Lönegaranti och utbetalande myndighet
Departementsserien 2017:67
Lönegaranti och utbetalande myndighet
Ds 2017:67
Ds 2017:67
Lönegaranti och utbetalande myndighet
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: kundservice@nj.se
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018
ISBN 978-91-38-24743-3
ISSN 0284-6012
Innehåll
| 1 | Sammanfattning.......................................................... | 3 |
| 2 | Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen | |
| (1992:497) ................................................................ | 5 | |
| 3 | Lönegaranti och utbetalande myndighet....................... | 11 |
| 4 | Utbetalande myndighet ska bestämmas av regeringen ... | 13 |
| 5 | Ikraftträdande och behovet av | |
| övergångsbestämmelser ............................................. | 17 | |
| 6 | Konsekvensbeskrivning .............................................. | 19 |
| 7 | Författningskommentar .............................................. | 21 |
1
1 Sammanfattning
Promemorian innehåller förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497). I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som har till uppgift att betala ut garantibelopp. I promemorian föreslås att lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har denna uppgift. Det föreslås att det i lagen i stället anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). I lagen föreslås även vissa följdändringar med anledning av detta.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
3
2Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)
Härigenom föreskrivs i fråga om lönegarantilagen (1992:497)1 dels att 22 § ska upphöra att gälla,
dels att 6 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§ ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||
| 6 a §2 | ||||||
| Regeringen | meddelar | Den | myndighet | som | ||
| föreskrifter om vilka länsstyrelser | regeringen bestämmer betalar ut | |||||
| som ansvarar för uppgifter enligt | garantibelopp | (utbetalande | ||||
| denna lag. | myndighet). | |||||
| 11 §3 | ||||||
| Om bevakning förekommer i | Om bevakning förekommer i | |||||
| konkursen, | ska | förvaltaren | konkursen, | ska | förvaltaren | |
| snarast underrätta | länsstyrelsen | snarast | underrätta | den | ||
| om sådana | fordringar som | utbetalande | myndigheten | om | ||
| omfattas av garantin och som | sådana fordringar som omfattas | |||||
| enligt förvaltarens bedömning är | av garantin och som enligt | |||||
| klara. | förvaltarens bedömning är klara. | |||||
Underrättelse om övriga fordringar som omfattas av garantin ska lämnas utan dröjsmål sedan fordringarna har blivit utdelningsgilla.
1Senaste lydelse av 22 § 2012:83.
2Senaste lydelse 2012:83.
3Senaste lydelse 2012:83.
5
Ds 2017:67
| 12 § | |||||||||||||||
| Om | förvaltaren, | sedan | han | Om förvaltaren, efter att ha | |||||||||||
| har | lämnat | underrättelse | enligt | lämnat | en underrättelse | enligt | |||||||||
| 11 § | första | stycket, | får | 11 § | första | stycket, | får | ||||||||
| upplysningar enligt 10 § eller om | upplysningar enligt 10 § eller på | ||||||||||||||
| han på annat sätt får kännedom | annat sätt får kännedom om | ||||||||||||||
| om | något | förhållande | som | något förhållande som påverkar | |||||||||||
| påverkar frågan till vilken del | frågan | till | vilken | del | |||||||||||
| arbetstagarens | fordran | på | arbetstagarens | fordran | på | ||||||||||
| uppsägningslön | omfattas | av | uppsägningslön | omfattas | av | ||||||||||
| förmånsrätt, | skall | han | snarast | förmånsrätt, | ska | förvaltaren | |||||||||
| underrätta länsstyrelsen. | snarast | underrätta | den | ||||||||||||
| utbetalande myndigheten. | |||||||||||||||
| 14 § | |||||||||||||||
| Den förvaltare, som efter att | Den förvaltare, som efter att | ||||||||||||||
| ha | lämnat | en | underrättelse | ha lämnat | en | underrättelse | |||||||||
| enligt | 11 § | avser att göra en | enligt | 11 § | avser | att göra | en | ||||||||
| förskottsbetalning | till | arbets- | förskottsbetalning | till | arbets- | ||||||||||
| tagaren | enligt | 13 §, | skall | tagaren | enligt | 13 §, | ska | ||||||||
| underrätta | länsstyrelsen | innan | underrätta | den | utbetalande | ||||||||||
| betalningen görs. | myndigheten | innan | betalningen | ||||||||||||
| görs. | |||||||||||||||
| 15 § | |||||||||||||||
| Förvaltaren | skall | för | Förvaltaren | ska | för | ||||||||||
| arbetstagarens räkning | bevaka | arbetstagarens | räkning | bevaka | |||||||||||
| fordringar | som | enligt | hans | fordringar som enligt hans eller | |||||||||||
| bedömning är klara. | hennes bedömning är klara. | ||||||||||||||
| Bevakningen | får | ske genom | Bevakningen | får | ske genom | ||||||||||
| att förvaltaren lämnar rätten två | att förvaltaren till rätten lämnar | ||||||||||||||
| kopior av en sådan underrättelse | två kopior av en sådan | ||||||||||||||
| som han har lämnat länsstyrelsen | underrättelse som han eller hon | ||||||||||||||
| enligt 11 § och anger att den | har lämnat till den utbetalande | ||||||||||||||
| avser bevakning. | myndigheten | enligt | 11 § | och | |||||||||||
| anger att den avser bevakning. | |||||||||||||||
| Förvaltaren | skall | genast | Förvaltaren | ska | genast | ||||||||||
| underrätta | arbetstagaren | om | underrätta | arbetstagaren | om | ||||||||||
| bevakningen. | bevakningen. | ||||||||||||||
6
Ds 2017:67
| 17 §4 | |||||||||||||||
| Om | förvaltaren | eller | Om | förvaltaren | eller | ||||||||||
| rekonstruktören | finner | att | rekonstruktören | finner | att | ||||||||||
| fordran | ska | betalas enligt | fordran | ska | betalas | enligt | |||||||||
| garantin, ska han eller hon | garantin, ska han eller hon | ||||||||||||||
| samma | dag | som | beslutet | samma | dag | som | beslutet | ||||||||
| meddelas sända en underrättelse | meddelas sända en underrättelse | ||||||||||||||
| om | beslutets | innehåll | till | om beslutets innehåll till den | |||||||||||
| länsstyrelsen. | utbetalande myndigheten. | ||||||||||||||
| 18 §5 | |||||||||||||||
| Om | förvaltaren | eller | Om | förvaltaren | eller | ||||||||||
| rekonstruktören, efter | att | ha | rekonstruktören, efter | att | ha | ||||||||||
| fattat beslut om betalning enligt | fattat beslut om betalning enligt | ||||||||||||||
| garantin, får upplysningar enligt | garantin, får upplysningar enligt | ||||||||||||||
| 10 § | eller | på | annat | sätt | får | 10 § | eller | på | annat | sätt | får | ||||
| kännedom om något förhållande | kännedom om något förhållande | ||||||||||||||
| som påverkar frågan till vilken | som påverkar frågan till vilken | ||||||||||||||
| del | arbetstagarens fordran | på | del | arbetstagarens | fordran | på | |||||||||
| uppsägningslön omfattas av rätt | uppsägningslön omfattas av rätt | ||||||||||||||
| till | betalning enligt | garantin, | till betalning enligt garantin, ska | ||||||||||||
| skall | förvaltaren | eller | han eller hon snarast ompröva | ||||||||||||
| rekonstruktören snarast ompröva | sitt | beslut | avseende | ||||||||||||
| sitt | beslut | avseende | garantibelopp som ännu inte har | ||||||||||||
| garantibelopp som ännu inte har | betalats ut. | ||||||||||||||
| betalats ut. | |||||||||||||||
| Om | omprövningen | medför | Om | omprövningen | medför | ||||||||||
| att | utbetalning | enligt | garantin | att | utbetalning | enligt | garantin | ||||||||
| skall ske med ett annat belopp | ska ske med ett annat belopp än | ||||||||||||||
| än tidigare, skall förvaltaren eller | tidigare, | ska förvaltaren | eller | ||||||||||||
| rekonstruktören | samma | dag | rekonstruktören | samma | dag | ||||||||||
| sända | en | underrättelse | om | sända | en | underrättelse | om | ||||||||
| beslutets | innehåll | till | beslutets | innehåll | till | den | |||||||||
| länsstyrelsen. | utbetalande myndigheten. | ||||||||||||||
4Senaste lydelse 2012:83.
5Senaste lydelse 2005:273.
7
Ds 2017:67
| 24 §6 | |||||||||||||
| Innan | garantibelopp betalas | Innan | garantibelopp | betalas | |||||||||
| ut | skall | länsstyrelsen verkställa | ut | ska | den | utbetalande | |||||||
| skatteavdrag samt | avdrag | med | myndigheten | verkställa | skatte- | ||||||||
| belopp som skall innehållas på | avdrag samt avdrag med belopp | ||||||||||||
| grund av beslut om utmätning | som ska innehållas på grund av | ||||||||||||
| av | lön. | Dessutom | skall | beslut om utmätning av lön. | |||||||||
| avräkning göras för förskotts- | Dessutom | ska avräkning | göras | ||||||||||
| betalning | som | skett | enligt | för förskottsbetalning som skett | |||||||||
| 11 kap. | 14 § | konkurslagen | enligt 11 kap. 14 § konkurslagen | ||||||||||
| (1987:672) | och | som | avser | (1987:672) | och | som | avser | ||||||
| fordringar | som | omfattas av | fordringar | som | omfattas av | ||||||||
| garantin. | garantin. | ||||||||||||
| 25 §7 | |||||||||||||
| Innan | garantibelopp | för | Innan | garantibelopp | för | ||||||||
| fordran | på | uppsägningslön | fordran | på | uppsägningslön | ||||||||
| betalas ut skall arbetstagaren till | betalas ut ska arbetstagaren till | ||||||||||||
| länsstyrelsen lämna en försäkran | den | utbetalande | myndigheten | ||||||||||
| på heder och samvete om sina | lämna en försäkran på heder och | ||||||||||||
| anställnings- och avlönings- | samvete om sina anställnings- | ||||||||||||
| förhållanden | under | upp- | och | avlöningsförhållanden | |||||||||
| sägningstiden. | under uppsägningstiden. | ||||||||||||
| Om arbetstagaren under uppsägningstiden inte utför arbete för | |||||||||||||
konkursgäldenären, gäldenären vid företagsrekonstruktion eller någon annan och inte heller driver egen rörelse, får garantibelopp för fordran på uppsägningslön betalas ut endast om arbetstagaren visar att han eller hon för den tid fordran avser har varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.
| 26 §8 | ||||||
| Anser | länsstyrelsen | att | Om | den | utbetalande | |
| uppgifterna | som arbetstagaren | myndigheten | anser | att | ||
| har lämnat i en försäkran enligt | uppgifterna | som | arbetstagaren | |||
| 25 § kan | påverka frågan | till | har lämnat i en försäkran enligt | |||
6Senaste lydelse 1995:310.
7Senaste lydelse 2005:273.
8Senaste lydelse 2005:273.
8
Ds 2017:67
vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av rätt till betalning enligt garantin, skall länsstyrelsen skyndsamt sända kopia av försäkran till förvaltaren eller rekonstruktören.
I sådana fall får garantibelopp för fordran på uppsägningslön inte betalas ut innan förvaltaren eller rekonstruktören har
omprövat sitt tidigare ställningstagande i frågan om lönegaranti eller underrättat länsstyrelsen om att uppgifterna i försäkran inte ger anledning till en ny bedömning.
25 § kan påverka frågan till vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av rätt till betalning enligt garantin, ska den
utbetalande myndigheten skyndsamt sända en kopia av försäkran till förvaltaren eller rekonstruktören.
I sådana fall får garantibelopp för fordran på uppsägningslön inte betalas ut innan förvaltaren eller rekonstruktören har
omprövat sitt tidigare ställningstagande i frågan om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna i försäkran inte ger anledning till en ny bedömning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
9
3Lönegaranti och utbetalande myndighet
Vad är statlig lönegaranti?
Statlig lönegaranti är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten, upp till ett visst belopp, svarar för betalning av vissa löne- och pensionsfordringar hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i annat nordiskt land, är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion eller i ett annat land i EU eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, lönegarantidirektivet. En arbetstagares rätt till lönegaranti regleras i lönegarantilagen (1992:497), som också innehåller ett genomförande av bestämmelser i lönegarantidirektivet.
Beslut om lönegaranti fattas av konkursförvaltare, rekonstruktörer eller Kronofogdemyndigheten medan utbetalning av garantibelopp sköts av länsstyrelsen. När det gäller konkurser med bevakningsförfarande meddelar konkursförvaltaren dock inget formligt beslut om lönegaranti. I dessa fall underrättar konkursförvaltaren länsstyrelsen om lönefordringar som enligt dennes uppfattning är klara och länsstyrelsen fattar i praktiken beslut i samband med utbetalning av garantibelopp (se Danhard, Erik, KonkursArbetsrätt, femte upplagan, 2013, s. 339).
11
Ds 2017:67
Utbetalning av lönegarantimedel
Länsstyrelsen har till uppgift att betala ut lönegarantimedel. Det är för närvarande sju länsstyrelser som har denna uppgift. Länsstyrelsens uppgift är att verkställa konkursförvaltares eller rekonstruktörers beslut om lönegaranti, dvs. betala ut garantibelopp. Myndigheten har med andra ord en rent verkställande uppgift som ska ske med skyndsamhet (se JO 2007-10-30, dnr 766- 2006).
Länsstyrelsen har enligt lönegarantilagen även andra uppgifter som är kopplade till utbetalningsfunktionen. Länsstyrelsen ska vid konkurser med bevakningsförfarande ta emot underrättelse från förvaltaren om sådana fordringar som omfattas av garantin och som enligt förvaltarens bedömning är klara. Vid sådana konkurser ska länsstyrelsen även ta emot underrättelse från förvaltaren om denne får upplysningar eller kännedom om något förhållande som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt. Länsstyrelsen ska också ta emot underrättelse från förvaltaren om denne avser att göra en förskottsbetalning till arbetstagaren vid konkurser med bevakningsförfarande. Länsstyrelsen ska vidare ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om beslut att fordran ska betalas enligt garantin och ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om de efter omprövning av sitt beslut finner att utbetalning enligt garantin ska ske med ett annat belopp än tidigare. Därutöver har länsstyrelsen till uppgift att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen (1987:672). Länsstyrelsen ska också hantera försäkran från arbetstagaren om dennes anställnings- och avlöningsförhållanden under uppsägningstiden och eventuellt intyg om att denne är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och ta kontakt med konkursförvaltare eller rekonstruktör om uppgifterna i en försäkran från en arbetstagare skulle kunna påverka rätten till betalning enligt garantin.
12
4Utbetalande myndighet ska bestämmas av regeringen
Förslag: Lönegarantilagen ska inte längre ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp. I stället ska det i lönegarantilagen införas en bestämmelse som anger att regeringen bestämmer vilken myndighet som betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). De bestämmelser i lagen som innehåller en hänvisning till länsstyrelsen ska ändras till att avse den utbetalande myndigheten.
Skälen för förslaget
Lönegarantilagen bör inte ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp
Uppgiften att betala ut lönegarantimedel ligger sedan 2012 på sju länsstyrelser och verksamheten regleras i lönegarantilagen och lönegarantiförordningen (1992:501). Fram till 2012 hade lönegarantiärenden handlagts på samtliga 21 länsstyrelser. I förarbetena till den ändring som ledde till att hanteringen koncentrerades till sju länsstyrelser anfördes att en uppgift normalt utförs bättre ju mer frekvent den görs och att arbetet som regel kan antas bli bättre utfört om flera personer arbetar med samma frågor så att de har möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra (prop. 2011/12:31 s. 45). Vidare anfördes att ärendena, eftersom de utgör myndighetsutövning, bör utföras på ett likformigt sätt över hela landet.
Redan vid införandet av lönegarantilagen, som ersatte den tidigare lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs, diskuterades frågan om var utbetalningsfunktionen skulle placeras.
13
Ds 2017:67
I förarbetena angavs att den inte borde ligga hos länsstyrelsen utan i stället föras över till annan myndighet (prop. 1991/92:139 s. 37). Skälet till detta var att länsstyrelserna i övrigt inte har någon anknytning till konkursförfarandet. Det konstaterades dock att frågan krävde ytterligare utredning och utbetalningsfunktionen kom därför att ligga kvar hos länsstyrelsen tills vidare.
Frågan om var utbetalningsfunktionen bör finnas har därefter varit föremål för diskussion i en rapport och två utredningar, slutrapport från Samverkan mellan myndigheter mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) i Stockholms län av den 30 november 2011, Statens regionala förvaltning (SOU 2012:81) och Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37). Gemensamt för dessa är att de bland annat har lagt fram förslag om att en annan myndighet än länsstyrelsen ska hantera utbetalningarna. De föreslagna myndigheterna har varit myndigheter på nationell nivå. Som skäl har anförts att det finns fördelar i att minska antalet aktörer i hanteringen. Några av de fördelar som förts fram är följande. Ett samlat ansvar på nationell nivå ger möjlighet att bygga upp en god kompetens, minska sårbarheten i verksamheten och förbättra effektiviteten i handläggningen. Det möjliggör även en samlad ansats mot brottsliga angrepp. Ett nationellt myndighetsansvar ger också bättre förutsättningar att åtgärda problem med missbruk av lönegarantin.
Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att utvärdera om utbetalning av garantibelopp och tillhörande uppgifter bör centraliseras till en nationell myndighet. Bakgrunden till detta arbete är att det bedöms kunna finnas effektiviseringsvinster samt ökad möjlighet att motverka fel och fusk i utbetalningen av lönegarantin med en sådan centralisering, något som också påpekats i de utredningar och den rapport som tidigare nämns.
Det följer av 22 § lönegarantilagen att länsstyrelsen betalar ut garantibelopp. Det är lämpligare att regeringen kan bestämma vilken myndighet som ska ha denna uppgift, jfr 12 kap. 1 § regeringsformen. Det ger en större flexibilitet och förenklar förfarandet om regeringen skulle vilja lägga denna uppgift på någon annan myndighet. Mot denna bakgrund bör lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Vilken myndighet som har
14
Ds 2017:67
till uppgift att betala ut garantibelopp bör i fortsättningen i stället regleras i förordning.
Av den nuvarande upplysningsbestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen följer att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen. Eftersom det i lagen inte längre ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör paragrafen ändras. Bestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen bör i stället ange att det är den myndighet som regeringen bestämmer som betalar ut garantibelopp.
Eftersom lönegarantilagen inte längre ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp behövs inte 22 § längre. Bestämmelsen bör därför upphävas.
Följdändringar
Länsstyrelsen nämns i flera bestämmelser i lönegarantilagen utöver 6 a och 22 §§, nämligen 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§. I samtliga av dessa bestämmelser nämns länsstyrelsen på grund av dess uppgift att vara utbetalande myndighet. Som exempel på uppgifter enligt bestämmelserna kan nämnas skyldighet att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och att göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen.
Som en konsekvens av förslaget att lönegarantilagen inte ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör ändringar göras även i de ovan nämnda bestämmelserna. Bestämmelserna bör ändras på det sättet att ordet länsstyrelsen byts ut mot den utbetalande myndigheten. Det bör även göras vissa språkliga ändringar, till exempel att göra vissa bestämmelser könsneutrala och i övrigt göra vissa språkliga moderniseringar.
15
5Ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser
Förslag: De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.
Skälen för förslaget och bedömningen: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det bedöms att lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2019.
Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser eftersom lagändringarna endast är av lagteknisk karaktär.
17
6 Konsekvensbeskrivning
I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som betalar ut garantibelopp. Det är inte nödvändigt att i lag ange vilken myndighet som har denna uppgift. De föreslagna ändringarna i detta avseende i lönegarantilagen syftar till att regeringen ska kunna bestämma vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Dessa lagändringar ger upphov till vissa följdändringar i lönegarantilagen. Ändringarna har beskrivits i avsnitt 4.
De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen är enbart lagtekniska. Förslagen har därför inga direkta konsekvenser i sig. Faktiska konsekvenser uppkommer först i samband med en eventuell verksamhetsflytt från länsstyrelsen till en annan myndighet. Dessa konsekvenser får bedömas inom ramen för arbetet med en sådan verksamhetsflytt.
Eftersom lagändringarna enbart är lagtekniska bedöms de inte heller strida mot det EU-rättsliga regelverket avseende lönegaranti och bedöms även i övrigt vara förenliga med EU-rätten och övriga internationella åtaganden. Av samma skäl bedöms förslagen inte heller leda till några konsekvenser för kommuner eller landsting. Inte heller väntas förslagen leda till några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning i olika delar av landet, offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen väntas inte heller leda till några konsekvenser för miljön.
19
7 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)
6 a §
Förslaget behandlas i avsnitt 4.
Ändringen innebär att det i paragrafen anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp i stället för en upplysning om att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen.
22 §
Förslaget behandlas i avsnitt 4.
Paragrafen upphävs med anledning av att det inte längre i lagen ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp.
11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§
Förslagen behandlas i avsnitt 4.
I paragraferna görs följdändringar med anledning av ändringen i 6 a § och av att 22 § upphävs. Ändringarna innebär att ordet länsstyrelsen ersätts med den utbetalande myndigheten.
I övrigt görs vissa språkliga ändringar i paragraferna som inte innebär någon ändring i sak.
21
Departementsserien 2017
Kronologisk förteckning
1.Elektronisk övervakning av kontaktförbud. Ju.
2.Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. S.
3.Genomförande av ICT-direktivet. Ju.
4.Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S.
5.Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. N.
6.Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. S.
7.Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ju.
8.Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ku.
9.Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. S.
10.ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. A.
11.Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. S.
12.Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. S.
13.Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. Fi.
14.Vissa ändringar i läkemedelslagen. S.
15.Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. UD.
16.Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. Ju.
17.En ny lag om försäkringsdistribution. Fi.
18.Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. S.
19.Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. Ju.
20.Regionalt utvecklingsansvar
iStockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi.
21.Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Fi.
22.Utstationering och vägtransporter. A.
23.Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi.
24.Skjutvapen och explosiva varor
–Skärpta straff för de grova brotten. Ju.
25.Nya ungdomspåföljder. Ju.
26.En anpassning till dataskyddsförordningen
–kreditupplysningslagen och några andra författningar. Ju.
27.Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. Ju.
28.En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. N.
29.Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. S.
30.Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. A.
31.Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. Fi.
32.Biologiskt mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. M.
33.Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. A.
34.Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. K.
35.Körkortslån. A.
36.En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. Ju.
37.Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. Ju.
38.Livstidsstraff för mord. Ju.
39.Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. S.
40.Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. Fi.
41.En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.
42.Följdändringar till ny förvaltningslag. Ju.
43.Konsultation i frågor som rör det samiska folket. Ku.
44.Elmarknadslag. M.
45.En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.
46.Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.
47.Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. S.
48.Statistik på upphandlingsområdet. Fi.
49.Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. S.
50.Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. Fö.
51.Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. M.
52.Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. Ju.
53.Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. Ju.
54.En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. M.
55.En karensdag mindre
i arbetslöshetsförsäkringen. A.
56.Bastjänstgöring för läkare. S.
57.Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Ju.
58.EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. Ju.
59.Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. S.
60.Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. Fi.
61.Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. Fi.
62.Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Ju.
63.Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget. Ku.
64.Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. Ju.
65.Säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden. Ku.
66.Motståndskraft. Inriktningen
av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Fö.
67.Lönegaranti och utbetalande myndighet. A.
Departementsserien 2017
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10]
Utstationering och vägtransporter. [22]
Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. [30]
Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33]
Körkortslån. [35]
En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. [55]
Lönegaranti och utbetalande myndighet. [67]
Finansdepartementet
Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13]
En ny lag om försäkringsdistribution. [17]
Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20]
Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21]
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. [23]
Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31]
Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. [40]
Statistik på upphandlingsområdet. [48]
Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. [60]
Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. [61]
Försvarsdepartementet
Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. [50]
Motståndskraft. Inriktningen
av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. [66]
Justitiedepartementet
Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1]
Genomförande av ICT-direktivet. [3]
Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7]
Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16]
Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19]
Skjutvapen och explosiva varor – Skärpta
straff för de grova brotten. [24] Nya ungdomspåföljder. [25]
En anpassning till dataskyddsförordningen
–kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26]
Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27]
En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36]
Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37]
Livstidsstraff för mord. [38]
En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41]
Följdändringar till ny förvaltningslag. [42]
En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45]
Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [46]
Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. [52]
Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av
EU:s rättshjälpsdirektiv. [53]
Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. [57]
EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. [58]
Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. [62]
Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. [64]
Kulturdepartementet
Kultursamverkan för ett Sverige
som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8]
Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34]
Konsultation i frågor som rör det samiska folket. [43]
Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget. [63]
Säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden. [65]
Miljö- och energidepartementet
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. [32]
Elmarknadslag. [44]
Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51]
En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54]
Näringsdepartementet
Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5]
En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom
Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28]
Socialdepartementet
Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2]
Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4]
Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6]
Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9]
Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11]
Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12]
Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14]
Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. [18]
Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29]
Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39]
Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. [47]
Omdelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. [49]
Bastjänstgöring för läkare. [56]
Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. [59]
Utrikesdepartementet
Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15]
En departementspromemoria är en utredning som arbetats fram inom Regeringskansliet. Utredningen publiceras som en rapport i departementsserien, förkortad Ds.
ISBN 978-91-38-24743-3 ISSN 0284-6012