelsefulla statliga aktšrerna pŒ regional nivŒ, avsatte i genomsnitt en halv Œrsarbetskraft i arbetet.Av de nationella myndigheterna lade NUTEK ned i sŠrklass mest tid, totalt 13 Œrsarbetskrafter. Merparten av de švriga nationella myndigheterna avsatte mindre Šn en halv Œrsarbetskraft.

I enkŠtundersškningen Þck varje person ange vilka fem parter som de ansŒg hade varit mest aktiva under planeringen av tillvŠxtavtalen. Sammantaget visar utfallet att 92% av de svarande ansŒg att lŠnsstyrelsen tillhšrde de fem mest aktiva parterna.Av nŠringslivets organisationer anses Fšretagarnas Riksorganisation ha varit mest aktiv. Se diagram 2.

En viktig frŒga Šr i vilken utstrŠckning nŠringslivet deltog i arbetet. 22% av dem som besvarade enkŠten an-

sŒg att fšretag tillhšrde de fem mest aktiva parterna i utvecklingsarbetet. En majoritet (65%) av fšretagens organisationer ansŒg att nŠringslivets engagemang i frŒgor om regional utveckling har škat.

Det kommunala engagemanget i processen Šr i hšg grad varierande. Flera av lŠnen valde att starta avtalsarbetet pŒ den lokala nivŒn. Halland, …rebro och Dalarna Šr lŠn dŠr kommunerna var mycket aktiva redan frŒn bšrjan. I VŠstra Gštaland formerade sig kommunerna redan inledningsvis i Œtta delregionala grupper. Samordnarna i bl.a. …stergštland och Sšdermanland upplever att de hade svŒrt att engagera kommunerna. Att kommunernas aktivitetsnivŒ skiljer sig Œt framgŒr av diagram 3.

Det Šr i fšrsta hand nŠringslivschefer (eller motsvarande) i den kommunala organisationen som har medverkat i avtalsarbetet men politiker och andra tjŠnstemŠn inom kommunledningen har ocksŒ deltagit. DŠremot Þnns det fŒ belŠgg fšr att den viktiga kommunala utbildningssektorn har medverkat i nŒgon hšgre grad. Undantag Šr Halland och VŠstra Gštaland. I VŠstra Gštaland har bl.a. ßera samarbetsprojekt startat kring livslŒngt lŠ- rande och distansutbildning samt samverkan mellan nŠr- ingsliv och skola om entreprenšrsutbildningar.

Diagram 1. Antal årsarbetskrafter på länsstyrelser/självstyrelseorgan under planeringsfasen (1998–1999)

Diagram 2. De mest aktiva parterna i utvecklingen av tillväxtavtalen, procent

KŠlla: Rapporter frŒn lŠnsstyrelser och sjŠlvstyrelseorgan som samordnat arbetet.	KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. vŠrdena anger den an-
	del som anser att respektive kategori tillhšr de fem mest aktiva.

1 6	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

MŒnga av universiteten och hšgskolorna uppger att de ser arbetet med tillvŠxtavtalen som en plattform varifrŒn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften. Att universiteten/hšgskolorna har varit aktiva bekrŠftas bŒde av dem sjŠlva och av enkŠtundersškningen. 20 av dem uppger att de deltog i partnerskapens planeringsfas. EnkŠten pekar pŒ att universiteten/hšgskolorna i bl.a. Jšnkšping, Kalmar, …stergštland, VŠrmland och VŠsterbotten tillhšr de som var mest aktiva.

LŠnsarbetsnŠmnderna har regeringens uppdrag att medverka i arbetet med tillvŠxtavtal. MŒnga av nŠmnderna anser sig vara den naturliga parten i frŒgor som ršr utbildning och kompetensutveckling. I mŒnga lŠn har KompetensrŒden9, dŠr lŠnsarbetsnŠmnden har rollen som samordnare, knutits till avtalsarbetet och medverkat till att kartlŠgga utbildningsbehov och bristyrken. LŠnsarbetsnŠmndernas aktivitetsgrad varierar mellan lŠnen. EnkŠten visar pŒ en relativt hšg aktivitetsgrad i bl.a. Halland, Sšdermanland, Kalmar och …stergštland. Av lŠnsarbetsnŠmndernas egna rapporter att dšma, har vissa av dem lagt ned ett mycket stort engagemang i hela arbetet. GŠvleborgs och VŠsterbottens redovisningar Šr exempel som visar pŒ detta.

Diagram 3. Kommunernas engagemang i utvecklingen av tillväxtavtalen, procent

* FŒ svarande. Skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning.

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. vŠrdena anger den andel per lŠn som anser att kommunerna tillhšrde de fem mest aktiva.

ALMI-bolagen har pŒ mŒnga hŒll deltagit aktivt i arbetet. Flertalet bolag skriver att den typ av uppgifter som tillvŠxtavtalen initierar, ligger mycket vŠl inom ramen fšr ALMI:s kompetens och mandat. I ßera fall har ALMI axlat uppgiften som ordfšrande fšr en arbetsgrupp inom nŒgot av de insatsomrŒden som lŠnet valt att prioritera.

I jŠmfšrelse framstŒr ALMI i bl.a. Kronoberg, Halland och …stergštland som de mest aktiva inom koncernen.

De nationella myndigheternas engagemang varierar men har šverlag varit ganska svagt. NUTEK har dock lagt ned ett stort arbete pŒ avtalsprocessen, dels som kunskapsfšrmedlare och metodstšdjare, dels i konkreta šverlŠggningar om avtalens Þnansiering. Flertalet av myndigheterna anser att deras huvudsakliga roll Šr att ge kompetensstšd och fungera som bollplank i frŒgor som beršr deras speciÞka sektorsansvar. MŒnga myndigheter anser att just deras ŠmnesomrŒde inte har beaktats tillrŠckligt i avtalen. FrŒn ßera lŠn framhŒlls att tillvŠxtavtalen har inneburit škat samarbete med nationella organ. Det Þnns en uttalad vilja i samtliga lŠn att fšrbŠttra kontakterna med de nationella fšretrŠdarna. Flera anledningar anges till att det fšrekommit fŒ kontakter mellan regional och nationell nivŒ. MŒnga anser att myndigheterna inte har haft nŒgot stšrre intresse av att sŠtta sig in i den regionala processen eller av att utveckla det tvŠrsektoriella synsŠtt som fšljer av tillvŠxtavtalets arbetsformer. Mer sjŠlvkritiskt konstaterar ocksŒ mŒnga att de har varit fullt upptagna med att mobilisera de regionala parterna och dŠr- fšr inte haft tid att nŠrma sig nationella aktšrer.

1.5 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

¥TillvŠxtavtalen har škat medvetenheten om den regionala och lokala nŠringslivsmiljšns betydelse fšr fšretags konkurrenskraft. Detta har inneburit att betydelsen av nŠtverk och klusterbildningar har fŒtt škad uppmŠrksamhet.

¥LŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen har en mycket viktig roll som samordnare och katalysator fšr att driva processen med tillvŠxtavtal framŒt. I genomsnitt har de lagt ned nŠra tre Œrsarbetskrafter pŒ att fšrbereda och utarbeta tillvŠxtavtalen under Œren 1998Ð1999. …vriga parter har i genomsnitt lagt ned tre timmar per vecka.

¥Fšretagens engagemang i frŒgor om regional utveckling har škat genom arbetet med tillvŠxtavtalen, anser en majoritet (65%) av fšretagens organisationer.

¥Kommunernas engagemang under arbetet med tillvŠxtavtalen varierar. Av sammanstŠllningarna frŒn bl.a. Halland, …rebro, Dalarna och VŠstra Gštaland framgŒr att kommunerna dŠr var aktiva redan frŒn bšrjan av arbetet.

9 De regionala kompetensrŒden inrŠttades fšr att snabbare kunna identiÞera omrŒden pŒ arbetsmarknaden dŠr det Šr eller kan bli brist pŒ arbetskraft och ge beršrda aktšrer mšjlighet att tidigt vidta ŒtgŠrder.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

1 7

¥Universiteten och hšgskolorna Šr allmŠnt positiva till arbetet och ser tillvŠxtavtalen som en plattform var-

ifrŒn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften.

¥LŠnsarbetsnŠmndernas engagemang varierar frŒn mycket aktiva och ledande i processen till avvaktande.

ALMI Šr šverlag positiva och ser arbetet med avtalen som en del av sin ordinarie verksamhet. Nationella myndigheters medverkan varierar men Šr i allmŠnhet svag. NUTEK utgšr ett av undantagen och har lagt ned ett stort engagemang under hela planeringsprocessen.

1 8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T