Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m. (Departementsserien 2008:71)

Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Innehåll

10H		Promemorians huvudsakliga innehåll...........................	961H
21H		Lagförslag ..............................................................	1162H
2H	.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om
		understödsföreningar...........................................................	1163H
23H	.2	Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
		(1982:713).............................................................................	1364H
24H	.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
		handel med finansiella instrument ......................................	3065H
25H	.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
		medlemsbanker ....................................................................	3666H
26H	.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om
		anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.........	3867H
27H	.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om
		utländska försäkringsgivares och tjänstepensions-
		instituts verksamhet i Sverige..............................................	4068H
28H	.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om
		kontoföring av finansiella instrument ................................	4369H
29H	.8	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229)...........................................................................	4870H
			3

Innehåll

Ds 2008:71

210H	.9	Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om
		utgivning av elektroniska pengar.........................................			5271H
211H	.10	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om
		investeringsfonder................................................................			5772H
21 H	.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse.............................................			5873H
213H	.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om
		inlåningsverksamhet.............................................................			744H
214H	.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om
		försäkringsförmedling..........................................................			765H
215H	.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om
		kapitaltäckning och stora exponeringar..............................			796H
216H	.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden ......................................................			8377H
317H		Bakgrund..............................................................			10578H
418H		Ägarprövning.........................................................			10779H
419H	.1	Ägarprövning i kreditinstitut ............................................			10880H
		420H	.1.1	Inledande om kreditinstitut ...................................	108H
		421H	.1.2 Definitionen av kvalificerat innehav......................		10882H
		422H	.1.3 Krav på tillstånd m.m..............................................		11283H
		423H	.1.4	Bedömningsperioden och Finansinspektionens
				hantering av tillståndsärenden................................	11784H
		42 H	.1.5	Kriterierna för bedömningen .................................	12285H
		425H	.1.6 Samråd och samarbete mellan behöriga
				myndigheter ............................................................	13686H
		426H	.1.7 Ändrade regler för den initiala ägarprövningen ....		13887H
		427H	.1.8	Ingripanden mot olämpliga ägare till
				kvalificerade innehav...............................................	14088H
4

Ds 2008:71 Innehåll

428H	.2	Ägarprövning i försäkringsbolag m.m..............................						14489H
429H	.3	Ägarprövning		i	värdepappersbolag,		börser,
		clearingorganisationer m.fl................................................						14790H
430H	.4	Bestämmelser om ägarprövning och kvalificerade
		innehav i andra finansiella företag.....................................						1549 H
531H		Vissa frågor om fonder ...........................................						15992H
532H	.1	Undantag vid s.k. flaggning...............................................						15993H
533H	.2	Ombildning		av	en	specialfond	till	en
		värdepappersfond...............................................................						16394H
		534H .2.1	Bakgrund	.................................................................				16395H
		53 H .2.2 Begränsning av förbudet mot ombildning						............16596H
63 H		Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.............						16997H
73 H		Konsekvenser av förslagen .....................................						17598H
738H	.1	Förslagen om ägarprövning...............................................						17599H
		739H .1.1	Konsekvenser för enskilda .....................................					17500H
		740H .1.2 Konsekvenser för det allmänna..............................						1770 H
741H	.2	Förslagen som rör fonder..................................................						17902H
842H		Författningskommentar..........................................						18103H
843H	.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om
		understödsföreningar.........................................................						18104H
844H	.2	Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
		(1982:713)...........................................................................						18105H
845H	.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
		handel med finansiella instrument ....................................						18606H

Innehåll

Ds 2008:71

846H	.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
		medlemsbanker...................................................................			18707H
847H	.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om
		anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.......			18708H
84 H	.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:293) om
		utländska	försäkringsgivares	och
		tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige		..................	18809H
849H	.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om
		kontoföring av finansiella instrument...............................			1890H
850H	.8	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229).........................................................................			190H
851H	.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:149) om
		utgivning av elektroniska pengar.......................................			1912H
852H	.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om
		investeringsfonder..............................................................			1923H
853H	.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse...........................................			1934H
854H	.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om
		inlåningsverksamhet...........................................................			203115H
855H	.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:405) om
		försäkringsförmedling........................................................			204116H
856H	.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1371) om
		kapitaltäckning och stora exponeringar............................			204117H
857H	.15	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden ....................................................			204118H

Ds 2008:71 Innehåll

Bilaga58H	1 Europaparlamentets och rådets direktiv
2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring
av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG,
2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad
gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för
bedömning av förvärv och ökning av innehav inom
finanssektorn........................................................		209119H
Bilaga59H	2 Parallelluppställning avseende de olika
direktiven.............................................................		2251 0H

Bilaga60H 3 Parallelluppställning – förteckning över bestämmelser som genomför direktivet i svensk rätt . 2271 1H

1Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorian innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (i fortsättningen kallat förvärvsdirektivet).

Genom förvärvsdirektivet ändras ett antal EG-direktiv på finansmarknadsområdet i fråga om den prövning som ska göras vid vissa större förvärv av aktier eller andelar i kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsföretag (s.k. ägarprövning). Bland annat innebär ändringarna en högre grad av harmonisering än tidigare genom att det nu anges vilka kriterier som de nationella myndigheterna får väga in vid ägarprövningen. Även vissa formella bestämmelser om myndigheternas handläggning harmoniseras ytterligare. Förvärvsdirektivet medför att det är nödvändigt att ändra de svenska bestämmelserna om ägarprövning i bl.a. försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

I promemorian föreslås också andra ändringar av bestämmel- serna om ägarprövning än de som är direkt motiverade av förvärvsdirektivet. Dessa förslag syftar till att behålla en enhetlig reglering på området.

Promemorians huvudsakliga innehåll

Ds 2008:71

Utöver förslag till ändring av ägarprövningsreglerna inne- håller promemorian också ett par förslag som gäller investerings- fonder. Det är fråga dels om hur aktier som förvaltas i en fond ska behandlas vid bedömningen av om fondbolagets moder- företag är skyldigt att anmäla en förändring av ett större aktieinnehav (s.k. flaggning), dels om en möjlighet att ombilda en specialfond till en värdepappersfond.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

2 Lagförslag

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att 26 c § lagen (1972:262) om understödsföreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 c §0F

En understödsförening som

avses

i 26 a §

första

stycket

avses i 26 a § första stycket ska

skall ha en god kontroll över

ha en god kontroll över

affärshändelser

och avtal

med

affärshändelser och

avtal

med

andra företag inom för-

säkringsgruppen

samt

deras

säkringsgruppen

samt

deras

påverkan på föreningens eko-

nomiska

ställning,

så

att

nomiska

ställning,

så

att

föreningens förmåga att full-

göra

sina

förpliktelser

inte

göra

sina

förpliktelser

inte

äventyras.

Första

stycket

gäller

även

Första

stycket

gäller

även

affärshändelser

och

avtal

affärshändelser

och

avtal

mellan

understödsföreningen

mellan

understödsföreningen

och en fysisk person som har

ett kvalificerat

innehav i

eller

ett kvalificerat innehav i

eller

1 Senaste lydelse 2000:624.

Lagförslag

Ds 2008:71

en nära förbindelse med ett				en nära förbindelse med ett
företag	inom		försäkrings-	företag	inom		försäkrings-
gruppen. I fråga om vad som är				gruppen. I fråga om vad som är
ett kvalificerat		innehav eller		en nära förbindelse eller ett
nära	förbindelse		tillämpas	kvalificerat		innehav tillämpas
1 kap.	9 b och	9 c §§ försäk-		1 kap.	9 c	och	9 i §§ försäk-
ringsrörelselagen (1982:713).				ringsrörelselagen (1982:713).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Ds 2008:71

Lagförslag

2.2Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs1F1 i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)2F2

dels att 1 kap. 9 a och 9 d §§, 2 kap. 3 och 3 d §§, 3 kap. 2, 2 a, 2 d och 2 g §§ samt 19 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 9 i § och 3 kap. 2 h §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

9 a §3F3

Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet represen- terar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.

För skadeförsäkring avses enligt denna lag med land där risken är belägen

1Jfr rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (EGT L 228, 11.8.1992, s. 1, Celex 31992L0049), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/36/EG (EUT L 81, 20.3.2008, s. 69, Celex 32008L0036), Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (EGT L 345, 19.12.2002, s. 1, Celex 32002L0083), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/19/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 44, Celex 32008L0019) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den

16november 2005 om återförsäkring och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 92/49/EEG samt direktiven 98/78/EG och 2002/83/EG (EUT L 323, 9.12.2005, s. 1, Celex 32005L0068), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/37/EG (EUT L 81, 20.3.2008, s. 71, Celex 32008L0037).

2Lagen omtryckt 1995:1567.

3Senaste lydelse 2007:334. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Lagförslag

Ds 2008:71

1.när försäkringen avser byggnad eller byggnad och dess innehåll, till den del byggnaden och innehållet täcks av samma försäkring, det land som egendomen är belägen i,

2.när försäkringen avser registreringspliktigt fordon, det land där fordonet är registrerat, utom i det fall som avses i punkt 3,

3. när ett fordon som är registrerat i ett EES-land köps i syfte att införas och stadigvarande brukas i ett annat EES-land, under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens besittning, det land till vilket fordonet skall införas,

4.när försäkringen har en giltighetstid av fyra månader eller mindre och oberoende av försäkringsklass täcker rese- eller semesterrisker, det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen,

5.i andra fall än de som omfattas av 1–4, om försäk- ringstagaren är en fysisk person, det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort eller, om försäkringstagaren är en juridisk person, det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget.


För	livförsäkring			avses	För	livförsäkring			avses
enligt denna lag med land där					enligt denna lag med land där
åtagandet skall fullgöras, om					åtagandet ska fullgöras, om
försäkringstagaren är en fysisk					försäkringstagaren är en fysisk
person, det land där försäk-					person, det land där försäk-
ringstagaren		har	sin	vanliga	ringstagaren		har	sin	vanliga
vistelseort eller, om försäk-					vistelseort eller, om försäk-
ringstagaren		är	en	juridisk	ringstagaren		är	en	juridisk
person, det land där det					person, det land där det
etableringsställe			som	försäk-	etableringsställe			som	försäk-
ringen gäller är beläget.					ringen gäller är beläget.

Ds 2008:71							Lagförslag
				4
			9 d §4F
En aktie som innehas av				En aktie som innehas av
försäkringsaktiebolaget			självt	försäkringsaktiebolaget			självt
(egen aktie) eller av dess				(egen aktie) eller av dess
dotterföretag skall inte räknas				dotterföretag	ska	inte	räknas
med när det i lag eller				med när det i denna lag eller
bolagsordningen		för	giltigt	bolagsordningen		för	giltigt
beslut eller för utövande av				beslut eller för utövande av
befogenhet	föreskrivs		sam-	befogenhet	föreskrivs		sam-
tycke av ägare till en viss andel				tycke av ägare till en viss andel
av aktierna. En sådan aktie				av aktierna. En sådan aktie ska
skall inte heller räknas med vid				inte heller räknas med vid
tillämpningen av bestämmelser				tillämpningen av bestämmelser
i lag eller bolagsordningen som				i denna lag eller bolags-
förutsätter	att	någon	eller	ordningen som förutsätter att
några innehar en viss andel av				någon eller några innehar en
aktierna	eller	rösterna i		viss andel av aktierna eller
bolaget.				rösterna i bolaget.

9 i §

Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet repre- senterar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsent- ligt inflytande över ledningen av företaget.

Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

4 Senaste lydelse 2000:67.

Lagförslag

Ds 2008:71

tillämpas, varvid det som föreskrivs där om aktier ska tillämpas också för andra andelar i företag:

– 2 § första stycket 1 om depåbevis,

– 4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och femte styckena, om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning, och

– 13 § om aktier som ingår i handelslager.

Vid bedömningen enligt andra stycket ska även följande bestämmelser tillämpas, varvid det som föreskrivs där om aktier ska tillämpas också för andra andelar i företag:

– 4 kap. 14 § lagen om handel med finansiella instru- ment, om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt före- skrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 samma lag eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, och

– 4 kap. 16 och 17 §§ lagen

Ds 2008:71

Lagförslag

om handel med finansiella instrument, om undantag för vissa moderföretag, samt före- skrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 samma lag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om värdepappers- marknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen enligt andra stycket, under förutsätt- ning att

1.rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvalt- ning, samt

2.aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Det som sägs i fjärde stycket ska gälla också för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappers- företag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

2. det finns skäl att anta att den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett försäkringsbolag, och

Lagförslag

Ds 2008:71

			2 kap.
				5
			3 §5F
Stiftarna	skall	ansöka	om	Stiftarna	ska	ansöka	om
koncession	samt	upprätta	en	koncession	samt	upprätta	en
bolagsordning som skall stad-				bolagsordning som ska stad-
fästas.				fästas.

Ansökan om koncession och stadfästelse av bolagsordning prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas dock av regeringen.

Till ansökan skall fogas en	Till ansökan ska fogas en
plan för den tilltänkta verk-	plan för den tilltänkta verk-
samheten. Regeringen eller den	samheten. Regeringen eller den
myndighet som regeringen	myndighet som regeringen
bestämmer får meddela före-	bestämmer får meddela före-
skrifter om vad verksamhets-	skrifter om vad verksamhets-
planen skall innehålla.	planen ska innehålla.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av bolags- ordning prövas att bolagsordningen överensstämmer med denna lag och med andra författningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och arten av

bolagets verksamhet.
Bolagsordningen skall stad-	Bolagsordningen ska stad-
fästas och koncession beviljas,	fästas och koncession beviljas,
om	om

1. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven i denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

2. det kan antas att de som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget inte kommer att motverka de krav på verksamheten i bolaget som avses i 1 och även i övrigt är lämpliga att utöva ett väsentligt

5 Senaste lydelse 2006:533.

Ds 2008:71 Lagförslag

inflytande över ledningen

ett försäkringsbolag och

3. de

som

avses

ingå

3. de

som

avses

ingå i

bolagets

styrelse

och

vara

styrelsen för bolaget och vara

verkställande

direktör

eller

verkställande

direktör

det,

dennes ställföreträdare

har

eller

dennes

ställföreträdare,

insikter

och

den

erfarenhet

har de insikter och den

som måste krävas av den som

erfarenhet som måste krävas av

deltar i ledningen av ett försäk-

den som deltar i ledningen av

ringsbolag och även i övrigt är

ett försäkringsbolag och även i

lämpliga för en sådan uppgift.

övrigt är lämpliga för en sådan

uppgift.

Bolagsordningen

får

inte

Vid

bedömningen

enligt

stadfästas

och

koncession

inte

femte stycket 2 ska följande

beviljas, om det kan antas att

kriterier beaktas.

1. någon som i väsentlig mån

1. Innehavarens

anseende

har åsidosatt sina skyldigheter i

och kapitalstyrka. Om inne-

näringsverksamhet eller i andra

havaren är ett försäkrings-

ekonomiska angelägenheter eller

holdingföretag

eller ett blandat

gjort sig skyldig till allvarlig

finansiellt

holdingföretag

ska

brottslighet kommer att ha ett

särskilt beaktas att dess ledning

kvalificerat innehav

bolaget,

uppfyller de krav som ställs på

eller

ledningen i ett sådant företag

enligt 7 a kap.

9 a § denna

lag

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531) om särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. ledningen i ett försäkrings-

2. Om det finns skäl att anta

holdingföretag

eller

ett

blandat

att

innehavaren

kommer

att

finansiellt

holdingföretag

som

motverka att försäkringsbolagets

kommer att ha ett kvalificerat

verksamhet drivs på ett sätt som

innehav i bolaget inte uppfyller

är förenligt med kraven i denna

de krav som ställs på ledningen i

lag och andra författningar som

ett sådant företag enligt 7 a kap.

reglerar bolagets verksamhet.

9 a § denna lag respektive 5 kap.

16 § lagen

(2006:531)

Lagförslag

Ds 2008:71

särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

3. Om det finns skäl att anta

att innehavet
a) har	samband		med
penningtvätt	enligt	1 §	lagen
(1993:768)	om åtgärder		mot
penningtvätt,
b) har samband		med	brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Om bolaget kommer att ha nära förbindelser med någon annan, får bolagsordningen stadfästas och koncession beviljas endast om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsbolaget.

Koncession beviljas tills vidare eller, om särskilda omständigheter föranleder detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut. Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs något ytterligare försäkringsbolag.

Vid förlängning av en koncession som har beviljats ett försäkringsbolag för bestämd tid samt vid ändring av en bolagsordning eller av en beviljad koncession tillämpas första– åttonde styckena.

Ds 2008:71	Lagförslag
	6
3 d §6F
Om teckningen av aktier	Om teckningen av aktier
innebär att någon som inte har	innebär att någon som inte har
prövats enligt 3 § fjärde stycket	prövats enligt 3 § femte stycket
2 eller femte stycket kommer	2 och sjätte stycket kommer att
att ha ett kvalificerat innehav i	ha ett kvalificerat innehav i
bolaget, får detta inte bildas	bolaget, får detta inte bildas
utan att prövning görs. Om	utan att prövning görs. Om
personen inte anses lämplig får	personen inte anses lämplig får
bolaget inte bildas.	bolaget inte bildas.

3 kap.

2 §7F7

Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte

följer av bestämmelserna i detta kapitel eller i övrigt av lag.
Ett	direkt eller		indirekt	Ett	direkt		eller	indirekt
förvärv av aktier i ett				förvärv av aktier i ett
försäkringsaktiebolag,			som	försäkringsaktiebolag,					som
medför	att	förvärvarens		medför	att		förvärvarens
sammanlagda innehav utgör ett				sammanlagda innehav utgör ett
kvalificerat		innehav	enligt	kvalificerat		innehav			enligt
1 kap. 9 a §, får ske bara efter				1 kap. 9 i §, får			ske	bara	efter
tillstånd	av	Finansinspek-		tillstånd	av		Finansinspek-
tionen. Detsamma gäller för-				tionen. Detsamma gäller för-
värv som innebär att ett				värv som innebär att ett
kvalificerat innehav ökas så att				kvalificerat innehav ökas så att
det uppgår till eller överstiger				det uppgår till eller överstiger
20, 33	eller	50 procent av		20, 30	eller		50 procent av
aktiekapitalet		eller röstetalet		aktiekapitalet		eller		röstetalet
för samtliga aktier eller så att				för samtliga aktier eller så att
försäkringsaktiebolaget			blir	försäkringsaktiebolaget					blir
dotterföretag.				dotterföretag.
Tillstånd		enligt	andra	Tillstånd			enligt		andra

6Senaste lydelse 1996:753.

7Senaste lydelse 2006:533.

Lagförslag

Ds 2008:71

stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om förvärv har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få behålla de aktier som erhållits. Förvärv- aren skall ansöka om tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna erhållits.

Tillstånd skall ges till förvärv som avses i andra och tredje styckena, om det kan antas att förvärvaren inte kommer att motverka de krav på verksamheten i bolaget som avses i 2 kap. 3 § femte stycket 1 och om förvärvaren även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett försäkrings- bolag.

Tillstånd får inte ges, om förvärvaren

1. i väsentlig mån har åsido-

stycket ska ha meddelats före förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärv har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla de aktier som erhållits. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna erhållits.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i andra och tredje styckena, om det kan antas att förvärvaren är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett försäkrings- bolag och att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt.

Vid	bedömningen enligt
femte	stycket ska	följande
kriterier beaktas.
1. Förvärvarens		anseende

Ds 2008:71 Lagförslag

satt skyldigheter i närings-

och kapitalstyrka. Om förvärva-

verksamhet eller i andra ekono-

ren

är

ett

försäkrings-

miska

angelägenheter

eller

gjort

holdingföretag

eller

ett blandat

sig

skyldig

till

allvarlig

finansiellt

holdingföretag,

ska

brottslighet, eller

särskilt beaktas att dess ledning

uppfyller de krav som ställs på

ledningen i ett sådant företag

enligt 7 a kap.

9 a §

denna

lag

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

om särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. är

ett

försäkringsholding-

2. Om den som efter förvär-

företag

eller

ett

blandat

vet kommer att ingå i styrelsen

finansiellt

holdingföretag

och

för försäkringsbolaget eller vara

dess ledning inte uppfyller de

verkställande direktör i det, eller

krav som ställs på ledningen i ett

vara ersättare för någon av dem,

sådant

företag

enligt 7 a kap.

har

tillräcklig

insikt

och

9 a § denna lag respektive 5 kap.

erfarenhet för att delta i

16 §

lagen

(2006:531)

ledningen

ett

försäk-

särskild

tillsyn

över

finansiella

ringsbolag och även i övrigt är

konglomerat.

lämplig för en sådan uppgift.

3. Om det finns skäl att anta

att

förvärvaren

kommer

att

motverka att försäkringsbolagets

rörelse drivs på ett sätt som är

förenligt med denna lag och

andra författningar som reglerar

företagets verksamhet.

4. Om det finns skäl att anta

att förvärvet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

Lagförslag

Ds 2008:71

				(2002:444)			om	straff		för
				finansiering av särskilt allvarlig
				brottslighet i vissa fall, m.m.,
				såvitt avser brott enligt 2 § lagen
				(2003:148)			om	straff		för
				terroristbrott, eller
				c) kan medföra att riskerna
				för sådan verksamhet som avses
				i a) eller b) ökar.
				Vid		bedömningen				ska
				hänsyn		tas	till	förvärvarens
				sannolika påverkan på försäk-
Om förvärvet skulle leda till				ringsbolaget.
				Om förvärvet skulle leda till
nära	förbindelser		mellan	nära		förbindelser			mellan
försäkringsbolaget och någon				försäkringsbolaget				och	någon
annan, skall tillstånd ges endast				annan, ska tillstånd ges endast
om förbindelserna inte hindrar				om förbindelserna inte hindrar
en effektiv tillsyn av försäk-				en effektiv tillsyn av försäk-
ringsbolaget.				ringsbolaget.
Inspektionen		får	föreskriva	Finansinspektionens					beslut i
en viss tid inom vilken ett				en fråga om tillstånd till förvärv
förvärv skall genomföras.				som avses i andra och tredje
				styckena ska meddelas inom 60
				arbetsdagar efter det att den
				bekräftelse som avses i fjärde
				stycket		skickades (bedömnings-
				perioden). Om				inspektionen
				begär	kompletterande uppgifter
				kan	bedömningsperioden					för-
				längas.
Inspektionen		skall	meddela	Finansinspektionen ska anses
beslut i ett ärende enligt andra				ha beviljat tillstånd till förvärv
eller tredje stycket inom tre				som avses i andra och tredje
månader från det att ansökan				styckena, om			inspektionen			inte
om tillstånd gjordes.				inom	bedömningsperioden					har
24

Ds 2008:71 Lagförslag

meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras. Denna tid får förlängas av inspektionen.

2 a §

Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så stor del av ett kvalificerat innehav att det återstående innehavet kommer att under- stiga någon av de i 2 § angivna gränserna skall underrätta Finansinspektionen om detta.

					8
				2 d §8F
Finansinspektionen			får		Finansinspektionen			får
besluta att ägaren till ett					besluta att ägaren till ett
kvalificerat	innehav av		aktier		kvalificerat	innehav	av	aktier
vid stämman inte får företräda					vid stämman inte får företräda
fler aktier än som motsvarar					fler aktier än som motsvarar
ett innehav som inte är					ett innehav som inte är
kvalificerat om ägaren					kvalificerat
1. utövar	eller	kan	antas		1. om	det framkommer
komma att utöva sitt inflytande					omständighet som ger skäl att i
på ett sätt som motverkar de					väsentligt	avseende	ifrågasätta
krav på	verksamheten			i	ägarens	anseende		eller
försäkringsbolaget		som	avses	i	kapitalstyrka,

2 kap. 3 § femte stycket 1,

8 Senaste lydelse 2006:533.

Lagförslag

Ds 2008:71

2. i väsentlig

mån

har

2. om ägaren motverkar eller

åsidosatt skyldigheter i närings-

kan antas komma att motverka

verksamhet eller i andra ekono-

att försäkringsbolagets verksam-

miska angelägenheter eller

gjort

het drivs på ett sätt som är

sig

skyldig

till

allvarlig

förenligt med kraven i denna lag

brottslighet, eller

och

andra

författningar

som

reglerar företagets verksamhet,

3. är ett försäkringsholding-

3. om ägaren är ett försäk-

företag

eller

ett

blandat

ringsholdingföretag

eller

ett

finansiellt

holdingföretag

och

blandat

finansiellt

holding-

dess ledning inte uppfyller de

företag och dess ledning inte

krav som ställs på ledningen i

uppfyller de krav som ställs på

ett

sådant företag

enligt

ledningen i ett sådant företag

7 a kap.

9 a §

denna

lag

enligt 7 a kap. 9 a §

denna

lag

respektive

5 kap.

16 §

lagen

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531) om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat.

över

finansiella

konglomerat,

eller

4. om det finns skäl att anta

att innehavet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har

samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

(2002:444)

straff

för

finansiering av särskilt allvarlig

brottslighet i vissa fall, m.m.,

såvitt avser brott enligt 2 § lagen

(2003:148)

straff

för

terroristbrott, eller

c) kan

medföra

att riskerna

för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Ds 2008:71 Lagförslag

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har underlåtit att ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses i 2 §, får inspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av inspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga ägare som avses i första stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del av aktierna att innehavet inte

står i strid med inspektionens beslut.

Aktier som omfattas av ett

förbud

eller

föreläggande

förbud

eller

föreläggande

enligt denna paragraf skall inte

enligt denna paragraf ska inte

medräknas

när

det

fordras

medräknas

när

det

fordras

samtycke av ägare till en viss

del av aktierna i bolaget för att

ett beslut skall bli giltigt eller

ett beslut ska bli giltigt eller en

en befogenhet skall få utövas,

befogenhet

ska

få

utövas,

såvida

inte

förvaltare

har

såvida

inte

förvaltare

har

förordnats enligt 2 e §.

2 g §9F

Frågan

tillstånd

får

Frågan

tillstånd

enligt

avgöras först efter samråd med

2 § andra

stycket

får

avgöras

behörig myndighet i ett annat

först efter samråd med behörig

land inom EES om ett förvärv

myndighet i ett annat land

enligt 2 § andra stycket skulle

inom EES om förvärvaren är

innebära

att försäkringsbolaget

blev dotterföretag

eller

kom

under kontroll av

1. ett

det

landet

auktori-

1. ett

det

landet

auktori-

9 Senaste lydelse 2006:533.

Lagförslag

Ds 2008:71

serat försäkringsföretag, kre-	serat försäkringsföretag, kre-
ditinstitut, företag för elektro-	ditinstitut, företag för elektro-
niska pengar eller värde-	niska pengar eller värde-
pappersföretag,	pappersföretag,			eller	ett	i det
	landet hemmahörande förvalt-
	ningsbolag som där har tillstånd
	att	driva	verksamhet			enligt
	bestämmelserna i rådets direktiv
	85/611/EEG			av		den
	20 december		1985		om	sam-
	ordning av lagar och andra
	författningar		som avser			företag
	för	kollektiva		investeringar i
	överlåtbara		värdepapper			(fond-
		10
	företag)10F , senast ändrat genom
	Europaparlamentets och					rådets
				11
	direktiv 2008/18/EG11F				,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

2 h §

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 3 kap. 2 §.

19 kap.

1 §12F12

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att verksamheten i ett försäkringsbolag bedrivs i enlighet med denna lag och andra

10EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

11EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

12Senaste lydelse 2008:102.

Ds 2008:71 Lagförslag

författningar	som	reglerar		försäkringsbolagets
näringsverksamhet.
Inspektionen ska		i sin	Inspektionen		ska	i sin
tillsynsverksamhet	samarbeta		tillsynsverksamhet		samarbeta
med motsvarande	utländska		och utbyta	information		med
tillsynsmyndigheter och Euro-			motsvarande utländska			till-
peiska gemenskapernas		kom-	synsmyndigheter		och	Euro-
mission i den utsträckning som			peiska gemenskapernas			kom-
följer av Sveriges medlemskap i			mission i den utsträckning som
Europeiska unionen.			följer av Sveriges medlemskap i
			Europeiska unionen.

När ett försäkringsbolag har påbörjat sin verksamhet, ska styrelsen och verkställande direktören genast underrätta Finansinspektionen om det.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om ansökningar enligt 2 kap. 3 § eller 3 kap. 2 § andra och tredje styckena som har kommit in till Finans- inspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelser gälla.

3.Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier i ett försäkringsaktiebolag i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 3 kap. 2 § andra stycket om aktierna hade förvärvats efter lagens ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats, anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs13F1 att 3 kap. 1 och 3 §§ samt 4 kap. 16 och 17 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument14F2 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §15F3

Om ett företag som står under tillsyn av Finans- inspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget skall ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, skall avtalet slutas skriftligen i en för ända- målet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses skall anges noggrant.

Om ett företag som står under tillsyn av Finans- inspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget ska ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, ska avtalet slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses ska anges noggrant.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38, Celex 32004L0109), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/22/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 50, Celex 32008L0022).

2Lagen omtryckt 1992:558.

3Senaste lydelse 2006:1376.

Ds 2008:71

Lagförslag

Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som företaget medverkar till är

1.ett annat företag som står under tillsyn av Finans- inspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,

2.Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av stats- skulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,

3.Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska centralbanken,

4.en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller

5. ett sådant kreditinstitut som anges i förteckningen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit- institut (omarbetning).

3 §18F6

Om ett sådant företag som avses i 1 § första stycket har fått finansiella instrument som pant, får företaget i sin tur pantsätta eller överlåta panträtten bara tillsammans med den fordran som de utgör pant för. För återpantsättning eller överlåtelse på annat sätt fordras sådant avtal som anges i 1 § första stycket. Åter-

4EUT L 177, 30.6.2006, s.1 (Celex 32006L0048).

5EUT L 247, 21.9.2007, s.1 (Celex 32007L0044).

6Senaste lydelse 2006:1376.

Lagförslag

Ds 2008:71

pantsättning eller överlåtelse får inte ske för högre belopp eller på strängare villkor än vad som gäller hos panthavaren.

Första stycket gäller inte om pantsättaren är

2.Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,

3.Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska centralbanken,

4.en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalningsutjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller

	5. ett	sådant		kreditinstitut		5. ett		sådant		kreditinstitut
som anges i förteckningen i						som anges i förteckningen i
artikel 2 i Europaparlamentets						artikel 2 i Europaparlamentets
och			rådets		direktiv	och			rådets		direktiv
2006/48/EG av den 14 juni						2006/48/EG.
2006 om rätten att starta och
driva verksamhet i kreditinstitut
(omarbetning).
					4 kap.
						7
						16 §19F
	Ett	moderföretag			till ett	Ett		moderföretag			till ett
fondbolag			behöver inte lägga			fondbolag			behöver inte lägga
samman sitt innehav av aktier						samman sitt innehav av aktier
med aktier som ingår i en						med aktier som ingår i en
värdepappersfond som förvaltas						investeringsfond				som	förvaltas
av	bolaget			enligt	lagen	av	bolaget			enligt	lagen
(2004:46)			om	investerings-		(2004:46)			om	investerings-

7 Senaste lydelse 2007:365.

Ds 2008:71 Lagförslag

fonder, om

bolaget

utnyttjar

fonder,

bolaget utnyttjar

rösträtten för aktierna obero-

ende av moderföretaget.

Första stycket

skall

också

Första

stycket

ska

också

tillämpas

på

moderföretag till

tillämpas

på

moderföretag till

ett

sådant

förvaltningsbolag

ett

sådant

förvaltningsbolag

som

avses i

1 kap.

6 §

första

som

avses i

1 kap.

6 §

första

stycket lagen om investerings-

fonder, i fråga om aktier som

bolaget förvaltar i enlighet med

bestämmelserna

rådets

bestämmelserna

rådets

direktiv

85/611/EEG av den

direktiv

85/611/EEG av den

20 december

1985

sam-

20 december

1985

sam-

ordning av lagar och andra

författningar som avser företag

för

kollektiva investeringar i

för

kollektiva investeringar i

överlåtbara värdepapper (fond-

företag), senast ändrat genom

, senast ändrat genom

företag)20F

Europaparlamentets och rådets

direktiv 2005/1/EG. Det-

direktiv 2008/18/EG21F . Det-

samma

gäller

aktier

som

samma

gäller

aktier

som

förvaltas

ett

motsvarande

förvaltas

ett

motsvarande

förvaltningsbolag som inte har

säte i en stat inom EES.

17 §22F10

Ett moderföretag till ett värdepappersinstitut som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § 4 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden behöver inte lägga samman sitt innehav av aktier med innehav av aktier som värdepappersinstitutet förvaltar för enskilda kunder, om värdepappersinstitutet

8EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

9EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

10Senaste lydelse 2007:535.

Lagförslag

Ds 2008:71

1.bara får utnyttja rösträtten för aktierna enligt skriftliga instruktioner eller ser till att individuella portföljförvaltnings- tjänster utförs oberoende av alla andra tjänster och i enlighet med 8 kap. 1, 10 och 21–23 §§ lagen om värdepappersmarknaden, och

2.utnyttjar rösträtten för aktierna oberoende av moder- företaget.

Första stycket skall också tillämpas på ett moderföretag till ett utländskt värdepappers- företag som avses i 4 kap. 1 § lagen om värdepappersmark- naden som har tillstånd att tillhandahålla sådan portfölj- förvaltning som avses i artikel 4.1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/31/EG, i fråga om aktier som värdepappersföretaget förvaltar för enskilda kunder. Detsamma gäller aktier som förvaltas av ett motsvarande

Första stycket ska också tillämpas på ett moderföretag till ett utländskt värdepappers- företag som avses i 4 kap. 1 § lagen om värdepappersmark- naden som har tillstånd att tillhandahålla sådan portfölj- förvaltning som avses i artikel 4.1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG23F11, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv

2008/10/EG24F12, i fråga om aktier som värdepappers- företaget förvaltar för enskilda kunder. Detsamma gäller aktier som förvaltas av ett

11EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).

12EUT L 76, 19.3.2008, s. 33 (Celex 32008L0010).

Ds 2008:71 Lagförslag

utländskt värdepappersföretag	motsvarande utländskt värde-
som inte har säte i en stat inom	pappersföretag som inte har
EES.	säte i en stat inom EES.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs25F1 att 2 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
	2
	5 §26F
En nybildad medlemsbank	En nybildad medlemsbank
skall anmälas för registrering	ska anmälas för registrering
senast fyra månader från det	senast fyra månader från det
att den fick tillstånd att driva	att den fick tillstånd att driva
bankrörelse.	bankrörelse.

För registrering krävs att medlemsbanken har minst tre medlemmar och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna.

För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort startkapital som föreskrivs i 3 kap. 7 § lagen (2004:297)


om bank- och finansieringsrörelse.
Om	teckning		av	insatser	Om	teckning		av	insatser
innebär att någon som inte har					innebär att någon som inte har
prövats enligt 3 kap. 2 § första					prövats enligt 3 kap. 2 § första
stycket 3 eller andra stycket					stycket 3 och andra stycket
lagen	om	bank-		och	lagen	om	bank-		och
finansieringsrörelse			kommer		finansieringsrörelse			kommer
att ha ett kvalificerat innehav i					att ha ett kvalificerat innehav i
banken, får denna inte bildas					banken, får denna inte bildas
utan att prövning görs. Om					utan att prövning görs. Om
personen inte anses lämplig, får					personen inte anses lämplig, får

2Senaste lydelse 2004:318.

Ds 2008:71 Lagförslag

banken inte bildas. banken inte bildas.

Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om registreringsmyndigheten genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser och uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om prövning enligt 2 kap. 5 § fjärde stycket av en anmälan som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelser gälla. Hänvisningarna i 2 kap. 5 § fjärde stycket till bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska då avse de bestämmelsernas lydelse före den 1 juli 2009.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet

Härigenom	föreskrivs	att	3 § lagen (1996:1006)		om
anmälningsplikt	avseende	viss	1	ska	ha
anmälningsplikt	avseende	viss	finansiell verksamhet27F	ska	ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			3 §

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 § första stycket. För juridiska personer gäller detta krav den som har ett kvalificerat innehav i institutet eller ingår i dess ledning.


Med kvalificerat					innehav		Med ett kvalificerat innehav
avses ett direkt eller indirekt							avses detsamma som i 1 kap. 5 §
ägande	i		det	finansiella			14 lagen (2004:297) om bank-
institutet, om innehavet repre-							och finansieringsrörelse.
senterar tio procent eller mer av
kapitalet eller av samtliga röster
eller	annars		möjliggör			ett
väsentligt		inflytande				över
ledningen av institutet.
När	ett	finansiellt			institut		När	ett finansiellt institut
som anmält			sin	verksamhet			som anmält sin		verksamhet
enligt	2 §	första		stycket		får	enligt	2 § första	stycket får
kännedom om att förändringar							kännedom om att förändringar
har skett i den krets som anges							har skett i den krets som anges
i första stycket, skall institutet							i första stycket, ska institutet
snarast	anmäla			förändringen			snarast	anmäla	förändringen

1 Lagen omtryckt 2004:319.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:319.

Ds 2008:71

Lagförslag

till Finansinspektionen. Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i institutet, skall den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till inspektionen.

till Finansinspektionen. Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i institutet, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till inspektionen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2. det kan antas att den som kommer att ha ett sådant kvalificerat innehav i en försäkringsgivare som avses i 1 kap. 9 i § försäkringsrörelse- lagen (1982:713) är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en försäkringsgivare, och

Lagförslag

Ds 2008:71

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verk- samhet i Sverige28F1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			4 kap.
				2
				5 §29F
En	försäkringsgivare		från	En	försäkringsgivare		från
tredje	land	skall beviljas		tredje	land	ska beviljas
koncession och dess före-				koncession och dess före-
trädare	skall	godkännas,	om	trädare	ska	godkännas,	om
ansökan uppfyller de krav som				ansökan uppfyller de krav som
ställs i 4 § och				ställs i 4 § och

1. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven i denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

2. det kan antas att den som kommer att ha ett sådant kvalificerat innehav i en försäk- ringsgivare som avses i 1 kap. 9 a § första stycket försäk- ringsrörelselagen (1982:713) inte motverkar de krav på verksamheten hos försäkrings- givaren som avses i 1 och denne även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en försäk-

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2005:1123.

2Senaste lydelse 1999:602.

Ds 2008:71

Lagförslag

ringsgivare och

3. den som avses vara företrädare för försäkrings- givaren eller, i de fall där företrädaren är en juridisk person, vara dess ombud har tillräckliga insikter och erfarenheter för att delta i ledningen hos en försäkrings- givare och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

Koncession får inte beviljas, om det kan antas att någon som i väsentlig mån har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kommer att ha ett kvalificerat innehav i en försäkringsgivare.

Vid bedömningen enligt första stycket 2 ska följande kriterier beaktas.

1.Innehavarens anseende och kapitalstyrka.

2.Om det finns skäl att anta att innehavaren kommer att motverka att försäkringsgivarens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten.

3.Om det finns skäl att anta att innehavet

a) har	samband	med
penningtvätt	enligt 1 §	lagen

Lagförslag

Ds 2008:71

(1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

b) har samband med brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs någon ytterligare försäkringsgivare.

Koncession beviljas tills vidare eller, om det finns särskilda omständigheter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till

det löpande räkenskapsårets slut.
Koncession skall meddelas i			Koncession ska meddelas i
enlighet med	den	indelning	enlighet med	den	indelning
som anges i	2 kap.	3 a och	som anges i	2 kap.	3 a och
3 b §§ försäkringsrörelselagen.			3 b §§ försäkringsrörelselagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om ansökningar om koncession enligt 4 kap. 1 § som har kommit in till Finansinspektionen före lagens

ikraftträdande ska	äldre bestämmelser gälla. Hänvisningen i
4 kap. 5 § första	stycket 2 till 1 kap. 9 a § första stycket

försäkringsrörelselagen (1982:713) ska då avse den bestäm- melsens lydelse före den 1 juli 2009.

Ds 2008:71

Lagförslag

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 2 kap. 2 § och 9 kap. 1 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	1
I denna lag betyder:	3 §30F
I denna lag betyder:

central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation enligt 2 kap. att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister,

avstämningsbolag: sådant avstämningsbolag som avses i aktiebolagslagen (2005:551) eller försäkringsrörelselagen (1982:713),

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet, kontoförande institut: den som av en central värdepappersförvarare medgetts rätt att vidta registrerings-

åtgärder i avstämningsregister,

finansiellt instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

skuldförbindelse: ensidig skuldförbindelse avsedd för allmän omsättning,

värdepappersinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 27 lagen om

värdepappersmarknaden,
kvalificerat innehav: ett			kvalificerat innehav: det-
direkt eller indirekt ägande i ett		samma som i 1 kap. 5 § 18 lagen
företag, om innehavet	repre-	om	värdepappersmarknaden,
senterar 10 procent eller	mer av	och

1 Senaste lydelse 2007:548.

Lagförslag

Ds 2008:71

kapitalet eller av samtliga röster
eller	annars		möjliggör ett
väsentligt		inflytande		över
ledningen av företaget, och
koncern: detsamma som i					koncern: detsamma som i
1 kap.	11	och	12 §§	aktie-	1 kap.	11	och	12 §§	aktie-
bolagslagen,		varvid det		som	bolagslagen,		varvid det		som
sägs	om	moderbolag		skall	sägs	om	moderbolag		ska
tillämpas		även	på	andra	tillämpas		även	på	andra
juridiska personer än aktie-					juridiska personer än aktie-
bolag.					bolag.
				2 kap.
					2 §

Auktorisation som central värdepappersförvarare får med- delas ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening endast om

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller annan författning,

2.den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla de krav som anges i 1 §,

3.det kan antas att den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget inte motverkar en sund utveckling av verksamheten i företaget och denne även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en central värdepappersförvarare,

4.den som avses ingå i företagets styrelse eller vara verkställande direktör eller dennes ställföreträdare har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av en

3.det kan antas att den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en central värdepappersförvarare,

4.den som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i

Ds 2008:71 Lagförslag

central

värdepappersförvarare

ledningen

central

och även i övrigt är lämplig för

värdepappersförvarare

och

en sådan uppgift,

även i övrigt är lämplig för en

sådan uppgift,

5. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.

Auktorisation

som

central

Vid

bedömningen

enligt

värdepappersförvarare

får inte

första stycket 3 ska följande

meddelas, om det kan antas att

kriterier beaktas.

någon som i väsentlig mån har

1. Innehavarens

anseende

åsidosatt

sina

skyldigheter i

och kapitalstyrka.

näringsverksamhet eller i andra

2. Om det finns skäl att anta

ekonomiska angelägenheter eller

att

innehavaren

kommer att

gjort sig skyldig till allvarlig

motverka

att

den

centrala

brottslighet kommer att ha ett

värdepappersförvararens

verk-

kvalificerat innehav i företaget.

samhet drivs på ett sätt som är

förenligt med kraven i denna lag

och

andra

författningar

som

reglerar företagets verksamhet.

3. Om det finns skäl att anta

att innehavet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har

samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

(2002:444)

straff

för

finansiering av särskilt allvarlig

brottslighet i vissa fall, m.m.,

såvitt avser brott enligt 2 § lagen

(2003:148)

straff

för

terroristbrott, eller

c) kan

medföra

att

riskerna

för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Lagförslag

Ds 2008:71

En auktorisation får förenas med villkor och begränsas till att avse vissa finansiella instrument eller begränsas på annat sätt.

Till ansökan om auktori-	Till ansökan om auktori-
sation skall fogas en plan över	sation ska fogas en plan över
den tilltänkta verksamheten.	den tilltänkta verksamheten.

9 kap.

1 §31F2

Centrala värdepappers- förvarare står under tillsyn av Finansinspektionen. I fråga om upplysningsskyldighet, ägar- prövning, bedrivandet av tillsynen och avgifter till Finansinspektionen tillämpas 23 kap. 1, 2, 7, 11, 12 och 14 §§ och 15 § 1, 3 och 4 samt 24 kap. 1 §, 3–6 §§, 7 § första stycket 1 och 2, andra och tredje styckena samt 8–10 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden på motsvarande sätt.

Centrala värdepappers- förvarare står under tillsyn av Finansinspektionen. I fråga om upplysningsskyldighet, bedriv- andet av tillsynen och avgifter till Finansinspektionen tilläm- pas 23 kap. 1, 2, 7, 11, 12 och 14 §§ och 15 § 1, 3 och 4 lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden på motsvarande sätt. I fråga om ägarprövning tillämpas vad som gäller för clearingorganisationer enligt 24 kap. 1 §, 3 §, 3 a § första och tredje styckena, 4–6 §§, 7 § första stycket 1, 2 och 4, andra och tredje styckena samt 8–10 §§ samma lag på motsvarande sätt.

Regeringen får i fråga om centrala värdepappersförvarare meddela föreskrifter om hand- läggningen av tillståndsärenden enligt 24 kap. 1, 3 och 3 a §§ lagen om värdepappersmark- naden.

2 Senaste lydelse 2007:548.

Ds 2008:71

Lagförslag

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om ansökan om auktorisation enligt 2 kap. 2 § eller om tillstånd till förvärv enligt 9 kap. 1 § denna lag jämförd med 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska äldre bestämmelser gälla om ansökan har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande. Hänvisningen i 9 kap. 1 § till bestämmelser i 24 kap. lagen om värdepappers- marknaden ska då avse de bestämmelsernas lydelse före den 1 juli 2009.

3.Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier eller andelar i en central värdepappersförvarare i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 1 § denna lag jämförd med 24 kap. 1 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden om aktierna eller andelarna hade förvärvats efter lagens ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats, anmäla sitt innehav till Finans- inspektionen senast den 2 november 2009.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.8Förslag till lag om ändring i inkomstskatte- lagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 § och 48 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap.

Sammanläggning

eller

15 §32F

Sammanläggning

eller

delning av

investeringsfonder

delning

investeringsfonder

enligt

8 kap.

1 §

lagen

enligt

8 kap.

1 §

lagen

(2004:46)

investerings-

(2004:46)

investerings-

fonder ska inte leda till att

delägarna ska ta upp en intäkt.

Detsamma ska gälla när en

specialfond

ombildas

till

Efter en

värdepappersfond.

sådan ombildning

Efter

en sammanläggning

anses

som

anskaffningsvärde

eller

delning

anses

som

för de nya andelarna det

anskaffningsvärde för

nya

anskaffningsvärde

som

andelarna

det

anskaffnings-

sammanlagt gällde för de äldre

värde

som

sammanlagt gällde

andelarna. Om en fond delas

för de äldre andelarna. Om en

och

den

skattskyldige

får

fond delas och den skatt-

andelar i mer än en nybildad

skyldige får andelar i mer än en

fond, ska det anskaffnings-

nybildad fond, ska det anskaff-

värde som gällde för de äldre

ningsvärde som gällde för de

andelarna fördelas på de nya

äldre andelarna fördelas på de

andelarna

i förhållande

till

nya andelarna i förhållande till

1 Senaste lydelse 2007:1419.

Ds 2008:71

Lagförslag

dessa nybildade fonders värde dessa nybildade fonders värde vid delningen. vid delningen.

Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.

39 kap.

					2
					20 §33F
Sammanläggning				eller	Sammanläggning				eller
delning	av	investeringsfonder			delning	av	investeringsfonder
enligt	8 kap.		1 §	lagen	enligt	8 kap.		1 §	lagen
(2004:46)		om	investerings-		(2004:46)		om	investerings-
fonder ska inte leda till					fonder ska inte leda till
uttagsbeskattning				enligt	uttagsbeskattning				enligt
22 kap.					22 kap. Detsamma ska gälla när
					en specialfond ombildas till en
					värdepappersfond.

Den eller de nya fonderna inträder i den eller de upphörda fondernas skattemässiga situation när det gäller tillgångarnas anskaffningsutgift och annat som påverkar en kapitalvinst- beräkning.

Rätt att dra av och skyldighet att ta upp skatt som avser tiden före ombildningen övergår till den eller de nybildade fonderna.

Vid delning fördelas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen.

48 kap.

18 §34F3

Sammanläggning eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investerings- fonder ska inte leda till att kapitalvinster tas upp hos

2Senaste lydelse 2007:1419.

3Senaste lydelse 2007:1122.

Lagförslag

Ds 2008:71

delägarna.						delägarna. Detsamma ska gälla
						när en specialfond ombildas till
Efter en						en värdepappersfond.
		sådan ombildning				Efter		en	sammanläggning
anses	som	anskaffningsutgift				eller	delning			anses	som
för de nya andelarna det						anskaffningsutgift för de					nya
sammanlagda			omkostnads-			andelarna		det		sammanlagda
belopp som skulle ha använts						omkostnadsbelopp som skulle
om de äldre andelarna hade						ha använts om de äldre
avyttrats. Om en fond delas						andelarna		hade avyttrats. Om
och	den	skattskyldige			får	en fond delas och den
andelar i mer än en nybildad						skattskyldige får andelar i mer
fond,	ska	det	sammanlagda			än en nybildad fond, ska det
omkostnadsbeloppet				fördelas		sammanlagda				omkostnads-
på de nya andelarna i						beloppet fördelas på de nya
förhållande till dessa nybildade						andelarna		i	förhållande		till
fonders värde vid delningen.						dessa nybildade fonders värde
Vad som sägs i första och						vid delningen.
						Vad som sägs i första och
andra	styckena		gäller		även	andra	styckena			gäller	även
sådana utländska			investerings-			sådana	utländska			investerings-
fonder som har bildats i						fonder som har bildats i
enlighet med rådets				direktiv		enlighet		med	rådets direktiv
85/611/EEG			av		den	85/611/EEG				av	den
20 december			1985		om	20 december				1985	om
samordning av lagar och andra						samordning av lagar och andra
författningar som avser företag						författningar som avser företag
för kollektiva investeringar i						för kollektiva			investeringar i
överlåtbara värdepapper (fond-						överlåtbara				värdepapper
företag), senast ändrat genom								4
						(fondföretag)35F , senast ändrat
Europaparlamentets och rådets						genom		Europaparlamentets
direktiv 2005/1/EG,				och	som	och		rådets		direktiv
hör hemma		i en stat			inom			5	och som		hör
						2008/18/EG36F ,

4EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

5EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

Ds 2008:71

Lagförslag

Europeiska ekonomiska samar- betsområdet om samman- läggningen eller delningen har skett i enlighet med lagstift- ningen i den berörda staten.

hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samar- betsområdet om samman- läggningen eller delningen har skett i enlighet med lagstift- ningen i den berörda staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs37F1 i fråga om lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

dels att 1 kap. 2 § och 2 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 8 kap. 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	2
I denna lag avses med	2 §38F
I denna lag avses med

elektroniska pengar: ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren och som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren,

institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna


lag att ge ut elektroniska pengar,
kvalificerat		innehav:	ett	kvalificerat innehav: det-
direkt eller indirekt ägande i ett				samma som i 1 kap. 5 § 14 lagen
företag, om innehavet represen-				(2004:297) om bank- och
terar tio procent eller mer av				finansieringsrörelse,
kapitalet eller av samtliga röster
eller annars		möjliggör	ett
väsentligt	inflytande		över

ledningen av företaget,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (EGT L 275, 27.10.2000, s. 39, Celex 32000L0046) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1, Celex 32007L0044).

2Senaste lydelse 2004:328.

Ds 2008:71 Lagförslag

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt företags etablering av flera driftsställen i Sverige anses som en enda filial,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vidare skall enligt denna lag	Vidare ska enligt denna lag
ett institut för elektroniska	ett institut för elektroniska
pengar och ett annat företag	pengar och ett annat företag
anses ha nära förbindelser, om	anses ha nära förbindelser, om

1.det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i det andra företaget,

2.det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3.båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser har även en fysisk person och ett institut för elektroniska pengar, om

1.den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i institutet,

b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i institutet, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över institutet att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag, eller

2.det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och institutet.

2 kap.

2 §39F3

Tillstånd att ge ut elektroniska pengar får ges till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening endast om

3 Senaste lydelse 2006:1384.

Lagförslag

Ds 2008:71

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag och andra författningar,

2.det finns skäl att tro att den planerade verksamheten kommer att ha en sund administration och redovisning som möjliggör tillräcklig intern kontroll,

3. det finns skäl att tro att				3. det finns skäl att tro att
den som kommer att ha ett				den som kommer att ha ett
kvalificerat innehav i institutet				kvalificerat innehav i institutet
inte kommer att motverka en				är lämplig att utöva ett
sund utveckling av verksam-				väsentligt		inflytande				över
heten i institutet och även i				ledningen av ett institut,
övrigt är lämplig att utöva ett
väsentligt	inflytande		över
ledningen av ett institut,
4. den	som	skall ingå i		4. den		som		ska	ingå i
institutets	styrelse eller		vara	styrelsen för institutet eller vara
verkställande		direktör	eller	verkställande			direktör		i	det,
dennes	ställföreträdare		har	eller	dennes		ställföreträdare,
tillräcklig insikt och erfarenhet				har	tillräcklig			insikt		och
för att delta i ledningen av ett				erfarenhet för att delta i
institut för elektroniska pengar				ledningen av ett institut för
och även i övrigt är lämplig för				elektroniska pengar och även i
en sådan uppgift, och				övrigt är lämplig för en sådan
				uppgift, och

5. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag

och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Tillstånd

att

Vid

bedömningen

enligt

elektroniska pengar får inte ges

första stycket 3 ska följande

om det finns skäl att tro att

kriterier beaktas.

1. någon

som

väsentlig

1. Innehavarens

anseende

utsträckning

har åsidosatt

sina

och kapitalstyrka. Om inne-

skyldigheter i näringsverksamhet

havaren

är

ett

finansiellt

eller

andra

ekonomiska

holdingföretag

eller

ett

blandat

angelägenheter eller

gjort

sig

finansiellt

holdingföretag,

ska

skyldig

till

allvarlig

brottslighet

särskilt beaktas att dess ledning

kommer att ha ett kvalificerat

uppfyller

de krav som

ställs

på

Ds 2008:71 Lagförslag

innehav i institutet, eller

ledningen i ett sådant företag

enligt

9 kap.

13 §

lagen

(2006:1371)

kapital-

täckning och stora exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. ledningen

i ett finansiellt

2. Om det finns skäl att anta

holdingföretag eller

ett blandat

att innehavaren

kommer att

finansiellt

holdingföretag

som

motverka att institutets verk-

kommer att ha ett kvalificerat

samhet drivs på ett sätt som är

innehav

institutet

inte

förenligt med kraven i denna lag

uppfyller de krav som ställs på

och

andra

författningar

som

ledningen i ett sådant företag

reglerar institutets verksamhet.

enligt

9 kap.

13 §

lagen

(2006:1371)

kapital-

täckning och stora exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

3. Om det finns skäl att anta att innehavet

a) har samband med penningtvätt enligt 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses

Lagförslag

Ds 2008:71

i a) eller b) ökar.

Om institutet kommer att ha nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges endast om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

8 kap.

3 §

Regeringen får i fråga om institut för elektroniska pengar meddela föreskrifter om hand- läggningen av tillståndsärenden enligt 14 kap. 1, 2 och 2 b §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om ansökningar om tillstånd enligt 2 kap. 1 § att ge ut elektroniska pengar eller om tillstånd till förvärv enligt 6 kap. 10 § denna lag jämförd med 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska äldre bestämmelser gälla om ansökan har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande. Hänvisningarna i 6 kap. 10 § till bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse ska då avse de bestämmelsernas lydelse före den 1 juli 2009.

3.Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier eller andelar i ett institut för elektroniska pengar i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 6 kap. 10 § denna lag jämförd med 14 kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse om aktierna eller andelarna hade förvärvats efter lagens ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats, anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Ds 2008:71

Lagförslag

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder

Härigenom föreskrivs40F1 att 8 kap. 2 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap.

2 §

En investeringsfond får inte ombildas till någon annan typ av fond eller företag för kollektiva investeringar.

En värdepappersfond får inte ombildas till någon annan typ av fond eller företag för kollektiva investeringar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Jfr rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3, Celex 31985L0611), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 Celex 32008L0018).

Lagförslag

Ds 2008:71

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs41F1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 2 §, 10 kap. 3 § samt 14 kap. 1–3 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 5 a §, 14 kap. 2 b § och 16 kap. 2 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §42F2

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. filial:	ett	avdelnings-	6. filial:	ett	avdelnings-
kontor	med	självständig	kontor	med	självständig
förvaltning, varvid även ett			förvaltning, varvid även ett

2Senaste lydelse 2007:563.

Ds 2008:71 Lagförslag

utländskt	kreditinstituts	utländskt	kreditinstituts
etablering av	flera driftställen	etablering	av flera driftställen
skall anses som en enda filial,		ska anses som en enda filial,

7. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b)driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt

enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10 och 12 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §,

8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

9.kapitalbas: detsamma som i 3 kap. lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

12.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

13.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kredit-

marknadsförening,

14. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflyt- ande över ledningen av företaget,

14. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

Lagförslag

Ds 2008:71

15. medlemsbank: en ekonomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

16. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen

(1987:619),
17. startkapital:		det	kapital	17. startkapital:				det		kapital
som	definieras i	artikel 57 a		som	definieras		i	artikel 57 a
och	b i Europaparlamentets			och	b	i Europaparlamentets
och	rådets		direktiv	och		rådets			direktiv
2006/48/EG av den 14 juni				2006/48/EG av den 14 juni
2006 om rätten att starta och				2006 om rätten att starta och
driva	verksamhet	i	kredit-	driva		verksamhet i				kredit-
institut (omarbetning),								3		, senast
institut (omarbetning),				institut (omarbetning)43F						, senast
				ändrat		genom		Europaparla-
				mentets		och	rådets		direktiv
						4
				2007/44/EG44F ,

18.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

19.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse, och

20.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag.

5 a §

Vid bedömningen av om ett innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 5 § 14 ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillämpas, varvid det som föreskrivs där om aktier ska tillämpas också för andra andelar i företag:

3EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048).

4EUT L 247, 21.9.2007, s. 1 (Celex 32007L0044).

Ds 2008:71

Lagförslag

–2 § första stycket 1 om depåbevis,

–4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och femte styckena, om beräkning av innehavet,

–5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

–12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning, och

–13 § om aktier som ingår i handelslager.

Vid bedömningen enligt första stycket ska även följande bestämmelser tillämpas, varvid det som föreskrivs där om aktier ska tillämpas också för andra andelar i företag:

– 4 kap. 16 och 17 §§ lagen om handel med finansiella instrument, om undantag för vissa moderföretag, samt före- skrifter som har meddelats med

Lagförslag

Ds 2008:71

stöd av 7 kap. 1 § 4 samma lag. Aktier eller andelar som ett

värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om värdepappers- marknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen enligt första stycket, under förutsätt- ning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvalt- ning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Det som sägs i tredje stycket ska gälla också för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappers- företag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

3 kap.

	5
	2 §45F
Ett svenskt företag skall ges	Ett svenskt företag ska ges
tillstånd att driva bankrörelse	tillstånd	att driva bankrörelse
eller finansieringsrörelse, om	eller finansieringsrörelse, om
1. bolagsordningen, stadgarna eller		reglementet	stämmer
överens med denna lag och andra författningar och			i övrigt

5 Senaste lydelse 2006:1387.

Ds 2008:71 Lagförslag

innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra

författningar som reglerar företagets verksamhet,

3. det finns skäl att anta att

den som har eller kan förväntas

komma att få ett kvalificerat

innehav i företaget

innehav i företaget är lämplig

a) inte kommer att motverka

att

utöva

ett

väsentligt

att rörelsen drivs på ett sätt som

inflytande

över

ledningen

är förenligt med denna lag och

ett kreditinstitut, och

andra författningar som reglerar

företagets verksamhet, och

b) även i övrigt är lämplig

att

utöva

ett

väsentligt

inflytande

över

ledningen

ett kreditinstitut, och

4. den

som

skall ingå

4. den

som

ska

ingå

företagets

styrelse

eller

vara

styrelsen för företaget eller vara

verkställande

direktör,

eller

verkställande direktör i det,

vara ersättare för någon av

eller vara ersättare för någon av

dem, har tillräcklig insikt och

erfarenhet för att delta i

ledningen

ett

kreditinstitut

ledningen

ett

kreditinstitut

och även i övrigt är lämplig för

en sådan uppgift.

Tillstånd får inte ges, om

Vid

bedömningen

enligt

första stycket 3 ska följande

kriterier beaktas.

1. någon

som

väsentlig

1. Innehavarens

anseende

utsträckning

har

åsidosatt

sina

och kapitalstyrka. Om inne-

skyldigheter i näringsverksamhet

havaren

är

ett

finansiellt

eller andra ekonomiska ange-

holdingföretag

eller

ett

blandat

lägenheter eller gjort sig skyldig

finansiellt

holdingföretag,

ska

till allvarlig brottslighet har eller

särskilt

beaktas att

dess

ledning

Lagförslag

Ds 2008:71

kan förväntas komma att få ett

uppfyller de krav som ställs på

kvalificerat

innehav

i företaget,

ledningen i ett sådant företag

eller

enligt

9 kap.

13 §

lagen

(2006:1371)

kapital-

täckning och stora exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. ledningen

i ett

finansiellt

2. Om det finns skäl att anta

holdingföretag

eller ett blandat

att innehavaren

kommer att

finansiellt

holdingföretag

som

motverka

att

kreditinstitutets

kommer att ha ett kvalificerat

verksamhet drivs på ett sätt som

innehav i företaget inte uppfyller

är förenligt med kraven i denna

de krav som ställs på ledningen i

lag och andra författningar som

ett sådant

företag enligt

9 kap.

reglerar företagets verksamhet.

13 §

lagen

(2006:1371)

kapitaltäckning

och

stora

exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild tillsyn

över

finansiella

konglomerat.

3. Om det finns skäl att anta att innehavet

a) har samband med penningtvätt enligt 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

c) kan medföra att riskerna

Ds 2008:71

Lagförslag

för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

10 kap.

3 §46F6

Om teckning av aktier innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 eller andra stycket kommer att ha ett kvalificerat innehav i bankaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att en sådan prövning av aktie- tecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte heller bildas.

Om teckning av aktier innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 och andra stycket kommer att ha ett kvalificerat innehav i bankaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att en sådan prövning av aktie- tecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte heller bildas.

14 kap.

1 §

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att


ett kvalificerat innehav ökas
1. så att det uppgår till eller					1. så att det uppgår till eller
överstiger	20,		33	eller	överstiger	20,		30	eller
50 procent	av	kapitalet		eller	50 procent	av	kapitalet		eller
röstetalet	för	samtliga		aktier	röstetalet	för	samtliga		aktier
eller andelar, eller					eller andelar, eller

2. så att institutet blir dotterföretag.

6 Senaste lydelse 2005:932.

Lagförslag

Ds 2008:71

Tillstånd enligt första stycket skall inhämtas före förvärvet. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren skall då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.

Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Tillstånd skall ges till förvärv som avses i 1 § om det finns skäl att anta att förvärvaren

1.inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och

2.även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt infly- tande över ledningen av ett

2 §47F7

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om det finns skäl att anta att förvärvaren är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och att det tilltänkta förvärvet är ekono- miskt sunt.

7 Senaste lydelse 2006:1387. Ändringen innebär bl.a. att fjärde och femte styckena upphävs.

Ds 2008:71 Lagförslag

kreditinstitut.

Tillstånd får inte ges, om

Vid

bedömningen

enligt

förvärvaren

första

stycket

ska

följande

kriterier beaktas.

1. i väsentlig

utsträckning

1. Förvärvarens

anseende

har åsidosatt sina skyldigheter i

och kapitalstyrka. Om förvärva-

näringsverksamhet eller i andra

ren är ett finansiellt holdingföre-

ekonomiska angelägenheter eller

tag eller ett blandat finansiellt

gjort sig skyldig till allvarlig

holdingföretag

ska

särskilt

brottslighet, eller

prövas att dess ledning uppfyller

de krav som ställs på ledningen i

ett

sådant

företag enligt

9 kap.

13 §

lagen

(2006:1371)

kapitaltäckning

och

stora

exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild

tillsyn

över

finansiella

konglomerat.

2. är

ett

finansiellt

2. Om

den

som

efter

holdingföretag eller

ett blandat

förvärvet kommer att ingå i

finansiellt

holdingföretag

och

styrelsen för kreditinstitutet eller

dess ledning inte uppfyller de

vara

verkställande

direktör i

krav som ställs på ledningen i ett

det, eller vara ersättare för

sådant företag enligt 9 kap. 13 §

någon av dem, har tillräcklig

lagen (2006:1371) om kapital-

insikt och erfarenhet för att delta

täckning och stora exponeringar

i ledningen av ett kreditinstitut

respektive

5 kap.

16 §

lagen

och även i övrigt är lämplig för

(2006:531)

om särskild tillsyn

en sådan uppgift.

över finansiella konglomerat.

3. Om det finns skäl att anta

att

förvärvaren

kommer

att

motverka

att

kreditinstitutets

rörelse

drivs

på

ett sätt

som

är

förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

Lagförslag

Ds 2008:71

4. Om det finns skäl att anta
att förvärvet
a) har		samband			med
penningtvätt		enligt		1 §	lagen
(1993:768)		om	åtgärder		mot
penningtvätt,
b) har	samband			med	brott
enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen
(2002:444)		om		straff	för
finansiering av särskilt allvarlig
brottslighet i vissa fall, m.m.,
såvitt avser brott enligt 2 § lagen
(2003:148)		om		straff	för
terroristbrott, eller
c) kan medföra att riskerna
för sådan verksamhet som avses
i a) eller b) ökar.
Vid	bedömningen				ska
hänsyn	tas	till	förvärvarens
sannolika påverkan på verk-
samheten i kreditinstitutet.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

Finansinspektionen får besluta en viss tid inom vilken ett förvärv skall genomföras.

Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

Ds 2008:71											Lagförslag
						8
Frågan		om	tillstånd		får	2 a §48F	Frågan om		tillstånd
Frågan		om	tillstånd		får		Frågan om		tillstånd		enligt
avgöras först efter samråd med						2 §	får	avgöras		först	efter
behörig myndighet i ett annat						samråd med behörig myndig-
land inom EES om ett förvärv						het i ett annat land inom EES
enligt	2 §	skulle	innebära		att	om förvärvaren är
kreditinstitutet			blev	dotter-
företag till eller kom under
kontroll av
1. ett		i	det	landet			1. ett	i		det	landet
auktoriserat utländskt				kredit-		auktoriserat utländskt					kredit-
institut, företag för elektro-						institut, företag för elektro-
niska	pengar,		försäkrings-			niska		pengar,		försäkrings-
företag		eller	värdepappers-			företag		eller	värdepappers-
företag,						företag, eller ett i det landet
						hemmahörande				förvaltnings-
						bolag som där har tillstånd att
						driva		verksamhet			enligt
						bestämmelserna i rådets direktiv
						85/611/EEG				av	den
						20 december				1985	om
						samordning av lagar och andra
						författningar som				avser	företag
						för	kollektiva		investeringar i
						överlåtbara värdepapper					(fond-
							9	, senast ändrat genom
						företag)49F		, senast ändrat genom
						Europaparlamentets och					rådets
										10
						direktiv 2008/18/EG50F ,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

8Senaste lydelse 2006:543.

9EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

10EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

Lagförslag

Ds 2008:71

2 b §

Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som avses i 1 § ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i 1 § tredje stycket skickades (bedöm- ningsperioden). Om Finansin- spektionen begär komplette- rande uppgifter kan bedöm- ningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärvet, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras. Denna tid får förlängas av inspektionen.

					3 §
Den som avser att avyttra					Den som avser att avyttra
ett	kvalificerat		innehav	av	ett	kvalificerat		innehav	av
aktier eller andelar i ett					aktier eller andelar i ett
kreditinstitut eller en så stor					kreditinstitut eller en så stor
del av ett sådant kvalificerat					del av ett sådant kvalificerat
innehav att innehavet därige-					innehav att innehavet därige-
nom	kommer		att understiga		nom	kommer		att understiga
någon av de i 1 § första stycket					någon av de i 1 § första stycket
angivna		gränserna		skall	angivna		gränserna		ska
underrätta		Finansinspektionen			skriftligen		underrätta Finans-
om det.					inspektionen om det.
70

Ds 2008:71

Lagförslag

Finansinspektionen

får

6 §51F

Finansinspektionen

får

besluta att den som har ett

kvalificerat

innehav

aktier

kvalificerat

innehav

aktier

eller andelar i ett kreditinstitut

vid stämman inte får företräda

fler aktier eller andelar än som

motsvarar ett innehav som inte

är kvalificerat, om innehavaren

är kvalificerat

1. motverkar eller kan antas

1. om

det

framkommer

komma

att

motverka

att

omständighet som ger skäl att i

kreditinstitutets rörelse drivs på

väsentligt

avseende

ifrågasätta

ett sätt som är förenligt med

innehavarens

anseende

eller

denna

lag

eller

andra

kapitalstyrka,

författningar

som

reglerar

institutets verksamhet,

2. i

väsentlig utsträckning

2. om

innehavaren

mot-

har åsidosatt sina skyldigheter i

verkar eller kan antas komma

näringsverksamhet eller i andra

att motverka att kreditinstitutets

ekonomiska angelägenheter eller

verksamhet drivs på ett sätt som

gjort sig skyldig till allvarlig

är förenligt med kraven i denna

brottslighet, eller

lag och andra författningar som

3. är ett finansiellt holding-

reglerar institutets verksamhet,

3. om

innehavaren

är

ett

företag

eller

ett

blandat

finansiellt

holdingföretag

eller

finansiellt

holdingföretag

och

ett blandat finansiellt holding-

dess ledning inte uppfyller de

företag och dess ledning inte

krav som ställs på ledningen i

uppfyller de krav som ställs på

ett sådant företag enligt 9 kap.

ledningen i ett sådant företag

13 §

lagen

(2006:1371)

enligt

9 kap.

13 §

lagen

kapitaltäckning

och

stora

(2006:1371) om

kapitaltäck-

exponeringar respektive 5 kap.

ning och

stora

exponeringar

16 §

lagen

(2006:531)

respektive

5 kap.

16 §

lagen

särskild tillsyn över finansiella

(2006:531)

särskild

tillsyn

11 Senaste lydelse 2006:1387.

Lagförslag

Ds 2008:71

konglomerat.	över finansiella		konglomerat,
	eller
	4. om det finns skäl att anta
	att innehavet
	a) har	samband			med
	penningtvätt	enligt		1 §	lagen
	(1993:768)	om	åtgärder		mot
	penningtvätt,
	b) har samband			med	brott
	enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen
	(2002:444)	om		straff	för
	finansiering av särskilt allvarlig
	brottslighet i vissa fall, m.m.,
	såvitt avser brott enligt 2 § lagen
	(2003:148)	om		straff	för
	terroristbrott, eller
	c) kan medföra att riskerna
	för sådan verksamhet som avses
	i a) eller b) ökar.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

16 kap.

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 14 kap. 1, 2 och 2 b §§.

Ds 2008:71

Lagförslag

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2.I fråga om ansökningar om tillstånd enligt 3 kap. 2 § eller 14 kap. 1 § som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelser gälla.

3.Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier eller andelar i ett kreditinstitut i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 14 kap. 1 § första stycket om aktierna hade förvärvats efter lagens ikraft- trädande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats, anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. När ett företag som driver inlåningsverksamhet får känne- dom om att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget eller ingår i dess ledning, ska företaget snarast anmäla förändringen till Finans- inspektionen. Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i företaget, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som

Lagförslag

Ds 2008:71

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

Härigenom föreskrivs	att 6 § lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

6 §

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett kvalificerat innehav i ett företag som driver inlåningsverksamhet eller ingå i företagets ledning.

Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i företaget, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflyt- ande över ledningen av företaget.

När ett företag som driver inlåningsverksamhet får känne- dom om att förändringar har skett i den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget eller ingår i dess ledning, skall företaget snarast anmäla förändringen till Finans- inspektionen. Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i företaget, skall den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som

Ds 2008:71

Lagförslag

ingår i dess ledning till inspek- tionen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Lagförslag

Ds 2008:71

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling

Härigenom föreskrivs52F1 att 1 kap. 10 § lagen (2005:405) om försäkringsförmedling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

10 §

I denna lag betyder

1. anknuten försäkringsförmedlare:

a)en svensk fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om att förmedla försäkringsprodukter, om dessa produkter inte konkurrerar med varandra och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar en kund, en försäkringsgivare eller någon som härleder sin rätt från kunden till följd av att förmedlaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §, eller

b)en svensk fysisk eller juridisk person som utövar försäkringsförmedling vid sidan av sin huvudsakliga yrkes- verksamhet och som har träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om att förmedla försäkringsprodukter, om dessa produkter utgör ett komplement till varor som levereras eller tjänster som tillhandahålls inom ramen för denna huvud- sakliga yrkesverksamhet och avtalet innebär att försäkrings- företaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar en kund, en försäkringsgivare eller någon som härleder sin rätt från kunden till följd av att förmedlaren uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

2. behörig myndighet: en utländsk myndighet eller annat utländskt organ som har behörighet att besluta om tillstånd för

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 15.01.2003, s. 3, Celex 32002L0092).

Ds 2008:71

Lagförslag

eller registrering av utländska försäkringsförmedlare eller att utöva tillsyn över sådana förmedlare,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.filial:

a)ett avdelningskontor med självständig förvaltning,

b)en svensk fysisk eller juridisk person som står under ledning och kontroll av en utländsk försäkringsförmedlare, som har fullmakt att vidta för förmedlaren bindande rättshandlingar med tredje man och som har ett varaktigt uppdrag från förmedlaren, eller

c)en fysisk eller juridisk person som står under ledning och kontroll av en svensk försäkringsförmedlare, som har fullmakt att vidta för förmedlaren bindande rättshandlingar med tredje man och som har ett varaktigt uppdrag från förmedlaren,

5. försäkringsförmedlare: en svensk fysisk eller juridisk person som är registrerad enligt denna lag,

6. hemland: det land där en utländsk försäkringsförmedlare har sitt hemvist,

7.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet represen- terar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

8.moderbolag: detsamma som i 1 kap. 9 § första–tredje styckena försäkringsrörelse- lagen (1982:713),

7. kvalificerat innehav: det- samma som i 1 kap. 9 i § försäkringsrörelselagen (1982:713),

8. moderbolag: detsamma som i 1 kap. 9 § första–tredje styckena försäkringsrörelse- lagen,

9.stora risker: detsamma som i 2 a kap. 4 § tredje och fjärde styckena försäkringsrörelselagen,

10.svensk fysisk person: en fysisk person som har sitt hemvist

iSverige och som utövar sin verksamhet här,

11.svensk juridisk person: en juridisk person som har sitt hemvist i Sverige, och

Lagförslag

Ds 2008:71

12. utländsk försäkringsförmedlare: en utländsk fysisk eller juridisk person som i sitt hemland är registrerad för att utöva försäkringsförmedling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Ds 2008:71

Lagförslag

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

Härigenom föreskrivs53F1 att 1 kap. 3 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §54F2

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verk- samheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

2.behörig myndighet: Finansinspektionen eller en annan myndighet inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.exponeringar: poster som redovisas som tillgång i balans- räkningen, derivatavtal som redovisas som skulder eller åtaganden utanför balansräkningen,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1, Celex 32006L0048), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1, Celex 32007L0044) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappers- företag och kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201, Celex 32006L0049), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/23/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 54, Celex 32008L0023).

2Senaste lydelse 2007:570.

Lagförslag

Ds 2008:71

5.finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

a) som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller mot- svarande utländskt företag, och

b) vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag som avses i a eller finansiella institut,

6.finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag och vars huvud- sakliga verksamhet är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10 och 12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § samma lag, eller

c) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7.finansiellt instrument: ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part samtidigt som en annan part får en finansiell skuld eller utfärdar ett egetkapitalinstrument,

8.finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag, som inte är dotterföretag till ett institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett annat finansiellt holding- företag som är etablerat inom EES,

9.holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappers- bolag, institut för elektroniska pengar, motsvarande utländskt företag, finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektro- niska pengar eller motsvarande utländskt företag,

10.institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

Ds 2008:71 Lagförslag

11. kapitalkravsdirektivet:				11. kapitalkravsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets				Europaparlamentets och rådets
direktiv	2006/49/EG av		den	direktiv	2006/49/EG			av	den
14 juni 2006 om kapitalkrav för				14 juni 2006 om kapitalkrav för
värdepappersföretag		och	kre-	värdepappersföretag			och		kre-
ditinstitut (omarbetning),				ditinstitut					3
						(omarbetning)55F ,
				ändrat	genom			Europa-
				parlamentets och rådets direktiv
					4	,
				2008/23/EG56F
12. kreditinstitut: bank,			kreditmarknadsföretag och					Svenska
skeppshypotekskassan,
13. kreditinstitutsdirektivet:				13. kreditinstitutsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets				Europaparlamentets och rådets
direktiv	2006/48/EG av		den	direktiv	2006/48/EG			av	den
14 juni	2006 om	rätten	att	14 juni	2006 om		rätten		att
starta och driva verksamhet i				starta och driva verksamhet i
kreditinstitut (omarbetning),				kreditinstitut					5
						(omarbetning)57F ,
				senast ändrat genom Europa-
				parlamentets och rådets direktiv
					6	,
				2007/44/EG58F

14.moderinstitut inom EES: ett institut eller motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES och som

a) har ett institut, ett finansiellt institut eller ett motsvarande utländskt företag som dotterföretag eller som har ett ägar- intresse i ett sådant företag, och

b) inte är dotterföretag till ett annat institut eller ett motsvarande utländskt företag som auktoriserats inom EES eller till ett finansiellt holdingföretag som är etablerat inom EES,

15.operativa risker: risker för förluster till följd av inte ända- målsenliga eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker,

3EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049).

4EUT L 76, 19.3.2008, s. 54 (Celex 32008L0023).

5EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048).

6EUT L 247, 21.9.2007, s. 1 (Celex 32007L0044).

Lagförslag

Ds 2008:71

16.riskvikt: en procentsats som beskriver en risknivå hos en exponering,

17.värdepapperisering: en transaktion eller ett program varigenom den kreditrisk som är förenad med en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i delar, och som har följande egenskaper:

a) betalningarna inom ramen för transaktionen eller programmet är beroende av utvecklingen av exponeringen eller gruppen av exponeringar, och

b) prioriteringen av delarna avgör hur förluster fördelas under den tid transaktionen eller programmet pågår,

18.värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått till- stånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värde- pappersmarknaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Ds 2008:71

Lagförslag

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs59F1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 12 kap. 2 och 3 §§, 19 kap. 3 och 4 §§ samt 24 kap. 1–4 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 1 kap. 5 a § samt 24 kap. 3 a och 12 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1kap.

5 §

I denna lag betyder

1.anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

a) marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

b) ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

c) placera finansiella instrument, eller

d) tillhandahålla investeringsrådgivning till kund avseende dessa instrument eller tjänster,

2.behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG (EUT L 76, 19.3.2008, s. 33, Celex 32008L0010).

Lagförslag

Ds 2008:71

utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

3.börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

4.clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

5.clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. att driva clearingverksamhet,

6.clearingverksamhet: fortlöpande verksamhet som består i att a) på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om

deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta,

b)genom att träda in som part eller som garant ta över ansvaret för att förpliktelserna fullgörs, eller

c)på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument,

7. direktivet

marknader

7. direktivet

marknader

för

finansiella

instrument:

för

finansiella

instrument:

Europaparlamentets och rådets

direktiv

2004/39/EG

den

direktiv

2004/39/EG

den

21 april

2004

marknader

21 april

2004

marknader

för finansiella

instrument

och

för

finansiella

instrument

och

om ändring av rådets direktiv

85/611/EEG

och

93/6/EEG

85/611/EEG

och

93/6/EEG

och

Europaparlamentets

och

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv 2000/12/EG

rådets

direktiv 2000/12/EG

samt

upphävande

rådets

samt

upphävande

rådets

direktiv

93/22/EEG,

senast

direktiv 93/22/EEG60F , senast

ändrat

genom

Europa-

ändrat

genom

Europa-

parlamentets

och

rådets

parlamentets

och

rådets

direktiv 2006/31/EG,

direktiv 2008/10/EG61F ,

8. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).

3EUT L 76, 19.3.2008, s. 33 (Celex 32008L0010).

Ds 2008:71 Lagförslag

9. emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

10. filial:		ett	avdelnings-	10. filial:		ett	avdelnings-
kontor	med		självständig	kontor	med		självständig
förvaltning,		varvid även ett		förvaltning,		varvid även ett
utländskt värdepappersföretags				utländskt värdepappersföretags
etablering av flera driftställen i				etablering av flera driftställen i
Sverige skall anses som en enda				Sverige ska anses som en enda
filial,				filial,

11.genomförandeförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet62F4,

12.handelsplattform: ett multilateralt handelssystem (Multilateral Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut,

13.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

14.investeringstjänster och investeringsverksamheter: de tjänster och verksamheter som anges i 2 kap. 1 §,

15.kapitalbas: detsamma som i 3 kap. lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

16.koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktie- bolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

17.kreditinstitut: bank, kreditmarknadsföretag och utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

4 EUT L 241, 2.9.2006, s. 1 (Celex 32006R1287).

Lagförslag

Ds 2008:71

18. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

18. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

19.professionell kund: en sådan kund som avses i 8 kap. 16 eller 17 §,

20.reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut,

21.sidotjänster: de tjänster som anges i 2 kap. 2 §,

22.sidoverksamheter:

a) för ett värdepappersbolag de verksamheter som anges i 2 kap. 3 och 4 §§,

b)för en börs de verksamheter som anges i 13 kap. 12 §, och

c)för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap. 7 §,

23. startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

24. systematisk internhandlare: värdepappersinstitut som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform,

25. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

26. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

Ds 2008:71 Lagförslag

27. värdepappersinstitut: värdepappersbolag, svenska kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige,

28. värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster eller utföra

investeringsverksamhet, och
29. öppenhetsdirektivet:				29. öppenhetsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets				Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/109/EG av			den	direktiv 2004/109/EG					av	den
15 december 2004 om harmo-				15 december			2004			om
nisering	av	insynskraven		harmonisering av insynskraven
angående	upplysningar		om	angående		upplysningar				om
emittenter vars värdepapper är				emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en				upptagna till handel på en
reglerad	marknad och		om	reglerad		marknad		och		om
ändring	av	direktiv		ändring		av			direktiv
2001/34/EG.						5
2001/34/EG.				2001/34/EG63F , ändrat genom
				Europaparlamentets				och rådets
								6
				direktiv 2008/22/EG64F .
				5 a §
				Vid bedömningen av om ett
				innehav		utgör	ett	kvalificerat
				innehav		enligt	5 §		18	ska
				följande bestämmelser					i 4 kap.
				lagen	(1991:980)			om	handel
				med	finansiella			instrument
				tillämpas,		varvid		det		som
				föreskrivs där om aktier ska
				tillämpas		också		för	andra
				andelar i företag:
				– 2 §		första	stycket		1	om

5EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).

6EUT L 76, 19.3.2008, s. 50 (Celex 32008L0022).

Lagförslag

Ds 2008:71

depåbevis,

– 4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och femte styckena, om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning, och

– 13 § om aktier som ingår i handelslager.

Vid bedömningen enligt första stycket ska även följande bestämmelser tillämpas, varvid det som föreskrivs där om aktier ska tillämpas också för andra

andelar i företag:
– 4 kap.		14 §		lagen		om
handel		med		finansiella
instrument,		om	aktier			som
innehas	av	marknadsgaranter,
samt	föreskrifter			som		har
meddelats med stöd				av	7 kap.
1 § 3 samma lag eller					23 kap.
15 § 1 denna lag, och
– 4 kap. 16 och 17 §§ lagen
om handel med				finansiella
instrument,		om	undantag			för
vissa	moderföretag,					samt
föreskrifter		som	har	meddelats

med stöd av 7 kap. 1 § 4 samma lag.

Ds 2008:71

Lagförslag

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som bedriver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 ska dock inte beaktas vid bedömningen enligt första stycket, under förutsättning att

1.rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2.aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

3kap.

1 §

Tillstånd att driva värde- pappersrörelse skall ges ett svenskt aktiebolag, om

Tillstånd att driva värde- pappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag, om

1.bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,

2.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

3.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

4. det finns skäl att anta att	4. det finns skäl att anta att
	89

Lagförslag

Ds 2008:71

den som har eller kan förväntas

komma att få ett kvalificerat

innehav i bolaget

innehav i bolaget är lämplig att

a) inte kommer att motverka

utöva

ett

väsentligt inflytande

att verksamheten drivs på ett

över ledningen av ett värde-

sätt som är förenligt med denna

pappersbolag,

lag och andra författningar som

reglerar

bolagets

verksamhet,

och

b) även i övrigt är lämplig

att

utöva

ett

väsentligt

inflytande

över

ledningen

ett värdepappersbolag,

5. den

som

skall ingå

5. den

som

ska

ingå i

bolagets

styrelse

eller

vara

styrelsen för bolaget eller vara

verkställande

direktör,

eller

verkställande direktör i det,

vara ersättare för någon av

eller vara ersättare för någon av

dem, har tillräcklig insikt och

erfarenhet för att delta i

ledningen av ett värdepappers-

bolag och även i övrigt är

lämplig för en sådan uppgift,

och

6. bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Tillstånd

att

driva

Tillstånd

att

driva

sidoverksamhet

enligt

2 kap.

sidoverksamhet

enligt

2 kap.

3 § första stycket skall ges ett

3 § första stycket ska ges ett

värdepappersbolag,

det

värdepappersbolag,

det

finns

särskilda

skäl

och

finns

särskilda

skäl

och

verksamheten kan komma att

underlätta rörelsen.

2 §

Tillstånd enligt 1 § första stycket får inte ges, om

Vid bedömningen enligt 1 § första stycket 4 ska följande kriterier beaktas.

Ds 2008:71 Lagförslag

1. någon

som

väsentlig

1. Innehavarens

anseende

utsträckning

har

åsidosatt

sina

och

kapitalstyrka.

skyldigheter i näringsverksamhet

innehavaren

är

ett

finansiellt

eller

andra

ekonomiska

holdingföretag eller

ett blandat

angelägenheter

eller

som

har

finansiellt

holdingföretag

ska

gjort sig skyldig till allvarlig

särskilt beaktas att dess ledning

brottslighet,

har

eller

kan

uppfyller de krav som ställs på

förväntas komma att få ett

ledningen i ett sådant företag

kvalificerat

innehav

bolaget,

enligt

9 kap.

13 §

lagen

eller

(2006:1371)

kapital-

täckning och stora exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. ledningen

ett

finansiellt

2. Om det finns skäl att anta

holdingföretag

eller ett

blandat

att innehavaren

kommer att

finansiellt

holdingföretag

som

motverka

att

värdepappers-

kommer att ha ett kvalificerat

bolagets verksamhet drivs på ett

innehav i bolaget inte uppfyller

sätt som är förenligt med kraven

de krav som ställs på ledningen i

i denna lag och andra

ett sådant

företag

enligt 9 kap.

författningar

som

reglerar

13 §

lagen

(2006:1371)

företagets verksamhet.

kapitaltäckning

och

stora

exponeringar

respektive

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

särskild tillsyn

över

finansiella

konglomerat.

3. Om det finns skäl att anta

att innehavet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har

samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

(2002:444)

straff

för

Lagförslag

Ds 2008:71

finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

Om bolaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av värdepappers- bolaget.

12 kap.
	2 §
Tillstånd att som börs driva	Tillstånd att som börs driva
en reglerad marknad skall ges	en reglerad marknad ska ges ett
ett svenskt aktiebolag eller en	svenskt	aktiebolag	eller en
svensk ekonomisk förening,	svensk	ekonomisk	förening,
om	om

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3. det finns skäl att anta att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget

a)inte kommer att motverka att verksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

b)även i övrigt är lämplig

3. det finns skäl att anta att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en börs,

Ds 2008:71 Lagförslag

att	utöva		ett	väsentligt
inflytande över ledningen av en
börs,
	4. den	som skall ingå i				4. den som ska ingå i
företagets		styrelse		eller	vara	styrelsen för företaget eller vara
verkställande			direktör,		eller	verkställande direktör i det,
vara ersättare för någon av						eller vara ersättare för någon av
dem, har tillräcklig insikt och						dem, har tillräcklig insikt och
erfarenhet för att delta i						erfarenhet för att delta i
ledningen av en börs och även i						ledningen av en börs och även i
övrigt är lämplig för en sådan						övrigt är lämplig för en sådan
uppgift, och						uppgift, och
	5. företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Tillstånd enligt 2 § får inte ges, om någon som i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget.

3 §

Vid bedömningen enligt 2 § 3 ska följande kriterier beaktas.

1.Innehavarens anseende och kapitalstyrka.

2.Om det finns skäl att anta att innehavaren kommer att motverka att börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

3.Om det finns skäl att anta att innehavet

a)har samband med penningtvätt enligt 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,

b)har samband med brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig

Lagförslag

Ds 2008:71

brottslighet i vissa fall, m.m., såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

19 kap.

3 §

Tillstånd att driva clearing- verksamhet skall ges ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, om

Tillstånd att driva clearing- verksamhet ska ges ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, om

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.det finns skäl att anta att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget

a) inte kommer att motverka att verksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

b) även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en clearingorganisation,

4.den som skall ingå i företagets styrelse eller vara

3. det finns skäl att anta att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en clearingorganisation,

4. den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara

Ds 2008:71 Lagförslag

verkställande		direktör,		eller	verkställande direktör i det,
vara ersättare för någon av					eller vara ersättare för någon av
dem, har tillräcklig insikt och					dem, har tillräcklig insikt och
erfarenhet för att delta i					erfarenhet för att delta i
ledningen av en clearing-					ledningen av en clearing-
organisation och även i övrigt					organisation och även i övrigt
är lämplig för en sådan uppgift,					är lämplig för en sådan uppgift,
och					och
5. företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.
					4 §
Tillstånd enligt 3 § får inte					Vid	bedömningen				enligt
ges, om någon som i väsentlig					3 § 3 ska		följande		kriterier
utsträckning har åsidosatt				sina	beaktas.
skyldigheter i näringsverksamhet					1. Innehavarens				anseende
eller	andra	ekonomiska			och kapitalstyrka.
angelägenheter		eller	gjort	sig	2. Om det finns skäl att anta
skyldig	till allvarlig		brottslighet		att innehavaren			kommer att
har eller kan förväntas komma					motverka		att	clearingorga-
att få ett kvalificerat innehav i					nisationens verksamhet drivs på
företaget.					ett sätt som är förenligt med
					kraven i denna lag och andra
					författningar		som		reglerar
					företagets verksamhet.
					3. Om det finns skäl att anta
					att innehavet
					a) har		samband			med
					penningtvätt		enligt		1 §	lagen
					(1993:768)		om	åtgärder		mot
					penningtvätt,
					b) har	samband			med	brott
					enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen
					(2002:444)		om	straff		för
					finansiering av särskilt allvarlig
					brottslighet i vissa fall, m.m.,
					såvitt avser brott enligt 2 § lagen
										95

Lagförslag

Ds 2008:71

(2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

24 kap.

1 §

Om ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett värdepappersbolag, en börs eller en svensk clearingorganisation, skulle medföra att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finansinspektionen för förvärvet. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett

kvalificerat innehav ökas

1. så att det uppgår till eller

överstiger

20,

eller

överstiger

20,

eller

50 procent

kapitalet

eller

50 procent

kapitalet

eller

röstetalet

för

samtliga

aktier

röstetalet

för

samtliga

aktier

eller andelar, eller

2. så att företaget blir dotterföretag.

Tillstånd

enligt

första

Tillstånd

enligt

första

stycket

skall

inhämtas

före

stycket ska

inhämtas

före

förvärvet. Om

förvärvet

har

förvärvet. Ansökan om tillstånd

gjorts genom

bodelning,

arv,

ska göras skriftligen. Om

testamente,

bolagsskifte

eller

förvärvet

har

gjorts

genom

på annat liknande sätt, krävs i

bodelning,

arv,

testamente,

stället

tillstånd

för

att

bolagsskifte

eller

på

annat

förvärvaren

skall

få

behålla

liknande sätt, krävs i stället

aktierna

eller

andelarna.

tillstånd för att förvärvaren ska

Förvärvaren skall då ansöka om

få behålla

aktierna

eller

tillstånd

inom

sex

månader

andelarna. Förvärvaren

ska då

efter förvärvet.

ansöka om tillstånd inom sex

månader efter förvärvet.

Finansinspektionen ska inom

två arbetsdagar från det att en

fullständig

ansökan

kommit in

Ds 2008:71 Lagförslag

till

inspektionen

skicka

bekräftelse till

förvärvaren

att ansökan har tagits emot.

Frågan

tillstånd

får

2 §

Om det är fråga om förvärv i

avgöras först efter samråd med

ett värdepappersbolag får frågan

behörig myndighet i ett annat

om tillstånd enligt 1 § avgöras

land inom EES, om ett förvärv

först efter samråd med behörig

enligt

1 §

första stycket skulle

myndighet i ett annat land

innebära att ett värdepappers-

inom EES, om förvärvaren är

bolag

blev dotterföretag

eller

kom under kontroll av

1. ett i det landet auktori-

serat

värdepappersföretag,

serat

värdepappersföretag,

kreditinstitut,

företag

för

kreditinstitut,

företag

för

elektroniska

pengar

eller

elektroniska

pengar,

eller

försäkringsföretag,

eller

ett

det

landet

hemmahörande

förvaltningsbolag som

där

har

tillstånd att driva

verksamhet

enligt

bestämmelserna

rådets

direktiv 85/611/EEG

den

20 december

1985

sam-

ordning av lagar och andra

författningar som avser

företag

för kollektiva

investeringar

överlåtbara värdepapper

(fond-

företag)65F , senast ändrat genom

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv 2008/18/EG66F ,

2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

7EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

8EUT L 76, 19.3.2008, s. 42 (Celex 32008L0018).

Lagförslag

Ds 2008:71

3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Tillstånd skall ges till förvärv som avses i 1 §, om det finns skäl att anta att förvärvaren

1.inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

2.även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation.

Tillstånd får inte ges

1. om förvärvaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, eller

3 §67F9

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om det finns skäl att anta att förvärvaren är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation och att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt.

Vid	bedömningen enligt
första	stycket ska	följande
kriterier beaktas.
1. Förvärvarens		anseende

och kapitalstyrka. Om det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska särskilt prövas att dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag

enligt	9 kap.	13 §	lagen
(2006:1371)		om	kapital-

täckning och stora exponeringar respektive 5 kap. 16 § lagen

9 Ändringen innebär bl.a. att fjärde och femte styckena upphävs.

Ds 2008:71 Lagförslag

(2006:531)

om särskild

tillsyn

över finansiella konglomerat.

2. om, när det är fråga om ett

2. Om

den

som

efter

värdepappersbolag,

förvärvaren

förvärvet kommer att ingå i

är ett

finansiellt

holdingföretag

styrelsen

för

värdepappers-

eller

ett

blandat

finansiellt

bolaget, börsen eller clearing-

holdingföretag och dess

ledning

organisationen

eller

vara

inte uppfyller de krav som ställs

verkställande

direktör i

detta

på ledningen i ett sådant företag

företag, eller vara ersättare för

enligt

9 kap.

13 §

lagen

någon av dem, har tillräcklig

(2006:1371)

kapital-

insikt och erfarenhet för att delta

täckning och stora exponeringar

i ledningen av ett värdepappers-

respektive

5 kap.

16 §

lagen

bolag, en börs eller en

(2006:531)

särskild

tillsyn

clearingorganisation och även i

över finansiella konglomerat.

övrigt är lämplig för en sådan

uppgift.

3. Om det finns skäl att anta

att förvärvaren

kommer

att

motverka

att

värdepappers-

bolagets, börsens eller clearing-

organisationens rörelse drivs på

ett sätt som är förenligt med

denna

lag

och

andra

författningar

som

reglerar

företagets verksamhet.

4. Om det finns skäl att anta

att förvärvet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har

samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

(2002:444)

straff

för

finansiering av särskilt allvarlig

brottslighet

vissa

fall,

m.m.,

Lagförslag

Ds 2008:71

				såvitt avser brott enligt 2 § lagen
				(2003:148)			om	straff		för
				terroristbrott, eller
				c) kan medföra att riskerna
				för sådan verksamhet som avses
				i a) eller b) ökar.
				Vid		bedömningen				ska
				hänsyn		tas	till	förvärvarens
				sannolika påverkan på verksam-
				heten	i	värdepappersbolaget,
				börsen	eller		clearingorganisa-
Om förvärvet av aktier i ett				tionen.
Om förvärvet av aktier i ett				Om förvärvet av aktier i ett
värdepappersbolag		skulle	leda	värdepappersbolag				skulle		leda
till nära	förbindelser mellan			till nära		förbindelser			mellan
bolaget och någon annan, skall				bolaget och någon annan, ska
tillstånd	ges	bara	om	tillstånd		ges		bara		om
förbindelserna inte hindrar en				förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av bolaget.				effektiv tillsyn av bolaget.
Finansinspektionen			får
besluta en viss tid inom vilken
ett förvärv skall genomföras.
Finansinspektionen			skall
meddela beslut i ett ärende
enligt denna paragraf inom tre
månader från det att ansökan
om tillstånd gjordes.
				3 a §
				Finansinspektionens					beslut i
				en fråga om tillstånd till förvärv
				som avses i 1 § ska meddelas
				inom 60 arbetsdagar efter det att
				den bekräftelse som avses i 1 §
				tredje stycket skickades (bedöm-
				ningsperioden). Om					Finans-
100

Ds 2008:71

Lagförslag

inspektionen begär komplette- rande uppgifter kan bedöm- ningsperioden förlängas.

Om det är fråga om en ansökan om tillstånd till förvärv i ett värdepappersbolag ska Finansinspektionen anses ha beviljat tillståndet om inspek- tionen inte inom bedömnings- perioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras. Denna tid får förlängas av inspektionen.

Den som avser att avyttra	4 §
	Den som avser att avyttra
ett kvalificerat innehav eller en	ett kvalificerat innehav eller en
så stor del av ett kvalificerat	så stor del av ett kvalificerat
innehav att innehavet däri-	innehav att innehavet däri-
genom kommer att understiga	genom kommer att understiga
någon av de i 1 § första stycket	någon av de i 1 § första stycket
angivna gränserna skall under-	angivna gränserna ska skrift-
rätta Finansinspektionen om	ligen	underrätta	Finans-
detta.	inspektionen om detta.

7 §

Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller 1. om det framkommer kan antas komma att motverka omständighet som ger skäl att i

101

Lagförslag

Ds 2008:71

att företagets rörelse drivs på ett

väsentligt

avseende

ifrågasätta

sätt som är förenligt med denna

ägarens

anseende

eller

lag eller andra författningar som

kapitalstyrka,

reglerar företagets verksamhet,

2. om

ägaren

väsentlig

2. om ägaren motverkar eller

utsträckning

har åsidosatt

sina

kan antas komma att motverka

skyldigheter i näringsverksamhet

att

värdepappersbolagets,

eller

andra

ekonomiska

börsens

eller

clearingorga-

angelägenheter eller

gjort

sig

nisationens verksamhet drivs på

skyldig till allvarlig brottslighet,

ett sätt som är förenligt med

eller

kraven i denna lag och andra

författningar

som

reglerar

3. om

ägaren,

när det

är

företagets verksamhet,

3. om

ägaren,

när det är

fråga om ett värdepappers-

bolag,

är

ett

finansiellt

bolag,

är

ett

finansiellt

holdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag

och

finansiellt holdingföretag

och

dess ledning inte uppfyller de

krav som ställs på ledningen i

ett sådant företag enligt 9 kap.

13 §

lagen

(2006:1371)

13 §

lagen

(2006:1371)

kapitaltäckning

och

stora

kapitaltäckning

och

stora

exponeringar respektive 5 kap.

16 §

lagen

(2006:531)

16 §

lagen

(2006:531)

särskild tillsyn över finansiella

konglomerat.

konglomerat, eller

4. om det finns skäl att anta

att innehavet

a) har

samband

med

penningtvätt

enligt

1 §

lagen

(1993:768)

åtgärder

mot

penningtvätt,

b) har

samband

med

brott

enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen

(2002:444)

straff

för

102

Ds 2008:71

Lagförslag

finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m., såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller

c) kan medföra att riskerna för sådan verksamhet som avses i a) eller b) ökar.

12 §

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 1, 3 och 3 a §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2. I fråga om ansökningar om tillstånd enligt 3 kap. 1 §, 12 kap. 2 §, 19 kap. 3 § eller 24 kap. 1 § som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre bestämmelser gälla.

3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier eller andelar i ett värdepappersbolag, en börs eller en svensk clearingorganisation i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 24 kap. 1 § första stycket om aktierna eller andelarna hade förvärvats efter lagens ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats,

103

Lagförslag

Ds 2008:71

anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

104

3 Bakgrund

Denna promemoria innehåller förslag till ändringar av reglerna om ägarprövning i bl.a. försäkringsrörelselagen (1982:713), lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Bakgrunden till de föreslagna reglerna är Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av rådets direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (i det följande benämnt förvärvsdirektivet).

Enligt dagens svenska regler måste en person som vill förvärva aktier eller andelar i t.ex. en bank eller ett försäkringsbolag i vissa fall ansöka om tillstånd hos Finans- inspektionen före förvärvet. Detta gäller bl.a. om förvärvet medför att personen uppnår ett kvalificerat innehav i företaget eller innebär en ökning av ett kvalificerat innehav i företaget. I sådana fall ska inspektionen göra en bedömning av om den tilltänkta förvärvaren är lämplig. Vid bedömningen prövas bl.a. om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att motverka att rörelsen drivs i enlighet med de lagar och andra författningar som reglerar det tillståndspliktiga företagets verksamhet. Vidare anges i lagbestämmelserna att en person som i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte ska få tillstånd. Kravet på ägarprövning har sin grund i EG-direktiv som reglerar bank-,

105

Bakgrund

Ds 2008:71

försäkrings- och värdepapperssektorerna. I dessa direktiv har emellertid tidigare saknats en specificering av vilka kriterier som ska vara avgörande för när en förvärvare bedöms lämplig.

Vid ett möte mellan finansministrarna i EU:s medlemsstater (s.k. informellt Ekofin) i september 2004 diskuterades gräns- överskridande konsolidering. Det konstaterades då att andelen gränsöverskridande förvärv i banksektorn var lägre än inom andra icke finansiella sektorer. Mot denna bakgrund åtog sig Europeiska kommissionen att undersöka vilka möjliga hinder för gränsöverskridande konsolidering inom banksektorn som fanns, och att se över de befintliga EG-reglerna om ägarprövning i denna sektor. Sedermera beslutades att översynen skulle avse även försäkrings- och värdepapperssektorerna. Vid genom- gången konstaterades att de befintliga reglerna – som ger medlemsstaterna stor frihet att närmare bestämma när en tilltänkt förvärvare ska anses lämplig – av marknadsaktörerna bedömdes som potentiella hinder för gränsöverskridande förvärv. Kommissionen ansåg därför att det behövdes en samordning av de kriterier som ska ligga till grund för tillsynsmyndighetens bedömning, och att det fanns ett behov av en mer förutsebar och harmoniserad hantering av dessa ärenden hos tillsynsmyndigheterna. Mot den bakgrunden lade kommissionen i september 2006 fram sitt direktivförslag och förvärvsdirektivet antogs den 5 september 2007. Direktivet bifogas som bilaga 1.

106

4 Ägarprövning

Förvärvsdirektivet föranleder vissa ändringar i de befintliga svenska reglerna om ägarprövning. Nedan följer en genomgång av de förslag som lämnas och vilka överväganden som gjorts.

Såväl direktivbestämmelserna som de nuvarande svenska reglerna är i huvudsak enhetliga för kreditinstitut, värdepappers- bolag och försäkringsbolag. Av framställningstekniska skäl utgår därför beskrivningarna i detta avsnitt från de ändringar som görs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)68F1 (i det följande benämnt kredit- institutsdirektivet) och de ändringar som därmed blir aktuella för kreditinstitut i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Som framgår av avsnitt 4.2 och 4.3 är i huvudsak samma överväganden aktuella när det gäller försäkringsbolag respektive värde- pappersbolag. Vidare kan anmärkas att institut för elektroniska pengar är att anse som kreditinstitut enligt kredit- institutsdirektivet (se artikel 4.1 b) och att även sådana institut omfattas av de ändringar som görs. Utöver ändringar föranledda av förvärvsdirektivet föreslås, i syfte att behålla en enhetlig reglering, vissa ändringar i bestämmelserna rörande bl.a. börser och clearingorganisationer, samt avseende den ägarprövning som ska ske inom ramen för initial tillståndsgivning och beträffande generella ingripandemöjligheter mot olämpliga ägare avseende samtliga ovannämnda företagskategorier.

1 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048).

107

Ägarprövning

Ds 2008:71

Av bilaga 2 framgår vilka bestämmelser i de andra direktiv som ändras genom förvärvsdirektivet som motsvarar bestämmelserna i kreditinstitutsdirektivet.

4.1Ägarprövning i kreditinstitut

4.1.1Inledande om kreditinstitut

Begreppet kreditinstitut definieras i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Av definitionen framgår att med kreditinstitut avses banker (dvs. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker) och kreditmarknadsföretag (dvs. kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar).

Huvuddelen av bestämmelserna om kreditinstitut finns i just lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbanker och medlemsbanker finns särskilda bestämmelser i sparbankslagen (1987:619) respektive lagen (1995:1570) om medlemsbanker. I den senare lagen finns bl.a. bestämmelser om ägarprövning vid bildande av en medlemsbank.

Definitionen av kreditinstitut i kreditinstitutsdirektivet skiljer sig något från definitionen i lagen om bank- och finansieringsrörelse, bl.a. genom att direktivets definition även omfattar institut för elektroniska pengar. I detta avsnitt (4.1) behandlas emellertid endast sådana företag som omfattas av den svenska definitionen av kreditinstitut. Frågor om ägarprövning i institut för elektroniska pengar tas upp i avsnitt 4.4.

4.1.2Definitionen av kvalificerat innehav

Promemorians förslag: Ett innehav är kvalificerat om det representerar minst tio procent av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över företaget. Bedömningen av hur stort ett innehav är ska göras med tillämpning av vissa av bestämmelserna om

108

Ds 2008:71

Ägarprövning

offentliggörande av aktieinnehav (s.k. flaggning) i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

Aktier eller andelar som ett värdepappersbolag, ett utländskt värdepappersföretag eller ett svenskt eller utländskt kreditinstitut som bedriver finansieringsrörelse innehar till följd av viss garantiverksamhet ska inte beaktas under förutsättning att

1.rösträtten inte utnyttjas eller på annat sätt används för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2.aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Direktivets innehåll: Artikel 5.1 i förvärvsdirektivet ändrar artikel 12.1 andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. Enligt den nya lydelsen ska medlemsstaterna vid bedömningen av om kriterierna för ett kvalificerat innehav är uppfyllda ta hänsyn till rösträtter enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG69F2 (i det följande benämnt öppenhetsdirektivet) samt villkoren för sammanläggning av dessa enligt artikel 12.4 och 12.5 i det direktivet. Av samma artikel framgår även att medlemsstaterna vid denna bedömning inte ska beakta de rösträtter eller andelar som värdepappersföretag och kreditinstitut kan inneha till följd av garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande enligt avsnitt A punkt 6 i bilaga I till Europa- parlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europa- parlamentet och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av

2 EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).

109

Ägarprövning

Ds 2008:71

rådets direktiv 93/22/EEG70F3 (i det följande benämnt MiFID), förutsatt att dessa rättigheter dels inte utövas eller på annat sätt används för att ingripa i emittentens förvaltning, dels avyttras inom ett år från förvärvet.

Skälen för promemorians förslag: Enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse är ett kvalificerat innehav ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen i företaget (1 kap. 5 § 14). Förvärvsdirektivet ändrar inte denna utgångs- punkt. Däremot innehåller direktivet mer precisa bestämmelser om hur bedömningen ska göras.

Till att börja med finns det en hänvisning i nya lydelsen av artikel 12.1 andra stycket i kreditinstitutsdirektivet till att rösträtterna ska beräknas med hänsyn till vissa artiklar i öppenhetsdirektivet.

Artiklarna 9 och 10 i öppenhetsdirektivet innehåller krav på att förvärv eller avyttring av större innehav av aktier eller vissa andra finansiella instrument ska offentliggöras (s.k. flaggning) när innehaven uppgår till eller passerar vissa gränsvärden. I artiklarna preciseras även hur rösträtterna ska beräknas i dessa fall. Det handlar t.ex. om att vissa rösträtter ska räknas till en persons innehav även om aktierna innehas av någon annan. Som exempel kan nämnas att om någon får fullmakt att utöva rösträtten för aktier som tillhör någon annan, så ska aktierna räknas som fullmaktshavarens, om denne själv kontrollerar hur rösträtterna ska utövas. Ett annat exempel är att ett moderföretag ska räkna dotterföretags innehav som sitt eget.

I de nämnda artiklarna i öppenhetsdirektivet görs även undantag som innebär att aktier i vissa fall inte ska räknas med vid bedömningen av om ett gränsvärde har uppnåtts eller passerats. Sådana undantag gäller bl.a. aktier som förvärvas endast i syfte att användas för clearing och avveckling av transaktioner, som innehas av depåhållare eller marknadsgaranter

3 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).

110

Ds 2008:71

Ägarprövning

eller som ingår i ett värdepappersföretags eller ett kreditinstituts handelslager (se närmare artikel 9.4–9.6 i direktivet). I flera fall uppställs villkor för att undantagen ska vara tillämpliga.

Ytterligare undantag från de allmänna bestämmelserna görs i artikel 12.4 och 12.5 i öppenhetsdirektivet. I de bestämmelserna görs undantag från huvudregeln om att ett dotterföretags aktieinnehav ska läggas ihop med moderföretagets innehav vid bedömningen av om anmälningsskyldighet för moderföretaget har uppkommit. Undantagen gäller endast för moderföretag till fondbolag och värdepappersföretag.

Öppenhetsdirektivets bestämmelser om flaggning gäller även för innehav av depåbevis, förutsatt att depåbevisen ger innehavaren rätt att rösta för de underliggande aktierna (se prop. 2006/07:65 s. 178).

Bestämmelserna om flaggning i öppenhetsdirektivet har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i 4 kap. lagen om handel med finansiella instrument. För en närmare beskrivning av artiklarnas och lagbestämmelsernas innehåll hänvisas till prop. 2006/07:65, avsnitt 7.4.2, 7.4.4, 7.4.5, 7.5, och 7.6.

För att genomföra förvärvsdirektivet bör en hänvisning göras till att de aktuella bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument ska tillämpas när det gäller bedömningen av om ett kvalificerat innehav föreligger.

Förutom hänvisningen till öppenhetsdirektivet anger förvärvsdirektivet att man vid beräkningen av om ett kvalificerat innehav föreligger under vissa förutsättningar inte ska beakta rösträtter eller andelar som värdepappersföretag eller kredit- institut innehar till följd av viss garantiverksamhet. Den verksamhet som bestämmelsen tar sikte på avser den tillstånds- pliktiga tjänsten ”garantigivning avseende finansiella instrument och placering av finansiella instrument med ett fast åtagande” enligt 2 kap. 1 § 6 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (se också prop. 2006/07:115 del 1 s. 559). I samband med tillhandahållandet av denna tjänst kan värdepappersbolaget eller kreditinstitutet komma att inneha en stor andel aktier i ett företag, men detta enbart som ett led i den tjänst som institutet

111

Ägarprövning

Ds 2008:71

utför. Under förutsättning att rösträtterna för dessa aktier eller andelar inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning och att aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet ska de inte räknas med vid bedömningen av om värdepappersbolaget eller kreditinstitutet har ett kvalificerat innehav i emittenten.

4.1.3Krav på tillstånd m.m.

Promemorians förslag: De gränsvärden som gäller för att tillstånd ska krävas för ökning av ett kvalificerat innehav ska vara 20, 30 och 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Det införs vidare ett krav på att ansökan om tillstånd att förvärva ett kvalificerat innehav ska vara skriftlig. Ett motsvarande skriftlighetskrav införs också i fråga om underrättelse till Finansinspektionen om minsk- ningar av ett kvalificerat innehav.

Promemorians bedömning: Det nuvarande systemet med krav på tillstånd för förvärv av kvalificerade innehav bör inte ändras. Övriga befintliga regler om vilka förvärv som kräver Finansinspektionens tillstånd behöver inte ändras.

Direktivets innehåll: Artikel 5.2 i förvärvsdirektivet ändrar artikel 19 i kreditinstitutsdirektivet. Enligt den nya lydelsen av artikel 19.1 ska medlemsstaterna kräva att alla tilltänkta förvärvare som direkt eller indirekt vill förvärva ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut eller ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett sådant institut, före för- värvet skriftligen underrättar de behöriga myndigheterna för kreditinstitutet, om förvärvet skulle innebära att den tilltänkta förvärvarens andel av röstetalet eller kapitalet i institutet kommer att överstiga 20 %, 30 % eller 50 %, eller medföra att kreditinstitutet kommer att få ställning av dotterföretag. Underrättelsen ska innehålla uppgift om storleken på det

112

Ds 2008:71

Ägarprövning

tilltänkta förvärvet och andra relevanta uppgifter. Medlems- staterna kan välja att i stället för gränsvärdet om 30 % använda en tredjedel, om de tillämpar det senare gränsvärdet enligt reglerna om flaggning.

Enligt nya artikel 19a.4 i kreditinstitutsdirektivet ska kraven avseende vilka uppgifter som en tilltänkt förvärvare ska lämna till den behöriga myndigheten vara proportionerliga och anpassade till den tilltänkta förvärvarens och det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna får endast kräva uppgifter som är relevanta för bedömningen. Medlemsstaterna ska även se till att en förteckning görs allmänt tillgänglig med de uppgifter som krävs för bedömningen och därmed måste lämnas till den behöriga myndigheten i samband med ansökan.

I den nya lydelsen av artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet föreskrivs att den som har fattat ett beslut om att avyttra ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut eller att minska ett kvalificerat innehav så att andelen av röstetalet eller kapitalet kommer att understiga 20 %, 30 % eller 50 % eller så att kreditinstitutets ställning som dotterföretag kommer att upphöra, ska underrätta den behöriga myndigheten. Underrättelsen ska göras skriftligen.

Skälen för promemorians förslag och bedömning: De befintliga svenska reglerna om när en förvärvare måste ansöka om tillstånd från Finansinspektionen överensstämmer i huvudsak redan med vad som krävs enligt EG-direktiven (se 14 kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse).

En skillnad ligger dock i att förvärvsdirektivet kräver att tilltänkta förvärvare av kvalificerade innehav ”underrättar” den behöriga myndigheten om ett tilltänkt förvärv och att myndigheten inom en viss tid kan ”motsätta sig” det tilltänkta förvärvet (se nya lydelsen av artikel 19.1 i kreditinstituts- direktivet, som i detta avseende inte innebär någon förändring jämfört med tidigare lydelse). Direktivets ordalydelse ger därför utrymme för ett förfarande enligt vilket den tilltänkta förvärvaren inte, som i dag, måste ansöka om tillstånd till

113

Ägarprövning

Ds 2008:71

förvärvet, utan endast behöver anmäla sin avsikt att förvärva aktier till Finansinspektionen, som sedan inte behöver fatta något positivt beslut, utan endast fatta avslagsbeslut i tillämpliga fall. Ett liknande förfarande finns för fondföretag som hör hemma inom EES och som vill marknadsföra och sälja andelar i företaget här i landet (se 1 kap. 7 § lagen [2004:46] om investeringsfonder). Sådan verksamhet får drivas utan tillstånd, men företaget måste anmäla sin avsikt till Finansinspektionen. Företaget får efter två månader efter anmälan påbörja verksamheten, om inte Finansinspektionen dessförinnan för- bjuder detta.

Det kan således övervägas om en övergång till ett anmälningsförfarande liknande det som nämnts i fråga om utländska fondföretag bör göras. En sådan ändring skulle vara i linje med förvärvsdirektivets bestämmelser om att underlåtenhet av myndigheten att fatta beslut inom rätt tid ska anses som ett godkännande av att förvärvet sker (se vidare avsnitt 4.1.4). Emellertid är reglerna om ägarprövning vid förvärv av kvalificerade innehav i svensk rätt konsekvent formulerade som krav på ansökan av den tilltänkta förvärvaren respektive tillstånd från Finansinspektionen. Något skäl att ändra på detta förfarande har inte framkommit. Det bör vidare anmärkas att förvärvsdirektivet, som nämnts, i detta avseende inte innebär någon ändring i förhållande till kreditinstitutsdirektivets tidigare lydelse. Ett ansökningsförfarande bör därför användas även fortsättningsvis.

En annan skillnad mellan gällande svensk rätt och förvärvsdirektivet gäller gränsvärdet 30 procent. Sverige tillämpar i dag gränsvärdet 33 procent. I nya lydelsen av artikel 19.1 i kreditinstitutsdirektivet anges att gränsvärdena 20, 30 och 50 procent ska användas. Därefter anges dock att medlemsstaterna inte behöver ”tillämpa tröskelvärdet 30 procent om de tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel enligt artikel 9.3 a i direktiv 2004/109/EG”. Hänvisningen avser en bestämmelse om flaggning i öppenhetsdirektivet, enligt vilken medlemsstaterna har möjlighet att välja att använda ett

114

Ds 2008:71

Ägarprövning

gränsvärde om en tredjedel i stället för ett om 30 procent. När öppenhetsdirektivet genomfördes i svensk rätt valde man att använda sig av direktivets huvudregel om 30 procent. Som skäl för detta anfördes bl.a. att 30 procent var huvudregel enligt öppenhetsdirektivet och att gränsvärdet överensstämmer med när en innehavare blir skyldig att lämna ett offentligt erbjudande om aktieförvärv enligt 3 kap. 1 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (se prop. 2006/07:65 s. 168). Som bestämmelsen i förvärvsdirektivet måste förstås, kan gränsvärdet en tredjedel vid ägarprövningen väljas endast av medlemsstater som tillämpar detta gränsvärde för flaggning. Det är därför nödvändigt att övergå från gränsvärdet 33 procent till 30 procent i svensk lagstiftning även beträffande ägarprövning. Det torde för övrigt vara positivt att tillämpa samma gränsvärde för ägarprövning som för flaggning och offentliga erbjudanden om aktieförvärv.

I de svenska reglerna anges vidare att tillstånd måste inhämtas före förvärvet, men det finns ingen specificering av hur detta ska gå till. Enligt förvärvsdirektivet måste dock underrättelsen vara skriftlig. Ett krav på skriftlighet bör därför införas. Begreppet ”skriftlig” omfattar i detta sammanhang även elektronisk kommunikation (t.ex. e-post). Detta överensstämmer med det synsätt som kommit till uttryck i senare tids lagstiftningsärenden, såväl nationellt som i gemenskapsrätten (se t.ex. prop. 2006/07:65 s. 163 samt artikel 11.1 jämförd med 11.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag71F4).

De befintliga reglerna anger inte uttryckligt att en förvärvare i samband med ansökan om tillstånd ska lämna relevanta uppgifter till Finansinspektionen. En precisering av vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan torde dock kunna göras i verkställighetsföreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (jfr t.ex. prop.

4 EUT L 184, 14.7.2007, s. 17 (Celex 32007L0036).

115

Ägarprövning

Ds 2008:71

2006/07:115 del 1 s. 349, prop. 2006/07:65 s. 176 f. och 6 kap. 1 § 4 förordningen [2007:572] om värdepappersmarknaden). Det kan i sammanhanget även noteras att Finansinspektionen i gällande rätt har preciserat vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ägarprövningen, se 3 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:22) om ägar- och ledningsprövning samt bilagorna till dessa föreskrifter. Förvärvsdirektivets krav på att en förteckning över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt tillgänglig får anses uppfyllt genom att en precisering av uppgiftskraven görs i föreskrifter.

Enligt 14 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse måste den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut, eller så stor del av ett kvalificerat innehav att innehavet därigenom kommer att understiga någon av de gränser som utlöser tillståndsplikt, underrätta Finansinspektionen om detta. I den nya lydelsen av artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet föreskrivs att underrättelsen ska vara skriftlig. Något sådant krav finns inte i lagen om bank- och finansieringsrörelse och ett skriftlighetskrav bör därför införas i bestämmelsen. En annan nyhet är att kravet i artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet om att underrätta den behöriga myndigheten om avyttringen gäller för den som har fattat ett beslut om att avyttra ett kvalificerat innehav eller en del av det. I den tidigare lydelsen av artikeln föreskrevs att den som avsåg att avyttra hela eller delar av ett kvalificerat innehav skulle underrätta myndigheten. Även i 14 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse används begreppet avser att avyttra. Det kan ifrågasättas om direktivändringen i sak innebär någon skillnad. Det torde snarast vara fråga om att avsikten att avyttra hela eller delar av innehavet måste ha uppnått en sådan konkretion att ett beslut om avyttring kan sägas ha fattats för att skyldigheten att underrätta Finansinspektionen ska uppkomma. Någon ändring av den svenska bestämmelsen i detta avseende kan därför inte anses nödvändig.

Enligt öppenhetsdirektivet är en aktieägare i vissa fall skyldig att flagga även när hans eller hennes eget innehav inte förändras, nämligen när den andel av det totala antalet aktier eller röster i

116

Ds 2008:71

Ägarprövning

bolaget som innehavet motsvarar ändras genom någon åtgärd som bolaget vidtar (artikel 9.2 i öppenhetsdirektivet, jfr 4 kap. 9 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument). Som exempel kan nämnas att en aktieägares innehav späds ut genom en nyemission i vilken aktieägaren inte deltar. Enligt den nya lydelsen av artikel 19.1 i kreditinstitutsdirektivet utlöses emellertid underrättelseskyldigheten av ett beslut att direkt eller indirekt förvärva ett kvalificerat innehav eller att ytterligare öka, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav. På samma sätt utlöses, enligt artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet, skyldigheten att underrätta den behöriga myndigheten om en avyttring eller en minskning av ett kvalificerat innehav av att innehavaren beslutar att avyttra eller minska innehavet. Eftersom en åtgärd varigenom det totala antalet aktier eller röster i bolaget förändras inte innebär något beslut om förvärv eller avyttring bör en sådan åtgärd från bolaget inte utlösa någon skyldighet att ansöka om tillstånd till förvärv eller att underrätta Finansinspektionen om att ett kvalificerat innehav har minskat. För motsatt bedömning, se det utkast till riktlinjer som de europeiska tillsyns- kommittéerna för bank-, värdepappers- och försäkrings- områdena (europeiska banktillsynskommittén [CEBS], europeiska värdepapperstillsynskommittén [CESR] respektive europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänste- pensioner [CEIOPS]) utarbetat.72F5

4.1.4Bedömningsperioden och Finansinspektionens hantering av tillståndsärenden

Promemorians förslag: Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot. Inspektionen ska meddela beslut i

5 Guidelines for the prudential assessment of acquisitions and increase of holdings in the financial sector required by Directive 2007/44/EC (CEBS/2008/40, CEIOPS-3L3-10-08, CESR-08/543), s. 7.

117

Ägarprövning

Ds 2008:71

ärendet senast 60 arbetsdagar efter det att bekräftelsen skickades (bedömningsperioden).

Om inspektionen inte meddelar beslut inom bedömnings- perioden, ska förvärvet anses godkänt.

Finansinspektionen får, utöver att besluta en viss tid inom vilken ett förvärv ska genomföras, även förlänga denna tid när det är lämpligt.

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden hos Finansinspektionen.

Promemorians bedömning: Bestämmelserna i förvärvs- direktivet om att en motivering av den behöriga myndighetens beslut kan offentliggöras kräver ingen lagstiftningsåtgärd.

Direktivets innehåll: Artikel 5.2 i förvärvsdirektivet ändrar artikel 19 i kreditinstitutsdirektivet. I den nya lydelsen av artikel 19 finns i punkterna 2–8 bestämmelser om hur de behöriga myndigheterna ska hantera en ansökan om tillstånd till förvärv. Av dessa bestämmelser framgår i huvudsak följande. Myndigheten ska utan dröjsmål och senast två arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen samt efter mottagandet av eventuell kompletterande information, skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkta förvärvaren. Bedömningen av ansökan ska göras inom 60 dagar från det att mottagningsbeviset skickades (i det följande kallad bedömningsperioden). I mottagningsbeviset ska anges när bedömningsperioden löper ut.

Av direktivet framgår vidare att de behöriga myndigheterna vid behov, men inte senare än den femtionde arbetsdagen av bedömningsperioden, får begära de ytterligare uppgifter som behövs för att slutföra bedömningen. Denna begäran måste vara skriftlig och tydlig avseende vilka uppgifter som krävs. Bedömningsperioden ska avbrytas mellan den dag då myndig- heten begär in kompletterande uppgifter och den dag då uppgifterna kommer in till myndigheten. Ett sådant avbrott får som huvudregel inte överstiga 20 arbetsdagar. Tiden för avbrottet får dock förlängas till 30 arbetsdagar om den tilltänkta

118

Ds 2008:71

Ägarprövning

förvärvaren antingen är etablerad eller står under tillsyn i ett land utanför gemenskapen, eller är en fysisk eller juridisk person som inte står under tillsyn enligt kreditinstitutsdirektivet eller vissa andra uppräknade direktiv.

Enligt bestämmelserna ska den behöriga myndigheten även skriftligen underrätta den tilltänkta förvärvaren om förvärvet inte godkänns. Underrättelsen ska innehålla uppgift om beslutet och motiven för detta, och skickas inom två dagar från det att beslutet fattats och inom bedömningsperioden. Om myndigheten inte skriftligen motsätter sig förvärvet inom bedömningsperioden ska förvärvet anses godkänt. Motiveringen för beslutet kan göras tillgängligt för allmänheten på den tilltänkta förvärvarens begäran om inte annat anges i nationell lagstiftning. Detta hindrar inte en medlemsstat från att ge den behöriga myndigheten rätt att offentliggöra beslutet utan att den tilltänkta förvärvaren begär det.

I direktivet anges vidare att den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och förlänga perioden när det är lämpligt (nya lydelsen av artikel 19.7 i kreditinstitutsdirektivet).

Slutligen fastslås i den nya lydelsen av artikel 19.8 i direktivet att medlemsstaterna inte får införa strängare krav på underrättelse till, och godkännande av, de behöriga myndig- heterna av ett direkt eller indirekt förvärv av rösträtter eller kapital än de som föreskrivs i förvärvsdirektivet.

Förutom bestämmelserna i den nya lydelsen av artikel 19.2– 19.8 finns även andra bestämmelser som rör den behöriga myndighetens beslut och hanteringen av tillståndsärenden. Enligt nya artikel 19b.2 ska myndighetens beslut innehålla eventuella synpunkter och reservationer som den myndighet som ansvarar för den tilltänkta förvärvaren har framfört till den beslutande myndigheten. Vidare framgår av nya artikel 19a.5 att en behörig myndighet som fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i ett och samma kreditinstitut ska behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt.

119

Ägarprövning

Ds 2008:71

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Enligt gällande regler ska Finansinspektionen meddela beslut i ett tillståndsärende inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes (14 kap. 2 § femte stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). Denna tidsram styrs av tidigare bestämmelser i kreditinstitutsdirektivet som nu har ändrats. För att genomföra förvärvsdirektivet bör således i lag anges att beslutet ska meddelas inom 60 arbetsdagar från det att Finansinspektionen bekräftat att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen. I enlighet med direktivets bestämmelser bör en sådan bekräftelse sändas inom två arbetsdagar från det att den fullständiga ansökan kommit in.

Direktivets bestämmelser om när bedömningsperioden kan avbrytas och om hur inspektionen närmare ska förfara vid hanteringen av en ansökan är mycket detaljerade. Dessa bestämmelser bör genomföras i förordningsform. Regeringen bör därför bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden. Som exempel på en annan fråga som kan regleras i förordning kan nämnas att det i den bekräftelse av mottagande av ansökan som inspektionen ska skicka till sökanden ska anges när bedömningsperioden löper ut. Ett annat exempel är bestämmelser om att inspektionens beslut ska innehålla sådana synpunkter från en annan behörig myndighet som avses i artikel 19b.2 i kreditinstitutsdirektivet.

Det kan även anmärkas att vissa av kraven inte behöver uttryckas särskilt, eftersom de redan följer av andra bestämmelser. Exempel på detta är att det i 20 § förvaltnings- lagen (1986:223) finns krav på att en förvaltningsmyndighets beslut ska vara motiverade, och att det i 1 kap. 9 § regeringsformen anges att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.

Som framgår ovan kräver den nya lydelsen av artikel 19.5 i kreditinstitutsdirektivet att den tilltänkta förvärvaren under- rättas endast om den behöriga myndighetens beslut om förvärvet

120

Ds 2008:71

Ägarprövning

inte godkänns. Enligt skäl 5 i förvärvsdirektivet bör dock den behöriga myndigheten i enlighet med god administrativ praxis informera den tilltänkta förvärvaren även om en positiv bedömning, i vart fall när denne begär det. Enligt svenska förvaltningsrättsliga principer ska en enskild alltid underrättas om innehållet i ett beslut som myndigheten fattar om beslutet innebär myndighetsutövning (se t.ex. 21 § förvaltningslagen). Detta gäller således oavsett om beslutet går den enskilde emot eller inte. I linje med detta bör det i lag anges att Finansinspektionen inom de tidsfrister som anges i direktivet ska meddela beslut om förvärvet har godkänts eller inte (se också bedömningen i avsnitt 4.1.3). Mot bakgrund av vad som anges i skäl 5 i förvärvsdirektivet kan en sådan bestämmelse inte anses gå emot direktivets syfte. Direktivets bestämmelse om att ett beslut ska meddelas inom två arbetsdagar efter att det har fattats bör genomföras genom föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av det ovan nämnda bemyndigandet att meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden.

Vidare anger nya lydelsen av artikel 19.6 i kreditinstituts- direktivet att förvärvet ska anses godkänt om myndigheten inte skriftligen motsätter sig förvärvet inom bedömningsperioden (s.k. stupstocksregel). Att passivitet från myndighetens sida leder till ett fiktivt beslut hör inte till det normala i svensk rätt. Utgångspunkten enligt våra förvaltningsrättsliga principer är i stället att ett ärende avgörs först när myndigheten fattat ett reellt beslut. Det förekommer dock regler om s.k. dröjsmålstalan i bl.a. 17 kap. 2 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse. Denna bestämmelse ger en enskild möjlighet att begära förklaring av kammarrätten att ett tillståndsärende onödigt uppehålls om Finansinspektionen inte meddelat beslut i ett ärende inom sex månader från det att ansökan gavs in. Har inspektionen inte meddelat beslut inom sex månader från det att en sådan förklaring lämnades ska det anses som att ansökan avslagits. Bestämmelsen har sin grund i EG- direktiv och syftar till att det fiktiva avslagsbeslutet ska kunna

121

Ägarprövning

Ds 2008:71

överklagas av sökanden som därmed får sin rätt till prövning säkrad. Skillnaden mellan dessa befintliga regler och kravet enligt förvärvsdirektivet är att det nu blir fråga om ett positivt fiktivt beslut. Syftet med regleringen torde vara att en behörig myndighet inte ska kunna förhindra eller försvåra ett förvärv genom långdragen handläggning.

Även om förvärvsdirektivets krav innebär avsteg från våra allmänna principer kräver ett genomförande av direktivet att en sådan bestämmelse införs. Detta hindrar inte att utgångspunkten är att Finansinspektionen ska hantera ett tillståndsärende skyndsamt och meddela ett beslut i frågan inom bedöm- ningsperioden.

Enligt direktivbestämmelserna kan, så länge nationell lagstiftning inte säger något annat, en lämplig motivering av den behöriga myndighetens beslut göras tillgänglig för allmänheten på den tilltänkta förvärvarens begäran (nya lydelsen av artikel 19.5 i kreditinstitutsdirektivet). Det tydliggörs även att detta inte hindrar medlemsstaterna från att låta den behöriga myndigheten offentliggöra beslutet oavsett om den tilltänkta förvärvaren begär det eller inte.

Bestämmelser om sekretess i Finansinspektionens verksamhet avseende ägarprövning finns i 8 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen (1980:100). I bestämmelsen anges bl.a. att sekretess inte gäller för beslut av myndigheten. Det finns därför inget hinder mot att beslutet offentliggörs i enlighet med direktivets bestämmelser.

4.1.5Kriterierna för bedömningen

Promemorians förslag: Tillstånd till förvärv eller ökning av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut ska ges om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i ett kreditinstitut och förvärvet bedöms vara ekonomiskt sunt. Bedömningen ska ske på grundval av följande kriterier.

122

Ds 2008:71

Ägarprövning

1.Förvärvarens anseende och kapitalstyrka. Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska särskilt prövas att dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag.

2.Om den som efter förvärvet kommer att ingå i företagets styrelse eller vara verkställande direktör, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

3.Om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att kreditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som kommer att vara förenligt med lagen om bank- och finansieringsrörelse och andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

4.Om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med penningtvätt eller finansiering av terroristbrott, eller försök till detta, eller att förvärvet kan medföra att riskerna för penningtvätt eller finansiering av terroristbrott ökar.

Vid bedömningen ska hänsyn tas till förvärvarens sannolika påverkan på kreditinstitutets verksamhet.

Promemorians bedömning: Ingen lagstiftningsåtgärd krävs för att genomföra bestämmelserna om att den behöriga myndigheten ska kunna avslå en förvärvsansökan, om de uppgifter som lämnats av förvärvaren är ofullständiga.

Direktivets innehåll: Förvärvsdirektivet lägger till en ny artikel, artikel 19a, i kreditinstitutsdirektivet. Enligt denna artikel ska de behöriga myndigheterna för att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av det kreditinstitut som förvärvet gäller, och med beaktande av den tilltänkta förvärvarens sannolika påverkan på kreditinstitutet, bedöma om den tilltänkta förvärvaren är lämplig och förvärvet är ekonomiskt sunt. Denna bedömning ska enligt artikel 19a.1 i direktivet göras på grundval av följande kriterier:

– den tilltänkta förvärvarens anseende,

123

Ägarprövning

Ds 2008:71

–det anseende och de erfarenheter de personer har som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet,

–den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som drivs eller ska drivas i det kreditinstitut som förvärvet gäller,

–om kreditinstitutet kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla verksamhetskraven i kreditinstituts- direktivet och, i tillämpliga fall, andra direktiv, främst Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG av den 18 september 2000 om rätten att starta och driva affärs- verksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet73F6, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG74F7 (i det följande benämnt konglomeratdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)75F8, särskilt om den grupp som det kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt fastställande av fördelningen av ansvaret mellan de behöriga myndigheterna,

– om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta, enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt

6EGT L 275, 27.10.2000, s. 39 (Celex 32000L0046).

7EUT L 35, 11.2.2003 s. 1 (Celex 32002L0087).

8EUT L 177, 30.6.2006, s. 201 (Celex 32006L0049).

124

Ds 2008:71

Ägarprövning

och finansiering av terrorism76F9 (i det följande benämnt tredje penningtvättsdirektivet), eller att det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet.

Enligt artikel 19a.2 i kreditinstitutsdirektivet får de behöriga myndigheterna motsätta sig det tilltänkta förvärvet endast om det finns rimlig anledning att göra detta enligt de uppräknade kriterierna eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkta förvärvaren är ofullständiga. Artikel 19a.3 anger att medlemsstaterna varken får införa förhandsvillkor för storleken på förvärvet av en aktieägarandel eller tillåta de behöriga myndigheterna att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

Enligt skäl 12 i förvärvsdirektivet bör kommissionen ha möjlighet att genom genomförandeåtgärder justera bedömnings- kriterierna med hänsyn till marknadsutvecklingen och behovet av en enhetlig tillämpning i hela gemenskapen. Möjligheten för kommissionen att anta sådana genomförandeåtgärder följer av respektive direktiv. Det finns såvitt känt i nuläget inte någon plan på att anta genomförandeåtgärder.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Bakgrund och inledande överväganden

Enligt 14 kap. 2 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse ska Finansinspektionen ge tillstånd till ett förvärv om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med lagen om bank- och finansieringsrörelse och andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i ett kredit- institut. Av andra stycket i samma paragraf framgår att tillstånd inte får ges om förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska

9 EUT L 309, 25.11.2005, s. 15 (Celex 32005L0060).

125

Ägarprövning

Ds 2008:71

angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, eller är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt vissa bestämmelser i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Enligt de befintliga reglerna ska således Finans- inspektionen i de först nämnda fallen göra en sannolikhets- bedömning av hur lämplig förvärvaren är och hur denne kommer att använda sitt inflytande över kreditinstitutet. I de andra angivna fallen är dock en förvärvare per definition olämplig som kvalificerad ägare och tillstånd ska inte ges.

Även om de kriterier som genom förvärvsdirektivet förs in i nya artikel 19a.1 i kreditinstitutsdirektivet inte till sin lydelse stämmer överens med de krav som i dag finns i svensk lagstiftning, finns det många likheter när det gäller prövningens innehåll. En första generell fråga är därför om man vid genomförandet ska sträva efter en direktivnära utformning av lagtexten, eller om man ska försöka behålla den nuvarande strukturen så långt möjligt. För det senare alternativet kan tala att detta torde innebära en större tydlighet för aktörerna eftersom man behåller den nuvarande strukturen. I detta sammanhang måste dock syftet bakom förvärvsdirektivet beaktas. Avsikten är att skapa en fullt ut harmoniserad kriterielista för att underlätta gränsöverskridande samgåenden. Sverige har i förhandlingsarbetet ställt sig bakom detta syfte. I linje med detta bör utgångspunkten vid utformningen av ägarprövningsbestämmelserna vara att göra dessa så direktivkonforma som möjligt. Detta överensstämmer med den utgångspunkt som funnits i flera EG-relaterade lagstiftnings- ärenden på senare tid, se t.ex. prop. 2006/07:115 del 1 s. 276.

I enlighet med direktivets bestämmelser bör således utgångspunkten vara att tillstånd ska ges om den tilltänkta förvärvaren bedöms lämplig och det tilltänkta förvärvet ekonomiskt sunt. Denna bedömning ska göras på grundval av de

126

Ds 2008:71

Ägarprövning

i direktivet uppräknade kriterierna. Nedan följer en närmare beskrivning av dessa och de överväganden som gjorts.

Den tilltänkta förvärvarens anseende och kapitalstyrka

Det första kriteriet som ska beaktas är den tilltänkta förvärvarens anseende. Enligt skäl 8 i förvärvsdirektivet innebär detta kriterium att det ska fastställas huruvida det föreligger eventuella tvivel beträffande den tilltänkta förvärvarens integritet och yrkeskompetens och huruvida dessa tvivel är välgrundade. Sådana tvivel kan exempelvis uppkomma till följd av tidigare affärsbeteende. Det anges att bedömningen av anseendet har särskild relevans om den tilltänkta förvärvaren är en enhet som inte är föremål för reglering, men bör underlättas om förvärvaren är auktoriserad och står under tillsyn i EU.

Något kriterium som direkt motsvarar ”anseende” finns inte i nuvarande reglering. Inom ramen för bedömningen av förvärvarens anseende kan dock vägas in de faktorer som anges som direkt diskvalificerande enligt befintliga regler, dvs. att förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägen- heter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Exempel på detta kan vara att ägaren dömts för ekonomiska brott, eller varit föremål för konkursförfarande. Begreppet ”anseende” bör dock kunna tolkas vidare än så, och t.ex. avse även en bedömning av förvärvarens laglydighet, erfarenhet och omdöme i övrigt.

Därtill kommer att det i dagens regler anges att tillstånd till förvärv inte ska ges om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller vissa angivna krav i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. De bestämmelser som hänvisningarna avser innebär krav på att ledningen i holdingföretaget ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan

127

Ägarprövning

Ds 2008:71

uppgift. Kravet tillkom i samband med genomförandet av konglomeratdirektivet och motiverades med en önskan att undvika situationen att ett företag godkänns som ägare enligt sektorslagstiftningen men att ingripande sedan sker mot samma företag enligt de särskilda regler som gäller för bl.a. finansiella konglomerat (prop. 2005/06:45 s. 177 f.). Någon uttrycklig motsvarighet finns inte i förvärvsdirektivet. En prövning av ledningens insikt och erfarenhet ingår emellertid i den prövning av den tilltänkta förvärvarens anseende som direktivet föreskriver. Det är dock motiverat att särskilt ange att denna prövning ska göras även fortsättningsvis.

Ett annat bedömningskriterium, med viss anknytning till det föregående, är den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning, eller annorlunda uttryckt, förvärvarens kapitalstyrka. Även detta kriterium saknar motsvarighet i gällande svensk reglering. Det är främst vid prövningen av detta kriterium som Finans- inspektionen ska bedöma om förvärvet är att anse som ekonomiskt sunt. Med utgångspunkt i förvärvarens ekonomiska och finansiella förutsättningar, bör prövningen främst avse förvärvarens förmåga att finansiera förvärvet och, i tillämpliga fall, att upprätthålla eller verka för en finansiellt sund struktur i det företag som förvärvet gäller. I samband med prövningen bör särskild hänsyn tas till vilken typ av verksamhet som drivs eller kommer att drivas av det företag som förvärvet gäller. Relevansen av detta kriterium kan således variera beroende på vilken typ av företag som förvärvet gäller.

Ledningsprövning

Enligt förvärvsdirektivet ska även den tilltänkta ledningens anseende och erfarenhet vägas in vid ägarprövningen. Något motsvarande kriterium finns inte i de befintliga ägarprövnings- reglerna. Det är heller inte självklart hur det ska tolkas. Kriteriet synes utgå ifrån att ett förvärv kommer att leda till förändringar i ledningen för det företag som förvärvet gäller, och att man i

128

Ds 2008:71

Ägarprövning

dessa fall redan vid prövningen av förvärvet ska ta ställning till om den nya ledningen är lämplig. Det är dock inte självklart att ett förvärv leder till ledningsförändringar. Även om en förvärvare har sådana planer är det vidare långt ifrån säkert att denna vill eller kan avslöja dessa redan innan förvärvet är genomfört. Mot denna bakgrund görs bedömningen att kriteriet får förstås på så sätt att om den tilltänkta förvärvaren redan vid ansökan om tillstånd till förvärvet kan precisera att ledningsförändringar kommer att ske, och vilka förändringar som i så fall är aktuella, så ska detta ingå i tillsynsmyndighetens prövning. Prövningen ska då gå till på samma sätt som när myndigheten prövar ledningsförändringar i övrigt, och kriteriet utformas i enlighet därmed. Om förvärvaren däremot inte kan ange vilka förändringar som förvärvet kommer att leda till, bortfaller kriteriet vid själva ägarprövningen. Om det sedermera, när förvärvet skett, ändå blir aktuellt att göra förändringar i ledningen får de aktuella personernas lämplighet prövas enligt de sedvanliga reglerna om ledningsprövning.

Med ledning avses här samma personkrets som omfattas av de befintliga bestämmelserna om ledningsprövning, dvs. styrelse- ledamöter och verkställande direktör samt ersättare för någon av dem. Det kan noteras att det i uppdraget till 2007 års insättningsgarantiutredning ingår att utreda frågan huruvida den krets som ska ledningsprövas bör utvidgas till att avse andra personer än styrelsens ledamöter och den verkställande direktören (se dir. 2007:60 s. 9).

Att verksamhetskraven uppfylls

Vidare ska vid ägarprövning enligt förvärvsdirektivet beaktas om kreditinstitutet kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla verksamhetskraven enligt vissa EG-direktiv. Detta kriterium motsvarar i huvudsak dagens krav på att en prövning ska göras av om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är

129

Ägarprövning

Ds 2008:71

förenligt med lagen om bank- och finansieringsrörelse och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

I nya artikel 19a.1 d i kreditinstitutsdirektivet anges att prövningen av om verksamhetskraven uppfylls särskilt ska avse om den grupp som kreditinstitutet kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn, ett effektivt informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna samt fastställande av fördelningen av ansvaret mellan de behöriga myndigheterna.

Bestämmelser om tillsyn och uppgiftsskyldighet avseende kreditinstitutet och institutet närstående företag finns i flera av de lagar som reglerar institutets verksamhet (se t.ex. 13 kap. 2– 5 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse samt 10 kap. 7 § lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar). Den uppräkning som görs i 19a.1 d kreditinstitutsdirektivet får anses omfattas av kravet på att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med lagen om bank- och finansieringsrörelse och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

Direktivets krav på att den grupp som kreditinstitutet kommer att bli en del av har en struktur som möjliggör en effektiv tillsyn motsvaras delvis av den nuvarande bestämmelsen i 14 kap. 2 § tredje stycket, där det föreskrivs att om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd till förvärv eller ökning av ett kvalificerat innehav ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

Även om bestämmelsen, som sagt, till viss del motsvaras av direktivets krav på att en effektiv tillsyn ska vara möjlig, så finns det ingen direkt motsvarighet i kreditinstitutsdirektivet till den svenska bestämmelsen. Det måste därför övervägas om den svenska bestämmelsen måste ändras eller tas bort.

Bestämmelsen i 14 kap. 2 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse har sin bakgrund i artikel 12.3 i kredit- institutsdirektivet, där det bl.a. föreskrivs att om det finns nära förbindelser mellan kreditinstitut och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myndigheterna bevilja

130

Ds 2008:71

Ägarprövning

auktorisation för verksamhet i kreditinstitut endast om dessa förbindelser inte hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn. Bestämmelsen är alltså direkt tillämplig endast vid prövningen av en ansökan om auktorisation och har också genomförts på det sättet i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse. I direktivet föreskrivs dock vidare att de behöriga myndigheterna ska kräva att kredit- instituten förser dem med erforderliga uppgifter för att de fortlöpande ska kunna övervaka att bestämmelserna i detta avseende efterlevs. Dessutom anges i skäl 11 i kreditinstituts- direktivet att redan auktoriserade kreditinstitut bör uppfylla de behöriga myndigheternas krav i det aktuella avseendet. Detta sammantaget gör att direktivet måste förstås så att det inte bara är vid prövning av ansökan om tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse som det måste göras en bedömning av om nära förbindelser hindrar en effektiv tillsyn, utan att denna prövning måste göras fortlöpande då skäl därtill uppkommer.

En fråga som då aktualiseras är om det är möjligt att behålla den nuvarande utformningen av bestämmelsen, dvs. att det förhållandet att förbindelserna hindrar en effektiv tillsyn av institutet ska utesluta att tillstånd till förvärv ges, i stället för att det ska tas in i en helhetsbedömning på det sätt som föreslås i fråga om övriga kriterier.

För det senare alternativet talar naturligtvis att det skulle innebära en enhetlig reglering av vilken typ av bedömning som Finansinspektionen ska göra. Det skulle också vara den lösning som är mest förenlig med nya artikel 19a i kreditinstitutsdirek- tivet.

Å andra sidan finns det skäl som talar för att behålla den nuvarande ordningen. För det första innebär artikel 12.3 i kreditinstitutsdirektivet att nära förbindelser som hindrar en effektiv tillsyn utesluter att auktorisation beviljas (jfr 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). Det är att föredra att en omständighet som utesluter att tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse beviljas också utesluter ett senare förvärv eller ökning av ett kvalificerat

131

Ägarprövning

Ds 2008:71

innehav. Vidare framgår av artikel 12.3 tredje stycket och skäl 11 i kreditinstitutsdirektivet att bedömningen inte endast ska göras vid prövningen av auktorisation utan ska göras fortlöpande. Sammantaget görs bedömningen att kreditinstitutsdirektivet ger stöd för att behålla den nuvarande utformningen av bestämmelsen.

Samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism

Enligt förvärvsdirektivet ska det vid ägarprövningen slutligen beaktas om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till sådana förfaranden, samt om det tilltänkta förvärvet kan öka riskerna för sådan verksamhet. Detta kriterium saknar direkt motsvarighet i dagens regler. Med penningtvätt och finansiering av terrorism åsyftas i förvärvsdirektivet det som anges i artikel 1 i tredje penningtvättsdirektivet. Tredje penningtvättsdirektivet är emellertid ännu inte genomfört i svensk rätt.

I 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG av den 4 december 2001 om ändring av rådets direktiv 91/308/EEG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar77F10 (i det följande benämnt andra penningtvättsdirektivet) finns, såvitt avser den lagen, en definition av penningtvätt. Denna definition avviker inte till sitt innehåll från vad som anges i tredje penningtvättsdirektivet.

Någon definition av finansiering av terrorism som motsvarar den i tredje penningtvättsdirektivet finns emellertid inte i svensk rätt.

Utredningen om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering har dock lämnat förslag till genomförande

10 EGT L 344, 28.12.2001, s. 76 (Celex 32001L0097).

132

Ds 2008:71

Ägarprövning

av direktivet och har därvid föreslagit att även en definition av ”finansiering av terrorism” införs i lagen om åtgärder mot penningtvätt (SOU 2007:23). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den definition som föreslås i betänkandet skiljer sig emellertid från definitionen i tredje penningtvättsdirektivet på följande sätt.

Definitionen av finansiering av terrorism i tredje penningtvättsdirektivet omfattar finansiering av sådana brott som anges i rådets rambeslut om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002/475/RIF)78F11. Rambeslutet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Vad som avses med terroristbrott framgår av 2 § den lagen.

Den definition av finansiering av terrorism som föreslås i betänkandet omfattar insamling, tillhandahållande eller mot- tagande av pengar eller andra tillgångar i syfte att dessa ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. I den angivna paragrafen anges ett antal brott som tillsammans benämns ”särskilt allvarlig brottslighet”. Ett av de brott som anges är terroristbrott enligt 2 § lagen om straff för terroristbrott. Betänkandets definition är således vidare än den som finns i tredje penningtvättsdirektivet, genom att fler brott än terroristbrott omfattas. I syfte att den svenska lagstiftningen ska motsvara förvärvsdirektivets lydelse bör bestämmelserna om ägarprövning i stället anknyta endast till finansiering av terroristbrott enligt 2 § lagen om straff för terroristbrott.

I enlighet med förvärvsdirektivets bestämmelse bör ett kriterium om samband med penningtvätt eller finansiering av terroristbrott införas i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

11 EGT L 164, 22.6.2002, s. 3 (Celex 32002F0475).

133

Ägarprövning

Ds 2008:71

Närmare om bedömningen

Som nämnts ovan ska Finansinspektionen enligt gällande regler i vissa fall göra en sannolikhetsbedömning av hur den tilltänkta förvärvaren kan tänkas agera i framtiden, dvs. om denna kommer att motverka att rörelsen drivs enligt relevant lagstiftning och hur denna kommer att använda sitt inflytande i det tillstånds- pliktiga företaget. I vissa specificerade fall ska dock en förvärvare per definition anses vara olämplig att inneha ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut. Så är fallet t.ex. om förvärvaren har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet eller om dess ledning i vissa angivna fall inte uppfyller kraven i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Att en person som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet eller på annat sätt åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet inte får inneha ett kvalificerat innehav har motiverats av att tilltron till kreditinstituten kan rubbas om större innehav av aktier eller andelar tillhör personer som i sin tidigare verksamhet har försummat grundläggande skyldigheter eller begått andra överträdelser av väsentliga bestämmelser (prop. 1995/96:173 s. 69 f.). Detta har ansetts gälla även om det inte skulle finnas tillräckliga skäl att anta att en sådan person i framtiden kommer att motverka att rörelsen drivs på ett korrekt sätt. Vidare har den nuvarande utformningen ansetts underlätta tillämpningen av ägarprövningsreglerna. Den andra situationen som uttryckligen anger att tillstånd inte ska ges infördes i samband med genomförandet av konglomeratdirektivet. Bestämmelsen innebär att Finansinspektionen redan vid ägarprövningen kommer att pröva om kompetensen hos ledningen av det finansiella holding- företaget är tillräcklig.

En sådan uppdelning som finns i dagens regler förutses inte i förvärvsdirektivet. I direktivet anges i stället att tillsynsmyndig- heten ska göra en bedömning av om förvärvaren är lämplig och förvärvet ekonomiskt sunt på grundval av samtliga de kriterier som räknas upp i nya artikel 19a.1 i kreditinstitutsdirektivet.

134

Ds 2008:71

Ägarprövning

Vidare anges att myndigheten endast får vägra tillstånd om det finns rimlig anledning att göra det mot bakgrund av kriterierna. Direktivet kan därför inte anses ge stöd för att behålla den uppdelning som finns i dagens regler för ägarprövning vid förvärv. Att behålla uppdelningen skulle inte heller vara i linje med den generella utgångspunkten att den svenska regleringen bör ligga nära förvärvsdirektivet. Lagtexten bör i stället utformas så att det anges vilka kriterier som Finansinspektionen ska beakta i sin prövning, och att inspektionen därefter får väga dem emot varandra och komma fram till en samlad bedömning. Inspektionen ges således en större frihet att i det enskilda fallet göra en bedömning av om tillstånd bör ges. Detta till trots torde det vara så att vissa faktorer i praktiken kommer att vara diskvalificerande i sig. Om det t.ex. finns anledning att misstänka att förvärvet är ett led i penningtvätt kan detta inte uppvägas av att förvärvaren i andra avseenden är lämplig.

För alla kriterier gäller att tillsynsmyndigheten vid prövningen ska väga in den sannolika påverkan som förvärvaren kommer att ha på det tillståndspliktiga företaget. Härvid kan således hänsyn tas till hur stort innehav som förvärvaren kommer att inneha och det inflytande denna därmed kommer att ha.

I enlighet med vad som är fallet i dag ska prövningen när det gäller juridiska personer avse ställföreträdare för den juridiska personen. För aktiebolag bör prövningen omfatta dem som ingår i styrelsen samt verkställande direktören. I fråga om andra juridiska personer bör personer i motsvarande ställning omfattas av prövningen (jfr prop. 1995/96:173 s. 72).

Förvärvsdirektivet föreskriver att den behöriga myndigheten ska kunna avslå en förvärvsansökan, om de uppgifter som lämnats av förvärvaren är ofullständiga. Svensk förvaltningsrätt ger redan i dag en sådan möjlighet. Ett sådant beslut föregås i normalfallet av ett föreläggande till sökanden om att inkomma med kompletterande uppgifter vid äventyr att ärendet inte tas upp till prövning, alternativt avvisas eller prövas i befintligt

135

Ägarprövning

Ds 2008:71

skick. Någon lagstiftningsåtgärd krävs således inte för att genomföra direktivbestämmelsen.

Inom de europeiska tillsynskommittéerna för bank-, värdepappers- och försäkringsområdena (europeiska bank- tillsynskommittén [CEBS], europeiska värdepapperstillsyns- kommittén [CESR] respektive europeiska tillsynskommittén för försäkringar och tjänstepensioner [CEIOPS]) pågår ett arbete med ta fram gemensamma riktlinjer för tillsynsmyndigheternas bedömning enligt ovannämnda kriterier. Arbetet väntas vara slutfört under 2008.79F12

4.1.6Samråd och samarbete mellan behöriga myndigheter

Promemorians förslag: Skyldigheten för Finansinspektionen att samråda med andra behöriga myndigheter utvidgas till att avse samtliga fall när tillstånd till ett förvärv måste inhämtas, förutsatt att den tilltänkta förvärvaren tillhör vissa uppräknade kategorier. En utvidgning sker även avseende vilka kategorier av tilltänkta förvärvare som utlöser skyldigheten att samråda.

Promemorians bedömning: Förvärvsdirektivets krav på att information ska utbytas mellan olika behöriga myndigheter föranleder ingen lagstiftningsåtgärd.

Direktivets innehåll: Artikel 5.3 i förvärvsdirektivet inför en ny artikel, artikel 19b, i kreditinstitutsdirektivet. Enligt denna artikel ska berörda behöriga myndigheter arbeta i fullständigt samråd med varandra vid bedömningen av om tillstånd ska ges, om den tilltänkta förvärvaren är

– ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller förvaltningsbolag auktoriserat i en

12 Ett utkast till riktlinjer remitterades den 11 juli 2008, se Guidelines for the prudential assessment of acquisitions and increase of holdings in the financial sector required by Directive 2007/44/EC (CEBS/2008/40, CEIOPS-3L3-10-08, CESR-08/543).

136

Ds 2008:71

Ägarprövning

annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller,

–ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller förvaltnings- bolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller en annan sektor än den som förvärvet gäller, eller

–en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett kredit- institut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värde- pappersföretag eller förvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gället.

Av artikeln framgår vidare att de behöriga myndigheterna utan dröjsmål ska förse varandra med alla väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för bedömningen. Härvid ska myndigheterna på begäran lämna över alla relevanta uppgifter och på eget initiativ överlämna alla väsentliga uppgifter.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Samrådsskyldighet

Redan i dag finns ett krav på att samråd ska ske innan tillstånd lämnas till förvärv som innebär att ett kreditinstitut blir dotterföretag eller kommer under kontroll av t.ex. ett kreditinstitut som är auktoriserat i ett annat land inom EES (14 kap. 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Detta krav infördes i samband med genomförandet av konglomeratdirektivet, se prop. 2005/06:45 s. 180 ff. Samråds- skyldigheten enligt förvärvsdirektivet går dock något längre genom att samråd ska ske i samtliga de fall då tillstånd krävs för ett förvärv, om förvärvaren faller inom någon av de kategorier som anges i nya artikel 19 b.1 i kreditinstitutsdirektivet. Denna uppräkning är något mer omfattande än vad som tidigare har varit fallet, genom att samråd även ska äga rum när förvärvaren är ett återförsäkringsföretag eller ett förvaltningsbolag för

137

Ägarprövning

Ds 2008:71

fondföretag som är auktoriserat i en annan medlemsstat. Bestämmelserna om samrådsskyldighet i lagen om bank- och finansieringsrörelse måste således ändras för att direktivets krav ska uppfyllas.

Enligt direktivet ska samråd ske inte bara då förvärvaren är ett utländskt institut utan även om förvärvaren är auktoriserad i en annan sektor än den som det företag som förvärvet gäller tillhör. Regleringen tar sikte på situationen när det inom ett och samma land finns olika tillsynsmyndigheter för olika sektorer, t.ex. för kreditinstitut respektive försäkringsbolag. Med denna utgångspunkt saknar hänvisningen till sektorer relevans för svenska förhållanden.

Utbyte av information

Av 13 kap. 6 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet ska samarbeta och utbyta information med utländska behöriga myndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Denna formulering täcker även de krav som genom förvärvsdirektivet kommer att finnas i kreditinstituts- direktivet. Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig (se däremot förslaget i avsnitt 4.2 i fråga om försäkringsbolag).

4.1.7Ändrade regler för den initiala ägarprövningen

Promemorians förslag: Även när det gäller den ägarprövning som sker vid prövningen av en ansökan om tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse anpassas de materiella bestämmelserna till förvärvsdirektivet. Detsamma gäller ägarprövning vid bildande av ett bankaktiebolag eller en medlemsbank.

138

Ds 2008:71

Ägarprövning

Skälen för promemorians förslag: Enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse ska ett svenskt företag ges tillstånd att bedriva bankrörelse eller finansieringsrörelse om det bl.a. finns skäl att anta att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget

–inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

–även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut.

Tillstånd får enligt andra stycket samma paragraf inte ges, om

–någon som i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget, eller

–ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 9 kap. 13 § lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive 5 kap. 16 § lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Tredje stycket i samma paragraf föreskriver att om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Finansinspektionen ska alltså göra en ägarprövning i samband med prövningen av frågan om tillstånd. Regleringen genomför artikel 12 i kreditinstitutsdirektivet.

Förvärvsdirektivet ändrar, när det gäller kriterierna och förfarandereglerna, enbart i de bestämmelser som rör den ägarprövning som ska ske vid vissa förvärv av aktier och andelar i redan auktoriserade företag. Direktivet ändrar däremot inte i de bestämmelser som anger att myndigheterna vid den initiala tillståndsprövningen ska pröva om kvalificerade ägare är lämpliga (den nya definitionen av kvalificerat innehav ska dock tillämpas

139

Ägarprövning

Ds 2008:71

vid prövningen). Enligt gällande svenska regler ställs samma krav vid den initiala ägarprövningen som vid senare förvärv. Även fortsättningsvis är det önskvärt att dessa båda situationer behandlas lika. Varken förvärvsdirektivet eller kreditinstituts- direktivet uppställer några hinder mot detta. Det föreslås därför att de bestämmelser som innehåller lämplighetskriterier för den initiala ägarprövningen ändras så att de motsvarar de föreslagna bestämmelserna om bedömningskriterier vid förvärv av ett kvalificerat innehav.

I fråga om bildande av bankaktiebolag finns en särskild bestämmelse i 10 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse, som innebär att om teckning av aktier medför att någon som inte har prövats enligt bestämmelserna om ägarprövning i samband med en ansökan om att driva bankrörelse kommer att ha ett kvalificerat innehav i bankaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att prövning görs. Kopplingen mellan å ena sidan den ägarprövning som görs vid prövning av en ansökan att driva bankrörelse och å andra sidan prövning vid bildande av ett bankaktiebolag bör behållas. Samma bedömning görs i fråga om motsvarande bestämmelse om teckning av insatser i en medlemsbank (2 kap. 5 § fjärde stycket lagen om medlems- banker).

Några ändringar av förfarandereglerna föreslås inte såvitt avser den initiala tillståndsgivningen. Ägarprövningen utgör endast en mindre del av ett sådant tillståndsärende, och de nya förfaranderegler som föreslås i fråga om situationen då någon förvärvar ett kvalificerat innehav är inte ändamålsenliga för det fallet.

4.1.8Ingripanden mot olämpliga ägare till kvalificerade innehav

Promemorians förslag: De materiella bestämmelserna om ingripanden mot olämpliga ägare till kvalificerade innehav

140

Ds 2008:71

Ägarprövning

ändras så att de även fortsättningsvis anknyter till ägarprövningsreglerna vid tillståndsgivning och förvärv.

Skälen för promemorians förslag: Lagen om bank- och finansieringsrörelse innehåller bestämmelser som ger Finansinspektionen en generell möjlighet att, utan att frågan aktualiserats av en ansökan i samband med tillståndsgivning eller förvärv, ingripa mot en olämplig ägare till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut (se närmare 14 kap. 6– 9 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Reglerna tar sikte på situationer där innehavaren

–motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med lag eller annan författning som reglerar institutets verksamhet,

–i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, eller

–är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 9 kap. 13 § lagen om

kapitaltäckning och stora exponeringar respektive 5 kap. 16 § lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Nuvarande reglering i 14 kap. 6–9 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse genomför bestämmelsen i artikel 21.2 i kreditinstitutsdirektivet, som föreskriver att medlemsstaterna, i fall då innehavare av kvalificerade innehav utövar sitt inflytande på ett sätt som är ägnat att vara till förfång för en sund och ansvarsfull ledning av institutet, ska föreskriva skyldighet för behöriga myndigheter att vidta lämpliga åtgärder för att förhållandet ska upphöra. Förvärvsdirektivet i sig medför inga krav på förändring av ovannämnda möjligheter att ingripa mot olämpliga ägare. Samtidigt talar behovet av en enhetlig reglering för att kriterierna för olämplighet anpassas i ljuset av de nya lämplighetskriterier som ska ligga till grund för ägarprövningen vid såväl initial tillståndsgivning som förvärv. Det är dock

141

Ägarprövning

Ds 2008:71

nödvändigt att behålla vissa särdrag för den generella prövningen. I angivna fall av misskötsamhet bör t.ex. inspektionen kunna ingripa utan att behöva ta ställning till om andra bedömningskriterier är uppfyllda, och därför föreslås att direkt diskvalificerande kriterier ska användas också i fortsättningen. Dessutom är det nödvändigt att själva förfarandet behåller en avvikande utformning, eftersom det inte är fråga om ansökningsärenden.

En utgångspunkt för regelanpassningen bör vara att sådana kriterier som inte ingår i lämplighetsbedömningen vid en ägarprövning i anledning av en ansökan om tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse eller att förvärva eller öka ett kvalificerat innehav, inte heller bör tillmätas betydelse vid en senare bedömning avseende eventuell olämplighet. Vidare bör möjligheten till ingripanden även fortsättningsvis begränsas till ett antal klara situationer av misskötsamhet. Det saknas skäl att införa lättnader i regleringen i förhållande till vad som gäller i dag. Kriterierna bör därför utformas så att de inbegriper de situationer som enligt nuvarande reglering kan föranleda ingripande från Finansinspektionen. I linje med ovanstående är det bl.a. önskvärt att regleringen också i fortsättningen gör det möjligt för Finansinspektionen att ingripa mot en ägare som i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Som framgår av diskussionen i avsnitt 4.1.4 innebär sådana förhållanden inte med automatik att det finns skäl att anta att innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämplig reglering. Om det saknas möjligheter att ingripa i sådana situationer finns dock risk för att tilltron för kreditinstituten kan komma att rubbas. Vid bedömningen av olämplighet bör hänsyn därför även tas till anseende och kapitalstyrka.

Däremot är inte avsikten att ingripanden av aktuellt slag ska utgöra ett led i en fortlöpande och evig lämplighetsprövning avseende ägare till kvalificerade innehav i kreditinstitut. Det är med andra ord inte rimligt att varje omständighet med bäring på

142

Ds 2008:71

Ägarprövning

ägarens anseende eller kapitalstyrka tillmäts betydelse för bedömningen. Ett väsentlighetsrekvisit bör därför införas.

Förslaget innebär att Finansinspektionen ska ha möjlighet att ingripa

–om det framkommer omständighet som ger skäl att i väsentligt avseende ifrågasätta innehavarens anseende eller kapitalstyrka,

–om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

–om innehavaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 9 kap. 13 § lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive 5 kap. 16 § lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

–om det finns skäl att anta att innehavet har samband med penningtvätt eller finansiering av terroristbrott, eller försök till detta, eller att innehavet kan medföra att riskerna för penningtvätt eller finansiering av terroristbrott ökar.

Kriteriet om ägarens anseende och kapitalstyrka bör tolkas restriktivt, men måste bl.a. anses innefatta sådana situationer som i dag avses i 14 kap. 6 § första stycket 2 lagen om bank- och finansieringsrörelse, dvs. då ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Exempel på detta kan vara att ägaren dömts för ekonomiska brott, eller varit föremål för konkursförfarande. Hänsyn ska endast tas till omständigheter som är relevanta för bedömningen av personens lämplighet som ägare i det aktuella fallet.

Endast nyligen framkomna uppgifter bör tillmätas betydelse, dvs. att omständigheter som var kända för Finansinspektionen vid tidpunkten för en tidigare ägarprövning i samband med

143

Ägarprövning

Ds 2008:71

initial tillståndsgivning eller förvärv bör inte självständigt läggas till grund för ett senare ingripande.

Det föreslås inte några nya förfaranderegler i samband med ingripanden mot olämpliga ägare enligt ovan. Dessa situationer föregås ju inte av någon ansökan från innehavaren eller institutet, och regler kring skriftlig bekräftelse och bedömningsperiod etc. är inte tillämpbara.

Ovanstående förslag ligger väl i linje med både kredit- institutsdirektivet och förvärvsdirektivet.

4.2Ägarprövning i försäkringsbolag m.m.

Promemorians förslag: Motsvarande ägarprövningsregler som för kreditinstitut (enligt avsnitt 4.1) införs för försäkringsbolag. Därutöver tydliggörs att Finansinspek- tionens samrådsskyldighet med utländska myndigheter innefattar informationsutbyte.

Bestämmelserna om att aktier som innehas av försäkringsaktiebolaget självt eller dess dotterföretag inte ska räknas med vid tillämpningen av vissa bestämmelser i lag inskränks till att endast avse tillämpningen av bestämmelser i försäkringsrörelselagen.

Skälen för promemorians förslag: Försäkringsbolagens verksamhet regleras främst i försäkringsrörelselagen. Denna lag innehåller bl.a. bestämmelser som genomför EG-rättslig reglering.

De EG-direktiv på försäkringsområdet som nu ändras genom förvärvsdirektivet är rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring)80F13, Europaparlamentets

13 EGT L 228, 11.8.1992, s. 1, (Celex 31992L0049).

144

Ds 2008:71

Ägarprövning

och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring81F14 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäkring och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 92/49/EEG samt direktiven 98/78/EG och 2002/83/EG82F15.

Reglerna om ägarprövning i försäkringsrörelselagen är i huvudsak likalydande med dem som finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vidare motsvarar de ändringar som genom. förvärvsdirektivet görs i de ovan uppräknade EG-direktiven dem som görs i kreditinstitutsdirektivet. Mot den bakgrunden bör i huvudsak motsvarande ändringar som i lagen om bank- och finansieringsrörelse göras i försäkringsrörelselagen. De över- väganden som gjorts i avsnitt 4.1 är därmed giltiga även i detta avseende.

Som framgår av avsnitt 4.1.3 ska, såvitt avser en underrättelse om ett tillståndspliktigt förvärv, begreppet ”skriftlig” innefatta även elektronisk kommunikation (t.ex. e-post).

Vad gäller utbyte av information med utländska myndigheter avviker försäkringsrörelselagen från t.ex. regleringen i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värde- pappersmarknaden. I 19 kap. 1 § andra stycket försäkrings- rörelselagen anges endast att Finansinspektionen ska samarbeta med andra myndigheter. Det saknas en uttrycklig föreskrift om att myndigheten inom ramen för detta samarbete ska utbyta information. Av förarbetena (prop. 1994/95:184 s. 230) framgår emellertid att även informationsutbyte avses, varför nuvarande lydelsen måste anses täcka in även kraven enligt förvärvsdirektivet. Trots detta bedöms det vara lämpligt att förtydliga bestämmelsen så att den i huvudsak motsvarar lydelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden.

Enligt 1 kap. 9 d § försäkringsrörelselagen ska en aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt (egen aktie) eller av

14EGT L 345, 19.12.2002, s. 1, (Celex 32002L0083).

15EUT L 323, 9.12.2005, s.1, (Celex 32005L0068).

145

Ägarprövning

Ds 2008:71

dess dotterföretag inte räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i lag eller bolagsordningen som förutsätter att någon eller några innehar en viss andel av aktierna eller rösterna i bolaget. En motsvarande bestämmelse fanns i den tidigare aktiebolagslagen, 1 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). I den nya aktiebolagslagen har denna bestämmelse emellertid ändrats på så sätt att en egen aktie inte ska räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i den lagen eller i bolagsordningen som förutsätter att någon eller några innehar en viss andel av aktierna eller rösterna i bolaget, 4 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551). Syftet bakom ändringen var framför allt att göra bestämmelsens effekter mer överskådliga och att undvika vissa tillämpnings- problem (se prop. 2004/05:85 s. 570).

Enligt artikel 9.1 i öppenhetsdirektivet ska gränsvärdena för skyldighet att anmäla förändringar i större aktieinnehav (s.k. flaggning) beräknas på grundval av alla aktier som medför rösträtt, även om utövandet av denna rättighet tillfälligt har upphört. Egna aktier är ett exempel på sådana aktier som inte kan företrädas vid en bolagsstämma och för vilken möjligheten att utöva rösträtten alltså tillfälligt har upphört (se 9 kap. 1 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen).

Artikel 9.1 i öppenhetsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom 4 kap. 5 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument. Av den bestämmelsen framgår uttryckligen att även sådana aktier som inte får företrädas på en bolagsstämma ska beaktas vid en beräkning av antalet aktier eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

I avsnitt 4.1.2 föreslås att bedömningen av om ett innehav är kvalificerat till stor del ska göras på samma grunder som en bedömning av om ett aktieinnehav är anmälningspliktigt enligt reglerna om flaggning, samt att det i den föreslagna definitionen av kvalificerat innehav görs en hänvisning till vissa bestämmelser om flaggning i 4 kap. lagen om handel med finansiella instrument. 4 kap. 5 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument är en av de bestämmelser som det föreslås att hänvisning ska göras till. Eftersom ordalydelserna i 1 kap.

146

Ds 2008:71

Ägarprövning

9 d § försäkringsrörelselagen och 4 kap. 5 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument inte är förenliga med varandra, bör bestämmelsen i försäkringsrörelselagen ändras så att den överensstämmer med motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen, dvs. att egna aktier och aktier som innehas av dotterföretag inte ska räknas med vid tillämpningen av vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen eller bolagsordningen.

4.3Ägarprövning i värdepappersbolag, börser, clearingorganisationer m.fl.

Promemorians förslag: Motsvarande ägarprövningsregler som för kreditinstitut (enligt avsnitt 4.1) införs för värdepappersbolag.

För börser, clearingorganisationer och centrala värde- pappersförvarare införs i huvudsak samma materiella regler som för kreditinstitut. Bestämmelsen om att ett förvärv ska anses godkänt om Finansinspektionen inte meddelar sitt beslut i tid samt inspektionens skyldighet att samråda med utländska myndigheter ska inte gälla för börser, clearing- organisationer och centrala värdepappersförvarare.

Promemorians bedömning: Bestämmelserna om ägar- prövning för fondbolag bör för närvarande inte ändras.

Skälen för promemorians förslag

Värdepappersbolag

Värdepappersbolags verksamhet regleras främst i lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen grundas i huvudsak på bestämmelserna i MiFID.

Såväl reglerna om ägarprövning i MiFID som dem som finns i lagen om värdepappersmarknaden överensstämmer med dem

147

Ägarprövning

Ds 2008:71

som finns i kreditinstitutsdirektivet respektive lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vidare innebär förvärvsdirektivet att motsvarande ändringar som görs i kreditinstitutsdirektivet även görs i MiFID. De lagändringar som nu föreslås beträffande kreditinstitut bör således även göras för värdepappersbolag.

Börser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare

Även verksamheten för börser och clearingorganisationer regleras i lagen om värdepappersmarknaden. Bestämmelser om ägarprövning vid ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet finns i 12 kap. 2 och 3 §§ lagen om värdepappersmarknaden såvitt avser börser och i 19 kap. 3 och 4 §§ samma lag såvitt avser clearingorganisationer. Bestämmelserna i 24 kap. lagen om värde- pappersmarknaden om ägarprövning vid förvärv eller ökning av kvalificerade innehav och om ingripanden mot olämpliga ägare av sådana innehav är i huvudsak gemensamma för värde- pappersbolag, börser och clearingorganisationer. För börsernas del grundas bestämmelserna i hög grad på regleringen i MiFID, medan regleringen av clearingorganisationerna i princip är helt nationell. De bestämmelser om ägarprövning som finns för börser i MiFID är mer begränsade än dem som gäller för värdepappersbolag, framförallt när det gäller hanteringen av ägarförändringar under pågående verksamhet. Det finns dock ett grundläggande krav på att den som har möjlighet att utöva ett betydande inflytande över en börs och dess reglerade marknader ska vara lämplig att göra detta (artikel 38.1). Vidare anges att den behöriga myndigheten ska vägra att tillstyrka föreslagna förändringar av de intressen som kontrollerar börsen och de reglerade marknaderna om myndigheten har objektiva och påvisbara skäl att anta att dessa skulle äventyra en sund och ansvarsfull förvaltning av den reglerade marknaden (artikel 38.3).

Förvärvsdirektivet innebär inga ändringar i MiFID:s regler om ägarprövning avseende börser och reglerade marknader. I motiveringen till direktivförslaget angav Europeiska

148

Ds 2008:71

Ägarprövning

kommissionen att en av principerna i MiFID är att bestämmelserna om värdepappersföretag och reglerade marknader i möjligaste mån bör motsvara varandra. Mot denna bakgrund avsåg kommissionen att skyndsamt överväga om det var nödvändigt och möjligt att utvidga förfarandena och kriterierna i förvärvsdirektivet till att även omfatta reglerade marknader. Kommissionen har sedermera anfört att man i vart fall i nuläget inte kommer att gå vidare med några förslag i detta avseende.

Trots att regleringen i MiFID delvis skiljer sig åt när det gäller värdepappersbolag respektive börser har bedömningen från svensk sida varit att reglerna om ägarprövning bör vara i princip identiska. Det finns inte anledning att nu avvika från denna utgångspunkt. Reglerna i MiFID kan inte heller anses ställa hinder i vägen mot detta, eftersom det övergripande kravet på att en förvärvare ska vara lämplig inte frångås. Inte heller när det gäller clearingorganisationer finns anledning att göra en annan bedömning.

För centrala värdepappersförvarare finns bestämmelser om ägarprövning vid ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet i 2 kap. 2 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. I fråga om ägarprövning vid förvärv eller ökning av kvalificerade innehav och om ingripande mot olämpliga ägare av sådana innehav gäller, enligt en hänvisning i 9 kap. 1 § lagen om kontoföring av finansiella instrument, vissa av bestämmelserna i 24 kap. lagen om värdepappersmarknaden på motsvarande sätt. De överväganden som ovan har gjorts i fråga om börser och clearingorganisationer gäller även för centrala värdepappers- förvarare.

Sammantaget leder detta fram till att de ändringar som nu föreslås beträffande kreditinstitut i huvudsak bör göras även för börser, clearingorganisationer och centrala värdepappers- förvarare.

Ett viktigt undantag gäller dock den s.k. stupstocksregeln, som föreslås i avsnitt 4.1.4, och enligt vilken ett tillståndspliktigt förvärv ska anses godkänt om myndigheten inte skriftligen

149

Ägarprövning

Ds 2008:71

motsätter sig förvärvet inom bedömningsperioden. Sådan reglering, som ju inte är i linje med svensk förvaltningsrätt i övrigt, föreslås införas endast där så krävs enligt gemenskapsrätten, dvs. inte såvitt avser börser, clearing- organisationer och centrala värdepappersförvarare.

Vidare föreslås att samrådsskyldigheten i 24 kap. 2 § lagen om värdepappersmarknaden inte heller i framtiden ska omfatta inspektionens ägarprövning vid förvärv i börser, clearing- organisationer och centrala värdepappersförvarare. Dessa kategorier täcks inte av förvärvsdirektivet, och det saknas anledning att ändra regleringen i detta avseende.

Det kan även noteras att nuvarande bedömningskriterier för ägarprövning avseende börser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare, i motsats till vad som gäller avseende värdepappersbolagen, inte hänvisar till uppfyllandet av styrelsekraven enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar respektive lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eftersom dessa bestämmelser inte är tillämpliga på dessa kategorier.

Slutligen bör uppmärksammas att varken nuvarande eller föreslagna ägarprövningsregler beträffande börser, clearing- organisationer och centrala värdepappersförvarare berör situationen då det föreligger nära förbindelser med någon annan och detta hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

Fondbolag

Bestämmelser om kvalificerade innehav och ägarprövning avseende fondbolag finns i lagen (2004:46) om investerings- fonder. I 1 kap. 1 § 17 den lagen definieras kvalificerat innehav. Bestämmelser om ägarprövning vid ansökan om tillstånd att driva fondverksamhet finns 2 kap. 1 § 3 och 2 § samma lag. Slutligen finns det i 10 kap. 4–12 §§ samma lag bestämmelser om ägarprövning vid förvärv eller ökning av kvalificerade innehav samt om möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot ägare

150

Ds 2008:71

Ägarprövning

av kvalificerade innehav. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansierings- rörelse.

Bestämmelserna i lagen om investeringsfonder bygger på rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)83F16 (i det följande kallat UCITS-direktivet).

Förvärvsdirektivet ändrar inte direkt i UCITS-direktivet. Genom att UCITS-direktivet innehåller hänvisningar till andra direktiv, får förvärvsdirektivet emellertid en indirekt påverkan på bestämmelser i UCITS-direktivet.

Till att börja med innehåller artikel 1a.10 i UCITS-direktivet en definition av kvalificerat innehav. Det anges där att vid tillämpningen av definitionen ska sådana rösträtter som avses i artikel 7 i direktiv 88/627/EEG84F17 beaktas. Direktiv 88/627/EEG har upphävts och ersatts genom direktiv 2001/34/EG85F18. Den relevanta bestämmelsen i det senare direktivet har i sin tur upphävts genom öppenhetsdirektivet, och hänvisningen till artikel 7 i direktiv 88/627/EEG måste numera läsas som en hänvisning till artikel 10 i öppenhetsdirektivet.86F19

Vidare anges i artikel 5e i UCITS-direktivet att det för kvalificerade innehav ska gälla samma regler som enligt artikel 9 i det så kallade investeringstjänstedirektivet87F20 (ISD). Även investeringstjänstedirektivet har upphävts och hänvisningen måste numera läsas som en hänvisning till artikel 10 i MiFID.88F21

16EGT L 375, 31.12.1985, s. 3 (Celex 31985L0611).

17Rådets direktiv 88/627/EEG av den 12 december 1988 om sådana uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv eller avyttring av ett större innehav i ett börsnoterat bolag (EGT L 348, 17.12.1988, s. 62, Celex 31988L0627).

18Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/34/EG av den 28 maj 2001 om upptagande av värdepapper till officiell notering och om uppgifter som skall offentliggöras beträffande sådana värdepapper (EUT L 184, 6.7.2001, s. 1, Celex 32001L0034).

19Jfr artikel 111.2 i direktiv 2001/34/EG och bilaga III till det direktivet samt artikel 32 i öppenhetsdirektivet.

20Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (EGT L 141, 11.6.1993, s. 27, Celex 31993L0022).

21Jfr artikel 69 i MiFID.

151

Ägarprövning

Ds 2008:71

Sammanfattningsvis medför således förvärvsdirektivet att de ändringar som görs i artikel 10 i MiFID ska tillämpas även i fråga om fondbolag. Det kan dock inte utan vidare anses att hänvisningen i artikel 5e i UCITS-direktivet ska avse även de nya artiklarna 10a och 10b i MiFID. Slutligen har hänvisningen till artikel 10 i öppenhetsdirektivet inte fått genomslag i definitionen av kvalificerat innehav i 1 kap. 1 § 17 lagen om investerings- fonder.

Europeiska kommissionen föreslog den 16 juli 2008 en översyn av UCITS-direktivet.89F22 De oklarheter som anmärkts ovan kvarstår i kommissionens förslag. Det är för närvarande svårt att förutse vilka ändringar som kan bli aktuella. I detta läge uppkommer frågan om bestämmelserna om ägarprövning i lagen om investeringsfonder bör ändras redan nu eller först sedan utgången av den kommande översynen har klarnat. Tre huvudsakliga handlingsalternativ synes finnas.

Det första alternativet är att avstå från att göra några ändringar avseende fondbolag tills översynen av UCITS- direktivet är klar. För detta alternativ talar att inte nu införa nya regler som kan komma att behöva ändras så snart översynen av UCITS-direktivet är klar. En nackdel är dock naturligtvis att den svenska lagstiftningen inte uppfyller de krav som EG-rätten uppställer genom att de ändringar i MiFID som görs genom förvärvsdirektivet inte får genomslag för fondbolagen. Inte heller beaktas att bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska göras med tillämpning av artikel 10 i öppenhetsdirektivet.

Det andra alternativet är att i svensk lagstiftning göra de ändringar som krävs för att genomföra EG-rätten som den ser ut i nuläget. Detta skulle bl.a. innebära att bedömningen av om ett innehav är kvalificerat görs med tillämpning av artikel 10 i öppenhetsdirektivet, att det vid samma bedömning ska bortses från aktier eller andelar som ett värdepappersbolag eller ett kreditinstitut innehar till följd av viss garantiverksamhet samt att

22 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), KOM(2008) 458 slutlig.

152

Ds 2008:71

Ägarprövning

en av gränserna för när tillstånd krävs för att öka ett innehav ändras från 33 till 30 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Däremot skulle inte hänvisningarna till artiklarna 9, 12.4 och 12.5 i öppenhetsdirektivet bli tillämpliga för fondbolag. Detta skulle bl.a. medföra att aktier som innehas av t.ex. en marknadsgarant eller en förvaltare ska räknas med vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat samt att ett moderbolag ska räkna in aktier som innehas av ett dotterbolag som är ett fondbolag eller ett värdepappersinstitut. Detta skulle innebära en skillnad jämfört med de regler som i övrigt föreslås i denna promemoria. Vidare skulle inte heller de nya artiklarna 10a och 10b i MiFID (dvs. bestämmelserna om bedömningsperiod, bedömningskriterier m.m.) genomföras beträffande fondbolag.

En fördel med detta andra alternativet är givetvis att EG- rätten genomförs i svensk rätt. En nackdel är dock att regelverket för ägarprövning avseende fondbolag ändras på ett sätt som inte överensstämmer med de regler som i övrigt föreslås för flera andra typer av finansiella institut i denna promemoria. En annan nackdel är att reglerna kan komma att behöva ändras igen när översynen av UCITS-direktivet är klar.

Det tredje och sista huvudalternativet skulle vara att fullt ut införa förvärvsdirektivets bestämmelser även för fondbolag. För detta alternativ talar att det i huvudsak skulle bli ett enhetligt regelsystem inom den finansiella sektorn. En nackdel är dock att detta inte skulle stå i överensstämmelse med den gällande EG- rätten och att reglerna kan komma att behöva ändras igen när översynen av UCITS-direktivet är klar.

Som framgår finns det för- och nackdelar med alla tre alternativ. Med hänsyn till att det i dagsläget är oklart vilka ändringar som kan komma att göras i UCITS-direktivet är det dock att föredra att i nuläget inte ändra reglerna för fondbolag överhuvudtaget. Det kan dock finnas anledning att ompröva denna bedömning senare under lagstiftningsprocessen, om det då har klarnat i fråga om vilka ändringar som kommer att göras i UCITS-direktivet.

153

Ägarprövning

Ds 2008:71

4.4Bestämmelser om ägarprövning och kvalificerade innehav i andra finansiella företag

Promemorians förslag: Bestämmelser om ägarprövning som motsvarar dem som föreslås kreditinstitut ska gälla för institut för elektroniska pengar.

Vid prövningen av en ansökan om koncession för en försäkringsgivare från tredjeland att bedriva försäkrings- rörelse i Sverige ska motsvarande regler om ägarprövning gälla som vid koncessionsprövning enligt försäkringsrörelselagen.

Den föreslagna definitionen av kvalificerat innehav (avsnitt 4.1.4) införs även i annan lagstiftning på det finansiella området.

Skälen för promemorians förslag

Institut för elektroniska pengar

Enligt artikel 4.1 i kreditinstitutsdirektivet omfattas bl.a. institut för elektroniska pengar av direktivets definition av kreditinstitut. De ändringar som genom förvärvsdirektivet görs i kredit- institutsdirektivet måste alltså genomföras även för institut för elektroniska pengar.

Institut för elektroniska pengar regleras i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar. I 1 kap. 2 § den lagen finns en definition av kvalificerat innehav som överensstämmer med den gällande definitionen i 1 kap. 5 § 14 lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vidare finns det i 2 kap. 2 § första stycket 3 och andra stycket bestämmelser om ägarprövning vid ansökan om tillstånd att ge ut elektroniska pengar som i huvudsak motsvarar bestämmelserna i 3 kap. 2 § första stycket 3 och andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse. Slutligen finns det i 6 kap. 10 § lagen om utgivning av elektroniska pengar en

154

Ds 2008:71

Ägarprövning

hänvisning till att vad som föreskrivs om kreditinstitut i 14 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse ska tillämpas på institut för elektroniska pengar.

Som framgått gäller kreditinstitutsdirektivets bestämmelser om ägarprövning även för institut för elektroniska pengar. De överväganden som görs i avsnitt 4.1 om kreditinstitut är tillämpliga även beträffande institut för elektroniska pengar. Bestämmelserna om ägarprövning i lagen om utgivning av elektroniska pengar bör därför motsvara ägarprövningsreglerna i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Försäkringsgivare från tredje land

Enligt 4 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige får försäkringsgivare från tredje land efter koncession bedriva försäkringsrörelse i Sverige från en generalagentur eller en filial här i landet. I 5 § samma kapitel finns bestämmelser om ägarprövning vid prövning av en ansökan om koncession. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak dem om ägarprövning vid prövning av ansökan om koncession att driva försäkringsrörelse och stadfästelse av bolagsordning i 2 kap. 3 § femte stycket 2 och sjätte stycket försäkringsrörelselagen. En skillnad är dock att det i en utländsk försäkringsgivare inte är aktuellt att pröva ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som har ett kvalificerat innehav.

Den likhet som i dag finns mellan bestämmelserna om ägarprövning vid prövning av ansökan om koncession beträffande å ena sidan utländska försäkringsgivare och å andra sidan försäkringsbolag bör behållas. Bestämmelserna i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verk- samhet i Sverige bör därför ändras på motsvarande sätt som föreslås beträffande försäkringsrörelselagens bestämmelser om ägarprövning vid prövning av ansökan om koncession och stadfästelse av bolagsordning.

155

Ägarprövning

Ds 2008:71

Ägarprövning och kvalificerat innehav i annan lagstiftning

Begreppet kvalificerat innehav förekommer i flera lagar på finansmarknadsområdet utöver den lagstiftning som har behandlats tidigare. I några av dessa lagar, som hittills inte har behandlats, finns även bestämmelser om viss ägarprövning.

Vad först gäller bestämmelser om ägarprövning så föreskrivs i 3 § lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekono- miska angelägenheter eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 § första stycket samma lag. För juridiska personer gäller kravet den som har ett kvalificerat innehav i institutet eller ingår i dess ledning. En liknande bestämmelse finns i 6 § första stycket lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

De nämnda regleringarna är således mer begränsade än de bestämmelser om ägarprövning som har behandlats tidigare. Det finns inte skäl att nu införa ett regelverk som motsvarar det som föreslås för t.ex. kreditinstitut. Det är däremot lämpligt att i de båda lagarna använda samma definition av kvalificerat innehav som föreslås i avsnitt 4.1.2.

Vidare används begreppet kvalificerat innehav i ett par fall utan att det finns någon koppling till ägarprövning. I 26 c § lagen (1972:262) om understödsföreningar finns bestämmelser om att en understödsförening ska ha en god kontroll över affärs- händelser och avtal mellan understödsföreningen och en fysisk person som har ett kvalificerat innehav i ett företag inom försäkringsgruppen. Vidare finns i 6 kap. 1 § första stycket 4 lagen (2005:405) om försäkringsförmedling en skyldighet för en försäkringsförmedlare att informera en kund om huruvida försäkringsförmedlaren har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag eller huruvida ett försäkringsföretag eller ett moderbolag till ett försäkringsföretag har ett kvalificerat innehav i försäkringsförmedlaren.

156

Ds 2008:71

Ägarprövning

Definitionerna av kvalificerat innehav i de båda lagarna motsvarar i dag definitionen i 1 kap. 9 a § försäkringsrörelselagen och bör anpassas till den definition som föreslås i avsnitt 4.1.2.

157

5 Vissa frågor om fonder

5.1Undantag vid s.k. flaggning

Promemorians förslag: Undantaget för moderföretag till fondbolag från kravet att lägga samman det egna innehavet med de innehav som förvaltas av dotterbolaget vid bedömningen av om ett förvärv eller en avyttring ska anmälas till Finansinspektionen utvidgas till att omfatta även aktier som ingår i specialfonder.

Bakgrund: I öppenhetsdirektivet90F23 finns bestämmelser om skyldighet att anmäla ändringar i större aktieinnehav i noterade bolag, s.k. flaggning. Bestämmelserna innebär bl.a. att en anmälningsskyldighet uppkommer när ett innehav uppgår till eller överskrider vissa andelar av det totala antalet aktier eller röster i bolaget. Vid bedömningen av om ett sådant gränsvärde har uppnåtts, ska i vissa situationer aktier som innehas av någon annan än den potentiellt anmälningsskyldiga tas med i beräkningen. Ett sådant fall är när aktier innehas av ett företag som kontrolleras av den anmälningsskyldiga (se artikel 10 e i öppenhetsdirektivet). Från denna huvudregel görs undantag i bl.a. artikel 12.4 i direktivet. Enligt undantaget behöver ett moderföretag till ett förvaltningsbolag under vissa för- utsättningar inte lägga samman de innehav som förvaltas av

23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38, Celex 32004L0109).

159

Vissa frågor om fonder

Ds 2008:71

dotterbolaget med sitt eget vid bedömningen av om ett gränsvärde har uppnåtts.

Undantaget gäller för innehav som förvaltas av ett förvaltningsbolag ”enligt förutsättningarna i direktiv 85/611/EEG”, förutsatt att förvaltningsbolaget utnyttjar röst- rätterna oberoende av moderföretaget. I artikel 2.1 m i öppenhetsdirektivet definieras förvaltningsbolag genom en hänvisning till definitionen i artikel 1a.2 i det s.k. UCITS- direktivet91F24. Av den definitionen framgår att ett förvaltnings- bolag är ett bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta fondföretag i form av värdepappersfonder och/eller investeringsbolag (fondföretags kollektiva portföljförvaltning).

Öppenhetsdirektivets bestämmelser om flaggning har genomförts i svensk rätt genom 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Undantaget för moderföretag till fondbolag motsvaras därvid av 16 § samma kapitel.

Skälen för promemorians förslag: I 4 kap. 16 § lagen om handel med finansiella instrument anges att moderföretag till fondbolag inte behöver lägga samman sitt innehav av aktier med aktier som ingår i en värdepappersfond som förvaltas av bolaget enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, om bolaget utnyttjar rösträtten för aktierna oberoende av moderföretaget. I 1 kap. 1 § lagen om investeringsfonder definieras två typer av fonder, nämligen värdepappersfonder och specialfonder. Dessa båda fondtyper omfattas av begreppet investeringsfonder. Det aktuella undantaget från kravet på sammanläggning inom en koncern omfattar således endast aktier som ingår i en värdepappersfond, och inte aktier som ingår i en specialfond.

Enligt öppenhetsdirektivet krävs att aktierna ”förvaltas enligt förutsättningarna i UCITS-direktivet” för att undantaget ska vara tillämpligt. Frågan är då om detta innebär att fonden måste vara sådan att den omfattas av UCITS-direktivet (vilket för svensk del skulle innebära att endast värdepappersfonder är

24 Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3, Celex 31985L0611).

160

Ds 2008:71

Vissa frågor om fonder

aktuella) eller om undantaget även kan omfatta andra fonder (som de svenska specialfonderna) som i och för sig inte omfattas av UCITS-direktivet men som förvaltas på ett liknande sätt. Direktivets ordalydelse – dvs. att innehavet ska förvaltas ”enligt förutsättningarna i UCITS-direktivet” – talar närmast för den senare tolkningen.

Frågan om vilka typer av fonder som ska omfattas av undantaget diskuterades i samband med att öppenhetsdirektivet genomfördes i svensk rätt.92F25 I sammanhanget hänvisades till skäl 12 i det s.k. genomförandedirektivet93F26, av vilket det framgår att avsikten inte är att endast moderbolag till sådana förvaltnings- bolag som är auktoriserade enligt UCITS-direktivet ska kunna utnyttja undantaget, utan att det ska gälla även för moderföretag till andra förvaltningsbolag som inte har sådan auktorisation förutsatt att förvaltningsbolaget står under tillsyn enligt nationell lagstiftning.

En komplikation med detta är att ”förvaltningsbolag” i öppenhetsdirektivet, som nämnts tidigare, definieras genom en hänvisning till UCITS-direktivet. Det skulle därför kunna sägas att undantaget är tillämpligt endast i fråga om fondbolag som omfattas av UCITS-direktivet. I svensk rätt har den bedömningen gjorts, att ett fondbolag måste förvalta minst en UCITS-fond (dvs. för svenskt vidkommande minst en värde- pappersfond) för att omfattas av UCITS-direktivets regler, vilket innebär att ett fondbolag som bara förvaltar specialfonder inte omfattas av dessa regler.94F27 Därmed skulle inte heller öppenhetsdirektivets undantag från sammanläggning inom en koncern vara tillämpligt för sådana fondbolag.

Mot att detta skulle vara avsikten talar emellertid det ovan nämnda skäl 12 i genomförandedirektivet. Mot den bakgrunden bör undantagsbestämmelsen tolkas som att det inte krävs att

25Prop. 2006/07:65 s. 175 f.

26Kommissionens direktiv 2007/14/EG av den 8 mars 2007 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (EUT L 69, 9.3.2007, s. 27, Celex 32007L0014).

27Prop. 2002/03:150 s. 142 och 182.

161

Vissa frågor om fonder

Ds 2008:71

fondbolaget omfattas av UCITS-direktivets regler, utan endast att fonden förvaltas på ett sätt som motsvarar direktivets bestämmelser.

I den ovan nämnda propositionen uttalades att detta för svenskt vidkommande innebar att moderbolag till fondbolag som förvaltar värdepappersfonder i enlighet med definitionen i 1 kap. 1 § 21 lagen om investeringsfonder (dvs. definitionen av värdepappersfond) omfattades av undantaget och att det i sammanhanget inte hade någon betydelse om fondbolaget endast förvaltade specialfonder eller inte, eftersom samtliga svenska fondbolag enligt lagen om investeringsfonder omfattades av regler motsvarande dem i UCITS-direktivet. Undantaget i 4 kap. 16 § lagen om handel med finansiella instrument kom också att formuleras så, att det endast omfattar aktier som ingår i en värdepappersfond.

Innebörden av propositionsuttalandet är oklar, eftersom det inte stämmer överens med den terminologi som används i lagen om investeringsfonder, där alltså värdepappersfonder och specialfonder är två olika typer av fonder, som båda omfattas av begreppet investeringsfonder. Inte heller stämmer lagtextens ordalydelse överens med den tolkning som gjordes i propositionen. För att lagtexten bättre ska överensstämma med den nu gjorda tolkningen och den i propositionen uttalade avsikten bör det i lagen anges att undantaget omfattar aktier som ingår i investeringsfonder. Därigenom kommer även aktier som ingår i specialfonder att omfattas, och detta även om fondbolaget endast förvaltar specialfonder.

162

Ds 2008:71

Vissa frågor om fonder

5.2Ombildning av en specialfond till en värdepappersfond

5.2.1Bakgrund

Inledning

I lagen om investeringsfonder finns ett förbud mot att ombilda en investeringsfond till någon annan typ av fond eller företag för kollektiva investeringar (8 kap. 2 §). Bestämmelsen har sin grund i UCITS-direktivet som innehåller ett förbud mot att ombilda ett fondföretag som omfattas direktivet, dvs. för svensk del en värdepappersfond, till någon annan typ av fond. Förbudet mot ombildning i lagen om investeringsfonder omfattar dock såväl värdepappersfonder som specialfonder. Fondbolagens Förening har begärt att bestämmelsen ändras så att förbudet endast kommer att omfatta värdepappersfonderna (dnr Fi2005/1992).

Värdepappersfonder och specialfonder

I lagen om investeringsfonder används begreppet investerings- fonder som samlingsnamn för värdepappersfonder och special- fonder. Värdepappersfonder är sådana fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och de får därmed marknadsföras och säljas fritt inom EU och Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES). Specialfonder är fonder som på något sätt avviker från reglerna i direktivet. I många avseenden är regleringen dock densamma för värdepappersfonder och special- fonder. De sätt på vilka specialfonderna kan avvika från bestämmelserna för värdepappersfonder omfattar möjlighet att begränsa kretsen av investerare, att inte omedelbart behöva lösa in fondandelar och att ha andra placeringsbestämmelser än dem som gäller för värdepappersfonderna (6 kap. 1 och 2 §§ lagen om investeringsfonder). Om en specialfond begränsar kretsen av investerare, dvs. inte vänder sig till allmänheten, eller avviker från

163

Vissa frågor om fonder

Ds 2008:71

placeringsbestämmelserna för värdepappersfonder krävs ett särskilt godkännande från Finansinspektionen.95F28

Förbudet mot ombildning i UCITS-direktivet och svensk rätt

UCITS-direktivet innehåller en regel om förbud mot att ombilda ett fondföretag som omfattas av direktivet till ett företag för kollektiva investeringar som ligger utanför direktivets tillämpningsområde (artikel 1.5). Regeln kommenteras i den s.k. Vandamme-kommentaren96F29 till UCITS-direktivet där det anges att syftet är att förhindra att ett fondföretag använder direktivets regler för att etablera sig i andra medlemsländer och därefter ändrar t.ex. sin placeringsinriktning så att det faller utanför direktivets tillämpningsområde. Det ansågs enligt kommentaren vara en mycket ingripande begränsning för fondföretagen, men fick ses som det pris som dessa får betala för möjligheten att sälja andelar i andra medlemsländer.

Förbudet genomfördes i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder som var den lag som reglerade fondverksamhet innan den ersattes av lagen om investeringsfonder. Enligt bestämmelsen i lagen om värde- pappersfonder fick en värdepappersfond inte ombildas till någon annan form av kollektiv kapitalbildning (10 a §).97F30 När lagen ersattes av lagen om investeringsfonder överfördes förbudet till den nya lagen. I den lagen infördes emellertid de nya begreppen investeringsfond och specialfond. Den gällande bestämmelsen omfattar investeringsfonder, dvs. både värdepappersfonder och specialfonder. 98F31

28Enligt 6 kap. 2 § andra stycket lagen om investeringsfonder tillåts dock placering i vissa derivatinstrument som inte är tillåtna för värdepappersfonderna även utan Finansinspektionens godkännande.

29Towards a European Market for the Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities, Commentary on the provision of Council Directive 85/611/EEC of 20 December 1985, Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg, 1988.

30Jfr prop. 1992/93:90 s. 44 och 70.

31Prop. 2002/03:150 s. 325.

164

Ds 2008:71

Vissa frågor om fonder

5.2.2Begränsning av förbudet mot ombildning

Promemorians förslag: Förbudet mot att ombilda en specialfond till någon annan typ av fond tas bort.

Skälen för promemorians förslag

Behovet av ändring av reglerna om ombildning av en specialfond

Förbudet mot ombildning av en värdepappersfond följer direkt av UCITS-direktivet. För specialfonderna, som inte omfattas av direktivet, gör sig inte samma skäl gällande för ett förbud som för värdepappersfonderna. Direktivets regler ger inte fond- förvaltarna rätt att marknadsföra och sälja andelar i specialfonder i andra länder inom EES. Den möjlighet som fondförvaltarna har att driva sådan verksamhet i andra länder är beroende av om det mottagande landet ger sitt tillstånd till det.

För specialfondernas del innebär förbudet att de oavsett omständigheterna aldrig kan ombildas till värdepappersfonder. Det finns emellertid specialfonder som bara i mycket liten omfattning avviker från bestämmelserna för värdepappersfonder. Det kan t.ex. röra sig om specialfonder som i fond- bestämmelserna har ett smärre undantag från placerings- bestämmelserna för värdepappersfonder. En sådan specialfond skulle genom en mindre ändring av fondbestämmelserna kunna uppfylla de krav som ställs på en värdepappersfond. Vidare har placeringsbestämmelserna för värdepappersfonder utvidgats genom att reglerna i direktiv 2007/16/EG99F32, det s.k. direktivet om tillåtna tillgångar, genomförts i svensk rätt. Direktivet har i allt väsentligt genomförts genom Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) om investeringsfonder, vilka trädde

32 Kommissionens direktiv 2007/16/EG om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EUT L 79, 20.3.2007, s. 11, Celex 32007L0016).

165

Vissa frågor om fonder

Ds 2008:71

i kraft den 23 juli 2008 (se prop. 2007/08:57 s. 45 ff.). Detta kan få till följd att en specialfonds placeringar helt kommer att falla inom de placeringsgränser som gäller för värdepappersfonderna. Om en specialfond uppfyller alla de krav som ställs på en värdepappersfond är det rimligt att det finns en möjlighet att ombilda fonden till en värdepappersfond.

För ett fondbolag kan det finnas flera skäl till att vilja ombilda en specialfond som bolaget förvaltar till en värdepappersfond. Ett skäl kan vara att bolaget därmed kan använda sig av de möjligheter att fritt marknadsföra och sälja andelar i fonden inom EES som följer av att den omfattas av UCITS-direktivet.

De fonder som regleras i UCITS-direktivet kännetecknas av att de är omgärdade av regler som syftar till ett stärkt konsumentskydd. Några särskilda konsumentskyddsaspekter talar således inte för att förbjuda ombildning från specialfond till värdepappersfond. Skyddsbehovet för fondandelsägarna bör kunna tillgodoses genom att frågan om fondens egenskaper ska få ändras så att den uppfyller kraven för en värdepappersfond prövas av Finansinspektionen i varje enskilt fall med beaktande av fondandelsägarnas intressen. En sådan prövning ska göras i samband med att fondbestämmelserna för fonden ändras. Det finns mot den bakgrunden inte skäl att behålla ett generellt förbud mot ombildning från specialfond till värdepappersfond.

Förutsättningar för ombildning från specialfond till värdepappers- fond

Fondverksamhet som avser specialfonder kan drivas såväl av ett fondbolag, dvs. ett bolag med tillstånd enligt 1 kap. 4 § lagen om investeringsfonder, som av värdepappersbolag och svenska kreditinstitut med tillstånd enligt 1 kap. 5 § samma lag. När det gäller värdepappersfonder får dock fondverksamheten drivas bara av ett fondbolag. Det är således en förutsättning för att en specialfond ska kunna ombildas till en värdepappersfond att fondverksamheten drivs av ett fondbolag.

166

Ds 2008:71

Vissa frågor om fonder

En ytterligare förutsättning för att ombildning ska kunna ske är att specialfondens fondbestämmelser ändras. Fond- bestämmelserna för en specialfond ska innehålla uppgift om att fonden är en specialfond och uppgift om i vilka avseenden fonden avviker från vad som gäller för värdepappersfonder (jfr 14 kap. 2 och 6 §§ Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder och 4 kap. 8 § lagen om investeringsfonder). Fondbestämmelserna kommer således att behöva ändras i samtliga fall. Därutöver tillkommer naturligtvis de ändringar i övrigt som kan behövas för att fonden ska uppfylla kraven för en värdepappersfond. För att en ändring av fondbestämmelserna ska få ske krävs enligt gällande rätt Finansinspektionens godkännande. Sådant godkännande får ges bara om ändringarna är skäliga för fondandelsägarna (4 kap. 9 § lagen om investerings- fonder). Frågan om en ombildning kan godtas kommer därmed att avgöras från fall till fall med beaktande av fondandelsägarnas intressen.

Beskattningseffekter

Det är inte meningen att en ombildning av en specialfond till värdepappersfond ska medföra några beskattningseffekter. Av tydlighetsskäl bör detta anges direkt i inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringar bör därför göras i 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 § och 48 kap. 18 § inkomstskattelagen.

167

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2009.

För sådana ansökningar om tillstånd till förvärv som har lämnats in till Finansinspektionen före lagändringarnas ikraftträdande ska äldre bestämmelser tillämpas.

Den som vid lagändringarnas ikraftträdande innehar aktier i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd om aktierna eller andelarna förvärvats efter ikraftträdandet, ska, om ansökan om tillstånd inte har gjorts tidigare, anmäla innehavet till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Skälen för promemorians förslag: Enligt förvärvsdirektivet ska direktivets bestämmelser vara genomförda i medlems- staternas lagstiftning senast den 21 mars 2009 (artikel 7.1 första stycket i förvärvsdirektivet). De lagändringar som föreslås i promemorian kan emellertid träda i kraft tidigast den 1 juli 2009. Det föreslås därför att lagändringarna träder i kraft den dagen.

Av artikel 8.2 i förvärvsdirektivet framgår att bedömningen av sådana ansökningar som har lämnats in till den behöriga myndigheten innan de lagändringar som krävs för att uppfylla direktivet har trätt i kraft, ska göras i enlighet med den nationella lagstiftning som gällde när ansökningarna lämnades in. Det bör därför anges i övergångsbestämmelser att äldre bestämmelser ska

169

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ds 2008:71

tillämpas för sådana ansökningar om tillstånd att förvärva eller utöka kvalificerade innehav som har lämnats in till Finans- inspektionen innan lagändringarna har trätt i kraft.

En annan fråga är hur sådana fall ska bedömas där ingen ansökan har lämnats in, på grund av att så inte har krävts enligt de gällande reglerna men kommer att krävas enligt de föreslagna. Som exempel kan nämnas att någon innehar åtta procent av rösterna i ett kreditinstitut själv och har en fullmakt att rösta för ytterligare tre procent av det totala antalet röster i bolaget samt själv kontrollerar hur rösträtterna ska utnyttjas (jfr 4 kap. 4 § första stycket 8 lagen om handel med finansiella instrument). Om det antas att fullmakten inte innebär ett sådant indirekt innehav som enligt nuvarande lydelse av t.ex. 1 kap. 5 § 14 lagen om bank- och finansieringsrörelse ska beaktas vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat, har innehavaren enligt de gällande reglerna inte varit skyldig att ansöka om tillstånd till förvärvet. Enligt de föreslagna bestämmelserna ska emellertid det egna innehavet läggas ihop med de rösträtter som fullmakten omfattar och det sammanlagda innehavet uppgår då till elva procent av rösterna i bolaget och en skyldighet att ansöka om tillstånd kan aktualiseras.

Det kan ifrågasättas om det bör införas en ”retroaktiv” skyldighet att ansöka om tillstånd i ett sådant fall som det nämnda. Eftersom nuvarande bestämmelser ska tillämpas även efter ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna förutsatt att ansökan har kommit in tidigare, skulle det vara inkonsekvent att låta de nya bestämmelserna tillämpas på sådana fall där någon ansökan inte har lämnats in på grund av att någon sådan skyldighet inte finns. Detta stämmer också överens med lagstiftningens ordalydelse, enligt vilken det krävs tillstånd för ett ”direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar” (se t.ex. 14 kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). I det nämnda exemplet skulle det inte vara frågan om något direkt eller indirekt förvärv, utan endast att nya bestämmelser träder i kraft.

170

Ds 2008:71

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Således föreslås det inte någon skyldighet för innehavare att ”räkna om” sina innehav med tillämpning av de föreslagna bestämmelserna för att därefter, i tillämpliga fall, ansöka om tillstånd till redan gjorda förvärv. Om innehavaren i exemplet ovan efter ikraftträdandet skulle vilja förvärva aktier motsvarande ytterligare en procent av rösterna i kreditinstitutet skulle han eller hon dock bli skyldig att räkna ihop sina egna aktier (motsvarande nio procent av rösterna) med de aktier som omfattas av fullmakten (motsvarande tre procent av rösterna) och skulle – förutsatt att inget undantag är tillämpligt – vara tvungen att ansöka om tillstånd till förvärvet.

Samma bedömning görs även i fråga om situationen då ägarprövning är aktuell i samband med ansökan om koncession eller liknande. Även om det i den situationen inte finns någon bestämmelse i förvärvsdirektivet som hindrar att en ansökan som kommit in före lagens ikraftträdande prövas enligt de nya bestämmelserna, är det lämpligt att samma princip ska gälla som för ansökan om tillstånd till förvärv, dvs. att äldre bestämmelser ska tillämpas.

I fråga om Finansinspektionens fortlöpande möjlighet att ingripa mot den som har ett kvalificerat innehav aktualiseras inte frågan, eftersom det i de fallen inte finns någon ansökan. De föreslagna bestämmelserna bör därför tillämpas direkt från lagändringarnas ikraftträdande.

På grund av att definitionen av kvalificerat innehav justeras kan det alltså uppstå situationer där ett innehav inte har krävt tillstånd tidigare men på grund av ändringarna kommer att anses som ett kvalificerat innehav. I ett sådant fall kan Finansinspektionen sakna kännedom om det kvalificerade innehavet. För att inspektionens ingripandemöjlighet ska vara effektiv bör det i övergångreglerna införas en skyldighet för en innehavare att i ett sådant fall anmäla sitt innehav till Finansins- pektionen om han eller hon inte tidigare har fått tillstånd att förvärva innehavet. Detta bör gälla såväl i det fall då någon inte alls har ägarprövats som då någon visserligen fått tillstånd att

171

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ds 2008:71

förvärva t.ex. 10 procent av aktierna men efter lagändringarnas ikraftträdande anses ha 20 procent av aktierna.

Sådana anmälningar som nu föreslås bör ha kommit in till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Enligt såväl EG-direktivens bestämmelser som enligt gällande svensk rätt (se t.ex. nya lydelsen av artikel 20 i kreditinstituts- direktivet respektive gällande lydelse av 14 kap. 3 § lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse) ska den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så stor del av ett sådant innehav att någon av de gränser som utlöser skyldighet att ansöka om tillstånd till förvärv underskrids, anmäla detta till Finansinspektionen. En liknande situation kan, utan att aktier eller andelar avyttras, uppstå vid lagändringarnas ikraftträdande genom att ett innehav för vilket tillstånd till förvärv har meddelats kommer att anses vara mindre än de angivna gränsvärdena. Det skulle kunna övervägas att införa en skyldighet att anmäla även sådana ändringar till Finans- inspektionen. Det kan dock ifrågasättas om nyttan med en sådan anmälningsskyldighet skulle uppväga de administrativa bördor som fullgörandet av skyldigheten skulle vara förenade med. Av den anledningen föreslås inte någon anmälningsskyldighet av det slaget.

När det slutligen gäller förslagen till ändringar i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet och lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet är situationen något annan än i de fall då tillstånd krävs för förvärv av ett kvalificerat innehav.

Enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet får den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte ha ett kvalificerat innehav i en juridisk person som ägnar sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt lagen (3 § första stycket). Vidare ska ett finansiellt institut som anmält sin verksamhet enligt lagen och som får kännedom om att förändringar har skett i den krets som har kvalificerade

172

Ds 2008:71

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

innehav i institutet snarast anmäla förändringen till Finansinspektionen (3 § tredje stycket). Inspektionen ska när en sådan anmälan kommer in, och därutöver minst en gång per år, kontrollera att kraven på dem som har kvalificerade innehav i institutet är uppfyllda (9 §). I huvudsak liknande bestämmelser finns i 6, 7 och 14 §§ lagen om inlåningsverksamhet.

I de båda nu aktuella lagarna krävs det således inte tillstånd för att förvärva kvalificerade innehav, utan endast en prövning i samband med anmälan respektive registrering samt en fortlöpande kontroll. Till skillnad från vad som gäller enligt t.ex. 14 kap. 1 och 4 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse är det inte förvärv av aktier eller andelar som utlöser en skyldighet att ansöka om tillstånd eller anmäla en förändring till Finans- inspektionen, utan en förändring i den krets som har ett kvalificerat innehav. En sådan förändring kan komma att ske på grund av att definitionen av kvalificerat innehav ändras på det sätt som nu föreslås. Om ett institut anmäler förändringen enligt 3 § tredje stycket lagen om anmälningsplikt avseende viss finan- siell verksamhet, ska Finansinspektionen pröva att ägaren uppfyller de krav som ställs på den som har ett kvalificerat innehav.

Som framgått ovan så föreslås det beträffande t.ex. kredit- institut att de föreslagna bestämmelserna inte ska tillämpas på sådana ansökningar som har kommit in till Finansinspektionen vid de föreslagna ändringarnas ikraftträdande. För de nu aktuella lagarna finns det inget hinder i förvärvsdirektivet mot att den nya definitionen av kvalificerat innehav tillämpas även på sådana anmälningar respektive ansökningar om registrering som redan har kommit in. Det vore då olämpligt med en situation där Finansinspektionen baserar sin prövning av en sådan anmälan på den nuvarande definitionen av kvalificerat innehav, för att därefter omedelbart få en anmälan från institutet om förändring i den krets som har ett kvalificerat innehav (föranledd av att definitionen har ändrats) och då göra en ny prövning enligt 9 § lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Av det skälet bör den nya definitionen av kvalificerat innehav

173

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ds 2008:71

tillämpas omedelbart från de föreslagna ändringarnas ikraft- trädande.

174

7 Konsekvenser av förslagen

7.1Förslagen om ägarprövning

7.1.1Konsekvenser för enskilda

Förvärvare och innehavare

Promemorians förslag till förändringar i ägarprövnings- bestämmelserna bedöms ha begränsad, men huvudsakligen positiv, inverkan på förvärvare och innehavare.

Redan i dag sker en ägarprövning i vissa angivna situationer: vid tillståndsgivning, vid förvärv och ökning av kvalificerade innehav samt vid fråga om eventuell misskötsamhet.

Den föreslagna definitionen av kvalificerat innehav, som är avgörande för om ägarprövning över huvud taget blir aktuell, är i första hand en precisering av hur beräkningen ska göras. Preciseringen innebär såväl att ytterligare finansiella instrument ska räknas in i innehavet som att nya undantag införs. Det går därför inte att göra någon bedömning av hur antalet innehav som bedöms som kvalificerade kommer att påverkas.

De föreslagna lagändringarna syftar inte heller till att skärpa kraven på ägarna. Målsättningen är i stället att ge tydligare ramar för Finansinspektionens ägarprövning, genom att införa mer detaljerade bestämmelser avseende lämplighetskriterier och handläggning. När det gäller ägarprövning i samband med förvärv, sker motsvarande anpassning samtidigt inom övriga EES såvitt avser kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappers- företag. Till exempel förkortas den tillåtna bedömningsperioden vid Finansinspektionen, och om denna överskrids ska ansökan

175

Konsekvenser av förslagen

Ds 2008:71

anses godkänd. En ökad förutsebarhet och konsekvens i bedömningen kan antas vara till gagn för sökanden. Avsikten är också att den nya ordningen ska underlätta genomförandet av ägarförändringar i företagen på finansmarknaden, även i gränsöverskridande situationer. Förslaget i sig innebär inte att tillsynsmyndigheten kommer att begära in fler uppgifter av den sökande. För att kunna göra en bedömning enligt de nya kriterierna kan det emellertid bli nödvändigt att mer, eller annan, information än i dag efterfrågas av Finansinspektionen. Detta föreslås regleras i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Effekten för den enskilde av sådana ändrade krav bedöms dock i så fall bli marginell.

Förslaget bedöms inte föranleda någon betydande ökning av kostnaderna för förvärvare och innehavare i samband med ägarprövning. Vissa mindre anpassningskostnader i anledning av de nya reglerna är dock tänkbara.

De rörelsedrivande företagen under Finansinspektionens tillsyn

Även de aktuella företagen under Finansinspektionens tillsyn – t.ex. kreditinstitut, försäkringsbolag och värdepappersbolag – berörs av ägarprövningar. Det gäller naturligtvis vid den initiala tillståndsgivningen, där företaget är sökande. Emellertid kan även ägarprövningar i samband med förvärv och eventuell misskötsamhet i ägarkretsen ha stor betydelse för de tillståndspliktiga företagen, trots att de i dessa fall inte är direkt berörda. I promemorian föreslås viktiga ändringar av regelverket på detta område. För de tillståndspliktiga företagen är det angeläget att ägarprövningar också fortsättningsvis kännetecknas av förutsebarhet och konsekvens. Omvänt gäller att utdragen eller onödig osäkerhet i ägarprövningsfrågor kan antas ha en negativ inverkan på den löpande verksamheten.

176

Ds 2008:71

Konsekvenser av förslagen

De positiva effekter som väntas följa av den föreslagna lagändringen, och som i korthet beskrivits i avsnitt 7.1.1, är delvis relevanta även för de rörelsedrivande företagen. Förslaget i sig innebär inte att tillsynsmyndigheten kommer att begära in fler uppgifter inför ägarprövningen i samband med den initiala tillståndsgivningen, men i likhet med vad som nämnts ovan om ett eventuellt ändrat informationsbehov på grund av de nya kriterierna, kan mer, eller annan, information komma att efterfrågas. Effekten av detta för enskilda företag under tillsyn bedöms dock i så fall bli marginell.

Förslaget bedöms inte föranleda någon betydande ökning av kostnaderna förknippade med den ägarprövning som ska ske i samband med den initiala tillståndsgivningen.

7.1.2Konsekvenser för det allmänna

Finansinspektionen

Finansinspektionen gör årligen cirka 150 ägarprövningar på finansmarknadsområdet i enlighet med gällande regelverk. För ärendetypen finns väl fungerande rutiner och arbetssätt.

De föreslagna lagändringarna innebär tydligare ramar för den materiella prövningen och för det förfarande som ska iakttas. Promemorians förslag innehåller utökade krav på Finans- inspektionens handläggning i vissa avseenden. Bland förändring- arna kan exempelvis nämnas att samrådsskyldigheten med behöriga myndigheter i andra länder utökas, att det införs ett krav på skriftlig bekräftelse till sökanden efter att myndigheten mottagit en fullständig ansökan, att den tillåtna bedömnings- perioden förkortas något, och att det införs en s.k. stupstocksregel för att motverka utdragna handläggningstider.

Förändringarna är viktiga för att möjliggöra EU:s harmonisering på området, men det är inte sannolikt att de nya reglerna kommer att förändra tillsynsmyndighetens arbete i någon större utsträckning. Prövningsförfarandet måste redan i

177

Konsekvenser av förslagen

Ds 2008:71

dag anses uppfylla förvärvsdirektivets krav på många punkter. Till exempel görs ägarprövningar regelmässigt på kortare tid än den tremånadersperiod som gäller enligt lag. Finansinspektionen har ensidigt åtagit sig att handlägga sådana ärenden på högst två månader, och ofta är handläggningstiden i praktiken cirka en månad, vilket ska jämföras med det föreliggande lagförslagets maximala bedömningsperiod på 60 arbetsdagar enligt huvudregeln.

En fördel i detta sammanhang är att förändringarna får samtidigt genomslag i samtliga de aktuella företagskategorierna, och att dagens enhetliga reglering av de olika ägarprövnings- situationerna väsentligen upprätthålls. På sikt bedöms förändringarna kunna underlätta myndighetens arbete genom att handläggningsrutinerna blir än mer utvecklade.

Det är sannolikt att anpassningen till de nya reglerna under en kortare övergångsperiod kommer att innebära vissa utökade kostnader för Finansinspektionens del, bl.a. på grund av att Finansinspektionen kan behöva se över befintliga föreskrifter om ägarprövning. Det bedöms dock att förändringarna inte kommer att påverka avgiftsuttaget eller föranleda behov av ökade resurser hos myndigheten, utan kostnaderna bör kunna hanteras inom befintliga ramar.

Övriga konsekvenser

Finansinspektionens beslut i ett ägarprövningsärende kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Promemorians förslag bedöms inte ha några effekter på måltillströmningen.

Inte heller i övrigt förutses några negativa effekter på andra samhällsfunktioner eller samhällsintressen.

178

Ds 2008:71

Konsekvenser av förslagen

7.2Förslagen som rör fonder

Förslaget om utvidgning av undantagsbestämmelsen vid flaggning torde få positiva konsekvenser för moderföretag till fondbolag, som inte längre kommer att behöva flagga för aktier som innehas i specialfonder som förvaltas av dotterbolaget.

Begränsningen av förbudet mot ombildning innebär att specialfonder, till skillnad mot vad som gäller i nuläget, får möjlighet att ombildas till värdepappersfonder. Denna förändring är ett önskemål som framförts av Fondbolagens Förening. Förslaget medför inte några ökade kostnader för fondbolag eller fondandelsägare. De fondbolag som vill utnyttja möjligheten att ombilda en specialfond kommer att få betala en avgift till Finansinspektionen för prövningen av om de nya fond- bestämmelserna kan godkännas. Detta följer av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

För Finansinspektionens del kan den föreslagna lagändringen medföra något ökade kostnader. Prövning av ändrade fond- bestämmelser är emellertid en ärendetyp som redan finns hos Finansinspektionen och den föreslagna lagändringen bedöms inte leda till annat än ett fåtal ytterligare sådana ärenden per år. Kostnaderna för dessa ärenden kommer att täckas av de avgifter som Finansinspektionen får ta ut enligt förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.

Finansinspektionens beslut att inte godkänna ändringar i fondbestämmelser får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol. Förslaget bedöms bara leda till högst något enstaka mål hos domstolarna och de budgetära konsekvenserna bör därför kunna hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ramar.

179

8 Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

26 c §

Ändringen i första stycket är endast språklig.

I andra stycket ändras paragrafhänvisningarna till försäkringsrörelselagen (1982:713). I fråga om vad som är en nära förbindelse eller ett kvalificerat innehav ska 1 kap. 9 c och 9 i §§ den lagen att tillämpas.

8.2Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

1 kap. Inledande bestämmelser

9 a §

Första stycket i paragrafen upphävs. Definitionen av kvalificerat innehav flyttas i stället till den nya 9 i §.

Ändringarna i andra och tredje styckena är endast språkliga.

9 d §

Inledningsvis anges att en aktie som innehas av försäk- ringsaktiebolaget självt (egen aktie) eller dess dotterföretag inte ska räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i försäkringsrörelselagen eller bolagsordningen som förutsätter samtycke av ägare till en viss andel av aktierna i bolaget. Detta

181

Författningskommentar

Ds 2008:71

innebär en inskränkning i förhållande till nuvarande lydelse, enligt vilken sådana aktier ska bortses från vid tillämpningen av alla sådana bestämmelser, oavsett vilken lag de finns i. Vidare görs motsvarande inskränkning i fråga om bestämmelser som förutsätter att någon eller några innehar en viss andel av aktierna eller rösterna i bolaget. Genom ändringen blir det bl.a. tydligare att bestämmelsen i 4 kap. 5 § andra stycket lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller även för försäkringsaktiebolag. Enligt bestämmelsen ska sådana aktier som inte får företrädas på en bolagsstämma (t.ex. egna aktier, se 9 kap. 1 § försäkringsrörelselagen) beaktas vid beräkningen av om det finns skyldighet att anmäla en ändring i ett större aktieinnehav (s.k. flaggning). Innebörden av detta är att egna aktier och aktier som innehas av ett dotterföretag ska behandlas som alla andra aktier vid tillämpningen av reglerna om flaggning i 4 kap. lagen om handel med finansiella instrument. Detta medför för det första att bedömningen av om anmälningsskyldighet uppkommer ska grundas på hur stor andel av det totala antalet aktier eller röster, inklusive egna aktier och aktier som innehas av dotterföretag, som innehavet motsvarar. För det andra kan försäkringsaktiebolaget bli flaggningsskyldigt för de egna aktierna (jfr 4 kap. 18 § lagen om handel med finansiella instrument). För en utförligare redogörelse för reglerna, se prop. 2006/07:65 s. 169 f., 187 och 317.

Paragrafen kan tillämpas analogt utanför försäkrings- rörelselagens område, om en sådan tillämpning i det enskilda fallet framstår som motiverad (jfr. prop. 2004/05:85 s. 570 f.).

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.2.

9 i §

Paragrafen är ny. Första stycket motsvarar nuvarande 9 a § första stycket. Innehållet i andra–femte styckena motsvarar den föreslagna lydelsen av 1 kap. 5 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

182

Ds 2008:71

Författningskommentar

Genom andra–femte styckena genomförs de nya lydelserna av artikel 1 g andra stycket i direktiv 92/49/EEG, artikel 1 j andra stycket i direktiv 2002/83/EG och artikel 2.2 tredje stycket i direktiv 2005/68/EG.

2 kap. Bildande av försäkringsbolag

3 §

Ändringarna i första och tredje styckena är endast språkliga. Femte stycket 2 motsvarar i huvudsak den föreslagna lydelsen

av 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Ändringarna i femte stycket 3 är endast språkliga.

Sjätte stycket motsvarar i huvudsak förslaget till lydelse av 3 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

3 d §

Ändringen innebär dels en följdändring föranledd av ändringarna i 3 §, dels en rättelse av tidigare felaktiga hänvisningar.

3 kap. Aktier, aktiebrev och aktiebok m.m. i försäkrings- aktiebolag

2 §

I andra stycket ändras paragrafhänvisningen i och med att definitionen av kvalificerat innehav kommer att framgå av 1 kap. 9 i §. Därutöver ändras gränsvärdet 33 procent till 30 procent.

I tredje stycket tilläggs att en ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Begreppet ”skriftlig” omfattar i detta sammanhang även elektronisk kommunikation (t.ex. e-post).

Det nya fjärde stycket motsvarar den föreslagna lydelsen av 14 kap. 1 § tredje stycket lagen om bank- och finansierings- rörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

183

Författningskommentar

Ds 2008:71

Nuvarande fjärde och femte styckena ersätts med tre nya stycken (femte–sjunde styckena) som motsvarar den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 § första–tredje styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

De nya nionde och tionde styckena, som ersätter nuvarande åttonde stycket, rör Finansinspektionens bedömningsperiod och motsvarar den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 b § första och andra styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

I det nya elfte stycket, som ersätter nuvarande sjunde stycket, tilläggs att inspektionen får förlänga den tid inom vilken ett förvärv ska genomföras.

Härutöver görs i paragrafen ett antal språkliga ändringar. Genom bestämmelserna genomförs den nya lydelsen av

artikel 15.1 samt nya artiklarna 15a.1 första och andra styckena, 15a.2 andra stycket, 15a.4–15a.6 samt 15b.1 och 15b.2 i direktiv 92/49/EEG. På samma sätt genomförs den nya lydelsen av artikel 15.1 samt de nya artiklarna 15a.1 första och andra styckena, 15a.2 andra stycket, 15a.4–15a.6 samt 15b.1 och 15b.2 i direktiv 2002/83/EG. Vidare genomförs den nya lydelsen av artikel 19.1, 19.2 första och andra styckena, 19.3 andra stycket och 19.5–19.7 samt den nya artikel 19a.1 och 19a.2 i direktiv 2005/68/EG.

2 a §

Ändringen motsvarar den föreslagna ändringen i 14 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Genom ändringen genomförs de nya lydelserna av artikel 15.2 i direktiv 92/49/EEG, artikel 15.2 i direktiv 2002/83/EG och artikel 21 i direktiv 2005/68/EG.

2 d §

Första stycket innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 6 § första stycket lagen om bank- och

184

Ds 2008:71 Författningskommentar

finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

I femte stycket görs en språklig ändring.

2 g §

Bestämmelsen innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Genom ändringarna genomförs nya artikel 15c.1 i direktiv 92/49/EEG, nya artikel 15c.1 i direktiv 2002/83/EG samt nya lydelsen av artikel 20.1 i direktiv 2005/68/EG.

2 h §

Paragrafen är ny.

Bestämmelsen motsvarar förslaget till lydelse av 16 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

19 kap. Tillsyn

1 §

I andra stycket förtydligas att Finansinspektionens skyldighet att samarbeta med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter och Europeiska gemenskapernas kommission, också innefattar en skyldighet att utbyta information.

Genom bestämmelsen genomförs nya artikel 15c.2 i direktiv 92/49/EEG, nya artikel 15c.2 i direktiv 2002/83/EG samt nya lydelsen av artikel 20.2 i direktiv 2005/68/EG.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.2.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna motsvarar övergångsbestämmelserna till lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till de bestämmelserna.

185

Författningskommentar

Ds 2008:71

Genom övergångsbestämmelserna genomförs artikel 8.2 i förvärvsdirektivet såvitt avser försäkringsbolag.

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

3 kap. Förfoganden över finansiella instrument som tillhör någon annan

1 och 3 §§

Ändringarna i paragraferna är endast språkliga och redaktionella.

4 kap. Offentliggörande av aktieinnehav m.m.

16 §

Genom ändringen i första stycket kommer även aktier som förvaltas i en specialfond enligt definitionen i 1 kap. 1 § 19 lagen (2004:46) om investeringsfonder att omfattas av bestämmelsen. Detta gäller även i fall då fondbolaget endast förvaltar specialfonder. Bestämmelsen genomför artikel 12.4 i öppenhetsdirektivet och behandlas i avsnitt 5.1.

Ändringarna i andra stycket är endast språkliga och redaktionella.

17 §

Ändringarna i paragrafen är endast språkliga och redaktionella.

186

Ds 2008:71

Författningskommentar

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

2 kap. Bildande av medlemsbank

5 §

Ändringen i första stycket är endast språklig. Ändringen i fjärde stycket föranleds av de föreslagna ändringarna av ägarprövningsreglerna i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Övergångsbestämmelser

Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna ska äldre bestämmelser i såväl den aktuella lagen som i lagen om bank- och finansieringsrörelse gälla för ansökningar som har kommit in till Finansinspektionen före lagens ikraftträdande.

8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet

3 §

I andra stycket ersätts definitionen av kvalificerat innehav med en hänvisning till motsvarande definition i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Ändringarna i tredje stycket är endast språkliga.

187

Författningskommentar

Ds 2008:71

8.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige

4 kap. Inledande av verksamheten m.m.

5 §

I första stycket 2 ändras definitionen av kvalificerat innehav genom att hänvisning i stället görs till föreslagna 1 kap. 9 i § försäkringsrörelselagen. Vidare görs ändringar som motsvarar dem som föreslås i 2 kap. 3 § femte och sjätte styckena försäkringsrörelselagen. En skillnad är dock att det i den aktuella bestämmelsen inte föreslås några bestämmelser om prövning av ledningen om innehavaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag.

Härutöver görs ett antal språkliga och redaktionella ändringar.

Förslagen motsvarar i huvudsak de föreslagna lydelserna av 3 kap. 2 § första stycket 3 och andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till de lagrummen.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.4.

Övergångsbestämmelser

Av punkten 2 i övergångsbestämmelserna framgår att den nuvarande definitionen av kvalificerat innehav i 1 kap. 9 a § första stycket försäkringsrörelselagen ska tillämpas för ansökningar om koncession som har kommit in före lagens ikraftträdande.

188

Ds 2008:71

Författningskommentar

8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

1 kap. Allmänna bestämmelser

3 §

Definitionen av kvalificerat innehav ersätts med en hänvisning till motsvarande definition i lagen om värdepappersmarknaden. I övrigt görs en språklig ändring.

2 kap. Auktorisation av centrala värdepappersförvarare

2 §

Första stycket 3 motsvarar den föreslagna lydelsen av 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Ändringarna i första stycket 4 är endast språkliga.

Andra stycket motsvarar i huvudsak förslaget till lydelse av 3 kap. 2 § andra stycket lagen om lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet. Till skillnad från den bestämmelsen görs dock, i likhet med nuvarande lydelse, ingen hänvisning till situationen då det föreligger nära förbindelser med någon annan och detta hindrar en effektiv tillsyn av bolaget. Någon reglering avseende detta finns inte såvitt avser centrala värdepappersförvarare.

I fjärde stycket görs en språklig ändring.

9 kap. Tillsyn

1 §

I första stycket görs följdändringar såvitt avser hänvisningarna till 24 kap. lagen om värdepappersmarknaden. Vidare görs ett förtydligande av att det är bestämmelserna i den lagen om ägarprövning i fråga om clearingorganisationer som ska

189

Författningskommentar

Ds 2008:71

tillämpas. Därigenom blir de bestämmelser som endast ska gälla för värdepappersbolag eller börser inte tillämpliga för centrala värdepappersförvarare. Detta innebär bl.a. att den s.k. stupstocksregeln inte är tillämplig för centrala värdepappersförvarare.

I det nya andra stycket bemyndigas regeringen att i fråga om centrala värdepappersförvarare meddela motsvarande föreskrifter som enligt föreslagna 24 kap. 12 § lagen om värdepappers- marknaden.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna motsvarar övergångsbestämmelserna till lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till de bestämmelserna.

8.8Förslaget till lag om ändring i inkomstskatte- lagen (1999:1229)

17 kap. 15 §, 39 kap. 20 § och 48 kap. 18 §

Ändringarna innebär att det tydliggörs att en ombildning av en specialfond till en värdepappersfond inte ska medföra beskattning av delägarna eller uttagsbeskattning av fonden.

Definition av begreppen specialfond och värdepappersfond finns i lagen (2004:46) om investeringsfonder.

Bestämmelserna behandlas i avsnitt 5.2.

190

Ds 2008:71

Författningskommentar

8.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

2 §

Definitionen av kvalificerat innehav i första stycket ersätts med en hänvisning till motsvarande definition i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Genom bestämmelsen genomförs de nya lydelserna av artiklarna 12.1 och 21.3 i kreditinstitutsdirektivet, såvitt avser institut för elektroniska pengar.

Ändringen i andra stycket är bara språklig.

2 kap. Förutsättningar för tillstånd m.m.

2 §

Första stycket 3 motsvarar förslaget till 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Ändringarna i första stycket 4 är endast språkliga.

Andra stycket motsvarar förslaget till 3 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Bestämmelserna behandlas i avsnitt 4.4.

8 kap. Bemyndiganden

3 §

Paragrafen är ny. Genom den bemyndigas regeringen att i fråga om institut för elektroniska pengar meddela motsvarande föreskrifter som enligt föreslagna 16 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

191

Författningskommentar

Ds 2008:71

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna motsvarar övergångsbestämmelserna till lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till de bestämmelserna.

Genom övergångsbestämmelserna genomförs artikel 8.2 i förvärvsdirektivet, såvitt avser institut för elektroniska pengar, i svensk rätt.

8.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder

8 kap. Sammanläggning och delning av en investeringsfond m.m.

2 §

Ändringen innebär att förbudet att ombilda en investeringsfond till någon annan typ av fond eller företag för kollektiva investeringar begränsas till att bara omfatta värdepappers- fonderna. För specialfonderna kommer det således inte att finnas något generellt förbud mot en sådan ombildning. Den svenska lagstiftningen om investeringsfonder möjliggör bildandet av två olika typer av investeringsfonder, värdepappersfonder och specialfonder. Den ombildning som kan komma i fråga för en specialfond är därför att den övergår till att bli en värdepappers- fond. Detta kan ske genom att fondbestämmelserna anpassas till de krav som gäller för värdepappersfonderna. De ändrade fond- bestämmelserna måste godkännas av Finansinspektionen, som vid sin prövning beaktar att fondandelsägarnas intressen inte påverkas negativt av ändringen.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.

192

Ds 2008:71

Författningskommentar

8.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

1 kap. Inledande bestämmelser

5 §

I paragrafen görs några språkliga och redaktionella ändringar. Därutöver ändras punkten 14 genom att det i den införs en hänvisning till att bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska göras med tillämpning av föreslagna 5 a §.

5 a §

Paragrafen är ny.

Av första och andra styckena framgår att bedömningen av om ett innehav är ett kvalificerat innehav ska göras med tillämpning av vissa bestämmelser om s.k. flaggning i 4 kap. lagen om handel med finansiella instrument och i föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. För en närmare redogörelse för de aktuella bestämmelserna hänvisas till prop. 2006/07:65 (avsnitt 7.4.2, 7.4.4, 7.4.5, 7.5, och 7.6 samt författningskommentaren till respektive bestämmelse).

När det gäller hänvisningen till 4 kap. 5 § andra stycket lagen om handel med finansiella instrument så anges i den bestämmelsen bl.a. att en beräkning av antalet aktier eller röstetalet ska grundas på uppgifter som bolaget har offentliggjort enligt 4 kap. 9 § första stycket samma lag. Detta gäller naturligtvis endast om bolaget är skyldigt att offentliggöra sådana uppgifter, dvs. om dess aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

I fråga om hänvisningen till 4 kap. 12 § 1 lagen om handel med finansiella instrument (aktier som innehas för clearing och avveckling) bör noteras att den korta tid under vilken aktierna får innehas, genom verkställighetsföreskrifter har preciserats till högst tre handelsdagar från transaktionsdagen (se 4 § 7 förordningen [2007:375] om handel med finansiella instrument

193

Författningskommentar

Ds 2008:71

samt 12 kap. 9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2007:17] om verksamhet på marknadsplatser).

I tredje stycket anges vidare att vissa andelar eller rösträtter som värdepappersinstitut eller kreditinstitut innehar ska undantas vid bedömningen om värdepappersinstitutets eller kreditinstitutets innehav utgör ett kvalificerat innehav. Med värdepappersinstitut avses detsamma som i 1 kap. 5 § 27 lagen om värdepappersmarknaden. Begreppet kreditinstitut definieras i 1 kap. 5 § förevarande lag. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs att kreditinstitutet bedriver finansieringsrörelse. Detta begrepp definieras i 1 kap. 4 §. Det är inte avsett att utesluta banker från att tillämpa undantaget. En bank som utöver bankrörelse ägnar sig åt kreditgivning eller annan verksamhet som innebär att rörelsen faller under definitionen av finansieringsrörelse kan således utnyttja undantaget.

Undantag får endast göras för sådana aktier eller andelar som innehas för sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § 6 lagen om värdepappersmarknaden, dvs. garantigivning avseende finansiella instrument och placering av finansiella instrument med ett fast åtagande (se prop. 2006/07:115 del 1 s. 559).

För att undantaget ska vara tillämpligt krävs för det första att rösträtten för aktierna eller andelarna inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning. Med att rösträtterna utnyttjas avses att aktierna företräds på en bolagsstämma. Som exempel på att aktier eller andelar används på annat sätt kan nämnas att innehavaren utövar påtryckningar på styrelsen i ett kreditinstitut på grundval av innehavet.

En andra förutsättning för att undantaget ska kunna tillämpas är att aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet. Det är inte nödvändigt att göra en prognos avseende hur länge innehavet kommer att vara, men om ettårsfristen har passerats utan att aktierna eller andelarna har avyttrats upphör undantaget att gälla och en ny bedömning av om innehavet är kvalificerat kan bli aktuell.

I fjärde stycket anges att undantaget i tredje stycket ska tillämpas även för vissa utländska företag under motsvarande

194

Ds 2008:71

Författningskommentar

förutsättningar som gäller för de svenska företagen. Med utländskt värdepappersföretag avses ett sådant utländskt företag som i det land där det har sitt säte har tillstånd att driva värdepappersrörelse (se 1 kap. 5 § 25 lagen om värdepappers- marknaden). Vad som är ett utländskt kreditinstitut framgår av 1 kap. 5 § förevarande lag.

Genom paragrafen genomförs de nya lydelserna av artikel 12.1 andra stycket och artikel 21.3 i kreditinstitutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.2.

3 kap. Tillstånd för svenska företag

2 §

Första stycket 3 får en ny lydelse. Kriteriet i nuvarande punkten a) flyttas till andra stycket.

Ändringarna i första stycket 4 är endast språkliga.

Andra stycket innehåller en uttömmande uppräkning av de kriterier som ska beaktas vid ägarprövningen i samband med tillståndsgivning enligt första stycket 3. Kriterierna kommenteras i anslutning till 14 kap. 2 §.

Härutöver görs ett antal språkliga ändringar i paragrafen. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.7.

10 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bankaktiebolag

3 §

Ändringen utgör en följdändring föranledd av de föreslagna ändringarna i 3 kap. 2 §.

14 kap. Särskilt om prövningen av ägares lämplighet

1 §

I första stycket 1 ändras gränsvärdet 33 procent till 30 procent.

195

Författningskommentar

Ds 2008:71

I andra stycket tilläggs att en ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Begreppet ”skriftlig” omfattar i detta sammanhang även elektronisk kommunikation (t.ex. e-post).

I det nya tredje stycket anges att Finansinspektionen, inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen, ska skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Vad som avses med arbetsdagar torde sällan innebära några tillämpningsproblem. Ledning kan dock hämtas i prop. 2004/05:142 s. 144, där det anges att med arbetsdagar i det sammanhanget avses alla årets dagar förutom lördagar, söndagar, andra allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Kravet på att ansökan ska vara fullständig innebär endast att Finansinspektionen innan bekräftelsen skickas ut ska göra en översiktlig granskning av att alla uppgifter som ska finnas med i en ansökan verkligen finns där. Skulle det t.ex. saknas uppgift om hur stor andel av röstetalet eller aktierna i kreditinstitutet som kommer att innehas efter förvärvet så bör en bekräftelse inte skickas ut innan komplettering har gjorts. Det faktum att en bekräftelse har skickats ut hindrar dock inte att Finans- inspektionen i ett senare skede begär kompletterande uppgifter från sökanden. Som framgår av föreslagna 2 b § första stycket kan bedömningsperioden förlängas om Finansinspektionen begär komplettering. Vidare bör det noteras att den möjlighet som Finansinspektionen har att avslå en ansökan om uppgifterna är ofullständiga (se avsnitt 4.1.5) inte påverkas av att inspektionen har sänt en bekräftelse om att ansökan har mottagits.

Genom ändringarna genomförs de nya lydelserna av artikel 19.1 och artikel 19.2 första stycket i kreditinstitutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.3 och 4.1.4.

196

Ds 2008:71

Författningskommentar

2 §

Paragrafen innehåller nya regler för tillståndsprövningen enligt 1 § i samband med förvärv eller ökning av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut.

I första stycket anges att tillstånd ska ges om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i ett kreditinstitut och förvärvet bedöms vara ekonomiskt sunt. Den senare bedömningen ska främst göras genom prövningen av förvärvarens kapitalstyrka (se nedan).

I andra stycket anges de kriterier som ska beaktas vid bedömningen enligt första stycket.

Enligt punkt 1 ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. I fråga om förvärvarens anseende ska det göras en bedömning av huruvida det föreligger eventuella tvivel beträffande den tilltänkta förvärvarens integritet och yrkes- kompetens och huruvida dessa tvivel är välgrundade (jfr skäl 8 i förvärvsdirektivet). Sådana tvivel kan exempelvis uppkomma till följd av tidigare affärsbeteende. Som det anges i skälet har bedömningen av anseendet särskild relevans om den tilltänkta förvärvaren är ett subjekt som inte är föremål för reglering, men bör underlättas om förvärvaren är auktoriserad och står under tillsyn i EU.

Något kriterium som direkt motsvarar ”anseende” finns inte i nuvarande reglering. Inom ramen för bedömningen av förvärvarens anseende kan dock vägas in de faktorer som anges som direkt diskvalificerande enligt befintliga regler, dvs. att förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägen- heter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Exempel på detta kan vara att förvärvaren dömts för ekonomiska brott, eller varit föremål för konkursförfarande. Begreppet ”anseende” bör dock kunna tolkas vidare än så, och t.ex. avse även en bedömning av förvärvarens laglydighet, erfarenhet och omdöme i övrigt. Enligt den andra meningen i punkten ska, om den tilltänkta förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, särskilt prövas om den som ingår i

197

Författningskommentar

Ds 2008:71

ledningen för holdingföretaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift. Detta ingår alltså som ett led i prövningen av förvärvarens anseende. Beträffande aktiebolag bör prövningen omfatta dem som ingår i styrelsen samt verkställande direktören. I fråga om andra juridiska personer bör personer i motsvarande ställning omfattas av prövningen (jfr prop. 2005/06:45 s. 177 och där gjord hänvisning).

Ett annat bedömningskriterium, med viss anknytning till det föregående, är den tilltänkta förvärvarens kapitalstyrka. Även detta kriterium saknar motsvarighet i gällande svensk reglering. Med utgångspunkt i förvärvarens ekonomiska och finansiella förutsättningar bör prövningen främst avse förvärvarens förmåga att finansiera förvärvet och, i tillämpliga fall, att upprätthålla eller verka för en finansiellt sund struktur i det företag som förvärvet gäller. I samband med prövningen bör särskild hänsyn tas till vilken typ av verksamhet som drivs eller kommer att drivas av det företag som förvärvet gäller. Relevansen av detta kriterium kan således variera beroende på vilket typ av företag som förvärvet gäller.

I punkt 2 föreskrivs att det ska göras en ledningsprövning av de som efter förvärvet kommer att ingå i kreditinstitutets ledning. Denna prövning blir aktuell endast om den tilltänkta förvärvaren redan vid ansökan om tillstånd till förvärvet kan precisera att ledningsförändringar kommer att ske och vilka förändringar som kan bli aktuella. Den prövning som ska göras motsvarar då den ledningsprövning som föreskrivs i 3 kap. 2 § första stycket 4 och 13 kap. 2 § tredje stycket. Om det i ansökan inte kan anges vilka förändringar som kommer att äga rum får eventuella senare ändringar prövas enligt de allmänna reglerna om ledningsprövning.

Prövningen enligt punkt 3 motsvarar i huvudsak den prövning som enligt nuvarande bestämmelser ska göras enligt första stycket 1.

Enligt punkt 4 ska det slutligen ske en prövning av om förvärvet har samband med penningtvätt eller finansiering av

198

Ds 2008:71

Författningskommentar

terroristbrott eller kan medföra att riskerna för sådan verksamhet ökar. Med penningtvätt avses detsamma som i 1 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. Med finansiering av terroristbrott avses att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller andra tillgångar i syfte att dessa ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (jfr 2 § 2, 3 och 4 §§ lagen [2002:444] om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.).

Som exempel på en situation då ett förvärv har samband med penningtvätt kan nämnas att transaktionen i sig utgör ett led i penningtvätt, t.ex. genom att köpeskillingen har förvärvats genom brott och övriga rekvisit för penningtvätt är uppfyllda. Som exempel på att riskerna för penningtvätt eller finansiering av terroristbrott ökar genom ett förvärv kan nämnas att det finns risk för att förvärvaren genom sitt innehav kan komma att utöva inflytande över kreditinstitutet för att det ska medverka till penningtvätt eller finansiering av terroristbrott. Det måste således vara fråga om att riskerna för penningtvätt eller finansiering av terroristbrott ökar i ett konkret avseende.

Bestämmelsens ordalydelse omfattar såväl pågående som avslutad penningtvätt eller finansiering av terroristbrott. Genom hänvisningen till 4 § lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. omfattas även försök till finansiering av sådana terroristbrott som avses i 2 § lagen om straff för terroristbrott.

Vid bedömningen ska, enligt nya tredje stycket, hänsyn tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet. Härvid kan således hänsyn tas till hur stort innehav som förvärvaren kommer att inneha och det inflytande denna därmed kommer att ha.

Nuvarande fjärde och femte styckena ersätts med ny reglering i 2 b §.

Genom ändringarna genomförs nya artikel 19a.1 och 19a.2 i kreditinstitutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.5.

199

Författningskommentar

Ds 2008:71

2 a §

Beträffande förvärv i kreditinstitut utvidgas i bestämmelsen skyldigheten för Finansinspektionen att samråda med andra behöriga myndigheter till att avse samtliga fall när tillstånd måste inhämtas och förvärvaren tillhör någon av de uppräknade kategorierna.

I fråga om vilka kategorier av tilltänkta förvärvare som utlöser skyldigheten att samråda kan sägas att med försäkringsföretag avses även återförsäkringsföretag. Vidare utvidgas samråds- skyldigheten i jämförelse med nuvarande bestämmelse genom att samråd även ska äga rum om den tilltänkta förvärvaren är ett förvaltningsbolag som hör hemma inom EES och som i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt det s.k. UCITS-direktivet. Med förvaltningsbolag avses här detsamma som i 1 kap. 1 § 13 lagen (2004:46) om investeringsfonder, dvs. ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag.

Härutöver görs i paragrafen ett antal språkliga och redaktionella ändringar.

Genom ändringarna genomförs nya artikel 19b.1 i kredit- institutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.6.

2 b §

Paragrafen är ny.

Av första stycket framgår att Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som avses i 1 § ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i 1 § tredje stycket skickades (bedömningsperioden). I fråga om begreppet arbetsdagar hänvisas till kommentaren till 1 §. Bedömnings- perioden kan förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter. I föreslagna 16 kap. 2 § bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden. I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas. Dessa föreskrifter bör motsvara den nya lydelsen av artikel 19.3 och 19.4 i kredit-

200

Ds 2008:71

Författningskommentar

institutsdirektivet. Som ett annat exempel kan nämnas att regeringen kan meddela föreskrifter om att beslutet ska meddelas inom två arbetsdagar efter att det har fattats (jfr nya lydelsen av artikel 19.5 i kreditinstitutsdirektivet).

Den nya regleringen i andra stycket innebär att det tillståndspliktiga förvärvet under alla förhållanden ska anses godkänt om inspektionen inte meddelar något beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.

I tredje stycket, som ersätter nuvarande 2 § fjärde stycket, anges att Finansinspektionen, utöver att besluta en viss tid inom vilken ett förvärv ska genomföras, även får förlänga denna tid.

Genom ändringarna genomförs den nya lydelsen av artikel 19.2 andra stycket, 19.3 andra stycket och 19.5–19.7 i kredit- institutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.4.

3 §

I bestämmelsen införs ett krav på att underrättelsen till Finansinspektionen ska vara skriftlig. På samma sätt som i fråga om ansökan om tillstånd till förvärv av ett kvalificerat innehav (1 §) omfattar begreppet ”skriftlig” även elektronisk kommunikation (t.ex. e-post).

Skyldigheten att underrätta Finansinspektionen gäller för den som ”avser” att avyttra hela eller delar av ett kvalificerat innehav. För att någon ska anses ”avse” att avyttra ett innehav måste planerna ha nått en sådan konkretion att ett beslut om avyttring kan sägas ha fattats (jfr artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet). Varje fundering på att avyttra innehavet ska alltså inte utlösa en underrättelseskyldighet.

Genom ändringen genomförs den nya lydelsen av artikel 20 i kreditinstitutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.3.

6 §

Första stycket innehåller även fortsättningsvis en generell möjlighet för Finansinspektionen att ingripa mot en olämplig

201

Författningskommentar

Ds 2008:71

ägare av ett kvalificerat innehav genom att besluta att denne vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat. Den delvis nya regleringen i punkterna 1–4, som anknyter till kriterierna för förvärvsprövning och initial tillståndsprövning, anger i vilka situationer som detta kan ske. Kriterierna kommenteras i anslutning till 2 §.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.8.

16 kap. Bemyndiganden

2 §

Paragrafen är ny.

Enligt bestämmelsen får regeringen meddela föreskrifter handläggningen av tillståndsärenden hos Finansinspektionen. I detta ryms bl.a. föreskrifter om när bedömningsperioden enligt 14 kap. 2 § får förlängas. Som framgår av kommentaren till det lagrummet bör förutsättningarna för en förlängning motsvara dem som anges i nya lydelsen av artikel 19.3 och 19.4 i kreditinstitutsdirektivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4.1.4.

Övergångsbestämmelser

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser om ägarprövning tillämpas för sådana ansökningar som redan har kommit in till Finans- inspektionen innan lagen träder i kraft. Det innebär att varken de materiella reglerna, t.ex. om hur ett kvalificerat innehav ska beräknas, eller de formella reglerna, t.ex. om Finans- inspektionens handläggning av en ansökan, blir tillämpliga.

Genom bestämmelsen genomförs artikel 8.2 i förvärvsdirektivet, såvitt avser kreditinstitut, i svensk rätt.

I punkten 3 föreskrivs en skyldighet för vissa innehavare att anmäla sina innehav till Finansinspektionen. Den gäller om innehavaren inte tidigare har varit skyldig att ansöka om tillstånd

202

Ds 2008:71

Författningskommentar

till förvärv och en sådan skyldighet skulle ha förelegat om förvärvet skett efter lagens ikraftträdande. Det kan vara fråga dels om att ett innehav inte alls har utgjort ett kvalificerat innehav enligt nuvarande definition, dels om att ett innehav visserligen är kvalificerat och tillstånd har beviljats, men de föreslagna ändringarna medför att ett nytt tillstånd skulle ha krävts på grund av att något av gränsvärdena i 14 kap. 1 § första stycket uppnås eller överskrids. Som exempel kan nämnas att någon har fått tillstånd enligt 14 kap. första stycket 1 att förvärva 20 procent av aktierna i ett kreditinstitut och därefter har förvärvat sammanlagt 31 procent av aktierna. Något nytt tillstånd har då inte krävts, eftersom den gällande gränsen är 33 procent, men skulle ha krävts om aktierna förvärvats efter ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna, då gränsen i stället kommer att vara 30 procent av aktierna. Ett annat exempel är att den ändrade definitionen av kvalificerat innehav föranleder att innehavet efter ikraftträdandet anses större än tidigare och därigenom överstiger något av gränsvärdena.

Anmälan ska göras senast den 2 november 2009. Övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 6.

8.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

6 §

I andra stycket ändras definitionen av kvalificerat innehav till en hänvisning till motsvarande definition i lagen om bank- och finansieringsrörelse. I tredje stycket görs en språklig ändring.

203

Författningskommentar

Ds 2008:71

8.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

10 §

I punkten 7 ändras definitionen av kvalificerat innehav genom att hänvisning i stället görs till föreslagna 1 kap. 9 i § försäkrings- rörelselagen.

I punkten 8 görs en redaktionell ändring.

8.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar

1 kap. Inledande bestämmelser

3 §

I punkterna 11 och 13 görs redaktionella ändringar.

8.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap. Allmänna bestämmelser

5 §

I bestämmelsen görs ett antal språkliga och redaktionella ändringar. Därutöver ändras punkten 18 genom att det i den införs en hänvisning till att bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska göras med tillämpning av föreslagna 5 a §.

204

Ds 2008:71

Författningskommentar

5 a §

Paragrafen är ny. Den motsvarar förslaget till 1 kap. 5 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

Genom paragrafen genomförs de nya lydelserna av artikel 4.1 27 och artikel 10.3 fjärde stycket i MiFID.

3 kap. Tillstånd för svenska företag

1 §

I bestämmelsen görs ett antal språkliga ändringar.

Första stycket 4 motsvarar den föreslagna lydelsen av 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

2 §

Första stycket motsvarar förslaget till lydelse av 3 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

12 kap. Tillstånd att driva en reglerad marknad

2 §

I bestämmelsen görs ett antal språkliga ändringar.

Första stycket 3 motsvarar den föreslagna lydelsen av 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

3 §

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak förslaget till lydelse av 3 kap. 2 § andra stycket lagen om lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet. Till skillnad från den bestämmelsen görs dock, i likhet med nuvarande lydelse, ingen hänvisning till situationen då det föreligger nära förbindelser med någon annan och detta hindrar en effektiv tillsyn av bolaget. Någon reglering avseende detta finns inte såvitt avser börser.

205

Författningskommentar

Ds 2008:71

19 kap. Tillstånd för clearingverksamhet

3 §

I bestämmelsen görs ett antal språkliga ändringar.

Punkten 3 motsvarar den föreslagna lydelsen av 3 kap. 2 § första stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

4 §

24 kap. Särskilt om prövningen av ägares lämplighet

1 §

Innehållet i bestämmelsen motsvarar den föreslagna lydelsen av 14 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

Genom bestämmelsen genomförs den nya lydelsen av artikel 10.3 och nya artikel 10a.1 första stycket i MiFID.

2 §

Bestämmelsen innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

Genom ändringarna genomförs nya lydelsen av artikel 10.4 andra stycket i MiFID.

206

Ds 2008:71

Författningskommentar

3 §

Bestämmelsen innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 § lagen om bank- och finansie- ringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

Härutöver görs i paragrafen ett antal språkliga och redaktionella ändringar.

Genom ändringarna genomförs nya artikel 10b.1 och 10b.2 i MiFID

3 a §

Paragrafen är ny

Bestämmelsen innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 b § lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet. Av andra stycket framgår, beträffande en ansökan om tillstånd till förvärv i ett värdepappersbolag, att Finans- inspektionen ska anses ha beviljat tillståndet om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut att avslå ansökan. Någon motsvarande bestämmelse föreslås inte beträffande börser och clearingorganisationer.

Genom bestämmelsen genomförs nya artikel 10a.1 andra stycket, 10a.2 andra stycket och 10a.4–10a.6 i MiFID.

4 §

Ändringen motsvarar den föreslagna ändringen i 14 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och kommenteras i anslutning till det lagrummet.

Genom ändringen genomförs den nya lydelsen av artikel 10.3 andra stycket i MiFID.

7 §

Första stycket innehåller en reglering motsvarande den föreslagna lydelsen av 14 kap. 6 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

207

Författningskommentar

Ds 2008:71

12 §

Paragrafen är ny.

Bestämmelsen motsvarar förslaget till lydelse av 16 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till det lagrummet.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelserna motsvarar övergångsbestämmelserna till lagen om bank- och finansieringsrörelse och har kommenterats i anslutning till de bestämmelserna.

Genom övergångsbestämmelserna genomförs artikel 8.2 i förvärvsdirektivet såvitt gäller värdepappersbolag.

208

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn

209

Bilaga 1

Ds 2008:71

210

Ds 2008:71

Bilaga 1

211

Bilaga 1

Ds 2008:71

212

Ds 2008:71

Bilaga 1

213

Bilaga 1

Ds 2008:71

214

Ds 2008:71

Bilaga 1

215

Bilaga 1

Ds 2008:71

216

Ds 2008:71

Bilaga 1

217

Bilaga 1

Ds 2008:71

218

Ds 2008:71

Bilaga 1

219

Bilaga 1

Ds 2008:71

220

Ds 2008:71

Bilaga 1

221

Bilaga 1

Ds 2008:71

222

Ds 2008:71

Bilaga 1

223

Bilaga 1

Ds 2008:71

224

Bilaga 2 Parallelluppställning avseende de olika direktiven

Jämförelse mellan olika artiklar i direktiven

2006/48/EG 92/49/EEG 2002/83/EG 2004/39/EG 2005/68/EG

12.1 andra	1 g andra	1 j andra	4.1 27	2.2 tredje
stycket	stycket	stycket		stycket
12.1 tredje	1 g tredje	1 j tredje	10.3 fjärde	2.2 fjärde
stycket	stycket	stycket	stycket	stycket
19.1	15.1	15.1	10.3 första	19.1
			och tredje
			stycket
19.2	15a.1	15a.1	10 a .1	19.2
19.3	15a.2	15a.2	210a.2	19.3
19.4	15a.3	15a.3	10a.3	19.4
19.5	15a.4	15a.4	10a.4	19.5
19.6	15a.5	15a.5	10a.5	19.6
19.7	15a.6	15a.6	10a.6	19.7

225

Bilaga 2

Ds 2008:71

19.8	15a.7	15a.7	10a.7	19.8
19a.1	15b.1	15b.1	10b.1 första	19a.1
			stycket
19a.2	15b.2	15b.2	10b.2	19a.2
19a.3	15b.3	15b.3	10b.3	19a.3
19a.4	15b.4	15b.4	10b.4	19a.4
19a.5	15b.5	15b.5	10b.5	19a.5
19b.1	15c.1	15c.1	10.4 första	20.1
			stycket
19b.2	15c.2	15c.2	10.4 andra	20.2
			stycket
20	15.2	15.2	10.3 andra	21 andra
			och tredje	stycket
			stycket
21.3 första	1 g andra	1 j andra	4.1 27	2.2 tredje
stycket	stycket	stycket		stycket
21.3 andra	1 g tredje	1 j tredje	10.3 fjärde	2.2 fjärde
stycket	stycket	stycket	stycket	stycket
150.2	51	64	10b.1 andra	56 f
			stycket

226

Bilaga 3 Parallelluppställning – förteckning över bestämmelser som genomför direktivet i svensk rätt

Förvärvsdirektivets bestämmelser genomförs i svensk rätt på följande sätt.

Förkortningar
FL	förvaltningslagen (1986:223)
FRL	försäkringsrörelselagen (1982:713)
LBF	lagen (2004:298) om bank- och
	finansieringsrörelse
LEP	lagen (2002:149) om utgivning av
	elektroniska pengar
SekrL	sekretesslagen (1980:100)
VmL	lagen (2007:528) om värdepappers-
	marknaden
Dir. 2007/44/EG	Ändringar i	Svenska bestämmelser
Artikel 1	Direktiv
	92/49/EEG
Artikel 1.1	Artikel 1 g	1 kap. 9 i § andra–femte

227

Bilaga 3

Ds 2008:71

	andra stycket	styckena FRL
Artikel 1.2 a	Artikel 15.1	3 kap. 2 § andra och tredje
		styckena FRL samt verk-
		ställighetsföreskrifter
Artikel 1.2 b		–
Artikel 1.2 c	Artikel 15.2	3 kap. 2 a § FRL
Artikel 1.3	Artikel 15a.1	3 kap. 2 § fjärde och
		nionde styckena samt 2 h §
		FRL och föreskrifter
	Artikel 15a.2	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt före-
		skrifter
	Artikel 15.a3	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt före-
		skrifter
	Artikel 15a.4	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt
		föreskrifter; 20 § FL samt
		jfr 8 kap. 5 § andra stycket
		SekrL
	Artikel 15a.5	3 kap. 2 § tionde stycket
		FRL
	Artikel 15a.6	3 kap. 2 § elfte stycket
		FRL
	Artikel 15a.7	–
	Artikel 15b.1	3 kap. 2 § femte–sjunde
228

Ds 2008:71 Bilaga 3

		styckena FRL
	Artikel 15b.2	3 kap. 2 § femte–sjunde
		styckena FRL
	Artikel 15b.3	–
	Artikel 15b.4	Verkställighetsföreskrifter
	Artikel 15b.5	Jfr 1 kap. 9 § regerings-
		formen
	Artikel 15c.1	3 kap. 2 g § FRL
	Artikel 15c.2	19 kap. 1 § andra stycket
		och 3 kap. 2 h § FRL samt
		föreskrifter
Artikel 1.4	Artikel 51	–
Artikel 2	Direktiv
	2002/83/EG
Artikel 2.1	Artikel 1 j	1 kap. 9 i § andra–femte
	andra stycket	styckena FRL
Artikel 2.2 a	Artikel 15.1	3 kap. 2 § andra och tredje
		styckena FRL samt verk-
		ställighetsföreskrifter
Artikel 2.2 b		–
Artikel 2.2.c	Artikel 15.2	3 kap. 2 a § FRL
Artikel 2.3	Artikel 15a.1	3 kap. 2 § fjärde och
		nionde styckena samt 2 h §
		FRL och föreskrifter
		229

Bilaga 3

Ds 2008:71

Artikel 15a.2	3 kap. 2 § nionde stycket
	samt 2 h § FRL och före-
	skrifter
Artikel 15a.3	3 kap. 2 § nionde stycket
	samt 2 h § FRL och före-
	skrifter
Artikel 15a.4	3 kap. 2 § nionde stycket
	och 2 h § FRL samt
	föreskrifter; 20 § FL samt
	jfr 8 kap. 5 § andra stycket
	SekrL
Artikel 15a.5	3 kap. 2 § tionde stycket
	FRL
Artikel 15a.6	3 kap. 2 § elfte stycket
	FRL
Artikel 15a.7	–
Artikel 15b.1	3 kap. 2 § femte–sjunde
	styckena FRL
Artikel 15b.2	3 kap. 2 § femte–sjunde
	styckena FRL
Artikel 15b.3	–
Artikel 15b.4	Verkställighetsföreskrifter
Artikel 15b.5	Jfr 1 kap. 9 § regerings-
	formen
Artikel 15c.1	3 kap. 2 g § FRL

230

Ds 2008:71 Bilaga 3

	Artikel 15c.2	19 kap. 1 § andra stycket
		och 3 kap. 2 h § FRL samt
		föreskrifter
Artikel 2.4	Artikel 64	–
Artikel 3	Direktiv
	2004/39EG
Artikel 3.1	Artikel 4.1 27	1 kap. 5 § 18 och 5 a §
		första och andra styckena
		VmL
Artikel 3.2	Artikel 10.3	1 kap. 5 a § tredje och
		fjärde styckena, 24 kap. 1
		och 4 §§ VmL samt verk-
		ställighetsföreskrifter
	Artikel 10.4	23 kap. 5 §, 24 kap. 2 § och
		12 § VmL samt före-
		skrifter
Artikel 3.3	Artikel 10a.1	24 kap. 1 § tredje stycket,
		3 a § första stycket och
		12 § VmL samt före-
		skrifter
	Artikel 10a.2	24 kap. 3 a § och 12 § VmL
		samt föreskrifter
	Artikel 10a.3	24 kap. 3 a § och 12 § VmL
		samt föreskrifter
	Artikel 10a.4	24 kap. 3 a § första stycket
		och 12 § VmL samt
		231

Bilaga 3

Ds 2008:71

		föreskrifter; 20 § FL samt
		jfr 8 kap. 5 § andra stycket
		SekrL
	Artikel 10a.5	24 kap. 3 a § andra stycket
		VmL
	Artikel 10a.6	24 kap. 3 a § tredje stycket
		VmL
	Artikel 10a.7	–
	Artikel 10b.1	24 kap. 3 § VmL
	Artikel 10b.2	24 kap. 3 § VmL
	Artikel 10b.3	–
	Artikel 10b.4	Verkställighetsföreskrifter
	Artikel 10b.5	Jfr 1 kap. 9 §
		regeringsformen
Artikel 4	Direktiv
	2005/68/EG
Artikel 4.1	Artikel 2.2	1 kap. 9 i § andra–femte
	tredje stycket	styckena FRL
Artikel 4.2	Artikel 19.1	3 kap. 2 § andra och tredje
		styckena FRL samt verk-
		ställighetsföreskrifter
	Artikel 19.2	3 kap. 2 § fjärde och
		nionde styckena och 2 h §
		FRL samt föreskrifter
232

Ds 2008:71

Bilaga 3

	Artikel 19.3	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt
		föreskrifter
	Artikel 19.4	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt
		föreskrifter
	Artikel 19.5	3 kap. 2 § nionde stycket
		och 2 h § FRL samt
		föreskrifter; 20 § FL samt
		jfr 8 kap. 5 § andra stycket
		SekrL
	Artikel 19.6	3 kap. 2 § tionde stycket
		FRL
	Artikel 19.7	3 kap. 2 § elfte stycket
		FRL
	Artikel 19.8	–
Artikel 4.3	Artikel 19a.1	3 kap. 2 § femte–sjunde
		styckena FRL
	Artikel 19a.2	3 kap. 2 § femte–sjunde
		styckena FRL
	Artikel 19a.3	–
	Artikel 19a.4	Verkställighetsföreskrifter
	Artikel 19a.5	Jfr 1 kap. 9 § regerings-
		formen

233

Bilaga 3

Ds 2008:71

Artikel 4.4	Artikel 20.1	3 kap. 2 g § FRL
	Artikel 20.2	19 kap. 1 § andra stycket
		och 3 kap. 2 h § FRL samt
		föreskrifter
Artikel 4.5	Artikel 21	3 kap. 2 a § FRL
	andra stycket
Artikel 4.6		–
Artikel 5	Direktiv
	2006/48/EG
Artikel 5.1	Artikel 12.1	1 kap. 5 a § LBF och 1 kap.
	andra stycket	2 § LEP
Artikel 5.2	Artikel 19.1	14 kap. 1 § första och
		andra styckena LBF och
		6 kap. 10 § LEP samt verk-
		ställighetsföreskrifter
	Artikel 19.2	14 kap. 1 § tredje stycket,
		2 b § första stycket och
		16 kap. 2 § LBF, 6 kap.
		10 § och 8 kap. 3 § LEP
		samt föreskrifter
	Artikel 19.3	14 kap. 2 b § första stycket
		och 16 kap. 2 § LBF,
		6 kap. 10 § och 8 kap. 3 §
		LEP samt föreskrifter
	Artikel 19.4	14 kap. 2 b § första stycket
		och 16 kap. 2 § LBF,
		6 kap. 10 § och 8 kap. 3 §
234

Ds 2008:71 Bilaga 3

		LEP samt föreskrifter
	Artikel 19.5	14 kap. 2 b § första stycket
		och 16 kap. 2 § LBF,
		6 kap. 10 § och 8 kap. 3 §
		LEP samt föreskrifter;
		20 § FL samt jfr 8 kap. 5 §
		andra stycket SekrL
	Artikel 19.6	14 kap. 2 b § andra stycket
		LBF och 6 kap. 10 § LEP
	Artikel 19.7	14 kap. 2 b § tredje stycket
		LBF och 6 kap. 10 § LEP
	Artikel 19.8	–
Artikel 5.3	Artikel 19a.1	14 kap. 2 § LBF och 6 kap.
		10 § LEP
	Artikel 19a.2	14 kap. 2 § LBF och 6 kap.
		10 § LEP
	Artikel 19a.3	–
	Artikel 19a.4	Verkställighetsföreskrifter
	Artikel 19a.5	Jfr 1 kap. 9 § regerings-
		formen

Artikel 19b.1 14 kap. 2 a § LBF och 6 kap. 10 § LEP

Artikel 19b.2 13 kap. 6 a § och 16 kap. 2 § LBF, 6 kap. 9 § och 8 kap. 3 § LEP samt

235

Bilaga 3

Ds 2008:71

Artikel 5.4	Artikel 20
Artikel 5.5	Artikel 21.3
Artikel 5.6
Artikel 6
Artikel 7.1
Artikel 7.2
Artikel 8.1
Artikel 8.2
Artikel 9

236

föreskrifter

14 kap. 3 § LBF och 6 kap.

10 § LEP

1 kap. 5 a § LBF och 1 kap.

2 § LEP

–

Ikraftträdande- bestämmelser till resp. föreslagen lagändring

–

Övergångsbestämmelser till resp. föreslagen lag- ändring

–