Rapport om tillväxtavtalen : första året - del 1 (Departementsserien 2001:15)

Ds 2001:15

Rapport om tillväxtavtalen

Första året

Näringsdepartementet

GraÞsk produktion: NauclŽr AB Omslagsillustration: Tomas Lindell

Rapporten Þnns tillgŠnglig pŒ: www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/index.htm

Ds 2001:15

Rapport om tillvŠxtavtalen

Fšrsta Œret

NŠringsdepartementet

SOU och Ds kan kšpas frŒn Fritzes kundtjŠnst. Fšr remissutsŠndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pŒ uppdrag av Regeringskansliets fšrvaltningsavdelning.

BestŠllningsadress: Fritzes kundtjŠnst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pŒ remiss. Hur och varfšr. StatsrŒdsberedningen, 1993.

Ð En liten broschyr som underlŠttar arbetet fšr den som skall svara pŒ remiss.

Broschyren kan bestŠllas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Stockholm 2001

ISBN 91-38-21434-2

ISSN 0284-6012

InnehŒll

7Fšrord Ð Regional nŠringspolitik fšr en ny tid

9Inledning

10Syfte och metod

11Sammanfattning

14	1 Partnerskapens roll i tillvŠxtavtalen
14	1.1 Varfšr regionala partnerskap?
14	1.2 Hur ser de partnerskap ut som arbetar med de regionala tillvŠxtavtalen?
15	1.3 Vilka Šr parterna och hur ser motiven ut fšr deras medverkan?
15	1.4 Hur sŒg engagemanget ut i planeringsfasen?
17	1.5 Sammanfattning och slutsatser

19	2 Finansiering, genomfšrande och utvŠrdering
19	2.1 Finansiering
21	2.2 Genomfšrande

232.3 Uppfšljning och utvŠrdering Ð en fšrutsŠttning fšr en lŠrande process

242.4 Uppfšljning av de horisontella komponenterna i tillvŠxtavtalen

252.5 Analys

262.6 Sammanfattning och slutsatser

273 Samverkan fšr tillvŠxt och sysselsŠttning

27 3.1 Samverkan och fšrtroende Ð resultat frŒn tillitsstudien

293.2 Samordnarna Ð viktiga farthŒllare i processen

303.3 Dialogen mellan privat och offentligt

313.4 MervŠrden av processen

313.5 Sammanfattning och slutsatser

324 SŒ vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser

32 4.1 Iakttagelser om tillvŠxtavtalens genomslagskraft

324.2 Nya grepp fšr att fšrbŠttra samspelet mellan offentligt och privat Ð en klusterpolitik vŠxer fram

334.3 Sammanfattning och slutsatser

35LŠnsvisa presentationer

36Blekinge lŠn

38 Dalarnas lŠn

40 Gotlands lŠn

42 GŠvleborgs lŠn

44 Hallands lŠn

46 JŠmtlands lŠn

48 Jšnkšpings lŠn

50 Kalmar lŠn

52 Kronobergs län

54 Norrbottens län

56 Skåne län

58 Stockholms län

60 Södermanlands län

62 Uppsala län

64 Värmlands län

66 Västerbottens län

68 Västernorrlands län

70 Västmanlands län

72 Västra Götalands län

74 Örebro län

76 Östergötlands län

79 Bilaga

79 ”Några ögonblicksbilder över den regionala utvecklingen”, rapport från NUTEK:s analysenhet

Regional näringspolitik för en ny tid

šrutsŠttningarna fšr regional utveckling har unde globaliseringen, škar ocksŒ den lokala och regionala

Fder det senaste decenniet fšrŠndrats hšgst vŠ- nivŒns betydelse. Studier av framgŒngsrika regioner har sentligt. Avregleringarna av vŠrldens nationella funnit att ett innovativt nŠringsliv vŠxer fram i samspel

ekonomier i kombination med det framvŠxande informationssamhŠllet Šr tvŒ viktiga fšrklaringar till detta. Den fšrra i hšg grad driven av politiska visioner och Šndrade ekonomiska fšrutsŠttningar, den senare pŒskyndad av snabb teknikutveckling och Internet. Denna utveckling Ð globaliseringen Ð innebŠr mŒnga nya mšjligheter fšr mŠnniskor, fšretag, regioner. …kade mšjligheter fšr mŠnniskor att resa, studera och arbeta i andra lŠnder. …kade mšjligheter fšr fšretag att snabbt och billigt fŒ tillgŒng till ny kunskap, att inleda nya typer av samarbeten och, inte minst, att fŒ tillgŒng till en stšrre marknad fšr avsŠttning av sina produkter.

Enbart EU:s inre marknad bestŒr idag av 380 miljoner konsumenter. Mšjligheterna škar ocksŒ fšr regionerna. Det škade omloppet av mŠnniskor, kapital, information, kunskap, varor och tjŠnster Šr vitaliserande och ger nya impulser.

I takt med denna utveckling, hŒrdnar naturligtvis ocksŒ konkurrensen mellan fšretag och mellan regioner. Pressen škar pŒ beÞntliga strukturer. Sverige kan inte, och bšr inte, konkurrera med lŒglšnelŠnder i …steuropa, Asien och Latinamerika inom sŒdana omrŒden dŠr produktionen Šr vŠldigt standardiserad. Sverige skall istŠllet satsa pŒ verksamheter dŠr design, kvalitet och kunskapsinnehŒll, i stŠllet

fšr pris, Šr avgšrande. VŒra produkter och tjŠnster mŒste med andra ord ha ett plusvŠrde och ha en hšgre fšrnyelsetakt Šn de som produceras globalt. Uppgiften Šr inte enkel, men Sveriges position inom en rad olika omrŒden t.ex. telekommunikation och IT, visar att det Šr lŒngt ifrŒn omšjligt.

I takt med att de geograÞska marknaderna utvidgas škar mšjligheterna och motiven fšr en arbetsdelning och specialisering inom olika nŠringar. Fšretag, regioner och lŠnder specialiserar sig inom sŒdana omrŒden dŠr de har stšrst mšjlighet att konkurrera. Till stora delar handlar det om att producera och utveckla varor och tjŠnster som Šr unika pŒ vŠrldsmarknaden. Det kan framstŒ som motsŠgelsefullt, men i takt med den škan-

mellan olika aktšrer. Fšretagen bŒde konkurrerar och samverkar med varandra. Samspelet mellan fšretagen Œ ena sidan, och forskningsinstitutioner, lokala politiker och tjŠnstemŠn, Œ den andra, Šr ofta mycket intensivt. Fšrtroende fšr varandra Šr ett viktigt inslag i samspelet. TillgŒngen till och dynamiken i utbytet av kunskap, ger unika konkurrensfšrdelar.

Fšr att Sverige skall fortsŠtta att utvecklas i positiv riktning Šr det helt avgšrande att landets olika delar utvecklas pŒ ett konkurrenskraftigt sŠtt. Globaliseringen ÓkrŠverÓ innovativa regioner. Vi kan med andra ord inte

lŠngre sŠga att gŒr det bra fšr Sverige sŒ gŒr det bra fšr vŒra regioner. Vi har kommit till en punkt dŠr motsatsen Šr en bŠttre beskrivning av verkligheten: GŒr det bra fšr vŒra regioner, sŒ gŒr det ocksŒ bra fšr Sverige!

Utvecklingen av den regionala nŠr- ingspolitiken och tillvŠxtavtalen innebŠr ett betydelsefullt steg i rŠtt riktning fšr att kunna mšta fšrŠndringarna i omvŠrlden. Offentlig verksamhet Šr till stora delar organiserad utifrŒn sektorer dŠr strukturerna lšper vertikalt genom hela organisationen. I begrŠnsad utstrŠckning klarar denna organisation att ta en samlad hŠnsyn till skillnader i lokala och regionala fšrutsŠttningar. Eftersom det ocksŒ Þnns behov av att precisera den nationella politiken inom olika omrŒden Šr det

med andra ord nšdvŠndigt att hitta nya former fšr ett samspel som kombinerar ett horisontellt nŠtverkstŠnkande pŒ lokal och regional nivŒ med tydliga nationella mŒl inom olika politikomrŒden.

Den hŠr rapporten redovisar hur arbetet med de regionala tillvŠxtavtalen har utvecklats hittills. En stor del handlar om hur de olika parterna Ð aktšrerna Ð har engagerat sig i arbetet men ocksŒ vad de anser att de fŒr ut av det. En viktig iakttagelse Šr att de regionala nŠtverken av offentliga aktšrer, nŠringslivsorganisationer och viss mŒn kommuner har stŠrkts av processen. Nya former fšr horisontell samverkan har uppstŒtt med inriktning pŒ att skapa sŒ goda fšrutsŠttningar fšr regionens utveckling som mšjligt.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Istället för att arbeta var och en för sig går olika aktörer ihop med syfte att åstadkomma resultat tillsammans. Näringslivet engagemang för frågor om regional utveckling har ökat i processen kring tillväxtavtalen. Trots detta, visar rapporten, talar det privata och offentliga fortfarande ”förbi varandra” och en hel del arbete återstår för att förbättra formerna för dialog. Hur detta kan gå till och hur arbetsformen kan vidareutvecklas, tas också upp i redovisningen.

Rapporten utgör en viktig del i en långsiktig lärande process. Avsikten är att liknande redovisningar skall återkomma årligen. Rapportens innehåll kommer förhoppningsvis att stimulera till debatt och diskussion kring frågor som är centrala för den regionala utvecklingen.

Iakttagelserna från rapporten kommer också att utgöra ett väsentligt underlag för utformningen av regeringens fortsatta politik inom området. Detta gäller inte minst hur processen med tillväxtavtal skall se ut efter det att den första omgången är till ända, år 2002.

Stockholm i februari 2001

U L R I C A M E S S I N G

Statsråd i Näringsdepartementet

8	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Inledning

egeringen introducerade en ny regional när- R ingspolitik år 19981. Målet för politiken är att

utifrån de förutsättningar som ﬁnns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till ﬂer och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män.Tillväxten skall beakta jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbarhet. Samtidigt introducerades de regionala tillväxtavtalen som ett instrument för att genomföra den nya politiken. Länsstyrelserna och självstyrelseorganen i försökslän för ändrad regional ansvarsfördelning initierar, driver och samordnar arbetet med avtalen på regional nivå.Tillväxtavtalen syftar till effektivare samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. Näringslivet bjuds in att ta aktiv del och ha ett stort inﬂytande i utformningen av avtalen.Avsikten är att det lokala och regionala inﬂytandet över den nationella politiken skall öka och att statliga resurser för tillväxt och sysselsättning skall göras mer ﬂexibla.

De regionala tillväxtavtalen är inspirerade av programarbetet inom EU:s strukturfonder. Arbetet med tillväxtavtalen och programmen inför den nya strukturfondsperioden har ofta kunnat samordnas. Tillväxtavtalen är också programinriktade. Såväl tillväxtavtal som målprogram utarbetas i breda partnerskap, dvs. nätverk som utgörs av olika offentliga och privata aktörer. Partnerskapens engagemang är fundamentalt i arbetet. Det ﬁnns forskning som visar att regioner med hög grad av tillit och nära samspel mellan näringsliv, löntagare och offentliga företrädare oftare utvecklas mer gynnsamt än de regioner där detta saknas.

Ett tillväxtavtal skall bygga på en grundlig analys av framför allt näringslivets utvecklingsförutsättningar i regionen. I analysen ingår att synliggöra de resurser som kan främja en god utveckling, men också att påvisa de hot mot en önskad utveckling som det är nödvändigt att vara medveten om. Mot bakgrund av analysen utarbetas ett utvecklingsprogram som skall vara inriktat på att ta tillvara de möjligheter och behov av insatser för tillväxt i näringslivet som har identiﬁerats. Utvecklingsprogrammet är uppbyggt i en hierarki med insatsområden – åtgärder – projekt eller aktiviteter. Ett insatsområde, som t.ex. kan benämnas Utbildning och kompetens för nyföretagare, kan omfatta ett antal mer preciserade åtgärder, t.ex. Lärande i arbetet, Nätverksbyggande och Entreprenörskunskap. Åtgärderna kan i sin tur omfatta en rad

1 ÓRegional tillvŠxt Ð fšr arbete och vŠlfŠrdÓ (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204).

konkreta projekt eller aktiviteter. Projekt kan tillkomma och preciseras efter hand. Jämställdhet mellan könen och ekologisk hållbarhet skall genomsyra alla delar av programmet och användas som en drivkraft för utveckling och tillväxt. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal är koncentrerat till ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Idén med programhierarkin är bl.a. att ringa in aktörer och resurser på respektive insatsområden, att uppnå samverkan mellan aktörerna och att kunna bedöma enskilda projekt i större sammanhang.

Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer att ﬁnansiera och koordinera genomförandet samt hur uppföljning och utvärdering skall ske. Ett viktigt led i arbetet med avtalet är alltså att identiﬁera de pengaresurser och den kompetens som olika aktörer kan delta med i genomförandet. Ett tillväxtavtal är inte juridiskt bindande. Benämningen avtal står i stället för överenskommelser mellan parter om samverkan och ﬁnansiering.

Den första omgången av regionala tillväxtavtal utarbetades i samtliga län under åren 1998–1999. Genomförandet pågår åren 2000–2002. Samtidigt som det nu är viktigt att studera hur tillväxtavtalen fungerar i praktisk tillämpning och vilka resultat som uppnås, är det nödvändigt att dra lärdom av erfarenheter från den arbetsprocess då tillväxtavtalen togs fram.

I februari 2000 sammanställdes en rapport om tillväxtavtalen som då höll på att färdigställas.2 Där underströks bl.a. att utvärderingar av både processen och de faktiska resultaten av genomförda åtgärder kommer att vara en viktig del av det fortsatta arbetet. I en senare rapport föreslogs att tillväxtavtalen skall följas upp löpande och att en utvärdering skall ske år 2003, dvs. efter den första genomförandeperioden. Den uppföljning som bör göras på den nationella nivån, bör, enligt rapporten, i första hand inriktas på att visa vad som sker i avtalsprocessens olika led. Viktiga frågor är om avtalen bidrar till ökad samverkan kring åtgärder och koncentration av resurser och om det går att dra slutsatser om att detta bidrar till ökade investeringar, ökat nyföretagande och annat som har betydelse för tillväxten.3

Regeringen anser att tillväxtavtalen är ett instrument som skall utvecklas och förbättras med hjälp av erfarenheter och utvärderingar och har uttalat sig om detta i Budgetpropositionen för 2001.

ÓRegeringen kommer lšpande att samla in information fšr att se hur arbetsformen fungerar. Regeringen ser redan nu

2 Ds 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen , TillvŠxt i hela SverigeÓ.

3Slutrapport: ÓNationell uppfšljning och utvŠrdering av regionala tillvŠxtavtal, 2000-05-31Ó.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

stora fšrdelar med att arbeta i s.k. programform. Detta ger bl.a. parter med olika organisatorisk hemvist mšjligheter att samverka kring en gemensam lŒngsiktig utvecklingsstrategi, att bedriva ett mer kvaliÞcerat analysarbete, att arbeta mot gemensamma mŒl och att gšra tydligare prioriteringar av sina resurser. (É) Regeringens avsikt med tillvŠxtavtalen Šr att dessa skall representera det svenska, regionala perspektivet fšr hur tillvŠxten och sysselsŠttningen skall gynnas. Denna modell Šr lŒngsiktig och rikstŠckande och dŠrmed en viktig hšrnsten i den samlade nationella tillvŠxtpolitiken.Ó

Denna rapport Šr den fšrsta av de uppfšljningar som bšr ske Œrligen. En arbetsgrupp bestŒende av medarbetare frŒn Regeringskansliet, NŠrings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Arbetslivsinstitutet, Skolverket och NaturvŒrdsverket har sammanstŠllt och analyserat materialet. En grupp tjŠnstemŠn i NŠringsdepartementet, det s.k. TvŠrsekretariatet, har utarbetat rapporten.

Rapporten bestŒr av tvŒ huvuddelar samt en bilaga. Den fšrsta delen utgšr en samlad uppfšljning av hela processen. Den innehŒller avsnitt som behandlar de regionala partnerskapens roll i tillvŠxtavtalen och hur lŒngt man kommit i frŒga om Þnansiering och genomfšrande av utvecklingsprogrammen. Vidare ingŒr avsnitt som redovisar hur partnerskapen bedšmer kvaliteten och effekterna av den škade samverkan som tillvŠxtavtalen bygger pŒ. Vissa iakttagelser gšrs av hur arbetsformen fšr avtalen vidareutvecklas liksom av hur idŽn och uppmŠrksammandet av klusterbildningar pŒverkar och pŒverkas av tillvŠxtavtalen. Slutsatserna i den hŠr delen Šr generella, vilket innebŠr att regionala avvikelser fšrekommer. En sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna Þnns direkt efter avsnittet Syfte och metod.

Efter den samlade rapporten fšljer en redovisning av hur processen utvecklas i lŠnen. Beskrivningarna utgŒr dels ifrŒn underlag frŒn de regionala samordnarna, lŠnsarbetsnŠmnder, ALMI, universitet och hšgskolor, dels frŒn en enkŠtundersškning.

I en bilaga till rapporten Þnns en regionalekonomisk analys. Syftet med den Šr att sŠtta in tillvŠxtavtalen i ett stšrre sammanhang. Analysen Šr uppbyggd kring indikatorer som skall ge en bild av det ekonomiska tillstŒndet i landets olika delar. Tonvikt lŠggs vid faktorer som visar pŒ strukturomvandling, fšrutsŠttningar fšr tillvŠxt samt fšrŠndringar av lšnesummorna. Indikatorerna Šr av praktiska skŠl indelade pŒ lŠnsnivŒ men ambitionen fšr framtiden bšr vara att anvŠnda arbetsmarknadsregioner som indelningsgrund. Bilagan Šr sammanstŠlld av NUTEK:s analysenhet.

SYFTE OCH METOD

Uppfšljningen av de regionala tillvŠxtavtalen syftar till att ška kunskaperna om det omfattande arbete som bedrivs pŒ lokal, regional och nationell nivŒ. Den skall bidra till att hŒlla en lŠrprocess vid liv och sprida kunskap

och idŽer om den arbetsform som avtalen innebŠr. Uppfšljningen skall:

¥ge en samlad lŠgesrapport om hur arbetet fortskrider pŒ olika nivŒer,

¥ge en Œterkoppling till partnerskapen utifrŒn ett samlat nationellt perspektiv,

¥skapa underlag fšr rapporter till regering och riksdag,

¥ge underlag fšr policyutveckling och fortsatt utvŠrdering.

Rapporten bygger dels pŒ regionala och nationella myndigheters redovisningar av deras erfarenheter av arbetet med tillvŠxtavtalen, dels pŒ en enkŠt till personer som ingŒr i de regionala partnerskapen.

Under hšsten 2000 ombads ett drygt hundratal myndigheter och regionala ALMI-bolag redovisa sina synpunkter pŒ den dittillsvarande avtalsprocessen. Redovisningarna innehŒller ocksŒ uppgifter om de svarandes Þnansiella engagemang i insatser och ŒtgŠrder i avtalen.

ALMI:s, universitetens och hšgskolornas medverkan var frivillig.

Tabell 1. Aktörer som rapporterat om arbetet med tillväxtavtal, 2000-10-01

Aktör	Antal
Nationella myndigheter	12 4
Länsstyrelser/självstyrelseorgan	25	(21/4)
Länsarbetsnämnder	21
Universitet/Högskola	24	(av totalt 29)
Regionala ALMI-bolag	18	(av totalt 21)

EnkŠtundersškningen har genomfšrts av SCB pŒ uppdrag av NUTEK. Syftet med undersškningen var att fŒnga in enskilda deltagares erfarenheter av arbetet. En- kŠten omfattade 39 frŒgor om bl.a. resursŒtgŒng och delaktighet, samverkan, fšrtroende och resultat. Undersšk- ningen genomfšrdes under november-december 2000. Adresslistan baserades pŒ tidigare insamlade uppgifter om vilka personer som ingick i de regionala partnerskapen. I samband med utskicket av enkŠten framkom att listan var ofullstŠndig och att den delvis innehšll felaktiga uppgifter. Detta har pŒverkat studiens kvalitet. EnkŠ- ten gick till 2 418 personer. Av dessa svarade 18 % att de inte hade deltagit tillrŠckligt mycket i arbetet med tillvŠxtavtalen fšr att kunna besvara frŒgorna (s.k. švertŠckning). De ŒterstŒende, 1 989 personer, utgšr nettopopulationen fšr undersškningen. Av dessa besvarade

4 NŠrings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), De- legationen fšr utlŠndska investeringar (ISA), Energimyndigheten, Turistdelegationen, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, NaturvŒrdsverket, Skolverket, RiksantikvarieŠmbetet, Statens kulturrŒd, Riksarkivet.

1 0	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Tabell 2. Svarsfrekvens samt antal svar fördelade per län och kategori

Län	Svarsfrekv.5	Stat	Landsting	Kommun	Ftg. org	Annan org	Privat ftg.	Saknas7	Summa

Saknas6		25	11	24	6	8	11	34	119

Halland	60 %	9	3	14	2	9	0		37

Södermanland	56 %	11	2	3	1	5	0		22

Värmland	48 %	9	3	16	4	6	1		39

Jämtland	46 %	14	3	6	1	11	2		37


Västra Götaland *	45 %	4	4	6	2	5	0		21


Västerbotten	45 %	19	12	46	17	16	20		130


Östergötland	44 %	12	3	11	9	12	1		48


Gotland *	43 %	4		1	2	6			13


Skåne *	43 %	1	1		3	4	1		10


Dalarna	43 %	8		15	4	5	2		34


Uppsala *	42 %	6	2	1	0	0	0		9


Norrbotten	42 %	8	5	13	2	12	3		43


Blekinge *	41 %	0	1	6	0	1	1		9


Västernorrland	39 %	9	1	5	2	4	1		22


Kalmar	38 %	2	0	13	3	6	2		26


Kronoberg	35 %	22	3	18	4	10	13		70


Örebro *	35 %	1	1	10	2	2	0		16


Gävleborg	35 %	20	6	52	11	22	31		142


Västmanland	30 %	6	3	17	2	11	7		46


Jönköping	20 %	3	0	0	0	0	0		3


Stockholm *	13 %	0	4	1	2	2	0	1	10


Total	44 %	193	68	278	79	157	96	35	906

5 Svarsfrekvensen avser nettopopulationen.		6 Svarande som ej har uppgivit tillhšrighet till nŒgon kategori. 7 Svarande som ej har uppgivit tillhšrighet till nŒgot lŠn.

906 stycken enkŠten, vilket innebŠr ett bortfall pŒ 55%. Bortfallet betraktas som stort fšr denna typ av undersšk- ningar och škar risken fšr skevhet i resultaten. Samtidigt kan man dock anta att Šven en stor del av bortfallet bestŒr av švertŠckning.

Kategori- och lŠnstillhšrighet skulle anges pŒ enkŠt- svaret. De 906 personer som besvarat enkŠten, fšrdelas enligt tabell 2. ÿven om bortfallet Šr stort, Šr det mšjligt att anvŠnda svaren som underlag fšr uttalanden om nettopopulationen och fšr respektive kategori. PŒ lŠnsnivŒ Šr mšjligheterna att dra slutsatser betydligt mindre. Antalet svar, svarsfrekvens och spridning mellan kategorier varierar kraftigt mellan lŠnen. Jšnkšpings lŠn mŒste lyftas bort ur materialet, eftersom alltfšr fŒ svar inkommit dŠrifrŒn. …vriga 20 lŠn kan indelas i tvŒ grupper. I fšrsta gruppen ingŒr lŠn dŠr antalet svar, svarsfrekvens och spridning mellan respektive kategori anses vara acceptabel. Bedšm- ningen Šr att de svarande i denna grupp kan betraktas som fšretrŠdare fšr partnerskapet i dessa lŠn, dock kan inga lŒngtgŒende slutsatser dras. Den andra gruppen lŠn uppvisar varierande svarsfrekvens. Antalet svarande Šr generellt mycket lŒgt och det Šr en liten spridning mellan

kategorierna. Resultaten i denna grupp beaktas endast som individuella svar. De anges i rapportens tabeller och diagram med en asterisk (*), men kommenteras inte.

SAMMANFATTNING

Redan tidigare har ßera studier och redovisningar gjorts av planeringsfasen dŒ de regionala tillvŠxtavtalen arbetades fram i lŠnen. Ambitionen Šr att gšra Œrliga studier avseende bŒde processen fšr avtalsarbetet och avtalens effekter. I den hŠr rapporten behandlas den fšrsta av de planerade Œrliga uppfšljningarna. Nedan fšljer en šversikt šver de sammanfattningar och slutsatser som avslutar varje avsnitt i denna del av rapporten. Sammanfattningen beršr inte de lŠnsvisa redovisningarna av avtalsarbetet och inte heller den regionalekonomiska analysen i en bilaga till rapporten.

Partnerskapens roll i tillväxtavtalen

De regionala partnerskapen bšr vara brett sammansatta med representanter fšr aktšrer pŒ regional och lokal nivŒ. BŒde offentliga och privata organ bšr ingŒ. NŠringslivets deltagande Šr vŠsentligt. Vissa nationella myndigheter

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

1 1

beršrs, frŠmst i rollen som ÞnansiŠrer eller kompetensfšrsšrjare.

¥TillvŠxtavtalen har škat medvetenheten om den regionala och lokala nŠringslivsmiljšns betydelse fšr fšretags konkurrenskraft. Detta har inneburit att betydelsen av nŠtverk och klusterbildningar har fŒtt škad uppmŠrksamhet.

¥LŠnsstyrelserna och sjŠlvstyrelseorganen har en mycket viktig roll som samordnare och katalysator fšr att driva processen med tillvŠxtavtal framŒt. I genomsnitt har de lagt ned nŠra tre Œrsarbetskrafter pŒ att fšrbereda och utarbeta tillvŠxtavtalen under Œren 1998Ð1999. …vriga parter har i genomsnitt lagt ned tre timmar per vecka.

¥Fšretagens allmŠnna engagemang i frŒgor om regional utveckling har škat genom arbetet med tillvŠxtavtalen, anser en majoritet (65%) av fšretagens organisationer.

¥Kommunernas engagemang under arbetet med tillvŠxtavtalen varierar. Av sammanstŠllningarna frŒn bl.a. Halland, …rebro, Dalarna och VŠstra Gštaland framgŒr att kommunerna dŠr var aktiva redan frŒn bšrjan av arbetet.

¥Universiteten och hšgskolorna Šr i allmŠnhet positiva till arbetet och ser tillvŠxtavtalen som en plattform varifrŒn de kan utveckla den s.k. samverkansuppgiften.

¥LŠnsarbetsnŠmndernas engagemang varierar frŒn mycket aktiva och ledande i processen till avvaktande.ALMI Šr šverlag positiva och ser arbetet med avtalen som en del av sin ordinarie verksamhet. Nationella myndigheters medverkan varierar men Šr genomgŒende svag. NUTEK utgšr ett av undantagen och har lagt ned ett stort engagemang under hela planeringsprocessen.

Finansiering, genomfšrande och utvŠrdering

Avsikten med de regionala tillvŠxtavtalen Šr att olika parter skall samordna resurser fšr Þnansiering av gemensamt prioriterade ŒtgŠrder fšr tillvŠxt. Klarhet avseende Þnansieringen Šr naturligtvis en fšrutsŠttning fšr att Œt- gŠrderna skall kunna genomfšras.

¥Genomfšrandet av de ŒtgŠrder som har planerats inom ramen fšr de regionala tillvŠxtavtalen har kommit igŒng. 18 lŠn redovisar att per den 15 september 2000 har beslut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor. Av informationen frŒn 15 av lŠnen framgŒr att staten (49%), den privata sektorn (25%) och kommunerna (8 %) Šr de stšrsta ÞnansiŠrerna. EU-medel uppgŒr hittills endast till 6% men vŠntas ška i takt med att strukturfondsprogrammen genomfšrs i škad utstrŠck-

ning. Den Þnansiella informationen Šr ofullstŠndig och skall tolkas fšrsiktigt.

¥LŠnsarbetsnŠmnderna och lŠnsstyrelserna/sjŠlvstyrelseorganen svarar fšr 42% respektive 36% av den statliga finansieringen. Statens Þnansiella engagemang varierar mellan lŠnen, stšrst Šr det i Norrbotten och lŠgst i Uppsala lŠn. Uppsala tillsammans med Stockholm och VŠstra Gštaland Šr de lŠn som uppvisar stšrst antal olika ÞnansiŠrer till sina tillvŠxtavtal.

¥18 lŠns tillvŠxtavtal omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avsŠtter man 1,5 miljoner kronor per projekt. NŠrmare hŠlften av medlen gŒr till fšretagsutveckling och entreprenšrskap. En fjŠrdedel satsas pŒ kompetensutveckling och forskning och utveckling.

¥TillvŠxtavtalen leder till att offentliga och Šven privata resurser som satsas fšr att frŠmja tillvŠxt och sysselsŠttning blir synliga.

¥TillvŠxtavtalen bidrar till effektivare samordning av resurser fšr regional tillvŠxt enligt en majoritet av samordnarna i lŠnen. De fŒr stšd i sin uppfattning av nŠrmare 70% av fšretrŠdare fšr stat, fšretagsorganisationer och landsting. DŠremot instŠmmer endast 30% av fšretagen i detta.

¥TillvŠxtavtalen har medverkat till att s.k. en-dšrr-in- lšsningar bildas i nŒgra lŠn. Arrangemanget skall dels underlŠtta fšr fšretag, organisationer m.ß. som ansšker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum fšr ÞnansiŠrer att diskutera projektansškningar och bedšma om de šverensstŠmmer med det regionala tillvŠxtavtalets mŒl och intentioner.

¥Statens roll som medÞnansiŠr av tillvŠxtavtalen uppfattas som otydlig och olika statliga aktšrer har skilda uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet Šr.

Detta har i sin tur skapat en osŠkerhet kring processen. TillvŠxtavtalets vŠrde som ett instrument fšr regionala fšrhandlingar anses vara begrŠnsat.

¥En fšrutsŠttning fšr att de regionala tillvŠxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument fšr samordning av resurser fšr regional tillvŠxt och sysselsŠttning Šr att de statsÞnansierade aktšrer som medverkar i arbetet har tydliga mandat och riktlinjer.

¥De ßesta lŠn har svŒrt att integrera jŠmstŠlldhet och det ekologiska perspektivet i sina avtal. Det Þnns ett stort behov av bŠttre metoder och utbildning om hur man infšrlivar dessa frŒgor i det tillvŠxtfrŠmjande arbetet. De regionala partnerskapen Šr en bra plattform fšr tvŠrsektoriella diskussioner pŒ dessa omrŒden. Det Šr viktigt att i det fortsatta arbetet lyfta fram dessa perspektiv som en

1 2	N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

drivkraft fšr utveckling och tillvŠxt. PilotlŠn har dŠrfšr utpekats som skall intensiÞera arbetet med att integrera jŠmstŠlldhet och ekologisk hŒllbar utveckling.

¥Uppfšljning och utvŠrdering Šr en fšrutsŠttning fšr att kunna utveckla en lŠrande process. I vissa lŠn lŠgger par-

terna gemensamt ut projektdatabaser pŒ Internet, vilket skapar helt nya mšjligheter fšr škat kunskapsutbyte kring processen. NŒgra lŠn arbetar tillsammans med interna bedšmningsgrupper och externa konsulter fšr att systematiskt kunna reßektera och dra lŠrdomar i det pŒ- gŒende arbetet. Detta stŠrker nŠtverket av aktšrer.

Samverkan fšr tillvŠxt och sysselsŠttning

Det Þnns studier som visar att det s.k. sociala kapitalet Šr en viktig faktor i samhŠllsutvecklingen. Kontakter och fšrtroendefullt samarbete mellan aktšrer škar det sociala kapitalet. I tillvŠxtregioner Šr nŠtverk fšr sŒdant samarbete typiska inslag. En tanke med de regionala partnerskapen Šr att de skall befrŠmja nŠtverksorienterat arbete. Inom ramen fšr enkŠtundersškningen genomfšrdes en sŠrskild studie fšr att undersška fšrtroende och tillit mellan de aktšrer som deltar i arbetet med tillvŠxtavtal.

¥Det tycks vara offentliga aktšrer i de regionala nŠtverken, nŠringslivsorganisationer samt vissa kommuner

som hittills har haft det stšrsta utbytet av processen. Redan tidigare etablerade aktšrer har stŠrkt banden mellan sig och utvidgat sina kontaktnŠt.

¥Kontakterna mellan den regionala nivŒn och kommunerna har škat nŒgot. FrŒn kommunalt hŒll deltar fram-

fšr allt nŠringslivsansvariga tjŠnstemŠn, medan den viktiga utbildningssektorn ofta stŒr utanfšr. Med undantag av NUTEK som deltagit med metodstšd i processen och kompetens och Þnansiering fšr genomfšrandet, har de nationella myndigheterna varit relativt osynliga.

¥NŠringslivets engagemang har škat men det Šr svŒrt att dra slutsatsen att dialogen mellan privat och of-

fentligt har utvecklats eller fšrdjupats som resultat av avtalsprocessen.

¥LŠnsstyrelsen Œtnjuter stŠrkt fšrtroende i egenskap av samordnare av tillvŠxtavtalen. Samtliga parter, utom

landstingen, har ett stšrre fšrtroende fšr lŠnsstyrelsen Šn innan avtalsprocessen startade. PŒ motsvarande sŠtt har samtligas fšrtroende fšr fšretagen škat.

¥Landstingen har fšrlorat fšrtroende bland alla representanter i partnerskapet utom hos sina egna. Fšrtro-

endet fšr kommunerna har minskat hos fšretrŠdare fšr stat, fšretagsorganisationer samt privata fšretag men škat hos landstinget och sina egna.

¥NUTEK har fšrlorat fšrtroende frŠmst bland fšre-

trŠdare fšr fšretagsorganisationer. ALMI, som har i uppdrag att stimulera fšretagsamhet, har fšrlorat fšr- troende hos de privata fšretagen.

¥Majoriteten bedšmer att engagemanget fšr avtalsarbetet ligger pŒ ofšrŠndrad nivŒ sedan avtalsprocessen

startade.

¥De regionala samordnarna Šr mycket betydelsefulla farthŒllare i processen. Uppfšljningen visar att inten-

siteten i kontakterna mellan olika parter sjunker i ßera av de lŠn dŠr samordnarna har sŠnkt sin ambitionsnivŒ.

¥Fšretagare Šr i allmŠnhet skeptiska till att tillvŠxtavtalen kommer att leda till fšrbŠttringar fšr nŠringslivet.

Det tror dŠremot en majoritet inom fšretagarorganisationerna, de statliga organen och landstingen.

¥De regionala samordnarna Šr šverens om att tillvŠxtavtalen har tillfšrt ett mervŠrde. Merparten av statliga

aktšrer och landstingsfšretrŠdare delar denna uppfattning. Kommunerna och fšretagsorganisationerna Šr mer splittrade i frŒgan. En majoritet av fšretagarna anser inte att avtalen har inneburit ett mervŠrde fšr dem.

SŒ vidareutvecklas arbetsformen Ð trender och tendenser

Med de regionala tillvŠxtavtalen har regeringen introducerat en arbetsform som pŒverkar och fšrŠndrar etablerade rutiner och mšnster i lokalt och regionalt utvecklingsarbete.

Den fšrsta omgŒngen av planering och genomfšrande uppdagar mŒnga frŒgor och problem att lšsa. Alla som beršrs av avtalsarbetet blir delaktiga i en omfattande lŠrprocess.

¥Det regionala tillvŠxtavtalets idŽ fšrefaller Šnnu vara frŠm- mande fšr mŒnga lokala aktšrer och projektŠgare. Meto-

der fšr hur man kan agera ur ett lokalt perspektiv fšr att fŒ nytta av tillvŠxtavtalet bšr diskuteras och spridas.

¥En klusterpolitik vŠxer fram pŒ lokal och regional nivŒ. Arbetet med tillvŠxtavtal har bidragit till detta. Kluster-

politiken framstŒr fšr mŒnga som attraktiv, eftersom den bildar ett tydligt ramverk fšr samverkan mellan sŒvŠl privat och offentligt som mellan olika offentliga sektorsorgan. Den kan ocksŒ underlŠtta prioriteringar av insatser som Šr viktiga fšr att stŠrka regionens internationella konkurrenskraft.

¥Staten har en viktig roll i den klusterpolitik som utvecklas. Kunskaperna om klusters effektivitet Šr be-

grŠnsade. Staten bšr medverka till att analysera och dra slutsatser av de erfarenheter som uppnŒs runt om i landet och internationellt. De statliga aktšrer som Þnns pŒ regional nivŒ, och som medverkar aktivt i ŒtgŠrder fšr att stŠrka geograÞskt avgrŠnsade kluster, bšr sŠkerstŠlla ett nationellt perspektiv och beakta riskerna fšr geograÞska inlŒsningseffekter.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

1 3