Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

Det framtida pensionssystemet

Departementsserien 1991:27 Dokumentet är ofullständigt

99

8 AVSLUTANDE KOMMENTAR

Det är svårt   att ha en bestämd uppfattning   om hur den
ekonomiska utvecklingen     under de närmaste decennierna
kommer att te   sig.   Få bedömare räknar emellertid   med att
den ekonomiska   tillväxten     kommer att   överstiga   2 procent
per år, andra   tror   att   den kan bli lägre. Denna allmänna
tillväxt   ger också   ramen för tillväxten   i hushållens     sam-
lade disponibla   inkomster,   den privata konsumtionen,   in-
vesteringarna   och den offentliga konsumtionen.   Vad som i
detta scenario   hotar att spränga ramen är samhällets   pen-
sionsutgifter.     Med det nuvarande   regelsystemet   återspeg-
lar nämligen pensionskostnaderna   till   stor del den högre
tillväxt   som rådde   för   flera decennier sedan -ett   unikt
fenomen i den svenska samhällsekonomin. Konstruktörerna  
av ATP-systemet för över   30 år sedan såg inte anledning
räkna med annat än att   tillväxten   skulle fortsätta   med i
storleksordningen     3-4 procent per år. De kände sig därför
oförhindrade   att införa   den ödesdigra kombinationen   av
(som det tedde sig) oförmånlig   basbelopps indexering   och
generösa   intjänanderegler.       Vid låg tillväxt   faller   oför-
månligheten i   indexeringen     bort, medan generositeten   i
övrigt   består,   och detta   leder   till   en okontrollerbar  
kostnadsutveckling.       Till   detta   kommer den   "åldrings-
puckel" som vi får   kring år 2010.                  
Pensions reformer bör göras med långa   övergångsbestämmel-
ser så att det sociala   kontrakt som pensionssystemet     ut-
gör inte   bryts   för   dem som redan inrättat sitt liv   efter
det. Med denna utgångspunkt     är det strängt taget för   sent
att undanröja   de problem   som uppstår   om 15-20 år om den
ekonomiska tillväxten     blir     beständigt   låg. Sänkningar i

100

förmånsnivåerna eller höjningar av pensionsåldern kan bli nödvändiga att göra på ett mer "över natten"-betonat sätt. Alternativt måste de förvärvsarbetandes reallöneutrymme beskäras.

I de förslag   vi skisserat   har instabiliteten   i   det nuva-
rande systemet   eliminerats.     Båda systemen   har egenskapen
att varje generation   så långt   möjligt   får   bära   sina   egna
pensionskostnader.     Härigenom   skapas förutsättningar   för
att   förmånsnivåerna     blir   rimliga i förhållande   till   de
förvärvsarbetandes     inkomster och för att det sociala   kon-
trakt som pensionssystemet   utgör blir stabilt under   lång
tid.                                            
Likaså minskar   i båda   alternativen   pensionssystemets
snedvridande     inverkan på arbetsutbudet     genom minskade
marginaleffekter     av olika   slag. I det inkomstrelaterade  
tjänstepensionssystemet     bortfaller   problemet   att stora
delar av avgifts inbetalningarna     inte motsvaras av in-
tjänade pensionsrätter.   I grundpensionssystemet   får man
i aktiv ålder   individuellt   spara till pensionen. utöver
den garanterade   grundnivån.   Dessutom minskar   marginal-
effekterna   i   båda systemen genom att en likformig   be-
skattning   av   pensioner   och   arbetsinkomster   föreslås.
Slutligen   föreslås   att subventioneringen     av tidig   del-
pensionering   borttas   och att möj ligheterna   till   förvärvs-
arbete efter pensionsåldern     förbättras.   m m.        
När det gäller   sparandet har grundpensionssystemet   sanno-
likt   den fördelen   framför   tjänstepensionssystemet     -och
i än högre grad   framför   det nuvarande     systemet -att
sparbesluten     kommer att   fattas   på mer marknadsmässiga
villkor.   I ett   allmänt tjänstepensionssystern   fattas   där-
emot besluten   om pensionernas   storlek och därmed om spa-
randet på kollektiv   grund. Som visades i kapitel   3 inne-
bär ett premiereservsystern   att hushållens   sparande   blir
                        101                      
större     än i ett   fördelningssystem.   Detta innebär   dock
inte nödvändigtvis     att   det totala sparande t i ekonomin
blir lika   mycket större.     Hur sparandet i andra sektorer
reagerar   på en omfattande   förändring i pensionssystemet
är svårt   att avgöra. Det kommer. oavsett vilket     pensions-
system man väljer.   allt   framgent att bli en   uppgift för
stabiliseringspolitiken       att säkerställa     en lämplig   nivå
på det   totala   sparande t i ekonomin.   Behovet   av makro-
ekonomiska sparstimulanser     skulle dock sannolikt   bli
lägre med ett premiereservsystem.                      
Förslagen   innebär vidare   en renodling   av pensionssyste-
mets uppgifter   till   att   avse ålderspension.     vilket   ökar
möjligheterna   att förutse   och   påverka   systemets   kostna-
der. En anledning till   detta   är att problemen   med över-
vältring   av kostnader   från andra delar av det allmänna
trygghetssystemet.     t ex sjukförsäkringen.     elimineras.
Slutligen     medför båda de föreslagna systemen förenklingar
i jämförelse   med dagens   samlade regelsystem.   För en när-
mare genomgång av systemens egenskaper hänvisas till ka-
pitlen   5-7.                                        
Med socialt   rimliga övergångsregler   är det emellertid
inte säkert att man genom dessa alternativ   kan undvika en
eventuell     relativt   nära   förestående kostnadskris.   Det är
trots detta viktigt   att   ett mer långsiktigt   syftande re-
formarbete snarast påbörjas.                        
Omman skall   välja ett system   med relativt   högt grundpen-
sionsskydd kombinerat med frivilliga   eller avtalsreglera-  
de tjänstepensioner.   eller   ett   system med en relativt
strikt     inkomstrelaterad       allmän   pension   är i   mångt och
mycket en fråga om sociala   och politiska   värderingar.   En-
ligt vår mening   är det   senare   systemet att föredra. då
det ger   en större   kontinuitet       med ATP-pensioneringen.  
samtidigt     som det har   gynnsammare samhällsekonomiska

102

effekter på bl a sparande och arbetsutbud än det nuva-

rande systemet.

Tillbaka till dokumentetTill toppen