Pantbrevssystemet och elektroniska företagsinteckningsbrev

Departementsserien 2007:20

Ds 2007:20
Justitiedepartementet
Pantbrevssystemet
och elektroniska
företagsinteckningsbrev

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU
och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
förvaltningsavdelning.
Beställningsadress:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på
http://www.regeringen.se/
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2007
ISBN 978-91-38-22774-9
ISSN 0284-6012
Innehåll
TUPromemorians huvudsakliga innehållUT .................................. 7
TU1UT TUFörfattningsförslagUT .................................................... 8
TU1.1UT TUFörslag till lag om inteckningsbrevsregisterUT.........................8
TU1.2UT TUFörslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)UT.....14
TU1.3UT TUFörslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)UT......15
TU1.4UT TUFörslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om
pantbrevsregisterUT..................................................................16
TU1.5UT TUFörslag till lag om ändring i lagen (2003:528) om
företagsinteckningUT ...............................................................17
TU1.6UT FörTU slag till förordning om inteckningsbrevsregisterUT.........22
TU1.7UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen
(1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheterUT.................................................................................29
TU1.8UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen
(2003:552) om företagsinteckningUT......................................31
TU1.9UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen
(2004:368) med instruktion för BolagsverketUT....................38
3

Innehåll Ds 2007:20
TU2UT TUPantbrevssystemetUT...................................................41
TU3UT TUElektroniska företagsinteckningsbrevUT .........................51
TU3.1UT TUBakgrundUT...............................................................................51
TU3.1.1UT TULagen om företagsinteckningUT...................................51
TU3.1.2UT TULantmäteriverkets försöksverksamhetUT ....................52
TU3.1.3UT TUFramställningar om lagstiftningUT...............................53
TU3.2UT TUÖverväganden och förslagUT ...................................................53
TU3.2.1UT TUDet bör införas möjlighet att utfärda elektroniska
företagsinteckningsbrevUT..................................53
TU3.2.2UT TURegisterförande myndighetUT......................................56
TU3.2.3UT TUKretsen av inteckningsbrevshavareUT..........................58
TU3.2.4UT RegistreringsTU åtgärderUT................................................60
TU3.2.5UT TUUpplåtelse av säkerhetUT..............................................66
TU3.2.6UT TUUppvisande av företagsinteckningsbrev i samband
med inteckningsåtgärderUT .................................67
TU3.2.7UT TURättelse, omprövning och överklagandeUT .................69
TU3.2.8UT TUFrågor om offentlighet och sekretessUT......................72
TU3.2.9UT TUIngivning till inteckningsbrevsregistretUT...................77
TU3.2.10UT TUBehandling av personuppgifter m.m.UT.......................78
TU3.2.11UT SkadesTU tåndsfrågorUT.....................................................81
TU3.2.12UT AvgiftTU sfrågorUT.............................................................84
TU4UT TUElektronisk ingivning till
företagsinteckningsregistretUT......................................87
TU5UT TUKostnaderUT ...............................................................95
TU6UT TUIkraftträdande och övergångsfrågorUT............................97
TU7UT TUFörfattningskommentarUT ............................................99
TU7.1UT TUFörslaget till lag om inteckningsbrevsregisterUT....................99
4

Ds 2007:20 Innehåll
TU7.2UT TUFörslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)UT...........................................................................116
TU7.3UT TUFörslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1987:672)UT...........................................................................116
TU7.4UT TUFörslaget till lag om ändring i lagen (1994:448) om
pantbrevsregisterUT................................................................117
TU7.5UT TUFörslaget till lag om ändring i lagen (2003:528) om
företagsinteckningUT .............................................................119
5

Promemorians huvudsakliga
innehåll
I promemorian behandlas inledningsvis frågan om systemet med
skriftliga pantbrev bör avskaffas. I den delen lämnas inte något
förslag.
På företagsinteckningsområdet föreslås en reform som innebär
att det skall bli möjligt att utfärda s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev.
Syftet med förslaget är rationalisera hanteringen
av företagsinteckningsbreven.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall utfärdas genom
att företagsinteckningen som svarar mot företagsinteckningsbrevet
registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret.
I inteckningsbrevsregistret skall det också kunna registreras uppgift
om vem som har rätt att råda över företagsinteckningsbrevet,
s.k. inteckningsbrevshavare. Endast den som har beviljats
särskilt tillstånd får registreras som inteckningsbrevshavare. Om
inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift om inteckningsbrevshavare,
skall den vars egendom har intecknats anses
som inteckningsbrevshavare.
Det föreslås att Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret
och att kommunikationen med registret skall kunna ske
elektroniskt.
I promemorian föreslås vidare att det skall bli möjligt att ge in
en ansökan om företagsinteckning till inskrivningsmyndigheten
elektroniskt.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
7

1 Författningsförslag
1.1 Förslag till lag om inteckningsbrevsregister
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Bolagsverket skall med hjälp av automatiserad behandling
föra ett register över sådana företagsinteckningar för vilka det
inte finns utfärdat något skriftligt företagsinteckningsbrev (inteckningsbrevsregister).
Av 1 kap. 1 § lagen (2003:528) om företagsinteckning följer
att registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret
innebär att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas.
Allmänna bestämmelser om registrering
2 § För att en företagsinteckning skall få föras in i inteckningsbrevsregistret
fordras att den är införd i företagsinteckningsregistret
och att begäran om registrering framställs enligt 3 eller
4 §.
En uppgift i inteckningsbrevsregistret om en företagsinteckning
får förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda
över registreringen (inteckningsbrevshavare). Endast den som har
fått tillstånd enligt 12 § får registreras som inteckningsbrevshavare.
Om registret inte innehåller någon uppgift om intecknings8

Ds 2007:20 Författningsförslag
brevshavare, skall den vars egendom har intecknats anses som
inteckningsbrevshavare.
Om en företagsinteckning har varit föremål för beslut om
utbyte enligt 2 kap. 14 § lagen (2003:528) om företagsinteckning
eller motsvarande äldre bestämmelser, skall bestämmelserna i
denna lag om företagsinteckning i stället gälla de genom utbytet
beslutade företagsinteckningsbreven.
Registrering av nya företagsinteckningar
3 § På begäran av den som ger in en ansökan om företagsinteckning
till inskrivningsmyndigheten skall Bolagsverket föra in
en uppgift om företagsinteckningen, om en sådan beviljas, i inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall verket
samtidigt föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med
ansökningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 2 kap.
14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning.
Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar
4 § På begäran av en innehavare av ett skriftligt företagsinteckningsbrev
skall Bolagsverket föra in en uppgift om den företagsinteckning
som svarar mot företagsinteckningsbrevet i inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall verket samtidigt
föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.
En företagsinteckning får föras in i inteckningsbrevsregistret
enligt bestämmelserna i första stycket endast om det skriftliga
företagsinteckningsbrevet har getts in till Bolagsverket. I samband
med införandet i registret skall företagsinteckningsbrevet
förstöras.
I fråga om inteckningar som har beviljats eller sökts enligt de
bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av lagen (1984:649)
om företagshypotek gäller bestämmelserna i denna lag om skriftligt
företagsinteckningsbrev även sådana fordringsbevis som av9

Författningsförslag Ds 2007:20
ses i 8 § lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om
företagshypotek. En sådan handling behöver dock inte förstöras,
om den förses med en påskrift om att den inte längre medför
någon rätt i den intecknade egendomen.
Registrering av inteckningsbrevshavare
5 § Om inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift
om inteckningsbrevshavare, skall Bolagsverket på begäran av den
som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare
föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare i registret.
Avregistrering eller byte av inteckningsbrevshavare
6 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
skall Bolagsverket ta bort uppgiften om inteckningsbrevshavare
från inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall Bolagsverket i samband med en
åtgärd enligt första stycket föra in en ny uppgift om inteckningsbrevshavare
i registret.
Avregistrering av företagsinteckning m.m.
7 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,
skall Bolagsverket utfärda ett skriftligt
företagsinteckningsbrev som svarar mot företagsinteckningen. I
samband med att det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas
skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.
8 § Om en företagsinteckning, som är införd i inteckningsbrevsregistret,
dödas eller blir utan verkan, skall Bolagsverket ta bort
företagsinteckningen från registret. Om en inteckning blir utan
verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som avses i
10

Ds 2007:20 Författningsförslag
2 kap. 14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning, skall
uppgift om detta föras in i inteckningsbrevsregistret.
Hinder mot avregistrering
9 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,
skall Bolagsverket besluta att inteckningen
inte får tas bort från inteckningsbrevsregistret enligt 7 §.
Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndigheten
har avslutat ett ärende enligt 2 kap. 14–17 §§
lagen (2003:528) om företagsinteckning. Om inteckningsbrevshavaren
begär det, får Bolagsverket häva beslutet även dessförinnan.
10 § På begäran av Kronofogdemyndigheten skall Bolagsverket
besluta att sådana registreringsåtgärder som anges i 5–7 §§ inte
får vidtas. Ett sådant beslut gäller till dess att något annat har
förordnats.
Rättelse
11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas, om uppgiften
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att
Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel,
räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt
fel. Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.
Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen
(1998:204).
11

Författningsförslag Ds 2007:20
Tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare
12 § Tillstånd att bli registrerad som inteckningsbrevshavare
meddelas av Bolagsverket.
Vid tillståndsprövningen skall Bolagsverket särskilt beakta
1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och
den tekniska sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets
funktion,
2. att det finns tillfredsställande former för betalning av
stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter, och
3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet
som bör ställas med hänsyn till inteckningsbrevsregistrets uppbyggnad
och funktion.
13 § Tillstånd som avses i 12 § får återkallas om tillståndshavaren
inte längre uppfyller de krav som anges i 12 § andra stycket.
När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga
kraft, skall Bolagsverket självmant vidta de åtgärder som anges i
7 §, om det inte finns något hinder mot detta enligt 9 eller 10 §.
Inteckningsbrevshavarens rättigheter och skyldigheter
14 § Den som är registrerad som inteckningsbrevshavare eller
som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare
har de rättigheter och skyldigheter som följer med innehavet
av ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
Överklagande
15 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
12

Ds 2007:20 Författningsförslag
Fullmakt
16 § I ärenden enligt denna lag behöver ombud inte visa upp
skriftlig fullmakt annat än om Bolagsverket anser att det behövs.
Bemyndiganden m.m.
17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
1. meddelar föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret
och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden,
och
2. får meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt
denna lag.
Skadestånd
18 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift
i inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband
med uppläggning eller förande av registret, har han eller
hon rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten
beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll
vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned
eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat
till skadan.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
13

Författningsförslag Ds 2007:20
1.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)TPF
1
FPT
skall införas en ny paragraf, 8 kap. 22 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
22 a §
Sekretess gäller i verksamhet
som avser förande av inteckningsbrevsregistret
enligt lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister
för uppgift om registrerad
inteckningsbrevshavare,
om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den som
uppgiften rör lider skada.
Trots sekretessen får uppgift
lämnas till den vars egendom
har intecknats.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
TP
1
PT Lagen omtryckt 1992:1474.
14

Författningsförslag Ds 2007:20
1.3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen
(1987:672)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § konkurslagen
(1987:672) skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §TPF
1
FPT
Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs
belopp, skall förvaltaren anmäla detta till
inskrivningsmyndigheten. Anmälan skall göras sedan beslutet att
fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft
eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum.
Tillsammans med anmälningen skall förvaltaren sända in utdelningsförslaget
eller någon annan handling som visar fördelningen.
När inteckningsborgenären
lyfter betalning, skall detta antecknas
på inteckningsbrevet.
När inteckningsborgenären
lyfter betalning, skall förvaltaren
anteckna detta på företagsinteckningsbrevet.
Om företagsinteckningsbrevet
är elektroniskt,
skall förvaltaren i stället
anmäla betalningen till Bolagsverket
för registrering i inteckningsbrevsregistret
.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
TP
1
PT Senaste lydelse 2003:538.
15

Författningsförslag Ds 2007:20
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448)
om pantbrevsregister
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1994:448) om
pantbrevsregister skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §TPF
1
FPT
Den som har fått tillstånd
enligt 14 § får ha direktåtkomst
till pantbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst får avse
endast uppgifter om inteckningar
för vilka tillståndshavaren är
registrerad som pantbrevshavare.
Direktåtkomsten får dock
avse även uppgifter om andra
inteckningar om den berörda
pantbrevshavaren har medgivit
det.
Även inskrivningsmyndigheter,
Kronofogdemyndigheten
och lantmäterimyndigheter
får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst
får dock avse endast uppgifter
som enligt pantbrevshavarens
medgivande får lämnas ut
till myndigheten.
Den som har fått tillstånd
enligt 14 § får ha direktåtkomst
till pantbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst får dock
inte avse uppgift om registrerad
pantbrevshavare annat än om
1. tillståndshavaren är registrerad
som pantbrevshavare för
inteckningen, eller
2. den berörda pantbrevshavaren
har medgett det.
Även inskrivningsmyndigheter,
Kronofogdemyndigheten
och lantmäterimyndigheter
får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst
får inte avse uppgift om
registrerad pantbrevshavare, om
inte pantbrevshavaren har medgett
det.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
TP
1
PT Senaste lydelse 2006:719.
16

Författningsförslag Ds 2007:20
1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:528)
om företagsinteckning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:528) om företagsinteckning
dels att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 2 kap. 3, 12, 15, 18 och 19 §§
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 3 a §
och 3 kap. 5 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §TPF
1
FPT
Företagsinteckning beviljas med visst belopp i all sökandens
egendom. Bevis om inteckningen benämns företagsinteckningsbrev.
Ett företagsinteckningsbrev
utfärdas antingen i skriftlig form
U(skriftligt företagsinteckningsbrevU)
eller genom registrering i
inteckningsbrevsregistret enligt
lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
U(elektroniskt
företagsinteckningsbrevU).
2 §
Om en näringsidkare upplåter säkerhet för en fordran genom
att överlämna ett företagsinteckningsbrev beträffande sin egendom,
får borgenären förmånsrätt enligt förmånsrättslagen
(1970:979) till betalning för fordringen intill inteckningsbrevets
belopp.
Ett elektroniskt företagsinTP
1
PT Senaste lydelse 2004:450
17

Författningsförslag Ds 2007:20
teckningsbrev skall anses ha
överlämnats till borgenären, när
denne eller någon som företräder
honom eller henne har registrerats
som inteckningsbrevshavare
i inteckningsbrevsregistret.
I den mån inteckningsbrevets belopp inte räcker till betalning,
har borgenären rätt att få betalt genom ett tillägg. Tillägget får
inte överstiga femton procent av inteckningsbrevets belopp samt
ränta på detta belopp från den dag då konkursansökningen
gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar
den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan
enligt 9 § räntelagen (1975:635), ökad med fyra procentenheter.
En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om inteckningsbrevet
utgör säkerhet för borgenären i andra hand.
2 kap.
3 §TPF
2
FPT
Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsärenden
tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket,
27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223). Av 37 a och 37 b §§
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
framgår att inskrivningsmyndigheten skall ompröva beslut om
stämpelskatt i vissa fall.
Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara
skriftliga.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ingivning
av ansökningar och anmälningar
i inskrivningsärenden.
TP
2
PT Senaste lydelse 2005:156.
18

Ds 2007:20 Författningsförslag
3 a §
I inskrivningsärenden behöver
ombud inte visa upp skriftlig
fullmakt annat än om inskrivningsmyndigheten
anser att det
behövs.
12 §
Om det inte finns något som hindrar det, skall företagsinteckning
beviljas och företagsinteckningsbrev utfärdas på
grund av inteckningen.
Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
utfärdas i stället
för ett tidigare utfärdat skriftligt
företagsinteckningsbrev, förlorar
det skriftliga företagsinteckningsbrevet
sin giltighet. Utfärdas
ett skriftligt företagsinteckningsbrev
i stället för ett tidigare
utfärdat elektroniskt företagsinteckningsbrev,
förlorar det
elektroniska företagsinteckningsbrevet
sin giltighet.
Bestämmelser om utfärdande av nytt inteckningsbrev i stället
för inteckningsbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling.
15 §TPF
3
FPT
Företagsinteckningar som har inbördes lika rätt eller gäller
omedelbart efter varandra får på ansökan av den vars egendom
intecknats och efter medgivande av företagsinteckningsbrevens
innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).
Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer
den av de sammanförda inteckningarna som har sämsta rätt.
TP
3
PT Senaste lydelse 2004:450.
19

Författningsförslag Ds 2007:20
Sammanföring får ske endast om inteckningarna är bestämda i
samma valuta.
Inteckningar som är införda
i inteckningsbrevsregistret får
sammanföras endast om samtliga
inteckningar som omfattas av
åtgärden är införda i registret
och har samma inteckningsbrevshavare.
En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla
för ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna
sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och inteckningsbrevens
innehavare medger det.
18 §
I fall då medgivande krävs
enligt 14–17 §§ skall företagsinteckningsbrevet
lämnas in till
inskrivningsmyndigheten.
I fall då medgivande krävs
enligt 14–17 §§ fordras att företagsinteckningsbrevet
lämnas
in till inskrivningsmyndigheten
eller, i fråga om elektroniskt
företagsinteckningsbrev, att det
finns hinder mot avregistrering
enligt 9 § lagen (2008:000) om
inteckningsbrevsregister och att
någon begäran om att hindret
skall hävas inte har framställts.
19 §
På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev
skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. Sökanden
skall föreläggas att visa upp inteckningsbrevet, om det finns
anledning att anta att sökanden inte innehar detta. Om någon
annan redan är antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten
sedan det nya innehavet har antecknats ta bort den
tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat.
20

Ds 2007:20 Författningsförslag
En anteckning om innehav
skall tas bort, om den vars
innehav har antecknats anmäler
att innehavet har upphört.
En anteckning om innehav
skall tas bort, om
1. den vars innehav har antecknats
anmäler att innehavet
har upphört, eller
2. den som är registrerad som
inteckningsbrevshavare enligt
lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
eller som är
att anse som inteckningsbrevshavare
enligt 2 § andra stycket
samma lag begär det.
3 kap
5 §
Den som genom oriktig uppgift
om behörighet att företräda
någon annan i ett inskrivningsärende
uppsåtligen eller av oaktsamhet
orsakar ren förmögenhetsskada
skall ersätta skadan.
Om skadan vållas i tjänsten
av en arbetstagare, skall skadan
ersättas av arbetsgivaren.
Rätten till skadestånd faller
bort om talan inte väcks inom
tio år från det att inskrivningsärendet
avgjordes.
Bestämmelserna i första–
tredje styckena får inte frångås
till nackdel för en skadelidande.
U
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
21

Författningsförslag Ds 2007:20
1.6 Förslag till förordning om inteckningsbrevsregister
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen
(1998:204) för inteckningsbrevsregistret.
2 § Bolagsverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt
intrång i de registrerades personliga integritet eller risker från
säkerhetssynpunkt. För dessa syften får myndigheten i enskilda
fall ställa upp särskilda villkor för behandlingen av personuppgifter.
3 § Inteckningsbrevsregistret skall i fråga om personuppgifter ha
till ändamål att användas
1. för registrering av företagsinteckningar och inteckningsbrevshavare
enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister,
2. som underlag för beslut som får meddelas enligt lagen om
inteckningsbrevsregister, och
3. som underlag för underrättelser till inteckningsbrevshavare
och dem som enligt 2 § andra stycket lagen om inteckningsbrevsregister
skall anses som inteckningsbrevshavare av företagsinteckningsbrev
om innehållet i företagsinteckningsregistret.
4 § För varje företagsinteckning som registreras i inteckningsbrevsregistret
skall i registret anges
1. datum för ansökan om företagsinteckning och inskrivningsmyndighetens
aktnummer,
2. datum för registreringen av företagsinteckningen i inteckningsbrevsregistret.
I förekommande fall skall i registret anges
1. inteckningsbrevshavarens namn och datum för registreringen
av inteckningsbrevshavaren,
22

Ds 2007:20 Författningsförslag
2. uppgift som avses i 8 § andra meningen lagen (2008:000)
om inteckningsbrevsregister,
3. beslut enligt 9 eller 10 § lagen om inteckningsbrevsregister.
Vid sådan redovisning av företagsinteckningsbrev som avses i
2 § tredje stycket lagen om inteckningsbrevsregister skall i registret
dessutom anges de ytterligare uppgifter som fordras för
identifiering av företagsinteckningsbrevet.
Registrering av nya företagsinteckningar
5 § En ansökan om registrering enligt 3 § lagen (2008:000) om
inteckningsbrevsregister skall ges in till inskrivningsmyndigheten
i samband med ett ärende om företagsinteckning.
6 § I samband med registrering enligt 3 § lagen (2008:000) om
inteckningsbrevsregister skall Bolagsverket sända en underrättelse
om åtgärden till den som registreras som inteckningsbrevshavare
eller som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare,
om denne är någon annan än sökanden i ärendet.
Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar
7 § I samband med registrering enligt 4 § lagen (2008:000) om
inteckningsbrevsregister skall Bolagsverket sända en underrättelse
om åtgärden till den som registreras som inteckningsbrevshavare
eller som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare,
om denne är någon annan än sökanden i ärendet.
Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen
lämnas med hjälp av automatiserad behandling.
23

Författningsförslag Ds 2007:20
Registrering av inteckningsbrevshavare m.m.
8 § När Bolagsverket vidtar en registreringsåtgärd enligt 5 eller
6 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister, skall verket
sända en underrättelse om åtgärden till
1. den som är sökande i ärendet, och
2. den som har registrerats som inteckningsbrevshavare eller
som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare.
Om sökanden har företrätts av ombud som inte har visat upp
skriftlig fullmakt, skall både sökanden och ombudet underrättas.
Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen
lämnas med hjälp av automatiserad behandling.
Utfärdande av skriftligt företagsinteckningsbrev
9 § Bestämmelserna i 24 och 25 §§ förordningen (2003:552) om
företagsinteckning om företagsinteckningsbrev gäller i tillämpliga
delar vid utfärdandet av skriftligt företagsinteckningsbrev enligt
7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister.
Ett skriftligt företagsinteckningsbrev skall innehålla, utöver
de uppgifter som avses i 25 § förordningen om företagsinteckning,
uppgift om att brevet har utfärdats enligt 7 § lagen om
inteckningsbrevsregister samt uppgift om datum för utfärdandet.
10 § När Bolagsverket utfärdar ett skriftligt företagsinteckningsbrev
enligt 7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister,
skall verket sända en underrättelse om åtgärden till den som är
sökande i ärendet.
Om sökanden har företrätts av ombud som inte har visat upp
skriftlig fullmakt, skall både sökanden och ombudet underrättas.
Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen
lämnas med hjälp av automatiserad behandling.
24

Ds 2007:20 Författningsförslag
Ändring av namnuppgift
11 § Om en registrerad inteckningsbrevshavare byter namn eller
firma, får Bolagsverket efter anmälan föra in den nya uppgiften i
registret.
Rättelse m.m.
12 § Om Bolagsverket finner att en uppgift i inteckningsbrevsregistret
är felaktig, skall verket, om felet inte kan rättas omedelbart
och är sådant att det föranleder osäkerhet om rättsläget,
genast anmärka förhållandet i registret. Anmärkningen skall tas
bort ur registret så snart rättelse har skett.
Om ett beslut att registrera en företagsinteckning eller att registrera
eller avregistrera en inteckningsbrevshavare har överklagats,
skall även detta anmärkas i registret. Anmärkningen skall
tas bort när det överklagade beslutet har vunnit laga kraft.
Tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare
13 § Ansökan enligt 12 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
görs skriftligen hos Bolagsverket. Sökanden skall ge in
de handlingar som åberopas till stöd för ansökan.
Innan Bolagsverket meddelar tillstånd eller återkallar ett tidigare
meddelat tillstånd, skall det, om det inte är obehövligt, ge
Finansinspektionen tillfälle att yttra sig.
Elektronisk ingivning
14 § Ansökningar om åtgärder som avses i 4–7, 9 och 10 §§ lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister och framställningar om
utlämnande av uppgifter i inteckningsbrevsregistret får av den
som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister
överföras elektroniskt till Bolagsverket enligt föreskrifter
som meddelas av verket.
25

Författningsförslag Ds 2007:20
Bolagsverket får meddela föreskrifter om att annan än den
som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister
får överföra ansökningar och framställningar som avses i
första stycket elektroniskt.
Direktåtkomst
15 § Den som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister
får ha direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst får dock inte avse uppgift om registrerad
inteckningsbrevshavare annat än om
1. tillståndshavaren är registrerad som inteckningsbrevshavare
för inteckningen, eller
2. den berörda inteckningsbrevshavare har medgett det.
Även inskrivningsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten
får ha direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret. Sådan direktåtkomst
får inte avse uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare
om inte inteckningsbrevshavaren har medgett det.
Den vars egendom har intecknats får ha direktåtkomst till
sådana uppgifter i inteckningsbrevsregistret som avser inteckningar
i den egna egendomen.
Inhämtande av uppgifter till registret
16 § I samband med registreringsåtgärder enligt 3–10 §§ lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister får Bolagsverket hämta
uppgifter om företagsinteckningen från företagsinteckningsregistret
med hjälp av automatiserad behandling.
26

Ds 2007:20 Författningsförslag
Bevarande av borttagna uppgifter
17 § Uppgifter som har tagits bort från inteckningsbrevsregistret
enligt 6–8 §§ lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister skall
bevaras i minst tio år.
Övriga bestämmelser om det tekniska förfarandet
18 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om det tekniska förfarandet
vid förandet av inteckningsbrevsregistret.
Avgifter
19 § I ärenden om registrering eller avregistrering enligt lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister skall sökanden betala
avgifter enligt följande.
Registrering av ny företagsinteckning (3 §)…kr
Registrering av tidigare beviljad företagsinteckning (4 §)…kr
Registrering av inteckningsbrevshavare (5 §) per företagsinteckning…kr
Avregistrering eller byte av inteckningsbrevshavare (6 §) per
företagsinteckning…kr
Avregistrering med utfärdande av skriftligt företagsinteckningsbrev
(7 §)…kr
20 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om att avgift enligt
19 § skall betalas när ansökan ges in. Om verket har meddelat
föreskrifter om detta och sökanden inte har betalat avgiften,
skall sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid.
Följs inte detta föreläggande, skall ansökan avvisas. Sökanden
skall upplysas om detta i föreläggandet.
21 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i 19 §.
27

Författningsförslag Ds 2007:20
22 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
enligt denna förordning än beslut om avgift får dock inte överklagas.
U
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.
28

Författningsförslag Ds 2007:20
1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1984:406) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall införas en ny
paragraf, 18 a §, och en ny rubrik närmast före 18 a § av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Uppbörd av stämpelskatt vid
Bolagsverket
18 a §
En inskrivningsmyndighet
som avses i 38 a § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter får,
trots bestämmelserna i 33 § lagen
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
lämna ut andra
handlingar än skriftliga företagsinteckningsbrev
även innan
skatten har betalats.
Inskrivningsmyndigheten beslutar
hur fastställd skatt skall
tas ut. Inskrivningsmyndigheten
får även i andra fall än som avses
i första stycket lämna ut
handlingar innan skatten har
betalats om myndigheten och sökanden
har kommit överens om
att betalning får ske via autogiro.
29

Författningsförslag Ds 2007:20
U
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.
30

Författningsförslag Ds 2007:20
1.8 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2003:552) om företagsinteckning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:552) om
företagsinteckning
dels att 4, 22 och 24–27 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 14 a
och 26 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Företagsinteckningsregistret skall innehålla de uppgifter som
framgår av 7–11 §§.
Företagsinteckningsregistret
skall även innehålla annan
information som har samband
med information som enligt 7–
11 §§ ingår i registret (tilläggsinformation)
. Bestämmelser
om sådan information finns i
13 och 14 §§.
Företagsinteckningsregistret
skall även innehålla annan
information som har samband
med information som enligt 7–
11§§ ingår i registret (tilläggsinformation)
. Bestämmelser
om sådan information finns i
13–14 a §§.
Tilläggsinformationen skall redovisas skild från övriga uppgifter
i registret.
4 a §
En ansökan eller anmälan
får överföras elektroniskt till inskrivningsmyndigheten
enligt
föreskrifter som inskrivningsmyndigheten
får meddela.
14 a §
Som tilläggsinformation till
företagsinteckningsregistret skall
redovisas om det företagsinteck31

Författningsförslag Ds 2007:20
ningsbrev som svarar mot en inteckning
är ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
22 §
Över inskrivningsmyndighetens beslut skall det utfärdas bevis.
Bevis om beslut i inskrivningsärende utfärdas enligt följande.
Ansökan
avser
Beslut Bevis Ansökan
avser
Beslut Bevis
Inteckning bifall
övriga
företagsintecknings
brev
inskrivningsbevis
Inteckning bifall
övriga
skriftligt
företagsintecknings
brev eller
elektroniskt
företagsinteckningsbrev
inskrivningsbevis
Utbyte av
företagsintecknings
brev
bifall
övriga
företagsintecknings
brev
inskrivningsbevis
Utbyte av
företagsintecknings
brev
bifall skriftligt
företagsintecknings
brev eller
elektroniskt
företagsinteckningsbrev
inskrivningsbevis
övriga
32

Ds 2007:20 Författningsförslag
Sammanföring
bifall
övriga
företagsintecknings
brev
inskrivningsbevis
Sammanföring
bifall skriftligt
företagsinteckningsbrev
eller
elektroniskt
företagsinteckningsbrev
övriga inskrivningsbevis
Nedsättning
bifall
övriga
företagsinteckningsbrev
inskrivningsbevis
Nedsättning
bifall skriftligt
företagsintecknings
brev eller
elektroniskt
företagsinteckningsbrev
övriga inskrivningsbevis
Dödning alla inskrivningsbevis
Dödning alla inskrivningsbevis
Dödning
enligt 13 §
lagen
(1927:85)
om dödande
av förkommen
handling
alla inskrivningsbevis
Dödning
enligt 13 §
lagen
(1927:85)
om dödande
av förkommen
handling
alla inskrivningsbevis
Rättelse alla företagsinteckningsbrev
eller
inskrivningsbevis
Rättelse alla skriftligt
företagsintecknings
brev eller
elektroniskt
företagsinteckningsbrev
eller inskrivningsbevis
33

Författningsförslag Ds 2007:20
Begärs sammanföring och i samband därmed utbyte av det
inteckningsbrev som den sammanförda inteckningen svarar mot,
skall inteckningsbrev på grund av sammanföringen inte utfärdas.
De inteckningsbrev som skall utfärdas på grund av utbytet skall
innehålla uppgift om både sammanföringen och utbytet.
Begärs utbyte av inteckningsbrev och i samband därmed sammanföring,
som berör en inteckning som svarar mot ett av de
begärda nya inteckningsbreven, skall inteckningsbrev inte utfärdas
för utbytet i denna del. Det inteckningsbrev som skall utfärdas
på grundval av sammanföringen skall innehålla uppgift om
både utbytet och sammanföringen.
Begärs utbyte av inteckningsbrev och i samband därmed dödning
av inteckning som svarar mot ett av de nya inteckningsbreven,
skall inteckningsbrev för dödad inteckning inte utfärdas. I
stället skall utfärdas inskrivningsbevis för dödningen innefattande
uppgift om utbytet.
I annat fall än som avses i andra–femte styckena skall utfärdas
ett särskilt bevis på begäran av sökanden.
24 §
Inskrivningsbevis, företagsinteckningsbrev
samt underrättelser
som avses i 23 § skall
skrivas ut med hjälp av automatiserad
behandling. Handlingarna
undertecknas inte.
Särskilt bevis skall utfärdas
manuellt av inskrivningsmyndigheten
och skall undertecknas
av den som har fattat beslutet.
Kan inskrivningsbevis, inteckningsbrev
eller underrättelse
till följd av tekniskt fel eller
av annan anledning inte framInskrivningsbevis,
skriftliga
företagsinteckningsbrev samt
underrättelser som avses i 23 §
skall skrivas ut med hjälp av
automatiserad behandling.
Handlingarna undertecknas
inte.
Särskilt bevis skall utfärdas
manuellt av inskrivningsmyndigheten
och skall undertecknas
av den som har fattat beslutet.
Kan inskrivningsbevis,
skriftligt företagsinteckningsbrev
eller underrättelse till följd av
tekniskt fel eller av annan
34

Ds 2007:20 Författningsförslag
ställas på det sätt som anges i
första stycket, får inskrivningsmyndigheten
i stället framställa
handlingen i form av särskilt
bevis. Inteckningsbrev skall
därvid utfärdas på sådan blankett
som avses i 25 §.
anledning inte framställas på
det sätt som anges i första
stycket, får inskrivningsmyndigheten
i stället framställa
handlingen i form av ett särskilt
bevis. Inteckningsbrev
skall därvid utfärdas på sådan
blankett som avses i 25 §.
Rättas felskrivning i bevis sedan beviset har lämnats ut, skall
rättelsen bestyrkas av den som har fattat beslutet om rättelse.
Av 1 kap. 1 § lagen
(2003:528) om företagsinteckning
framgår att ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev utfärdas
genom registrering av inteckningen
i inteckningsbrevsregistret.
Om sådan registrering finns
särskilda bestämmelser i lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister
och förordningen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister.
25 §TPF
1
FPT
Inskrivningsbevis och företagsinteckningsbrev
skall utfärdas
på blanketter enligt formulär
som fastställs av inskrivningsmyndigheten.
Inteckningsbrev skall innehålla
uppgift om
Inskrivningsbevis och skriftliga
företagsinteckningsbrev
skall utfärdas på blanketter enligt
formulär som fastställs av
inskrivningsmyndigheten.
Skriftliga företagsinteckningsbrev
skall innehålla uppgift
om
1. datum och nummer för inteckningsansökan,
2. inteckningens belopp med bokstäver och siffror samt
inteckningens valuta,
TP
1
PT Senaste lydelse 2004:385.
35

Författningsförslag Ds 2007:20
3. person- eller organisationsnummer och namn eller firma
och
4. det beslut som ligger till grund för företagsinteckningsbrevets
utfärdande, om beslutet inte meddelas samma inskrivningsdag
som inteckningsansökan hänför sig till.
Om ett nytt företagsinteckningsbrev
utfärdas enligt
2 kap. 22 § lagen (2003:528)
om företagsinteckning med anledning
av rättelse, skall i det
nya företagsinteckningsbrevet
anges att det ersätter ett tidigare
utfärdat sådant brev.
Om ett nytt skriftligt företagsinteckningsbrev
utfärdas
enligt 2 kap. 22 § lagen
(2003:528) om företagsinteckning
med anledning av rättelse,
skall i det nya företagsinteckningsbrevet
anges att det ersätter
ett tidigare utfärdat
sådant brev.
Om skriftliga företagsinteckningsbrev
som utfärdas enligt
7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
finns särskilda
bestämmelser i 9 och 10 §§
förordningen (2008:000) om
inteckningsbrevsregister.
26 §
Om en inteckning dödas,
skall företagsinteckningsbrevet
göras obrukbart och behållas
av inskrivningsmyndigheten.
När ett nytt inteckningsbrev
utfärdas efter en inteckningsåtgärd
gäller detsamma i fråga
om tidigare utfärdade inteckningsbrev.
Om en inteckning dödas,
skall, i förekommande fall, det
skriftliga företagsinteckningsbrevet
göras obrukbart och behållas
av inskrivningsmyndigheten.
När ett nytt inteckningsbrev
utfärdas efter en inteckningsåtgärd
gäller detsamma
i fråga om tidigare utfärdade
skriftliga inteckningsbrev.
36

Ds 2007:20 Författningsförslag
26 a §
Om sökanden har företrätts
av ombud som inte har visat
upp skriftlig fullmakt, skall en
underrättelse om det beslut genom
vilket ärendet har avgjorts
sändas till sökanden.
27 §
Bevis om de uppgifter som
redovisas i företagsinteckningsregistret
lämnas i form av
gravationsbevis. Gravationsbevis
utfärdas särskilt för varje
registerpost. Beviset skall innehålla
de uppgifter som redovisas
i registerposten samt uppgift
om aktualitetsdatum.
Bevis om de uppgifter som
redovisas i företagsinteckningsregistret
lämnas i form av
gravationsbevis. Gravationsbevis
utfärdas särskilt för varje
registerpost. Beviset skall innehålla
de uppgifter som redovisas
i registerposten samt uppgifter
enligt 14 a § och om
aktualitetsdatum.
Bevis om att en viss fysisk eller juridisk person inte förekommer
i företagsinteckningsregistret lämnas också i form av gravationsbevis.
Gravationsbevis utfärdas på blankett enligt formulär som
fastställs av inskrivningsmyndigheten. Beviset undertecknas inte.
På blanketten skall det finnas uppgift om inskrivningsmyndighetens
namn och adress.
U
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.
37

Författningsförslag Ds 2007:20
1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2004:368) med instruktion för
Bolagsverket
Härigenom föreskrivs att 1 och 11 §§ förordningen
(2004:308) med instruktion för Bolagsverket skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §TPF
1
FPT
Bolagsverket är central förvaltningsmyndighet för
1. registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska
ekonomiska intressegrupperingar, europabolag och
europakooperativ,
2. handels- och föreningsregisterärenden,
och
3. bank- och försäkringsregisterärenden.
2. handels- och föreningsregisterärenden,
3. bank- och försäkringsregisterärenden,
och
4. ärenden enligt 1 § lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister.
Bolagsverket är inskrivningsmyndighet enligt 2 kap. 2 § lagen
(2003:528) om företagsinteckning.
11 §TPF
2
FPT
Bolagsverket får till en stat som inte ingår i Europeiska unionen
eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
föra över personuppgifter i den utsträckning uppgifterna
ingår i verkets
1. aktiebolagsregister,
2. handelsregister,
3. föreningsregister,
4. filialregister,
TP
1
PT Senaste lydelse 2006:916.
TP
2
PT Senaste lydelse 2006:916.
38

Ds 2007:20 Författningsförslag
5. EEIG-register,
6. företagsinteckningsregister,
7. europabolagsregister,
eller
8. europakooperativsregister.
7. europabolagsregister,
8. europakooperativsregister,
eller
9. inteckningsbrevsregister.
U
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.
39

2 Pantbrevssystemet
Bedömning: Systemet med skriftliga pantbrev bör inte avskaffas.
Bakgrund
Pantsättning av fast egendom
En fastighetsägare, som vill upplåta panträtt i fastigheten till
säkerhet för en fordran, kan hos en inskrivningsmyndighet
ansöka om inskrivning i fastigheten av ett visst belopp. En sådan
inskrivning kallas inteckning (se 6 kap. 1 § jordabalken) och
kommer till uttryck i en registrering i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Mot varje inteckning svarar ett pantbrev. Det är
pantbrevet som används för att upplåta panträtt.
Pantbrev utfärdades tidigare endast i skriftlig form, dvs. såsom
ett dokument i pappersformat. Om det har utfärdats ett skriftligt
pantbrev, sker pantupplåtelsen genom att ”fastighetens ägare
överlämnar pantbrevet som pant för fordringen” (se 6 kap. 2 §
jordabalken). Det innebär bl.a. att pantsättning av fast egendom
innefattar två moment, dels en av fastighetsägaren gjord pantförskrivning,
dels ett överlämnande av pantbrevet till borgenären.
Sedan år 1994 kan det förutom skriftliga pantbrev även utfärdas
s.k. datapantbrev (se 22 kap. 5 a § jordabalken). Ett datapantbrev
kommer inte till uttryck i något fysiskt föremål utan
endast i en registrering i ett särskilt register, pantbrevsregistret.
41

Pantbrevssystemet Ds 2007:20
Vid en pantsättning med användande av ett datapantbrev ersätts
överlämnandet av pantbrevet av en registreringsåtgärd; borgenären
registreras som pantbrevshavare i pantbrevsregistret (se 6
kap. 2 § jordabalken).
Pantbrevsregistret
Pantbrevsregistret förs av Lantmäteriverket med hjälp av automatiserad
behandling.
Endast den som har beviljats särskilt tillstånd får registreras i
pantbrevsregistret som pantbrevshavare. Tillstånd att bli registrerad
som pantbrevshavare beviljas av Lantmäteriverket. Om
registret inte innehåller någon uppgift om pantbrevshavare, skall
den som har lagfart på fastigheten anses som pantbrevshavare (se
4 § lagen om pantbrevsregister). Av registret framgår således
vem som har rätt att råda över datapantbrevet.
Initiativ till registrering av en inteckning i pantbrevsregistret
kan tas i samband med att en ansökan om inteckning ges in till
inskrivningsmyndigheten (se 5 §). Det är fastighetsägaren som
avgör om inteckningen skall föras in i pantbrevsregistret (och
därmed också om pantbrevet skall utfärdas i skriftlig form eller
såsom ett datapantbrev). Ett skriftligt pantbrev kan också "konverteras"
till ett datapantbrev. Konverteringen innebär att inteckningen
förs in i pantbrevsregistret samtidigt som det skriftliga
pantbrevet förstörs (se 6 §). Om pantbrevsregistret inte innehåller
någon uppgift om pantbrevshavare, kan den som skall
anses som pantbrevshavare (dvs. den som har lagfart på fastigheten)
begära att en pantbrevshavare skall registreras (se 7 §). På
begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare, kan
uppgiften om pantbrevshavare tas bort från pantbrevsregistret.
En registrerad pantbrevshavare kan vidare begära att en ny
pantbrevshavare skall registreras för pantbrevet (se 7 a §). En
registrerad pantbrevshavare eller den som skall anses som pantbrevshavare
kan också begära att inteckningen avregistreras från
registret och att det i stället utfärdas ett skriftligt pantbrev som
svarar mot inteckningen (se 8 §).
42

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet
Systemets funktion kan illustreras med följande exempel:
Fastighetsägaren A-son lånar pengar i banken B. I samband
med låneavtalet träffas också ett pantavtal som innebär att
A-son skall lämna B säkerhet i en inteckning som skall tas
ut i A-sons fastighet. När A-son ansöker om inteckning i
fastigheten, begär han att inteckningen skall registreras i
pantbrevsregistret med B som pantbrevshavare. Något
skriftligt pantbrev skrivs då inte ut utan B grundar sin
panträtt på pantavtalet jämte registreringen i pantbrevsregistret.
Senare löser A-son sitt lån hos B och lånar i stället
motsvarande belopp i banken C. Han upplåter därvid
säkerhet i samma inteckning som B hittills haft säkerhet i. C
underrättar B om detta, varefter B hos Lantmäteriverket
begär att uppgiften om pantbrevshavare ändras. Detta leder
till att C registreras som pantbrevshavare i stället för B. Så
småningom betalar A-son alla sina lån. C begär då att uppgiften
om att C är pantbrevshavare tas bort ur pantbrevsregistret.
Härigenom blir A-son, i egenskap av lagfaren
fastighetsägare, att anse som pantbrevshavare. Om A-son
vid ett senare tillfälle skulle upplåta ny panträtt i fastigheten,
kan A-son begära att en ny pantbrevshavare registreras.
Det finns 10,5 miljoner inteckningar i landets fastigheter. Av
dessa har 9 miljoner registrerats i pantbrevsregistret (april 2007).
Av de 200.000–250.000 pantbrev som utfärdas varje år är 98
procent datapantbrev.
Totalt har ca 170 företag och myndigheter beviljats tillstånd
att vara registrerade som pantbrevshavare. Det rör sig om kreditinstitut,
försäkringsföretag, fastighetsbolag, fastighetsförvaltare
och kommuner.
Lantmäteriverkets förslag
Lantmäteriverket har i en promemoria föreslagit att systemet
med skriftiga pantbrev skall avskaffas (dnr Ju2001/7861/L1).
Syftet med förslaget är att effektivisera hanteringen av pantbrev.
43

Pantbrevssystemet Ds 2007:20
Enligt förslaget skall det enbart vara möjligt att utfärda
datapantbrev. Det föreslås vidare att från och med en viss tidpunkt
skall samtliga inteckningar vara registrerade i pantbrevsregistret.
Skriftliga pantbrev som svarar mot inteckningar som
inte är registrerade i pantbrevsregistret skall ges in till Lantmäteriverket.
Skriftliga pantbrev som inte har getts in senast vid
en viss tidpunkt skall förlora sin verkan.
Om ett skriftligt pantbrev förlorar sin verkan, upphör panträtten
som följer med pantbrevet. Det kan leda till skada för
panthavaren. Enligt förslaget skall därför den som förlorar sin
panträtt ha rätt till ersättning av staten för skadan. Ersättningen
skall sättas ned eller falla bort om den skadelidande har medverkat
till skadan.
Enligt förslaget skall det även i fortsättningen krävas särskilt
tillstånd för att få vara registrerad i pantbrevsregistret som
pantbrevshavare. Tillstånd skall meddelas dem som uppfyller de
krav som anges i lagstiftningen idag (se 14 § lagen om pantbrevsregister).
Det föreslås dock också att det skall vara möjligt att
bevilja tillstånd till dem som inte uppfyller dessa krav under
förutsättning att de företräds av ett ombud som uppfyller kraven.
Den som har beviljats tillstånd att vara registrerad som pantbrevshavare
kan förlora sitt tillstånd om han eller hon inte längre
uppfyller kraven för tillstånd. I dag gäller att Lantmäteriverket i
så fall skall avregistrera de inteckningar för vilka pantbrevshavaren
är registrerad som pantbrevshavare och utfärda skriftliga
pantbrev som svarar mot inteckningarna (se 15 § lagen om
pantbrevsregister). Förslaget innebär att det inte skall vara möjligt
att avregistrera några inteckningar ur pantbrevsregistret. Om
en pantbrevshavare förlorar sitt tillstånd att vara registrerad som
pantbrevshavare eller om det ombud som företräder en pantbrevshavare
förlorar sitt tillstånd att vara registrerad, skall Lantmäteriverket
självmant åta sig att vara ombud för pantbrevshavaren.
Härigenom behöver de inteckningar som pantbrevshavaren
råder över inte avregistreras ur pantbrevsregistret.
44

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet
Skälen för bedömningen
Det bör inte införas något nytt pantsättningssystem för fast egendom
Det nuvarande intecknings- och pantsättningssystem för fast
egendom bygger på att det för varje inteckning finns ett motsvarande
pantbrev och att panträtt uppkommer genom att pantbrevet
överlämnas till borgenären som pant för fordran.
År 1990 fick Panträttsutredningen i uppdrag att undersöka
om det borde införas ett nytt pantsättningssystem på fastighetsrättens
område. I utredningens direktiv angavs följande grunddrag
i ett nytt system:
1. Panträtt i en fastighet skall uppkomma genom registrering
av panträtten i inskrivningsregistret.
2. Inskrivningsmyndigheten skall inte längre utfärda några
pantbrev.
3. Inteckning och registrering av panträtt skall normalt kunna
utföras med rättslig verkan av banker och andra kreditinstitut.
Panträttsutredningen anmälde sedermera att bankerna inte
var beredda att delta i handläggningen av inskrivningsärenden.
Bankerna var inte villiga att ta på sig förvaltningsuppgifter som
innefattar myndighetsutövning. De ansåg också att de ekonomiska
vinsterna inte uppvägde nackdelarna med en ordning
där kreditinstituten handlägger inskrivningsärenden.
Regeringen gjorde bedömningen att det inte fanns förutsättningar
för att införa ett inteckningssystem av det slag som
utredningen hade diskuterat men att det kunde finnas anledning
att ta upp frågan på nytt vid en senare tidpunkt. I stället beslutades
om den s.k. datapantbrevsreformen. Denna reform innebar
bl.a. att det blev möjligt att utfärda datapantbrev (se prop.
1993/94:197 s. 16 f.).
Finns det då i dag skäl att införa ett helt nytt pantsättningssystem
på fastighetsområdet, t.ex. av det slag som Panträttsutredningen
övervägde?
Det nuvarande pantsättningssystemet får anses ha fungerat
väl och är säkert. Datapantbrevsreformen har inneburit en
vidareutveckling av systemet och har medfört bl.a. att kredit45

Pantbrevssystemet Ds 2007:20
institutens hantering av pantbrev har blivit enklare, säkrare och
billigare.
Ett nytt pantsättningssystem måste lämpligen bygga på –
precis som Pantsättningsutredningens uppdrag gjorde – att panträtt
skall uppkomma genom registrering i ett register och att
pantbrev inte skall utfärdas. Ett pantbrevslöst system förutsätter
att specifika uppgifter om varje upplåtelse av panträtt registreras.
Detta kommer att ställa större krav på inskrivningsmyndighetens
arbetsinsatser och ansvar än det nuvarande systemet. I det nuvarande
systemet registrerar inskrivningsmyndigheten endast själva
inteckningen medan den egentliga pantupplåtelsen är en enskild
angelägenhet. För att inskrivningsmyndigheten inte skall drabbas
av alltför betydande merarbete måste därför kreditinstituten
medverka vid registreringen.
Datapantbrevsreformen har, som nämnts, medfört rationaliseringsvinster
för kreditinstituten. De ytterligare rationaliseringsvinster
som kan förväntas uppkomma för kreditinstituten
om det införs ett pantbrevslöst system får bedömas vara små.
Vinsterna måste ställas i relation till det merarbete som uppkommer
för kreditinstituten och de ytterligare krav på säkerhet
och ansvar som måste ställas på dem. Det finns inte heller något
som talar för att kreditinstitutens inställning till att medverka i
registreringsverksamheten har förändrats.
Det framstår därför som mest lämpligt att det nuvarande
pantsättningssystemet kvarstår oförändrat.
Systemet med skriftliga pantbrev bör inte avskaffas
En panthavare kan välja mellan att ha pantbrev i pappersform
(skriftliga pantbrev) eller att registrera inteckningen i pantbrevsregistret
och sålunda ha pantbrev i elektronisk form (datapantbrev).
En förutsättning för att en panthavare skall få registrera
pantbrev i pantbrevsregistret och samtidigt själv registreras
som innehavare av pantbreven, dvs. som pantbrevshavare,
är dock att panthavaren uppfyller de kriterier som gäller för
tillstånd för att få vara registrerad som pantbrevshavare.
46

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet
Kreditinstituten har valt att använda sig av datapantbrev.
Företag och enskilda som har panträtt i fast egendom har i allmänhet
sina pantbrev i pappersform.
Datapantbrev har flera fördelar framför pappersbundna pantbrev.
Bland annat leder en användningen av datapantbrev till
mycket låga kostnader för ”förvaring” av pantbrev och att det är
enkelt att ”flytta” pantbrev mellan olika kreditinstitut. Risken
för att pantbrev skall förkomma får betecknas som närmast
obefintlig.
Samtidigt måste det konstateras att det fortfarande finns
uppemot 1,5 miljoner skriftliga pantbrev och att en del av de nya
pantbrev som utfärdas fortfarande är skriftliga pantbrev. Mot
den bakgrunden måste det antas att de skriftliga pantbreven fortfarande
fyller en viktig funktion. I synnerhet vid upplåtelse av
panträtt till fysiska och juridiska personer som inte uppfyller
kriterierna för att få vara registrerade som pantbrevshavare i
pantbrevsregistret torde skriftliga pantbrev framstå som mera
ändamålsenliga än datapantbrev. Systemet med skriftliga pantbrev
är också väl etablerat och får sägas fungera väl.
Lantmäteriverkets förslag innebär att samtliga inteckningar
skall vara registrerade i pantbrevsregistret. De skriftliga pantbreven
skall alltså, enligt verkets förslag, avskaffas.
Det finns flera skäl som talar för Lantmäteriverkets förslag.
Ett skäl är att det leder till att man aldrig behöver skifta mellan
de två slagen av pantbrev; skriftliga pantbrev behöver aldrig omvandlas
(konverteras) till datapantbrev och datapantbrev behöver
inte omvandlas till skriftliga pantbrev. Numera är emellertid
färre än 15 procent av pantbreven pappersbundna. På sikt kan
andelen pappersbundna pantbrev antas minska ytterligare, vilket
leder till färre konverteringar.
Ett annat skäl att avskaffa de skriftliga pantbreven är att ett
skriftligt pantbrev kan förkomma, vilket nödvändiggör ett både
tidskrävande och kostsamt dödningsförfarande. Med ett avskaffande
av de skriftliga pantbreven försvinner i stort sett
behovet av sådana förfaranden.
47

Pantbrevssystemet Ds 2007:20
Det kan också hävdas att ett avskaffande av de skriftliga pantbreven
skulle göra pantsättningssystemet enklare och mera
överskådligt och underlätta ett eventuellt framtida införande av
ett helt pantbrevslöst system. Mot detta kan dock invändas att
det nuvarande systemet med skriftliga pantbrev och datapantbrev
är inarbetat och fungerar väl. Även om de skriftliga pantbreven
skulle utmönstras kommer inteckningar i fortsättningen
att vara registrerade i två register; fastighetsregistret och pantbrevsregistret.
Ett avskaffande av de skriftliga pantbreven skulle också ha
vissa nackdelar.
Som nyss nämnts kan endast de som uppfyller vissa kriterier
beviljas tillstånd för att få vara registrerad som pantbrevshavare.
Övriga – t.ex. ett mindre företag eller en privatperson – kommer
att vara tvungna att anlita ombud som uppfyller kriterierna för
registrering. Det kan ifrågasättas vilket intresse som finns hos
olika aktörer i datapantbrevssystemet att ikläda sig rollen som
ombud för andra. De som åtar sig att vara ombud kommer
sannolikt att fordra ersättning för uppdraget. Intresset av att
förenkla regelsystemet och att undvika kostnader för näringsidkare
talar därför emot förslaget.
Risken finns också att pantbrevsregistret på sikt kommer att
belastas av en stor mängd inaktuella uppgifter, t.ex. avseende avlidna
privatpersoner eller upplösta juridiska personer. Det skulle
därför behöva införas regler om vilka åtgärder som skall vidtas
om en pantbrevshavare avlider eller, såvitt gäller juridiska personer,
upplöses.
Särskilda problem skulle göra sig gällande vid själva övergången
till ett helt papperslöst system. Lantmäteriverket har i
den delen föreslagit att pantbrev som inte har getts in till verket
skall förlora sin rättsliga verkan. Om panträtt upphör, skall,
enligt förslaget, staten ersätta skadan. Ersättningen skall dock
sättas ned eller falla bort om den skadelidande genom vållande
medverkat till skadan. En sådan ordning är inte invändningsfri.
För närvarande finns det 1,5 miljoner skriftliga pantbrev. Det
kan antas att en betydande del av dessa inte kommer att ges in
48

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet
till Lantmäteriverket för registrering i pantbrevsregistret. I den
mån detta beror på förbiseende kan det innebära kostnader och
andra olägenheter för den enskilda. Det finns också en risk för
att staten tvingas bära ett tungt kostnadsansvar. Även om det
kommer att vara ovanligt att staten tvingas att ersätta skada för
att panträtt har upphört går det inte att utesluta att de skador
som staten måste täcka kommer att uppgå till mycket betydande
belopp. Statens nytta av att de skriftliga pantbreven utmönstras
kan inte anses motsvara en kostnad i den storleksklassen.
Sammanfattningsvis får den nuvarande ordningen anses
fungera väl. Eftersom det fortfarande förekommer ett mycket
stort antal skriftliga pantbrev och det även utfärdas en del
skriftliga pantbrev i samband med nyinteckning, måste det antas
att de skriftliga pantbreven fortfarande fyller ett behov. Ett
avskaffande av de skriftliga pantbreven skulle inte heller ha så
stora fördelar att det skulle uppväga nackdelarna. Det nuvarande
systemet bör alltså inte avskaffas.
49

3 Elektroniska
företagsinteckningsbrev
3.1 Bakgrund
3.1.1 Lagen om företagsinteckning
Säkerhet för fordran kan upplåtas på olika sätt, bl.a. enligt reglerna
om företagsinteckning. Enligt lagen (2003:528) om företagsinteckning
kan företagsinteckning beviljas med visst belopp i
all sökandens egendom. Egendomens ägare har fri förfoganderätt
över egendomen. En företagsinteckning avser sålunda en massa
av egendom som kan förändras med tiden. Som bevis för företagsinteckningen
utfärdas en handling i pappersform, ett s.k.
företagsinteckningsbrev (se 1 kap. 1 §).
En företagsinteckning kan beviljas vem som helst. Endast
näringsidkare kan dock upplåta säkerhet på grund av företagsinteckning.
Det sker genom att näringsidkaren som säkerhet för
fordran överlämnar företagsinteckningsbrev beträffande sin
egendom till borgenären (se 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckning).
Ärenden om företagsinteckning handläggs av en för landet
gemensam inskrivningsmyndighet. Sedan den 1 juli 2001 är
Bolagsverket inskrivningsmyndighet (se 1 § förordningen
[2003:552] om företagsinteckning och prop. 2000/01:88).
En ansökan om företagsinteckning skall innehålla uppgift om
det belopp på vilket företagsinteckningen skall lyda (se 2 kap.
10 § lagen om företagsinteckning). Om det inte finns något som
hindrar det, beviljas företagsinteckning och ett företagsinteckningsbrev
utfärdas (se 2 kap. 12 §). Beslut att bevilja företags51

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
inteckning förs in i företagsinteckningsregistret. I företagsinteckningsregistret
registreras även vissa andra slag av beslut (se
2 kap. 7 §). Registret förs av Bolagsverket.
Det är möjligt att bevilja flera företagsinteckningar i en
persons egendom. Om det finns flera företagsinteckningsbrev,
har de företräde i den tidsordning som de har sökts (se 1 kap.
4 §).
På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev
skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. En anteckning
om innehav skall tas bort, om den vars innehav har
antecknats anmäler att innehavet har upphört (se 2 kap. 19 §).
Lagen om företagsinteckning innehåller också bestämmelser
om olika s.k. inteckningsåtgärder som kan vidtas efter det att en
företagsinteckning har beviljats (se 2 kap. 14–17 §§). Bland annat
får ett företagsinteckningsbrev bytas ut mot två eller flera nya
inteckningsbrev (utbyte). Flera företagsinteckningar kan föras
samman till en inteckning (sammanföring). Det är vidare möjligt
att döda en företagsinteckning (dödning), vilket innebär att företagsinteckningen
avregistreras från företagsinteckningsregistret.
Samtliga dessa åtgärder förutsätter att företagsinteckningsbrevets
innehavare medger åtgärden och att företagsinteckningsbrevet
lämnas in till inskrivningsmyndigheten.
År 2004 hade det beviljats totalt 890 000 företagsinteckningar.
Det året beviljades företagsinteckningar till ett sammanlagt
värde av 24 miljarder kronor.
3.1.2 Lantmäteriverkets försöksverksamhet
Som tidigare nämnts får företagsinteckningar utfärdas endast i
skriftlig form, dvs. pappersform. Sedan år 1998 har Lantmäteriverket
inom ramen för sin uppdragsverksamhet bedrivit en
försöksverksamhet med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev.
Systemet liknar det som finns för pantbrev enligt lagen
om pantbrevsregister men bygger på avtal som Lantmäteriverket
har slutit med cirka 50 kreditinstitut. De företag som
deltar i verksamheten kan ge in företagsinteckningsbrev till
52

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Lantmäteriverket för förvaring. De företagsinteckningsbrev som
ges in registreras i ett särskilt register. De företag som deltar i
verksamheten kan därefter på elektronisk väg få information om
och hantera sina företagsinteckningsbrev. Exempelvis kan ett
företag ”flytta” ett företagsinteckningsbrev till ett annat företag
som är anslutet till systemet.
Av totalt 890 000 företagsinteckningar ingår 210 000 i Lantmäteriverkets
försöksverksamhet.
3.1.3 Framställningar om lagstiftning
År 2002 begärde Svenska Bankföringen i skrivelse till Justitiedepartementet
att det skulle läggas fram ett lagförslag om digitalisering
av företagshypoteksbrev. Som skäl angavs att handläggningen
och administrationen av kreditsäkerheterna skulle bli
mer rationell och kostnadseffektiv och att högre säkerhet skulle
uppnås (dnr Ju2002/6542/L1).
År 2004 ingav Bolagsverket och Lantmäteriverket till regeringen
en framställan om att det skulle införas en lagstiftning om
elektroniska företagsinteckningsbrev (dnr Ju2004/5321/L1).
3.2 Överväganden och förslag
3.2.1 Det bör införas möjlighet att utfärda elektroniska
företagsinteckningsbrev
Förslag: Det införs en möjlighet att utfärda elektroniska
företagsinteckningsbrev i stället för skriftliga företagsinteckningsbrev.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall
utfärdas genom att en uppgift om företagsinteckningen
registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret. I
inteckningsbrevsregistret skall också en uppgift om vem som
har rätt att råda över registreringen, s.k. inteckningsbrevshavare,
kunna registreras.
53

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
Skälen för förslaget: Mot varje företagsinteckning svarar ett
företagsinteckningsbrev. Företagsinteckningsbrev utfärdas i dag
endast i skriftlig form, dvs. pappersform. Vid upplåtelse av
säkerhet överlämnas företagsinteckningsbrevet till borgenären.
Sedan fordran har betalats, återlämnas företagsinteckningsbrevet
(se avsnitt 3.1.1).
Systemet med skriftliga företagsinteckningsbrev medför kostnader
och olägenheter. För kreditgivarnas del uppkommer
kostnader för försändelser, kontroller och förvaring av företagsinteckningsbrev
medan det hos Bolagsverket uppstår kostnader
för utskrifter och expediering av företagsinteckningsbrev. Om
ett företagsinteckningsbrev skulle förkomma, måste det dödas
enligt ett särskilt förfarande inför allmän domstol, vilket är både
tidsödande och kostnadskrävande.
Pantsättning av fast egendom kunde, som tidigare nämnts,
fram till år 1994 ske enbart genom att pappersbundna pantbrev
överlämnades till borgenären. Sedan år 1994 har det emellertid
varit möjligt att också utfärda elektroniska pantbrev, s.k. datapantbrev.
Ett datapantbrev utfärdas genom att inteckningen registreras
i det s.k. pantbrevsregistret. Detta register förs med hjälp
av automatiserad behandling. I pantbrevsregistret kan också registreras
uppgift om vem som har rätt att råda över en inteckning
som är registrerad i registret (se avsnitt 2). Systemet med
datapantbrev har medfört att kreditinstitutens hantering av pantbrev
har blivit enklare, säkrare och billigare och att handläggningstiden
för kreditärenden har blivit kortare.
Den försöksverksamhet som Lantmäteriverket sedan år 1998
har bedrivit med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev
är uppbyggd på samma sätt som datapantbrevssystemet
men baserad på avtal mellan Lantmäteriverket och deltagarna.
Ett stort antal kreditinstitut (cirka 50 stycken) deltar i verksamheten
(se avsnitt 3.1.2). Enligt Lantmäteriverket har dock
bl.a. en större bank valt att inte delta på grund av olika slag av
juridiska oklarheter och risk för rättsförluster.
En elektronisk hantering av företagsinteckningsbrev leder till
kostnadsbesparingar för berörda företag och myndigheter. Ett
54

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
optimalt utnyttjande av ett elektroniskt system för hanteringen
av företagsinteckningsbrev förutsätter dock att systemet författningsregleras.
Det bör därför införas ett författningsreglerat
system för elektronisk hantering av företagsinteckningsbrev.
Företagsinteckningsbrev och datapantbrev hanteras i dag av i
stort sett samma krets av företag. Det finns ett värde i att
reglerna för hanteringen av snarlika säkerheter utformas på ett
enhetligt sätt. Systemet med datapantbrev har fungerat mycket
väl, vilket bl.a. har lett till att de flesta inteckningar numera
motsvaras av datapantbrev och att i princip alla större aktörer på
området har anslutit sig till pantbrevsregistret (se avsnitt 2).
Datapantbrevssystemet bör därför utgöra förebild för det system
som nu bör införas på företagsinteckningsområdet.
Det bör sålunda införas en möjlighet att utfärda elektroniska
företagsinteckningsbrev. Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
bör utfärdas genom att företagsinteckningen registreras i ett
register, i fortsättningen benämnt inteckningsbrevsregistret. I
inteckningsbrevsregistret bör det, på motsvarande sätt som i
datapantbrevssystemet, vara möjligt att registrera uppgift om
vem som har rätt att råda över en inteckning som har registrerats
i registret. Den som registreras bör i det nya systemet benämnas
inteckningsbrevshavare.
De företagsinteckningar som registreras på detta sätt måste
givetvis, i likhet med andra företagsinteckningar, finnas i företagsinteckningsregistret.
Med två separata register uppkommer
viss dubbelregistrering. Vid handläggning av vissa inskrivningsärenden
måste inskrivningsmyndigheten dessutom ha
möjlighet att ta del av uppgifter i inteckningsbrevsregistret om
inteckningsbrevshavare (se avsnitt 3.2.6). Det kan därför ifrågasättas
om inteckningsbrevsregistret bör ingå som en del i
företagsinteckningsregistret.
De båda registren kommer emellertid att ha olika ändamål.
Företagsinteckningsregistret har till ändamål att tillhandahålla
uppgifter för bl.a. förvärv och avyttring av egendom i vilken
inteckning har skett, kreditgivning, försäkringsgivning och
annan allmän eller enskild verksamhet där den information som
55

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
ingår i företagsinteckningsregistret utgör underlag för prövningar
eller beslut (se 3 § förordningen om företagsinteckning).
Inteckningsbrevsregistret kommer att ha ett mycket begränsat
ändamål (se avsnitt 3.2.10). Dessutom är företagsinteckningsregistret
offentligt medan vissa uppgifter i inteckningsbrevsregistret
bör omfattas av sekretess (se avsnitt 3.2.8). Mot denna
bakgrund bör inteckningsbrevsregistret vara ett särskilt register
vid sidan av företagsinteckningsregistret (jfr prop. 1993/94:197
s. 19–21 och prop. 1999/2000:39 s. 89 och 90).
Pantbrev kan utfärdas i skriftlig form. Bör möjligheten att
utfärda skriftliga företagsinteckningsbrev vara kvar?
I avsnitt 2 behandlas ett förslag från Lantmäteriverket om att
avskaffa systemet med skriftliga pantbrev. Syftet med förslaget
är att effektivisera hanteringen av pantbrev. I avsnittet görs
bedömningen att förslaget är förenat med nackdelar som inte
uppväger dess fördelar och att förslaget därför inte bör genomföras.
Det kommer även efter införandet av elektroniska rutiner för
hantering av företagsinteckningsbrev att finnas ett behov av
skriftliga företagsinteckningsbrev. Ett avskaffande av systemet
med skriftliga företagsinteckningsbrev kan antas leda till i
huvudsak samma nackdelar som förslaget om att avskaffa
systemet med skriftliga pantbrev har bedömts leda till, t.ex. risk
för rättsförluster för enskilda (se avsnitt 2). Möjligheten att
utfärda pappersbundna företagsinteckningsbrev bör därför vara
kvar.
3.2.2 Registerförande myndighet
Förslag: Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret.
Skälen för förslaget: Ett system med elektroniska företagsinteckningsbrev
förutsätter inte några ändringar i nuvarande
bestämmelser om förandet av företagsinteckningsregistret.
Ärenden om företagsinteckning bör därför även i fortsättningen
56

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
handläggas av en för landet gemensam inskrivningsmyndighet
och Bolagsverket bör vara inskrivningsmyndighet.
Vilken myndighet bör då ansvara för inteckningsbrevsregistret?
Lantmäteriverket ansvarar för pantbrevsregistret. Pantbrevsregistret
har samma syfte som det föreslagna inteckningsbrevsregistret,
nämligen att förenkla hanteringen av bevis som svarar
mot inskrivningar i olika slag av egendom. Registren kan dessutom
antas få samma krets av användare. Om Lantmäteriverket
skulle ansvara för inteckningsbrevsregistret, kommer det därför
att kunna ske en viss samordning mellan registren. Det kommer
dock att krävas att det sänds ett stort antal underrättelser om
företagsinteckningar mellan inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning
– dvs. Bolagsverket – och Lantmäteriverket.
Ett annat alternativ är att Bolagsverket – antingen inskrivningsmyndigheten
för företagsinteckning eller någon annan
verksamhetsgren inom verket – för inteckningsbrevsregistret.
Ett skäl som talar för att Bolagsverket bör föra inteckningsbrevsregistret
är att samtliga ärenden som gäller företagsinteckning
då kommer att handläggas inom Bolagsverkets sfär. Det
leder till att det kan ske en viss samordning mellan företagsinteckningsregistret
och inteckningsbrevsregistret och att det
inte behöver sändas några underrättelser om företagsinteckningar
mellan Bolagsverket och Lantmäteriverket. Det torde
vidare innebära en förenkling för kreditinstituten och övriga
användare att samtliga ärenden som gäller företagsinteckning
handläggs vid en och samma myndighet.
Både Bolagsverket och Lantmäteriverket har förordat att
Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret.
Övervägande skäl talar därför för att Bolagsverket bör föra
inteckningsbrevsregistret.
Nästa fråga blir då om inteckningsbrevsregistret bör föras av
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning eller om det bör
föras inom någon annan verksamhetsgren inom Bolagsverket.
Handläggningen vid inskrivningsmyndigheten bygger på att
inskrivningsärenden tas upp på inskrivningsdag. Detta innebär
57

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
att det normalt förflyter viss tid mellan inskrivningsdagens slut
och den tidpunkt då de ärenden som hör till inskrivningsdagen
faktiskt har avgjorts. Detta handläggningssätt skiljer sig väsentligt
från det handläggningssystem som bör gälla för inteckningsbrevsregistret.
Beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret
bör – liksom beslut om registrering i pantbrevsregistret – kunna
fattas och registreras omedelbart efter det att ansökan om
registrering har inkommit.
Mot denna bakgrund bör inteckningsbrevsregistret inte föras
av inskrivningsmyndigheten utan inom annan verksamhetsgren
inom Bolagsverket.
3.2.3 Kretsen av inteckningsbrevshavare
Förslag: Som inteckningsbrevshavare får registreras endast
den som har fått tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare.
Om en företagsinteckning som har registrerats i inteckningsbrevsregistret
saknar uppgift om inteckningsbrevshavare,
skall den vars egendom har intecknats anses som
inteckningsbrevshavare.
Skälen för förslaget: Det främsta syftet med inteckningsbrevsregistret
är att åstadkomma en rationellare hantering av
företagsinteckningsbrev (se avsnitt 3.2.1). För att detta syfte
skall uppnås bör de som registreras i registret som inteckningsbrevshavare,
dvs. de som råder över företagsinteckningarna,
uppfylla vissa kriterier. Bland annat bör de ha förutsättningar att
kunna kommunicera med inteckningsbrevsregistret elektroniskt.
De bör även uppfylla vissa krav i fråga om betalning av avgifter.
I lagen om pantbrevsregister finns bestämmelser om att
endast de som har beviljats tillstånd av Lantmäteriverket får
registreras som pantbrevshavare. Vid tillståndsprövningen skall
verket särskilt beakta att sökanden har tillgång till den tekniska
utrustning och tekniska sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets
funktion, att det finns tillfredsställande former för
58

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
betalning av stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter
och att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på
lämplighet som bör ställas med hänsyn till pantbrevssystemets
uppbyggnad och funktion (se 14 § lagen om pantbrevregister, se
även avsnitt 2). Om en tillståndshavare inte längre uppfyller
kraven, skall Lantmäteriverket återkalla dennes tillstånd och
avregistrera de inteckningar för vilka tillståndshavaren är registrerad
som pantbrevshavaren samt utfärda skriftliga pantbrev i
stället (se 15 § lagen om pantbrevsregistret).
Det framstår som naturligt att kretsen av aktörer i inteckningsbrevsregistret
bestäms på samma sätt som för pantbrevsregistret.
Det bör alltså krävas tillstånd för att få registreras i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare. För tillståndsprövningen
bör gälla samma kriterier som för tillstånd att
bli registrerad som pantbrevshavare i pantbrevsregistret. Det bör
överlåtas på Bolagsverket att pröva om förutsättningarna för att
tillstånd är uppfyllda. Om tillståndshavaren inte längre uppfyller
kraven, bör Bolagsverket återkalla tillståndet och avregistrera de
företagsinteckningar för vilka den f.d. tillståndshavaren är registrerad
som inteckningsbrevshavare (se även ”Avregistrering av
företagsinteckning” i avsnitt 3.2.4).
I syfte att effektivisera hanteringen av obelånade pantbrev
infördes år 2003 möjlighet att ha inteckningar registrerade i
pantbrevsregistret utan någon anknytande uppgift om pantbrevshavare
(se prop. 2002/03:57). Härigenom undviks bl.a. att
en inteckning alltid måste avregistreras ur pantbrevsregistret om
det lån för vilket datapantbrevet har utgjort säkerhet har betalats.
Om uppgift om pantbrevshavare saknas, skall den som har
beviljats lagfart för fastigheten anses som pantbrevshavare (se 4 §
andra stycket lagen om pantbrevsregister). Vederbörande registreras
alltså inte i pantbrevsregistret. Motsvarande ordning bör
gälla för inteckningsbrevsregistret. Det bör alltså vara möjligt att
ha företagsinteckningar registrerade i registret utan någon
anknytande uppgift om inteckningsbrevshavare. Om uppgift om
inteckningsbrevshavare saknas, bör den vars egendom har intecknats
anses som inteckningsbrevshavare.
59

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
3.2.4 Registreringsåtgärder
Förslag: Om ingivaren av en ansökan om företagsinteckning
begär det, skall ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas
redan i samband med att ansökan om inteckning beviljas.
Om det begärs, skall det samtidigt registreras uppgift
om inteckningsbrevshavare.
Om ett skriftligt företagsinteckningsbrev har utfärdats,
skall detta på innehavarens begäran bytas ut mot ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev. I så fall skall det skriftliga
företagsinteckningsbrevet makuleras. Om det begärs, skall
det samtidigt registreras uppgift om inteckningsbrevshavare.
Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev saknar
anknytande uppgift om inteckningsbrevshavare, skall den
som skall anses som inteckningsbrevshavare kunna begära att
det registreras en uppgift om inteckningsbrevshavare.
På begäran av den som har registrerats som inteckningsbrevshavare,
skall uppgiften om inteckningsbrevshavare tas
bort ur inteckningsbrevsregistret. Om inteckningsbrevshavaren
begär det, skall det även registreras en ny inteckningsbrevshavare.
Om den som har registrerats som inteckningsbrevshavare
eller som skall anses som inteckningsbrevshavare begär det,
skall det elektroniska företagsinteckningsbrevet omvandlas
till ett skriftligt företagsinteckningsbrev. I samband med att
så sker skall företagsinteckningen avregistreras ur inteckningsbrevsregistret.
Skälen för förslaget
Registrering av nya företagsinteckningar
Systemet bör vara utformat på sådant sätt att en inteckning
redan från början kan komma till uttryck i en registrering i
inteckningsbrevsregistret. I en ansökan om företagsinteckning
bör därför anges om det skall utfärdas ett skriftligt företags60

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
inteckningsbrev eller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.
Om sökanden begär att det skall utfärdas ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev och det inte finns några hinder mot att
bifalla ansökan, beviljar inskrivningsmyndigheten företagsinteckning.
Beslutet bör registreras i företagsinteckningsregistret
på vanligt sätt. Dock bör det inte utfärdas något skriftligt
inteckningsbrev. I stället bör uppgift om företagsinteckningen
omedelbart föras in i inteckningsbrevsregistret. Genom denna
åtgärd har ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdats.
Registreringen i företagsinteckningsregistret respektive inteckningsbrevsregistret
torde kunna ske i omedelbart samband
med varandra. En skriftlig bekräftelse på att inteckningen har
registrerats i inteckningsbrevsregistret bör – på samma sätt som i
pantbrevsregistret – skickas till sökanden (jfr 3 a § förordningen
om pantbrevsregister).
Den som begär att det skall utfärdas ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
har i regel ett intresse av att någon annan än han
eller hon själv skall registreras i inteckningsbrevsregistret som
inteckningsbrevshavare. Det kan diskuteras om en sådan registrering
bör föregås av att den avsedde inteckningsbrevshavaren
lämnar sitt samtycke till registreringen. Detta kan synas
befogat eftersom inteckningsbrevshavaren kommer att belastas
av samma skyldigheter som åvilar en innehavare av ett skriftlig
företagsinteckningsbrev, bl.a. skyldighet att ta emot denuntiationer
om pantsättning. Att uppställa krav på sådant samtycke
skulle emellertid tynga handläggningen av registreringsärendet.
Det får därför anses lämpligare med en ordning där den registrerade
inteckningsbrevshavaren aviseras i efterhand om registreringen.
En inteckningsbrevshavare som anser att registreringen
är felaktig har då möjlighet att begära att uppgiften om inteckningsbrevshavare
ändras (jfr prop. 1993/94:197 s. 26).
Som tidigare nämnts bör företagsinteckningar kunna vara
registrerade i inteckningsbrevsregistret utan att vara förenade
med någon uppgift om inteckningsbrevshavare (se avsnitt 3.2.3).
Det bör därför vara möjligt att vid ansökan om företagsinteckning
begära att det skall utfärdas ett elektroniskt företagsin61

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
teckningsbrev men att registreringen i inteckningsbrevsregistret
inte förenas med uppgift om inteckningsbrevshavaren.
Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar
För att reformen skall bli effektiv måste det också finnas en
möjlighet att registrera beviljade företagsinteckningar, för vilka
det redan har utfärdats ett skriftligt företagsinteckningsbrev, i
inteckningsbrevsregistret. I annat fall kommer banker och andra
kreditinstitut under lång tid att vara tvungna att förvara stora
mängder skriftliga företagsinteckningsbrev. Det bör därför införas
en möjlighet att registrera en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret
inte enbart i anslutning till beviljandet av
företagsinteckningen utan även i ett senare skede. Det blir då
frågan om att omvandla ett skriftligt företagsinteckningsbrev till
ett elektroniskt företagsinteckningsbrev. En sådan omvandling
bör – på samma sätt som i datapantbrevssystemet – benämnas
konvertering.
En begäran om konvertering bör endast kunna göras av den
som innehar företagsinteckningsbrevet. Det skriftliga företagsinteckningsbrevet
bör ges in till Bolagsverket, som bör kontrollera
att det stämmer överens med företagsinteckningsregistret.
Det motsvarar i princip den ordning som gäller ifråga om
datapantbrev.
I samband med en konvertering av ett skriftligt pantbrev till
ett datapantbrev kan den som innehar pantbrevet begära att få bli
registrerad som pantbrevshavare. Han eller hon kan också begära
att någon annan skall registreras som pantbrevshavare eller att
inteckningen skall registreras i pantbrevsregistret utan någon
anknytande uppgift om pantbrevshavare (se 6 § lagen om pantbrevsregister).
Detsamma bör lämpligen gälla vid konvertering
av skriftliga företagsinteckningsbrev till elektroniska företagsinteckningsbrev.
För att skydda såväl den intecknade egendomens ägare som
dennes borgenärer är det nödvändigt att bygga upp ett system
som säkerställer att det inte samtidigt finns ett skriftligt före62

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
tagsinteckningsbrev och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.
I datapantbrevssystemet säkerställs detta genom en bestämmelse
om att det skriftliga pantbrevet skall förstöras i
samband med konverteringen (se 6 § andra stycket lagen om
pantbrevsregistret). Detsamma bör gälla vid konvertering av
skriftliga företagsinteckningsbrev.
Systemet med företagsinteckningar har genomgått ett flertal
förändringar under årens lopp. Före ikraftträdandet av lagen
(1984:649) om företagshypotek utfärdades inte särskilda företagsinteckningsbrev
för inteckningar. En näringsidkare som ville
upplåta säkerhet i form av en företagsinteckning tecknade i
stället ett skriftligt medgivande till inteckning på den handling
som utgjorde grunden för fordringen, dvs. på skuldebrevet. En
ansökan om företagsinteckning gjordes därefter hos inskrivningsmyndigheten,
varvid näringsidkarens inteckningsmedgivande
åberopades. Inskrivningsmyndigheten tecknade bevis om
meddelad företagsinteckning på fordringshandlingen (se 28 §
lagen [1966:454] om företagsinteckning, som upphört att gälla
vid utgången av 1985). En sådan handling kan fortfarande användas
för upplåtelse av säkerhet.
Det bör införas en möjlighet att konvertera även sådana
företagsinteckningar till elektroniska företagsinteckningsbrev.
Även i fortsättningen kan skuldebrevsegenskap hos en
fordringshandling på vilken det tecknats ett medgivande till
inteckning vara värdefull för borgenären. Äldre handlingar kan
dessutom någon gång ha ett kulturellt eller historiskt värde.
Dessa omständigheter talar mot att handlingarna förstörs vid en
konvertering.
Vid dödande av en inteckning som nu avses förstörs inte
fordringshandlingen på vilken inteckningsmedgivandet har tecknats
utan återsänds med anteckning om att den inte längre
medför någon rätt i den intecknade verksamheten (se punkten 4
i övergångsbestämmelserna till förordningen [2003:552] om
företagsinteckning). Motsvarande bör gälla vid konvertering.
Det bör sålunda införas en bestämmelse om att en fordringshandling
som nu avses och som ges in för konvertering inte
63

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
behöver förstöras utan kan förses med en påskrift om att den
inte längre medför någon rätt till den intecknade egendomen.
Registrering av inteckningsbrevshavare
Vid registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret
bör det, som ovan nämnts, inte finnas något krav på att
registreringen förses med uppgift om inteckningsbrevshavare.
Om uppgift om inteckningsbrevshavare saknas, bör den vars
egendom intecknats anses vara inteckningsbrevshavare (se
avsnitt 3.2.3). Om denne i ett senare skede önskar använda det
elektroniska företagsinteckningsbrevet som säkerhet för en fordran,
bör det – på motsvarande sätt som i datapantbrevssystemet
– finnas en möjlighet att registrera en borgenär som inteckningsbrevshavare
i inteckningsbrevsregistret. Den vars egendom
har intecknats bör därför kunna begära att det registreras en
inteckningsbrevshavare. Något samtycke bör inte heller i detta
fall behöva inhämtas av den nye inteckningsbrevshavaren. Denne
bör i stället underrättas om åtgärden i efterhand. Också detta
överensstämmer med vad som gäller i datapantbrevssystemet (jfr
6 § förordningen om pantbrevsregister).
Avregistrering av inteckningsbrevshavare
Om ett företagsinteckningsbrev har överlämnats till en kreditgivare
som säkerhet för en fordran och fordran sedermera
regleras, återlämnar borgenären företagsinteckningsbrevet till
den vars egendom är intecknad. En motsvarande möjlighet att
återlämna säkerheten bör finnas för elektroniska företagsinteckningsbrev.
Det bör därför finnas en möjlighet att avregistrera
en inteckningsbrevshavare. Begäran om sådan avregistrering
bör endast kunna göras av den som är registrerad som
inteckningsbrevshavare. Detta överensstämmer med vad som
gäller i datapantbrevssystemet (jfr 7 a § lagen om pantbrevsregister).
64

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Byte av inteckningsbrevshavare
En i praktiken vanligt förekommande situation är att en innehavare
av ett skriftligt företagsinteckningsbrev överlämnar inteckningsbrevet
till en annan borgenär. Detta kan ske t.ex. i
samband med omläggning av lån eller vid överlåtelse av den
fordran för vilken inteckningsbrevet utgör säkerhet. Det måste
även för de elektroniska företagsinteckningarna införas en
möjlighet att ”byta” inteckningsbrevshavare. För att möjliggöra
detta bör den som har registrerats som inteckningsbrevshavare
kunna begära att uppgiften om inteckningsbrevshavare tas bort
och att det i samband med denna åtgärd förs in en ny uppgift om
inteckningsbrevshavare. Detta överensstämmer med vad som
gäller i datapantbrevssystemet (jfr 7 a § lagen om pantbrevsregister).
Något samtycke bör inte inhämtas från den nye inteckningsbrevshavaren
utan denne bör i stället underrättas om åtgärden
i efterhand.
Avregistrering av företagsinteckning
Det torde ibland kunna uppkomma ett behov av att byta registreringen
i inteckningsbrevsregistret mot ett skriftligt inteckningsbrev.
Så kan t.ex. vara fallet då innehavaren av den intecknade
egendomen efter fullgjord betalning av fordran vill ha
tillbaka säkerheten men inte vill ha företagsinteckningen registrerad
i inteckningsbrevsregistret. En annan sådan situation
kan vara om företagsinteckningsbrevet belånas hos någon som
saknar tillstånd att vara registrerad som innehavare av företagsinteckningsbrevet
(se avsnitt 3.2.3). Det bör därför införas en
möjlighet att begära att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
omvandlas till ett skriftligt företagsinteckningsbrev. En ansökan
om det bör göras av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller som skall anses som inteckningsbrevshavare.
65

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
3.2.5 Upplåtelse av säkerhet
Förslag: Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall anses
ha överlämnats till borgenären, när denne eller någon som
företräder denne har antecknats som inteckningsbrevshavare i
inteckningsbrevsregistret.
Skälen för förslaget: I 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckningar
regleras hur säkerhet på grund av företagsinteckning
upplåts. Av paragrafen följer att en näringsidkare upplåter
säkerhet för en fordran genom att överlämna ett företagsinteckningsbrev
beträffande sin egendom till borgenären. De obligationsrättsliga
momenten är således att det föreligger ett fordringsförhållande
mellan näringsidkare och borgenär och att det
finns ett avtal om upplåtelse av säkerhet. Det sakrättsliga
momentet består i överlämnandet av företagsinteckningsbrevet.
Företagsinteckningsbrevet måste överlämnas till borgenären och
bli kvar i dennes besittning. Förmånsrätt kan också uppkomma
genom att tredje man som innehar företagsinteckningsbrevet
underrättas om säkerhetsupplåtelsen (se prop. 2002/03:49 s.
116).
Något egentligt ”överlämnande” av ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
kan inte ske. Det sakrättsliga momentet blir
därför mera svårbedömt om det inrättas ett elektroniskt system
för företagsinteckningsbrev.
Motsvarande fråga diskuterades inför införandet av datapantbrevssystemet
(prop. 1993/94:197 s. 30–31). Det ansågs då att
det var vanskligt att dra några slutsatser om hur domstolarna
skulle bedöma frågor om vad som skulle anses som ett överlämnande
av en elektronisk handling. Att frågan lämnades oreglerad
ansågs leda till en oacceptabel osäkerhet om rättsläget.
Slutsatsen var därför att den dåvarande lagstiftningen borde
kompletteras med en bestämmelse om att datapantbrev skall
anses ha överlämnats till borgenären, när denne eller någon som
företräder denne har registrerats som pantbrevshavare i pantbrevsregistret
(se 6 kap. 2 § jordabalken).
66

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Motsvarande bedömning bör göras i fråga om elektroniska
företagsinteckningsbrev. Det bör därför i lagen om företagsinteckning
införas en bestämmelse av innebörd att ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev skall anses överlämnat till borgenären,
när denne eller någon som företräder honom eller henne har
registrerats som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.
3.2.6 Uppvisande av företagsinteckningsbrev i samband
med inteckningsåtgärder
Förslag: Kravet på att företagsinteckningsbrev skall ges in i
ärenden om inteckningsåtgärder skall inte omfatta elektroniska
företagsinteckningsbrev. Syftena med kravet på ingivande
av företagsinteckningsbrev skall i stället tillgodoses genom
bestämmelser som gör det möjligt att i inteckningsbrevsregistret
registrera en spärr mot avregistrering av företagsinteckningen.
Skälen för förslaget: I 2 kap. 14–17 §§ lagen om företagsinteckning
behandlas olika s.k. inteckningsåtgärder, dvs. åtgärder
som förändrar inteckningarnas struktur eller företrädesrätt. Det
finns fyra olika slag av inteckningsåtgärder (utbyte, sammanföring,
nedsättning och dödning).
En ansökan om en inteckningsåtgärd kan bara göras av den
vars egendom har intecknats. Åtgärderna kräver medgivande av
den som innehar det företagsinteckningsbrev som hör till
inteckningen. Det fordras också att företagsinteckningsbrevet
ges in till inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 18 § lagen om
företagsinteckning). Inskrivningsmyndighetens beslut utmynnar
i att ett nytt företagsinteckningsbrev utfärdas samtidigt som det
gamla företagsinteckningsbrevet makuleras. Om inskrivningsmyndighetens
beslut innebär att företagsinteckningen dödas,
utfärdas dock inte något nytt företagsinteckningsbrev.
Skälen till att företagsinteckningsbrevet skall ges in är dels att
säkerställa att den uppgivne innehavaren innehar företags67

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
inteckningsbrevet, dels att möjliggöra makulering av företagsinteckningsbrevet
efter det att inteckningsåtgärden har beslutats.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev kan inte i bokstavlig
mening ges in till inskrivningsmyndigheten. Att kräva att ett
elektroniskt företagsinteckningsbrev skall omvandlas till ett
skriftligt företagsinteckningsbrev som sedan skall ges in för
makulering framstår inte som en rationell ordning.
En mera ändamålsenlig ordning som säkerställer det förstnämnda
syftet med ingivandet av företagsinteckningsbrevet –
identifieringen av innehavaren av företagsinteckningsbrevet – är
att inskrivningsmyndigheten i inteckningsåtgärdsärendet inhämtar
uppgift om inteckningsbrevshavare från inteckningsbrevsregistret
och att inteckningsbrevshavarens skriftliga samtycke till
åtgärden visas upp i ärendet.
Även det andra syftet med ingivandet av företagsinteckningsbrevet
– säkerställandet av makuleringen – måste tillgodoses i ett
ärende som har anknytning till ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.
Här finns ett särskilt problem som hänger samman
med att inskrivningsmyndigheten tillämpar system med inskrivningsdag
vid handläggning av inskrivningsärenden. Systemet
innebär att det normalt förflyter viss tid mellan inskrivningsdagens
slut och den tidpunkt då de ärenden som hör till inskrivningsdagen
faktiskt har avgjorts. Vid dödning kommer inteckningen
att finnas kvar i inteckningsbrevsregistret fram till dess
att beslutet i dödningsärendet har förts in i företagsinteckningsregistret.
Under mellantiden skulle inteckningsbrevshavaren
kunna begära att det skrivs ut ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
Denna möjlighet skulle kunna missbrukas.
Motsvarande problem uppmärksammades vid införandet av
datapantbrevssystemet. Den lösning som då valdes innebär att
undantag från kravet på att pantbrev skall ges in endast får göras
om det vid tiden för inskrivningsmyndighetens beslut har
registrerats en ”spärr” mot avregistrering i pantbrevsregistret (se
prop. 1993/94/197 s. 32–33). En sådan spärr hindrar att
datapantbrevet byts ut mot ett skriftligt pantbrev.
68

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Samma lösning bör väljas för inteckningsbrevsregistret. En
begäran om utbyte, sammanföring, nedsättning eller dödning
bör således bara få bifallas om det i inteckningsbrevsregistret har
registrerats ett beslut om hinder mot avregistrering av företagsinteckningen.
Beslutet om hinder mot avregistrering bör gälla till dess ärendet
angående inskrivningsåtgärd har avslutats. När inskrivningsmyndighetens
beslut har registrerats i företagsinteckningsregistret,
bör hindret hävas automatiskt, eftersom hindret då inte
längre fyller någon funktion. Det kan emellertid förekomma att
någon inteckningsåtgärd av någon anledning inte kommer till
stånd. Det bör därför även införas en möjlighet för inteckningsbrevshavaren
att begära att beslutet hävs.
3.2.7 Rättelse, omprövning och överklagande
Förslag: En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas,
om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd
av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till
skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av
något tekniskt fel.
Förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om omprövning
skall tillämpas.
Bolagsverkets beslut skall kunna överklagas till länsrätten.
Skälen för förslaget: Bolagsverkets handläggning av registreringsärenden
faller in under förvaltningslagens (1986:223)
tillämpningsområde. I förvaltningslagen finns bestämmelser om
bl.a. rättelse, omprövning och överklagande. De kommer att vara
tillämpliga om det inte i lag eller förordning införs avvikande
bestämmelser.
69

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
Rättelse
Enligt förvaltningslagen får ett beslut som innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans
skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, rättas av den myndighet
som har meddelat beslutet. Om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild och det inte är obehövligt,
får rättelse inte ske innan parten har getts tillfälle att yttra sig i
frågan (se 26 § förvaltningslagen).
Det finns även i personuppgiftslagen (1998:204) en bestämmelse
om rättelse. Enligt den är den personuppgiftsansvarige
skyldig att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter
som inte har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller
föreskrift som har meddelats med stöd av lagen (se 28 § personuppgiftslagen).
Det uppställs alltså inte något krav på att
uppgiften skall vara uppenbart oriktig. Rättelse skall ske även om
felet inte beror på skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.
Rätten till rättelse enligt personuppgiftslagen gäller om det
inte i lag eller förordning har meddelats föreskrifter som avviker
från personuppgiftslagen (se 2 § personuppgiftslagen). Eventuella
undantag från personuppgiftslagen måste vara förenliga
med dataskyddsdirektivet (Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för
enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter
och om det fria flödet av sådana uppgifter).
Inför införandet av datapantbrevssystemet – som ägde rum
innan dataskyddsdirektivet hade antagits – diskuterades huruvida
förvaltningslagens bestämmelse om rättelse skulle gälla för
pantbrevsregistret.
Regeringen framhöll att en registrering i pantbrevsregistret
får viktiga rättsverkningar. Bland annat kommer registreringen i
många fall att vara avgörande för om en borgenär har panträtt i
den intecknade egendomen. Regeringen ansåg att av hänsyn till
pantbrevshavarens rättssäkerhet borde uppgifter som inte var
uppenbart felaktiga få ändras enbart efter en mera ingående rättslig
prövning. Det infördes därför en bestämmelse om att en uppgift
i pantbrevsregistret får rättas endast om uppgiften innehåller
70

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
någon uppenbar oriktighet till följd av att verket eller någon
annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande
förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den infördes
också en bestämmelse om att den vars rätt berörs skall ges tillfälle
att yttra sig (se 12 § lagen om pantbrevsregister och prop.
1993/94:197 s. 36 och 37).
En registrering i inteckningsbrevsregistret får i princip samma
rättsverkningar som en registrering i pantbrevsregistret. Även
för inteckningsbrevsregistret bör därför gälla att en uppgift får
rättas endast om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet
till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig
till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd
av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs bör ges tillfälle att
yttra sig.
Kravet på att oriktigheten skall vara uppenbar innebär ett avsteg
från reglerna om rättelse i personuppgiftslagen. Som nämnts
ovan måste ett sådant undantag, för att vara tillåtet, vara förenligt
med dataskyddsdirektivet. Enligt artikel 13.1 g i dataskyddsdirektivet
får omfattningen av rätten till rättelse begränsas med
hänsyn till skyddet av den registrerades eller andras fri- och
rättigheter. En registrering i inteckningsbrevsregistret får betydande
rättsliga och ekonomiska verkningar. En begränsning av
möjligheten till rättelse till fall då uppgiften är uppenbart oriktig
till följd av att verket eller någon annan har gjort sig skyldig till
skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller tekniskt fel
syftar till att skydda sådana rättigheter som anges i direktivet.
Bestämmelsen är sålunda förenlig med direktivet (jfr prop.
2002/03:49 s. 134).
Omprövning
I förvaltningslagen finns bestämmelser om omprövning av beslut
(se 27 §). Enligt dessa bestämmelser skall en myndighet, om den
finner att ett beslut som den har meddelat som första instans är
uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av
någon annan anledning, ändra beslutet, under förutsättning att
71

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel
för någon enskild part.
Förvaltningslagens omprövningsbestämmelser är tillämpliga
vid handläggning av registreringsärenden som avser pantbrevsregistret
(se prop. 1993/94:197 s. 37). Övervägande skäl talar för
att de bör vara tillämpliga även vid handläggning av ärenden
avseende inteckningsbrevsregistret.
Överklagande
I 22 § förvaltningslagen anges att ett beslut får överklagas av den
som beslutet angår, om beslutet har gått honom emot och
beslutet kan överklagas. Förvaltningslagen anger inte närmare
vilka beslut som kan överklagas. I praxis har det ansetts att ett
beslut kan överklagas inte endast då det har någon form av
rättslig verkan utan också då det mera väsentligt påverkar någons
personliga eller ekonomiska ställning. Av 22 a § förvaltningslagen
följer att myndighetens beslut överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Bolagsverkets beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret
kan komma att medföra betydande rättsverkningar för den
enskilde. Det bör därför vara möjligt att överklaga beslutet.
Överklagande bör ske hos länsrätt. Förvaltningslagens regler
bör tillämpas vid överklagande (jfr 20 § lagen om pantbrevsregister
och prop. 1993/94:197 s. 37 och 38).
3.2.8 Frågor om offentlighet och sekretess
Förslag: En uppgift i inteckningsbrevsregistret om inteckningsbrevshavare
skall få röjas endast om det står klart att ett
utlämnande av uppgiften inte innebär skada för någon enskild.
Motsvarande sekretess skall gälla för uppgift om inteckningsbrevshavare
som lämnas i ansökan om en registreringsåtgärd.
72

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Sekretess skall inte gälla gentemot inteckningsbrevshavaren.
Skälen för förslaget: Med handling avses enligt tryckfrihetsförordningen
en framställning i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos
en myndighet och enligt särskilda regler är att anse som inkommen
till eller upprättad hos myndigheten. En upptagning anses
förvarad hos en myndighet, om den är tillgänglig för myndigheten
med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar
för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas (se 2 kap 3 § tryckfrihetsförordningen).
Uppgifterna i inteckningsbrevsregistret kommer att falla in
under tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp. Handlingen,
dvs. uppgifterna i registret, kommer att anses som upprättad och
förvarad hos Bolagsverket (jfr prop. 1993/94:197 s. 39). Uppgifterna
i registret får därför anses vara allmänna handlingar hos
Bolagsverket.
Utgångspunkten för regleringen av allmänna handlingar är att
all offentlig verksamhet skall ske i öppna former. Enligt tryckfrihetsförordningen
får rätten att ta del av allmänna handlingar
dock begränsas om det är påkallat med hänsyn till bl.a. enskilds
ekonomiska förhållanden (se 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen).
Bestämmelser om sekretess med hänsyn till enskilds ekonomiska
förhållanden finns i 8 kap. och 9 kap. sekretesslagen.
Ingen av bestämmelserna i de kapitlen blir direkt tillämpliga på
uppgifter i inteckningsbrevsregistret. Om det anses nödvändigt
med sekretess till skydd för enskildas ekonomiska förhållanden
är det därför nödvändigt att skapa en särskild sekretessbestämmelse.
För pantbrevsregistret gäller sekretess för uppgift om registrerad
pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den som uppgiften rör lider skada (se 8 kap. 22 §
sekretesslagen). Uppgift om att en inteckning är registrerad i
73

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
pantbrevsregistret omfattas inte av sekretess. Inte heller gäller
sekretess för uppgift om att en inteckning saknar uppgift om
pantbrevshavare och att, om uppgift om pantbrevshavare saknas,
den som senast har beviljats lagfart på fastigheten skall anses som
pantbrevshavare.
Vid bedömningen av om uppgifterna i inteckningsbrevsregistret
bör omfattas av sekretess kan konstateras att ett helt
offentligt inteckningsbrevsregister skulle underlätta åtkomsten
till uppgifterna i registret. Detta skulle i sin tur förenkla kreditinstitutens
och myndigheternas handläggning av olika slag av
ärenden. Det skulle vidare främja konkurrensen på kreditmarknaden,
vilket skulle vara till fördel för de näringsidkare som utnyttjar
eller avser att utnyttja företagsinteckning som säkerhet
för lån.
I samband med att datapantbrevsystemet infördes ansågs det
att ett helt offentligt pantbrevsregister skulle kunna medföra inte
obetydliga skador för pantbrevshavarna. Det framhölls bl.a. att
registreringen regelmässigt kommer att återspegla lån som
pantbrevshavaren har lämnat till fastighetsägaren. Vidare betonades
att det förhållandet att registret kommer att föras med
automatiserad behandling gör det mycket lätt att genom sökningar
i registret få fram sammanställningar över en viss pantbrevshavares
kundkrets. Det anfördes att det därigenom skulle
bli möjligt för konkurrenter att ganska väl kartlägga varandras
affärskontakter (se prop. 1993/94:197 s. 39–43, se även prop.
2002/03:57 s. 28–30).
Möjligheten att genom sökningar få fram sammanställningar
över en viss inteckningsbrevshavares kundkrets skulle i och för
sig kunna begränsas genom olika slag av sökbegreppsbegränsningar.
Exempelvis skulle det vara möjligt att förhindra att en
inteckningsbrevshavares namn används som sökbegrepp av andra
än inteckningsbrevshavaren själv. Det finns ändå skäl som talar
för att uppgifterna i inteckningsbrevsregistret bör omfattas av
sekretess. Ett offentligt inteckningsbrevsregister skulle nämligen
stämma mindre väl överens med syftet bakom bestämmelsen om
banksekretess i 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och
74

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
finansieringsrörelse, där det föreskrivs att enskildas förhållanden
till kreditinstitut inte får röjas obehörigen.
Mot den bakgrunden får övervägande skäl anses tala för att
även uppgifter i inteckningsbrevsregistret om registrerade inteckningsbrevshavare
bör omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen
bör utformas på samma sätt som sekretessbestämmelsen
för pantbrevsregistret. Det innebär att uppgift om
inteckningsbrevshavare bör få röjas endast om det står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Uppgift om att en företagsinteckning saknar uppgift om
inteckningsbrevshavare och att, om sådan uppgift saknas, den
vars egendom har intecknats skall anses som inteckningsbrevshavare
bör inte omfattas av sekretess (jfr prop. 2002/03:57 s. 28–
30).
Sekretessen bör gälla även för uppgifter om inteckningsbrevshavare
som lämnas i ansökningar om registreringsåtgärder till
Bolagsverket.
Av sekretesslagen följer att sekretess till skydd för enskild
inte gäller i förhållande till honom eller henne själv (se 14 kap. 4
§ sekretesslagen). Den föreslagna sekretessregeln kommer därför
inte att hindra någon att få fullständiga uppgifter om de
företagsinteckningar för vilka han eller hon själv är registrerad
som inteckningsbrevshavare. Inte heller bör sekretessen gälla
gentemot innehavaren av den intecknade egendomen, eftersom
det får anses befogat att denne alltid kan få uppgift om vem som
är registrerad som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.
Vid handläggning av vissa slag av inskrivningsärenden, bl.a.
ärenden om inteckningsåtgärder, finns behov av att kunna ta del
av uppgifter i inteckningsbrevsregistret (se avsnitt 3.2.6). Inskrivningsärenden
handläggs av inskrivningsmyndighet. Bolagsverket
är inskrivningsmyndighet. Sekretess gäller som huvudregel
mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet,
när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra
(se 1 kap. 3 § sekretesslagen). För handläggningen av inskrivningsärenden
respektive av ärenden om registrering i inteck75

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
ningsbrevsregistret kommer det att gälla olika regler om sekretess.
Handläggningen av inskrivningsärenden respektive av
ärenden om registrering i inteckningsbrevsregistret får därmed
anses vara olika verksamhetsgrenar inom Bolagsverket (se avsnitt
3.2.2). De får vidare anses vara självständiga i förhållande till
varandra, eftersom de kommer att ha olika beslutsbefogenheter.
Vid handläggning av inskrivningsärenden kommer därför det
sekretesskydd som har föreslagits för uppgifter i inteckningsbrevsregistret
att gälla (se prop. 1990/91:111 s. 21 f. och KU
1979/80:37 s. 13). Fråga är om det bör införas en regel om
undantag i sekretessen för uppgifter som behövs vid handläggning
av inskrivningsärenden.
Behovet av ett motsvarande undantag diskuterades även inför
införandet av pantbrevsregistret. Regeringen konstaterade då att
pantbrevshavaren och den berörda myndigheten i det stora
flertalet av fall hade ett gemensamt intresse av att uppgift om
pantbrevshavare lämnades ut till myndigheten. Pantbrevshavaren
skulle då kunna efterge sekretessen i förhållande till myndigheten
(se prop. 1993/94:197 s. 42 och 43).
Övervägande skäl talar för motsvarande bedömning i fråga
om inteckningsbrevsregistret. Det bör således inte gälla något
undantag från sekretess för uppgifter som behövs vid handläggning
av inskrivningsärenden.
Företagsinteckningsregistret kommer även i fortsättningen
att vara offentligt. Detsamma gäller för handlingar som ges in till
inskrivningsmyndigheten. Det innebär att en uppgift i en ansökan
om företagsinteckning om att en inteckning skall registreras
i inteckningsbrevsregistret och om att en viss inteckningsbrevshavare
skall registreras kommer att vara offentlig.
Den tystnadsplikt som följer av bestämmelsen om sekretesskydd
för uppgift om pantbrevshavare i pantbrevsregistret har
inte företräde framför den s.k. meddelarfriheten, dvs. rätten
enligt 1 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1
kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket
ämne som helst för publicering i de medier som de båda
grundlagarna omfattar (jfr 16 kap. 1 § sekretesslagen). Inte heller
76

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
bör den tystnadsplikt som följer av den föreslagna bestämmelsen
om sekretesskydd för uppgift i inteckningsbrevsregistret ha
företräde framför meddelarfriheten.
3.2.9 Ingivning till inteckningsbrevsregistret
Bedömning: Den som har fått tillstånd att vara registrerad i
inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare får
överföra ansökningar om registreringsåtgärder elektroniskt
till Bolagsverket enligt föreskrifter som Bolagsverket bör
bemyndigas att meddela.
Bolagsverket bör bemyndigas att meddela föreskrifter om
att också andra får överföra ansökningar elektroniskt till
verket.
Skälen för bedömningen: För att hanteringen av elektroniska
företagsinteckningsbrev skall bli rationell är det nödvändigt
att ansökningar om registreringsåtgärder kan ges in till
Bolagsverket i elektronisk form.
Enligt lagen om pantbrevsregister har pantbrevshavare som
har beviljats tillstånd att vara registrerade i pantbrevsregistret
rätt att ge in ansökningar om registreringsåtgärder elektroniskt
(se 17 § lagen om pantbrevsregister och prop. 1993/94:97 s. 46–
49). Den 1 april 2006 infördes bestämmelser om att regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Lantmäteriverket får
meddela föreskrifter om att även andra än de som har fått
tillstånd att vara registrerade – t.ex. lagfarna ägare som skall
anses som pantbrevshavare – får ge in ansökningar elektroniskt
(se 17 § tredje stycket lagen om pantbrevsregister och prop.
2005/06:28 s. 61 och 62).
Det framstår som naturligt att förutsättningarna för elektronisk
kommunikation utformas på samma sätt för inteckningsbrevsregistret
som för pantbrevsregistret. De som har beviljats
tillstånd att vara registrerade som inteckningsbrevshavare bör
sålunda ha rätt att överföra ansökningar till Bolagsverket elektroniskt.
Bolagsverket bör bemyndigas att meddela föreskrifter om
77

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
denna överföring, t.ex. om vilka elektroniska signaturer och
format som får användas. Det bör vidare vara möjligt för Bolagsverket
att meddela föreskrifter om att andra än de som har
beviljats tillstånd att vara registrerade skall få överföra ansökningar
till verket elektroniskt och om villkoren för denna
kommunikation.
Ansökningar om registreringsåtgärder bör givetvis också
kunna ges in till Bolagsverket i pappersform.
3.2.10 Behandling av personuppgifter m.m.
Bedömning: Bolagsverket bör vara personuppgiftsansvarigt
enligt personuppgiftslagen för inteckningsbrevsregistret.
Den som har fått tillstånd att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare bör få ha
direktåtkomst till registret. Sådan direktåtkomst bör dock
inte få avse uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare,
om inte tillståndshavaren själv är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller, i annat fall, inteckningsbrevshavaren har
medgett det.
Även inskrivningsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten
bör få ha direktåtkomst till vissa uppgifter i inteckningsbrevsregistret.
Den vars egendom har intecknats bör få ha direktåtkomst
till uppgifter i inteckningsregistret som avser inteckning i
egendomen.
Skälen för bedömningen: Inteckningsbrevsregistret kommer
att innehålla personuppgifter. Frågan är då i vilken utsträckning
och på vilket sätt behandlingen av personuppgifter bör författningsregleras
(se även rättelse, avsnitt 3.2.7).
78

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Författningsregleringen bör ha förordningsform
Frågan om en författningsreglering av personuppgiftsbehandling
bör ha lagform eller inte har behandlats tidigare i lagstiftningsärenden.
Det har då ansetts att myndighetsregister med ett stort
antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll bör regleras i
lag (se prop. 1997/98:44 s. 41, bet. 1997/98:KU18 s. 43 och rskr.
1997/98:180).
Inteckningsbrevsregistret kommer huvudsakligen att innehålla
uppgifter om juridiska personer. I den utsträckning uppgifterna
kommer att vara hänförliga till fysiska personer kommer
det att röra sig om uppgifter med anknytning till näringsverksamhet
som dessa bedriver. Registret kommer inte att innehålla
några känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen,
dvs. uppgifter som rör ras eller etniskt ursprung, politiska
åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i
fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualitet. Inte
heller i övrigt kommer innehållet i registret att vara av sådan
känslig natur att det av det skälet är motiverat att reglera förutsättningarna
för behandlingen av personuppgifter i lag. Mot den
bakgrunden får det anses tillräckligt att Bolagsverkets behandling
av personuppgifter regleras i förordning.
Personuppgiftsansvar
Som tidigare konstaterats bör inteckningsbrevsregistret föras av
Bolagsverket (se avsitt 3.2.2). Det framstår då också som
naturligt att Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt för registret.
Inteckningsregistrets ändamål
Personuppgifter får enligt personuppgiftslagen bara samlas in för
vissa särskilt, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (9 §
första stycket c). Uppgifterna får senare inte behandlas för något
79

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades
in (9 § första stycket d).
För vilka ändamål bör då personuppgifter i inteckningsbrevsregistret
få behandlas?
Syftet med inteckningsbrevsregistret är att det skall utgöra en
förteckning över elektroniska företagsinteckningsbrev och dess
inteckningsbrevshavare. Registret bör därför ha till ändamål att
användas för registrering av företagsinteckningar och företagsinteckningsbrev
och att tillhandahålla uppgifter som krävs för
registreringsbeslut. Därutöver bör registret tjäna som underlag
för underrättelser till inteckningsbrevshavare om innehållet i
företagsinteckningsregistret (jfr 3 § lagen om pantbrevsregister).
Direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret
I registerlagstiftningen regleras i allmänhet i vilka fall uppgifter
får lämnas ut till andra myndigheter eller enskilda med hjälp av
automatiserad behandling. Som regel görs åtskillnad mellan
direktåtkomst och övriga former för utlämnande på medium för
automatiserad behandling. Med direktåtkomst avses att den som
använder registret på egen hand kan göra sökningar och få svar
på frågor, dock utan att själv kunna påverka innehållet i registret.
För att de som har beviljats tillstånd att vara registrerade i
inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare på ett
enkelt sätt skall kunna utföra olika slag av registreringsåtgärder
är det nödvändigt att de får ha direktåtkomst till registret. Den
som har beviljats tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare
bör därför få ha direktåtkomst som avser uppgifter
om de företagsinteckningar för vilka han eller hon är registrerad
som inteckningsbrevshavare. En tillståndshavare bör vidare få ha
direktåtkomst till uppgifter i registret för vilka det inte gäller
sekretess, dvs. uppgifter om företagsinteckningar som finns
registrerade i registret och om att en företagsinteckning som
finns i registret saknar uppgift om inteckningsbrevshavare. Den
som har beviljats tillstånd att vara registrerad i registret bör
däremot inte få ha direktåtkomst till uppgifter om registrerade
80

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
inteckningsbrevshavare för företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren
inte är registrerad som inteckningsbrevshavare
såvida inte den berörda innehavaren har medgett det (jfr 19 §
lagen om pantbrevsregister). Även inskrivningsmyndigheten för
företagsinteckningar – som utgör en särskild verksamhetsgren
inom Bolagsverket och som är självständig i förhållande till
inteckningsbrevsregistret (se avsnitt 3.2.8) – och Kronofogdemyndigheten
bör få ha direktåtkomst som är utformad enligt
samma principer.
Slutligen bör den vars egendom intecknats – oavsett om han
eller hon har beviljats tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare
eller inte – få ha direktåtkomst som avser
inteckningar i den egna egendomen.
Bolagsverket bör i varje enskilt fall pröva om förutsättningarna
för direktåtkomst är uppfyllda. Om det finns anledning
att ställa upp särskilda krav för direktåtkomst, t.ex. av tekniska
natur, måste sökanden uppfylla kraven för att direktåtkomst
skall medges.
3.2.11 Skadeståndsfrågor
Förslag: Staten skall bära ett kontrollansvar för felaktigheter
som uppkommer i samband med upprättandet och förandet
av inteckningsbrevsregistret. Det innebär att den skadelidande
skall ha rätt till ersättning om det inte visas att
felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets
kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit
eller övervunnit.
Ersättningen skall jämkas om den skadelidande har medverkat
till skadans uppkomst.
Skälen för förslaget: I samband med förandet av inteckningsbrevsregistret
kan det uppkomma skador för ägaren av den intecknade
egendomen, inteckningsbrevshavaren och tredje man.
Skadorna kan bero på t.ex. felaktig handläggning, tekniska fel
81

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
eller obehöriga intrång i registret. Detta aktualiserar frågor om
skadestånd.
Inför införandet av datapantbrevssystemet diskuterades vilket
ansvar som staten borde ha för fel och brister i det registret. I
förarbetena utpekades tre olika alternativ för hur ansvaret kunde
regleras; genom en tillämpning av skadeståndslagens bestämmelser,
genom avtal eller genom en specialreglering (se prop.
1993/94:197 s. 49 f.). Det ansågs att skadeståndslagens regler om
skadestånd på grund av fel och försummelse vid myndighetsutövning
inte framstod som lämpliga, eftersom t.ex. tekniska fel
kunde uppkomma utan att någon skuld kunde konstateras. Att
reglera ansvaret genom avtal ansågs av principiella skäl inte
lämpligt eftersom verksamheten utgör myndighetsutövning.
Regeringen valde därför att i lag uppställa skadeståndsrättsliga
regler som var särskilt anpassade till den aktuella verksamheten
(se 21 § lagen om pantbrevsregister). Samma lösning bör väljas
för inteckningsbrevsregistret.
Statens ersättningsansvar kan utformas på olika sätt.
Ett alternativ är att låta staten ha ett strikt ansvar för alla
skador som kan uppkomma. Ett strikt ansvar skulle medföra att
användarna kan känna stor tilltro till inteckningsbrevsregistret.
Med nuvarande regler har emellertid varje innehavare av ett
företagsinteckningsbrev själv ansvaret för förvaringen av inteckningsbreven.
Ett strikt skadeståndsansvar för staten skulle således
innebära att staten åtar sig ett avsevärt större ansvar än
tidigare. Detta framstår inte som rimligt vid införandet av ett
frivilligt system.
Ett annat alternativ är att ålägga staten ett s.k. kontrollansvar.
Det innebär att, om någon tillfogas skada genom t.ex. att inteckningsbrevsregistret
innehåller en oriktig eller missvisande
uppgift eller genom annat fel i samband med registrets uppläggande
eller förande, han eller hon skall vara berättigad till
ersättning av staten, såvida inte staten visar att felaktigheten
beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars
följder verket skäligen inte kunnat övervinna eller undvika.
82

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
Ett skadeståndsansvar som utformas som ett kontrollansvar
ger den skadelidande ett skadeståndsskydd även i de fall där det
inte kan konstateras vad felaktigheten beror på. Den skadelidande
kommer dessutom som regel att kunna få skadestånd
även om felaktigheten inte beror på vårdslöshet från Bolagsverkets
sida. Staten kommer å andra sidan inte att kunna åläggas
skadeståndsskyldighet för sådana skador som Bolagsverket inte
har haft möjlighet att undvika.
I datapantbrevssystemet har det allmännas skadeståndsansvar
utformats som ett kontrollansvar (se 21 § lagen om pantbrevsregister
och prop.1993/94:197 s. 49–52).
Övervägande skäl talar för att också statens ansvar för inteckningsbrevsregistret
bör vara utformat som ett kontrollansvar.
Den skadelidande bör således ha rätt till ersättning om det inte
visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets
kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit
eller övervunnit.
Ansvaret bör omfatta skada på grund av oriktig eller missvisande
uppgift i inteckningsbrevsregistret, oriktig makulering av
företagsinteckningsbrev, felaktiga uppgifter i nya företagsinteckningsbrev
m.m. Vissa skador bör falla utanför kontrollansvaret.
Ansvaret bör inte omfatta skada på grund av t.ex. felaktigt
utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. På sådan skada bör i
stället skadeståndslagens regler om ansvar vid myndighetsutövning
tillämpas.
En särskild fråga är om kontrollansvaret även bör omfatta fel i
de terminaler och den övriga tekniska utrustningen som inteckningsbrevshavarna
kommer att använda vid kommunikationen
med Bolagsverket. Motsvarande fråga diskuterades inför införandet
av datapantbrevssystemet. Det konstaterades då att registreringsåtgärder
skulle vidtas först efter begäran av pantbrevshavaren,
varför det var naturligt att tillämpa vad som allmänt
gäller om att befordran av en ansökan eller underrättelse
sker på avsändarens risk. Felaktigheter i ingivarnas terminaler
eller i telelinjer från ingivaren till pantbrevsregistret ansågs
därför ligga utanför kontrollansvaret (jfr prop. 1993/94:197 s. 51
83

Elektroniska företagsinteckningsbrev Ds 2007:20
och 52). Samma bedömning bör göras i fråga om inteckningsbrevsregistret.
Statens kontrollansvar bör således inte omfatta
tekniska fel på användarnas terminaler eller telelinjer mellan
ingivaren och Bolagsverket.
Kontrollansvarsregeln bör förenas med en bestämmelse om
jämkning vid medvållande (jfr 21 § andra stycket lagen om pantbrevsregister).
3.2.12 Avgiftsfrågor
Bedömning: Inteckningsbrevsregistret bör finansieras med
avgifter. Avgifterna bör tas ut i samband med registreringsåtgärder.
De bör bestämmas av regeringen och sättas till en
sådan nivå att de ger full kostnadstäckning.
Bolagsverket bör ges möjlighet att inom ramen för sin
uppdragsverksamhet ta ut avgifter för att uppgifter i registret
tillhandahålls med hjälp av automatiserad behandling.
Skälen för bedömningen: Inteckningsbrevsregistret syftar
väsentligen till att tillgodose de enskilda användarnas behov. Det
är därför naturligt att registret finansieras av användarna genom
avgifter.
Beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret måste anses
som myndighetsutövning. Regeringen bör bemyndigas att
meddela föreskrifter om avgifternas storlek (jfr 8 kap. 9 § andra
stycket regeringsformen). Principen bör vara att avgifterna bör
bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås (jfr prop.
1989/90:138 s. 4 f.). Avgifterna bör alltså motsvara de sammanlagda
beräknade kostnaderna för handläggningen av ansökningarna,
för registerföringen och för andra därmed sammanhängande
uppgifter. Däremot bör avgifterna inte sättas så att verksamheten
ger någon vinst.
Bolagsverket bör ges rätt att ta ut avgifter för att verket med
hjälp av automatiserad behandling tillhandahåller information
om innehållet i registret. Då det i dessa fall får anses vara fråga
om uppdragsverksamhet bör verket – inom ramen för principen
84

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev
om full kostnadstäckning och efter samråd med Ekonomistyrningsverket
– självt få bestämma storleken på avgifterna.
85

4 Elektronisk ingivning till
företagsinteckningsregistret
Bedömning: Det bör vara möjligt att ge in en ansökan om
företagsinteckning i elektronisk form.
Förslag: Den som uppträder som ombud i ett inskrivningsärende
skall inte behöva visa upp någon skriftlig fullmakt
annat än om inskrivningsmyndigheten anser att det
behövs.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar ren förmögenhetsskada
genom oriktig uppgift om behörighet att
företräda någon annan i ett inskrivningsärende skall ersätta
skadan.
Bakgrund: En ansökan om företagsinteckning skall vara
skriftlig (se 2 kap. 3 § andra stycket lagen om företagsinteckning).
Ansökan skall innehålla uppgift om det belopp på vilken
inteckningen skall lyda (se 2 kap. 10 §).
Det är i dag inte möjligt att ge in en ansökan om företagsinteckning
till inskrivningsmyndigheten i annat än pappersform.
Skälen för bedömningen och förslaget
Ansökan om företagsinteckning bör få ges in elektroniskt
Ett stort antal myndigheter har under de senaste åren infört rutiner
som gör det möjligt för allmänheten att ge in ansökningar
och anmälningar elektroniskt. Exempelvis är det numera möjligt
för enskilda näringsidkare och aktiebolag att ge in registrerings87

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret Ds 2007:20
anmälningar till Bolagsverket elektroniskt (se prop.
2005/06:135). I jordabalken har införts regler om att ansökningar
om inskrivning får ges in till inskrivningsmyndigheten på
elektronisk väg (se prop. 2005/06:28). Förslagen i denna promemoria
bygger på att kommunikationen mellan å ena sidan dem
som beviljas tillstånd till att vara registrerade i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare och å andra sidan
registret skall vara elektronisk (se avsnitt 3.2.3, 3.2.9 och 3.2.10).
Det framstår därför som naturligt att också ansökningar till
företagsinteckningsregistret skall kunna ges in elektroniskt.
I lagen om företagsinteckning anges att ansökningar i inskrivningsärenden
skall vara skriftliga (se 2 kap. 3 § andra stycket
lagen om företagsinteckning). Ett krav på skriftlighet anses
normalt inte hindra elektroniska rutiner (se Ds 2003:29 s. 92–
95). Inte heller skriftlighetskravet i lagen om företagsinteckning
kan anses utesluta sådana rutiner. Lagen behöver därför inte
ändras i denna del.
För att ett elektroniskt ingivningsförfarande skall bli effektivt
är det emellertid nödvändigt att det finns tydliga regler i fråga
om t.ex. vilka elektroniska signaturer och format som får användas
vid ingivningen. Det bör därför införas förordningsbestämmelser
om att inskrivningsmyndigheten får meddela föreskrifter
om ingivning av ansökningar på elektronisk väg.
I en del inskrivningsärenden skall, förutom själva ansökningshandlingen,
ges in ett registreringsbevis eller ett personbevis.
Exempelvis skall ett registreringsbevis ges in, när en juridisk
person ansöker om inteckning. Om ett registreringsbevis inte
har getts in, hämtar inskrivningsmyndigheten ibland, som en
serviceåtgärd, in uppgifterna direkt från Bolagsverkets näringslivsregister.
Det får anses rimligt att inskrivningsmyndigheten
generellt hämtar in detta slag av uppgifter från tillgängliga register.
Därmed bortfaller behovet av att foga registreringsbevis eller
personbevis till ansökningarna.
I inskrivningsärenden förekommer inte sällan skriftliga fullmakter.
Frågan om företeende av fullmakt behandlas nedan. Det
förekommer i undantagsfall också att vissa andra handlingar ges
88

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret
in. För att förenkla ingivningen av handlingarna kan det i de
föreskrifter som inskrivningsmyndigheten får meddela regleras
hur handlingar av olika slag bör ges in. Exempelvis kan det meddelas
föreskrifter om vilka format som får användas vid ingivningen.
Företeende av skriftlig fullmakt
En fråga av stor betydelse för vilket genomslag som ett elektroniskt
ansökningsförfarande får är om den som ger in en ansökan
i egenskap av ombud för sökanden måste visa upp en skriftlig
fullmakt. Åtskilliga ansökningar om inskrivning ges nämligen in
av ombud. Bolagsverket har i dag som praxis att alltid infordra
fullmakt i skriftlig form. Om det även i fortsättningen krävs en
sedvanlig skriftlig fullmakt, kan det antas att möjligheten att ge
in ansökningar elektroniskt inte kommer att utnyttjas i någon
större utsträckning, eftersom en elektronisk ansökan i så fall
måste kompletteras med en fullmakt i sedvanlig skriftlig form.
Lagen om företagsinteckning innehåller inte några bestämmelser
om i vilken utsträckning som ett ombud behöver visa upp
skriftlig fullmakt. Förvaltningslagen, som också är tillämplig vid
Bolagsverket handläggning, innehåller inte heller några bestämmelser
om att ombud behöver visa upp fullmakt. I förvaltningsrättslig
litteratur framhålls dock att fullmakt bör infordras i
ärenden av stor betydelse för huvudmannen (se T. Hellners, B.
Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2 uppl., 2007 s.
112). Huruvida en ansökan om företagsinteckning är av sådant
slag kan diskuteras. Lagstiftningen ger alltså inte något klart
besked om huruvida fullmakt behöver infordras. För att undanröja
denna oklarhet bör det införas en särskild bestämmelse i
lagen om företagsinteckning om att skriftlig fullmakt inte
behöver visas upp annat än om inskrivningsmyndigheten anser
att det behövs.
I samband med att det år 2006 infördes bestämmelser i jordabalken
om möjlighet att ge in ansökningar om inskrivning på
elektronisk väg, gjordes bedömningen att huvudmannen alltid
89

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret Ds 2007:20
bör underrättas om en inskrivningsåtgärd som genomförs efter
begäran av ett ombud som inte har visat upp skriftlig fullmakt.
Huvudmannen ges härigenom möjlighet att reagera mot en
felaktig registrering (jfr prop. 2005/06:28 s. 31 och 32).
Motsvarande ordning bör gälla i ärenden om inskrivning av
företagsinteckning. Om inskrivningsmyndigheten beslutar om
inskrivning i företagsinteckningsregistret efter ansökan av ett
ombud som inte har visat upp någon fullmakt, bör alltså huvudmannen
– dvs. egendomens ägare – normalt underrättas om beslutet.
Ingivares skadeståndsansvar
En möjlighet att ansöka elektroniskt kan föra med sig att ombud
allt oftare agerar utan att visa upp någon skriftlig fullmakt. Det
går inte att utesluta att det någon gång kan komma att förekomma
obehöriga ansökningar. För den intecknade egendomens
ägare kan detta innebära viss skada, t.ex. kostnader för att få en
oriktig företagsinteckning undanröjd. Några mera betydande
skador torde dock inte uppkomma. En obehörig ansökan kan ju
inte medföra att den sökande eller tredje man får säkerhet i egendomen,
eftersom en giltig säkerhetsupplåtelse kan göras endast
av egendomens ägare (se 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckning).
Den skada som kan uppstå är ren förmögenhetsskada. Om
det föreligger ett avtalsförhållande mellan ingivaren och den
skadelidande, kan skadan ersättas på avtalsrättslig grund (se 1
kap. 1 § skadeståndslagen [1972:207]).
I en del fall kommer det emellertid inte att finnas något avtalsförhållande
mellan ingivaren och den skadelidande. Enligt 2
kap. 2 § skadeståndslagen gäller då att ren förmögenhetsskada
ersätts om skadan vållas genom brott. En obehörig ansökan som
görs av oaktsamhet torde inte vara straffbar. Ingivarens ersättningsansvar
får i denna situation anses vara oklart (jfr prop.
2005/06:28 s. 55).
90

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret
Det är av stor vikt att de som ger in ansökningar om inskrivning
utför arbetet med det elektroniska ingivandet med stor
omsorg. Risken att drabbas av ett skadeståndsansvar utgör ett
incitament för ingivarna att utföra arbetet på ett kvalitativt bra
sätt. Även skadeståndsansvarets reparativa funktion talar för att
ingivares ersättningsansvar bör tydliggöras.
Mot denna bakgrund bör ersättningsansvaret vid obehörig
ansökan om inskrivning klargöras genom en särskild ersättningsregel.
Ersättningsregeln bör tydliggöra rätten till ersättning för skador
som uppstår till följd av oriktig uppgift om behörighet att
företräda någon annan i inskrivningsärende. I övrigt bör ersättning
utgå enligt bestämmelserna i skadeståndslagen.
Ingivarens ansvar bör omfatta skada som orsakas såväl uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet som skada som orsakas av oaktsamhet
av normalgraden.
Ersättning bör utgå för ren förmögenhetsskada. Det som därvid
bör ersättas är det s.k. negativa kontraktsintresset.
Om det finns ett kontraktsförhållande mellan parterna, är det
möjligt att avtala om att ett strikt ansvar skall gälla. I vart fall i
kommersiella avtalsförhållanden är det också möjligt att avtala
bort en parts ersättningsansvar. Syftet med den regel som nu
diskuteras är att säkerställa att arbetet med elektronisk ingivning
utförs på ett kvalitativt bra sätt. Det är mot denna bakgrund
naturligt att det inte bör vara möjligt att avtala bort ansvaret.
Avtal som är till nackdel för en skadelidande bör alltså inte gälla.
Däremot bör det vara möjligt att avtala om ett strängare ersättningsansvar
än det som kommer att följa av lagen. Om ett ombud
gentemot sin huvudman har utfäst ett strikt ansvar, bör det
alltså gälla.
Enligt 3 kap. 1 § första stycket 2 skadeståndslagen skall ren
förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom
brott ersättas av arbetsgivaren. Om skada som nu diskuteras
orsakas av oaktsamhet, torde den dock normalt inte kunna
kopplas till någon brottslig gärning. I vissa fall har arbetsgivare
dock ålagts ett s.k. utomobligatoriskt ersättningsansvar för skada
91

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret Ds 2007:20
som arbetstagare har vållat i tjänsten trots att det inte har rört sig
om brott. Förutsättningarna för ett sådant ansvar är dock oklara
(se NJA 2000 s. 639, jämför Svensk Juristtidning 2002 s. 34).
Det bör därför tydliggöras att arbetsgivare är ersättningsansvarig
för skada som nu avses och som har orsakats i tjänsten av arbetstagare.
Härigenom kan en bank bli ersättningsansvarig för skada
som en banktjänsteman av oaktsamhet har orsakat i tjänsten när
han eller hon har biträtt med en ansökan om inskrivning.
Preskription av skadeståndsfordran
En skadeståndsfordran kan inte göras gällande hur lång tid som
helst. Rätten att framställa krav går efter en viss tid förlorad, dvs.
fordran preskriberas.
Allmänna bestämmelser om preskription finns i preskriptionslagen
(1981:130). Av 2 § preskriptionslagen följer att en
fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskription
avbryts dessförinnan. I 18 kap. 9 § handelsbalken finns en
särskild preskriptionsregel som gäller för sysslomannauppdrag.
Av den följer att den som vill föra talan mot en syssloman skall
göra detta inom ett år från det att sysslomannen slutredovisade
sitt uppdrag.
En preskriptionstid om ett år framstår i detta sammanhang
som alltför kort. Preskriptionsregeln i 18 kap. 9 § handelsbalken
bör alltså inte gälla skadeståndsfordringar av nu aktuellt slag. Det
bör därför införas en särskild bestämmelse om preskription.
När skall då preskriptionstiden börja löpa och hur lång skall
den vara?
Det framstår som naturligt att preskriptionstiden börjar löpa
när det inskrivningsärende som skadan är hänförligt till avgjordes.
Preskriptionstiden bör liksom vid liknande slag av fordringsförhållanden
bestämmas till tio år. Sedan tioårsperioden har
löpt ut bör alltså något ersättningsansvar inte kunna göras
gällande. Det innebär att ett ombud efter denna tidpunkt inte
längre har behov av att spara dokumentation om inskrivningsåtgärden
för att kunna bemöta eventuella ersättningsanspråk.
92

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret
Preskription kan avbrytas på olika sätt, exempelvis genom att
borgenären väcker talan eller genom att han eller hon framför ett
skriftligt krav. Den preskriptionstid som nu föreslås är relativt
lång. Det saknas därför anledning att låta preskriptionstiden
avbrytas på annat sätt än genom att den som har lidit skada
väcker talan mot den som skall ersätta skadan.
93

5 Kostnader
Kostnader för det allmänna
Det föreslagna inteckningsbrevsregistret ger upphov till dels initiala
kostnader för uppbyggnad av registret, dels löpande drifts och
underhållskostnader. Som ovan anförts bör registret finansieras
genom avgifter som ger full kostnadstäckning (se avsnitt
3.2.12). Avgifterna bör alltså täcka samtliga kostnader. Inrättandet
av registret kommer därför inte att påverka statens finanser.
Med inteckningsbrevsregistret tillkommer det en ny målkategori
för förvaltningsdomstolarna. Enligt uppgift från Lantmäteriverket
har inte något beslut som har fattats enligt lagen
om pantbrevsregister överklagats. Det finns anledning att utgå
från att registreringsbeslut enligt lagen om inteckningsbrevsregister
kommer att överklagas endast i undantagsfall. Merkostnaderna
för domstolsväsendet torde därför bli försumbara och
kan finansieras inom befintliga anslag.
Förslaget om elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret
medför kostnader för att anpassa vissa IT- och handläggningssystem.
Systemen är dock redan i viss mån anpassade
för en elektronisk ingivning. Bolagsverkets kostnader för handläggning
av inskrivningsärenden finansieras också genom avgifter.
De kostnader som uppkommer för inrättandet och driften
av ett elektroniskt ingivningssystem bör finansieras genom avgifter.
Inte heller detta förslag påverkar därför statens finanser.
95

Kostnader Ds 2007:20
Kostnader för enskilda
Det är framförallt inom kreditväsendet som det nya systemet
med elektroniska företagsinteckningsbrev kommer att leda till
besparingar och rationaliseringsvinster. De avgifter som tas ut
för registreringsärendena kan antas bli mycket låga (avgifterna
för olika slag av registreringsåtgärder i pantbrevsregistret uppgår
till 3–20 kr, jfr 15 § förordningen om pantbrevsregister). De
kostnadsbesparingar som kreditinstituten kan förväntas göra på
sin hantering av företagsinteckningsbrev torde i slutänden även
komma kreditinstitutens kunder, dvs. i förevarande fall näringsidkare,
till del.
96

6 Ikraftträdande och
övergångsfrågor
Bolagsverket och Lantmäteriverket har uppgett att avsikten är
att Bolagsverket, om det är möjligt, skall överta vissa delar av det
system som Lantmäteriverket har byggt upp inom ramen för sin
försöksverksamhet med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev.
Ett övertagande beräknas kunna ske den 1 juli 2008.
De nya reglerna bör träda vid samma tidpunkt.
Vid ikraftträdandet kommer ett stort antal företagsinteckningsbrev
som tillhör banker och andra kreditinstitut att ha registrerats
inom ramen för Lantmäteriverkets försöksverksamhet
och att förvaras av Lantmäteriverket (se avsnitt 3.1.2). Det kan
antas att kreditinstituten har avsett att dessa registreringar skall
införas i det nya systemet. Detta kan synas motivera särskilda
övergångsbestämmelser. Om kreditinstituten önskar att de redan
gjorda registreringarna skall flyta in i inteckningsbrevsregistret,
torde det emellertid i praktiken kunna ske smidigt genom att
varje kreditinstitut – efter att ha fått tillstånd att vara registrerad
som inteckningsbrevshavare – ger in ansökan som omfattar samtliga
företagsinteckningar som har registrerats i Lantmäteriverkets
försöksverksamhet. De skriftliga företagsinteckningsbreven
torde Lantmäteriverket på uppdrag av varje enskilt kreditinstitut
kunna överlämna till Bolagsverket. Några särskilda
övergångsbestämmelser behövs därför inte.
97

7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om inteckningsbrevsregister
Inledning
Den föreslagna lagen om inteckningsbrevsregister innehåller bestämmelser
om bl.a. förandet av inteckningsbrevsregistret, om
registreringsåtgärder, om tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare
och om inteckningsbrevshavarens rättigheter
och skyldigheter. Lagen kompletteras av bl.a. en förordning om
inteckningsbrevsregister med bl.a. bestämmelser om tillämpningen
av bestämmelserna i lagen om inteckningsbrevsregister och
om avgifter för vissa registreringsåtgärder.
För handläggningen av registreringsärenden kommer även
förvaltningslagens och personuppgiftlagens bestämmelser att
gälla i den utsträckning som annat inte anges i lagen om inteckningsbrevsregister
eller förordningen om inteckningsbrevsregister.
1 §
Bolagsverket skall med hjälp av automatiserad behandling föra
ett register över sådana företagsinteckningar för vilka det inte
finns utfärdat något skriftligt företagsinteckningsbrev (inteckningsbrevsregister).
Av 1 kap. 1 § lagen (2003:528) om företagsinteckning följer
att registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret
innebär att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
utfärdas.
99

Författningskommentar Ds 2007:20
Paragrafens första stycke innehåller en definition av begreppet
”inteckningsbrevsregister”. Definitionen anger att det är fråga
om ett register över vissa företagsinteckningar, fört med hjälp av
automatiserad behandling.
De företagsinteckningar som finns i inteckningsbrevsregistret
är sådana för vilka det inte finns utfärdat något skriftligt inteckningsbrev.
Att något skriftligt företagsinteckningsbrev inte finns
utfärdat kan bero på att den som har ansökt om inteckning har
begärt att inteckningen skall föras in i inteckningsbrevsregistret
(se 3 §). Det kan också bero på att ett skriftligt företagsinteckningsbrev
har utfärdats men sedermera har konverterats och
därvid har makulerats (se 4 §). Den angivna definitionen täcker
inte det fall då ett skriftligt företagsinteckningsbrev har kommit
bort eller förstörts och en ny handling inte kan utfärdas annat än
efter det att det förkomna eller förstörda företagsinteckningsbrevet
har dödats enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling.
Av bestämmelsen framgår också att registret skall föras av
Bolagsverket (se avsnitt 3.2.2).
Andra stycket innehåller en erinran om sambandet mellan inteckningsbrevsregistret
och de elektroniska företagsinteckningsbreven.
2 §
För att en företagsinteckning skall få föras in i inteckningsbrevsregistret
fordras att den är införd i företagsinteckningsregistret
och att begäran om registrering framställs enligt 3 eller 4 §.
En uppgift i inteckningsbrevsregistret om en företagsinteckning
får förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda
över registreringen (inteckningsbrevshavare). Endast den som har
fått tillstånd enligt 12 § får registreras som inteckningsbrevshavare.
Om registret inte innehåller någon uppgift om inteckningsbrevshavare,
skall den vars egendom har intecknats anses
som inteckningsbrevshavare.
Om en företagsinteckning har varit föremål för beslut om
utbyte enligt 2 kap. 14 § lagen (2003:528) om företagsinteckning
eller motsvarande äldre bestämmelser, skall bestämmelserna i
100

Ds 2007:20 Författningskommentar
denna lag om företagsinteckning i stället gälla de genom utbytet
beslutade företagsinteckningsbreven.
Paragrafen innehåller vissa allmänna bestämmelser om registrering
i inteckningsbrevsregistret.
I första stycket anges att en företagsinteckning får föras in i
registret om den är införd i företagsinteckningsregistret och det
begärs att den skall föras in i inteckningsbrevsregistret. En sådan
begäran kan göras i samband med ansökan om företagsinteckning
(3 §). Det kan också göras en särskild begäran om att en
tidigare beviljad företagsinteckning, för vilken det har utfärdats
ett skriftligt företagsinteckningsbrev, skall registreras i inteckningsbrevsregistret
(4 §).
I andra stycket anges att en uppgift om en företagsinteckning
får förenas med en uppgift om inteckningsbrevshavare. Det är
alltså inte nödvändigt att föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.
Inteckningsbrevshavaren är den som har rätt att råda
över registreringen.
En förutsättning för att någon skall kunna registreras som
inteckningsbrevshavare är att han eller hon har fått tillstånd till
detta av Bolagsverket. Bestämmelser om sådant tillstånd finns i
12 §.
Om den registrerade företagsinteckningen saknar uppgift om
inteckningsbrevshavare, anses den intecknade egendomens ägare
som inteckningsbrevshavare.
Den som är registrerad som inteckningsbrevshvare eller som
skall anses som inteckningsbrevshavare har enligt 14 § samma
rättigheter och skyldigheter som en innehavare av ett skriftligt
företagsinteckningsbrev.
I tredje stycket finns en särskild bestämmelse som gäller företagsinteckning
som har varit föremål för beslut om utbyte. En
sådan åtgärd innebär att ett företagsinteckningsbrev byts mot två
eller flera företagsinteckningsbrev. Det är dock även efter utbytet
fråga om en enda företagsinteckning (se 2 kap. 14 § lagen
om företagsinteckning). De företagsinteckningsbrev som har
varit föremål för ett beslut om utbyte kan ha olika innehavare,
varav någon kanske vill ha ett skriftligt företagsinteckningsbrev
101

Författningskommentar Ds 2007:20
och någon annan vill använda sig av inteckningsbrevsregistret.
Det har därför ansetts mer lämpligt att i inteckningsbrevsregistret
redovisa de genom utbytesbeslutet tillkomna företagsinteckningsbreven
var för sig och att till dem knyta samma regler som i
övrigt gäller för de inteckningar som är redovisade i registret. De
”företagsinteckningsbrev” som har kommit till genom utbytesbeslut
likställs därför med företagsinteckningar.
Bestämmelsen omfattar utbytesåtgärder enligt 2 kap. 14 §
lagen om företagsinteckning och motsvarande äldre bestämmelser
(se 4 kap. 15 § lagen [1984:649] om företagshypotek, som
har upphört att gälla vid utgången av år 2003).
3 §
På begäran av den som ger in en ansökan om företagsinteckning
till inskrivningsmyndigheten skall Bolagsverket föra in en
uppgift om företagsinteckningen, om en sådan beviljas, i inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall verket samtidigt
föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med
ansökningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 2 kap.
14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning.
En företagsinteckning kan föras in i inteckningsbrevsregistret
antingen i samband med att inteckningen beviljas eller blir föremål
för någon inteckningsåtgärd eller genom s.k. konvertering av
tidigare beviljade inteckningar. I denna paragraf behandlas de
båda förstnämnda fallen.
I första stycket behandlas det fallet då ansökan om registrering
i inteckningsbrevsregistret görs i samband med ansökan om
företagsinteckning. För att en företagsinteckning skall få föras in
i inteckningsbrevsregistret i anslutning till inteckningsbeslutet
fordras att ansökan om registrering har gjorts av behörig person.
Behörighet tillkommer endast ägaren av den egendom som ansökan
avser.
En begäran om registrering måste ges in till inskrivningsmyndigheten
. Eftersom Bolagsverket är både inskrivningsmyndighet
och ansvarigt för inteckningsbrevsregistret torde detta
102

Ds 2007:20 Författningskommentar
inte medföra några problem. Begäran måste bifogas ansökan om
inteckning och kan inte ges in efter inskrivningsdagens slut.
I samband med att företagsinteckningen förs in i inteckningsbrevsregistret
kan det också, på sökandens begäran, registreras
en uppgift om inteckningsbrevshavare. För att en inteckningsbrevshavare
skall få registreras krävs att denne fått tillstånd att
bli registrerad som inteckningsbrevshavare (se 12 §). Om någon
sådan uppgift inte förs in, skall den vars egendom har intecknats
anses som inteckningsbrevshavare (se 2 § andra stycket).
Av andra stycket framgår att en inteckning också kan föras in i
inteckningsbrevsregistret i samband med att inskrivningsmyndigheten
fattar beslut om olika inteckningsåtgärder. Enligt den
ordning som hittills har gällt skall inskrivningsmyndigheten i
samband med utbyte, sammanföring och nedsättning (2 kap. 14–
16 §§ lagen om företagsinteckning) utfärda nya företagsinteckningsbrev
(se 22 § förordningen om företagsinteckning). De
gamla inteckningsbreven skall samtidigt makuleras. Bestämmelsen
medför en möjlighet att, på sökandens begäran, registrera
företagsinteckningen i inteckningsbrevsregistret i stället för att
utfärda ett nytt, skriftligt företagsinteckningsbrev. Formerna för
framställningen och kraven på framställningens innehåll blir
desamma som om ansökan hade gjorts i samband med ansökan
om nyregistrering.
4 §
På begäran av en innehavare av ett skriftligt företagsinteckningsbrev
skall Bolagsverket föra in en uppgift om den företagsinteckning
som svarar mot företagsinteckningsbrevet i inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall verket
samtidigt föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.
En företagsinteckning får föras in i inteckningsbrevsregistret
enligt bestämmelserna i första stycket endast om det skriftliga
företagsinteckningsbrevet har getts in till Bolagsverket. I samband
med införandet i registret skall företagsinteckningsbrevet
förstöras.
I fråga om inteckningar som har beviljats eller sökts enligt de
bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av lagen (1984:649)
103

Författningskommentar Ds 2007:20
om företagshypotek gäller bestämmelserna i denna lag om skriftligt
företagsinteckningsbrev även sådana fordringsbevis som
avses i 8 § lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649)
om företagshypotek. En sådan handling behöver dock inte förstöras,
om den förses med en påskrift om att den inte längre
medför någon rätt i den intecknade egendomen.
Paragrafen behandlar s.k. konvertering. Med konvertering avses
att en tidigare beviljad företagsinteckning, för vilken det har
utfärdats ett skriftligt företagsinteckningsbrev, förs in i inteckningsbrevsregistret
och att det motsvarande skriftliga företagsinteckningsbrevet
samtidigt förstörs. Även i detta fall får det i
registret föras in en uppgift om vem som skall vara inteckningsbrevshavare.
En förutsättning för att den avsedda inteckningsbrevshavaren
skall få registreras är att denne beviljats
tillstånd att vara registrerad i registret (se 12 §).
En ansökan om konvertering har inte något samband med
något pågående inskrivningsärende. Ansökan skall därför ges in
till Bolagsverket såsom ansvarig myndighet för inteckningsbrevsregistret.
Av andra stycket följer att det skriftliga inteckningsbrevet
måste ges in till Bolagsverket för att konvertering skall få ske.
Bolagsverket skall kontrollera att ett korrekt företagsinteckningsbrev
har getts in och att det svarar mot en inteckning som
förekommer i företagsinteckningsregistret. I samband med att
företagsinteckningen registreras i inteckningsbrevsregistret skall
det skriftliga företagsinteckningsbrevet förstöras.
Tredje stycket behandlar konvertering av företagsinteckningar
som har beviljats före ikraftträdandet av lagen (1984:649) om
företagshypotek och som inte kommer till uttryck i ett företagsinteckningsbrev
utan i ett skuldebrev. Bestämmelsen innebär att
även dessa handlingar kan konverteras till elektroniska företagsinteckningsbrev
men att skuldebrevet inte behöver förstöras om
det förses med en påskrift om att de inte längre medför någon
rätt i den intecknade egendomen. Frågan har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 3.2.4).
104

Ds 2007:20 Författningskommentar
5 §
Om inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift om
inteckningsbrevshavare, skall Bolagsverket på begäran av den
som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare
föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare i registret.
Paragrafen behandlar den situationen då en inteckning i inteckningsbrevsregistret
inte är förenad med någon uppgift om inteckningsbrevshavare.
Av paragrafen framgår att det då är möjligt
att genom en särskild registreringsåtgärd komplettera registreringen
med uppgift om inteckningsbrevshavare. Det förutsätter
en begäran från den som dittills har varit att anse som
inteckningsbrevshavare, dvs. egendomsinnehavaren (se 2 § andra
stycket). Frågan har behandlats i avsnitt 3.2.4.
6 §
På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
skall Bolagsverket ta bort uppgiften om inteckningsbrevshavare
från inteckningsbrevsregistret.
Om sökanden begär det, skall Bolagsverket i samband med en
åtgärd enligt första stycket föra in en ny uppgift om inteckningsbrevshavare
i registret.
I första stycket anges att uppgift om innehavare av ett elektronisk
företagsinteckningsbrev kan tas bort från en inteckning som är
förenad med sådan uppgift. En sådan ansökan kan bara göras av
den som är registrerad som inteckningsbrevshavare.
Av andra stycket framgår att Bolagsverket, i samband med att
en uppgift om sådan inteckningsbrevshavare tas bort, kan föra in
en ny uppgift om inteckningsbrevshavare i registret. Detta behöver
dock bara göras om sökanden begär det. Om det inte förs in
någon ny sådan uppgift, kommer den som innehar den intecknade
egendomen att anses som inteckningsbrevshavare (se 2 §
andra stycket).
105

Författningskommentar Ds 2007:20
7 §
På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,
skall Bolagsverket utfärda ett skriftligt
företagsinteckningsbrev som svarar mot företagsinteckningen. I
samband med att det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas
skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.
I paragrafen finns bestämmelser om avregistrering av företagsinteckning
från inteckningsbrevsregistret. Bestämmelsen ger den
som har registrerats som inteckningsbrevshavare eller som skall
anses som inteckningsbrevshavare möjlighet att begära att företagsinteckningen
skall avregistreras ur inteckningsbrevsregistret
och att det i stället skall utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
Denna möjlighet måste finnas bl.a. eftersom inte alla
kan få tillstånd att vara registrerade som inteckningsbrevshavare
(se 12 §).
Bolagsverkets prövning kan i dessa fall begränsas till att avse
att inteckningsbrevsregistret innehåller en inteckning som svarar
mot det begärda skriftliga företagsinteckningsbrevet samt att
sökanden antingen är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller att anse som sådan (se 2 § andra stycket).
Av andra meningen följer att Bolagsverket i samband med att
det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas skall avregistrera
företagsinteckningen från inteckningsbrevsregistret.
Bestämmelsen har sin förebild i 8 § lagen om pantbrevsregister.
I den paragrafen anges att skriftligt pantbrev också skall
utfärdas om Kronofogdemyndigheten har utmätt pantbrevet hos
den intecknade egendomens ägare och begär att ett skriftligt
pantbrev skall utfärdas. Eftersom något ägarhypotek inte kan
uppkomma i ett företagsinteckningsbrev, kan ett företagsinteckningsbrev
inte utmätas. Det har därför inte ansetts finnas behov
av någon bestämmelse som ger Kronofogdemyndigheten rätt att
begära att det utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
106

Ds 2007:20 Författningskommentar
8 §
Om en företagsinteckning, som är införd i inteckningsbrevsregistret,
dödas eller blir utan verkan, skall Bolagsverket ta bort
företagsinteckningen från registret. Om en inteckning blir utan
verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som avses i
2 kap. 14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning, skall
uppgift om detta föras in i inteckningsbrevsregistret.
Om en företagsinteckning dödas eller av annan anledning blir
utan verkan, skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.
En företagsinteckning kan dödas enligt bestämmelserna i
lagen om företagsinteckning (se 2 kap. 17 § lagen om företagsinteckning).
Den kan bli utan verkan på grund av att borgenären
tillerkänns betalning i konkurs på grund av inteckningen
(se 1 kap. 6 § lagen om företagsinteckning, jfr förslaget till 11
kap. 22 § konkurslagen).
I andra meningen anges att det på motsvarande sätt skall antecknas
i inteckningsbrevsregistret om en inteckning blir utan
verkan endast till viss del eller blir föremål för andra inteckningsåtgärder
än dödning, t.ex. utbyte eller sammanföring.
Åtgärderna skall vidtas av Bolagsverket självmant. Inteckningsbrevshavaren
behöver inte höras.
9 §
På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare
eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,
skall Bolagsverket besluta att inteckningen
inte får tas bort från inteckningsbrevsregistret enligt 7 §.
Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att
inskrivningsmyndigheten har avslutat ett ärende enligt 2 kap. 14–
17 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning. Om inteckningsbrevshavaren
begär det, får Bolagsverket häva beslutet även
dessförinnan.
En förutsättning för att s.k. inteckningsåtgärder skall få beslutas
är att det företagsinteckningsbrev som berörs av åtgärden ges in
till inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 18 § jämförd med 2 kap.
14–16 §§ lagen om företagsinteckning). Syftet med detta krav är
107

Författningskommentar Ds 2007:20
att möjliggöra dels en kontroll av att den uppgivne innehavaren
av företagsinteckningsbrevet innehar företagsinteckningsbrevet,
dels en makulering av det gamla företagsinteckningsbrevet.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev kan dock givetvis
inte ges in. Det första syftet – att möjliggöra en kontroll av innehavet
av företagsinteckningsbrevet – tillgodoses i stället genom
att inskrivningsmyndigheten tar del av uppgifterna i inteckningsbrevsregistret.
Det andra syftet tillgodoses genom att inskrivningsmyndigheten
aviserar den verksamhetsgren inom Bolagsverket
som för inteckningsbrevsregistret om beslutet för registrering
i inteckningsbrevsregistret. Det har därför i lagen om
företagsinteckning föreslagits en bestämmelse om att ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev inte behöver ges in när en inteckningsåtgärd
skall vidtas (se 2 kap. 18 § lagen om företagsinteckning).
För att säkerställa att någon inte förfogar över en företagsinteckning
som är registrerad i inteckningsbrevsregistret innan
inskrivningsmyndighetens beslut om inteckningsåtgärd har
hunnit att registreras i inteckningsbrevsregistret har det i den
förevarande paragrafen införts en bestämmelse om att Bolagsverket,
på ansökan av den som är eller är att anse som inteckningsbrevshavare,
får besluta att en företagsinteckning inte får
tas bort från registret. En inteckningsåtgärd som avser en inteckning
som är registrerad i inteckningsbrevsregistret får inte vidtas,
om det inte i inteckningsbrevsregistret har registrerats ett beslut
om hinder mot avregistrering (se den föreslagna 2 kap. 18 § lagen
om företagsinteckning).
Av andra stycket följer att beslutet om hinder mot avregistrering
består fram till dess att inskrivningsmyndigheten har avslutat
ärendet om inteckningsåtgärd. Hindret hävs därefter automatiskt
i och med att uppgift om åtgärden förs in i inteckningsbrevsregistret.
Eftersom det kan förekomma att en inteckningsåtgärd av
någon anledning aldrig kommer till stånd, har det i andra
styckets andra meningen införts en möjlighet för inteckningsbrevshavaren
att häva beslutet.
108

Ds 2007:20 Författningskommentar
10 §
På begäran av Kronofogdemyndigheten skall Bolagsverket
besluta att sådana registreringsåtgärder som anges i 5–7 §§ inte
får vidtas. Ett sådant beslut gäller till dess att något annat har
förordnats.
I utsökningsbalken finns bestämmelser om att Kronofogdemyndigheten
vid en utmätning eller en kvarstad skall vidta åtgärder
för att säkerställa utmätningen respektive kvarstaden (se 6 kap.
5 § och 16 kap. 13 § jämförd med 6 kap. 5 § utsökningsbalken).
Bestämmelserna innebär att om utmätning eller kvarstad avser
egendom som omfattas av en företagsinteckning får företagsinteckningsbrevet
tas i förvar. Sedan handlingen har tagits i
förvar får den inte pantförskrivas utan Kronofogdemyndighetens
tillstånd. Bestämmelserna kan emellertid inte tillämpas om
företagsinteckningen endast kommer till uttryck i ett elektroniskt
företagsinteckningsbrev, dvs. en registrering i inteckningsbrevsregistret.
Ett motsvarande säkerställande av utmätning eller
kvarstadsbeslut som gäller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
kan emellertid åstadkommas genom att Kronofogdemyndigheten
ges möjlighet att initiera ett hinder mot att inteckningen
avregistreras eller registreras på någon ny inteckningsbrevshavare.
I denna paragraf har därför tagits in en bestämmelse om
att Bolagsverket på Kronofogdemyndighetens begäran skall
besluta att en företagsinteckning inte får avregistreras eller att en
ny inteckningsbrevshavare registreras.
Ett sådant beslut gäller tills vidare och kan inte hävas annat än
om Kronofogdemyndigheten eller – efter överklagande av
Kronofogdemyndighetens beslut, domstolen – har beslutet att
det inte längre finns skäl för åtgärden.
11 §
En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas, om uppgiften
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket
eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel
eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel.
Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.
109

Författningskommentar Ds 2007:20
Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen
(1998:204).
Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse. Frågan har behandlats
i avsnitt 3.2.7.
I första stycket anges att en uppgift i inteckningsbrevsregistret
skall rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet. En
förutsättning för att en uppgift skall få rättas är att den beror på
Bolagsverkets eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande
förbiseende eller på något tekniskt fel. Det är alltså fråga om
sådana fall då en uppgift avviker från vad som var avsett. Om
oriktigheten däremot beror på något annat förhållande, t.ex.
felaktig rättstillämpning, kan rättelseinstitutet enligt förevarande
paragraf inte användas. I stället får det beslut som föranlett den
felaktiga uppgiften angripas genom överklagande. Det finns
också ett visst utrymme för omprövning enligt 27 § förvaltningslagen
(1986:223).
En fråga om rättelse kan inskrivningsmyndigheten ta upp
självmant eller efter påpekande. Ett påpekande kan därvid
framställas i samband med en ansökan eller helt formlöst utan
samband med något pågående ärende.
Bolagsverket skall ge den som berörs tillfälle att yttra sig
innan rättelse sker. Denna kommunikationsskyldighet innebär
inte att en rättelseåtgärd är beroende av samtycke från den som
berörs.
Av andra stycket framgår att paragrafen gäller i stället för
bestämmelserna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen.
12 §
Tillstånd att bli registrerad som inteckningsbrevshavare meddelas
av Bolagsverket.
Vid tillståndsprövningen skall Bolagsverket särskilt beakta
1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och
den tekniska sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets
funktion,
2. att det finns tillfredsställande former för betalning av
stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter, och
110

Ds 2007:20 Författningskommentar
3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet
som bör ställas med hänsyn till inteckningsbrevsregistrets uppbyggnad
och funktion.
Endast den som har beviljats tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare får registreras i
registret. I paragrafen behandlas vem som handlägger ärenden
om tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret och
kriterierna för tillstånd (se avsnitt 3.2.3).
Av första stycket framgår att Bolagsverket handlägger ärenden
om tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret.
Det har inte ansetts lämpligt att i lagtexten uttömmande ange
vad som skall beaktas vid Bolagsverkets tillståndsprövning. I
andra stycket har dock vissa förutsättningar angetts. Sökanden
skall ha tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska
sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets funktion.
Det måste också finnas förutsättningar för en väl fungerande
uppbörd av stämpelskatt och avgifter, t.ex. genom att avtal
träffats om att dessa avgifter kan tas ut genom autogiro. Slutligen
har det uppställts ett generellt krav på lämplighet.
De angivna kriterierna är inte avsedda att vara uttömmande.
Bedömningen av tillståndsfrågan måste vara konkurrensneutral
och får inte vara diskriminerande mot rättssubjekt i andra medlemsstater
i EU.
Motsvarande kriterier gäller för tillstånd att bli registrerad i
pantbrevsregistret som pantbrevshavare (se 14 § lagen om pantbrevsregister,
jfr prop. 1993/94:197 s. 67). Avsikten är att
bestämmelserna skall tillämpas på samma sätt.
Beslut i tillståndsfrågor får överklagas till länsrätt (se 15 §).
13 §
Tillstånd som avses i 12 § får återkallas om tillståndshavaren inte
längre uppfyller de krav som anges i 12 § andra stycket.
När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga
kraft, skall Bolagsverket självmant vidta de åtgärder som anges i
7 §, om det inte finns något hinder mot detta enligt 9 eller 10 §.
111

Författningskommentar Ds 2007:20
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd
att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare.
Återkallelse av tillstånd skall ske då tillståndshavaren inte
längre uppfyller de krav som anges i 12 §.
Om ett tillstånd återkallas, finns det inte längre förutsättningar
att ha kvar företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren
är registrerad som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.
Bolagsverket skall då självmant avregistrera dessa företagsinteckningar
och utfärda skriftliga företagsinteckningsbrev
som svarar mot företagsinteckningarna. Om det finns ett beslut
om hinder mot avregistrering enligt 9 eller 10 §, måste emellertid
verket avvakta med avregistreringen till dess att hindret har
hävts.
14 §
Den som är registrerad som inteckningsbrevshavare eller som
enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare
har de rättigheter och skyldigheter som följer med innehavet av
ett skriftligt företagsinteckningsbrev.
Av paragrafen följer att den som skall anses som inteckningsbrevshavare
har samma rättsliga ställning som innehavaren av ett
skriftlig inteckningsbrev.
Inteckningsbrevshavaren har de rättigheter som följer med
innehavet av ett skriftigt företagsinteckningsbrev. Det innebär
bland annat att dennes samtycke är nödvändigt för att inteckningsåtgärder
skall få vidtas (se 2 kap. 14–17 §§ lagen om företagsinteckning).
Av paragrafen framgår också att inteckningsbrevshavaren har
samma skyldigheter som en innehavare av ett skriftligt inteckningsbrev.
Detta innebär till exempel att inteckningsbrevshavaren
har vårdplikt avseende det elektroniska företagsinteckningsbrevet.
Inteckningsbrevshavaren är sålunda skyldig att se
till att den rätt som ägaren av den intecknade egendomen har till
företagsinteckningsbrevet inte åsidosätts. Det innebär att
inteckningsbrevshavaren kan bli ersättningsskyldig, om han eller
112

Ds 2007:20 Författningskommentar
hon inte förmår ge ägaren av den intecknade egendomen möjlighet
att förfoga över inteckningsbrevet när denne har rätt att få
tillgång till det.
De nya bestämmelserna medför inte någon förändring av
formerna för upplåtelse av säkerhet i andra hand. Sådan upplåtelse
skall alltså även fortsättningsvis fullbordas genom denuntiation
(se NJA 1983 s. 103). Om företagsinteckningen är registrerad
i inteckningsbrevsregistret, skall inteckningsbrevshavaren
denuntieras.
15 §
Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I paragrafen finns bestämmelser om överklagande.
Av första stycket följer att Bolagsverkets beslut får överklagas
hos länsrätt. Eftersom Bolagsverket är beläget i Sundsvall, skall
överklagande ske hos Länsrätten i Västernorrlands län.
Bestämmelsen omfattar enbart överklagade beslut enligt
denna lag. Det innebär att bestämmelsen inte omfattar t.ex. överklagande
av beslut att inte lämna ut uppgift från registret. Här
gäller i stället 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen.
Av andra stycket framgår att prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Vid överklagande gäller även vissa bestämmelser i förvaltningslagen
(22–25 §§) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).
16 §
I ärenden enligt denna lag behöver ombud inte visa upp skriftlig
fullmakt annat än om Bolagsverket anser att det behövs.
I paragrafen finns en bestämmelse om företeende av fullmakt.
Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av 9 § förvaltningslagen
som ger den som för talan i ett ärende rätt att anlita ombud eller
biträde. Förvaltningslagen reglerar däremot inte frågan om ett
ombud behöver förete fullmakt för att få föra talan för annans
113

Författningskommentar Ds 2007:20
räkning. Av förevarande paragraf framgår sålunda att skriftlig
fullmakt inte behöver visas upp annat än om Bolagsverket anser
att det behövs. Bestämmelsen är tillämplig i såväl registreringsärenden
som andra ärenden enligt lagen om inteckningsbrevsregister.
Vid bedömningen av om fullmakt behövs bör verket beakta
risken i det enskilda fallet för att ombudet saknar behörighet
samt ombudets vilja och förmåga att omgående vidta åtgärder för
att ändra en felaktig åtgärd och ersätta skada som den medför.
Om ombudet uppträder i egenskap av befattningshavare hos
någon som har tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare
och som står under tillsyn enligt särskild lagstiftning,
t.ex. en bank, torde Bolagsverket normalt kunna underlåta
att infordra fullmakt.
17 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
1. meddelar föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret
och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden,
och
2. får meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt
denna lag.
Punkten 1 innehåller – av tydlighetsskäl – en upplysning om att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret
och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden.
Sådana föreskrifter kommer att föras in i bl.a. förordningen i
inteckningsbrevsregister.
Av 8 kap. 3 § regeringsformen följer att föreskrifter om avgifter
till staten vilka innebär åligganden för enskilda eller ingrepp
i deras ekonomiska förhållanden skall meddelas genom lag.
Riksdagen kan emellertid med stöd av 8 kap. 9 § och 11 §§
regeringsformen bemyndiga regeringen att utfärda sådana föreskrifter
med rätt för regeringen att överlåta åt förvaltningsmyndighet
att meddela föreskrifter. Ett sådant bemyndigande
har införts i punkten 2 (se avsnitt 3.2.12).
114

Ds 2007:20 Författningskommentar
18 §
Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i
inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband
med uppläggning eller förande av registret, har han eller hon rätt
till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror
på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder
verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned
eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat
till skadan.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till ersättning av
staten vid bl.a. oriktig uppgift i inteckningsbrevsregistret. Frågan
har behandlats i avsnitt 3.2.11.
Bestämmelsen i första stycket innebär att staten har ett s.k.
kontrollansvar för skada som beror på oriktig eller missvisande
uppgift i inteckningsbrevsregistret eller på fel i samband med
uppläggning eller förande av registret. Statens skadeståndsansvar
inträder sålunda när de felaktigheter som har orsakat skadan
ligger inom Bolagsverkets kontrollsfär. I så fall lämnas ersättning
för alla skador som beror på felaktigheten under förutsättning
att det finns adekvat kausalitet mellan felaktigheten och skadan.
Kontrollansvaret omfattar endast fel hos Bolagsverket.
Handläggningsfel hos användarna, fel i användarnas tekniska
utrustning eller fel i överföringen mellan användarna och Bolagsverket
omfattas således inte.
Utanför bestämmelsen faller skada till följd av oriktigt utlämnade
av sekretesskyddade uppgifter liksom skada till följd av fel
vid Bolagsverkets tillståndsprövning enligt 12 §. Sådana skadeståndsfrågor
får i stället bedömas enligt samma regler som gäller
vid annan myndighetsutövning, dvs. enligt skadeståndslagens
regler om skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning.
Vidare kommer skada som beror på oriktigheter i inskrivningsmyndighetens
handläggning av inskrivningsärenden att falla
utanför bestämmelsen om kontrollansvar även när sådana oriktigheter
återspeglas i inteckningsbrevsregistret.
115

Författningskommentar Ds 2007:20
Av andra stycket följer att jämkning av skadeståndet kan ske
om den skadelidande har varit medvållande till skadan.
7.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)
8 kap. 22 a §
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret
enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
för uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider
skada.
Trots sekretessen får uppgift lämnas till den vars egendom har
intecknats.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om sekretess för inteckningsbrevsregistrets
uppgifter om inteckningsbrevshavare. I 8
kap. 22 § sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretesskydd
för uppgifter om pantbrevshavare i pantbrevsregistret. Förevarande
bestämmelse är avsedd att ha samma innebörd som den
bestämmelsen (se prop. 1993/94:197 s. 80–82 och 2002/03:57 s.
43 och 44, se även avsnitt 3.2.8).
7.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1987:672)
11 kap. 22 §
Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs
belopp, skall förvaltaren anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
Anmälan skall göras sedan beslutet att
fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft
eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum.
Tillsammans med anmälningen skall förvaltaren sända in utdelningsförslaget
eller någon annan handling som visar fördelningen.
116

Ds 2007:20 Författningskommentar
När inteckningsborgenären lyfter betalning, skall förvaltaren
anteckna detta på företagsinteckningsbrevet. Om företagsinteckningsbrevet
är elektroniskt, skall förvaltaren i stället anmäla betalningen
till Bolagsverket för registrering i inteckningsbrevsregistret.
I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder som en konkursförvaltare
skall vidta om utdelning eller efterutdelning har utfallit
på ett företagsinteckningsbrevs belopp.
Av andra stycket i dess hittills gällande lydelse följer att anteckning
om betalning skall göras på inteckningsbrevet. Med
anledning av förslaget om att det skall införas möjlighet att
utfärda elektroniska företagsinteckningsbrev, har det tydliggjorts
att anteckning enbart skall göras på skiftliga företagsinteckningsbrev.
Elektroniska företagsinteckningsbrev utgörs av en registrering
i inteckningsbrevsregistret. Om utdelning eller efterutdelning
har utfallit på ett elektroniskt företagsinteckningsbrevs
belopp, skall detta anmälas till Bolagsverket för registrering i
inteckningsbrevsregistret. Om en sådan anmälan har gjorts, skall
Bolagsverket anteckna uppgift om utdelningen i registret (se 8 §
förslaget till lag om inteckningsbrevsregister).
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevsregister
19 §
Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha direktåtkomst till
pantbrevsregistret. Sådan direktåtkomst får dock inte avse uppgift
om registrerad pantbrevshavare annat än om
1. tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare för inteckningen,
eller
2. den berörda pantbrevshavaren har medgett det.
Även inskrivningsmyndigheter, Kronofogdemyndigheten och
lantmäterimyndigheter får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.
Sådan direktåtkomst får inte avse uppgift om registrerad
pantbrevshavare, om inte pantbrevshavaren har medgett det.
117

Författningskommentar Ds 2007:20
I paragrafen finns bestämmelser om direktåtkomst till pantbrevsregistret.
Med direktåtkomst avses att den som använder
ett register på egen hand kan söka i registret och få svar på frågor
dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka
innehållet.
Av första stycket i paragrafens hittills gällande lydelse följer att
direktåtkomst endast får avse uppgifter om inteckningar för vilka
tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Direktåtkomsten
får dock avse även uppgifter om andra inteckningar
om den berörda pantbrevshavaren har medgett det. Bestämmelsen
har utformats i nära överensstämmelse med sekretesslagens
bestämmelse om sekretess för uppgift om pantbrevshavare.
Enligt sekretesslagen gäller sekretess för uppgift om
registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. Bestämmelsen
hindrar inte att någon får fullständiga uppgifter om de
inteckningar för vilka han eller hon själv är registrerad som
pantbrevshavare (se 8 kap. 22 § och 14 kap. 4 § sekretesslagen).
Sekretess gäller heller inte för uppgift om att en inteckning
saknar uppgift om pantbrevshavare (se prop. 2002/03:57 s. 28–
30).
Vad gäller inteckningsbrevsregistret har det gjorts bedömningen
att den som har fått tillstånd att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare bör få ha
direktåtkomst till samtliga uppgifter i registret för vilka inte
gäller sekretess – däribland uppgifter om inteckningar för vilka
han eller hon själv är registrerad som inteckningsbrevshavare och
uppgift om att en inteckning saknar anknytande uppgift om
inteckningsbrevshavare. Därutöver bör tillståndshavaren få ha
direktåtkomst till uppgifter om registrerade inteckningsbrevshavare
för företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren inte är
registrerad, om den berörda inteckningshavaren har medgett det
(se avsnitt 3.2.10).
Intresset av att förenkla kreditinstitutens handläggning av
kreditärenden har ansetts tala för att möjligheten till direktåtkomst
till pantbrevsregistret bör utvidgas och ges samma
118

Ds 2007:20 Författningskommentar
utformning som har föreslagits beträffande inteckningsbrevsregistret.
Bestämmelserna i paragrafen har därför ändrats. Enligt
första styckets första mening är utgångspunkten att den som har
beviljats tillstånd att vara registrerad i pantbrevsregistret som
pantbrevshavare får ha direktåtkomst till samtliga uppgifter i
pantbrevsregistret. I andra meningen anges ett undantag. Enligt
denna bestämmelse får direktåtkomst inte avse uppgift om registrerad
pantbrevshavare, om inte tillståndshavaren är registrerad
som pantbrevshavare för inteckningen eller den berörda pantbrevshavaren
har medgett det. Ändringen innebär bl.a. att det går
att få direktåtkomst till uppgift om att en inteckning saknar
anknytande uppgift om pantbrevshavare och att datapantpantbrevet
som svarar mot inteckningen därmed inte utnyttjas som
kreditsäkerhet.
I andra stycket regleras inskrivningsmyndigheternas, Kronofogdemyndighetens
och lantmäterimyndigheternas förutsättningar
för direktåtkomst till pantbrevsregistret. Utgångspunkten
är att dessa myndigheter får ha direktåtkomst till samtliga uppgifter
i registret. Myndigheterna får dock ha direktåtkomst till
uppgifter om registrerade pantbrevshavare endast efter medgivande
av pantbrevshavaren.
7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2003:528) om företagsinteckning
1 kap. 1 §
Företagsinteckning beviljas med visst belopp i all sökandens
egendom. Bevis om inteckningen benämns företagsinteckningsbrev.
Ett företagsinteckningsbrev utfärdas antingen i skriftlig form
U(skriftligt företagsinteckningsbrev)U eller genom registrering i inteckningsbrevsregistret
enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
U(elektroniskt företagsinteckningsbrev).U
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om företagsinteckning
och företagsinteckningsbrev.
119

Författningskommentar Ds 2007:20
Företagsinteckningsbrev har hitintills enbart utfärdats i
pappersform. I ett nytt andra stycke har införts bestämmelser om
att företagsinteckningsbrevet kan vara antingen ett skriftligt
företagsinteckningsbrev eller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.
De skriftliga företagsinteckningsbreven motsvarar
dagens pappersbundna företagsinteckningsbrev. Det elektroniska
företagsinteckningsbrevet framträder enbart såsom en särskild
registrering i inteckningsbrevsregistret. Det anses utfärdat i och
med att uppgift om företagsinteckningen registreras i inteckningsbrevsregistret.
1 kap. 2 §
Om en näringsidkare upplåter säkerhet för en fordran genom att
överlämna ett företagsinteckningsbrev beträffande sin egendom,
får borgenären förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979)
till betalning för fordringen intill inteckningsbrevets belopp.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall anses ha överlämnats
till borgenären, när denne eller någon som företräder
honom eller henne har registrerats som inteckningsbrevshavare i
inteckningsbrevsregistret.
I den mån inteckningsbrevets belopp inte räcker till betalning,
har borgenären rätt att få betalt genom ett tillägg. Tillägget får
inte överstiga femton procent av inteckningsbrevets belopp samt
ränta på detta belopp från den dag då konkursansökningen
gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar
den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan
enligt 9 § räntelagen (1975:635), ökad med fyra procentenheter.
En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om
inteckningsbrevet utgör säkerhet för borgenären i andra hand.
Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om hur säkerhet upplåts
genom företagsinteckning. Frågan har behandlats i avsnitt 3.2.5.
Av första stycket framgår att en näringsidkare upplåter säkerhet
för en fordran genom att överlämna ett företagsinteckningsbrev
beträffande sin egendom. Syftet med kravet på överlämnande
av företagsinteckningsbrevet är att avskära ägaren av
120

Ds 2007:20 Författningskommentar
den intecknade egendomen från möjligheten att förfoga över
företagsinteckningsbrevet för ytterligare upplåtelse av säkerhet.
Något överlämnande i traditionell mening kan inte ske i fråga
om elektroniska företagsinteckningsbrev, eftersom det elektroniska
företagsinteckningsbrevet enbart finns i form av en registrering
i inteckningsbrevsregistret. I ett nytt andra stycke har
därför tagits in en bestämmelse som avser att fastlägga vad som
fordras för att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall
anses överlämnat. Bestämmelsen innebär att kravet på överlämnande
av företagsinteckningsbrev skall anses uppfyllt om borgenären
eller någon som företräder borgenären har registrerats som
inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret. Genom en
sådan registrering förhindras nämligen den vars egendom har
intecknats från att förfoga över företagsinteckningsbrevet på
egen hand.
Förekomsten av en registrering av inteckningsbrevshavare
innebär inte utan vidare att det har uppkommit en giltig säkerhet.
En giltig upplåtelse av säkerhet kräver alltid att det även
finns ett bakomliggande fordringsförhållande och en giltig upplåtelse
av säkerhet av den intecknade egendomens ägare. Registreringen
ersätter enbart själva överlämnandet av företagsinteckningsbrevet.
Överlämnande av ett företagsinteckningsbrev utgör inte alltid
en nödvändig förutsättning för att en giltig säkerhetsupplåtelse
skall ske. En sakrättsligt skyddad upplåtelse av säkerhet kan
också uppkomma genom att tredje man som innehar företagsinteckningsbrevet
underrättas om upplåtelsen. Om inteckningen
är registrerad i inteckningsbrevsregistret, skall den som har
registrerats som inteckningsbrevshavare underrättas.
Registreringen är således inte helt avgörande för frågan om
och när säkerhet uppkommer. Den blir inte heller alltid avgörande
för frågan om säkerhetens bestånd. Om en registeruppgift
faller bort på grund av tekniskt fel eller handläggningsfel, påverkas
inte säkerheten. Emellertid kan den inte åberopas förrän
rättelseåtgärder har vidtagits.
121

Författningskommentar Ds 2007:20
Vidare kan en säkerhet upphöra trots att registreringen
består. Så är fallet om den fordran, för vilken upplåtelse av
säkerhet skedde, betalas eller om företagsinteckningsbrevet till
följd av överenskommelse upphör att gälla eller förklaras ogiltigt.
Bestämmelserna i andra stycket i paragrafens hittills gällande
lydelse har flyttats till tredje stycket medan bestämmelserna i
tredje stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke.
2 kap. 3 §
Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsärenden
tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket, 27
och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223). Av 37 a och 37 b §§
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
framgår att inskrivningsmyndigheten skall ompröva beslut om
stämpelskatt i vissa fall.
Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara
skriftliga.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om ingivning av ansökningar och anmälningar i
inskrivningsärenden.
Såsom har redovisats i avsnitt 4 har det ansetts att det bör vara
möjligt att ge ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden
i elektronisk form. Av andra stycket framgår att ansökningar
och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara skriftliga. Ett
krav på skriftlighet anses normalt inte hindra elektroniska rutiner
(se Ds 2003:29 s. 92–95) och det har därför inte ansetts
nödvändigt att ändra den bestämmelsen.
Ett nytt tredje stycke har tillagts. Det innehåller – av tydlighetsskäl
– en upplysning om att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
ingivning av ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden.
Föreskrifter om överföring av ansökningar elektroniskt kommer
att tas in i förordningen om företagsinteckning.
122

Ds 2007:20 Författningskommentar
2 kap. 3 a §
I inskrivningsärenden behöver ombud inte visa upp skriftlig fullmakt
annat än om inskrivningsmyndigheten anser att det behövs.
I paragrafen, som är ny, har införts bestämmelser om företeende
av fullmakt. Frågan har behandlats i avsnitt 4.
I 9 § förvaltningslagen ges den som för talan i ett ärende rätt
att anlita ombud eller biträde. Förvaltningslagen reglerar däremot
inte frågan om ett ombud behöver förete fullmakt för att få
föra talan för annans räkning.
Av förevarande paragraf framgår sålunda att skriftlig fullmakt
inte behöver visas upp annat än om inskrivningsmyndigheten
anser att det behövs.
Vid bedömningen av om fullmakt behövs bör inskrivningsmyndigheten
lämpligen beakta risken i det enskilda fallet för att
ombudet saknar behörighet samt ombudets vilja och förmåga att
omgående vidta åtgärder för att ändra en felaktig åtgärd och
ersätta skada som den medför. Om ombudet uppträder i egenskap
av befattningshavare hos någon som står under tillsyn enligt
särskild lagstiftning, t.ex. en bank, torde inskrivningsmyndigheten
normalt kunna underlåta att infordra fullmakt.
2 kap. 12 §
Om det inte finns något som hindrar det, skall företagsinteckning
beviljas och företagsinteckningsbrev utfärdas på grund
av inteckningen.
Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas i stället för
ett tidigare utfärdat skriftligt inteckningsbrev, förlorar det skriftliga
inteckningsbrevet sin giltighet. Utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev
i stället för ett tidigare utfärdat elektroniskt företagsinteckningsbrev,
förlorar det elektroniska företagsinteckningsbrevet
sin giltighet.
Bestämmelser om utfärdande av nytt inteckningsbrev i stället
för inteckningsbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling.
Paragrafen anger när en företagsinteckning skall beviljas och ett
företagsinteckningsbrev utfärdas.
123

Författningskommentar Ds 2007:20
Bestämmelserna i andra stycket i paragrafen hittills gällande
lydelse har flyttats till ett nytt tredje stycke. I det nya andra
stycket har införts bestämmelser för att reglera vad som gäller
om det för en och samma inteckning skulle finnas både ett
skriftligt och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev. Det finns
visserligen regler som skall förhindra att den situationen uppstår.
Till exempel skall ett skriftligt företagsinteckningsbrev förstöras
om företagsinteckningen mot vilken inteckningsbrevet svarar,
registreras i inteckningsbrevsregistret, s.k. konvertering (se 4 §
lagen om inteckningsbrevsregister). Det kan emellertid inte
uteslutas att det trots detta någon gång – exempelvis på grund av
tekniskt fel – kan förekomma att inteckningen kommer till
uttryck i både ett skriftligt och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.
Det har ansetts att det i en sådan situation bör
vara det sist utfärdade företagsinteckningsbrevet som gäller. I
stycket har därför införts en bestämmelse som innebär att det
sist utfärdade företagsinteckningsbrevet gäller (jfr 22 kap. 5 a §
jordabalken).
2 kap. 15 §
Företagsinteckningar som har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart
efter varandra får på ansökan av den vars egendom
intecknats och efter medgivande av företagsinteckningsbrevens
innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).
Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer
den av de sammanförda inteckningarna som har sämsta rätt.
Sammanföring får ske endast om inteckningarna är bestämda i
samma valuta.
Inteckningar som är införda i inteckningsbrevsregistret får sammanföras
endast om samtliga inteckningar som omfattas av åtgärden
är införda i registret och har samma inteckningsbrevshavare.
En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla
för ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna
sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och inteckningsbrevens
innehavare medger det.
I paragrafen finns bestämmelser om sammanföring av företagsinteckningar.
Sammanföring är en inteckningsåtgärd som inne124

Ds 2007:20 Författningskommentar
bär att två eller flera inteckningar slås ihop till en enda inteckning.
En ansökan om en inteckningsåtgärd får bifallas endast om
företagsinteckningsbrevet som berörs av ansökan ges in till inskrivningsmyndigheten
(se 2 kap. 18 § lagen om företagsinteckning).
Såsom uttalats i den allmänna motiveringen har det ansetts
att, om inteckningen är införd i inteckningsbrevsregistret, det
inte bör krävas att något företagsinteckningsbrev ges in i
samband med handläggning av inteckningsåtgärder (se avsnitt
3.2.6).
Vid sammanföring av inteckningar kan ett särskilt problem
uppkomma. Om de berörda inteckningarna är införda i inteckningsbrevsregistret
med olika inteckningsbrevshavare, skulle en
sammanföring leda till att den nybildade inteckningen redovisas i
inteckningsbrevsregistret med två eller flera inteckningsbrevshavare.
Bestämmelserna i lagen om inteckningsbrevsregister
bygger på att det för varje inteckning finns endast en inteckningsbrevshavare.
Det har därför ansetts att en förutsättning för
att inteckningar som är införda i inteckningsbrevsregistret skall
kunna sammanföras bör vara att samtliga inteckningar som omfattas
av åtgärden är införda i registret med en och samma inteckningsbrevshavare.
I andra stycket har därför tagits in en
bestämmelse som förhindrar sammanföring i nu avsedda fall.
Bestämmelsen tvingar den som ansöker om sammanföring att
redan före ansökan till inskrivningsmyndigheten åstadkomma en
likformig redovisning av inteckningarna i inteckningsbrevsregistret.
De nuvarande bestämmelserna i andra stycket har flyttats till
ett nytt tredje stycke.
2 kap. 18 §
I fall då medgivande krävs enligt 14–17 §§ fordras att företagsinteckningsbrevet
lämnas in till inskrivningsmyndigheten
eller, i fråga om elektroniskt företagsinteckningsbrev, att det finns
hinder mot avregistrering enligt 9 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister
och att någon begäran om att hindret skall hävas
inte har framställts.
125

Författningskommentar Ds 2007:20
I paragrafen i dess hittills gällande lydelse finns bestämmelser om
att företagsinteckningsbrev som berörs av inteckningsåtgärd enligt
14–17 §§ skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Det har
ansetts att ett företagsinteckningsbrev som svarar mot inteckning
som är införd i inteckningsbrevsregistret inte behöver ges
in till inskrivningsmyndigheten i samband med en inteckningsåtgärd
(se avsnitt 3.2.6). För att säkerställa att någon inte förfogar
över en företagsinteckning som är registrerad i inteckningsbrevsregistret,
innan inskrivningsmyndighetens beslut om inteckningsåtgärd
har hunnit att registrerats i inteckningsbrevsregistret,
har det i den föreslagna lagen om inteckningsbrevsregister
tagits in en bestämmelse om att Bolagsverket på ansökan
av inteckningsbrevshavaren får besluta att en företagsinteckning
inte får tas bort från registret (se 9 § i förslaget till lag om
inteckningsbrevsregister). Den bestämmelsen har kompletterats
med en bestämmelse i förevarande paragraf som innebär att
inteckningsåtgärd som rör ett elektroniskt företagsinteckningsbrev
inte får vidtas utan att ett beslut om hinder mot avregistrering
har fattats enligt lagen om inteckningsbrevsregister. Det
är tillräckligt att det finns ett beslut om hinder mot avregistrering
vid tidpunkten för inskrivningsmyndighetens faktiska
handläggning av inteckningsärendet.
2 kap. 19 §
På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev skall
innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. Sökanden
skall föreläggas att visa upp inteckningsbrevet, om det finns
anledning att anta att sökanden inte innehar detta. Om någon
annan redan är antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten
sedan det nya innehavet har antecknats ta bort den
tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var
antecknat.
En anteckning om innehav skall tas bort, om
1. den vars innehav har antecknats anmäler att innehavet har
upphört, eller
2. den som är registrerad som inteckningsbrevshavare enligt lagen
(2008:000) om inteckningsbrevsregister eller som är att anse som
126

Ds 2007:20 Författningskommentar
inteckningsbrevshavare enligt 2 § andra stycket samma lag begär
det.
Paragrafen innehåller bestämmelse om anteckning av innehav av
företagsinteckningsbrev.
Enligt första stycket skall inskrivningsmyndigheten på ansökan
av innehavaren anteckna innehavet i företagsinteckningsregistret.
Det är upp till innehavaren att bestämma om innehavet
skall antecknas eller inte i företagsinteckningsregistret. Anteckningen
medför inte några rättsverkningar utan fyller snarare en
servicefunktion.
Andra stycket innehåller bestämmelser om borttagande av
innehavsanteckning. Av punkten 1, som motsvarar andra stycket
i dess hittills gällande lydelse, följer att en innehavsanteckning
skall tas bort om den som står antecknad som innehavare
anmäler att innehavet har upphört. Bestämmelsen i punkten 2,
som är ny, gör det möjligt för den som är registrerad i inteckningsbrevsregistret
som inteckningsbrevshavare eller som är att
anse som inteckningsbrevshavare enligt lagen om inteckningsbrevsregister
att begära att en anteckning om innehav i företagsinteckningsregistret
tas bort.
3 kap. 5 §
Den som genom oriktig uppgift om behörighet att företräda någon
annan i ett inskrivningsärende uppsåtligen eller av oaktsamhet
orsakar ren förmögenhetsskada skall ersätta skadan.
Om skadan vållas i tjänsten av en arbetstagare, skall skadan
ersättas av arbetsgivaren.
Rätten till skadestånd faller bort om talan inte väcks inom tio år
från det att inskrivningsärendet avgjordes.
Bestämmelserna i första–tredje styckena får inte frångås till
nackdel för en skadelidande.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet
vid inskrivning i företagsinteckningsregistret. Bestämmelserna
har sin förebild i bestämmelserna i jordabalken om
ersättningsskyldighet vid inskrivning i fastighetsregistrets in127

Författningskommentar Ds 2007:20
skrivningsdel (se 19 kap. 39 a–39 c jordabalken). Frågan har behandlats
i avsnitt 4.
Av första stycket följer att ersättning kan utgå om skada
orsakas genom oriktig uppgift om behörighet att företräda
någon annan i inskrivningsärende. Bestämmelsen omfattar såväl
oriktig uppgift om behörighet att företräda annan som lämnas av
någon utan företeende av skriftlig fullmakt som oriktig sådan
uppgift som lämnas i kombination med t.ex. en förfalskad skriftlig
fullmakt. Det är inte nödvändigt att uppgiftslämnaren
uttryckligen påstår att det föreligger en fullmakt utan bestämmelsen
omfattar även den situationen då någon på annat sätt
lämnar uppgift om att han eller hon handlar på annans uppdrag.
Det senare är vanligen fallet då någon uppträder som ingivare i
ett inskrivningsärende.
Skadeståndsansvaret har utformats som ett culpaansvar. Ett
culpaansvar omfattar skador som orsakas av oaktsamhet eller
uppsåtligen. Bedömningen av om culpa föreligger bör göras
utifrån allmänna skadeståndsrättsliga principer.
Frågan om bevisbördans placering och kravet på styrkan i
bevisningen får avgöras utifrån allmänna processrättsliga principer
för skadeståndstvister.
I andra stycket finns bestämmelser om s.k. principalansvar.
Bestämmelserna innebär att om skada som avses i första stycket
vållas i tjänsten av en arbetstagare är arbetsgivaren ersättningsskyldig.
Om t.ex. en banktjänsteman lämnar oriktig uppgift om
sin behörighet att företräda någon annan, kan alltså banken bli
ersättningsskyldig.
Av bestämmelser i skadeståndslagen om arbetstagares skadeståndsansvar
följer att banktjänstemannen är personligen ansvarig
endast om det föreligger synnerliga skäl (se 4 kap. 1 §
skadeståndslagen). Om det föreligger synnerliga skäl, kan arbetsgivaren
regressvis kräva ersättning av arbetstagaren och en tredje
man som har lidit skada kan vända sig direkt till arbetstagaren
och kräva ersättning.
Begreppen ”arbetstagare” och ”i tjänsten” är avsedda att ha
samma innebörd här som i 3 kap. 1 § skadeståndslagen.
128

Ds 2007:20 Författningskommentar
Tredje stycket innehåller en bestämmelse om preskription. Att
rätten till skadestånd enligt första stycket har fallit bort betar
inte den skadelidande rätten till skadestånd på annan grund –
t.ex. på grund av brott.
Av fjärde stycket framgår att lagens bestämmelser är tvingande
till den skadelidandes förmån på så sätt att det inte är möjligt att
frångå bestämmelserna till nackdel för en skadelidande. Avtalsklausuler
som begränsar rätten till ersättning är således utan
verkan. Om en överenskommelse skulle strida mot bestämmelserna
i första–tredje styckena och är dessa avvikelser till
nackdel för en skadelidande, gäller i stället lagens bestämmelser.
129