Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

Marginaleffekter och tröskeleffekter

Departementsserien 1991:66 Dokumentet är ofullständigt

                        7                        
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER                          
Höga marginalskatter         eller   tröskeleffekter     som hämmar ökat
förvärvsarbete   kan påverka effektiviteten   i samhällsekonomin  
negativt.   I denna studie undersöks   situationen     för   barnfa-
miljerna, bl a genom   en jämförelse   mellan förhållandena   före
och efter 1990/91     års skattereform.   För familjer   med barn
under   skolåldern   studeras effekterna   av olika   arbetstidsval  
dels i 1991 års   skatte-   och bidragssystem och dels   vid   al-
ternativa   finansieringsformer     för barnomsorgen,   t ex vid   in-
förande av vårdnadsbidrag.                                
Förändringarna i skatte-   och bidragssystemen   under senare år
har kraftigt   påverkat     barnfamiljerna.   Marginaleffekten,       dvs
den andel aven inkomstökning   som går bort genom ökade skat-
ter och avgifter   och   mindre bidrag, var över 60% i mitten   av
1980-talet   för en mycket stor andel av barnfamiljerna.     Stu-
dien av ett representativt   urval barnfamiljer   visar att den-
na grupp minskat   väsentligt   under den senaste femårsperio-  
den. Men trots de efter skattereformen   lägre   marginalskat-  
terna   förekommer   fortfarande   marginaleffekter   på över 70%.
Och de höga marginaleffekterna     i 1991 års system beror i
större   utsträckning     på bidragssystemen.                    
För familjer med barn i förskoleåldern   påverkar daghemstaxan
lönsamheten av förvärvsarbete.       I 1991 års system   ger t ex
övergång från hemarbete   till   halvtidsarbete   ett privatekono-  
miskt   utbyte på   mellan 30 och 50% vid vanligt   förekommande
inkomster   och daghemstaxor.   Stora   steg i daghems taxan kan ge
upphov till tröskeleffekter     -en inkomstökning   kan resultera
i en minskning av nettoinkomsten.   Det privatekonomiska     utby-
tet vid övergång   till     förvärvsarbete   kan också bli   lågt   el-
ler negativt för dem som inte har tillgång   till     subventione-
rad barnomsorg.                                          
Från effektivitetssynpunkt         är det betydelsefullt     att de eko-
nomiska konsekvenserna     för   individer   och hushåll   av olika
                        8                          
val   speglar   de samhällsekonomiska   konsekvenserna.   Överens-
stämmelsen visar   sig vara jämförelsevis     god mellan de pri-
vatekonomiska   och   de samhällsekonomiska     utfallen     för   valet
mellan egen vård   av barnen i hemmet   och   förvärvsarbete     om
barnen får plats i familjedaghem.                              
Undersökningen   av daghemskostnaden   visar,   inte   oväntat,   att
kostnaden per barn i regel är lägre   i kommuner där barnens
vistelsetid     på daghem också   är jämförelsevis     lägre.   Kost-
nadsskillnaderna   är stora mellan olika   åldersgrupper.     I 1991
års   prisläge   är kostnaden omkring 70000   kr för barn i ål-
dern   3 -6 år och ca 110 000   kr för barn   under   3 år.   Detta
gäller   vid   en vistelsetid     på 35 tim/vecka   vilket   ungefär
motsvarar den för hela landet genomsnittliga   vistelsetiden.    
Den   samhällsekonomiska   intäkten     av den offentligt     finansie-
rade   barnomsorgen   brukar mätas   i värdet   av det   förvärvsarbe-  
te som möjliggörs.     Enligt inkomstdata   för ett representativt  
urval   hushåll   med kommunal barnomsorg år 1986 var de sam-
hällsekonomiska   intäkterna   ungefär   dubbelt   så   stora   som
barnomsorgskostnaderna.     Vårdnadshavarnas   skatter   och avgif-
ter   motsvarade ungefär barnomsorgskostnaderna.                  
Ser   vi till de enskilda   familjerna   blir   de samhällsekonomis-  
ka   konsekvenserna     av övergång   från hemarbete till   förvärvs-
arbete beroende   av barnens   ålder.   Det samhällsekonomiska  
utfallet   är genomgående högt   för familjer   med ett barn.   Men
för   flerbarnsfamiljer       med barn under tre år på daghem kan
det   i vissa fall bli   lågt   och   även negativt.                  
Modellsimuleringar     har också   genomförts   avseende   effekterna
av olika typer av vårdnadsbidrag,     här betecknade   "barnpeng".
Den   antages utgå till   familjer   med barn under skolåldern.   Om
den   behålls   av föräldrarna   antages den i ett första fall   be-
skattas med vanlig   inkomstskatt.   Dagens daghems taxor ökas
med barnpengbeloppet   och avgifter     upp   t o   m detta   belopp
görs avdragsgilla.                                          
r                           9                        
.Är     barnpengen   relativt   låg påverkas   det privatekonomiska  
I utbytet   av förvärvsarbete     inte mer än   vad som svarar mot de
skillnader     i   daghemsavgifter     som idag finns   mellan   olika
  kommuner.   Är barnpengbeloppet   däremot så högt att den ekono-
  miska situationen     för   hemarbetande   höjs över   den nivå   som
  gäller   för förvärvsarbetande     uppkommer   givetvis   tröskeleffek-  
  ter. I   modellsimuleringarna     identifieras       ett gränsvärde,   en
  omslagspunkt   för   finansieringens   styreffekt.   En barnpeng   som
  är   ~     än detta   gränsvärde   ger incitament som går i samma
  riktning     som i dagens system, dvs   stimulerar     till val av
  statsbidragsberättigad     barnomsorg.   Detta   gränsvärde är högre
  för   barn under 3 år än för barn 3-6 år.                    
  En barnpeng som är högre än omslagspunkten   ger incitament i
  motsatt   riktning,   vilket   i vissa fall     kan ge s   k "hemmavårds-
  styrande"     tröskeleffekter.     Egen vård   av barnen   i hemmet blir
  då   ekonomiskt   fördelaktigare     för familjen   än förvärvsarbete  
  och kommunal barnomsorg men får en negativ effekt   på offent-
  liga budgetar.   Sådana effekter   finns   i dagens   system endast
  i form av utbudsbegränsningen,   dvs genom att tillgången   till
  statsbidragsberättigad     barnomsorg är lägre   än efterfrågan.    
  En barnpengen   kan också påverka valet     mellan en privat   dag-
  mamma,   familjedaghem   och daghem. Även om barnpengen antages
  vara avdragsgill     vid barnomsorg hos   en privat   dagmamma kan
  en "svart"   dagmamma bli billigare   än en "vit"   dagmamma som
  deklarerar     avgiften   som inkomst. Detta   beror   på att endast
  inkomstskatt,   i dagens system i regel   ca 30 %,   behöver   beta-
  las om barnpengen beskattas   hos föräldern.   Dagmamman däremot
  måste   betala   både inkomstskatt   och   egenavgifter   och får
  dessutom     ett eventuellt   bostadbidrag     reducerat.     Jämfört   med
  kommunal   barnomsorg blir   en privat   dagmamma det billigaste I
  alternativet     i första   hand för familjer     med barn som är över
  3 år och vid deltid.   Den kommunala barnomsorgen   blir förmån-
  ligast     för   familjeekonomin     för små   barn, för   familjer   med
  flera barn och vid   långa vistelsetider.                        

..

10

Incitamenten     till   "svart"     barnomsorg reduceras   om barnpengen
likabehandlas     med en vanlig inkomst,   vilket   i övrigt   också
har   fördelen   att styreffekterna     lättare   kan överblickas.   En
likabehandling     med en förvärvs inkomst motsvarar   i 1991 års
skatte-   och bidragssystem     en "beskattning"   av barnpengen   med
ungefär 60 %. Också effekterna   aven   sådan konstruktion   har
studerats     genom modellsimuleringar.       I detta   fall erhålls
tröskeleffekter       endast     vid höga barnpengnivåer.   Även för
denna   konstruktion   gäller   dock att samma barnpengbelopp   för
olika   åldrar   leder till   att systemets   styreffekter   blir oli-
ka för barn under respektive över 3 år. Detta beror på att
kostnaderna     och därmed   subventionsgraden   i dagens system är
olika   för de&sa ålderskategorier.                          
Finansieringens     styreffekter     överblickas   enklast   om man jäm-
för   med ett   "ost yrt" system. Ett sådant fall     uppkommer t ex
om barnpengen likabehandlas   med en vanlig   inkomst och barn-
omsorgskostnaden   med en negativ inkomst.   utöver   inkomstskat-
ten behöver   då också t ex arbetsgivaravgifter       och bostadsbi-
drag   påverkas.   Även om barnomsorgskostnader   över barnpengbe-
loppet   görs   avdragsgilla     vid inkomstbeskattningen     blir såle-
des   värdet   av avdraget   för lågt.   "Hemmavårdsstyrande"   trös-
keleffekter     kan därför     uppkomma om enda alternativet     till
egen     vård   är icke statsbidragsberättigad   barnomsorg. Genom
jämförelsen     med ett ost yrt system framgår t ex att en barn-
peng,   om den endast utgår till   barn under 3 år, kan väljas
jämförelsevis     hög och ändå ge   samma grad av   "styrning"   mot
val   av kommunal   barnomsorg som gäller   för barn i ålder skate-
gorin     3-6 år i dagens system.                          
Tillbaka till dokumentetTill toppen