Elektroniskt kungörande
Departementsserien 2003:42
Promemorians huvudsakliga innehåll
Det finns ett stort antal föreskrifter om att beslut och andra åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT). En del av dessa kungörelser gäller företag. Patent- och registreringsverket är annonsskyldigt för en stor del av företagskungörelserna.
På sistone har frågan om formerna för de företagsanknutna kungörelserna aktualiserats på flera sätt. Riksdagen har anmodat regeringen att finna en lösning som innebär att Patent- och registreringsverkets skyldighet att i PoIT utfärda kungörelse om registrering kan slopas (bet. 2001/02:NU1 och 2002/03:NU1). Patent- och registreringsverket har därutöver i en egen framställan till regeringen föreslagit att vissa kungörelser som verket ansvarar för skall flyttas över till en elektronisk tidning. Till bilden hör att det inom EU pågår lagstiftningsarbete som bl.a. syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att låta bolagsrättsliga kungörelser ske på elektronisk väg.
Det finns alltså skäl att överväga om de företagsanknutna kungörelserna skall flyttas från PoIT till en elektronisk tidning. Eftersom PoIT:s intäkter från de företagsanknutna kungörelserna utgör ca 50 procent av tidningens totala annonsintäkter, kan en överflyttning av dessa kungörelser leda till att PoIT inte längre kan finnas kvar i sin nuvarande form. Om PoIT skulle läggas ned som kungörelseorgan, innebär detta att andra kungörelsebestämmelser som hänvisar till PoIT inte kan tillämpas. För att trygga att kungörelse sker även i dessa andra fall övervägs i promemorian om alla kungörelser i PoIT skall
3
Ds 2003:42
flyttas till en av Patent- och registreringsverket utgiven elektronisk tidning.
I promemorian konstateras att såväl kostnadsskäl som tillgänglighetsskäl talar för att allt kungörande som idag sker i PoIT i framtiden bör ske elektroniskt. Offentliggörande av information som enligt lag eller förordning skall kungöras bedöms vara ett sådant viktigt allmänt intresse att publicering via Internet bör kunna tillåtas.
Det föreslås därför att samtliga de kungörelser som enligt bestämmelser i olika författningar idag skall ske i PoIT i fortsättningen skall ske i en elektronisk tidning, Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning. Kungörelsetidningen skall vara tillgänglig via Internet och Patent- och registreringsverket skall ansvara för utgivningen. Tidningen skall enligt förslaget uppdateras fem gånger i veckan. Annonsörer i tidningen skall betala en avgift. Det skall inte utgå någon avgift för att ta del av tidningen.
De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
4
Innehåll
| Promemorians huvudsakliga innehåll | .................................. 3 | |
| 1 | Författningsförslag .................................................. | 13 |
1.1Förslag till lag om annonsavgift för annonsering i
| Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.......... | 13 |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s.1) om
| vissa internationella rättsförhållanden | rörande |
| äktenskap och förmynderskap ............................................ | 14 |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om
| kommission .......................................................................... | 15 |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal
| och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens | |
| område .................................................................................. | 16 |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1921:378) om
| ströängars indragande till kronan........................................ | 17 |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt
| för borgenär till betalning ur ersättning på grund av | |
| brandförsäkringsavtal........................................................... | 18 |
5
| Innehåll | Ds 2003:42 |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om
| dödande av förkommen handling........................................ | 19 |
1.8Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
| (1949:381)............................................................................. | 20 |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1958:52) om
6
7
| Innehåll | Ds 2003:42 |
8
9
| Innehåll | Ds 2003:42 |
| 1.60 Förslag | till | förordning | om | ändring | i |
| försäkringsrörelseförordningen (1982:790) ....................... | 73 | ||||
10
| Ds 2003:42 | Innehåll | ||||
| 1.71 Förslag | till | förordning | om | ändring | i |
| stiftelseförordningen (1995:1280) | ...................................... | 85 | |||
1.72Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut,
3.2Nuvarande bestämmelser om kungörelser i Post- och
| Innehåll | Ds 2003:42 |
5.1Kungörelser som i dag sker i PoIT skall framdeles ske
12
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om annonsavgift för annonsering i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning
Härigenom föreskrivs följande.
Den som enligt lag eller förordning är skyldig att kungöra visst förhållande i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning skall betala en annonseringsavgift till Patent- och registreringsverket. Avgiftens storlek fastställs av regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
13
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 5 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 5 kap. 5 § 1988:1322.
14
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission
Härigenom föreskrivs att i 47 § lagen (1914:45) om kommission1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 47 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av 47 § 1975:247.
15
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Härigenom föreskrivs att i 17 och 27 §§ lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 27 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av
17 § 1981:799
27 § 1977:672.
16
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1921:378) om ströängars indragande till kronan
Härigenom föreskrivs att i 60 § lagen (1921:378) om ströängars indragande till kronan1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 60 § 1977:683.
17
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 2 § 1977:684.
18
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling
Härigenom föreskrivs att i 6 och 12 §§ lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 6 § 1981:770.
19
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.8Förslag till lag om ändring i föräldrabalken (1949:381)
Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 2 a § och 11 kap. 27 § föräldrabalken (1949:381)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
9 kap. 2 a § 1977:658
11 kap. 27 § 1994:1433.
20
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente
Härigenom föreskrivs att i lagen (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse 1977:661.
21
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.10Förslag till lag om ändring i ärvdabalken (1958:637)
Härigenom föreskrivs att i 16 kap. 1 och 2 §§ samt 25 kap. 4 § ärvdabalken (1958:637)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
16 kap. 1 § 1987:231
16 kap. 2 § 1977:659
25 kap. 4 § 1977:659.
22
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.11Förslag till lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss
Härigenom föreskrivs att i 25 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 25 § 1977:660.
23
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.12Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
Härigenom föreskrivs att i 17 § delgivningslagen (1970:428)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 17 § 1997:268.
24
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.13Förslag till lag om ändring i jordabalken (1970:994)
Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 8 §, 12 kap. 8 §, 13 kap. 20 § och 20 kap. 11 § jordabalken (1970:994)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
8 kap. 8 § 1991:850
12 kap. 8 § 1994:817
13 kap. 20 § 1993:1418
20 kap. 11 § 1977:662.
25
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.14Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 5 § 1995:1401.
26
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.15Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 19 § expropriationslagen (1972:719)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 6 kap. 19 § 1977:706.
27
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.16Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 5 § 1995:1403.
28
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.17Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
Härigenom föreskrivs att i 17–19 §§ handelsregisterlagen (1974:157)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 17 och 19 §§ i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av
17 § 1992:1448
18 § 1992:1448
19 § 1977:707.
29
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.18Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 11 §, 4 kap. 7 och 17 §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 6 §, 9 kap. 14 §, 13 kap. 23 och 24 §§, 14 kap. 16, 30 och 32 §§ samt 18 kap. 2 – 3 a §§ aktiebolagslagen (1975:1385)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 3 kap. 11 §, 4 kap. 17 §, 14 kap. 30 § samt 18 kap. 3 och 3 a §§ i sin äldre lydelse.
1 Lagen omtryckt 1993:150 Senaste lydelse av
3 kap. 11 § 1998:1487
6 kap. 6 § 1997:365
9 kap. 14 § 1998:760
13 kap. 23 § 2001:932
13 kap. 24 § 2001:932
14 kap. 16 § 1997:365
14 kap. 30 § 1998:760
14 kap. 32 § 1994:802
18 kap. 2 § 2001:932
18 kap. 3 § 1994:802
18 kap. 3 a § 1994:802.
30
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.19Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)
Härigenom föreskrivs att i 6 § trafikskadelagen (1975:1410)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 6 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av 6 § 1980:40.
31
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.20Förslag till lag om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
32
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.21Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)
Härigenom föreskrivs att i 15 § folkomröstningslagen (1979:369) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
33
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.22Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 5 § 1996:259.
34
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.23Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)
Härigenom föreskrivs att i 41 § namnlagen (1982:670) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
35
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.24Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 11 §, 4 kap. 9 och 19 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 6 §, 9 kap. 18 §, 14 kap. 4 och 26 a §§, 15 kap. 4 och 9 §§, 15 a kap. 24 § samt 20 kap. 2–3a §§ försäkringsrörelselagen (1982:713)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 3 kap. 11 §, 4 kap. 19 §, 15 a kap. 24 § samt 20 kap. 3 och 3 a §§ i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av
5 kap. 7 § 1999:600
9 kap. 18 § 1999:600
14 kap. 26 a § 1995:779
15 kap. 4 § 1995:779
20 kap. 2 § 2000:822
20 kap. 3 § 1994:1941
20 kap. 3 a § 1994:1941.
36
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.25Förslag till lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn
Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
37
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.26Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken (1987:230)
Härigenom föreskrivs att i 16 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 16 kap. 3 § 1996:243.
38
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.27Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 2 och 3 §§ och 9 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 8 kap. 3 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av
8 kap. 2 § 2000:818
8 kap. 3 § 1998:1500
9 kap. 8 § 1998:1500.
39
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.28Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 14 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 § sparbankslagen (1987:619)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1Senaste lydelse av
2kap. 14 § 1992:1614
6kap. 3 § 1992:1614.
40
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.29Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 5 och 18 §§, 12 kap. 6 och 10 §§ samt 15 kap. 2 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 15 kap. 3 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av
11 kap. 18 § 1992:1449
12 kap. 6 § 1997:367.
41
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.30Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 2 §, 8 kap. 11 §, 11 kap. 6 §, 12 kap. 6 §, 13 kap. 7 §, 15 kap. 1 § och 16 kap. 9 § konkurslagen (1987:672)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 3 kap. 2 §, 12 kap. 6 § samt 16 kap. 9 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av 16 kap. 9 § 1994:1050.
42
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.31Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
Härigenom föreskrivs att i 35 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 35 § 1992:1320.
43
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.32Förslag till lag om ändring i lagen (1991:351) om handelsagentur
Härigenom föreskrivs att i 27 § lagen om handelsagentur (1991:351) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 27 § i sin äldre lydelse.
44
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.33Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 27 § bostadsrättslagen (1991:614) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
45
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.34Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs att i 22 och 23 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 23 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av 22 § 1995:1558.
46
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.35Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 32 § sametingslagen (1992:1433)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 3 kap. 32 § 2000:1214.
47
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.36Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande
Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 3 och 4 §§ lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
48
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.37Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
Härigenom föreskrivs att i 14, 20 och 24 §§ skuldsaneringslagen (1994:334) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
49
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.38Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 5 § och 17 kap. 7 § sjölagen (1994:1009) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
50
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.39Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 5 § samt 10 kap. 8 och 9 §§ stiftelselagen (1994:1220) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 10 kap. 9 § i sin äldre lydelse.
51
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.40Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Härigenom föreskrivs att i 11och 13 §§ lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
52
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.41Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
8 kap.
4 §1
När årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag eller handelsbolag har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta. Kungörandet skall ske i en tidning som myndigheten ger ut.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.
När årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag eller handelsbolag har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta. Kungörandet skall ske i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse 1999:1112
53
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.42Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
8 kap.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
54
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.43Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
8kap.
6 §
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.
Regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.
När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
55
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.44Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 7 §, 9 kap. 5 § samt 10 kap. 10 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
56
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.45Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 13 § och 4 kap. 11 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 4 kap. 11 § i sin äldre lydelse.
57
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.46Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157)
Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 12 och 19 §§, 18 kap. 14 § samt 19 kap. 7 § vallagen (1997:157) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
58
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.47Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige
Härigenom föreskrivs att i 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2.För kungörelser som har skett före den 1 januari 2004 gäller 10 kap. 2 § i sin äldre lydelse.
1 Senaste lydelse av 10 kap. 1 § 1999:602.
59
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.48Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
Härigenom föreskrivs att i 4 kap. 19 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
60
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.49Förslag till lag om ändring i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall
Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
61
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.50Förslag till förordning om Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Patent- och registreringsverket skall ge ut en kungörelsetidning. Tidningen skall ges ut i elektronisk form.
Kungörelsetidningen skall användas för publicering av uppgifter som enligt bestämmelse i lag eller förordning skall kungöras i tidningen.
I kungörelsetidningen får Patent- och registreringsverket också publicera uppgifter som enligt föreskrift i bolagsordning, stadgar eller liknande förordnande skall kungöras i tidningen, om uppgifterna avser endast
1.kallelse,
2.utlysning av tjänst, eller
3.utlysning av stipendium.
2 § Kungörelsetidningen skall uppdateras en gång varje helgfri måndag till och med fredag, dock inte midsommarafton, julafton eller nyårsafton.
Varje kungjord uppgift skall från dagen för kungörelsen och två år framåt finnas tillgänglig för var och en på Patent- och registreringsverkets webbplats. Vad som har kungjorts enligt 16 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken och enligt lagen (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente skall dock finnas tillgängligt från dagen för kungörelsen och sex år framåt. De kungjorda uppgifterna skall därefter bevaras elektroniskt hos Patent- och registreringsverket.
3 § Patent- och registreringsverket är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för den behandling av personuppgifter som verket utför för att ge ut kungörelsetidningen.
62
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
4 § Patent- och registreringsverket får till en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet föra över personuppgifter i kungörelsetidningen i den utsträckning uppgifterna ingår i kungörelser som enligt lag eller annan författning skall kungöras i tidningen.
5 § Patent- och registreringsverket skall vid utgivningen och tillhandahållandet av kungörelsetidningen se till att det inte uppkommer något otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet. Myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa möjligheterna till sökning i tidningen av
1.känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204) och
2.personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden enligt 21 § samma lag.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
63
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.51Förslag till förordning om ändring i vägkungörelsen (1971:954)
Härigenom föreskrivs att i 30 och 36 §§ vägkungörelsen (1971:954)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
30 § 1998:895
36 § 1998:895.
64
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.52Förslag till förordning om ändring i handelsregisterförordningen (1974:188)
Härigenom föreskrivs att i 2 § handelsregisterförordningen (1974:188)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 2 § 2001:930.
65
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.53Förslag till förordning om ändring i förordningen (1975:928) om handläggning av partrederiärenden
Härigenom föreskrivs att i 6 § förordningen (1975:928) om handläggning av partrederiärenden1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 6 § 1977:387.
66
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.54Förslag till förordning om ändring i förordningen (1975:932) med dispaschörinstruktion
Härigenom föreskrivs att i 16 § förordningen (1975:932) med dispaschörinstruktion1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 16 § 1977:838.
67
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.55Förslag till förordning om ändring i aktiebolagsförordningen (1975:1387)
Härigenom föreskrivs att i 43 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
68
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.56Förslag till förordning om ändring i förordningen (1976:933) om kungörande av uppgifter ur aktiebolagsregistret m.m.
Härigenom föreskrivs att i förordningen (1976:933) om kungörande av uppgifter ur aktiebolagsregistret m.m.1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse 1995:1281.
69
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.57Förslag till förordning om ändring i förordningen (1978:164) om vissa rörledningar
Härigenom föreskrivs att i 5 § förordningen (1978:164) om vissa rörledningar1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 5 § 1997:871.
70
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.58Förslag till förordning om ändring i förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT- överenskommelsen om statlig upphandling
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
4 §
Den publikation som anges i bilaga II till den överenskommelse om statlig upphandling (bilaga till denna förordning) som har träffats inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) skall vara Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
71
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.59Förslag till förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981)
Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 9 §, 10 kap. 4 §, 12 kap. 16 § och 13 kap. 6 § utsökningsförordningen (1981:981)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
10 kap. 4 § 1993:1243
12 kap. 16 § 1993:1243.
72
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.60Förslag till förordning om ändring i försäkringsrörelseförordningen (1982:790)
Härigenom föreskrivs att i 39 § försäkringsrörelseförordningen (1982:790)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 39 § 2000:826.
73
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.61Förslag till förordning om ändring i förordningen (1985:357) om registrering av och underrättelser om domar om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 6 § förordningen (1985:357) om registrering av och underrättelser om domar om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||
| Kungörelser enligt 7 a § | 6 §1 | ||
| Kungörelser enligt 7 a § | |||
| lagen (1985:354) | om | förbud | lagen (1985:354) om förbud |
| mot juridiskt eller ekonomiskt | mot juridiskt eller ekonomiskt | ||
| biträde i vissa fall skall ske i en | biträde i vissa fall skall ske i | ||
| tidning som Patent- och regist- | Patent- och registreringsverkets | ||
| reringsverket ger | ut. | Verket | kungörelsetidning. |
| meddelar närmare | föreskrifter | ||
om sådana kungörelser.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse 2001:393.
74
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.62Förslag till förordning om ändring i förordningen (1985:626) om vissa torvfyndigheter
Härigenom föreskrivs att i 8 § förordningen (1985:626) om vissa torvfyndigheter orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
75
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.63Förslag till förordning om ändring i förordningen (1986:441) om underrättelser angående näringsförbud m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1986:441) om underrättelser angående näringsförbud m.m. skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
| När näringsförbud eller till- | 2 §1 | |
| När näringsförbud eller till- | ||
| fälligt näringsförbud har med- | fälligt näringsförbud har med- | |
| delats, skall Patent– och regist- | delats, skall Patent– och regist- | |
| reringsverket kungöra detta i | reringsverket kungöra detta i | |
| en tidning som verket ger ut. | Patent- och registreringsverkets | |
| Patent– | och registreringsverket | kungörelsetidning. |
| meddelar | närmare föreskrifter | |
om sådan kungörelse.
Sådan särskild underrättelse som avses i 14 § lagen (1986:436) om näringsförbud skall avfattas enligt formulär som fastställs av Domstolsverket.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse 1996:352.
76
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.64Förslag till förordning om ändring i räddningstjänstförordningen (1986:1107)
Härigenom föreskrivs att i 24 § räddningstjänstförordningen (1986:1107) orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
77
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.65Förslag till förordning om ändring i bankrörelseförordningen (1987:647)
Härigenom föreskrivs att i 44 § bankrörelseförordningen (1987:647)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 44 § 2000:825.
78
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.66Förslag till förordning om ändring i förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att i 17 § förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
79
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.67Förslag till förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293)
Härigenom föreskrivs att i 14 a § strålskyddsförordningen (1988:293)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 14 a § 1998:893.
80
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.68Förslag till förordning om ändring i mineralförordningen (1992:285)
Härigenom föreskrivs att i 3, 6, 8 och 34 §§ mineralförordningen (1992:285)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av
6 § 1993:694
8 § 1993:694.
81
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.69Förslag till förordning om ändring i förordningen (1994:1933) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Härigenom föreskrivs att i 10 § förordningen (1994:1933) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
82
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.70Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket
Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §1
Patent- och registreringsverket är central förvaltningsmyndighet för
1.ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn,
2.registerärenden angående aktiebolag, filialer och europeiska ekonomiska intressegrupperingar,
3.handels- och föreningsregisterärenden, och
4.bank- och försäkringsregisterärenden.
Verket är inskrivningsmyndighet enligt 4 kap. 2 § lagen (1984:649) om företagshypotek och internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete samt handlägger ärenden om registrering av kommunala vapen och om utgivning av periodisk skrift.
Verket för register över
1.näringsförbud och tillfälliga näringsförbud,
2.fysiska personers och dödsbons konkurser,
3.förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, och
4.periodiska skrifter med utgivningsbevis.
Verket prövar frågor om tillstånd och dispens enligt vad som är särskilt föreskrivet.
Verket ger ut en elektronisk kungörelsetidning enligt vad
1 Senaste lydelse 2003:190
83
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
som är särskilt föreskrivet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
84
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.71Förslag till förordning om ändring i stiftelseförordningen (1995:1280)
Härigenom föreskrivs att i 10 § stiftelseförordningen (1995:1280)1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 10 § 1998:1181.
85
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.72Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag
Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
9 §1
Kungörande enligt 8 kap. 6 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 8 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, skall ske senast veckan efter den då redovisnings- och revisionshandlingarna har godtagits av Patent- och registreringsverket (registreringsmyndigheten).
Kungörelsen skall innehålla uppgift om
1.namn, organisationsnummer och företagskategori för det företag som handlingarna avser eller, i fråga om koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, namn, organisationsnummer och företagskategori för moderföretaget i den koncern som handlingarna avser,
2.sista dagen av det räkenskapsår som handlingarna avser, och
3.den tidpunkt då handlingarna gavs in till registreringsmyndigheten samt uppgift om diarienummer eller motsvarande ärendebeteckning.
Registreringsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter enligt 8 kap. 6 § andra stycket lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värde-
1 Senaste lydelse 2000:827.
86
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
pappersbolag eller enligt 8 kap. 6 § andra stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag om
–i vilken tidning kungörande skall ske, och
–övriga frågor som sammanhänger med sådan kungörelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
87
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.73Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:1652) om byggande av järnväg
Härigenom föreskrivs att i 4 § förordningen (1995:1652) om byggande av järnväg1 orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
1 Senaste lydelse av 4 § 1998:894.
88
| Ds 2003:42 | Författningsförslag |
1.74Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:783) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs att i 19 § förordningen (1996:783) om företagsrekonstruktion orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
89
| Författningsförslag | Ds 2003:42 |
1.75Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m.
Härigenom föreskrivs att i 8 § förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m. orden ”Post- och Inrikes Tidningar” skall bytas ut mot ”Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
90
2 Bakgrund
2.1Kungörande av registrering och andra kungörelser
I lag eller annan författning föreskrivs ofta att beslut och andra åtgärder av myndigheter och andra skall kungöras. Syftet med kungörandet är att sprida information om ett visst förhållande till allmänheten eller till vissa personer. Vanligast är att kungörande skall ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) eller i bådadera. Det finns även andra sätt att kungöra, t.ex. genom anslag på en myndighets anslagstavla.
Kungörande är ibland ett led i ett registreringsförfarande. Så är ofta fallet vid kungörelse enligt den associationsrättsliga lagstiftningen. Som exempel kan nämnas att det för aktiebolag gäller en skyldighet att anmäla ett stort antal uppgifter för registrering i aktiebolagsregistret. Ingivandet av uppgifterna till registreringsmyndigheten jämte registreringen medför att uppgifterna blir offentliga och lätt tillgängliga. I samband med registreringen sker också en kungörelse i PoIT. Kungörelsen förstärker offentliggörandet.
Inom såväl den associationsrättsliga lagstiftningen som annan lagstiftning har kungörelsen – förutom en informativ betydelse – också ofta en verkan som presumtion för notoritet, dvs. innehållet i det som kungörs förutsätts genom kungörelsen bli allmänt känt. Exempel på en sådan associationsrättslig bestämmelse finns i 18 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385). Presumtionen är att tredje man anses ha fått kännedom om vad
91
| Bakgrund | Ds 2003:42 |
som har blivit infört i aktiebolagsregistret och kungjort i PoIT. Som exempel på annan sådan lagstiftning kan nämnas 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428). Den som söks för delgivning anses enligt denna bestämmelse delgiven inom tio dagar från beslutet om kungörelse.
2.2Behovet av en översyn
Hösten 2001 gjorde riksdagen, på förslag av näringsutskottet, ett tillkännagivande som berörde kungörande av registreringar i olika företagsregister (bet. 2001/02:NU1, rskr. 2001/02:109). Riksdagen konstaterade att Patent- och registreringsverkets skyldighet att kungöra vissa förhållanden i PoIT utgör ett kostnadskrävande och ineffektivt förfarande. Riksdagen anmodade regeringen att skyndsamt finna en lösning på frågan om verkets kungörelseverksamhet så att kravet på Patent- och registreringsverket att kungöra i PoIT vad som har införts i aktiebolagsregistret kan slopas. Riksdagen har därefter på nytt anmodat regeringen att vidta åtgärder som kan leda till lagstiftning. Riksdagen har i detta sammanhang understrukit att regeringen också skall tillse att frågan om finansieringen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB) får en lösning, så att detta inte tillåts utgöra något hinder för ändringen av kungörelsekravet (bet. 2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74).
Patent- och registreringsverket, som ansvarar för bl.a. aktie– bolagsregistret, handelsregistret och föreningsregistret, har i en framställan till regeringen påpekat att kostnaderna för kungörande i PoIT är mycket stora (dnr Ju 1999/5868). Verket har därför föreslagit att kungörelser i fortsättningen skall ske elektroniskt i en tidning som verket ger ut samt att kungörelserna skall vara åtkomliga via Internet.
Det slag av förändring som riksdagen har uttalat sig om och som Patent- och registreringsverket föreslagit ligger väl i linje med pågående lagstiftningsarbete inom EU. Frågor om registrering av aktiebolag behandlas i EG:s första bolagsrättsliga
92
| Ds 2003:42 | Bakgrund |
direktiv (publicitetsdirektivet)1. Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om vad som skall registreras och kungöras samt om rättsverkan av registrering. Kommissionen lade under år 2002 fram ett förslag till ändring av publicitetsdirektivet. Det huvudsakliga syftet med förslaget har varit att förenkla och modernisera reglerna för hur uppgifter och handlingar rörande bolag skall offentliggöras. Enligt förslaget öppnas bl.a. möjlighet för medlemsstaterna att införa bestämmelser om att bolagsrättsliga kungörelser skall ske i en tidning i elektronisk form. Medlemsstaterna i rådet beslutade hösten 2002 om en gemensam ståndpunkt till förslaget. Europaparlamentet godkände den 12 mars 2003 ett reviderat förslag. Detta antogs av Rådet i juni 2003 (se i övrigt avsnitt 4.2).
Såväl riksdagens uttalande som direktivet avser endast kungörelser i samband med registrering av företag. I den associationsrättsliga lagstiftningen finns emellertid också åtskilliga andra bestämmelser om kungörelse i PoIT. Också i annan lagstiftning förekommer ett stort antal bestämmelser som föreskriver att förhållanden av olika slag skall kungöras i PoIT. Det kan hävdas att, om Patent- och registreringsverkets förslag genomförs, också andra kungörelser bör flyttas över till den elektroniska tidning som Patent- och registreringsverket har föreslagit. Ett skäl för det är att kungörelser som har samband med varandra bör vara samlade på ett ställe, för att vara lätt tillgängliga och överskådliga,. Ett annat skäl är att PoIT:s intäkter från registreringskungörelser och andra associationsrättsliga kungörelser kan antas uppgå till ca 50 procent av de totala intäkterna och att det därför är tveksamt om PoIT i sin nuvarande form kan fortleva som kungörelsetidning efter en överflyttning av de ovan nämnda kungörelserna. Om PoIT inte finns kvar som kungörelsetidning, kan de bestämmelser som föreskriver kungörelse i PoIT inte längre tillämpas.
1 Rådets direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om krav på offentlighet i vissa typer av bolag (EGT L 65, 14.3.1968)
93
| Bakgrund | Ds 2003:42 |
Mot denna bakgrund finns det behov av en översyn av bestämmelserna om kungörelser i PoIT.
94
3 Nuvarande ordning
3.1Allmänt
3.1.1Allmänt om kungörelser
Myndigheter har i många sammanhang anledning att sprida kännedom om sina åtgärder genom att kungöra dessa. Skälen till det är flera. Åtgärderna kan beröra så många personer att kungörandet är det mest rationella sättet att sprida kännedom om dem. Åtgärderna kan också beröra personer som inte kan nås med underrättelser på annat sätt, t.ex. en obestämd krets av personer eller en person med okänd vistelseort. Ibland utgör kungörelserna ett led i den samhällsinformation som det allmänna förmedlar till medborgarna.
På vissa områden kan kungörandet även vara en angelägenhet för enskilda, t.ex när ett bolag utfärdar en kungörelse till sina aktieägare.
Informationsbehovet liksom målgruppernas storlek växlar starkt mellan olika kungörelsesituationer. I vissa fall är kungörelsen riktad till alla personer i landet, medan mottagarkretsen i andra fall är regionala eller lokala grupper. I några fall, t.ex. vid delgivning, kan kungörandet rikta sig till en enda person. För varje form av kungörande måste lagstiftaren vid valet av kungörelseform göra en avvägning mellan intresset av en heltäckande spridning och ett kostnadseffektivt förfarande.
Ett av de traditionella sätten att kungöra är genom annonsering i PoIT.
95
| Nuvarande ordning | Ds 2003:42 |
3.1.2Allmänt om Post- och Inrikes Tidningar
PoIT började komma ut redan år 1645. Utgivare sedan år 1791 är Svenska Akademien. Utgivningen av PoIT är ett privilegium för Svenska Akademien. Sedan år 1921 är rätten till utgivningen av tidningen upplåten till Norstedts Förlag. Utgivningen sker idag genom Edita Publishing AB. Akademien är, enligt avtal och enligt beslut av regeringen, berättigad till bl.a. en viss del av annonsintäkterna. Inkomsterna från PoIT används för att finansiera utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
PoIT har tidigare varit föremål för utredning. I betänkandet Post- och Inrikes Tidningar (SOU 1971:2) behandlade den s.k. Informationsutredningen tidningens utformning, framtida funktion m.m. I promemorian PoIT – SAOB (Ds 1999:17) utreddes också vissa frågor rörande PoIT. För närmare information om PoIT hänvisas till betänkandet respektive promemorian.
PoIT utkommer numera med fem nummer per vecka, varje helgfri måndag till och med fredag. Enligt det ovannämnda betänkandet (SOU 1971:2) uppgick upplagan år 1971 till 3 000 exemplar. Upplagan har minskat under senare år och var år 1999 enligt uppgift ca 2 000 exemplar. En anledning till att upplagan har minskat är att större banker som tidigare hade en prenumeration per bankkontor numera har endast en prenumeration. Genom bankernas interna kommunikationsnätverk, Intranet, sprids information från kungörelserna i PoIT vidare till bankkontoren. Delar av PoIT:s kungörelseannonser är numera även tillgängliga för abonnenter på Internet under adressen www.pointlex.se. Publiceringen på Internet är snabbare än pappersupplagan. Kungörelserna läggs ut på Internet samtidigt som PoIT lämnar tryckeriet.
Prenumerationspriset för ett helt år är 1 800 kr. Mervärdesskatt tillkommer med 6 %. Lösnummerpriset är 22 kr.
PoIT kan sägas rikta sig till obestämda grupper av medborgare eller till medborgare över hela landet. Den torde i praktiken läsas främst av företrädare för olika institutioner, såsom myndigheter och kreditinstitut. Av prenumeranter utgör biblioteksväsendet,
96
| Ds 2003:42 | Nuvarande ordning |
statliga myndigheter och domstolar cirka två tredjedelar medan privata företag utgör den resterande tredjedelen.
3.1.3Allmänt om Patent- och registreringsverkets kungörelseverksamhet
Associationsrättsliga kungörelser i PoIT
Patent- och registreringsverkets uppgifter framgår av förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket. Bland verkets viktigare uppgifter kan nämnas meddelande av patent samt registrering av varumärken, mönster och namn. Verkets bolagsavdelning, som är belägen i Sundsvall, har hand om flertalet av de svenska företagsregistren. Bolagsavdelningen har sålunda hand om registreringen av aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, sambruksföreningar, bolagsmän i enkla bolag, utländska företags filialer i Sverige, ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet samt europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Bolagsavdelningen för också andra register än företagsregistren, t.ex. register över konkurser och beslutade näringsförbud.
Nyregistreringar och registerändringar i de olika företagsregistren skall normalt kungöras i PoIT. Dessa kungörelser tas in i en särskild bilaga till PoIT. Bilagan utkommer varje helgfri måndag och onsdag eller, i händelse av helg, nästa helgfria dag. Registreringar som har skett senast tisdag en viss vecka kungörs som huvudregel i den bilaga till PoIT som utkommer på måndagen två veckor senare. Registreringar som har skett onsdag till fredag kungörs normalt onsdag två veckor senare. Kungörelserna i bilagan är ordnade under rubriker för respektive register och är sorterade länsvis.
Registreringarna i företagsregistren jämte de åtföljande kungörelserna syftar till att ge offentlighet åt de registrerade uppgifterna. I princip all information i Patent- och registreringsverkets företagsregister är tillgänglig för allmänheten via
97
| Nuvarande ordning | Ds 2003:42 |
olika tjänster och produkter. Uppgifter kan också inhämtas genom direktkontakt med verket. Det är också möjligt för allmänheten att löpande få tillgång till vissa uppgifter genom abonnemang på underrättelser.
Patent- och registreringsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad. Det innebär att de avgifter som tas ut skall motsvara kostnaderna för verksamheten. Avgifter tas ut vid försäljning av information och vid registrering. Regeringen bestämmer registreringsavgifternas storlek och Patent- och registreringsverket försäljningsavgifternas storlek. All verksamhet är inte direkt avgiftsfinansierad. Så finansieras t.ex. kostnaderna för granskning av årsredovisningar m.m. och för arkivskötsel genom avgifter för andra verksamheter. Kostnaderna för kungörelser som Patent- och registreringsverket är skyldigt att utföra slås ut på alla avgifter.
Kostnaderna för de kungörelser som utförs av Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning har av verket beräknats uppgå till 23, 9 miljoner kr för år 2000 och 20,9 miljoner kr för år 2001. Kostnaderna uppgår till ca åtta procent av bolagsavdelningens totala kostnader.
Kungörelser i annan form
Patent- och registreringsverket använder sig också av ett annat slag av kungörelser. Enligt 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall registreringsmyndigheten kungöra när årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag och handelsbolag har kommit in till myndigheten. Bestämmelsen är föranledd av EG-rättsliga krav på att uppgift om inkomna årsredovisningar och revisionsberättelser skall kungöras i en nationell officiell tidning. Vid införlivandet av denna bestämmelse i svensk rätt beslutades, huvudsakligen av kostnadsskäl, att nu aktuella kungörelser skulle ske i en av Patent- och registreringsverket utgiven tidning istället för i PoIT (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 162). Sedan den 1 juli 1996 kungörs också näringsförbud och tillfälliga näringsförbud och sedan den 1 juli
98
| Ds 2003:42 | Nuvarande ordning |
2001 även biträdesförbud på detta sätt. I tidningen kungörs också uppgift om inkomna årsredovisningar och revisionsberättelser enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Det första numret av tidningen utkom i februari 1996. Tidningen gavs då ut en gång per månad. En genomsnittlig utgåva innehöll under 1998 ca 280 sidor. Med hänsyn till den begränsade efterfrågan minskades tidningens upplaga successivt och var år 1999 nere i 15 exemplar per utgåva. Kostnaden för detta bedömdes uppgå till mellan 300 000 kr och 400 000 kr årligen. Av kostnadsskäl och mot bakgrund av det ringa antalet prenumeranter överflyttade Patent- och registreringsverket kungörelserna till en elektronisk tidning som publicerades på Internet.
Den elektroniska upplagan av tidningen utkom med sitt första nummer under sommaren 1999. Den utkommer en gång per månad och innehåller uppgifter om årsredovisningar och revisionsberättelser som har kommit in och blivit godkända av verket under föregående månad. Den finns tillgänglig på Patent- och registreringsverkets webbplats på Internet. Det är möjligt att läsa tidigare utgåvor genom en arkivlänk. Det är också möjligt att söka på bolagsnamn och organisationsnummer bland alla utgåvor. Någon kungörelse i pappersform förekommer inte längre.
Kungörelser avseende näringsförbud och biträdesförbud har av integritetsskyddsskäl inte ansetts kunna publiceras på Internet. Dessa kungörelser sker därför alltjämt i en papperstidning. Denna omfattar normalt en sida och har en upplaga om ca 250 exemplar i månaden.
Verkets kostnader för kungörelser av de aktuella slagen uppgår nu till totalt knappt 100 000 kr per år.
99
| Nuvarande ordning | Ds 2003:42 |
3.2Nuvarande bestämmelser om kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar
3.2.1Registrering och kungörande enligt aktiebolagslagen
Som har framgått i avsnitt 3.1.3 skall aktiebolag registreras i ett register som förs av Patent- och registreringsverket, aktiebolagsregistret (se 18 kap. 1 § aktiebolagslagen). Bolaget är enligt skilda bestämmelser i aktiebolagslagen skyldigt att anmäla olika slag av uppgifter och beslut för registrering. Bland de uppgifter som skall föras in i registret kan nämnas bolagets organisationsnummer, firma, postadress och bolagstyp, bolagets verksamhet, räkenskapsår, sättet för kallelsen till bolagsstämman, aktiekapitalets storlek, bolagsordningens aktiekapitalgränser, aktiernas nominella belopp och eventuella förbehåll i bolagsordningen (jfr 44 § aktiebolagsförordningen [1975:1387]). Därutöver skall bl.a. personnummer, namn och adress för bolagets styrelseledamöter, firmatecknare, verkställande direktör och revisor antecknas i registret. När ett registrerat förhållande ändras, skall också detta anmälas för registrering.
Enligt 18 kap. 2 § aktiebolagslagen skall Patent- och registreringsverket utan dröjsmål i PoIT kungöra vad som införs i aktiebolagsregistret. Vid ändringar i tidigare registeruppgifter skall endast ändringens art kungöras.
3.2.2Registrering och kungörande enligt annan associationsrättslig lagstiftning
Vad gäller övriga företagsformer för vilka Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet finns liknande – fastän vanligen inte lika omfattande – bestämmelser om registrering i olika slag av företagsregister, t.ex. föreningsregistret och handelsregistret. I samband med nyregistreringen sker en kungörelse i PoIT. Bestämmelserna om denna överensstämmer
100
| Ds 2003:42 | Nuvarande ordning |
vanligen med vad som gäller i fråga om aktiebolag. Således kungörs alla uppgifter som vid en nyregistrering förs in i respektive register. Kungörelse i PoIT sker också när en registeruppgift ändras men i så fall kungörs endast ändringens art.
Stiftelser registreras av länsstyrelserna i särskilda stiftelseregister. För stiftelser som utövar näringsverksamhet gäller att länsstyrelsen skall kungöra i PoIT vad som har införts i stiftelseregistret.
3.2.3Övrigt kungörande enligt aktiebolagslagen och annan associationsrättslig lagstiftning
Förutom regler om Patent- och registreringsverkets och länsstyrelses kungörelse av registreringar m.m. i PoIT finns ett flertal andra bestämmelser om kungörelse i PoIT i respektive lagstiftning för de olika företagsformerna. Dessa regler anger omväxlande den berörda associationen, en domstol eller en kronofogdemyndighet som utfärdare av kungörelsen.
Ett exempel på detta är bestämmelsen i 4 kap. 7 § aktiebolagslagen om att ett aktiebolags beslut om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet genast skall kungöras i PoIT och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörelsen skall ske genom bolagets försorg. Ett annat exempel är bestämmelsen i 6 kap. 6 § tredje stycket aktiebolagslagen enligt vilken rätten vid ansökan om tillstånd att sätta ned aktiekapitalet skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, genom kungörelse i PoIT. Ett tredje exempel är 5 § andra stycket lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer där det föreskrivs att kronofogdemyndigheten är skyldig att, beträffande andra rättssubjekt än aktiebolag, skyndsamt kungöra en kallelse på okända borgenärer som har utfärdats i enlighet med lagen.
Härutöver finns i 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) bestämmelser om att Patent- och registreringsverket skall kungöra uppgift om att årsredovising och revisionsberättelse har kommit in till myndigheten. Kungörelsen skall enligt bestäm-
101
| Nuvarande ordning | Ds 2003:42 |
melsen ske i en tidning som Patent- och registreringsverket ger ut. Formerna för den tidningen har behandlats i avsnitt 3.2.2.
3.2.4Delgivning
Ibland sker delgivning genom kungörelse i PoIT. Om den som söks för delgivning saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får delgivning sålunda ske genom kungörelse (se 15 § delgivningslagen [1970:428]). Kungörelsedelgivning får också användas i vissa andra fall, t.ex. vid delgivning med en obestämd krets av personer (se 16 §). Kungörelsedelgivning går till så att handlingen hålls tillgänglig, t.ex. på myndighetens kansli, och ett meddelande därom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i ortstidning och PoIT eller endera av dessa (se 17 §). Om det finns särskild anledning att anta att ett införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal. Den som söks för delgivning anses delgiven på tionde dagen efter beslutet om att kungörelsedelgivning skall användas (se 19 §).
3.2.5Kungörelser enligt annan lagstiftning
I ett stort antal författningar förekommer bestämmelser om att kungörelse skall ske i PoIT även i sådana situationer som saknar anknytning till associationsrätten. Exempel på sådana kungörelser är kungörelse enligt 16 kap. äktenskapsbalken om att bodelning mellan makar har skett, kungörelse enligt 2 kap. konkurslagen om konkursbeslut och kungörelse enligt 18 kap. vallagen om valresultat i allmänna val. De olika kungörelsebestämmelserna kommer att beskrivas något mera i avsnitt 5.
102
4 Publicitetsdirektivet
4.1Direktivets nuvarande huvuddrag
Det första bolagsrättsliga direktivet (publicitetsdirektivet) är, såvitt gäller svenska företagsformer, tillämpligt på aktiebolag. Det innehåller bestämmelser om offentliggörande av vissa handlingar och uppgifter som rör bolaget. Dessa handlingar och uppgifter specificeras i artikel 2. Bland de handlingar och uppgifter som skall offentliggöras märks
–stiftelseurkunden och bolagsordningen för bolaget jämte ändringar i dessa handlingar,
–uppgifter om de personer som utgör eller ingår i bolagsorganen och som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man eller deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget
–balans- och resultaträkningar.
Enligt artikel 3 skall det i det centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat läggas upp en akt för bolaget. Alla handlingar och uppgifter som anges i artikel 2 skall förvaras i akten eller föras in i registret. En fullständig eller partiell kopia av handlingarna och uppgifterna skall tillhandahållas den som skriftligen begär det. Handlingarna och uppgifterna skall offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning antingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i registret. I artikel 3.5 finns bestämmelser om rättsverkan av registreringen och i artikel 3.6 regleras vad som gäller om de uppgifter som offentliggörs i pressen avviker från vad som framgår av registret eller akten.
103
| Publicitetsdirektivet | Ds 2003:42 |
Direktivet förutsätter således ett kungörelseförfarande i samband med olika slag av registreringar i aktiebolagsregistret.
4.2Beslutade ändringar i direktivet
Svensk rätt torde i dag stå i överensstämmelse med publicitetsdirektivet i den lydelse som det hittills har haft (se främst 18 kap. aktiebolagslagen och därtill anknytande bestämmelser om anmälan för registrering i skilda delar av lagen). Såsom har berörts i avsnitt 2.2 har emellertid Europaparlamentet och Rådet nyligen beslutat om ändringar i direktivet. Rådets beslut fattades den 11 juni 2003. Det direktiv där ändringarna kommer till uttryck (ändringsdirektivet) finns tillgängligt på kommissionens hemsida (http://europa.eu.int/comm/internal_market). Följande punkter i ändringsdirektivet är i detta sammanhang av särskilt intresse.
–Medlemsstaterna skall se till att bolagen i elektronisk form senast den 1 januari 2007 kan ge in alla handlingar och uppgifter som skall offentliggöras enligt artikel 2. Dessutom kan medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att alla dessa handlingar och uppgifter eller vissa av dem skall ges in i elektronisk form.
–Alla handlingar och uppgifter enligt artikel 2 som har getts in senast från och med den 1 januari 2007, oavsett om detta har skett i pappersform eller elektronisk form, skall föras in i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form.
–Medlemsstaterna skall se till att handlingar och uppgifter som avses i artikel 2 och som senast den 31 december 2006 har ingetts till registret på papper omvandlas till elektronisk form efter det att en ansökan om offentliggörande i elektronisk form har mottagits.
–Senast fr.o.m. den 1 januari 2007 skall ansökan om att erhålla kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 2 kunna ges in i elektronisk form. Kopior skall kunna erhållas i elektronisk form.
104
| Ds 2003:42 | Publicitetsdirektivet |
– Den nationella officiella tidning, där offentliggörande skall ske, skall kunna vara en tidning i elektronisk form. Medlemsstaterna får besluta att offentliggörandet i den nationella tidningen skall ersättas med offentliggörande genom en lika effektiv metod. Denna måste inbegripa användning av ett system där den offentliggjorda informationen är tillgänglig i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform.
Ändringsdirektivet träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens offentliga tidning.
105
5 Överväganden och förslag
5.1Kungörelser som i dag sker i PoIT skall framdeles ske i en elektronisk tidning
Förslag: De kungörelser som idag enligt skilda författningsbestämmelser skall ske i PoIT skall i fortsättningen ske i en elektronisk tidning som är tillgänglig via Internet.
5.1.1Allmänna utgångspunkter för framtida kungöranderegler
En utgångspunkt vid övervägandet av nya kungöranderegler bör vara att offentliggörandet garanterar en effektiv informationsspridning. En annan utgångspunkt bör vara att kostnaderna för kungörandet kan hållas på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att reglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta målgruppen och att modern teknik utnyttjas för att göra informationen bättre tillgänglig. Behovet av information över gränserna måste också beaktas. Samtidigt får givetvis inte rättssäkerhetsintresset eller hänsynen till den enskildes integritet åsidosättas.
PoIT är ett väl fungerande kungörelseorgan…..
PoIT är av hävd ett rikstäckande organ för sådan information som tar sikte på alla personer i landet eller sådana grupper av personer som är spridda över hela eller delar av landet. Även om
107
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
tidningens upplaga är liten och själva tidningen huvudsakligen är spridd bland dem som yrkesmässigt har intresse av att följa vad som kungörs, når i vart fall delar av informationen i kungörelserna en vidare spridning eftersom det kungjorda ofta torde bli registrerat i andra medier. På så sätt kan informationen nyttjas också av en bredare allmänhet, t.ex. bankernas kunder. Till spridningen av de uppgifter som kungörs i PoIT bidrar också att tidningen finns tillgänglig på biblioteken. Mot PoIT har ibland riktats invändningar om lågt läsvärde. I informationsutredningens betänkande (SOU 1971:2) lämnades förslag på vissa förändringar av PoIT i syfte bl.a. att göra tidningen mer ändamålsenlig för kungörelseannonsering. Tidningen har därefter genomgått bl.a. formatmässiga moderniseringar. Av en läsarundersökning angående PoIT som Norstedts utförde under hösten 1998 bland delar av tidningens prenumeranter framkom att tidningen då uppfattades som tydlig, tillförlitlig och innehållsmässigt bra.
…..men kungörelse genom Patent- och registreringsverket blir billigare
PoIT är alltså ett kungörelseorgan som i och för sig är mycket väl inarbetat och till synes väl fungerande. Patent- och registreringsverket, som står för en stor andel av kungörelserna i tidningen, har dock påpekat att verkets kostnader för annonsering är mycket stora, ca 20 miljoner kr årligen. Verket har angett att kostnaden för en övergång till företagsanknutna kungörelser i elektronisk form – i en tidning som tillhandahålls av Patent- och registreringsverket – skulle komma att uppgå till högst 2 miljoner kr. Efter genomförd omställning skulle kostnaden för elektroniskt kungörande via Internet av de uppgifter som verket idag kungör i PoIT komma att uppgå till ca 1 miljon kr per år. Detta skulle medföra besparingar för verket om ca 18 miljoner kr årligen.
Det har inledningsvis konstaterats att en utgångspunkt måste vara att kungörelseförfarandet är kostnadseffektivt. Besparings-
108
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
vinster av den storlek som redan en överföring av Patent- och registreringsverkets kungörelser medför är därför en omständighet som med styrka talar för en övergång till ett alternativt kungörelseförfarande. Eftersom Patent- och registreringsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad skulle besparingsvinsterna också kunna komma näringslivet till del genom avgiftssänkningar.
Kungörelser som inte avser Patent- och registreringsverkets registreringsärenden
Patent- och registreringsverkets kungörelser kan antas inbringa ca 50 procent av PoIT:s annonsintäkter. En flyttning av kungörelserna till en elektronisk tidning som Patent- och registreringsverket självt ger ut medför ett motsvarande intäktsbortfall. Med ett sådant förändrat intäktsunderlag är det osäkert om det kommer att finnas intresse eller ens möjlighet att driva PoIT vidare i dess nuvarande form. Om PoIT läggs ned som kungörelsetidning, skulle det inte längre vara möjligt att tillämpa de bestämmelser som idag föreskriver kungörelse i PoIT. Redan denna omständighet talar starkt för att en förändring av kungörelseformen bör omfatta samtliga de kungörelser som idag sker i PoIT. Ett annat skäl för det är att systemet för kungörelser bör vara konsekvent och sammanhållet. Även om sambandet mellan associationsrättsliga kungörelser och kungörelser av övrigt slag inte alltid är så starkt, bör det så långt möjligt undvikas att en och samma målgrupp skall behöva söka information i två eller flera olika kungörelsemedier.
Patent- och registreringsverket har underhand förklarat sig berett att överta ansvaret också för de övriga kungörelser som idag sker i PoIT.
109
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Kungörelse i elektronisk form
Den mycket snabba tekniska utvecklingen på senare år har skapat helt nya förutsättningar för användning av elektronisk informationsförmedling. Riksdagen har tidigare tagit ställning till målen för en framtida politik på IT-området. (prop. 1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, och prop. 1999/2000:86, Ett informationssamhälle för alla). Bl.a. skall användningen av modern informationsteknik stimuleras genom att så många som möjligt skall få kunskap om och tillgång till IT. Insatser på tre områden har angetts som prioriterade, nämligen rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Som ett led i dessa strävanden kan nämnas det nya offentliga rättsinformationssystem som beslutades år 1999. Här kan också nämnas den utveckling som pågår i offentlig sektor av medborgar- och företagsnära förvaltning som kan erbjuda dygnetrunttjänster genom elektroniska informationskällor.
I dag är inte alla PoIT-kungörelser tillgängliga via Internet och det som är tillgängligt tillhandahålls enbart mot avgift. En överflyttning av kungörelser från PoIT till ett elektroniskt medium som var och en kostnadsfritt kan ta del av ligger väl i linje med statsmakternas allmänna målsättning på IT-området.
Det huvudsakliga syftet med de nu aktuella kungörelserna är att sprida information, antingen till en avgränsad krets eller till en bredare allmänhet. Kungörelser som idag sker i PoIT syftar som huvudregel till att vara rikstäckande. Skulle då en kungörelse genom en elektronisk tidning, tillgänglig via Internet, kunna tillgodose dessa syften? Det förutsätter att den kungjorda informationen är lätt tillgänglig för den tänkta målgruppen. Det medium som informationen presenteras i måste därför vara välkänt och lätt åtkomligt för målgruppen. Och det måste vara lätt att hitta i mediet.
Användningen av dator och Internet varierar med etnisk tillhörighet, kön, ålder och med inkomst- och bostadsför-
110
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
hållanden. Fler kvinnor än män saknar helt erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Användningen sjunker med stigande ålder och är högre för höginkomsttagare än låginkomsttagare. Sammantaget är dock tillgången till Internet i Sverige mycket god. Enligt Statskontorets uppgifter hade år 2000 tre fjärdedelar av den arbetsföra befolkningen tillgång till dator i hemmet och nära 80 procent av samma befolkningsgrupp tillgång till Internet i hemmet eller genom sitt arbete. Statskontoret konstaterar också att skillnaderna avseende tillgång till Internet mellan yngre och äldre och mellan män och kvinnor har minskat under perioden 1998-2000. Det kan därför knappast hävdas att åtkomsten till kungörelser som publiceras gratis och öppet via Internet skulle vara sämre än åtkomsten till det som publiceras i PoIT. Särskilt mot bakgrund av den stadigt växande befolkningsandel som regelbundet använder Internet är det snarast fråga om ökad åtkomst. En elektronisk tidning via Internet kan dessutom enkelt förses med olika sökverktyg som gör det möjligt att snabbt leta fram viss efterfrågad information utan att det är nödvändigt att gå igenom alla de kungörelser som ingår i en viss utgåva av tidningen. Därmed skulle även den publicerade informationens läsbarhet och överskådlighet komma att förbättras. En elektronisk tidning, utgiven av Patent- och registreringsverket, måste därför anses väl uppfylla de krav på tillgänglighet som idag ställs på ett rikstäckande kungörelsemedium.
Elektronisk kungörelse och EG-rätten
En annan fråga som särskilt berör de bolagsrättsliga registreringskungörelserna är om kungörelse i elektronisk form skulle stå i överensstämmelse med publicitetsdirektivet. Enligt direktivets ännu gällande lydelse skall kungörelse ske i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning. Det har inte närmare angetts vad som avses med begreppet nationell tidning. Den svenska lagstiftaren har ansett PoIT vara en sådan nationell tidning som anges i direktivet (se SOU 1992:83 s. 211). Vid tillkomsten av
111
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
årsredovisningslagen godtog lagstiftaren, utan närmare resonemang, att även en tidning som Patent- och registreringsverket ger ut enligt 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) uppfyller de krav som direktivet uppställer. I vad mån tidningen skulle kunna ges ut enbart i elektroniskt format diskuterades inte i lagstiftningsärendena.
Det får antas att man vid direktivets tillkomst med ”tidning” avsåg en periodisk tryckt publikation. Enligt ett sådant betraktelsesätt skulle kungörelse på annat sätt än i en papperstidning inte uppfylla kravet på offentliggörande i nationell tidning. Den tekniska utveckling som har skett de senaste åren kunde dock knappast förutses vid tidpunkten för direktivets tillkomst. Mot denna bakgrund kan det hävdas att det nu skulle vara möjligt att tillämpa direktivet i denna del på ett annat sätt än det som var det enda praktiskt tänkbara då det beslutades. Det förtjänar att nämnas att Patent- och registreringsverkets motsvarighet i Danmark, Erhvervsog Selskabsstyrelsen, i de danska aktiebolagslagarna har getts möjlighet att besluta att vissa kungörelser skall ske i elektronisk form istället för i den danska motsvarigheten till PoIT, Statstidende. Erhvervsog Selskabsstyrelsen ger för ändamålet ut en elektronisk registreringstidning som är tillgänglig för allmänheten via Internet. En dansk förfrågan till EG- kommissionen om huruvida elektronisk kungörelse av registreringar är förenlig med publicitetsdirektivet lämnades obesvarad.
Oavsett tolkningen av direktivet i den lydelse som det hittills har haft står det klart att direktivet, efter de beslutade ändringarna som har berörts i avsnitt 4.2, medger kungörelse i elektronisk form. Enligt de beslutade ändringarna i direktivet skall en stor del av de uppgifter som förekommer i associationsregistren kunna ges in, lagras och tillhandahållas på elektronisk väg. Det skall dessutom vara möjligt för en medlemsstat att bestämma att den nationella tidning där vissa uppgifter skall offentliggöras skall ges ut i elektronisk form eller att offentliggörandet i en nationell tidning skall ersättas med en annan lika effektiv metod för offentliggörande.
112
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Särskilt om kungörelse för delgivning
Reglerna om kungörelsedelgivning har berörts i avsnitt 3.2.4. Ovan har konstaterats att det finns goda skäl för att flytta de kungörelser som idag sker i PoIT till en elektronisk tidning som ges ut av Patent- och registreringsverket. Det finns inte några starka skäl som talar för att just kungörande i delgivningsärenden inte kan ske i en elektronisk tidning.
När det gäller kungörelsedelgivning kan man i och för sig ifrågasätta om Patent- och registreringsverkets webbplats är den mest ändamålsenliga platsen för kungörandet. De vanligaste kungörelsedelgivningarna torde avse handlingar från en domstol. Ett kungörande på en webbplats hos en domstol eller hos Domstolsverket kan därför vid ett första betraktande framstå som mer logiskt. Kungörandet måste dock också vara rationellt och kostnadseffektivt. Det talar för att alla kungörelser samlas på ett och samma medium. Också för dem som kungörelser riktar sig till är en sådan ordning vanligen den mest rationella. Övervägande skäl talar därför för att också kungörelsedelgivning skall ske i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning. Givetvis hindrar det inte att man vidtar särskilda åtgärder för att ytterligare öka tillgängligheten. En tänkbar sådan åtgärd är att från t.ex. Domstolsverkets webbplats ha en länk till Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.
Slutsatser
Sammanfattningsvis talar starka ändamålsskäl för att alla de kungörelser som idag sker i PoIT i framtiden skall ske i en elektronisk tidning som skall vara tillgänglig via Internet. Det s.k. publicitetsdirektivet uppställer inte heller något hinder mot detta.
Särskilda överväganden vad gäller skyddet för den enskildes integritet måste dock göras. Det kan inte uteslutas att elektronisk kungörelse av sådana skäl är mindre lämpligt för vissa kungörelser. I det följande redovisas de särskilda överväganden
113
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
som måste göras för varje enskilt kungörelseslag (se avsnitt 5.1.3
– 5.1.4).
5.1.2Integritetsskyddet
Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998. Lagen ersatte datalagen (1973:289) och innebär genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Lagen följer i huvudsak dataskyddsdirektivets text och disposition. Genom en bestämmelse i 2 § har lagen gjorts subsidiär i förhållande till bestämmelser i annan lag eller förordning.
Personuppgiftslagen har i likhet med datalagen generell räckvidd. Den omfattar således även sådan verksamhet som faller utanför EG-rätten.
Personuppgiftslagens bestämmelser anger när behandling av personuppgifter är tillåten. För behandling av känsliga personuppgifter gäller särskilt stränga krav (se 13–20 §§ personuppgiftslagen). Lagen innehåller också bestämmelser om spridning av sådana personuppgifter som behandlas på ett sätt som omfattas av lagen. Enligt 33 § personuppgiftslagen är således överföring av personuppgifter till en stat utanför Europeiska unionen eller till en stat som inte är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, s.k. tredje land, som huvudregel förbjuden om inte landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna.
Publicering av personuppgifter på Internet utgör en sådan automatiserad behandling som enligt 5 § personuppgiftslagen omfattas av lagen. Eftersom publicering på Internet leder till att uppgifterna utan vidare görs tillgängliga för Internetanvändare över hela världen, utgör publiceringen en sådan överföring till tredje land som avses i 33 § personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagen ger trots detta ett visst utrymme för att publicera personuppgifter på Internet. 33 § personuppgiftslagen
114
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
anses sålunda inte hindra att personuppgifter som enligt övriga regler i lagen kan offentliggöras inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet också publiceras på Internet så att de blir tillgängliga i ett land som inte har något skydd alls för personuppgifter (se prop. 1999/2000:11 s. 15 f. och KU 1999/2000:7). Det skulle innebära att ”harmlösa” personuppgifter alltid kan publiceras på Internet (se Öman o.a., Personuppgiftslagen, 2 uppl. 2001, s. 245 med där gjorda hänvisningar). Överföring är vidare, enligt 34 §, tillåten bl.a. om överföringen är nödvändig för att rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Enligt 35 § får regeringen meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 33 § om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse eller om det finns tillräckliga garantier till skydd för de registrerades rättigheter.
Publicering på Internet kan vidare vara tillåten enligt särreglering med stöd av 2 § personuppgiftslagen. Sådan särreglering måste dock alltid beakta de åtaganden för Sverige som följer av dataskyddsdirektivet. Exempel på särreglering är 9 § förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket, enligt vilken verket ges tillstånd att till tredje land överföra uppgifter som ingår i bl.a. aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret, filialregistret och registret för Europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Överföringsmöjligheten har stöd i artikel 26.1, punkten f, i dataskyddsdirektivet. Enligt den bestämmelsen får överföring till tredje land ske om den görs från ett offentligt register som enligt lagar eller andra författningar är avsett att ge allmänheten information och som är tillgängligt antingen för allmänheten eller för var och en som kan styrka ett berättigat intresse. På nationell nivå har intresset för integritetsskydd av personuppgifterna i exempelvis aktiebolagsregistret ansetts inte uppväga den betydelse som tillgängligheten av uppgifterna har för näringslivet, eftersom de personer som förekommer med uppgifter i dessa register frivilligt har gått in som funktionärer i bolagen.
115
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Redan nuvarande dataskyddsreglering torde, till följd av särregleringen i instruktionen för Patent- och registreringsverket, ge utrymme för att kungöra uppgifter i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret, filialregistret och registret för Europeiska ekonomiska intressegrupperingar genom publicering på Internet. För kungörelse av uppgifter i bank- och försäkringsregistren samt i stiftelseregistren kan behovet av integritetsskydd bedömas på samma sätt som för aktiebolagsregistret. En författningsändring som möjliggör annonsering på Internet av sådana kungörelser kan ske med stöd av 35 § personuppgiftslagen och kan heller inte anses stå i strid med dataskyddsdirektivets krav.
När det gäller övriga kungörelser är rättsläget något svårare att bedöma. Uttryckligt författningsstöd för överföring till tredje land saknas för närvarande. Beträffande de uppgifter som kan förekomma i kungörelserna måste det i varje enskilt fall göras en bedömning av om publicering på Internet är förenlig med dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen och även i övrigt tillgodoser behovet av integritetsskydd för den enskilde. Dessa överväganden kommer att redovisas i det följande.
5.1.3Överväganden för särskilda kungörelseslag
5.1.3.1 Kungörelser om företag
Registreringskungörelser
Handelsregisterlagen (1974:157) m.fl. lagar
De företagsregister som Patent- och registreringsverket för syftar till att ge offentlighet åt den information som ingår i registren.
Aktiebolagsregistret har berörts i avsnitt 3.2.1. Registret har enligt 38 a § aktiebolagsförordningen till ändamål att tillhandahålla uppgifter för bl.a. affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där företagsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut. I registret
116
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
finns bl.a. uppgifter om bolagets firma, personuppgifter för styrelseledamöter, verkställande direktör och revisor samt firmateckningsrätt. Uppgift om vad som har registrerats skall kungöras i PoIT (se 18 kap. 2 § aktiebolagslagen).
Regleringen av de övriga företagsregistren är i väsentliga delar utformad på samma sätt som regleringen av aktiebolagsregistret. Handelsregistret innehåller uppgifter om handelsbolag, om enkla bolag som bedriver näringsverksamhet, om enskilda näringsidkare och om ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet. Enligt 18 § handelsregisterlagen (1974:157) skall registrering, ändring av registrerade uppgifter eller avförande ur registret utan dröjsmål kungöras i PoIT. De uppgifter ur handelsregistret som skall kungöras är bl.a. firma, personuppgifter för bolagsmän, styrelseledamöter och enskilda näringsidkare samt firmateckningsrätt.
Enligt 15 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall Patent- och registreringsverket föra register över ekonomiska föreningar (föreningsregistret). Vad som har införts i föreningsregistret skall utan dröjsmål kungöras i PoIT (se 15 kap. 2 § föreningslagen). Till de uppgifter som skall kungöras hör bl.a. uppgifter om föreningens firma, personuppgifter för styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör och vice verkställande direktör samt uppgift om firmateckningsrätt (se 18 § förordningen [1987:978] om ekonomiska föreningar). Bestämmelserna om registrering i föreningslagen gäller i tillämpliga delar också för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 31 § bostadsrättslagen [1991:614]).
Lagen (1992:160) om utländska filialer innehåller bestämmelser om utländska företags filialer i Sverige. Enligt 15 § skall Patent- och registreringsverket föra ett filialregister. Vad som har införts i filialregistret skall kungöras i PoIT (se 22 §). Det gäller bl.a. det utländska företagets och filialens firmor samt personuppgifter för filialens verkställande direktör och revisor.
Enligt 11 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar skall Patent- och registreringsverket också föra register över europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
117
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Även här gäller att vad som har införts i registret skall kungöras i PoIT. Det gäller bl.a. intressegrupperingens namn, registreringsort och organisationsnummer.
Vidare skall Patent- och registreringsverket föra ett bankregister över bankföretag (se 8 kap. 1 § bankrörelselagen [1987:617]1). Registret skall innehålla sådana uppgifter som enligt olika bestämmelser i bankrörelselagen, sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller andra författningar skall anmälas för registrering eller i övrigt skall tas in i registret. Vad som har införts i registret skall enligt 8 kap. 2 § bankrörelselagen kungöras i PoIT. När det gäller sparbanker och medlemsbanker är det bl.a. fråga om vissa stämmobeslut, exempelvis beslut om ändring av reglementet men också personuppgifter avseende styrelseledamöter, firmatecknare och revisor.
Patent- och registreringsverket är också registreringsmyndighet för försäkringsbolag och för med anledning därav ett försäkringsregister(se 1 kap. 1 § försäkringsrörelselagen [1982:713]). Vad som har införts i försäkringsregistret skall kungöras i PoIT (se 20 kap. 2 §). De uppgifter som skall kungöras framgår av 40 § försäkringsrörelseförordningen (1982:790) och är i normalfallet bl.a. bolagets firma samt personuppgifter om styrelseledamot, verkställande direktör och firmatecknare.
Länsstyrelserna för s.k. stiftelseregister. Där registreras stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning och stiftelser som enligt stiftelseförordningen skall vara registrerade (se 10 kap. 1 § stiftelselagen [1994:1220]). Till registret skall en stiftelse anmäla ett antal uppgifter för registrering, bl.a. personuppgifter om styrelseledamöter och förvaltare. I normala fall sker ingen kungörelse i anslutning till registreringen. När det gäller stiftelser som utövar näringsverksamhet, skall länsstyrelsen dock kungöra i PoIT vad som har införts i stiftelseregistret (se 10 kap. 8 § stiftelselagen).
1 De författningsförslag som lämnas i denna promemoria utgår från nu gällande lagstiftning. Enligt en proposition om ny banklagstiftning som regeringen beslutat den 18 juni 2003 skall bankrörelselagen ersättas av en lag om bank- och finansieringsrörelse. Reglerna om kungörelser i bankrörelselagen kommer att flyttas dels till den nya lagen, dels till andra författningar. De författningsförslag i promemorian som avser bankrörelselagen kan därför komma att få en annan slutlig utformning.
118
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Överväganden
De nu nämnda kungörelserna innehåller regelmässigt personuppgifter om personer som är verksamma i de olika företagen. Uppgifterna avser namn, adress och personnummer. Sådana uppgifter är visserligen, insatta i ett visst sammanhang, inte så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. En publicering på Internet skulle därmed för närvarande stå i strid med överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen (jfr avsnitt 5.1.2). Personuppgifterna är dock inte av integritetskänsligt slag. En publicering på Internet kan således generellt sett inte anses innebära några särskilda risker för integritetskränkningar. Skälen för ett elektroniskt kungörande – liksom kungörelseinstitutets uttalade syfte att sprida information till en stor krets av intressenter – får dessutom anses utgöra ett sådant viktigt allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgiftslagen. Detta intresse måste anses väga över behovet av skydd för de aktuella personuppgifterna. I detta sammanhang bör också åter understrykas att Patent- och registreringsverket redan nu – genom särreglering i 9 § förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket – har, såvitt avser uppgifter i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret, filialregistret samt registret för europeiska ekonomiska intressegrupperingar, rätt att överföra uppgifter av detta slag till tredje land.
Övriga företagsanknutna kungörelser
Aktiebolagslagen (1975:1385) m.fl. lagar
I aktiebolagslagen m.fl. associationsrättsliga lagar finns ett flertal bestämmelser om att kungörelse skall ske av olika beslut och andra förhållanden som rör associationen.
Inledande av rörelse. När en sparbank enligt sparbankslagens (1987:619) bestämmelser nybildas, skall den nybildade sparbanken enligt 2 kap. 14 § sparbankslagen kungöra i PoIT när den
119
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
börjar sin rörelse. På samma sätt skall enligt 2 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker en nybildad medlemsbank kungöra i PoIT när den börjar sin rörelse.
Anmaning att ta ut aktier m.m.. Enligt 3 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen kan ett aktiebolag efter visst anmaningsförfarande låta sälja aktier som inte kan överföras till ny aktiebok. Anmaningen skall kungöras i PoIT. På liknande sätt kan den som vid fondemission är berättigad att ta ut aktie anmanas att under vissa förutsättningar göra det vid äventyr av att aktien annars säljs av bolaget. En sådan anmaning skall enligt 4 kap. 17 § kungöras i PoIT. Likalydande bestämmelser för försäkringsaktiebolag finns i 3 kap. 11 § andra stycket och 4 kap. 19 § försäkringsrörelselagen (1982:713).
Emission. Enligt 4 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen skall beslut om nyemisson eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet kungöras i PoIT. Enligt 5 kap. 6 § första stycket skall också beslut om emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet kungöras i PoIT. En likalydande kungörelsebestämmelse för försäkringsaktiebolag finns i 4 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen.
Kallelse på borgenärer i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Enligt 6 kap. 6 § tredje stycket aktiebolagslagen skall rätten, i ärende om tillstånd till nedsättning av aktiekapitalet, kalla bolagets kända och okända borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT. Likalydande kungörelsebestämmelser för försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag återfinns i 6 kap. 6 § tredje stycket försäkringsrörelselagen respektive 9 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617).
Kallelse till bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma i publika aktiebolag skall enligt 9 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen alltid kungöras i PoIT.
Likvidationsföreläggande. Om en ansökan eller anmälan om likvidation som avses i 13 kap. 11 och 16 §§ aktiebolagslagen görs eller fråga om likvidation uppkommer enligt 13 kap. 10 § samma lag, skall rätten respektive Patent- och registreringsverket
120
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
enligt 13 kap. 23 och 24 §§ förelägga bolaget, dess aktieägare och borgenärer att inkomma med yttrande inom viss tid. Föreläggandet skall kungöras i PoIT. Liknande bestämmelser för försäkringsaktiebolag finns i 14 kap. 4 § försäkringsrörelselagen, för sparbanker i 6 kap. 3 § sparbankslagen, för stiftelser i 7 kap. 5 § stiftelselagen och för medlemsbanker i 9 kap. 5 § lagen om medlemsbanker.
Kallelse på borgenärer vid fusion. Enligt 14 kap. 16 § aktiebolagslagen skall Patent- och registreringsverket i ärende om tillstånd till verkställande av fusionsplan kalla bolagets borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT.
Tvångsinlösen. Om moderbolag vill lösa in aktier i dotterbolag och överenskommelse inte kan träffas om detta, skall moderbolaget enligt 14 kap. 32 § andra stycket aktiebolagslagen anmäla hos dotterbolagets styrelse att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Dotterbolagets styrelse skall anmoda aktieägare mot vilka lösenanspråket riktas att uppge sin skiljeman. Anmodan skall kungöras i PoIT. Likalydande bestämmelser för försäkringsaktiebolag finns i 15 kap. 9 § andra stycket försäkringsrörelselagen, för sparbanker i 7 kap. 10 § andra stycket sparbankslagen och för medlemsbanker i 10 kap. 10 § lagen om medlemsbanker.
Särskilda kungörelsebestämmelser för försäkringsaktiebolag. Enligt 5 kap. 7 § försäkringsrörelselagen skall en bolagsstämmas beslut om emission av skuldebrev eller det väsentliga innehållet i beslutet utan dröjsmål kungöras i PoIT. Enligt 9 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen skall styrelsen och verkställande direktören i ett ömsesidigt försäkringsbolag kungöra i PoIT när registrering har skett av ett beslut om ändring i bolagsordningen som avser delägarnas ansvarighet för bolagets förpliktelser. Om ett livförsäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit försatt i konkurs, skall beståndet av livförsäkringar om möjligt överlåtas till en eller flera försäkringsgivare av visst slag. Om Finansinspektionen anser att ett sådant avtal om överlåtelse skall godkännas, skall den enligt 14 kap. 26 a § försäkringsrörelselagen kungöra avtalets innehåll i PoIT, med meddelande om att
121
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
försäkringstagare som har att invända mot avtalet skall anmäla detta inom viss tid. Vidare skall en ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd, som Finansinspektionen inte anser genast skall avslås, enligt 15 kap. 4 § första stycket försäkringsrörelselagen kungöras i PoIT.
Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Om en ansökan eller anmälan om likvidation som avses i 11 kap. 3 och 4 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar görs, skall rätten genast kalla föreningen, dess medlemmar och borgenärer som vill yttra sig att inställa sig för rätten på en bestämd dag då frågan om likvidation skall prövas. Kallelsen skall kungöras i PoIT (se 11 kap. 5 §).
En ekonomisk förening kan i vissa fall upplösas utan likvidation. Om det inte har inkommit någon anmälan rörande föreningen till Patent- och registreringsverket under de senaste tio åren skall verket enligt 11 kap. 18 § föreningslagen undersöka om föreningen har upphört med sin verksamhet. Verket skall därvid bl.a. utfärda en kungörelse i PoIT. Om det viss tid efter kungörandet inte framgår att föreningen fortfarande består, skall verket avföra föreningen ur registret.
När ett fusionsavtal har godkänts av föreningsstämma, skall det anmälas för registrering hos Patent- och registreringsverket. Senare skall de fusionerande föreningarna ansöka om rättens tillstånd att verkställa fusionsavtalet. Rätten skall kalla den överlåtande föreningens borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT (se 12 kap. 6 § föreningslagen).
Om en förening vill lösa in aktier i dotteraktiebolag och överenskommelse inte kan träffas om detta, skall föreningen enligt 12 kap. 10 § föreningslagen anmäla hos dotterbolagets styrelse att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Dotterbolagets styrelse skall anmoda aktieägare mot vilka lösenanspråket riktas att uppge sin skiljeman. Anmodan skall kungöras i PoIT.
122
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Om det inte har inkommit någon anmälan rörande en europeisk ekonomisk intressegruppering till Patent- och registreringsverket under de senaste tio åren, skall verket enligt 13 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar undersöka om grupperingen har upphört med sin verksamhet. Verket skall bl.a. utfärda en kungörelse i PoIT. Om det inom viss tid efter kungörandet inte har klarlagts att verksamhet fortfarande utövas skall grupperingen avregistreras.
Årsredovisningslagen (1995:1554) m.fl. lagar
När en årsredovisning i aktiebolag eller handelsbolag har kommit in till Patent- och registreringsverket, skall verket enligt 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) kungöra detta i en tidning som verket ger ut. Som har redovisats i avsnitt 3.1.3 sker dessa kungörelser redan idag i en elektronisk tidning som verket är ansvarigt för. Likalydande bestämmelser för kreditinstitut och värdepappersbolag samt för försäkringsföretag finns i 8 kap. 6 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 8 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Lagen (1998:293)om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige
Enligt 1 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige får utländska försäkringsgivare under de närmare förutsättningar som anges i lagen bedriva verksamhet i Sverige. Av 10 kap. 1 § samma lag framgår att ett stort antal förhållanden i verksamheten skall kungöras i PoIT av
123
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Finansinspektionen, exempelvis ändring av firma för en försäkringsgivare från tredje land och ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd.
Lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall
Enligt bestämmelser i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall kan en stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter under vissa förutsättningar övertas av ett sådant trossamfund som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund. Sedan styrelsen eller förvaltaren har ansökt hos Kammarkollegiet om detta, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens borgenärer med föreläggande för den som vill bestrida ansökan att göra detta senast viss dag. Kallelsen skall kungöras i PoIT.
Överväganden
De personuppgifter som kan förekomma i de nu redovisade kungörelserna utgörs vanligen av namn, adress eller personnummer och omfattar sådana personer som är verksamma i bolaget, föreningen etc.. Uppgifterna är inte så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. En publicering på Internet skulle därmed för närvarande stå i strid med överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen. Personuppgifterna är dock inte av integritetskänsligt slag och en publicering på Internet kan generellt sett inte anses innebära några särskilda risker för integritetskränkningar. Skälen för ett elektroniskt kungörande, och kungörelseinstitutets uttalade syfte att sprida information till en stor krets av intressenter får anses utgöra ett sådant viktigt allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgiftslagen. Detta intresse måste anses väga över behovet av skydd för de aktuella personuppgifterna.
124
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Kungörelser om näringsförbud och biträdesförbud
Lagen (1985:354) om domar om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde i vissa fall m.fl. författningar
Enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde i vissa fall får en domstol förbjuda den som har lämnat juridiskt eller ekonomiskt biträde och därvid har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa att fortsättningsvis lämna sådant biträde. Över sådana beslut skall föras ett register. Patent- och registreringsverket är huvudman för registret. När ett förbud har vunnit laga kraft, upphävts, ändrats eller förlängts, skall verket enligt 7 a § samma lag kungöra detta. I 6 § förordningen (1985:357) om registrering av och underrättelser om domar om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde i vissa fall föreskrivs att kungörelse skall ske i en tidning som Patent- och registreringsverket ger ut.
Enligt 1–3 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud kan en domstol besluta om näringsförbud för den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt har åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Näringsförbud får under vissa förutsättningar också meddelas fysiska personer som har varit verksamma i ledande ställning i juridiska personer. Den som är underkastad näringsförbud får inte driva näringsverksamhet eller inneha vissa uppdrag i företag. Patent- och registreringsverket skall föra ett register över meddelade näringsförbud. När näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud har meddelats skall verket enligt 2 § första stycket förordningen (1986:441) om underrättelser angående näringsförbud m.m. kungöra detta i en tidning som verket ger ut.
Nu aktuella kungörelser sker för närvarande i en papperstidning i enlighet med vad som har beskrivits i avsnitt 3.1.3.
125
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Överväganden
De personuppgifter som förekommer i kungörelser om biträdesförbud eller näringsförubd avser normalt personer som har fått biträdesrespektive näringsförbud därför att de har dömts för brott. Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, brottmålsdomar, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får enligt 21 § personuppgiftslagen i princip inte behandlas av andra än myndigheter. Denna typ av uppgifter anses i integritetshänseende särskilt skyddsvärda. Om uppgifterna publiceras i en elektronisk tidning som är tillgänglig på Internet, kan de enkelt behandlas automatiserat även av andra än tidningens utgivare. Det ökar möjligheterna att söka och sammanställa känsliga uppgifter. Därmed uppkommer särskilda risker för integritetsintrång som inte uppstår så länge uppgifterna publiceras enbart i pappersformat. Risken för otillbörligt integritetsintrång kan dock minskas om möjligheten till sökning och sammanställning begränsas. Sådan begränsning kan åstadkommas genom olika tekniska lösningar.
Det nämnda behovet av integritetsskydd måste vägas mot det starka allmänna intresset av att de aktuella kungörelserna sprids på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga för dem som kungörelserna riktar sig till. Härtill kommer de skäl i kostnads- och effektivitetshänseende för elektroniskt kungörande som har redovisats ovan. Vid en samlad bedömning framstår dessa allmänintressen som så starka att det är befogat med ett sådant undantag som avses i 35 § personuppgiftslagen. De aktuella uppgifterna bör alltså få kungöras i en elektronisk tidning som är tillgänglig via Internet. En förutsättning för detta bör dock vara att uppgifterna tillhandahålls med lämpliga begränsningar som minskar risken för integritetsintrång.
126
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
5.1.3.2Delgivningskungörelser
Den information som skall införas i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning i samband med delgivning är dels ett meddelande om att den handling som delgivningen gäller hålls tillgänglig hos myndigheten, dels information om handlingens huvudsakliga innehåll. Ett kungörande måste innehålla uppgift om vem som söks och en kort beskrivning av vad det är för handling, t.ex. en stämningsansökan i tvistemål eller en kallelse till en huvudförhandling i brottmål. Härutöver behöver ett mål- eller ärendenummer anges så att den som söks vid sin fortsatta kontakt med domstolen enkelt kan få fram handlingen. Slutligen måste den plats där handlingen finns tillgänglig anges.
Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som förekommer innefattar information om att en person har dömts för brott. Det förekommer t.ex. kungörelser där det av målnumret framgår att det rör sig om ett brottmål. Dessutom kan kungörelsen ange att ett överklagande förfaller om vederbörande inte inställer sig till en förhandling vid hovrätten. Av detta kan den som läser kungörelsen dra slutsatsen att den person som omnämns i kungörelsen har dömts i tingsrätten.
Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, brottmålsdomar, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får enligt 21 § personuppgiftslagen i princip inte behandlas av andra än myndigheter. Denna typ av uppgifter anses i integritetshänseende särskilt skyddsvärda. Om uppgifterna publicera i en elektronisk tidning som är tillgänglig på Internet kan de behandlas automatiserat. Det ökar möjligheterna att söka och sammanställa känsliga uppgifter. Därmed uppkommer särskilda risker för integritetsintrång som inte uppstår så länge uppgifterna publiceras endast i pappersformat. Risken för otillbörligt integritetsintrång kan dock minskas om möjligheten till sökning och sammanställning begränsas. I fråga om andra slag av kungörelser har pekats på möjligheten att använda olika tekniska lösningar för att begränsa möjligheterna
127
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
att söka efter känsliga personuppgifter och brottsuppgifter i materialet. Samma slag av lösning är givetvis tänkbar när det gäller kungörelser avseende delgivning.
Behovet av integritetsskydd måste även här vägas mot det starka allmänna intresset av att kungörelser om delgivning sprids på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga för dem som kungörelserna riktar sig mot. Det måste också vägas mot de kostnads- och effektivitetsaspekter som har berörts ovan. Vid en samlad bedömning framstår dessa allmänintressen som så starka att det är befogat med ett sådant undantag som avses i 35 § personuppgiftslagen. Kungörelser avseende delgivning bör alltså få kungöras i en elektronisk tidning som är tillgänglig via Internet. Vissa tekniska begränsningar bör dock gälla så att risken för integritetsintrång minimeras.
5.1.3.3Familjerättsliga kungörelser m.m.
Äktenskapsbalken
Enligt 16 kap. 1 § äktenskapsbalken skall för hela landet föras ett äktenskapsregister. I registret skall införas vissa uppgifter som anges i äktenskapsbalken. Bland annat skall tingsrätten registrera gåvor mellan makar, äktenskapsförord och anmälningar om bodelning mellan makar (se 8 kap. 1 §, 7 kap. 3 § tredje stycket och 9 kap. 1 § andra stycket samma balk).
Registreringar av nu nämnda förhållanden skall kungöras i PoIT (se 16 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken). Syftet kan sägas vara att göra förhållandena kända för makarnas befintliga och presumtiva borgenärer.
Föräldrabalken
En underårig med eget hushåll får för den dagliga hushållningen eller för vård av barn företa sådana rättshandlingar som vanligen
128
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
företas för sådana ändamål (se 9 kap. 2 a § föräldrabalken). Om behörigheten missbrukas, kan rätten på ansökan av förmyndaren frånkänna honom eller henne denna. Ett sådant beslut skall kungöras i PoIT.
Enligt 11 kap. 27 § föräldrabalken skall rätten genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap samt beslut om jämkning av förvaltarskaps omfattning.
Ärvdabalken m.m.
Om det vid en bouppteckning efter en avliden konstateras att en känd arvinge efter den döde uppehåller sig på okänd ort, skall rätten på anmälan kungöra i PoIT att arv har tillfallit den frånvarande (se 16 kap. 1 § ärvdabalken). Under vissa förutsättningar skall rätten också kungöra en kallelse på okända arvingar i PoIT (se 16 kap. 2 §). Arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från kungörelsen. Enligt lagen (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente får rätten på ansökan förlänga den tid inom vilken arvinge skall göra sin rätt gällande. Beslut om sådan förlängning av tiden skall kungöras i PoIT.
I ärvdabalken finns bestämmelser om dödförklaring av personer som varit borta under viss tid. Ansökan om dödförklaring skall göras hos rätten. Rätten skall kungöra anmälan i PoIT (se 25 kap. 4 §). Kungörelsen skall innehålla kallelse till den bortovarande att anmäla sig till rätten. Den skall dessutom innehålla anmaning till envar som kan lämna upplysningar om saken att göra detta inom samma tid. Om den tid som har satts ut i kungörelsen gått ut utan att något ytterligare framkommit, skall den bortovarande dödförklaras.
129
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
Om en behörig utländsk myndighet har beslutat om omyndighetsförklaring eller om hävande av sådan eller av förvaltarskap, skall en svensk domstol på begäran låta kungöra detta i PoIT (se 5 kap. 5 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap) Kungörelsen kan sägas syfta till att göra förhållandet känt för en vid krets, bl.a. den berördes borgenärer.
Lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss
Enligt 25 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss skall rätten på ansökan av ett fideikommissbo eller någon delägare i boet förelägga den som vill göra anspråk på vissa rättigheter enligt lagen gentemot fideikommissboet att göra det inom viss tid. Föreläggandet skall kungöras i PoIT. Om några anspråk inte har inte har inkommit inom den utsatta tiden, är rättigheterna förfallna.
Namnlagen (1982:670)
Den som vill byta sitt efternamn måste i vissa fall ansöka om tillstånd till detta hos Patent- och registreringsverket (se 11 § namnlagen [1982:670]). Verket skall som regel kungöra ansökan i PoIT. När kungörelse har skett kan den som vill framställa invändningar mot ansökan göra detta inom en månad.
Överväganden
I några av de familjerättsliga kungörelserna förekommer personuppgifter som rör enskildas ekonomiska förhållanden och i vissa
130
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
fall kan uppfattas som integritetskänsliga, så t.ex. i kungörelser om bodelning. Risken för integritetsintrång vid publicering på Internet får emellertid bedömas som liten. De intressen som talar för att sådan publicering skall kunna ske får anses ha större tyngd.
I kungörelserna kan också förekomma personuppgifter om förvaltarskap och förmynderskap som ger indikationer om enskilds hälsa. Uppgifter om enskilds hälsa betraktas enligt 13 § personuppgiftslagen som känsliga personuppgifter och därmed som i integritetshänseende särskilt skyddsvärda. Genom att uppgifterna publiceras på Internet kan de behandlas automatiserat. Det innebär bl.a. ökade möjligheter att söka och sammanställa känsliga uppgifter. Detta medför i sin tur särskilda risker för integritetsintrång jämfört med om uppgifterna publiceras enbart i pappersformat. Risken för otillbörligt integritetsintrång kan emellertid minskas om möjligheten till sökning och sammanställning begränsas. Såsom tidigare har nämnts kan detta åstadkommas genom olika tekniska lösningar.
Också i denna del får därför skälen för att medge publicering på elektronisk väg – det starka allmänintresset av att uppgifterna görs lätt tillgängliga för kungörelsernas adressater till en begränsad kostnad – väga tyngre än skälen däremot. Publicering på Internet bör alltså kunna medges med stöd av undantagsbestämmelsen i 35 § personuppgiftslagen.
131
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
5.1.3.4Fastighetsrättsliga kungörelser
Jordabalken m.fl. lagar
Enligt 8 kap. 8 § fjärde stycket jordabalken får uppsägning av arrende hos en jordägare eller arrendator som saknar såväl känt hemvist i riket som känt ombud ske genom kungörelse i PoIT. Detsamma gäller enligt 12 kap. 8 § femte stycket samma balk uppsägning av hyresavtal som skall göras hos en hyresvärd eller hyresgäst utan känt hemvist eller ombud. I detta sammanhang bör också nämnas bestämmelsen i 7 kap. 27 § bostadsrättslagen (1991:614) enligt vilken uppsägning av bostadsrättshavare utan såväl känt hemvist i riket som känt ombud skall ske genom kungörelse i PoIT.
När en tomträtt upphör, är fastighetsägaren i vissa fall skyldig att lösa byggnad och annat som hör till tomträtten. Lösesumman skall under vissa förutsättningar deponeras hos länsstyrelsen och därefter fördelas vid ett sammanträde. Till sammanträdet skall borgenärer med panträtt i tomträtten kallas. Om en borgenär är okänd, skall kallelse till sammanträdet införas i PoIT (se 13 kap. 20 § jordabalken).
I lagfartsärenden är inskrivningsmyndigheten i vissa fall skyldig att kalla till lagfartssammanträde för utredning angående äganderätten till en fastighet. Kungörelse om sammanträdet skall tas in i bl.a. PoIT. I kungörelsen skall tas in uppgift om tidpunkt för sammanträdet, syftet med detta, aktuell fastighetsbeteckning samt lagfartssökandens namn och adress (se 20 kap. 10 och 11 §§ jordabalken).
Lagen (1921:378) om ströängars indragande till kronan
Ströängar är ägor som hemman eller nybyggen i Västerbottens eller Norrbottens läns lappmarker har fått sig tills vidare tillagda på statlig mark. Enligt lagen (1921:378) om ströängars in-
132
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
dragande till kronan skall ströängar dras in till staten. Förekommande ersättning skall i vissa fall fördelas mellan fastighetsägaren och andra sakägare vid ett sammanträde. Kallelsen till sammanträdet kungöras i PoIT om sakägare är okänd (se 60 §).
Lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
Om brandförsäkring har tagits för fast egendom och skada har inträffat på egendomen, kan en borgenär med panträtt i vissa fall ha rätt att få betalt ur försäkringsersättningen (se 1 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal). Försäkringsersättningen skall under vissa förutsättningar sättas ned hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall då snarast sätta ut ett sammanträde för förhandling om fördelning av beloppet. Kallelse till sådan förhandling skall kungöras i PoIT (se 2 §).
Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering
Äganderättsutredning får ske bl.a. beträffande område där äganderätten till fast egendom är oviss, om det från allmän eller enskild synpunkt är av väsentlig betydelse att ovissheten undanröjes (se 1 § lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering). Äganderättsutredningen sker vid förrättning som utmynnar i beslut om rätt till lagfart (se 2 §). Kallelse till förrättningens första sammanträde skall kungöras av lantmäterimyndigheten i PoIT (se 5 §). Kungörelsen riktar sig dels till personer som kan ge upplysningar om äganderättsförhållandena, dels till okända konkurrenter om den påstådda äganderätten.
133
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Expropriationslagen (1972:719)
Vid expropriation skall löseskilling och intrångsersättning i vissa fall betalas genom nedsättning hos länsstyrelsen. Betalningen skall fördelas vid ett sammanträde som fastighetsägare, annan sakägare och kända panträttshavare har kallats till. Om särskilda skäl finns, skall kallelsen kungöras i PoIT (se 6 kap. 1 och 19 §§ expropriationslagen [1972:719]).
Lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag
I skifteslag som har genomgått laga skifte kan en god man vara förordnad att förvalta penningmedel som har erhållits vid försäljning av mark för bortovarande eller okända delägare i skifteslaget. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan bestämma att godmanskapet skall avvecklas och förvaltade medel fördelas. Fördelningen sker efter förrättning av lantmäterimyndigheten. Till förrättningens första sammanträde skall kallelse ske genom kungörelse i PoIT (se 5 § lagen [1973:1084] om avveckling av vissa godmanskap för delägare av skifteslag).
Vissa kungörelser om koncession m.m.
Enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar skall en ansökan om koncession för framdragning och användning av vissa rörledningar vissa fall ges in till Statens energimyndighet. Kungörelse om ansökningen skall införas i PoIT (se 5 § förordningen [1978:164] om vissa rörledningar). I kungörelse skall anges att erinringar mot ansökningen skall ha kommit in till Statens energimyndighet inom viss angiven tid.
134
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
På motsvarande sätt skall kungörelse i PoIT ske när en ansökan om koncession för undersökning och bearbetning av fyndigheter av torv för att utvinna energi har kommit in till länsstyrelsen (se 8 § förordningen [1985:626] om vissa torvfyndigheter).
Enligt mineralförordningen (1992:285) skall en ansökan om undersökningstillstånd i vissa fall ges in till bergmästaren. Kungörelse om ansökningen skall införas i PoIT (se 3 §). I kungörelsen skall anges att erinringar mot ansökningen skall ha inkommit till bergmästaren inom viss angiven tid. När beslut om undersökningstillstånd eller beslut om förlängning av tidigare meddelat undersökningstillstånd har meddelats, skall tillståndets innehåll kungöras i PoIT (se 6 och 8 §§). Vidare skall kallelse till sammanträde för markanvisningsförrättning med berörda sakägare enligt 9 kap. 13 § minerallagen kungöras i PoIT (se 34 §).
Enligt förordningen (1995:1652) om byggande av järnväg skall Banverket inhämta synpunkter på en till verket inkommen ansökan om att få en järnvägsplan fastställd. Kungörelse om att järnvägsplanen finns tillgänglig, med meddelande om inom vilken tid och på vilket sätt synpunkter skall lämnas, skall intas i endera av ortstidning och PoIT efter vad Banverket bestämmer (se 4 §).
Inför byggande av väg skall det enligt väglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971:954) upprättas en arbetsplan. Arbetsplanen skall ställas ut för granskning. Väghållningsmyndigheten skall införa en kungörelse i PoIT om var arbetsplanen hålls tillgänglig och inom vilken tid som skriftliga anmärkningar mot planen kan lämnas (se 30 § vägkungörelsen). Även beslut av Vägverket om fastställelse av arbetsplanen skall kungöras i PoIT (se 36 § vägkungörelsen). I kungörelsen skall anges var beslutet hålls tillgängligt och inom vilken tid och till vem överklagande av beslutet skall lämnas.
I ärenden om villkor för kärnteknisk verksamhet som skall underställas regeringens prövning eller i ärenden om tillstånd enligt strålskyddsförordningen (1988:293), får Statens strålskyddsinstitut besluta att det skall ges in en miljökonsek-
135
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
vensbeskrivning. En kungörelse om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats skall införas i PoIT. I kungörelsen skall anges inom vilken tid skriftliga anmärkningar mot beskrivningen får lämnas.
Överväganden
I några av de nu aktuella kungörelserna kan personuppgifter förekomma som kan anses röra enskildas ekonomiska förhållanden. Personuppgifterna är emellertid inte av särskilt integritetskänsligt slag och en publicering på Internet kan generellt sett inte anses innebära några särskilda risker för integritetskränkningar. Skälen för ett elektroniskt kungörande, liksom kungörelseinstitutets uttalade syfte att sprida information till en stor krets av intressenter, får vidare sammantaget anses utgöra ett sådant viktigt allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgiftslagen. Detta intresse väger över behovet av skydd för de aktuella personuppgifterna. Kungörelserna bör alltså kunna publiceras på Internet.
5.1.3.5Kungörelser med anknytning till obeståndsrätt och exekutionsrätt
Konkursrättsliga kungörelser
I konkurslagen (1987:672) finns ett flertal bestämmelser om kungörelser. Bestämmelserna bildar sammantagna ett system för att sprida kännedom om beslut om konkurs samt om beslut och andra åtgärder under konkursen. I 15 kap. 1 § konkurslagen har som genomgående form för kungörelse föreskrivits annonsering i PoIT samt, i vissa fall, även ortstidning.
Enligt 2 kap. 24 § andra stycket konkurslagen skall beslut om konkurs och kallelse av borgenärer till edgångssammanträde
136
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
kungöras. Kungörelse skall även ske av beslut om högre rätts upphävande av lägre rätts konkursbeslut (se 2 kap. 25 §).
Rättens beslut enligt 9 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen om bevakningsförfarande och den tid inom vilken bevakning skall ske skall kungöras (se 9 kap. 3 § ).
När ett utdelningsförslag har kommit in till rätten och tillsynsmyndigheten i förekommande fall har yttrat sig över konkursförvaltarens slutredovisning, skall rätten kungöra detta (se 11 kap. 6 § konkurslagen). I kungörelsen skall anges var handlingarna hålls tillgängliga och inom vilken tid som den som vill framställa invändning mot utdelningsförslaget kan göra detta. Om ett nytt utdelningsförslag har upprättats, skall det i vissa fall även utfärdas en kungörelse om detta (se 11 kap. 7 §).
Beslut om att lägga ned konkursen liksom kallelse till sammanträde för prövning av ackordsförslag skall kungöras (se enligt 12 kap. 2, 8 och 19 §§ konkurslagen).
Tidpunkten för kungörelse i PoIT utgör utgångspunkt för beräkning av olika tidsfrister enligt konkurslagen. Enligt 3 kap. 2 § kan vissa rättshandlingar mellan konkursgäldenären och en godtroende tredje man bli gällande, om rättshandlingen företogs senast dagen efter det att kungörelse om konkursbeslutet var införd i PoIT. Enligt 12 kap. 6 § får ett ackordsförslag i vissa fall tas upp endast om det har kommit in till rätten före den dag då kungörelse om utdelningsförslag var införd i PoIT. Såväl fristen för klander av konkursförvaltarens slutredovisning enligt 13 kap. 7 § som vissa överklagandefrister enligt 16 kap. 9 § räknas från publiceringen i PoIT.
Kungörelse av ett konkursbeslut kan ha särskild betydelse enligt särskilda författningar. Enligt 47 § lagen (1914:45) om kommission skall kommissionärens uppdrag anses förfallet om kommissionären eller kommittenten försätts i konkurs. Trots kommittentens konkurs får kommissionären göra uppdraget gällande för tiden intill utgången av dagen efter den dag då konkursbeslutet var infört i PoIT, om han inte tidigare ägde eller bort äga kännedom om konkursen. Enligt 27 § lagen (1991:351) om handelsagentur upphör ett handelsagenturavtal att gälla om
137
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
agenten eller huvudmannen försätts i konkurs. Trots huvudmannens konkurs får dock agenten göra uppdraget gällande till och med dagen efter den dag då kungörelse om konkursbeslutet var införd i PoIT, om han inte tidigare hade eller borde ha haft kännedom om konkursen.
Utsökningskungörelser
Utmätt egendom säljs enligt bestämmelser i 8 kap. utsökningsbalken genom kronofogdemyndighetens försorg. I balken finns ett flertal kungörelsebestämmelser som har samband med exekutiv försäljning av detta slag. I utsökningsförordningen (1981:981) föreskrivs i vilken utsträckning sådana kungörelser skall göras i PoIT.
Utmätt lös egendom skall säljas på offentlig auktion eller under hand. Om egendomen säljs på auktion skall i vissa fall kungörelse om auktionen införas i PoIT (se 9 kap. 1 och 2 §§ utsökningsbalken jämförd med 9 kap. 9 § tredje stycket utsökningsförordningen).
På motsvarande sätt skall utmätt registrerat skepp och registrerat luftfartyg säljas på offentlig auktion. Sådana auktioner skall kungöras i PoIT (se 10 kap 1 och 6 §§ och 11 kap. 1 § utsökningsbalken jämförda med 10 kap. 4 § respektive 11 kap. 1 § utsökningsförordningen). Detsamma gäller vid försäljning av utmätt fast egendom (se 12 kap. 16 och 20 §§).
När medel har influtit till kronofogdemyndigheten, skall myndigheten hålla fördelningssammanträde för fördelning av medlen i vissa fall (se 13 kap. 4 § utsökningsbalken). Om sammanträdet inte har blivit utsatt i samband med kungörandet av auktionen skall kronofogdemyndigheten kungöra sådant sammanträde särskilt. Om det finns särskilda skäl skall kungörelsen införas i PoIT (se 13 kap. 6 § utsökningsförordningen).
138
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Skuldsanering
Enligt skuldsaneringslagen (1994:334) får en gäldenär som är fysisk person under vissa förutsättningar beviljas skuldsanering. Om skuldsanering beviljas innebär det att gäldenärens skulder nedsätts antingen till visst belopp som skall avbetalas under fem år, eller till noll kronor. Förfarandet inleds hos en kronofogdemyndighet och kan under vissa förutsättningar fortsätta i allmän domstol.
När kronofogdemyndigheten har beslutat att inleda skuldsanering, skall den genast genom en kungörelse i PoIT uppmana var och en som har en fordran mot gäldenären att anmäla fordran inom en månad från kungörelsen (se 14 § skuldsaneringslagen). Anmälan skall göras till kronofogdemyndigheten. Om förfarandet vid kronofogdemyndigheten avslutas med att samtliga borgenärer godtar ett beslut om skuldsanering och att beslut om skuldsanering meddelas, skall myndigheten genast kungöra beslutet i PoIT (se 20 §).
Om kronofogdemyndighetens skuldsaneringsförslag inte godtas av borgenärerna, skall ärendet överlämnas till tingsrätt. Om tingsrätten beviljar skuldsanering, skall den kungöra detta i PoIT (se 24 § skuldsaneringslagen).
Företagsrekonstruktion
I lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion finns ett antal bestämmelser om kungörelse. Dessa kungörelser – som enligt 19 § förordningen (1996:783) om företagsrekonstruktion skall ske i PoIT och ortstidning – redovisas i det följande.
Sedan rätten har beslutat om företagsrekonstruktion och utsett rekonstruktör, skall rekonstruktören inom en vecka från beslutet underrätta samtliga kända borgenärer. I underrättelsen skall bl.a. ingå upplysning om tidpunkten för borgenärssammanträde. Om antalet borgenärer med fordringar utan
139
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
förmånsrätt är mycket stort, får underrättelserna till dessa borgenärer ersättas av ett tillkännagivande genom kungörelse (se 2 kap. 13 § tredje stycket lagen om företagsrekonstruktion).
Under handläggningens gång kan rätten i vissa fall ta upp en begäran om ackordsförhandling. Om beslut om ackordsförhandling meddelas, skall rätten kungöra beslutet (se 3 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion). Kungörelsen skall innehålla uppgift om bl.a. tid och plats för borgenärssammanträde samt rekonstruktörens namn och adress. Tiden för att överklaga ett beslut om ackordsförhandling räknas enligt 4 kap. 11 § från den dag då kungörelsen om beslutet var införd i PoIT. Om rätten vägrar fastställa ackordet, kan borgenärerna ändå under vissa förutsättningar pröva ackordet vid nytt sammanträde (se 3 kap. 25 §). Också kallelsen till ett sådant sammanträde skall kungöras (se 17 § förordningen om företagsrekonstruktion). Tingsrätten skall vidare kungöra om högre rätt upphäver eller meddelar beslut om ackordsförhandling (se 18 § samma förordning).
Överväganden
Kungörelser som utfärdas vid fysiska personers konkurser liksom vid skuldsaneringar innehåller regelmässigt personuppgifter. Personuppgifter kan också förekomma i kungörelser som rör juridiska personer, t.ex. avseende bolagsföreträdare. Personuppgifterna rör i förstnämnda fall enskildas ekonomiska förhållanden och kan i vissa fall uppfattas som integritetskänsliga. En publicering på Internet skulle därmed kunna stå i strid med överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen. Det finns emellertid starka skäl för att trots detta tillåta publicering på Internet, framför allt allmänintresset av att uppgifter av det aktuella slaget når en vid spridning på ett kostnadseffektivt sätt. Det får därför anses föreligga ett sådant allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgiftslagen. Också de nu aktuella kungörelserna bör därför få publiceras på Internet.
140
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
5.1.3.6Övriga kungörelser
Lagen(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Enligt 17 § avtalslagen (1915:218) kan en fullmaktsgivare i vissa fall få en skriftlig fullmakt förklarad kraftlös efter ansökan till rätten. Om rätten finner att ansökan kan bifallas, skall kungörelse om detta införas i PoIT. I kungörelsen skall anges att den skriftliga fullmakten inom viss tid skall vara kraftlös.
Enligt 27 § första stycket avtalslagen, med hänvisningar till 13 och 19 §§ handelsregisterlagen (1974:157), kan en bolagsman återkalla prokura (handelsfullmakt) som har blivit införd i handelsregistret genom att återkallelsen blir införd i registret och kungjord i PoIT. Återkallelsen skall i och med kungörelsen i PoIT anses ha kommit till tredje mans kännedom.
Lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling
Företeende av en handling utgör i vissa sammanhang villkor för att en viss rättighet skall kunna göras gällande. Sådana handlingar kan t.ex. utgöras av löpande skuldebrev, konossement eller växlar, men också av aktiebrev, pantbrev och företagshypoteksbrev. Om det kan antas att en sådan handling har förstörts eller kommit bort, kan den som har förlorat handlingen ansöka hos rätten om att handlingen skall dödas (se 1 § lagen [1927:85] om dödande av förkommen handling). Om ansökan är komplett och sökanden har gjort sannolikt att handlingen har dödats eller kommit bort, skall rätten utfärda en kungörelse i PoIT. I kungörelsen skall den som kan inneha handlingen eller som vet att den finns i behåll eller som i övrigt kan ha upplysningar att lämna uppmanas att anmäla detta till rätten inom viss tid efter kungörandet. Ansökan om dödande kan också göras om det i samband med utmätning eller konkurs kan antas att en handling undanhålls (se 12 a §).
141
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Om den handling som har förkommit är en bankbok för tillgodohavande hos bank kan insättaren eller hans rättsinnehavare i stället för ansökan till rätten begära efterlysning av bankboken genom bankstyrelsens försorg (se 12 §). Bankstyrelsen kan därefter på sökandens bekostnad utfärda kungörelse över efterlysningen i PoIT. Om någon anmälan med anledning av efterlysningen inte kommer in inom sex månader har tillgodohavaren rätt till innestående medel och bankboken skall inte längre anses gällande. På motsvarande sätt kan ett livförsäkringsbrev efterlysas I så fall är det styrelsen för det aktuella försäkringsbolaget som svarar för kungörandet.
Trafikskadelagen (1975:1410)
Trafikförsäkring får meddelas bl.a. av en försäkringsgivare som har fått tillstånd till det av regeringen. Tillståndet kan återkallas. Enligt 6 § trafikskadelagen (1975:1410) skall meddelande om återkallelsen kungöras i PoIT. Den som har trafikförsäkring hos försäkringsgivare som har fått sitt tillstånd återkallat och som är skyldig att teckna trafikförsäkring, skall senast inom en månad efter kungörelsen teckna ny trafikförsäkring.
Folkomröstningslagen (1979:369)
Enligt folkomröstningslagen (1979:369) skall vid nationell folkomröstning sammanräkning av rösterna ske av den centrala valmyndigheten. När sammanräkningen är färdig skall den centrala valmyndigheten kungöra resultatet i PoIT (se 15 §). Därmed är folkomröstningen avslutad.
Lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer
Enligt 2 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer får, när bouppteckning har skett efter avliden, efterlevande make,
142
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
arvinge, testamentstagare, boutredningsman m.fl. ansöka om kallelse på den avlidnes okända borgenärer. Kallelse på okända borgenärer skall också utfärdas när det finns bestämmelser om detta i annan författning (se t.ex. 13 kap. 33 § aktiebolagslagen) i den mån inte annat är föreskrivet. Är gäldenären ett aktiebolag skall ansökan göras hos Patent- och registreringsverket och i annat fall hos kronofogdemyndigheten. Kallelsen skall i samtliga fall kungöras i PoIT.
Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
Med värdepappersfond förstås enligt 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder en fond som består av fondpapper och andra finansiella instrument, har bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapital. Enligt samma bestämmelse avses med fondbolag ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet och med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Vissa åtgärder avseende sådan fondverksamhet skall kungöras i PoIT (se 35 §).
Lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande
Lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande reglerar vissa slag av individuellt pensionssparande, dock inte sparande som omfattas av försäkringsavtal. I lagen föreskrivs bl.a. att vid avveckling av en pensionssparrörelse skall kontohavarna underrättas samt uppmanas att inom viss tid flytta pensionssparkontots tillgångar till ett annat pensionssparinstitut. Underrättelse skall ske genom kungörelse i PoIT (se 6 kap. 3 §). Om det efter utgången av den utsatta tiden finns ett återstående bestånd av pensionssparavtal, skall dessa om möjligt överlåtas till ett eller flera andra pensionssparinstitut. Ett sådant avtal om överlåtelse måste godkännas av Finansinspektionen för att bli
143
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
giltigt. Om avtalet enligt Finansinspektionen bör godkännas, skall avtalets innehåll kungöras i PoIT. I kungörelsen skall anges att anmälan med invändningar mot avtalet skall göras hos Finansinspektionen inom viss tid (se 6 kap. 4 §).
Sjölagen (1994:1009)
Enligt 9 och 10 kap. sjölagen (1994:1009) kan en redare i vissa angivna fall begränsa sin ansvarighet. Enligt 9 kap. 7 § och 10 kap. 6 § sjölagen kan i vissa fall en begränsningsfond upprättas. Fonden är avsedd för betalningar av fordringar av det slag som ansvarsbegränsningen avser. Begränsningsfond skall upprättas hos domstol. När en begränsningsfond har upprättats skall rätten genast låta kungöra detta i PoIT (se 12 kap. 5 § sjölagen) I kungörelsen skall samtliga borgenärer uppmanas att skriftligen anmäla sina fordringar hos rätten inom viss tid.
Enligt 17 kap. sjölagen skall utredning och fördelning av gemensamt haveri göras genom dispasch. Dispasch görs av en dispaschör. När dispasch begärs, skall dispaschören så snart det kan ske uppmana dem som har del i haveriet att skriftligen framställa sina yrkanden och anföra de skäl och ge in de handlingar som de vill åberopa. Kungörelse om uppmaningen skall normalt kungöras i PoIT (se 17 kap. 7 § sjölagen)
Vallagen (1997:157)m.fl. lagar
Enligt 5 kap. 1 § vallagen (1997:157) kan en partibeteckning skyddas vid val genom registrering hos den centrala valmyndigheten och anmälan av kandidater till valet. När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret, skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i PoIT (se 5 kap. 12 §). Anmälan av kandidater skall göras skriftligen. Den centrala valmyndigheten skall inför varje val bestämma tidpunkten för när kandidater senast skall anmälas och kungöra ett meddelande om detta i PoIT (se 5 kap. 19 §).
144
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Efter riksdagsval och val till Europaparlamentet skall valresultatet tillkännages genom kungörelse i PoIT (se 18 kap. 14 §).
Den centrala valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val eller vissa sammanräkning får enligt 19 kap. 1 § vallagen överklagas under vissa förutsättningar. Myndigheten skall kungöra samtliga överklaganden och skicka skrivelserna till valprövningsnämnden. Gäller överklagandet riksdagen eller Europaparlamentet, skall kungörelsen införas i PoIT.
Val till Sametinget hålls vart fjärde år. När val har hållits och den av Sametinget utsedda valnämnden har fördelat mandaten, skall valresultatet offentliggöras genom kungörelse i PoIT (se 3 kap. 32 § sametingslagen [1992:1433]).
Lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
Enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter får punktskattepliktiga varor under vissa förutsättningar förverkas. Beslut om förverkande fattas av allmän förvaltningsdomstol. I mål om sådant förverkande skall länsrätten om ägaren till egendomen är okänd eller saknar känt hemvist, utfärda ett föreläggande i PoIT och andra lämpliga tidningar att ägaren skall ge sig till känna senast två månader efter föreläggandet, vid påföljd att frågan annars kan avgöras (se 4 kap. 19 §). Föreläggandet skall innehålla uppgifter om egendomen och om de förhållanden under vilka den omhändertagits samt övriga omständigheter som kan vara av betydelse för att identifiera egendomen. Ett föreläggande skall även utfärdas och kungöras, om det finns anledning att anta att någon innehar särskild rätt till egendomen men denne är okänd eller saknar känt hemvist.
145
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Förordningen (1975:928) om handläggningen av partrederiärenden
Ett partrederiärende är ett ärende med anledning av en anmälan till Sjöfartsverket enligt 5 kap. 1 § första stycket sjölagen (1994:1009) om partrederiavtal eller enligt 5 kap, 14 § tredje stycket samma lag om en andelsövergång i ett partrederi. Anmälan om partrederiavtal och andelsövergång skall enligt 6 § förordningen (1975:928) om handläggning av partrederiärenden kungöras i PoIT, om det aktuella fartyget är oregistrerat.
Förordningen (1975:932) med dispaschörinstruktion
Enligt bestämmelser i sjölagen (1994:1009) och förordningen (1975:932) med dispaschörinstruktion skall det för hela riket finnas en dispaschör. När uppdraget som dispaschör eller biträdande dispaschör blir ledigt, skall Domstolsverket enligt 16 § nämnda förordning utfärda kungörelse om detta i PoIT med angivande av ansökningstid.
Förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överens- kommelsen om statlig upphandling
Enligt 1 § förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT- överenskommelsen om statlig upphandling skall den överenskommelse om statlig upphandling som har träffats inom det allmänna tull- och handelsavtalet mellan ett antal stater tillämpas på vissa i förordningen uppräknade statliga myndigheter. Överenskommelsen finns intagen som bilaga till förordningen. Av överenskommelsens artikel V punkten 4 framgår att myndighet som omfattas av överenskommelsen skall publicera ett tillkännagivande av en planerad upphandling i en lämplig publikation som anges i bilaga II till överenskommelsen. Av artikel VI
146
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
punkten 1 framgår att myndigheten inom sextio dagar efter det att ett anbud har antagits skall publicera ett tillkännagivande om detta i samma publikation med bl.a. namn och adress på den anbudsgivare vars anbud har antagits. I bilaga II till överenskommelsen anges Tidning för leveranser till staten – som är en bilaga till PoIT – som den lämpliga publikationen.
Räddningstjänstförordningen (1986:1107)
I varje kommun skall det enligt räddningstjänstförordningen (1986:1107) finnas ett eller flera sotningsdistrikt med en skorstensfejarmästare för varje distrikt. När en skorstensfejarmästare skall utses, skall kungörelse om det införas i PoIT (se 24 §). I kungörelsen skall anges när ansökan senast skall ha kommit in.1
Förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m.
I förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m. finns bestämmelser om behörighet till viss anställning inom hälso- och sjukvården och om hur anställning går till. Enligt 8 § skall anställning för specialistutbildad läkare kungöras som ledig av landstinget. Kungörelsen skall införas i PoIT.
Överväganden
Kungörelserna enligt vallagen och sametingslagen innehåller personuppgifter om invalda ledamöter och ersättare samt dessas
1 De författningsförslag som lämnas i denna promemoria utgår från nu gällande lagstiftning. Regeringen har den 22 maj 2003 beslutat överlämna en proposition om reformerad räddningstjänstlagstiftning (prop. 2002/03:119) till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att räddningstjänstlagen (1986:1102) ersätts med en ny lag om skydd mot olyckor. Efter riksdagsbehandlingen av propositionen kommer en ny kompletterande förordning på området att utarbetas. Författningsförslaget i denna del kan därför komma att utgå eller få en annan slutlig utformning.
147
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
partibeteckningar. Eftersom uppgifterna rör politisk åsiktsriktning, är de i och för sig att betrakta som känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen. Känsliga personuppgifter får som huvudregel inte vara föremål för automatisk behandling. Enligt 15 § samma lag får dock behandling ske av uppgift som den registrerade tydligt har offentliggjort. Hit hör uppgift om partitillhörighet hos den som ställer upp i ett val som genomförs offentligt. Vad som sägs i 13 § utgör därför inte något hinder mot automatiserad behandling av uppgifter av detta slag.
Även om uppgifterna i denna del således inte skall betraktas som känsliga i personuppgiftslagens mening kan det hävdas att de inte är så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. De omfattas därmed i och för sig av överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen och torde därför inte utan vidare få publiceras på Internet. Uppgifter av betydelse för allmänna val har emellertid ansetts vara föremål för sådant allmänt viktigt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgiftslagen. Sådant allmänt viktigt intresse kan utgöra grund för reglering om undantag från överföringsförbudet. Regeringen har därför i 1 § förordningen (2002:61) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val gett den centrala valmyndigheten rätt att överföra uppgift om valresultat – med angivande av bl.a. namn och partibeteckning – till s.k. tredje land. Valmyndigheten lägger för närvarande, med stöd av nu angiven bestämmelse, ut uppgifter om valresultat på Internet. De skäl som talar för att valmyndigheten skall ha rätt att överföra uppgifterna till tredje land talar för att också Patent- och registreringsverket skall ha rätt att överföra sådana personuppgifter genom publicering på Internet.
Också i flera av de övriga kungörelserna kan det förekomma personuppgifter av olika slag. De kan dock inte bedömas vara känsliga uppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen och utgör inte heller brottsuppgifter enligt 21 § samma lag. Vissa kungörelser, t.ex om dödande av förkommen handling, innehåller uppgifter om den sökande och kan sägas röra enskilds ekonomiska för-
148
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
hållanden. Dessa uppgifter är inte så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. En publicering på Internet skulle därmed för närvarande stå i strid med överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen. Samtidigt framstår de inte som särskilt integritetskänsliga och en publicering på Internet kan knappast antas innebära några särskilda risker från integritetsskyddssynpunkt. Det allmänna intresset av att uppgifterna ges en vid spridning på ett kostnadseffektivt sätt får anses utgöra ett sådant allmänt intresse som avses i 35 § personuppgiftslagen. Detta allmänna intresse har större tyngd än behovet av skydd för dessa personuppgifter. Också de nu aktuella kungörelserna bör därför få kungöras på Internet.
5.1.4Sammanfattande överväganden
Mot bakgrund av de allmänna utgångspunkter som redovisats i avsnitt 5.1.1 kan det konstateras att starka ändamålsskäl talar för att kungörelser i framtiden bör ske i elektronisk form. Den genomgång som har gjorts i avsnitt 5.1.3 visar att en publicering på Internet av förekommande personuppgifter inte skulle komma att påverka enskildas personliga integritet på ett sätt som strider mot dataskyddsdirektivets bestämmelser. En särreglering som möjliggör överföring till s.k. tredje land, och därmed publicering via Internet, är därför möjlig. För publicering av känsliga personuppgifter och uppgifter med anknytning till brott (näringsförbud, biträdesförbud, och vissa kungörelsedelgivningar) bör dock särskilda åtgärder vidtas i syfte att begränsa sökbarheten för dessa uppgifter.
Några andra skäl för att vissa slag av kungörelser skulle lämpa sig mindre väl för elektronisk form har inte framkommit.
Sammanfattningsvis föreslås därför att de kungörelser som idag tas in i PoIT i stället skall tas in i en elektronisk tidning tillgänglig på Internet.
149
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
5.2Formerna för den elektroniska tidningen
Förslag: Patent- och registreringsverket ansvarar för kungörelseannonsernas utformning. Kungörelserna i tidningen skall uppdateras en gång om dagen varje helgfri dag från och med måndag till och med fredag. Det skall vara möjligt att använda flera olika sökkriterier vid läsning av tidningen. Införda kungörelser skall som huvudregel finnas tillgängliga på Internet i minst två år efter det att de har publicerats. Kungörelserna skall därefter förvaras elektroniskt hos Patent- och registreringsverket.
En elektronisk dagstidning eller en fortlöpande uppdaterad webbplats?
Utgångspunkten är, såsom tidigare har angetts, att kungörelserna skall vara tillgängliga på Internet. För detta syfte måste Patent- och registreringsverket tillhandahålla en webbplats. På en sådan webbplats är det fullt möjligt att sammanställa och publicera information på ett sådant sätt att webbplatsen i allt väsentligt ser ut och uppfattas som en traditionell papperstidning med separata utgåvor. Med en sådan ordning förs ny information in på webbplatsen endast i samband med att en ny utgåva publiceras. Webbplatser på Internet kan emellertid också uppdateras fortlöpande och blir då ett slags levande dokument. En ordning som tillåter löpande uppdatering skulle innebära att webbplatsen kan tillföras ny information flera gånger per dag, utan att man behöver avvakta publicering av en ny utgåva.
De förväntade ändringarna i publicitetsdirektivet som har berörts i avsnitt 4.2 anger att medlemsstaterna får besluta att den nationella officiella tidning i vilken offentliggörande skall ske kan vara en tidning i elektronisk form. Förslaget till direktivändring anger emellertid också att medlemsstaterna får besluta att offentliggörandet i den nationella officiella tidningen ersätts med offentliggörande i ett lika effektivt medium, under förutsättning att den offentliggjorda informationen är tillgänglig
150
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform. Det är alltså möjligt att välja om kungörandet skall ske i något som till sin utformning mera liknar en daglig papperstidning eller om det skall ske på en webbplats som uppdateras flera gånger dagligen.
Vad är då från ändamålssynpunkt den lämpligaste ordningen? Det förekommer numera att traditionella nyhetstidningar publicerar hela eller i vart fall delar av innehållet i sin pappersupplaga även på en webbplats. Den ordning som gäller för sådana tidningar på Internet innebär vanligen att innehållet på webbplatsen är föremål för uppdatering dygnet runt. På detta sätt kan nyhetsmaterialet hållas ständigt aktuellt, något som är av särskilt intresse i sådana sammanhang. Även på kungörelseområdet kan det ofta finnas intresse av att kungörelser sker så snabbt som möjligt, t.ex. i fråga om konkursbeslut. Möjligheten till omedelbar spridning av den information som skall kungöras kan alltså synas tala för att den elektroniska tidningen skall uppdateras så
ofta som möjligt.
Dagen då kungörelse har skett utgör emellertid i ett flertal författningar utgångspunkt för tidsfrister av olika slag. Inte sällan innebär sådana frister ett visst tidsmässigt utrymme för tredje man att åberopa att han eller hon inte har känt till vad som har blivit kungjort. Ett exempel är bestämmelsen i 27 § handelsagenturlagen (1991:351) om att en handelsagent utan hinder av huvudmannens konkurs får göra sitt uppdrag gällande för tiden intill utgången av dagen efter den dag då kungörelsen om konkursbeslutet var införd. Utgångspunkten för sådana bestämmelser torde ha varit att det har gått att ta del av kungörelsen från kungörelsedagens morgon. En ständig uppdatering som innebär att nya kungörelser kan komma att införas under hela dygnet kan innebära att den faktiska fristen från kungörelsen förkortas. Även om en kungörelse skulle publiceras på webbplatsen först kl. 23.58 skulle nämligen en sådan frist som ovan har nämnts börja löpa den dagen. I praktiken skulle därmed de frister som lagstiftaren har angett bli uppemot en dag kortare. Patent- och registreringsverket har också framhållit att det såväl
151
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
ur datasäkerhetssynpunkt som i administrativt hänseende är lämpligare med en samlad uppdatering per dygn.
Övervägande skäl talar således för att den elektroniska kungörelsetidningen inte skall uppdateras oftare än en gång per dygn. Huruvida man i detta sammanhang talar om utgåvor av tidningen eller inte bör inte ha någon avgörande betydelse. Det viktiga är istället att det tydligt framgår vilken dag en viss kungörelse har publicerats. Uppdateringarna bör ske varje måndag till och med fredag och bör lämpligen ske tidigt på dagen. Uppdateringsfrekvensen kommer därmed att motsvara PoIT:s nuvarande utgivningsfrekvens.
Webbplatsens utformning
Som ett argument för att kungörelser fortsättningsvis skall ske elektroniskt har anförts att överskådlighet och tillgänglighet kan tillgodoses bättre i ett sådant medium än i en papperstidning. Det är därför viktigt att sidorna på webbplatsen utformas på ett ändamålsenligt sätt. En lämplig ordning kan vara att webbplatsens ingångssida innehåller en sammanställning av dagens kungörelser, sorterade efter ärendekategori och region (län). Härutöver bör det finnas möjlighet att via sökvägar ta reda på kungörelser som rör ett visst företag eller en viss person. När det gäller personuppgifter av känsligt slag bör dock, såsom tidigare har berörts, vissa begränsningar i sökmöjligheterna finnas.
Det är givet att det från ingångssidan också måste finnas länkar som ger möjlighet att ta fram också kungörelser som har skett tidigare dagar. En särskild fråga blir därvid hur gamla kungörelseuppgifter som skall gå att få fram via webbplatsen. Såsom har nämnts utgör kungörelser också ofta utgångspunkt för beräkning av tidsfrister. Läsaren av tidningen har därför ett intresse av att även ta del av kungörelser bakåt i tiden. Det är inte ovanligt med ettårsfrister i dessa sammanhang. Mot den bakgrunden är det naturligt att huvudregeln bör vara att läsaren skall ha möjlighet att via webbplatsen ta del av alla kungörelser som har skett under de senaste två åren. Vissa kungörelsebestäm-
152
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
melser anger frister som uppgår till fem år från kungörelsedagen. För dessa särskilda slag av kungörelser bör gälla att de bevaras omedelbart åtkomliga via webbplatsen under minst sex år. Även i fråga om dessa uppgifter bör det finnas sökverktyg som ger möjlighet att ta fram kungörelser som har införts exempelvis en viss dag eller inom ett visst tidsintervall eller som hänför sig till en viss ärendekategori eller visst län. Även sökningar på visst företag eller viss person bör – med vissa begränsningar såvitt gäller känsliga personuppgifter – vara möjliga.
Efter utgången av tiden om två år respektive sex år bör uppgifterna i kungörelsetidningen sparas hos Patent- och registreringsverket i enlighet med bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446). Eftersom uppgifterna kommer att utgöra allmänna handlingar, måste de hållas ordnade hos Patent- och registreringsverket så att de kan lämnas ut till dem som vill ta del av dem. Uppgift om när en viss kungörelse har skett kan i vissa fall ha betydelse för långt senare uppkommande tvister. Någon bestämmelse om att Patent- och registreringsverket skall ha rätt att gallra uppgifterna om kungörelser i tidningen efter viss tid bör därför för närvarande inte införas.
153
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
5.3Vad skall kungörelsetidningen innehålla?
Förslag: I kungörelsetidningen skall Patent- och registreringsverket publicera sådana kungörelser som enligt lag eller förordning skall tas in i tidningen. Verket bör därutöver ha möjlighet att publicera vissa kungörelser som enligt föreskrift i bolagsordning, stadgar eller liknande förordnande skall kungöras i tidningen.
Skälen för förslaget: Kungörelsetidningen är i första hand avsedd att vara en nationell publiceringsplats för offentligt reglerade kungörelser. Eftersom kungörelsetidningen skall tillhandahållas av en statlig myndighet, bör den inte konkurrera på marknaden för kommersiella annonser. Det är också viktigt att uppgifterna i tidningen är tillförlitliga liksom att tidningen åtnjuter samma förtroende hos allmänhet och institutioner som PoIT gör idag. En naturlig utgångspunkt kan därför vara att tidningen inte bör ha något annat innehåll än de kungörelser som enligt nu gällande lag eller annan författning skall införas i PoIT.
I enstaka fall kan dock bolagsordningar, föreningsstadgar, stiftelseförordnanden m.m. innehålla föreskrifter om att vissa förhållanden – exempelvis kallelser till stämma – skall kungöras i PoIT. Det är rimligt att också sådana kungörelser kan tas in också i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning. Någon skyldighet att publicera dessa slag av kungörelser bör verket dock inte ha. Tvärtom är det viktigt att verket har möjlighet att vägra publicera kungörelser som har ett oseriöst eller stötande innehåll. I författningstexten bör preciseras vilka slag av icke-författningsreglerade kungörelser som över huvud taget kan komma i fråga för publicering i kungörelsetidningen.
Publicering i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning innebär att de kungjorda uppgifterna publiceras via Internet. En förutsättning för publicering via Internet är att kungörelsernas innehåll inte är sådant att publiceringen strider mot personuppgiftslagen eller dataskyddsdirektivet (se avsnitt
154
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
5.1.2). Av särskild betydelse är härvid att publicering via Internet innebär att de kungjorda uppgifterna överförs till s.k. tredje land. I avsnitt 5.1.3 har diskuterats om det är acceptabelt att kungörelser som regleras i lag eller förordning överförs till tredje land. Slutsatsen i den delen är att Patent- och registreringsverket bör ges rätt att föra över uppgifterna i dessa kungörelser till tredje land. När det däremot gäller kungörelser som inte regleras i lag eller förordning, t.ex. kungörelser som skall ske enligt bolagsordning eller föreningsstadgar, är det inte möjligt att på förhand bedöma om kungörelsernas innehåll är sådant att överföring till tredje land kan anses acceptabelt. Någon bestämmelse om att Patent- och registreringsverket skall ha en generell rätt att överföra kungörelser av detta slag till tredje land bör därför inte införas. Det utesluter inte att överföring till tredje land ändå kan komma i fråga i viss utsträckning. Sådan överföring kommer emellertid att förutsätta att Patent- och registreringsverket, såsom personuppgiftsansvarig, i det enskilda fallet gör bedömningen att publiceringen inte står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser.
Det är naturligt att annonserna i tidningen ges ett enhetligt utseende som annonsören inte kan påverka. Detta torde dock inte kräva någon författningsreglering.
5.4Avgifter och kostnader
Förslag: Det skall inte kosta något att ta del av Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning via Internet. Annonsörerna i kungörelsetidningen skall betala en avgift. Avgiftens storlek skall fastställas av regeringen.
Skälen för förslaget: Ovan har konstaterats att en överflyttning av kungörelser från PoIT till en av Patent- och registreringsverket utgiven elektronisk tidning skulle medföra betydande kostnadsbesparingar. Även utgivningen av en elektronisk kungörelsetidning medför dock kostnader. Dessa kostnader måste finansieras. En sådan finansiering skulle kunna ske,
155
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
förutom genom anslagsmedel, genom avgifter som tas ut av dem som går in på den aktuella hemsidan eller genom avgifter från dem som annonserar i kungörelsetidningen. Tidigare har konstaterats att Patent- och registreringsverkets verksamhet varken skall gå med vinst eller förlust. En utgångspunkt bör därför vara att utgivningen av kungörelsetidningen skall ge intäkter som motsvarar kostnaderna för den.
Det ena intäktsalternativet är alltså att de som läser den elektroniska tidningen via Internet betalar en avgift för detta. PoIT är inte gratis för konsumenterna, om man bortser från möjligheten att avgiftsfritt läsa tidningen på ett bibliotek. En helårsprenumeration kostar 1 800 kr och ett lösnummer 22 kr. Även om avgifter av detta slag inte skulle kunna täcka kostnaderna för kungörelsetidningen skulle de ändå kunna minska behovet av annan finansiering.
I avsnitt 5.1.1 har det konstaterats att tillgängligheten till kungörelser som publiceras på Internet kan bedömas vara bättre än tillgängligheten till det material som publiceras i PoIT. Detta gäller dock enbart under förutsättning att allmänhetens tillgång till det som kungörs i elektronisk form inte är avhängig andra faktorer än allmänhetens tillgång till Internet. Om den elektroniska tidningen skulle vara öppen enbart för den som tecknar särskilt abonnemang hos Patent- och registreringsverket, är det tveksamt om slutsatsen om ökad tillgänglighet har fog för sig. En avgift för att läsa tidningen skulle således minska värdet av promemorians förslag.
Det andra intäktsalternativet är att ta ut en avgift av den som annonserar i tidningen. För att annonsera i PoIT utgår en avgift. För närvarande betalas annonser i tidningen med 3 kr 82 öre per millimeter av enkel spalts höjd (spaltmillimeter), med tillägg för annons- och mervärdesskatt. Patent- och registreringsverket betalar en högre avgift än andra annonsörer. Den uppgår till 4 kr 84 öre per spaltmillimeter. Också detta pris är dock väsentligt lägre än priserna för kungörelseannonsering i dagspress. För närvarande kostar annonsering i Dagens Nyheter 42 kr per spaltmillimeter och i Svenska Dagbladet 39 kr per spaltmillimeter.
156
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
Avgifter för annonsörer påverkar inte kungörelsernas tillgänglighet. Det får dessutom anses rimligt att de som har nytta av att viss information kungörs också betalar för verksamheten. Övervägande skäl talar således för att det inte bör kosta något att ta del av tidningen och att Patent- och registreringsverkets kungörelseverksamhet i stället skall finansieras genom avgifter som tas ut av tidningens annonsörer. Även Patent- och registreringsverket bör, i sin egenskap av annonsör i tidningen, betala annonsavgift.
Justeringar av annonspriserna i PoIT beslutas idag av regeringen och sker efter förslag från Edita Publishing. Frågan är om avgifterna för annonsering i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning skall fastställas på liknande sätt. En särskild fråga är härvid om avgiftsskyldigheten också måste komma till uttryck i lag.
Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Hit hör bl.a. föreskrifter om skatt till staten. Också föreskrifter om andra avgifter av ”tvångskaraktär” till det allmänna faller in under 8 kap. 3 § regeringsformen. Däremot kan regeringen utan medverkan från riksdagen besluta om ”frivilliga” avgifter. När det gäller avgifter som betalas i utbyte mot en vara eller en tjänst – i detta fall avgiften för en annons i kungörelsetidningen – måste alltså avgöras om avgiften är ”frivillig” eller av tvångskaraktär. Avgörande vikt bör enligt motiven fästas vid om den enskilde befinner sig i en sådan situation att han rättsligt eller faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften (se prop. 1973:90 s. 218). När avgiften betalas frivilligt som ersättning för en vara eller en prestation som avser att bidra till eller helt täcka statens kostnader inom det aktuella verksamhetsområdet, bör avgiftssättningen enligt förarbetena falla inom regeringens kompetensområde. Det är i dessa fall närmast fråga om ett pris för en tjänst som tillhandahålls av det allmänna. När avgiftssättningen däremot syftar till att generera intäkter som klart överstiger statens
157
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
kostnader bör avgiftssättningen anses falla inom riksdagens kompetensområde och alltså regleras i lag.
Skyldigheten att kungöra i PoIT följer av lag eller förordning. Den som skyldigheten avser har inget val utan måste utfärda en kungörelse i den i respektive bestämmelse berörda situationen. Även om den som är skyldig att kungöra genom publiceringen kan sägas få direkt nytta av tjänsten, kan avgiften därför inte anses vara av frivillig karaktär. Frågan om avgift skall kunna tas ut ligger därmed inom riksdagens kompetensområde och måste regleras i lag. Så länge avgiften sätts så att den inte medför överuttag i verksamheten, kan dock avgiftens storlek, liksom idag gäller för PoIT, beslutas av regeringen.
Vad som nu sagts gäller de kungörelser i kungörelsetidningen som skall ske enligt lag eller förordning. Av avsnitt 5.3 framgår att Patent- och registreringsverket skall ha möjlighet att i tidningen ta in också vissa kungörelser som grundar sig på föreskrift i bolagsordning, stadgar eller liknande förordnande. En avgift för att annonsera sådana kungörelser kan inte anses vara en avgift av tvångskaraktär. Patent- och registreringsverkets behöver därför inte något lagstöd för att ta ut avgifter för sådana kungörelser.
5.5Konsekvensanalys
En ny ordning för kungörelser får kostnadsmässiga konsekvenser av olika slag. För att den elektroniska tidningen skall kunna hållas tillgänglig via Internet krävs initialt vissa investeringar i Patent- och registreringsverkets datateknisk utrustning m.m. Bandbredden för verkets Internetanslutning kan eventuellt också komma att behöva ökas. Därutöver tillkommer i ett övergångsskede kostnader hänförliga till behovet av information om reformen till institutioner och allmänhet. En informationskampanj behöver genomföras och ett nödvändigt led i denna kan vara att – förutom information genom Patent- och registreringsverkets sedvanliga kanaler – annonsering i dagspress. Efter genomförandet av reformen, uppkommer löpande kostnader för drift,
158
| Ds 2003:42 | Överväganden och förslag |
underhåll och övervakning av systemet. För Patent- och registreringsverkets arbete med att ta emot och bearbeta annonsmanus krävs också en redaktion som i vart fall inledningsvis bör bestå av åtminstone tre personer.
Patent- och registreringsverket har beräknat de rena investeringskostnaderna till ca 6,9 miljoner kr. Kostnaderna för en informationskampanj har uppskattats till ca 4 miljoner kr. Nu nämnda initiala kostnader bör Patent- och registreringsverket svara för.
De löpande kostnaderna har beräknats till ca 2,5 miljoner kr per år. Till detta kommer kostnader om ca 2,2 miljoner kr per år under en femårsperiod avseende avskrivning av de omställningsutgifter som har nämnts ovan.
För att bygga databasen, skapa webbsidor och sökvägar samt genomföra organisationsanpassningar har Patent- och registreringsverket angett en utvecklingstid på fyra–fem månader.
De nu nämnda kostnaderna bör, som ovan har konstaterats, finansieras genom avgifter från dem som annonserar i kungörelsetidningen. Dessa avgifter bör sättas till en sådan nivå att de influtna avgifterna motsvarar Patent- och registreringsverkets kostnader. Enligt uppgift uppgick annonsintäkterna i PoIT år 2002 till 34,9 miljoner kr, varav Patent- och registreringsverket stod för 49 procent, dvs. ca 17 miljoner kr. Mot bakgrund av de kostnadsberäkningar som har redovisats ovan bör reformen – med beaktande av de där nämnda avskrivningskostnaderna – således innebära att uttaget av annonsavgifter kan sänkas till ca 4,7 miljoner kr per år, varav 1,6 miljoner kr belöper på Patent- och registreringsverkets egna kungörelser och återstoden på andra kungörelser. Patent- och registreringsverkets egna kostnader för företagskungörelser kan därmed antas minska med ca 15 miljoner kr per år. Domstolarna, som åren 2001 och 2002 betalade ca 6,5 miljoner kr per år för annonsering i PoIT, kan också göra större besparingar.
I den registreringsavgift som Patent- och registreringsverket debiterar företag vid nyregistreringar eller vid ändring av tidigare uppgifter ingår avgift för kungörande i PoIT. En minskning av
159
| Överväganden och förslag | Ds 2003:42 |
Patent- och registreringsverkets kostnader för kungörande i PoIT och Patent- och registreringsverkets bolagsavdelnings nuvarande kungörelsetidning kan därför på sikt komma näringslivet till godo genom sänkta avgifter i registreringsärendena. Betydelsen av en sänkt avgift för företag som anmäler uppgifter för registrering kommer relativt sett att vara större ju mindre företagen är. Några andra konsekvenser för små eller medelstora företag kommer den föreslagna ändringen i kungörelseförfarandet inte att medföra.
Konsekvenserna för PoIT kommer emellertid självfallet att bli stora. Tidningen kommer sannolikt inte att kunna fortleva i sin nuvarande form utan de intäkter som kungörelseverksamheten genererar. Detta kommer givetvis också att drabba nättjänsten PointLex. Även för Norstedts får förslaget antas få negativa ekonomiska konsekvenser, eftersom förlaget arrenderar rätten att ge ut PoIT från SvenskaAkademien.
Med konsekvenserna för PoIT följer också konsekvenser för Svenska Akademien och dess finansiering av SAOB. I den i avsnitt 3.1.2 nämnda departementspromemorian Ds 1999:17 PoIT – SAOB finns en längre redogörelse för sambandet mellan PoIT och SAOB. Enligt denna redogörelse erhåller Svenska Akademien årligen cirka 11 miljoner kronor från Norstedts. Medlen placeras i Svenska Akademiens allmänna fond. De kan användas även för annan verksamhet än arbetet med ordboken. Budgeten för denna uppges emellertid uppgå till 10,5 miljoner kronor per år och det blir därför i praktiken inte mycket över till annan verksamhet. Samma förhållanden som de som redovisats i promemorian torde i allt väsentligt gälla även i dag.
Det står därför klart att en ändring i enlighet med förslaget också kommer att medföra att finansieringen av SAOB måste ske på ett annat sätt än hittills. Regeringen har riksdagens uppdrag att tillse att frågan om finansieringen av boken får en lösning, så att detta inte tillåts utgöra något hinder för ändringen av kungörelsekravet. En sådan lösning kommer att presenteras i samband med en kommande proposition i ärendet.
160