Följdändringar till ändrade mediegrundlagar

Departementsserien 2017:57

Ds 2017:57

Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@wolterskluwer.se

Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017

ISBN 978-91-38-24704-4

ISSN 0284-6012

Innehåll

1	Sammanfattning..........................................................	7
2	Författningsförslag.......................................................	9
2.1	Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ........................	9

2.2Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

	(1973:1173)..............................................................................	13
2.3	Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).........	16
2.4	Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) ..............	17

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden.....................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument ....................................................

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om

domstolsärenden .....................................................................

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om

överlämnande av allmänna handlingar till Svenska
kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för
förvaring, m.m.........................................................................	43

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation ...................................................	45
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om
signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet..................	48

Innehåll

Ds 2017:57

2.11	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ......................................................	49
2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om
	vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga
	förvaltningen...........................................................................	72
2.13	Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen
	(2010:696) ...............................................................................	73
2.14	Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen
	(2010:1877) .............................................................................	74
2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om
	pliktexemplar av elektroniskt material ..................................	75
2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om
	näringsförbud..........................................................................	76
2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om
	överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ............	77

2.18Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och

riksdagsbiblioteket .................................................................	79
2.19 Förslag till förordning om ändring i arkivförordningen
(1991:446) ...............................................................................	80

2.20Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta

	upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.........................	81
2.21	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden.........	83
2.22	Förslag till förordning om ändring offentlighets- och
	sekretessförordningen (2009:641).........................................	84

2.23Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för

	press, radio och tv...................................................................	85
3	Bakgrund ..................................................................	91

Ds 2017:57		Innehåll
4	Följdändringar med anledning av översynen av
	mediegrundlagarna ....................................................	93
4.1	Behovet av följdändringar.......................................................	93

4.2Följdändringar med anledning av att paragrafer byter

plats, delas upp eller struktureras om ....................................

4.3Termerna juryman och radioprogram ersätts med

juryledamot respektive program ............................................

4.4Materiella ändringar i grundlagarna får genom

	hänvisningar genomslag i andra författningar	....................... 97
4.5	Hänvisningar till databasregeln ..............................................	99
4.6	En utvidgad bilageregel.........................................................	100

4.7Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att

omfatta ansökningsmål om borttagande .............................

102

4.8Användningen av termen program anpassas i

	tillämpningslagen ..................................................................	102
5	Personlig integritet och grundlagsskydd .....................	105
5.1	Bakgrund ...............................................................................	105

5.2Förhållandet mellan tryck- och yttrandefriheten och

integritetsskyddet .................................................................

106

5.2.1EU:s dataskyddsdirektiv och

	personuppgiftslagen ..............................................	106
5.2.2	Mediegrundlagskommitténs förslag.....................	109
5.2.3	EU:s dataskyddsförordning..................................	112
5.2.4	Dataskyddsutredningens förslag ..........................	113
5.2.5	Uttrycket journalistiska ändamål i praxis ............	115

5.3Det finns inte något behov av kompletterande

	lagstiftning.............................................................................	118
6	Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och
	yttrandefrihetsrättsliga området ................................	123
6.1	Bakgrund ...............................................................................	123

Innehåll

Ds 2017:57

6.2Krav på regeringens medgivande bör inte gälla vid

	internationellt rättsligt bistånd ............................................	123
7	Ikraftträdande .........................................................	129
8	Konsekvenser av förslagen ........................................	131
9	Författningskommentar ............................................	133
9.1	Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.................	133

9.2Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen

	(1973:1173) ...........................................................................	134
9.3	Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ...	135
9.4	Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782).........	136

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden ..................................

136

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om

pliktexemplar av dokument .................................................

146

9.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om

domstolsärenden...................................................................

147

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska

kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för
förvaring, m.m. .....................................................................	148

9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om

	elektronisk kommunikation ................................................	148
9.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om
	signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ...............	150
9.11	Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ....................................................	150
9.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om
	vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga
	förvaltningen.........................................................................	165

Ds 2017:57 Innehåll

9.13	Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen
	(2010:696)..............................................................................	165
9.14	Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen
	(2010:1877)............................................................................	166
9.15	Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om
	pliktexemplar av elektroniskt material ................................	166
9.16	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om
	näringsförbud ........................................................................	167
9.17	Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om
	överlämnande av allmänna handlingar för förvaring...........	167

1 Sammanfattning

Promemorian innehåller förslag till följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, i huvudsak innebärande att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017.

I promemorian finns vissa överväganden med anledning av de i lagrådsremissen föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen avseende vissa söktjänster som tillhandahåller känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. Därutöver behandlas den av Mediegrundlagskommittén föreslagna bestämmelsen om att kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott ska gälla även vid ansökningar om internationellt rättsligt bistånd avseende sådana brott.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

2 Författningsförslag

2.1Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ och 49 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 kap.

5 §1

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.

Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är

1 Senaste lydelse 2011:861.

Författningsförslag

Ds 2017:57

medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1.advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen och

3.den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Den som		har	tystnadsplikt			Den som har	tystnadsplikt
enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets-						enligt 3 kap. 3 och 4 §§ tryck-
förordningen eller 2 kap. 3 §						frihetsförordningen		eller 2 kap.
yttrandefrihetsgrundlagen					får	3 och 4 §§ yttrandefrihets-
höras	som		vittne		om	grundlagen får höras som vittne
förhållanden		som		tystnads-		om förhållanden som tystnads-
plikten avser endast i den mån						plikten avser endast i den mån
det	föreskrivs		i	nämnda		det föreskrivs	i	nämnda
paragrafer.						paragrafer.

Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Ds 2017:57 Författningsförslag

			8 §2
Rätten må förelägga den som				Rätten får förelägga den som
skall höras som vittne att, innan				ska höras som vittne att, innan
han infinner sig för avgivande				han eller hon infinner sig för att
av	vittnesmål,	uppliva	sin	lämna	vittnesmål,	uppliva	sin
kunskap om vad vittnesförhöret				kunskap om vad vittnesförhöret
gäller genom att granska för				gäller	genom	att granska
vittnet tillgängliga räkenskaps-				räkenskapsböcker, anteckningar
böcker, anteckningar eller andra				eller andra handlingar som är
handlingar eller		besiktiga	plats	tillgängliga för		vittnet	eller
eller föremål, om sådant kan ske				besiktiga en plats eller ett
utan	avsevärd	olägenhet	för	föremål, om sådant kan ske utan
vittnet.				avsevärd olägenhet för vittnet.
Om rätten enligt 3 kap. 3 §				Om rätten enligt 3 kap. 4 §
andra stycket 4 eller 5 tryck-				första stycket 4 eller 5 tryck-
frihetsförordningen eller 2 kap.				frihetsförordningen eller 2 kap.
3 § andra stycket 4 eller 5				4 § första stycket 4 eller 5
yttrandefrihetsgrundlagen			skall	yttrandefrihetsgrundlagen			ska
pröva om någon, som är skyldig				pröva om någon, som är skyldig
att	hemlighålla	uppgift	som	att hemlighålla en uppgift som
avses där, ändå får höras som				avses där, ändå får höras som
vittne därom, skall rätten först,				vittne om det, ska rätten först,
om inte särskilda skäl föranleder				om inte särskilda skäl föranleder
annat, inhämta yttrande från det				annat, inhämta yttrande från det
företag, hos vilket han har				företag, hos vilket han eller hon
erhållit vetskap om uppgiften.				har fått vetskap om uppgiften.

49 kap.

5 §3

En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet

1.avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,

2.ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål,

2Senaste lydelse 1991:1561.

3Senaste lydelse 1998:601.

Författningsförslag

Ds 2017:57

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap.

3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap.

3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap.

4 § första stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap.

4 § första stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,

4.prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,

5.prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,

6.prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25–28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken,

7.avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,

8.prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,

9. avslagit en begäran om att	9. avslagit en begäran om att
ersättning till vittne som	ersättning till vittne som
åberopats av en enskild part	åberopats av en enskild part ska
skall utgå av allmänna medel	betalas av allmänna medel enligt
enligt 36 kap. 24 § andra stycket	36 kap. 24 § andra stycket eller
eller

10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.2Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2

Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon


liknande anledning har behov av upplysningen.
Första	stycket		gäller	inte		Första	stycket		gäller	inte
offentliggörande av en kredit-						offentliggörande av en kredit-
upplysning på ett sådant sätt						upplysning på ett sådant sätt
som avses i tryckfrihets-						som avses i tryckfrihets-
förordningen		eller	yttrande-			förordningen		eller	yttrande-
frihetsgrundlagen,			utom	när		frihetsgrundlagen,			utom	när
upplysningen		tillhandahålls			ur	upplysningen		tillhandahålls			ur
en databas	enligt		1 kap.	9	§	en databas	enligt		1 kap.	4	§
yttrandefrihetsgrundlagen					på	yttrandefrihetsgrundlagen					på
sätt som avses i den paragrafens						sätt som avses i den paragrafens
första stycke 1 och 2.						första stycke 2 a–c.

11 §3

När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om

1.vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,

2.ändamålen med behandlingen,

3.de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,

1Lagen omtryckt 1981:737.

2Senaste lydelse 2010:1073.

3Senaste lydelse 2014:970.

Författningsförslag

Ds 2017:57

4.möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och

5.vem som har begärt upplysningen.

Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.

Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning

lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.
Första–tredje styckena gäller					Första–tredje styckena gäller
inte	kreditupplysningar			som	inte	kreditupplysningar		som
lämnas genom offentliggörande					lämnas genom offentliggörande
på ett sådant sätt som avses i					på ett sådant sätt som avses i
tryckfrihetsförordningen				eller	tryckfrihetsförordningen			eller
yttrandefrihetsgrundlagen,					yttrandefrihetsgrundlagen,
utom	när	upplysningarna			utom	när	upplysningarna
tillhandahålls		ur	en databas		tillhandahålls ur en databas
enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihets-					enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihets-
grundlagen på sätt som avses i					grundlagen på sätt som avses i
den	paragrafens		första	stycke	den	paragrafens	första	stycke
1 och 2.					2 a–c.

12 §4

Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

4 Senaste lydelse 2010:1073.

Ds 2017:57 Författningsförslag

Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.

Om en oriktig eller miss-

visande uppgift har tagits in i en

kreditupplysning

som

lämnats

kreditupplysning

som

lämnats

ut,

ska

rättelse

eller

ut,

ska

rättelse

eller

komplettering så snart det kan

ske tillställas var och en som

under

den

senaste

tolv-

under

den

senaste

tolv-

månadersperioden

fått

del

månadersperioden

fått

del

uppgiften. Detta

gäller

inte

uppgiften. Detta

gäller

inte

offentliggörande av en kredit-

upplysning på ett sådant sätt

som avses i tryckfrihets-

förordningen

eller yttrande-

förordningen

eller yttrande-

frihetsgrundlagen,

utom

när

frihetsgrundlagen,

utom

när

upplysningen

tillhandahållits

upplysningen

tillhandahållits

en databas enligt 1 kap. 9 §

en databas enligt 1 kap. 4 §

yttrandefrihetsgrundlagen

på

yttrandefrihetsgrundlagen

på

sätt som avses i den paragrafens

första stycke 1 och 2.

första stycke 2 a–c.

Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.3Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			6 kap.
			1 §1
En gäldenär som är en fysisk				En gäldenär som är en fysisk
person får inte under konkursen				person får inte under konkursen
driva näringsverksamhet			som	driva	näringsverksamhet				som
medför	bokföringsskyldighet			medför		bokföringsskyldighet
enligt	bokföringslagen			enligt				bokföringslagen
(1999:1078). Verksamhet			som	(1999:1078).			Verksamhet		som
innebär	utövning av rättighet			innebär		utövning av rättighet
som avses i 2 kap. 1 § regerings-				som avses i 2 kap. 1 § regerings-
formen eller 1 kap. 1 §, 4 kap.				formen eller 1 kap. 1 eller					7 §,
1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §				4 kap.		1 §,	6	kap. 1 §	eller
tryckfrihetsförordningen			eller	13 kap.		1	§	tryckfrihetsför-
1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §				ordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap.
eller 10 kap. 1 § yttrandefrihets-				1, 3,	4	eller	10	§ eller 11 kap.
grundlagen omfattas		dock	inte	2 eller 3 § yttrandefrihetsgrund-
av förbudet. Inte heller omfattas				lagen omfattas dock inte av
jordbruksverksamhet.				förbudet. Inte				heller omfattas
				jordbruksverksamhet.
Om	näringsförbud		efter	Bestämmelser om närings-
särskild	prövning	finns	det	förbud		efter	särskild prövning
bestämmelser i lagen (2014:836)				finns i lagen (2014:836) om
om näringsförbud.				näringsförbud.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2014:841.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.4Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				3 §
En myndighets			arkiv	bildas	En		myndighets		arkiv bildas
av	de	allmänna	handlingarna		av	de	allmänna		handlingarna
från	myndighetens		verksamhet		från	myndighetens			verksamhet
och sådana handlingar som avses					och sådana handlingar som avses
i 2 kap. 9 § tryckfrihets-					i 2 kap. 12 § tryckfrihets-
förordningen och som myndig-					förordningen och som myndig-
heten beslutar skall tas om hand					heten beslutar ska tas om hand
för arkivering. Upptagningar för					för arkivering. Upptagningar för
automatisk databehandling som					automatisk databehandling som
är tillgängliga för flera myndig-					är tillgängliga för flera myndig-
heter, så att de där utgör					heter, så att de där utgör
allmänna handlingar, skall				dock	allmänna			handlingar, ska		dock
bilda arkiv endast hos en av					bilda arkiv endast hos en av
dessa myndigheter, i första hand					dessa myndigheter, i första hand
den myndighet som svarar för					den myndighet som svarar för
huvuddelen av upptagningen.					huvuddelen av upptagningen.
Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet.
Myndigheternas			arkiv	skall	Myndigheternas				arkiv	ska
bevaras,		hållas ordnade		och	bevaras,			hållas ordnade		och
vårdas så att de tillgodoser.					vårdas så att de tillgodoser.

1.rätten att ta del av allmänna handlingar,

2.behovet av information för rättskipningen och förvaltningen,

och

3.forskningens behov.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden1

dels att 3 kap. 29 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11–13, 18, 19, 21, 23, 26–28 och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3–7 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3–5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2–4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §, rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Om utgivare av program m.m.”.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 kap.
				1 §
I	denna		lag	finns	I	denna		lag	finns
bestämmelser					bestämmelser om
om ägare och utgivare av					1. ägare		och utgivare			av
periodiska		skrifter		m.m.	periodiska		skrifter		m.m.
(2 kap.),					(2 kap.),
om utgivare av radioprogram					2. utgivare av program m.m.
m.m. (3 kap.),					(3 kap.),
om utgivare m.m. av tekniska					3. utgivare m.m. av tekniska
upptagningar (4 kap.),					upptagningar (4 kap.),
om	bevarande		av	exemplar	4. bevarande av exemplar och
och inspelningar m.m. (5 kap.),					inspelningar m.m. (5 kap.),
om	åtal	och	tvångsmedel		5. åtal		och	tvångsmedel		(6
(6 kap.),					kap.),
om rätt domstol i tryck-					6. rätt		domstol i		tryck-
frihetsmål och yttrandefrihets-					frihetsmål		och	yttrandefrihets-

1 Lagen omtryckt 2002:911.

Ds 2017:57

Författningsförslag

mål (7 kap.),

om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),

om huvudförhandling inför jury (9 kap.),

om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt

övriga bestämmelser (11 kap.).

mål (7 kap.),

7.förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),

8.huvudförhandling inför jury (9 kap.), och

9.överläggning och dom m.m. (10 kap.).

I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.

2 §2

De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller

under tryckfrihetsförordningen.
Med radioprogram, databas	Med program, databas och
och teknisk upptagning avses	teknisk	upptagning	avses
detsamma som i yttrandefrihets-	detsamma som i yttrandefrihets-
grundlagen. Med beställ-tv avses	grundlagen. Med beställ-tv avses
detsamma som i radio- och tv-	detsamma som i radio- och tv-
lagen (2010:696).	lagen (2010:696).

3kap.

6 §

När	ställföreträdaren för en	När ställföreträdaren för en
utgivare	har tjänstgjort skall	utgivare har tjänstgjort ska hans
hans namn anges i sändningen.		eller hennes namn anges i
Dessutom skall varje sändning		sändningen. Dessutom ska varje
av ett radioprogram i närradio		sändning av ett program i
avslutas med en uppgift om		närradio avslutas med en uppgift
vilken sammanslutning som har		om vilken sammanslutning som
sänt programmet.		har sänt programmet.

2 Senaste lydelse 2015:663.

Författningsförslag

Ds 2017:57

Andra trådlösa sändningar av

radioprogram

program

11 §3

Vad som föreskrivs

i 1

och

Bestämmelserna i 1 och 2 §§

2 §§ gäller också i fråga om

gäller också i fråga om

1. radioprogram

som

för-

1. program

som

förmedlas

medlas genom

satellitsändning

genom

satellitsändning

som

som utgår från Sverige, och

utgår från Sverige, och

2. andra

radioprogram

än

2. andra

program

än

radio-

radiotidningar

som

får sändas

tidningar som får sändas utan

utan tillstånd enligt radio- och

tillstånd enligt radio- och tv-

tv-lagen (2010:696).

lagen (2010:696).

I fråga om program som

sänds av andra än svenska

programföretag

och

inte

är

programföretag

och

inte

är

avsedda att tas emot i Sverige

tillämpas inte andra föreskrifter

i yttrandefrihetsgrundlagen

än

i yttrandefrihetsgrundlagen

än

1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller

1 kap.

10–13

§§. Inte

heller

tillämpas första stycket.

12 §

Om ett programföretag som

har tillstånd enligt 4 kap. 3 §

eller 11 kap. 1 § första stycket

radio- och tv-lagen (2010:696)

att sända

radioprogram också

att sända program också driver

driver verksamhet för sändning

verksamhet

för sändning

till

till allmänheten av ljud, bilder

allmänheten av ljud, bilder eller

eller text genom tråd, tillämpas

text genom tråd, tillämpas 1 och

1 och 2 §§ i fråga om verk-

2 §§ i fråga om verksamheten.

samheten.

3 Senaste lydelse 2010:737.

Ds 2017:57 Författningsförslag

13 §4

Den som utser utgivare av	Den som utser en utgivare av
andra radioprogram i tråd-	andra program i trådsändningar
sändningar än som avses i 12 §	än som avses i 12 § ska anmäla
ska anmäla vem som har utsetts	utgivaren till Myndigheten för
till Myndigheten för press, radio	press, radio och tv.
och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart

utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.

18 §5

Bestämmelserna i 12–15 §§

tillämpas också i fråga om

tillämpas också när information

sådant

tillhandahållande

tillhandahålls enligt

kap. 4 §

information som avses i 1 kap.

yttrandefrihetsgrundlagen

9 § första stycket yttrandefrihets-

någon som avses i första stycket

grundlagen. Den

som

bedriver

1 a–c den paragrafen. Den som

sådan

verksamhet

ska

till

bedriver

sådan verksamhet ska

Myndigheten

för

press, radio

till Myndigheten för press, radio

och tv anmäla vilket namn

databasen har. I fråga om sådant

tillhandahållande

som

avses i

tillhandahållande

som

avses i

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

1 kap.

§ första

stycket

2 a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

namnet

innehålla

databasens

namnet

innehålla

databasens

domännamn eller

motsvarande

domännamn eller

motsvarande

uppgift.

När

ett

sådant

uppgift.

När

ett

sådant

programföretag

som

har

programföretag

som

har

tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller

11 kap. 1 § första stycket radio-

och tv-lagen (2010:696) att

sända radioprogram också driver

sända

program

också

driver

verksamhet enligt

kap.

9 §

verksamhet enligt 1 kap. 4 §

första stycket

yttrandefrihets-

yttrandefrihetsgrundlagen, ska i

grundlagen, ska i stället för vad

stället för vad som anges i 1 §

4Senaste lydelse 2015:811.

5Senaste lydelse 2015:811.

Författningsförslag

Ds 2017:57

som anges i 1 § första stycket första stycket gälla att gälla att

–utgivare ska utses för verksamheten,

–uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget.

19 §6

Utgivningsbevis

för

verk-

Utgivningsbevis

för

verk-

samhet enligt 1 kap. 9 § andra

samhet enligt 1 kap. 4 §

stycket

yttrandefrihetsgrund-

yttrandefrihetsgrundlagen

ut-

lagen

utfärdas

Myndigheten

färdas

Myndigheten

för

för press, radio och tv på

press, radio och tv på ansökan

ansökan av den som bedriver

av den som bedriver verksam-

verksamheten.

heten.

ansökan

ska

innehålla

ansökan

ska

innehålla

uppgift

om databasens

namn,

uppgift

databasens

namn,

vem som bedriver verksam-

heten, från vilken ort över-

föringarna eller uppspelningarna

utgår och vem som utsetts till

utgivare samt, i förekommande

fall,

ställföreträdare

för

fall,

ställföreträdare

för

utgivaren. I fråga om sådant

tillhandahållande

som avses i

tillhandahållande

som avses i

1 kap. 9 § första stycket 1 och 2

1 kap.

4 § första

stycket

a–c

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

yttrandefrihetsgrundlagen

ska

namnet

innehålla

databasens

namnet

innehålla

databasens

domännamn eller

motsvarande

domännamn

eller

motsvarande

uppgift.

Ansökan ska också innehålla

en teknisk beskrivning av verk-

samheten. Av beskrivningen ska

det

framgå

hur

information

det framgå

hur

information

tillhandahålls

allmänheten.

tillhandahålls

allmänheten.

Beskrivningen

ska

sådan

Beskrivningen

ska

sådan

omfattning att det framgår om

verksamheten

uppfyller

förut-

verksamheten

uppfyller

förut-

6 Senaste lydelse 2015:811.

Ds 2017:57 Författningsförslag

sättningarna enligt 1 kap. 9 §	sättningarna enligt 1 kap. 4 och
andra stycket yttrandefrihets-	5 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.
grundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att

utgivaren har åtagit sig uppdraget.
		21 §7
I god tid innan ett			I god tid innan ett
utgivningsbevis förfaller		enligt	utgivningsbevis förfaller		enligt
1 kap. 9 § tredje stycket yttrande-			1 kap. 6 § första stycket yttrande-
frihetsgrundlagen ska Myndig-			frihetsgrundlagen ska Myndig-
heten för press, radio och tv till			heten för press, radio och tv till
den som bedriver verksamheten			den som bedriver verksamheten
sända en påminnelse om att			sända en påminnelse om att
bevisets	giltighetstid	är	bevisets	giltighetstid	är
begränsad till tio år och att			begränsad till tio år och att
beviset förfaller, om en ansökan			beviset förfaller, om en ansökan
om förnyelse av beviset inte har			om förnyelse av beviset inte har
kommit in till myndigheten före			kommit in till myndigheten före
tioårsperiodens utgång.			tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av					En ansökan om förnyelse av
ett utgivningsbevis			får	göras	ett utgivningsbevis			får	göras
tidigast ett år före och senast på					tidigast ett år före och senast på
dagen	för	tioårsperiodens			dagen	för	tioårsperiodens
utgång. För en ansökan om					utgång. För en ansökan om
förnyelse gäller i övrigt samma					förnyelse gäller i övrigt samma
bestämmelser		som	för	den	bestämmelser		som	för	den
första ansökan. Om en ansökan					första ansökan. Om en ansökan
om förnyelse har gjorts i rätt					om förnyelse har gjorts i rätt
tid, fortsätter beviset att gälla					tid, fortsätter beviset att gälla
till dess att beslutet med					till dess att beslutet med
anledning av ansökan har vunnit					anledning av ansökan har fått
laga kraft.					laga kraft.

7 Senaste lydelse 2015:811.

Författningsförslag

Ds 2017:57

				23 §8
I 1 kap. 9 § tredje stycket					I 1 kap. 6 § tredje stycket
yttrandefrihetsgrundlagen före-					yttrandefrihetsgrundlagen före-
skrivs i vilka fall utgivningsbevis					skrivs i vilka fall utgivningsbevis
får	återkallas.	Om		ett	får	återkallas.	Om		ett
utgivningsbevis inte		borde		ha	utgivningsbevis inte		borde		ha
utfärdats på grund av risk för					utfärdats på grund av risk för
förväxling med namn på en					förväxling med namn på en
annan	verksamhet,	får	beviset		annan	verksamhet,	får	beviset
dock återkallas endast om det					dock återkallas endast om det
inom sex månader sedan beviset					inom sex månader sedan beviset
utfärdades visas att			ansökan		utfärdades visas att			ansökan
borde ha avslagits på grund av					borde ha avslagits på grund av
denna risk.					denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det

är möjligt.
				26 §
I varje sådant tillhanda-					I varje sådant tillhanda-
hållande som avses i 1 kap. 9 §					hållande som avses i 1 kap. 4 §
första	eller	andra	stycket		yttrandefrihetsgrundlagen	ska
yttrandefrihetsgrundlagen				skall	en uppgift lämnas om verksam-
en uppgift om		verksamhetens			hetens namn och utgivare och
namn och utgivare och vem som					vem som har utsett denne. Om
har utsett denne lämnas. Om en					en ställföreträdare för utgivaren
ställföreträdare		för	utgivaren		tjänstgör, ska det lämnas en
tjänstgör, skall det lämnas en					uppgift om vem ställföre-
uppgift om vem ställföre-					trädaren är. Uppgifterna	ska
trädaren	är. Uppgifterna			skall	vara lättillgängliga, tydliga	och
vara lättillgängliga, tydliga				och	anges i anslutning till varandra.
anges i anslutning till varandra.

8 Senaste lydelse 2015:811.

Ds 2017:57 Författningsförslag

	27 §9
Myndigheten för press, radio		Myndigheten för press, radio
och tv ska föra register över		och tv ska föra register över
verksamheter enligt 1 kap. 9 §		verksamheter enligt 1 kap. 4 §
första och	andra styckena	yttrandefrihetsgrundlagen. Re-
yttrandefrihetsgrundlagen. Re-		gistret får föras med hjälp av
gistret får föras med hjälp av		automatiserad behandling. Det
automatiserad	behandling. Det	får innehålla uppgifter om

får innehålla uppgifter om

1.databasens namn,

2.vem som bedriver verksamheten,

3.från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår,

4.vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,

5.en teknisk beskrivning av verksamheten, och

6.tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

		28 §
Regeringen	får	meddela	Regeringen		får	meddela
föreskrifter om	avgifter för		föreskrifter om
utdrag ur register över verk-			1. avgifter		för	utdrag	ur
samheter enligt 1 kap. 9 § första			register	över	verksamheter
och andra styckena yttrande-			enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihets-
frihetsgrundlagen.		Regeringen	grundlagen, och
får också meddela föreskrifter om			2. ansökningsavgifter i ären-
ansökningsavgifter i ärenden om			den om	utgivningsbevis			för
utgivningsbevis för		verksamhet	verksamhet enligt 1 kap. 4 §
enligt 1 kap. 9 § andra stycket			yttrandefrihetsgrundlagen.
yttrandefrihetsgrundlagen.

9 Senaste lydelse 2015:811.

Författningsförslag

Ds 2017:57

					30 §
Den som uppsåtligen eller av						Till böter eller fängelse i högst
oaktsamhet bryter mot vad som						ett år döms den som uppsåtligen
i detta kapitel föreskrivs om						eller av oaktsamhet bryter mot
skyldighet		att	anteckna		eller	vad som i detta kapitel
anmäla utgivare skall dömas till						föreskrivs		om	skyldighet		att
böter eller fängelse i högst ett år.						anteckna eller anmäla utgivare.
Detsamma		gäller		den	som	Detsamma		gäller		den	som
bedriver		verksamhet			med	bedriver		verksamhet			med
utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 §						utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 §
andra	stycket		yttrandefrihets-			yttrandefrihetsgrundlagen					och
grundlagen och som uppsåtligen						som	uppsåtligen			eller	av
eller av oaktsamhet vid behov						oaktsamhet		vid	behov		inte
inte anmäler ny utgivare.						anmäler ny utgivare.
Den som uppsåtligen eller av						Till	penningböter			döms	den
oaktsamhet bryter mot vad som						som	uppsåtligen			eller	av
i detta kapitel föreskrivs om						oaktsamhet bryter mot vad som
skyldighet att lämna uppgift om						i detta kapitel föreskrivs om
ställföreträdare			eller	att anmäla		skyldighet att lämna uppgift om
namn	på	verksamhet			som	ställföreträdare eller att anmäla
bedrivs enligt 1 kap. 9 § första						namn	på	verksamhet			som
stycket	yttrandefrihetsgrund-					bedrivs enligt 1 kap. 4 §
lagen skall dömas till penning-						yttrandefrihetsgrundlagen					av
böter.						någon som avses i första stycket
						1 a–c den paragrafen.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som

avses i första och andra styckena.
			4 kap.
			2 §
Den skyldighet		att	lämna	Den skyldighet			att	lämna
vissa uppgifter som föreskrivs i				vissa uppgifter som föreskrivs i
3 kap. 13 § första stycket eller				3 kap. 16 eller 20 § yttrande-
15 §	första stycket yttrande-			frihetsgrundlagen		ska fullgöras
frihetsgrundlagen skall fullgöras				genom att uppgifterna tas in i
genom att uppgifterna intas i				själva den tekniska upp-
själva den tekniska upp-				tagningen,	skriften		eller	bilden
tagningen, skriften		eller	bilden	eller sätts fast på skivan,
eller	anbringas	på	skivan,	kassetten	eller	motsvarande

Ds 2017:57 Författningsförslag

kassetten		eller		motsvarande			föremål.
föremål.
						5 kap.
Radioprogram			och		tekniska		Program		och	tekniska
upptagningar							upptagningar
						3 §10
Den som sänder radio-							Den som sänder program till
program	till allmänheten					eller	allmänheten eller tillhandahåller
tillhandahåller beställ-tv ska							beställ-tv ska ombesörja att
ombesörja		att	varje		program		varje	sådant	program		och
spelas	in.	Denna			skyldighet		program i beställ-tv spelas in.
gäller också sådana radioprogram							Denna	skyldighet		gäller också
som avses i 1 kap. 7 § andra							sådana	program		som avses i
stycket		tryckfrihetsförord-					1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihets-
ningen. Beträffande överföringar							förordningen.		I	fråga	om
som omfattas			av	1 kap.		9 §	överföringar som			omfattas	av
yttrandefrihetsgrundlagen						och	1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrund-
motsvarande överföringar enligt							lagen och motsvarande över-
1 kap. 7 § andra stycket tryck-							föringar enligt 1 kap. 5 och 6 §§
frihetsförordningen är det, för-							tryckfrihetsförordningen är det,
utom när det gäller beställ-tv,							förutom när det gäller beställ-tv,
tillräckligt att det dokumenteras							tillräckligt att det dokumenteras
vilken information som vid varje							vilken information som vid varje
tidpunkt tillhandahålls.							tidpunkt tillhandahålls.

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i

minst sex månader
1. från sändningen,
2. i fråga om		sådant		till-	2. i	fråga om	sådant		till-
handahållande som avses i 1 kap.					handahållande som avses i 1 kap.
9 § första stycket 1 och 2					4 § första stycket 2 a–c yttrande-
yttrandefrihetsgrundlagen,				från	frihetsgrundlagen,		från	det	att
det att	informationen			inte	informationen		inte	längre
längre tillhandahölls, eller					tillhandahölls, eller
3. i	fråga	om	sådant		3. i	fråga	om	sådant

10 Senaste lydelse 2015:663.

Författningsförslag

Ds 2017:57

tillhandahållande som avses	i	tillhandahållande som avses i
1 kap. 9 § första stycket	3	1 kap. 4 § första stycket 2 d
yttrandefrihetsgrundlagen, från		yttrandefrihetsgrundlagen, från
uppspelningen.		uppspelningen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta

enligt första stycket.

Skyldigheten

enligt

första

Skyldigheten enligt

första

stycket gäller inte samtidig och

oförändrad

vidaresändning

oförändrad

vidaresändning

radioprogram genom trådnät.

program genom trådnät.

4 §

Den som här i landet skall

Den som här i landet ska utse

utse utgivare för en teknisk

utgivare för en teknisk upp-

upptagning är skyldig att bevara

tagning är skyldig att bevara ett

ett exemplar under ett år från

exemplar under ett år från det

det

att

upptagningen

blev

att upptagningen blev offentlig.

offentlig.

Denna

skyldighet

Denna

skyldighet

gäller också

gäller

också

sådana

tekniska

sådana

tekniska

upptagningar

upptagningar som avses i 1 kap.

som avses i 1 kap. 5 § tryck-

7 § andra stycket tryckfrihets-

frihetsförordningen.

förordningen.

5 §11

Justitiekanslern har

rätt

att

Justitiekanslern

har

rätt

att

utan kostnad få del av varje

skrift, radioprogram, program i

skrift, program, program i

beställ-tv eller teknisk upp-

tagning som har bevarats enligt

1–4 §§ och att kostnadsfritt få

en bestyrkt utskrift av vad som

har yttrats i ett radioprogram.

har yttrats i ett program. Polis-

Polismyndigheten

ska

på

myndigheten

ska

på

begäran

bistå

Justitiekanslern

bistå Justitiekanslern med att få

11 Senaste lydelse 2015:663.

Ds 2017:57 Författningsförslag

med att få tillgång till sådana					tillgång till sådana handlingar.
handlingar. Det som nu har					Det som nu har sagts om
sagts	om Justitiekanslern gäller				Justitiekanslern		gäller	även
även	allmän		åklagare,	om	allmän åklagare, om Justitie-
Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 §					kanslern enligt 7 kap. 2 §
första	stycket		yttrandefrihets-		yttrandefrihetsgrundlagen			har
grundlagen		har	överlämnat	åt	överlämnat åt		allmän åklagare
allmän åklagare att vara åklagare					att vara åklagare i yttrande-
i yttrandefrihetsmål.					frihetsmål.
				6 §
Varje enskild som anser att						Varje enskild som anser att
ett	yttrandefrihetsbrott			har	ett	yttrandefrihetsbrott		har
begåtts mot honom i ett radio-					begåtts mot honom eller henne i
program eller att han har lidit					ett program eller att han eller
skada på grund av ett sådant					hon har lidit skada på grund av
brott i programmet har rätt att					ett sådant brott i programmet
hos den som driver sändnings-					har rätt att hos den som driver
verksamheten kostnadsfritt				ta	sändningsverksamheten			kost-
del av en inspelning av pro-					nadsfritt ta del av en inspelning
grammet.		Den	enskilde	har	av	programmet. Den enskilde
också rätt att utan kostnad få en					har också rätt att utan kostnad
kopia av inspelningen eller en					få en kopia av inspelningen eller
bestyrkt utskrift av vad som har					en bestyrkt utskrift av vad som
yttrats i programmet. Vad som					har yttrats i programmet. Vad
sägs i detta stycke gäller dock					som sägs i detta stycke gäller
inte, om det är uppenbart att					dock inte, om det är uppenbart
han inte berörs av programmet					att han eller hon inte berörs av
på ett sådant sätt att han kan					programmet på ett sådant sätt
vara målsägande.					att han eller hon kan vara
					målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska

skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Första stycket skall tillämpas		Första stycket ska	tillämpas
också på sådana	tekniska	också på sådana	tekniska
upptagningar som innehåller en		upptagningar som innehåller en
för synskadade avsedd	version	för synskadade avsedd version
av en periodisk skrift som ges ut		av en periodisk skrift som ges ut

Författningsförslag

Ds 2017:57

här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

			7 §12
I	radio-	och	tv-lagen	I	radio-	och	tv-lagen
(2010:696)		finns	ytterligare	(2010:696)		finns	ytterligare
bestämmelser om skyldighet att				bestämmelser om skyldighet att
tillhandahålla		inspelningar av		tillhandahålla		inspelningar av
radioprogram.				program.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.

6kap.

2 §

I de fall som anges i 10 kap.			I de fall som anges i 10 kap.
11 § andra stycket tryck-			14 § andra stycket tryck-
frihetsförordningen och i mot-			frihetsförordningen och i mot-
svarande fall enligt 7 kap. 3 §			svarande fall enligt 8 kap. 1 §
yttrandefrihetsgrundlagen får en			yttrandefrihetsgrundlagen får en
befattningshavare	av	lägst	befattningshavare	av	lägst
fänriks tjänstegrad ta en tryckt			fänriks tjänstegrad ta en tryckt
skrift eller en teknisk upp-			skrift eller en teknisk upp-
tagning i förvar.			tagning i förvar.

7kap.

1 §

De tingsrätter som med stöd	De tingsrätter som med stöd
av 12 kap. 1 § tryckfrihets-	av 12 kap. 2 § tryckfrihets-
förordningen är behöriga att ta	förordningen är behöriga att ta
upp tryckfrihetsmål skall pröva	upp tryckfrihetsmål ska pröva

12 Senaste lydelse 2010:737.

Ds 2017:57 Författningsförslag


tryckfrihetsmål och	yttrande-		tryckfrihetsmål		och	yttrande-
frihetsmål i de fall där den ort			frihetsmål i de fall där den ort
som avses i 2 eller 3 § ligger			som avses i 2 eller 3 § ligger
inom tingsrättens	domkrets.		inom	tingsrättens		domkrets.
Om den orten inte ligger inom			Om den orten inte ligger inom
domkretsen för en tingsrätt som			domkretsen för en tingsrätt som
är behörig att ta upp tryck-			är behörig att ta upp tryck-
frihetsmål, skall målet prövas av			frihetsmål, ska målet prövas av
den tingsrätt inom vars dom-			den tingsrätt inom vars dom-
krets länsstyrelsen i det län där			krets länsstyrelsen i det län där
orten ligger har sitt säte.			orten ligger har sitt säte.
Om det finns ett samband			Om det finns ett samband
mellan ett mål om ansvar eller			mellan ett mål om ansvar eller
enskilt anspråk på grund av			enskilt anspråk på grund av
tryckfrihetsbrott eller yttrande-			tryckfrihetsbrott eller yttrande-
frihetsbrott och ett annat sådant			frihetsbrott och ett annat sådant
mål, får målen tas upp av någon			mål, får målen tas upp av någon
av de tingsrätter som enligt			av de tingsrätter som enligt
första stycket är rätt domstol.			första stycket är rätt domstol.
Detsamma gäller i fråga om			Detsamma gäller i fråga om
ansökningsmål enligt 9 kap. 5 §			ansökningsmål		enligt 9 kap.
tryckfrihetsförordningen		och	8 och 9	§§ tryckfrihetsförord-
7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrund-			ningen och 7 kap. 4 § yttrande-
lagen.			frihetsgrundlagen.

3 §13

Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort

1. varifrån	ett radioprogram	1. varifrån	ett program	har
har utgått för sändning,		utgått för sändning,
2. varifrån	överföringar eller	2. varifrån	överföringar	eller
uppspelningar som avses i 1 kap.		uppspelningar som avses i 1 kap.
9 § yttrandefrihetsgrundlagen		4 § yttrandefrihetsgrundlagen
har utgått, eller		har utgått, eller

3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats.

13 Senaste lydelse 2010:1437.

Författningsförslag

Ds 2017:57

4 §

Om någon genom att lämna

eller anskaffa en uppgift för

offentliggörande har medverkat

till ett tryckfrihets- eller

yttrandefrihetsbrott, skall

talan

yttrandefrihetsbrott, ska

talan

mot honom om ansvar för brott

mot honom eller henne om

som avses i 7 kap. 3 § tryck-

ansvar

för

brott

som avses i

frihetsförordningen eller 5 kap.

7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihets-

3 §

yttrandefrihetsgrundlagen

förordningen eller 5 kap. 4 eller

tas upp av den tingsrätt som är

yttrandefrihetsgrundlagen

rätt domstol i fråga om tryck-

tas upp av den tingsrätt som är

frihets- eller yttrandefrihets-

rätt domstol i fråga om tryck-

brottet. Den tingsrätt som är

frihets- eller yttrandefrihets-

rätt domstol i fråga om ett

brottet. Den tingsrätt som är

tryckfrihets- eller yttrande-

rätt domstol i fråga om ett

frihetsbrott

är

också

rätt

tryckfrihets- eller yttrande-

domstol i fråga om åtal för brott

frihetsbrott

är

också

rätt

som avses i 7 kap. 3 § andra

domstol i fråga om åtal för brott

stycket

tryckfrihetsförordningen

som avses i 7 kap. 23 § tryck-

eller 5 kap. 3 § andra stycket

frihetsförordningen eller 5 kap.

yttrandefrihetsgrundlagen

vari-

yttrandefrihetsgrundlagen

genom den som är ansvarig för

varigenom den som är ansvarig

offentliggörandet

har anskaffat

för

offentliggörandet

har

den uppgift vars offentlig-

anskaffat

den

uppgift

vars

görande innefattar tryckfrihets-

offentliggörande

innefattar

eller yttrandefrihetsbrottet.

tryckfrihets- eller yttrande-

frihetsbrottet.

5 §

Om talan grundas på att

någon, i annat fall än det som

anges i 4 §, har lämnat eller

anskaffat uppgifter eller under-

rättelser för

offentliggörande

rättelser

för

offentliggörande

och därigenom gjort sig skyldig

till brott som avses i 7 kap. 3 §

till

brott som avses i 7

kap.

tryckfrihetsförordningen

eller

22 eller

tryckfrihetsför-

5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-

ordningen eller 5 kap. 4 eller 5 §

Ds 2017:57 Författningsförslag

lagen, skall målet prövas av den

yttrandefrihetsgrundlagen,

ska

tingsrätt som skall ta upp

målet prövas av den tingsrätt

tryckfrihetsmål och

yttrande-

som ska ta upp tryckfrihetsmål

frihetsmål för den ort där upp-

och

yttrandefrihetsmål

för

den

giftslämnaren har sitt hemvist.

ort

där

uppgiftslämnaren

har

hemvist.

Är det inte känt var upp-

Är det inte känt var uppgifts-

giftslämnaren

eller anskaffaren

lämnaren

eller anskaffaren

har

har sitt hemvist eller saknar han

hemvist eller saknar han eller

hemvist i landet, skall målet

hon hemvist i landet, ska målet

prövas av den tingsrätt som skall

prövas av den tingsrätt som ska

upp

tryckfrihetsmål

och

upp

tryckfrihetsmål

och

yttrandefrihetsmål för den

ort

yttrandefrihetsmål

för

den

ort

där han har lämnat eller

där han eller hon har lämnat eller

anskaffat uppgiften eller där han

har gripits eller annars uppe-

eller hon har gripits eller annars

håller sig.

uppehåller sig.

8 §

Justitiekanslern

får

hos

Justitiekanslern

får

hos

rätten begära att flera mål skall

rätten begära att flera mål ska

handläggas i

samma

rättegång

handläggas i

samma rättegång

enligt 7 § andra stycket. Den

tilltalade i det av målen som inte

är

tryckfrihetsmål

eller

är

tryckfrihetsmål

eller

yttrandefrihetsmål

skall

få

yttrandefrihetsmål ska få tillfälle

tillfälle att yttra sig i frågan.

att

yttra

sig

frågan.

Framställningen prövas därefter

av rätten. Rättens beslut får

överklagas

särskilt. Har rätten

överklagas särskilt. Har rätten

avslagit

framställningen,

får

avslagit

framställningen,

får

dock endast Justitiekanslern föra

dock endast

Justitiekanslern

talan mot beslutet.

överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i

första stycket får göras även av

allmän åklagare, om Justitie-

kanslern med stöd av 7 kap. 1 §

kanslern med stöd av 7 kap. 2 §

första stycket

yttrandefrihets-

yttrandefrihetsgrundlagen

har

grundlagen har överlämnat sina

överlämnat sina åklagaruppgifter

Författningsförslag

Ds 2017:57

åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan mot beslutet.

i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren

överklaga beslutet.

9 §

Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett

yttrandefrihetsmål.
Justitiekanslern får dock i fall				Justitiekanslern får dock i fall
som avses i första stycket över-				som avses i första stycket över-
lämna	sina åklagaruppgifter åt			lämna sina åklagaruppgifter	åt
allmän åklagare, om Justitie-				allmän åklagare, om Justitie-
kanslern med stöd av 7 kap. 1 §				kanslern med stöd av 7 kap. 2 §
första	stycket	yttrandefrihets-		yttrandefrihetsgrundlagen	har
grundlagen		har	överlämnat	överlämnat åklagaruppgifterna i
åklagaruppgifterna			i yttrande-	yttrandefrihetsmålet.
frihetsmålet.

8kap.

2 §

I mål om ansvar på grund av				I mål om ansvar på grund av
tryckfrihets- eller yttrande-				tryckfrihets- eller yttrande-
frihetsbrott skall		rätten	utreda	frihetsbrott		ska	rätten	utreda
om den åtalade är ansvarig enligt				om den åtalade är ansvarig enligt
8 kap. tryckfrihetsförordningen				8 kap. tryckfrihetsförordningen
eller 6 kap. yttrandefrihets-				eller 6 kap. yttrandefrihets-
grundlagen. Vidare skall rätten i				grundlagen. Vidare ska rätten i
mål om skadestånd på grund av				mål om skadestånd på grund av
sådana	brott	utreda	om	sådana	brott		utreda	om
skadeståndsanspråket			enligt	skadeståndsanspråket				enligt
11 kap.	tryckfrihetsförord-			11 kap.		tryckfrihetsförord-
ningen	eller 8 kap. yttrande-			ningen	eller	9 kap. yttrande-
frihetsgrundlagen		kan	riktas	frihetsgrundlagen			kan	riktas
mot svaranden.				mot svaranden.
Om så erfordras skall rätten				Om så krävs ska rätten
meddela beslut i de frågor som				meddela beslut i de frågor som
avses i första stycket.				avses i första stycket.

Ds 2017:57 Författningsförslag

					9 kap.
					2 §
Den som har utsetts att							Den som har utsetts att
tjänstgöra i juryn skall genom						tjänstgöra i juryn ska genom
rättens försorg skriftligen kallas						rättens försorg skriftligen kallas
till	huvudförhandlingen.				I	till	huvudförhandlingen.				I
kallelsen skall anges den tid						kallelsen ska den tid anges inom
inom	vilken anmälningar				om	vilken		anmälningar		om	laga
laga förfall bör ha nått rätten.						förfall bör ha nått rätten.
Kallelsen skall			också	innehålla		Kallelsen ska också innehålla en
en upplysning om det ansvar för						upplysning om det ansvar för
kostnader som enligt 4 § andra						kostnader som enligt 4 § andra
stycket kan åläggas jurymannen						stycket kan åläggas jury-
om han uteblir utan laga förfall.						ledamoten om han eller hon
						uteblir utan laga förfall.
					3 §
Om en juryman har styrkt							Om	en	juryledamot		har
laga förfall, skall en suppleant						styrkt laga förfall, ska en
från samma grupp av jurymän						suppleant från samma grupp av
inkallas till tjänstgöring. Supple-						juryledamöter inkallas till tjänst-
anterna kallas i den ordning i						göring.		Suppleanterna		kallas i
vilken de har lottats ut till						den ordning i vilken de har
suppleanter.						lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en juryman							Finner rätten att en jury-
inte har styrkt laga förfall, skall						ledamot inte har styrkt laga
jurymannen underrättas om det.						förfall, ska juryledamoten under-
						rättas om det.
					4 §
Uteblir		en	juryman		från		Om	en	juryledamot uteblir
huvudförhandlingen,				skall	en	från huvudförhandlingen, ska en
suppleant tillkallas, om uppskov						suppleant inkallas, om uppskov
med	målet		därigenom		kan	med		målet	därigenom		kan
undvikas.						undvikas.
Har den uteblivne inte laga							Har den uteblivna ledamoten
förfall, skall han åläggas att						inte laga förfall, ska han eller hon
ersätta staten och parterna de						åläggas att ersätta staten och
kostnader		som hans			för-	parterna de kostnader som hans

Författningsförslag

Ds 2017:57

summelse orsakat om för-	eller hennes försummelse orsakat
handlingen måste ställas in.	om förhandlingen måste ställas
Rätten får dock minska ersätt-	in. Rätten får dock minska
ningen till ett skäligt belopp.	ersättningen till ett skäligt
	belopp.

			6 §
Vid	huvudförhandlingen får			Vid huvudförhandlingen					får
jurymännen med rättens till-				juryledamöterna		med		rättens
stånd	framställa frågor		till	tillstånd	framställa		frågor		till
parter, vittnen, sakkunniga eller				parter, vittnen, sakkunniga eller
andra.				andra.
Vid	fortsatt	huvudförhand-		Vid	fortsatt	huvudförhand-
ling skall juryn bestå av samma				ling ska juryn bestå av samma
medlemmar som före avbrottet.				medlemmar som före avbrottet.
			10 kap.
			1 §
Juryn skall omedelbart			utse	Juryn ska omedelbart utse en
en ordförande och överlägga i				ordförande och			överlägga		i
enrum om den eller de frågor				enrum om den eller de frågor
som rätten har framställt. Om				som rätten har framställt. Om
det begärs av en juryman, skall				det begärs av en juryledamot, ska
juryn	under	överläggningen		juryn	under	överläggningen
sammanträda med rätten för att				sammanträda med rätten för att
inhämta	upplysningar om		vad	inhämta	upplysningar			om vad
som föreskrivs i lag. Juryn får				som föreskrivs i lag. Juryn får
inte i rättens närvaro överlägga				inte i rättens närvaro överlägga
om sitt svar eller företa omröst-				om sitt svar eller företa omröst-
ning.				ning.
Juryn skall besvara de frågor				Juryn ska besvara de frågor
som rätten har framställt med ja				som rätten har framställt med ja
eller nej. Juryn får inte skiljas åt				eller nej. Juryn får inte skiljas åt
innan alla frågor har besvarats.				innan alla frågor har besvarats.

Ds 2017:57 Författningsförslag

	11 kap.
	1 §
Bestämmelser	om ersättning	Regeringen kan med stöd			av
till jurymän	meddelas av	8 kap.	7 §	regeringsformen
regeringen.		meddela		föreskrifter	om
		ersättning till juryledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs att 5, 6, 7, 19 och 28 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen

Föreslagen lydelse

Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen

				5 §
Av skrift som avses i 1 kap.					Av	en	skrift		som	avses i
5 §	tryckfrihetsförordningen				1 kap.	2 §		tryckfrihetsför-
och som har framställts och					ordningen och som har fram-
utgivits här i landet skall sju					ställts och getts ut här i landet
pliktexemplar lämnas, om annat					ska sju	pliktexemplar				lämnas,
inte följer av 7, 8 eller 9 §.					om annat inte följer av 7, 8 eller
					9 §.
					6 §
Av skrift som avses i 1 kap.					Av	en	skrift		som	avses i
5 §	tryckfrihetsförordningen				1 kap.	2	§	tryckfrihetsför-
och	som	har	framställts		ordningen och som har fram-
utomlands skall sju plikt-					ställts utomlands ska sju plikt-
exemplar lämnas,					exemplar lämnas,
1. om		skriften	är	sådan	1. om		skriften		är en sådan
periodisk		skrift	för	vilken	periodisk		skrift		för	vilken
utgivningsbevis finns eller skall					utgivningsbevis			finns		eller ska
finnas, eller					finnas, eller

2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.

Ds 2017:57 Författningsförslag

7 §1

Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av

föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Av skrift som har framställts

Av en skrift som har fram-

i punktskrift ska två plikt-

ställts i punktskrift ska två

exemplar lämnas, om annat inte

pliktexemplar lämnas, om annat

följer av

vad

som

föreskrivs i

inte följer av vad som föreskrivs

9 §.

i 9 §.

Skyldigheten

att

lämna

Skyldigheten

att

lämna

pliktexemplar enligt 5 och 6 §§

omfattar

inte

ett

radioprogram

omfattar inte ett program eller

eller en teknisk upptagning som

teknisk

upptagning

som

enligt 1 kap. 7 § andra stycket

enligt 1 kap. 5 eller 6 §

tryckfrihetsförordningen

ska

tryckfrihetsförordningen

ska

jämställas med en bilaga till en

periodisk skrift.

19 §

Pliktexemplar av skrift, som

Pliktexemplar

skrift,

avses i 1 kap. 5 § tryckfrihets-

som avses i 1 kap. 2 § tryck-

förordningen, skall lämnas

frihetsförordningen, ska lämnas

1. när det gäller skrift, som

1. när

det

gäller

skrift,

har framställts här i landet, av

som har framställts här i landet,

framställaren,

av framställaren,

2. när

det

gäller

periodisk

2. när det gäller en periodisk

skrift,

som

har

framställts

skrift,

som

har

framställts

utomlands, av utgivaren här i

landet,

3. när det gäller annan skrift

3. när det gäller någon annan

än periodisk skrift, som har

skrift än en periodisk skrift, som

framställts

utomlands,

har

framställts

utomlands,

förläggaren här i landet eller, om

sådan förläggare inte

finns, av

sådan förläggare

inte finns,

1 Senaste lydelse 2012:491.

Författningsförslag

Ds 2017:57

den som har låtit lämna ut					den som har låtit lämna ut
skriften för spridning här i					skriften för spridning här i
landet.					landet.
				28 §2
Pliktexemplar ska lämnas av
1. annan		skrift som avses i			1. annan		skrift som avses i
1 kap.	5	§	tryckfrihetsför-		1 kap.	2	§	tryckfrihetsför-
ordningen än tryckt dags-					ordningen än en tryckt dags-
tidning, inom en månad efter					tidning, inom en månad efter
utgången av det kalenderkvartal					utgången av det kalenderkvartal
under vilket skriften gavs ut,					under vilket skriften gavs ut,
2. videogram, så snart				som	2. ett videogram, så snart som
videogrammet			har	gjorts	videogrammet			har	gjorts
tillgängligt för allmänheten här i					tillgängligt för allmänheten här i
landet, och					landet, och
3. skrift		i	mikroform,	film	3. en skrift i mikroform, film
eller	annat		dokument	för	eller	annat		dokument	för
elektronisk			återgivning	än	elektronisk			återgivning	än
videogram, inom en månad från					videogram, inom en månad från
den dag då dokumentet först					den dag då dokumentet först
gjordes tillgängligt för allmän-					gjordes tillgängligt för allmän-
heten här i landet.					heten här i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2 Senaste lydelse 2010:1880.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37 §1

Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen

1.ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,

2.avvisat ett ombud eller ett biträde,

3.beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken,

4.förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,

5. vid prövning enligt 3 kap.	5. vid prövning enligt 3 kap.
3 § andra stycket 5 tryckfrihets-	4 § första stycket 5 tryckfrihets-
förordningen eller 2 kap. 3 §	förordningen eller 2 kap. 4 §
andra stycket 5 yttrandefrihets-	första stycket 5 yttrandefrihets-
grundlagen funnit det vara av	grundlagen funnit det vara av
synnerlig vikt att en uppgift	synnerlig vikt att en uppgift
som avses där lämnas vid	som avses där lämnas vid
vittnesförhör,	vittnesförhör,

6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd,

7. utdömt vite eller någon	7. utdömt vite eller någon
annan påföljd för underlåtenhet	annan påföljd för underlåtenhet
att följa föreläggande eller straff	att följa föreläggande eller straff

1 Senaste lydelse 1997:395.

Författningsförslag

Ds 2017:57

för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon skall ersätta en kostnad för förfarandet,

för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet,

8.beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan

iärendet eller

9.beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).

Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §1
Denna		lag	innehåller		Denna		lag	innehåller
bestämmelser om överlämnande					bestämmelser om överlämnande
av vissa arkiv till arkiv-					av vissa arkiv till arkiv-
myndighet och om över-					myndighet och om över-
lämnande av allmänna hand-					lämnande av allmänna hand-
lingar till Svenska kyrkan eller					lingar till Svenska kyrkan eller
någon av		dess organisatoriska			någon av		dess organisatoriska
delar i enlighet med vad som					delar i enlighet med vad som
anges i 2 kap. 17 § andra stycket					anges i 2 kap. 22 § första stycket
tryckfrihetsförordningen				samt	tryckfrihetsförordningen				samt
om	förvaring		av	dessa	om	förvaring		av	dessa
handlingar		sedan	de	har	handlingar		sedan	de	har
överlämnats. I lagen finns också					överlämnats. I lagen finns också
bestämmelser om skyldigheten					bestämmelser om			skyldigheten
att	pröva	framställningar		om	att	pröva	framställningar		om
utlämnande av sådana allmänna					utlämnande av sådana allmänna
handlingar		enligt	reglerna i		handlingar		enligt	reglerna i
tryckfrihetsförordningen				och	tryckfrihetsförordningen				och
offentlighets- och sekretess-					offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400).					lagen (2009:400).

1 Senaste lydelse 2009:480.

Författningsförslag

Ds 2017:57

6 §2

Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Av 2 kap. 17 § tredje stycket						Av 2 kap. 22 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen					och	tryckfrihetsförordningen					och
2 kap.	5 §	andra		meningen		2 kap.	5 §	andra		meningen
offentlighets- och sekretess-						offentlighets- och sekretess-
lagen	framgår		att	Svenska		lagen	framgår		att	Svenska
kyrkan och dess organisatoriska						kyrkan och dess organisatoriska
delar	ska	jämställas			med	delar	ska	jämställas			med
myndighet		i	fråga		om	myndighet		i	fråga		om
befattningen		med		allmänna		befattningen		med		allmänna
handlingar		som	de	förvarar		handlingar		som	de	förvarar
enligt denna lag.						enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2 Senaste lydelse 2009:480.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

2 §

För verksamhet som enbart				För verksamhet som enbart
består i att överföra signaler via				består i att överföra signaler via
tråd för utsändning till allmän-				tråd för utsändning till allmän-
heten av program i ljudradio				heten	av	program	som	avses i
eller annat som anges i 1 kap. 1 §				1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrund-
tredje stycket	yttrandefrihets-			lagen	behöver någon anmälan
grundlagen	behöver		någon	enligt 1 § inte göras.
anmälan enligt 1 § inte göras.
Regeringen	eller,		efter	Regeringen			eller	den
regeringens	bemyndigande,			myndighet		som	regeringen
tillsynsmyndigheten		får	meddela	bestämmer får meddela före-
föreskrifter	om	ytterligare		skrifter om ytterligare undantag
undantag från		anmälnings-		från	anmälningsplikten			enligt
plikten enligt 1 §.				1 §.

3 kap.

8 §1

När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda

skäl föranleder annat.
Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som
1. huvudsakligen	avser	ut-	1. huvudsakligen avser	ut-
sändning till allmänheten		av	sändning till allmänheten	av
program i ljudradio	eller annat		program som avses i 1 kap. 2 §

1 Senaste lydelse 2010:497.

Författningsförslag

Ds 2017:57

som anges i 1 kap. 1 § tredje yttrandefrihetsgrundlagen, stycket yttrandefrihetsgrund-

lagen,

2.är avsedd för privat bruk, eller

3.behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget

iandra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket.

6 kap.

19 §2

En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av

1. ett

allmänt

kommunika-

1. ett

allmänt

kommunika-

tionsnät som inte enbart är

avsett

för

utsändning

till

avsett

för

utsändning

till

allmänheten

program

allmänheten av program

som

ljudradio eller annat som anges i

avses i 1 kap. 2 § yttrande-

1 kap. 1 § tredje stycket yttrande-

frihetsgrundlagen, eller

2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av

a) en

allmänt

tillgänglig

a) en

allmänt

tillgänglig

telefonitjänst till fast nät-

anslutningspunkt

som

medger

anslutningspunkt

som

medger

överföring av

lokala, nationella

överföring av

lokala, nationella

och

internationella

samtal,

och

internationella

samtal,

telefax och datakommunikation

med

viss

angiven

lägsta

med

viss

angiven

lägsta

2 Senaste lydelse 2012:285.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket.

Ds 2017:57 Författningsförslag

datahastighet, som medger	datahastighet, som medger
funktionell tillgång till Internet,	funktionell tillgång till internet,
eller	eller

b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt.

Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			7 §1
	Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt
denna lag ska omgående förstöras om innehållet
	1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse
för verksamhet som avses i 1 §,
	2. avser		uppgifter för vilka	2. avser uppgifter för	vilka
tystnadsplikt gäller enligt 3 kap.				tystnadsplikt gäller enligt 3 kap.
3	§	tryckfrihetsförordningen		3 och 4 §§ tryckfrihets-
eller 2 kap. 3 § yttrandefrihets-				förordningen eller 2 kap. 3 och
grundlagen,			eller som omfattas	4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen,
av	efterforskningsförbudet i			eller som omfattas av efter-
3 kap.		4	§ tryckfrihetsför-	forskningsförbudet i 3 kap. 5 §
ordningen eller 2 kap. 4 §				tryckfrihetsförordningen	eller
yttrandefrihetsgrundlagen,				2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrund-
				lagen,

3.omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller

4.avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2016:558.

Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. 49

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.11Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 8 §§, 10 kap. 4, 4 a, 7, 9, 13, 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 1 och 3–5 §§, 15 kap. 5 och 6 §§, 16 kap. 3 §, 17 kap. 8 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 § och 44 kap. 1–5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande

lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

6kap.

1 §

I 2 kap. 12 § tryckfrihets-			I 2 kap. 15 § tryckfrihets-
förordningen	finns	grund-	förordningen	finns	grund-
läggande bestämmelser om			läggande bestämmelser om
utlämnande av allmänna hand-			utlämnande av allmänna hand-
lingar.			lingar.

2 §

Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.

Författningsförslag

Ds 2017:57

8 §1

Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.

Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen.

Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.

Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.

Av 2 kap. 15 § tryckfrihets-	Av 2 kap. 19 § tryckfrihets-
förordningen följer att ett beslut	förordningen följer att ett beslut
av ett statsråd överklagas till	av ett statsråd överklagas till
regeringen.	regeringen.

10 kap.

4 §2

När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.

Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a § rättegångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap.

1Senaste lydelse 2010:1507.

2Senaste lydelse 2017:178.

Ds 2017:57 Författningsförslag

21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll

eller anteckningar från förundersökningen.
Att	den	tystnadsplikt som			Att	den	tystnadsplikt		som
uppkommer		genom	ett	sådant	uppkommer		genom	ett sådant
förbehåll som avses i första och					förbehåll som avses i första och
andra	styckena inskränker den				andra	styckena inskränker			den
rätt	att	meddela		och	rätt	att	meddela		och
offentliggöra		uppgifter		som	offentliggöra		uppgifter		som
följer	av 1 kap. 1		§	tryck-	följer	av 1 kap. 1		och 7 §§
frihetsförordningen			och	1 kap.	tryckfrihetsförordningen				och
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-					1 kap.	1 och 10 §§ yttrande-
lagen följer av 13 kap. 5 § andra					frihetsgrundlagen			följer	av
stycket.					13 kap. 5 § andra stycket.

4 a §3

Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften.

Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet.

När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den.

Att den tystnadsplikt som Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje förbehåll som anges i tredje

3 Senaste lydelse 2017:178.

Författningsförslag

Ds 2017:57

stycket inskränker den rätt att					stycket inskränker den rätt att
meddela		och	offentliggöra		meddela		och		offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap.					uppgifter som följer av 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen				1 och	7	§§	tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-					ordningen		och	1	kap.	1 och
frihetsgrundlagen			följer	av	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
13 kap. 5 § andra stycket.					följer	av	13 kap.		5 §	andra
					stycket.

7 §

Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska

göras vid utlämnande av uppgiften.
Att	den	tystnadsplikt		som	Att	den		tystnadsplikt			som
uppkommer genom ett sådant					uppkommer			genom		ett sådant
förbehåll som avses i första					förbehåll som avses i första
stycket inskränker den rätt att					stycket inskränker den rätt att
meddela		och	offentliggöra		meddela		och		offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap.					uppgifter som följer av 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen				1 och	7	§§		tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-					ordningen och 1 kap. 1 och
frihetsgrundlagen			följer	av	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
13 kap. 5 § andra stycket.					följer	av	13 kap.			5 §	andra
					stycket.

9 §

Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska

göras vid utlämnande av uppgiften.
Att	den	tystnadsplikt som	Att	den		tystnadsplikt som
uppkommer genom ett sådant			uppkommer			genom ett sådant
förbehåll som avses i första			förbehåll som avses i första
stycket inskränker den rätt att			stycket inskränker den rätt att
meddela		och offentliggöra	meddela		och		offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap.			uppgifter som följer av 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen		1 och	7	§§		tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-			ordningen		och		1 kap. 1 och

När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

Ds 2017:57 Författningsförslag

frihetsgrundlagen	följer	av 10 §§	yttrandefrihetsgrundlagen
13 kap. 5 § andra stycket.		följer	av 13 kap. 5 § andra
		stycket.

13 §

När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.

Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.

14 §

Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.

Författningsförslag

Ds 2017:57

Att	den	tystnadsplikt		som	Att	den		tystnadsplikt som
uppkommer genom ett sådant					uppkommer			genom		ett	sådant
förbehåll som anges i första					förbehåll som anges i första
stycket inskränker den rätt att					stycket inskränker den rätt att
meddela		och	offentliggöra		meddela		och		offentliggöra
uppgifter som följer av 1 kap.					uppgifter som följer av 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen				1 och	7	§§		tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-					ordningen och 1 kap. 1 och
frihetsgrundlagen			följer	av	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
13 kap. 5 § andra stycket.					följer	av	13 kap.			5 §	andra
					stycket.

12 kap.

2 §

En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.

Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll

när uppgiften lämnas ut.

Att

den

tystnadsplikt

som

Att

den

tystnadsplikt

som

uppkommer

genom

ett sådant

uppkommer

genom

ett sådant

förbehåll som anges i andra

stycket inskränker den rätt att

meddela

och

offentliggöra

meddela

och

offentliggöra

uppgifter som följer av 1 kap.

1 §

tryckfrihetsförordningen

1 och

§§ tryckfrihetsför-

och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-

ordningen och 1 kap. 1 och

frihetsgrundlagen

följer

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen

13 kap. 5 § andra stycket.

följer

13 kap.

andra

stycket.

13 kap.

1 §

Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryck-

Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§

frihetsförordningen

och 1

kap.

tryckfrihetsförordningen

och

1 och

§§

yttrandefrihets-

1 kap.

1 och

§§

yttrande-

Ds 2017:57 Författningsförslag

grundlagen framgår att var och

frihetsgrundlagen

framgår

att

en har rätt att meddela och

var och en har rätt att meddela

offentliggöra

uppgifter

vilket

och

offentliggöra

uppgifter i

ämne som helst i tryckt eller

vilket ämne som helst i tryckt

därmed jämställd skrift eller i

eller

därmed

jämställd

skrift

radioprogram,

film,

tekniska

eller i program, film, tekniska

upptagningar

eller

därmed

upptagningar

eller

därmed

jämställt medium.

3 §

Av 7 kap. 3 § första stycket 1

Av 7 kap. 10, 12–18 §§ och

och 4 § 1–8 tryckfrihets-

22 § första stycket 1 och andra

förordningen samt 5 kap. 1 §

stycket tryckfrihetsförordningen

första stycket och 3 § första

samt 5 kap. 1 § och 4 § första

stycket 1 yttrandefrihetsgrund-

stycket 1

yttrandefrihetsgrund-

lagen framgår att det i vissa fall

inte är tillåtet att meddela och

offentliggöra uppgifter när detta

utgör vissa brott mot rikets

säkerhet eller vissa andra brott

riktade mot staten.

Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihets-

Av 7 kap. 20 § 3 tryck-

förordningen och 5 kap. 1 §

frihetsförordningen

och

kap.

första

stycket

yttrandefrihets-

1 § yttrandefrihetsgrundlagen

grundlagen framgår att det, när

framgår att det, när riket är i

riket är i krig eller omedelbar

krig

eller

omedelbar

krigsfara,

krigsfara, inte är tillåtet att

inte är tillåtet att offentliggöra

offentliggöra

uppgift

uppgift om förhållanden

vilkas

förhållanden

vilkas

röjande

enligt

lag

innefattar

enligt lag innefattar annat brott

annat brott mot rikets säkerhet

mot rikets säkerhet än som

än som anges i 7 kap. 2–19 §§

anges i 7 kap. 4 § tryckfrihets-

tryckfrihetsförordningen.

förordningen.

4 §

Av 7 kap. 3 § första stycket 2

Av 7 kap. 20 § 1 och 22 §

och 5 § 1 tryckfrihets-

första stycket 2 och andra stycket

förordningen samt 5 kap. 1 §

tryckfrihetsförordningen

samt

första

stycket

och 3

första

5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2

Författningsförslag

Ds 2017:57

stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

och andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

5 §4

Av 7 kap. 3 § första stycket 3	Av 7 kap. 20 § 2 och 22 §
och 5 § 2 tryckfrihetsför-	första stycket 3 och andra stycket
ordningen samt 5 kap. 1 § första	tryckfrihetsförordningen samt
stycket och 3 § första stycket 3	5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen fram-	yttrandefrihetsgrundlagen
går att det inte är tillåtet att med	framgår att det inte är tillåtet att
stöd av rätten att meddela och	med stöd av rätten att meddela
offentliggöra uppgifter upp-	och offentliggöra uppgifter upp-
såtligen åsidosätta en tystnads-	såtligen åsidosätta en tystnads-
plikt i de fall som anges i denna	plikt i de fall som anges i denna
lag.	lag.

En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap.

4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av

4 Senaste lydelse 2017:178.

Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

Ds 2017:57

Författningsförslag

bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.

15 kap.

5 §

Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

					6 §5
Den tystnadsplikt som följer						Den tystnadsplikt som följer
av 1 § inskränker rätten enligt						av 1 § inskränker rätten enligt
1 kap.	1	§	tryckfrihetsför-			1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§						förordningen och 1 kap. 1 och
yttrandefrihetsgrundlagen					att	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
meddela		och		offentliggöra		att meddela	och	offentliggöra
uppgifter, när det är fråga om						uppgifter, när det är fråga om
uppgift vars röjande kan antas						uppgift vars röjande kan antas
sätta rikets säkerhet i fara eller						sätta rikets säkerhet i fara eller
annars skada landet allvarligt.						annars skada landet allvarligt.
Den tystnadsplikt som följer						Den tystnadsplikt som följer
av 1 b § inskränker rätten enligt						av 1 b § inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsför-						1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§						förordningen och 1 kap. 1 och
yttrandefrihetsgrundlagen					att	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
meddela		och		offentliggöra		att meddela	och	offentliggöra
uppgifter.						uppgifter.
Att	den	tystnadsplikt som				Att den	tystnadsplikt som
följer av 2 § inskränker rätten						följer av 2 § inskränker rätten
att meddela			och	offentliggöra		att meddela	och	offentliggöra
uppgifter i		vissa		fall följer	av	uppgifter i	vissa	fall följer av

5 Senaste lydelse 2013:972.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Föreslagen lydelse

Författningsförslag

Ds 2017:57

7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8		7 kap. 5 § 3 och 10, 12–18 §§ och
och 20 § 3 tryckfrihetsför-		22 § första stycket 1 och andra
ordningen samt 5 kap. 1 § första		stycket tryckfrihetsförordningen
stycket och 3 § första stycket 1		samt 5 kap. 1 § och 4 § första
yttrandefrihetsgrundlagen.		stycket 1 yttrandefrihetsgrund-
		lagen.
	16 kap.
	3 §
Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 1 § inskränker rätten enligt		av 1 § inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihetsför-		1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§		förordningen och 1 kap. 1 och
yttrandefrihetsgrundlagen	att	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
meddela och offentliggöra upp-		att meddela och offentliggöra
gifter, när det är fråga om en		uppgifter, när det är fråga om en
uppgift hos Riksbanken.		uppgift hos Riksbanken.

17 kap.

8 §6

Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.

Lydelse enligt prop. 2016/17:208

18 kap.

19 §

Den tystnadsplikt som följer	Den tystnadsplikt som följer
av 5–10 §§, 11 § första stycket,	av 5–10 §§, 11 § första stycket,
12 och 13 §§ inskränker rätten	12 och 13 §§ inskränker rätten

6 Senaste lydelse 2012:846.

Ds 2017:57 Författningsförslag

enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets-		enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck-
förordningen och 1 kap. 1 och		frihetsförordningen och 1			kap.
2 §§	yttrandefrihetsgrundlagen	1 och 10	§§	yttrandefrihets-
att	meddela och offentliggöra	grundlagen	att	meddela	och
uppgifter.		offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på

grund av beslut av domstol eller åklagare.
Att	den tystnadsplikt		som	Att	den tystnadsplikt			som
följer av 1–3 §§ i vissa fall				följer av 1–3 §§ i vissa fall
inskränker rätten att		meddela		inskränker rätten		att	meddela
och	offentliggöra	uppgifter		och	offentliggöra		uppgifter
utöver vad som anges i andra				utöver vad som anges i andra
stycket följer av 7 kap. 3 § första				stycket följer av		7	kap.	10,
stycket 1, 4 § 1–8 och			5 § 3	12–18 §§, 20 § 3 och 22 § första
tryckfrihetsförordningen			samt	stycket 1 och andra stycket
5 kap. 1 § första stycket och 3 §				tryckfrihetsförordningen				samt
första stycket 1 yttrandefrihets-				5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1
grundlagen.				yttrandefrihetsgrundlagen.

Författningsförslag

Ds 2017:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 kap.

8 §

Den tystnadsplikt som följer

av 1, 3 och 5 §§ och den

tystnadsplikt som följer av ett

förbehåll som gjorts med stöd

av 4 § andra stycket inskränker

rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-

rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen och 1

kap.

tryckfrihetsförordningen

och

1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-

1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

lagen

att

meddela

och

frihetsgrundlagen

att

meddela

offentliggöra uppgifter.

och offentliggöra uppgifter.

22 kap.

6 §

Den tystnadsplikt som följer

av 1 § första stycket och 2 §

inskränker rätten enligt 1 kap.

1 §

tryckfrihetsförordningen

1 och 7

§§

tryckfrihetsför-

och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-

ordningen

och 1

kap. 1

och

frihetsgrundlagen

att

meddela

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen

och offentliggöra uppgifter.

att meddela

och

offentliggöra

uppgifter.

23 kap.

8 §

Den tystnadsplikt som följer

av 1 § inskränker rätten enligt

1 kap.

tryckfrihetsför-

1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-

ordningen och 1 kap. 1 och 2 §§

förordningen och 1 kap. 1 och

yttrandefrihetsgrundlagen

att

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen

meddela

och

offentliggöra

att meddela

och

offentliggöra

uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer

av 2–5 §§ inskränker rätten att

meddela

och

offentliggöra

meddela

och

offentliggöra

uppgifter,

när

det

är

fråga

uppgifter,

när det

är

fråga

Ds 2017:57

Författningsförslag

uppgift som hänför sig till annat

än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.

uppgift som hänför sig till annat

än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier.

			24 kap.
			9 §7
	Den tystnadsplikt som följer			Den tystnadsplikt som följer
av 2 a och 8 §§ och den				av 2 a och 8 §§ och den
tystnadsplikt som följer av ett				tystnadsplikt som följer av ett
förbehåll som gjorts med stöd				förbehåll som har gjorts med
av	7 §	andra	meningen	stöd	av	7 §	andra	meningen
inskränker rätten enligt 1 kap.				inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen			1 och		7 §§	tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-				ordningen och 1 kap. 1 och
frihetsgrundlagen att			meddela	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
och offentliggöra uppgifter.				att meddela			och offentliggöra
				uppgifter.
	Den tystnadsplikt		som följer	av 2	§	inskränker		rätten att

meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.

		25 kap.
		18 §8
	Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§			av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§
inskränker rätten		enligt 1 kap.	inskränker	rätten		enligt	1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen		1 och 7	§§	tryckfrihetsför-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-			ordningen	och		1 kap.	1 och
frihetsgrundlagen		att meddela	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
och offentliggöra uppgifter.			att meddela		och	offentliggöra
			uppgifter.
	Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att

meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.

7Senaste lydelse 2013:795.

8Senaste lydelse 2013:626.

Författningsförslag

Ds 2017:57

Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

			26 kap.
			15 §9
Den tystnadsplikt som följer				Den tystnadsplikt som följer
av 5, 13 och 14 a §§ inskränker				av 5, 13 och 14 a §§ inskränker
rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-				rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§
frihetsförordningen och 1			kap.	tryckfrihetsförordningen			och
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-				1 kap. 1 och 10	§§	yttrande-
lagen	att	meddela	och	frihetsgrundlagen	att	meddela
offentliggöra uppgifter.				och offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten

ungdomsvård.
				27 kap.
				10 §10
Den tystnadsplikt som följer					Den tystnadsplikt som följer
av 1 §, 2 § första stycket och					av 1 §, 2 § första stycket och
3–5 §§	och	den	tystnadsplikt		3–5 §§ och	den	tystnadsplikt
som följer av ett förbehåll som					som följer av ett förbehåll som
gjorts med stöd av 8 § tredje					har gjorts med stöd av 8 § tredje
stycket inskränker rätten enligt					stycket inskränker rätten enligt
1 kap.	1 §	tryckfrihetsförord-			1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
ningen och 1 kap. 1 och 2 §§					förordningen och 1 kap. 1 och
yttrandefrihetsgrundlagen				att	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
meddela		och	offentliggöra		att meddela	och	offentliggöra

9Senaste lydelse 2012:664.

10Senaste lydelse 2011:739.

Ds 2017:57 Författningsförslag

uppgifter.

28 kap.

17 §11

Den tystnadsplikt som följer

av 12 a § och av ett förbehåll

som gjorts med stöd av 16 §

som har gjorts med stöd av 16 §

andra

meningen

inskränker

andra

meningen

inskränker

rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-

rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen

och 1

kap.

tryckfrihetsförordningen

och

1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-

1 kap.

1 och

§§

yttrande-

lagen att meddela och offentlig-

frihetsgrundlagen

att

meddela

göra uppgifter.

och offentliggöra uppgifter.

29 kap.

14 §12

Den tystnadsplikt som följer

av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker

rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-

rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

frihetsförordningen

och 1

kap.

tryckfrihetsförordningen

och

1 och

§§

yttrandefrihets-

1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

grundlagen

att meddela

och

frihetsgrundlagen

att

meddela

offentliggöra uppgifter.

och offentliggöra uppgifter.

30 kap.

30 §13

Den tystnadsplikt som följer

av 2 § första stycket första

meningen, 4 § första stycket 2,

4 a § första stycket 2, 4 b §

första stycket, 6 b § första

stycket, 12 § första stycket och

andra stycket 2, 12 a § första

stycket

och

andra

stycket

och

andra stycket

12 b §

första

stycket 2, 13

§,

12 b §

första

stycket

§,

11Senaste lydelse 2010:208.

12Senaste lydelse 2014:57.

13Senaste lydelse 2017:651.

Författningsförslag

Ds 2017:57

15 § första stycket 2, 23 § första		15 § första stycket 2, 23 § första
stycket 2, 23 a § och 27 § första		stycket 2, 23 a § och 27 § första
stycket 2 och den tystnadsplikt		stycket 2 och den tystnadsplikt
som följer av ett förbehåll som		som följer av ett förbehåll som
gjorts med stöd av 9 § andra		gjorts med stöd av 9 § andra
meningen, 14 § andra meningen,		meningen, 14 § andra meningen,
26 § andra meningen eller 29 §		26 § andra meningen eller 29 §
andra meningen	inskränker	andra meningen inskränker
rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-		rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§
frihetsförordningen	och 1 kap.	tryckfrihetsförordningen och 1
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-		kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihets-
lagen att meddela och offentlig-		grundlagen att meddela och
göra uppgifter.		offentliggöra uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla

allvarligt men.
	31 kap.
	26 §
	Den tystnadsplikt som följer	Den tystnadsplikt som följer
av 1 § första stycket, 2, 12 och		av 1 § första stycket, 2, 12 och
20–22 §§ och den tystnadsplikt		20–22 §§ och den tystnadsplikt
som följer av ett förbehåll som		som följer av ett förbehåll som
gjorts med stöd av 14 § andra		har gjorts med stöd av 14 §
meningen, 19 § andra meningen		andra meningen, 19 § andra
eller 25 § andra meningen		meningen eller 25 § andra
inskränker rätten enligt 1 kap.		meningen	inskränker		rätten
1 §	tryckfrihetsförordningen	enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck-
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-		frihetsförordningen och			1	kap.
frihetsgrundlagen att meddela		1 och 10	§§	yttrandefrihets-
och offentliggöra uppgifter.		grundlagen	att	meddela		och
		offentliggöra uppgifter.
	Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter 65

Ds 2017:57

Författningsförslag

meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.

Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.

	32 kap.
	11 §14
Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 1 och 2 §§ inskränker rätten		av 1 och 2 §§ inskränker rätten
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets-		enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck-
förordningen och 1 kap. 1 och		frihetsförordningen och 1			kap.
2 §§	yttrandefrihetsgrundlagen	1 och 10	§§	yttrandefrihets-
att	meddela och offentliggöra	grundlagen	att	meddela	och
uppgifter, när det gäller uppgift		offentliggöra uppgifter, när det

om en registrerads förhållanden. gäller uppgift om en registrerads förhållanden.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.

Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.

33 kap.

5 §

Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter

14 Senaste lydelse 2011:739.

Författningsförslag

Ds 2017:57

	34 kap.
	11 §
Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 4 § och den tystnadsplikt		av 4 § och den tystnadsplikt
som följer av ett förbehåll som		som följer av ett förbehåll som
gjorts med stöd av 5 § andra		har gjorts med stöd av 5 § andra
stycket inskränker rätten enligt		stycket inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihets-		1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
förordningen och 1 kap. 1 och		förordningen och 1 kap. 1 och
2 §§	yttrandefrihetsgrundlagen	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att	meddela och offentliggöra	att meddela och offentliggöra
uppgifter.		uppgifter.

	35 kap.
	24 §
Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 11 § och den tystnadsplikt		av 11 § och den tystnadsplikt
som följer av ett förbehåll som		som följer av ett förbehåll som
gjorts med stöd av 9 § andra		har gjorts med stöd av 9 § andra
stycket inskränker rätten enligt		stycket inskränker rätten enligt
1 kap. 1 § tryckfrihets-		1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihets-
förordningen och 1 kap. 1 och		förordningen och 1 kap. 1 och
2 §§	yttrandefrihetsgrundlagen	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att	meddela och offentliggöra	att meddela och offentliggöra
uppgifter.		uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld

eller lider annat allvarligt men.
	36 kap.
	8 §15
	Den tystnadsplikt som följer	Den tystnadsplikt som följer
av 3 § första och andra styckena		av 3 § första och andra styckena
samt 6 § första stycket 1		samt 6 § första stycket 1
inskränker rätten enligt 1 kap.		inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §	tryckfrihetsförordningen	1 och 7 §§ tryckfrihetsför-

15 Senaste lydelse 2011:864.

Ds 2017:57 Författningsförslag

och 1 kap. 1 och 2 §§	yttrande-	ordningen och 1	kap. 1 och
frihetsgrundlagen att	meddela	10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
och offentliggöra uppgifter.		att meddela och	offentliggöra
		uppgifter.

Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till

enskild.
	38 kap.
	9 §
Den tystnadsplikt som följer		Den tystnadsplikt som följer
av 2 och 6 §§, 7 § första stycket		av 2 och 6 §§, 7 § första stycket
2 och 8 § inskränker rätten		2 och 8 § inskränker rätten
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets-		enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck-
förordningen och 1 kap. 1 och		frihetsförordningen och 1			kap.
2 §§	yttrandefrihetsgrundlagen	1 och 10	§§	yttrandefrihets-
att	meddela och offentliggöra	grundlagen	att	meddela	och
uppgifter.		offentliggöra uppgifter.

39 kap.
6 §16
Den tystnadsplikt som följer	Den tystnadsplikt som följer
av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar	av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar
rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-	rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§
frihetsförordningen och 1 kap.	tryckfrihetsförordningen	och
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-	1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefri-
lagen att meddela och offentlig-	hetsgrundlagen att meddela och
göra uppgifter. Detta gäller även	offentliggöra uppgifter.	Detta
vid tillämpning av 5 §.	gäller även vid tillämpning av
	5 §.

40 kap.

8 §

Den tystnadsplikt som följer Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckrätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

16 Senaste lydelse 2010:85.

Författningsförslag

Ds 2017:57

frihetsförordningen och 1

kap.

tryckfrihetsförordningen

och

1 och

§§

yttrandefrihets-

1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

grundlagen

att

meddela

och

frihetsgrundlagen

att

meddela

offentliggöra uppgifter.

och offentliggöra uppgifter.

42 kap.

11 §

Den tystnadsplikt som följer

av 9 § första stycket 1

inskränker rätten enligt 1 kap.

1 §

tryckfrihetsförordningen

1 och

§§

tryckfrihetsför-

och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-

ordningen och 1 kap. 1

och

frihetsgrundlagen

att

meddela

10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen

och offentliggöra uppgifter, när

att meddela

och

offentliggöra

det är fråga om uppgift om

uppgifter, när det är fråga om

enskilds

personliga

för-

uppgift

någon

enskilds

hållanden.

personliga förhållanden.

43 kap.

11 §

Den tystnadsplikt som följer

av 4 och 6 §§ begränsar rätten

enligt 1 kap. 1 § tryckfrihets-

enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryck-

förordningen och 1 kap. 1 och

frihetsförordningen och 1

kap.

2 §§

yttrandefrihetsgrundlagen

1 och

§§

yttrandefrihets-

att meddela

och

offentliggöra

grundlagen

att

meddela

och

uppgifter.

offentliggöra uppgifter.

44 kap.

1 §17

Rätten enligt 1 kap. 1 §

Rätten enligt 1 kap. 1

och

tryckfrihetsförordningen

och

7 §§

tryckfrihetsförordningen

1 kap.

och

§§

yttrande-

och 1 kap. 1 och 10 §§

frihetsgrundlagen

att

meddela

yttrandefrihetsgrundlagen

att

och

offentliggöra

uppgifter

meddela

och

offentliggöra

inskränks

den

tystnadsplikt

uppgifter inskränks av den tyst-

som följer av

nadsplikt som följer av

17 Senaste lydelse 2014:806.

Ds 2017:57 Författningsförslag

1. beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen

regeringsformen,
2. 3	kap. 3 § tryckfrihets-	2.	3 kap. 3 och 4 §§ tryck-
förordningen,		frihetsförordningen,
3. 2	kap. 3 § yttrandefrihets-	3.	2 kap. 3 och 4 §§ yttrande-
grundlagen,		frihetsgrundlagen,

4.6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och

5.beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

2 §18

Rätten enligt 1 kap. 1 §

Rätten

enligt

kap. 1

och

tryckfrihetsförordningen

och

7 §§

tryckfrihetsförordningen

1 kap.

och

§§

och 1 kap. 1 och 10 §§

yttrandefrihetsgrundlagen

att

yttrandefrihetsgrundlagen

att

meddela

och

offentliggöra

meddela

och

offentliggöra

uppgifter

inskränks

den

uppgifter inskränks av den tyst-

tystnadsplikt som följer av

nadsplikt som följer av

1. förordnande

med

stöd av

1. beslut

som meddelats

med

5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 §

stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap.

sjunde stycket rättegångsbalken,

10 § sjunde stycket rättegångs-

och

balken, och

2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

3 §19

Rätten enligt 1 kap. 1 §

Rätten

enligt

kap. 1

och

tryckfrihetsförordningen

och

7 §§

tryckfrihetsförordningen

1 kap.

och

§§

yttrande-

och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-

frihetsgrundlagen

att

meddela

frihetsgrundlagen

att meddela

och

offentliggöra

uppgifter

och

offentliggöra

uppgifter

inskränks

den

tystnadsplikt

inskränks

av den

tystnadsplikt

som följer av

1. 6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och

18Senaste lydelse 2011:739.

19Senaste lydelse 2010:679.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).
						4 §20
Rätten enligt 1 kap. 1 §							Rätten enligt 1 kap. 1			och
tryckfrihetsförordningen						och	7 §§ tryckfrihetsförordningen
1 kap.	1	och	2	§§	yttrande-		och 1 kap. 1 och 10 §§
frihetsgrundlagen				att	meddela		yttrandefrihetsgrundlagen			att
och	offentliggöra				uppgifter		meddela	och	offentliggöra
inskränks		av	den	tystnadsplikt			uppgifter	inskränks av		den
som följer av							tystnadsplikt som följer av

1.2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045),

2.6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och

3.6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

5 §21

Rätten

enligt

1 kap.

Rätten

enligt

1 kap. 1

och

tryckfrihetsförordningen

och

7 §§

tryckfrihetsförordningen

1 kap.

och

§§

yttrande-

och

1 kap. 1

och

§§

frihetsgrundlagen

att

meddela

yttrandefrihetsgrundlagen

att

och

offentliggöra

uppgifter

meddela

och

offentliggöra

inskränks

den

tystnadsplikt

uppgifter

inskränks

den

som följer av

tystnadsplikt som följer av

1. förordnande

med

stöd

1. beslut

som

meddelats

med

7 § lagen (1999:988) om förhör

stöd av 7 § lagen (1999:988) om

m.m.

hos

kommissionen

för

förhör m.m. hos kommissionen

granskning

svenska

för

granskning

av de

svenska

20Senaste lydelse 2012:288.

21Senaste lydelse 2013:626.

Ds 2017:57 Författningsförslag

säkerhetstjänsternas	författ-	säkerhetstjänsternas	författ-
ningsskyddande verksamhet,		ningsskyddande verksamhet,

2.7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

3.4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

4.5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

I denna lag avses med

handlingar: sådana handlingar handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § första som avses i 2 kap. 3 § tryck- stycket första meningen tryckfrihetsförordningen, frihetsförordningen,

vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål

än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2015:289.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.13Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 16 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 §

För sändningar genom	tråd	För sändningar genom	tråd
som når 100 hushåll eller färre		som når 100 hushåll eller färre
gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i		gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i
yttrandefrihetsgrundlagen	bara	yttrandefrihetsgrundlagen	bara
1 kap. 2 och 3 §§.		1 kap. 10–13 §§.

16 kap.

16 §1

En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EES- statens bestämmelser om

1.programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och

2.det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen.

Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap. 10–13 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2015:662.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.14Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 17 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

17 §

Vid

utgivning

lexikon,

Vid

utgivning

lexikon,

handböcker eller andra liknande

tryckta

skrifter

är

skriftens

tryckta

skrifter

är

skriftens

författare,

utgivare

eller

författare,

utgivare

eller

förläggare, på begäran av den

som innehar

ett registrerat

som innehar

ett registrerat

varumärke, skyldig att se till att

varumärket

inte

återges i

varumärket

inte

återges i

skriften utan att det framgår att

varumärket

är

skyddat

genom

varumärket

är

skyddat

genom

registrering.

Detsamma

gäller

registrering.

Detsamma

gäller

om en sådan skrift görs

tillgänglig elektroniskt av någon

som avses i 1 kap. 9 § yttrande-

som avses i 1 kap. 4 § yttrande-

frihetsgrundlagen.

Den som inte följer en begäran enligt första stycket är skyldig att medverka till att en rättelse offentliggörs på det sätt och i den omfattning som är skäligt samt att bekosta detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från

tillgängliggörandet.
Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om
1. tillgängliggörandet			haft	1. tillgängliggörandet					haft
grundlagsskydd enligt 1 kap. 6 §				grundlagsskydd enligt				1	kap.
eller 9 § första stycket yttrande-				3 eller 4 § yttrandefrihetsgrund-
frihetsgrundlagen, eller				lagen, med undantag för när
				informationen		tillhandahålls			all-
				mänheten av någon som avses i
				1 kap.	4 § första stycket				1	d
				samma lag, eller
2. ett företag		som	yrkes-	2. ett		företag			som
mässigt	låter	framställa		yrkesmässigt		låter	framställa
elektroniskt material eller andra				elektroniskt material eller andra
yttranden har låtit framställa det				yttranden har låtit framställa det
elektroniska	materialet		och	elektroniska		materialet			och
tillgängliggörandet har skett på				tillgängliggörandet har				skett		på
det sätt som avses i 1 kap. 9 §				det sätt som avses i 1 kap. 4 §
första stycket yttrandefrihets-				yttrandefrihetsgrundlagen						av
grundlagen av framställaren eller				framställaren eller av ett företag
av ett företag för yrkesmässigt				för	yrkesmässigt		tillhanda-
tillhandahållande av elektroniskt				hållande av elektroniskt material
material eller andra yttranden.				eller andra yttranden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i

– 2 kap. 1 § regeringsformen,
– 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap.	– 1 kap. 1 och 7 §§, 4 kap. 1 §,
1 § eller 13 kap. 1 § tryck-	6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
frihetsförordningen, eller	tryckfrihetsförordningen, eller
– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller	– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4
8 § eller 10 kap. 1 § yttrande-	eller 10 § eller 11 kap. 2 och 3 §§
frihetsgrundlagen.	yttrandefrihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

Härigenom föreskrivs att 1 och 20 §§ lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §
Denna		lag	innehåller			Denna		lag	innehåller
bestämmelser om överlämnande					bestämmelser om överlämnande
av allmänna		handlingar		till	av	allmänna		handlingar till
sådana enskilda organ som avses					sådana enskilda organ som avses
i 2 kap. 17 § första stycket tryck-					i	2 kap.	21 § tryckfrihetsför-
frihetsförordningen			och	om	ordningen och om förvaring av
förvaring av handlingarna sedan					handlingarna sedan de över-
de överlämnats. I lagen finns					lämnats. I lagen finns också
också	bestämmelser om			de	bestämmelser			om	de enskilda
enskilda organens skyldighet att					organens		skyldighet att pröva
pröva	framställningar			om	framställningar om				utlämnande
utlämnande		av	allmänna		av	allmänna		handlingar enligt
handlingar enligt			reglerna i		reglerna		i		tryckfrihets-
tryckfrihetsförordningen				och	förordningen och offentlighets-
offentlighets- och sekretess-					och sekretesslagen (2009:400).
lagen (2009:400).

I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

20 §

I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.

Författningsförslag

Ds 2017:57

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna

handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess.
Av 2 kap. 17 § första stycket					Av 2 kap. 21 § tryckfrihets-
tryckfrihetsförordningen				och	förordningen och 2 kap. 5 §
2 kap.	5	§ första	meningen		första	meningen offentlighets-
offentlighets- och sekretess-					och sekretesslagen framgår att
lagen framgår att ett enskilt					ett enskilt organ, som efter ett
organ, som efter ett beslut					beslut enligt denna lag förvarar
enligt	denna lag		förvarar		allmänna		handlingar,	ska
allmänna		handlingar,		ska	jämställas med en myndighet i
jämställas med en myndighet i					fråga	om	befattningen	med
fråga	om	befattningen		med	dessa handlingar.
dessa handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.18Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket och 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
Förordning	om	statliga		Förordning	om	statliga
myndigheters	skyldighet		att	myndigheters skyldighet			att
leverera skrifter		till kungl.		leverera skrifter		till Kungl.
biblioteket	och	riksdags-		biblioteket	och	Riksdags-
biblioteket				biblioteket
			1 §
Med skrift förstås i denna				Med skrift förstås i denna
förordning tryckt		skrift	och	förordning	tryckt	skrift	och
annan skrift som avses i 1 kap.				annan skrift som avses i 1 kap.
5 § tryckfrihetsförordningen.				2 § tryckfrihetsförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Sedan ett ärende hos en myndighet har slutbehandlats ska de allmänna handlingarna i ärendet arkiveras. I samband därmed ska myndigheten pröva i vilken omfattning sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska tas om hand för arkivering. Allmänna handlingar som inte hör till ett ärende ska arkiveras så snart de har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt. I fråga om diarier och journaler samt register och förteckningar som förs fortlöpande ska varje införd anteckning anses arkiverad i och med att den har gjorts. Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om när en handling ska anses vara arkiverad.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.19Förslag till förordning om ändring i arkivförordningen (1991:446)

Härigenom föreskrivs att 3 § arkivförordningen (1991:446) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Sedan ett ärende hos en myndighet har slutbehandlats skall de allmänna handlingarna i ärendet arkiveras. I samband därmed skall myndigheten pröva i vilken omfattning sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen skall tas omhand för arkivering.

Allmänna handlingar som inte tillhör ett ärende skall arkiveras så snart de har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

I fråga om diarier och journaler samt register och förteckningar som förs fortlöpande skall varje införd anteckning anses arkiverad i och med att den har gjorts.

Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om när en handling skall anses vara arkiverad.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.20Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 §1
Av 12 kap. 1 § tryckfrihets-			Av 12 kap. 2 § tryckfrihets-
förordningen och 9 kap. 1 §			förordningen och 10 kap. 1 §
yttrandefrihetsgrundlagen fram-			yttrandefrihetsgrundlagen fram-
går att	tryckfrihetsmål	och	går att	tryckfrihetsmål	och
yttrandefrihetsmål skall tas upp			yttrandefrihetsmål ska tas		upp
av den tingsrätt inom vars			av den tingsrätt inom vars
domkrets	länsstyrelsen har	sitt	domkrets	länsstyrelsen har	sitt
säte.			säte.

Även Eskilstuna, Norrköpings och Helsingborgs tingsrätter får

ta upp sådana mål.
		2 §
I de län, i vilka domkretsen			I de län i vilka domkretsen
för en tingsrätt som anges i 1 §			för en tingsrätt som anges i 1 §
andra stycket ingår, skall de			andra stycket ingår, ska de
uppgifter som beskrivs i 12 kap.			uppgifter som beskrivs i 12 kap.
4, 6, 8 och 9 §§ tryckfrihets-			9, 11,	13	och	14	§§	tryck-
förordningen fullgöras av		den	frihetsförordningen fullgöras av
tingsrätt	inom vars domkrets		den	tingsrätt		inom		vars
länsstyrelsen har sitt säte. Vad			domkrets		länsstyrelsen			har sitt
nu sagts skall gälla i fråga om			säte. Detta gäller i fråga om både
både	tryckfrihetsmål	och	tryckfrihetsmål			och	yttrande-
yttrandefrihetsmål.			frihetsmål.
Tingsrätt som avses i		1 §	En tingsrätt som avses i 1 §

1 Senaste lydelse 1997:1113.

Författningsförslag

Ds 2017:57

första stycket skall sända över gällande jurymannalista till annan tingsrätt inom länet som också får ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.

första stycket ska sända över gällande juryledamotslista till andra tingsrätter inom länet som också får ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.21Förslag till förordning om ändring i förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	1 §1
Den som hos Myndigheten		Den som hos Myndigheten
för press, radio och tv ansöker		för press, radio och tv ansöker
om utgivningsbevis för verk-		om utgivningsbevis för verk-
samhet enligt 1 kap. 9 § andra		samhet enligt 1 kap. 4 §
stycket	yttrandefrihetsgrund-	yttrandefrihetsgrundlagen, bevis
lagen, bevis om ändrat namn på		om ändrat namn på sådan
sådan	verksamhet, bevis om	verksamhet, bevis om ändrade
ändrade tekniska förutsättningar		tekniska förutsättningar	för
för verksamheten eller bevis om		verksamheten eller bevis	om
ändrad ort som överföringar i		ändrad ort som överföringar i
sådan verksamhet utgår från ska		sådan verksamhet utgår från ska
betala en avgift på 2 000 kronor.		betala en avgift på 2 000 kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse 2015:620.

Författningsförslag

Ds 2017:57

2.22Förslag till förordning om ändring offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)

Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) ska lyda

”Föreskrifter med stöd av 2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen”.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Ds 2017:57

Författningsförslag

2.23Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 3 §§ förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Myndigheten för press, radio och tv ska verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde och främja möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom press, radio och tv.

Myndigheten ska även följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten.

Myndigheten har vidare till uppgift att besluta om presstöd, tillstånd, avgifter och registrering samt utöva tillsyn i frågor som rör tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon

annan myndighet.
Myndigheten ska också		Myndigheten ska också
besluta i frågor om utgivnings-		besluta i frågor om utgivnings-
bevis enligt 1 kap. 9 § andra		bevis enligt 1 kap. 5 § yttrande-
stycket	yttrandefrihetsgrund-	frihetsgrundlagen.
lagen.

2 §2

Myndigheten ska särskilt 1. pröva frågor om

a)tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696) att sända tv eller sökbar text-tv och om överlåtelse av sådana tillstånd,

b)tillstånd enligt radio- och tv-lagen att sända närradio, att det samtidigt får sändas mer än ett närradioprogram i en kommun,

1Senaste lydelse 2015:618.

2Senaste lydelse 2016:138.

Författningsförslag

Ds 2017:57

större sändningsområden för närradio än en kommun, fastställande av sändningstider för närradio om tillståndshavarna inte kan enas om fördelning av sändningstid eller om en tillståndshavare begär att myndigheten ska fastställa sändningsschemat i dess helhet och att en sändningstid för närradio inte får användas av någon annan under en tid av högst tre månader om en innehavare av ett tillstånd, som har fått ett föreläggande enligt radio- och tv-lagen, avstår sändningstid eller avsäger sig sitt sändningstillstånd,

c)tillstånd enligt radio- och tv-lagen att sända kommersiell radio, överlåtelse av sådana tillstånd och sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio, och

d)tillstånd enligt radio- och tv-lagen att sända ljudradio, som inte är kommersiell radio eller närradio, under en begränsad tid,

2. upprätta och föra register enligt radio- och tv-lagen, över dem som bedriver en sändningsverksamhet som omfattas av lagen och över satellitentreprenörer och godkänna sändningsbeteckningar

enligt lagen,
3. utöva tillsyn enligt radio-				3. utöva tillsyn enligt radio-
och	tv-lagen	och	över	och	tv-lagen	och	över
verksamhet enligt 1 kap. 9 §				verksamhet enligt 1 kap. 4 §
andra	stycket yttrandefrihets-			yttrandefrihetsgrundlagen			om
grundlagen och		utöva	tillsyn	det	finns utgivningsbevis		för
enligt	förordningen (1998:32)			verksamheten och		utöva tillsyn
om standarder för sändning av				enligt förordningen (1998:32)
radio- och tv-signaler,				om standarder för sändning av
				radio- och tv-signaler,

4.pröva frågor om återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv, närradio och kommersiell radio,

5.besluta enligt radio- och tv-lagen om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i fråga om tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv,

6.förordna lokala kabelsändarorganisationer enligt radio- och tv-lagen och besluta om återkallelse av sådana förordnanden samt besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter enligt lagen,

7.handlägga frågor om ledigt sändningsutrymme att sända kommersiell radio enligt 13 kap. 6 och 24 §§ radio- och tv-lagen, och

Ds 2017:57

Författningsförslag

8. pröva frågor om stöd enligt presstödsförordningen (1990:524) och enligt förordningen (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar.

		3 §3
Myndigheten ska även
1. pröva	frågor	om	1. pröva	frågor	om
utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 §			utgivningsbevis enligt 1 kap. 5
yttrandefrihetsgrundlagen		och	och 6 §§ yttrandefrihetsgrund-
föra register	över verksamhet		lagen och föra register över
enligt samma paragraf,			verksamhet	enligt	samma
			paragrafer,

2.upprätta och föra register över utgivare enligt lagen

(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

3.meddela föreskrifter enligt

förordningen (1998:32) om standarder för sändning av radio- och tv-signaler,

4. meddela föreskrifter enligt förordningen (2010:1059) med bemyndigande för Myndigheten för press, radio och tv att meddela vissa verkställighetsföreskrifter,

5. handlägga frågor om särskild avgift, sändningsavgift och avgifter enligt övergångsbestämmelserna till radio- och tv-lagen (2010:696),

6. samarbeta enligt 16 kap. 15 och 16 §§ radio- och tv-lagen med behöriga myndigheter i andra EES-stater i fråga om överträdelser av vissa bestämmelser i allmänhetens intresse,

7. följa innehållet i utländska

3. handlägga frågor om särskild avgift, sändningsavgift och avgifter enligt övergångsbestämmelserna till radio- och tv-lagen (2010:696),

4. samarbeta enligt 16 kap. 15 och 16 §§ radio- och tv-lagen med behöriga myndigheter i andra EES-stater i fråga om överträdelser av vissa bestämmelser i allmänhetens intresse,

5. följa innehållet i utländska

3 Senaste lydelse 2015:618.

Författningsförslag

Ds 2017:57

ljudradio- och tv-sändningar					ljudradio- och tv-sändningar
som riktas mot den svenska					som riktas mot den svenska
allmänheten,					allmänheten,
8. publicera statistik och					6. publicera statistik och
annan information om ägande-					annan information om ägande-
och	branschstruktur,			teknik,	och	branschstruktur,			teknik,
innehåll och ekonomiska för-					innehåll och ekonomiska för-
hållanden inom medieområdet,					hållanden inom medieområdet,
9. tillhandahålla uppgifter om					7. tillhandahålla uppgifter om
dagstidningars		spridning		enligt	dagstidningars		spridning		enligt
kungörandeförordningen					kungörandeförordningen
(1977:827),					(1977:827),
10. årligen rapportera till					8. årligen		rapportera till
regeringen om den ekonomiska					regeringen om den ekonomiska
utvecklingen		för		olika	utvecklingen			för	olika
tidningsgrupper, förändringar i					tidningsgrupper,			förändringar i
tidningsägandet, utvecklingen av					tidningsägandet, utvecklingen av
och	förutsättningarna			för	och	förutsättningarna			för
tidningsdistributionen				samt	tidningsdistributionen				samt
övriga	väsentliga		förändringar		övriga	väsentliga		förändringar
inom dagspressen,					inom dagspressen,
11. handlägga frågor om					9. handlägga			frågor	om
europeiska produktioner i tv-					europeiska produktioner i tv-
sändningar och beställ-tv, och					sändningar och beställ-tv, och
12. sprida information om					10. sprida information om
gällande regler och beslut av					gällande regler och beslut av
större	vikt	eller	principiell		större	vikt	eller principiell
betydelse till		berörda aktörer			betydelse till		berörda aktörer
och till allmänheten.					och till allmänheten.
					Myndigheten			har	också
					uppgifter enligt
					1. förordningen (1998:32) om
					standarder för sändning av radio-
					och tv-signaler, och
					2. förordningen			(2010:1059)
					med	bemyndigande			för
					Myndigheten för press, radio och
					tv	att	meddela		vissa
					verkställighetsföreskrifter.

Ds 2017:57

Författningsförslag

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

3 Bakgrund

Den 26 juni 2014 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området (dir. 2014:97). Kommittén antog namnet Mediegrundlagskommittén (Ju 2014:17). I september 2016 överlämnade kommittén betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58).

En uppgift för kommittén har varit att göra en språklig och strukturell översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att göra grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt. I betänkandet föreslås, utöver att språket moderniseras och meningsbyggnaden förenklas, bl.a. redaktionella ändringar som innebär att strukturen i grundlagarna och numreringen av paragraferna ändras. Det innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp och att vissa bestämmelser flyttas. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017, föreslås att dessa ändringar i huvudsak ska genomföras. Ändringarna medför att det finns ett behov av att se över författningar där det förekommer hänvisningar till grundlagarna. I denna promemoria lämnas förslag till sådana följdändringar.

Kommittén har även haft i uppdrag att analysera vilka konflikter med skyddet för den personliga integriteten som uppkommer när information tillhandahålls ur databaser med utgivningsbevis och ta ställning till om förändringar behövs för att tillgodose integritetsskyddet. I betänkandet föreslås att det införs undantagsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som avser offentliggörande av känsliga personuppgifter samt uppgifter om lagöverträdelser och andra liknande uppgifter. Regeringens förslag i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar överensstämmer i huvudsak med kommitténs förslag. I

Bakgrund

Ds 2017:57

promemorian finns vissa överväganden med anledning av förslaget i denna del.

I kommitténs uppdrag har även ingått att utreda möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp och annat internationellt rättsligt bistånd på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Kommittén har föreslagit bl.a. en bestämmelse i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden som innebär att det gällande kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott blir tillämpligt även vid internationellt rättsligt bistånd. Promemorian innehåller överväganden i frågan om en sådan bestämmelse ska införas.

4Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

4.1Behovet av följdändringar

De språkliga och strukturella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar innebär att ändringar behöver göras i andra författningar som innehåller hänvisningar till dessa grundlagar.

Hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen förekommer i flera författningar. Det är fråga om hänvisningar till grundlagarna som helhet, vissa kapitel eller enskilda paragrafer. Alla hänvisningar föranleder dock inte följdändringar. Ett exempel på när någon följdändring inte behövs är då hänvisningen avser tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen som helhet (som fallet är i bl.a. 1 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Någon följdändring behövs inte heller om hänvisningen avser ett visst kapitel och detta har motsvarande innehåll enligt den nya lydelsen (se t.ex. 1 kap. 1 § tredje stycket OSL). Motsvarande gäller även i fråga om hänvisningar till enskilda paragrafer om dessa behåller sin numrering och har samma materiella innehåll. Ett exempel på en sådan hänvisning där det relevanta innehållet är oförändrat, trots att den paragraf som hänvisningen avser enligt förslaget i lagrådsremissen delas upp, finns i 27 kap. 20 e § rättegångsbalken. Inte heller i ett sådant fall föreslås därför någon följdändring.

I det följande kommer, utöver följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp eller struktureras om, vissa ändringar att behandlas särskilt. Det är fråga om ändringar som föranleds av införandet av nya termer, materiella förändringar i

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Ds 2017:57

rättsläget, ändringar i databasregeln samt utvidgningen av bilageregeln och möjligheten att ansöka om borttagande av vissa yttranden i databaser som omfattas av denna regel. Några frågor med anledning av ändringarna i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, i fortsättningen benämnd tillämpningslagen, kommer att behandlas särskilt.

4.2Följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp eller struktureras om

Promemorians förslag: Hänvisningar till olika bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som görs i rättegångsbalken, kreditupplysningslagen, konkurslagen, arkivlagen, tillämpningslagen, lagen om pliktexemplar av dokument, lagen om domstolsärenden, lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen, lagen om pliktexemplar av elektroniskt material, lagen om näringsförbud, lagen om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring, förordningen om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket, arkivförordningen, förordningen om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål och offentlighets- och sekretessförordningen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i deras nya lydelser.

Skälen för promemorians förslag: I Mediegrundlagskommitténs betänkande görs en översyn av språket och strukturen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lagtexten anpassas till det språk som i dag används i författningar och ges en könsneutral utformning. Översynen innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp i flera, att vissa bestämmelser flyttas till andra delar av grundlagarna och att det införs nya punktuppställningar i

Ds 2017:57

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

ett antal paragrafer. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag i dessa delar ska genomföras.

De föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver följas av ändringar i författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna, så att hänvisningarna sker till rätt lagrum efter lagändringarna. Som exempel kan nämnas ändrade hänvisningar som föranleds av ändringar i portalparagrafen i 1 kap. 1 § TF. Bestämmelsen anger dels tryckfrihetens syfte och innebörd (första och andra styckena), dels grundläggande bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet (tredje och fjärde styckena). Enligt förslaget i lagrådsremissen flyttas bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet till en annan paragraf i samma kapitel (1 kap. 7 § enligt förslaget). Även i yttrandefrihetsgrundlagen flyttas motsvarande bestämmelser, vilka finns i 1 kap. 2 §, längre fram i samma kapitel (1 kap. 10 § enligt förslaget). I denna del kan även nämnas att bestämmelsen med de grundläggande reglerna om tillämpningsområdet i 1 kap. 5 § TF byter plats inom kapitlet (1 kap. 2 § enligt förslaget). De nu nämnda ändringarna medför att det finns behov av att göra följdändringar i flera författningar, bl.a. i bestämmelser om tystnadsplikt i offentlighets- och sekretesslagen.

I flera författningar finns även hänvisningar till bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF. Enligt lagrådsremissens förslag struktureras detta kapitel om, vilket medför att numreringen ändras på de flesta paragraferna. I det fall då en författning hänvisar till någon av dessa paragrafer bör hänvisningarna därför ändras till att avse motsvarande bestämmelse i den föreslagna lydelsen. Ett exempel på detta är hänvisningen i 3 § arkivlagen (1990:782) till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i 2 kap. 9 § TF, som enligt lagrådsremissens förslag flyttas till 12 § i samma kapitel.

I några författningar förekommer hänvisningar till bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihetsbrott i 7 kap. TF och 5 kap. YGL. Enligt lagrådsremissens förslag disponeras dessa båda kapitel om, med följden att de flesta paragraferna byter plats. I dessa fall bör hänvisningarna ändras till att avse motsvarande bestämmelser enligt de nya lydelserna. Följdändringar behövs även vid hänvisningar till bestämmelser om rättegången i tryck- och yttrande-

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Ds 2017:57

frihetsmål, då dessa bestämmelser enligt förslaget byter plats i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Utöver de nämnda exemplen förekommer även flera andra hänvisningar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som enligt förslaget struktureras om eller byter numrering. Även i dessa fall bör hänvisningarna ändras så att de sker till rätt lagrum eller stycke efter författningsändringarna.

På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i rättegångsbalken, kreditupplysningslagen (1973:1173), konkurslagen (1987:672), arkivlagen (1990:782), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, lagen (1996:242) om domstolsärenden, lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, lagen (2014:836) om näringsförbud, lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring, förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket, arkivförordningen (1991:446), förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641).

4.3Termerna juryman och radioprogram ersätts med juryledamot respektive program

Promemorians förslag: Termen juryman ersätts med termen juryledamot i tillämpningslagen och i förordningen om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.

Ds 2017:57

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Termen radioprogram ersätts med termen program i tillämpningslagen, i lagen om pliktexemplar av dokument, i lagen om elektronisk kommunikation och i offentlighets- och sekretesslagen.

Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén har föreslagit bl.a. att några av de termer som används i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska ersättas av nya termer. Kommittén föreslår t.ex. att termen radioprogram ska ersättas med termen program i yttrandefrihetsgrundlagen och att termen juryman ska ersättas med termen juryledamot i tryckfrihetsförordningen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag i dessa delar ska genomföras.

I flera författningar används termerna med hänvisning till tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Motsvarande ändringar som i grundlagarna bör därför göras i dessa fall. Som exempel på författningar där termen radioprogram förekommer i detta avseende kan nämnas 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och 13 kap. 1 § OSL. Termen används också i flera paragrafer i tillämpningslagen, där även termen juryman förekommer. Frågor om användningen av termen program i tillämpningslagen behandlas även i avsnitt 4.8.

4.4Materiella ändringar i grundlagarna får genom hänvisningar genomslag i andra författningar

Promemorians förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om att utlänningar får vara utgivare av radioprogram på samma villkor som svenska medborgare upphävs.

Promemorians bedömning: De materiella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar dels i form av att det genomgående anges att skyddet i grundlagarna riktar sig till var och en och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare, dels att reglerna om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen anpassas till reglerna i tryckfrihetsförordningen, bör

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Ds 2017:57

få genomslag även i de författningar som hänvisar till de aktuella bestämmelserna. Det innebär i vissa fall att skyddet utökas.

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Översynen av lagtexten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i två fall föranlett Mediegrundlagskommittén att föreslå förändringar som enligt kommittén kan tänkas ändra rättsläget något. Det rör dels vilket skydd i fråga om tryck- och yttrandefriheten som ska gälla för andra än svenska medborgare, dels om det ska vara någon skillnad när det gäller tillämpningsområdet för tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslår regeringen att kommitténs förslag ska genomföras.

I det första fallet innebär förslaget i lagrådsremissen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samordnas med hur fri- och rättighetsregleringen har utformats i 2 kap. regeringsformen. Enligt förslaget anges det genomgående i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att skyddet riktar sig till var och en eller varje fysisk eller juridisk person och inte, som enligt nuvarande ordning, till svenska medborgare. Av särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen följer dock enligt förslaget att för andra än svenska medborgare ska särskilda begränsningar få göras genom lag i fråga om tryck- och yttrandefriheten.

I det andra fallet föreslås att bestämmelsen om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att den stämmer överens med vad som anges i tryckfrihetsförordningen (2 kap. 3 § andra stycket YGL enligt förslaget).

I flera författningar förekommer hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i nu aktuella avseenden. Som exempel kan nämnas att följden av att grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen riktar sig till var och en är att även andra än svenska medborgare träffas av undantagen från förbudet mot att driva näringsverksamhet i lagen (2014:836) om näringsförbud och konkurslagen (1987:672). När det gäller den utökade tystnadsplikten innebär den bl.a. att fler personer kommer att träffas av det s.k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. De materiella ändringarna som

Ds 2017:57

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

föreslås i grundlagarna i dessa avseenden bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna.

Med anledning av att skyddet i yttrandefrihetsgrundlagen enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar riktar sig till var och en finns det inte skäl att i 3 kap. 29 § tillämpningslagen särskilt reglera att utlänningar får vara utgivare av program. Paragrafen bör därför upphävas.

4.5Hänvisningar till databasregeln

Promemorians förslag: Hänvisningar till databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen som görs i kreditupplysningslagen, tillämpningslagen, varumärkeslagen, lagen om pliktexemplar av elektroniskt material, förordningen om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden och förordningen med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv anpassas så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande bestämmelser tas in i grundlagen i dess nya lydelse.

Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén har gjort en omfattande översyn av databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Enligt kommitténs förslag delas bestämmelsen upp i fyra paragrafer (1 kap. 4–7 §§). Av 4 § följer att grundlagens bestämmelser om sändningar av program även ska tillämpas på tillhandahållanden ur databaser. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § första stycket och andra stycket första meningen. I paragrafen finns en uppräkning av aktörer med automatiskt grundlagsskydd för databasverksamhet och de olika medieformer som omfattas. Det anges även att grundlagsskyddet gäller för någon annan än dessa aktörer om det finns utgivningsbevis för verksamheten (det frivilliga grundlagsskyddet). I 1 kap. 5–7 §§ finns särskilda bestämmelser om databaser med utgivningsbevis: 5 § anger förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (nuvarande 9 § andra stycket andra meningen), 6 § innehåller regler om upphörande, förnyelse och återkallelse (nuvarande 9 § tredje stycket) och 7 § anger att varje databas ska ha ett namn samt att vissa föreskrifter får meddelas i lag (nuvarande 9 § fjärde stycket). I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Ds 2017:57

De hänvisningar som görs i olika författningar till databasregeln i 1 kap. 9 § YGL ser olika ut. Vissa hänvisningar avser 9 § med ett kvalificerande tillägg, såsom att det som avses är ”överföringar som omfattas av” bestämmelsen. Andra hänvisningar tar sikte på något eller några stycken i paragrafen, vanligen det första eller andra stycket. I vissa fall avser hänvisningen endast en del av dessa stycken. När det gäller första stycket finns hänvisningar till punkterna 1 och 2 respektive punkten 3. I de flesta av dessa fall avses något av sätten för tillhandahållandet av informationen som anges 4 § första stycket 2 a–d i lagrådsremissens lagförslag. I de fall när hänvisning görs till 9 § andra stycket avses antingen det frivilliga grundlagsskyddet eller de närmare förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (4 och 5 §§ enligt förslaget). I något fall avser hänvisningen båda dessa bestämmelser. Det förekommer även hänvisningar till bestämmelserna om upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis. I samtliga fall bör hänvisningarna ändras så att de avser rätt lagrum, stycke eller punkt enligt lagförslaget i lagrådsremissen.

På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i kreditupplysningslagen (1973:1173), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, varumärkeslagen (2010:1877)58, lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden och förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

4.6En utvidgad bilageregel

Promemorians förslag: När en tryckt skrift som inte är periodisk distribueras i form av databasinnehåll som omfattas av bilageregeln i tryckfrihetsförordningen ska bilagan inte omfattas av skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt lagen om plikt-

58 2015 års varumärkesutredning har i betänkandet En känneteckensrättslig reform föreslagit att hänvisningen till yttrandefrihetsgrundlagen i 1 kap. 17 § varumärkeslagen ska tas bort (SOU 2016:79 s. 162 och 462–463). Enligt förslaget ska författningsändringen träda i kraft den 1 januari 2019.

100

Ds 2017:57

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

exemplar av dokument. Tillämpningslagens bestämmelser om inspelning och dokumentation ska tillämpas också på sådana bilagor till en tryckt skrift.

Promemorians bedömning: Det utökade tillämpningsområdet för bilageregeln för periodiska skrifter i tryckfrihetsförordningen, avseende det fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll, bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelsen.

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Mediegrundlagskommittén har föreslagit dels en utvidgning av den nuvarande bilageregeln för periodiska skrifter i 1 kap. 7 § andra stycket TF (1 kap. 5 § TF i föreslagen lydelse), dels en ny bilageregel som träffar skrifter som inte är periodiska (1 kap. 6 § TF i föreslagen lydelse). Förslagen innebär att bestämmelserna, under vissa närmare angivna förutsättningar, även ska omfatta fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll och när en tryckt skrift som inte är periodisk distribueras i form av databasinnehåll. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.

Hänvisningar till den nuvarande bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF finns i 5 kap. 3 och 4 §§ tillämpningslagen och 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. De nuvarande hänvisningarna till bilageregeln bör, som anges i avsnitt 4.2, ersättas med hänvisningar till den nya bestämmelsen. Utvidgningen av tryckfrihetsförordningens bilageregel får därmed genomslag även i dessa andra författningar.

För närvarande följer av 7 § fjärde stycket lagen om pliktexemplar av dokument att skyldigheten att lämna pliktexemplar inte gäller ett program som omfattas av bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF. Bestämmelser om skyldigheten att spela in sådana program finns i dag i 5 kap. 3 § tillämpningslagen. I dessa fall bör samma reglering gälla för bilagor till både periodiska och icke-periodiska skrifter. Bestämmelserna bör därför ändras till att även omfatta den nya bilageregeln i tryckfrihetsförordningen (1 kap. 6 § enligt förslaget).

101

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Ds 2017:57

4.7Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att omfatta ansökningsmål om borttagande

Promemorians förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om gemensam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål utvidgas till att gälla även ansökningsmål om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.

Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén har föreslagit att det i tryckfrihetsförordningen ska införas en möjlighet för Justitiekanslern eller en målsägande att, i stället för att väcka åtal, ansöka om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.

I 7 kap. 1 § tillämpningslagen finns bestämmelser om behörig domstol i tryck- och yttrandefrihetsmål. I andra stycket regleras behörighetsfrågor när det finns ett samband mellan olika mål om ansvar och enskilt anspråk pga. tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. När det finns ett sådant samband får målet handläggas av någon av de tingsrätter som är rätt domstol. I bestämmelsen i andra stycket följer att detsamma gäller i fråga om ansökningsmål om konfiskering av en skrift eller teknisk upptagning.

Det bör vara möjligt att ta upp ansökningsmål om borttagande till gemensam handläggning på samma sätt som gäller för andra tryck- och yttrandefrihetsmål enligt 7 kap. 1 § tillämpningslagen. Bestämmelsen i tillämpningslagen bör därför utvidgas så att den omfattar även mål om borttagande efter ansökan (9 kap. 9 § TF enligt förslaget).

4.8Användningen av termen program anpassas i tillämpningslagen

Promemorians förslag: Språkliga anpassningar görs i tillämpningslagen med anledning av införandet av den nya termen program i yttrandefrihetsgrundlagen.

102

Ds 2017:57

Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna

Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén har föreslagit att vissa nya bestämmelser införs i tillämpningslagen med anledning av de ändringar i sak som görs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa förslag behandlas i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I denna promemoria redovisas de förslag till följdändringar som bedöms behövliga med anledning av förslagen i lagrådsremissen. När det gäller tillämpningslagen är det bl.a. fråga dels om ändringar med anledning av införandet av termerna juryledamot och program i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen, dels om ändringar när det gäller hänvisningar till olika delar av databasregeln i 1 kap. 9 § YGL, dels om ändrade hänvisningar till bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF. I dessa delar hänvisas till avsnitten 4.2–4.5. Skäl finns dock att något beröra användningen av termen program i tillämpningslagen.

I 1 kap. 2 § andra stycket tillämpningslagen anges bl.a. att med radioprogram avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Som framgår av avsnitt 4.3 föreslås denna term ersättas med termen program, som används i yttrandefrihetsgrundlagen. Termen ges därigenom även den innebörd som följer av 1 kap. 2 § YGL i den lydelse som föreslås i lagrådsremissen, dvs. ”innehållet i ljudradio, tv eller i andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas”. I tillämpningslagen i nuvarande lydelse används omväxlande termerna radioprogram och program. Promemorians bedömning är att det inte finns någon skillnad i betydelse mellan termerna, dvs. att även termen program har den innebörd som termen radioprogram har i yttrandefrihetsgrundlagen (se t.ex. 3 kap. 1, 2 och 17 §§). I någon bestämmelse behövs dock följdändringar för att terminologin inte ska bli felaktig. Så är fallet med 5 kap. 3 § första stycket där en åtskillnad bör göras mellan program och program i beställ-tv.

103

5Personlig integritet och grundlagsskydd

5.1Bakgrund

En del av Mediegrundlagskommitténs uppdrag har varit att göra en översyn av grundlagsskyddet enligt databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Kommittén har haft i uppdrag att analysera vilka konflikter med skyddet för den personliga integriteten som uppkommer när information tillhandahålls ur databaser med utgivningsbevis och ta ställning till om förändringar behövs för att tillgodose integritetsskyddet. Skälet är att det på senare tid har blivit allt vanligare att tillhandahålla personuppgifter på internet, bl.a. genom att det på vissa webbplatser i stor omfattning publicerats inkomstuppgifter och uppgifter om brottmålsdomar (dir. 2014:97 s. 14–15).

Mediegrundlagskommittén har föreslagit att det ska införas bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär. Enligt förslaget ska på det undantagna området i stället gälla vad som följer genom lag om förbud mot offentliggörande av särskilt angivna personuppgifter i uppgiftssamlingar av visst närmare preciserat slag. När kommittén lämnade sitt betänkande hade Dataskyddsutredningen (Ju 2016:04) ännu inte redovisat sina förslag om anpassningar och kompletterande bestämmelser till EU:s nya dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG [dataskyddsförordningen]), se SOU 2017:39. Med hänsyn till den pågående lagstiftningsprocessen på området för skydd av personuppgifter (dataskydd)

105

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

har kommittén inte ansett det möjligt att i detalj beskriva hur de föreslagna undantagen kommer att tillämpas. Kommittén har dock dragit slutsatsen att rättsläget kommer att bestämmas dels av dataskyddsförordningen, dels av den nationella författningsreglering som ska komplettera förordningen. I denna del har kommittén framhållit betydelsen av den närmare utformningen av undantaget för journalistisk verksamhet på dataskyddsområdet, det s.k. journalistundantaget (se SOU 2016:58 s. 395–396 och 405–406).

I avsnitt 5.2 behandlas de regler som gäller för skydd av personuppgifter som inte omfattas av grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare behandlas frågan om hur reglerna om dataskydd påverkas av ny lagstiftning i EU. I avsnitt 5.3 redovisas promemorians bedömning av behovet av kompletterande lagstiftning. Utgångspunkterna för övervägandena är, utöver de förslag som presenterats av Mediegrundlagskommittén och i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, dataskyddsförordningen och Dataskyddsutredningens betänkande med förslag till kompletterande lagstiftning.

5.2Förhållandet mellan tryck- och yttrandefriheten och integritetsskyddet

5.2.1EU:s dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen

Den unionsrättsliga regleringen på personuppgiftsområdet utgörs för närvarande av EU:s dataskyddsdirektiv (Europaparlamentet och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter [dataskyddsdirektivet]). Direktivet har genomförts i svensk rätt bl.a. genom personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.

I 9 § PUL anges de grundläggande krav som ställs på behandlingen av personuppgifter. I 10 § PUL finns en uttömmande uppräkning av i vilka fall det är tillåtet att behandla sådana uppgifter. Behandlingen är tillåten om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om den är nödvändig för vissa i paragrafen uppräknade syften. Är det fråga om vad som i lagen betecknas som

106

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser och andra liknande uppgifter finns det särskilda villkor och begränsningar som måste beaktas. Av 13 § PUL följer ett principiellt förbud mot att behandla känsliga personuppgifter. Det är uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv. Sådana uppgifter får behandlas endast enligt vissa angivna undantag, bl.a. om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till det. I 21 § PUL regleras behandlingen av uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och administrativa frihetsberövanden. Som huvudregel får dessa uppgifter behandlas endast av myndigheter.

Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten regleras i 7 § PUL. Bestämmelsen har sin grund i skäl 37 och artikel 9 i dataskyddsdirektivet. I skäl 37 anges bl.a. att det för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för konstnärligt eller litterärt skapande bör fastställas undantag eller begränsningar så långt detta är nödvändigt för att förena enskilda personers grundläggande rättigheter med yttrandefriheten. I artikel 9 slås vidare fast en skyldighet för medlemsstaterna att besluta om undantag och avvikelser från vissa bestämmelser i direktivet för behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. Detta under förutsättning att det är nödvändigt för att förena rätten till privatlivet med reglerna om yttrandefriheten. EU- domstolen har i målet C-101/01 uttalat att det ankommer på nationella myndigheter och domstolar som ska tillämpa de nationella bestämmelser genom vilka direktivet har genomförts att garantera en rättvis balans mellan de rättigheter och skyldigheter som är i fråga. Det ska alltså göras en proportionalitetsbedömning. Det har under tidigare utredningsarbete ansetts innebära att det är i rättstillämpningen i det enskilda fallet som den angivna balansen ska beaktas och garanteras. Att det i lagtext skulle komma till uttryck att denna avvägning ska göras har dock inte ansetts nödvändig (SOU 2004:6 s. 236–237).

I 7 § första stycket PUL finns en upplysningsbestämmelse som anger att lagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihets-

107

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta följer redan av principen om grundlags företräde framför vanlig lag. För medier som omfattas av grundlagsskyddet gäller därför inte bestämmelserna i personuppgiftslagen för den publicistiska verksamheten (jfr SOU 1997:39 s. 254–261). Såvitt nu är av intresse kan denna effekt uppnås för en databasverksamhet t.ex. genom att innehavaren ansöker om och beviljas utgivningsbevis enligt bestämmelsen om det frivilliga grundlagsskyddet i 1 kap. 9 § andra stycket YGL. För att utgivningsbevis ska utfärdas uppställs endast vissa formella kriterier och det finns inget krav på att verksamheten ska ha ett visst syfte eller innehåll. Avsikten med att införa det frivilliga grundlagsskyddet var att grundlagsskydd inte skulle vara förbehållet traditionella massmedieföretag, utan också kunna ges till andra aktörer (prop. 2001/02:74 s. 48–49). Vid införandet uttryckte konstitutionsutskottet oro för att det kunde uppstå konflikter med de bestämmelser som finns i syfte att skydda den personliga integriteten. Enligt utskottet riskerade grundlagsskyddet i värsta fall att omfatta databaser som utgör rena personregister (bet. 2001/02:KU21 s. 32). Frågan har därefter fortsatt att vara aktuell och har, som framgår av avsnitt 5.1, ingått i Mediegrundlagskommitténs uppdrag.

Av 7 § andra stycket PUL, vilken blir tillämplig endast i situationer som faller utanför grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, följer att vissa bestämmelser i lagen inte ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. I sådana fall gäller i praktiken endast lagens bestämmelser om säkerhet vid behandlingen. I förarbetena till bestämmelsen konstateras att det torde råda enighet om att seriös journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet är skyddsvärd oavsett genom vilket medium resultatet av verksamheten sprids. Vidare anges att sådan verksamhet har särskild betydelse för yttrandefriheten i vid mening även när den inte har skydd av de preciserade bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I förarbetena uttalas att betydelsen är så stor att verksamheten ska kunna bedrivas obehindrat, varför det undantag som dataskyddsdirektivet medger bör utnyttjas fullt ut. Tolkningen av undantaget, vilket ska ha samma innebörd som artikel 9 i direktivet, ska göras med hänsyn

108

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

till att Sverige i samband med att direktivet antogs i ministerrådets protokoll fått intaget att Sverige anser att begreppet konstnärliga och litterära uttryck mera syftar på uttrycksmedlen än kommunikationens innehåll eller dess kvalitet. Det kunde enligt regeringens i förarbetena utryckta uppfattning få betydelse särskilt för kommunikation som inte bedrivs av yrkesverksamma journalister (prop. 1997/98:44 s. 51–53 och 118).

5.2.2Mediegrundlagskommitténs förslag

Mediegrundlagskommittén har gjort en genomgång av databaser med utgivningsbevis (se SOU 2016:58 s. 388–391). En liknande genomgång har tidigare gjorts av Yttrandefrihetskommittén (se SOU 2009:14 s. 38–107 och SOU 2012:55 s. 430). Syftet har varit att undersöka i vilken mån det förekommer integritetskränkningar i databaser som har fått utgivningsbevis. Enligt Mediegrundlagskommittén är det samlade intrycket att verksamheterna i allt väsentligt bedrivs på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Kommittén anser dock att det i visst avseende finns anledning till oro. Det rör sådana kommersiella databaser som utgör rena söktjänster och som innebär att allmänheten ges tillgång till information om enskilda som hämtats ur offentliga handlingar och register. Kommittén anser att det i dessa fall finns en ökad risk för att enskilda drabbas av allvarliga integritetsintrång, särskilt om de uppgifter som behandlas anses känsliga i andra sammanhang, t.ex. att någon har varit tilltalad i ett brottmål. Verksamheter av detta slag ligger enligt kommittén långt från själva kärnan för det område som grundlagarna är tänkta att omfatta och därmed också från de ändamål som de avser att skydda, dvs. att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. En ordning där sådan verksamhet får grundlagsskydd riskerar att minska den allmänna förståelsen och acceptansen för den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Mot den bakgrunden har kommittén föreslagit att det ska införas en möjlighet att i vanlig lag meddela föreskrifter om undantag från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för uppgiftssamlingar med vissa personuppgifter (SOU 2016:58 s. 369– 406).

109

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

Undantagen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har enligt förslaget utformats som delegationsbestämmelser, dvs. bestämmelser som medger reglering i lag om offentliggörande av särskilt känsliga uppgifter om enskilda i vissa typer av uppgiftssamlingar (1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL i föreslagna lydelser). Samtliga uppgiftssamlingar som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa vissa särskilt angivna personuppgifter omfattas av delegationsbestämmelserna, förutsatt att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. De angivna uppgifterna är dels uppgifter om lagöverträdelser, fällande domar i brottmål och straffprocessuella tvångsmedel, dels uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv samt genetiska och biometriska uppgifter.

Vid prövningen av om det finns särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång ska enligt kommittén en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras. Bedömningen ska ske med utgångspunkt i verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig. Enligt kommittén ska det exempelvis beaktas om en söktjänst vänder sig till den breda allmänheten samt om uppgiftssamlingen har en ”personuppgiftsanknuten struktur” och därmed möjliggör sökning på just de aktuella personuppgifterna. Även karaktären av de personuppgifter som söktjänsten ger tillgång till har betydelse (SOU 2016:58 s. 401–402). Som exempel nämner kommittén att det normalt inte ska vara tillåtet att tillhandahålla uppgifter om enskildas hälsa eller sexualliv. Riskerna för integritetsintrång med en sådan verksamhet framstår enligt kommittén som så påtagliga att undantagen blir tillämpliga och offentliggörandet därmed ska regleras enligt vanlig lag.

Bestämmelserna är generella och avser alla medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är alltså inte så att endast de av kommittén särskilt utpekade söktjänsterna med utgivningsbevis omfattas av undantagen. Enligt kommittén är anledningen till detta att regleringen annars skulle riskera att inte få avsedd verkan. Det kan t.ex. inte uteslutas att integritetskänslig sökverksamhet bedrivs även i andra medieformer och att en reglering som enbart omfattar verksamheter med

110

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

frivilligt grundlagsskydd relativt enkelt skulle kunna kringgås (SOU 2016:58 s. 395). Ett sådant kringgående skulle enligt kommittén kunna ske genom att samma aktör ger ut en periodisk skrift eller startar webbradiosändningar och då erhåller automatisk grundlagsskydd enligt 1 kap. 9 § första stycket YGL (jfr Justitiekanslerns beslut 2017-09-12, dnr 4037-17-3.2).

Avsikten är att undantagen ska möjliggöra att lagstiftningen på personuppgiftsområdet tillämpas på offentliggörande genom sådana rena söktjänster som innebär särskilda integritetsrisker. Söktjänster som riktar sig till professionella aktörer inom rättsväsendet eller nyhetsredaktioner bör dock enligt kommittén under vissa förutsättningar falla utanför undantaget, då dessa grupper har ett berättigat behov av uppgifterna och tjänsterna inte kan anses medför särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång (SOU 2016:58 s. 402). Inte heller ska framställningar av mer redaktionell natur, såsom löptext i en artikel eller en sammanställning i anslutning till en sådan, träffas av undantagen.

Enligt kommittén är det normalt helt uteslutet att en uppgiftssamling som tillhandahålls inom ramen för traditionell massmedieverksamhet skulle träffas av undantagen. Som exempel på situationer som undantagen inte är tänkta att träffa nämner kommittén dels att det i anslutning till en redaktions granskning av kommunalpolitiker publiceras en lista över politiker i kommunfullmäktige som är dömda för brott, dels förteckningar över uppgifter om att olika personer har begått brott som publiceras i anslutning till en kartläggning av den organiserade brottsligheten. Inte heller bör en nyhetsbyrås verksamhet som vänder sig till professionella aktörer, t.ex. tidningsredaktioner, omfattas. Den nämnda typen av verksamhet kan enligt kommittén inte anses medföra särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång för de personer som förekommer i sammanställningen, i det avseende som är aktuellt i undantagen. Kommittén framhåller i detta sammanhang att det är angeläget att en betydande marginal tillämpas i fråga om journalistisk verksamhet, så att yttrandefrihetsintresset inte får ge vika i gränsfall eller annars svårbedömda situationer (SOU 2016:58 s. 395 och 403).

Regeringens förslag i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar överensstämmer i huvudsak med Mediegrundlagskommitténs

111

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

förslag. Regeringens förslag till lagtext är dock delvis annorlunda utformat samt innehåller inte uttrycket ”ras”.

5.2.3EU:s dataskyddsförordning

EU:s dataskyddsförordning, som ersätter dataskyddsdirektivet, innehåller en generell reglering av personuppgiftsbehandlingen inom unionen och börjar gälla den 25 maj 2018. Syftet är att harmonisera skyddet av fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter vid behandling av personuppgifter och att säkerställa det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna. Till stor del baseras förordningen på dataskyddsdirektivet. Det görs dock flera förändringar, bl.a. förstärkta rättigheter för den registrerade avseende kontrollen över personuppgifterna, särskilda regler till skydd för barn och större sanktionsmöjligheter.

Enligt dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter ske bara om minst en av de rättsliga grunder som anges i artikel 6.1 är uppfyllda. Uppräkningen i artikeln är uttömmande. De grunder som anges motsvarar huvudsakligen uppräkningen i 10 § PUL. Behandlingen av personuppgifter måste även följa de principer som anges i artikel 5.1, vilka till stor del motsvarar vad som följer av 9 § PUL. Vidare innehåller förordningen i artikel 9.1 ett principiellt förbud mot behandling av vissa särskilt uppräknade kategorier av personuppgifter. Det är fråga om uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter som avser hälsa eller sexualliv. Bestämmelsen liknar 13 § PUL. Från förbudet görs undantag i artiklarna 9.1–9.4. För att vissa av undantagen ska vara tillämpliga krävs dock att lagstiftningsåtgärder vidtas på nationell nivå. I artikel 10 finns även särskilda begränsningar när det gäller behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1. I dessa fall får behandlingen endast utföras under kontroll av myndighet. Sådan behandling kan även tillåtas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt, förutsatt att det finns lämpliga regler till skydd för de registrerades fri- och

112

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

rättigheter. I artikeln anges även att ett fullständigt register över fällande domar i brottmål endast får föras under kontroll av en myndighet. Bestämmelsen motsvarar till stor del artikel 8.5 i dataskyddsdirektivet och 21 § PUL. I förhållanden till direktivets bestämmelse har dock tillämpningsområdet begränsats då endast fällande domar i brottmål omfattas och förordnigen inte reglerar behandling av uppgifter som rör administrativa frihetsberövanden.

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i Sverige men den både förutsätter och möjliggör kompletterande nationell lagstiftning. Av artikel 85.1 följer att medlemsstaterna i nationell lagstiftning ska förena den rätt till integritet som förordningen ger med yttrande- och informationsfriheten, inbegripet behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. För sådan behandling följer enligt artikel 85.2 att medlemsstaterna ska besluta om vissa undantag från förordningen om de är nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten. I skäl 153 anges samtidigt att det ska göras en bred tolkning av begreppet yttrandefrihet. Regleringen av förhållandet till yttrande- och informationsfriheten har sin motsvarighet i artikel 9 i dataskyddsdirektivet. Skillnader i förhållande till direktivet är dock att det inte längre anges att behandlingen ska ske ”uteslutande” för journalistiska ändamål för att undantag ska vara möjliga och att akademiskt skapande lagts till tillämpningsområdet för undantaget i artikel 85. I skäl 153 anges att behandling av personuppgifter

”enbart” för journalistiska ändamål bör undantas från vissa av kraven i förordningen för att sammanjämka bestämmelserna om yttrandefrihet och informationsfrihet med rätten till skydd för personuppgifter. Det framgår dock inte hur detta förhåller sig till formuleringen i artikel 85.

5.2.4Dataskyddsutredningens förslag

Dataskyddsutredningen har haft i uppdrag att föreslå anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser med anledning av EU:s dataskyddsförordning. Det har bl.a. varit fråga om att analysera hur bestämmelser som balanserar personuppgiftsskyddet mot yttrande- och informationsfriheten utanför tillämpnings-

113

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

området för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör utformas (dir. 2016:15 s. 6 och 20–22). I sitt betänkande Ny dataskyddslag (SOU 2017:39) föreslår Dataskyddsutredningen bl.a. att personuppgiftslagen ska upphävas och att de kompletterande bestämmelser som är av generell karaktär och som behövs i den nationella rätten ska samlas i en ny övergripande lag om dataskydd (dataskyddslagen) och i en anslutande förordning.

I utredningens lagförslag tas det in en upplysningsbestämmelse, motsvarande 7 § första stycket PUL, som tydliggör att bestämmelserna i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot grundlagsbestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet (1 kap. 4 § första stycket dataskyddslagen). Vidare föreslår utredningen att det, utanför det grundlagsskyddade området, införs ett undantag från vissa bestämmelser i förordningen och i dataskyddslagen för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande (1 kap. 4 § andra stycket dataskyddslagen). Undantagsbestämmelsens utformning följer förordningens ordalydelse i artikel 85.2 och motsvarar 7 § andra stycket PUL, med den skillnaden att det inte längre krävs att behandlingen ska ske ”uteslutande” för journalistiska ändamål för att undantag ska kunna göras och att även akademiskt skapande omfattas. Dataskyddsutredningen har ansett att förordningens reglering av förhållandet till yttrande- och informationsfriheten ger ett något större utrymme för undantag än direktivet och att möjligheten bör utnyttjas i princip så långt som är möjligt (SOU 2017:39 s. 100 och 102).

När det gäller personuppgifter som rör fällande domar i brottmål, lagöverträdelser som innefattar brott och straffprocessuella tvångsmedel föreslår Dataskyddsutredningen att dessa även fortsättningsvis ska få behandlas av myndigheter. För att andra ska få behandla sådana uppgifter krävs enligt förslaget uttryckligt stöd i lag, förordning eller föreskrifter från Datainspektionen (3 kap. 9–12 §§ dataskyddslagen).

114

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

5.2.5Uttrycket journalistiska ändamål i praxis

Enligt både den nuvarande ordningen och den ordning som gäller från och med den 25 maj 2018 är behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål en viktig avgränsning för regleringen på personuppgiftsområdet. Uttrycket har varit föremål för prövning både av nationella domstolar och på unionsnivå.

NJA 2001 s. 409

I rättsfallet NJA 2001 s. 409 (den s.k. Ramsbro-domen) har Högsta domstolen prövat frågan om publicering av vissa personuppgifter på en webbsida skett ”uteslutande för journalistiska ändamål”, i den mening som uttrycket har i 7 § andra stycket PUL och artikel 9 i dataskyddsdirektivet. Omständigheterna i målet var att en privatperson hade skapat en webbplats, under namnet Stiftelsen mot Nordbanken, och där publicerat ett antal personuppgifter. På webbplatsen angavs att stiftelsen var ett ”forum för belysning av bankers, finansbolags och enskilda kapitalisters skadegörelse före, under och efter bankkrisen”. Vidare angavs att stiftelsen skulle ”förmedla kunskap, erfarenheter och råd för att förhindra en upprepning av denna genom tiderna största svenska samhällsskandal i sitt slag”. Syftet angavs vara att folk skulle ”kunna skydda sig mot skrupelfria banker och samvetslösa nätverkskapitalister som har satt i system att roffa åt sig ytterligare makt och medel på entreprenörers, uppfinnares och samhällets bekostnad”.

Högsta domstolen uttalade, efter att ha funnit att tolkningen av artikel 9 i dataskyddsdirektivet skulle göras med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, förkortad Europakonventionen, att uttrycket journalistiska ändamål inte kan anses ha använts i avsikt att privilegiera etablerade massmedier eller personer som är yrkesverksamma inom sådana medier. Enligt domstolen fick uttrycket antas vara avsett att betona vikten av en fri informationsspridning i frågor av betydelse för allmänheten eller för grupper av människor och en fri debatt i samhällsfrågor. Högsta domstolen uttalade vidare att det stod klart att avgränsningen inte skulle ske med tillämpning av någon form av kvalitetskriterium när det gäller

115

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

innehållet, utan endast syftade till att ange karaktären av en bedriven verksamhet. Med beaktande av detta fick syftet med webbsidan anses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Om webbsidan kunde anses motsvara godtagbar standard enligt de kriterier som man brukar använda när man värderar etablerad journalistisk verksamhet saknade i sig betydelse för bedömningen. Högsta domstolen uttalade dock att publicering av uppgifter av rent privat karaktär normalt inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål, helt oberoende av om publiceringen sker i ett sammanhang som i övrigt har ett sådant ändamål.

Direktivets begränsning till ”uteslutande” journalistiska ändamål syftar enligt Högsta domstolen till att klargöra att sådan personuppgiftsbehandling som sker inom massmedia och av journalister för annat än redaktionella ändamål faller utanför undantaget. Massmediernas behandling av personuppgifter för exempelvis fakturering, direktreklam eller kartläggning av läsarprofiler faller således utanför undantaget. Enligt Högsta domstolen saknas det dock stöd för att uttrycket ska tolkas så att det oberoende av att en publicering haft journalistiska ändamål skulle vara möjligt att med stöd av personuppgiftslagen bestraffa angrepp på annans goda namn och rykte. För undantagets tillämpning har det alltså inte någon betydelse om det vid sidan av ett journalistiskt ändamål även finns andra syften med en publicering (jfr Yttrandefrihetskommitténs slutsatser i SOU 2010:68 s. 268–269). Ramsbrodomen har ansetts visa att en betydande del av det som sker på internet omfattas av undantaget (se Öman och Lindblom, Personuppgiftslagen, 20 december 2016, Zeteo, kommentaren till 7 § PUL).

Satakunnan-målet

Efter Högsta domstolens avgörande har frågan hur uttrycket

”uteslutande för journalistiska ändamål” ska förstås prövats av EU- domstolen i målet C-73/07 (det s.k. Satakunnan-målet). Den verksamhet som var aktuell i målet innebar att företaget Satakunnan Markkinapörssi Oy samlade in offentliga uppgifter från

116

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

de finländska skattemyndigheterna för att sedan publicera utdrag av uppgifterna i en tidning. Uppgifterna, som avsåg fysiska personers inkomster och förmögenheter, lämnades då i en alfabetisk förteckning och var uppdelade efter kommun och inkomstklass. Tidningen innehöll också artiklar, sammanfattningar och annonser, men det huvudsakliga syftet var att offentliggöra beskattningsuppgifterna. Satakunnan lämnade även ut personuppgifterna till det närstående bolaget Satamedia Oy i form av cdromskivor för vidare spridning genom en sms-tjänst, där användare kunde beställa uppgifterna till sina telefoner.

Enligt EU-domstolens uttalanden i målet ska de begrepp som hör samman med yttrandefriheten, däribland journalistik, tolkas i vid mening. För att göra en balanserad avvägning mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten – vilket artikel 9 i direktivet syftar till – fordras dock att undantag från eller begränsningar i förhållande till det skydd av personuppgifter som ges i direktivet inte går utöver gränserna för vad som är strikt nödvändigt (punkt 56 i domen). Vidare beaktade domstolen att undantaget för journalistiska ändamål inte endast ska tillämpas på medieföretag, utan på alla personer som är journalistiskt verksamma, att ett vinstsyfte inte utesluter att det rör sig om ett sådant ändamål samt att formen eller mediet för informationsspridningen inte är avgörande för hur behandlingen ska bedömas (punkterna 58–60 i domen). Domstolen fann därför att en sådan verksamhet som de båda bolagen bedrev skulle kunna anses ske uteslutande för journalistiska ändamål, om verksamheten endast syftade till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Frågan om så var fallet gällande de aktuella verksamheterna var enligt EU- domstolen något som låg på den nationella domstolen att bedöma (punkt 62 i domen). Den finska Högsta förvaltningsdomstolen fann därefter, med hänsyn till EU-domstolens uttalande, att bolagens behandling av personuppgifter inte hade skett i ett sådant redaktionellt syfte som avsågs i den finska personuppgiftslagen (HFD 2009:82). Den verksamhet som bedrevs av Satakunnan och Satamedia var därför förbjuden.

Bolagen förde saken vidare till Europadomstolen och gjorde bl.a. gällande att förbudet utgjorde en kränkning av rätten till yttrandefrihet. Europadomstolens stora kammare fann att det var fråga om en inskränkning av yttrandefriheten, men att inskränk-

117

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

ningen var tillåten enligt Europakonventionen (Satakunnan Markkinapörssi Oy and Satamedia Oy v. Finland, 931/13, dom 2017-06-27). Europadomstolen uttalade särskilt dels att bolagens publicering av uppgifterna inte endast syftade till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, dels att publiceringen inte kunde anses ha bidragit till en debatt av betydelse för allmänheten (punkt 178 i domen).

5.3Det finns inte något behov av kompletterande lagstiftning

Promemorians bedömning: Dataskyddsförordningens och den föreslagna dataskyddslagens bestämmelser kommer att reglera de uppgiftssamlingar med vissa personuppgifter som omfattas av de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den behandling som omfattas av undantagen i grundlagarna bedöms inte träffas av undantaget för behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål i dataskyddslagen i sådan omfattning att några kompletterande regler behövs.

Skälen för promemorians bedömning: De föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär inte att det blir förbjudet att behandla och offentliggöra de personuppgifter som omfattas av undantagen, utan endast att det i dessa fall blir möjligt att reglera frågan utanför grundlagarna. Det krävs alltså att den underliggande regleringen begränsar utrymmet för sådant offentliggörande som avses med undantagen för att dessa ska få betydelse i praktiken.

Som anges i avsnitt 5.2.3 innehåller EU:s dataskyddsförordning regler som begränsar möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser. Bestämmelserna kommer, tillsammans med dataskyddslagens regler, att träffa sådana uppgiftssamlingar som avses i de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De verksamheter som Mediegrundlagskommittén, och regeringen i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, har lyft fram som särskilt problematiska ur integritetssynpunkt kommer

118

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

därmed att bli föremål för denna reglering. Det innebär exempelvis att det, liksom enligt nu gällande personuppgiftsreglering, som huvudregel blir otillåtet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter som rör fällande domar i brottmål (artikel 10 i dataskyddsförordningen, 3 kap. 9 och 10 §§ dataskyddslagen samt 4 och 5 §§ i den anslutande förordningen). En tjänst som riktar sig till allmänheten och som gör det möjligt att söka på t.ex. namn eller adress för att få besked om enskilda personer förekommer i fällande domar i brottmål bedöms innefatta en behandling av personuppgifter som inte skulle vara tillåten enligt dessa regler.

Det sagda gäller dock under förutsättning att något undantag från personuppgiftsregleringen inte är tillämpligt. Vad som framför allt skulle kunna vara aktuellt är det undantag som görs för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål. Förordningen ger möjlighet till en sådan ordning och Dataskyddsutredningen har föreslagit ett undantag som huvudsakligen motsvarar dagens reglering i personuppgiftslagen. Enligt utredningens förslag kommer det alltså även i fortsättningen att göras betydande undantag från reglerna om behandling av personuppgifter när personuppgifterna behandlas för journalistiska ändamål utanför det grundlagsreglerade området. Som framgår av avsnitt 5.2.4 innehåller undantaget, till skillnad från den nuvarande regleringen, inte någon begränsning till behandling som sker ”uteslutande” för journalistiska ändamål. Med hänsyn till Högsta domstolens uttalande i Ramsbro-domen när det gäller innebörden av begränsningen bedöms denna förändring inte innebära någon påtaglig skillnad mot dagens reglering. Även den omständigheten att det i skäl 153 i dataskyddsförordningen anges att behandling av personuppgifter ”enbart” för journalistiska ändamål bör undantas talar i någon mån för att den ändrade skrivningen inte kommer att på något avgörande sätt förändra rättsläget. Den rättspraxis som finns på området bedöms därför vara fortsatt relevant.

Med hänsyn till det nu sagda är en viktig fråga för hur stor betydelse de föreslagna undantagen kommer att få i praktiken hur dessa förhåller sig till ”journalistiska ändamål”, i den betydelse uttrycket ges i dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. Här kan exempelvis nämnas frågan vilken betydelse det får om en söktjänst som behandlar uppgifter om att enskilda förekommer i fällande domar i brottmål, eller andra integritets-

119

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

känsliga personuppgifter, även skulle innehålla visst redaktionellt material. Liknande frågeställningar har förekommit i remissvaren som har lämnats vid remitteringen av Mediegrundlagskommitténs betänkande, men då gällande de föreslagna undantagsbestämmelserna (se dnr Ju2016/06394/L6).

Av de ovan redovisade avgörandena från Högsta domstolen och EU-domstolen följer att undantaget för journalistiska ändamål inte är begränsat till journalister och traditionella massmedier, utan gäller för alla personer som är journalistiskt verksamma. Det kan vidare konstateras att omständigheterna i Satakunnan-målet liknar vad Mediegrundlagskommittén anger som det främsta exemplet på en integritetskänslig söktjänst, dvs. en tjänst som behandlar uppgifter om att enskilda förekommer i domar i brottmål. I båda dessa fall är det fråga om omfattande publicering av offentliga uppgifter i en verksamhet som riktar sig till allmänheten och som bedrivs i vinstsyfte. Enligt EU-domstolens uttalande kan alltså en sådan verksamhet falla under undantaget för journalistiska ändamål i artikel 9 i dataskyddsdirektivet, förutsatt att verksamheten endast syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten.

Enligt Mediegrundlagskommitténs förslag tar undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen sikte på rena söktjänster som innebär att registerliknande uppgiftssamlingar av vissa känsliga personuppgifter hålls tillgängliga för allmänheten. Bestämmelserna är dock inte avsedda att omfatta traditionell massmedieverksamhet, där sammanställningar av sådana personuppgifter bl.a. kan förekomma i anslutning till olika typer av granskande artiklar. Som anges i avsnitt 5.2.2 framhåller kommittén att en betydande marginal ska tillämpas i fråga om journalistisk verksamhet, så att yttrandefrihetsintresset inte får ge vika i gränsfall eller annars svårbedömda situationer. Betydelsen av detta framhålls även av regeringen i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Det ligger även i linje med den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL. Enligt dessa bestämmelser bör den som ska döma över missbruk av tryck- och yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att grundlagarna efterlevs alltid ha i åtanke att tryck- och yttrandefriheten är grundvalar för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttryckets lagstridighet, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall

120

Ds 2017:57

Personlig integritet och grundlagsskydd

hellre fria än fälla. Någon närmare definition av vad som avses med journalistisk verksamhet ges dock inte av kommittén. Utifrån de av kommittén redovisade utgångspunkterna kan det ändå antas att ett betydande område kommer att falla utanför undantagsbestämmelserna i grundlagarna. Den praktiska innebörden torde i vart fall ligga nära det Högsta domstolen talade om som ett journalistiskt ändamål i Ramsbro-domen, dvs. att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Begreppen journalistisk verksamhet och journalistiskt ändamål får alltså anses vara till stor del överlappande.

Vid denna bedömning är det svårt att föreställa sig en situation där det av kommittén nämnda typfallet på en uppgiftssamling som träffas av undantagen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – en till allmänheten riktad renodlad söktjänst avseende fällande brottmålsdomar – med tillämpning av den av EU- domstolen anvisade proportionalitetsbedömningen skulle anses falla under journalistundantaget i dataskyddslagen. Detta med beaktande av att uppgifterna helt uppenbart är mycket integritetskänsliga och då ett sådant register inte kan sägas informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Det torde därför gå för långt att hävda att ett undantag från personuppgiftsskyddet i ett sådant fall är strikt nödvändigt. Så får även anses vara fallet med andra känsliga personuppgifter avseende exempelvis etnisk bakgrund, sexuell läggning eller religiös övertygelse.

Som anges i avsnitt 5.2.2 är det av betydelse om söktjänsten i fråga också innehåller redaktionellt material. Det torde dock krävas att kopplingen mellan personuppgifterna och det redaktionella inslaget framstår som tydlig och relevant för att undantaget för journalistisk verksamhet ska kunna åberopas. När det gäller exemplet med ett privat belastningsregister riktat till allmänheten görs bedömningen att detta inte rimligen kan falla under journalistundantaget bara för att det i anslutning till registret även förekommer fristående artiklar och rättsliga analyser. En annan ordning skulle innebära att integritetsskyddet enkelt kan kringgås på ett sätt som inte kan anses svara mot den balanserade avvägning mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten som EU- domstolen anvisat i Satakunnan-målet.

121

Personlig integritet och grundlagsskydd

Ds 2017:57

Mot bakgrund av dessa överväganden görs den bedömningen att det inte behövs några kompletterande regler i dataskyddslagen för att de särskilt integritetskänsliga verksamheter som de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tar sikte på ska bli föremål för regleringen på dataskyddsområdet. Utvecklingen i rättspraxis bör dock noga följas i syfte att säkerställa att regleringen vid behov kan anpassas för att uppnå en godtagbar balans mellan intresset av informations- och yttrandefrihet och integritetsskydd.

122

6Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

6.1Bakgrund

Av 9 kap. 2 § andra stycket TF och 7 kap. 1 § första stycket YGL följer att det i lag får föreskrivas att regeringens medgivande krävs för allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott. För närvarande gäller enligt 6 kap. 1 § tillämpningslagen krav på regeringens medgivande för åtal för vissa brott mot rikets säkerhet och allmän ordning (bl.a. spioneri och uppvigling).

Mediegrundlagskommittén har föreslagit att kravet på regeringens medgivande ska gälla även vid internationellt rättsligt bistånd för de i tillämpningslagen angivna brotten. Frågan har inte berörts av remissinstanserna vid remitteringen av kommitténs betänkande. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar uttalar regeringen att frågan ska övervägas inom ramen för arbetet med följdändringar med anledning av översynen av grundlagarna.

6.2Krav på regeringens medgivande bör inte gälla vid internationellt rättsligt bistånd

Promemorians bedömning: Det bör inte införas ett krav på regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd avseende vissa politiska brott.

Skälen för promemorians förslag: I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att det i tryckfrihetsförordningen och

123

Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

Ds 2017:57

yttrandefrihetsgrundlagen införs bestämmelser som gör det möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd på det grundlagsskyddade området enligt vad som anges i lag. Bistånd får dock inte lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Enligt förslaget i lagrådsremissen införs det i tillämpningslagen en bestämmelse om att Justitiekanslern ska ges tillfälle att yttra sig innan internationellt rättsligt bistånd beviljas i frågor som rör ansvar för brott. Regeringens förslag överensstämmer i dessa delar med Mediegrundlagskommitténs. Som anges i föregående avsnitt har kommittén även föreslagit att det ska införas en bestämmelse som innebär att det gällande kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott blir tillämpligt även vid internationellt rättsligt bistånd.

För det fall ett krav på regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd ska införas måste en sådan ordning ta hänsyn till kravet i regeringsformen på domstolars och myndigheters självständighet i förhållande till andra myndigheter (se 12 kap. 2 § och 11 kap. 3 § regeringsformen). En begäran om medgivande bör i förekommande fall därför inte göras i ett alltför tidigt skede i förfarandet. I annat fall uppkommer en risk för att regeringen genom sitt ställningstagande direkt eller indirekt skulle kunna komma att påverka den domstolens eller myndighetens ställningstagande i en fråga som innefattar myndighetsutövning mot någon enskild eller som rör tillämpning av lag. Domstolen eller myndigheten skulle alltså i dessa fall först själv behöva ta ställning till om en framställning kan behöva avslås och i så fall lämna över ärendet till regeringen för beslut. I de fall domstolen eller myndigheten efter en självständig prövning bedömt att en begäran bör kunna beviljas skulle regeringens formella medgivande ändå behöva inhämtas. Det mest naturliga i ett sådant fall vore att regeringen begränsade sin prövning till att avse frågan om det i det enskilda fallet är möjligt att lämna bistånd eller om de allmänna principerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området hindrar detta. Frågan är då om ett sådant krav kan och bör införas i tillämpningslagen.

De brott som omfattas av kommitténs förslag om krav på regeringens medgivande är till sin karaktär politiska. Beslut i ärenden om att bevilja internationellt rättsligt bistånd kan i sådana

124

Ds 2017:57

Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

fall vara politiskt känsliga och riskera att få utrikespolitiska följder, särskilt om beslutet innebär att en begäran avslås.

Att det är fråga om ett politiskt brott är en traditionell grund för att avslå en ansökan om rättsligt bistånd. Bestämmelser med denna innebörd finns bl.a. i 6 § första stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott och 2 kap. 14 § andra stycket 1 lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Beslut i anledning av en framställning enligt lagen om utlämning för brott meddelas av regeringen (om den som avses med framställningen inte har samtyckt ska Högsta domstolen först pröva om det finns hinder mot utlämning, se 15 § lagen om utlämning för brott). När det gäller en ansökan enligt lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål är utgångspunkten att denna handläggs av en åklagare eller en domstol, som har att pröva om det finns förutsättningar att bevilja rättslig hjälp. Beslut om avslag på den grunden att gärningen har karaktär av ett politiskt brott, liksom i vissa andra fall, fattas dock av regeringen (2 kap. 15 § första stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål). Om en åklagare eller domstol finner att en ansökan bör avslås på denna grund ska ansökan därför överlämnas dit.

Det finns inget hinder mot att tillämpa dessa regler på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området efter att förslaget i lagrådsremissen om att möjliggöra en sådan reglering i vanlig lag har genomförts. På det området kan därför behovet av en särskild regel om regeringens medgivande ifrågasättas. I praktiken skulle en sådan regel innebära att regeringen i vissa fall, som rör tryck- och yttrandefrihetens område, alltid skulle behöva ta någon form av befattning med en begäran om internationellt rättsligt bistånd, endera genom att besluta om avslag eller genom att lämna medgivande till bistånd.

Enligt både lagen om utlämning för brott och lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål är ett avslag på den grunden att gärningen har karaktären av politiskt brott inte möjligt om det skulle strida mot en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och den ansökande staten. Av 2 kap. 14 § tredje stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål följer att vägransgrunden inte heller gäller ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Norge eller Island. Det ska ses mot bakgrund av att utvecklingen när det gäller straffrättsligt

125

Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

Ds 2017:57

samarbete mellan medlemsstaterna i EU har inneburit att politiska brott som huvudregel inte ska kunna åberopas som vägransgrund. Rättsakter som antagits på detta område saknar numera politiska brott som vägransgrund (se bl.a. rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området59). Några andra vägransgrunder än de som rättsakterna innehåller får inte åberopas (jfr EU-domstolens uttalande i dom av den 26 februari 2013 i mål C-399/11 [Melloni]). Mot den bakgrunden är frågan om ett krav på regeringens medgivande när det gäller internationellt rättsligt bistånd för politiska brott på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området kommer i konflikt med EU-rätten. Av betydelse vid den bedömningen är även de krav som unionsrätten ställer på att det ska vara rättsliga myndigheter som agerar inom ramen för det straffrättsliga samarbetet (se bl.a. skäl 8 och 9 i rambeslut 2002/584/RIF och EU-domstolens uttalanden i målen C-168/13, C-452/16 och C-477/16).

Det är angeläget att den nationella regleringen om internationellt rättsligt bistånd i brottmål är utformad så att den är förenlig med EU-rätten. Av EU-domstolens praxis följer att det inte är möjligt att ge regeringen, eller något organ som är knutet till den verkställande makten, behörighet att fatta beslut om utfärdande av en arresteringsorder (se t.ex. mål C-477/16, särskilt p. 42–43). Även om ett krav i nationell rätt på regeringens medgivande för verkställighet inte innebär att beslutanderätten i fråga om erkännande och verkställighet av en arresteringsorder överlämnas till den verkställande makten, innebär ett sådant krav att den verkställande makten ges behörighet att pröva vissa sakliga förutsättningar för verkställbarhet, något som rambeslutet i princip avsett att förhindra. Övervägande skäl talar därför för att EU- rätten hindrar att regeringen ges behörighet att ta befattning med frågor om förutsättningarna både för att begära och för att bevilja överlämnande när det gäller den europeiska arresteringsordern.

59 Direktivet kommer att genomföras i svensk rätt genom lagen om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, som träder i kraft den 1 december 2017, se prop. 2016/17:218. Lagen kommer i huvudsak att ersätta lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål i förhållande till EU:s medlemsstater, undantaget Danmark och Irland.

126

Ds 2017:57

Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

Samma bedömning måste rimligen göras även när det gäller annat rättsligt bistånd inom ramen för det straffrättsliga samarbetet i EU. Mot den bakgrunden görs i denna promemoria bedömningen att kommitténs förslag att, genom ändring i tillämpningslagen ställa upp krav på regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd rörande vissa politiska brott, inte kan genomföras i fråga om förfaranden på EU-rättens område. Frågan är då om ett sådant krav kan och bör ställas upp för att bevilja internationellt rättsligt bistånd utanför EU-rättens område.

När utrymmet att lämna internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området utvidgas, på så sätt som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, är det av vikt att säkerställa att villkoren för att lämna rättsligt bistånd prövas noga i varje enskilt fall. Från grundlagssynpunkt saknas i princip bärande skäl för att göra någon skillnad i detta avseende mellan olika typer av brott. De skäl som motiverat kravet att regeringen ska lämna medgivande till åtal i Sverige för vissa särskilt uppräknade brott med särskilt politisk prägel (se prop. 1977/78:62 s. 23–25 och 1990/91:179 s. 52) gör sig inte gällande på samma sätt när det gäller åtal för brott i något annat land eller för att bevilja det landet rättsligt bistånd vid utredningen av brottet eller för verkställighet av en utdömd påföljd. Även om det ur utrikespolitisk synvinkel alltjämt finns skäl att behålla den nuvarande ordningen med krav på beslut av regeringen för ett avslag, i förekommande fall, på en begäran om rättsligt bistånd för ett politiskt brott utanför EU-rättens område, görs i promemorian bedömningen att de utrikespolitiska hänsynen inte motiverar att regeringen involveras i bedömningen när sådant bistånd ska beviljas. Det är med andra ord enbart rättsliga och inrikespolitiska hänsyn som behöver övervägas vid bedömningen av frågan om krav på regeringens medgivande för rättsligt bistånd i vissa fall bör införas.

Med hänsyn till de ovan redovisade övervägandena görs i promemorian bedömningen att en reglering som förutsätter att Justitiekanslern involveras i förfarandet i syfte att vaka över tillämpningen av grundlagarna i tillräcklig grad tillgodoser behovet av hänsynstagande till de allmänna principerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Att regleringen på detta område utformas på ett enhetligt sätt framstår också som mest ändamålsenligt och lämpligt ur ett tillämpningsperspektiv. Mot den

127

Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området

Ds 2017:57

bakrunden görs bedömningen att ett krav på regeringens medgivande för att bevilja internationell rättsligt bistånd i fråga om vissa politiska brott, som Mediegrundlagskommittén föreslagit, inte bör införas i tillämpningslagen.

128

7 Ikraftträdande

Promemorians förslag: De föreslagna författningsändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Skälen för promemorians förslag: I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. De följdändringar som föreslås i denna promemoria är kopplade till dessa ändringar i grundlagarna och bör därför träda i kraft vid samma tidpunkt.

Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser för de föreslagna följdändringarna.

129

8 Konsekvenser av förslagen

Promemorians bedömning: Förslagen medför inga kostnadsökningar för statliga myndigheter. De får inte heller i övrigt några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner och landsting eller enskilda.

Skälen för promemorians bedömning: De ändringar som föreslås i denna promemoria är en följd av de förslag till språkliga och redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som lämnas i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Följdändringarna innebär i allt väsentligt att hänvisningar till grundlagarna i ett antal författningar ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen.

De följdändringar som föreslås bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner och landsting eller enskilda. Förslagen bedöms inte heller påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.

131

9 Författningskommentar

Författningsförslagen innebär i huvudsak att hänvisningar som görs i lagar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. I övrigt görs även språkliga och redaktionella ändringar.

9.1Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

36 kap.

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om det s.k. frågeförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Ändringen i sjätte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att frågeförbudets omfattning sträcks ut så att det även gäller för den som utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

133

Författningskommentar

Ds 2017:57

8 §

I paragrafen regleras vissa frågor om vad rätten har att ta hänsyn till inför att någon ska höras som vittne. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

49 kap. 5 §

I paragrafen regleras när en tingsrätts beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i punkten 3 innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9.2Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

9 §

I paragrafen regleras när en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

11 §

I paragrafen finns bestämmelser om att den som avses med en kreditupplysning ska informeras när en upplysning lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

134

Ds 2017:57

Författningskommentar

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

12 §

I paragrafen regleras hur den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska agera när uppgifter är oriktiga, missvisande eller annars har behandlats i strid med kreditupplysningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9.3Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

6 kap. 1 §

I paragrafen finns bestämmelser om näringsförbud för en fysisk person under konkurs. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet mot att driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet vidgas så att det omfattar var och en i stället för enbart svenska medborgare.

Ändringen i andra stycket är endast språklig.

135

Författningskommentar

Ds 2017:57

9.4Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om arkivbildningen och dess syften. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

1kap.

1§

Paragrafen innehåller en uppräkning av de områden som regleras i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.

2§

I paragrafen regleras vilka skrifter som lagen ska tillämpas på och hur vissa termer i lagen ska förstås. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i andra stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

3 kap.

6 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska anges i en sändning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Övriga ändringar är endast språkliga.

136

Ds 2017:57

Författningskommentar

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om andra trådlösa sändningar av program. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet samt censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I övrigt görs en språklig ändring.

12 §

I paragrafen regleras vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas om ett programföretag som har tillstånd att sända tv och sökbar text-tv eller ljudradio också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program.

13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om utgivare av program i trådsändningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

Övriga ändringar är endast språkliga.

18 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om databasverksamhet. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I övrigt ersätts termen radioprogram med program.

137

Författningskommentar

Ds 2017:57

19 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

21 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfall och förnyelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om förfall av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

23 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om återkallelse av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

26 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas vid tillhandahållande ur databaser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

138

Ds 2017:57

Författningskommentar

27 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om register över verksamheter som faller under regeln om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

28 §

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Övriga ändringar är endast redaktionella.

30 §

I paragrafen finns bestämmelser om straff för den som bryter mot föreskrivna skyldigheter bl.a. att anmäla utgivare. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

4 kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skyldigheten att förse tekniska upptagningar, skrifter och bilder med vissa uppgifter ska fullgöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om skyldighet att lämna vissa uppgifter i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den

139

Författningskommentar

Ds 2017:57

grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

5 kap.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att spela in program och på annat sätt dokumentera vissa överföringar. Övervägandena finns i avsnitten 4.3, 4.5 och 4.6.

Ändringarna i första stycket innebär bl.a. att termen radioprogram ersätts med program och att det förtydligas att även program i beställ-tv ska spelas in. Ändringarna innebär vidare att hänvisningarna till bestämmelserna om bilagor till trycka skrifter i tryckfrihetsförordningen och till bestämmelserna om tillhandahållande av databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar bilagor till tryckta skrifter som inte är periodiska.

I andra stycket 2 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten på särskilt begäran eller annars enligt överenskommelser i förväg så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I andra stycket 3 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten genom offentlig uppspelning så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

Övriga ändringar är endast språkliga.

140

Ds 2017:57

Författningskommentar

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att bevara tekniska upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.6.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om bilagor till trycka skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I övrigt görs en språklig ändring.

5 §

Paragrafen innehåller bestämmelser som rätt för bl.a. Justitiekanslern att få del av vissa handlingar som har bevarats. Övervägandena finns i avsnitten 4.2, 4.3 och 4.6.

Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till den bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som ger Justitiekanslern rätt att överlämna mål till allmän åklagare ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den lagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

6 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för den som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne att ta del av en inspelning av programmet. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7 §

Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar och att till bibliotek lämna skrifter och upptagningar finns i annan lag. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.

141

Författningskommentar

Ds 2017:57

6kap.

2§

Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för att ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

7kap.

1 §

Paragrafen innehåller forumregler för tryck- och yttrandefrihetsmål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.7.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen som anger vilka domstolar som är tryckfrihetsdomstolar i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar ansökningsmål som avser borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.

Övriga ändringar är endast språkliga.

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilka omständigheter som ska vara avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.

Ändringen i punkten 1 innebär att termen radioprogram ersätts med program.

Ändringen i punkten 2 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihets-

142

Ds 2017:57

Författningskommentar

grundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

5 §

Paragrafen innehåller bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Övriga ändringar är endast språkliga.

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för Justitiekanslern och, i vissa fall, allmän åklagare att begära gemensam handläggning av mål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

143

Författningskommentar

Ds 2017:57

9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som ska vara åklagare då olika mål handläggs i samma rättegång. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8kap.

2§

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad rätten ska utreda i mål om ansvar pga. tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till kapitlet om skadestånd i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande kapitel i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9kap.

2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse av den som har utsetts att tjänstgöra i juryn. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Även övriga ändringar är endast språkliga.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av laga förfall för den som har utsetts att tjänstgöra i juryn och kallelse av suppleanter. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Även övriga ändringar är endast språkliga.

144

Ds 2017:57

Författningskommentar

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

6 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att ställa frågor och juryns sammansättning vid fortsatt huvudförhandling. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.

I övrigt görs en språklig ändring.

10kap.

1§

Paragrafen innehåller bestämmelser om överläggningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.

Även övriga ändringar är endast språkliga.

11kap.

1 §

I paragrafen regleras att bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Paragrafen ändras även i övrigt endast språkligt och redaktionellt så att den utformas som upplysningsbestämmelser om

regeringens normgivningskompetens brukar vara utformade.

145

Författningskommentar

Ds 2017:57

9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

5 §

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar för skrift som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts och utgivits här i landet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

6 §

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar för skrift som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts utomlands. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

7 §

Paragrafen innehåller vissa undantag från huvudreglerna i 5 och 6 §§ om skyldigheten att lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.6.

Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar bilagor till tryckta skrifter som inte är periodiska.

I övrigt görs en språklig ändring.

146

Ds 2017:57

Författningskommentar

19 §

I paragrafen regleras vem som ska lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Övriga ändringar är endast språkliga.

28 §

I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas av vissa skrifter och videogram. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i punkten 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

37 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar en domstols beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket 5 innebär att hänvisningen till bestämmelser om undantag från tystnadsplikten, bl.a. för dem som är verksamma inom förlag och medieföretag, i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I övrigt görs en språklig ändring.

147

Författningskommentar

Ds 2017:57

9.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, med bemyndigande för regeringen att besluta om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan utan att handlingarna upphör att vara allmänna, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

6 §

I paragrafen anges skyldigheter för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar mot allmänheten när det gäller befattningen med allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, som i visst avseende jämställer Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar med myndighet, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

2 kap. 2 §

I paragrafen finns bestämmelser om undantag från anmälningsplikten för den som avser att tillhandahålla allmänna kommunikationsnät för kommersiellt bruk eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i

148

Ds 2017:57

Författningskommentar

yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i andra stycket innebär att subdelegationsbemyndigandet anpassas så att det överensstämmer med andra liknande delegationsbestämmelser i lagen.

3 kap. 8 §

I paragrafen finns bestämmelser om hur prövningen av tillstånd att använda radiosändare ska göras i fall då antalet tillstånd har begränsats. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i andra stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

6 kap. 19 §

I paragrafen regleras skyldigheten att anpassa vissa verksamheter så att beslut om hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i tredje stycket är språklig och redaktionell och innebär att bestämmelsen utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens numera utformas.

I övrigt görs en språklig ändring.

149

Författningskommentar

Ds 2017:57

9.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

7 §

I paragrafen finns bestämmelser om att vissa uppgifter som upptagits eller upptecknats omgående ska förstöras. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i punkten 2 innebär att hänvisningen till bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot efterforskning i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att tillämpningsområdet för bestämmelsen om förstöring sträcks ut så att den även gäller för de uppgifter som omfattas av tystnadsplikt för den som utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.

9.11Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

6 kap.

1 §

I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om rätten att ta del av allmänna handlingar på stället i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

150

Ds 2017:57

Författningskommentar

2 §

I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen anges att den myndighet som förvarar en viss handling ska pröva frågan om utlämnande, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om prövningen av en begäran om att ta del av en allmän handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

8 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilka överinstanser som ska pröva överklaganden av vissa beslut rörande utlämnande av allmän handling eller uppgifter från myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i femte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om överklagande av beslut av ett statsråd i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

10 kap.

4 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbehåll som en myndighet kan ställa upp när vissa sekretesskyddade uppgifter lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

4 a §

I paragrafen finns regler om möjlighet för den som har varit tilltalad i ett brottmål som avgjorts slutligt att ta del av uppgifter i

151

Författningskommentar

Ds 2017:57

det bakomliggande utredningsmaterialet. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

7 §

I paragrafen regleras möjligheten för regeringen att förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9 §

I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

13 §

I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att, när myndigheten lämnar ut vissa sekretessbelagda uppgifter som en del i informationslämnande till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud eller studerandeskyddsombud, göra ett

152

Ds 2017:57

Författningskommentar

förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Övriga ändringar är endast språkliga.

14 §

I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att i vissa fall, i förhållande till en enskild, lämna ut sekretessbelagda uppgifter med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

12 kap. 2 §

I paragrafen finns bestämmelser om möjligheterna för en enskild att helt eller delvis häva sekretess till skydd för honom eller henne. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

13 kap.

1 §

Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen

153

Författningskommentar

Ds 2017:57

och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitten 4.2–4.4.

Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program samt att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

3 §

I paragrafen finns hänvisningar till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

4 §

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

154

Ds 2017:57

Författningskommentar

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

15 kap.

5 §

I paragrafen upplyses om att det i tryckfrihetsförordningen anges att regeringen kan föreskriva att bara en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande av handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, om bl.a. vilken myndighet som prövar en begäran att få del av en allmän handling, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

155

Författningskommentar

Ds 2017:57

Ändringarna i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

16 kap. 3 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringarna innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

17 kap. 8 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

18 kap. 19 §

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så

156

Ds 2017:57

Författningskommentar

att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

21 kap. 8 §

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

22 kap. 6 §

23 kap. 8 §

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i

157

Författningskommentar

Ds 2017:57

tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

Ändringen i andra stycket är endast språkliga.

24 kap. 9 §

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

I övrigt görs en språklig ändring.

25 kap. 18 §

Ändringen i tredje stycket är endast språklig.

26 kap. 15 §

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i

158

Ds 2017:57

Författningskommentar

27 kap. 10 §

28 kap. 17 §

I övrigt görs en språklig ändring.

29 kap. 14 §

159

Författningskommentar

Ds 2017:57

30 kap. 30 §

I övrigt görs en språklig ändring.

31 kap. 26 §

I övrigt görs en språklig ändring.

32 kap. 11 §

160

Ds 2017:57

Författningskommentar

33 kap. 5 §

34 kap. 11 §

I övrigt görs en språklig ändring.

35 kap. 24 §

I övrigt görs en språklig ändring.

36 kap. 8 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att

161

Författningskommentar

Ds 2017:57

meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

38 kap. 9 §

39 kap. 6 §

40 kap. 8 §

162

Ds 2017:57

Författningskommentar

motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

42 kap. 11 §

I övrigt görs en språklig ändring.

43 kap. 11 §

44 kap.

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter samt om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

163

Författningskommentar

Ds 2017:57

2 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i rättegångsbalken inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I övrigt görs en språklig ändring.

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

4 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i postlagen och lagen om elektronisk kommunikation inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i annan lagstiftningen än den som angetts tidigare i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

164

Ds 2017:57

Författningskommentar

I övrigt görs en språklig ändring.

9.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

6 §

I paragrafen definieras vad som i lagen avses med handlingar och vidareutnyttjande. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till definitionen av handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9.13Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

1 kap. 4 §

I paragrafen anges, för trådsändningar som når 100 hushåll eller färre, att endast vissa bestämmelser i lagen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

165

Författningskommentar

Ds 2017:57

16 kap. 16 §

I paragrafen finns bestämmelser om hur en myndighet i Sverige ska agera när en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9.14Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

1 kap. 17 §

I paragrafen finns bestämmelser om skyldigheten att vid återgivande av ett varumärke i tryckt skrift ange att varumärket är skyddat genom registrering. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

9.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas för elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten genom överföring via nätverk. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.5.

Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

166

Ds 2017:57

Författningskommentar

9.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud

14 §

I paragrafen anges vissa grundlagsskyddade verksamheter som en person med näringsförbud får utöva trots förbudet. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.

Ändringen i andra och tredje strecksatserna innebär att hänvisningen till bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet att som enskild näringsidkare utöva grundlagsskyddad rättighet vidgas så att det omfattar var och en i stället för enbart svenska medborgare.

9.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

1 §

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

20 §

I paragrafen finns regler om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.

167

Departementsserien 2017

Kronologisk förteckning

1.Elektronisk övervakning av kontaktförbud. Ju.

2.Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. S.

3.Genomförande av ICT-direktivet. Ju.

4.Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S.

5.Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. N.

6.Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad

könstillhörighet fastställd i vissa fall. S.

7.Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ju.

8.Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ku.

9.Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. S.

10.ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. A.

11.Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. S.

12.Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. S.

13.Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. Fi.

14.Vissa ändringar i läkemedelslagen. S.

15.Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. UD.

16.Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. Ju.

17.En ny lag om försäkringsdistribution. Fi.

18.Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. S.

19.Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. Ju.

20.Regionalt utvecklingsansvar

iStockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi.

21.Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Fi.

22.Utstationering och vägtransporter. A.

23.Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi.

24.Skjutvapen och explosiva varor

–Skärpta straff för de grova brotten. Ju.

25.Nya ungdomspåföljder. Ju.

26.En anpassning till dataskyddsförordningen

–kreditupplysningslagen och några andra författningar. Ju.

27.Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. Ju.

28.En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. N.

29.Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. S.

30.Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. A.

31.Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. Fi.

32.Biologiskt mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. M.

33.Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. A.

34.Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. K.

35.Körkortslån. A.

36.En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. Ju.

37.Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. Ju.

38.Livstidsstraff för mord. Ju.

39.Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. S.

40.Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. Fi.

41.En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

42.Följdändringar till ny förvaltningslag. Ju.

43.Konsultation i frågor som rör det samiska folket. Ku.

44.Elmarknadslag. M.

45.En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

46.Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

47.Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. S.

48.Statistik på upphandlingsområdet. Fi.

49.Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. S.

50.Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. Fö.

51.Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. M.

52.Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. Ju.

53.Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. Ju.

54.En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. M.

55.En karensdag mindre

i arbetslöshetsförsäkringen. A.

56.Bastjänstgöring för läkare. S.

57.Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Ju.

58.EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. Ju.

Departementsserien 2017

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10]

Utstationering och vägtransporter. [22]

Ett entreprenörsansvar i bygg-

och anläggningsbranschen. [30]

Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33]

Körkortslån. [35]

En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. [55]

Finansdepartementet

Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13]

En ny lag om försäkringsdistribution. [17]

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20]

Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21]

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. [23]

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31]

Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. [40]

Statistik på upphandlingsområdet. [48]

Försvarsdepartementet

Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. [50]

Justitiedepartementet

Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1]

Genomförande av ICT-direktivet. [3]

Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7]

Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16]

Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19]

Skjutvapen och explosiva varor – Skärpta straff för de grova brotten. [24]

Nya ungdomspåföljder. [25]

En anpassning till dataskyddsförordningen

– kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26]

Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27]

En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36]

Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37]

Livstidsstraff för mord. [38]

En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41]

Följdändringar till ny förvaltningslag. [42]

En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45]

Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [46]

Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. [52]

Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av

EU:s rättshjälpsdirektiv. [53]

Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. [57]

EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. [58]

Kulturdepartementet

Kultursamverkan för ett Sverige

som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8]

Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34]

Konsultation i frågor som rör det samiska folket. [43]

Miljö- och energidepartementet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. [32]

Elmarknadslag. [44]

Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51]

En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54]

Näringsdepartementet

Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5]

En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28]

Socialdepartementet

Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2]

Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4]

Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6]

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9]

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11]

Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12]

Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14]

Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. [18]

Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29]

Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39]

Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. [47]

Omdelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. [49]

Bastjänstgöring för läkare. [56]

Utrikesdepartementet

Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15]