Praktiska euroförberedelser i Sverige - del 2
Departementsserien 1997:9
| | | Ds 1997:9 | 3 |
Bilaga till departementspromemorian –
Praktiska euroförberedelser i Sverige
I denna bilaga redovisas resultatet av den tekniskt inriktade inventering som utförts av den arbetsgrupp för lagstiftningsfrågor so m bl.a. haft till uppgift att inventera de ändringar i lagar och andr a regelverk som är nödvändiga för att euron skall kunna införas i Sverige. Redovisningen innehålle r även de ändringar som krävs för det fall valutaunionen genomförs utan att Sverige deltar frå n starten.
Författningarna redovisas under respe ktive departement som ansvarar för dem och avser situationen hösten 1996.
| 4 | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | 5 |
Innehåll
Justitiedepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Utrikesdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Försvarsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Socialdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Kommunikationsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Finansdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Utbildningsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Jordbruksdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95
Arbetsmarknadsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101
Kulturdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
Närings- och Handelsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
Inrikesdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Miljödepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143
| 6 | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | 7 |
Justitiedepartementet
Ju/L1
Fastighetsrätt
Lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled
77 §
Straffbestämmelse (föråldrad) om böter vid flottning utan behörigt tillstånd.
Lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning
2 §
Anteckning i fastighetsbok om förhållande som avses i lagrummet skall inte ske om kapitalbeloppet av de ersättningar för vilk a fastigheten enligt lagen svarar understiger 1 000 kr
Jordabalken
12 kap. 54 a §
Meddelande om hyreshöjning skall innehålla uppgift om höjningen i kronor.
22 kap. 2 §
Inteckningsbelopp skall vara bestämt i svenskt mynt .
Kungörelsen (1971:784) med tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt jordabalken
21 §
Bestämmelse om hur inteckning som angetts i äldre svensk t myntslag skall omräknas till kronor.
| 8 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Kungörelsen (1974:1062) om uppläggande av inskrivningsregister
8 §
Bestämmelse om hur inteckning som angetts i äldre svensk t myntslag skall omräknas till kronor.
Vattenlagen (1983:291)
9 §
Allmän fiskeavgift kan bestämmas till årligt engångsbelopp o m avgiften uppgår till högst 500 kr.
Förordningen (1992:1374) om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom
5 §
I tillståndsärende enligt lagen skall länsstyrelsen inhämta yttrande från Statens jordbruksverk om fastighetens taxeringsvärde överstiger fem miljoner kr.
Förordningen (1994:598) om pantbrevsregister
15 §
Bestämmelse om avgifter för vissa registreringsåtgärder enlig t lagen om pantbrevsregister.
Associationsrätt m.m.
Aktiebolagslagen (1975:1385)
1 kap. 3 §
Bestämmelse om minsta aktiekapital, 100 000 kr i privata aktiebolag och 500 000 kr i publika aktiebolag.
17 kap. 1 §
För registrering av beslut om att privat aktiebolag skall bli publikt fordras att det registrerade aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kr.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet | 9 |
| 10 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
4 kap. 11 §
Skuld på grund av aktieteck ning får under viss förutsättning kvittas mot fordran hos bolaget om bolagets bundna egna kapital för e emissionen uppgår till minst en miljon kr.
4 kap. 12 §
Särskild regel om förfarandet vid kontantemission i bolag var s bundna egna kapital understiger en miljon kr.
4 kap. 18 §
Emissionsprospekt skall tillhandahållas om summan av de belopp som till följd av en inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter uppgår till minst 300 000 kr.
5 kap. 16 §
Emissionsprospekt skall tillhandahållas om summan av de belopp som till följd av en inbjudan att förvärva skuldebrev eller optionsbevis uppgår till minst 300 000 kr.
7 kap. 4 §
Emissionsprospekt skall tillhandahållas om summan av de belopp som till följd av en inbjudan att förvärva vinstandelsbevis uppgå r till minst 300 000 kr.
8 kap. 1 §
Aktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. Uppgå r aktiekapitalet eller maximikapitalet ej till en miljon kronor, ka n dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om minst e n suppleant finnes.
8 kap. 3 §
I bolag vars aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst e n miljon kronor skall styrelsen utse en verkställande direktör.
8 kap. 8 §
Uppgår aktiekapitalet eller maximikapitalet till minst en miljo n kronor, får verkställande direktör ej vara ordförande i bolaget s styrelse.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 11 |
Aktiebolagsförordningen (1975:1387)
7 §
Vid anmälan för registrering av beslut om nyemission skall bolag vars aktiekapital understiger en miljon kronor inge intyg från bank att betalningen för de nyemitterade aktierna insatts på särskil d räkning.
19 a §
Avgift enligt 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen skall uppgå till 2.700 kronor.
52 §
Bestämmelser om avgifter för registrering i aktiebolagsregistret.
53 §
Bestämmelser om avgift för prövning av vissa ärenden.
55 §
Indrivning av vissa avgifter som understiger 100 kr kan underlåtas om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Förordningen (1981:111) om prövning av vissa ärenden enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
2 §
Bestämmelse om avgift vid prövning av viss dispensfråga.
Förordningen (1981:112) om prövning av vissa ärenden enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
2 §
Bestämmelser om avgifter vid prövning av vissa dispensärenden.
Lagen (1984:649) om företagshypotek
3 kap. 10 §
En ansökan om företagsinteckning skall innehålla uppgift om de t belopp i svenskt mynt på vilket inteckningen skall lyda.
| 12 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lagen (1987:978) om ekonomiska föreningar
9 kap. 8 §
I balansräkning behöver inte tas upp innehav av aktier i ett bola g som inte är dotterföretag och vilkas värde understiger 50 000 kr.
Förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar
25§
Avgiftsbestämmelse.
26a §
Avgiftsbestämmelse.
Förordningen (1994:1933) om register över europeiska ekonomiska intressegrupperingar
14 §
Avgiftsbestämmelse.
16 § Avgiftsbestämmelse.
Årsredovisningslagen (1995:1554)
2 kap. 6 §
Belopp i årsredovisning skall anges i svenska kronor.
3 kap. 6 §
Belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och Upplupna kostnader m.m. behöver ej specificeras om tillgångarnas nettovärde uppgår till högst 24 miljoner kr och antalet anställda uppgår till högst tio.
5 kap. 2 §
För poster i årsredovisningen som avser tillgångar eller skulde r m.m. i utländsk valuta skall anges efter vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 13 |
8 kap. 6 §
Bestämmelse om olika förseningsavgifters storlek.
Förordningen (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor
8 §
Indrivning av förseningsavgif t som understiger 100 kr kan underlåtas om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Ju/L2
Om Sverige går med i EMU:s tredje steg
Föräldrabalk
7 kap. 4 §
Vid uträkning av underhållsbidrag skall visst avdragsbelopp so m slutar på öretal avrundas till närmast lägre krontal.
Lag om försäkringsavtal (SFS 1927:77)
83 §
Högsta ersättningsbelopp från försäkring i ett visst fall är 3 00 0 kronor.
Lag om ändring av vissa underhållsbidrag (SFS 1966:680)
1 §
Lagen gäller den som på särskilda tider är skyldig att utge bidrag i svenskt mynt. Bidraget ändras med hänsyn till penningvärdets förändring.
2 §
Belopp som slutar på öretal skall avrundas till närmast lägr e krontal.
| 14 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lag om förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning
(SFS 1970:990)
2 §
Anteckning i fastighetsboken behöver inte göras om de t sammanlagda kapitalbeloppet av de ersättningar för vilk a fastigheten svarar understiger 1 000 kronor.
Trafikskadelag (SFS 1975:1410)
14 §
Ersättning utgår från ett fordons trafikförsäkring med högst 30 0 miljoner kronor för en och samma händelse.
Förordning om ersättning till vissa överförmyndare, förmyndare och förvaltare (SFS 1976:1121)
2 §
I paragrafen finns en regel om överförmyndares arvode, 50 kronor om dagen.
Förordning om ersättning för inkassokostnader m.m.
(SFS 1981:1057)
Här anges i kronor belopp som utgår i ersättning enligt lage n (1981:739) om ersättning för inkassokostnader.
Namnförordning (SFS 1982:1136)
1 §
Ansökningsavgifter anges i krontal.
Hemförsäljningslag (SFS 1981:1361)
1 §
Lagen tillämpas inte om det som konsumenten sammanlagt skal l betala understiger 300 kr.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 15 |
Lag om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats
(SFS 1985:982)
10 §
Från försäljningen överskjutande belopp behöver inte redovisas till beställaren om det understiger 50 kronor.
Förordning med närmare föreskrifter om vigsel som förrättas av domare eller särskilt förordnad vigselförrättare (SFS 1987:1019)
8 §
Vigselförrättare har rätt till ersättning med ett belopp angivet i kronor.
Lag om nedsättning av vissa underhållsbidrag (SFS 1990:668)
1 §
Paragrafen anger att lagen är tillämplig på un derhållsbidrag till barn som har bestämts i svenskt mynt.
2 §
Här anges att underhållsbidrag över ett visst belopp – angivet i kronor – skall sättas ned den 1 februari 1991 med 75 kronor pe r månad. Även andra angivelser i kronor finns liksom en regel o m avrundning av öretal till krontal.
Produktansvarslag (SFS 1992:18)
9 §
Ett belopp om 3 500 kronor skall avräknas när ersättning fö r sakskada bestäms.
Konsumentkreditlag (SFS 1992:830)
6 §
Är kreditutrymmet inte bestämt i avtalet skall det vid beräkning av effektiva räntan anses vara 15 000 kronor.
– Angiven information behöver inte lämnas bl.a. om krediten avser ett belopp som uppgår till högst 1 500 kronor.
| 16 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
9 §
Bestämmelserna om formkra v för konsumentkreditavtal gäller inte för bl.a. krediter som avser ett belopp som uppgår till högst 1 500 kronor.
Förordning om ersättning för kostnader i mål om handräckning enligt konsumentkreditlagen (1992:830) m.m. (SFS 1992:1013)
1 §
Ersättning lämnas med högst 310 kronor, om det inte finn s särskilda skäl till annat.
2 §
Säljaren får räknas till godo ersättning för bl.a. eget arbete me d högst 310 kronor.
Lag om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (SFS 1993:645)
9 §
Avtalsfrihet gäller när försäkring stagaren är ett storföretag; rekvisit anges i antal ecu.
Förordning om registrering av partnerskap (SFS 1994:1341)
8 §
Registreringsförrättare har rätt till ersä ttning med ett belopp angivet i kronor.
Fastighetsmäklarförordning (SFS 1995:1028)
4 §
En registrerad mäklare skall betala en årlig avgift om 1 200 kr.
11 §
Den försäkring som en mäklare skall ha enlig t fastighetsmäklarlagen skall täcka skadeståndsskyldighet intil l 1 500 000 kronor för varje skadefall.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 17 |
Förordning om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
(SFS 1995:1301)
8 §
En central förvaltningsmyndighet är i vissa fall skyldig att till J K
överlämna anspråk där statens skadeståndsskyldighet överstige r 250 000 kronor.
Om Sverige inte går med i EMU:s tredje steg
Lag om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (SFS 1993:645)
9 §
Avtalsfrihet gäller när försäkring stagaren är ett storföretag; rekvisit anges i antal ecu.
Ju/L3
Atomansvarighetslag (1968:45)
17 §
Omräkning från särskilda dragningsrätter till svenska kronor skall göras efter kursen per viss dag.
31 a §
Sammanlagda beloppet av ersättningar är begränsat till tr e miljarder kronor.
Sjölag (1994:1009)
22 kap. 3 §
Omräkning från särskilda dragningsrätter till svenska kronor skall göras efter kursen per viss dag.
Luftfartslag (1957:297)
22 §
| 18 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Omräkning från särskilda dragningsrätter till svenska kronor skall göras efter kursen per viss dag.
Järnvägstrafiklag (1985:192)
3 kap. 28 §
Järnvägs ersättningsskyldighet begr änsad till 150 kronor per kilo av det förlorade eller felade godsets bruttovikt.
4 kap. 12 §
Järnvägs ersättningsskyldighet begränsad till 100 kronor för varje påbörjat dygn som järnvägen har dröjt med utläm ningen av resgods; för resgods som omfattas av ett och samma resgodsbevis doc k högst 1 000 kronor.
Ju/L4
Ordet "basbelopp" förekommer i
Rättegångsbalken (1942:740 B)
49 kap. 12 §
Prövningstillstånd krävs i vissa fall där tvisteföremålets värde inte
överstiger ett basbelopp.
50 kap. 13 §
Tvistemål får avgöras utan huvudförhandling i hovrätt om fullföljt värde inte uppgår till ett basbelopp.
Rättshjälpslagen (1972:429)
6 §
Allmän rättshjälp får beviljas den vars årsinkomst inte överstige r sju basbelopp.
8 §
Allmän rättshjälp får i tvist angående f astighet (p. 9) får beviljas (p. 13) när den rättsökandes egna kostnader uppgår till tre basbelopp.
12 §
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 19 |
Överstiger inte den rättssökandes årsinkomst ett och ett halv t basbelopp, utgör grundavgiften hälften av grundbeloppet.
| 20 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
13 §
Är den rättssökande underhållsskyldig skall inkomstgränsen höjas med ett halvt basbelopp.
14 a §
Tilläggsavgiften är relaterad till basbeloppet.
24 §
Ersättning för bevisning utgår med en tiondel av basbeloppet.
36 §
Rättshjälp åt misstänkt i brottmål får beviljas den vars årsinkomstg ej överstiger tre basbelopp.
Rättshjälpsförordningen (1979:938)
23 §
Som utredning av mindre omfattning anses sådan utredning var s kostnader inte överstiger ett halvt basbelopp.
Ordet "kronor" förekommer i
Rättegångsbalken (1942:740 A)
8 kap. 7 §
En advokat som tilldelas varning k an få betala straffavgift med lägt tusen och högst femtontusen kronor.
Rättshjälpslagen (1972:429)
12 §
Vid tillämpning av paragrafen skall inkomsten avrundas til l närmast lägre tusental kronor och grundavgiften till närmast lägre tiotal kronor.
14 a §
Samma som 12 §.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 21 |
Lag (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
24 §
Vite får bestämmas till högst femtusen kronor.
KK (1973:261) om utbetalning av vissa ersättningar i mål etc.
10 §
Indrivning behöver inte begäras för fordran som understiger 10 0 kronor.
Delgivningsförordningen (1979:101)
10 d §
När en polismyndighet anlitas för delgivning skall en ansökningsavgift om 250 kronor tas ut.
Rättshjälpsförordningen (1979:938)
| 42 a § | |
| Den gräns som avses......... | skall vara 250 kronor. |
Utsökningsbalken (1981:774)
2 kap. 10 §
Svaranden får föreläggas att inställa sig vid äventyr av vite, högst ettusen kronor.
2 kap. 11 §
Samma som 10 §.
7 kap. 5 §
Förbehållsbeloppen är 43 800 kronor för ensamstående, 72 36 0 kronor för sammanlevande, 23 240 kr för varje barn under sex å r och 26 750 kronor för tid därefter.
13 kap. 20 a §
Understiger dessa medel 100 kronor.
| 22 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Konkurslagen (1987:672)
11 kap. 13 a §
Om det sammanlagda beloppet understiger 100 kronor.
Förordningen (1987:965) om ersättning för rättegångskostnader m.m. i mål där 1 kap. 3 d § RB tillämpas
| 2 § | |
| Ersättning för | ........högst trehundra kronor. |
Ju/L5
Bestämmelser som innehåller belopp i kronor
Lagen (1933:28) om ändrade bestämmelser i vissa fall rörande fördelning av böter m.m.
Andel i böter, vite eller skadestånd eller i förbruten egendom, dess värde eller dylikt, som enligt lag eller författning skall tillfall a åklagare, beslagare, angivare eller upptäckare av förseelse får inte utgå med högre belopp än, böter och annat sammanlagt, 500 kr.
Brottsbalken
25 kap. 2 §
Bestämmelsen reglerar det lägsta respektive högsta antale t dagsböter som får dömas ut samt att det lägsta beloppet för e n dagsbot är 30 kr och att det högsta beloppet är ett tusen kr. De t minsta totala beloppet är 450 kr.
25 kap. 3 §
Penningböter skall bestämmas till lägst 100 kr och högst två tusen kr.
25 kap. 4 §
Det minsta bötesbeloppet för normerade böter är 100 kr.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 23 |
25 kap. 6 §
Om böter används som gemensamt straff för flera brott få r penningböter bestämmas till högst fem tusen kr.
I övergångsbestämmelserna (SFS 1991:240) till de nya bestämmelserna i 25 kap. regleras bl.a. hur bötesstraff i äldr e bestämmelser skall anpassas till systemet med penningoc h dagsböter. Om det i äldre bestämmelser för böter har utsatts et t visst högsta belopp som inte överstiger ett tusen kr, skall böte r dömas ut i penningböter till högst det utsatta beloppet. Om det i en bestämmelse som har trätt i kraft före de n 1 januari 1965 har utsatts ett högsta belopp som överstiger 500 kr skall dock straffet dömas ut i dagsböter eller, i vissa fall, penningböter.
36 kap. 8 §
Företagsbot får fastställas till lägst tio tusen kr och högst tr e miljoner kr.
Lag (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom
12 §
En bötespåföljd som har bestämts av utländsk domstol och so m skall verkställas i Sverige skall räknas om till motsvarande belopp i svenska kronor av en svensk domstol. Om det e nligt svensk lag för motsvarande brott är föreskrivet penningböter får bötespåföljde n inte bestämmas till högre belopp än två tusen kr eller, om påföljden avser flera brott, fem tusen kr. Om det enligt svensk lag inte ä r föreskrivet svårare straff än böter får påföljden inte bestämmas till högre belopp än etthundrafemtio tusen eller, om påföljden avse r flera brott, tvåhundra tusen kr.
14 §
Om den utländska domstolen har förklarat visst belopp elle r egendom av visst värde förverkat, skall ett motsvarand e förverkandebelopp bestämmas i svenska kr.
16 §
Under vissa förutsättningar ka n Riksåklagaren utfärda ett strafföreläggande för brottet. Om belop pet av de ådömda böterna överstiger tjugofem tusen kr eller, om den påföljd som skall verkställas avser flera brott, trettio tusen kr, får strafföreläggande emellertid int e utfärdas.
| 24 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Kungörelsen (1974:286) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av lagen (1974:202) om beräkning av strafftid
14 §
En dömd person som förelagts att inställa sig vi d kriminalvårdsantalt är berättigad till ersättning av allmänna medel för nödvändiga resekostnader, om dessa översiger 50 kr.
Bötesverkställighetsförordning (1979:197)
25 §
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kr, om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Förordning (1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av den som utför samhällstjänst
4 §
Ersättning för skada som den som dömt s till samhällstjänst tillfogar lämnas för en och samma skadehändelse till varje skadelidand e med högst två miljoner kr för personskada, med högst 100 000 kr för för sakskada och med högst 100 000 kr för re n förmögenhetsskada genom brott.
5 §
Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om ersättning som inte överstiger 100 000 kr.
Förordning (1990:487) om övervakningskameror m.m.
2 §
För handläggning om ansökning om tillstånd att använda över - vakningskamera tar länsstyrelsen en avgift om 4 25 kr för en kamera och därefter 125 kr för varje ytterligare kamera för vilken tillstånd meddelas.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 25 |
Lag (1994:451) om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll
5 §
Den som avtjänar fängelsestraff utanför anstalt i form a v elektronisk övervakning skall betala en avgift om 50 kr per dag, om det är motiverat med hänsyn till hans möjligheter att erhåll a inkomst under verkställigheten, dock högst tretusen kr. (Denn a lydelse i kraft först 1.7.1997)
Ju/L6
Anm. Här tas inte upp eventuella grundlagsändringar.
Kungörelse (1946:679) angående kommissionärer hos myndigheter tillhörande statsförvaltningen
7 §
För utförande av vissa uppdrag har en kommissionär rätt till arvode med en krona 50 öre.
Lag (1972:625) om statligt stöd till politiska partier
2 §
Partistöd lämnas som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgö r
224 100 kronor.
6 §
Parti som vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får för varje år för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 3 910 000 kronor.
8 §
Parti får utöver grundstödet tilläggsstöd för varje år för vilket valet gäller med 11 000 kronor för varje vunnet mandat, om partiet ä r företrätt i regeringen och annars 16 400 kronor för varje vunne t mandat.
| 26 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lag (1974:1037) med instruktion för valprövningsnämnden
8 §
Till ordföranden och dennes ersättare utgår ett särskilt arvode med
6 000 kr för år.
Lag (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn
10 §
När JK begär upplysningar eller yttrande i andra ärenden än de m där han har beslutat att inleda förundersökning får han förelägg a vite om högst 1 000 kronor.
Förordning (1981:4) om det statliga person- och adressregistret
3 §
SPAR innehåller bl.a. för varje registrerad person uppgifter o m summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kr.
Departementsförordning (1982:1177)
8 §
För att fortlöpande tillhandahålla pappersexemplar a v
ärendeförteckningar som upprättas inför regeringssammanträdena enligt en stående beställ ning får Statsrådsberedningen ta ut en årlig avgift om 4 000 kr av beställaren.
Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens Ombudsmän
21 §
När en ombudsman begär upplysningar eller yttranden i andr a
ärenden än dem där han har beslutat att inleda förundersökning får han förelägga vite om högst 1 000 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 27 |
Lag (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
1 §
I denna paragraf anges månadsarvoden i kronor för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Förordning (1992:609) om avgift för utdrag ur röstlängd enligt vallagen (1972:620)
Avgift tas ut med 25 kronor för varje upp slag, dock lägst 50 kronor, när utdrag ur allmän eller särskild röstlängd lämnas ut efte r begäran.
2. Ändringar som krävs om Sverige inte går med i EMU
Inga ändringar, såvitt kan bedömas.
Ju/F1
Polisregisterkungörelsen (1969:38)
2 § 1 d
Som bl.a. innehåller uppgifter om att Rikspolisstyrelsen få r anteckna uppgifter i polisregister av den som dömts om påföljden
är dagsböter eller normerade böter, lägst ettusen kronor, eller o m annan påföljd än böter har dömts ut.
Förordning (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m.
3 §
Avgiften är 225 krornor per påbörjad timme för var och en av d e polismän som behövs för bevakningen,
3 kronor per påbörjad kilometer för varje bil eller motorcykel, 30 kronor per påbörjad timme för varje hund eller häst,
570 kronor per timme för varje båt och
4 170 kronor per flygtimme för varje helikopter.
| 28 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 29 |
4 §
Som bl.a. innehåller uppgiften att avgiften är 750 kronor pe r påbörjat kalenderår för den som innehar en larmanläggnin g direktansluten till en polisstation.
Förordning (1982:842) om ersättning och belöning åt dem som hjälper polisen
9 §
Som bl.a. innehåller uppgiften att ersättningsbelopp under 50 0 kronor behöver inte bevakas.
Förordning (1965:59) om ersättning till polismän m.fl. för skada på egendom
Som bl.a. innehåller up pgiften att ersättning som begärs med högst
2 000 kr. får prövas av polismyndigheten.
Polis- och kriminalvårdsenheten har inga författningar som kräver ändringar om Sverige inte går med i EMU:s tredje steg.
Ju/F2
Förordning (1982:481) om avgifter för Datainspektionens verksamhet
2 §
En avgift får tas ut med 620 kr för varje påbörjad handläggningstimme.
3 §
En årlig licensavgift om 410 kr får tas ut.
| 30 | Justitiedepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.
3 §
Resa med egen bil ersätts med 120 öre pe r kilometer samt resa med motorcykel eller moped med 50 öre per kilometer.
4 §
Traktamente för dag får bestämmas till högst 60 kronor per dag .
Utgift för nattlogi ersätts med högst 400 kronor per natt.
5 §
Ersättning för tidsspillan får bestämmas till det belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högst till 300 kronor per dag.
11 §
Förskottet utbetalas med check utställd i det lands valuta dä r kallelsen skall delges.
Förordning (1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m.
2 §
Arvoden betalas enligt tabell med ett antal olika arvodesbelop p angivna i kronor.
2 a §
Arvodet och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 1 000 kr.
Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna
Bilagan innehåller en avgiftslista med en mängd belopp som anges i kr.
| | | Ds 1997:9 | Justitiedepartementet 31 |
Förordning (1994:571) om ersättning för inställelse vid någon av de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt
1 §
Traktamente får bestämmas till högst 350 kr per dag. Utgift fö r nattlogi ersätts med högst 800 kr per natt.
Förordning (1996:382) med länsrättsinstruktion
20 § 2.
Länsrättsnotarier som har t jänstgjort minst sex månader får på eget ansvar handlägga mål om taxeringsfrågor som gäller ändring a v belopp om högst 1 000 kr.
21 § 6.
Länsrättsnotarier som har t jänstgjort minst ett år får handlägga mål om taxeringsfrågor som gäller ändring av belopp om högst 5 00 0 kr.
| 32 | Ds 1997:9 | | |
Utrikesdepartementet
Kungl. Maj:ts kungörelse om ersättning i vissa fall då sjömän medtages på svenskt fartyg (SFS 1973:521)
3 §
Ersättning till redare för att medtaga sjöman ombord på farty g betalas med aderton resp. tolv kronor.
4 §
Ersättning till fartygsägare för skada som tillfogats av någon som medtagits på fartyg kan komma att lämnas av statsmedel efte r beslut av chefen för Utrikesdepartementet. Beloppet utgår med en summa som bedöms skälig, dock högst 4 000 kronor.
Förordningen om avgifter för konsulärt bistånd (SFS 1982:29)
1 §
Avgiften för ekonomiskt b istånd till svenska medborgare i utlandet m.m. är 10 procent av biståndsbeloppet, avrundat till närmast e tiotal kronor, dock lägst 200 kronor och högst 4 000 kronor.
Förordningen om avgifter för bistånd av Utrikesdepartementet i ärenden om kvarlåtenskap utomlands (SFS 1987:14)
2 §
För boutredningsåtgärder och redovisning betalas en avgift på 2 0 procent av redovisade medel som inte överstiger 500 000 kronor , dock minst 500 kronor. Överstiger beloppet 500 000 kronor, ä r avgiften 10 procent av den överskjutande delen.
För arvs- och släktutredning utan att uppdraget leder til l redovisning av medel, betalas en avgift i förhållande till det arbete utredningen krävt, dock mi nst 500 kronor och högst 15 000 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Utrikesdepartementet 33 |
Förordningen om expeditionsavgifter vid utlandsmyndigheterna
(SFS 1987:14)
Bilaga
I denna bilaga anges avgiftsbelopp i kronor i rubriken, fö r gemensam visering för inresa och vistelse i Sverige, för gemensam genomresevisering (gruppvisering) och för förmedling av penga r och andra värdeföremål (sammanlagt 7 gånger).
Förordningen om expertgruppen för identifiering vid katastroffall utomlands (SFS 1988:530)
3 §
Varje deltagare i expertgruppen får ersättning med et t engångsbelopp för varje uppdrag på 2 500 kronor.
Förordningen om avgift för efterforskning av personer bosatta utomlands (SFS 1989:810)
3 §
För varje person som efterforskas betalas en avgift på 300 kronor.
Lagen om krigsmateriel (SFS 1992:1300)
22 §
För att täcka statens kostnader för Inspektionen för strategisk a produkter skall den som har tillstånd att tillverka krigsmaterie l enligt denna lag eller den som tillverkar produkter som omfattas av inspektionens tillsyn enligt 16 § lagen (1991:341) om strategisk a produkter årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet a v tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstige r
2 500 000 kr. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett fö r samtliga avgiftsskyldiga lika för hållande till det fakturerade värdet.
| 34 | Utrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordningen om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (SFS 1993:983)
14 §
Mottagna bidrag skall hållas på en särskild bankräkning .
Ränteinkomster som överstiger 3 000 kr årligen, tillsammans med eventuella oförbrukade medel, skall återbetalas till Utrikesdepartementet då bidraget redovisas enligt 15 §.
20 §
Organisationsstöd betalas ut årsvis. Bidrag överstigande tv å miljoner kronor betalas dock ut kvartalsvis.
I följande interna föreskrifter förekommer uppgifter om krono r eller kr:
UF 1990:2 om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. 1 gång 7 §
UF 1991:6 om ersättning för representationskostnader
1 gång 7 §
1 gång 9 §
UF 1991:11 om resdagar och ersättning för hemresa i samband med semester 2 ggr 7
§
UF 1994:8 om reglering av sjukvårdsoc h tandvårdskostnader under stationering utomlands1 gång 1 § 2 ggr 2 § 1 gång 3 §
1 gång 6 §
Författningar på utlänningsrättens område
Förordning om bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i ett annat land (SFS 1984:890)
5 §
Bidrag får lämnas för
1. skäliga resekostnader och
| | | Ds 1997:9 | Utrikesdepartementet 35 |
2.uppehälle under resan och de första d ygnen i det nya bosättningslandet samt kostnader för bagagetransport och anna t som har samband med resan med sammanlagt högst 1 500 kronor per person
Bidrag enligt första stycket 2 får lämnas me d sammanlagt högst 7 500 kronor för flyktingen och han s anhöriga.
Utlänningsförordning (SFS 1989:547)
7 kap. 7 b §
För utfärdande av resedokument och för förlängning av giltighetstiden för resedokument enligt 1 kap. 10 § denna förordning ta s expeditionsavgift ut med 150 kr.
Beslut om avgift enligt första stycket får överklagas i samma ordning som gäller för andra beslut i fråga om resedokument.
7 kap. 8 a §
Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 § § indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldig e skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras fö r en fordran som understiger
100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Förordning om tillstånd för anställning på fartyg (SFS 1989:548)
9 §
Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 § § indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldig e skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras fö r en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
(SFS 1990:927)
10 §
Ett helt schablonbelopp för schablonersättning skall vara 150 900 kronor för personer som fyllt 16 år och 92 600 kronor för bar n
| 36 | Utrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
under 16 år. Storleken av schablonbeloppet skall beräknas utifrån den ålder utlänningen har vid utgången av den månad som föregår schablonersättningens utbetalning.
28 a §
En kommun har rätt till ersättning för kostnader för grundskole - undervisning för barn ti ll utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande avasylsökande m.fl . Ersättning får betalas med högst 24 600 kronor per barn och år i fråga om barn som vistas på utredningssluss och med högst 36 600 kronor per barn och år för barn som vistas på förläggning eller i en kommun. Ersättningen skall reduceras för beloppet med kostnaden för den skolverksamhet som en sluss eller en förläggning själ v ansvarar för och som anordnas enligt förordningen (SKOLF S
1993:21) om undervisning av asylsökande barn.
Efter särskild prövning får Statens invandrarverk betala ersättning till en kommun eller ett landsting för extra kostnader fö r elever med särskilt behov av stöd och för andra extraordinär a kostnader för skolverksamheten.
Förordning om mottagande av asylsökande m.fl (SFS 1994:361)
4 §
Bostadsersättning enligt 16 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall lämnas med 500 kronor per månad för e n ensamstående utlänning och med 1 000 kronor per månad sammanlagt för en familj.
6 §
Bestämmelsen innehåller föreskrift er i kolumnform om vilken dagersättning (angiven i kronor) olika kategorier av asylsökande ä r berättigade till.
Förordning om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar
(SFS 1994:362)
2 §
Utlänningarna skall betala vårdavgift med 50 kronor för besök hos läkare som Statens invandrarverk har anvisat eller hos läkare inom den offentliga primärvården samt för läkarvård som ges efte r remiss av sådana läkare.
| | | Ds 1997:9 | Utrikesdepartementet 37 |
3 §
Utlänningarna skall betala vårdavgift med 25 kronor för anna n sjukvårdande behandling än läkarvård, om de n ges av en vårdgivare som Statens invandrarverk har anvisat eller efter remiss av e n läkare som Invandrarverke t har anvisat eller av en läkare inom den offentliga primärvården.
6 §
För receptförskrivna läkemedel skall utlänningarna betala avgif t med högst 50 kronor.
7 §
Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat mer
än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Statens invandrarverk betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för de kostnader som överstiger 400 kronor.
Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år skall beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalas ut för barn under 18 år.
8 §
Utlänningarna skall betala avgi ft med 50 kronor för behandling hos en tandläkare som har anvisats av Statens invandrarverk.
Tandvård hos en tandläkare som har anvisats a v
Invandrarverket är kostnadsfri för barn som inte fyllt 18 år.
9 §
Har en utlänning på grund av akut behov anlitat en anna n tandläkare än en som anvisats av Statens invandrarverk, få r Invandrarverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lage n (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del a v avgiften som utlänningen har betalat som överstiger 50 kronor.
Anm. Det finns planer på att dela upp bestämmelserna i förordningen (SFS 1990:927) om statlig ersättning fö r flyktingmottagande m.m. i två nya förordningar, en tillhöri g
Utrikesdepartementet och en Inrikesdepartementet.
| 38 | Ds 1997:9 | | |
Försvarsdepartementet
Förfogandelag (SFS 1978:262)
55 §
Tillstånd till försäljning av beslagtagen egendom ska, o m omständigheterna medger det, sökas hos rätten om egendomen s värde uppskattas till ett tusen kronor eller mera.
Ransoneringslag (SFS 1978:268)
50 §
Tillstånd till försäljning av beslagtagen egendom ska, o m omständigheterna medger det, sökas hos rätten om egendomen s värde uppskattas till ett tusen kronor eller mera.
Förordning om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten (FFS 1984:31)
18 §
Vid bestående invaliditet på grund av skada eller sjukdom som den anställde ådragit sig under tjän stgöring utomlands eller vid dödsfall på grund av skadan eller sjukdomen utbetalas ersättning me d tjugotvå basbelopp. Vid annan invaliditet som uppgår till minst tio procent betalas ersättning med det lägre belopp som svarar mo t invaliditetsgraden.
Bilaga
Traktamente för den anställde under förrättning utomlands lämnas med belopp som anges i kronor i denna bilaga.
Räddningstjänstförordning (SFS 1986:1107)
63 §
Vid kommunal räddningstjänst med anledning av utflöde i viss a vattenområden av skadliga ämnen har ko mmunen rätt till ersättning
| | | Ds 1997:9 | Försvarsdepartementet 39 |
av staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger hälften av basbeloppet.
64 §
Om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medför t betydande kostnader, har kommunen rätt t ill ersättning av staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger en självrisk. Självrisken utgörs av ett basbelopp som motsvarar två öre pe r skattekrona.
65 §
För saneringskostnader med anledning av sådant utflöde ha r kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger hälften av basbeloppet.
Förordning om frivillig tjänstgöring vid Försvarsmakten
(FFS 1987:8)
15 §
Den som är ålagd anmälningsskyldighet får 200 kronor för varj e påbörjad tiodygnsperiod under vilken anmälningsskyldighete n gäller.
Officersförordningen (SFS 1994:882)
26 §
Den som avlagt reservofficersexamen får en u tbildningspremie som uppgår till 720 kronor för varje utbildningspoäng vid officershögskola. Den som avlagt yrkesofficersexamen o ch inte uppburit denna premie får en utbildningspremie på 13 500 kronor.
Förordning om civilt försvar (SFS 1995:128)
2 kap 5 §
Ersättning till kommunerna för kostnader fö r beredskapsförberedelser ska betalas år ligen med ett grundbelopp på 100 000 kronor och ett rörligt tilläggsbelopp uppgående till 8, 15, 17, 21 eller 24 kronor per kommuninvånare beroende p å kommunens utsatthet och risker i krig. Ersättningen ska omräknas
| 40 | Försvarsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
i enlighet med förändringen av Statistiska centralbyrån s konsumentprisindex från augusti 1995.
Bilaga 1
I denna bilaga anges ersättningsbelopp för kostnader för byggande och utrustande av skyddsrum och för underhåll av skyddsrummet och dess utrustning i kronor.
Bilaga 2
I denna bilaga anges erättningsbelopp för kostnader för öppningar i skyddsrummets begränsningsväggar, försvårad grundläggning , förstärkning för byggnadsras och förstärkning av befintlig a begränsningsväggar i kronor.
Förordning om förmåner till totalförsvarspliktiga (SFS 1995:239)
2 kap 1 §
En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är längre än 60 dagar rätt till dagers ättning med 40 kronor per tjänstgöringsdag.
Efter 230 tjänstgöringsdagar har den totalförsvarspliktige rätt til l tillägg till dagersättningen. Tilläggsbeloppen anges i kronor.
2 kap 2 §
En totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller civilplikt har rätt till dagpenninig som ska bestämmas till lägst 55 kronor.
2 kap 6 §
En totalförsvarspliktig som rycker ut från grundutbildnin g har rätt till utryckningsbidrag med 4000 kronor om han/hon har
tjänstgjort i sammanlagt 120 dagar.
3 kap 10 §
Om en totalförsvarspliktig får använda ett annat transportmedel än ett allmänt kommunikationsmedel vid en fri resa som är längre än tre kilometer, har han/hon rätt till resekostnadsersättning med 120
öre per kilometer. För varje medresande totalförsvarspliktig so m har rätt till fri resa lämnas särskild ersättning med fem öre pe r kilometer.
7 kap 11 §
Familjepenning beräknas per månad till hö gst 2 000 kronor för barn och högst 4 000 kronor för en annan person.
| | | Ds 1997:9 | Försvarsdepartementet 41 |
7 kap 13 §
Vid bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag ska ma n från summan av de högsta beloppen i viss utsträckning räkna a v makes, barns och den bidragsberättigades beräknade inkoms t belöpande på tjänstgöringstiden. Reglerna för avräkningen ä r baserade på respektive inkomsts storlek i kronor.
7 kap 16 §
Inkomst som ska avräknas från familjepenning och bostadsbidrag avrundas nedåt till helt krontal.
7 kap 18 §
Under den tid som den bidragsberättigade får b ostadsbidrag, lämnas ett tillägg med 250 kronor per månad.
7 kap 21 §
Näringsbidrag lämnas med högst 45 000 kronor per månad.
7 kap 23 §
Begravningsbidrag lämnas med 8 000 kronor för den bidragsberättigades make och med 4 000 kronor för den bidragsberättigade s barn.
9 kap 1 §
Om en totalförsvarspliktig avlider under tid då han/hon har rätt till fri hälso- och sjukvård, b etalas begravningshjälp med ett halvt basbelopp.
11 kap 8 §
Familjebidrag betalas ut måndadsvis till den totalförsvarspliktige. Familjebidrag som skall lämnas för del a v månad betalas ut med ett belopp per dag som motsvarar en trettiondel av månadsbeloppet .
Bidrag avrundas uppåt till helt krontal. Bidrag som understiger 100 kronor i månaden betalas inte ut.
Förordning om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. (SFS 1995:241)
6 kap 1 §
Frågan om ersättningsskyldighet för förlust eller skada på materiel får prövas av vissa chefer om förlusten eller skadan inte överstiger ett tusen kronor.
| 42 | Försvarsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | 43 |
Socialdepartementet
Kungl. Maj:ts Kungörelse (1921:410) angående förhöjning av vissa till i statens tjänst skadade arbetare med flera av statsmedel utgående
livränta m.m.
2 §
...den skadades årliga arbetsförtjänst utgjort 1 600 kronor
Kungl.Maj:ts Förordning (1938:216) om livräntetillägg av statsmedel åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående skada till följd av olycksfall i arbete
1 §
...därest olycksfall inträffat.... och årliga arbetsförtjänst utgjort 1600 kronor
Lag (1943:182) med särskilda bestämmelser om försäkring för olycksfall i arbete av vissa tjänstepliktiga m.m.
1 §
...den försäkrades årliga arbetsförtjänst anses icke understig a tvåtusentrehundra kronor
Kungl.Maj:ts Förordning (1943:183) om ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada,ådragen under fullgörande av tjänsteplikt
5 §
...där den årliga arbetsförtjänsten understiger tvåtusentrehundr a kronor
Lag (1947:529) om allmänna barnbidrag
1 §
| 44 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
...lämnas allmänt barnbidrag med 7 680 kronor
11 §
...avrundas till närmast högre hela krontal
Förordning (1950:295) om tillägg av statsmedel å vissa ersättningar
enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbetet m.m.
9 §
...därest den skadades årliga arbetsförtjänst beräknats till sjutusentvåhundra kronor
Kungl. Maj:ts förordning (1953:255) angående höjning av vissa olycksfalls- och yrkessjukdomsersättningar åt tvångsarbetare och fångar m.fl.
...skall för tiden efter den 30 juni 1953 bestämmas efter en årli g arbetsförtjänst av högst tvåtusenfyrahundrasjuttio kronor
Lag (1954:774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa
3 §
Försäkring enligt denna lag skall avse sjukpenning uppgående till en, två eller tre kronor för dag
Lag (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juli 1916 (nr235) om försäkring för olycksfall i arbetet m.m.
2 §
...närmaste hundratal kronor och därefter höjas .....till sextusen - sexhundra kronor samma proportion till sextusensexhundra...m å dock ej beräknas till högre belopp än sjutusenniohundra kronor
3 §
(div.krontal)
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 45 |
13 §
..ej å helt tiotal ören... närmast högre å helt tiotal ören
Förordning (1955:470) angående omreglering av vissa ersättningar
av statsmedel i anledning av olycksfall i arbetet m.m.
5 §
...årliga arbetsförtjänst.... anses ha utgjort högst tvåtusenfyrahundrasjuttio kronor.
Kungl. Maj:ts förordning (1956:183) angående omreglering av vissa
ersättningar på grund av statsunderstödd olycksfallsförsäkring för fiskare
2 § a
årliga arbetsförtjänst anses utgöra ettusenfemhundrasjuttiofe m kronor...dock i intet fall högre belopp än tretusen kronor.
Förordning (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripande för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom
2 §
...värdeförsämring...som en skadelidande fått vidkännas överstiger
100 kronor
3 §
...dock att ersättning ej må beräknas på lönebelopp i den mån d e
överstiger 70 kronor per dag
4 §
...fått vidkännas överstiger 1000 kronor
6 §
...i den mån detta ej överstiger 78 kronor per dag
Lag (1959:531) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
| 46 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
4 §
...ettusen kronor
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 47 |
Lag (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.
13 §
... dömas att betala skatt med 75 kronor per liter
Lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120)
1 kap. 6 §
...närmaste hundratal kronor
2 kap. 12 §
...dock högst 80 kronor per dag
3 kap. 1 §
...minst sextusen kronor,
2 §
....minst 1000 kronor (2ggr.),
2a §
...kan antas komma att understiga 10 000 kronor,
10a §
Sjukpenning avrundas till närmaste hela hundratal kronor,
15 §
...minskas med 80 kronor,
4 kap. 6 §
Hel föräldrapenning...lägst 60 kronor om dagen
11 kap. 2 §
...ej upgått till 1000 kronor,
3 §
...1000 kronor (2ggr.)
20 kap. 1 §
...uppgår till 60 kronor....uppgår till lägst 20 kronor
| 48 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
22 kap. 8 §
...närmaste hela krontal,
Ö.g. best p.4 (1994:1568)
Lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring
16 §
...beloppet 20 000 kronor mot 75 000 kronor
35 §
...tvåtusenfyrahundra kronor
Ö.g. best 1967:287
Lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av
yrkesskada m.m.
2 §
...om den skadades årliga arbetsförtjänst beräknas till femtontusen kronor
Förordning (1962:521) om frivillig pensionsförsäkring hos
Riksförsäkringsverket (omtryckt 1976:1048)
6 §
...ej överstiger ettusen kronor....sextusen kronor för år räknat
7 §
...månadsvis i helt krontal
8 §
...etthundratjugo kronor eller därutöver kvartalsvis...åttio men e j etthundratjugo kronor...
14 §
....10 000 kronor
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 49 |
Kungl.Maj:ts kungörelse (1968:716) om ersättning till läkare i allmän tjänst för undersökning rörande alkoholpåverkan m.m.;
...uppbär arvode med 50 kronor...är arvodet dock 75 kronor
Kungörelse (1971:831) om pensionsbelopp enligt 10 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring
....lägst 500 kronor per år
Tandvårdstaxan (1973:638)
7 §
Tandvårdsersättning betalas endast om...överstiger 700 krono r sammanlagt under en behandlingsperiod
13 §
...avrundas belopp som slutar p å öretal över femtio uppåt och annat
öretal nedåt...
Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m.;
2 §
...Uppräkning skall dock ske med lägst 500 kronor.
3 §
..avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv
Förordning (1979:849) om ersättning för sjukhusvård m.m.
1 §
...med 45 kronor per vårddag
| 50 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.
(föreslås bli upphävd den 1 januari 1997 i prop. 1996/97:27 och ersättas av lag om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. se 4 § och 6 §...kronor)
3 §
....sättas ned med hela det belopp som överstiger 170 kronor....med
...70 kronor.
5 §
...nedsättning ...hela det belopp som överstiger 120 kronor Kostnadsbefrielse
7 §
....patientavgift erlagts med minst 2 200 kronor
Socialtjänstförordning (1981:750) (omtryckt 1991:710).
42a §
....får uppgå till högst 80 kronor per dag
Förordning (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m.m.
2 §
Särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvården lämnas med följande belopp för år 1996......... Miljoner kronor
3 §
För rehabilitering och behandling som bedöms förbättra d e försäkrades möjligheter att d elta i arbetslivet......... Miljoner kronor
4 och 5 §
.....Miljoner kronor
6 §
För att öka tillgångar på psykoterapeutiska behandlingsresurse r lämnas...dels 500 000 kronor dels 5 kronor 90 öre för varj e invånare.
6a §
...10,5 miljoner kronor
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 51 |
6b §
...en miljon kronor... kiropraktor med högst 95000 kronor och för varje naprapat med högst 40 000 kronor,
6c § ....högst 750 000 kronor,
6d § ....7,25 miljoner kronor.. 600 000 kronor per plats
Förordning (1985:733) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa
punkt 3 i Ö.G. best
Lag (1986:378) om förlängt barnbidrag.
1 §
En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel med 640 kronor i månaden från och med....
Förordning (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec om social trygghet.
.....under ett år understiger 500 kanadensiska dollar eller 2 50 0 svenska kronor
Förordning (1988:890) om bilstöd till handikappade
6 §
Helt grundbidrag lämnas med högst 60 000 kronor. Halvt bidrag...
högst 30 000 kronor...motorcykel eller moped ...högst 12 00 0 respektive 3 000 kronor
7 §
Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kronor
Helt sådant bidrag lämnas till sådan bidragsberättigad vars årlig a bruttoinkomst understiger 88 000 kronor....högst 35 000 krono r
...högst 12 000 kronor respektive 3 000 kronor.
| 52 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lag (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn
4 §
För varje barn lämnas bidrag med hälften av genomsnittskostnaden för en adoption från barnets ursprungsland dock högst med 24 000 kronor
Förordning (1988:1464) om bidrag vid adoption av utländska barn
5 §
I fråga om länder för vilka nämnden beräknar att genomsnitts - kostnaden uppgår till eller överstiger 48 000 kronor får nämnde n fastsälla detta förhållande i stället för att ange ett visst belopp.
Förordning (1990:739) med instruktion för Socialvetenskapliga forskningsrådet
15 §
Forskningsrådets beslut att bevilja medel för visst ändamål skal l underställas regeringen för godkännande om..... överstiger fe m miljoner kronor
Förordning (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel
4 §
Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst
50 000 kronor.Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får doc k beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Bidrag til l arbetsgivare lämnas med hälften av den kostnad för hjälpmedle t eller anordningen som överstiger 10 000 kronor
Lag (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handikappade
7 §
(100-tal kronor, 1991 års prisnivå)
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 53 |
Förordning (1991:1234) om försöksverksamhet inom tandvården
5 §
Ersättning för försöksverks amheten i Kristiansstad län lämnas med
320 kronor per behandlad patient...390 krono r...735 respektive 1080 kronor
Förordning (1991:1278) om kommunernas betalningsansvar för viss
hälso- och sjukvård
3 §
För somatisk långtidsvård...1996 med följande belopp (ett tjugotal olika belopp i kronor)..kronor per påbörjat vårddygn...
4 § 4
...300 kronor...5 ..75 kronor
5 §
300 kronor per månad
6 § 3
...109 kronor
Förordning (1991:1395) om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön
8 §
...nedåt till helt krontal
12 §
..50 kronor
Förordning (1992:621) om statsbidrag till texttelefoner
2 §
Bidrag lämnas för ... 2. anskaffningskostnaden för texttelefon til l den del kostnaden inte överstiger 6000 kronor
| 54 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika
14 §
...Avgift i kronor 15 000..Avgiften avser.
Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
14 §
....återställningsbidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och samma tillfälle överstiger 5 000 kronor
Förordning (1993:595) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel
6 §
..Avgift i kronor 76 000 kronor
Lag (1993:737) om bostadsbidrag
4 §
..4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad
5 §
...15 procent av den sammanlagda förmögenheten som överstiger 100 000 kronor avrundat nedåt till helt tiotusental kronor
7 §
...överstiger 1 000 kronor
13 §
... för en sökande 117 000 kronor eller för makar 58 500 kronor för var och en av dem ....mi ndre belopp än 1200 kronor för helt år betalas inte ut
14 §
1 (kronor nämns ett flertal ggr.)
17 §
.. överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor...upp till 3 60 0 kronor
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 55 |
21a §
...avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor
22 §
..under 100 kronor
Förordning (1993:1091) om assistansersättning
5 §
.. per timme ..vara 100 kronor
Lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
4 §
Bostadstillägg lämnas med...överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor...överstiger 2 000 kronor per månad
5 §
...sjuttiofemtusen kronor
Förordning (1994:748) om tillfälligt statsbidrag till gruppbostäder och sjukhem
2§
3st ...med 200 000 kronor
3 §
... 50 000 kronor
4 §
total ram om 2 780 mil joner kronor. Av den totala ramen skall 280 miljoner kronor.....
Förordning (1994:952) om Allmänna arvsfonden
3§ b)
..mer än 300 000 kronor
10 §
..inte överstiger 2 miljoner kronor
| 56 | Socialdepartementet | Ds 1997:9 | | |
13 §
...högst 10 miljoner kronor
Förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik
3 §
Normalarvode kronor.... (4,5§§)
7 §
...högst 520 kronor...och högst 412 kronor
Förordning (1994:1120) om läkarvårdsersättning
5 §
(diverse arvodesbelopp i kronor)
9 §
...samtalsbehandling...högst 550 kronor
10 §
2 st ...270 kronor
11 §
...150 kronor..65 kronor
18 §
(bilaga med arvoden)
Förordning (1996:879) om basbelopp för år 1997
till 36 300 respektive 37 000 kronor
Lag (1996:00) om underhållsstöd.
8 §
Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173 kronor per månad...
Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna...med 1 173
kronor per månad med avräkning...
| | | Ds 1997:9 | Socialdepartementet 57 |
10 §
Om barnet har en sådan inkomst....skall beloppet minskas med 48
000 kronor
16 §
Om det belopp som skall betalas . ...är lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet.
24 §
.....Om det belopp som skall betalas för ett barn under en måna d slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. O m månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfalle r återbetalningsskyldigheten.
26 § 3.
en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktig a förmögenhet som överstiger 800 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor....
| 58 | Ds 1997:9 | | |
Kommunikationsdepartementet
Kungörelsen om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap (SFS 1940:440)
Övergångsbestämmelserna kan gälla alltjämt, fast kungörelsen är upphävd per den 1 april 1975. Sannolikt kan man bortse från denna författning.
Luftfartslagen (SFS 1957:297)
9 kap. 22 §
regler om högsta belopp för ansvar för olika skador anges i särskilda dragningsrätter (SDR) och innehåller också en regel om hur SDR skall beräknas i svenska kronor: Med "särskild a dragningsrätter" avses de särskilda dragningsrätter som används av
Internationella valutafonden. När talan förs om ersättning, skal l omräkning till svenskt mynt ske efter kursen den dag dome n meddelas. Kronans värde skall bestämmas i enlighet med de n beräkningsmetod som Internationella valutafonden den dage n tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.
Exportvagnskungörelsen (SFS 1964:39)
8 §
Avgift för införande i exportva gnsförteckning och för exportvagnsskyltar betalas sammanlagt en avgift på 290 kronor
Bilregisterkungörelsen (SFS 1972:599)
63 §
Skyltavgift är 55 kronor för varje vanlig skylt, och för skylt i yrkesmässig trafik 135 kronor styck.
| | | Ds 1997:9 | Kommunikationsdepartementet 59 |
64 §
Avgift för duplett av registreringsskylt är 55 kronor och fö r provisorisk skylt 35 kronor; duplett av skylt i yrkesmässig trafik är 135 kronor.
65 §
Registerhållningsavgift är 46 kronor per år resp. 80 krono r beroende på vilket fordon det är fråga om.
65 a §
Avställningsavgiften är 46 kronor per år. Indrivning behöver dock inte begäras för fordran som understiger 100 kronor.
66 §
Duplett av kontrollmärke kostar 20 kronor.
67 §
För varje saluvagnsskylt utgår en avgift med 135 kronor. Den som har en saluvagnslicens skal l erlägga en årlig registerhållningsavgift med 46 kronor.
68 §
För körtillstånd utgår en avgift med 150 kronor.
69 §
För bevis om att avställning upphört utgår avgift med 25 kronor.
Turistvagnskungörelsen (SFS 1972:601)
8 §
För turistvagnslicens och för t uristvagnsskyltar betalas sammanlagt en avgift på 290 kronor.
Förordningen med taxa för Vägverket (SFS 1972:648)
Bilaga
I bilagan till förordningen finns 37 stycken avgifter angivna i krontal, i bland jämna och avrundade, i bland mycket udda siffror såsom 255, 405 och 785 kronor.
| 60 | Kommunikationsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Kungörelsen om interimslicens för fordon (SFS 1973:766)
7 §
Enligt 7 § betalas en interimlicens på sammanlagt 150 kronor.
Förordningen om felparkeringsavgift (SFS 1976:1128)
2 a §
Felparkeringsavgift får fastställas till lägst sjuttiofem och högs t sjuhundra kronor.
2 b §
Vid för sen betalning av felparkeringsavgift höjs avgiften me d etthundrafemtio kronor.
6 §
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor.
11 §
Felparkeringsavgifter som skall tillfalla kommuner överförs a v
Vägverket. Därvid görs avdrag för statens kostnader med femti o kronor för varje helt eller delvis betald avgift.
Körkortsförordningen (SFS 1977:722)
84 §
Underrättelse om brott som föranlett penningbö ter med sammanlagt högst 600 kronor behöver inte ske.
Förordningen om fyravgift (SFS 1977:1118)
6 §
Fyravgift tas ut med 3 kronor 60 öre för varje enhet av fartyget s bruttodräktighet.
15 §
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Kommunikationsdepartementet 61 |
Förordningen om farledsvaruavgift (SFS 1977:1119)
5 §
Innehåller en taxa i kronor och ören.
11 §
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor.
| Förordningen om farledsvaruavgift i vissa fall avgift | (SFS |
| 1978:13) |
Förordningen, som saknar paragrafindelning, anvisar för vissa fall att avgiften skall vara 0,80 kronor per ton.
Lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (SFS 1980:424)
8 kap. 3 §
Lagrummet hänvisar till basbelopp enligt lagen om allmä n försäkring samt har en a vgiftstabell i basbelopp. Tabellen återfinns i SFS 1994:1796.
Förordningen om beräkning av kapitalbelopp m.m. inom sjömanspensioneringen (SFS 1980:770)
3 §
Innehåller en hänvisning till ”basbeloppet”.
Förordningen om lotsavgifter (SFS 1982:914)
8 §
För viss typ av lotsning beräknas en avgift med ett grundbelopp av
1 040 kronor samt 520 kronor för varje påbörjad timme.
13 §
I vissa fall tas en avgift ut med 490 kronor för varje påbörja d timme.
15 §
| 62 | Kommunikationsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Väntavgift tas ut med 490 kronor för varje påbörjad timme.
| | | Ds 1997:9 | Kommunikationsdepartementet 63 |
24 §
Uppkommer vid avgiftsberäkning öretal, avrundas beloppet til l närmaste lägre krontal.
Bilaga
Avgiften för lotsning av fartyg i dräktighetsklass 1 är 940 kronor, om lotsningssträckan är att hänföra till avståndsklass 1. Avgiften ökar med 140 kronor för varje avståndsklass över klass 1.
Lagen med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den
6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser (SFS 1983:1015)
Bilaga
I bilagan finns den svenska texten av konventio nen. I konventionens kapitel IV artikel 17 finns valutaregler utan särskild koppling til l kronor: valutakurser, valutaanpassningsfaktor och valutatilläggs - avgifter. (Lagen kan med största sannolikhet stå kvar oförändrad vid en ev. övergång till euro)
Förordningen om ersättning för tull-och passkontroll m.m. vid Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö
(SFS 1984:308)
3 §
Avgiften är 300 000 kronor för varje påbörjad kalendermånad.
Förordningen om avgifter för trafik på statens spåranläggningar
(SFS 1988:1378)
3 §
Den fasta avgiften tas ut med kronor per hjulaxel resp. drivaxe l enligt en tabell där belopp anges i kronor.
7 §
Spåravgift betalas med belopp per kilometer för varje ton a v fordonets bruttovikt enligt en tabell i Öre/bruttoton och kilometer.
| 64 | Kommunikationsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
8 §
Driftsavgift betalas för tåg i linjetrafik med 2 kr 43 öre pe r kilometer och tåg. Därutöver betalas för eldrivna fordon me d uppfällda strömavtagare en avgift på 17 öre per kilometer oc h fordon.
9 §
Dieselavgift utgör 31 öre per liter förbrukat bränsle.
10 §
Rangeravgift betalas vid användning av vissa bangårar med 4 kr per rangerad godsvagn.
Lagen om tillstånd för anställning på fartyg (SFS 1989:532)
5 §
För varje utlänning som inte har föreskrivet anställningstillstån d utgör avgifter hälften av det basbelopp enligt lagen om allmä n försäkring som gällde när överträdelsen upphörde. Ha r
överträdelsen pågått und er längre tid än tre månader utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet.
Förordningen om förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk
Bilprovning (SFS 1993:446)
Förordningen som saknar paragrafindel ning innehåller en lång prislista i kronor.
Förordning om egenavgifter vid resor med kommunal riksfärdtjänst
(SFS 1993:1148)
3 §
Innehåller en taxa för egenavgiften i kronor.
| | | Ds 1997:9 | 65 |
Finansdepartementet
Fi/Rs
Kungörelsen med bestämmelser om vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade före utförandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959:290)
2 §
Till grund för beräkningen av pensionsförmån skall ligg a förmånens basbelopp, omfattande grundbelopp jämt e förekommande rörliga tilläggsförmåner. Basbeloppet ändras i den mån Kungl. Maj:t beslutar därom.
Basbelopp, som slutar på öretal, skall jämkas till närmast e krontal eller, om det slutar på 50 öre, till närmast högre krontal.
6 §
Sådan bruttopension, av vilken jämförelsebeloppet är beroende och på vilken icke inverkat höjning under år 19 59 av löner enligt statens löneförordning, skall förhöjas med 2 procent. Därvid skall förhöjt belopp som slutar på öretal jämkas till närmaste krontal eller, om det slutar på 50 öre, till närmast högre krontal.
Kungörelsen angående samordning av reservpension med tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring (SFS 1962:661)
2 §
I fråga om samordning i fall, då utländsk förmån med väsentligen samma syfte som tilläggspension åtnjutes skall vad för sådant fall finnes föreskrivet i 4 § 1 mom. kungörelsen den 28 maj 1959 (n r 420) med tilläggsbestämmelser till statens allmänn a tjänstepensionsreglemente m.m. äga motsvarande tillämpning.
| 66 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordningen om försäljning av staten tillhörig fast egendom, m.m.
(SFS 1971:727) (Föreslås ändrad fr.o.m. 1 januari 1997. Även
ändringsförslaget innehåller krontal.)
3 §
I andra fall än som anges i 2 § beslutar regeringen om försäljning av fast egendom när egendomens värde inte överstiger 5 000 00 0 kr, eller, när försäljningsintäkten kan användas för reinvesterin g eller den samlade statliga f örmögenheten på annat sätt behålls eller utökas, värdet inte överstiger 50 000 000 kr.
4 §
Regeringen beslutar om avstående utan ersättning av fast egendom, som förvaltas av en centr al förvaltningsmyndighet och som behövs för järnväg eller allmän väg, om egendomens värde inte överstiger 5 000 000 kr.
5 §
Följande centrala förvaltningsmyndigheter får besluta o m försäljning av fast egendom som de förvaltar inom eller uto m landet
–om egendomens värde inte överstiger de belopp som anges i kolumn A, eller
–när försäljningsintäkten kan användas för reinvestering i fas t egendom eller myndighetens redovisade nettoförmögenhet på annat sätt bibehålls eller utökas, om värdet inte överstiger de belopp som anges i kolumn B.
| Myndighet | Kolumn A | Kolumn B |
| Fortifikationsverket | 3 000 000 kr. | 10 000 000 kr. |
| Statens järnvägar | 3 000 000 kr. | 10 000 000 kr. |
| Luftfartsverket | 3 000 000 kr. | 10 000 000 kr. |
| Statens fastighetsverk | 3 000 000 kr. | 10 000 000 kr. |
| Banverket | 3 000 000 kr. | 10 000 000 kr. |
| Sjöfartsverket | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| Skogsstyrelsen | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| Kammarkollegiet | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| Statens naturvårdsverk | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| Affärsverk svenska kraftnät | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 1 000 000 kr. | 3 000 000 kr. |
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 67 |
Förordningen om ändring av vissa statliga tjänstepensioner från och med den 1 juli 1976 (SFS 1977:11)
3 §
Normalbelopp och basbelopp av pension som för juli 197 6 understeg 2 200 kronor för egenpension och 1 100 kronor fö r familjepension höjes, om ej annat följer av andra stycket, med 70 kronor respektive 35 kronor, dock högst till 2 200 kronor respektive 1 100 kronor.
Förordningen om beräkning av statliga tjänstepensioner vid anställnings upphörande under år 1977 (SFS 1977:1008)
3 §
Normalbelopp av pension som beräknats enligt 2 § höjes med 306 kronor i fråga om egenpension och med 153 kronor i fråga o m familjepension, dock högst med 6,7 procent. Krontalsbeloppe n höjes i förekommande fall genom multiplikation me d lönetilläggsfaktorn.
4 §
För tid för vilken pension redan har utbetalats utgår – uta n beaktande av samordningsbestämmelser – ett pensionstillägg som beräknas enligt 3 § samt, i fråga om sjukpension som är förhöj d med 25 procent, ytterligare ett belopp om 77 kronor för månad, i förekommande fall höjt genom multiplikation me d lönetilläggsfaktorn.
Förordningen om ändring av vissa statliga tjänstepensioner från och med den 1 november 1977, m.m. (SFS 1977:1009)
2 §
Om beräknat helt normalbelopp av pension för juli månad år 1977 understeg 2 400 kronor för egenpension och 1 200 kronor fö r familjepension höjes normalbeloppet, om ej annat följer av andra stycket, med 30 kronor, dock högst till 2 400 kronor respektive 1
200 kronor.
| 68 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordningen om ersättning vid kommittéuppdrag (SFS 1978:45)
4 §
Dagarvode utgör
för ordförande 120 kronor om dagen,
för andra uppdragstagare 75 kronor om dagen.
Förordningen om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i viss arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering m.m. (SFS 1980:631)
4 §
Om inte annat följer av an dra stycket, lämnas ersättning vid en och samma skadehändelse till varje skadelidande med högst 2 000 000 kronor för personskada, med högst 100 000 kro nor för sakskada och med högst 100 000 kronor fö r ren förmögenhetsskada genom brott.
5 §
Under förutsättning att ersättningen inte överstiger 100 000 kronor beslutar
1.Arbetsmarknadsstyrelsen om ersättning för skador orsakande av någon som avses i 1 § första stycket 1, 2 och 4, och
2.Riksförsäkringsverket om ersättning för skador orsakade a v någon som avses i 1 § första stycket 3.
Förordningen om utbetalning av statliga tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, m.m. (SFS 1980:759)
6 §
Vid utbetalning av förmåner som avses i 1 § första stycket avrundas förmånens månadsbelopp till närmaste hela krontal. Därvi d avrundas 50 öre till närmast högre krontal.
8 §
Vid tillämpning av de avtal och bestämmelser som avses under 1 § 1 eller 3 skall som basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pensionspristal enligt äl dre lag om folkpensionering för åren 1959, 1960, 1961 och 1962 gälla ett belopp av 4 100, 4 200, 4 300 respektive 4 500 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 69 |
Förordningen om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder
(SFS 1980:848)
9 §
Stipendier enligt 7 § första stycket 1 betalas med ett av Nordisk a ministerrådet fastställt belopp omräknat i svensk valuta.
Förordningen 1980:849 om tillämpning av GATT-
överenskommelsen
om statlig upphandling (SFS 1980:849)
2 §
Riksrevisionsverket skall beräkna och föreskriva om det belopp i svenska kronor som svarar emot den värdegräns i särskild a dragningsrätter (SDR) som finns intagen i artikel I, 1 (b) i GATT- överenskommelsen om statlig upphandling.
Förordningen om uppräkning av vissa statliga tjänstepensioner från och med den 1 juli 1981 (SFS 1981:731)
2 §
Om beräknat helt normalbelopp av pension för juli månad år 1981 understeg 3 626 kronor för egenpension och 1 813 kronor fö r familjepension höjs normalbeloppet, om inte annat följer av andra stycket, med 65 kronor, dock högst till 3 626 kronor respektive 1
813 kronor.
Förordningen om reglering av kapitalförluster i statlig verksamhet
(SFS 1982:50)
2 §
En myndighet får själv besluta om nedskrivning av statskapitale t om förlusten 1) har orsakats av stöld, brand eller liknande orsak och den sammanlagda förlusten under ett år inte överstiger 500 000 kr. och i övriga fall 100 000 kr.,
2)är hänförlig till av myndigheten förvaltade lån och de n sammanlagda förlusten under ett år inte överstiger 500 000 kr. eller
3)är hänförlig till sådana projekteringskostnader som int e
överstiger 100 000 kr.
| 70 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 71 |
Förordningen om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare
beräknats enligt markegång (SFS 1982:948)
Till grund för beräkningen läggs den med tillämpning av 1982 års markegångstaxa bestämda avgiften. Avgift som skulle ha bestämts på grundval av markegångstaxa för ett visst senare år utgörs a v nyssnämnda avgift multiplicerad med det tal som ange r förhållandet mellan basbeloppet för närmast följande år oc h basbeloppet för år 1993.
Den sålunda beräknade avgiften avrundas nedåt till hel t krontal.
Förordningen om ersättning av allmänna medel för skador orsakade
av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på ickestatliga arbetsplatser (SFS 1982:1077)
5 §
Ersättning med anledning av en och samma skadehändelse lämnas med högst 2 000 000 kronor för personskada, med högst 100 00 0 kronor för sakskada och med högst 100 000 kronor för ren förmögenhetsskada genom brott.
7 §
Högskoleverket eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversite t beslutar om ersättning som inte överstiger 100 000 kronor.
Förordningen om avgift för administration av vissa statliga lån
(SFS 1983:737)
2 §
Uppläggningsavgiften är 200 kr. per lån och skall betalas när lånet eller första delposten av lånet betalas ut.
3 §
Aviseringsavgiften är 15 kr. per lån och avisering och skall betalas varje gång låntagaren aviseras att betala ränta eller kapitalbelopp.
| 72 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Kungörelsen om 1985 års folk- och bostadsräkning (SFS 1984:531)
18 §
Om den uppgiftsskyldige inte följe r en anmaning enligt 17 §, får på begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren de n uppgiftsskyldige föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådan t föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 100 000 kronor.
Kungörelsen om arbetsställenummer m.m. (SFS 1984:533)
6 §
Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 5 §. får på begäran av statistiska c entralbyrån den uppgiftsskyldige föreläggas att föra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas a v skattemyndigheten i det län där uppgiftsskyldigheten skal l fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
Förordningen om ersättning till följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket (SFS 1986:259)
6 §
Vid bestående fullständig invaliditet betalas 75 000 kronor til l arbetstagaren
8 §
Vid dödsfall på grund av sjukdomen eller skadan betalas 75 00 0 kronor till arbetstagarens efterlevande.
10 §
Vid bestående fullständig invaliditet betalas 25 000 kronor til l maken. Detta belopp höjs med 15 000 kronor för varje barn under
12 år och med 10 000 kronor för varje barn som fyllt 12 men inte 21 år.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 73 |
Förordningen om förändring av statliga personalpensioner under
åren 1960-1975 (SFS 1987:74)
4 §
Normalbeloppet (basbeloppet) för månad höjs för det år och med den procentsats eller det krontalsbelopp som anges i följand e sammanställning. Höjningen gäller i förhålland e till normalbeloppet (basbeloppet) vid utgången av det föregående året. Såvitt gälle r familjepension är krontalsbeloppet hälften av det angivna.
(Sammanställningen här utelämnad. Där anges förmånen s ökning i procent och kronor)
Förordningen om tillämpningen av avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (SFS 1988:242)
6 §
Premien enligt 5 § är 600 kronor per år för varje arbetstagare. Den betalas till statens löne- och pen sionsverk och förs till inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.
Förordningen om grupplivförsäkring för vissa lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter (SFS 1988:243)
4 §
Grundbelopp betalas enligt nedanst ående sammanställning, om inte annat följer av 5-7 §§.
(Sammanställningen här utelämnad. Där anges be lopp i kronor)
6 §
Hälften av grundbeloppet enligt 4 § betalas om förutsättningarn a enligt 23 § 2. TGL-S är uppfyllda. Beloppet får dock int e understiga 18 100 kronor eller, om en fjärdedels årslön är mindre, detta belopp.
8 §
Barnbelopp enligt 24 § TGL-S betalas enligt nedanståend e sammanställning
(Sammanställningen här utelämnad. Där anges be lopp i kronor)
9 §
| 74 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Barnbelopp enligt 29 § andra stycket TGL-S skall motsvara en halv
årslön, dock högst 36 200 kronor.
10 §
Begravningshjälpen skall motsvar a en fjärdedels årslön, dock högst
18 100 kronor.
Kungörelsen om arvoden till statsråden m.m. (SFS 1991:359)
Övergångsbestämmelser till SFS 1993:1425
2 §
Om beslut enligt 1 § första stycket inte föreligger vid den tidpunkt då underlag för utbetalning av arvode till statsråd senast måst e finnas, skall arvodet för den månaden betalas med 48 788 krono r till statsministern och med 45 025 kronor till övriga statsråd . Beloppet skall räknas av från de högre belopp so m
Statsrådsarvodesnämnden kan komma att fastställa för samm a månad.
Kungörelsen om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen
(1991:359) om arvoden till statsråden m.m. (SFS 1991:1877)
2 §
För tiden den 1 januari 1992--den 31 mars 1993 skall arvodet til l statsministern betalas med 47 593 kronor i månaden. För samma tid skall arvodet till övriga statsråd betalas med 43 830 kronor i månaden.
Utlandsreseförordningen (SFS 1991:1754)
23 §
Utgifter i utländsk valuta räknas om efter den växelkurs till viken den har köpts. För den som har betalat utgifter med kreditelle r betalkort gäller den kurs som kortföretaget har tillämpat.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 75 |
Avgiftsförordningen (SFS 1992:191)
10 §
Föreskrivna avgiftsklasser motsvarar följande belopp:
| Avgiftsklass | Avgift i kronor |
| 1 | 175 |
| 2 | 475 |
| 3 | 875 |
| 4 | 1 500 |
| 5 | 2 450 |
| 6 | 3 700 |
| 7 | 5 600 |
| 8 | 8 300 |
| 9 | 12 400 |
| 10 | 24 800 |
16 §
Om en beställning omfattar tio sidor eller mer , skall avgift tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter av upptagninga r för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2.
Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor.
17 §
Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 15 § 3 är 90 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme.
Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 15 § 3 ä r 600 kronor per band.
Avgiften för kopia av ljudbandsupp tagning enligt 15 § 3 är 120 kronor per band
18 §
Om en myndighet enligt en särskild föreskrift skall framställ a bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som getts in, avgift tas ut med 90 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme fö r framställningen av avskrift och med 2 kronor för varje framställd kopia, dock lägst 50 kronor.
| 76 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
20 §
När det är särskilt föreskrivet att avgift för bevis eller registerutdrag skall tas ut efter viss avgif tsklass i denna förordning gäller följande belopp.
| Avgiftsklass | Avgift kronor |
| A | 120 |
| B | 240 |
| C | 520 |
30 a §
Indrivning skall begäras för en avgift som inte har betalats in i rätt tid. Indrivning behöver dock inte begäras för en fordran so m understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmä n synpunkt.
Kapitalförsörjningsförordningen (SFS 1992:406)
5 §
En myndighet får ingå avtal om hyra eller hyrköp (leasing) a v utrustning i de fall avtalet innebär en lägre kostnad för statsverket, sett över utrustningens hela ekonomiska livslängd, än o m utrustningen anskaffats genom köp.
Avtal om försäljning och återhyra eller återköp eller andr a liknande avtalsformer får ingås endast efter särskilt bemyndigande av regeringen. Ett sådant bemyndigande krävs även för leasingavtal där hyra eller andra avgifter betalas i eller baseras på annan valuta än svensk valuta.
Förordningen om avräkning av vissa belopp på statsbudgeten för utbildningsinsatser budgetåret 1992/93 (SFS 1992:807)
1 §
Myndigheter som redovisar lönekostnadsp ålägg enligt förordningen
(1969:54) om beräkning och redovisning a v lönekostnadspålägg har rätt att från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto unde r budgetåret 1992/93) göra avräkning enligt andra och tredj e styckena.
En myndighet som under budgetåret låter en anställd delta i utbildning och efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer e n
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 77 |
ersättare får avräkna 475 kronor per arbetsdag som myndighete n har haft ersättaren anställd.
För varje arbetstagare, som under budgetåret deltar i a v länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning elle r utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter, får myndighete n avräkna högst 75 kronor per utbildningstimmar, sammanlagt dock högst 30 000 kronor.
Förordningen om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder
och råd m.m. (SFS 1992:1299)
4 §
Ersättning till övriga ledamöter och ersättare betalas per sammanträdesdag med följande belopp.
| Belopp kronor | ||
| Kategori | Övriga ledamöter | Ersättare |
| A | Regeringen beslutar | Regeringen beslutar |
| särskilt i varje fall | särskilt i varje fall | |
| B | 1 800 | 900 |
| C | 1 300 | 650 |
| D | 850 | 425 |
| E | 400 | 400 |
Lagen om offentlig upphandling (SFS 1992:1528)
2 kap. 1 §
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på sådan upphandling av varor som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst de belopp, exklusive mervärdesskatt, som anges i andr a stycket (tröskelvärde).
För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 särskild a dragningsrätter (sdr). För övriga upphandlande enheter ä r tröskelvärdet det lägsta av 200 000 ecu eller 200 000 sdr.
2 kap. 6 §
| 78 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
En upphandlande enhet skall för varje budgetår genom förhandsannonsering informera om sina uppphandlingar över 750 000 ecu som enheten planerat för varje varuområde. O m förhandsannonsering gäller 1 kap. 8-10 §§.
3 kap. 2 §
Om ett byggentreprenadkontrakt delas upp i flera mindre delar , skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.
För delkontrakt under 1 000 000 ecu behöver dock andr a bestämmelser i detta kapitel än denna paragraf inte tillämpas , förutsatt att summan av de undantagna delkon trakten inte överstiger
20 procent av upphandlingens totala värde.
4 kap. 8 §
Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid såda n upphandling, vars värde exk lusive mervärdesskatt uppgår till minst
1.400 000 ecu och gäller varor eller tjänster för verksamhet so m omfattas av 1 § första stycket 1-3,
2.600 000 ecu och gäller varor eller tjänster för verksamhet so m omfattas av 1 § första stycket 4,
3.5 000 000 ecu och gäller byggentreprenad.
5 kap. 4 §
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid sidan av upphandling av tjänster som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst de belopp, exklusive mervärdesskatt, som anges i andra stycket (tröskelvärde).
För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 särskild a dragningsrätter (sdr). För övriga upphandlande enheter ä r tröskelvärdet det lägsta av 200 000 ecu eller 200 000 sdr.
5 kap. 5 §
Om ett tjänsteupphandlingskontrakt delas upp i flera mindre delar skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.
För delkontrakt under 80 000 ecu behöver dock andr a bestämmelser i detta kapitel än denna paragraf inte tillämpas , förutsatt att summan av de undantagna delkon trakten inte överstiger 20 procent av upphandlingens totala värde.
Kungörelsen om slutavräkning av kommuanalskattemedel för år
1991
(SFS 1992:1586)
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 79 |
1 §
Från summorna av de skattemedel so m sammanlagt skall betalas ut till kommuner respektive landsting för år 1991 med stöd av lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och anna n menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall sedan avräkning skett enligt 4 § nämnda la g ytterligare avräkningar göras för såväl kommuner som landstin g enligt följande.
1.med de preliminära skattemedel som kommunerna respektiv e landstingen får enligt 4 § andra stycket lagen med särskild a bestämmelser om komm uns och annan meninghets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse från och med den 1 januari 1993 , minskade dels med de medel som kommunerna respektiv e landstingen skulle ha uppburit i förskott inklusive tillägget fö r befolkningsökning enligt 4 § tredje och fj ärde styckena nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari 1993, dels med 1 137 miljone r kronor för kommunerna och 71§2 miljoner kronor för landstingen,
2.för kommuner som inte ing år i ett landsting med 1,07 kronor per skattekrona och för övriga kommuner med 0,65 kronor pe r skattekrona, beräknat på antalet skattekronor som fastställts vi d
1992 års taxering enligt 4 kap 2 § taxeringslag en (1990:324) och det antal skattekronor som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lage n
(1988:491) om skatteutjämningsbidrag hade gällt, varvid d e garanterade skattekrafter skall användas som har fastställts för å r
1992,
3. för landstingen med 0,42 kronor per skattekrona, beräknat p å antalet skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen och det antal skattekronor som skal l tillskjutas för år 1993 enligt lagen (1992:671) o m skatteutjämningsbidrag till landsting,
4. för kommunerna med 11 370 miljoner krono r och för landstingen med 520 miljoner kronor.
3 §
Före det att skattemyndigheterna betalar ut belopp enligt 2 § skall beloppen för vissa landsting också ökas eller minskas enlig t följande.
Beloppen skall ökas för följande landsting:
| Landsting | kronor |
| Östergötlands län | 3 662 000 |
| Kronobergs län | 7 470 000 |
| Kristianstads län | 2 646 000 |
| 80 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
| Älvsborgs län | 10 066 000 |
| Norrbottens län | 874 000 |
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 81 |
Beloppen skall minskas för följande landsting:
| Landsting | kronor |
| Stockholms län | 50 920 000 |
| Jönköpings län | 2 034 000 |
| Hallands län | 2 302 000 |
| Västmanlands län | 24 380 000 |
| Västernorrlands län | 5 694 000 |
Lagen om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993 (SFS 1992:1587)
Utan hinder av lagen (1992:672) om begränsning av kommuner s rätt att ta ut skatt för år 1993 får skattesatsen för år 1993 fö r
Fröskogs pastorat i Älvsborgs län fastställas till högst 1,25 kr pe r skattekrona.
Lagen (1992:1590) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1993 (SFS 1992:1590)
1 §
Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall för inkomståret
1993 kommunalskattemedlen minskas med 679 kronor per invånare i kommunen den 1 november 1992 och landsti ngsskattemedlen med
396 kronor per invånare i landstingen den 1 november 1992.
För en kommun som inte ingå r i ett landsting skall kommunalskattemedlen minskas med 1 075 kronor per invånare i kommunen den 1 november 1992.
Lagen om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen (1991:359) om
arvoden till statsråden m.m. (SFS 1993:148)
För tiden den 1 april 1993-den 31 december 1993 skall i stället för bestämmelserna om stats rådens arvoden i 1 § lagen (1991:359) om statsrådens arvoden m.m. gälla att arvodet till statsministern skall betalas med 48 788 kronor i månaden och att arvodet till övrig a statsråd skall betalas med 45 025 kron or i månaden. Arvodena skall dock för angiven tid höjas med det belopp som motsvarar de n
| 82 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
genomsnittliga höjningen av månadslönen som för tiden fr.o.m. den
1 april 1993 kan tillkomma de statstjänstemän som anges i 2 § första stycket lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter.
Förordningen om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. (SFS 1993:527)
9 §
I investeringsplanen skall samtliga investeringsprojekt med e n beräknad kostnad som överstiger 10 miljoner kronor redovisas.
10 §
Inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag och inom ramen för d e ekonomiska resurser som myndigheten förfogar över får en myndighet besluta om investeringar när den beräknade investerings - kostnaden inte överstiger 10 miljoner kronor per projekt. Om den beräknade kostnaden överstiger 10 miljoner kronor skal l myndigheten överlämna frågan till regeringens prövning.
Lagen med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år
1994 (SFS 1993:778)
1 §
Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall för inkomståret 1994 kommunalskattemedlen minskas med 1 226 kronor pe r invånare i kommunen den 1 november 1993 oc h landstingsskattemedlen med 349 kronor per invånare i landstinget den 1 november 1993.
För en kommun som inte ingå r i ett landsting skall kommunalskattemedlen minskas med 1 575 kronor per invånare i kommunen den 1 november 1993.
2 §
Har en kommun, ett landsting eller en kommun som inte ingår i landsting för år 1994 fastställt en högre skattesats än den som har fällt för år 1993 skall den minskning av kommunalelle r landstingsskattemedel som avses i 1 § i stället göras med 1 52 0
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 83 |
kronor, 531 kronor respektive 2 051 kronor. Detta gäller dock inte om höjningen av skattesatsen avser att täcka ökade kostnader som uppkommit på grund av en omfördelning av uppgifter mella n landsting och kommunerna inom landstinget.
Kungörelsen om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1993
(SFS 1993:1362)
1 §
Från summan av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut till kommuner för år 1992 med stöd av lagen (1965:269) me d särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighet s utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall efter avräkning enligt 4 § tredje stycket den lagen ytterligare avräkningar göras enligt följande.
1. med de preliminära skattemedel som kommunerna får enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m., i dess lydelse från och med den 1 januari 1993, minskade dels med de medel so m kommunerna skulle ha uppburit i förskott inklusive tillägget fö r befolkningsökning enligt 4 § t redje och fjärde styckena i den lagen, i dess lydelse före den 1 januari 1993, dels med 2 196 miljone r kronor,
2. för kommuner som inte ing år i ett landsting med 0,85 kronor per skattekrona och för övriga kommuner med 0,50 kronor pe r skattekrona, beräknat på antalet skattekronor som fastställts vi d
1993 års taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor som skulle ha tillskjutits för år 1994 o m lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag hade gällt, varvid de garanterade skatteklasser skall användas som har fastställts för år
1992.
Kungörelsen med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel för 1995 (SFS 1994:961)
1 §
Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall för inkomståret
1995 kommunalskattemedlen minskas med 851 kronor per invånare
| 84 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
i kommunen den 1 november 1994 och landstingsskattemedele n med 252 kronor per invånare i landstinget den 1 november 1994.
För en kommun som inte ingår i ett landsting skal l kommunalskattemedlen minskas med 1 1 103 kronor per invånare i kommunen den 1 november 1994.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 85 |
Förordningen om avdrag för vissa utbildningsinsatser vid betalning av lönekostnadspålägg avseende budgetåret 1994/95
(SFS 1994:1134)
1 §
Myndigheter får, vid betalning av lönekostnadspålägg enlig t förordningen (1969:54) om beräkning och redovisning a v lönekostnadspålägg, för budgetåret 1994/95 göra avdrag enlig t andra och tredje styckena.
En myndighet som under budgetåret låter en anställd delta i utbildning och efter anvisning av länsarbetsnämnden anställer e n ersättare får dra av 475 kronor per arbetsdag söm myndigheten har haft ersättaren anställd.
För varje arbetstagare som under budgetåret deltar i yrkesinriktad utbildning som är godkänd av länsarbetsnämnde n eller i utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar at t tillgodogöra sig ny teknik eller utföra nya arbetsuppgifter få r myndigheten dra av högst 75 kronor per utbildningstimme , sammanlagt dock högst 30 000 kronor.
Lotteriförordningen (SFS 1994:1451)
5 §
Lotteriinspektionen och länsstyrelserna skall ta ut avgifter för at t pröva ansökningar enligt lotterilagen (1994:1000) i de fall so m framgår av andra stycket.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelsern a i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följand e avgiftsklasser tillämpas
| Ärendeslag | avgiftsklass |
| 1. Ansökan om typgodkännande enligt 14 § | 4 |
| lotterilagen för lottsedlar som kan ge | |
| en vinst om högst 1 000 kr. | |
| 2. Ansökan om typgodkännande enligt 14 § | 6 |
| lotterilagen för lottsedlar som kan ge | |
| en vinst högre än 1 000 kr. |
osv.
| 86 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordningen om tröskelvärden enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (SFS 1996:581)
1 §
De tröskelvärden, exklusive mervärdesskatt, som anges i ecu i 2 -
5 kap. lagen (1992:1528) om o ffentlig upphandling skall motsvaras av följande avrundande belopp i svenska kronor.
| ecu | kronor |
| 200 000 | 1 865 000 |
| 400 000 | 3 730 000 |
| 600 000 | 5 595 000 |
| 750 000 | 6 994 000 |
| 5 000 000 | 46 628 000 |
De tröskelvärden som a nges i särskilda dragningsrätter (sdr) i 2 - 5 kap. lagen om offentlig upphandling skall motsvaras av följand e belopp i svenska kronor.
| sdr | kronor |
| 130 000 | 1 282 000 |
| 200 000 | 1 973 000 |
| 400 000 | 3 946 000 |
| 5 000 000 | 49 332 000 |
Tröskelvärdet 130 000 särskilda dragningsrätter gäller endast fö r varu- eller tjänsteupphandling enligt 2 och 5 kap. i lagen o m offentlig upphandling som görs av statliga myndigheter.
2 §
Värdet i nationella valutor av de tröskelvärden som anges i 1 § fastställs av EG-kommissionen i princip vartannat år sedan den 1 januari 1988. Kommissionen grundar sitt beslut på de n genomsnittliga dagskurse n av de nationella valutorna uttryckt i ecu och av en ecu uttryckt i särskilda dragningsrätter under en 2 4 månaderperiodod som går ut den sista dagen i augusti månad före januari månad det år det nyreviderade de motvärdet tillämpas. Detta värde publicerar EG-kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning under november månad året före det år de ny a värdena skall tillämpas.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 87 |
Lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige
16 a §
Garantibeloppet för livförsäkri ngsverksamhet i Sverige skall uppgå till ett belopp motsvarande 400 000 ecu.
26 §
Bidrag till Finansinspektionens verksamhet får ej understiga fyr a procent av basbeloppet avrundat till närmaste högre femtiota l kronor.
Lag (1959:118) om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring
3 §
Krigsansvarighet åvilar försäkringsgivaren intill ett belopp a v rsiksumman som vid dödsfall ut gör fyrahundratusen kronor och för invaliditet ett årsbelopp på tolvtusen kronor.
4 § 1 st;
Försäkringsgivarens betalningsskyldighet för engångsbetalnin g dödsfall eller invaliditet skall vara teknsika återköpsvärdet åka t med hälften av risksumman, dock högst femtiotusen kronor.
2 st;
Förfaller invaliditetsförsäkring efter hand i särsklida poster, få r årsutbetalningen inte överstiga tolvtusen kronor.
Lag (1972:262) om understödsföreningar
5 §
Understödsföreningen skall bestå av minst 500 medlemmar, o m föreningen meddelar...kapitalförsäkring för dödsfall till högr e belopp än 1 000 kr/medlem.
24§
Om kapitalplacering...tillåtna tillgångsslag: p 7 undantag frå n utländska värdehandlingar som skall infrias i främmande valutor
| 88 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Försäkringsrörelselagen (1982:713)
4 kap. 20 §
Om summan av de belopp som till följd av en inbjudan att teckna aktier kam komma att betalas uppgår till minst trehundratuse n kronor, skall bolaget upprätta ett emissionsprospekt.
5 kap. 2 §
Liknande krav på emmissionsprospekt som ovan, fast avseend e erbjudande av vinstandelsbevis. Gränsen är här en miljon kronor.
7 kap. 25 §
Premieindex utgörs av arton procent av visst belopp till den de l beloppet motsvarar högst tio miljoner ecu. Skadeindex utgörs a v tjugosex procent av visst belopp till den del beloppet motsvara r högst sju miljoner ecu.
26 §
Garantibeloppet i livförsäkringsrörelse 800 000 ecu
27 §
Garantibeloppet för skadeförsäkringsrörelse för olika klasse r uttryckt i ecu.
12 kap. 9 a §
Kravet på utjämningsavsättning för förlusttäckning för meddelande av kreditförsäkring gäller ej bolag vars årliga premieinkomst a v denna försäkringsklass överstiger 2 500 000 ecu.
Lag (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige
1 §
Från lagen undantas ömsesidiga skadeförsäkringsgivare med e n
årlig premieinkomst som understiger en miljon ecu, vissa lokal a försäkringsgivare vars premieinkomst unders tiger 200 000 ecu samt
ömsesidiga livförsäkringsgivare med en årli g premieinkomst understigande 500 000 ecu.
4 §
Med stora risker avses vissa försäkringsklasser förutsatt at t försäkringstagaren har en balansoms lutning motsvarande 6 200 000 ecu och vars bruttoomsättning uppgår till minst 12 800 000 ecu
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 89 |
Förordning (1996:221) om svenska försäkringsbolags skadeförsäkringsverksamhet i Schweiz
2 §
Förordningen gäller ej för vissa lokala skadeförsäkringsbolag vars
årliga premieinkomst inte överstiger 200 000 ecu.
Förordning (1996:222) om schweiziska försäkringsföretags skadeförsäkringsverksamhet i Sverige
2 §
(samma undantag som ovan)
Fi/Fö
I redovisningslagstiftningen för finansiella företag berörs följande paragrafer.
Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (SFS 1995:1559)
2 kap. 2 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till 2 kap. 6 §årsredovisningslagen (1995:1554). I den s istnämnda paragrafen anges att beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor.
5 kap. 1 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till 5 kap. 2 § årsredovisningslagen. I den sistnämnda paragrafen anges bl.a. att företag skall i
årsredovisningen ange principerna för omräkning till svensk a kronor.
8 kap. 1 §
Paragrafen hänvisar till 8 kap. 6 § årsredovisningslagen. I de n sistnämnda paragrafen regleras förseningsavgifter för vissa bolag vid underlåtenhet att sända in årsredovisningen i rätt tid. Dess a förseningsavgifter är bestämda i kronor.
| 90 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (SFS 1995:1560)
2 kap. 2 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till 2 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). I den s istnämnda paragrafen anges att beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor.
5 kap. 1 §
Paragrafen innehåller en hänvisning t ill 5 kap. 2 § årsredovisningslagen. I den sistnämnda paragrafen anges bl.a. att företag skall i årsredovisningen ange principerna för omräkning till svensk a kronor.
Fi/BE
Lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhetskassa
2 §
Såsom bidrag till kassan skall sparbank varje år, därest kassan s behållning ej uppgår till tio miljoner kronor, erlägga ett belopp motsvarande två hundradels procent av de medel, som sparbanken vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade.
Kungörelsen (1934:515) med tillämpningsföreskrifter till lagen den
15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa
10 §
Med ledning av översikt ... skall inspektionen, därest säkerhets - kassans behållning ej uppgår till tio miljoner kronor ...
Bankrörelselagen (1987:617)
1 kap. 2a §
Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan inlåning som avses i 2 § första stycket, om behållningen för varje kund uppgår till högst 15 000 kronor och behållningen är ...
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 91 |
1 kap. 4 § 2 st
Tillstånd till filialetablering skall lämnas om bl.a. insättningar hos filialen omfattas av insättningsgarantin eller av en utländsk garanti
... och har en högsta ersättningnivå som inte understiger ett belopp motsvarande 20 000 ecu innan ...
övergångsbestämmelserna (1992:1613 p 2 och 3)
Bankaktiebolagslagen (1987:618)
1 kap. 4 § 2st
Bankaktiebolag skall när rörelsen påbörjas ha ett bundet ege t kapital som vid tidpunkten för beslutet om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu.
4 kap. 19 §
Styrelsen skall upprätta emissionsprospekt om summan av belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.
5 kap. 18 §
Emissionsprospekt behöver dock upprättas endast om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas till minst trehundratusen kronor.
Sparbankslagen (1987:619)
2 kap. 2 § 2st
Sparbanken skall när rörelsen påbörjas ha fonder som vi d tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst en miljon ecu.
Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
2 §
Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en dispositionsfond.
| 92 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
6 §
Sedlar får ges ut med valörerna tio, tjugo, femtio, etthundra , femhundra, ettusen och tiotusen kronor. Mynt får ges valörerna tio öre, en krona, fem kronor och tio kronor.
49 §
Har reservfonden gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent av årets vinst avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta belopp.
Förordningen (1992:1124) med reglemente för Konungariket Sveriges Stadhypotekskassa
13 §
Grundfonden skall tills vidare uppgå till 17 miljarder kronor.
Lagen (1992:1602) om valuta-och kreditreglering
2 kap. 2 § 2st
Om regeringen har förordnat om valutareglering, får regeringe n förordna att den som innehar utländska betalningsmedel , tillgodohavanden på konton i utländskt myntslag eller utländsk a fondpapper skall erbjuda Riksbanken att mot betalning i svensk a kronor lösa in tillgångarna.
4 § 1st
Om regeringen har meddelat ett förordnande om inlösen enligt 2 § andra stycket och råder oenighet om vilket värde i utländsk t myntslag som skall ligga till grund för ersättningen eller efte r vilken kurs omräkningen till svenska kronor skall göras, skal l ersättningen bestämmas av en nämnd (valutanämnden).
Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
2 kap. 4 §
Ett kreditmarknadsbolag skall när verksamheten påbörjas ha et t bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. Om nettovärdet a v tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår till högs t
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 93 |
etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge at t
bolaget har lägre eget bundet kapital än ...
4 § 2st
Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamhete n uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att bolaget har lägre eget bundet kapital än ...
4 kap. 1 § 3st
Ett kreditmarknadsbolag som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått Finansinspektionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett lägre bundet eget kapital än
motsvarande fem miljoner ecu, skall om ne ttovärdet av tillgångarna i bolagets verksamhet därefter överstiger et t hundra miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljoner ecu ...
Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
4 § 2st
Identitetskontroll skall uföras också beträffande annan än den som avses i första stycket vid transaktioner som överstiger 110 00 0 kronor.
5 §
Ett livförsäkringsföretag behöver inte utföra identitetskontroll med anledning av ett försäkringsavtal vars årliga premie uppgår til l högst 7 000 kronor eller engångspremie till högst 18 000 kronor.
Förordningen (1994:1535) med reglementet för Sveriges allmänna hypoteksbank
10 §
Grundfonden skall tills vidare uppgå till 2,3 miljarder kronor.
Förordningen (1995:1116) om finansiering av Finansinspektionens verksamhet
2 §
Balansomslutning
0 -1 miljard kr .... osv
| 94 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
3 §
Lägsta avgift för fondbolag är 10 000 kr.
4 §
Utländska fondföretag ... s kall årligen betala en avgift på 10 000 kr respektive 5 000 kr.
5 §
Utländska försäkringsföretag ... skall årligen betala en avgift p å
10 000 kr.
6 §
Lägsta avgift är 10 000 kr.
7 §
En försäkringsmäklare ... skall betala en årlig avgift på 4 000 k r respektive 2 000 kr.
Lagen (1995:1570) om medlemsbanker
1 kap. 4 §
En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvara r minst fem miljoner ecu.
Om balansomslutningen i den planerade verksamheten ka n beräknas uppgå till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre bundet eget kapital än ...
Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
4 §
Insättaren har rätt till ersättning motsvarande ... dock för varj e institut med sammanlagt högst 250 000 kronor.
Om Sverige inte går med i EMU: Ändring av “ecu” till “euro ” behöver då göras i bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen, spar - bankslagen, lagen om kreditmarknadsbolag och medlems - bankslagen.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 95 |
Fi/V
Ändringar som måste ske om Sverige går med i EMU
Lag om allemanssparande (SFS 1983:890)
3 §
Bank, fondbolag och sparkassa är vid överföring berättigad til l ersättning för kostnader med högst 150 kr.
4 §
Högsta insättningsbelopp 2 000 kr/mån (regeringen har i budget - propositionen föreslagit att paragrafen u pphävs den 1 januari 1997).
6 §
Uttagsavgift på en procent av det uttagna belop pet, dock lägst 20 kr.
27 §
Rätt att låna ett belopp motsvarande tre gånger av det insatt a beloppet, om behållningen uppgår till lägst 5 000 kr. Om låne t avser annat ändamål än bostadsförvärv är lånerätten begränsad till
21 000 kr (regeringen har i budgetpropositionen föreslagit at t paragrafen upphävs den 1 januari 1997).
Lag med reglemente för Allmänna pensionsfonden (SFS 1983:1092)
12 §
Placeringsregel som säger att va rje fondstyrelse får placera i skuldförbindelser denominerade i utländsk valuta, dock högs t motsvarande tio procent av det totala marknadsvärdet av d e tillgångar styrelsen förvaltar.
Lag om ungdomsbosparande (SFS 1988:846)
6 §
Högsta insättningsbelopp 800 kr/mån.
7 §
Uttagsavgift på en procent av det uttagna belop pet, dock lägst 20 kr.
| 96 | Finansdepartementet | Ds 1997:9 | | |
8 §
Rätt för banken till ersättning med minst 100 kr vid överförin g mellan konton.
11 §
Rätt till bonusränta under vissa förutsä ttningar, däribland att behållningen på kontot uppgår till minst 5 000 kr.
Aktiekontolag (1989:827)
7 kap. 2 §
Värdepapperscentralens solidariska skadeståndsansvar för skad a som kan hänföras till ett kontoförande institut är begränsat till 5 milj. kr.
Insiderlag (SFS 1990:1342).
9 §
Bestämmelsen gäller anmälningsskyldigheten till insiderregistret. Sådan anmälningsskyldighet int räder i vissa fall för med aktier
likställda värdepapper, om tröskelvärdet 50 000 kr passeras.
23 §
Paragrafen får ny lydelse den 1 januari 1997 (om riksdagen god - känner regeringens förslag). Enligt den nya lydelsen skall Finansinspektionen besluta om särskild a vgift om vissa av bestämmelsena i lagen överträds. I paragrafen hänvisas till kronor.
Lag om handel med finansiella instrument (SFS 1991:980)
2 kap. 1 §
Enligt bestämmelsen skall prospekt upprättas vid emissioner oc h erbjudanden i vissa fall, under förutsättning att summan a v beloppen uppgår till minst 300 000 kr. I paragrafen finns även en undantagsbestämmelse som innebär att prospekt inte behöve r upprättas om det lägsta belopp som skall erläggas av en enskil d investerare uppgår till motsvarande belopp.
| | | Ds 1997:9 | Finansdepartementet 97 |
Lag om värdepappersrörelse (SFS 1981:981)
2 kap. 5 §
Ett värdepappersbolag skall ha bundet eget kapital som uppgår till minst vissa i lagen angivna belopp uttryckta i ecu.
Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (SFS 1994:2004)
2 kap. 4 §
Avser beräkning av kapitalkrav för vissa marknads- och valuta - kursrisker hänförliga till handelslagret. Fakultativ bestämmelse om att beräkning av kapitalkravet får ske på visst sätt om summan av marknadsvärdet av positionerna i handelslagret och oreglerad e fordringar hänförliga till dessa normalt inte överstiger ett belop p motsvarande 15 milj. ecu och inte heller vid något tillfäll e
överstiger ett belopp motsvarande 20 milj. ecu (vissa ytterligar e förutsättningar krävs också).
4 kap. 8 §
Beräkningen av kapitalkrav vid valutakursrisker när ett instituts (st
1 o 2) nettoposition i utländsk valuta överstiger viss procentsats.
Ändringar som måste ske om Sverige står utanför EMU
Lag om värdepappersrörelse (SFS 1991:981)
2 kap. 5 § se ovan.
Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (SFS 1994:2004)
2 kap. 4 § se ovan.
| 98 | Ds 1997:9 | | |
Utbildningsdepartementet
Bestämmelser publicerade i SFS vilka innehåller belopp i kronor.
Studiestödslagen (1973:349)
2 kap 6 §.
Studiebidrag lämnas med 640 kronor i månaden.
11 §.
Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden.
13 §.
Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 35 0 kronor i månaden.
5 kap. 5 §.
Korttidsstudiestöd utgör 75 kronor för varje timme.
6 kap. 5 §.
Internatbidrag utgör 327 kronor för varje dygn.
8 §.
För varje kurs får internatbidragen dock aldrig beräknas till et t högre belopp än som motsvarar 327 kronor i genomsnitt för varje dygn.
8 kap. 14 §. Uppkommer brutet krontal skall årsbeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal. Regeringen får föreskriva at t årsbeloppet skall fastställas till noll kronor.
19 §.
Återbetalning av den del av st udielånet som motsvarar sjukpenning över 25 kronor...
(Även vissa övergångsbestämmelser till lagen innehåller belopp i kronor).
| | | Ds 1997:9 | Utbildningsdepartementet 99 |
Studiestödsförordningen (1973:418)
3 kap. 10 §.
Ekonomiskt underlag och belopp beträffande extra tillägg anges i kronor.
13 §.
(Om ekonomiskt underlag) en femtedel av den del av de n studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet so m
överstiger 75 000 kronor.
15 §.
Det ekonomiska underlaget avrundas nedåt till närmaste hel a hundratal kronor.
8 kap. 1 §.
Expeditionsavgiften är 72 kronor och påminnelseavgiften är 12 0 kronor.
4 §.
Årsbeloppet skall fastställas till noll kronor, om...
9 kap. 1 §.
Uppläggningsavgiften är 150 kronor.
1 a §.
Expeditionsavgiften är 72 kronor.
(Även vissa övergångsbestämmelsr till förordningen innehålle r belopp i kronor).
Förordning (1983:97) om statsbidrag till internationella skolor för skolpliktiga elever
14 §.
När bidrag lämnas till en internationell sk ola skall beloppet per elev vara tre fjärdedelar av det belopp som annars gäller. Därvid skall avrundning ske till närmast högre tiotal kronor.
| 100 | Utbildningsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Skollagen (1985:1100)
5 kap. 33 §.
Stöd till inackordering får avjämnas till närmast lägre hela tiota l kronor.
Förordning (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar
2 §.
Timersättningen utgör 75 kronor i timmen...
Förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga
skolväsendet
2 §.
Avgiften får uppgå till högst 500 kronor.
Högskoleförordningen (1993:100)
8 kap. 10 §.
Den som vill delta i högskoleprovet skall erlägga en avgift på 300 kronor i samband med anmälan till provet.
Förordning (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning
Ett stipendium på 10 000 kronor lämnas till den som...
Förordning (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige
4 §.
Bidraget uppgår till 24 200 kr/elev för höstterminen 1996. Samma belopp gäller för respektive termin under bidragsåret 1997.
| | | Ds 1997:9 | Utbildningsdepartementet 101 |
Regeringens förordningar inom Utbildningsdepartementets område, publicerade i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS), vilka innehåller belopp i kronor.
Förordning (SKOLFS 1991:14) om stipendier för den individuellt motiverade fortbildningen för lärare
5 §.
Varje stipendium får uppgå till högst 25 000 kronor.
Förordning (SKOLFS 1992:44) om extra ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskolan
Den extra ersättningen för utbildningen... skall utgöra 4 00 0
kronor...
Förordning (SKOLFS 1994:36) om försöksverksamhet inom svensk undervisning i utlandet för högstadie- och gymnasieelever
5 §
. ...Därvid skall bidraget enligt 24 § första stycket 2 utgöra 25 000 kronor.
Förordning (SKOLFS 1995:27) om belopp för bidrag till utbildningen av utlandssvenska barn och ungdomar budgetåret 1995/96
Bidragsbeloppen anges i kronor.
Förordning (SKOLFS 1995:47) om ersättning för elever i specialskolan
3 §.
För elever som går i sådan särskild klass av specialskolan som ä r förlagd till kommunens grundskola ( extern klass) lämnas ersättning med 18 750 kronor per elev och termin.
| 102 | Utbildningsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning (SKOLFS 1995:50) om ersättning för elever i sameskolan
2 §.
För budgetåret 1995/96 lämnas ersättning med 25 000 kronor pe r elev och termin.
Förordning (SKOLFS 1995:56) om ersättning av allmänna medel i
vissa fall för skada orsakad av en elev i specialskolan
3 och 5 §§
innehåller belopp i kronor.
Förordning (SKOLFS 1996:13) om statsbidrag för åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under andra halvåret 1996
I 5 § anges bidragens storlek i kronor.
Förordning (SKOLFS 1996:16) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
18 §.
Statsbidraget för bidragsåret 1997 uppgår till 35 000 kronor pe r elev. (Även i övergångsbestämmelserna till förordningen finn s belopp angivna i kronor).
| | | Ds 1997:9 | Utbildningsdepartementet 103 |
| 104 | Ds 1997:9 | | |
Jordbruksdepartementet
Som framgår av författningsförteckningen är jämna belopp rikligt förekommande i författningar inom Jordbruksdepartementet s område. Det gäller i huvudsak stödbelopp och lägsta stödbelop p som betalas ut men även vissa andra belopp. Det finns någr a exempel på mycket låga stödbe lopp. Ett exempel är transportstödet för mjölk som är 3 öre per k g. I de fallen skulle man i stället kunna ange stödet per 100 kg eller per ton. En övergång till euron skulle för departementets del kräva att kon ventionen om renbetning skulle behöva omförhandlas med avseende på betesavgifterna. Endast en bestämmelse har identifierats som behöver ändras o m valutaunionen blir av men Sverige väljer att stå utanför, nämligen
5 § förordningen om EG:s förordningar om jordbruksprodukte r (SFS 1994:1715).
Växtförädlarrättskungörelsen (SFS 1971:393)
29 §
I bestämmelsen anges sex olika kategorier avgifter som skal l betalas för ärenden enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) .
Beloppen är jämna och angivna i kronor, t.ex. 1 400 kr och 2 000 kr.
Lagen med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan
Sverige och Norge om renbetning (SFS 1972:114)
52 §
Renägare eller sameby skall betala betesavgift när renar från de t ena landet uppehållit sig i det andra utan stöd av konventionen . Betesavgiften är i Sverige Skr 1:00 och i Norge Nkr 1:40 per re n utan hänsyn till uppehållets varakt ighet samt i Sverige Skr 0:40 och i Norge Nkr 0:55 per ren för varje dag renarna uppehållit sig i det andra landet. Om den olovliga betningen inte upphört efter 14 dagar höjs de sist nämnda avgifterna från den femtonde dagen i Sverige till Skr 0:75 och i Norge till Nkr 1:05.
| | | Ds 1997:9 | Jordbruksdepartementet 105 |
Avgiftsbeloppen räknas om vart femte år med tillämpning av
KI i Sverige resp. i Norge med utgångspunkt i index per den 1 juli
1971.
Förordningen om pristillägg på renkött (SFS 1986:255)
2 §
Pristillägg på renkött skall l ämnas med 11 kr per kilo för vuxen ren och med 17 kr per kilo för renkalv.
Jaktförordningen (SFS 1987:905)
49 §
Den som jagar är skyldig att betala jaktvårdsavgift med 200 kr.
52 c §
Om fler älgar har fällts än vad som följer av en licens, skall e n särskild avgift motsvarande 7 000 kr för en vuxen älg och 3 000 kr för en kalv betalas till länsstyrelsen.
Fiskelagen (SFS 1993:787)
41 §
Den som begår vissa uppräknade brott mot fiskelagen genom at t bedriva otillåtet trålfiske, döms till böter, lägst ettusen kronor och högst ett krontal som motsvarar etthundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg som använts för bogsering a v trålen.
Förordningen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
(SFS 1994:1715)
5 §
Skillnaden mellan högsta och lägsta ersättningsnivå för spannmål anges vara 102 ecu.
Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen
(SFS 1994:1716)
| 106 | Jordbruksdepartementet | Ds 1997:9 | | |
4 kap 7 §
Vid beslut om tillfälligt avbrott i havsfisket får bidrag lämnas med högst 2 000 kr per fartyg och arbetsdag till vissa fiskeföretag.
| | | Ds 1997:9 | Jordbruksdepartementet 107 |
4 kap 15 §
Vid tillämpning av 19 § förordningen (1988:764) om statligt stö d till näringslivet har Fiskeriverket rätt att efterskänka statens rätt i fråga om kapitalbelopp som överstiger 1 000 000 kr men som inte
överstiger 3 000 000 kr.
Förordningen om miljöstöd (SJVFS 1995:133)
1 kap 5 §
Det sammanlagda stödet per hektar får uppgå till högst 3 850 kr.
Beräknat stödbelopp som är lägre än 1 000 kr betalas inte ut.
2 kap 4 §
Stödbelopp och tilläggsbelopp för skötsel av slåtterängar anges . Fem olika jämna belopp är angivna i kr/hektar, t.ex. 1 800 kr pe r hektar för skötsel av slåtteräng i kategorin "Värdeklass A".
2 kap 12 §
Stödbelopp för skötsel av betesmark anges. Fyra olika jämn a belopp är angivna i kr/hektar, t.ex. 1 600 kr per hektar för skötsel av betesmark i kategorin "Värdeklass A".
2 kap 19 §
Stödbelopp för bevarande av ett öppet odlingslandskap anges .
Fjorton olika jämna belopp är angivna i kr/hektar beroende p å område och marktyp.
2 kap 28 §
Stödbelopp för värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingsland - skapet får lämnas med 1 400 kr per hekt ar stödberättigad åkermark.
2 kap 29 §
Tilläggsbelopp för slåtter av renar till värdefulla landskapselement får lämnas med 1 100 kr per hektar eller med 700 kr per hekta r beroende på bevarandevärdet.
3 kap 4 §
Stöd för anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten lämnas med 4 800 kr per hektar under de fem första åren och med 2 500 kr per hektar under de följande 15 åren.
| 108 | Jordbruksdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Stöd får också lämnas med 1 000 kr per hektar för avslagning av växtlighet i våtmarker.
3 kap 13 §
Stöd får lämnas med 1 500 kr per hektar för extensiv vall och med
3 300 kr per hektar för skyddszoner.
3 kap 21 §
Stöd får lämnas med 500 kr per hektar för fånggrödor på åkermark i Götaland.
3 kap 31 §
Stöd till utrotningshotade husdjursraser lämnas med 1 000 kr pe r djurenhet.
3 kap 32 §
Stöd till traditionell odling av bruna bönor på Öland lämnas me d
2 700 kr per hektar.
4 kap 3 §
Stöd till ekologisk odling får lämnas med 900 kr per hektar i vissa delar av landet och med 1 600 kr per hektar i övriga delar av landet.
Stöd med ytterligare 600 kr per hektar får under viss a förutsättningar lämnas till jordbrukare med ekologisk djurhållning för ekologiskt odlad betes- och slåttervall samt grönfoderareal.
Förordningen om kompensationsbidrag till jordbruk i bergsområden
och mindre gynnade områden (SFS 1995:1174)
10 §
Kompensationsbidragets storlek inom stödområde 1-3 och 4 anges i kr per stödenhet. Fem olika belopp förekommer, lägst 615 kr och högst 1 640 kr per stödenhet.
11 §
Kompensationsbidragets storlek inom stödområde 5 anges i kr per stödenhet. Tre olika belopp förekommer , 200 kr, 400 kr och 800 kr.
12 §
Kompensationsbidrag för djur lämnas med högst 1 640 kr pe r hektar foderareal inom företaget.
| | | Ds 1997:9 | Jordbruksdepartementet 109 |
Kompensationsbidrag som ber äknas till lägre belopp än 500 kr betalas inte ut.
Förordningen om startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag (SFS 1995:1195)
7 §
Bidrag får lämnas med högst 50 000 kr per år under de tre först a
åren och med högst 25 000 kr per år under de därpå följande tv å åren. Bidrag lämnas inte om det beräkna de bidragsbeloppet är lägre
än 5 000 kr.
Förordningen om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige (SFS 1996:93)
6 §
Stöd för mjölkproduktion lämnas med fyra olika ojämna belop p som är angivna i öre/kg mjölk inom fy ra olika stödområden. Lägsta och högsta belopp är 9 resp. 105 öre.
7 §
Stöd för smågrisproduktion lämnas årligen med tre olika ojämn a belopp som är angivna i kr/sugga inom vissa stödområden. Lägsta och högsta belopp är 101 resp. 843 kr.
8 §
Stöd för produktion av slaktsvin lämnas årligen med tre olik a ojämna belopp som är angivna i kr/djur inom vissa stödområden . Lägsta och högsta belopp är 23 resp. 222 kr.
9 §
Stöd för getproduktion lämnas årligen med 430 kr per get ino m stödområde 1-3.
10 §
Stöd för äggproduktion lämnas med två olika ojämna belop p angivna i kr/insatt höna inom vissa s tödområden. Lägsta och högsta belopp är 4,90 resp. 13,45 kr.
| 110 | Jordbruksdepartementet | Ds 1997:9 | | |
11 §
Stöd för potatisodling lämnas årligen med 2 700 kr/hektar ino m stödområde 1-2 a och med 960 kr/hektar inom stödområde 2 b-3
12 §
Stöd för bär- eller grönsaksodling lämnas årligen med 2 850 k r inom stödområde 1-2 och med 1 850 kr inom stödområde 3.
13 §
Stöd för transport av mjölk lämnas med tre olika ojämna belop p som är angivna i öre/kg mjölk inom tre olika stödområden. Lägsta och högsta belopp är 3,0 resp. 4,3 öre.
14 §
Beräknade stödbelopp som är lägre än 500 kr betalas inte ut.
| | | Ds 1997:9 | 111 |
Arbetsmarknadsdepartementet
Förordning om statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (1985:276)
7 §
Bidrag får lämnas med ett belopp som motsvarar högs t lönekostnaden för den som har anvisats skyddat arbete. Bidragets storlek skall bestämmas med hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning.
Bidragsgrundande lönekostnad är bruttolön inkl. sjuklön och semesterlön eller utbetald semesterersättning samt avgifter so m skall betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarand e försäkringar. När bidrag beslutas skall ett bidragsbelopp i kronor fastställas. Detta belopp skall gälla hela beslutsperioden. Vi d oavlönad frånvaro skall bidraget reduceras proportionellt me d frånvaron.
Som bidragsgrundande lönekostnader får endast räkna s lönekostnader som hänför sig till normal veckoarbetstid.
Den del av den anställdes månadslön som överstiger 13 700 kronor får inte läggas till grund för bidrag. Förordning (1995:729).
Förordning (1985:276) om rekryteringsstöd
7 §
Om inte något följer av 7a §, lämnas rekryteringsstöd under högst 6 månader och med högst 50 procent av lönekostnaden per månad, dock med högst 7 000 kr. per månad.
Bidragsgrundande lönekostnad är kontant bruttolön inkl . sjuklön och semesterersättning samt avgifter som skall betala s enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Endast sådan a lönekostnader som hänför sig till normal veckoarbetstid ä r bidragsgrundande.
När bidrag beslutas skall bidragets storlek i kronor fastställas. Detta belopp skall gälla hela bidragsperioden. Vid oavlöna d frånvaro skall bidraget reduceras proportionellt med frånvaron . Förordning (1995:720).
| 112 | Arbetsmarknadsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning om byggnadstillstånd (1986:777)
3 §
Byggnadstillstånd krävs dock inte i fråga om
1.byggnadsarbete med en total byggnadskostnad understigande en miljon kronor,
2.lokaler som ingår i låneunderlag eller pantvärde enlig t förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag oc h pantvärde för bostadslån, eller åtgärder för vilka räntebidrag kan lämnas enligt förordningen (1983:974) om statlig t räntestöd vid förbättring av bostadshus,
3.rivning av byggnad, eller
4.byggnadsarbete för krigsorganisationen.
AMS får för visst eller vissa områden föreskriva at t byggnadstillstånd inte skall krävas för byggnadsarbete med e n högre total byggnadskostnad än som anges i första stycket 1, dock högst fem miljoner kronor. Förordning (1988:1091).
Förordning om bidrag till utbildning i företag (1984:518)
13 §
Bidrag får lämnas till de kostnader för utbildning, lön, uppdrags - ersättningar och liknande som arbetsgivaren har för utbildninge n med högst 60 kronor för varje timme som någon deltar i utbildningen. Förordning (1994:938).
Arbetstidsförordning (1982:901)
5 §
Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4--9 § § indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldig e skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras för en fordran so m understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmä n synpunkt. (Förordning 1993:1245).
| | | Ds 1997:9 | Arbetsmarknadsdepartementet 113 |
Arbetsmiljölag (1977:1160)
8 kap 5 §
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1-3 eller 8 § första stycket. Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
En sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. Avg iftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften skal l vara lägst 1 000 och högst 100 000 kronor. Lag (1994:579).
Lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder (1974:13)
17 §
Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att varsla om driftsinskränkning enligt vad som föreskrivs i denna lag, kan åläggas att utge en särskild varselavgift till staten . Underlåtes varsel under tid, då arbetsgivaren är i konkurs, skal l varselavgift i stället utges av den som företräder konkursboet.
Varselavgift fastställes för varje påbörjad vecka som varse l försummats samt bestämmes till lägst 100 och högst 500 kronor för varje arbetstagare som beröres av driftsinskränkningen.
Om särskilda skäl föreligger kan varselavgift bestämmas till lägre belopp än nu sagts. Fullständ ig befrielse från sådan avgift kan också äga rum.
Bestämmelserna om varselavgift tillämpas också p å arbetsgivare som inte iakttar sin underrättelseskyldighet enligt 7 a §. Avgiften skall i sådana fall bestämmas till 500 kronor för varje arbetstagare. Lag (1984:511).
Lag om arbetslöshetsförsäkring (1973:370)
Pensionsavdrag
21 §
Dagpenning som har fastställts enligt 20 § första stycket andr a meningen skall sättas ned med 1/260 av årspensionen. Ersättnin g
| 114 | Arbetsmarknadsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut. (La g 1994:1673).
Lag om kontant arbetsmarknadsstöd (1973:371)
24 §
Uppbär en stödtagare änke- eller änklingspension eller anna n ålderspension än enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller mindre än en hel förmån av förtidspension, sjukbidrag eller ålderspension enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, nedsätts det kontant a arbetsmarknadsstödet me d pensionsbeloppet. En sådan nedsättning skall inte göras med hänsyn till omställnings pensionen eller särskild efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring.
Uppbär stödtagare livränta från försäkri ngsinrättning på grund av yrkesskada eller olycksfall, nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket.
Förordning om arbetsmarknadsutbildning (1987:406)
20 §
Till en deltagare i arbetsmarknadsutbildning lämna s utbildningsbidrag i form av dagpenning enligt denna förordnin g med samma belopp som deltagaren är eller skulle varit berättigad till för heltidsarbete vid ersättning från en arbetslöshetskassa o m han eller hon
1.uppfyller villkoren för ersättning från k assan vid arbetslöshet, eller
2.har fått ersättning från en sådan kassa under den längsta tid som dagpenning kan lämnas.
I andra fall lämnas dagpenning med 230 kronor per dag. Förordning (1995:862).
33 §
Avdrag från dagpenning skall göras med
1.studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, särskilt vuxen - studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskil t vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) o m särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som tas emot fö r samma tid som utbildningsbidraget, och
| | | Ds 1997:9 | Arbetsmarknadsdepartementet 115 |
2. 300 kronor per månad när resor till och från utbildningsplatsen tillhandahålls av den som anordnar utbildningen.
När avdrag från dagpenningen görs enligt första stycket skall den allmänna försäkringskassan betala det avdragna beloppet til l Centrala studiestödsnämnden resp. Arbetsmarknadsverket.
Förordning (1995:717).
38 §
Dagpenning understigande tio kronor per dag betalas inte ut . Förordning (1995:717).
Förordning om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. (1987:409)
5 §
Arbetsgivaren och den funktionshindrade kan vardera få bidra g med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel och tal- och punktskriftslitteratur får dock beviljas med ett högre belopp
än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, ka n länsarbetsnämnden medge att bidrag även i ett annat fall lämna s med ett högre belopp.
Bidrag lämnas för hela kostnaden, om hjälpmedlet elle r anordningen saknar värde för någon annan än de n funtionsförhindrade. I andra fall lämnas bidrag med lägst halv a kostnaden. Förordning (1995:725).
12 §
Bidrag får lämnas med högst 50 000 kronor per år.
15 §
Bidrag lämnas för skäliga kostnader som en funktionshindra d deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinrikta d rehabilitering har på grund av funktionshindret för
1.studieresor som är obligatoriska för utbildningen och
2.dagliga resor mellan bostaden och utbildningsplatsen till den del kostnaderna överstiger 300 kronor per månad.
Bidrag lämnas inte för kostnader för studieresa som avses i första stycket 1, om studieresan avser en ort utomlands. Är de t fördelaktigt från kostnadssynpunkt, lämnas dock bidrag för e n sådan resa som sker till ett annat land inom Norden. Förordnin g (1995:725).
| 116 | Arbetsmarknadsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
18 §
Kostnaderna för resa och uppehälle ersätts, om de överstiger 5 0 kronor, enligt följande grunder, 3--4 gäller dock endast fö r ledsagare enligt 17 §.
1.För resor med allmänna kommunikationsmedel ersätts skälig kostnad. Med skälig kostnad avses kostn aden för det billigaste färdsättet. Även om billigare färdsätt finns, skall kostnade n för resa med flyg anses skälig, om det med hänsyn til l tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att gör a resan med flyg. Vid bedömningen av om kostnaden för resa med flyg är skälig, skall det beaktas om resmålet hade kunnat nås genom en billigare flygresa samma dag.
2.Kostnaden för resa med egen bil ersätts om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med bil. Ersättning lämnas dock med högst 90 öre per kilometer.
3.Traktamente för en hel dag får lämnas med h ögst 100 kronor.
Vid flerdagsförrättningar får traktamentet dock uppgå til l högst 200 kronor per dag. Ersättning lämnas för styrk t logikostnad, om kostnaden är godtagbar med hänsyn til l prisläget på orten.
4.Kostnaden för förlorad arbetsförtjänst ersätts med de n faktiska förlusten. Förordning (1995:725).
23 §
Näringshjälp lämnas med högst 60 000 kronor.
Näringshjälp får kombineras med bidrag enligt förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa som startar egen verksamhet. Förordning (1994:372).
Förordning om beredskapsarbete (1987:411)
19 §
När bidrag beslutas skall ett bidragsbelopp i kronor fastställas. Detta belopp skall gälla hela bidragsperioden. Vid oavlöna d frånvaro skall bidraget reduceras proportionellt med frånvaron . Förordning (1993:729).
Förordning om arbetslöshetsförsäkring (1988:1400)
| | | Ds 1997:9 | Arbetsmarknadsdepartementet 117 |
Dagpenningens storlek
4 a §
Dagpenning lämnas med lägst 230 och högst 564 kronor per dag, om inte annat följer av lagen (1973:370) o m arbetslöshetsförsäkring. Förordning (1995:1121).
Samordning med tjänstepension
5 §
I stället för bestämmelserna i 20 § första stycket andra meninge n och 21 § lagen (1973:370) om arbetslöshe tsförsäkring skall bestämmelserna i andra stycket i denna paragraf tillämpas, om den för - säkrade
–på grund av förvärvsarbet e får annan pension än pensionen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (tjänstepension), och
–inte för samma tid får folkpension eller allmän tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen om allmän försäkring.
Dagpenning enligt 20 § första stycket första meningen elle r
17 § första stycket och andra stycket första meningen lagen o m arbetslöshetsförsäkring skall minskas med tjänstepensionen. O m pensionen anges i belopp per månad, skall dagpenningen minskas med 1/22 av pensionsbeloppet. Om pensionen an ges i belopp per år, skall dagpenningen minskas med 1/260 av pensionsbeloppet .
Ersättning under tio kronor per dag betalas inte ut. Förordnin g
(1994:1683).
Förordning om tillstånd för anställning på fartyg (1989:548)
9 §
Bestämmelser om begäran om indrivning m.m. finns i 4-9 § § indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldig e skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 1 nämnda förordning.
Indrivning behöver inte begäras för en fordran so m understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmä n synpunkt. Förordning (1993:1253).
Förordning om lönebidrag (1991:333)
| 118 | Arbetsmarknadsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
13 § Bidragsgrundande lönekostnad är bruttolön inkl. sjuklön och semesterlön eller utbetald semesterersättning samt avgifter so m skall betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och premier för avtalsenliga arbetsmar knadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar. När bidrag beslutas skall ett bidragsbelopp i kronor fastställas. Detta belopp ska ll gälla hela beslutsperioden. Vid oavlönad frånvaro skall bidraget reduceras proportionellt med frånvaron.
Som bidragsgrundande lönekostnader får endast räkna s lönekostnader som hänför sig till normal veckoarbetstid.
Den del av den anställdes månadslön vid heltidsarbete so m
överstiger 13 700 kronor får inte läggas till grund för bidrag. Om det finns skäl för det får dock bidrag enligt 2 a § grundas på e n månadslön som överstiger 13 700 kronor. Förordning (1995:724).
Lönegarantilag (1992:497)
9 §
För fordran med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslage n
(1970:979) gäller garantin för varje arb etstagare med högst 100 000 kronor. Betalning för fordran som avser ersättning för särskild a kostnader utgår framför annan fordran.
Förordning om försäkring mot vissa semesterlönekostnader
(1993:18)
11 §
Om endast en del av avgiften har betalats för ett kvartal oc h försäkringen har upphört att gälla, skall det erlagda beloppe t
återbetalas till försäkringstagaren.
Har försäkringen sagts upp enligt 5 § tredje stycket skal l erlagd avgift som avser tid efter det att försäkringen upphör t återbetalas. Belopp under 50 kronor återbetalas inte.
Förordning om flyttningsbidrag (1994:7)
10 b §
Starthjälp lämnas med 10 000 kronor och betalas ut i samband med att anställningen tillträds.
| | | Ds 1997:9 | Arbetsmarknadsdepartementet 119 |
Starthjälp får lämnas en gång för varje arbetssökande unde r en tvåårsperiod. Förordning (1995:370).
| 120 | Arbetsmarknadsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning om kontant arbetsmarknadsstöd (1994:933)
4 §
Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas med 230 kronor per dag om inte annat följer av lagen (1973:371) om kontan t arbetsmarknadsstöd. Förordning (1995:861).
Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (1995:411)
2 §
För en ersättare som avses i 1 § får arbetsgivaren göra avdrag 400 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd. La g
(1996:715).
3 §
Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 35 kronor per utbildningstimme, dock sammanlagt högst 2 0 000 kronor, för varje arbetstagare som deltar i av länsarbetsnämnden godkän d yrkesinriktad utbildning eller utbildning som ökar arbetstagaren s förutsättningar att tillgodogöra sig ny teknik eller utföra ny a arbetsuppgifter. Lag (1996:715).
Förordning om arbetsplatsintroduktion (1995:711)
Finansieringsbidrag
11 §
Innan en arbetslös anvisas en introduktionsplats skall arbetsgivaren genom en skriftlig överenskommelse med länsarbetsnämnden h a
åtagit sig att i samband med anvisningstidens slut till staten betala ett finansieringsbidrag om 2 000 kronor per månad.
I fråga om arbetslösa över 60 år, invandrare och arbetshandikappade samt de som deltar i praktikperioder i vägledningssyft e under maximalt fyra veckor får länsarbetsnämnden anvisa e n introduktionsplats utan en sådan överenskommelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996. Äldr e bestämmelser om finansieringsbidragets storlek skall tillämpas för praktik som påbörjats före ikraftträdandet. Förordning (1996:717).
| | | Ds 1997:9 | Arbetsmarknadsdepartementet 121 |
Förmåner
14 §
Under arbetsplatsintroduktionen har den arbetslöse rätt til l utbildningsbidrag i form av dagpenning. Dagpenningen beräkna s enligt 20-22 §§ förordningen (1987:406) om arbetsmarknads - utbildning.
Arbetshandikappade ungdomar har efter tolv månader s praktik rätt till en dagpenning om lägst 475 kronor. Som praktik räknas i detta hänseende också tid då den arbetshandikappade haft ungdomspraktik eller praktik vid ungdomsintroduktion.
Förordning om datortek (1995:713)
8 §
Till den som ännu inte fyllt 25 år och som deltar i verksamhet p å datortek men inte har rätt till arbetslöshets ersättning enligt lage n (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) o m kontant arbetsmarknadsstöd ges i stället ett bidrag med 640 kronor per månad. Den allmänna försäkringskassan betalar ut bidraget .
Förordning (1996:716).
Förordning om utbildningsvikariat (1995:714)
2 §
Bidrag lämnas med 500 kronor per arbetsdag som vikarien ha r varit anställd. Bidrag lämna s också för den som utbildas med högst 75 kronor per utbildningstimme. Beloppet för varje person so m utbildas är dock maximerat till 40 000 kr.
| 122 | Ds 1997:9 | | |
Kulturdepartementet
Bestämmelser som innehåller belopp i kronor/ören (Genomgånde används nedan kronor trots att lagtexten i vissa fall innehålle r förkortningen kr)
Förordning (1962:652) om Sveriges författarfond
4 §
Till Sveriges författarfond överförs av statsmedel, dels 94 öre för varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original, dels 376 öre för varje referensexemplar av sådant verk. Paragrafen innehålle r vidare regler om de medel som budgetårsvis och på olik a beräkningsgrunder överför s till fonden av statsmedel. Olika belopp
(94, 376, 47 respektive 188 öre) anges som överföringsbelopp för skilda slags lån.
Förordning (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner
11 §
Bestämmelsen innehåller en avrundningsregel som stadgar at t grundbidrag avrundas till närmast hela tusental kronor, vid krontal under 500 nedåt och vid annat krontal uppåt.
Förordning (1983:30) om ersättning till ledamöter av kyrkomötet och
dess myndigheter
4 §
Utöver "sedvanligt" arvode erhåller kyrkomötets ordförande 8 000 kronor per år och kyrkomötets förste och andre vice ordförande 4 000 kronor per år.
| | | Ds 1997:9 | Kulturdepartementet 123 |
Förordning (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio
2 §
Enligt bestämmelsen skall som huvudreg el en sammanslutning som beviljats sändningstillstånd betala en avgift om 15 kronor för varje påbörjad timme. Avgiften skall dock alltid vara minst 15 kronor per sändningstillfälle.
Förordning (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln
28 § 1
Sortimentsstöd kan lämnas till en bokhandel som inte ä r fullsorterad bl.a.om bokhandeln under perioden den 1 april - 3 1 mars närmast före ansökan har köpt in al lmänlitteratur för lägst 100 000 kronor och högst 700 000 kronor.
Förordning (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek
5 §
Lokalt utvecklingsbidrag till en kommun för biblioteksverksamhet kan utgå längst under fem år och till ett sammanlagt belopp a v högst två milj. kronor.
6 §
Innehåller regler om författar- och översättarpenning. För olik a typer av hemlån utgår dessa ersättningar på grundval av olik a utgångsvärden (56, 224, 28 respektive 112 öre). Bestämmelse n innehåller även gränsvärden för utbetalande av ersättning och fö r reducering av ersättning. Samtliga gränsvärden anges i kronor.
Förordning (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
4 §
Bidrag för utsmyckning eller gest altning lämnas med 40 procent av skälig kostnad, dock högst med 16 kronor 70 öre per kvadratmeter bruksarea för varje våningsplan ovan mark, till den del plane t innehåller bostäder.
| 124 | Kulturdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar
9 §
Stöd till en radio- eller kass ettidning får - som huvudregel - lämnas med högst 25 000 kronor per abonnemang för en dagstidning som utkommer med tre till sju nummer per vecka och med högst 10 0 kronor per exemplar för en dagstidning som utkommer med et t eller två nummer per vecka.
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
5 kap.
innehåller regler om utförsel av kulturföremål. I 4 och 5 §§ dett a kapitel anges vid definitionen av kulturföremål vissa gränsvärden i kronor (2 000 respektive 50 000).
6 kap.
innehåller regler om återlämnande av olagligt bortförda kultur - föremål. I bilaga till lagen upptas olika kategorier av föremål som därvid skall betraktas som kulturföremål . Punkten B i bilagan anger
(i kronor) ekonomiska gränsvärden tillämpliga på vissa kategorier av föremål. De aktuella gränsvärdena är
128 000, 427 000 respektive 1 282 000 kronor.
Kyrkofondsförordning (1988:1148)
17 §
Skattemyndighet skall varje år lämna Kyrkofondens styrels e uppgift för varje pastorat och stiftssamfällighet om det anta l skattekronor på vilket församlingsskatt för närmast föregåend e kalenderår skall beräknas.
23 §
Enligt bestämmelsen skall den i 42 kap. 24 § kyrkolage n (1992:300) angivna nivån utgöra 20 öre över medelutdebiteringen av församlingsskatt i landet.
| | | Ds 1997:9 | Kulturdepartementet 125 |
Lag (1989:41) om TV-avgift
7 §
behandlar TV-avgiftens storlek. TV-avgiften uppgår f.n. till 1 476 kronor per år. Avgiften skall - som huvudregel - betalas i fyr a poster om 369 kronor (Riksdagen har beslutat att TV-avgifte n fr.o.m. den 1 januari 1997 skall höjas till 1 524 kronor per år. Den skall då betalas i fyra poster om 381 kronor).
7 § tredje stycket, liksom 13 §,
innehåller en avrundningsregel (jämkning nedåt till jämnt anta l kronor).
11 §
upptar beloppet 100 kronor som lägsta gräns för återbetalning a v TV-avgift när innehav av TV-mottagare upphör.
Förordning (1989:46) om TV-avgift
Förordningens 3 § stadgar att påminnelseavgiften enligt TV - avgiftslagen är 50 kronor.
Förordning (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än
Svenska kyrkan
10 §
Bidrag för anskaffning m.m. av församlingslokal får beviljas med viss procentsats av skäliga kostnader, dock högst med 700 00 0 kronor.
11 §
Bidrag för handikappanpassning av lokal får beviljas med högs t
100 000 kronor.
Presstödsförordning (1990:524)
2 kap 2 §
Årligt allmänt driftsstöd till h ögfrekventa storstadstidningar, övriga högfrekventa tidningar och medelfrekventa tidningar beräkna s genom att tidningens veckovolym, uttryckt i tusental exemplar ,
| 126 | Kulturdepartementet | Ds 1997:9 | | |
multipliceras med bidragssatsen (246 620 respektive 177 57 0 kronor). Maximibelopp anges för de olika kategorierna till 54 257
000 respektive 12 148 000 kronor.
2 kap. 4-6 §§ och 10 §
innehåller regler om allmänt driftsstöd till tidningar av annat slag än de som anges i 2 §. Även i dessa paragrafer anges beloppen i kronor.
3 kap. 1 §
reglerar utvecklingsstöd i form av stöd till förpressinvesteringar .
Stödet får därvid inte överstiga 7,5 milj kronor per projekt.
3 kap. 11 §
Stöd till övriga investeringar utgår med högst 1 milj kronor fö r lågfrekventa tidningar och med högst 2 milj kronor för högoc h medelfrekventa tidningar.
4 kap. 8 §
reglerar distributionsstödet. Stödet utgår med 9.25, 7.40, 5.5 5 respektive 4.63 öre per exemplar beroende på upplagans storlek.
Lag (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
9 §
Avgift för granskning enligt lagen tas ut med grundavgift (20 0 kronor), tidsavgift per spelminut vid normal visningshastighet (40 kronor, dock minst 200 kronor) och avgift för varje tillståndskor t utöver det första med 1 550 kronor. Paragrafen innehåller äve n regler om avgift avseende tillståndskort för filmer och videogram med kortare speltid.
Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
3 och 4 §§
innehåller bestämmelser om beräkning av koncessionsavgift. Den fasta delen av avgiften utgör 4 167 000 kronor för varje
månad under vilken sändningsverksamhet bedrivits
(3 §). Avgiften skall i denna del justeras med hänsyn til l konsumentprisindex. Avrundningsregel finns.
| | | Ds 1997:9 | Kulturdepartementet 127 |
Den rörliga delen av avgiften (4 §) beräknas på viss del a v annonsintäkterna inom olika intervall ( 750, 1 000 respektive 2 000 milj. kronor).
Kyrkolagen (1992:300)
9 kap.
reglerar kostnaderna för indelningsdelegerades verksamhet m.m .
20 § i detta kapitel säger att om mer än en församling skall betala kostnaderna för delegerades verksamhet så skall denna fördela s mellan församlingarna på visst sätt i förhållande till det anta l skattekronor och skatteören som anges i lagen (1965:269) me d särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighet s utdebitering av skatt, m.m. Särskilda regler gäller om bara en del av en berörd församling ingår i den nya indelningen.
42 kap.
behandlar kyrkofonden. I 3 § detta kapitel definiera s skatteunderlaget som antalet skattekronor enligt skattemyndighets beslut om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret.
42 kap. 14 §
stadgar att den allmänna kyrkoavgift som pastoraten varje år skall betala till kyrkofonden beräknas på skatteunderlaget och uppgår till 16 öre per skattekrona. Särskild beräkningsgrund gäller för den del av avgiften som hänför sig till personer som inte tillhör Svensk a kyrkan.
42 kap. 19 §
rörande allmänt utjämningsbidrag innehåller en avrundningsregel.
42 kap. 25 §
behandlar inskränkning av utjämningsbidrag. Nivån som anges i paragrafens andra stycke får inte överstiga medelutdebiteringen av församlingsskatt i landet med mer än 20 öre.
| 128 | Kulturdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning (1992:997) om biskops- och prästtjänster
23 §
När en präst har fått löneavdrag enligt 35 kap. 18 § kyrkolage n
(1992:300) bestäms avdraget per dag enligt tabell som redovisas i paragrafen. Avrundningsregel finns.
Lokalradiolag (1993:120)
15 §
Den som får tillstånd enligt lagen skall betala en årlig avgift til l staten på minst 20 000 kronor (minimiavgiften). Paragrafe n innehåller också en avrundningsregel.
Fr.o.m. den 1 december kan den som bryter mot lagen s reklamregler åläggas att betala en särskild avgift som uppgår til l lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor (31 d §).
Förordning (1994:250) om förvaltningen av kyrklig jord m.m.
6 §
stadgar att egendomsnämnden - som huvudregel - får använd a högst 100 000 kronor per år av kyrkofonden för arbeten på annan biskopsgård än biskopsgården i Lunds stift.
Övrigt
Genom den av riksdagen nyligen antagna radio- och TV-lage n införs en möjlighet att ålägga den som bryter mot lagens reklam - och sponsringsregler m.m. en särskild avgift. Avgiften faställs, i likhet med vad som kommer att gälla på lokalradio-området, til l lägst fem tusen kronor och till högst fem miljoner kronor (10:6) .
Lagen träder i kraft den 1 december 1996.
| | | Ds 1997:9 | Kulturdepartementet 129 |
Bestämmelse som hänvisar till diskontot
Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
9 §
Vid återbetalning av avgift till programföretag utgår ränta på de t belopp som skall återbetalas. Räntan beräknas efter en räntesat s som motsvarar det av Riksbanken fastställda diskontot, som gällde vid utgången av året närmast före det år då återbetalningen äge r rum.
| 130 | Ds 1997:9 | | |
Närings- och
Handelsdepartementet
Lag innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (SFS 1902:71 s.1)
2 § 10 mom.
En elkonsument som är lågspänningskund har vid flyttning rätt att av nätkoncessionshavaren få tillbaka den del av erlagd kostnad som motsvarar värdet av mätaren med tillhörande insamlingsutrustning med beaktande av dess återstående tekniska livslängd. Belop p under 1000 kronor behöver dock inte återbetala s till elkonsumenten.
8 §
När ersättning för sakskada bestäms enligt 4 a § avräknas ett belopp om 3 500 kronor.
Varumärkesförordning (SFS 1960:648)
24 §
Vid ingivande av en ansökan i ett varumärkesärende skall avgif t betalas med vissa belopp som anges i kronor.
27 §
I ärenden som gäller gemenskapsvarumärken skall avgifter betalas med vissa belopp som anges i kronor.
46 §
För anteckning i varum ärkesregistret i visst fall skall avgift betalas med 1 200 kronor.
Patentkungörelse (SFS 1967:838)
Bilaga
Denna bilaga innehåller en avgiftsli sta där beloppen anges i kronor.
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 131 |
Kungörelse om registrering av svenska kommunala vapen
(SFS 1973:686)
2 §
Vid anmälan skall erläggas en avgift på 500 kronor.
Handelsregisterförordning (SFS 1974:188)
12 §
För registering och dess kungörande samt för handläggning oc h prövning skall avgifter betalas med vissa belopp. Dessa anges i kronor.
Förordning om vissa officiella beteckningar (SFS 1976:100)
4 §
För yttrande som avses i första stycke t skall den som har ansökt om tillstånd erlägga en avgift på 600 kronor till Riksarkivet.
| Förordning om avgifter i vissa tryckfrihetsärenden | (SFS |
| 1977:1025) |
Vid ansökan hos Patent- och registreringsverk et om utgivningsbevis för periodisk skrift tas en ansökningsavgift ut på 1 000 kronor .
Vissa andra avgifter tas också ut. Dessa anges i kronor.
Förordning om vissa rörledningar (SFS 1978:164)
3 §
För ansökan om koncession betalas en grundavgift om
35 000 kr. För varje påbörjad kilometer rörledning som ansöka n avser skall dessutom en längdavgift om 3 100 kr. betalas.
Förordning om regionalpolitiskt transportstöd (SFS 1980:803)
9 §
| 132 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Bidrag lämnas inte om de sammanlagda godkänd a bidragsgrundande kostnaderna för ett kalenderår understiger 6 000 kronor.
Lag om Svenska skeppshypotekskassan (SFS 1980:1097)
2 §
Som garntifond för kassans förbindelser ställer staten til l förfogande av fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdad e garantiförbindelser på trehundrafemtio miljoner kronor.
4 §
Motvärdet i svenska kronor av låneskuld eller garantiförbindelse i utländsk valuta skall beräknas på grundval av den vid beräkningstillfället på den svenska valutamarknaden noterade säljkursen fö r valutan i fråga.
19 §
Om kassan tar upp lån eller lämnar garantiförbindelse i utländs k valuta, skall styrelsen tillse att summan av låneskuld och garantiförpliktelser i utländsk valuta, beräknad i motvärdet i svensk a kronor enligt 4 § andra stycket, inte överstiger 75 procent a v skillnaden mellan det belopp, som enligt nämnda lagrum utgö r högsta sammanlagda beloppet för kassans låneskuld oc h garantiförpliktelser, och det bel opp till vilket kassans låneskuld och garantiförpliktelser uppgår.
Förordning om handel med begagnade varor (SFS 1981:403)
13 §
Vissa bestämmelser gäller inte om varornas sammanlagda värd e uppenbarligen understiger 200 kronor och för vissa varor o m varornas sammanlagda värde uppenbarligen understiger 1 00 0 kronor.
Förordning om exportkreditfinansiering med statligt stöd
(SFS 1981:665)
1 §
Krediten lämnas i svenska kronor eller i utländsk valuta till fas t ränta.
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 133 |
| 134 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i
vissa fall (SFS 1981:666)
3 §
Statligt stöd kan lämnas vid försäljning av vara eller tjänst, o m kontraktsbeloppet är minst 5 00 000 kronor och vid kontraktsbelopp under 50 miljoner kronor utgör lägst 10 procent av företagets årsomsättning.
Förordning om statlig garanti för utvinning m.m av olja, naturgas eller kol (SFS 1981:717)
1 §
Garanti kan avse åtagande även i utländsk valuta.
Förordning om allmänna värmesystem (SFS 1982:219)
3 §
Sådan ersättning som anges i 2 § sk all utgå med ett visst belopp per timme nedlagt arbete. Det sammanlagda beloppet av denn a ersättning och ersättningen till sa kkunniga enligt 36 § första stycket lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem får inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 öre per kilowatt anslutningseffekt me n skall dock vara minst 10 000 kronor.
Namnförordning (SFS 1982:1136)
1 §
När en ansökan som gäller namn ges in till Patentoc h registreringsverket, skall sökanden betala en ansökningsavgift p å
600 kronor om ansökningen avser förnamn och 1 100 kronor o m ansökningen avser efternamn.
Förordning om avgift på Svenska skeppshypotekskassans garantifond
(SFS 1983:887)
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 135 |
För de garantiförbindelser som staten enligt 2 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan ställer till kassans förfogand e i form av garantifond skall kassan betala en avgift till staten . Avgiften är 1,0 % per år på garantiförbin delsens belopp upp till 167 miljoner kronor och 2,0 % på belopp däröver.
Förordning om vissa torvfyndigheter (SFS 1985:626)
6 §
Avgift för ansökningar om koncession utgår med 6 000 kronor för varje koncessionsområde. För ansökan enligt 5 § utgår en ansök - ningasavgift med tjugo kronor för varje påbörjat hektar av det sökta området.
Förordning om statligt stöd till näringslivet (SFS 1988:764)
11 §
Garanti får avse lån i svenska kronor i bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, landshypoteksföreningar eller kreditinrättninga r som stödmyndigheten godkänner.
12 a §
Frågor om beviljande av garanti för projekt på 50 miljoner kronor eller mer skall prövas av Riksgäldskontoret.
19 §
De myndigheter som bevakar statens rätt i fråga om beviljat stö d får i samband med ackord eller annars efterge denna rätt o m kapitalbeloppet eller, i fråga om flera förfallna fordringar ho s samme gäldenär, det sammanlagda kapitalbeloppet inte överstiger
1 000 000 kronor.
Förordning om statligt stöd ur energiteknikfonden m.m.
(SFS 1988:805)
8 §
För stöd enligt 3 § 5 är den läg sta kostnaden som berättigar till stöd 50 000 kr. Den lägsta kostnaden som be rättigar till stöd i övriga fall
är 250 000 kr.
| 136 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
16 a §
Räntesatsen skall minst vara det av riksbanken vid varje tidpunk t fastställda diskontot.
Förordning om statligt stöd till teknikupphandling (SFS 1988:806)
7 §
Beslut, som innebär att stöd medges med mer än 10 miljone r kronor, skall underställas regeringen för godkännande.
Förordning om stöd genom Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete (SFS 1990:45)
5 §
Om det finns synnerliga skäl, får stöd lämnas för en större del a v kostnaden för ett projekt, dock högst 50 miljoner svenska kronor.
Stöd till projekt vars totalkostnad understiger 3 miljoner svensk a kronor får lämnas bara om det finns synnerliga skäl.
7 §
Lån kan lämnas i svenska eller norska kronor. Svenska företag bör i första hand få lån i svenska kronor och norska företag i norsk a kronor.
Förordning om exportkreditgaranti (SFS 1990:113)
11 §
Exportkreditgaranti avseende fordran får lämnas i svensk elle r utländsk valuta. Garanti i utländsk valuta får dock lämnas endast i sådan valuta som vanligen används i exportkrediter.
Förordning om regionalpolitiskt företagsstöd (SFS 1990:642)
15 c §
I denna paragraf definieras vad som avses med små och medelstora företag och sådana företag är bl.a. de som antingen har e n årsomsättning på högst 180 miljoner kronor eller e n balansomslutning på högst 90 miljoner kronor.
30 c §
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 137 |
På ett lokaliseringslån skall betalas ränta från dagen fö r utbetalningen till låntagaren efter en räntesats som med 4,2 5 procentenheter överstiger det vid varje tidpunkt gällande diskontot.
| 138 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
35 §
Länsstyrelsen skall avgöra ett ärende om lokaliseringsstöd om det avser verksamhet enligt 2 § första stycket 1 - 8 och det godkänd a totala kapitalbehovet som ligger till grund för ansökan uppgår till högst 20 miljoner kronor.
51 b §
Ärenden om utvecklingsbidrag prövas av länsstyrelsen, o m utgifterna enligt 51 § första stycket för investeringen uppgår til l högst 2,5 miljoner kronor.
66 §
Sysselsättningsbidrag lämnas för vissa stödområden och dess a bidragsbelopp anges i kronor (kr).
Förordning om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet (SFS 1991:1099)
5 §
Bidrag med 4 000 kronor per kilowatt eleffekt får lämnas fö r investeringar i nya anläg gningar avsedda för kraftvärmeproduktion med biobränslen om anläggningen har bestä llts vid en viss tidpunkt. Om anläggningen har beställts under en viss annan angiven period får bidrag lämnas med 1 500 kronor per kilowatt eleffekt.
6 §
Bidrag med 25 procent av kostnaden för ombyggnaden, dock högst 4 000 kronor per kilowatt eleffekt, får lämnas för ombyggnad a v befintliga värmeverk m.m. om ombyggnaden beställts vid en viss tidpunkt.
9 §
Bidrag med 1 000 kronor per kilowatt eleffekt får lämnas fö r fortsatt användning av biobränslen i befintliga anläggningar fö r kraftvärmeproduktion med biobränslen.
Mineralförordning (SFS 1992:285)
2 §
Sökanden skall betala ans ökningsavgift med 6 000 kronor för varje undersökningsområde, om ansöka n avser olja, gasformiga kolväten
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 139 |
eller diamant, och med 300 kronor för varje undersökningsområde, om ansökan avser något annat koncessionsmineral.
10 §
Avgift skall betalas för vissa tillstånd. Dessa belopp anges i kronor
(kr).
19 §
Sökanden skall betala ans ökningsavgift med 6 000 kronor för varje koncessionsområde.
59 §
Försvarsavgift skall enligt en viss bestämmelse betalas med 10 0 kronor för varje påbörjat hektar av utmålets areal.
60 §
Avgift enligt vissa övergångsbestämmelser skall betalas med 6 0 kronor för varje påbörjat hektar av det område som omfattas a v rättigheten.
Förordning om utländska filialer m.m. (SFS 1992:308)
20 §
För registrering och dess kungörande skall avgifter betalas me d vissa belopp. Dessa anges i kronor.
21 §
För handläggning och prövning skall avgifter betalas med viss a belopp. Dessa anges i kronor.
Förordning om stöd för att främja användningen av biobränsle
(SFS 1992:854)
12 §
Räntesatsen skall minst vara det av riksbanken vid varje tidpunk t fastställda diskontot.
| 140 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Konkurrenslag (SFS 1993:20)
27 §
Konkurrensskadeavgift skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst fem miljoner kronor eller till ett högre belopp dock inte
överstigande tio procent av företagets omsättning föregåend e räkenskapsår.
37 §
Ett företagsförvärv skall anmälas till Konkurrensverket av någo n som är part i förvärvsav talet, om de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyr a miljarder kronor.
Förordning om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service (SFS 1994:577)
5 a §
Landsbygdsstöd får lämnas till samma stödmottagare med högs t
800 000 kronor under en treårsperiod, räknad från dagen då stödet första gången betalas ut.
17 a §
Avskrivningslån i form av en konsultcheck får lämnas med högst
50 procent av de godkända utgifterna för investeringen. Ett sådant lån får inte överstiga 100 000 kronor.
18 §
För investeringar för vilka de godkända utgifterna uppgår till högst 40 000 kronor får avskrivningslån lämnas med belopp so m motsvarar 50 procent av utgifterna. Om de godkända utgifterna för investeringen uppgår högst till 40 000 kronor får vid bedömningen av om stöd kan beviljas hänsyn tas till den sökandes hel a försörjningssituation.
23 §
Bidrag lämnas för driftskostnader som orsakas av samarbetet med belopp som motsvarar h ögst 20 procent av den anställdes bruttolön utom sociala kostnader, dock med högst
20 000 kronor för en årsarbetskraft.
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 141 |
31 §
Bidrag lämnas dock endast om nettoutgiften uppgår till minst et t halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § (1962:381) om allmän försäkring.
39 §
Bidrag får lämnas med högst 150 000 kronor per år till samm a mottagare.
50 §
På ett investeringslån skall ränta betalas från dagen fö r utbetalningen av lånet efter en räntesats som med 4,2 5 procentenheter överstiger det vid varje tidpunkt gällande diskontot.
Förordning om tillfälligt småföretagsstöd (SFS 1994:773)
2 §
Tillfälligt småföretagsstöd kan lämnas i hela landet till företag som uppfyller vissa förutsättningar och som antingen har e n årsomsättning på högst 40 miljoner kronor eller har e n balansomslutning på högst 15 miljoner kronor.
3 §
Stöd lämnas endast om det totala godkända kapitalbehovet i samband med den investering som ligg er till grund för ansökningen uppgår till högst 20 miljoner kronor.
Förordning om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag (SFS 1994:1100)
14 §
Lånegaranti får lämnas för lån i svensk eller utländsk valuta i kreditinrättningar som godtas av utvecklingsbolaget.
27 §
Lån får lämnas med högst en miljon kronor.
31 b §
Lån får lämnas med högst 150 000 kr.
| 142 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
31 f §
Bidrag får lämnas med högst 25 000 kr per projekt och endast till företag som inte tidigare anlitat designkonsult.
Lag om revisorer (SFS 1995:528)
22 §
En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl ,
även åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst tjugofemtusen kronor.
Förordning om revisorer (SFS 1995:665)
15 §
För prövning av ansökan om godkännande, auktorisation elle r registrering skall sökanden betala en ansökningsavgift med 2 000 kronor. Om ansökan beviljas, skall revisorn eller revisionsbolaget betala en årsavgift med 2 000 kronor.
Pantbankslag (SFS 1995:1000)
19 §
Om överskottet uppgår till högst 100 kronor, har låntagaren elle r den som förvärvat rätten till panten rätt att på begäran få beloppet utbetalat på pantbanken. Om beloppet överstiger 100 kronor, skall pantbanken snarast underrätta honom om att ett sådant överskot t har uppkommit.
Förordning om statlig garanti för fartygsfinansiering
(SFS 1995:1122)
4 §
Kreditgaranti lämnas för lån såsom för eg en skuld. Den får avse lån i svensk eller utländsk valuta och får innefatta kapitalbelopp, ränta och uppläggningskostnader.
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 143 |
Förordning om redovisning av nätverksamhet (SFS 1995:1145)
3 §
Till verksamhetsberätt elsen skall fogas en finansieringsanalys bl.a. om nettovärdet av nätverksamhetens tillgångar enligt balansräk - ningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger et t gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sist a månaden respektive räkenskapsår.
Pantbanksförordning (SFS 1995:1189)
10 §
För finansiering av länsstyrelsens tillsyn skall den som drive r pantbanksverksamhet betala en årlig avgift på 4 000 kronor. O m verksamheten bedrivs i fler än ett kontor, skall den som drive r verksamheten därutöver betala 2 400 kronor för varje ytterligar e kontor.
Förordning om elsäkerhetsavgift och nätövervakningsavgift
(SFS 1995:1296)
3 §
Avgiften uppgår per kalenderår till 500 kr för högspännings - abonnemang och 6 kr för lågspänningsabonnemang.
4 §
Avgiften beräknas efter antalet elabonnenter och uppgår pe r kalenderår till 600 kr för högspänningsabonnemang och 3 kr fö r lågspänningsabonnemang.
5 §
Om det sammanlagda belopp som en nätinnehavare enligt 3 och 4 §§ skall betala in till El säkerhetsverket understiger 500 kr, behöver inbetalning inte göras.
| 144 | Närings- och Handelsdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen
(1993:20) för ensamåterförsäljaravtal (SFS 1996:341)
3 §
I paragrafen hänvisas till en kommissionsför ordning och att i artikel
3 b av denna förordning 100 miljoner ecu skall ersättas med 15 0 miljoner kronor.
Förordning om gruppundantag enligt 17 § konkurrenslagen för exklusiva inköpsavtal (SFS 1996:342)
3 §
I paragrafen hänvisas till en kommissionsför ordning och att i artikel
3 b av denna förordning 100 miljoner ecu skall ersättas med 15 0 miljoner kronor.
Förordning om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1981:131) om
kallelse på okända borgenärer (SFS 1996:911)
För ansökan som görs hos Patent- och registreringsverket skal l avgift betalas med 625 kronor.
Författningar som behöver ändras även om Sverige inte går med i EMU
Förordning om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag (SFS 1994:1100)
4 §
Finansieringen skall avse företag som har högst 250 anställda och antingen en årsomsättning på högst 20 miljoner ecu eller e n balansomslutning på högst 10 miljoner ecu och som till högst 2 5 procent ägs av ett eller flera företag som inte motsvarar de hä r angivna begränsningarna.
| | | Ds 1997:9 | Närings- och Handelsdepartementet 145 |
Förordning om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet (SFS 1995:1254)
2 §
I denna förordning avses med små och medelstora företag, företag som har högst 250 anställda och antingen en årsomsättning på högst 20 miljoner ecu eller en balans omslutning på högst 10 miljoner ecu och som till högst 25 procent ägs av ett eller flera företag som inte motsvarar de här angivna begränsningarna.
7 §
De angivna stödnivåerna får överskridas om det totala stöd so m lämnas för visst ändamål till ett och samma företag under en följd av tre år inte överstiger 50 000 ecu eller annat belopp som enlig t
EG-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till små oc h medelstora företag utgör försumbart stöd.
Förordning om finansiering genom stiftelsen Industrifonden (SFS 1996:880)
2 §
Med små och medelstora företag avses i denna förordning företag som har högst 250 anställda och antingen en årsomsättning på högst
40 miljoner ecu eller en balans omslutning på högst 27 miljoner ecu och som till högst 25 procent ägs av ett eller flera företag som inte motsvarar de här angivna begränsningarna.
| 146 | Ds 1997:9 | | |
Inrikesdepartementet
Bestämmelser som anger belopp i kronor
Resegarantilag (SFS 1972:204)
4 §
Säkerhet skall gälla det belopp, som Kammarkollegiet med hänsyn till reseverksamhetens art och omfattning bestämmer.
Beloppet skall uppgå till minst 200 000 kronor för arrangörer.
Samma belopp skall gälla för återförsäljare av utom rike t anordnade paketresor. För återförsäljare av inom riket anordnade paketresor skall beloppet vara minst 50 000 kronor.
Förordning om avgift för administration av statliga bostadslån m.m.
(SFS 1981:340)
3 §
För varje lån som beviljas eller övertas skall administrationsavgift tas ut med följande belopp.
| Lånebelopp, kronor | Administrationsavgift, krono r |
(Under rubrikerna anges lånebelopp o ch administrationsavgift med siffror utan angivande av "kronor".)
För varje räntestöd som beviljas tas administrationsavgift ut med 200 kronor.
Övertar någon två eller flera lån, som avser samma fastighet eller tomträtt, eller övertar någon lån i samband med at t bostadslån för förvärv eller förvärvstillägg beviljas, få r administrationsavgift tas ut med sammanlagt högst 8 00 0 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Inrikesdepartementet 147 |
6 §
Aviseringsavgiften är 25 kronor för varje lån och betalningstillfälle.
Förordning om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus
(SFS 1983:974)
13 §
I paragrafen ges bestämmelser om beräkning av räntebidrag.
I andra stycket sägs att kostnaden för ko nstnärlig utsmyckning eller gestaltning får räknas in i bidragsunderlaget med högst 2 5 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark.
Förordning om ersättning till gode män vid fastighetsbildningsförrättning m.m. (SFS 1985:781)
2 §
Arvodet är 300 kronor för varje tjänstgöringsdag.
3 §
Arvodet och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga sista st
1 000 kr.
Plan- och bygglagen (SFS 1987:10)
10 kap 4 §
I paragrafen ges bestämmelser om byggnadsavgift. I andra stycket sägs att byggnadsavgiften skall bestämmas till minst 500 kronor.
10 kap 6 §
I paragrafen ges bestämmelser om särskild avgift. I sista stycke t sägs att den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor.
10 kap 7 §
I paragrafen ges bestämmelser om tilläggsavgift. I tredje stycke t sägs att tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden ha r omfattat.
| 148 | Inrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Plan- och byggförordningen (SFS 1987:383)
23 § 2 st
Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Förordning om stöd till allmänna samlingslokaler (SFS 1989:288)
7 § 2 st
För särskilt angelägna projekt får det i bidragsunderlaget äve n räknas in kostnader för anskaffning av med ett belopp so m motsvarar högst 20 procent av bidragsunderlaget, till den del de t inte överstiger 500 000 kronor, och högst 10 procent a v bidragsunderlaget därutöver. Det sammanlagda beloppet fö r inventarier som ingår i bidragsunderlaget får dock inte överstig a 800 000 kronor.
10 §
För sådan handikappanpassning av en samlingslokal som utför s utan samband med andra bidragsberätti gade åtgärder lämnas bidrag till hela kostnaden för åtgärderna.
Ett sådant bidrag till en och samma samlingslokal får lämnas med sammanlagt högst 165 000 kro nor, om inte regeringen medger något annat.
Förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (SFS 1990:927)
10 §
Ett helt schablonbelopp för schablonersättning skall vara 150 900 kronor för personer som fyllt 16 år och 92 600 kronor för bar n under 16 år.
Lag om tillfällig försäljning (SFS 1990:1183)
2 § 2 st
Om det pris som konsumenten sammanlagt skall betala överstiger 300 kronor, skall informationen dessutom lämnas skriftligen til l konsumenten.
| | | Ds 1997:9 | Inrikesdepartementet 149 |
| 150 | Inrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Förordning om särskild beräkning av bidragsunderlag för statligt stöd vid nybyggnad av bostäder (SFS 1991:1931)
3 §
I paragrafen redogörs för beräkning av maximibeloppen för tomtkostnader, exploateringskostnader och va-kostnader vi d bestämmande av bidragsunderlaget enligt 2 §. Beloppen anges i kronor.
8 §
I paragrafen anges maximibelopp för kostnader avseende viss a
åtgärder som får ingå i bidragsunder laget. Beloppen anges i kronor.
11 §
Ifråga om hyres- och bostadsrättshus får till summan av de belopp som har beräknats enligt 2-10 §§ tillägg göras för skäliga kostnader för konstnärlig utsmyckning och gestaltning, dock högst med 25 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark.
12 §
I fråga om egnahem och småhus som skall upplåtas med bostadsrätt får till summan av de belopp som har beräknats enligt
2-11 §§ tillägg göras för skäliga kostnader för
1.sådan särskild kontroll och besiktning i fråga om byggnadsföretagets utförande som sker på sätt som kommunen god - känner, dock högst med 6 475 kronor,
2.garanti och försäkring i den omfattning och på de villko r boverket föreskriver, dock högst med 5 000 kronor.
Förordning om statlig bostadsbyggnadssubvention (SFS 1992:986)
10 §
I paragrafen anges vilket belopp per kvadratmete r bidragsunderlaget skall motsvara. Bidragsunderlaget skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket, motsvara
–13 000 kronor per kvadra tmeter upp till och med 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och
–6 000 kronor per kvadratmeter för area utöver 3 5 kvadratmeter per lägenhet.
| | | Ds 1997:9 | Inrikesdepartementet 151 |
11 §
I paragrafen regleras bidragsunderlag för ombyggnad. I först a stycket förekommer beloppet "100 000 kronor" på två ställen och i tredje stycket på ett ställe.
11 a §
I paragrafen anges under vilka förutsättninga r vissa bidragsunderlag får höjas med ett belopp för ko stnaden för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning. Höjningen får dock inte överstiga det lägsta a v följande belopp:
1.25 kronor per kvadratmeter uppvärmd bruksarea ovan mark för bostäder,
2.3 000 kronor per bostadslägenhet.
Förordning om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (SFS 1993:166)
2 §
Bidrag lämnas för ombyggnadsprojekt som beviljas stöd enlig t förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention . Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel inom en ram o m
420 000 000 kronor.
Förordning om avgift för utbetalning av statliga räntebidrag i vissa fall (SFS 1993:414)
2 §
I paragrafen anges under vilka förutsättningar utbetalning a v räntebidrag direkt till långivare får ske bara mot avgift. Avgifte n
| skall vara sex kronor för varje | bidragsärende oc h |
| utbetalningstillfälle. |
Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (SFS 1993:672)
4 §
Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. För varj e taxeringsenhet får skattereduktionen dock sammanlagt int e
överstiga
1.för småhus 10 500 kronor,
| 152 | Inrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
2.för hyreshus det högsta av beloppen 20 000 kronor eller de t belopp som motsvarar tre gånger fastighetsskatten för hel a kalenderåret 1993.
Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt mins t
2 000 kronor, medges inte någon skattereduktion.
11 § 2 st
I paragrafens andra stycke sägs att sedan en skattemyndighe t avgjort ett ärende enligt lagen får en ny ansökan inte prövas förrän efter utgången av år 1994, om inte ansökningen avser utgifter p å minst 1 000 kronor som ingår i sökandens underlag fö r skattereduktion.
Förordning om jämförpriser på andra varor än livsmedel
(SFS 1994:276)
2 §
För andra varor än livsmedel som säljs efter vo lym, vikt, längd eller yta skall jämförpriset enligt 7 § prisinformationslagen (1991:601) beräknas genom att försäljningspriset anges i
–kronor per liter eller kronor per kubikmeter för varor so m säljs efter volym,
–kronor per kilo eller ton för varor som säljs efter vikt,
–kronor per meter för varor som säljs efter längd, och
–kronor per kvadratmeter för varor som säljs efter yta.
Förordning om extra statligt stöd för förbättring av bostäder (SFS 1994:1994)
1 a §
Bidrag lämnas i den utsträckning det finns medel inom en ram om
1 500 000 000 kronor. (Paragrafen upphörde att gälla geno m förordning SFS 1995:1384)
9 §
Bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar 15 procent av de t bidragsunderlag som beräknats enligt 7 eller 8 §.
Bidrag lämnas dock endast om bidragsbeloppet för stöd - berättigade åtgärder uppgår till minst 1 000 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Inrikesdepartementet 153 |
Förordning om bidrag till förbättring av inomhusklimat i bostäder
(SFS 1994:2030)
1 a §
I fråga om åtgärderna enl igt 2 § 1-3 lämnas såvitt gäller hyres- och bostadsrättshus bidrag endast om den sammanlagda kostnaden för åtgärderna understiger 50 000 kronor.
9 §
Bidrag lämnas med 20 procent av skälig kostnad för bidrags - berättigade åtgärder som skall vidtas . Bidrag som understiger 1 000 kronor betalas inte ut.
Marknadsföringslag (SFS 1995:450)
24 §
Marknadsstörningsavgiften skall fastställas till lägst fem tuse n kronor och högst fem miljoner kronor.
Förordning om bidrag för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler (SFS 1995:802)
6 §
I paragrafen regleras bidragets storlek. I s ista stycket sägs att bidrag inte lämnas om kostnaden enligt för sta stycket 1 understiger 50 000 kronor.
Förordning om avgifter för lantmäteriförrättningar (SFS
1995:1459)
7 §
I paragrafens första stycke anges under vilka förutsättninga r avgiften skall sättas ned. I andra stycket sägs att nedsättning enligt första stycket 1-3 skall göras med ett belopp om 550 kr för varj e fastighet, samfällighet, sk ifte eller servitut som inte längre behöver redovisas.
| 154 | Inrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lag om införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjämnings bidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting (SFS 1995:1517)
7 §
Den sammanlagda bidragsminskningen per år för åren 1996-2003 får uppgå till högst 2 000 kr per invånare i kommunen den 1 november 1994.
I paragrafens andra stycke anges den sammanlagda bidragsminskningen för vissa kommuner till högst 4 000 kronor pe r invånare i kommunen den 1 november 1994.
9 §
En årlig begränsning av bidragsmins kningen görs för de kommuner vars beräknade bidragsminskning överstiger 250 kronor pe r invånare. Dessa kommuner får ett rörligt införandetillägg, so m uppgår till ett belopp som
–för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknad e
| bidragsminskningen, | minskad | med | det | fast a | |||
| införandetillägget, och 250 kronor, | |||||||
| – | för år 1997 | -"- | 500 kronor, | ||||
| – | för år 1998 | -"- | 750 kronor, | ||||
| – | för år 1999 | -"- | 1 000 kronor, | ||||
| – | för år 2000 | -"- | 1 250 kronor, | ||||
| – | för år 2001 | -"- | 1 500 kronor, | ||||
| – | för år 2002 | -"- | 1 750 kronor. | ||||
10 §
I paragrafen anges beräkningen av det rörliga införandetillägget för kommuner som avses i 7 § andra stycket. Dessa kommuner får ett rörligt införandetillägg, som uppgår till ett belopp som
–för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknad e
| bidragsminskningen, | minskad | med | det | fast a | |||
| införandetillägget, och 500 kronor, | |||||||
| – | för år 1997 | -"- | 1 000 kronor, | ||||
| – | för år 1998 | -"- | 1 500 kronor, | ||||
| – | för år 1999 | -"- | 2 000 kronor, | ||||
| – | för år 2000 | -"- | 2 500 kronor, | ||||
| – | för år 2001 | -"- | 3 000 kronor, och | ||||
| – | för år 2002 | -"- | 3 500 kronor. | ||||
| | | Ds 1997:9 | Inrikesdepartementet 155 |
11 §
En begränsning av bidragsökningen görs från och med år 1996 till och med år 1998 för kommuner som får en beräknad bidragsökning genom att dessa kommuner får ett rörligt införandeavdrag. De t rörliga införandeavdraget uppgår till ett belopp som
–för år 1996 är 704 kronor eller, om bidrags ökningen är mindre
| än 704 kronor, den faktiskt beräknade ökningen, | ||||
| – | för år 1997 | -"- | 304 kronor, | och |
| – | för år 1998 | -"- | 112 kronor. | |
12 §
Den sammanlagda bidragsminskningen per år för åren 1996-2003 får uppgå till högst 1 200 kronor per invånare i landstinget den 1 november 1994.
14 §
En årlig begränsning av bidragsminskningen görs för de landsting vars beräknade bidragsminskning överstiger 150 kronor pe r invånare i landstinget. Dessa landsting får ett rörlig t införandetillägg, som uppgår till ett belopp som
–för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknad e
| bidragsminskningen, | minskad | med | det | fast a | |||
| införandetillägget, och 150 kronor, | |||||||
| – | för år 1997 | -"- | 300 kronor, | ||||
| – | för år 1998 | -"- | 450 kronor, | ||||
| – | för år 1999 | -"- | 600 kronor, | ||||
| – | för år 2000 | -"- | 750 kronor, | ||||
| – | för år 2001 | -"- | 900 kronor, och | ||||
| – | för år 2002 | -"- | 1 050 kronor. | ||||
| 156 | Inrikesdepartementet | Ds 1997:9 | | |
| | | Ds 1997:9 | 157 |
Miljödepartementet
Förordning (1983:790) om ersättning till vissa förrättningsmän
2 §
Gode män vid förrättningar som avses i 1 § har rätt till dagarvode med 300 kronor för varje tjänstgöringsdag. Sådant arvode betalas även för varje särskild resdag, när minst åtta timmar mella n klockan 6 och 24 har tagits i anspråk för resan. Förordnin g (1989:268)
Förordning (1985:836) om bekämpningsmedel
23 §
För produkter, på vilka denna förordning är tillämplig, skal l ansökningsavgift och årsavgift betalas enligt följande.
Ansökningsavgift kronor
1.Vid ansökan om godkännande,
| a | för varje produkt, | 10 000 |
| b | för varje aktivt ämne som inte | |
| ingår i annan godkänd produkt | 30 000 |
2.Vid ansökan om villkorsändring
a som avser namn, förpacknings-
| storlek eller icke aktivt ämne, | ||
| 1 000 | ||
| b i övrigt | 5 000 | |
| 3. | Vid ansökan om fortsatt godkännande | 6 000 |
| 4. | Vid ansökan om undantag | 3 000 |
Årsavgift skall betalas för varje godkänd produkt. Avgiften uppgår per kalenderår till 1,8 procent av värdet av försäljningen a v
| 158 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
produkten året före det år avgiften avser, dock högst 200 00 0 kronor. Lägsta årsavgift är 2 000 kronor.
Ansökningsavgift skall betalas av sökanden. Årsavgift skal l betalas av den som har fått ett bekämpningsmedel godkänt eller av den som har trätt i dennes ställe. Förordning (1991:1291).
Förordning (1983:945) om avgifter enligt vattenlagen (1983:291), m.m.
3 §
Avgifter som betalats ti ll länsstyrelsen skall utan dröjsmål sättas in i bank mot ränta. Detsamma skall Fiskeriverket göra med avgifter som betalats till Fiskeriverke t och som beräknas bli tagna i anspråk under det följande kalenderåret. Övriga avgiftsmedel skal l Fiskeriverket utan dröjsmål föra över till Kammarkollegiet fö r förvaltning.
Om en avgift som skall be talas till länsstyrelsen eller Fiskeriverket inte har betalats inom föreskriven tid, skall myndighete n begära indrivning av avgiften. Indrivning b ehöver dock inte begäras för en fordran som understiger 10 0 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) o m indrivning av statliga fordringar m. m. och i indrivningsförordningen (1993:1229). Förordning (1993:1246).
Förordning (1984:381) om täktavgift
2 §
För en täkt vartill tillstånd har meddelats före den 1 juli 1984 skall betalas en täktavgift med ett engångsbelopp som motsvarar 57 0 kronor för varje helt år, dock högst tio år, som tillståndet gälle r efter den 1 juli 1984.
Återstår mer än fyra år av tillståndstiden får beslutas at t avgiften skall fördelas på två betalningstillfällen.
4 §
När tillstånd till en täkt meddelas skall täktavgift betalas med et t belopp som motsvarar
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 159 |
1.fyra öre per ton tillståndsgivet material vid täkt av kalkste n för cementtillverkning eller annat industriellt bruk, fö r jordbruksändamål eller för kalkning av mark och vatten,
2.tjugosex öre per ton tillståndsgivet material vid annan täkt - verksamhet.
Beslut får meddelas om fördelning av avgiften på två eller fler a betalningstillfällen. Förordning (1989:326).
Förordning (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut
1 §
Den som har tillstånd enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) eller 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor för industriell energiframställning skall till Statens strålskyddsinstitut förskottsvis för kalenderkvartal betala följande avgifter:
Kronor
1.för finansiering av Strålskyddsinstitutets
| verksamhet på kärnenergiområdet | 324 000 |
2.för finansiering av särskilda beredskaps-
| åtgärder mot kärnkraftsolyckor | 624 000 |
3.för finansiering av strålskyddsforskning
med anknytning till kärnkraftsproduktionen 195 000 Förordning (1995:684).
1 b §
Tillståndshavare för följande kärntekniska anläggningar skall til l
Statens strålskyddsinstitut förskottsvis för kvartal betala följand e avgifter för den beredskap och tillsynsverksamhet som institute t bedriver vid anläggningarna:
| Kronor | |
| 1. Studsviksanläggningen med där belägna | |
| försöksreaktorer och avfallsanläggningar | 150 000 |
2.anläggning för framställning av bränsle för
| kärnkraftsreaktorer | 60 000 |
| 160 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
3.anläggning för hantering och lagring av
| använt kärnbränsle som inte utgör en del av | |
| någon avgiftspliktig anläggning | 40 000 |
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 161 |
4.anläggning för slutlig förvaring av annat
kärnavfall än använt kärnbränsle som inte utgör en del av någon avgiftspliktig
anläggning 40 000
Förordning (1995:684).
1 c §
Den som har tillstånd enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) eller 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall till Staten s strålskyddsinstitut betala en avgift med 675 kronor per timme för arbetet med enskilda ärenden beträffande kärnteknisk a anläggningar som inte omfattas av 1 eller 1 b §§, när det gäller
1.villkor eller tillsyn enligt strålskyddslagen (1988:220), eller
2.tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Förordning (1995:684).
Bilaga
Bilagan innehåller avgifter i kronor för t illståndspliktig verksamhet.
Förordning (1994:853).
Förordning (1976:1055) om svavelhaltigt bränsle
8 §
Medges undantag för särskilt fall enligt 3 eller 6 § denn a förordning, skall en sådan av gift som avses i 2 § lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle tas ut. Avgiften tas ut enligt en taxa som fastställs av Statens naturvårdsverk efter samråd me d Riksrevisionsverket.
Kan avgiftens storlek inte beräknas på ett tillförlitligt sätt i samband med att undantag medges, skall preliminär avgift tas ut.
Sådan avgift skall avräknas mot den avgift som slutligt fastställs.
Skulle avgift i visst fall inte komma att överstiga 100 kronor, skall avgiften inte tas ut. Förordning (1992:873).
Naturvårdslag (1964:822)
37 a §
Till böter högst ettusen kronor döms den som åsidosätte r skyldigheten enligt 36 b § att uppvisa beslut, om hans rätt enlig t beslutet inte genast kan fastställas på annat sätt. Lag (1991:641).
| 162 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
Bilskrotningsförordning (1975:348)
19 §
Skrotningspremie som avses i 4 § bilskrotningslagen (1975:343 ) utbetalas med 1 500 kronor för bil som har godkänts vi d kontrollbesiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595) inom 9 månader före den tidpunkt då förutsättningar för utbetalning a v premien inträffat enligt nämnda paragraf. För andra bilar ä r skrotningspremien 500 kronor. Förordning (1993:1087).
22 a §
Bidrag utgår med högst 90 procent av godkänd kostnad för åtgärd som avses i 7 § första stycket 2 bilskrotningslagen (1975:343). I kostnaden får ej räknas in utgift för åtgärd som kan anses ingå i kommunernas löpande förvaltningsuppgifter.
Bidrag utgår endast om godkänd kostnad uppgår till mins t 25 000 kronor. Förordning (1989:775).
23 §
Skrotningsavgift som avses i 9 § bilskrotningslagen (1975:343 ) utgör 1 300 kronor. Förordning (1993:1087).
Förordning (1975:421)om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion;
1 §
Vid ansökan som avses i denna paragraf skall sökanden erlägg a ansökningsavgift. Avgiften utgör för ansökan om
kronor
1.tillstånd enligt 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet vad gäller verksamhet som avses i 1 §
| andra stycket 2 samma lag utom sådana tillstånd | |
| som avses under 5 | 7 000 |
2.tillstånd enligt 5 § lagen om kärnteknisk verk-
| samhet vad gäller verksamhet som avses i 1 § | ||
| andra stycket 1 samma lag för: | ||
| anläggning för framställning av reaktorbränsle | 36 000 | |
| anläggning för hantering, lagring eller slutlig | ||
| förvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall | 150 000 | |
| 3. | typcertifikat för emballage för transport av | |
| bestrålat bränsle från kärnkraftverk | 70 000 |
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 163 |
4.kolliprototypcertifikat jämte övriga intyg utom
| sådana som avses under 6 | 3 000 | |
| 5. | transporttillstånd | 3 000 |
| 6. | intyg enligt 39 § atomansvarighetslagen (1968:45) | 300 |
Avgiften erläggs när ansökningen ges in till inspektionen.
Förordning (1988:105).
3 §
För kostnad för tillsyn enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet utgår från och med det kalenderkvartal som följer efter det att tillstånd enligt 5 § den lagen har meddelats följande avgifter per kalenderkvartal:
1. för kärnkraftsreaktor
2.för anläggning för framställning av reaktor-
bränsle för kärnkraftsreaktorer
3. för forskningsstation med försöksreaktorer
4.för anläggning för hantering, lagring eller slutlig förvaring av använt kärnbränsle vilken inte utgör
del av annan avgiftspliktig anläggning
5.för anläggning för hantering, lagring eller slutlig förvaring av annat kärnavfall än använt kärnbränsle vilken inte utgör del av annan avgiftspliktig
| anläggning | 70 000 |
Förordning (1990:240).
4 §
För åtgärd av statens kärnkraftinspektion, som ej är avgiftsbelagd enligt expeditionskungörelsen (1964:618) och för vilken avgift e j utgår enligt 3 eller 5 §, får inspektionen ta ut ersättning per timme för nedlagt arbete med:
| Ersättning för | |
| timme, kronor | |
| för tjänsteman i lönegrad N27--N32 | 310 |
| för tjänsteman i lönegrad N18--N26 | 260 |
| för tjänsteman i lönegrad N10--N17 | 220 |
Inspektionens kostnader för anlitande av konsult skall, i den må n konsultarbetet kan hänföras till viss anläggning, ersättas av vederbörande anläggningsinnehavare. Förordning (1988:105).
| 164 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
5 §
För sådan kontroll av atområbränsle och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges internationella åtaganden utgår särskil d avgift till statens kärnkraftinspektion. Avgiften utgår pe r kalenderkvartal och utgör för
kronor
1.anläggning vari framställs kärnbränsle för
| kärnkraftsreaktorer | 325 000 | |
| 2. | forskningsstation med försöksreaktorer | 115 000 |
| 3. | kärnkraftsreaktor | 185 000 |
Avgift enligt första stycket 3 utgår från och med de t kalenderkvartal som följer efter det att kärnbränsle för reaktor n mottagits av dess innehavare. Förordning (1990:240).
8 §
Den som har tillstånd enligt 5 § lagen (1984:3) om kärnteknis k verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor skall till statens kärnkraftinspektion erlägga avgift för forskning oc h utveckling angående säkerheten vid sådan anläggning. Avgifte n utgör för varje kalenderkvartal 975 000 kronor och utgår för varje reaktor från och med det kalenderkvartal som följer efter det at t tillstånd lämnats för reaktorn. Förordning (1984:16).
Förordning (1981:671) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
7 §
Statens kärnkraftinspektion beslutar om hur och i vilke n utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för de kostnader som en reaktorinnehavare får under en viss, kommande tidsperiod för åtgärder som var inberäknade i underlaget när avgifte n bestämdes.
Statens kärnkraftinspektion får bestämma ersättningen fö r informationskostnader till högst 2 miljoner kr per kommun oc h kalenderår i kommuner där undersökningar pågår eller har pågått som avser lokalisering av slutförvar för använt kärnbränsle.
Regeringen fastställer budgeten för Kär navfallsfonden och för Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM). Regeringen besluta r även om ersättning för kostnader i samband med prövning a v säkerheterna. Förordning (1995:1547).
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 165 |
| 166 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
Lag (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt
avfall m. m.
3 §
Avgiften är 0,15 öre för varje levererad kilowattimme elström. Avgiften skall betalas till den myndighet som regeringe n
bestämmer. Avgiftsmedlen skall föras över till Kärnavfallsfonden som förvaltar medlen särskilt. För förvaltningen i övrigt gälle r reglerna i 7-7 b §§ lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Lag (1995:1545).
Förordning (1989:216) om kemikalieavgifter
4 §
Årsavgiften är 5 700 kronor. Produktavgiften är 700 kronor för en produkt med en tillverkning eller import som understiger 1 00 0 kilogram och 2 100 krono r för en produkt med en tillverkning eller import som uppgår till eller överstiger 1 0 00 kilogram. I årsavgiften ingår dock produktavgift för sammanlagt högst tre produkter.
Om en avgiftsskyldig skall b etala produktavgift för fler än tre produkter, skall i första hand produkter med den lägre produkt - avgiften inräknas i årsavgiften. Förordning (1995:685).
Förordning (1989:365) om miljöskadeförsäkring
I Bilaga 1 till förordningen anges bidrag i kronor til l miljöskadeförsäkringen.
Förordning (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt
miljöskyddslagen (1969:387)
I bilaga till förordningen anges avgifter i kronor.
Förordning (1989:974) om miljöfarliga batterier
11 §
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 167 |
För miljöfarliga batterier som överlåts på den svenska marknaden eller importeras för eget bruk i yrkesm ässig verksamhet skall avgift tas ut med
1.23 kronor per kilogram för alkaliska batterier och kvicksilveroxidbatterier,
2.46 kronor per kilogram för slutna nickel-kadmiumbatterier,
3.40 kronor per blybatteri (startbatteri) som har en vikt av mer än tre kilogram per styck. Förordning (1994:865).
Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider
5 §
Avgift tas ut med 40 kronor per kilogram utsläppta kväveoxider , räknat som kvävedioxid.
Den som kontinuerligt mäter och registrerar utsläppen me d hjälp av en mätutrustning, som uppfyller särskilda krav enlig t föreskrifter av regeringen eller myndighet som regeringe n bestämmer, får beräkna avgiften på grundval av mätvärdena.
Görs inte en sådan mätning skall utsläppen beräknas p å följande sätt. Om mätutrustning som avses i andra stycket ä r installerad, får utsläppen under högst 60 dygn per kalenderår d å mätning inte skett beräknas som en och en halv gånger den mängd kväveoxider, räknat som kvävedioxid, som i genomsnitt uppmätts under en lika lång tid med jämförbara driftförhållanden unde r samma kalenderår. I annat fall skall utsläppen anses motsvara 0,6 gram kväveoxider, räknat som kvävedioxid, per megajoule tillfört bränsle om produktionen sker med hjälp av en gasturbin och 0,25 gram i övriga fall. Lag (1994:1107).
Förordning (1991:338) om vissa dryckesförpackningar
3 §
Den som har hanteringstillstånd enligt lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar skall för varje kalenderår betala en årsavgift till Statens jordbruksverk för verkets tillsynsverksamhet .
Årsavgiften är 10 000 kronor.
Om ett hanteringstillstånd meddelas när mer än hälften a v kalenderåret har förflutit, skal l avgiften för återstoden av året tas ut med 5 000 kronor. Förordning (1995:556).
| 168 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
För tiden den 1 juli 1995 till och med den 31 december 1996 skall avgift betalas med 15 000 kronor. Meddelas hanteringstillstån d efter den 1 januari 1996 gäller bestämmelserna i 3 §.
Förordning (1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion
2 §
När en ansökan ges in till Statens kärnkraftinspektion enligt 24 § förordningen (1984:14) om kärn teknisk verksamhet eller ett ärende prövas av inspektionen enligt 23 § andra stycket förordninge n (1982:923) om transport av farligt gods, skall en ansökningsavgift betalas till Kärnkraft inspektionen. Avgiften utgör för ansökan om tillstånd till
kronor
1.förvärv, innehav, överlåtelse, hantering eller
| bearbetning av kärnämne eller kärnavfall | 9 000 |
| 2. transport av kärnämne eller kärnavfall | 10 000 |
Ansökningsavgift enligt första stycket skall inte betalas av den som har särskilt tillstånd av regeringen enligt lagen (1984:3) o m kärnteknisk verksamhet att inneha eller driva en kärnteknis k anläggning.
Om Kärnkraftinspektionens prövning av en ansökan medför kostnader som väsentligt överstiger de belopp som anges i först a stycket skall tilläggs avgift betalas med 600 kronor per timme för arbete som Kärnkraftinspektionen utfört. Tilläggsavgift betala s efter särskild debitering av Kärnkraft inspektionen. Förordnin g (1995:823).
3 §
För annan prövning enligt 24 § förordningen (1984:14) o m kärnteknisk verksamhet av ansökan av statens kärnkraftinspektion än som avses i 2 § skall avgift betalas med 600 kronor per timme för arbete som kärnkraftinspektionen utfört. Avgift betalas efte r särskild debitering av kärnkraftinspektionen.
4 §
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 169 |
För tillsyn som utövas av Statens kärnkraftinspektion öve r efterlevnaden av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och av villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall tillsynsavgift betalas varje kalenderkvartal. Avgiften utgör fö r tillsyn av
| kronor | |
| 1. kärnkraftsreaktor | 920 000 |
2.anläggning för framställning av bränsle för
| kärnkraftsreaktorer | 140 000 |
| 3. Studsviksanläggningen med där belägna | |
| försöksreaktorer och avfallsanläggningar | 170 000 |
4.sådan anläggning för hantering, lagring eller slutlig förvaring av använt kärnbränsle som inte
| utgör en del av någon annan avgiftspliktig | |
| anläggning | 220 000 |
5.sådan anläggning för hantering eller lagring av annat kärnavfall än använt kärnbränsle som inte
| utgör en del av någon annan avgiftspliktig | |
| anläggning | 85 000 |
6.sådan anläggning för slutlig förvaring av annat
| kärnavfall än använt kärnbränsle som inte utgör | |
| en del av någon annan avgiftspliktig | |
| anläggning | 145 000 |
Skyldigheten, enligt första stycket, att betala tillsynsavgift inträder kalenderkvartalet efter d et då tillstånd meddelades och upphör från och med det kalenderkvartal som följer efter det att anläggningen inte längre används för sitt ändamål eller inspektionen konstaterat att fortlöpande tillsyn inte längre behövs. Förordning (1995:823).
5 §
För sådan tillsyn av Statens kärnkraftinspektion som följer a v
Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning a v kärnvapen skall en särskild avgift tas ut för varje påbörja t kalenderkvartal. Avgiften utgör för
kronor
1.anläggning där det framställs bränsle för
| kärnkraftsreaktorer | 370 000 | |
| 2. | Studsviksanläggningen | 140 000 |
| 3. | kärnkraftsreaktor | 200 000 |
| 4. | centralt lager för använt kärnbränsle | 210 000 |
Förordning (1994:855).
| 170 | Miljödepartementet | Ds 1997:9 | | |
6 §
För annan tillsynsverksamhet ho s statens kärnkraftinspektion enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet än sådan som avses i 4 och 5 §§ tas det ut en tillsynsavgift med 600 kronor per timme för arbete som kärnkraftinspektionen utfört.
8 §
Den som har tillstånd enligt 5 § lagen (1984:3) om kärnteknis k verksamhet att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor skall till Statens kärnkraftinspektion betala avgift för sådan säkerhets - forskning som skall initieras av Kärnkraftinspektionen. Avgifte n utgör för varje kalenderkvartal 1 300 000 kronor och tas ut för varje reaktor från och med det kalenderkvartal som följer efter det at t tillstånd lämnats för reaktorn fram till det kalenderkvartal so m följer efter det att reaktorn tagits ur drift och detta har anmälts till inspektionen. Förordning (1995:823).
Bilavgasförordning (1991:1481)
15 §
Kontrollavgift enligt 9 § bilavgaslagen (1986:1386) skall tas ut av tillverkaren med 75 kronor f ör varje nyregistrerad ny personbil och för varje nyregistrerat nytt lätt eller tungt lastfordon.
Förordning (1995:806) om statligt investeringsbidrag till installation av ackumulatortank i en-eller tvåbostadshus
2 §
Bidrag lämnas i den utsträckni ng som det finns medel inom en ram av 60 000 000 kronor.
Förordning (1995:1044) om bidrag till ekologisk omställning
1 §
Statsbidrag lämnas till investeringar som består av eller rymme r
åtgärder som bidrar till en omställning i ekologisk hållbar riktning. Bidrag lämnas, i den utsträckning det finns medel, inom en ram av 100 000 000 kronor.
| | | Ds 1997:9 | Miljödepartementet 171 |
Bidrag får inte lämnas, om det planerade projektet elle r
åtgärderna omfattas av andra statliga eller kommunala riktad e stödformer.