Förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador till sjöss (Departementsserien 2004:23)

Promemorians huvudsakliga innehåll

I denna promemoria behandlas vissa frågor om ersättning vid oljeskador som orsakas genom utsläpp från tankfartyg. Regler om ersättning för sådana skador finns redan i dag i 10 kap. sjölagen (1994:1009) och i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa bestämmelser grundar sig dels på 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, dels på 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Sverige är part i båda konventionerna.

Ersättning för oljeskador betalas enligt dessa regler i första hand av ägaren av det tankfartyg från vilket det skadeorsakande oljeutsläppet har skett. Fartygsägarens ansvar är begränsat till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage. En skadelidande som inte kunnat få full ersättning från fartygsägaren kan få ytterligare ersättning från 1992 års oljeskadefond. Sammanlagt finns enligt båda dessa steg ett belopp om 203 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 2,3 miljarder kr) tillgängligt för ersättning till skadelidande.

Vid en diplomatkonferens i den Internationella sjöfartsorganisationen i maj 2003 antogs 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Genom protokollet upprättas 2003 års kompletterande oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall tillhandahålla ersättning när den ersättning som betalas av fartygsägaren och 1992 års oljeskadefond inte räcker till full täckning av

skadorna. Sammanlagt kommer enligt dessa tre steg ett belopp om 750 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 8,2 miljarder kr) att finnas tillgängligt för ersättning åt skadelidande som drabbas av oljeskador.

I promemorian föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Vidare föreslås att lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ersätts av en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Promemorian innehåller också förslag till de övriga lagändringar som föranleds av ett tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll ..................................		1
1	Författningsförslag ....................................................	7

1.1Förslag till lag om ersättning från de internationella

oljeskadefonderna ..................................................................

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja .................

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om

	immunitet och privilegier i vissa fall ...................................	13
1.4	Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009).............	15
2	Ärendet..................................................................	17
3	Gällande bestämmelser om ansvarighet och
	ersättning för oljeskador...........................................	19
3.1	Internationella regler ...........................................................	19
3.2	Den svenska regleringen......................................................	21
4	2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention.........	25

Innehåll

Ds 2004:00

4.1Bakgrunden till 2003 års protokoll till 1992 års

	fondkonvention....................................................................	25
4.2	Det huvudsakliga innehållet i 2003 års fondprotokoll.......	27
5	Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års
	protokoll till 1992 års fondkonvention .......................	39

5.1Skall Sverige tillträda 2003 års protokoll till 1992 års

fondkonvention? ..................................................................

5.2Hur skall 2003 års protokoll till 1992 års

	fondkonvention införlivas med svensk rätt? ......................	47
6	Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års
	fondprotokoll ..........................................................	49

6.1En ny lag om ersättning från de internationella

	oljeskadefonderna ................................................................		49
	6.1.1	Oljeskadefondernas regressrätt................................	52
	6.1.2	Erkännande och verkställighet av domar mot
		den kompletterande oljeskadefonden......................	55
6.2	Lagändringar i övrigt............................................................		58
	6.2.1 Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen
		olja..............................................................................	58
	6.2.2 Lagen (1976:661) om immunitet och
		privilegier i vissa fall..................................................	59
	6.2.3	Sjölagen (1994:1009) ................................................	61
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............		63
8	Ekonomiska och andra konsekvenser .........................		65
9	Författningskommentar ............................................		69

Ds 2004:00

Innehåll

9.1Förslaget till lag om ersättning från de internationella

oljeskadefonderna ................................................................

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083) om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja .................

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall ...................................	78
9.4 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)..........	80
2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention ................	81
Resolution om en översyn av det internationella
ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador ........	122
Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll .......................	124

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av

1.bestämmelserna i artiklarna 1–13 och 36 ter i den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de ändringar som har gjorts genom den i Internationella sjöfartsorganisationen den 18 oktober 2000 antagna resolutionen om ändringar i konventionens ansvarsbelopp (1992 års fondkonvention), och

2.bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Originaltexterna skall ha samma giltighet. Den engelska originaltexten av 1992 års fondkonvention i angivna delar samt av resolutionen och 2003 års fondprotokoll i angivna delar finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1–4 till denna lag.

Författningsförslag

Ds 2004:00

Oljeskadefondernas regressrätt

2 § Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 § Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Underrättelse om rättegång

4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Erkännande och verkställighet av dom

5 § Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Ds 2004:00

Författningsförslag

Bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen gäller också vid verkställighet enligt artikel 8 i 2003 års fondprotokoll av en dom i mål om ersättning för skada genom förorening. Har domen meddelats av en domstol i en stat som är bunden av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller dock detta endast om en tillämpning av förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet vägras i större utsträckning än som följer av 21 kap. 6 § sjölagen.

Beräkningsenheter

6 § I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

1.Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2.I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

Författningsförslag

Ds 2004:00

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Med olja avses i denna lag råolja och eldningsolja.

Med råolja avses varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli tjänlig för transport. I uttrycket inbegripes också råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes”) eller ”reconstituted crudes”).

Med eldningsolja avses tunga destillat eller restar av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag avses med

olja: råolja och eldningsolja,

råolja: varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli lämplig för transport och råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes” eller ”reconstituted crudes”),

eldningsolja: tunga destillat eller rester av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American

Ds 2004:00

Författningsförslag

Society

for

Testing

and

Society

for

Testing

and

Materials

betecknades

eld-

Materials

betecknades

eld-

ningsolja

4 (beteckning

ningsolja

(beteckning

D 396-69) eller tjockare.

D 396-69) eller tjockare,

1971 års fondkonvention: den

i Bryssel den 18 december 1971

antagna konventionen om upp-

rättandet

av en

internationell

fond för ersättning av skada

orsakad

av förorening genom

olja,

1992 års fondkonvention: den

i London den 27 november

1992 antagna konventionen om

upprättandet av en inter-

nationell fond för ersättning av

skada

orsakad

förorening

genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i

London den 16 maj 2003

antagna protokollet till 1992 års

fondkonvention.

2 §1

Den som under ett visst

kalenderår i en svensk hamn

eller i en annan i Sverige

belägen

anläggning

har

tagit

belägen

anläggning

har

tagit

emot

sammanlagt

mer

än

emot

sammanlagt

mer

än

150 000

ton

olja

som

har

150 000

ton

olja

som

har

transporterats

sjöledes

till

transporterats

sjöledes

till

hamnen

eller

anläggningen

hamnen

eller

anläggningen,

skall senast den 1 mars året

därpå

lämna

Sjöfartsverket

därpå

lämna

Sjöfartsverket

uppgifter

den

oljemängd

uppgifter

den

mottagna

1 Senaste lydelse 1995:1083 (jfr 1996:11).

Författningsförslag

Ds 2004:00

som han har tagit emot.

Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, som har tillträtt den i Bryssel den 18 december 1971 avslutade konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja eller som har tillträtt 1992 års ändringsprotokoll till konventionen.

oljemängden.

a)1971 års fondkonvention,

b)1992 års fondkonvention

eller

c)2003 års fondprotokoll.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Ds 2004:00

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall2 skall ha följande lydelse.

Bilaga3

Immunitet och/eller privilegier	Tillämplig internationell
gäller för följande	överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

18	Internationella ---		Konventionen			den
oljeskadefonden,			18 december			1971
1992 års internatio-			om upprättandet av
nella	oljeskadefond		en	internationell
och	2003	års	fond	för	ersättning
internationella kom-			av skada orsakad av
pletterande		olje-	förorening genom
skadefond			olja,	konventionen
			den	27	november
			1992	om	upprätt-
			andet		av	en
			internationell			fond
			för	ersättning		av
			skada	orsakad		av
			förorening		genom
			olja och protokollet

2Lagen omtryckt 1994:717.

3Senaste lydelse 2002:621 (jfr 2002:622).

Författningsförslag

Ds 2004:00

den 16 maj 2003 till denna konvention.

–– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (2004:000) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Ds 2004:00

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 11 § och rubriken närmast före 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	10 kap.
Ersättning från 1992	års Ersättning från de inter-
internationella oljeskadefond	nationella oljeskadefonderna

11 §4 Om rätt till ersättning från

1992 års internationella oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Senaste lydelse 1995:1081 (jfr 1996:11).

2 Ärendet

I Sverige regleras rätten till ersättning för skador som har orsakats av oljeutsläpp från tankfartyg och vissa så kallade kombinationsfartyg dels i 10 kap. sjölagen (1994:1009), dels i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa regler bygger på bestämmelserna i två internationella överenskommelser.

Den ena överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention)5, som trädde i kraft den 30 maj 1996.

Den andra överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention)6. Också denna konvention trädde i kraft den 30 maj 1996.

Enligt 1992 års ansvarighetskonvention är ägare av oljetankfartyg strikt men begränsat ansvariga för oljeskador. Kompletterande ersättning betalas av 1992 års internationella

5 Benämningen avser 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1969 års ansvarighetskonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:46 respektive SÖ 1995:20. Angående terminologin, se artikel 11 i 1992 års ändringsprotokoll.

6 Benämningen avser 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1971 års fondkonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:43 respektive SÖ 1995:19. Angående terminologin, se artikel 27 i 1992 års ändringsprotokoll.

Ärendet

Ds 2003:000

oljeskadefond enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention. Även fondens ansvarighet är begränsad.

Vid en diplomatkonferens anordnad av den Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) den 12–16 maj 2003 i London antogs ett protokoll till 1992 års fondkonvention. Genom detta upprättas en internationell kompletterande oljeskadefond. Protokollet i dess engelska lydelse jämte en översättning till svenska som har gjorts i Justitiedepartementet finns i bilaga 1. En vid diplomatkonferensen antagen resolution om översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet i svensk översättning gjord i Justitiedepartementet har intagits som bilaga 2. En redogörelse för de enskilda artiklarna i protokollet finns i bilaga 3.

I denna promemoria föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Samtidigt presenteras förslag till de lagändringar som nödvändiggörs av ett svenskt tillträde till fondprotokollet.

I ärendet har förekommit överläggningar med företrädare för ansvariga ministerier och departement i Danmark, Finland och Norge. Viss information har också inhämtats från 1971 respektive 1992 års internationella oljeskadefond.

3Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

3.1Internationella regler

Internationella överenskommelser med regler om ersättning för skador som orsakats genom utsläpp från oljetankfartyg har funnits sedan slutet av 1960-talet. 1969 antogs en internationell konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1969 års ansvarighetskonvention). Denna konvention kompletterades 1971 med en internationell konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1971 års fondkonvention). Under 1984 antogs ändringsprotokoll till de båda konventionerna, men protokollen har aldrig trätt i kraft. År 1992 antogs nya ändringsprotokoll till vardera konventionen: 1. 1992 års protokoll till 1969 års ansvarighetskonvention och 2. 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention.

De båda protokollen från 1992 skapade två helt nya internationella konventioner: 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention) respektive 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention). Sverige ratificerade konventionerna den 25 maj 1995 och de trädde därefter i kraft den 30 maj 1996.

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för innehållet i 1992 års konventioner. För en mer fullständig bild av ansvarighets- och ersättningssystemet hänvisas framförallt till

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

Ds 2003:000

prop. 1994/95:169 Ändrade regler om ersättningsansvaret för oljeskador till sjöss.

I denna promemoria används ordet ”ansvarsbelopp” som ett samlingsbegrepp för begränsningsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och för den beloppsgräns som gäller i fråga om den ersättning som kan betalas enligt 1992 års fondkonvention.

Ansvarighetskonventionen är tillämplig på oljeskador som har orsakats genom utsläpp av beständig olja från tankfartyg och som uppkommer i en konventionsstats territorium, inbegripet territorialhavet, och i exklusiv ekonomisk zon. Skadeståndsansvaret är kanaliserat till ägaren av det fartyg som släppt ut den skadegörande oljan. Ansvaret är strikt, det vill säga fartygsägaren är ansvarig oberoende av uppsåt eller oaktsamhet. Ägaren är fri från ansvar i vissa speciella situationer, bland annat om skadan beror på en krigshändelse eller på sabotage av utomstående. Ansvarigheten är begränsad till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage (bruttodräktighet), beräknat enligt bestämmelserna i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Det högsta begränsningsbelopp som kan komma i fråga för en fartygsägare uppgår sedan den 1 november 2003 till 89 770 000 särskilda dragningsrätter (SDR), det vill säga drygt 900 miljoner kr. Rätten till ansvarsbegränsning går emellertid förlorad om fartygsägaren själv har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att skadan sannolikt skulle uppstå.

Ägaren av ett tankfartyg som transporterar mer än 2 000 ton beständig olja som last är skyldig att täcka sitt ansvar enligt konventionen med försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. En skadelidande har rätt att rikta sina ersättningsanspråk direkt mot fartygsägarens försäkringsgivare eller den som annars ställt säkerhet för fartygsägarens ansvar.

Genom fondkonventionen har 1992 års Internationella oljeskadefond upprättats. Oljeskadefonden betalar kompletterande ersättning till de skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt ansvarighetskonventionen. En situation då

Ds 2003:000

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

inträde av fonden är påkallat är när skadornas omfattning överskrider det begränsningsbelopp som gäller för fartygsägarens ansvarighet.

Den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas i anledning av en och samma olycka enligt ansvarighetskonventionen och fondkonventionen uppgår sedan den 1 november 2003 till 203 miljoner SDR, cirka 2,3 miljarder kr. Fondens ansvarighet är begränsad till skillnaden mellan detta belopp och vad som har betalats av fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare enligt ansvarighetskonventionen.

De ekonomiska medel som 1992 års internationella oljeskadefond behöver för att fullgöra sina uppgifter tillförs den genom att avgifter läggs på sjötransporterad råolja eller tjock eldningsolja. Avgift skall betalas av envar fysisk och juridisk person som i en stat som är medlem i oljeskadefonden under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton olja av angivet slag. Skyldigheten att lämna oljeskadefonden underlag om mängden mottagen olja och vilka som har mottagit den åvilar de stater som är medlemmar i fonden.

Fonden har sitt säte i London. Dess löpande verksamhet sköts av ett sekretariat under ledning av en direktör. Fondens högsta organ är församlingen (”Assembly”) och utgörs av fondens medlemsstater. Medlem i fonden är varje stat som är part i 1992 års fondkonvention. Inom oljeskadefonden finns även en verkställande kommitté (”Executive Committee”), som består av 15 medlemsstater valda av församlingen. Kommitténs främsta uppgift är att besluta i frågor om skadereglering.

Den 1 januari 2004 var 84 stater samtidigt parter i både 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

3.2Den svenska regleringen

Sverige är som redan har nämnts part i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

Ds 2003:000

Ansvarighetskonventionen har införlivats med svensk rätt genom 10 kap. sjölagen (1994:1009)7. Sjölagens bestämmelser överensstämmer naturligtvis med bestämmelserna i ansvarighetskonventionen. Vissa av bestämmelserna i 10 kap. har emellertid gjorts tillämpliga också i fråga om oljeutsläpp från andra fartyg än tankfartyg. Detta innebär att ägaren av till exempel ett torrlastfartyg som släpper ut bunkerolja är strikt ansvarig för de skador oljan orsakar i Sverige eller i svensk ekonomisk zon. Fartygsägaren har i dessa fall rätt att begränsa sitt ansvar enligt reglerna om globalbegränsning i 9 kap. sjölagen.

Fondkonventionen har införlivats med svensk rätt genom att vissa av dess bestämmelser enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden skall gälla som svensk lag.8

Skyldigheten att lämna den internationella oljeskadefonden de uppgifter som den behöver för beräkning av avgifter till fonden åvilar som tidigare har nämnts de stater som är parter i 1992 års fondkonvention. För Sverige fullgörs denna skyldighet genom Sjöfartsverkets försorg på grundval av uppgifter som verket får från oljemottagarna. Skyldigheten att förse Sjöfartsverket med dessa uppgifter regleras i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja.

För en närmare beskrivning av den svenska lagstiftningen hänvisas till den tidigare nämnda prop. 1994/95:169.

10 kap. sjölagen och lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ändrades senast i samband med att Sverige godkände två inom IMO antagna resolutioner varigenom ansvarsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention höjdes med drygt 50 % till de nivåer som omnämnts i föregående avsnitt. Dessa höjningar trädde i kraft den 1 november 2003.9 En redogörelse för

7Se lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och förordningen (1996:11) om ikraftträdande av lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och viss följdlagstiftning.

8Se lagen (1995:1082) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden och den i föregående not angivna förordningen.

9Lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009), lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden samt

Ds 2003:000

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

ändringarna finns i prop. 2001/02:139 Höjda ansvarsbelopp vid oljeskador till sjöss.

förordningen (2003:189) om ikraftträdande av lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009) och lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

42003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

4.1Bakgrunden till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Det internationella ansvarighets- och ersättningssystem som skapats av 1992 års konventioner, och före dem av 1969 års ansvarighetskonvention och 1971 års fondkonvention, har tjänat sitt syfte väl. I merparten av de olyckor som har inträffat under de nästan 30 år det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet har varit i kraft, har de skadelidande fått full ersättning inom rimlig tid.

Vid vissa olyckor har emellertid ansvarsbeloppen visat sig vara otillräckliga. Att denna situation kunde uppkomma var man medveten om redan vid tillkomsten av konventionerna. Upphovsmännen till konventionerna valde att inte rangordna olika skadetyper utan bestämde att alla skadetyper skall anses likvärdiga vid tillämpningen av konventionerna. Man önskade emellertid inte heller ha en ordning som medförde att den, eller de, som var först med att framställa sina krav skulle kunna ta i anspråk hela ansvarsbeloppet på bekostnad av övriga skadelidande. Mot denna bakgrund innehåller 1971 respektive 1992 års fondkonvention en bestämmelse, som innebär att om skadorna överstiger det tillgängliga ansvarsbeloppet skall ersättningarna sättas ned proportionellt för alla skadelidande. Såvitt gäller 1992 års ansvarighetskonvention återspeglas denna likabehandlingsprincip i reglerna om fördelning av fartygsägarens begränsningsfond (artikel V.4 i 1992 års ansvarighetskonvention).

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

Detta innebär i praktiken att när osäkerhet råder om skadornas totala omfattning beslutar oljeskadefonderna att tills vidare bara betala ut en på visst sätt reducerad ersättning för varje styrkt fordran. Dessa beslut omprövas sedan regelbundet.

I de fall där de skadelidande har drabbats av en preliminär nedsättning av ersättningen utvecklar sig skadebilden förhoppningsvis på ett sådant sätt att full ersättning kan betalas. Detta har dock inte alltid varit fallet. Vid sådana tillfällen har de skadelidande alltså också slutligt fått sin ersättning reducerad.

I vissa olyckor har det förekommit att utbetalning av full ersättning varit möjlig enbart för att vissa grupper av skadelidande har valt att inte driva sina anspråk för att på så sätt motverka att andra skadelidande drabbas av en minskad ersättning. Om det är en stat som håller tillbaka sina i och för sig berättigade anspråk innebär det att kostnaderna för skadorna sannolikt får stanna på staten i stället för att – som när ansvarsbeloppen räcker till – bäras av de branscher som enligt ansvarighets- och ersättningssystemet står risken för skada.

Ett sätt att komma till rätta med de nu beskrivna problemen vore naturligtvis att höja ansvarsbeloppen. Redan beslutade höjningar, senast de som beskrivs i avsnitt 3.1 och 3.2, har emellertid på goda grunder befarats inte vara tillräckliga vid alla olyckor. Detta har blivit tydligt vid olyckan med tankfartyget Prestige i november 2002.

För att snabbt åstadkomma en lösning på problemen med otillräckliga ansvarsbelopp beslutade sig parterna i 1992 års fondkonvention därför för att utöka det befintliga ansvarighets- och ersättningssystemet med ett tredje ersättningssteg i form av en internationell kompletterande oljeskadefond. Ett arbete med denna inriktning inleddes under våren 2001 i en särskild arbetsgrupp inom 1992 års internationella oljeskadefond. I arbetsgruppens uppgifter ingår i övrigt att se över olika delar av ansvarighets- och ersättningssystemet.

Ungefär samtidigt som diskussionerna om en kompletterande internationell oljeskadefond inleddes hade Europeiska gemenskapens kommission presenterat ett förslag till en europeisk

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

oljeskadefond, KOM(2000)802 slutlig. Denna fond skulle enligt förslaget tillhandahålla kompletterande ersättning vid oljeskador som uppkom i europeiska vatten. EU:s medlemsstater delade kommissionens uppfattning om behovet av förbättrade möjligheter till ersättning, men ansåg det lämpligare och mer ändamålsenligt att bygga vidare på det redan kända och väl fungerande internationella ansvarighets- och ersättningssystemet. En gemensam inriktning med denna innebörd antogs vid ett rådsmöte i juni 2001, det vill säga under det svenska ordförandeskapet. Sedan dess har kommissionens förslag inte varit föremål för överläggningar mellan medlemsstaterna.

Arbetet med att utveckla regler för den kompletterande oljeskadefonden överflyttades efter en tid till IMO. Arbetet i denna organisation avslutades med en internationell konferens under tiden 12–16 maj 2003 som resulterade i antagandet av 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

4.2Det huvudsakliga innehållet i 2003 års fondprotokoll

2003 års fondprotokoll innehåller i 31 artiklar bestämmelser om bland annat tillämpningsområde, kompletterande ersättning, preskription, avgifter, organisation och förvaltning. Nedan lämnas en redogörelse för protokollets huvudsakliga innehåll. Protokollets samtliga bestämmelser återges i bilaga 1. En utförlig genomgång av bestämmelserna presenteras i bilaga 3.

Förhållandet till 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention

Som redan framgått av den tidigare redovisningen skapas genom 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett internationellt ansvarighets- och ersättningssystem för oljeskador. Systemet verkar i princip i två steg och det finns därför en stark koppling mellan de båda konventionerna. 2003 års

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

protokoll till 1992 års fondkonvention är avsett att fungera som ett komplement till detta ansvarighets- och ersättningssystem genom att utgöra dess tredje steg.

2003 års fondprotokoll är som tidigare angivits ett självständigt instrument. Denna självständighet kan emellertid sägas vara begränsad. Fondprotokollet kan nämligen bara tillträdas av de stater som är parter i 1992 års fondkonvention (artikel 19.3 i fondprotokollet). Dessutom är dispositionen i 2003 års fondprotokoll i stort sett densamma som i 1992 års fondkonvention. Ytterligare bevis för den nära kopplingen mellan de båda instrumenten är att flera av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll är hämtade från 1992 års fondkonvention och i många fall har konventionens bestämmelser inkorporerats med fondprotokollet.

Upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond

Genom artikel 2 i protokollet upprättas en internationell kompletterande fond från vilken ersättning skall kunna betalas för oljeskador. Fonden benämns 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (”The International Oil Pollution Compensation Supplementary Fund, 2003”). Fonden är en juridisk person och besitter rättskapacitet samt är partshabil.

2003 års kompletterande oljeskadefonds uppgifter

Den kompletterande oljeskadefonden har till uppgift att betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention på grund av att skadorna överstiger, eller riskerar att överstiga, ansvarsbeloppet i den konventionen, det vill säga 203 miljoner SDR.

Den kompletterande oljeskadefonden kommer att betala ersättning enbart för styrkta fordringar (artikel 4.1 och 4.4). Med ”styrkt fordran” (”established claim”) avses ett krav som har godkänts av 1992 års oljeskadefond eller godtagits som

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

ersättningsgillt av behörig domstol genom avgörande som är bindande för 1992 års oljeskadefond (artikel 1.8). Den kompletterande oljeskadefonden kommer inte att göra någon egen bedömning av om ett krav är i och för sig ersättningsgillt.

Detta innebär bl.a. dels att en skadelidande inte kan rikta krav direkt mot den kompletterande fonden, dels att en skadelidande vid avslag på ett krav mot 1992 års oljeskadefond inte kan vända sig med sitt anspråk till den kompletterande oljeskadefonden för att försöka få det tillgodosett därifrån.

Nära förknippad med frågan om den kompletterande oljeskadefondens funktion är frågan om när fonden skall börja verkställa betalningar för framställda anspråk. Ett viktigt syfte med tillskapandet av den kompletterande oljeskadefonden har ju varit att komma till rätta med de problem som den temporära, och i vissa fall slutliga, nedsättning av ersättningen som 1992 års oljeskadefond måste besluta om vid vissa olyckor (se avsnitt 4.1) för med sig. I 2003 års fondprotokoll föreskrivs därför att den kompletterande oljeskadefonden skall betala ersättning från den tidpunkt vid vilken församlingen i 1992 års oljeskadefond har bestämt att det sammanlagda värdet av de styrkta fordringarna överstiger, eller riskerar att överstiga, det sammanlagda ansvarsbeloppet enligt fondkonventionen, och att, som en följd av detta, endast en reducerad ersättning skall betalas till de skadelidande (artikel 5). Det ankommer sedan på församlingen i den kompletterande oljeskadefonden att fatta nödvändiga beslut i fråga om den kompletterande ersättningen. Om det senare visar sig att skadorna ryms inom det ansvarsbelopp som gäller för 1992 års oljeskadefond får en reglering ske fonderna emellan (jfr artikel 9.2).

För att underlätta för skadelidande anses ett anspråk som riktas mot 1992 års oljeskadefond också som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6).

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

Ansvarsbeloppet

Tillsammans med 1992 års konventioner tillhandahålls genom fondprotokollet ett belopp på 750 miljoner SDR (artikel 4.2 a), drygt 8 miljarder kr. Detta är en markant höjning i förhållande till den nivå som gäller enligt 1992 års fondkonvention, 203 miljoner SDR.

Beloppet 750 miljoner SDR var ett starkt önskemål främst från EU-staterna. Beloppet motsvarar värdet av 1 miljard euro i december 2002 då EU:s transportministrar uttalade att målet skulle vara att den kompletterande oljeskadefondens ansvarsbelopp skulle uppgå till 1 miljard euro.

Även den kompletterande oljeskadefondens ansvar är alltså begränsat. Ansvarsbeloppet kan förutses vara fullt tillräckligt i det övervägande antalet olyckor som kan inträffa i framtiden. Det går emellertid inte att bortse från att en olycka någon gång kan få en sådan omfattning att inte heller detta belopp är tillräckligt för att ge full ersättning till de skadelidande. Det har därför ansetts önskvärt att också den kompletterande oljeskadefonden i ett sådant fall har möjlighet att sätta ned ersättningen för alla ersättningsberättigade (jfr avsnitt 4.1). Detta innebär alltså att om skadornas totala omfattning överstiger 750 miljoner SDR skall ersättningen till envar skadelidande sättas ned proportionellt (artikel 4.3).

Preskription

Rätten till ersättning enligt 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention går förlorad om inte talan om anspråket väcks inom tre år från skadans uppkomst, dock senast inom sex år från skadehändelsen.

Preskriptionen avbryts således genom att talan väcks. Ett anspråk framställt utom rätta har inte preskriptionsavbrytande verkan. I fråga om anspråk mot 1992 års oljeskadefond skall noteras att preskriptionen också avbryts om en underrättelse till fonden om rättegång mellan den skadelidande och fartygsägaren

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

har gjorts inom treårsfristen (artikel 6 jämförd med artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Också rätten till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan preskriberas. Det har dock ansetts rimligt att en skadelidande inte skall behöva bevaka preskriptionstiden gentemot två organisationer, särskilt som ett anspråk mot 1992 års oljeskadefond också anses som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6.2). Ett krav mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas därför endast om kravet är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond (artikel 6.1). En preskriptionsavbrytande åtgärd mot 1992 års fond har också denna verkan i förhållande till 2003 års kompletterande fond.

En rätt till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan emellertid gå förlorad utan hinder av att kravet inte är preskriberat, se nedan angående artikel 15.

Behörig domstol samt erkännande och verkställighet av domar

Genom artikel 7 i 2003 års fondprotokoll inkorporeras vissa av domsrättsreglerna i artikel 7 i 1992 års fondkonvention. Av detta följer bland annat att talan mot den kompletterande oljeskadefonden skall väckas vid domstol i den stat där oljeskadan uppkom. Vidare innebär regleringen bland annat att den kompletterande oljeskadefonden skall kunna intervenera i en tvist mellan en skadelidande och fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare.

Frågor om domstols behörighet omfattas till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) av gemenskapens exklusiva behörighet. De regler som upptas i artikeln avviker på vissa punkter från förordningen. Vid överläggningar i rådet har medlemsstaterna emellertid enat sig om att den specialreglering som fondprotokollet innebär i dessa frågor bör ges företräde framför förordningen, detta främst på

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

grund av önskvärdheten av att ha likalydande behörighetsregler i 1992 års konventioner och i 2003 års fondprotokoll.

En dom mot 2003 års kompletterande oljeskadefond skall, när den blivit verkställbar i ursprungsstaten och där vunnit laga kraft, erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat på samma villkor som anges i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 8.1). Detta innebär att erkännande och verkställighet skall vägras om domen har erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Bryssel I-förordningen innehåller också regler om erkännande och verkställighet av domar. Således har gemenskapen också på detta område förvärvat exklusiv behörighet. Ett viktigt mål för EU-staterna vid diplomatkonferensen var att fondprotokollet skulle göra det möjligt att tillämpa Bryssel I-förordningen i fråga om erkännande och verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Detta önskemål har tillgodosetts på så sätt att de fördragsslutande staterna får tillämpa särskilda regler för erkännande och verkställighet, förutsatt dock att reglerna har som effekt att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt huvudregeln (artikel 8.2).

Bryssel I-förordningen kommer endast att tillämpas vid erkännande och verkställighet i en EU-stat av en dom som har meddelats av en domstol i en annan EU-stat inom ramen för de villkor som artikel 8.2 ställer upp. I övrigt kommer fondprotokollets bestämmelser att tillämpas, det vill säga i de fall då domen har givits eller begärts erkänd eller verkställd i en annan stat än i en EU-stat samt när Bryssel I-förordningens regler medför att erkännande och verkställighet vägras.

I avsnitt 5.1 behandlas följden av EG:s behörighet på detta område för medlemsstaternas tillträde till fondprotokollet.

En närmare redogörelse för Bryssel I-förordningen finns i prop. 2001/02:146 Verkställighet av utländska domar på privaträttens område.

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond

De medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att fullgöra sina åligganden skall tillföras den genom att avgifter läggs på sjötransporterad olja som tas emot i de stater som är parter i 2003 års fondprotokoll.

Skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden regleras i artiklarna 10 och 11. Dessa bestämmelser bygger på artiklarna 10 och 12 i 1992 års fondkonvention. Avgiftsskyldigheten åvilar således envar som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton avgiftspliktig olja i en fördragsslutande stat. När det gäller avgiftssystemet i övrigt hänvisas till prop. 1973:140 s. 109 f. och 145 samt till prop. 1994/95:169 s. 37.

Med ”avgiftspliktig olja” avses råolja och eldningsolja (artikel 1.7 i 2003 års fondprotokoll jämförd med artikel 1.3 i 1992 års fondkonvention).

Avgiftssystemet enligt 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll bygger på tanken att oljemottagarna skall betala samma avgift per ton mottagen olja. Vid tillkomsten av 1992 års fondkonvention diskuterades främst på initiativ från Japan frågan om att bestämma en övre gräns för de avgifter en stats avgiftsskyldiga skall betala till fonden. Detta ledde till en övergångsbestämmelse enligt vilken ett lands oljemottagare inte skulle behöva svara för mer än 27,5 procent av oljeskadefondens behov av årsavgifter (artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention). Se till det anförda prop. 1994/95:195 s. 42 f.

Denna diskussion uppkom också vid utarbetandet av 2003 års fondprotokoll. Även denna gång var det Japan som förde frågan på tal med hänvisning till de mycket höga ansvarsbelopp som övervägdes. Den japanska delegationen förklarade att landets regering troligen inte var beredd att överväga ett tillträde till 2003 års fondprotokoll om det inte möjliggjorde en begränsning av de avgifter ett lands avgiftspliktiga skulle vara skyldiga att betala till denna fond. Motivet för denna uppfattning var naturligtvis att oljemottagarna i Japan svarar för den överlägset största delen av avgifterna till 1992 års oljeskadefond och

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

kommer att göra det också till 2003 års kompletterande oljeskadefond. Såvitt gäller 1992 års oljeskadefond svarade Japan år 2001 för drygt 20 % av behovet av årsavgifter. Vid ett medlemskap i den kompletterande oljeskadefonden kommer andelen, åtminstone till en början, att bli högre än så för Japan.

Den bestämmelse om begränsning av avgiftsskyldigheten som upptagits i fondprotokollet, artikel 18, har artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention som förebild. Bestämmelsen innebär att de avgifter som en stats avgiftspliktiga skall betala till den kompletterande oljeskadefonden inte får överstiga 20 % av fondens behov av avgifter (artikel 18.1 och 18.2). Överskrids denna andel skall den överskjutande delen fördelas mellan de avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att fondens fastställda behov av avgifter kan tillgodoses (artikel 18.3). Begränsningssystemet skall vara i kraft till dess att mängden olja som tas emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton. Systemet kan dock längst vara i kraft till dess att 10 år har förflutit från protokollets ikraftträdande (artikel 18.4).

En nyhet i förhållande till 1992 års fondkonvention är att det införs en regel enligt vilken det i varje stat skall anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja (artikel 14). Detta innebär således att avgifter kommer att tillföras den kompletterande oljeskadefonden från alla stater som är medlemmar i fonden. Om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en fördragsslutande stat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt fondprotokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten, till den del olja inte tas emot av någon person i den staten i sådan mängd att avgiftsskyldighet föreligger för denne enligt artikel 10 (artikel 14.2). I de stater där ingen olja tas emot eller olja tas emot i mängder som inte överstiger 150 000 ton för någon mottagare, innebär detta att staten blir ensam avgiftsbetalare.

Tanken bakom denna bestämmelse är att förmånen av det extra skydd som den kompletterande oljeskadefonden innebär bör motsvaras av en viss ekonomisk insats från alla medlemsstater. Förhoppningen är också att bestämmelsen skall bidra till

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

att medlemsstaterna i fonden vårdar ersättningsordningen genom att iaktta de övriga förpliktelser som åläggs dem enligt fondprotokollet (jfr nedan).

Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja till den kompletterande oljeskadefonden

Precis som för 1992 års oljeskadefond är det av avgörande vikt för den kompletterande oljeskadefonden att fastställandet och uttaxeringen av avgifter till fonden grundas på korrekta uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i fondstaterna.

Enligt 2003 års fondprotokoll är det protokollsstaterna som är ansvariga för att den kompletterande oljeskadefonden förses med uppgifter om mängden mottagen olja (artikel 13). Den rapportering som sker enligt 1992 års fondkonvention skall emellertid också anses innefatta rapportering till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.1 i fondprotokollet jämförd med artikel 15 i 1992 års fondkonvention). Härigenom besparas staterna och de avgiftsskyldiga oljemottgarna visst arbete. Om det inte tas emot olja i avgiftsgrundande kvantiteter i en fondstat skall den staten rapportera om det förhållandet (artikel 15.1).

Ett problem som både 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond har ställts inför är att vissa fondstater inte fullgör sina skyldigheter att inrapportera mängden mottagen olja till respektive fond. I takt med att fler stater anslutit sig till ersättningssystemet har detta problem ökat. Detta är mycket otillfredsställande, särskilt som brister i rapporteringen kan medföra att avgiftsberäkningarna blir felaktiga. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den kompletterande oljeskadefonden, inte minst för att den kommer att hantera ansenliga belopp. Konsekvenserna av att avgiftsberäkningen grundas på ett bristfälligt underlag kan bli betydande för de oljemottagare som påförs avgifter. I syfte att åstadkomma en hög rapporteringsmoral hos de stater som tillträder 2003 års fondprotokoll har det ansetts viktigt att

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

protokollet möjliggör någon form av sanktion mot den stat som brister i detta hänseende.

Efter att ha övervägt flera alternativ enade sig staterna om att införa en bestämmelse enligt vilken ersättning kan vägras för skador som uppkommit i en stat som inte har fullgjort sin rapporteringsskyldighet (artikel 15).

Av bestämmelsen följer att ingen ersättning tills vidare skall betalas av den kompletterande oljeskadefonden till skadelidande i den försumliga staten (artikel 15.2). Om bristen inte har läkts inom ett år från det att förhållandet har påtalats skall ersättningen vägras permanent (artikel 15.3). Av bestämmelsen framgår att det är alla skadelidande i den försumliga staten som nekas ersättning och således inte bara staten i fråga. De skadelidandes medborgarskap eller hemvist tillmäts ingen betydelse.

Ändring av ansvarsbeloppen

2003 års fondprotokoll innehåller i likhet med 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett förenklat förfarande för ändring av ansvarsbeloppen (artikel 24). Förfarandet bygger i allt väsentligt på bestämmelserna i dessa konventioner och för en närmare beskrivning av detta kan hänvisas till prop. 1994/95:195 s. 40–41.

Förfarandet för ändring av ansvarsbeloppen enligt 2003 års fondprotokoll avviker dock på några punkter från förfarandena enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den första avvikelsen gäller den första tidpunkt vid vilken ändringar enligt det förenklade förfarandet får övervägas. Enligt 2003 års protokoll gäller en tid om tre år från dess ikraftträdande medan 1992 års konventioner föreskriver fem år från konventionens ikraftträdande (artikel 24.6 a i 2003 års protokoll).

Den andra avvikelsen gäller gränsen för hur stora ändringar som kan göras enligt det förenklade förfarandet. Taket för höjningen på sex procent per år skall beräknas från och med den

Ds 2003:000

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

31 juli 2003 och till dagen då IMO:s juridiska kommittés beslut om höjningen träder i kraft (artikel 24.6 b i 2003 års protokoll). Enligt 1992 års konventioner finns ingen sluttidpunkt angiven.

Ytterligare avvikelser gäller i fråga om tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits respektive träda i kraft. Enligt fondprotokollet har dessa angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt bestämmelsens fjärde punkt respektive tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget (artikel 24.7 och 24.8). Enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention gäller i båda fallen en tid om 18 månader.

Dessa avvikelser i förhållande till 1992 års konventioner har stor betydelse för det förenklade ändringsförfarandet som därmed kommer att kunna utnyttjas oftare och för att besluta större höjningar än vad som är fallet med förfarandet enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning

Den kompletterande oljeskadefonden är organiserad och förvaltas på samma sätt som 1992 års oljeskadefond. Den kommer således att ha en församling, som kan inrätta underordnade organ, och ett sekretariat under ledning av en direktör (artikel 16). Det förutsätts att de båda fonderna kan ha ett gemensamt sekretariat och en gemensam direktör (artikel 17).

Ikraftträdande

2003 års protokoll träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har uttryckt sin vilja att bli bundna av protokollet och IMO:s generalsekreterare har underrättats av direktören för 1992 års internationella oljeskadefond att de personer som enligt artikel 10 i fondprotokollet skulle vara skyldiga att betala avgifter till fonden under närmast föregående kalenderår har tagit emot

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Ds 2003:000

sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja (artikel 21). Det bör påpekas att en stat som tillträder protokollet är skyldig att i samband därmed förse IMO:s generalsekreterare med information om mängden mottagen avgiftspliktig olja, och vilka som mottagit oljan, under föregående kalenderår och årligen därefter till dess att 2003 års fondprotokoll träder i kraft (artikel 20).

5Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.1Skall Sverige tillträda 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention?

Förslag: Sverige skall tillträda 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention.

Skälen för förslaget

Inledning

Som har påtalats i avsnitt 4.2 har EG exklusiv behörighet i frågor som gäller domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar. Fondprotokollets regler på dessa områden påverkar förordningen. Medlemsstaterna kan därför enligt EG-domstolens rättspraxis inte utan vidare tillträda 2003 års fondprotokoll. I förevarande fall möjliggör inte protokollet att EG tillträder detta. Dess behörighet måste därför utövas genom medlemsstaterna. För detta ändamål förelade kommissionen rådet den 9 september 2003 ett förslag till rådsbeslut med bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse tillträda 2003 års fondprotokoll (KOM[2003]534 slutlig). Den 2 mars 2004 antog den Europeiska unionens råd – med Europaparlamentets samtycke – ett beslut som innebär bland annat att medlemsstaterna

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

bemyndigas att i EG:s intresse tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutet innebär också att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att inom rimlig tid och om möjligt före den 30 juni 2004 uttrycka sitt samtycke till att bli parter i 2003 års fondprotokoll.

Rådets beslut innebär ingen skyldighet för medlemsstaterna att tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutanderätten i tillträdesfrågan ligger med andra ord kvar hos de enskilda medlemsstaterna. För Sveriges del innebär detta att ett tillträde till 2003 års fondprotokoll skall följa reglerna i 10 kap. regeringsformen. Inom ramen för den ordning som de bestämmelserna föreskriver diskuteras i det följande skälen för och emot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Faktorer som talar för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vid Sveriges tillträde till 1969 och 1971 års konventioner samt 1992 års konventioner framhölls överenskommelsernas betydelse för att ge dem som drabbas av oljeskador ett tillfredsställande skadeståndsrättsligt skydd (prop. 1973:140 s. 32 f.). Vid tillträdet till 1992 års konventioner framhölls dessutom höjningarna av ansvarsbeloppen som särskilt viktiga (prop. 1994/95:169 s. 48). Sverige har således haft en mycket positiv syn på det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador. Denna hållning bildar en naturlig utgångspunkt vid bedömningen av om Sverige också bör tillträda 2003 års fondprotokoll.

Det mest framträdande draget i 2003 års fondprotokoll är det mycket höga ansvarsbeloppet, 750 miljoner SDR (ca 8,2 miljarder kr). Detta innebär förstås en avsevärd förstärkning av det ersättningsrättsliga skyddet vid oljeskador. Förutsättningarna för att skadelidande även vid de mest svårartade olyckorna skall erhålla full ersättning har härigenom förbättrats avsevärt. Det höjda ansvarsbeloppet medför också att skadelidande i färre fall än som hittills förekommit riskerar att få sin ersättning reducerad under viss tid på grund av osäkerheten

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

om i vad mån tillgängliga ansvarsbelopp täcker uppkomna skador.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll skulle alltså innebära att ersättningsskyddet för dem som drabbas av oljeskada i Sverige stärks påtagligt. Sverige har förvisso varit förskonat från större utsläpp från tankfartyg under de senaste decennierna. Risken för att ett omfattande oljeutsläpp sker i farvatten nära Sverige och skadar svenska intressen måste emellertid tas på fullt allvar. Oljetransporterna främst till och från olika hamnar och terminaler i Östersjön har ökat kraftigt under senare tid och kan förväntas öka ytterligare under kommande år. Dessa transporter går ibland inte långt från känsliga svenska havs- och kustområden. Flera av de fartyg som transporterar olja i de havsområden som omger Sverige har dessutom kapacitet för betydande oljelaster. Utsläpp från dessa fartyg kan få allvarliga följder. Beträffande vissa havs- och kustområden torde dock redan mindre mängder av olja kunna orsaka betydande skador.

Behovet av att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön har framhållits vid flera tillfällen (se exempelvis bet. 2002/03MJU6 och rskr. 2002/03:97). I det nationella miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” (prop. 2000/01:30) har lyfts fram att Östersjön är ett särskilt känsligt hav där ett oljeutsläpp skulle få vådliga konsekvenser för djurliv och ekosystemen samt för olika näringsintressen såsom fiske och turism. Havsmiljökommissionen har i sitt betänkande Havet – tid för en ny strategi (SOU 2003:72) lämnat förslag på hur man genom nationella och internationella åtgärder skall kunna nå det nationella miljökvalitetsmålet för havet. Till detta kan läggas att IMO den 2 april 2004 beslutade att i princip klassificera Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (”particularly sensitive sea area”, PSSA).

Ett förstärkt ersättningsrättsligt regelverk får anses ligga väl i linje med strävandena att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön. Kostnaderna för att avlägsna olja från öar och skär,

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

stränder och andra områden samt förlusterna för bland annat fiske och turism kan uppgå till mycket stora belopp.

För skadelidande – både enskilda och det allmänna – innebär alltså 2003 års fondprotokoll en klar förbättring av det befintliga ansvarighets- och ersättningssystemet. Det välkomnande av en sådan förstärkning av ersättningsmöjligheterna som kom till uttryck vid tillträdet till 1969/1971 års konventioner och 1992 års konventioner är berättigat också i fråga om 2003 års fondprotokoll.

Information från övriga nordiska länder visar att Danmark och Norge (enligt uppgifter per den 31 mars 2004) har tillträtt fondprotokollet och att Finland kommer att göra det i en nära framtid. Också på området för ersättning för oljeskador gör sig naturligtvis intresset av nordisk rättslikhet gällande.

Även övriga medlemsstater i EU har en positiv inställning till fondprotokollet. I de flesta länderna pågår också arbete för ett tidigt tillträde. Inom EU har för övrigt såväl före som efter antagandet av 2003 års fondprotokoll tydliga uttalanden gjorts om värdet av detta instrument och den kompletterande fonden samt att medlemsstaterna bör verka för att snabbt få fondprotokollet att träda i kraft. Vidare kan länder som Australien, Japan och Kanada förväntas arbeta med siktet inställt på ett tidigt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Vad som nu anförts talar med styrka för ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Omständigheter som kan anföras mot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vad som kan föranleda en tvekan inför ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll är att det är svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna för dem som är skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden, det vill säga oljemottagarna. Viss anledning till tvekan ger också de tidigare redovisade begränsningarna avseende skyldigheten att betala

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

avgifter till den kompletterande fonden. Dessa frågor diskuteras i det följande.

Om det inträffar en olycka som ger upphov till skada i en stat som är part i fondprotokollet och som kräver att den kompletterande oljeskadefonden inträder, kommer avgifter att behöva tas ut av oljemottagarna i fondstaterna. Vilka belopp det kommer att röra sig om är emellertid svårt att förutse med någon större grad av säkerhet. Avgifternas storlek beror nämligen på antalet inträffade olyckor och hur omfattande skador dessa leder till. Den ekonomiska bördan för de avgiftsskyldiga beror också på hur många stater som vid varje enskilt tillfälle är parter i 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater.

Under de senaste åren har oljemottagare i Sverige årligen tagit emot i genomsnitt cirka 21 miljoner ton avgiftspliktig olja och svarat för omkring 1,7 % av avgifterna till fonden.

Man får räkna med att till en början kommer inte alls lika många stater att vara parter i 2003 års fondprotokoll som i 1992 års fondkonvention. Den kompletterande fondens behov av avgifter kommer därför att få fördelas på ett färre antal avgiftsbetalare och på en mindre mängd avgiftspliktig olja.

Även om det är svårt att säkert förutse vilka stater som kommer att ansluta sig till 2003 års fondprotokoll i ett tidigt skede – än mindre hur många olyckor som kommer att kräva ianspråktagande av den kompletterande oljeskadefonden – kan emellertid följande uppskattningar om svenska avgiftsbetalares andel göras. Uppskattningarna grundar sig på uppgifter om mottagna mängder olja under år 2001.

Skulle samtliga EU-stater, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, Norge, Australien, Japan och Kanada tillträda 2003 års fondprotokoll kommer svenska avgiftspliktiga att svara för uppskattningsvis 2,3 % av den kompletterande oljeskadefondens behov av avgifter (härvid har beaktats att Japan skulle få förmånen av en begränsning av avgifterna, se avsnitt 5.2 och nedan). Svenska avgiftsbetalare skulle därmed, om hela det ansvarsbelopp som

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

tillhandahålls av den kompletterande oljeskadefonden skulle tas i anspråk, svara för ca 140 miljoner kr.

Om bara EU-staterna, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, och Norge tillträder 2003 års fondprotokoll skulle oljemottagarna i Sverige uppskattningsvis ansvara för 3,3 % av behovet av avgifter, eller knappt 200 miljoner kr.

Dessa uppskattningar har utgått från att hela det ansvarsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden måste tas i anspråk. Detta kommer emellertid sannolikt endast att bli aktuellt i ett fåtal fall. Av de olyckor som hanterats av 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond är det endast olyckan med tankfartyget Prestige utanför Spaniens kust i november 2002 som möjligen skulle behöva ta ett så högt belopp i anspråk (det skall dock noteras att omfattningen av den olyckan är långt ifrån fastställd).

En klar nackdel med 2003 års fondprotokoll är den begränsning av avgiftsskyldigheten som medges enligt artikel 18. Vid övervägande av ett svenskt tillträde till 1992 års fondkonvention uttalade regeringen följande i anslutning till den begränsningsregel som finns i konventionen (artikel 36 ter):

Vad som däremot med säkerhet kan konstateras är att den temporära begränsning i avgiftsskyldigheten till oljeskadefonden som införts i det nya systemet kan komma ett lands oljemottagare till godo medan övriga länders importörer solidariskt får svara för den överskjutande delen. Självfallet kan, som Industriförbundet också framhåller i sitt remissyttrande, principiella invändningar riktas mot denna reglering eftersom en begränsningsmöjlighet för avgifterna leder till olika avgiftsnivåer, vilket i sin tur kan snedvrida konkurrensvillkoren mellan de företag i olika länder som tar emot olja. Det skall dock särskilt uppmärksammas att begränsningsmöjligheten är av temporär natur. (Prop. 1994/95:169 s. 51.)

Dessa uttalanden gör sig i hög grad gällande även nu. De reaktioner på bestämmelsen om avgiftsbegränsning som kom till

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

uttryck under remissförfarandet i det tidigare lagstiftningsärendet har också kommit till uttryck vid remittering av protokollsutkastet inför diplomatkonferensen. Sverige och en rad stater motsatte sig vid denna att en begränsningsregel infördes, dock utan framgång. Begränsningsregeln var delvis priset för att åstadkomma den höga ansvarsnivån i fondprotokollet. Bestämmelsen godtogs därför. Alternativet hade varit att acceptera en väsentligt lägre ansvarsnivå, vilket troligen hade föranlett ett återupptagande av arbetet med kommissionens förslag till en europeisk oljeskadefond (se avsnitt 4.2) med ett begränsat antal avgiftsbetalare, eller att en mycket stor avgiftsbetalare till den kompletterande oljeskadefonden hade fallit bort. Följden av det senast sagda skulle bli en ökad belastning på avgiftsbetalarna i de länder som önskat tillträda 2003 års fondprotokoll. Avgiftsbegränsningen är dessutom av tillfällig natur, även om man får räkna med att begränsningsregeln kommer att vara i kraft under 10 år från fondprotokollets ikraftträdande.

Ställningstagande

Vid en avvägning av vad som nu har anförts framstår skälen för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll som väsentligt starkare än de omständigheter som kan anföras mot ett tillträde. Särskilt starkt för ett tillträde talar den allmänna, och behövliga, förbättring för skadelidande som 2003 års fondprotokoll innebär. Från svensk utgångspunkt bör vidare särskilt framhållas att Sverige mycket väl, med tanke på de oljetransporter som utförs nära våra kuster, kan drabbas av ett omfattande oljeutsläpp med allvarliga skador som följd, vilka vid ogynnsamma förhållanden kanske inte får full täckning inom ramen för 1992 års ansvarighets- och ersättningssystem. Det har också ett särskilt värde att den kompletterande ersättningsordningen inrättas globalt. Detta innebär att den inte är begränsad till vissa stater utan kan expandera. Detta skapar i sin tur förutsättningar

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

för en breddad bas för uttag av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Slutsatsen av detta blir att Sverige bör tillträda 2003 års fondprotokoll. Detta förutsätter dock enligt 10 kap. 2 § regeringsformen att riksdagen godkänner fondprotokollet.

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.2Hur skall 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention införlivas med svensk rätt?

Förslag: Bestämmelserna i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention inkorporeras med svensk rätt.

Skälen för förslaget: En internationell överenskommelse som Sverige tillträder blir inte omedelbart en del av den svenska rättsordningen utan måste på något sätt införlivas med denna. För detta ändamål finns två olika metoder, nämligen transformering och inkorporering. Den förstnämnda metoden innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen ges motsvarighet i svenska föreskrifter. Inkorporeringsmetoden däremot innebär att det i författning föreskrivs att bestämmelserna i överenskommelsen skall gälla som svensk lag. För en närmare beskrivning av dessa båda metoder hänvisas till SOU 1974:100 s. 44 ff. och 85 ff. samt prop. 1974:130 s. 36 f. och prop. 1994/95:169 s. 53 ff.

Det gällande ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador har införlivats med svensk rätt genom användning av båda dessa metoder. 1969 och 1992 års ansvarighetskonventioner tranformerades till svensk rätt medan inkorporering användes i fråga om 1971 och 1992 års fondkonventioner.

När det gäller genomförandet av 2003 års fondprotokoll framstår det som rimligt att använda samma metod som vid införlivandet av de båda fondkonventionerna, det vill säga inkorporering. Åtgärden bör omfatta de bestämmelser i fondprotokollet som inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser (jfr prop. 1994/95:169 s. 55). I avsnitt 6.1 anges vilka bestämmelser som med denna utgångspunkt bör omfattas av inkorporeringen.

6Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

6.1En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Förslag: Den nuvarande lagen från år 1973 om ersättning från 1992 års oljeskadefond ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, det vill säga 1992 års oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Bestämmelserna som rör 1992 års oljeskadefond i den nuvarande lagen förs över till den nya lagen. I den nya lagen anges vidare att artiklarna 1–12 samt 15 och 18 i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention skall gälla som svensk lag. Det införs också några särskilda bestämmelser som kompletterar dessa artiklar.

Skälen för förslagen

Gällande ordning

Bestämmelserna i 1971 års fondkonvention har inkorporerats genom lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden (1973 års fondlag). Lagen ändrades i samband med införlivandet av 1992 års fondkonvention och den höjning av ansvarsbeloppen i denna konvention som redovisats i avsnitten 3.1 och 3.2.

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

I 1973 års fondlag anges vilka bestämmelser i 1971 års fondkonvention i dess lydelse enligt 1992 års protokoll och 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen som skall gälla som svensk lag (1 §). Dessa bestämmelser är artiklarna 1–13 och 36 ter. Där ges föreskrifter om skyldigheten för 1992 års oljeskadefond att betala ersättning till skadelidande, om vissa processuella frågor, domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar samt om skyldigheten att betala avgifter till 1992 års oljeskadefond. I paragrafen slås fast att bestämmelserna endast gäller till den del de inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden.

1973 års fondlag innehåller vidare kompletterande bestämmelser om oljeskadefondens regressrätt mot vissa rättssubjekt (2 §), om rättegången (3 och 4 §§), verkställighet av domar (5 §) och beräkningsenhet (6 §).

Vilka bestämmelser i 2003 års fondprotokoll bör införlivas med svensk rätt?

Inkorporeringen av 2003 års fondprotokoll bör begränsas till de bestämmelser som reglerar enskildas rättigheter och skyldigheter gentemot den kompletterande oljeskadefonden och alltså inte de bestämmelser som uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden. Med denna utgångspunkt bör inkorporeringen omfatta de bestämmelser som innehåller definitioner samt föreskrifter om upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond, fondprotokollets geografiska tillämpningsområde, betalning av kompletterande ersättning och tidpunkten för detta, preskription, domstols behörighet, erkännande och verkställighet av domar, regressrätt, avgiftsplikt, årsavgifter, dröjsmål med betalning av avgifter och förlust av rätten till ersättning till följd av försummad uppgiftsskyldighet.

Vidare bör fondprotokollets regler om begränsning av skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden omfattas av lagstiftningen. Härigenom säkerställs att den kompletterande oljeskadefonden – vid behov – kan

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

föra talan vid svensk domstol om svenska oljemottagares skyldighet att svara för den överskjutande delen av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden som kan uppkomma till följd av begränsningsregeln (jfr avsnitt 4.2 under ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond” och prop. 1994/95:169 s. 55).

Sammanfattningsvis innebär detta att artiklarna 1–12, 15 och 18 bör inkorporeras med svensk rätt.

En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

1973 års fondlag genomgick inte några mer betydande ändringar vid Sveriges tillträde till 1992 års fondkonvention. I samband med att Sverige godkände 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen i 1992 års fondkonvention genomgick däremot lagens första paragraf en ganska omfattande redaktionell bearbetning.

Trots detta är den första paragrafen i dag tämligen omfattande och mindre lättillgänglig. Det framstår av denna anledning som mindre lämpligt att i paragrafen också uppta bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll. Inkorporeringen av detta protokoll borde därför ske genom en särskild bestämmelse i lagen. Genomförandet av 2003 års fondprotokoll förutsätter emellertid ändringar också i samtliga övriga paragrafer i 1973 års fondlag och av lagens rubrik. Sammantaget framstår det som lämpligast att 1973 års fondlag ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Detta bör bidra till en mer överskådlig reglering.

En ny fondlag bör till sin struktur bygga på gällande lag. Den bör innehålla bestämmelser varigenom såväl 1992 års fondkonvention som 2003 års fondprotokoll i angivna delar inkorporeras med svensk rätt.

I likhet med 1973 års fondlag bör den nya lagen uppta särskilda kompletterande bestämmelser. Några av dessa behandlas i det följande. Vad gäller utformingen av den nya lagen i övrigt hänvisas till författningskommentaren.

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

6.1.1Oljeskadefondernas regressrätt

Förslag: Bestämmelsen i 2 § i 1973 års fondlag som reglerar 1992 års oljeskadefonds regressrätt förs över till den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen kompletteras med en regel som innebär att 2003 års kompletterande oljeskadefond har rätt till regress i lika stor utsträckning som 1992 års oljeskadefond.

Skälen för förslaget: I artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention finns en bestämmelse om fondens subrogationsrätt mot en fartygsägare eller dennes garant. Där föreskrivs att fonden, såvitt avser ett belopp som fonden har betalat enligt artikel 4.1 i konventionen, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller denns garant. Denna bestämmelse har en motsvarighet i artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll. Där föreskrivs således att den kompletterande fonden, såvitt avser ett belopp som den fonden har betalat enligt artikel 4.1 i fondprotokollet, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes garant.

Dessa bestämmelser om oljeskadefondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant skall enligt förslaget i avsnitt 6.1 gälla som svensk lag. De behöver inte kompletteras med några särskilda bestämmelser i den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

I 2 § i 1973 års fondlag finns regler om 1992 års oljeskadefonds regressrätt mot andra rättssubjekt än fartygsägaren och dennes garant. Dessa regler har sin grund i artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Där föreskrivs att ingenting i konventionen inskränker oljeskadefondens regress- eller subrogationsrätt mot andra än fartygsägaren eller dennes garant. Dock gäller att oljeskadefondens subrogationsrätt inte får vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den person som fått ersättning. I övrigt har

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

det i stor utsträckning lämnats åt de fördragsslutande staterna att i nationell rätt reglera frågor om regressrätt.

Av 2 § i 1973 års fondlag framgår att förutsättningarna för 1992 års oljeskadefonds regressrätt varierar beroende på mot vem återkravet riktas.

Enligt paragrafens första mening sammanfaller 1992 års oljeskadefonds regressrätt med fartygsägarens enligt 10 kap. 4 § sjölagen när det gäller de personer som anges i det lagrummets andra stycke a, b och e–g. Denna grupp av personer utgörs bland annat av anställda hos fartygsägaren, lotsar och bärgare. Detta innebär alltså att 1992 års oljeskadefond mot dessa personer har en rätt till regress om de har orsakat oljeskadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppstå. Med sistnämnda rekvisit avses en kvalificerad grov oaktsamhet (prop. 1994/95:169 s. 60), eller något annorlunda uttryckt, en grov oaktsamhet på gränsen till uppsåt (prop. 1982/83:159 s. 48).

När det sedan gäller den andra grupp av regressvarande som omfattas av regleringen i 2 § i 1973 års fondlag, det vill säga andra personer än de som anges i bestämmelsens första mening, föreskrivs i andra meningen att 1992 års oljeskadefond får utöva regress mot dem endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Denna begränsning innebär att återkrav endast kan riktas mot, förutom den som svarar oberoende av vållande, den som har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

I anslutning till det senast sagda kan nämnas att det inte råder någon fullständig nordisk rättslikhet i frågan. Medan den finska regleringen är identisk med den svenska gäller både i Danmark och Norge att återkrav är möjligt redan vid vållande på svarandens sida.

För en mera fullständig bild av regressreglerna hänvisas till prop. 1974:130 s. 63 och 181 samt prop. 1994/95:169 s. 61 f. och 65 f.

Vad härefter gäller omfattningen av 2003 års oljeskadefonds regressrätt finns bestämmelser i artikel 9.3 i 2003 års

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

fondprotokoll. Den bestämmelsen är sakligt sett identisk med artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Det finns ingen anledning att tillämpa olika kriterier för de båda fondernas respektive regressrätt. Vidare saknas anledning att ändra det sakliga innehållet i 2 § i 1973 års fondlag. De regler som nu gäller för 1992 års oljeskadefond bör alltså behållas och utvidgas till att omfatta 2003 års kompletterande oljeskadefond. En bestämmelse av denna innebörd tas in i den nya fondlagen. Detta synsätt kan emellertid av skäl som framgår i det följande komma att behöva justeras något.

Regeringen beslutade den 22 maj 2003 lagrådsremissen Ny försäkringsavtalslag. Lagförslaget innehåller i likhet med 1927 års försäkringsavtalslag en bestämmelse om försäkringsgivares regressrätt. Bestämmelsen finns i 7 kap. 9 § och innebär en utvidgning av regressrätten i förhållande till 25 § i 1927 års lag. Av förslaget följer nämligen att en försäkringsgivare inträder i den försäkrades rätt till skadestånd med anledning av skadan, i den mån skadan omfattas av försäkringen och har ersatts av försäkringsgivaren. Vidare så innehåller lagrådsremissen ett förslag till ändring av 2 § i 1973 års fondlag. Förslaget innebär att hänvisningen till 25 § första stycket i 1927 års lag ersätts med en hänvisning till 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Detta innebär en utvidgning av 1992 års oljeskadefonds regressrätt. Om en försäkringsgivares regressrätt utvidgas i enlighet med 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag, är ändringen nödvändig för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt 1992 års fondprotokoll. Oljeskadefondens regressrätt får ju som redan nämnts inte vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den som fått ersättning.

En utvidgning av oljeskadefondernas regressrätt i överensstämmelse med den bestämmelse som finns i 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag skulle innebära att fonderna ges samma ställning som en fartygsägare i förhållande till den berörda personkretsen. En sådan utvidning kan vara av betydelse

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

från ekonomisk synpunkt för oljeskadefonderna och därmed för de avgiftspliktiga oljemottagarna.

Förslaget till ny försäkringsavtalslag har emellertid ännu inte föranlett lagstiftning. En proposition är planerad att kunna överlämnas till riksdagen i maj 2004. Om förslaget avseende 7 kap. 9 § i den nya försäkringsavtalslagen antas av riksdagen måste den nya fondlagens motsvarighet till 2 § i 1973 års fondlag ändras så att oljeskadefonderna ges samma möjlighet till regress som en försäkringsgivare enligt förstnämnda bestämmelse. Tills vidare måste dock den nya fondlagen innehålla en hänvisning till 25 § i 1927 års försäkringsavtalslag.

6.1.2Erkännande och verkställighet av domar mot den kompletterande oljeskadefonden

Förslag: I den nya fondlagen införs bestämmelser om erkännande och verkställighet här i landet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden.

Skälen för förslaget

Allmänna regler om erkännande och verkställighet av dom

I 5 § i 1973 års fondlag finns regler om förfarandet vid verkställighet av domar enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 8 i 1992 års fondkonvention hänvisar i huvudsak till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention, som har införlivats med svensk rätt genom 21 kap. 6 § sjölagen. Detta lagrum innehåller bestämmelser om förfarandet när fråga uppkommer om verkställighet i Sverige av en dom som har meddelats i en annan stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskonvention. I fråga om bestämmelsens närmare innehåll hänvisas till förarbetena till paragrafen (prop. 1994/95:169 s. 80) och dess äldre motsvarighet (prop. 1974:130 s. 183).

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

Genom hänvisningen i 5 § i 1973 års fondlag gäller bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen också verkställighet här i landet av domar på ersättning från 1992 års oljeskadefond som har meddelats utomlands.

När det gäller verkställighet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden bör artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll genomföras i svensk rätt på samma sätt som artikel 8 i 1992 års fondkonvention. I den nya fondlagen bör därför föras in en bestämmelse av innebörden att också domar som meddelats mot den kompletterande oljeskadefonden skall verkställas här i landet med tillämpning av förfarandet i 21 kap. 6 § sjölagen.

Domar som har meddelats i en EU-stat

Som närmare redovisas i avsnitt 4.2 medger artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att en fördragsslutande stat tillämpar andra regler för erkännande och verkställighet av domar än de som följer av bestämmelsens första punkt. Detta förutsätter att de andra reglerna innebär att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt den första punkten. Denna föreskrift är av särskild betydelse för EU:s medlemsstater för vilka särskilda regler för erkännande och verkställighet ju gäller till följd av Bryssel I-förordningen (se avsnitt 4.2).

Bryssel I-förordningen gäller som varje annan EG-förordning direkt i medlemsstaterna när den har trätt i kraft. Bryssel I- förordningen har dock ansetts kräva vissa kompletterande föreskrifter, vilka för svenskt vidkommande huvudsakligen ges i lagen (2002:460) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Bestämmelserna om erkännande och verkställighet i fondprotokollet och i Bryssel I-förordningen skiljer sig något åt. Artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll innebär att en dom skall erkännas i en annan fördragsslutande stat om den har meddelats av en domstol som är behörig enligt fondprotokollet, om den är

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

verkställbar i ursprungslandet och har vunnit laga kraft där. Detta gäller dock endast under förutsättning att domen inte erhållits genom svikligt förfarande och att svaranden har beretts skäligt rådrum och skälig möjlighet att föra sin talan. Om domen erkänns skall den också vara verkställbar i samtliga fördragsslutande stater så snart de formella krav som kan uppställas i dessa är uppfyllda.

Bryssel I-förordningens vägransgrunder anges i artiklarna 34 och 35. Sistnämnda bestämmelse avser fall där domen har meddelats i strid med tvingande behörighetsregler i förordningen. Ingen av dessa synes emellertid vara av relevans för domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden. Enligt artikel 34 skall erkännande vägras om ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande (punkt 1) eller om domen har meddelats som tredsko- eller utevarodom och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller annan handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga men underlåtit detta (punkt 2). Erkännande kan också vägras vid vissa fall av domskonflikter (punkterna 3 och 4). Något uttryckligt krav på att domen skall ha vunnit laga kraft uppställs inte. För en närmare beskrivning av Bryssel I-förordningens regler hänvisas till prop. 2001/02:146 s. 28 ff.

Det anförda visar att vägransgrunderna enligt Bryssel I- förordningen och 2003 års fondprotokoll inte är identiska. Även i övrigt föreligger vissa skillnader mellan regelverken. Skillnaderna skall emellertid inte överdrivas. Det torde endast vara i ett begränsat antal fall där en tillämpning av 2003 års fondprotokoll leder till att en dom erkänns i vidare utsträckning än enligt Bryssel I-förordningen. Som utgångspunkt kan man därför räkna med att domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond i det stora flertalet fall kommer att kunna erkännas och verkställas enligt Bryssel I-förordningen,

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

under förutsättning naturligtvis att övriga förutsättningar för en tillämpning av förordningen är uppfyllda.

Trots det senast sagda får man räkna med att det kan förekomma fall där Bryssel I-förordningen till följd av lydelsen av artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll inte kan tillämpas fullt ut och att protokollets regler därför skall gälla. Svensk rätt bör därför innehålla en bestämmelse där begränsningarna i tillämpningen av Bryssel I-förordningen framgår. En sådan bestämmelse bör lämpligen föras in i den nya fondlagen. Beträffande den närmare utformningen och innebörden av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren.

6.2Lagändringar i övrigt

6.2.1Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja

Förslag: Lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagen olja anpassas till att Sverige tillträder 2003 års fondprotokoll.

Skälen för förslaget: Bestämmelser om skyldigheten för de fördragsslutande staterna att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden finns i artikel 13 i 2003 års fondprotokoll. Föreskriften överensstämmer med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

För att Sverige skall kunna fullgöra sina rapporteringsskyldigheter krävs att uppgifter om oljemottagare och mängden olja hålls tillgängliga. För detta ändamål har lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja tillkommit.

Lagen innebär i korthet att envar som för visst kalenderår tar emot mer än 150 000 ton råolja eller eldningsolja, som har transporterats sjövägen till svensk hamn eller annan terminal, senast den 1 mars året därpå skall lämna uppgift om mottagandet till Sjöfartsverket (2 § första stycket). Detsamma gäller i fråga om olja som på något annat sätt har transporterats till Sverige efter att dessförinnan ha tagits emot, efter sjötransport, i en stat

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

som inte är part i vare sig 1971 års eller 1992 års fondkonvention (2 § andra stycket). Lagen innehåller vidare särskilda regler om mottagande av olja i vissa koncernförhållanden eller annan intressegemenskap (3 §). Enligt lagen kan Sjöfartsverket ålägga envar som under visst kalenderår har mottagit olja att lämna uppgift om mängden (4 §). Skyldigheten att lämna uppgifter är straffsanktionerad och Sjöfartsverket kan förelägga en uppgiftsskyldig vite (5 §).

En närmare redogörelse för lagen finns i prop. 1975/76:28. Mot bakgrund av förslaget att Sverige skall tillträda 2003 års

fondprotokoll, bör uppgiftslagen ändras så att också sådan olja som tas emot här i landet efter att ha transporterats hit på annat sätt än till sjöss, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport till en stat som inte är part i 2003 års fondprotokoll omfattas av lagen. Härigenom ges i svensk rätt genomslag åt artikel 10.1 a och b i 2003 års fondprotokoll.

I sammanhanget kan erinras om att de uppgifter som lämnas till 1992 års oljeskadefond också skall anses lämnade till 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 13.1 i 2003 års fondprotokoll).

6.2.2Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Förslag: 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha samma immunitet och privilegier i Sverige, bland annat i fråga om skattefrihet, som 1992 års oljeskadefond har.

Skälen för förslaget: Enligt 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall har de internationella organ och personer med anknytning till sådana organ, som anges i en bilaga till lagen, rätt till immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft för Sverige.

Enligt artikel 34 i 1971 och 1992 års fondkonventioner skall 1971 och 1992 års oljeskadefonder i de fördragsslutande staterna vara befriade från all direkt beskattning samt från tullar och

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

import- och exportavgifter. Staterna skall också närhelst detta är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller återbetala indirekta skatter i vissa fall. (För en närmare redogörelse för innehållet i artikel 34 hänvisas till prop. 1973:140 s. 115.) De båda fonderna har mot denna bakgrund tagits upp i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (punkt 18 i bilagan).

2003 års fondprotokoll innehåller i artikel 16.3 en bestämmelse enligt vilken artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall vara tillämplig även på den kompletterande oljeskadefonden. Denna fond skall alltså ha rätt till samma frihet från skatt med mera som 1992 års oljeskadefond. Mot den bakgrunden bör också 2003 års kompletterande oljeskadefond föras in i förteckningen över internationella organ i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Innebörden av de nu diskuterade bestämmelserna är – såvitt gäller indirekta skatter – att befrielse från skattskyldighet eller återbetalning av redan betalad skatt skall medges ”närhelst detta är möjligt” (se härovan). De aktuella artikeltexterna ger ingen vägledning för tolkningen av detta rekvisit. De får dock anses ge utrymme för att viss hänsyn kan tas till nationell rätt i fråga om befrielse från indirekta skatter. För svensk del innebär detta följande.

Regler om återbetalning av indirekt skatt till internationella organisationer finns bland annat i 10 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200). Genom denna bestämmelse har en internationell organisation – som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall – rätt till återbetalning av ingående skatt som gäller förvärv av en rad varor och tjänster, till exempel inventarier och teletjänster. Vissa typer av tjänster som den kompletterande oljeskadefonden kan tänkas komma att förvärva här i landet, såsom advokattjänster, omfattas inte av denna bestämmelse. I ett sådant fall kan emellertid frihet från mervärdesskatt gälla om den kompletterande oljeskadefonden är befriad från mervärdesskatt för motsvarande tjänst i det land där

Ds 2003:000

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

fonden har sitt säte, förutsatt att det rör sig om ett EG-land (3 kap. 30 a § tredje stycket mervärdesskattelagen).

Det kan på goda grunder antas att den kompletterande oljeskadefonden – i likhet med 1971 och 1992 års oljeskadefonder – kommer att ha sitt säte i Storbritannien (London). På likaledes goda grunder kan det antas att den kompletterande oljeskadefonden och den brittiska staten sluter ett värdlandsavtal som bland annat medför direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av betalad mervärdesskatt för omsättning i Storbritannien. Ett avtal med denna innebörd gäller nämligen sedan den 30 maj 1996 mellan 1992 års oljeskadefond och Storbritannien.

Slutsatsen av det anförda blir att de svenska reglerna får anses ge 2003 års kompletterande oljeskadefond direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av indirekta skatter i en utsträckning som innebär att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt 2003 års fondprotokoll.

Som redovisas i avsnitt 7 kvarstår för svenska oljemottagare vissa förpliktelser enligt 1971 års fondkonvention. Dessa förpliktelser skulle kunna medföra att 1971 års oljeskadefond i Sverige till exempel utnyttjar mervärdesskattepliktiga tjänster för vilka skattefrihet skall gälla enligt vad som föreskrivs i artikel 34 i 1971 års fondkonvention. Mot denna bakgrund bör 1971 års oljeskadefond kvarstå i punkten 18 i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

6.2.3Sjölagen (1994:1009)

Förslag: 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) ändras för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och tillkomsten av den nya fondlagen.

Skälen för förslaget: I 10 kap. 11 § sjölagen ges en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond. Denna hänvisning bör nu ändras för att återspegla dels att ersättning också

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Ds 2003:000

tillhandahålls av 2003 års kompletterande oljeskadefond, dels att rätten till ersättning från de internationella oljeskadefonderna regleras i en ny fondlag.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna och övriga lagförslag träder i kraft den dag då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. Regeringen bemyndigas att bestämma dagen för ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skadehändelser som har inträffat innan lagändringarna har trätt i kraft.

Skälen för förslagen: De olika lagförslagen bör träda i kraft vid den tidpunkt då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. När denna tidpunkt inträffar kan inte bestämmas på förhand eftersom fondprotokollets ikraftträdande också är avhängigt andra staters tillträde. Regeringen bör därför få möjlighet att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna.

2003 års fondprotokoll innehåller inte någon bestämmelse om protokollets tillämpning i tiden. Det får antas att avsikten vid tillkomsten av fondprotokollet varit att det inte skall ges tillbakaverkande kraft utan gälla för skador som orsakats av händelser som inträffar efter ikraftträdandet (jfr artikel 28 i Wienkonventionen om traktaträtten). Denna bedömning har också gjorts i de övriga nordiska staterna och förordas därför också för svensk del.

Den nya fondlag som föreslagits i avsnitt 6.1 bör därför gälla i fråga om olyckor som inträffar efter ikraftträdandet. I fråga om tidigare händelser som grundar rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond bör äldre lag tillämpas. Detsamma

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ds 2003:000

gäller för avgiftsskyldighet och andra förpliktelser mot denna fond som sådana händelser kan ge upphov till.

Sverige har som tidigare har nämnts varit part i 1971 års fondkonvention. Denna konvention sades upp med verkan från och med den 15 maj 1998. Enligt artikel 41.5 i denna konvention består dock vissa förpliktelser i fråga om olyckor som har inträffat innan uppsägningen träder i kraft, det vill säga för Sveriges del före den 15 maj 1998. Detta betyder alltså att 1971 års oljeskadefond har rätt att erhålla avgifter från svenska avgiftspliktiga i den mån 1971 års oljeskadefond handlägger någon olycka som inträffat före den 15 maj 1998. Enligt uppgifter från 1971 års oljeskadefond finns en sådan olycka, nämligen den som inträffade den 28 februari 1997 med oljetankfartyget Nissos Amorgos. Även med avseende på denna olycka bör äldre lag tillämpas.

Vad gäller utformningen och den närmare innebörden av övergångsbestämmelserna hänvisas till författningskommentaren.

8Ekonomiska och andra konsekvenser

Bedömning: Förslagen medför inte några ökade kostnader för det allmänna.

För enskilda oljemottagare (oljebolag och raffinaderier) medför förslagen ökade kostnader om det inträffar fartygsolyckor med omfattande oljeskador som följd. Dessa kostnader drabbar i förekommande fall företag som tar emot mer än 150 000 ton olja per år. De ökade kostnaderna bedöms inte ge några näringspolitiska konsekvenser.

Förslagen är fördelaktiga från miljösynpunkt.

Skälen för bedömningen: De ekonomiska medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter tillförs den, i likhet med vad som gäller för 1992 års internationella oljeskadefond, genom att avgifter tas ut av mottagare av olja i de stater som är parter i fondprotokollet. De företag – exempelvis oljebolag och raffinaderier – som tar emot mer än 150 000 ton olja per år, kan i händelse av en större olycka med ett tankfartyg bli skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Något ansvar för en stat att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden åläggs inte genom fondprotokollet, utom i de fall som avses i artikel 14.2 (se avsnitt 4.2 vid ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond”). Den bestämmelsen innebär emellertid inte någon betalningsskyldighet för den svenska staten, eftersom den sammanlagda kvantitet olja som tas emot i Sverige överstiger 1 miljon ton. En fördragsslutande stat kan därutöver enligt artikel 12.2 i fondprotokollet frivilligt påta sig

Ekonomiska och andra konsekvenser

Ds 2003:000

skyldigheten att i stället för oljemottagarna betala avgifter till den kompletterande fonden, men i denna promemoria föreslås inte att svenska staten skall göra det.

Genom 2003 års kompletterande oljeskadefond kommer ett belopp om ytterligare cirka 6 miljarder kr att finnas tillgängligt för ersättning av oljeskador. Härigenom ökar möjligheterna för skadelidande att få full ersättning. Detta gäller också det allmännas kostnader, exempelvis för Kustbevakningens insatser vid miljöräddningstjänst och kommunernas åtgärder vid sanering av förorenade stränder.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll och den därav föranledda nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna (avsnitt 6.1) bedöms inte medföra några ökade kostnader för det allmänna.

Skyldigheten att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i Sverige bedöms inte medföra något merarbete för Sjöfartsverket, och således inte heller några ökade kostnader. Skälet för detta är att den rapportering som redan i dag utförs av verket till 1992 års oljeskadefond vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll kommer att anses gjord också i förhållande till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.2 i 2003 års fondprotokoll).

De statsfinansiella följderna av den frihet från skatt med mera som den kompletterande oljeskadefonden skall ha förmånen av i Sverige enligt artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll (se avsnitt 6.2.2) bedöms bli marginella.

De ekonomiska konsekvenserna för svenska oljebolag och raffinaderier har behandlats i avsnitt 5.1. I Sverige rör det sig om knappt tio företag som årligen tar emot olja i en sådan mängd att avgiftsplikt föreligger. Som framgår i nämnda avsnitt beror de ekonomiska konsekvenserna för dessa företag på antalet framtida olyckor och hur omfattande skador dessa leder till samt hur många stater som tillträder 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater. Trots svårigheterna att i nuläget bedöma de närmare ekonomiska

Ds 2003:000

Ekonomiska och andra konsekvenser

konsekvenserna med hänsyn till dessa faktorer, kan det antas att de berörda företagen kan bära de ökade kostnader som uppstår i händelse av en omfattande fartygsolycka.

Några negativa effekter för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt bedöms förslagen inte innebära. För att avgiftsskyldighet till den kompletterande oljeskadefonden skall inträda krävs alltså att företaget i fråga tagit emot mer än 150 000 ton olja under ett kalenderår. De mindre oljeimportörerna drabbas alltså inte av några ökade kostnader. Vidare kommer små näringsidkare, exempelvis fiskare och innehavare av kustnära rekreationsanläggningar, att kunna dra fördel av förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador.

Förslagen bedöms ha konsekvenser som är positiva för miljön. Det förstärkta ersättningsskyddet som ett tillträde till 2003 års fondprotokoll innebär ökar förutsättningarna för skadelidande att få full ersättning för sina skador, exempelvis i form av kostnader för oljebekämpning, upprensning och återställande av skadad miljö.

9 Författningskommentar

9.1Förslaget till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Inledande bestämmelse

1 §

Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av

2.bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Genom paragrafen inkorporeras 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll med svensk rätt.

Författningskommentar

Ds 2003:000

I första stycket anges vilka bestämmelser i de båda överenskommelserna som skall gälla som lag här i landet. Dessa bestämmelser redovisas i avsnitt 6.1. Punkt 1 överensstämmer i sak med 1 § första stycket lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden medan punkten 2 är ny och föranleds av Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll. Bestämmelserna som anges i punkten 2 kommenteras i bilaga 3 till denna promemoria. I anslutning till de båda överenskommelserna anges även deras kortformer, som används i övriga bestämmelser i lagen.

I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna som anges i första stycket bara gäller som svensk lag till den del de inte uteslutande reglerar staternas inbördes förpliktelser. Bestämmelsen har utan någon saklig ändring förts över från 1 § andra stycket i 1973 års fondlag.

I tredje stycket slås fast att originaltexterna av de angivna instrumenten har samma giltighet. Föreskriften överensstämmer med 1 § tredje stycket andra meningen i 1973 års fondlag med tillägg för originaltexterna av 2003 års fondprotokoll. Den grundar sig på artikel 36 quinqies i 1992 års fondkonvention (artikel 39 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention) och artikel 31 i 2003 års fondprotokoll.

Vidare anges i det tredje stycket att 1992 års fondkonvention, 2000 års resolution och 2003 års fondprotokoll finns intagna som bilagor till lagen tillsammans med en svensk översättning av respektive instrument. Att endast foga den engelska språkversionen till lagen är förenligt med 14 § andra stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Föreskriften överensstämmer så när som på att en bilaga (2003 års fondprotokoll) har tillkommit med 1 § tredje stycket första meningen i 1973 års fondlag. De berörda instrumenten, utom resolutionen, har också publicerats eller, såvitt gäller 2003 års fondprotokoll, kommer att publiceras i Sveriges internationella överenskommelser. Denna publicering innefattar också den franska originaltexten av 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll.

Ds 2003:000

Författningskommentar

Oljeskadefondernas regressrätt

2 §

Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Paragrafen anger omfattningen av 1992 års oljeskadefonds och 2003 års kompletterande oljeskadefonds regressrätt mot andra personer än fartygsägaren eller dennes garant. Bestämmelser om fondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant finns i artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll, vilka enligt 1 § första stycket gäller som svensk lag.

Paragrafen motsvarar 2 § i 1973 års fondlag, dock med den ändringen att tillägg har gjorts för den regressrätt som skall tillkomma 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen, som grundar sig på artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.3 i 2003 års fondprotokoll, har redovisats i avsnitt 6.1.1.

I det avsnittet har också redogjorts för 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Om detta förslag leder till lagstiftning bör som anförs i det avsnittet utformningen av denna paragraf justeras så att omfattningen av oljeskadefondernas regressrätt stämmer överens med en försäkringsgivares enligt 7 kap. 9 §. Förevarande paragraf bör då ges följande lydelse:

2 §

Författningskommentar

Ds 2003:000

fondprotokoll får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § lagen (0000:00) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 §

Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken domstol som är behörig att pröva talan om ersättning mot 1992 års oljeskadefond eller 2003 års kompletterande oljeskadefond. Bestämmelsen motsvarar 3 § i 1973 års fondlag, med tillägg för 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Underrättelse om rättegång

4 §

I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser till artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll och reglerar sättet för underrättelser till 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond. Underrättelserna avser att upplysa fonderna om

Ds 2003:000

Författningskommentar

att talan har väckts mot ägaren av det fartyg från vilket den skadeorsakande oljan har släppts ut. I dessa fall gäller alltså rättegångsbalkens regler om parts kungörande av rättegång.

Har underrättelse till fonderna skett på detta sätt blir en lagakraftvunnen dom i målet mot fartygsägaren bindande för fonderna även om dessa inte har inträtt som parter i målet. Men detta gäller bara om underrättelserna har gjorts på ett sådant sätt och inom sådan tid att fonderna har haft faktisk möjlighet att på ett verkningsfullt sätt inträda som parter. Innebörden av bestämmelserna i de båda överenskommelserna är att en underrättelse om rättegång skall riktas till vardera fonden.

Erkännande och verkställighet av dom

5 §

Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Paragrafen behandlar frågor om verkställighet av domar på ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond respektive 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I första stycket behandlas verkställighet mot 1992 års oljeskadefond. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § i 1973 års fondlag. I fråga om förutsättningarna för verkställighet och förfarandet gäller alltså 21 kap. 6 § sjölagen. Denna föreskrift har såvitt gäller förutsättningarna för verkställighet sin motsvarighet

Författningskommentar

Ds 2003:000

i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Genom artikel 8 i 1992 års fondkonvention gäller dessa förutsättningar också i fråga om domar mot 1992 års oljeskadefond. Innebörden av reglerna berörs i avsnitt 6.1.2.

I 21 kap. 6 § sjölagen hänvisas till 1992 års ansvarighetskonvention. Vid tillämpning av detta lagrum på domar mot 1992 års oljeskadefond skall denna hänvisning i stället läsas som 1992 års fondkonvention.

Det andra stycket grundar sig på artikel 8 i 2003 års fondprotokoll och innehåller regler om verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen behandlas utförligt i avsnitt 6.1.2.

I styckets första mening slås fast att föreskriften i paragrafens första stycke också skall gälla i fråga om sådana domar. Detta innebär således att 21 kap. 6 § sjölagen blir tillämplig i fråga om förutsättningarna för och förfarandet vid verkställighet. Vid tillämpningen av 21 kap. 6 § sjölagen skall hänvisningen där till 1992 års ansvarighetskonvention i nu avsett fall i stället läsas som 2003 års fondprotokoll.

Till skillnad från vad som är fallet med 1992 års fondkonvention ger 2003 års fondprotokoll en möjlighet för de fördragsslutande staterna att i viss utsträckning tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet av domar än som följer av huvudregeln. För svensk del gäller sådana särskilda regler till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I- förordningen). Detta redovisas utförligt i avsnitt 6.1.2. En förutsättning för tillämpning av dessa särskilda bestämmelser är enligt artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att de medför att domar erkänns och verkställs i minst samma utsträckning som enligt huvudregeln i artikelns första punkt. Eftersom Bryssel I- förordningen och 2003 års fondprotokoll inte till fullo stämmer överens när det gäller reglerna om erkännande och verkställighet har det bedömts nödvändigt att införa en särskild bestämmelse som klargör gränserna för tillämpningen av Bryssel I-

Ds 2003:000

Författningskommentar

förordningen i fråga om domar mot 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I andra styckets andra mening anges därför att 21 kap. 6 § sjölagen endast skall tillämpas om en tillämpning av Bryssel I- förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet av en dom som meddelats i en stat som är bunden av Bryssel I- förordningen vägrades i större utsträckning än en tillämpning av reglerna i 21 kap. 6 § sjölagen medför.

I fråga om en dom mot den kompletterande oljeskadefonden som har meddelats av en domstol i en främmande stat som är bunden av Bryssel I-förordningen och som begärs erkänd och verkställd i Sverige är alltså huvudregeln att Bryssel I- förordningens bestämmelser skall tillämpas. En tillämpning av bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen kan aktualiseras endast om en tillämpning av Bryssel I-förordningen leder till att erkännande och verkställighet skall vägras. Vid ett sådant förhållande måste prövas om en tillämpning av 21 kap. 6 § sjölagen leder till samma resultat. Gör den inte det skall domen erkännas och verkställas med tillämpning av sjölagens bestämmelser, det vill säga i strid med Bryssel I-förordningen. Detta är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina internationella förpliktelser enligt 2003 års fondprotokoll.

Beräkningsenheter

6 §

I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

Paragrafen anger att med beräkningsenhet avses vid tillämpningen av de båda överenskommelserna den särskilda dragningsrätten (SDR) som den definieras av Internationella valutafonden. Bestämmelsen motsvarar 6 § i 1973 års fondlag.

Författningskommentar

Ds 2003:000

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2.I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 7.

I punkten 1 anges att regeringen får bestämma när den nya lagen skall träda i kraft.

Av punkten 2 framgår att lagen inte har någon retroaktiv verkan. Äldre lag skall tillämpas om skadehändelsen har inträffat innan lagen har trätt i kraft. Ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond står således till buds endast i fråga om skadehändelser som inträffat efter att lagen har trätt i kraft. Detsamma gäller i fråga om de förpliktelser som följer av 2003 års fondprotokoll, till exempel att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Bestämmelsen täcker också rättigheter och skyldigheter gentemot 1992 års internationella oljeskadefond i fråga om händelser som inträffat före den nya lagens ikraftträdande. Detsamma gäller den kvardröjande skyldigheten för svenska oljemottagare att betala avgifter till 1971 års oljeskadefond med anledning av olyckor som har inträffat före den 15 maj 1998, det vill säga den dag då konventionen i övrigt upphörde att gälla för Sverige.

Ds 2003:000

Författningskommentar

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

1 §

I denna lag avses med

olja: råolja och eldningsolja,

1971 års fondkonvention: den i Bryssel den 18 december 1971 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

1992 års fondkonvention: den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention.

I paragrafen definieras vissa för lagen centrala begrepp. Bestämmelsen har ändrats dels genom att begreppet 1992 års fondkonvention har införts, dels genom att tillägg gjorts för 2003 års fondprotokoll. Paragrafen har också ändrats i redaktionellt hänseende.

Författningskommentar

Ds 2003:000

2 §

Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit emot sammanlagt mer än 150 000 ton olja som har transporterats sjöledes till hamnen eller anläggningen, skall senast den 1 mars året därpå lämna Sjöfartsverket uppgifter om den mottagna oljemängden.

a)1971 års fondkonvention,

b)1992 års fondkonvention eller

c)2003 års fondprotokoll.

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot här i landet. De överväganden som ligger bakom ändringarna redovisas i avsnitt 6.2.1.

I andra stycket har tillägg gjorts för 2003 års fondprotokoll. I övrigt har redaktionella ändringar genomförts.

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier		Tillämplig internationell
gäller för följande		överenskommelse

Internationella organ	Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ds 2003:000 Författningskommentar


18	Internationella ---			Konventionen				den
oljeskadefonden,				18 december 1971 om
1992	års	internatio-		upprättandet av				en
nella	oljeskadefond			internationell				fond
och	2003		års	för		ersättning		av
internationella komp-				skada		orsakad		av
letterande		oljeskade-		förorening			genom
fond				olja,		konventionen
				den		27	november
				1992 om upprättandet
				av	en internationell
				fond för ersättning av
				skada		orsakad		av
				förorening			genom
				olja	och		protokollet
				den 16 maj 2003 till
				denna konvention.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Punkt 18 i bilagan har ändrats genom att 2003 års kompletterande oljeskadefond har tagits med i förteckningen över internationella organ.

Genom artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll införlivas artikel 34 i 1992 års fondkonvention med protokollet. Av detta följer att också 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha rätt till skattefrihet med mera i den utsträckning som följer av dessa bestämmelser på samma sätt som 1992 års internationella oljeskadefond (se avsnitt 6.2.2). 2003 års kompletterande oljeskadefond har därför tagits med i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen.

Av skäl som anges i avsnitt 6.2.2 har 1971 års internationella oljeskadefond behållits i punkten 18.

Författningskommentar

Ds 2003:000

9.4Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

10 kap.

Ersättning från de internationella oljeskadefonderna

11 §

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen har ändrats för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Rubriken till paragrafen har också ändrats för att återspegla dessa justeringar.

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

PROTOCOL OF 2003 TO					2003 ÅRS PROTOKOLL
THE	INTERNATIONAL				TILL 1992 ÅRS INTER-
CONVENTION			ON	THE	NATIONELLA		KONVEN-
ESTABLISHMENT OF AN					TION OM UPPRÄTTAND-
INTERNATIONAL FUND					ET AV EN INTER-
FOR COMPENSATION					NATIONELL FOND FÖR
FOR	OIL POLLUTION				ERSÄTTNING AV SKADA
DAMAGE, 1992					ORSAKAD		AV	OLJA
					GENOM FÖRORENING
THE	CONTRACTING				De stater som är parter i detta
STATES TO THE PRESENT					protokoll,
PROTOCOL,
BEARING IN MIND the					som erinrar om 1992 års
International		Convention on			internationella konvention om
Civil	Liability		for	Oil	ansvarighet för		skada	orsakad
Pollution		Damage,		1992	av förorening		genom		olja
(hereinafter "the 1992 Liability					(nedan	kallad	”1992		års
Convention"),					ansvarighetskonvention”),
HAVING		CONSIDERED			som har beaktat 1992 års
the International			Convention		internationella konvention om
on the Establishment of an					upprättandet av en inter-
International			Fund	for	nationell fond för ersättning av
Compensation			for	Oil	skada	orsakad	av förorening
Pollution		Damage,		1992	genom	olja (nedan			kallad
(hereinafter		"the	1992	Fund	”1992 års fondkonvention”),
									81

Bilaga 1

Ds 2003:000

Convention"),

som bekräftar vikten av att

AFFIRMING

the

import-

ance

maintaining

the

vidmakthålla

styrkan

det

viability of the international oil

internationella

ansvarighets-

pollution liability and compen-

och

ersättningssystemet

för

sation system,

oljeskador,

NOTING

that

the

som

konstaterar

att

det

maximum

compensation

af-

högsta

ersättningsbelopp

som

forded by the 1992 Fund

tillhandahålls

genom 1992 års

Convention might be insuf-

fondkonvention kan vara otill-

ficient to

meet compensation

räckligt för att möta ersätt-

needs in certain circumstances

ningsbehoven

under

vissa

in some Contracting States to

omständigheter i vissa av de

that Convention,

stater som är fördragsslutande

parter i den konventionen,

RECOGNIZING

that

som är medvetna om att ett

number of Contracting States

antal stater som är parter i

to the 1992 Liability and 1992

1992

års

ansvarighets-

Fund Conventions consider it

konvention

och

1992

års

necessary as a matter of

fondkonvention

anser

att det

urgency

make

available

är nödvändigt och brådskande

additional funds for compen-

att

ställa

till

förfogande

sation through the creation of

ytterligare medel för ersättning

supplementary

scheme

genom

att

inrätta

ett

which States may accede if

kompletterande

system

som

they so wish,

staterna kan ansluta sig till om

de så önskar,

BELIEVING

that

the

som är av uppfattningen att

supplementary scheme should

det

kompletterande

systemet

seek to ensure that victims of

bör syfta till att garantera att

oil

pollution

damage

are

de som drabbas av skada

compensated in full for their

orsakad

av förorening

genom

loss or damage and should also

olja får full ersättning för

alleviate the difficulties faced

förlust eller skada; det bör

by victims in cases where there

också lindra de svårigheter som

risk

that

the amount

skadelidande möter i de fall då

Ds 2003:000										Bilaga 1
compensation			available under			det finns en risk för att det
the 1992 Liability and 1992						ersättningsbelopp			som	är
Fund	Conventions			will	be	tillgängligt		enligt	1992	års
insufficient to pay established						ansvarighetskonvention				och
claims in full and that as a						1992	års fondkonvention			är
consequence		the International				otillräckligt		för full	ersättning
Oil Pollution			Compensation			av styrkta fordringar, och att
Fund,	1992,		has	decided		1992	års	internationella
provisionally that it will pay						oljeskadefond, som en följd av
only a proportion of any						detta, provisoriskt beslutat att
established claim,						den endast kommer att betala
						ut en andel av varje styrkt
						fordran,
CONSIDERING					that	som	anser att möjligheten
accession to the supplementary						att ansluta sig till det
scheme will be open only to						kompletterande systemet skall
Contracting States to the 1992						stå öppen endast för stater som
Fund Convention,						är fördragsslutande			parter i
						1992 års fondkonvention,
HAVE		AGREED			AS	har kommit överens om
FOLLOWS:						följande.
	General provisions					Allmänna bestämmelser
		Article 1						Artikel 1
For the purposes of this						I detta protokoll avses med:
Protocol:

1."1992 Liability Con- 1. 1992 års ansvarighetskon-


vention" means the Inter-					vention: 1992 års inter-
national		Convention		on Civil	nationella	konvention	om
Liability		for	Oil	Pollution	ansvarighet för skada orsakad
Damage, 1992;					av förorening genom olja.
2.	"1992		Fund	Conven-	2. 1992 års fondkonvention:
tion"	means the International				1992 års	internationella	kon-

Bilaga 1

Ds 2003:000

Convention on the Establish-

vention om upprättandet av en

ment of an International Fund

internationell

fond

för

for Compensation

for

Oil

ersättning av skada orsakad av

Pollution Damage, 1992;

förorening genom olja.

3. "1992 Fund" means the

3. 1992 års fond: 1992 års

International Oil

Pollution

internationella oljeskadefond,

Compensation

Fund,

1992,

upprättad

genom

1992

års

established

under

the

1992

fondkonvention.

Fund Convention;

"Contracting

State"

4. fördragsslutande stat: en

means a Contracting State to

stat som är part i detta

this

Protocol,

unless

stated

protokoll, om inte annat anges.

otherwise;

5. When provisions of the

5. När bestämmelser i 1992

1992

Fund

Convention

are

års

fondkonvention

införlivas

incorporated by reference into

med

detta

protokoll

genom

this Protocol, "Fund" in that

hänvisning skall med fond i

Convention

means

"Supple-

den

konventionen

avses

mentary Fund",

unless

stated

kompletter ande fond, om inte

otherwise;

annat anges.

"Ship",

"Person",

6. Fartyg, person, ägare, olja,

"Owner",

"Oil",

"Pollution

skada genom förorening, före-

Damage", "Preventive Measur-

byggande åtgärder

och

olycka

es" and "Incident" have the

har samma betydelse som i

same meaning as in Article I of

artikel I i 1992 års ansvarig-

the 1992 Liability Convention;

hetskonvention.

"Contributing

Oil",

7. Avgiftspliktig olja, beräk-

"Unit

Account",

"Ton",

ningsenhet,

ton,

garant

och

"Guarantor"

and

"Terminal

terminal har samma betydelse

installation"

have

the

same

som i artikel 1 i 1992 års

meaning as in Article 1 of the

fondkonvention, om inte annat

1992 Fund Convention, unless

anges.

stated otherwise;

"Established

claim"

8. styrkt fordran: en fordran

means a claim which has been

som har godkänts av 1992 års

recognised by the 1992 Fund

fond, eller godtagits genom ett

Ds 2003:000

Bilaga 1

or been accepted as admissible

för 1992 års fond bindande

by decision of a competent

beslut

behörig

domstol

court binding upon the 1992

vilket

inte

längre

kan

Fund not subject to ordinary

överklagas

med

ordinära

forms of review and which

rättsmedel, och som skulle ha

would

have

been

fully

ersatts fullt ut om inte den

compensated if the limit set

gräns som anges i artikel 4.1 i

out in Article 4(4), of the 1992

1992 års fondkonvention hade

Fund

Convention

had

not

tillämpats

för

den

aktuella

been applied to that incident;

olyckan.

"Assembly"

means

the

församling:

församlingen

Assembly of the International

för

2003

års

internationella

Oil

Pollution

Compensation

kompletterande oljeskadefond,

Supplementary

Fund,

2003,

om inte annat anges.

unless otherwise indicated;

10. organisation: Internatio

10.

"Organization"

means

the

International

Maritime

nella sjöfartsorganisationen.

Organization;

11. generalsekreteraren: org-

11.

"Secretary-General"

means the Secretary-General

anisationens

generalsekreter-

of the Organization.

are.

Article 2

Artikel 2

International

internationell

Supplementary

Fund

for

kompletterande

fond

för

compensation

for

pollution

ersättning

skada

genom

damage, to be named "The

förorening,

som skall

heta

International

Oil

Pollution

”2003

års

internationella

Compensation

Supplementary

kompletterande

oljeskade-

Fund,

2003" (hereinafter

"the

fond”

(nedan

kallad

”den

Supplementary

Fund"),

kompletterande

fonden”)

hereby established.

upprättas härmed.

2. The Supplementary Fund

Den

kompletterande

shall in each Contracting State

fonden

skall

varje

be recognized as a legal person

fördragsslutande stat erkännas

Bilaga 1

Ds 2003:000

capable under the laws of that

som

juridisk

person

med

State of assuming rights and

behörighet enligt lagen i den

obligations and of being a

staten

att

förvärva

rättigheter

party

legal

proceedings

och åta sig skyldigheter samt

before the courts of that State.

att vara part i rättegång inför

Each Contracting

State

shall

domstol i denna stat. Varje

recognise the Director of the

fördragsslutande

stat

skall

Supplementary Fund

the

erkänna den

kompletterande

legal

representative

the

fondens

direktör

som

Supplementary Fund.

ställföreträdare

för

den

kompletterande fonden.

Article 3

Artikel 3

This

Protocol

shall

apply

Detta protokoll gäller endast

exclusively:

a) skada

genom

förorening

(a)

pollution

damage

caused:

som har uppkommit

(i)

the

territory,

i) inom en fördragsslutande

including the territorial sea, of

stats

territorium,

inbegripet

a Contracting State, and

dess territorialvatten, och

(ii)

the

exclusive

ii) inom en fördrags-

economic

zone

slutande

stats

exklusiva

Contracting

State,

established

ekonomiska

zon,

som

in accordance with inter-

fastställts

enlighet

med

national law, or, if a

folkrättens regler, eller, om en

Contracting

State

has

not

fördragsslutande

stat

inte

har

established such a zone, in an

fastställt

någon

sådan

zon,

area beyond and adjacent to

inom ett område utanför och

the territorial sea of that State

angränsande

till

den

statens

determined by that State in

territorialvatten,

vilket

har

accordance

with international

bestämts av den staten i

law and extending not more

enlighet med folkrättens regler

than 200 nautical miles from

och vilket inte sträcker sig

the baselines from which the

längre ut än 200 sjömil från de

breadth of its territorial sea is

baslinjer

varifrån

statens

Ds 2003:000

Bilaga 1

measured;

territorialvatten mäts,

(b)

to preventive measures,

förebyggande åtgärder,

wherever taken, to prevent or

var de än vidtas, för att

minimise such damage.

förhindra eller begränsa sådan

skada.

Supplementary

Kompletterande ersättning

compensation

Article 4

Artikel 4

1. The Supplementary Fund

Den

kompletterande

shall pay compensation to any

fonden

skall betala

ersättning

person

suffering

pollution

till var och en som har lidit

damage if such person has been

skada genom förorening,

unable to obtain full and

denna person inte har kunnat

adequate compensation for an

få full ersättning för en styrkt

established

claim

for

such

fordran

beträffande sådan

damage under the terms of the

skada

enligt

1992

års

1992

Fund

Convention,

fondkonvention,

på

grund av

because

the

total

damage

att de

sammanlagda

skadorna

exceeds, or there is a risk that

överstiger,

eller

riskerar

att

it will exceed, the applicable

överstiga,

den

tillämpliga

limit

compensation

laid

ersättningsgränsen

enligt

down in Article 4(4) of the

artikel 4.4 i 1992 års

1992

Fund

Convention

fondkonvention

för

och

respect of any one incident.

samma olycka.

2. (a)The aggregate amount

2. a) Det

sammanlagda

of compensation payable

ersättningsbelopp som

den

the Supplementary Fund under

kompletterande

fonden

skall

this Article shall in respect of

betala enligt denna artikel är

any one incident be limited, so

för en och samma olycka

that the total sum of that

begränsat så att summan av

amount

together

with

the

detta

belopp

och

det

amount

compensation

ersättningsbelopp som faktiskt

actually

paid

under

the

1992

har betalats

enligt

1992

års

Bilaga 1

Ds 2003:000

Liability

Convention and

the

ansvarighetskonvention

och

1992 Fund Convention within

1992 års fondkonvention inom

the scope of application of this

tillämpningsområdet

för

detta

Protocol shall not exceed 750

protokoll

inte

överstiger

750

million units of account.

miljoner beräkningsenheter.

(b) The amount of 750

Det

belopp

750

million

units

account

miljoner

beräkningsenheter

mentioned

paragraph

2(a)

som anges i punkt 2 a skall

shall

converted

into

räknas om till inhemsk valuta

national currency on the basis

på grundval av det värde

of the value of that currency

valutan hade i förhållande till

by reference to the Special

den särskilda

dragningsrätten

Drawing Right on the date

den dag som fastställs av

determined

the

Assembly

församlingen för 1992 års fond

of the 1992 Fund for

för omräkning av det högsta

conversion

the

maximum

ersättningsbelopp

som

får

amount

payable

under

the

betalas

enligt

1992

års

1992 Liability and 1992 Fund

ansvarighetskonvention

och

Conventions.

1992 års fondkonvention.

3. Where the amount of

3. Om summan av styrkta

established

claims

against

the

fordringar mot den komplet-

Supplementary

Fund

exceeds

terande fonden överstiger det

the

aggregate

amount

sammanlagda

ersättningsbe-

compensation

payable

under

lopp som får betalas enligt

paragraph

the

amount

punkt 2, skall det tillgängliga

available shall be distributed in

beloppet

fördelas

så

att

such a manner that the

förhållandet mellan varje styrkt

proportion

between

any

fordran och det ersättnings-

established

claim

and

the

belopp

som

fordringsägaren

amount

compensation

faktiskt

erhåller

enligt

detta

actually

recovered

the

protokoll är detsamma för alla

claimant

under

this

Protocol

fordringsägare.

shall be the same for all

claimants.

Den

kompletterande

4. The Supplementary Fund

shall

pay

compensation

fonden

skall

betala

ersättning

Ds 2003:000											Bilaga 1
respect of established claims as						för styrkta			fordringar		enligt
defined in Article 1(8), and						definitionen i artikel 1.8, och
only in respect of such claims.						endast för sådana fordringar.
		Article 5						Artikel 5
The		Supplementary			Fund	Den kompletterande fonden
shall	pay compensation				when	skall	betala		ersättning		när
the Assembly of the 1992						församlingen för 1992 års fond
Fund has considered that the						har funnit att det sammanlagda
total amount of the established						beloppet av styrkta fordringar
claims exceeds, or there is a						överstiger,			eller	att	det
risk that the total amount of						föreligger risk för att det
established claims				will exceed		sammanlagda			beloppet		av
the	aggregate			amount of		styrkta fordringar kommer att
compensation			available		under	överstiga, det				ersättnings-
Article 4(4) of the 1992 Fund						belopp		som	finns	tillgängligt
Convention and that as a						enligt artikel 4.4 i 1992 års
consequence the Assembly of						fondkonvention och att för-
the 1992 Fund has decided						samlingen för 1992 års fond,
provisionally			or	finally	that	som en följd av detta, har
payments will only be made						beslutat		interimistiskt			eller
for a proportion of any						slutligt att utbetalningar endast
established			claim.		The	kommer att göras för en del av
Assembly of the Supple-						varje	styrkt		fordran.		Den
mentary		Fund		shall	then	kompletterande fondens					för-
decide whether and to what						samling		skall	därefter besluta
extent		the	Supplementary			huruvida och i vilken utsträck-
Fund shall pay the proportion						ning		den	kompletterande
of any established claim not						fonden skall betala den del av
paid under the 1992 Liability						en styrkt fordran som inte har
Convention			and	the	1992	ersatts		enligt		1992	års
Fund Convention.						ansvarighetskonvention					och
						1992 års fondkonvention.

Bilaga 1

Ds 2003:000

Article 6

Artikel 6

1. Subject to Article 15(2)

1. Om inte annat följer av

and (3), rights to compen-

artikel 15.2 och 15.3 upphör

sation against the Supple-

rätten till ersättning från den

mentary

Fund

shall

kompletterande fonden endast

extinguished only if they are

om rätten har upphört i

extinguished against

the

1992

förhållande till 1992 års fond

Fund under Article 6 of the

enligt artikel 6 i 1992 års

1992 Fund Convention.

fondkonvention.

2. A claim made against the

En fordran som riktas

1992 Fund shall be regarded as

mot 1992 års fond skall

a claim made by the same

betraktas

som

fordran

claimant against the Supple-

framställd av samma fordrings-

mentary Fund.

ägare mot den kompletterande

fonden.

Article 7

Artikel 7

1. The provisions of Article

Bestämmelserna

7(1), (2), (4), (5) and (6) of

artikel 7.1-2 och 7.4-6 i 1992

the

1992

Fund

Convention

års

fondkonvention

skall

shall apply to actions for

tillämpas i fråga om en talan

compensation brought against

om ersättning som har väckts

the

Supplementary

Fund

mot

den

kompletterande

accordance with Article 4(1) of

fonden i enlighet med artikel

this Protocol.

4.1 i detta protokoll.

Where

an action

for

en talan

compensation

for

pollution

ersättning

för

skada

genom

damage

has

been

brought

förorening

har

väckts

mot

before

court

competent

fartygsägaren

eller

dennes

under Article IX of the 1992

garant vid en domstol som är

Liability

Convention against

behörig enligt artikel IX i 1992

the owner of a ship or his

års ansvarighetskonvention, är

guarantor,

such

court

shall

denna

domstol

med avseende

have

exclusive

jurisdictional

på samma skada ensam behörig

Ds 2003:000

Bilaga 1

competence

over

any action

att pröva en talan mot den

against

the

Supplementary

kompletterande

fonden

Fund for compensation under

ersättning

enligt

bestäm-

the provisions of Article 4 of

melserna i artikel 4 i detta

this Protocol in respect of the

protokoll. Om emellertid talan

same damage. However, where

om ersättning för skada genom

an action for compensation for

förorening

har

väckts

enligt

pollution

damage

under

the

1992

års

ansvarighetskon-

1992 Liability Convention has

vention vid domstol i en stat

been brought before a court in

som har tillträtt 1992 års

a Contracting State to the 1992

ansvarighetskonvention

men

Liability

Convention

but

not

inte detta protokoll, skall talan

to this Protocol, any action

mot

den

kompletterande

against

the

Supplementary

fonden enligt artikel 4 i detta

Fund under Article 4 of this

protokoll enligt kärandens val

Protocol shall at the option of

väckas antingen vid en domstol

the claimant be brought either

i den stat där den komplet-

before a court of the State

terande fonden har sitt säte

where

the

Supplementary

eller vid en enligt artikel IX i

Fund has its headquarters or

1992

års ansvarighetskonven-

before any court of a

tion behörig domstol i en stat,

Contracting

State

this

som har tillträtt detta proto-

Protocol

competent

under

koll.

Article IX of the 1992 Liability

Convention.

3. Om en talan mot 1992

Notwithstanding para-

graph 1, where an action for

års fond om ersättning för

compensation

for

pollution

skada

genom förorening har

damage against the 1992 Fund

väckts vid en domstol i en stat

has been brought before a

som är part i 1992 års

court in a Contracting State to

fondkonvention

men inte i

the 1992 Fund Convention but

detta

protokoll,

skall,

utan

not to this Protocol, any

hinder av punkt 1, en

action

against

the

anknytande

talan

mot

den

Supplementary

Fund

shall, at

kompletterande

fonden,

efter

the option of the claimant, be

kärandens val, väckas antingen

Bilaga 1

Ds 2003:000

brought either before a court vid en domstol i den stat där of the State where the den kompletterande fonden Supplementary Fund has its har sitt säte eller vid en enligt headquarters or before any punkt 1 behörig domstol i en court of a Contracting State fördragsslutande stat. competent under paragraph 1.

Article 8

Artikel 8

Subject to any decision

dom

som

har

concerning

the

distribution

meddelats

mot

den

referred to in Article 4(3) of

kompletterande fonden

av en

this

Protocol, any

judgment

domstol som är behörig enligt

given against the Supple-

artikel 7 i detta protokoll skall,

mentary Fund by a court

om domen kan verkställas i

having jurisdiction in accord-

den stat där den meddelades

ance with Article 7 of this

och där inte längre kan

Protocol, shall, when it has

överklagas med ordinära rätts-

become enforceable

the

medel, erkännas och verkställas

State of origin and is in that

i alla

fördragsslutande

stater

State no longer subject to

under

förutsättningar

som

ordinary forms of review, be

anges i artikel X i 1992 års

recognized and enforceable in

ansvarighetskonvention

samt

each Contracting State on the

med iakttagande av beslut om

same

conditions

are

fördelningen enligt artikel 4.3 i

prescribed in Article X of the

detta protokoll.

1992 Liability Convention.

fördragsslutande

2. A Contracting State may

apply other rules for the

stat

får

tillämpa

andra

recognition

and

enforcement

bestämmelser

erkännande

of judgments, provided

that

och

verkställighet

domar,

their effect is to ensure that

tillämpningen

dessa

judgments

are recognised

and

bestämmelser

leder

till

att

enforced at least to the same

domar erkänns och verkställs i

extent as under paragraph 1.

minst samma utsträckning som

i enlighet med punkt 1.

Ds 2003:000 Bilaga 1

Article 9

Artikel 9

The

Supplementary

Den

kompletterande

Fund shall, in respect of any

fonden

inträder, såvitt avser

amount

of compensation for

belopp som den komplet-

pollution damage paid by the

terande fonden har betalat i

Supplementary

Fund

ersättning

för

skada

genom

accordance with Article

4(1),

förorening enligt artikel 4.1 i

of this Protocol, acquire by

detta protokoll, i den rätt som

subrogation the rights that the

den som har fått sådan

person

so compensated

may

ersättning kan ha enligt 1992

enjoy under the 1992 Liability

års

ansvarighetskonvention

Convention against the owner

mot ägaren eller dennes garant.

or his guarantor.

Den

kompletterande

The

Supplementary

Fund shall acquire by sub-

fonden inträder i den rätt som

rogation the rights that the

den som har fått ersättning

person compensated by it may

från

den

kompletterande

enjoy under the 1992 Fund

fonden kan ha enligt 1992 års

Convention against the

1992

fondkonvention mot 1992 års

Fund.

fond.

3. Nothing in this Protocol

Bestämmelserna i detta

shall prejudice any right of

protokoll

inskränker

inte

den

recourse or subrogation of the

kompletterande

fondens

reg-

Supplementary

Fund

against

ress-

eller

subrogationsrätt

persons

other

than

those

mot annan person än som

referred to in the preceding

avses i de föregående punk-

paragraphs. In any event the

terna. Under alla förhållanden

right

the

Supplementary

skall

den

kompletterande

Fund

subrogation

against

fondens subrogationsrätt

mot

such person shall not be less

en sådan person inte vara

favourable than that of an

mindre förmånlig än den rätt

insurer of the person to whom

som tillkommer en försäk-

compensation has been paid.

ringsgivare för den som erhållit

ersättning.

Bilaga 1

Ds 2003:000

4. Without prejudice to any

4. Om

fördrags-

other rights of subrogation or

slutande

stat

eller

recourse against the Supple-

myndighet i en sådan stat

mentary

Fund

which

may

enligt bestämmelser i nationell

exist, a Contracting State or

lag har betalat ersättning för

agency thereof which has paid

skada

genom

förorening

skall

compensation

for

pollution

staten

eller

myndigheten

damage

accordance

with

inträda i den rätt som den som

provisions of national law shall

erhållit ersättning

skulle

acquire

subrogation

the

haft

enligt

detta

protokoll.

rights which the person so

Detta får dock inte hindra att

compensated

would

have

andra

subrogations-

eller

enjoyed under this Protocol.

regressrätter

som

kan finnas

görs

gällande

mot

den

kompletterande fonden.

Contributions

Avgifter

Article 10

Artikel 10

Annual contributions to

Årsavgifter

till

den

the Supplementary Fund shall

kompletterande fonden skall, i

be made in respect of each

fråga om varje fördrags-

Contracting

State

any

slutande stat, betalas av var och

person who, in the calendar

en som under det kalenderår

year referred to in Article

som avses i artikel 11.2 a eller

11(2)(a) or (b), has received in

11.2 b tagit emot sammanlagt

total quantities exceeding 150

mer än 150 000 ton

000 tons:

avgiftspliktig

olja

som

(a) in the ports or terminal

installations in the territory of

transporterats till sjöss till en

that

State

contributing

oil

hamn eller en terminal inom

carried by sea to such ports or

den statens område, och

terminal installations; and

avgiftspliktig

olja

(b)

in any

installations

situated in the territory of that

anläggning

som

är

belägen

Ds 2003:000

Bilaga 1

Contracting State contributing

inom

den

fördragsslutande

oil which has been carried by

statens område, om denna olja

sea and discharged in a port or

transporterats

till

sjöss

och

terminal installation of a non-

lossats i en hamn eller en

Contracting

State,

provided

terminal i en stat som inte är

that contributing oil shall only

fördragsslutande

stat,

varvid

be taken into account by virtue

denna olja endast skall tas med

of this subparagraph on first

beräkningen

enligt

denna

receipt in a Contracting State

bestämmelse

när

den

första

after its discharge in that non-

gången tas emot i en

Contracting State.

fördragsslutande

stat efter

att

ha lossats i en stat som inte är

en fördragsslutande stat.

2. The provisions of Article

Bestämmelserna

10(2), of the 1992 Fund

artikel 10.2 i 1992 års

Convention

shall apply

fondkonvention

skall

gälla i

respect of the obligation to pay

fråga

skyldigheten

att

contributions

the

betala

avgifter

till

den

Supplementary Fund.

kompletterande fonden.

Article 11

Artikel 11

1. With a view to assessing

För

att

fastställa

den

the

amount

annual

årsavgift som,

årsavgifter

contributions due, if any, and

skall utgå, skall betalas, skall

taking account of the necessity

församlingen

med

beaktande

to maintain

sufficient liquid

nödvändigheten

att

funds, the Assembly shall for

tillräckliga likvida medel finns,

each calendar year make an

för varje kalenderår göra en

estimate in the form of a

beräkning i form av en budget

budget of:

av:

(i)

Expenditure

Utgifter

(a)

costs

and

expenses

kostnader och

utgifter

the

administration

the

för

den

kompletterande

Supplementary Fund

the

fondens förvaltning under året

relevant year

and

any deficit

samt

eventuellt

underskott

Bilaga 1

Ds 2003:000

from

operations

preceding

från

verksamheten

under

years;

föregående år,

(b)

payments

be made

utbetalningar

från den

by the Supplementary Fund in

kompletterande

fonden

under

the relevant year for the

året för betalning av fordringar

satisfaction

claims

against

mot

den

kompletterande

the Supplementary

Fund

due

fonden enligt artikel 4, däri

under

Article

including

inbegripet återbetalning av lån

repayments

loans

som tidigare har tagits upp av

previously

taken

the

den

kompletterande

fonden

Supplementary

Fund

for

the

för att betala sådana fordringar.

satisfaction of such claims;

ii)

Inkomster

(ii)

Income

(a)

surplus

funds

from

överskott

från

verk-

operations in preceding years,

samheten under föregående år,

including any interest;

däri inbegripet eventuell ränta,

(b)

annual contributions, if

årsavgifter,

sådana

required to balance the budget;

erfordras för

att

balansera

budgeten, och

(c)

any other income.

andra inkomster.

The Assembly

shall

Församlingen

skall

decide the total amount of

fastställa

det

sammanlagda

contributions to be levied. On

beloppet av de avgifter som

the basis of that decision, the

skall tas ut. På grundval av det

Director of the Supplementary

beslutet skall den komplet-

Fund shall, in respect of each

terande fondens

direktör för

Contracting State, calculate for

varje

fördragsslutande

stat

each person referred to in

beräkna den årsavgift som var

Article 10, the amount of that

och en som avses i artikel 10

person's annual contribution:

skall betala,

(a)

insofar as the contri-

den

utsträckning

bution is for the satisfaction of

avgiften är avsedd att användas

payments

referred

till betalning av fordringar som

paragraph 1(i)(a) on the basis

avses i punkt 1 i a, på grundval

of a fixed sum for each ton of

av ett bestämt belopp per ton

Ds 2003:000

Bilaga 1

contributing oil received in the

avgiftspliktig

olja

som

den

relevant State by such person

avgiftsskyldige

under

före-

during

the preceding calendar

gående

kalenderår

mottagit i

year; and

ifrågavarande stat, och

(b)

insofar

the contri-

den

utsträckning

bution is for the satisfaction of

avgiften är avsedd att användas

payments

referred

till betalning av fordringar som

paragraph 1(i)(b) on the basis

avses i punkt 1 i b, på grundval

of a fixed sum for each ton of

av ett bestämt belopp per ton

contributing

oil

received

avgiftspliktig

olja

som

den

such

person

during

the

avgiftsskyldige mottagit under

calendar year preceding that in

kalenderåret

före

det

då

which the incident in question

ifrågavarande olycka inträffade,

occurred,

provided

that State

om denna stat vid tidpunkten

was a Contracting State to this

för olyckan var part i detta

Protocol at the date of the

protokoll.

incident.

3. De belopp som avses i

3. The sums referred to in

paragraph 2 shall be arrived at

punkt 2 erhålls genom att dela

by dividing the relevant total

det sammanlagda avgiftsbelopp

amount

contributions

som

erfordras

med

den

required by the total amount

sammanlagda mängden avgifts-

of contributing oil received in

pliktig olja som mottagits i alla

all Contracting States in the

fördragsslutande

stater under

relevant year.

ifrågavarande år.

The annual contribution

Årsavgiften

förfaller

shall be due on the date to be

till betalning enligt vad som

laid down in the Internal

bestäms i den kompletterande

Regulations of the Supple-

fondens

interna

reglemente.

mentary Fund. The Assembly

Församlingen

får

besluta om

may decide on a different date

ett

annat

datum

för

of payment.

betalningen.

The

Assembly

may

Församlingen

får

decide, under conditions to be

besluta,

enligt

vad

som

laid down

the

Financial

fastställts

den

Bilaga 1

Ds 2003:000

Regulations		of	the	kompletterande		fondens
Supplementary Fund, to make				ekonomiska	reglemente,		att
transfers		between	funds	överföra medel		mellan	de
received	in	accordance	with	fonder som	upprättats enligt
paragraph		2(a) and	funds	punkt 2 a och 2 b.
received	in	accordance	with


paragraph 2(b).
		Article 12							Artikel 12
1. The provisions of Article							1.	Bestämmelserna			i
13 of the 1992 Fund							artikel 13 i 1992 års fond-
Convention		shall		apply		to	konvention		tillämpas		på
contributions to the Supple-							avgifter till den komplet-
mentary Fund.							terande fonden.
2.	A	Contracting			State		2.	En	fördragsslutande
itself	may		assume			the	stat kan själv ta på sig
obligation to pay contributions							skyldigheten att betala avgifter
to the Supplementary Fund in							till den kompletterande fonden
accordance with the procedure							i enlighet med det förfarande
set out in Article 14 of the							som anges i artikel 14 i 1992
1992 Fund Convention.							års fondkonvention.
		Article 13							Artikel 13
1.	Contracting States shall						1.	De	fördragsslutande
communicate to			the Director				staterna		skall	underrätta
of the Supplementary					Fund		direktören för den komplet-
information on oil receipts in							terande fonden om mot-
accordance with Article 15 of							tagande av olja i enlighet med
the	1992 Fund			Convention			artikel 15 i 1992 års
provided,		however,				that	fondkonvention, varvid under-
communications			made to			the	rättelser till direktören				för
Director of the 1992 Fund							1992 års fond enligt artikel
under Article 15(2), of the							15.2 i 1992 års fondkonvention
1992	Fund	Convention				shall	även	skall	anses	ha lämnats

Ds 2003:000

Bilaga 1

be deemed to have been made

enligt detta protokoll.

also under this Protocol.

fördrags-

Where

a Contracting

State does not fulfil its

slutande

stat inte

fullgör

obligations

submit

the

skyldigheten

att

lämna

den

communication

referred

to in

underrättelse

som

avses i

paragraph 1 and this results in

punkt 1 detta resulterar i

a financial loss for the

ekonomisk

förlust

för

den

Supplementary

Fund,

that

kompletterande fonden, är den

Contracting

State

shall

staten skyldig att ersätta den

liable

compensate

the

kompletterande fonden denna

Supplementary Fund for such

förlust.

Församlingen

skall

loss.

The Assembly shall, on

efter

rekommendation

från

the recommendation

the

den kompletterande

fondens

Director of the Supplementary

direktör besluta om en sådan

Fund,

decide

whether

such

ersättning skall betalas av den

compensation shall be payable

fördragsslutande staten.

by that Contracting State.

Article 14

Artikel 14

Notwithstanding Article

Utan hinder av artikel

10, for the purposes of this

10 skall vid tillämpningen av

Protocol there shall be deemed

detta protokoll varje fördrags-

to be a minimum receipt of 1

slutande stat anses ta emot

million tons of contributing oil

minst

miljon

ton

in each Contracting State.

avgiftspliktig olja.

When

the

aggregate

Om den sammanlagda

quantity

contributing

oil

mängd avgiftspliktig

olja

som

received in a Contracting State

tas emot i en fördragsslutande

is less than 1 million tons, the

stat understiger en miljon ton,

Contracting State shall assume

skall

förpliktelser

som

the obligations that would be

skulle ha åvilat var och en som

incumbent under this Protocol

varit skyldig att bidra till den

on any person who would be

kompletterande fonden för olja

liable

contribute

the

som

tagits

emot

inom

den

Bilaga 1

Ds 2003:000

Supplementary Fund in respect

statens område, övertas av den

of oil received within the

fördragsslutande

staten, i den

territory of that State in so far

utsträckning

det

inte

finns

as no liable person exists for

någon person som är ansvarig

the aggregated quantity of oil

för

den

sammanlagda

mängd

received.

olja som tas emot.

Article 15

Artikel 15

1. If in a Contracting State

1. Om det i en fördrags-

there is no person meeting the

slutande stat inte finns någon

conditions of Article 10, that

person som uppfyller kraven i

Contracting State shall for the

artikel 10, skall den fördrags-

purposes

this

Protocol

slutande staten, vid tillämp-

inform the Director of the

ningen

detta

protokoll,

Supplementary Fund thereof.

informera den kompletterande

fondens direktör om detta.

No compensation shall

Den

kompletterande

be paid by the Supplementary

fonden

skall

inte

betala

Fund for pollution damage in

ersättning

för

skada

genom

the territory, territorial sea or

förorening inom en fördrags-

exclusive

economic

zone

slutande

stats

territorium,

area determined in accordance

territorialvatten eller exklusiva

with Article 3(a)(ii), of this

ekonomiska

zon

eller område

Protocol,

Contracting

som bestämts i enlighet med

State in respect of a given

artikel 3 a ii i detta protokoll

incident

for

preventive

för en bestämd olycka eller för

measures,

wherever

taken,

förebyggande åtgärder,

var de

prevent

minimize

such

än vidtas, för att förhindra eller

damage,

until

the

obligations

begränsa

sådan

skada,

innan

communicate

the

skyldigheten att underrätta den

Director of the Supplementary

kompletterande fondens direk-

Fund

according

to Article

tör i enlighet med artikel 13.1

13(1) and paragraph 1 of this

och punkt 1 i denna artikel har

Article

have

been

complied

fullgjorts av den fördrags-

with

respect

that

slutande staten för alla år före

100

Ds 2003:000

Bilaga 1

Contracting State for all years

denna olycka.

prior to the occurrence of that

incident.

Församlingen

skall

det

The

Assembly

shall

determine

the

Internal

interna reglementet fastställa

Regulations the circumstances

under vilka omständigheter en

under

which

Contracting

fördragsslutande

stat

skall

State shall be considered as

anses ha brustit i sina

having failed to comply with

skyldigheter.

its obligations.

ersättning

har

Where compensation has

been

denied

temporarily

vägrats tillfälligt i enlighet med

accordance

with

paragraph 2,

punkt 2, skall ersättning vägras

compensation

shall be

denied

slutligt i fråga om den olyckan

permanently in respect of that

om skyldigheterna att under-

incident if the obligations to

rätta

den

kompletterande

communicate

the

Director

fondens direktör enligt artikel

the

Supplementary

Fund

13.1 och punkt 1 i denna

under

Article

13(1)

and

artikel inte har fullgjorts inom

paragraph 1 of this Article,

ett år efter det att den

have not been complied with

kompletterande fondens direk-

within one year after the

tör

har

underrättat

den

Director of the Supplementary

fördragsslutande

staten

Fund

has

notified

the

dess

underlåtenhet

att

Contracting State of its failure

rapportera.

to report.

Alla avgifter som skall

Any

payments

contributions

due

the

betalas till den kompletterande

Supplementary

Fund

shall

fonden skall räknas av från

set

off

against

compensation

ersättning som skall betalas till

due to the debtor, or the

gäldenären

eller

dennes

debtor's agents.

företrädare.

101

Bilaga 1

Ds 2003:000

Organization and	Organisation och
administration	förvaltning
Article 16	Artikel 16

1.The Supplementary Fund shall have an Assembly and a Secretariat headed by a Director.

2.Articles 17 to 20 and 28 to 33 of the 1992 Fund Convention shall apply to the Assembly, Secretariat and Director of the Supplementary Fund.

1.Den kompletterande fonden skall ha en församling och ett sekretariat som leds av en direktör.

2.Artiklarna 17–20 och 28–33 i 1992 års fondkonvention skall tillämpas på församlingen, sekretariatet och den kompletterande fondens direktör.

3.Article 34 of the 1992 3. Artikel 34 i 1992 års


Fund	Convention		shall apply		fondkonvention skall tillämpas
to the Supplementary Fund.					på den kompletterande fonden.
	Article 17						Artikel 17
1.	The Secretariat of			the	1.	Sekretariatet för			1992
1992 Fund, headed by the					års fond, som leds av
Director of the 1992 Fund,					direktören för 1992 års fond,
may also function as the					får	också	fungera		som
Secretariat and the Director of					sekretariat		och	direktör	för
the Supplementary Fund.					den kompletterande fonden.
2.	If, in accordance with				2.	Om	sekretariatet		och
paragraph 1, the Secretariat and					direktören för 1992 års fond
the Director of the 1992 Fund					också	utför uppgifter enligt
also perform the function of					punkt 1 som sekretariat och
Secretariat and Director of the					direktör för den komplet-
Supplementary		Fund,		the	terande fonden,			skall	den
Supplementary		Fund shall		be	kompletterande			fonden	vid
represented,		in	cases	of	intressekonflikter mellan 1992
conflict of interests between					års	fond		och	den

102

Ds 2003:000			Bilaga 1
the 1992 Fund and	the	kompletterande	fonden
Supplementary Fund, by	the	företrädas av	församlingens
Chairman of the Assembly.		ordförande.

The

Director of

the

Den

kompletterande

Supplementary Fund, and the

fondens

direktör

och

den

staff and experts appointed by

personal och de experter som

the

Director

the

den

kompletterande

fondens

Supplementary Fund, perfor-

direktör har utsett, skall när de

ming their duties under this

fullgör

sina

uppgifter

enligt

Protocol and the 1992 Fund

detta protokoll och 1992 års

Convention,

shall

not

fondkonvention

inte

anses ha

regarded

contravening

the

brutit

mot bestämmelserna i

provisions of Article 30 of the

artikel 30 i 1992 års

1992

Fund

Convention as

fondkonvention,

som

applied by Article 16(2) of this

tillämpas genom artikel 16.2 i

Protocol

insofar

they

detta protokoll, när de fullgör

discharge

their

duties

sina uppgifter i enlighet med

accordance with this Article.

denna artikel.

The

Assembly

shall

Församlingen

skall

endeavour

not

take

sträva efter att inte fatta beslut

decisions which are incom-

som är oförenliga med beslut

patible with decisions taken by

som har fattats av församlingen

the Assembly of the 1992

för 1992 års fond. Om olika

Fund. If differences of opinion

meningar uppkommer rörande

with

respect

common

gemensamma

förvaltnings-

administrative issues arise, the

frågor skall församlingen söka

Assembly shall try to reach a

nå enighet med 1992 års fonds

consensus with the Assembly

församling i en anda av

of the 1992 Fund, in a spirit of

ömsesidigt samarbete och med

mutual

cooperation and

with

båda

organisationernas

the common aims of both

gemensamma mål för ögonen.

organizations in mind.

Den

kompletterande

The

Supplementary

Fund shall reimburse the 1992

fonden skall till 1992 års fond

Fund all costs and expenses

återbetala

alla kostnader och

arising

from

administrative

utgifter som 1992 års fond har

103

Bilaga 1

Ds 2003:000

services performed by the 1992

haft för administrativa tjänster

Fund on behalf of the

vilka den har utfört för den

Supplementary Fund.

kompletterande

fondens

räkning.

Transitional provisions

Artikel 18

Article 18

Övergångsbestämmelser

1. Subject to paragraph 4,

1. Om inte annat följer av

the aggregate amount of the

punkt 4, skall det sammanlagda

annual

contributions

payable

beloppet

årsavgifter

för

in respect of contributing oil

avgiftspliktig

olja

som

har

received

single

tagits emot i en enskild

Contracting

State

during a

fördragsslutande stat under ett

calendar year shall not exceed

kalenderår inte överstiga 20 %

20% of the total amount of

av det totala beloppet av

annual

contributions

pursuant

årsavgifter enligt detta proto-

to this Protocol in respect of

koll för det kalenderåret.

that calendar year.

tillämpningen

2. If the application of the

provisions in Article 11(2) and

bestämmelserna

artikel 11.2

(3) would result in the

och 11.3 leder till att det

aggregate

amount

the

sammanlagda

beloppet

contributions

payable

avgifter som skall betalas av de

contributors

single

avgiftsskyldiga

enskild

Contracting State in respect of

fördragsslutande

stat

för

ett

a given calendar year exceeding

kalenderår överstiger 20 % av

20% of the total annual

summan av årsavgifter, skall de

contributions,

the

contri-

avgifter som skall betalas av de

butions

payable

all

avgiftsskyldiga

den

staten

contributors in that State shall

minskas

proportionellt

så

att

be reduced pro rata so that

deras

sammanlagda

avgifter

their aggregate

contributions

motsvarar 20 % av den totala

equal 20% of the total annual

summan av årsavgifter till den

contributions

to the

Supple-

kompletterande fonden för det

104

Ds 2003:000

Bilaga 1

mentary Fund in respect of

året.

that year.

Om de

avgifter

som

If the

contributions

payable by persons in a given

skall

betalas

Contracting

State

shall

avgiftsskyldiga i en för-

reduced pursuant to paragraph

dragsslutande

stat

skall

2, the contributions payable by

minskas enligt punkt 2, skall

persons

all

other

de avgifter som skall betalas av

Contracting

States

shall

avgiftsskyldiga

i övriga

increased pro rata so as to

fördragsslutande

stater

ökas

ensure that the total amount of

proportionellt så att den totala

contributions

payable by

all

summan av avgifter som skall

persons liable to contribute to

betalas av de som är skyldiga

the

Supplementary

Fund

att betala avgifter till den

respect of the calendar year in

kompletterande

fonden

för

question will reach the total

kalenderåret i

fråga

kommer

amount

contributions

att uppgå till den summa av

decided by the Assembly.

avgifter som har beslutats av

församlingen.

The provisions in para-

Bestämmelserna

graphs 1 to 3 shall operate

punkterna

1–3

skall

tillämpas

until the total quantity of

till dess att den totala mängden

contributing oil received in all

avgiftspliktig

olja

som

har

Contracting

States

tagits emot i de fördrags-

calendar

year,

including

the

slutande

staterna under

ett

quantities referred to in Article

kalenderår, med

mängder

14(1), has reached 1 000

som anges i artikel 14.1

million tons or until a period

inräknade, uppgår till 1 000

of 10 years after the date of

miljoner ton, dock längst till

entry into force of this

dess att tio år har gått från det

Protocol has elapsed, which-

att detta protokoll trädde i

ever occurs earlier.

kraft.

105

Bilaga 1

Ds 2003:000

Final clauses

Article 19

Signature, ratification, acceptance, approval and accession

1.This Protocol shall be open for signature at London from 31 July 2003 to 30 July 2004.

2.States may express their consent to be bound by this Protocol by:

(a)signature without reservation as to ratification, acceptance or approval; or

(b)signature subject to ratification, acceptance or approval followed by ratification, acceptance or approval; or

(c)accession.

3.Only Contracting States to the 1992 Fund Convention may become Contracting States to this Protocol.

4.Ratification, acceptance, approval or accession shall be effected by the deposit of a formal instrument to that effect with the Secretary-

Slutbestämmelser

Artikel 19

Undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning

1.Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande i London från och med den 31 juli 2003 till och med den 30 juli 2004.

2.En stat får uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av detta protokoll genom

a)undertecknande utan förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande, eller

b)undertecknande med förbehåll för ratifikation, godtagande eller godkännande följt av ratifikation, godtagande eller godkännande, eller

c)anslutning.

3.Enbart stater som är parter i 1992 års fondkonvention får ansluta sig till detta protokoll.

4.Ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning skall verkställas genom att ett formellt instrument för detta ändamål

106

Ds 2003:000

Bilaga 1

General.

deponeras

hos

general-

sekreteraren.

Article 20

Artikel 20

Information on contributing

Information om avgiftspliktig

oil

olja

Before this Protocol comes

En stat skall innan detta

into force for a State, that State

protokoll träder i kraft för

shall,

when

signing

this

staten,

när

den undertecknar

Protocol

accordance

with

protokollet

enlighet

med

Article

19(2)(a),

when

artikel 19.2 a, eller deponerar

depositing

instrument

ett instrument som avses i

referred to in Article 19(4) of

artikel 19.4 i detta protokoll,

this

Protocol,

and

annually

och därefter årligen den dag

thereafter at a date to be

som generalsekreteraren

bes-

determined by the Secretary-

tämmer, underrätta general-

General,

communicate to

the

sekreteraren

namn

och

Secretary-General the name

adress på personer som för den

and address of any person who

staten är skyldiga att betala

in respect of that State would

avgifter till den komplet-

be liable to contribute to the

terande

fonden enligt

artikel

Supplementary Fund pursuant

10. Staten skall också lämna

to Article 10 as well as data on

uppgift

mängder

the

relevant

quantities

avgiftspliktig

olja

som

tagits

contributing

oil

received

emot av en sådan person inom

any such person in the

den statens

territorium

under

territory of that State during

det närmast föregående kalen-

the preceding calendar year.

deråret.

Article 21

Artikel 21

Entry into force

Ikraftträdande

This Protocol shall enter

Detta

protokoll

träder

107

Bilaga 1

Ds 2003:000

into

force

three

months

i kraft tre månader efter det att

following the date on which

följande

förutsättningar

är

the following requirements are

uppfyllda:

fulfilled:

När

minst

åtta

stater

(a) at least eight States

have

signed

the

Protocol

har

undertecknat

protokollet

without

reservation

utan förbehåll för ratifikation,

ratification,

acceptance

godtagande eller godkännande,

approval,

have

deposited

eller

har

deponerat

sina

instruments

ratification,

ratifikations-,

godtagande-,

acceptance,

approval

godkännande- eller anslut-

accession with the Secretary-

ningsinstrument

hos

general-

General; and

sekreteraren.

(b) the Secretary-General

När

generalsekreter-

has received information from

aren har fått information från

the Director of the 1992 Fund

direktören för 1992 års fond

that those persons who would

om att de som är skyldiga att

liable

contribute

betala avgift enligt artikel 10

pursuant to Article 10 have

tog

emot

sammanlagt

minst

received

during

the

preceding

450 miljoner ton avgiftspliktig

calendar year a total quantity

olja

under

det

närmast

of at least 450 million tons of

föregående

kalenderåret

med

contributing oil, including the

de mängder som anges i artikel

quantities referred to in Article

14.1 inräknade.

14(1).

För

stater

som

For

each State

which

signs

this

Protocol

without

undertecknar detta protokoll

reservation

ratification,

utan förbehåll för ratifikation,

acceptance

approval,

godtagande eller godkännande,

which

ratifies,

accepts,

eller

som

ratificerar,

godtar,

approves or accedes to this

godkänner eller ansluter sig till

Protocol,

after

the

conditions

detta protokoll efter det att

in paragraph 1 for entry into

villkoren i punkt 1 har

force have been met, the

uppfyllts,

träder protokollet i

Protocol shall enter into force

kraft tre månader efter det att

three

months

following

the

staten har

deponerat

veder-

108

Ds 2003:000

Bilaga 1

date of the deposit by such State of the appropriate instrument.

3. Notwithstanding paragraphs 1 and 2, this Protocol shall not enter into force in respect of any State until the 1992 Fund Convention enters into force for that State.

Article 22

First session of the Assembly

börligt instrument.

3. Utan hinder av punkterna 1 och 2 träder detta protokoll inte i kraft för en stat förrän 1992 års fondkonvention träder i kraft för den staten.

Artikel 22

Första mötet med församlingen

The Secretary-General shall convene the first session of the Assembly. This session shall take place as soon as possible after the entry into force of this Protocol and, in any case, not more than thirty days after such entry into force.

Generalsekreteraren skall sammankalla församlingens första möte. Mötet skall äga rum så snart som möjligt efter det att detta protokoll har trätt i kraft och i varje fall inte senare än trettio dagar efter ikraftträdandet.

Article 23	Artikel 23
Revision and amendment	Revision och ändring

1.A conference for the purpose of revising or amending this Protocol may be convened by the Organization.

2.The Organization shall convene a Conference of Contracting States for the

1.Organisationen får sammankalla en konferens för att revidera eller ändra detta protokoll.

2.Organisationen skall sammankalla en sådan konferens med de fördrags-

109

Bilaga 1

Ds 2003:000

purpose	of	revising	or	slutande	staterna för		att
amending this Protocol at the				revidera	eller	ändra	detta
request	of not	less than	one	protokoll	om	minst	en

third of all Contracting States.					tredjedel av dem begär det.
	Article 24						Artikel 24
Amendment of compensation							Ändring av
		limit			begränsningsbelopp
1. Upon the request of at					1. På begäran av minst en
least one quarter of the					fjärdedel av de fördrags-
Contracting		States,		any	slutande		staterna		skall	ett
proposal to amend the limit of					förslag		till	ändring		av
the	amount	of compensation			ansvarsgränserna enligt artikel
laid down in Article 4(2)(a),					4.2 a genom general-sek-
shall be circulated by the					reterarens		försorg sändas			till
Secretary-General			to	all	alla		medlemmar			i
Members of the Organization					organisationen			och	till	alla
and to all Contracting States.					fördragsslutande stater.
2.	Any	amendment		pro-	2.	Ett förslag till ändring
posed and circulated as above					som sänts enligt ovan skall
shall be submitted to the Legal					senast inom sex månader från
Committee		of		the	översändandet lämnas över till
Organization for consideration					organisationens				juridiska
at a date at least six months					kommitté för övervägande.
after the date of its circulation.					3.	Alla stater			som	är
3. All Contracting States to
this Protocol, whether or not					parter i detta protokoll har,
Members of the Organization,					oavsett om de är medlemmar i
shall be entitled to participate					organisationen			eller	inte,	rätt
in the proceedings of the Legal					att delta i juridiska kommitténs
Committee		for		the	förhandlingar för övervägande
consideration and adoption of					och antagande av ändringar.
amendments.					4.	Ändringar skall antas
4.	Amendments		shall be

110

Ds 2003:000

Bilaga 1

adopted by a two-thirds majority of the Contracting States present and voting in the Legal Committee, expanded as provided for in paragraph 3, on condition that at least one half of the Contracting States shall be present at the time of voting.

med två tredjedels majoritet av de fördragsslutande stater som är närvarande och som röstar i juridiska kommittén, med den ökning i antalet som föranleds av punkt 3, dock under förutsättning att minst hälften av de fördragsslutande staterna är närvarande vid omröstningstillfället.

5.When acting on a pro- 5. När juridiska kom-

posal to amend the limit, the Legal Committee shall take into account the experience of incidents and in particular the amount of damage resulting therefrom and changes in the monetary values.

6.(a) No amendments of the limit under this Article may be considered before the date of entry into force of this Protocol nor less than three years from the date of entry into force of a previous amendment under this Article;

(b) The limit may not be increased so as to exceed an amount which corresponds to the limit laid down in this Protocol increased by six per cent per year calculated on a compound basis from the date when this Protocol is opened for signature to the date on

mittén behandlar ett förslag till ändring av gränserna skall den ta hänsyn till inträffade olyckor och i synnerhet omfattningen av de skador som orsakats av dem samt till förändringar i penningvärdena.

6. a) Ändringar i gränserna med stöd av denna artikel får inte övervägas förrän detta protokoll har trätt i kraft och inte heller förrän tre år har förflutit från den dag en tidigare ändring med stöd av denna artikel har trätt i kraft.

b) Gränsen får inte höjas så att beloppet kommer att överstiga den gräns som lagts fast i detta protokoll ökat med sex procent per år, inklusive den procentuella höjningen från föregående år, räknat från och med den dag protokollet öppnades för undertecknande

111

Bilaga 1

Ds 2003:000

which the Legal Committee's decision comes into force;

(c) The limit may not be increased so as to exceed an amount which corresponds to the limit laid down in this Protocol multiplied by three.

till och med den dag juridiska kommitténs beslut träder i kraft.

c) Gränsen får inte höjas så att den med tre gånger överstiger den gräns som lagts fast i detta protokoll.

7.Any amendment adop- 7. En ändring som har


ted in accordance with para-					antagits i enlighet med punkt 4
graph 4 shall be notified by the					skall av		organisationen delges
Organization to all Con-					de	fördragsslutande				staterna.
tracting States. The amend-					Ändringen skall anses god-
ment shall be deemed to have					tagen när tolv månader har
been accepted at the end of a					förflutit		från		underrättelsen
period of twelve months after					om inte inom den tidsperioden
the date of notification, unless					minst en fjärdedel av de stater
within that period not less					som var fördragsslutande stater
than one quarter of the States					då	ändringen			antogs		av
that were Contracting States at					juridiska			kommittén			har
the time of the adoption of the					underrättat organisationen om
amendment		by	the	Legal	att de inte godtar ändringen. I
Committee		have		com-	sådant		fall		är	ändringen
municated to the Organization					förkastad och får ingen verkan.
that they do not accept the
amendment, in which case the
amendment		is	rejected	and
shall have no effect.					8.	En ändring				som	har
8.	An amendment deemed
to have been accepted in					godtagits i enlighet med punkt
accordance		with	paragraph 7		7 träder i kraft tolv månader
shall enter into force twelve					efter det att den godtogs.
months after its acceptance.					9.	Alla		fördragsslutande
9.	All Contracting States
shall be bound by the					stater är bundna av ändringen
amendment,		unless		they	om	de	inte	säger upp			detta

112

Ds 2003:000									Bilaga 1
denounce			this	Protocol in		protokoll i enlighet med artikel
accordance with Article 26(1)						26.1 och 26.2, senast sex
and (2), at least six months						månader	innan	ändringen
before		the	amendment enters			träder i kraft. En sådan
into	force. Such			denunciation		uppsägning	får	verkan	när
shall take effect when the						ändringen träder i kraft.
amendment enters into force.						10. En stat som blir
10.		When an amendment
has been adopted by the Legal						fördragsslutande		stat	när
Committee but the twelve-						juridiska	kommittén		har
month		period		for	its	antagit en ändring men innan
acceptance has not yet expired,						tolvmånadersperioden för dess
a State which becomes a						godtagande har löpt ut, blir
Contracting State during that						bunden av ändringen om den
period shall be bound by the						träder i kraft. En stat som blir
amendment if it enters into						fördragsslutande stat efter den
force. A State which becomes a						perioden blir bunden av en
Contracting State after					that	ändring som har godtagits i
period shall be bound by an						enlighet med punkt 7. I de fall
amendment			which has		been	som anges i denna punkt blir
accepted in accordance					with	en stat bunden av en ändring
paragraph 7. In the cases						när den träder i kraft eller när
referred to in this paragraph, a						protokollet träder i kraft för
State becomes bound by an						den staten, om detta sker
amendment			when		that	senare.
amendment enters into force,
or when this Protocol enters
into force for that State, if
later.
			Article 25				Artikel 25
Protocols to the 1992 Fund						Protokoll till 1992 års
		Convention				fondkonvention
1.	If the limits laid down in					1. Om	de ansvarsgränser

113

Bilaga 1

Ds 2003:000

the

1992

Fund

Convention

som fastställts i 1992 års

have been increased by a

fondkonvention

har

höjts

Protocol thereto, the limit laid

genom

ett

protokoll

till

down in Article 4(2)(a), may

konventionen,

får

den

be increased by the same

ansvarsgräns

som

anges

amount by means of the

artikel 4.2 a höjas med samma

procedure set out in Article 24.

belopp

med

tillämpning

The

provisions

Article

förfarandet i artikel 24. I

24(6), shall not apply in such

sådana

fall

skall

inte

cases.

bestämmelserna i

artikel

24.6

gälla.

2. If the procedure referred

det

förfarande

to in paragraph 1 has been

som punkt 1 hänvisar till har

applied,

any

subsequent

tillämpats,

skall

amendment of the limit laid

efterföljande

ändring av

den

down in Article 4(2), by

ansvarsgräns som har lagts fast

application of the procedure in

i artikel 4.2 med användning av

Article 24 shall, for the

förfarandet i artikel 24, vid

purpose of

Article

24(6)(b)

tillämpningen av

artikel 24.6 b

and (c), be calculated on the

och 24.6 c beräknas på

basis of the new limit as

grundval av de nya ansvars-

increased

accordance with

gränser som höjts i enlighet

paragraph 1.

med punkt 1.

Article 26

Artikel 26

Denunciation

Uppsägning

This

Protocol

may be

Detta

protokoll

får

denounced by any Contracting

sägas upp av en fördrags-

State at any time after the date

slutande stat när som helst

on which it enters into force

efter det att det har trätt i kraft

for that Contracting State.

för

den

fördragsslutande

staten.

Denunciation

shall be

Uppsägning

verkställs

effected by the deposit of an

genom

att

ett

instrument

114

Ds 2003:000

Bilaga 1

instrument with the Secretary

deponeras

hos

general-

General.

sekreteraren.

denunciation

shall

3. En

uppsägning

får

take effect twelve months, or

verkan

tolv

månader

efter

such longer period as may be

deponeringen

hos

general-

specified in the instrument of

sekreteraren,

eller

den längre

denunciation, after its deposit

tidrymd som har angetts i

with the Secretary General.

uppsägningsinstrumentet.

Denunciation

the

4. En uppsägning av 1992

1992

Fund

Convention

shall

års fondkonvention skall anses

deemed

innebära

uppsägning

detta

denunciation of this Protocol.

protokoll.

sådan

Such

denunciation shall

take

uppsägning får verkan den dag

effect on the date on which

då uppsägningen av 1992 års

denunciation of

the Protocol

ändringsprotokoll till 1971 års

of 1992 to amend the 1971

fondkonvention

får

verkan

Fund Convention takes effect

enligt artikel 34 i det

according to Article 34 of that

protokollet.

Protocol.

5. Utan hinder av att en

Notwithstanding a de-

nunciation

the

present

fördragsslutande stat säger upp

Protocol by

Contracting

detta protokoll i enlighet med

State pursuant to this Article,

denna artikel, skall bestäm-

any provisions of this Protocol

melserna

protokollet

relating to the obligations to

skyldigheter att betala avgifter

make

contributions

the

till den kompletterande fonden

Supplementary

Fund

with

fortsätta att gälla för sådana

respect to an incident referred

olyckor som avses i artikel 11.2

to in Article 11(2)(b), and

b och som har inträffat innan

occurring

before

the

uppsägningen träder i kraft.

denunciation takes effect, shall continue to apply.

115

Bilaga 1

Ds 2003:000

Article 27

Artikel 27

Extraordinary sessions of the

Extra möten med

Assembly

församlingen

Any Contracting State

1. Inom nittio dagar efter

may, within ninety days after

deponeringen av ett uppsäg-

the deposit of an instrument of

ningsinstrument

får

varje

denunciation

the

result

fördragsslutande

stat

som

which

considers

will

anser

att

uppsägningen

significantly increase the

level

kommer att leda till en

of contributions

for

the

betydande höjning av av-

remaining

Contracting States,

gifterna för

kvarvarande

request the Director of the

fördragsslutande

staterna, be-

Supplementary

Fund

gära att direktören för den

convene

extraordinary

kompletterande

fonden

sam-

session of the Assembly.

The

mankallar ett extra möte med

Director of the Supplementary

församlingen. Direktören skall

Fund

shall

convene

the

sammankalla

församlingen att

Assembly to meet not later

mötas inom sextio dagar från

than sixty days after receipt of

det att han tog emot denna

the request.

begäran.

The

Director of

the

Direktören

för

den

Supplementary Fund may take

kompletterande fonden får på

the initiative to convene an

eget

initiativ

sammankalla

extraordinary

session of

the

församlingen till ett extra möte

Assembly to meet within sixty

som skall hållas inom sextio

days after the deposit of any

dagar efter deponeringen av ett

instrument of denunciation, if

uppsägningsinstrument,

the

Director

the

direktören för den komp-

Supplementary Fund considers

letterande

fonden

anser

att

that

such

denunciation

will

uppsägningen kommer att leda

result in a significant increase

till en betydande höjning av

in the level of contributions of

avgifterna

för de

kvarvarande

the

remaining

Contracting

fördragsslutande staterna.

States.

116

Ds 2003:000

Bilaga 1

3. If the Assembly at an

församlingen

vid

extraordinary

session conven-

ett extra möte som samman-

accordance

with

kallats enligt punkterna 1 och 2

paragraph 1 or 2 decides that

fastställer

att

uppsägningen

the denunciation will result in

kommer att leda till en

a significant increase in the

betydande höjning av av-

level of contributions for the

gifterna

för

kvarvarande

remaining

Contracting States,

fördragsslutande

staterna, får

any such State may, not later

var och en av dessa stater

than one hundred and twenty

senast 120 dagar före den dag

days before the date on which

då uppsägningen

får

verkan

the

denunciation

takes effect,

säga upp detta protokoll med

denounce

this

Protocol

with

verkan från samma dag.

effect from the same date.

Article 28

Artikel 28

Termination

Upphörande

1. This Protocol shall cease

Detta

protokoll

upp-

to be in force on the date when

hör att gälla när antalet

the

number

Contracting

fördragsslutande stater under-

States falls below seven or the

stiger sju, eller när den totala

total quantity

contributing

mängden

avgiftspliktig

olja

oil received in the remaining

som tagits emot i de

Contracting

States, including

kvarvarande

fördragsslutande

the quantities referred to in

staterna, med de mängder som

Article 14(1), falls below 350

anges i artikel 14 inräknade,

million tons, whichever occurs

understiger 350

miljoner

ton,

earlier.

om detta inträffar tidigare.

2. States which are bound

Stater som

är

bundna

by this Protocol on the day

av detta protokoll dagen innan

before the date it ceases to be

det upphör att gälla skall

in force shall enable the

möjliggöra för den komplet-

Supplementary

Fund

terande fonden att utöva sina

exercise

its

functions

funktioner enligt artikel 29 och

117

Bilaga 1

Ds 2003:000

described in Article 29 and						förblir		endast		för	detta
shall, for that purpose only,						ändamål		bundna		av	detta
remain bound by this Protocol.						protokoll.
		Article 29						Artikel 29
	Winding up of the						Avveckling av den
Supplementary Fund						kompletterande fonden
1. If this Protocol ceases to						1.	Om		detta	protokoll
be in force, the Supplementary						upphör att gälla skall den
Fund shall nevertheless:						kompletterande fonden dock
(a)	meet its obligations in					a)	infria sina förpliktelser
respect		of	any	incident		för de olyckor som har
occurring before the Protocol						inträffat		innan		protokollet
ceased to be in force;						upphörde att gälla, och
(b)	be	entitled		to exercise		b)	få utöva sin rätt till
its rights to contributions to						avgifter i den utsträckning som
the	extent		that		these	dessa	avgifter är			nödvändiga
contributions are necessary to						för att infria de förpliktelser
meet	the	obligations			under	som avses i a, inklusive de
paragraph		1(a),		including		förvaltningskostnader					som är
expenses for the adminis-						nödvändiga för detta ändamål.
tration of		the	Supplementary
Fund	necessary			for	this
purpose.						2.	Församlingen				skall
2. The Assembly shall take
all appropriate			measures to			vidta alla lämpliga åtgärder för
complete the winding up of						att avveckla den komplet-
the	Supplementary				Fund,	terande		fonden, inklusive en
including the distribution in an						rättvis fördelning av resterande
equitable		manner		of	any	tillgångar bland dem som har
remaining assets among those						betalat avgifter till fonden.
persons who have contributed
to the Supplementary Fund.						3.	Den		kompletterande
3.	For the purposes of this

118

Ds 2003:000

Bilaga 1

Article

the

Supplementary

fonden skall förbli en juridisk

Fund shall remain a legal

person i enlighet med bestäm-

person.

melserna i denna artikel.

Article 30

Artikel 30

Depositary

Depositarie

This Protocol and any

1. Detta protokoll och de

amendments

accepted

under

ändringar

som

godtagits

Article 24 shall be deposited

enlighet med artikel 24 skall

with the Secretary-General.

deponeras

hos

general-

sekreteraren.

The

Secretary-General

Generalsekreteraren

shall:

skall

(a) inform all States which

informera

alla

stater

have signed or acceded to this

som har

undertecknat

eller

Protocol of:

anslutit sig till detta protokoll

(i)

each

new

signature or

varje

nytt

underteck-

deposit

instrument

nande eller ny deponering av

together with the date thereof;

ett instrument samt dagen för

detta,

(ii)

the date of entry into

ii)

dagen

för

ikraft-

force of this Protocol;

trädandet av detta protokoll,

(iii)

any proposal to amend

iii)

ett förslag om ändring

the limit of the amount of

av gränsen för ersättnings-

compensation which has been

beloppet och som har gjorts i

made

in accordance

with

enlighet med artikel 24.1,

Article 24(1);

iv)

ändring

som

har

(iv)

any amendment which

has

been

adopted

antagits i enlighet med artikel

accordance with Article 24(4);

24.4,

(v)

any

amendment

ändring

som

anses

deemed to have been accepted

ha godtagits med stöd av

under Article 24(7), together

artikel

24.7, samt

den dag

då

119

Bilaga 1

Ds 2003:000

with the date on which that						ändringen träder i kraft enligt
amendment		shall enter			into	punkterna 8 och 9 i den
force	in	accordance			with	artikeln,
paragraphs 8 and 9 of that
Article;						vi)	deponering		av	ett
(vi)	the	deposit		of	an
instrument of denunciation of						uppsägningsinstrument				som
this Protocol together with the						rör detta protokoll samt dagen
date of the deposit and the						för deponeringen och den dag
date on which it takes effect;						då uppsägningen får verkan,
(vii) any		communication				vii)	en	underrättelse		som
called for by any Article in this						krävs enligt någon av artiklarna
Protocol;						i detta protokoll,
(b)	transmit		certified		true	b)	översända		bestyrkta
copies of this Protocol to all						kopior av detta protokoll till
Signatory States and to all						alla stater som har under-
States which accede to the						tecknat det och till alla stater
Protocol.						som ansluter sig till detta
						protokoll.
3. As soon as this Protocol						3.	Så	snart	som	detta
enters into force, the text shall						protokoll träder i kraft skall
be	transmitted			by	the	generalsekreteraren			överlämna
Secretary-General				to	the	texten till Förenta nationernas
Secretariat		of	the	United		sekretariat för registrering och
Nations for		registration			and	offentliggörande			i enlighet
publication in accordance with						med artikel 102 i Förenta
Article 102 of the Charter of						nationernas stadga.
the United Nations.

Article 31	Artikel 31
Languages	Språk
This Protocol is established	Detta protokoll är upprättat

120

Ds 2003:000									Bilaga 1
in a single original in the					i ett enda original på arabiska,
Arabic,	Chinese,		English,		engelska,		franska,	kinesiska,
French, Russian		and	Spanish		ryska	och	spanska språken,
languages,	each	text		being	vilka alla texter är lika giltiga.
equally authentic.
DONE AT LONDON this					Som skedde i London den
sixteenth day of May, two					16 maj 2003.
thousand and three.
IN WITNESS WHEREOF					Till	bekräftelse		härav	har
the undersigned,		being		duly	undertecknade, därtill veder-
authorised	by their respective				börligen befullmäktigade,				un-
Governments for that purpose,					dertecknat detta protokoll.
have signed this Protocol.

121

Resolution om en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador

Vid diplomatkonferensen den 12–16 maj 2003 i den Internationella sjöfartsorganisationen antogs i samband med 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention en resolution angående en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador till sjöss av följande innehåll.

”Diplomatkonferensen,

Som har antagit 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (hädanefter benämnd ”Protokollet”) i syfte att upprätta 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (hädanefter benämnd ”den kompletterande oljeskadefonden”),

Som erinrar om det mandat som utfärdats av församlingen i 1992 års internationella oljeskadefond (i det följande benämnd ”1992 års fondförsamling”) rörande behovet av och möjligheterna till ytterligare förbättringar av det internationella ersättningssystem som tillskapats av 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års ansvarighetskonvention) och 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års fondkonvention),

122

Ds 2003:000

Bilaga 2

Som konstaterar att de stater som är parter i 1992 års fondkonvention också är parter i 1992 års ansvarighetskonvention (i det följande samfällt benämnda ”1992 års konventioner”),

Som är medvetna om att 1992 års konventioner antogs för att skapa enhetliga internationella regler och förfaranden för avgörande av frågor om ansvarighet och att tillhandahålla rimlig ersättning i sådana fall,

Som inser behovet av att tillförsäkra att skälig och effektiv ersättning finns omedelbart tillgänglig för personer som lider skada som härrör från olyckor i samband med sjötransport av beständig olja som last i fartyg,

Som är uppmärksamma på de pågående undersökningarna som genomförs av 1992 års fondförsamling av kostnaderna för oljeutsläpp och förhållandet mellan fartygsägarens ansvar och bidrag från oljemottagare,

1.Anmodar 1992 års fondförsamling att fortsätta att överväga förbättringar av 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention,

2.Tillråder alla stater som är parter i 1992 års ansvarighetskonvention och i 1992 års fondkonvention att ge hög prioritet åt det pågående arbetet mot en övergripande revidering av 1992 års konventioner, och

3.Anmodar den Internationella sjöfartsorganisationen att överväga resultatet av överläggningarna i 1992 års fondförsamling och att vidta de lämpliga åtgärder som krävs.”

123

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll

Inledning

I denna bilaga görs en genomgång artikel för artikel av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll.

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll

Artikel 1

Artikeln innehåller definitioner av för fondprotokollet centrala begrepp. Flertalet av dessa definieras inte direkt i fondprotokollet utan i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention men skall tillämpas i fondprotokollet med den innebörd begreppen har i dessa konventioner. Några begrepp är nya. Detta gäller bland annat begreppet ”styrkt fordran” (”established claim”).

Artikel 2

Artikelns första punkt anger att genom fondprotokollet upprättas en internationell kompletterande fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Bestämmelsen bygger på artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention. Till skillnad från dessa bestämmelser anger inte fondprotokollets artikel 2 den kompletterande fondens syfte. Denna fråga regleras emellertid i artikel 4.

124

Ds 2003:000

Bilaga 3

I andra punkten fastställs bland annat att den kompletterande oljeskadefonden i varje fördragsslutande stat skall erkännas som en juridisk person och enligt dessa staters respektive rättsordning kunna förvärva rättigheter och skyldigheter samt vara part i rättegång. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention.

Artikel 3

Denna artikel anger fondprotokollets geografiska tillämpningsområde. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 3 i 1992 års fondkonvention som i sin tur bygger på artikel 3 i 1971 års fondkonvention. Motsvarande bestämmelse finns också i andra IMO-instrument såsom HNS-konventionen och bunkerkonventionen.

Artikel 4

I denna bestämmelse, som är en av de viktigaste i protokollet, regleras den kompletterande oljeskadefondens skyldighet att betala ersättning för oljeskada.

I artikelns första punkt anges att den kompletterande fonden skall betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning för föroreningsskada avseende ett krav som godkänts enligt reglerna i 1992 års fondkonvention, till följd av att den sammanlagda skadan överstiger, eller riskerar att överstiga, begränsningsbeloppet enligt artikel 4.4 i 1992 års fondkonvention.

Genom denna bestämmelse fastställs fondens kompletterande karaktär. Ersättning betalas bara om inte full ersättning har kunnat betalas enligt 1992 års fondkonvention och endast för sådana anspråk som har godkänts av den fonden, så kallade styrkta fordringar.

I den andra punkten anges under a den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas enligt fondprotokollet och enligt

125

Bilaga 3

Ds 2003:000

1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention. Beloppet har bestämts till 750 miljoner särskilda dragningsrätter. Den kompletterande fondens ”ansvarsbelopp” uppgår till skillnaden mellan detta belopp och vad som betalats enligt 1992 års konventioner.

Under b i denna punkt fastställs att det i särskilda dragningsrätter angivna begränsningsbeloppet skall räknas om till nationell valuta enligt närmare angivna grunder (jfr artikel 4.4 e i 1992 års fondkonvention).

Den tredje punkten upptar en bestämmelse som ger uttryck för principen att alla skadelidande skall behandlas lika. Bestämmelsen innebär att om de totala skadorna överstiger det belopp som anges i andra punkten a skall detta belopp fördelas på ett sådant sätt alla skadelidande får en lika stor andel av ersättningen. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års fondkonvention, se artikel 4.5.

I fjärde punkten fastställs att ersättning skall betalas endast för styrkta fordringar (detta begrepp definieras i artikel 1.8).

Artikel 5

I denna artikel regleras från vilken tidpunkt den kompletterande fonden skall börja betala ut ersättning till skadelidande. Det som utlöser den kompletterande oljeskadefondens inträde är församlingens i 1992 års oljeskadefond beslut att endast betala ut en på visst sätt proportionerad ersättning till de skadelidande. Församlingen i den kompletterande oljeskadefonden skall därefter ta ställning till om och i vilken utsträckning den kompletterande fonden skall betala den del av ersättningen som inte fått täckning enligt 1992 års konventioner.

126

Ds 2003:000

Bilaga 3

Artikel 6

Artikelns första punkt innehåller en preskriptionsbestämmelse, som innebär att ett anspråk mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas endast om det är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond. Denna regel inverkar emellertid inte på vad som föreskrivs i artikel 15.2 och 15.3 enligt vilka regler rätten till ersättning kan upphöra tidigare (se nedan).

Den andra punkten föreskriver att ett anspråk som har riktats mot 1992 års oljeskadefond skall anses också som ett anspråk riktat mot den kompletterande oljeskadefonden. Den skadelidande behöver alltså inte bemöda sig om att ge in två ansökningar. Detta underlättar naturligtvis för den skadelidande.

Artikel 7

Artikeln anger vilken domstol som är behörig att pröva en talan om ersättning mot den kompletterande oljeskadefonden. Det har ansetts nödvändigt att processer mot den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till de domstolar som är behöriga att pröva anspråk mot 1992 års oljeskadefond och mot fartygsägaren enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Genom den första punkten inkorporeras vissa bestämmelser i artikel 7 i 1992 års fondkonvention i protokollet. Detta innebär bland annat att talan skall väckas vid den domstol som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention, det vill säga i första hand domstolarna i skadestaten (jfr artikel 7.1 i 1992 års fondkonvention). Bestämmelsen innebär också att den kompletterande fonden kan inträda som part i en rättegång som inletts i enlighet med artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare (jfr artikel 7.4 i 1992 års fondkonvention). Slutligen betyder bestämmelsen dels att utom i de fall som särskilt angivits är den kompletterande fonden inte bunden av ett avgörande i en rättegång där den inte har varit part eller av en förlikning i vilken den inte har deltagit (jfr artikel 7.5 i 1992 års

127

Bilaga 3

Ds 2003:000

fondkonvention), dels att parterna i en rättegång enligt 1992 års ansvarighetskonvention kan underrätta den kompletterande fonden om rättegången med verkan att den blir bunden av avgörandet i målet på så sätt att domstolens avgörande i saken inte får ifrågasättas av fonden, under förutsättning att fonden haft möjlighet att inträda i rättegången som part (jfr artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Vissa ytterligare behörighetsbestämmelser ges i andra punkten. Om talan förs mot fartygsägaren vid en domstol i en skadestat har enligt punktens första mening den domstolen exklusiv behörighet vid en talan mot den kompletterande oljeskadefonden. Om emellertid domstolsstaten inte är part i protokollet skall enligt andra meningen en talan mot den kompletterande fonden väckas vid en domstol i den stat där fonden har sitt huvudkontor (Storbritannien) eller i en stat som är part i protokollet och som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 7.3 i 1992 års fondkonvention.

Det har vidare ansetts nödvändigt med en bestämmelse som tar fasta på det förhållandet att talan har väckts i en stat som är part i 1992 års fondkonvention men inte i protokollet. Enligt tredje punkten skall en talan mot den kompletterande fonden då, enligt kärandens val, väckas antingen vid en domstol i den stat där den kompletterande oljeskadefonden har sitt huvudkontor eller vid en domstol i en fördragsslutande stat som är behörig enligt bestämmelsens första punkt.

I de frågor som regleras av denna bestämmelse har EG förvärvat exklusiv behörighet genom rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I- förordningen).

128

Ds 2003:000

Bilaga 3

Artikel 8

Artikeln innehåller regler om erkännande och verkställighet av domar som har meddelats mot fonden av en domstol som är behörig enligt artikel 7. I första punkten föreskrivs att varje sådan dom skall erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat i enlighet med artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention och under förutsättning att domen inte är föremål för ordinära rättsmedel i ursprungsstaten. Erkännandet och verkställigheten av en dom är vidare underkastat protokollets regler om proportionering av ersättningen enligt artikel 4.3, det vill säga när de sammanlagda ersättningsbeloppen överstiger det begränsningsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden.

Artikeln hänvisar som framgår till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Av detta stadgande följer att en dom inte skall erkännas, och följaktligen inte heller verkställas, om den erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Genom Bryssel I-förordningen har EG exklusiv behörighet också i frågor om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Dess sakliga tillämpningsområde har således relevans för den nu behandlade artikeln. EU-staterna har enats om att det är nödvändigt att försöka upprätthålla Bryssel I- förordningen i vad gäller erkännande och verkställighet av domar också inom området för specialkonventioner. Till följd av detta har EU försökt verka för att åstadkomma en ordning som möjliggör en tillämpning av förordningen. Det är mot denna bakgrund bestämmelsen i andra punkten skall ses. Enligt denna föreskrift får de fördragsslutande staterna tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet än de som meddelas i första punkten, givet att särreglerna har som resultat att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt första punkten.

129

Bilaga 3

Ds 2003:000

Bestämmelsen i andra punkten medger alltså att domar erkänns i vidare mån än som följer av första punkten medan det omvända förhållandet inte gäller.

Artikel 9

I artikeln finns bestämmelser om subrogationsrätt och regressrätt.

Enligt första punkten inträder den kompletterande oljeskadefonden i fråga om ersättning för föroreningsskada som den har betalat enligt artikel 4.1 i den rätt som den som erhållit ersättning kan ha mot fartygsägaren eller dennes garant enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Den kompletterande oljeskadefonden har vidare enligt andra punkten rätt att inträda i de rättigheter vilka den person till vilken ersättning har betalats kan ha mot 1992 års oljeskadefond enligt 1992 års fondkonvention.

Det torde finnas flera fall då den kompletterande oljeskadefonden kan utnyttja sin subrogerade rätt mot fartygsägaren, eller dennes garant, eller 1992 års fond. Ett fall är det då 1992 års fond betalat ersättning på grund av att den bedömt att full ersättning inte kan betalas av fartygsägaren. Om inte heller 1992 års fonds begränsningsbelopp förslår kan den kompletterande fonden betala ersättning. Sjunker sedan det totala skadebeloppet kan den kompletterande oljeskadefonden med tillämpning av denna bestämmelse få tillbaka vad den betalat.

I tredje punkten slås fast att bestämmelserna i protokollet inte inverkar på den rätt till regress i förhållande till andra än de personer som anges i bestämmelsen. Den regressrätt som sålunda kan tillkomma den kompletterande fonden får inte vara mindre förmånlig än den regressrätt som kan tillkomma en försäkringsgivare för den till vilken ersättning har betalats.

Slutligen stadgas i fjärde punkten att om en stat eller myndighet har betalat ersättning enligt föreskrifter i nationell lag, inträder staten eller myndigheten i den rätt till ersättning

130

Ds 2003:000

Bilaga 3

från den kompletterande oljeskadefonden som tillkommit den person som på detta sätt har erhållit ersättning.

Artikel 10

Artikeln inleder ett avsnitt i protokollet som handlar om avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Som tidigare har nämnts har staterna stannat för att låta den nya fonden finansieras på samma sätt som 1992 års oljeskadefond, det vill säga genom avgifter från oljemottagare i de stater som är medlemmar i fonden.

Artikeln bygger på artikel 10 i 1992 års fondkonvention. Likt denna konvention föreskriver protokollet att avgiftsskyldigheten åvilar envar fysisk eller juridisk person som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton sjötransporterad avgiftspliktig olja. Vad gäller bestämmelsen i övrigt kan hänvisas till redogörelserna i prop. 1973:140 s. 109 f och prop. 1994/95:169 s. 206 för 1971 respektive 1992 års fondkonvention.

Artikel 11

I denna artikel finns regler om beräkning av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Artikeln är frånsett några smärre justeringar identisk med artikel 12 i 1992 års fondkonvention. Det kan därför räcka med att här hänvisa till tidigare redogörelser för avgiftssystemet enligt 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention, se prop. 1973:140 s. 110 ff. och prop. 1994/95:169 s. 206.

Artikel 12

Genom hänvisningen i första punkten till artikel 13 i 1992 års fondkonvention inkorporeras dess regler om dröjsmål med

131

Bilaga 3

Ds 2003:000

betalning av avgifter, om staternas ansvar i fråga om betalning av avgifter och om indrivning av avgifter.

I artikelns andra punkt föreskrivs att en fördragsslutande stat kan ta på sig skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Detta skall ske med iakttagande av den ordning som föreskrivs i artikel 14 i 1992 års fondkonvention. Den bestämmelsen föreskriver bland annat att ett åtagande av en stat att betala avgifter skall vara skriftligt.

Artikel 13

Genom första punkten åläggs de fördragsslutande staterna att förse den kompletterande fondens direktör med information om mottagande av olja i enlighet med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

Underrättelser som lämnats till direktören enligt artikel 15.2 i 1992 års fondkonvention skall anses ha gjorts också enligt fondprotokollet. Detta innebär alltså att en oljemottagare inte behöver – i praktiken – lämna en underrättelse till 1992 års oljeskadefond och en underrättelse till den kompletterande oljeskadefonden. Detta underlättar naturligtvis både för den enskilde oljemottagaren och för fonderna.

I andra punkten finns en bestämmelse enligt vilken den stat som underlåter att underrätta direktören enligt första stycket och detta leder till förlust för den kompletterande oljeskadefonden är skyldig att ersätta denna förlust. Den kompletterande oljeskadefondens församling åläggs att på förslag av direktören avgöra om staten i fråga skall betala ersättning. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 15.4 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 14

Denna artikel innehåller bestämmelser om att det i varje fördragsslutande stat skall anses ha tagits emot en viss minsta

132

Ds 2003:000

Bilaga 3

mängd olja. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i 1992 års fondkonvention.

Enligt första punkten skall det i varje stat som är part i protokollet anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja. I den andra punkten slås fast att om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en protokollsstat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt protokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten (se vidare här nedan).

Syftet med bestämmelsen är att ålägga varje stat en skyldighet att bidra med avgifter till fonden. Detta har ansetts motiverat med tanke på det mycket höga belopp som tillhandahålls av fonden. Den stat som önskar komma i åtnjutande av den extra försäkring som protokollet kan sägas utgöra skall enligt denna uppfattning också betala något för denna förmån. Bakom förslaget finns också i någon mån en tanke på förstärkt disciplin hos staterna i vad gäller iakttagande av systemets regler, men den tanken är mer framträdande i artikel 15 (se nedan).

Bestämmelsen innebär en nyhet också på det sättet att de fördragsslutande staterna åläggs avgiftsskyldighet. Som framgår av bestämmelsen är staten ansvarig i den mån det inte finns någon avgiftspliktig enligt artikel 10 som tar emot 1 miljon ton.

Artikel 15

Artikeln innehåller ytterligare bestämmelser om rapportering till den kompletterande oljeskadefonden men också om följden av utebliven rapportering.

Genom första punkten införs ett åliggande för varje fondstat att om det inte finns någon mottagare av olja i sådan mängd som avses i artikel 10 informera direktören för den kompletterande oljeskadefonden om detta förhållande.

Såväl 1971 års som 1992 års oljeskadefond har under lång tid haft problem med att vissa stater inte inkommer med rapporter om mängden mottagen olja. Flera av dessa stater antas inte ta emot någon avgiftspliktig olja men andra tros göra det. Detta är naturligtvis besvärligt för fonderna eftersom det kan ifrågasättas

133

Bilaga 3

Ds 2003:000

om avgiftsberäkningen blir riktig. Åtskilliga försök har gjorts att rätta till problemen, men framgången har uteblivit. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den nya fonden, i synnerhet som den kommer att hantera ansenliga belopp. Någon form av sanktionsmöjlighet har ansetts nödvändig.

Det är mot denna bakgrund bestämmelserna i andra och tredje punkterna skall ses. Av dessa bestämmelser följer att ingen ersättning skall betalas för skador i en stat som inte har fullgjort sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 13.1 och artikel 15.1. Om inte detta rättas till inom ett år skall ersättningen vägras permanent. Ett sådant beslut drabbar inte bara staten i fråga utan samtliga skadelidande i den staten, oberoende av medborgarskap och hemvist.

Enligt fjärde punkten skall betalning av utestående avgifter till den kompletterande fonden räknas av från ersättning till gäldenären som har förfallit till betalning.

Artikel 16

Denna artikel innehåller bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning. Genom hänvisning inkorporeras en rad bestämmelser från 1992 års fondkonvention.

Av första punkten framgår att den kompletterande oljeskadefonden i likhet med 1992 års oljeskadefond skall ha en församling och ett sekretariat som leds av en direktör.

I den andra punkten föreskrivs att ett antal artiklar i 1992 års fondkonvention skall gälla den kompletterande oljeskadefondens församling, sekretariat och direktör. Det innebär följande för den kompletterande oljeskadefonden. Den skall ha en församling som är sammansatt av alla parter i fondprotokollet (jfr artikel 17 i 1992 års fondkonvention) och församlingens uppgifter skall bland annat vara att utnämna en direktör, att anta budget varje år och fastställa årliga avgifter samt att ge instruktioner till direktören och underställda organ om fondens förvaltning (jfr

134

Ds 2003:000

Bilaga 3

artikel 18 i 1992 års fondkonvention). Församlingen skall hålla ordinarie möten varje år och vid behov också extra möten (jfr artikel 19 i 1992 års fondkonvention).

Den kompletterande oljeskadefondens sekretariat skall bestå av direktören och den personal som behövs för fondens förvaltning. Direktören är fondens ställföreträdare (jfr artikel 28 i 1992 års fondkonvention). Direktören samt den personal och experter direktören har anlitat skall inte ta emot instruktioner från enskilda stater eller något utomstående organ. De skall avstå från åtgärder som kan sätta deras ställning som internationella tjänstemän i fråga (jfr artikel 30 i 1992 års fondkonvention).

Varje medlem har en röst i församlingen. Med undantag för vissa typer av beslut sker beslutsfattande med enkel majoritet (jfr artikel 32 i 1992 års fondkonvention).

Slutligen föreskrivs i den tredje punkten att artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall tillämpas i fråga om den kompletterande oljeskadefonden. Den bestämmelsen reglerar vissa frågor om skattefrihet för den kompletterande oljeskadefonden.

För en fullständig bild av vilka bestämmelser som skall gälla för den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till texten i fondprotokollet och texten i 1992 års fondkonvention i relevanta delar.

Artikel 17

I artikeln finns närmare bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens förvaltning och organisation.

I första punkten fastställs att 1992 års fonds direktör och sekretariat också kan verka i dessa egenskaper för den kompletterande fonden. Detta har ansetts motiverat från praktiska utgångspunkter och bland annat för att en hel del effektivitetsvinster kan uppnås med ett sådant arrangemang samtidigt som det skapas goda förutsättningar för en enhetlig regeltillämpning. Regeln har sin förebild i artikel 36 quater i 1992 års fondkonvention.

135

Bilaga 3

Ds 2003:000

Den andra punkten innehåller en regel om förvaltningen av den kompletterande oljeskadefonden i händelse av intressekonflikt med 1992 års oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall då företrädas av församlingens ordförande.

I artikelns tredje punkt har tagits in en bestämmelse som fastställer att när direktören samt den personal och experter han eller hon har anlitat utför sina åligganden enligt artikeln skall de inte anses handla i strid med artikel 30 i 1992 års fondkonvention som inkorporerats i protokollet genom dess artikel 16 (jfr artikel 36 quater c i 1992 års fondkonvention).

Enligt fjärde punkten skall den kompletterande oljeskadefonden sträva efter att inte fatta beslut som är oförenliga med beslut som har fattats av 1992 års oljeskadefond.

För den händelse de båda fonderna skulle ha avvikande uppfattningar i någon fråga skall den kompletterande fondens församling söka uppnå en samförståndslösning med 1992 års oljeskadefonds församling, varvid ledstjärnan skall vara de båda organisationernas gemensamma syfte.

Artikel 18

Artikeln innehåller bestämmelser om avgiftstak (”capping”), det vill säga en begränsning i skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden under en övergångsperiod.

Idén om ett avgiftstak är inte ny. Också vid antagandet av 1992 års fondkonvention diskuterades denna fråga. Resultatet blev att en bestämmelse i ämnet togs in i konventionen som artikel 36 ter (se prop. 1994/95:169 s. 42 f.)

I artikelns första punkt föreskrivs att de sammanlagda avgifter som skall betalas för olja som har tagits emot i en protokollsstat inte får överstiga 20 % av den kompletterande oljeskadefondens totala behov av avgifter.

Om tillämpningen av artikel 11.2 och 11.3 leder till att de sammanlagda avgifter som skall betalas av oljemottagarna i en viss protokollsstat överstiger 20 % av det totala behovet av

136

Ds 2003:000

Bilaga 3

avgifter, skall de avgifter som enligt dessa beräkningar faller på mottagare i den staten sättas ned med lika del så att de sammanlagda avgifterna uppgår till 20 % av de totala avgifterna till den kompletterande oljeskadefonden (andra punkten).

Vid en reducering enligt andra punkten skall, stadgar den tredje punkten, den överskjutande delen fördelas mellan avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att det avgiftsbehov som fastställts av församlingen kan tillgodoses.

I den fjärde punkten anges att avgiftsbegränsningen skall gälla till dess att mängden olja som har tagits emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton, varvid också den mängd som anses mottagen enligt artikel 14.1 inräknas, eller, om det inträffar tidigare, 10 år har förflutit från det att protokollet trädde i kraft.

Artikel 19

Artikeln innehåller sedvanliga regler om undertecknande och tillträde.

Det kan anmärkas att innan EU-staterna kan underteckna och tillträda protokollet krävs bemyndigande av gemenskapen på grund av gemenskapens kompetens i fråga om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar.

Slutligen bör uppmärksammas regeln i tredje punkten att protokollet får tillträdas endast av stater som är parter till 1992 års fondkonvention.

Artikel 20

Artikeln ålägger en stat som uttryckt sin avsikt att bli bunden av protokollet på något av de sätt som anges i artikel 19 att vid deponering av tillträdesinstrument och årligen därefter, och till dess att fondprotokollet träder i kraft, rapportera till IMO:s generalsekreterare om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i staten. Denna bestämmelse gör det möjligt för IMO att

137

Bilaga 3

Ds 2003:000

avgöra när förutsättningarna för protokollets ikraftträdande föreligger. Vidare är kännedom om mängden olja och vilka som tar emot avgiftspliktig olja viktig vid händelse av att fonden skulle behöva betala ut ersättning strax efter protokollets ikraftträdande.

Bestämmelser av motsvarande innebörd finns i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 29 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 21

Artikeln innehåller regler om protokollets ikraftträdande.

I första punkten föreskrivs att protokollet träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har förklarat sin vilja att bli bundna av protokollet på något av de sätt som föreskrivs av artikel 19 och IMO:s generalsekretare fått uppgifter från direktören för 1992 års oljeskadefond att de personer som är skyldiga att betala avgifter enligt artikel 10 under det föregående året har tagit emot sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja, inkluderat de mängder som anges i artikel 14.1.

För en stat som tillträder protokollet efter den tidpunkt då villkoren för dess ikraftträdande har blivit uppfyllda, träder protokollet enligt andra punkten i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt tillträdesinstrument.

Slutligen fastställs i tredje punkten att protokollet, trots bestämmelserna i första och andra punkterna, inte träder i kraft för en stat innan 1992 års fondkonvention gjort det.

Artikel 22

I artikeln ges föreskrifter om församlingens första möte. Denna bestämmelse överensstämmer, så när som med någon redaktionell avvikelse, med artikel 36 i 1992 års fondkonvention.

138

Ds 2003:000

Bilaga 3

Artikel 23

I artikeln ges regler för översyn och ändring av fondprotokollet. En konferens för detta ändamål får sammankallas av IMO (första punkten). IMO är skyldig att sammankalla en sådan konferens på begäran av minst en tredjedel av de fördragsslutande staterna (andra punkten). Bestämmelsen motsvarar artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 32 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 24

Artikeln innehåller bestämmelser om ett förenklat förfarande för att ändra begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 15) och i 1992 års fondkonvention (artikel 36 quinquies; artikel 33 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention). Det förenklade ändringsförfarandet i dessa instrument är utförligt beskrivet i prop. 1994/95:169 s. 40 f., vartill hänvisas. Nedan skall endast pekas på de delar av bestämmelsen som innehåller avvikelser i förhållande till 1992 års instrument.

Den första avvikelsen finns i sjätte punkten a där enligt protokollet ändringar enligt artikeln inte får övervägas tidigare än tre år från dagen för ikraftträdandet av en tidigare ändring enligt artikeln. I 1992 års konvention är tidsgränsen fem år.

Den andra skillnaden finns i sjätte punkten b där det föreskrivs att den procentuella höjningen skall beräknas från och med den dag protokollet öppnades för undertecknande. I 1992 års konventioner anges ett specifikt datum, nämligen den 15 januari 1993. Vidare fastställs i detta moment att sluttidpunkten för beräkningen av höjningen är dagen då den juridiska kommitténs beslut träder i kraft. 1992 års konventioner innehåller ingen bestämmelse om detta.

Ytterligare avvikelser finns i sjunde och åttonde punkterna där tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits

139

Bilaga 3

Ds 2003:000

respektive träder i kraft har angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt fjärde punkten och tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget. I 1992 års konventioner gäller för dessa moment en tid om 18 månader vardera.

Som en följd av detta har i tionde punkten också tiden tolv månader angivits (också här gäller 18 månader enligt 1992 års konventioner).

Artikel 25

I artikeln ges bestämmelser om ändringar av begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet efter en föregående ändring av begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention genom protokoll.

I första punkten stadgas att om begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention har höjts genom ett protokoll till konventionen, får begränsningsbeloppet i artikel 4.2 a i fondprotokollet ändras med tillämpning av det förenklade ändringsförfarandet i artikel 24. Begränsningsbestämmelserna i artikel 24.6 är inte tillämpliga i sådant fall.

Om en höjning av begränsningsbeloppen har företagits enligt artikelns första punkt, kan det vid någon tidpunkt därefter bli aktuellt att tillämpa förfarandet enligt artikel 24. För detta fall föreskriver den andra punkten att vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 24.6 b och c skall beräkningen göras på grundval av de belopp som fastställts genom förfarandet i första punkten. Begränsningen till en sexprocentig höjning respektive tre gånger det belopp som anges i protokollet gäller således inte i detta fall.

140

Ds 2003:000

Bilaga 3

Artikel 26

Artikeln behandlar uppsäggning av fondprotokollet. Första–tredje punkterna motsvarar med någon redaktionell

justering artikel 34 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

I enlighet med regeln att endast stater som är parter i 1992 års fondkonvention kan vara parter till fondprotokollet föreskrivs i fjärde punkten att en uppsägning av konventionen skall anses vara en uppsägning också av fondprotokollet.

Femte punkten slår fast att trots att en uppsägning har skett kvarstår skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden i fråga om olyckor som inträffar innan uppsägningen har trätt i kraft (jfr artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 27

Artikeln innehåller regler om extra möten med församlingen. Dessa extra möten har en annan grund än de möten som avses i artikel 16.2 (som inkorporerar artikel 19.2 i 1992 års fondkonvention). Artikeln har en motsvarighet i artikel 35 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

De nu aktuella extra mötena kan hållas på begäran av en enskild stat eller efter initiativ av direktören och motiveras av att en stats uppsägning av protokollet anses eller befaras få till följd att bördan för övriga stater att betala avgifter ökar påtagligt. Delar församlingen denna mening har varje stat möjlighet att säga upp protokollet inom 120 dagar innan den uppsägning som utlöst det extra mötet får verkan. En sådan efterföljande uppsägning får verkan samma dag som den första uppsägningen. Bestämmelsen skapar alltså en möjlighet för en stat att bli fri från sina traktatförpliktelser genom en form av förenklat uppsägningsförfarande.

141

Bilaga 3

Ds 2003:000

Artikel 28

Artikeln innehåller regler om protokollets upphörande.

Enligt första punkten upphör protokollet när antalet fördragsslutande stater understiger 7 eller mängden avgiftspliktig olja som tas emot i de fördragsslutande staterna understiger 350 miljoner ton. Det förhållande som inträder tidigast gäller.

De stater som är parter i fondprotokollet dagen före dess upphörande skall enligt andra punkten göra det möjligt för fonden att fullgöra de uppgifter som anges i artikel 29 och skall för detta syfte, men endast för det syftet, vara fortsatt bundna av protokollet.

Motsvarande regler finns i artikel 36 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 29

Artikeln innehåller bestämmelser om likvidation av fonden när protokollet har upphört att gälla. Vid den tidpunkten kan naturligtvis ersättningsanspråk som härrör från olyckor som inträffade innan protokollet upphörde att gälla vara anhängiga och kräva handläggningsåtgärder. Vidare kan det finnas tillgångar i fonden som måste skiftas ut. Genom denna bestämmelse behåller fonden delar av sin rättsliga handlingsförmåga. Vidare åläggs församlingen att vidta nödvändiga åtgärder för att avsluta likvidationen och att skifta tillgångarna på ett rättvist sätt mellan de personer som har betalat avgifter till fonden.

Artikel 30

Genom denna artikel utses IMO:s generalsekreterare till protokollets depositarie. I artikeln anges vilka skyldigheter som åvilar generalsekreteraren i detta hänseende. Bestämmelsen har

142

Ds 2003:000

Bilaga 3

sin motsvarighet i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 38 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 31

Artikeln anger protokollets språk, vilka alla är lika giltiga.

143