Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen
Departementsserien 2008:70
Ds 2008:70
Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen
Socialdepartementet
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2008
ISBN 978-91-38-23055-8
ISSN 0284-6012
Innehåll
5.1Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
| (2001:453)............................................................................. | 19 |
3
Sammanfattning
I promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna (dnr Fi2008/3981) föreslås en modell för utformningen av en skattelättnad för pensionärer med låga taxerade förvärvsinkomster. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. Regeringens slutliga ställningstagande avseende skattelättnadens storlek och avtrappningsregler kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.
För att delvis motverka att den remitterade modellen för skattelättnad försämras på grund av ökat uttag av avgifter enligt 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) föreslås i denna promemoria att förbehållsbeloppet ska höjas. Höjningen bör inte vara lägre än vad den remitterade skattesänkningen minst ger för en ensamstående garantipensionär. Baserat på det räkneexempel som den remitterade skattesänkningen utgör föreslås därför i denna promemoria att förbehållsbeloppet höjs med motsvarande 167 kronor per månad för ensamstående. Detta sker genom höjning av det s.k. minimibeloppet som per månad efter höjningen utgör lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Regeringens slutliga ställningstagande avseende höjningen av förbehållsbeloppet kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.
Ändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
5
1Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
8 kap.
Kommunen skall bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden skall beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § skall dock inget förbehåll göras.
Minimibeloppet skall, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,294 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller
7 §1
Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.
Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller
1 Senaste lydelse 2001:847.
7
| Förslag till lag om ändring… | Ds 2008:70 |
| 2. 1,084 gånger prisbasbe- | 2. 1,1312 gånger prisbasbe- | |||||
| loppet för var och en av sam- | loppet för var och en av sam- | |||||
| manlevande makar och sam- | manlevande makar och sam- | |||||
| bor. | bor. | |||||
| Minimibeloppet enligt förs- | Minimibeloppet enligt förs- | |||||
| ta stycket skall täcka normal- | ta stycket ska täcka normal- | |||||
| kostnader för livsmedel, klä- | kostnader för livsmedel, klä- | |||||
| der, skor, fritid, hygien, dags- | der, skor, fritid, hygien, dags- | |||||
| tidning, telefon, TV-avgift, | tidning, telefon, TV-avgift, | |||||
| hemförsäkring, | öppen hälso- | hemförsäkring, | öppen hälso- | |||
| och sjukvård, tandvård, hus- | och | sjukvård, | tandvård, | |||
| hållsel, | förbrukningsvaror, | hushållsel, förbrukningsvaror, | ||||
| resor, | möbler, | husgeråd och | resor, | möbler, | husgeråd och | |
| läkemedel. | läkemedel. | |||||
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
8
2 Bakgrund
I 2008 års ekonomiska vårproposition aviserades att regeringen i budgetproposition för 2009 avser att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna (prop. 2007/08:100 s. 18 och 57).
I promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna (dnr Fi2008/3981) föreslås en modell för utformningen av en skattelättnad för pensionärer med låga taxerade förvärvsinkomster. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen av relativt snabbt. För att remissinstanserna ska kunna bedöma modellen och dess effekter konkretiseras förslaget med hjälp av ett räkneexempel som skulle innebära en skattelättnad med cirka 2 500 kronor per år för en pensionär som får full garantipension och som vid inkomstårets ingång har fyllt 65 år. Av samtliga pensionärer i åldersgruppen berörs cirka 28 procent av ett förhöjt grundavdrag. Om man även räknar med pensionärer som berörs genom effekter på hushållets disponibla inkomst, stiger andelen till cirka 38 procent. Den genomsnittliga inkomstförstärkningen i åldersgruppen uppskattas i räkneexemplet till cirka 1 600 kronor per år. Efter en sådan höjning skulle grundavdraget komma att uppgå till cirka 34 900 kronor för inkomståret 2009 upp till och med en taxerad förvärvsinkomst på cirka 108 200 kronor. För inkomster under 34 900 kronor blir grundavdraget lika stort som den taxerade förvärvsinkomsten, varvid ingen skatt ska betalas på inkomsten. För inkomster över 108 200 kronor reduceras grundavdraget med 100 kronor per 1 000 kronor i ökad taxerad
9
| Bakgrund | Ds 2008:70 |
förvärvsinkomst, vilket innebär att vid inkomster över 131 500 kronor lämnas inget förhöjt grundavdrag. Regeringens slutliga ställningstagande avseende skattelättnadens storlek och avtrappningsregler kommer dock att ske i budgetpropositionen för 2009.
Denna promemoria presenterar ett förslag om höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453). Förslaget syftar till att delvis motverka att den skattelättnad som uppkommit genom det förhöjda grundavdraget försämras genom höjda avgifter enligt socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppet i socialtjänstlagens kapitel om avgifter bör därför höjas.
10
3Ett höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen
3.1Gällande rätt
I 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om avgifter för olika insatser inom socialtjänstens område. I juli 2002 gjordes en del ändringar i fråga om avgiftsreglerna. Ett högkostnadsskydd gäller för hemtjänst, dagverksamhet och avgifter för kommunal hälso- och sjukvård samt en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen (8 kap. 5 § socialtjänstlagen). I 8 kap. 7 § socialtjänstlagen anges ett lägsta belopp (minimibelopp) som den enskilde som betalar avgift ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel. Beloppet ska täcka den enskildes normala levnadskostnader, förutom boendekostnaden. Den enskildes förbehållsbelopp uppgår till summan av den enskildes minimibelopp och dennes boendekostnad.
Utgångspunkten när förbehållsbeloppets lägsta nivå beräknades av den nivå (skälig levnadsnivå) som pensionärer berättigade till särskilt bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL) ska erhålla genom bidraget. Detta innebär således att äldre och funktionshindrade personer som betalar avgift för äldre- och handikappomsorg garanteras en lagstadgad lägsta skälig levnadsnivå. Samtliga omsorgstagare förbehålls ett visst lägsta medelsutrymme för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbe-
11
| Ett höjt förbehållsbelopp vid… | Ds 2008:70 |
hållsbelopp) innan omsorgsavgift får tas ut. Förbehållsbeloppet (exkl. boendekostnaden) beräknas med ledning av ett i lag fastställt s.k. minimibelopp. Till minimibeloppet ska sedan läggas den faktiska, aktuella boendekostnaden. Minimibeloppet – som omfattar schabloniserade normala kostnadsposter i ett hushåll – ska i normalfallet per månad bestämmas till samma nivå som gäller för skälig levnadsnivå enligt BTPL, dvs. en tolftedel av 1,294 gånger gällande prisbasbelopp för ensamstående och en tolftedel av 1,084 gånger gällande prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor. Beloppet omfattar följande poster: livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.
Minimibeloppet har huvudsakligen beräknats med ledning av uppgifter från Konsumentverkets hushållsbudget avseende hushållskostnader för ensamboende och sammanboende personer 61 år och äldre. Posterna för hälso- och sjukvård samt läkemedel har beräknats som en tolftedel av årskostnaden för personer som betalar upp till nivån för respektive högkostnadsskydd. Därutöver har skattningar gjorts av vissa poster utifrån andra tillgängliga uppgifter om levnadskostnader för äldre och personer med funktionshinder. Understrykas bör att detta i lag angivna lägsta medelsutrymme, minimibeloppet, således avser schabloniserade s.k. normalkostnader för personer 61 år och äldre och inte enskilda äldres faktiska levnadskostnader.
Det kan finnas situationer när en enskild omsorgstagare har fördyrade levnadskostnader inom ramen för de poster som det lagstadgade minimibeloppet avser att täcka. Det kan också förekomma att enskilda därutöver av olika skäl har andra levnadskostnader än dessa. Kommunen ska – i båda dessa fall av uppkomna merkostnader – höja nivån på minimibeloppet i skälig omfattning under förutsättning att kostnaderna är av den karaktären att de bör tillgodoses inom ramen för förbehållsbeloppet. Det krävs vidare att kostnaderna är av varaktig karaktär samt att
12
| Ds 2008:70 | Ett höjt förbehållsbelopp vid… |
behovet avser ett inte oväsentligt belopp (8 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen).
I några undantagsfall får kommunen bestämma minimibeloppet till en lägre nivå än vad som framgår av lagen. Detta får dock ske endast om en omsorgstagare inte har en kostnad som minimibeloppet ska täcka. Detta kan ske därför att denna kostnad ingår i avgiften för hemtjänst eller dagverksamhet, eller i avgiften eller i hyran för bostad i särskilt boende, eller tillhandahålls kostnadsfritt (8 kap. 8 § andra stycket socialtjänstlagen).
3.2Överväganden och förslag
Förslag: Förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt 8 kap. socialtjänstlagen ska höjas. Detta sker genom höjning av minimibeloppet som efter höjningen per månad ska utgöra lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.
Skälen för promemorians förslag: Det finns i dag drygt 1,6 miljoner pensionärer i Sverige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet ålderspensionärer öka till närmare 2 miljoner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år och i pensionärskollektivet återfinns därmed alltfler äldre. Det finns nu många pensionärer högt upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män, utgör kvinnorna en större andel av ålderspensionärerna ju högre upp i åldrarna man kommer.
Den genomsnittliga åldern för uttag av ålderspension är cirka 65 år och har i princip inte ändrats trots stigande medellivslängd. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer garantipension till någon del. Av dem som i dag beviljas ålderspension får en tredjedel garantipension till någon del.
13
| Ett höjt förbehållsbelopp vid… | Ds 2008:70 |
Den ekonomiska utvecklingen för pensionärerna har varit positiv under senare år, eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till tillväxten genom s.k. följsamhetsindexering. Pensionärerna gynnas därmed av den snabba sysselsättningstillväxten. Det finns dock grupper av pensionärer som lever under knappa ekonomiska villkor. I genomsnitt är ekonomin sämre ju äldre åldersgruppen är. Pensionärskollektivet är dock ingen homogen grupp varför de ekonomiska villkoren i vissa fall kan vara bättre i äldre åldersgrupper än yngre och tvärtom. Sammantaget understiger den genomsnittliga disponibla inkomsten för pensionärer den genomsnittliga disponibla inkomsten för personer som är under 65 år. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst har kvinnor över 85 år, vilket förklaras av att de ofta har haft en svag arbetsmarknadsanknytning.
Det förhöjda grundavdraget, som föreslås i promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna, berör genom sin konstruktion endast personer med relativt låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen av relativt snabbt.
De personer som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser om avgift är de som har hemtjänst i ordinarie bostad, bor i särskilt boende, har dagverksamhet eller har kommunal hemsjukvård. För de personer som bor i särskilt boende ska kommunerna enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) erbjuda hälso- och sjukvård. Även avgifter för den kommunala hälso- och sjukvården ska beaktas vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453).
Socialtjänstens verksamheter är till för alla, oavsett ålder, som bedöms ha behov av stöd. Socialtjänstlagen är från grunden uppbyggd på att tillgodose den enskilde individens behov så att en skälig levnadsnivå kan uppnås. Begreppet skälig levnadsnivå är knutet till normala levnadskostnader. Av Konsumentverkets beräknade utgifter för hushållsbudget framgår att yngre personer vanligen har högre levnadskostnader än äldre. Dessutom ska socialtjänsten vid beräkning av den enskildes avgiftsutrymme ta hänsyn till de merkostnader för livsföringen som den enskilde
14
| Ds 2008:70 | Ett höjt förbehållsbelopp vid… |
kan ha. Många av dem med äldre- och handikappomsorg har till följd av godkända merkostnader fått ett högre förbehållsbelopp och därmed ett lägre avgiftsutrymme.
Förslaget om ett höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen syftar till att delvis motverka att den skattelättnad som uppkommit genom det förhöjda grundavdraget försämras genom höjda avgifter enligt socialtjänstlagen. Höjningen av förbehållsbeloppet bör inte vara lägre än vad den remitterade skattesänkningen minst ger för en ensamstående garantipensionär. Baserat på räkneexempel i den remitterade promemorian om skattesänkningen föreslås därför i denna promemoria att förbehållsbeloppet höjs med motsvarande 167 kr per månad. Förbehållsbeloppet per månad kommer efter en sådan höjning utgöra lägst en tolftedel av 1,3412 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1312 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Regeringens slutliga ställningstagande avseende höjningen av förbehållsbeloppet kommer att ske i budgetpropositionen för 2009.
Ett högre grundavdrag kan komma att påverka det särskilda bostadstillägget för pensionärer enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och det bistånd som lämnas enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd. För att den förhöjda delen av grundavdraget ska komma alla till del, även dem som bara har äldreförsörjningsstöd, bör därför nivån för lägsta skäliga levnadsnivå i dessa stöd höjas. Detta kommer att ske i ett annat sammanhang.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändring i 8 kap. 7 § socialtjänstlagen.
15
4 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
En höjning av förbehållsbeloppet enligt 8 kap. 7 § socialtjänstlagen bedöms påverka avgiften för cirka 60 000 personer, direkt eller inom hushållet.
Ungefär 280 000 personer hade 2006 hemtjänst i ordinärt boende, boende i särskild boendeform eller kommunal hemsjukvård. Av dessa var cirka 250 000 personer 65 år eller äldre. I denna promemoria föreslås en höjning av förbehållsbeloppet vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen för att delvis motverka att den skattelättnad som föreslås i promemorian Ett förhöjt grundavdrag till de sämst ställda pensionärerna försämras på grund av ökat uttag av avgifter.
Förslaget om höjning av förbehållsbeloppet kommer att medföra ett bortfall av avgiftsintäkter för kommunerna. Avgifterna inom såväl äldre- och handikappomsorgen som den kommunala hälso- och sjukvården används dels som styrinstrument, dels som finansieringskälla. Avgiftsfinansieringsgraden inom äldre- och handikappomsorgen uppgår till cirka fyra procent. En förändring av förbehållsbeloppet bedöms kunna leda till att avgifternas styrande effekt på efterfrågan av insatser inom socialtjänsten respektive den kommunala hälso- och sjukvården minskar genom att antalet personer som inte behöver betala avgift ökar något. Förslaget bedöms inte få till effekt att kommunerna visar ökad restriktivitet när det gäller att bedöma merkostnader som läggs till ett individuellt bestämt förbehållsbelopp.
17
| Konsekvensanalys | Ds 2008:70 |
Förslaget om höjning av förbehållsbeloppet med motsvarande 167 kronor per månad medför minskade avgiftsintäkter till kommunerna med cirka 125 miljoner kronor enligt preliminära beräkningar avseende år 2009. Det aktuella förslaget om ett förhöjt grundavdrag innebär samtidigt att kommunernas avgiftsbas ökar, vilket ger en sammantagen avgiftsminskning om cirka 85 miljoner kronor. Kommunerna bör ersättas enligt finansieringsprincipen, då förslaget kan anses innebära utökat åtagande för kommunerna.
Förslaget bör finansieras med en höjning av anslaget 48:1
Kommunalekonomisk utjämning för att kompensera kommunerna. Frågan om finansiering av förslaget återkommer regeringen till i budgetpropositionen för 2009.
Effekter för myndigheter
Förslaget att höja förbehållsbeloppet medför inte ökade kostnader för myndigheter. För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan.
Jämställdhetsanalys m.m.
En fördelningspolitisk analys visar att förslagen har störst betydelse för omsorgstagare med de allra lägsta inkomsterna. Bland dessa dominerar ensamboende kvinnor som är 80 år eller äldre. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män. Förslaget innebär att ett av de jämställdhetspolitiska målen påverkas, nämligen det mål som handlar om ekonomisk jämställdhet. Därtill bidrar förslaget till att minska inkomstklyftorna mellan äldre omsorgstagare och övriga ålderspensionärer.
18
5 Författningskommentarer
5.1Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
8 kap.
7 §
Paragrafens andra stycke ändras. Den schabloniserade normala kostnadsposten i ett hushåll per månad höjs.
I övrigt görs redaktionella ändringar i paragrafen.
19
Departementsserien 2008
Kronologisk förteckning
1.Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Ju.
2.Europeiskt betalningsföreläggande. Ju.
3.Införande av en rehabiliteringskedja. S.
4.Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. S.
5.Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. Ju.
6.Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ju.
7.Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. A.
8.Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. N.
9.Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Ju.
10.Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. U.
11.Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. Fi.
12.Europeiskt småmålsförfarande. Ju.
13.En ny betygsskala. U.
14.Från sjukersättning till arbete. S.
15.Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. Ju.
16.Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. A.
17.Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Fi.
18.Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. S.
19.Sfi-bonus
– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. IJ.
20.Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. Ju.
21.Stranden – en värdefull miljö. M.
22.Överförande av startprogrammen i Swedfund. UD.
23.FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy. S.
24.Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. A.
25.Nya villkor för presstödet. Ku.
26.Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. IJ.
27.Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. S.
28.Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. Ju.
29.Värdesäkring av riksnormen. S.
30.Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Ju.
31.Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Fi.
32.Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp. N.
33.Kompletterande bestämmelser till EG:s förordning om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. Jo.
34.Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. Ju.
35.Eftersök av trafikskadat vilt. Jo.
36.Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd. Fi.
37.Sveriges antagande av rambeslut om ändring i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. Ju.
38.Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag. Ju.
39.Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning. A.
40.En förenklad revisorsgranskning vid fusion och delning av aktiebolag. Ju.
41.Glömda regler?
– En överyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. S.
42.Sveriges antagande av rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Ju.
43.Gör Sverige till ett elbilens pionjärland
–Rapport från Globaliseringsrådet. U.
44.Vissa internationella adoptionsfrågor. S.
45.Överlåtbara fiskerättigheter. Jo.
46.Direktivet om aktieägares rättigheter
–förslag till genomförandeåtgärder. Ju.
47.Etisk bedömning av nya metoder i vården. S.
48.Försvar i användning. Fö.
49.Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. Ju.
50.Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Ju.
51.Ett förenklat trossamfundsregister. Ku.
52.Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG avseende vissa medicintekniska produkter. S.
53.Allmänna sammankomster på offentlig plats. Ju.
54.Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en ordningsstörande folksamling m.m. Ju.
55.Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria. Ju.
56.Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. U.
57.Djurförbudsregister. Jo.
58.Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning m.m.
59.Säljstödjande finansiering. Fi.
60.Utvecklingen av nationalstadsparken. M.
61.Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. A.
62.En arbetslöshetsförsäkring för arbete. A.
63.Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. A.
64.En jobbgaranti för ungdomar. A.
65.Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. A.
66.Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. A.
67.Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor – Arbetsförmedlingen. A.
68.Alkoholutandningsprov i svenska hamnar. Ju.
69.Genomförande av Kommissionens direktiv 2006/86/EG.S.
70.Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen. S.
Departementsserien 2008
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Sveriges antagande av rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. [1]
Europeiskt betalningsföreläggande. [2] Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. [5]
Sveriges antagande av rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. [6]
Sveriges antagande av rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. [9]
Europeiskt småmålsförfarande. [12]
Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material som finns i radio- och TV-företagens programarkiv. [15]
Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. [20]
Officialprövningens omfattning vid registrering av varumärken och firmor m.m. [28]
Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. [30]
Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning. [34]
Sveriges antagande av rambeslut om ändring
i rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. [37]
Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag. [38]
En förenklad revisorsgranskning vid fusion och delning av aktiebolag. [40]
Sveriges antagande av rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. [42]
Direktivet om aktieägares rättigheter
– förslag till genomförandeåtgärder. [46]
Sveriges antagande av rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister. [49]
Sammansättningsreglerna i Högsta domstolen och Regeringsrätten. [50]
Allmänna sammankomster på offentlig plats. [53]
Utvidgade möjligheter att avlägsna deltagare i en ordningsstörande folksamling m.m. [54]
Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria. [55]
Alkoholutandningsprov i svenska hamnar. [68]
Utrikesdepartementet
Överförande av startprogrammen till Swedfund.[22]
Försvarsdepartementet
Försvar i användning. [48]
Socialdepartementet
Införande av en rehabiliteringskedja.[3]
Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. [4]
Från sjukersättning till arbete. [14]
Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. [18]
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. + Daisy [23]
Flexiblare finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. [27]
Värdesäkring av riksnormen. [29]
Glömda regler?
– En översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. [41]
Vissa internationella adoptionsfrågor. [44] Etisk bedömning av nya metoder i vården. [47]
Genomförande av ändringsdirektiv 2007/47/EG avseende vissa medicintekniska produkter. [52]
Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning m.m.[58]
Genomförande av Kommissionens direktiv 2006/86/EG. [69]
Ett förhöjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgift enligt socialtjänstlagen. [70]
Finansdepartementet
Kommunal medfinansiering av regionala infrastrukturprojekt. [11]
Remissammanställning. Ansvarskommitténs betänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). [17]
Förslag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. [31]
Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd. [36]
Säljstödjande finansiering. [59]
Utbildningsdepartementet
Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket. Rapport från Globaliseringsrådet. [10]
En ny betygsskala. [13]
Gör Sverige till ett elbilens pionjärland – Rapport från Globaliseringsrådet. [43]
Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar. [56]
Jordbruksdepartementet
Kompletterande bestämmelser till EG:s förordning om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. [33]
Eftersök av trafikskadat vilt. [35] Överlåtbara fiskerättigheter. [45] Djurförbudsregister. [57]
Miljödepartementet
Stranden – en värdefull miljö. [21] Utvecklingen av nationalstadsparken. [60]
Näringsdepartementet
Godkännande av motorfordon m.m. + Bilaga. [8]
Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp. [32]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Sfi-bonus
– stimulans för nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. [19]
Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter. Ett alternativ. [26]
Kulturdepartementet
Nya villkor för presstödet.[25]
Ett förenklat trossamfundsregister. [51]
Arbetsmarknadsdepartementet
Människohandel för arbetskraftsexploatering m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan. [7]
Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. [16]
Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv. [24]
Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning. [39]
Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. [61] En arbetslöshetsförsäkring för arbete. [62]
Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. [63]
En jobbgaranti för ungdomar. [64]
Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. [65]
Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. [66]
Den nya myndigheten för arbetsmarknadsfrågor – Arbetsförmedlingen. [67]