Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

Departementsserien 2008:31

Ds 2008:31

Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

Finansdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-22971-2

ISSN 0284-6012

Innehåll

Sammanfattning...............................................................           5
1 Lagförslag ................................................................           7
FörslagT TtillT lagT T TomT ändringT T iT T lagenT T (2005:807)T T omT T ersättningT T
  förT T vissT T mervärdesskattT T förT T kommunerT T ochT T landstingT ......... 7
2 Bakgrund ...............................................................           21
3 GällandeT rättT ..........................................................           23

3.1LagenT (2005:807)T T omT T ersättningT T förT T vissT T

mervärdesskattT T förT T kommunerT T ochT T landstingT .................... 23
3.1.1 Allmänt......................................................................           23
3.1.2 RättT tillT T ersättningT .....................................................     24
3.1.3 AnsökanT mT .m............................................................       25
3.2 MervärdesskattelagenT (1994:200)T ....................................... 25
3.2.1 AllmäntT omT T jämkningT ...............................................     25
3.2.2 FörutsättningarT förT T jämkningT .................................. 26
3.2.3 Investeringsvara ........................................................     27
3.2.4 NärT jämkningT T skaT T skeT ...............................................     29
3.2.5 Korrigeringstid..........................................................     30
3.2.6 HurT jämkningT T skaT T skeT ...............................................     31
3.2.7 ÖvertagandeT avT T rättighetT T TochT TskyldighetT attT T
  jämkaT ..........................................................................           32
              3
Innehåll Departementsserien, Ds 2008:31
4 ÖvervägandenT ochT T förslagT ......................................... 35

4.1SkyldighetT attT T justeraT T ersättningT T vidT T överlåtelseT T ochT T

ändradT T användningT T avT T investeringsvarorT T mT .m. ................... 35

4.2RättT tillT T ersättningT T vidT T övertagenT T rättighetT T TochT

  skyldighetT T attT T jämkaT .............................................................           41
4.3 Ikraftträdande-T ochT T Tövergångsbestämmelser ..................... 43
5 KonsekvenserT avT T förslagenT ........................................       47
5.1 EkonomiskaT konsekvenserT ..................................................       47
5.2 AdministrativaT konsekvenserT ..............................................     47
6 Författningskommentarer .........................................       49
FörslagT TtillT lagT T TomT ändringT T iT T lagenT T (2005:807)T T omT T ersättningT T
  förT T vissT T mervärdesskattT T förT T kommunerT T ochT T landstingT ....... 49

4

Sammanfattning

Kommuner, landsting och kommunalförbund har enligt en särskild kompensationsordning möjlighet att få ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Regler om detta finns i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, nedan kallad ersättningslagen.

I mervärdesskattelagen finns regler om jämkning av ingående skatt. Reglerna går ut på att avdraget för ingående skatt hänförlig till varor av större värde, inklusive fastigheter, ska justeras om man ändrar användningen eller säljer dem inom en viss tidsperiod från det att de förvärvades. Det har kommit till Regeringskansliets kännedom att kommuner vid försäljning av fastigheter överlåtit rättigheter att jämka ingående skatt för att en förvärvare av fastigheten ska kunna utnyttja den ingående skatt som kommunen redan tidigare fått ersättning för enligt den särskilda kompensationsordningen. Tillvägagångssättet har således använts för att staten ska betala ut i stort sett samma belopp två gånger.

För att åtgärda detta är det nödvändigt att ändra ersättningslagen.

En skyldighet att justera ersättning enligt ersättningslagen föreslås införas vid försäljning av investeringsvaror inom viss tid om kommunen har haft rätt till ersättning för den ingående mervärdesskatten när varan anskaffats. Med kommuner avses även landsting och kommunalförbund. Skyldighet att justera ersättning enligt ersättningslagen införs också vid ändrad användning av en investeringsvara, dvs. om rätt till ersättning för

5

Sammanfattning Departementsserien, Ds 2008:31

ingående skatt funnits vid en kommuns inköp av en investeringsvara och det sedan blir möjligt för kommunen att återfå den ingående skatten genom jämkning på grund av ändrad användning.

Vidare föreslås förtydligande regler om kommuners, landstings och kommunalförbunds rätt till ersättning vid förvärv av investeringsvaror om de övertagit rättigheter och skyldigheter att jämka avdrag för ingående skatt. Ersättningsbeloppet ska beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet. Motsvarande föreslås också gälla om de har haft rätt till avdrag för ingående skatt vid anskaffningen av en investeringsvara men till följd av ändrad användning ska jämka den ingående skatten.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. De nya bestämmelserna som föreslås ska tillämpas på överlåtelse och förvärv av investeringsvara som sker från och med den 1 maj 2008.

6

1 Lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

dels att 1, 2, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 17, 18 och 19 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 2 a, 6 a, 6 b, 6 c , 7 a och 12 a §§ samt närmast före 6 a, 7 a, 9 och 12 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om kommuners och landstings rätt till ersättning för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

Denna lag innehåller bestämmelser om kommuners och landstings rätt till ersättning för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) och skyldighet att i vissa fall justera sådan ersättning.

7

Lagförslag Ds 2008:31

Kommuner, landsting och kommunalförbund har efter ansökan rätt till ersättning för ingående skatt

1.som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), eller

2.för vilken de inte har rätt till återbetalning enligt mervärdesskattelagen.

2 §

Kommuner, landsting och kommunalförbund har rätt till ersättning för ingående skatt

1.som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), eller

2.för vilken de inte har rätt till återbetalning enligt mervärdesskattelagen.

2 a §

I andra och tredje styckena finns bestämmelser om vad som utgör ersättningsbelopp och när rätten till ersättning inträder när användning av investeringsvara ändras samt när investeringsvara förvärvas.

Om jämkning enligt 8 a kap 4 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200) ska göras eller rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt övertas enligt 8 a kap. 11 eller 12 § samma lag utgör ersättningsbeloppet ett belopp som beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet enligt 8 a kap. 7, 8 och 10 §§ samma lag.

Den rätt till ersättning som avses i andra stycket inträder årligen under återstoden av korrigeringstiden, i vilken ska

8

Ds 2008:31 Lagförslag

            räknas in det kalenderår under
            vilken   användningen ändras
            eller förvärvet sker.      
            5 §              
Kommuner och landsting Kommuner och landsting
har efter ansökan rätt till har rätt till ersättning för de
ersättning för de   ökade ökade kostnader som till följd
kostnader som till följd av av bestämmelserna   om
bestämmelserna     om mervärdesskatt uppkommer
mervärdesskatt uppkommer vid upphandling av verksamhet
vid upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social
inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt
omsorg och utbildning samt vid hyra av lokal för sådana
vid hyra av lokal för sådana boendeformer som avses i 4 §.
boendeformer som avses i 4 §. Rätt   till ersättning har
Rätt till ersättning har kommunen och landstinget
kommunen och landstinget också när de lämnar bidrag till
också när de lämnar bidrag till näringsidkare   för dennes
näringsidkare   för dennes verksamhet inom   nämnda
verksamhet inom nämnda områden.          
områden.   enligt   första               enligt
Ersättning     Rätt till ersättning
stycket lämnas även till   första stycket har även    
1. kommunalförbund,   1. kommunalförbund,  
2. sådant beställarförbund 2. sådant beställarförbund
som bedriver försöksverksam- som bedriver försöksverksam-
het som avses i lagen het som avses i lagen
(1994:566) om lokal försöks- (1994:566) om lokal försöks-
verksamhet med finansiell verksamhet med finansiell
samordning mellan social- samordning mellan social-
försäkring, hälso- och sjukvård försäkring, hälso- och sjukvård
och socialtjänst, samt     och socialtjänst, samt    
3. sådant samordnings- 3.   sådant samordnings-
förbund som bedriver förbund som   bedriver
verksamhet enligt   lagen verksamhet enligt     lagen
                          9
Lagförslag Ds 2008:31

(2003:1210) om finansiell (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringssamordning av rehabiliteringsinsatser. insatser.

Storleken av ersättningar som avses i denna paragraf beräknas enligt schablon. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen.

Skyldighet att justera ersättning

6 a §

I 6 b § finns bestämmelser om justering i vissa fall av ersättning enligt denna lag när en kommun överlåter en investeringsvara. I 6 c § finns bestämmelser om justering i vissa fall när användning av investeringsvara ändras.

Bestämmelserna i 6 b och 6 c §§ om justering gäller endast om kommunen har haft rätt till ersättning för ingående skatt hänförlig till anskaffningen av investeringsvaran. Med anskaffning av investeringsvara avses även förvärv för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet.

Med investeringsvara förstås vad som enligt 8 a kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200) avses med investeringssvara. Med korrigeringstid förstås vad som enligt 8 a kap. 6 § samma lag avses med korrigeringstid. Vad som i 6 a–6 c §§ sägs om

10

Ds 2008:31 Lagförslag

kommun gäller också landsting och kommunalförbund.

6 b §

En kommun är skyldig att justera ersättning enligt denna lag om en investeringsvara överlåtits inom korrigeringstiden.

Justering enligt första stycket ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den ingående skatt som avser återstoden av korrigeringstiden, i vilken ska räknas in det kalenderår under vilket överlåtelsen sker.

Justering ska göras vid ett enda tillfälle.

6 c §

En kommun är skyldig att justera ersättning enligt denna lag om jämkning enligt 8 a kap. 4 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) ska göras.

Justering enligt första stycket ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den jämkning som ska göras.

Justeringen ska göras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden, i vilken ska räknas in det kalenderår

11

Lagförslag Ds 2008:31

Ansökan om ersättning enligt 2 och 5 §§ skall vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser.

Ansökan skall avse en ersättningsperiod på en kalendermånad eller tre på varandra följande kalendermånader under samma kalenderår.

Ansökan skall lämnas enligt fastställt formulär.

under vilket användningen ändras.

7 §

Den som har rätt till ersättning enligt 2 och 5 §§ får ansöka om sådan ersättning hos

Skatteverket. Ansökan ska vara undertecknad och ha kommit in senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser.

Ansökan ska avse en ersättningsperiod på en kalendermånad eller tre på varandra följande kalendermånader under samma kalenderår. Uppgift om ersättningsbelopp enligt 2 a § ska lämnas i den ansökan som omfattar den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändrats eller förvärvet skett.

Ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär.

Anmälan av överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvara

7 a §

Den som är skyldig att justera ersättning enligt 6 a– 6 c §§ ska anmäla överlåtelsen eller den ändrade användningen

12

Ds 2008:31 Lagförslag

och justeringsbelopp till Skatteverket. Anmälan ska göras i samband med ansökan om ersättning för den ersättningsperiod i vilken överlåtelsen skett eller för den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändrats. Anmälan ska dock senast ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni året efter det kalenderår som överlåtelsen skett eller användningen ändrats.

Anmälan ska vara undertecknad och lämnas enligt fastställt formulär.

Justeringsbeloppet ska ha betalats in till Skatteverket senast den dag då anmälan ska ha kommit in enligt första stycket.

Som betalning i rätt tid anses sådant ersättningsbelopp för vilket rätt till ersättning föreligger för samma ersättningsperiod och som motsvarar justeringsbeloppet. Detta gäller endast om ansökan om ersättning lämnas i samband med att anmälan lämnas.

        8 §  
För varje kalenderår skall För varje kalenderår ska
kommunen lämna uppgift kommunen lämna uppgift
(årsuppgift) om dels det (årsuppgift) om
          13
Lagförslag Ds 2008:31
belopp som bokförts på 1. det belopp som bokförts
konton för sådan mervärdes- på konton   för   sådan
skatt som berättigar till mervärdesskatt som berättigar
ersättning enligt 2 §, dels till ersättning enligt 2 §,  
sådana schablonbelopp som 2. sådana schablonbelopp
beräknats enligt 5 §.   som beräknats enligt 5 §, samt
          3. belopp enligt 2 a §, 6 b och
          6 c §§.          
Årsuppgiften skall vara Årsuppgiften ska vara
undertecknad och ha kommit undertecknad och ha kommit
in till Skatteverket senast före in till Skatteverket senast före
utgången av juni året efter det utgången av juni året efter det
kalenderår som uppgiften kalenderår som uppgiften
avser.         avser.            
Årsuppgiften skall lämnas Årsuppgiften ska lämnas
enligt fastställt formulär.   enligt fastställt formulär.  
          Elektroniska dokument  
          9 §            
Regeringen   eller den Regeringen   eller den
myndighet   regeringen myndighet   regeringen
bestämmer får föreskriva eller i bestämmer får föreskriva eller i
enskilda fall medge att ansökan enskilda fall medge att ansökan
om ersättning enligt 2 och 5 §§ om ersättning enligt 7 §,
samt årsuppgift enligt 8 § får anmälan av överlåtelse eller
lämnas i form av ett ändrad användning enligt 7 a §
elektroniskt dokument.   samt årsuppgift enligt 8 § får
          lämnas i form av ett
          elektroniskt dokument.  
Med ett   elektroniskt Med ett   elektroniskt
dokument avses en upptagning dokument avses en upptagning
som har gjorts med hjälp av som har gjorts med hjälp av
automatiserad databehandling automatiserad databehandling
och vars innehåll och utställare och vars innehåll och utställare
kan verifieras genom ett visst kan verifieras genom ett visst
14                      

Ds 2008:31 Lagförslag

tekniskt förfarande. I så fall får tekniskt förfarande. I så fall får
kravet på underskrift enligt 7 kravet på underskrift enligt 7,
och 8 §§ uppfyllas med 7 a och 8 §§ uppfyllas   med
elektroniska medel.     elektroniska medel.    
          11 §              
Ett beslut om ersättning Ett beslut om ersättning
enligt 2 eller 5 § (ersättnings- enligt 2 eller 5 § (ersättnings-
beslut) fattas för varje beslut) fattas för varje
ersättningsperiod för sig. ersättningsperiod för   sig.
Beslutet fattas med ledning av Beslutet fattas med ledning av
ansökan och andra tillgängliga ansökan och andra tillgängliga
uppgifter.       uppgifter. Ett beslut   om
          justering av ersättning enligt
          6 a–6 c §§ fattas med ledning av
          anmälan och andra tillgängliga
          uppgifter.            
Om ansökan inte har Om ansökan om ersättning
kommit in inom föreskriven eller anmälan av överlåtelse
tid, anses ersättningen ha eller ändrad användning   inte
bestämts till noll kronor   har kommit   in inom
          föreskriven tid, anses ersätt-
          ningen eller justeringen av
          ersättningen ha bestämts till
          noll kronor.          

Om Skatteverket omprövat sitt ersättningsbeslut enligt 18 eller 19 §, får en sådan ändring av beslut som omfattar flera ersättningsperioder under ett kalenderår och som görs efter

utgången av kalenderåret, hänföras till den sista
ersättningsperioden under kalenderåret.      
      Skyldighet att bevara underlag
      12 a §      
      Underlaget för rätt till
      ersättning ska bevaras under
            15
Lagförslag Ds 2008:31
              fyra år efter utgången av det
              kalenderår underlaget avser.
              Underlag som avser anskaffning
              av investeringsvara ska dock
              bevaras under fyra år efter
              utgången av det kalenderår som
              korrigeringstiden löpte ut.  
              13 §        
Skatteverket får förelägga Skatteverket får förelägga
kommunen att lämna uppgift, kommunen att lämna uppgift,
visa upp handling eller lämna visa upp handling eller lämna
över en kopia av handling som över en kopia av handling som
behövs för kontroll av rätten behövs för kontroll av rätt till
till ersättning.         ersättning eller skyldighet att
              justera ersättning.      
              14 §        
Om uppgifter i en ansökan Om uppgifter i en ansökan
om ersättning   behöver om ersättning eller anmälan av
kontrolleras       genom överlåtelse eller ändrad
avstämning mot   räkenskaper, användning     behöver
anteckningar eller andra kontrolleras     genom
handlingar, får   Skatteverket avstämning mot räkenskaper,
komma överens   med anteckningar eller andra
kommunen om att en sådan handlingar, får Skatteverket
avstämning skall göras vid komma överens med
besök hos kommunen.     kommunen om att en sådan
              avstämning ska göras vid besök
              hos kommunen.      
              17 §        
Kostnadsränta tas ut på Kostnadsränta tas ut på
ersättning som   kommunen ersättning som kommunen ska
skall betala tillbaka efter beslut betala tillbaka efter beslut av
av Skatteverket. Räntan Skatteverket. Räntan beräknas
16                      

Ds 2008:31 Lagförslag

beräknas från den dag beloppet från den dag   beloppet
betalades ut till och med den betalades ut till och med den
dag beloppet betalas tillbaka. dag beloppet betalas tillbaka.  
      Kostnadsränta tas ut på
      justeringsbelopp som kommunen
      ska betala enligt beslut om
      justering av ersättning. Räntan
      beräknas från och med dagen
      efter den då beloppet senast
      skulle ha betalats in till
      Skatteverket och till och med
      den dag beloppet betalas.  
Intäktsränta betalas på Intäktsränta betalas på
ersättning som skall betalas till ersättning som ska betalas till
kommunen. Räntan beräknas kommunen. Räntan beräknas
från utgången av första från utgången av första
månaden efter den månad då månaden efter den månad då
ansökan om ersättning kom in ansökan om ersättning kom in
till Skatteverket och till och till Skatteverket och till och
med den dag beloppet betalas med den dag beloppet betalas
ut.     ut.          

Kostnadsränta och intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen

(1997:483).      
  18 §    
Skatteverket får ompröva Skatteverket får ompröva
ett beslut om ersättning eller ett ersättningsbeslut, beslut om
ränta enligt denna lag, om justering av ersättning eller
detta begärs av kommunen beslut om ränta enligt denna
eller om det finns andra skäl. lag, om detta begärs av
  kommunen eller om det finns
  andra skäl.    

Omprövning får dock inte ske om frågan har avgjorts av en förvaltningsdomstol.

17

Lagförslag Ds 2008:31
          19 §        
En begäran om omprövning En begäran om omprövning
skall ha kommit in till ska ha kommit in till
Skatteverket senast tredje året Skatteverket senast tredje året
efter utgången av det efter utgången av det
kalenderår som ersättningen kalenderår som ersättningen
avser.         eller justeringen av ersättningen
          avser.        
Om Skatteverket självmant Om Skatteverket självmant
omprövar ett beslut, får omprövar ett beslut, får
omprövningsbeslut meddelas omprövningsbeslut meddelas
senast   tredje året efter senast tredje året efter
utgången av det kalenderår utgången av det kalenderår
som ersättningen avser.   som ersättningen eller
          justeringen av ersättningen
          avser.        

Ett beslut får omprövas även efter den tid som anges i första och andra styckena när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen (1997:483).

UU

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på överlåtelse av investeringsvara som sker från och med den 1 maj 2008. Anmälan om överlåtelser som sker från och med den 1 maj 2008 till och med den 31 december 2008 ska göras i samband med ansökan om ersättning för den första ersättningsperioden 2009. Anmälan ska dock senast ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni 2009.

3.Bestämmelserna i 2 a § tillämpas på förvärv av investeringsvara som sker från och med den 1 maj 2008.

4.Ersättning för ingående skatt som omfattas av den upphävda lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting ska efter denna lags ikraftträdande anses som ersättning för ingående skatt. Bestämmelsen tillämpas

18

Ds 2008:31 Lagförslag

på överlåtelse av investeringsvara som sker från och med den 1 maj 2008.

19

2 Bakgrund

Kommuner, landsting och kommunalförbund har enligt en särskild kompensationsordning möjlighet att få ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Regler om detta finns i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, i det följande kallad ersättningslagen.

I mervärdesskattelagen finns regler om jämkning av ingående skatt. Reglerna går ut på att avdraget för ingående skatt för varor av större värde, inklusive fastigheter, ska justeras om man ändrar användningen eller säljer dem inom en viss tidsperiod från det att de förvärvades. För fastigheter är tidsperioden tio år. Syftet är att avdraget för ingående skatt ska stå i relation till hur varan förbrukas i en verksamhet som medför rätt till avdrag. Enligt bestämmelserna i 8 a kap. ML är det möjligt att överlåta jämkningsrätt och jämkningsskyldighet till en köpare av till exempel en fastighet.

Det har kommit till Regeringskansliets kännedom att kommuner vid försäljning av fastigheter överlåtit rättigheter att jämka ingående skatt i syfte att en förvärvare av fastigheten ska kunna återfå den ingående skatt som kommunen redan tidigare fått ersättning för enligt den särskilda kompensationsordningen. Tillvägagångssättet har således använts för att staten ska betala ut i stort sett samma belopp två gånger.

Det har också visat sig förekomma att kommuner låter uppföra byggnader och får kompensation för mervärdesskatt på byggkostnaderna för att sedan omgående överlåta byggnaderna

21

Bakgrund Ds 2008:31

till föreningar eller andra subjekt som inte själva har möjlighet att göra avdrag eller få kompensation för mervärdesskatt.

Systemet med kompensation för mervärdesskatt till kommunerna har därigenom kommit att användas på ett sätt som inte varit avsett och syftet med reglerna förfelats.

För att åtgärda detta är det nödvändigt att ändra ersättningslagen. Skulle det visa sig att de i denna promemoria föreslagna lagändringarna inte är tillräckliga för att komma till rätta med problemen kan ytterligare åtgärder behöva övervägas.

22

3 Gällande rätt

3.1Lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

3.1.1Allmänt

I samband med skattereformen 1991 infördes en generell avdragsrätt för ingående skatt för kommuner och landsting i det ordinarie mervärdesskattesystemet. Kommunerna och landstingen kunde då få tillbaka all ingående mervärdesskatt på sina inköp oavsett om den avsåg verksamhet som medförde skattskyldighet eller inte. Syftet med reglerna var att de skulle kunna återfå ingående skatt i verksamhet som inte medförde skattskyldighet för att utjämna konkurrenssnedvridande effekter vid val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster (jfr prop. 1989/90:111 s. 125 f).

Den generella avdragsrätten för kommuner och landsting togs bort den 1 januari 1995 vid Sveriges inträde i EU. Under 1995 fanns en temporär ordning för återbetalning av mervärdesskatt i kommunal verksamhet som inte medför skattskyldighet, lagen (1994:1799) om kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995. Den 1 januari 1996 trädde lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting i kraft. Kommuners och landstings möjlighet att återfå ingående skatt som avsåg verksamhet som inte medförde skattskyldighet reglerades då i den lagen (5 §). Under 1996–2002

23

Gällande rätt Ds 2008:31

betalade kommuner och landsting en avgift till systemet för att täcka uttagen. Den 1 januari 2003 förändrades systemet (prop. 2001/02:112, bet. 2001/02:FiU17, rskr. 2001/02:296). Efter förändringen sker uttagen från systemet över statsbudgeten. Avgiften har avskaffats och det generella statsbidraget har minskats i motsvarande mån. Hanteringen av utbetalningarna förändrades från den 1 januari 2006 då de mervärdesskattekonton som tidigare fanns hos Riksgäldskontoret avskaffades (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19). Utbetalningarna av ersättningar avräknas därefter direkt mot en inkomsttitel på statsbudgeten. I samband med denna förändring upphävdes lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och ersattes av lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, ersättningslagen.

3.1.2Rätt till ersättning

Rätten till ersättning för ingående skatt för kommuner, landsting och kommunalförbund regleras som nämnts i ersättningslagen. Rätt till ersättning föreligger för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, som de inte får dra av eller har återbetalningsrätt för enligt mervärdesskattelagen (2 §).

Av 4 § framgår att de begränsningar i avdragsrätten avseende bl.a. stadigvarande bostad och personbilar som följer av 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ ML även ska tillämpas vid utbetalning av ersättning. I vissa fall medges dock ersättning avseende stadigvarande bostad trots vad som följer av 8 kap. 9 ML.

I lagen finns inga begränsningar i rätten till ersättning utöver ovan nämnda begränsningar.

24

Ds 2008:31 Gällande rätt

3.1.3Ansökan m.m.

Ansökan om ersättning ska enligt 7 § ha kommit in till Skatteverket senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser. Ansökan ska avse en ersättningsperiod på en kalendermånad eller tre på varandra följande kalendermånader under samma kalenderår. Ansökan ska vara undertecknad och lämnas enligt fastställt formulär.

En kommun ska också varje år lämna uppgift om de belopp som bokförts på konton som berättigar till ersättning enligt 2 §. I uppgiften ska vidare anges sådana schablonbelopp som beräknas enligt 5 §. Denna årsuppgift ska vara undertecknad och ha inkommit till Skatteverket senast före utgången av juni året efter det kalenderår uppgiften avser. Även årsuppgiften ska lämnas på fastställt formulär (8 § ).

3.2Mervärdesskattelagen (1994:200)

3.2.1Allmänt om jämkning

Enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, kan ingående skatt återfås av den som har rätt till avdrag enligt 8 kap. ML eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. ML. Den som använder en vara i en verksamhet som medför skattskyldighet till mervärdesskatt har enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML rätt till avdrag för den ingående skatten på denna. Vid mervärdesbeskattningen medges i princip avdrag för anskaffning av en tillgång (ny-, till- och ombyggnad av fastighet eller maskiner m.m.) omedelbart. Vid inkomstbeskattning medges årligen ett värdeminskningsavdrag för den förslitning som en tillgång undergår.

I 8 a kap. ML finns regler om jämkning av avdrag för ingående skatt. Jämkningsreglerna är till för att korrigera avdragen så att de motsvarar en tillgångs användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt.

25

Gällande rätt Ds 2008:31

Korrigeringen kan ske antingen genom en ökning eller en minskning av ett tidigare medgivet avdrag.

Reglerna bygger på motsvarande bestämmelser i artikel 184– 192 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EEG. Reglerna om jämkning av ingående skatt infördes den 1 januari 1995 i samband med Sveriges inträde i EG (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151). I förarbetena till lagändringen anfördes att det i princip är obligatoriskt för medlemsstaterna att införa sådana regler (SOU 1994:88 s. 271, prop. 1994/95:57 s. 134). Bestämmelserna om jämkning återfanns tidigare i 8 kap. 16 a–16 f §§ ML. Reglerna om jämkning förändrades i samband med förändringar av reglerna om uthyrning av fastigheter (prop. 1999/2000:82, bet. 1999/2000:SkU21, rskr. 1999/2000:245). Förändringarna syftade till att minska administrativa och rättsliga problem. Bland annat infördes en möjlighet att i vissa fall överlåta rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt. I samband med detta fördes reglerna om jämkning över till 8 a kap. ML. Ändringarna trädde ikraft den 1 januari 2001.

3.2.2Förutsättningar för jämkning

Av 8 a kap. 1 § ML framgår att avdrag för ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av investeringsvaror ska jämkas om användningen av varan ändras efter förvärvet eller om varan överlåts. Det krävs inte att avdrag gjorts vid det ursprungliga förvärvet av investeringsvaran utan bestämmelserna gäller även i de fall något avdrag tidigare inte gjorts.

Ett villkor för jämkning som framgår av EG-domstolens avgörande i mål C-97/90, Lennartz [REG 1991 s. I-03795], är att den som förvärvat den aktuella investeringsvaran ska ha gjort det i egenskap av skattskyldig person. I annat fall är mervärdeskattesystemet inte tillämpligt. EG-domstolens avgörande innebär således att ett förvärv av en tillgång som i sig utgör en investeringsvara inte medför rätt till jämkning om

26

Ds 2008:31 Gällande rätt

förvärvet inte har skett inom ramen för en ekonomisk verksamhet. Denna verksamhet behöver dock inte medföra skattskyldighet för mervärdesskatt för att jämkningsreglerna ska kunna bli tillämpliga (Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007 s. 768).

Rätten till jämkning har också varit föremål för prövning i mål C-378/02, Waterschap Zeeuws Vlaanderen [REG 2005 s. I- 04685]. Domstolen anser i detta mål att ett offentligrättsligt organ som förvärvar en anläggningstillgång i egenskap av offentlig myndighet i den meningen som avses i artikel 4.5 i sjätte mervärdesskattedirektivet, dvs. ej i egenskap av skattskyldig person, och därefter säljer denna tillgång i egenskap av skattskyldig inte har rätt till jämkning med anledning av försäljningen. När ett offentligrättsligt organ inte har uppträtt som skattskyldig, har det i likhet med en enskild som handlar för sina privata behov ingen rätt att kunna jämka den mervärdesskatt som den betalat för tillgången i fråga (Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007 s. 769).

3.2.3Investeringsvara

Vad som avses med investeringsvaror framgår av 8 a kap. 2 § första stycket ML. Enligt denna bestämmelse förstås med investeringsvaror:

”1. maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar vars värde minskar, om den ingående skatten på anskaffningskostnaden för tillgången uppgår till minst 50 000 kronor,

2.fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor,

3.fastigheter och lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt, som tillförts varor och tjänster genom skattepliktiga uttag enligt 2 kap. 7 §, om avdrag för ingående skatt medgetts

27

Gällande rätt Ds 2008:31
enligt 8 kap. 4 § första stycket 4 eller 6 med minst
100 000 kronor, och        
4. bostadsrätt eller hyresrätt till en lägenhet, om

bostadsrättshavaren eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av lägenheten och om skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor.”

I Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007 s. 770 anges avseende beloppsgränsen på 50 000 kronor för maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar att gränsvärdet gäller för varje enskild vara. Ett samtidigt förvärv av två maskiner där den ingående skatten vid förvärvet för var och en av maskinerna är lägre än 50 000 kronor grundar således varken rätt eller skyldighet att jämka den ingående skatten.

I fråga om ny-, till- eller ombyggnader anges i Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007 s. 771 att eftersom jämkningsskyldigheten är knuten till mervärdesskatten på kostnader för ny-, till- eller ombyggnader kommer mervärdesskatten avseende bl.a. drift, underhåll och vanliga reparationer inte att bli föremål för jämkning. När det gäller det s.k. utvidgade reparationsbegreppet, t.ex. upptagande av fönster- och dörröppningar samt flyttning av innerväggar m.m. i samband med omdisponering av lokaler, är dessa åtgärder av sådan karaktär att de bör jämställas med ombyggnad. Dessa åtgärder kan därför bli föremål för jämkning. Annorlunda förhåller det sig med s.k. värdehöjande reparationer. Dessa slags kostnader kan i många fall betraktas som kostnader för att åtgärda det slitage som en byggnad varit utsatt för under den tid den använts för verksamhet som bedrivits i den. Någon jämkning ska då inte bli aktuell.

Om flera byggåtgärder utförts på en fastighet under ett beskattningsår ska den ingående skatten på de olika åtgärderna läggas samman vid bedömningen om en investeringsvara föreligger eller inte (8 a kap. 2 § andra stycket ML).

28

Ds 2008:31 Gällande rätt

3.2.4När jämkning ska ske

I vilka fall jämkning ska ske anges i 8 a kap. 4 § första stycket ML. I bestämmelsen anges att om inte annat följer av 5 § eller 11–14 §§ ska jämkning ske i följande fall:

”1. om användningen av en investeringsvara vars förvärvande helt eller delvis medfört avdragsrätt för ingående skatt ändras på så sätt att avdragsrätten minskar,

2.om användningen av en investeringsvara vars förvärvande inte medfört rätt till avdrag för ingående skatt eller endast delvis medfört sådan rätt ändras på så sätt att avdragsrätten ökar,

3.om en annan investeringsvara än en fastighet avyttras och omsättningen är skattepliktig, under förutsättning att förvärvet av varan endast delvis medfört avdragsrätt,

4.om en fastighet överlåts under förutsättning att avdrag gjorts för ingående skatt på kostnader för ny-, till- eller ombyggnad som avses i 2 § första stycket 2 eller 4,

5.om en fastighet som avses i 2 § första stycket 3 överlåts eller,

6.om en fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäst försätts i konkurs, under förutsättning att han haft rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till kostnader för investeringsvaror som avses i 2 § första stycket 2, 3 eller 4.”

Av punkterna 1 och 2 framgår att jämkning av avdrag för ingående skatt ska ske om användningen för en investeringsvara ändras på så sätt att avdragsrätten minskar eller ökar, vilket förekommer i till exempel verksamheter som avser fastighetsförvaltning där frivillig skattskyldighet föreligger för vissa av lokalerna.

Begreppet ändrad användning i 8 a kap. 1 och 4 §§ ML ska enligt Skatteverket (skrivelse 2005-10-11, dnr 131 436951- 05/111) tolkas så att det är förändringar i de faktorer som används för att bestämma avdragsrätten för en investeringsvara, utan krav på fysiskt ändrad användning, som kan medföra att jämkning av ingående skatt ska ske.

29

Gällande rätt Ds 2008:31

På motsvarande sätt ändras användningen av en verksamhetslokal när frivillig skattskyldighet medges för uthyrning av en lokal i vilken det finns samma hyresgäst med samma slags verksamhet såväl före som efter beslutet om skattskyldighet.

Jämkning av överlåtelse av fastighet är inte beroende av om avdrag erhållits vid förvärvet av fastigheten. Det avgörande är om avdrag medgetts vid ny-, till- eller ombyggnad.

3.2.5Korrigeringstid

Avdrag för ingående skatt ska enligt 8 a kap. 6 § ML endast jämkas när användningen har ändrats eller överlåtelse skett inom viss tid, den s.k. korrigeringstiden.

Denna tid är enligt 8 a kap. 6 § andra och tredje styckena ML:

”1. i fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 4 tio år, räknat på det sätt som anges i tredje och fjärde styckena,

2.i fall som avses i 2 § första stycket 3 tio år från det att avdrag gjorts enligt 8 kap. 4 § första stycket 4 eller 6, och

3.för andra investeringsvaror fem år från tidpunkten för förvärvet.

I korrigeringstiden ska räknas in det räkenskapsår under vilket ny-, till- eller ombyggnaden eller avdraget gjorts eller förvärvet skett.

Ny-, till- eller ombyggnad i fall som avses i andra stycket 1 ska anses ha skett det beskattningsår under vilket fastigheten kunnat tas i bruk efter åtgärderna eller, vid bygg- eller anläggningsentreprenader, det beskattningsår under vilket slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Om fastigheten överlåts eller dess användning ändras dessförinnan och avdrag för ingående skatt har medgetts, anses dock ny-, till- eller ombyggnaden ha skett det år avdrag medgetts.”

För fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter är således korrigeringstiden tio år och beräknas för varje byggåtgärd om

30

Ds 2008:31 Gällande rätt

mervärdesskatten på kostnaden för sådana åtgärder uppgår till 100 000 kronor efter den sammanläggning som ska ske enligt 8 a kap. 2 § andra stycket. För andra investeringsvaror är korrigeringstiden fem år.

I korrigeringstiden ska alltid räknas in det räkenskapsår under vilket ny-, till- eller ombyggnad skett, avdrag gjorts eller förvärv skett.

Ny-, till- eller ombyggnad ska anses ha skett det beskattningsår under vilket fastigheten har kunnat tas i bruk efter åtgärderna. Vid bygg- eller anläggningsentreprenader anses förvärvet ha skett det beskattningsår då slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits. Exempel på jämförlig åtgärd är att inflyttning har skett (se Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007, s. 780).

3.2.6Hur jämkning ska ske

Vid jämkning på grund av ändrad användning av en investeringsvara ska avdrag för ingående skatt jämkas varje räkenskapsår under återstoden av korrigeringstiden. Det år då den ändrade användningen sker ska räknas in i återstoden av korrigeringstiden (8 a kap. 7 § ML).

När en investeringsvara, exempelvis en fastighet, övergår från att ha varit använd i en verksamhet som medför skattskyldighet till att användas i en verksamhet som inte medför skattskyldighet kan därför en skyldighet uppkomma att årligen jämka under flera år trots att någon verksamhet som medför skattskyldighet inte bedrivs (jfr Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2007 s. 782).

Jämkning ska ske vid ett enda tillfälle vid överlåtelse av investeringsvara eller vid konkurs (8 a kap. 7 § andra stycket ML).

I 13 kap. 28 a § ML regleras när jämkning ska redovisas. Jämkning ska ske för den första redovisningsperioden efter det räkenskapsår då användningen ändrats eller investeringsvaran

31

Gällande rätt Ds 2008:31

överlåtits. Vid överlåtelse av fastigheter ska dock jämkningen redovisas i den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett, om inte redovisningsperioden är beskattningsår.

3.2.7Övertagande av rättighet och skyldighet att jämka

Vid överlåtelse av investeringsvaror (såväl fastigheter som lös egendom) i samband med att en verksamhet överlåts tar förvärvaren över överlåtarens rättigheter och skyldigheter att jämka avdrag för ingående skatt under förutsättning att denne är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (8 a kap. 11 §).

Vid överlåtelse av en fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet samt vid överlåtelse av andra fastigheter som inte ingår i en verksamhetsöverlåtelse ska förvärvaren enligt 8 a kap. 12 § ML överta överlåtarens rättigheter och skyldigheter beträffande jämkning. Det gäller under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen vid överlåtelsen. Överlåtaren och förvärvaren har dock möjlighet att träffa avtal om att överlåtaren ska jämka.

När förvärvaren av en investeringsvara ska överta överlåtarens rättigheter och skyldigheter att jämka ska överlåtaren utfärda en jämkningshandling (8 a kap. 15 § ML).

Jämkningshandlingen ska enligt 8 a kap. 17 § ML innehålla följande uppgifter:

”1. den ingående skatt som hänför sig till överlåtarens förvärv av investeringsvaran eller ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt,

2.den del av denna skatt som överlåtaren efter eventuell jämkning gjort avdrag för,

3.vid vilka tidpunkter förvärven och avdragen har skett,

4.uppgift om handling som avses i 16 §,

5.överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,

32

Ds 2008:31 Gällande rätt

6.transaktionens art,

7.överlåtarens registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då denne inte är registrerad, person- eller organisationsnummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift, och

8.övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten och förvärvarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.

Avser handlingen överlåtelse av en fastighet skall även uppgift lämnas om hur den ingående skatten fördelar sig mellan olika delar av fastigheten.”

33

4 Överväganden och förslag

4.1Skyldighet att justera ersättning vid överlåtelse och ändrad användning av investeringsvaror m.m.

Promemorians förslag: En skyldighet att justera ersättning införs vid försäljning av investeringsvaror inom viss tid om kommunen har haft rätt till ersättning för den ingående mervärdesskatten när varan anskaffats. Skyldighet att justera ersättning införs också vid ändrad användning av en investeringsvara, dvs. om rätt till ersättning för ingående skatt funnits vid en kommuns inköp av en investeringsvara och det sedan blir möjligt för kommunen att återfå den ingående skatten genom jämkning enligt 8 kap. 4 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) på grund av ändrad användning. Med kommuner avses även landsting och kommunalförbund.

Skälen för promemorians förslag: Det har kommit till Regeringskansliets kännedom att bestämmelserna om ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting används på ett sätt som inte har varit avsett. Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, om jämkning av ingående skatt på vissa varor har utnyttjats i kombination med bestämmelserna om kommuners och landstings rätt till

35

Övervägande och förslag Ds 2008:31

ersättning för viss mervärdesskatt för att det ska uppkomma en dubbelkompensation för den ingående skatten på vissa anskaffningar. Avsikten är således att ett belopp motsvarande mervärdesskatten på ett förvärv ska erhållas två gånger, dels genom att ersättning lämnas till en kommun eller ett landsting för den ingående skatten på inköpet enligt ersättningslagen, dels, om fastigheten senare säljs och köparen med stöd av ML övertar rätten att jämka ingående skatt, genom att köparen utnyttjar rätten till jämkning och därmed kan göra avdrag för motsvarande belopp som ingående mervärdesskatt. Reglerna om ersättning ska möjliggöra för kommuner, landsting och kommunalförbund att få kompensation för mervärdesskatt på förvärv som görs för kommunal verksamhet men som det inte går att göra avdrag för enligt reglerna i ML. Avsikten har inte varit att reglerna om ersättning ska användas får att få ut dubbel kompensation för mervärdesskatten på ett förvärv.

Det förekommer vidare att kommuner, i stället för att ge bidrag till en förening, sätts in som ett mellanled vid anskaffningar av fastigheter. Föreningarna saknar ofta möjlighet att göra avdrag för ingående skatt. Genom att kommunen förvärvar till exempel ny-, till- eller ombyggnationer kan kommunen få ut ersättning för den ingående skatten på byggkostnaderna enligt ersättningslagen. Eftersom omsättning av fastigheter är undantagen enligt 3 kap. 2 § ML kan nybyggnationen sedan överlåtas till föreningen till ett värde som motsvarar byggkostnaden exklusive mervärdesskatt. Syftet med att kommunen går in som mellanled vid den här typen av transaktioner är att mervärdesskatten ska kunna återfås. Det kan visserligen ligga i kommunens intresse att olika föreningar har tillgång till lokaler. Genom att lägga upp transaktionen på det här sättet används dock ersättningssystemet för att finansiera enskilda kommuners stöd till olika verksamheter som inte bedrivs i kommunal regi. Det har inte varit avsikten att systemet med ersättning till kommuner för viss mervärdesskatt ska användas på detta sätt, utan ersättningssystemet torde ta sikte på

36

Ds 2008:31 Övervägande och förslag

förvärv som görs till verksamhet som en kommunen själv bedriver.

Det bör inte vara möjligt att mervärdesskatt på samma förvärv ska kunna återfås två gånger på sätt som beskrivits ovan. Det är inte heller meningen att enskilda kommuner ska använda medel ur ersättningssystemet för att subventionera olika verksamheter som inte bedrivs i kommunens regi. Regler föreslås därför som innebär att om en kommun, ett landsting eller ett kommunalförbund haft rätt till ersättning vid ett förvärv av en investeringsvara ska ersättningen justeras om varan säljs inom viss tid (korrigeringstiden). Därigenom förhindras att den ingående skatten på ett förvärv ska kunna återfås två gånger eller att kommuner sätts in som mellanled enbart för att undvika att byggnationen hos användaren blir belastad med mervärdesskatt.

De föreslagna reglerna medför således att om en kommun, landsting eller kommunalförbund haft rätt till ersättning vid ett förvärv av en investeringsvara ska ersättningen justeras om varan säljs. Justering ska då göras med ett belopp som motsvarar den mervärdesskatt som en köpare som övertar rättigheter och skyldigheter att jämka har möjlighet att utnyttja, dvs. den ingående skatt som avser resterande del av korrigeringstiden. Justering av ersättningen ska dock ske oberoende av om köparen faktiskt övertar jämkningsrättigheter eller kommer att utnyttja en rättighet som övertagits. Justeringen bör göras vid ett enda tillfälle.

I 8 a kap. 6 § ML framgår att korrigeringstiden är tio år vid ny-, till- eller ombyggnad av fastigheter och fem år för andra varor som uppfyller förutsättningarna för att utgöra investeringsvaror, exempelvis maskiner. För att de nu föreslagna bestämmelserna i 6 a–6 c §§ ersättningslagen ska korrespondera med bestämmelserna i 8 a kap. ML bör korrigeringstiden ges motsvarande innebörd som i ML. Det medför att om en nybyggnation gjorts och kommunen haft rätt till ersättning ska ersättningen justeras om fastigheten säljs inom en tioårsperiod. På motsvarande sätt som framgår av 8 a kap. 7 § andra stycket ML ska det år överlåtelsen sker hänföras till resterande del av

37

Övervägande och förslag Ds 2008:31

korrigeringstiden. Säljs fastigheten efter två år ska 8/10 av den ersättning kommunen haft rätt till betalas till staten. Om köparen använder fastigheten helt i en verksamhet som medför skattskyldighet eller återbetalningsrätt enligt mervärdesskattelagen kan denne vid övertagen rättighet att jämka genom bestämmelserna om jämkning i 8 a kap. ML tillgodoräkna sig ingående skatt med motsvarande belopp vid sin redovisning av mervärdesskatt. Enligt förslaget ska ersättningen vid överlåtelser justeras med den ingående skatt på anskaffningen av investeringsvaran som avser återstoden av korrigeringstiden. För fastigheter ska således justering göras med 1/10 av det ursprungliga ersättningsbeloppet för varje år som återstår av tioårsperioden. För andra varor är motsvarande tid fem år.

När rättigheter och skyldigheter att jämka överlåts för en investeringsvara enligt bestämmelserna i ML ska en jämkningshandling utfärdas enligt 8 a kap. 15 § ML. En sådan handling ska innehålla uppgifter som gör det möjligt för köparen att beräkna den ingående skatt som kan jämkas, bland annat uppgifter om den ingående skatten på överlåtarens förvärv samt vid vilka tidpunkter förvärv skett. I sådana fall ska således uppgifter om den ingående skatten på anskaffningen m.m. tas fram för det ändamålet. Eftersom det finns uppgifter om den ingående skatten på ny-, till- eller ombygganden i den jämkningshandling som överlåtaren är skyldig att upprätta bör det i sådana fall vara förhållandevis enkelt att beräkna justeringsbeloppet utifrån denna.

En möjlighet som har övervägts är att i stället fastställa det belopp med vilket justering ska göras till ett schablonbelopp baserat på försäljningspriset för fastigheten. Ett belopp som fastställs på sådant sätt skulle dock i många fall inte stå i relation till de belopp för vilka ersättning för ingående skatt erhållits. Den jämkningsbara mervärdesskatt som överlåts kan exempelvis avse en tillbyggnad som utgör en mindre del av en större byggnad. Värdet av denna tillbyggnad utgör då en mindre del av fastighetens totala värde. Genom att beräkna det belopp som ska återläggas utifrån försäljningspriset på fastigheten skulle

38

Ds 2008:31 Övervägande och förslag

justeringsbeloppet bli betydligt större än den ingående skatt på tillbyggnaden som köparen av fastigheten har möjlighet att tillgodoräkna sig. Värdet av de åtgärder som utförts på fastigheten kan beroende på omständigheterna utgöra en större eller mindre del av värdet på hela fastigheten. Det finns vidare en risk att försäljningspriset i vissa fall skulle kunna vara lägre än investeringskostnaden. Att beräkna det belopp med vilket en kommun eller ett landsting ska justera ersättningen utifrån försäljningspriset eller liknande bedöms därför inte som lämpligt.

Ändrad användning av investeringsvara

En möjlighet att till fördel jämka ingående skatt, dvs. att vid den ordinarie mervärdesskatteredovisningen återfå ingående skatt, kan också uppkomma för kommunen själv. En kommun kan ha förvärvat en investeringsvara för en ekonomisk verksamhet som inte medför skattskyldighet. Kommunen har då rätt att få ersättning för den ingående skatten enligt 2 § ersättningslagen. Om varan inom korrigeringstiden börjar användas för en verksamhet som medför skattskyldighet till mervärdesskatt för kommunen kan kommunen få rätt att jämka ingående skatt på grund av att användningen av varan har ändrats så att avdragsrätten ökar enligt 8 a kap. ML. Kommunen kan då genom en årlig jämkning tillgodogöra sig den ingående skatt som avser återstoden av korrigeringstiden vid sin ordinarie mervärdesskatteredovisning. I sådana fall skulle det således kunna uppkomma en dubbelkompensation om en kommun enligt mervärdesskattelagens regler kan återfå ingående skatt som kommunen redan har fått ersättning för. En situation där det lämnas kompensation två gånger för den ingående skatten på ett förvärv bör undvikas. Det föreslås därför att det införs en skyldighet att justera ersättning även i sådana fall. Enligt den föreslagna ordningen (6 c §) ska ersättningen justeras om det senare uppkommer en rätt för kommunen, landstinget eller

39

Övervägande och förslag Ds 2008:31

kommunalförbundet att genom mervärdesskattelagens jämkningsbestämmelser återfå den ingående skatten vid anskaffningen av investeringsvaran. Justeringen av ersättningen ska motsvara det belopp som kan återfås genom jämkning enligt 8 a kap. ML.

Anmälan av överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvara m.m.

Det nuvarande förfarandet för ersättning är baserat på en möjlighet för kommuner att lämna ansökan och få ersättning. Den föreslagna bestämmelsen om justering av ersättning i 6 a § innebär att det kan uppkomma en skyldighet för kommuner m.fl. att betala in belopp till staten. Med hänsyn till detta bör det införas en skyldighet för kommunerna att anmäla överlåtelse eller ändrad användning och det belopp med vilket justering ska göras. Det förslås därför att en anmälan ska lämnas i vilken justeringsbeloppet enligt de föreslagna 6 a–6 c §§ anges. Det torde vara en fördel om justering av ersättning kan hanteras samtidigt som ansökan om ersättning görs. Ansökan om ersättning och anmälan av justering av ersättningen kan då hanteras i ett sammanhang. En ansökan föranleder ofta att en kommun ska ha ersättning utbetalad. Justeringsbeloppet kan i ett sådant fall räknas av från den ersättningen. För att underlätta hanteringen föreslås därför att anmälan av justering ska lämnas samtidigt som ansökan för den ersättningsperiod överlåtelsen har skett eller användningen ändrats. Eftersom det inte är obligatoriskt att lämna ansökan om ersättning behöver det dock anges en senaste tidpunkt för när anmälan av justering av ersättning ska ha kommit in till Skatteverket. Tidpunkten för när en anmälan senast ska ha inkommit kan kopplas till den tidpunkt då årsuppgiften senast ska ha kommit in. Anmälan av justering av ersättning ska därför ha inkommit till Skatteverket senast före utgången av juni året efter det kalenderår uppgiften avser (7 a §).

40

Ds 2008:31 Övervägande och förslag

Om en justering av ersättningen medför att ett belopp ska betalas in till Skatteverket ska detta betalas senast vid den tidpunkt då uppgiften ska lämnas. Vid senare inbetalning ska kostnadsränta tas ut.

Årsuppgiften ska enligt nuvarande regler ha kommit in till Skatteverket senast före utgången av juni året efter det kalenderår som uppgiften avser. Årsuppgiften syftar till att underlätta Skatteverkets kontroll och utgör ett underlag för denna (se prop. 2001/02:112 s. 27 f). Det är därför lämpligt att även uppgifter om de belopp som ska justeras anges i denna.

4.2Rätt till ersättning vid övertagen rättighet och skyldighet att jämka

Promemorians förslag: Kommuners, landstings och kommunalförbunds rätt till ersättning vid förvärv av investeringsvaror om de övertagit rättigheter och skyldigheter att jämka avdrag för ingående skatt ska beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Detta ska också gälla ersättning om de har haft rätt till avdrag för ingående skatt vid anskaffningen av en investeringsvara men till följd av ändrad användning ska jämka den ingående skatten enligt 8 a kap. 4 § första stycket 1 mervärdesskattelagen.

Skälen för promemorians förslag: Om en investeringsvara efter ett förvärv används av en kommun eller landsting i en yrkesmässig verksamhet som inte medför skattskyldighet enligt ML, kan kommunen eller landstinget till följd av ändra användning bli skyldiga att jämka ingående skatt som säljaren har gjort avdrag för vid sin mervärdesskatteredovisning (jfr 8 a kap. 4 § ML). I sådana situationer ska jämkningen göras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden enligt 8 a kap. 7 § första stycket ML. Om investeringsvaran är en ombyggd

41

Övervägande och förslag Ds 2008:31

fastighet ska således kommunen vid sin redovisning av mervärdesskatt årligen återlägga 1/10 av den ingående skatt på ombyggnaden som säljaren av fastigheten gjort avdrag för.

För att kommuner och landsting i en sådan situation inte ska belastas med mer mervärdeskatt än om ombyggnaden utförts under deras innehavstid bör ersättningen enligt ersättningslagen beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet. En bestämmelse om detta föreslås därför i promemorian. Bestämmelsen innebär också att ersättning kan erhållas i takt med att skyldighet att redovisa mervärdesskatten enligt ML uppkommer. Ersättningen ska därför få tas ut med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden. Ersättning som beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet ska också kunna få tas ut om säljaren av investeringsvaran använt den i en yrkesmässig verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt ML om förutsättningarna för att överlåta rättigheter och skyldigheter att jämka ändå är uppfyllda. I sådant fall har överlåtaren av investeringsvaran inte haft rätt till avdrag vid sin redovisning av mervärdesskatt.

Om tillgången används av kommunen i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. ML har emellertid kommunen möjlighet att jämka den ingående skatten enligt bestämmelserna i ML. Kommunen kan då tillgodoräkna sig den ingående skatten på resterande del av korrigeringstiden vid sin ordinarie redovisning av mervärdesskatt. Någon möjlighet att erhålla ersättning ska inte föreligga i sådana fall.

42

Ds 2008:31 Övervägande och förslag

4.3Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2009. De nya bestämmelserna ska tillämpas på överlåtelser och förvärv av investeringsvaror som sker från och med den 1 maj 2008. Anmälan om överlåtelse som sker från och med den 1 maj 2008 till och med den 31 december 2008 ska göras i samband med ansökan om ersättning för den första ersättningsperioden 2009. Anmälan ska dock senast ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni 2009.

Skälen för promemorians förslag: Det är angeläget att det glapp som uppmärksammats mellan mervärdesskattelagen och ersättningslagen och som utnyttjas för att få dubbel kompensation undanröjs snarast möjligt. Utöver statsfinansiella skäl talar också upprätthållandet av tilltron till ersättnings- och skattesystemet för omedelbara åtgärder. Utgångspunkten bör därför vara att de föreslagna ändringarna tillämpas omgående.

I svensk rätt är retroaktiv lagstiftning förbjuden endast om fråga är strafflag eller, som huvudregel, om uttagande av skatter och statliga avgifter (2 kap. 10 § regeringsformen). Retroaktiva effekter är dock något som brukar undvikas i den svenska rättsordningen. Först och främst gäller detta emellertid retroaktiva effekter av betungande karaktär som träffar enskilda.

De föreslagna ändringarna i ersättningslagen avser inte uttagande av skatter eller statliga avgifter och utgör således inte en sådan lagstiftning som avses i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Förslaget innebär att en skyldighet kan uppkomma för kommunen att till staten betala viss del av vad kommunen haft rätt till i ersättning från staten. En sådan skyldighet är visserligen av betungande karaktär, men träffar inte enskilda. De invändningar som skulle kunna riktas mot att en sådan skyldighet får retroaktiv verkan gör sig därför inte gällande med samma styrka i detta fall, som om skyldigheten skulle ha gällt för enskilda.

43

Övervägande och förslag Ds 2008:31

Som ersättningssystemet är utformat i dag har kommunen efter ansökan rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser. Enligt förslaget ska en kommun vara skyldig att justera ersättningen för vissa händelser som inträffar inom fem eller tio år från förvärvet och anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras i samband med ansökan om rätt till ersättning för den ersättningsperiod i vilken överlåtelsen skett eller för den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändras. Anmälan ska dock senast ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni året efter det kalenderår som överlåtelsen skett eller användningen ändras. Förslaget innebär alltså att en skyldighet att justera ersättningen och anmäla detta kan uppkomma innan en ansökan om ersättning lämnats in till Skatteverket. Vidare kan motsvarande skyldigheter uppkomma lång tid efter det att ersättningen utbetalades, exempelvis om en investeringsvara med en korrigeringstid på tio år överlåts efter nio år från förvärvet.

Om de nya bestämmelserna vid ikraftträdande skulle tillämpas endast på ersättning för tiden därefter skulle möjligheterna till dubbel kompensation i stor utsträckning kunna utnyttjas under lång tid framöver. Sådana förvärv av investeringsvaror på vilka korrigeringstiden löper vid ikraftträdandet skulle i så fall inte träffas av de föreslagna bestämmelserna. Detta innebär att möjligheterna till dubbel kompensation för förvärv av en investeringsvara som exempelvis görs under innevarande år skulle föreligga under minst fem år framöver. Vidare skulle möjligheterna till dubbel kompensation kunna föreligga för ett förvärv som gjorts för tio år sedan. En sådan ordning är inte rimlig. I stället bör övergångsbestämmelserna ta sikte på den åtgärd som utlöser skyldighet att justera ersättningen. Med en sådan utformning av övergångsbestämmelserna kan en skyldighet uppkomma att återbetala en ersättning som utbetalats före ikraftträdandet. En

44

Ds 2008:31 Övervägande och förslag

kommun har dock möjlighet att kompensera sig vid exempelvis den överlåtelse som utlöser återbetalningsskyldigheten genom att avtala om högre köpeskilling. Kommunen kan också undvika de effekter av förslaget som är av betungande karaktär genom att avstå från att överlåta investeringsvaran. Det är svårt att se att kommunerna skulle lida någon rättsförlust med en sådan utformning av övergångsbestämmelserna. Utgångspunkten bör därför vara att tillämpningen av de nya bestämmelserna knyts till tidpunkten för den åtgärd som utlöser skyldigheten att justera ersättningen.

Det är väl känt bland berörda att ersättningssystemet används för att få dubbel kompensation för ingående mervärdesskatt. Det kan inte uteslutas att flera kommuner har långt framskridna planer på att utnyttja detta. Om planerna sätts i verket skulle det medföra avsevärda kostnader för staten. För att förhindra åtgärder som syftar till att ersättningar ska undgå att träffas av de nya bestämmelserna om justering när förslagen om dessa blir kända bör de föreslagna bestämmelserna tillämpas på överlåtelser som utlöser justeringsskyldighet redan från och med den 1 maj 2008.

I promemorian föreslås också bestämmelser som förtydligar kommunernas rätt till ersättning vid förvärv och ändrad användning av investeringsvara. Med hänsyn till utformningen av övergångsbestämmelsen vad gäller fråga om kommunernas skyldighet att justera ersättning bör övergångsbestämmelsen i fråga om kommunernas rätt till ersättning utformas på motsvarande sätt.

45

5 Konsekvenser av förslagen

5.1Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna av förslagen torde innebära att utbetalningarna av ersättning för mervärdesskattekostnader från staten till kommuner, landsting och kommunalförbund kommer att bli lägre än om de i promemorian föreslagna förändringarna inte genomförs. Det har dock inte varit möjligt att beräkna eller uppskatta hur mycket som hittills kan ha betalats ut till följd av ovan beskrivna utnyttjande av bestämmelserna i mervärdesskattelagen och ersättningslagen. Vidare kan det konstateras att de ekonomiska konsekvenserna är en följd av att systemet i dag utnyttjas på ett sätt som inte har varit avsett.

5.2Administrativa konsekvenser

För Skatteverket innebär bestämmelsen i den förslagna 7 a § att en anmälan ska lämnas vid överlåtelse eller ändrad användning på ett fastställt formulär. Hur stort antal anmälningar det kan tänkas röra sig om per år går inte att överblicka utan beror helt och hållet på i vilken utsträckning kommuner m.fl. anmäler överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvara. Införandet av en justeringsskyldighet för kommuner m.fl. för med sig ett ytterligare moment i Skatteverkets hantering då dessa anmälningar ska tas om hand och i förekommande fall även

47

Konsekvenser av förslagen Ds 2008:31

utredas närmare. Föreslagen ändring kommer även att ställa krav på information till kommuner m.fl.

Såsom framgår av avsnitt 4.1 ska en jämkningshandling utfärdas enligt 8 a kap. 15 § ML när rättigheter och skyldigheter att jämka överlåts för en investeringsvara. I de fall överlåtelse av jämkning enligt mervärdesskattelagen inte blir aktuell kan framtagande av sådana uppgifter innebära ett visst administrativt merarbete för överlåtaren.

48

6 Författningskommentarer

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting

1 §

I paragrafen görs ett tillägg till följd av att det införs en skyldighet att i vissa fall justera ersättning.

2 §

I paragrafen görs en justering för att frågor i materiellt hänseende ska hållas åtskiljda från förfarandefrågor. Ansökningsförfarandet regleras i 7 §.

2 a §

Paragrafen är ny och reglerar ersättningsbelopp och tidpunkten för när rätt till ersättning inträder i de situationer när kommuner, landsting eller kommunalförbund är skyldiga att jämka ingående skatt eller övertar jämkningsrättigheter enligt reglerna i mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Vid en jämkningsskyldighet på grund av ändrad användning enligt 8 a kap. 4 § första stycket 1 ML ska det vara möjligt för kommuner, landsting och kommunalförbund att få ersättning för ett belopp som motsvarar det belopp som de är skyldiga att redovisa och betala in enligt reglerna i ML. Om en rättighet att

49

Författningskommentarer Ds 2008:31

jämka övertas men avdragsrätt enligt ML inte uppkommit (jfr 2 §), ska det finnas en möjlighet att få ersättning enligt ersättningssystemet med ett belopp som beräknas på samma sätt som vid jämkning enligt reglerna i mervärdesskattelagen (se avsnitt 4.2).

Av paragrafens tredje stycke framgår att den rätt till ersättning som avses i andra stycket inträder årligen under återstoden av korrigeringstiden. Vid ändrad användning uppkommer därmed en överensstämmelse med mervärdesskattelagens regler om jämkning (jfr 8 a kap. 7 § första stycket ML).

5 §

I paragrafen görs en justering för att frågor i materiellt hänseende ska hållas åtskiljda från förfarandefrågor. Ansökningsförfarandet regleras i 7 §.

6 a §

Paragrafen är ny. I 6 a § första stycket anges de situationer då det uppkommer en skyldighet att justera ersättning. En sådan skyldighet kan uppkomma vid överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvara.

En förutsättning för att det ska uppkomma en skyldighet för kommuner att justera är enligt 6 a § andra stycket att en rätt till ersättning för ingående skatt funnits i samband med att den aktuella investeringsvaran anskaffats. Det är tillräckligt att det funnits en rätt till ersättning oavsett om en kommun faktiskt ansökt om och erhållit ersättning för investeringsvaran. Med anskaffning av investeringsvara ska också förstås förvärv av tjänster som avser ny-, till- eller ombyggnad som avser fastigheter.

Av 6 a § tredje stycket framgår att begreppen investeringsvara och korrigeringstid ska ges motsvarande innebörd som i mervärdesskattelagen. Investeringsvara regleras i 8 a kap. 2 § ML. De beloppsgränser avseende investeringsvara som finns i 8 a kap. 2 § ML ska därför bli tillämpliga även avseende justering av

50

Ds 2008:31 Författningskommentarer

ersättning. Av 8 a kap. 6 § ML framgår vad som avses med korrigeringstid. Korrigeringstiden är längre (tio år) avseende ny-, till- eller ombyggnad av fastigheter än för andra investeringsvaror såsom maskiner och inventarier (fem år). Reglerna om ersättning syftar till att uppnå neutralitet mellan inköpta och egenproducerade varor och tjänster. Reglerna gör det möjligt att återfå ingående skatt på inköp även om den aktuella verksamheten inte omfattas av mervärdesskattelagens tillämpningsområde. Justeringsreglerna ska därför tillämpas även på investeringsvaror som används i verksamheter som inte omfattas av mervärdesskattessystemet, dvs. verksamheter som inte är yrkesmässiga enligt reglerna i 4 kap. ML. Enligt bestämmelsen i 2 § kan kommuner, landsting och kommunalförbund ha rätt till ersättning för ingående skatt. Det är därför dessa subjekt som också ska omfattas av reglerna om justering av ersättning.

6 b §

Paragrafen är ny. I bestämmelsen behandlas justering vid överlåtelse av investeringsvara. Justeringen ska göras med ett belopp som motsvarar den ingående skatt som avser resterande del av korrigeringstiden. Även det år då användningen ändras eller överlåtelsen sker ska räknas in i återstoden av korrigeringstiden (jfr 8 a kap. 7 § tredje stycket ML). Vid överlåtelse av investeringsvara ska ersättningen justeras vid ett enda tillfälle. 6 b § har behandlats i avsnitt 4.1.

6 c §

Paragrafen är ny. I bestämmelsen regleras en skyldighet att justera ersättning när en kommun genom jämkning enligt mervärdesskattelagen kan tillgodogöra sig ytterligare ingående skatt på en anskaffad investeringsvara trots att rätt till ersättning enligt 2 § redan funnits. I sådana situationer ska ersättningen justeras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden. Därmed kommer justering att ske i takt med att det blir möjligt att redovisa jämkningen enligt

51

Författningskommentarer Ds 2008:31

mervärdesskattelagen (jfr 8 a kap 7 § första stycket samt 13 kap. 28 a § första stycket ML). 6 c § har behandlats i avsnitt 4.1.

7 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av ändringarna i 2 och 5 §§ och den nya bestämmelsen i 2 a §. Enligt första stycket får den som har rätt till ersättning enligt 2 och 5 §§ ansöka om sådan ersättning hos Skatteverket. Enligt andra stycket ska uppgift om ersättningsbelopp enligt 2 a § lämnas den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändrats eller överlåtelsen skett.

7 a §

Paragrafen är ny och har införts till följd av de skyldigheter som inträder i vissa situationer enligt 6 a–6 c §§. Av första stycket framgår att den som är skyldig att justera ersättning enligt 6 a– 6 c §§ ska anmäla den händelse som utlöst skyldigheten att justera ersättningen till Skatteverket. I anmälan ska även justeringsbelopp anges. I bestämmelsen anges att en sådan anmälan ska göras i samband med ansökan om ersättning för den ersättningsperiod i vilken händelsen inträffat. En anmälan ska dock lämnas senast före utgången av juni året efter det år då händelsen inträffat. Det sistnämnda aktualiseras i de fall någon ansökan inte gjorts för den ersättningsperiod i vilken händelsen inträffade.

Anmälan ska enligt andra stycket lämnas på fastställt formulär. Skatteverket har därigenom på samma sätt som vad gäller anmälan enligt 7 § möjlighet att styra uppgiftslämnandet.

Enligt tredje stycket ska justeringsbeloppet ha betalats in till Skatteverket senast den dag då anmälan ska ha kommit in enligt första stycket. Belopp enligt ansökan om ersättning för samma ersättningsperiod som motsvarar justeringsbeloppet ska tillgodoräknas som betalning i rätt tid. Detta medför att betalning ska ha kommit in senast den 30 juni om ansökan om ersättning inte lämnats innan dess. Lämnas ansökan om ersättning tidigare ska justeringsbeloppet ha betalats in då

52

Ds 2008:31 Författningskommentarer

ansökan lämnas. I sådana fall sker dock en kvittning helt eller delvis mellan ersättningsbeloppet och justeringsbeloppet.

8 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 2 a § och 6 a–6 c §§.

Första stycket har kompletterats med en skyldighet att i årsuppgiften även ange ersättningsbelopp enligt 2 a § och justeringsbelopp enligt 6 b och 6 c §§, vilket innebär att Skatteverkets möjlighet att kontrollera om ersättningen som utbetalats till kommunen under kalenderåret överensstämmer med kommunens uppgifter inte försämras.

9 §

Bestämmelserna om att ansökan om ersättning och årsuppgift efter medgivande får lämnas i form av ett elektroniskt dokument har kompletterats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§ samt ändringarna i 2 och 5 §§. Även en anmälan av överlåtelse eller ändrad användning får lämnas elektroniskt.

11 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§. Av första stycket framgår att ersättningsbeslut fattas för varje ersättningsperiod för sig. Beslut ska härvid fattas med ledning av ansökan och andra tillgängliga uppgifter, t.ex. uppgifter som lämnas efter föreläggande av Skatteverket. Första stycket har kompletterats med att det i justeringssituationerna enligt 6 a–6 c §§ fattas beslut om justering av ersättning samt att det beslutet fattas med ledning av anmälan eller andra tillgängliga uppgifter.

På motsvarande sätt som för ersättningsbeslut framgår av andra stycket att om ingen anmälan har inkommit inom föreskriven tid anses ett beslut ha fattats, varvid justeringsbeloppet bestämts till noll kronor.

53

Författningskommentarer Ds 2008:31

12 a §

I bestämmelsen, som är ny, regleras uttryckligen under vilken tid underlag för rätt till ersättning ska bevaras, dvs. under fyra år efter utgången av det kalenderår underlaget avser. För att även kunna fullgöra t.ex. skyldigheterna enligt 6 a–6 c §§ ska dock underlaget i dessa situationer bevaras under fyra år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut. Underlaget för ersättningsbelopp enligt 2 a § behöver bevaras under motsvarande tid.

13 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§. Syftet med bestämmelsen är att – på samma sätt som rörande ansökan om ersättning – få in material för kontroll av skyldigheten att justera ersättning (jfr. prop. 2001/02:112).

14 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§ och innebär att möjligheten att göra avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar utvidgas till att även gälla anmälan av överlåtelse eller ändrad användning (jfr prop. 2001/02:112).

17 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§. Enligt andra stycket ska kostnadsränta tas ut på justeringsbelopp som inte betalas i rätt tid, vilket ska fungera som ett påtryckningsmedel så att justering görs i rätt tid samt för att täcka statens kreditkostnader.

18 §

Bestämmelserna har ändrats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§. På motsvarande sätt som gäller för ersättningsbeslut får Skatteverket ompröva beslut om justering av ersättning om detta begärs av kommunen, eller det finns andra skäl. Besluten kan således omprövas på Skatteverkets eget initiativ eller på

54

Ds 2008:31 Författningskommentarer

begäran av den kommun som beslutet riktat sig till (jfr. prop. 2001/02:112).

19 §

Bestämmelserna om tidsramar för omprövning har kompletterats till följd av de nya bestämmelserna i 6 a–6 c §§. En begäran om omprövning av beslut om justering av ersättning ska enligt första stycket ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår som justeringen av ersättningen avser.

Enligt andra stycket får, om Skatteverket självmant omprövar ett beslut, omprövningsbeslut meddelas senast tredje året efter utgången av det kalenderår som justeringen av ersättningen avser.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.3. Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2009. De nya bestämmelserna ska tillämpas även före ikraftträdandet på överlåtelse och förvärv av investeringsvara som sker från och med den 1 maj 2008. Skyldigheten att justera ersättning omfattar även sådan ersättning som en kommun har haft rätt till enligt den upphävda lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

55

Departementsserien 2008

Kronologisk förteckning

1.Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Ju.

2.Europeiskt betalningsföreläggande. Ju.

3.Införande av en rehabiliteringskedja. S.

4.Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. S.

5.Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. Ju.

6.Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ju.

7.Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. A.

8.Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. N.

9.Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Ju.

10.Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. U.

11.Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. Fi.

12.Europeiskt småmålsförfarande. Ju.

13.En ny betygsskala. U.

14.Från sjukersättning till arbete. S.

15.Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. Ju.

16.Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. A.

17.Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Fi.

18.Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. S.

19.Sfi-bonus

– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. IJ.

20.Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. Ju.

21.Stranden – en värdefull miljö. M.

22.Överförande av startprogrammen i Swedfund. UD.

23.FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy. S.

24.Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. A.

25.Nya villkor för presstödet. Ku.

26.Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. IJ.

27.Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. S.

28.Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. Ju.

29.Värdesäkring av riksnormen. S.

30.Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Ju.

31.Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Fi.

Departementsserien 2008

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. [1]

Europeiskt betalningsföreläggande. [2] Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. [5]

Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. [6]

Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. [9]

Europeiskt småmålsförfarande. [12]

Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. [15]

Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. [20]

Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. [28]

Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. [30]

Utrikesdepartementet

Överförande av startprogrammen till Swedfund.[22]

Socialdepartementet

Införande av en rehabiliteringskedja.[3]

Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. [4]

Från sjukersättning till arbete. [14]

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. [18]

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy [23]

Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. [27]

Värdesäkring av riksnormen. [29]

Finansdepartementet

Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. [11]

Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). [17]

Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. [31]

Utbildningsdepartementet

Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. [10]

En ny betygsskala. [13]

Miljödepartementet

Stranden – en värdefull miljö. [21]

Näringsdepartementet

Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. [8]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Sfi-bonus

– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. [19]

Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. [26]

Kulturdepartementet

Nya villkor för presstödet.[25]

Arbetsmarknadsdepartementet

Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. [7]

Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. [16]

Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. [24]

Tillbaka till dokumentetTill toppen