Benchmarking av näringspolitiken : indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt
Departementsserien 2000:12
Ds 2000:12
Benchmarking
av näringspolitiken
Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt
Näringsdepartementet
| SOU | och Ds kan – med undantag av 1999 års serie – köpas från | |
| Fritzes Kundservice.1999 års serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice. | ||
| För remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummerserie svarar | ||
| FritzesOffentligaPublikationerpåuppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning. | ||
| Beställningsadresser: | ||
| FritzesKundservice | Fakta Info Direkt, Kundservice | |
| 106 47 Stockholm | Box 6430 | |
| Tel: 08-690 91 90 | 113 82 Stockholm | |
| Fax: 08-690 91 91 | Tel: 08-587 671 00 | |
| E-post:fritzes.order@liber.se | Fax: 08-587 671 71 | |
| Internet:www.fritzes.se | E-post:order@faktainfo.se | |
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren kan beställas hos:
InformationRosenbad Regeringskansliet
103 33 Stockholm Tel: 08-405 47 29 Fax: 08-405 42 95
| Elanders | Gotab | ISBN | 91-38-21145-9 |
| Stockholm | 2000 | ISSN | 0284-6012 |
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 1 |
Förord
Näringsdepartementets centrala uppgift är att säkerställa ramvillkor för en ekonomisk tillväxt som kommer alla regioner och individer till del. Som ett led i att åstadkomma detta har näringsminister Björn Rosengren tagit initiativ till ökad samverkan med näringslivet. Under
vintern 1999 bildades den s. k. Industrigruppen med representanter från näringsliv och regeringskansliet. Ett resultat från mötena var att Näringsdepartementet aviserade utökade ambitioner inom omvärlds-
analys, mer specifikt internationella jämförelser med den logik som hör till begreppet benchmarking.
Benchmarking innebär jämförelser med de som presterar bäst inom ett område, men begreppet innefattar mer än jämförelser av kvantitativa indikatorer. För att nå en förbättring av egna prestationer krävs identifiering och förståelse av de processer som leder till goda resultat. Denna skrift är ett första steg som i huvudsak innehåller kvantitativa jämförelser men skriften innehåller också några kommentarer till Sveriges placering relativt andra länder i de fall där våra prestationer är svaga. Arbetet kommer att fortsätta. I verksamhetsplaneringen vid Näringsdepartementet finns ett flertal projekt med syfte att vidare analysera andra länders framgångsrika processer.
Det övergripande målet tillväxt är ett svårfångat begrepp. Vid Nä- ringsdepartementet har det delats in i 17 verksamhetsmål. Åtta av dessa har en karaktär som gör dem möjliga att fånga på ett rimligt sätt med kvantifierade indikatorer.
| 2 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
1 En förbättrad lönebildning
2 En väl fungerade arbetsmarknad
3 Sverige, en ledande IT-nation
4 Hållbar kommunikationsförsörjning
5 Fler och växande företag i hela landet
6 Fungerande marknader och konkurrens
7 Väl fungerande arbetsrättsliga regler
8 En god arbetsmiljö
Denna skrift handlar om de delar av dessa åtta verksamhetsmål som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområde. Denna avgräns-
ning syftar till att ge skriften ett fokus och innebär inte att näringspolitiken ensam kan nå målen. Exempelvis behandlas inte skatter i skriften trots att skattepolitiken har en avgörande inverkan på lönebildning. Däremot ingår indikatorer för två av regeringens tvärgående profilområden; miljö och kompetensförsörjning.
Inte heller de åtta mål som valts ut är helt enkla att mäta. Som de flesta av de områden där vi är intresserade av att veta hur vi ligger till
| jämfört med andra länder är de | mångdimensionella. För | att komma |
| runt detta tvingas man acceptera | logiken i indikativ | mätning. Man |
låter då ett par aspekter representera hela begreppet. Trots att alla vet att temperatur inte beskriver alla aspekter på begreppet väder, så är temperaturen ändå den indikator man väljer att studera innan man bestämmer sig vilka kläder man skall ta på sig på morgonen. Inte för
att man anser att indikatorn temperatur täcker allt, men för att den går att avläsa och oftast ger en rimlig uppfattning om lämplig klädsel. Även om valet av indikatorer alltid kan diskuteras är logiken i indikativ mätning allmänt accepterad. Det finns en omfattande teoribildning inom området multidimensionella skalor och indikativ mätning som
visar att det är möjligt att hitta rimliga indikatorer för de flesta områden. Det finns också metoder för att kontrollera hur rimliga olika indikatorer är.
Internationella jämförelser är alltid intressanta men tyvärr aldrig enkla att göra. Metoder att samla in statistik och att bearbeta den skiljer sig från land till land. Än viktigare är att definitioner av centrala begrepp sällan överensstämmer mellan länder. Detta gör att alla resultat måste tolkas med försiktighet. I första hand gäller detta områden där det inte
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 3 |
finns väletablerad statistik – till exempel IT – och områden som är svåra att beskriva i kvantitativa termer, till exempel arbetsmiljö.
En referensgrupp med Sif och Industriförbundet har deltagit i arbetet. Konsultföretaget INREGIA AB har genomfört sammanställning och bearbetning av statistiken. Materialet utgör främst redovisning av befintlig statistik från välrenommerade källor som OECD och Eurostat. För att kunna belysa de åtta områdena har i några fall indikatorer bildats genom att räkneoperationer genomförts med befintlig statistik. Oftast är statistiken publicerad tidigare i lätt tillgängliga källor men i några fall kommer siffrorna från redovisningar av speciella undersökningar beställda av myndigheter. Alla källor redovisas i separat sammanställning.
Denna skrift är planerad som den första i en serie av tre. Planer finns att under mars år 2001 och 2002 publicera jämförelser för de valda indikatorerna för att på så sätt följa utvecklingen i Sverige för åtta faktorer som påverkar tillväxt.
Stockholm i mars 2000
Dan Andersson
| 4 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Innehåll
| Förord......................................................................................................... | 1 | ||
| Innehåll | ....................................................................................................... | 4 | |
| Sammanfattning ........................................................................................ | 7 | ||
| 1 | En förbättrad lönebildning............................................................ | 11 | |
| 1.1 | Indikatorer......................................................................... | 11 | |
| 1.1.1 | Förändringar i löner .......................................................... | 12 | |
| 1.1.2 | Löneökning och produktivitet........................................... | 14 | |
| 1.1.3 | Lönespridning ................................................................... | 17 | |
| 1.2 | Sammanfattning lönebildning ........................................... | 19 | |
| 2 | En väl fungerande arbetsmarknad ............................................... | 20 | |
| 2.1 | Indikatorer......................................................................... | 20 | |
2.1.1Sysselsättningsintensitet efter kön och medborgar-
| skap ................................................................................... | 21 | |
| 2.1.2 | Arbetslöshet efter kön ....................................................... | 24 |
| 2.1.3 | Andel ungdomar i sysselsättning eller utbildning ............. | 27 |
| 2.1.4 | Interregional flyttningsbenägenhet ................................... | 28 |
| 2.1.5 | ”Läsförmåga” enligt IALS ................................................ | 29 |
| 2.1.6 | Kompetensförsörjning som andel akademiker.................. | 31 |
| 2.2 | Sammanfattning arbetsmarknad........................................ | 32 |
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 5 | ||
| 3 | Sverige, en ledande IT-nation........................................................ | 33 | ||
| 3.1 | Indikatorer......................................................................... | 34 | ||
| 3.1.1 | Produktion per capita ........................................................ | 34 | ||
| 3.1.2 | IT-marknaden.................................................................... | 35 | ||
| 3.1.3 | Internetanvändning ........................................................... | 36 | ||
| 3.1.4 | Kostnader för telefonsamtal .............................................. | 37 | ||
3.1.5Andelen högutbildade naturvetare och tekniker 25-
| 34 år .................................................................................. | 39 | |||||
| 3.2 | Sammanfattning IT | ........................................................... | 40 | |||
| 4 | Hållbar kommunikationsförsörjning ........................................... | 41 | ||||
| 4.1 | Indikatorer......................................................................... | 41 | ||||
| 4.1.1 | Stockholms interna tillgänglighet ..................................... | 42 | ||||
| 4.1.2 | Stockholm – flygförbindelser ......................med utlandet | 43 | ||||
| 4.1.3 | Godstransporter – ...............................................andel bil | 46 | ||||
| 4.1.4 | Utsläpp från transporter ...............av koldioxid per capita | 47 | ||||
| 4.2 | Sammanfattning kommunikationsförsörjning................... | 48 | ||||
| 5 | Fler och växande företag i hela landet.......................................... | 50 | ||||
| 5.1 | Indikatorer......................................................................... | 50 | ||||
| 5.1.1 | Näringslivets dynamik ...................................................... | 51 | ||||
| 5.1.2 | Nyföretagande................................................................... | 52 | ||||
| 5.1.3 | Etableringshinder .............................................................. | 53 | ||||
| 5.1.4 | Förändring | i | bruttoregionprodukt, | fördelning | ||
| mellan regioner ................................................................. | 55 | |||||
| 5.2 | Sammanfattning företagande ............................................ | 57 | ||||
| 6 | Fungerande marknader och konkurrens ..................................... | 58 | ||||
| 6.1 | Indikatorer......................................................................... | 58 | ||||
| 6.1.1 | Statligt stöd till företag...................................................... | 59 | ||||
| 6.1.2 | Andel sysselsatta i ........................................privat sektor | 61 | ||||
| 6.1.3 | Prisjämförelser .................................................................. | 63 | ||||
| 6.2 | Sammanfattning marknader ....................och konkurrens | 65 | ||||
| 6 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |
| 7 | Väl fungerande arbetsrättsliga regler .......................................... | 66 | |
| 7.1 | Indikatorer......................................................................... | 66 | |
| 7.1.1 | Förekomst av strejker........................................................ | 67 | |
| 7.1.2 | Sysselsättningsintensitet 55-64 år ..................................... | 69 | |
| 7.2 | Sammanfattning arbetsrättsliga regler .............................. | 71 | |
| 8 | En god arbetsmiljö ......................................................................... | 72 | |
| 8.1 | Indikatorer......................................................................... | 72 | |
| 8.1.1 | Olycksfall i arbete ............................................................. | 73 | |
8.1.2Autonomi, arbetstillfredsställelse,
| kompetensutveckling ........................................................ | 74 | ||
| 8.1.3 | Kvoten arbetskraftsdeltagande kvinnor/män .................... | 78 | |
| 8.2 | Sammanfattning arbetsmiljö ............................................. | 79 | |
| 9 | Källförteckning............................................................................... | 80 | |
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 7 |
Sammanfattning
| För | fyra av | målen framträder ett klart mönster. Sverige ligger bland | |||
| de | främsta | länderna för två av dessa mål, medan vi ligger | relativt | ||
| dåligt till vid en internationell jämförelse av de övriga två målen. I | |||||
| Sverige | har | vi processer som leder till att vi i jämförelse med länder | |||
| med | liknade | ekonomiska system och utvecklingsnivå placerar | oss | i | |
| topp vid jämförelser av målen ”Sverige, en ledande IT-nation” och | |||||
| ”En god arbetsmiljö”. | |||||
| Av den gjorda analysen framstår Sverige vara den främsta IT-nationen | |||||
| i Europa och förutom USA även ligga i världstopp. Detta baserar sig | |||||
| både | på | stark satsning, få länder lägger ned så | mycket i IT- | ||
| investeringar, och intresset och kompetensen är på topp vilket | av- | ||||
| speglas | i | de många hushållens Internetabonnemang. En | central | ||
förutsättning som rimliga teletaxor verkar också vara för handen. Produktionen av IT-produkter ligger också på en hög nivå. Detta är
| delvis resultatet av en systematisk politisk satsning | på | IT | under | en | ||||||
| följd av år, där personalköp av | PC | var | ett enskilt mycket | viktigt | ||||||
| inslag. | ||||||||||
| Denna topposition är dock inget stabilt läge som vi kan | slå | oss | till | ro | ||||||
| med utan vi deltar i ett lopp där den som vilar på steget snabbt blir | ||||||||||
| frånsprungen. | Regeringen | avser | därför | i | den | kommande | IT- | |||
| proppositionen lägga fast den fortsatta satsningen. Dock | har | vi | inom | |||||||
| ett område enligt denna analys en svag position, och det är utbildning- | ||||||||||
| en av specialister inom området. Hittills har det lösts genom att många | ||||||||||
| självlärda samt folk med begränsade eller närliggande utbildningar | ||||||||||
| fyllt många specialistfunktioner. Detta har naturligtvis varit ett expan- | ||||||||||
| sionshinder för företagen och kommer att vara det i än högre utsträck- | ||||||||||
| ning i framtiden. Därför | har regeringen kraftigt ökat | satsningen | på | |||||||
| 8 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
specialistutbildningarna under de senaste åren, men det krävs väsent-
ligt större satsning och satsningar på att få eleverna att fullfölja de utbildningar de påbörjar samt inte minst att nå flickorna.
De svenska arbetstagarna verkar ha en internationellt sett mycket god arbetsmiljö. Den fysiska miljön, mätt som risken för arbetsskador, är i
| nästan alla andra länder dramatiskt mycket sämre, vilket | är | naturligt |
| med den extremt starka satsningen på området som Sverige | har | gjort |
under en följd av år. I takt med arbetslivets förändringar har dock den psykiska arbetsmiljön fått en allt viktigare roll. Även här har Sverige varit en föregångare och vi ligger väl till när det gäller trivsel och inflytande på arbetsplatsen, men skillnaden mot andra länder är här mycket mindre. Därför är detta resultat ytterligare en indikation på att vidare satsningar bör göras inom dessa områden. Slutligen ligger Sverige i topp när det gäller möjligheterna till vidareutbildning och skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande. Dessa toppnoteringar är dock inte tillräckliga och regeringen kommer att
göra betydande satsningar på bägge områdena där kommande förslag om utbildningskonton och max taxan på daghemmen är de idag tydligaste uttrycken.
| För | målen ”En förbättrad lönebildning” och ”Fungerande markna- | |
| der | och konkurrens” lyckas däremot | nästan alla andra länder nå |
| bättre resultat för de indikatorer som | studerats. | |
Sverige hade 1998 en av de snabbaste löneökningarna inom OECD- området. När man jämför löneutvecklingen i olika länder är det dock också viktigt att ta hänsyn till vilket arbetsmarknadsläge som rådde
vid tillfället. Vid ett lägre efterfrågetryck är det naturligtvis lättare att nå en mer måttfull löneutveckling. Även om man tar hänsyn till det
| finner man | att den svenska lönebildningen inte | fungerade | speciellt |
| väl, utan | man har hamnat tillsammans med Spanien, | Finland, | Irland |
| och England i en grupp som verkar klara detta sämst. | |||
När man analyserar vad en ekonomi tål för löneutveckling utan att det ger inflationen ökad näring bör man dock ta hänsyn till hur produktiviteten utvecklats. De länder som klarat lönebildningen bäst, och där det kan finnas lärdomar att hämta är Tyskland, Österrike och Schweiz.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 9 |
De båda förstnämnda har haft en god produktivitetsutveckling, vilket också är en viktig lärdom.
| De svenska | produktmarknadernas | funktion | och | konkurrens lämnar | |||
| också mycket i övrigt att önska. De svenska konsumenternas prisnivå | |||||||
| översteg | genomsnittliga | EU-nivån med | över 20 procent, och den | ||||
| översteg | i sin tur den amerikanska med | ytterliga drygt | 20 procent. | ||||
| Detta område | har också | starka | kopplingar | till | lönebildning, | eftersom | |
sambandet mellan produkt- och arbetsmarknaderna är starkt. En förbättring av konkurrensen på produktmarknaderna kommer att väsentligt lätta trycket på arbetsmarknaden genom att lägre priser ger en förbättrad köpkraft som i sin tur minskar behovet av nominella löneökningar. Det finns dock några positiva delar i konkurrensanalysen och det är dels vårt mycket låga stöd till industrin och dels den låga inflationen. Däremot är vårt stöd till andra sektorer som exempelvis transportsektorn högre och den offentliga sektorn är en större tjänsteproducent än i andra länder.
Den bristande konkurrensen har länge varit föremål för regeringens uppmärksamhet och en mängd lagar har under många år stiftats för att förbättra läget, men det är fortfarande mycket kvar att göra och därför kommer en ny konkurrensproposition läggas på riksdagens bord innan sommaren.
Var kan man då enligt den internationella jämförelsen ha störst chans
| att finna positiva förebilder? De lägsta kostnaderna finner | man främst |
| i de sydliga EU-länderna, såsom Portugal, Spanien | och Grekland. |
| Men det finns också länder med en högre levnadsstandard än vår som | |
| har en kostnadsnivå som ligger mellan 25 och 35 procent lägre, dessa | |
| är Italien, Belgien och Nederländerna. | |
Indikatorerna för fyra av målen ger alltså ett tydligt mönster. Indikatorerna för de övriga målen ger en mer splittrad bild. Begreppet benchmarking innebär att söka förståelse för de processer som leder
till framgång för de främsta inom ett område. Detta leder till fokusering på de områden där man själv inte presterar väl. Detta återspeg-
las i skriftens text. Det skall dock inte glömmas att för en stor andel av indikatorerna ligger Sverige bra till utan att vara ledande.
10 Benchmarking av näringspolitiken Ds 2000:12
För ett antal indikatorer utanför de två mål där vi systematiskt presterar väl ligger vi i toppen. Vi har en interregional flyttningsbenägehet som är tredje högst och allra högst uppmätt basfärdigheter i arbetskraften. Här kan trygghetssystemen och en fungerande aktiv arbets-
| marknadspolitk vara | förklaringen | respektive folkrörelsetraditionen | |
| med studiecirklar och | kvalificerat | tidningsläsande | . Vi har också ett |
| internationellt högt (trots att det är för lågt även i vårt land) arbets- | |||
| kraftsdeltagande av både män och | kvinnor. Dessutom | är byråkratin | |
| vid företagsstarter bland de minsta i världen. | |||
Sverige hamnar också långt ner i tabellen inom några områden som ligger utanför de tydliga mönstren. Endast Finland har större skillna-
| der mellan | olika | regioners | ekonomiska tillväxt. Stockholm | (och |
| därmed nästan | hela | Sverige) | är flygmässigt svårtillgängligt | jämfört |
med många av Europas huvudstäder. Vi har också ett lågt arbetskraftsdeltagande av män och människor med utländskt medborgarskap. Slutligen har vi en svag dynamik i företagsbeståndet, då in- och utflödet var relativt begränsat.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 11 |
1 En förbättrad lönebildning
Lönebildningen spelar en avgörande roll för prisstabiliteten och därmed för konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Under en lång tid har lönebildningen fungerat mindre tillfredsställande. Löneökningarna har vid flera tillfällen legat över produktivitetsökningen i Sverige och även överstigit löneökningarna i konkurrentländerna.
Målet för lönebildningen kan formuleras på flera sätt. Här kommer följande aspekter att belysas:
•konkurrenskraft – löneökningarna bör inte överstiga konkurrentländernas
•prisstabilitet – löneökningarna bör inte överstiga produktivitetsuppgången
•kompetensutveckling – lönebildningen bör resultera i sådana löneskillnader som ger incitament till högre utbildning/kompetens och därmed en grund för den framtida tillväxten.
1.1Indikatorer
| Tre indikatorer har tagits fram: | |||||
| Den första | indikatorn | beskriver | den | genomsnittliga | löneökningstakten |
| i företagssektorn. | Den ger sålunda en bild av hur det svenska närings- | ||||
| livets lönekostnader och därmed dess konkurrenskraft utvecklats. | |||||
| Statistiken är hämtad från OECD och utgörs av ”Compensation per | |||||
| employee in the business sector”, dvs | kvoten | mellan den totala | |||
| kostnaden | för arbetskraft i företagssektorn | och antalet sysselsatta | i | ||
| 12 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
sektorn. Det betyder att förändringar i arbetskraftens sammansättning påverkar den genomsnittliga lönen. En jämförelse har också gjorts mellan löneökning och arbetslöshet.
| Den | andra | indikatorn | belyser | relationen | mellan | löneökningen och | ||
| förändringen | i | produktiviteten. | Den illustrerar i vilken mån löneök- | |||||
| ningarna tenderar att påverka prisnivån. Denna relation illustreras här | ||||||||
| med OECD:s statistik över ”Unit labour costs”. Det betyder att | ||||||||
| förändringen i arbetskraftskostnaderna beräknas per producerad enhet. | ||||||||
| Förändringen | i | arbetskraftskostnader | kommer med andra ord att | |||||
| jämföras med produktionsökningen i reala termer. | ||||||||
| Den | tredje | indikatorn är ett mått på | lönespridningen före skatt. | Den | ||||
| illustrerar | hur | stora | löneskillnader | som lönebildningen | resulterar | i. | ||
| Stora lönedifferenser skapar incitament för olika typer av kompe- | ||||||||
| tensutveckling. Statistiken består av ett material som samlats in av | ||||||||
| OECD och | som | utgörs | av uppgifter över lön före skatt. Definitioner | |||||
och täckningsgrad varierar dock något mellan länderna.
1.1.1Förändringar i löner
I figur 1.1.1a återges den procentuella förändringen i löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt (compensation per employee) i flertalet OECD-länder mellan 1997 och 1998. Uppgifterna avser företagssektorn.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 13 |
Figur 1.1.1a: Förändring i arbetskraftskostnad per sysselsatt i företagssektorn, 1997-98, procent
Storbritannien
Norge
Irland
Sverige
Danmark
Finland
Portugal
USA
Australien
Nederländerna
Nya Zeeland
Belgien
Ö sterrike Frankrike Kanada Spanien Tyskland Schweiz
Italien
Japan
Procent
-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8
Källa: OECD
Ökningstakten i Sverige ligger på 5,2 procent vilket är högre än i de flesta övriga länder i figuren. Högst ligger Storbritannien med 6,9
| procent, | följt av | Norge med 5,9. | Tyskland tillhör de länder som |
| uppvisar | en relativt | måttlig ökningstakt | (1,3 procent). Genomsnittet |
för samtliga OECD-länder ligger på 2,8 För EU exklusive Luxemburg ligger genomsnittet på 2,6 procent.
En jämförelse har gjorts med arbetslöshetens nivå i de olika länderna. Löneökningarna antas normalt vara lägre ju högre arbetslösheten är. I
figur 1.1.1.b jämförs förändringen i lön 1997-98 med arbetslöshetsnivån år 1997.
| 14 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
| Figur | 1.1.1b: | Arbetslöshet år 1997 och förändring i arbetskraftskost- | ||||||
| nad per sysselsatt i företagssektorn, 1997-98, procent | ||||||||
| 8 | ||||||||
| 7 | Storbritannien | |||||||
| 6 | Norge | Irland | ||||||
| 5 | Danmark | Sverige | ||||||
| Finland | ||||||||
| 4 | USA | |||||||
| - 1998 | 3 | Nederländerna | Australien | |||||
| 1997 | Nya Zeeland | |||||||
| Löneökning | ||||||||
| Ö sterrike | Belgien | |||||||
| 2 | Kanada | Frankrike | ||||||
| 1 | Tyskland | Spanien | ||||||
| Schweiz | ||||||||
| 0 | ||||||||
| 0 | Japan | 5 | 10 | Italien | 15 | 20 | 25 | |
| -1 | ||||||||
| Källa: OECD | Arbetslöshet, 1997 | |||||||
Av figuren framgår att det inte finns något enkelt samband mellan arbetslöshet och löneökning. Norge och Schweiz har samma låga arbetslöshet. Schweiz uppvisar en löneökning på 1 procent medan Norge ligger på 6 procent. Löneökningen i Schweiz ligger i nivå med Spaniens som å andra sidan har en arbetslöshet på 21 procent.
Fem länder, bland dem Sverige, redovisade 1997 en arbetslöshet på 9- 10 procent. Av dessa hade Sverige och Irland en löneökning på 5-6 procent. De övriga tre länderna hade en lägre löneökning; Kanada och Belgien låg omkring 2 procent medan lönerna i Tyskland ökade med endast något över 1 procent.
1.1.2Löneökning och produktivitet
Löneförändringen mellan 1997 och 1998 har jämförts med produktivitetsutvecklingen under samma period. Indikatorn i detta avsnitt
avser ekonomin som helhet, till skillnad från avsnitt 1.1.1 som be-
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 15 |
handlade företagssektorn. I figur 1.1.2a illustreras först produktivitetsförändringarna, vilka här mäts i termer av real BNP per sysselsatt.
Figur 1.1.2a: Förändring i real BNP per sysselsatt 1997-98, procent
Australien
Tyskland Ö sterrike
USA
Finland
Irland
Frankrike
Sveri ge
Bel gien
Portu gal
Italien
Schweiz
Nederländerna
Storbritannien
Danmark
Spanien
Kanada
Nya Zeeland
Nor ge
Japan
-3 -2 -1 0 1 2 3 4
Källa: OECD
| Det är en | viss spridning i produktivitetsutvecklingen mätt | på detta |
| sätt. Australien ligger högst med drygt 3 procent och Japan lägst. Det | ||
| bör kanske | påpekas att produktiviteten här mäts per sysselsatt och att | |
| hänsyn inte tas till antalet arbetade timmar. | ||
| Genomsnittet för hela OECD ligger på 1,3 procent, | medan EU- | |
länderna har ett medeltal på 1,5. Sverige redovisar en uppgång i produktiviteten som motsvarar EU-genomsnittet, vilket ger en placering före Danmark och Norge, men efter Finland och Tyskland.
Jämförelsen mellan löneökning och produktivitetsökning har redovi-
sats i form av s k unit labour costs, vilka återges i figur 1.1.2b Ett högt värde innebär här att arbetskraftskostnaden för att producera en enhet ökar kraftigt, medan värdet 0 betyder att den procentuella förändring-
| 16 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
en i kostnaden per sysselsatt är lika stor som produktivitetens förändring. Avvikelser från värdet 0 kan tolkas som risk för instabila priser.
Figur 1.1.2.b: Förändring i arbetskraftskostnad per producerad enhet, 1997-98, procent.
Nor ge
Storbritannien
Portu gal
Danmark
Irland
Finland
Sveri ge
Nederländerna
Spanien
USA
Japan
Ny a Zeeland
Australien
Kanada
Frankrike
Bel gien
Schweiz
Ö sterrike Italien
T y skland
| -2 | -1 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
Källa: OECD
I de flesta länder har löneökningen varit större än produktivitetsökningen. Lönekostnaderna per enhet har som genomsnitt för EU- länderna ökat med 1,2 procent mellan 1997 och 1998.
Bland de fåtal länder där motsatt förhållande gäller, det vill säga där produktiviteten ökat snabbare än lönesumman, finns bland annat Tyskland. Sverige tillhör de länder där lönerna ökat snabbare än produktiviteten. Till dessa hör också de övriga nordiska länderna och Storbritannien.
Vi har alltså ett genuint problem med vår lönebildning vilket kommer
| att | accentuerats under den kommande lönerörelsen | som kommer | att | |||||
| ske | i | ett helt annat arbetsmarknadsläge än den senaste. Detta har | ||||||
| regeringen varit väl medveten | om, även om kunskapen om | hur | svag | |||||
| vår | relativa position var | nu har förstärkts. | Även | om | lönebildning | |||
| främst | är arbetsmarknadens parters ansvar så har | denna | insikt | lett till | ||||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 17 |
en rad åtgärder från regeringens sida där förslaget till riksdagen att skapa ett medlingsinstitut är ett viktigt inslag. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet och kommer att arbeta vidare på den linjen.
1.1.3Lönespridning
Uppgifterna om lönespridning avser löner före skatt för heltidssysselsatta. Spridningen mäts som kvoten mellan den nittionde och tionde percentilen. Det innebär att ju högre kvot, desto större lönespridning. Statistiken avser år 1995.
I figur 1.1.3a och 1.1.3b visas lönespridningen uppdelat efter kön.
Figur 1.1.3a: Lönespridning före skatt 1995 mätt som kvoten Percentil 90/Percentil 10, män
Sveri ge
Finland
Italien
Schweiz
Tyskland
Nederländerna
Japan
Australien
Nya Zeeland
Frankrike
Storbritannien
Spanien
USA
P90/P10
| 0 | 0,5 | 1 | 1,5 | 2 | 2,5 | 3 | 3,5 | 4 | 4,5 | 5 |
Källa: OECD
| 18 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 1.1.3b: Lönespridning före skatt 1995 mätt som kvoten Percentil 90/Percentil 10, kvinnor
| Sverige | ||||||||||
| Finland | ||||||||||
| Italien | ||||||||||
| Japan | ||||||||||
| Schweiz | ||||||||||
| Australien | ||||||||||
| Nederländerna | ||||||||||
| Nya Zeeland | ||||||||||
| Tyskland | ||||||||||
| Frankrike | ||||||||||
| Storbritannien | ||||||||||
| USA | ||||||||||
| Spanien | ||||||||||
| P90/P10 | ||||||||||
| 0 | 0,5 | 1 | 1,5 | 2 | 2,5 | 3 | 3,5 | 4 | 4,5 | 5 |
| Källa: OECD |
| Skillnaden mellan länderna | är som regel små. Det finns dock | några | ||||||
| som tydligt avviker. Till dessa hör Sverige, som | i | likhet med övriga | ||||||
| nordiska länder länge varit känt för att ha en jämn | inkomstfördelning. | |||||||
| Detta | gäller | inte | enbart | efter | skatter och transfereringar. | Även före | ||
| skatt | har | Finland | och | Sverige | en lönespridning | som är | avsevärt | |
mindre än övriga länders. Den andra extremen utgörs av USA.
Mönstren är ungefär desamma för män och kvinnor. I båda fallen har Sverige och Finland den minsta lönespridningen och USA den största eller näst största. I Sverige är lönespridningen mindre för kvinnor än för män. Samtidigt förefaller skillnaderna mot andra länder att vara större för de svenska kvinnorna än för männen. Jämfört med medianen – den mittersta observationen i figurerna – är avvikelsen större för de svenska kvinnorna än för männen.
De uppgifter som redovisats avser år 1995. Mönstret ser i stort sett likadant ut år 1996 för de länder för vilka uppgifter finns tillgängliga. Från svensk statistik vet vi att inkomstfördelningen blivit något
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 19 |
ojämnare efter år 1995. Förändringarna torde dock inte vara så stora att de påverkar Sveriges plats i rangordningen.
Resultatet innebär inte med självklarhet att detta är något som skall åtgärdas med generella medel. En allt för liten lönespridning kan skapa problem med för små incitament för vidareutbildning och ökat ansvarstagande. Men det finns mycket annat som skapar löneskillna-
der än det ansvar individer tar och hur de vidareutbildar sig och därför kan inga enkla slutsatser om åtgärder dras. Det finns inga bevis för att mycket stora löneskillnader bidrar till en mer produktiv ekonomi, samtidigt som politik för solidaritet och trygghet som håller ihop en nation är en grundförutsättning för all utveckling och tillväxt.
1.2Sammanfattning lönebildning
De indikatorer som använts för att illustrera lönebildningen visar sammanfattningsvis att Sverige ligger relativt dåligt till i en internationell jämförelse. Lönekostnaderna i företagssektorn ökade väsentligt
snabbare än i flertalet övriga OECD-länder 1997-98. Även vid en jämförelse mellan förändringar i lönekostnader och produktivitet
ligger Sverige förhållandevis dåligt till. Jämfört med andra länder har Sverige den minsta lönespridningen.
| 20 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
2 En väl fungerande arbetsmarknad
Målen för en väl fungerande arbetsmarknad ligger på flera plan. På en övergripande nivå finns mål om sysselsättning och arbetslöshet. I regeringsförklaringen 1996 deklarerade regeringen att Sverige år 2000
skall ha halverat den öppna arbetslösheten till 4 procent. I 1999 års budgetproposition tillkom ett sysselsättningsmål: andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 76 procent i november år 1999 till 80 procent år 2004.
På ett mera detaljerat plan finns mål för olika grupper på arbetsmarknaden: kvinnor, ungdomar, invandrare, handikappade etc. I agendan
för Näringsdepartementets tillväxtpolitik diskuteras olika hinder för politiken, t ex ofrivilligt deltidsarbete och att kvinnors och invandrares kompetens inte tas tillvara fullt ut.
| Indikatorerna | för | arbetsmarknadens funktionssätt bör | därför | bestå |
| både av övergripande (aggregerade) mått och mått | avseende | olika | ||
| grupper på arbetsmarknaden. Utöver de mer traditionella måtten som | ||||
| arbetslöshet | och | sysselsättningsintensitet redovisas | här indikatorer | |
| som belyser rörlighet och kompetensnivå. | ||||
2.1Indikatorer
| Tre av de framtagna indikatorerna belyser målen om arbetslös- | ||||
| het och sysselsättning. De båda första baseras på OECD:s och | ||||
| Eurostat | statistik och redovisar | sysselsättningsintensitet | efter kön | |
| och medborgarskap | respektive | arbetslöshet efter kön. | Den tredje | |
| indikatorn har hämtats från Eurostats Labour Force Survey och | ||||
| beskriver | andelen ungdomar i sysselsättning eller utbildning | . | ||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 21 |
| Arbetskraftens | rörlighet är en viktig förutsättning för en väl | ||||||
| fungerande arbetsmarknad. Därför ingår som en av indikatorerna | |||||||
| resultaten från | en | studie av | flyttningar mellan regioner | . Slutligen | |||
| ingår två indikatorer som speglar olika sidor av arbetsmarknadens | |||||||
| försörjning med kompetens. Den ena illustrerar den del av kom- | |||||||
| petensen | som kan | betecknas | som befolkningens | läs-, skriv och | |||
| räkneförmåga. | Underlaget kommer från en omfattande interna- | ||||||
| tionell | studie. | Den | sista | indikatorn | beskriver kompetensen i | ||
| termer av | andel | högre | utbildade i | arbetskraften. | OECD:s utbild- | ||
ningsstatistik ligger till grund för denna redovisning.
2.1.1 Sysselsättningsintensitet efter kön och medborgarskap
Med sysselsättningsintensitet avses den andel av befolkningen som är sysselsatt. Figur 2.1.1a och 2.1.1b visar sysselsättningsintensiteten för män respektive kvinnor i åldern 25-64 år.
Figur 2.1.1a: Sysselsättningsintensitet för män 25-64 år, 1998, procent
Island
Schweiz
Japan
Nor ge
USA
Nederländerna
Danmark
Nya Zeeland
Luxembur g
Storbritannien
Kanada
Irland
Ö sterrike Grekland
Sveri ge
Australien
Frankrike
Tyskland
Spanien
Bel gien
Italien
Finland
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 |
Källa: OECD
| 22 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Sverige tillhör det relativt stora antal länder som har en sysselsättningsintensitet kring 80 procent. Finland har den lägsta andelen av samtliga OECD-länder, medan Island ligger i topp med 94 procent. Även Japan och Schweiz redovisar andelar över 90 procent.
En liknande rangordning för år 1990 gav en markant bättre placering
| för Sveriges | vidkommande. Redan då intog Island | första platsen. | ||
| Sverige kom, | tack vare sin mycket låga arbetslöshet, | på | andra plats, | |
| före | länder | som Storbritannien, USA, Danmark och Norge. Den | ||
| kraftiga uppgången i arbetslöshet och det minskade arbetskraftsdelta- | ||||
| gandet | under | början av 1990-talet ledde till | att | Sverige rasade till |
| nedre hälften av rankinglistan. | ||||
Figur 2.1.1b: Sysselsättningsintensitet för kvinnor 25-64 år, 1998, procent
Island
Norge
Sverige
Schweiz
Danmark
USA
Finland
Kanada
Storbritannien
Nya Zeeland
Frankrike
Ö sterrike Japan
Australien
Nederländerna
Tyskland
Belgien
Irland
Luxemburg
Grekland
Italien
Spanien
Procent
| Källa: OECD | 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 |
Bilden ser annorlunda ut för kvinnor. Andelarna för sysselsättnings-
| intensiteten ligger genomgående lägre. I Sverige | är | dock | denna | |
| skillnad relativt måttlig. Männens sysselsättningsintensitet | 1998 | var | ||
| 80 procent och kvinnornas 75 procent. I övriga länder är differenserna | ||||
| väsentligt större. Det betyder att Sverige är ett av | de | länder som har | ||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 23 |
den allra högsta sysselsättningsintensiteten för kvinnor. Det är endast Island och Norge som ligger högre.
Det är svårare att göra liknande jämförelser för utländska medborgare. OECD:s statistik innehåller inga uppgifter om nationalitet och den statistik som EU samlar in har betydande brister. Uppgifter saknas för flera medlemsländer. Figur 2.1.1c redovisar de uppgifter som varit möjliga att få fram från Eurostat. Det bör understrykas att statistiken inte är lika tillförlitlig som de ovan redovisade uppgifterna över sysselsättningsintensitet efter kön.
Figur 2.1.1c: Sysselsättningsintensitet för utländska medborgare, 25- 64 år, 1998.
Ö sterrike
Storbritannien
Spanien
Danmark
Sverige
Frankrike
Nederländerna
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 |
| Källa: Eurostat |
Det är en betydande skillnad mellan de sju länderna. I Nederländerna och Frankrike är ungefär hälften av de utländska medborgarna sysselsatta, i Österrike ligger andelen på 70 procent. Sverige ligger relativt lågt, på 55 procent.
Problemen för svensk del kan bero på att 90-talets stora flyktinginvandring sammanföll med den kraftiga försämringen av arbetsmark-
| 24 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |||
| nadsläget, | något | som gjorde det | svårare | än tidigare för de nyanlända | |
| att | komma | in på | arbetsmarknaden. | Det är | nödvändigt med kraftfulla |
insatser för att öka förvärvsmöjligheterna för invandrare och barn till invandrare. Det räcker med rättvise- och jämlikhetsskäl för att motivera detta, men från tillväxtsynpunkt är det dessutom negativt att resurserna hos en så stor grupp av landets invånare inte tas tillvara i arbetslivet. Inom departementet pågår ett projektarbete som förberedelse för en proposition om ökad mångfald i arbets- och näringsliv.
En ytterligare förklaring till skillnader mellan länder skulle kunna vara att andelen invandrare på arbetsmarknaden varierar kraftigt. Möjligheterna att sysselsätta utländska medborgare kan vara mindre i länder där dessa utgör en stor del av befolkningen. Statistik över antalet sysselsatta utländska medborgare tyder dock inte på att detta är enda förklaringen. Österrike som har den högsta sysselsättningsintensiteten bland de utländska medborgarna har samtidigt den högsta andelen invandrare av den totala sysselsättningen. Av dessa är huvuddelen från länder utanför EU. Förklaringen till den höga sysselsättningsintensiteten kan sålunda inte vara att de utgör en liten grupp på arbetsmarknaden. Inte heller gäller det motsatta resonemanget för Nederländerna.
2.1.2Arbetslöshet efter kön
I figur 2.1.2a och 2.1.2b återges data över andelen arbetslösa av arbetskraften i olika länder.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 25 |
Figur 2.1.2a: Andel arbetslösa män, 25-64 år, 1998, procent
Spanien
Finland
Frankrike
Tyskland
Sveri ge
Kanada
Irland
Italien
Australien
Bel gien
Grekland
Nya Zeeland
Storbritannien
Ö sterrike Japan
Danmark
USA
Schweiz
Nederländerna
Nor ge
Luxembur g
Island
Procent
0 3 6 9 12 15
Källa: OECD
Sverige hade år 1998 en relativt hög arbetslöshet bland män jämfört med övriga OECD-länder. Till en del är detta en återspegling av den förhållandevis låga sysselsättningsintensiteten i figur 2.1.1a
Det bör noteras att de officiella svenska arbetslöshetssiffrorna utgörs av Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Här används istället OECD:s definition som genomgående ger något högre siffror.
| 26 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | ||||||||||||||||||
| Figur 2.1.2b: | Andel arbetslösa kvinnor, 25-64 år, 1998, procent | ||||||||||||||||||
| Spanien | |||||||||||||||||||
| 23,0 | |||||||||||||||||||
| Grekland | |||||||||||||||||||
| Italien | |||||||||||||||||||
| Frankrike | |||||||||||||||||||
| Tyskland | |||||||||||||||||||
| Belgien | |||||||||||||||||||
| Finland | |||||||||||||||||||
| Kanada | |||||||||||||||||||
| Sverige | |||||||||||||||||||
| Irland | |||||||||||||||||||
| Danmark | |||||||||||||||||||
| Nya Zeeland | |||||||||||||||||||
| Australien | |||||||||||||||||||
| Nederländerna | |||||||||||||||||||
| Storbritannien | |||||||||||||||||||
| Ö sterrike | |||||||||||||||||||
| Luxemburg | |||||||||||||||||||
| Schweiz | |||||||||||||||||||
| Japan | |||||||||||||||||||
| USA | |||||||||||||||||||
| Island | |||||||||||||||||||
| Norge | Procent | ||||||||||||||||||
| 0 | 3 | 6 | 9 | 12 | 15 | ||||||||||||||
| Källa: OECD | |||||||||||||||||||
Sverige har en något gynnsammare placering när det gäller arbetslösheten bland kvinnor och ligger ungefär i mitten. De norska kvinnorna
har lägst arbetslöshet (2 procent) och de spanska den högsta (23 procent). Spridningen (i procentenheter) är väsentligt större för kvinnor än för män.
Resultaten bekräftar en känd problembild. Regeringens övergripande mål för den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Mål för öppen
arbetslöshet och sysselsättning står fast. Med offentliga finanser i överskott och stabila priser finns nu en unik möjlighet att varaktigt pressa ned arbetslösheten mot de nivåer som fanns innan 1990-tals krisen. Nya arbetstillfällen skapas främst inom små och medelstora företag. En sund småföretagarpolitik som gör det lättare att driva och
| starta | företag är därför | av vikt för att uppnå en ökad sysselsättning. | |
| Den goda utvecklingen | innebär också | att sysselsättningspolitiken | |
| ändrar perspektiv. Nu handlar det om att prioritera tillsättningen av de | |||
| lediga | platserna, utbilda | arbetskraften | så att flaskhalsarna motverkas |
och öka utbudet av kompetent arbetskraft för att förhindra att tillväxten bromsas upp till följd av brist på arbetskraft innan målet om sysselsättning uppnåtts.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 27 |
2.1.3Andel ungdomar i sysselsättning eller
utbildning
Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden beskrivs med en indikator över andelen i sysselsättning respektive utbildning. Andelen anges som procent av befolkningen i åldern 16-24 år och har beräknats med hjälp av data från Eurostat. Arbetslösheten i gruppen är strax under 10
procent vilket innebär att cirka 5 procent av befolkningen i åldern 16- 24 år gör något annat än arbetar, studerar eller söker arbete.
Figur 2.1.3a: Andel ungdomar 16-24 år i sysselsättning respektive utbildning 1998, procent
Luxemburg
Ö sterrike
Tyskland
Danmark
Belgien
Portugal
Irland
Frankrike
Nederländerna
Sverige
Storbritannien
Grekland
Spanien
Finland
Italien
EU-15
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | ||
| Källa: Eurostat | Andel i | sysselsättning | Andel i utbildning | |||||||||
Genomsnittet för samtliga EU-länder ligger på 84 procent, varav 38 procent i utbildning och resten i sysselsättning. Även Sveriges andel uppgår till 84 procent, men med en större andel i utbildning. Figuren visar att flertalet länder ligger relativt nära genomsnittet. Däremot varierar fördelningen mellan utbildning och sysselsättning betydligt.
28 Benchmarking av näringspolitiken
2.1.4Interregional flyttningsbenägenhet
Som en indikator på rörligheten på arbetsmarknaden redovisas här uppgifter över mellanregionala flyttningar. Sådana flyttningar varierar normalt mellan åren och det är därför lämpligt att ta fram ett genom-
snitt för en längre period. Här har utnyttjats resultat från en arbetsmarknadsstudie som utgått från data för nio OECD-länder. Statistiken
avser antalet personer som flyttar från en region till en annan inom ett land under perioden 1980-87. Statistiken avspeglar gamla förhållanden men indikatorn är så intressant att den ändå redovisas. Aktuell internationell jämförbar statistik produceras inte regelbundet men OECD har aviserat en uppdatering av siffrorna under den tid projektet Benchmarking av näringspolitiken drivs. För Sveriges del avser statistiken flyttningar över länsgräns.
Figur 2.1.4a: Mellanregionala flyttningar som andel av befolkningen 1980-87, procent
USA
Norge
Sverige
Finland
Frankrike
Storbritannien
Västtyskland
Italien
Spanien
| 0 | 0,5 | 1 | 1,5 | 2 | 2,5 |
Ds 2000:12
Procent
3
Källa: Nickell, Layard (1997)
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 29 |
Figuren visar att rörligheten i Sverige var relativt hög. Det är enbart USA och Norge som uppvisar högre andel flyttningar. En motsvaran-
de kalkyl för perioden 1990-96 visar för Sveriges del att vi även under dessa år legat på ungefär samma nivå som i figuren. Siffrorna står i kontrast till debatten där det ibland framhålls att människor inte flyttar dit där arbete finns. En möjlig förklaring till den stora svenska geografiska rörligheten är de utbyggda trygghetssystemen som gör att människor vågar bryta upp och acceptera förändringar.
2.1.5”Läsförmåga” enligt IALS
International Adult Literacy Survey (IALS) är en internationell studie av vuxnas lässkriv- och räkneförmåga. Begreppet ”literacy” definieras som:”… a particular skill – namely the ability to understand and employ printed information in daily activities at home, at work and in
the community – to achieve one´s goals and to develop one´s knowledge and potential.
Studien genomfördes 1994/95 i Sverige, USA, Kanada, Tyskland, Polen, Schweiz och Nederländerna. Läsförmågan mäts i tre dimensio-
ner:
•att läsa löpande text
•att tolka och använda diagram, kartor, blanketter etc
•att genomföra beräkningar från underlag i texter och dokument
Resultaten redovisas i poäng som grupperats i fem nivåer i redovisningen. Av de sju länderna som ingick i studien redovisar Sverige de bästa resultaten. Det gäller både den genomsnittliga läsförmågan och andelen läsare som ingår i de högsta nivåerna. Enligt Skolverkets
analys av resultaten kan dessa inte ”….. härledas till någon enskild förklarande egenskap i det svenska samhället som skiljer Sverige från samtliga andra länder i undersökningen.”
Spridningen i läsförmåga är stor i alla länder. Även om vissa länder har högre genomsnittsvärden än andra har samtliga en viss andel av befolkningen med låga värden. I figur 2.1.5a redovisas några resultat
| 30 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
| från | studien. Figurerna illustrerar hur | stor andel av befolkningen i |
åldern 16-65 år som befinner sig på de tre högsta nivåerna. Andelen utgör ett ovägt genomsnitt av de tre tidigare nämnda dimensionerna i läsförmågan.
Figur 2.1.5a: Andel av befolkningen med god ”läsförmåga” enligt IALS, procent
Sveri ge
Nederländerna
Tyskland
Bel gien (Flandern)
Kanada
Australien
Schweiz (fransktalande)
USA
Schweiz (tysktalande)
Nya Zeeland
Storbritannien
Irland
Polen
Procent
| Källa: OECD | 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 |
Bortsett från Polen och Sverige är skillnaderna mellan de genomsnittliga värdena mycket små. Sverige ligger högst och Polen lägst. I övrigt är det, enligt OECD, inte möjligt att rangordna länderna med utgångspunkt från de genomsnittliga resultaten.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 31 |
2.1.6Kompetensförsörjning som andel
akademiker
Det mått som redovisades i föregående avsnitt kan sägas mäta den faktiska kompetensen, dvs förmågan att bland annat utnyttja genomgången utbildning. Ett annat och vanligare mått är att istället utgå från den formella utbildningen. I figur 2.1.6a återges andelen av arbetskraften som har examen på universitetsnivå. Uppgifterna kommer från OECD.
Figur 2.1.6a: Andel av arbetskraften, 25-64 år, med universitetsutbildning, 1996, procent
USA
Nederländerna
Kanada
Australien
Nor ge
Danmark
Spanien
Luxenbur g
Tyskland
Grekland
Storbritannien
Sveri ge
Bel gien
Irland
Finland
Nya Zeeland
Italien
Frankrike
Schweiz Portu gal
Ö sterrike
Procent
0 5 10 15 20 25 30
Källa: OECD
Figuren visar en betydande spridning i andelen universitetsutbildade. Högt utvecklade industriländer uppvisar vitt skilda andelar. Schweiz har 10 procent, Tyskland 15 och USA 28 procent. Sverige ligger ungefär i mitten med 14 procent.
Även om situationen inte är alarmerande så är kompetens en nyckelfaktor för ett litet land som Sverige som är beroende av högteknologisk produktion med höga förädlingsvärden eftersom vi aldrig kommer att kunna konkurrera med extrema låglöneländer. Finanspolitiska
| 32 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
restriktioner har under en lång rad av år gjort att satsningar på utbildning varit eftersatta. Att rätta till detta är ett av regeringens viktigaste långsiktiga åtaganden. Riksdagen har under de senaste tio åren fattat flera beslut om att bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen.
För åren 1997–2000 har den tillförts resurser för 68 000 nya permanenta platser. Under perioden 1997–2002 inrättas ca 89 000 nya högskoleplatser i hela landet. De senaste decenniet utbyggnad av högskolan har lett till att antalet högskolestuderande i grundutbildning
har ökat med närmare 60 procent sedan 1990 och i dag omfattar mer än 300 000 studenter.
2.2Sammanfattning arbetsmarknad
Flera indikatorer har använts för att belysa målet om en väl fungerande arbetsmarknad och resultatet blir, som väntat, inte helt entydigt. På vissa områden ligger Sverige mycket bra till. Det gäller
•befolkningens ”läsförmåga”
•benägenheten att flytta mellan olika regioner
•kvinnors sysselsättningsintensitet.
På andra områden har Sverige en väsentligt sämre placering. Hit hör dels de indikatorer som belyser arbetsmarknadsläget, dels utbildningsnivån:
•sysselsättningsintensitet för män och för utländska medborgare
•arbetslösheten bland män och kvinnor
•andel högre utbildade på arbetsmarknaden.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 33 |
3 Sverige, en ledande IT-nation
Sverige ligger väl framme inom IT-området med flera ledande företag inom landet och en IT-användning som är bland de högsta i världen.
Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för den framtida utvecklingen är goda och att avlägsna de hinder som försvårar eller försenar utvecklingen.
Indikatorerna på landets ställning bör avspegla situationen på tre olika områden:
| • | Infrastrukturen; | – utbyggnad och kostnader för utnyttjandet |
| • | Industrin; | – produktion, utrikeshandel och FoU |
| • | Användning; | – t ex datorer och internet |
IT-branschen är relativt ung och den förändras snabbt både till omfattning och innehåll. I många fall är det svårt att få tag på aktuell och relevant statistik. Det finns få väletablerade datakällor vilket leder till att det ibland förekommer motstridiga uppgifter om situationen i branschen. Urvalet av indikatorer har här begränsats till statistik från två välkända källor: OECD och EITO (European Information Technology Observatory), en årsbok från ICT (Information and communications technology industry in Europe).
| Vid | tolkningen av det material som redovisas | i det | följande | bör | |||
| dessutom två aspekter hållas i minnet: | |||||||
| Den | snabba utvecklingen | innebär | att | rangordningen | mellan länderna | ||
| lätt kan förändras från | ett år | till | nästa. Förändringarna | inom IT, | men | ||
| 34 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |||||
| även | uppkomsten | av | nya | affärsmodeller | vilka | medför | olika |
| branschglidningar, gör det dessutom svårt att beskriva branschen med | |||||||
| hjälp av traditionell statistiknomenklatur. | |||||||
3.1Indikatorer
| Fem indikatorer har tagits fram. Den första, | produktion per capita, | ||||||||
| skall illustrera | industrins omfattning i | olika | länder. | Två indikatorer | |||||
| har valts ut för att visa användningen av IT. Den ena, | IT-marknadens | ||||||||
| storlek, | ger | ett mera övergripande mått. Den | andra – | internetanvänd- | |||||
| ning | – illustrerar användningen | inom | ett | specifikt | område. | För | att | ||
| beskriva kostnaderna för att utnyttja infrastrukturen har | valts | en | |||||||
| indikator | på | kostnader för | telefonsamtal. | Utvecklingen | inom IT- | ||||
| området är beroende av tillgången till personal med relevant utbild- | |||||||||
| ning. Därför ingår även en variabel som består | av andelen | högutbil- | |||||||
| dade naturvetare och tekniker 25-34 år. | |||||||||
3.1.1Produktion per capita
Det finns ingen lätt tillgänglig produktionsstatistik för branschen. Här
| har | utnyttjats | data från EITO-99. EITO innehåller statistik över |
| beräknat ”market value” vilket skall motsvara tillförseln till de olika | ||
| länderna. Dessutom | har EITO data över utrikeshandeln. Summan av | |
| de redovisade värdena för tillförsel (”market value”) och handelsnetto | ||
| kan | antas utgöra | en rimlig approximation för produktionen inom |
landet. Sådana produktionsvärden har här beräknats för ”ICT hardware”, dvs IT hårdvara och telekommunikationsutrustning. De på detta sätt beräknade produktionsvärdena återges i nedanstående figur.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 35 |
Figur 3.1.1a: ”Produktion” per capita av ICT hårdvara, 1997, ECU
Irland
Finland
Sverige
Storbritannien
Nederländerna
Tyskland
Danmark
Frankrike
Ö sterrike
Italien
Spanien
Grekland
Portugal
ECU
| 0 | 500 | 1000 | 1500 | 2000 | 2500 |
| Källa: EITO, OECD, Inre | gia |
Det höga värdet för Irland förklaras sannolikt av det gynnsamma industriklimatet. En konsekvent genomförd politik har lett till att företag från USA och Japan valt att förlägga europeiska satsningar till Irland. Av figuren framgår att Sverige har en hög produktion av hårdvara inom IT och telekommunikationsområdet. Finland ligger högre. Uppgifter för USA saknas.
3.1.2IT-marknaden
| IT-användningen illustreras här med data | över IT-marknaden som |
| andel av BNP. Här ingår dels den del av | den inhemska produktionen |
| som | säljs inom landet, dels importen av IT-produkter. Uppgifterna, |
| som | har hämtats från EITO-99, avser år 1998 återges i figur 3.1.2a. |
| 36 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 3.1.2a: IT-marknaden som andel av BNP 1998, procent.
USA
Sverige
Storbritannien
Schweiz
Danmark
Nederländerna
Norge
Finland
Frankrike
Belgien/Luxemburg
Japan
Tyskland
Österrike Irland
Italien
Portugal
Spanien
Grekland
Procent
| 0,0 | 0,5 | 1,0 | 1,5 | 2,0 | 2,5 | 3,0 | 3,5 | 4,0 | 4,5 | 5,0 |
Källa: EITO
Sverige uppvisar den näst USA högsta andelen. Variationerna mellan länderna är betydande. USA:s andel är sålunda dubbelt så hög som Tysklands.
3.1.3Internetanvändning
Det finns för närvarande ingen statistik som gör det möjligt att beskriva hur många som har tillgång till Internet i olika länder. Uppgifterna i figur 3.1.3a visar antalet privata internetabonnemang per 100 invåna-
re och är hämtade från EITO-99. Detta ger en grov uppskattning av hur stor internetanvändningen är. Siffrorna bör tolkas som en lägsta nivå av internetanvändningen.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 37 |
Figur 3.1.3a: Privata internetabonnemang/100 invånare, 1997
Sverige
Norge
Frankrike
Storbritannien
Finland
Danmark
Schweiz Luxemburg Tyskland Ö sterrike
Nederländerna
Irland
Belgien
Spanien
Portugal
Italien
Grekland
Procent
0 3 6 9 12 15
Källa: EITO
Sverige uppvisar den högsta andelen följt av Norge och Frankrike.
Det bör påpekas att det saknas uppgifter för USA i figuren.
3.1.4Kostnader för telefonsamtal
OECD har beräknat utgifter för telefonsamtal i olika länder. Därvid
| skiljer man mellan | företagssamtal och | privatsamtal. | Beräkningen | |||
| utgår | från | taxorna i | respektive länder | och antaganden | om ett | visst |
| antal | samtal | per år. | Samtal med mobiltelefon ingår ej. | Figur | 3.1.4a | |
| och 3.1.4b | återger OECD:s resultat. | |||||
| 38 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |
| Figur 3.1.4a: | Kostnader för telefonsamtal för företag 1998 enligt | |
| OECD, US$ | ||
Island
Luxembur g
Sveri ge
Kanada
Danmark
Nor ge
Finland
Nederländerna
Irland
Australien
Bel gien
Storbritannien
Italien
USA T y skland Frankrike Ö sterrike
Schweiz
Spanien
US$
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
| Fasta kostnader | Rörliga kostnader | ||
Källa: OECD
Figur 3.1.4b: Kostnader för telefonsamtal för hushåll 1998 enligt OECD, US$
Island
Kanada
Luxembur g
Australien
USA
Sveri ge
Nederländerna
Danmark
Italien
Nor ge
Storbritannien
Irland
Bel gien
Tyskland
Frankrike
Finland
Ö sterrike Spanien
Schweiz
US$
| 0 | 100 | 200 | 300 | 400 | 500 | 600 | 700 |
| Källa: OECD | Fasta kostnader | Rörliga kostnader | ||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 39 |
Av figurerna framgår att Sverige har relativt sett låga telefontaxor. Framför allt gäller detta för företagen.
3.1.5Andelen högutbildade naturvetare och tekniker 25-34 år
IT-sektorn har ett stort behov av utbildad arbetskraft. Tillgången till
| högutbildade | tekniker | och naturvetare är | därför väsentlig för bran- |
| schens utveckling. Samtidigt är det viktigt att utbildningen är modern. | |||
| Nedanstående | figur visar andelen naturvetare och tekniker med | ||
| universitetsutbildning | (ISCED 6/7) | som andel av arbetskraften i | |
| åldern 25-34 år. | |||
Figur 3.1.5a: Antal naturvetare och tekniker per 100000 personer i arbetskraften i åldern 25-34 år, 1997
Irland
Australien
Nya Zeeland
Finland
Nor ge
USA
Tyskland
Danmark
Kanada
Nederländerna
Sveri ge
Island
Italien
Schweiz
Ö sterrike
Antal
| 0 | 200 | 400 | 600 | 800 | 1000 | 1200 | 1400 |
Källa: OECD
Liksom i figuren över andelen universitetsutbildade i avsnitt 2.1.6 är spridningen mycket stor. Schweiz och Österrike ligger på en nivå som utgör en tredjedel av Irlands. Sverige ligger långt ner på listan, avsevärt efter Finland och Norge.
| 40 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Det är speciellt oroande när andelen tekniker och naturvetare är låg i unga åldersklasser. Flaskhalsar skapas redan idag av brist på tekniker
och kraftfulla åtgärder måste vidtas för att situationen inte skall förvärras. Med anledning av 1999 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat att den grundläggande högskoleutbildningen skall byggas ut med drygt 10 000 nya permanenta platser för år 2001 och lika många för år 2002. Vid fördelningen av platser på utbildningsom-
råden och högskolor har regeringen i budgetpropositionen för år 2000 angivit att tyngdpunkten i utbyggnaden skall ske inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt att behovet av IT-utbildningar beaktas. Det är också viktigt att undervisningsformer och pedagogik utvecklas. Andelen studenter som avbryter studierna måste minska. Avbrutna studier innebär i de flesta fall resursslöseri både ur individens och samhällets synvinkel.
3.2Sammanfattning IT
Bristen på statistik gör det svårt att spegla alla intressanta aspekter av IT-området. De indikatorer som redovisats här befäster dock intrycket av Sverige som en av de ledande IT-nationerna. Sverige ligger bland
de främsta både när det gäller produktion och användning av IT. Även kostnaderna för att utnyttja infrastrukturen för fast telefoni är låga i en internationell jämförelse. Däremot ligger Sverige dåligt till när det gäller andelen unga högutbildade tekniker och naturvetare.
. Dessa två indikatorer| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 41 |
4 Hållbar kommunikationsförsörjning
Det övergripande målet för transportpolitiken skall enligt riksdagens beslut vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver detta mål finns ett antal delmål som avser bland annat miljön, regionalpolitiken och trafiksäkerheten.
Indikatorerna skall i första hand belysa olika aspekter av den ekonomiska tillväxten. Därför har inte ambitionen varit att här ta upp samtliga delmål i transportpolitiken. Enbart det övergripande transportpolitiska målet och miljömålet behandlas.
Ett problem i sammanhanget är att tillgängligheten har en rumslig dimension som innebär att det inte finns något entydigt och enkelt sätt att mäta den på nationell nivå. Därför har här inkluderats indikatorer som avser Stockholmsregionens tillgänglighet.
4.1Indikatorer
| Två av | indikatorerna belyser | tillgängligheten. | Det finns inga | studier | ||
| som | jämför olika länders tillgänglighet. Däremot | finns material | som | |||
| gör | det | möjligt att jämföra | städer i olika länder med avseende på | |||
| tillgängligheten. En av indikatorerna bygger på ett enkätmaterial som | ||||||
| bland annat innehåller värderingar av | den | interna tillgängligheten | i | |||
Europas huvudstäder. Den andra indikatorn bygger på statistik över flygförbindelser mellan Europas huvudstäder
kommer sålunda att jämföra Stockholm med andra europeiska städer. Stockholm är en betydelsefull knutpunkt i det nationella kommunikationssystemet. Stadens tillgänglighet är därför viktig, inte bara för Stockholmsregionen, utan för hela landet.
| 42 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | ||
| För | att belysa transporternas effekter på miljön redovisas dels | lastbi- | ||
| larnas andel av godstransporterna | dels | utsläpp av koldioxid | från | |
| transportsektorn. | ||||
4.1.1Stockholms interna tillgänglighet
Transportpolitikens övergripande mål är att förbättra tillgängligheten. Två indikatorer på tillgänglighet kommer att redovisas i det följande. Den första indikatorn avser Stockholms interna tillgänglighet. Med dessa avses hur lätt det är att ta sig fram inom staden. Frågan är sålunda hur Stockholm ligger till i detta avseende jämfört med andra storstäder.
Det finns inga internationella jämförelser av städers interna tillgänglighet i kvantitativa termer. Den indikator som redovisas här har hämtats från en årligen återkommande studie som utförs av konsultfö-
retagen Healey & Baker. De har i flera år frågat representanter för multinationella företag om hur de bedömer storstäder ur lokaliseringssynpunkt. Cirka 500 företagsledare från ett urval bland de största företagen från nio europeiska länder har tillfrågats. I urvalet ingår industri-, handels- och tjänsteföretag. Intervjuerna tar upp frågor om vilka faktorer som är viktiga vid lokaliseringsbesluten och vilka städer
som är mest attraktiva.
Den fråga som ligger till grund för rangordningen i figur 4.1.1a har följande lydelse:
”Which city do you think is best in terms of ease of travelling around within the city?”
| Intervjupersonerna har fått rangordna de tre städer | de ansett bäst i |
| termer av intern tillgänglighet. Svaren har vägts | samman till en |
| poängsumma för varje stad. |
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 43 |
Figur 4.1.1a: Intern tillgänglighet i storstäder, 1999
London
Paris
Frankfurt
München
Barcelona
Stockholm
Berlin
Bryssel
Amsterdam
Zürich
Helsingfors
Madrid
Glasgow
Genève
Manchester
Dublin
Hamburg
Lyon
Köpenhamn
Oslo
Düsseldorf
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4
Källa: Healey & Baker
London och Paris ansågs år 1999 ha väsentligt bättre intern tillgäng-
| lighet än övriga städer. Bland de övriga ligger Stockholm | väl till, i |
| nivå med Barcelona och Berlin och sammanlagt på en sjätte | plats av |
21 städer. Det kan tilläggas att det över tiden finns en viss stabilitet i svaren. I 1998 års undersökning hamnade Stockholm på ungefär samma poängsumma, vilket då resulterade i en femteplats.
4.1.2Stockholm – flygförbindelser med
utlandet
Enligt den konsultundersökning som ligger till grund för indikatorn i
| föregående avsnitt | är den | internationella | tillgängligheten en av de |
| viktigaste lokaliseringsfaktorerna. Omkring 60 procent av de tillfrå- | |||
| gade företagsledarna | har svarat att | goda transportförbindelser | med |
andra städer och andra länder är ”absolut nödvändiga” för en lokalisering. I rangordningen av Stockholms externa tillgänglighet får staden i Healey & Bakers enkät en sämre placering än när det gäller den interna tillgängligheten. Av sammanlagt 30 städer kommer Stockholm
| 44 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
på plats nummer 20, bättre än Helsingfors och Oslo, men väsentligt sämre än Köpenhamn.
| Ett försök har gjorts att kvantifiera den internationella tillgängligheten | |||||
| med flyg. Utgångspunkten har varit ett material | över flygtidtabeller | ||||
| som tagits fram av Reed Travel Group Limited. Statistiken disponeras | |||||
| av Luftfartsverket, som tagit fram underlaget till den följande redo- | |||||
| visningen. Uppgifterna avser december 1999. | |||||
| Materialet ger en uppfattning om möjligheten att över en dag besöka | |||||
| andra huvudstäder i Europa. Med utgångspunkt från tidtabellsuppgif- | |||||
| ter över direktavgångar har beräknats hur lång tid det är möjligt att | |||||
| vistas i destinationslandet vid ett dagsbesök. Eller, för att ta ett kon- | |||||
| kret exempel: En person som flyger med första direktflyg från Stock- | |||||
| holm till Paris och återvänder med sista direktflyg får sammanlagt 10 | |||||
| timmar i Paris. Tiden har då beräknats från det att planet landar i Paris | |||||
| till avgångstiden för hemresan. Det innebär att inga transporttider till | |||||
| och från flygplatsen har medräknats. | |||||
| För sjutton storstäder i Europa, nästan uteslutande huvudstäder, har | |||||
| sådana ”vistelsetider” beräknats. För varje stad har en uppgift tagits | |||||
| fram för resor | till | de övriga städerna. Genomsnitten av dessa uppgifter | |||
| blir ett mått på stadens | åtkomlighet | med flyg. På motsvarande sätt har | |||
| för varje stad en uppgift tagits fram för resor | från | de övriga städerna. | |||
| Genomsnittet av dessa tal representerar stadens | tillgänglighet. | De på | |||
| detta sätt beräknade (ovägda) måtten på åtkomlighet och tillgänglighet | |||||
| illustreras av figur 4.1.2a, nedan. | |||||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 45 |
Figur 4.1.2a: Åtkomlighet och tillgänglighet med flyg. Genomsnittliga vistelsetider i timmar.
Åtkomlighet
Bryssel
London
Paris
Amsterdam
Frankfurt
Köpenhamn
Zürich
Stockholm
Oslo
Helsingfors
Wien
Luxemburg
Madrid
Rom
Lissabon
Dublin
Aten
Timmar
| 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 |
Källa: Luftfartsverket
Tillgänglighet
Frankfurt
London
Paris
Amsterdam
Zürich
Bryssel
Köpenhamn
Wien
Stockholm
Rom
Madrid
Luxemburg
Oslo
Dublin
Lissabon
Helsingfors
Aten
Timmar
| 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 | 14 |
Källa: Luftfartsverket
| 46 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Med detta mått får Bryssel den högsta åtkomligheten följt av London och Paris. Stockholm ligger i mitten, något under Köpenhamn och Zürich, men bättre än Helsingfors och Oslo.
| När det gäller | tillgängligheten | är | Stockholms relativa position något | |
| sämre. | ||||
| Slutsatsen blir sålunda att flygresenärer | från | Stockholm har relativt | ||
| goda möjligheter att göra besök över dagen i europeiska | huvudstäder. | |||
| Det är något svårare för utlänningar att göra dagsbesök i | Stockholm. | |||
4.1.3Godstransporter – andel bil
Denna indikator bygger på statistik från EU-länderna och visar hur stor del av de totala godstransporterna som går med lastbil. En hög lastbilsandel innebär större utsläpp och därmed sämre uppfyllelse av miljömålet.
Vägtransporterna svarade år 1970 för närmare hälften av de totala godstransporterna i EU. År 1997 hade denna andel ökat till närmare tre fjärdedelar. Övriga transportslag har samtliga minskat sina andelar. Störst är nedgången för järnvägen, vars andel gått från 33 till 14 procent. Transporter på inlandsvattenvägar har minskat sin andel från
12 till 7 procent. Även andelen för pipelines har sjunkit, från drygt 7 till 5 procent.
I figur 4.1.3a visas hur stor andel av godstransporterna som gick på landsväg år 1997 i de olika EU-länderna.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 47 |
Figur 4.1.3a: Vägtransporternas andel av de totala godstransporterna år 1997, procent.
Ö sterrike Nederländerna
Sverige
Tyskland
Luxemburg
Belgien
Finland
Danmark
Frankrike
Spanien
Storbritannien
Italien
Portugal
Irland
Grekland
Procent
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Källa: European Comission Transport-General in cooperation with Eurostat
Sverige har en förhållandevis låg andel vägtransporter. Eftersom de svenska inrikes sjötransporterna är obetydliga och kustsjöfarten inte ingår i denna statistik betyder detta att Sverige har den högsta andelen för gods som går med järnväg, 37 procent.
4.1.4Utsläpp från transporter av koldioxid per capita
Den andra indikatorn som belyser miljöaspekten på transporter visar
| koldioxidutsläpp per capita från transportsektorn. Uppgifterna | kom- |
| mer från en sammanställning som gjorts av OECD. Enligt | denna |
statistik kom år 1997 drygt en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen i OECD-länderna från transportsektorn.
| 48 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 4.1.4a: Utsläpp av koldioxid per capita från transportsektorn, 1997, ton
Tyskland Ö sterrike
Irland
Frankrike
Finland
Storbritannien
Sverige
Nederländerna
Schweiz
Danmark
Belgien
Island
Norge
Nya Zeeland
Australien
Kanada
USA
Luxemburg
ton
| Källa: OECD | 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 |
Genomsnittet för hela OECD ligger på cirka 3 ton per invånare. Det är framför allt USA, Kanada och Australien som ligger väsentligt över genomsnittet. Det betyder i sin tur att genomsnittet för EU ligger lägre, 2,3 ton. Sverige ligger något över EU-genomsnittet. Ett relativt
| stort | antal länder ligger i intervallet 2-3 ton | per capita. Att Sverige |
| trots | den låga andelen lastbilstrafik inte ligger | lägre sammanhänger |
| med de relativt sett långa transportavstånden. | ||
4.2Sammanfattning kommunikationsförsörjning
De geografiska förutsättningarna spelar en stor roll för Sveriges internationella position när det gäller transporter. Trots en mycket låg andel vägtransporter är utsläppen från transportsektorn inte speciellt små räknat per capita. Detta sammanhänger med den stora landytan. På liknande sätt inverkar landets perifera läge på förbindelserna med kontinenten. Däremot förefaller den interna tillgäng-
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 49 |
ligheten i Stockholmsregionen vara relativt god i ett internationell jämförelse.
| 50 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
5Fler och växande företag i hela landet
Det här målet kan sägas bestå av två delar:
•i Sverige skall företagen bli fler och växa
•tillväxten skall vara spridd över hela landet
För att kunna mäta måluppfyllelsen krävs i den första delen information om antalet företag och deras storlek. Den andra delen skulle kunna belysas med statistik över produktionens regionala fördelning.
5.1Indikatorer
| Två indikatorer belyser företagsstrukturen och dess förändringar med | |||||
| hjälp av registerdata från olika länder. Som regel | är sådana | data | |||
| behäftade med åtskilliga osäkerheter. De nedanstående företagsindi- | |||||
| katorerna är hämtade från en sammanställning gjord av Eurostat. Den | |||||
| första indikatorn beskriver | näringslivets | dynamik | genom | en summe- | |
| ring av antalet nya och nedlagda företag. Den andra indikatorn ger ett | |||||
| mått på | nyföretagandet | . | |||
| En indikator beskriver några aspekter på | etableringshinder | . | |||
För att illustrera tillväxtens fördelning på regioner har data över bruttoregionprodukten (BRP) utnyttjats. Denna indikator anger hur stor spridningen i tillväxt är mellan regionerna i landet.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 51 |
| 5.1.1 | Näringslivets dynamik | |||||
| Eurostat driver sedan länge ett projekt som går ut på att samordna | ||||||
| statistiken över antalet företag och förändringarna i företagsbeståndet. | ||||||
| Det finns idag i de flesta medlemsländer statistik över förändringar i | ||||||
| företagsstocken. Den rapport från vilken de båda följande indikatorer- | ||||||
| na hämtats omfattar tio EU-länder, däribland | Sverige. | Uppgifterna | ||||
| avser förändringen mellan 1994 och 1995. | Eurostat | betonar | proble- | |||
| men med att jämföra statistiken mellan länder då de nationella defini- | ||||||
| tionerna av start och nedläggning av företag inte helt överensstämmer. | ||||||
| Därför bör länderjämförelser göras med stor försiktighet. | ||||||
| Eurostats rapport visar att antalet nya företag i de flesta länder över- | ||||||
| steg antalet företagsnedläggningar 1995. Det | är | framför | allt | inom | ||
| handel | och övriga tjänstesektorer som ökningen | ägde | rum. | Figur | ||
5.1.1a visar summan av nya och nedlagda företag som andel av företagsbeståndet. Det är med andra ord ett mått som återspeglar båda delarna av strukturomvandlingen.
| 52 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |||||||||||||
| Figur | 5.1.1a: | (Nya + | nedlagda | företag)/företagsbeståndet, | 1995, | ||||||||||
| procent | |||||||||||||||
| Portugal, (1) | |||||||||||||||
| Spanien | |||||||||||||||
| Finland | |||||||||||||||
| Storbritannien | |||||||||||||||
| Frankrike | |||||||||||||||
| Sverige | |||||||||||||||
| Italien, (2) | |||||||||||||||
| Nederländerna, (1) | |||||||||||||||
| Procent | |||||||||||||||
| 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 | |||||||||
| Källa: Eurostat | 1=1994, | ||||||||||||||
| 2=1996 | |||||||||||||||
| De sammanlagda (positiva och negativa) förändringarna i företagsbe- | |||||||||||||||
| ståndet i de undersökta länderna varierar mellan 10 procent i Neder- | |||||||||||||||
| länderna och 28 | procent i Portugal. Till en | del | kan den låga | andelen | |||||||||||
för Nederländerna hänga samman med att landet har andra definitio-
ner. I Sverige ligger andelen på 21 procent vilket ger en sjätteplacering.
5.1.2Nyföretagande
I figur 5.1.2a återges de nya företagen som andel av företagsbeståndet.
Andelen anger sålunda nytillskottet av företag.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 53 |
Figur 5.1.2a: Nya företag/ företagsbestånd, 1994-95, procent
Spanien
Portugal, (1)
Finland
Sverige
Frankrike
Storbritannien
Italien, (2)
Nederländerna, (1)
Procent
0 5 10 15 20
1=1994,
| Källa: Eurostat | 2=1996 |
Andelen nya företag varierar mellan 6 och 16 procent av företagsbeståndet. Sverige intar med 12 procent en mittenplacering. Rangordningen är mycket lik den som avsåg de sammanlagda förändringarna i företagsstocken.
5.1.3Etableringshinder
I diskussionen om fler och växande företag framhålls ofta behovet av
| enkla administrativa regler. Reglerna för | att starta nya företag kan |
| vara av mycket olika karaktär. Det kan | därför vara vanskligt att |
jämföra regelverket i olika länder. EU har emellertid i sitt innovationsprogram gjort en kartläggning av de administrativa reglerna för
att bilda småföretag. Ur denna publikation har hämtats två exempel på regler:
(1)antalet procedurer i registreringen av ett nytt företag
(2)tidsåtgång för registreringen
| 54 Benchmarking av näringspolitiken | ||||||||
| I figur 5.1.3a återges en illustration som | hämtats från EU-rapporten | |||||||
| och som visar dessa båda variabler. Antalet registreringsprocedurer | ||||||||
| utgörs av summan av de nödvändiga inledande formaliteterna, antalet | ||||||||
| registreringskontor som skall kontaktas och de formaliteter som gäller | ||||||||
| efter själva registreringen. | ||||||||
| Antalet administrativa procedurer som ingår | i | registreringen av | ett | |||||
| nytt företag varierar kraftigt mellan länderna. De mest komplicerade | ||||||||
| systemen finns i Italien, Grekland, Spanien och Frankrike. En faktor | ||||||||
| som underlättar registreringen i Frankrike är förekomsten av s k ”One | ||||||||
| Stop Shop” som svarar för samordning av de olika procedurerna. Ett | ||||||||
| stort antal procedurer leder som regel till en betydande tidsåtgång för | ||||||||
| registreringen. | ||||||||
| Figur 5.1.3a: | Antal | procedurer och tidsåtgång (veckor) för registre- | ||||||
| ring. | ||||||||
| 30 | Spanien | |||||||
| 25 | Tyskland | |||||||
| 20 | ||||||||
| Tidsåtgång | 15 | |||||||
| 10 | Nederländerna | |||||||
| Portu | gal, | |||||||
| Ö sterrike | Frankrike | |||||||
| Bel gien | ||||||||
| 5 | Sveri ge | Finland | ||||||
| Irland | Japan | |||||||
| Luxembur | g | |||||||
| Danmark | USA | |||||||
| 0 | Storbritannien | |||||||
| 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | |||
| Källa: European Comission, | Antal procedurer | |||||||
| European Innovation | ||||||||
Monitoring System, 1997
Danmark och Storbritannien är de länder i Europa i vilka registreringen går snabbast. Danmark har ett av de enklaste systemen i Europa. Bland annat beror detta på en samordning av kontakterna med skattemyndigheterna. Sverige ligger förhållandevis bra till med kort tidsåt-
gång och ett fåtal procedurer. Systemet i USA framhålls i EU-
Ds 2000:12
Italien
Grekland
30
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 55 |
rapporten som mycket fördelaktigt. Det ger utrymme för flera olika typer av företag, registreringen går snabbt och kostnaderna är måttliga.
5.1.4Förändring i bruttoregionprodukt, fördelning mellan regioner
Här redovisas hur förändringen i den totala produktionen av varor och tjänster fördelats mellan regioner. Regionala data redovisas därvid på så kallade NUTS-områden. Sverige har indelats i åtta områden: Stockholm, östra Mellansverige, Sydsverige, norra Mellansverige, mellersta Norrland, övre Norrland, Småland med öarna, Västsverige. Utgångspunkten har varit förändringen i bruttoregionprodukt i de olika regionerna. För varje land har förändringen i de olika regionerna jämförts med förändringen på nationell nivå. Som ett mått på spridningen har använts den genomsnittliga avvikelsen från den nationella förändringen. Det betyder att i ett land där tillväxttakten är densamma
i samtliga regioner kommer den genomsnittliga avvikelsen att bli noll.
För tio EU-länder redovisas i figur 5.1.4a sådana spridningsmått för förändringen mellan 1995 och 1996. Det bör understrykas att kvaliteten på den regionala statistiken varierar mellan länderna. Figuren bör
därför tolkas med försiktighet.
| 56 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 5.1.4a: Regional spridning i BNP-tillväxt 1995-96. Genomsnittlig avvikelse från riksgenomsnittet i procentenheter
| Finland | ||||||||||||||
| Sveri | ge | |||||||||||||
| Tyskland | gal | |||||||||||||
| Portu | ||||||||||||||
| Nederländerna | ||||||||||||||
| Ö sterrike | ||||||||||||||
| Italien | ||||||||||||||
| Bel gien | ||||||||||||||
| Frankrike | ||||||||||||||
| Spanien | Procent | |||||||||||||
| 0 | 0,5 | 1 | 1,5 | 2 | 2,5 | 3 | enheter | |||||||
| Källa: Eurostat | ||||||||||||||
Den minsta regionala spridningen av BNP-tillväxten uppvisar Spanien
| medan Finland ligger högst. I Sverige som ligger | näst högst | har |
| mellersta och norra Norrland de största (negativa) | avvikelserna | från |
| den genomsnittliga ökningen i BNP. |
Figuren illustrerar tydligt behovet av den Nordiska dimension som var ett av de teman som drevs av Finland under landets ordförandeskap. Glest befolkade nationer med stora arealer långt uppe i norr har stora skillnader mellan regionala ekonomier. Att infrastruktur för kommu-
| nikation, | både | elektronisk och | traditionell, blir kostsam räknad per |
| capita är | bara | en uppenbar | implikation som de nordliga länderna |
försöker få gehör för. Att detta lyckas är viktigt i bl. a. arbetet med de Europeiska strukturfonderna. Figuren visat hur tätt befolkade länder i
det kontinental Europa har det lättare att upprätthålla regional balans.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 57 |
5.2Sammanfattning företagande
Även om statistiken på detta område är något osäker tyder indikatorerna på att Sverige intar en mellanposition när det gäller strukturomvandling, nyföretagande och etableringshinder. Bilden är något tydligare när det gäller tillväxtens regionala spridning. Här pekar statistiken på att Sverige tillhör de länder som har den ojämnaste fördelningen av tillväxten.
| 58 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
6Fungerande marknader och konkurrens
En väl fungerande konkurrens på marknaderna för varor och tjänster håller nere prisnivån och leder till en ökad produktivitet. Bristande konkurrens är en av förklaringarna till den internationellt sett höga
| prisnivån | för många produkter | i | Sverige. Bland de faktorer som |
| bestämmer | konkurrenssituationen | på | en marknad återfinns bland |
annat förekomsten av utländska företag, regleringar samt statligt eller kommunalt stöd. Nytillkomna företag antas leda till en intensivare konkurrens i en bransch.
6.1Indikatorer
| Det finns | begränsade | möjligheter att | med hjälp av internationell |
| statistik ta | fram enkla | mått som jämför | den svenska konkurrenssitua- |
tionen med förhållandena i andra länder. En bidragande orsak är att konkurrenssituationen varierar kraftigt mellan olika branscher och marknader. Här har tre indikatorer valts ut. Den första visar före-
| komsten | av | statligt stöd till industriföretag | . Den andra utgörs av | |
| andelen | sysselsatta i privat sektor | och blir därmed en indikator på hur | ||
| stor del av ekonomin som omfattas av marknadsmekanismerna. | ||||
| Prisjämförelser | mellan länder kan indikera | skillnader | i konkurrenssi- | |
tuationen. Den tredje indikatorn utgörs därför av köpkraftsjusterade priser.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 59 |
6.1.1Statligt stöd till företag
Statligt stöd till företag och branscher kan hindra den fria konkurren-
| sen genom att | det | leder | till | en snedvridning av | resursfördelningen |
| mellan olika verksamheter. | En viktig del av EU:s konkurrenspolitik | ||||
| går därför ut | på | att så | långt möjligt minska sådant stöd. EU följer | ||
| därför fortlöpande utvecklingen av det statliga stödet och har hittills | |||||
| publicerat sju översikter. Den | sjunde översikten | är den första årliga. | |||
För att underlätta jämförbarhet mellan åren uttrycks siffrorna i 1996 års priser. De uppgifter som redovisas i det följande har hämtats från
den senaste publikationen.
Den totala omfattningen av det statliga stöd som redovisas i EU- rapporten uppgick till 95 miljarder ECU som genomsnitt för åren
1995-97. Av detta gick 38 miljarder till industrin, 34 miljarder till transportsektorn medan resten fördelades mellan jordbruk, fiske och
finanssektorn. Fördelningen av det totala stödet – exklusive jordbruk och sjöfart framgår av nedanstående figur.
| 60 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 6.1.1a: Statligt stöd per capita i EU, genomsnitt för åren 1995- 97. 1996 års priser.
| Tyskland | ||||||||||||||||
| Italien | ||||||||||||||||
| Bel gien | ||||||||||||||||
| Frankrike | ||||||||||||||||
| Danmark | ||||||||||||||||
| Irland | ||||||||||||||||
| Sveri | ge | |||||||||||||||
| Luxembur | g | |||||||||||||||
| Ö sterrike | ||||||||||||||||
| Spanien | ||||||||||||||||
| Nederländerna | ||||||||||||||||
| Grekland | gal | |||||||||||||||
| Portu | ||||||||||||||||
| Finland | ||||||||||||||||
| Storbritannien | Euro | |||||||||||||||
| 0 | 50 | 100 | 150 | 200 | 250 | 300 | 350 | 400 | per capita | |||||||
Källa: Europeiska
Gemenskapernas Kommission
Med de avgränsningar som gjorts ligger Sverige ungefär i mitten om det statliga stödet sätts i relation till antalet invånare.
Bestämmelserna om statligt stöd gäller även tranportsektorn. Här finns dock speciella regler som gör att det är svårt att göra enkla jämförelser av de uppgifter som redovisas för stödet till de olika medlemsländerna. Som indikator används därför stödet till tillverk-
ningsindustrin. I figur 6.1.1b har detta stöd satts i relation till branschens förädlingsvärde.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 61 |
Figur 6.1.1b: Statligt stöd till tillverkningsindustrin, procent av förädlingsvärdet. Genomsnitt för perioden 1995-97.
Grekland
Italien
Tyskland
Spanien
Danmark
Portugal
Belgien
Luxemburg
Irland
Frankrike Finland Ö sterrike
Nederländerna
Sverige
Storbritannien
Procent
| 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Källa: Europeiska Gemenskapernas
Kommission
Sverige till hör de länder som har lägst statligt stöd. Det utgör endast cirka 1 procent av branschens förädlingsvärde. Högst ligger Grekland och Italien, men även länder som Tyskland och Danmark har en stödnivå som ligger väsentligt över den svenska.
6.1.2Andel sysselsatta i privat sektor
Ett enkelt sätt att belysa omfattningen av den konkurrensutsatta delen av ekonomin är att skilja ut den offentliga sektorn. Den resterande andelen, dvs den privata sektorns andel, skulle sålunda utgöra ett mått på marknadsekonomins storlek. Det är emellertid svårt att i den internationella statistiken särredovisa de verksamheter som bedrivs av offentlig sektor. För att ändå ge en uppfattning om storleksordningen har här de sektorer som i Sverige traditionellt utförts av stat, kommun och landsting särredovisats. I den statistiska nomenklaturen (NACE Rev.1) motsvaras detta av följande verksamheter:
| 62 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |
| sektor L | Offentlig förvaltning och försvar | |
| sektor M | Utbildning | |
| sektor N | Sjukvård och socialvård | |
Övriga verksamheter har betecknats som ”privat sektor”. Den på detta sätt definierade privata sektorns andel av ekonomin framgår av figur 6.1.2a, nedan.
Figur 6.1.2a: Andel sysselsatta i ”privat sektor”, 1998, procent
Portugal
Spanien
Grekland
Irland
Österrike Italien
Luxemburg
Tyskland
Storbritannien
Finland
Nederländerna
Frankrike
Belgien
Danmark
Sverige
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 |
Källa: Eurostat
Uppgifterna är hämtade från Eurostat och visar situationen år 1998. Sverige är det land i EU som har lägst andel sysselsatta i vad som här kallats för ”privat sektor”.
Tilläggas bör att i många länder förekommer privat verksamhet både inom undervisning och inom vårdsektorn. Det gäller på senare år även Sverige. Det betyder att det som här redovisats som privat sektor utgör en underskattning. Mycket talar dock för att underskattningen är mindre i Sverige än i andra länder. Det betyder att även vid en mera korrekt beskrivning av den privata sektorns omfattning är andelen väsentligt lägre i Sverige än i övriga EU-länder.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 63 |
Orsakerna till detta är sannolikt många. Sverige har en stor andel av
| befolkningen i åldersgrupper som har högt nyttjande | av omsorg. | ||
| Eftersom dessa | verksamheter | är gemensamt finansierade har de till | |
| största delen | traditionellt | bedrivits i offentlig regi | i Sverige som i |
andra länder. Ytterligare en förklaring är att i många länder bedrivs mycket vård av barn och gamla utanför den formella ekonomin och
| redovisas | således varken | offentlig | eller privat | verksamhet. Länder |
| med stor | del av vård och | omsorg inom | den formella | ekonomin kom- |
mer att redovisa en stor del av ekonomin som offentlig och därmed få en lägre andel redovisad som privat. Trots dessa naturliga förklaringar
måste läget bevakas och nya lösningar provas. Fel offentliga verksamheter och en allt för stor andel av ekonomin i offentlig verksamhet
kan skapa problem. Kommuner och landsting skall enligt kommunallagen tillhandahålla vissa tjänster för sina medborgares behov, men utöver dessa verksamheter förekommer det att kommuner även driver
näringsverksamhet, även om det oftast är i liten skala. Detta kan snedvrida konkurrensen i förhållande till privata företag. Även vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan innebära sådana snedvridningar. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken det senaste året innebär dock att de åtgärder, som skapat de största riskerna för detta, kraftigt dragits ned.
6.1.3Prisjämförelser
Väl fungerande marknader resulterar bland annat i låga priser. En jämförelse av priserna i olika länder kan därför ge en indikation om konkurrenssituationen. EU publicerar sådana prisjämförelser där priserna justerats med avseende på köpkraften i de olika länderna. Dessa kalkyler har bland annat visat att konsumentpriserna år 1996 inom unionen som genomsnitt låg 24 procent högre än i USA. Enligt kommissionen beror detta bland annat på skillnader i indirekta skatter.
| Dessutom | spelar | effektiviteten inom handeln en viss roll. Sverige | |
| hade, liksom övriga nordiska länder, höga priser på mat, drycker och | |||
| tobak. | Sverige | låg också högt jämfört med EU-genomsnittet | vad |
| gäller hyra (brutto) och köpta transporttjänster. Däremot har | prisök- | ||
| ningarna | i Sverige varit små under senare tid, även i ett internationellt | ||
| perspektiv. | |||
| 64 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
I figur 6.1.3a görs en jämförelse av köpkraftskorrigerade priser i EU- länderna avseende år 1998. Underlaget är hämtat från en rapport från Konkurrensverket.
Figur 6.1.3a: Köpkraftskorrigerade prisnivåer för privat konsumtion 1998. EU 15 = 100
Danmark
Sverige
Finland
Storbritannien Tyskland Ö sterrike Frankrike
Luxemburg
Belgien
Nederländerna
Irland
Italien
Spanien
Grekland
Portugal
Index
0 20 40 60 80 100 120 140
Källa: Konkurrensverket
Danmark och Sverige är de länder som har högst prisnivå, mer än 20 procent över genomsnittet för EU. Även den finska prisnivån ligger mycket högt. De lägsta priserna har länder som Portugal, Grekland och Spanien.
Prisnivå och konkurrens har starka kopplingar till hur arbetsmarknad och lönebildning fungerar. Sambandet mellan produkt- och arbetsmarknaderna är starkt. En förbättring av konkurrensen på produktmarknaderna kommer att väsentligt lätta trycket på arbetsmarknaden
| genom att lägre priser ger en | förbättrad köpkraft som i sin tur minskar |
| behovet av nominella löneökningar | . Förutom det arbete som sker |
kontinuerligt vid Konkurrensverket kommer regeringen under år 2000
att lämna en proposition till riksdagen som tar ett samlat grepp på konkurrensfrågor.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 65 |
6.2Sammanfattning marknader och konkurrens
Indikatorerna på detta område ger tydliga utslag, men åt olika håll. Sverige ligger väl till när det gäller statligt stöd till industrin. Svensk industri lever på egna meriter. Endast ett annat EU-land ger mindre stöd. Detta innebär gynnsamma förutsättningar för en fungerande marknad. De båda andra indikatorerna pekar åt det andra hållet. Jämfört med andra länder har Sverige en stor andel av ekonomin som
ligger utanför marknadsmekanismerna. Den tredje indikatorn visar att
den svenska prisnivån ligger mycket högt i en internationell jämförelse.
| 66 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
7 Väl fungerande arbetsrättsliga regler
Väl fungerande arbetsrättsliga regler skall värna om den anställdes trygghet samtidigt som de ger företagen tillräcklig flexibilitet i syfte att främja den ekonomiska tillväxten. Sambandet mellan arbets-
| rättslagstiftning och arbetsmarknadens funktionssätt är | emellertid |
| mycket komplicerat. De forskningsresultat som kommit | fram på |
området har också tolkats på olika sätt. OECD har i sin tidskrift ”Employment Outlook” (1999) bland annat framhållit att en arbetsrättslagstiftning, som reglerar anställnings- och uppsägningsvillkor
inte får några mera betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Att dessa resultat ger utrymme för olika tolkningar illustreras av det faktum att OECD fortsätter att hävda vikten av en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden.
I OECD:s kartläggning av arbetsrättslagstiftningen har medlemsländerna rangordnats efter hur stränga reglerna är. Sverige tillhör på de flesta områden de länder som har mest långtgående reglering av anställnings- och uppsägningsvillkor. När det t ex gäller uppsägning av personal är Storbritannien och USA de länder som har minst regleringar. Sverige hamnar på plats 22. Det är endast 5 av OECD- länderna som har strängare regler.
7.1Indikatorer
Det är svårt att på nationell nivå hitta indikatorer på hur de arbetsrättsliga reglerna fungerar. Internationella jämförelser blir självfallet ännu mer komplicerade. Ambitionen här har därför varit att endast belysa delar av detta problemkomplex.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 67 |
| Väl fungerande arbetsrättsliga regler kan påverka förekomsten av | ||
| stridsåtgärder på arbetsmarknaden. En av de indikatorer som redovi- | ||
| sas i det följande visar därför | förekomsten av strejker | i olika länder. |
De svenska reglerna (LAS) borde vidare leda till att ett större andel av de äldre återfinns bland de sysselsatta. En indikator visar därför sysselsättningsintensiteten bland de äldre.
7.1.1Förekomst av strejker
ILO publicerar i ”Yearbook of Labour Statistics” statistik över bland annat strejker. Uppgifter finns över antalet strejker, antal inställda arbetsdagar och sysselsättning. Ett mått som används för att jämföra länderna är antalet inställda arbetsdagar per 1 000 sysselsatta. Det förekommer vissa skillnader i de enskilda ländernas statistik. Detta
gör att det endast varit möjligt att jämföra ett fåtal länder. Även bland dessa länder förekommer mindre olikheter i definitioner och avgränsningar.
| 68 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 7.1.1a: Inställda arbetsdagar på grund av strejker och lockouter per 1000 sysselsatta år 1997
Spanien
Finland
Danmark
Storbritannien
Sverige
Norge
Nederländerna
Schweiz
0 25 50 75 100 125 150
Källa: ILO
| Det | finns | stora | skillnader mellan länderna. Sverige hör till de länder | |
| som | har ett lågt antal inställda arbetsdagar. Lägst ligger Schweiz med | |||
| mindre | än | en inställd dag per 1000 sysselsatta. Nederländerna har 2 | ||
| dagar | och | Norge | 3. Spanien och Grekland ligger högst med mer än | |
100 inställda dagar per 1000 sysselsatta. Även Finland och Danmark redovisar ett relativt högt antal med cirka 50 dagar.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 69 |
7.1.2Sysselsättningsintensitet 55-64 år
Den andra indikatorn visar andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 55-64 år. Statistiken är hämtad från OECD och avser år 1998.
Figur 7.1.2a: Sysselsättningsintensitet män 55-64 år, 1998, procent
Island
Japan
Schweiz
Norge
Nya Zeeland
USA
Sverige
Irland
Danmark
Storbritannien
Australien
Kanada
Grekland
Spanien
Tyskland
Nederländerna
Ö sterrike Finland Frankrike
Luxemburg
Belgien
Procent
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Källa: OECD
I Sverige är cirka två tredjedelar av männen i åldern 55-64 år sysselsatta vilket ligger i nivå med USA och Nya Zeeland. Spridningen mellan länderna är betydande. Belgien har en andel som är enbart hälften av Sveriges. Även Finland har mindre än 40 procent av den
aktuella kategorin i sysselsättning. Högst ligger Island med en andel på mer än 90 procent. Även Schweiz och Norge ligger högt.
| 70 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |
| Figur | 7.1.2b | Sysselsättningsintensitet, kvinnor | 55-64 år, 1998, |
| procent | |||
Island
Schweiz
Sveri ge
Nor ge
USA
Japan
Nya Zeeland
Danmark
Storbritannien
Kanada
Finland
Australien
Tyskland
Frankrike
Irland
Grekland
Nederländerna Spanien Ö sterrike
Luxembur g
Bel gien
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 |
Källa: OECD
Av figur 7.1.2b framgår att Sverige ligger mycket högt när det gäller sysselsättningen bland kvinnor i åldern 55-64 år. Endast Island och Schweiz redovisar högre andelar. Genomgående gäller att sysselsättningsintensiteten bland de äldre kvinnorna ligger lägre än bland männen.
| Rangordningen mellan länderna | blir | i | stort sett densamma om de |
| äldres sysselsättningsintensitet | sätts | i | relation till de yngres. Skillna- |
den mellan de äldres (55-64 år ) och de yngres (25-54 år) sysselsättningsintensitet är för männens del minst på Island. Sverige kommer
på femte plats strax före Nya Zeeland och USA. Motsvarande rangordning för kvinnor ger Sverige en tredjeplats efter Island och Schweiz, men före Japan, Norge och USA. I länder där en hög andel
av de äldre är sysselsatta är sålunda skillnaderna i sysselsättningsintensitet mindre mellan de båda ålderskategorierna.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 71 |
7.2Sammanfattning arbetsrättsliga regler
Sverige ligger relativt väl till enligt de båda indikatorer som tagits fram på detta område. Antalet inställda arbetsdagar på grund av konflikter på arbetsmarknaden är lågt. Sysselsättningsintensiteten bland de äldre ligger på en hög nivå jämfört med flertalet andra länder. Båda dessa indikatorer kan antas hänga samman med de arbetsrättsliga reglerna. Det bör dock poängteras att orsakssambanden är komplicerade och att även många andra faktorer kan finnas med i bilden.
| 72 | Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
8 En god arbetsmiljö
Arbetslivspolitiken skall medverka till att få till stånd ett säkert och utvecklande arbetsliv med en god arbetsorganisation som känneteck-
nas av delaktighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, kompetensutveckling av de anställda samt förebyggande av belastningssjukdomar, allvarliga olycksfall, allergier och psykiska belastningar.
Målen består sålunda av flera olika komponenter, bland annat:
| • | arbetsskador och andra effekter av den | fysiska arbetsmiljön | |
| • | frågor som beror av den | psykosociala miljön | på arbetsplatsen |
| Området | innehåller ett flertal dimensioner som | är svåra att mäta | och |
där det inte finns löpande statistik, än mindre internationella jämförelser.
| 8.1 | Indikatorer | ||
| I många länder finns statistik över arbetsskador. Den första punkten | |||
| kommer därför att belysas med hjälp av data över | olycksfall i arbete. | ||
| Internationella jämförelser av den psykosociala miljön kan göras med | |||
| hjälp | av ett enkätmaterial | från EU, som tar upp ett flertal aspekter. | |
| Här redovisas uppgifter om | autonomi i arbetet, arbetstillfredsställelse | ||
| och kompetensutveckling. | Jämställdhetsaspekter kan | belysas med | |
| hjälp av statistik över | arbetskraftsdeltagande. | ||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 73 |
8.1.1Olycksfall i arbete
Eurostat sammanställer uppgifter över olycksfall i arbete i medlemsländerna. Som olycksfall räknas i detta sammanhang sådana olyckor som resulterar i mer än tre dagars frånvaro. Statistiken samlas in från nationella källor men med gemensamma definitioner. Täckningsgra-
den varierar dock mellan länderna. I figur 8.1.1a återges antalet olycksfall i arbete per 100 000 sysselsatta i medlemsländerna. Uppgifterna är standardiserade med avseende på branschsammansättning-
en. Det betyder att olikheter i branschstrukturen mellan länderna inte påverkar de redovisade genomsnitten på ländernivå.
Figur 8.1.1a: Olycksfall i arbete per 100 000 sysselsatta 1994, standardiserat med avseende på branschstruktur
Irland
Sveri ge
Storbritannien
Danmark
Grekland
Finland
Nederländerna
Bel gien
Italien
Österrike Frankrike Tyskland Spanien Luxembur g
Portu gal
Antal
0 2000 4000 6000 8000
Källa: Eurostat
Spridningen i antalet olycksfall i arbete är mycket stor mellan länderna. Portugal har enligt figuren närmare 10 gånger så många olycksfall
| i arbete | som | Irland. Det är | svårt att | avgöra | i vilken mån detta kan | |
| förklaras | av brister i statistiken. Sverige har enligt | statistiken ett | ||||
| mycket litet | antal olycksfall | i arbete | jämfört | med övriga | länder, med | |
| 74 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
undantag för Irland. Den svenska siffran motsvarar en fjärdedel av EU-genomsnittet.
8.1.2Autonomi, arbetstillfredsställelse,
kompetensutveckling
I slutet av år 1995 och början av 1996 genomfördes en omfattande undersökning av arbetsmiljön i Europa. Samtliga 15 EU-länder ingick
i studien som genomfördes av European Foundation i samarbete med Eurostat. Närmare 16 000 personer intervjuades. I resultatredovisningen påpekas att kulturskillnader och institutionella skillnader
mellan länderna i vissa fall kan leda till att frågorna i intervjun uppfattas olika. Kunskaperna och medvetenheten om arbetsmiljöproble-
| men varierar från land till land. I några | länder kan | arbetsmiljön |
| uppfattas som en naturlig del av det dagliga livet som det inte finns | ||
| anledning att fästa speciell vikt vid. | ||
| De indikatorer som presenteras i det följande | är direkt | tagna från |
rapporten från den ovan nämnda studien. Det betyder att samtliga
uppgifter avser en situation i mitten av 1990-talet (1995/96). Figur 8.1.2a illustrerar graden av autonomi. Staplarna anger i vilken ut-
sträckning man saknar möjlighet att påverka sin arbetssituation i ett antal avseenden. Ju lägre värde, desto större självständighet.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 75 |
Figur 8.1.2a: Andel av arbetskraften som saknar möjlighet att påverka arbetssituationen, procent.
Danmark
Nederländerna
Sverige
Belgien
Storbritannien
Finland
Portugal
Italien
Frankrike
Luxemburg
Irland
Spanien Ö sterrike Grekland
Procent
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 |
Källa: European Foundation for the Improvment of Living and
Working Conditions
Andelarna utgör ett ovägt genomsnitt av svaren på följande frågor:
Are you able, or not, to choose or change?
•Your order of tasks
•Your methods of work
•Your speed or rate of work
Sverige tillhör de länder där arbetskraften har en hög grad av autonomi, enligt den definition av begreppet som använts här. Genomsnittet för EU ligger på 30 procent, medan Sveriges andel är 22. Låg grad av
självständighet har arbetskraften i Grekland, Österrike och Spanien. Den högsta graden av autonomi uppvisar Danmark och Nederländer-
na.
På en fråga om de sysselsatta var nöjda med sitt arbete blev andelen ja-svar i genomsnitt 84 procent. Sverige ligger med 92 procent över genomsnittet. Högst ligger Danmark och Irland på 95 procent, lägst Grekland på 61 procent. Se figur 8.1.2b, nedan.
| 76 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
Figur 8.1.2b: Andel av arbetskraften som är nöjd med arbetet, procent
Irland
Danmark
Finland
Belgien
Sverige
Nederländerna
Luxemburg
Ö sterrike Storbritannien
Portugal
Frankrike
Italien
Spanien
Grekland
Procent
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Källa: European Foundation for the Improvment of Living and Working Conditions
Den citerade studien innehöll även en fråga som belyser kompetensutvecklingen. Frågan löd:
Over the last 12 months, have you undergone training paid for or provided by your employer to improve your skills, or not?
Figur 8.1.2c visar hur stor andel av arbetskraften som svarat ja på frågan.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 77 |
Figur 8.1.2c: Andel av arbetskraften som fått vidareutbildning under de senaste 12 månaderna, procent
Finland
Sverige
Danmark
Storbritannien
Nederländerna
Ö sterrike Frankrike
Luxemburg
Irland
Belgien
Spanien
Italien
Portugal
Grekland
Procent
0 10 20 30 40 50 60 70
Källa: European Foundation for the Improvment of Living and
Working Conditions
Spridningen är relativt stor när det gäller kompetensutveckling. Genomsnittet för EU ligger på 29 procent. Lägst ligger Grekland och Portugal med 12-13 procent. Även Italien och Spanien ligger under 20 procent. De nordiska länderna ligger högst med omkring 50 procent
av arbetskraften som fått vidareutbildning av företaget. Sverige delar andraplatsen med Danmark efter Finland som toppar listan med 53 procent.
| 78 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
8.1.3Kvoten arbetskraftsdeltagande kvinnor/män
| Ett sätt att illustrera | en aspekt av jämställdheten i arbetslivet är att | |||
| jämföra andelen kvinnor | på arbetsmarknaden med | motsvarande andel | ||
| för männen. Detta | görs | i | figur 8.1.3a som | bygger på statistik från |
| OECD. | ||||
| Figur 8.1.3a: | Arbetskraftsdeltagande för kvinnor/män, procent, 1998 | |||
Sverige
Finland
Island
Norge
Danmark
Kanada
USA
Frankrike
Schweiz
Storbritannien
Tyskland
Nya Zeeland
Ö sterrike Australien
Belgien
Nederländerna
Irland
Luxemburg
| 0,0 | 0,1 | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,0 |
Källa: OECD
De nordiska länderna ligger i toppen med Sverige högst. I Sverige och Finland utgör kvinnornas arbetskraftsdeltagande mer än 90 procent av männens. Längst ned i diagrammet återfinns Luxemburg och Irland där motsvarande andel ligger runt 60 procent.
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 79 |
8.2Sammanfattning arbetsmiljö
Flertalet av de indikatorer som redovisats på detta område pekar på
att Sverige ligger bland länderna i toppen. Det gäller både den fy-
| siska | och den psykosociala arbetsmiljön. Sverige har en mycket | |
| låg | olycksfrekvens i arbetet, autonomin och arbetstillfredsställel- | |
| sen är hög och | kompetensutvecklingen på arbetsplatsen är omfat- | |
| tande. När det | gäller jämställdheten på arbetsmarknaden uttryckt | |
som kvinnors arbetskraftsdeltagande jämfört med männens ligger Sverige i den absoluta toppen.
| 80 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 |
9 Källförteckning
| 1 | En förbättrad lönebildning | |||||
| 1.1.1 | OECD, | Economic | Outlook | , | June | 1999, |
| ”Compensation per employee in the business sec- | ||||||
| tor, Percentage change from previous period ” | ||||||
| OECD, | Economic | Outlook | , | June | 1999, | |
| ”Standardised unemployment rates, Per cent of ci- | |||||||
| vilian labour force” | |||||||
| 1.1.2 | OECD, | Economic Outlook | , | June | 1999, ”Real | ||
| GDP, Percentage change from previous period” | |||||||
| OECD, | Economic Outlook | , June 1999, ”Unit La- | |||||
| bour | Costs | in the total | economy, Percentage | ||||
| change from previous period” | |||||||
| 1.1.3 | OECD, | Earnings database | . Problemen med jäm- | ||||
| förbarhet finns närmare beskrivna i en PM från | |||||||
| OECD | , | ”Earnings; | The | impact | of | non- | |
| comparability on measures of inequality”, | |||||||
| DEELSA/ELSA/WP/(99)4 | |||||||
| 2 | En väl fungerande arbetsmarknad | |
| 2.1.1 | OECD, | Employment Database |
| Eurostat, | New Cronos Database | |
| 2.1.2 | OECD, | Employment Database |
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 81 | ||||||
| 2.1.3 | Eurostat, | Labour Force | Survey | Results | 1997 | , | ||
| ”Principal characteristics of activity of young per- | ||||||||
| sons aged 15-24 years” | ||||||||
| 2.1.4 | Nickell, | Layard, | 1997, | ”Labour market institu- | ||||
| tions | and | economi | performance”, | Centre for | Eco- | |||
| nomic Performance University of Oxford. Upp- | ||||||||
| giften för Sverige har omräknats för att bättre sva- | ||||||||
| ra mot regionindelningen övriga länder. | ||||||||
| 2.1.5 | OECD, | 1997, | ”Literacy | skills | for the | knowledge | ||
| society – Further results from | the international | |||||||
| adult literacy survey” | ||||||||
| 2.1.6 | OECD, | Education Database | , 1996, Distribution of | |||||
| the labour force 25 to 64 years of age by level of | ||||||||
| educational attainment | ||||||||
| 3 | Sverige, en ledande IT-nation | ||||||
| 3.1.1 | European | Information | Technology | Observatory | |||
| 99, ”ICT market value 1997”, ”Trade in ICT | |||||||
| hardware 1997”. European Information Technolo- | |||||||
| gy Observatory är en årsbok från Information and | |||||||
| Communications Technology Industry in Europe. | |||||||
| OECD in Figures, Statistics on the member co- | |||||||
| untries 1999, | ”Population” | ||||||
| 3.1.2 | European | Information | Technology | Observatory | |||
| 99, ”IT%GDP” | |||||||
| 3.1.3 | European | Information | Technology | Observatory | |||
| 99, ”Internet online users/100 inhab” | |||||||
| 3.1.4 | OECD, | Communications Outlook 1999 | , | ”OECD | |||
| basket of business telephone charges, August | |||||||
| 1998.” | |||||||
| OECD, | Communications Outlook 1999 | , | ”OECD | ||||
| basket of residential telephone charges, August | |||||||
| 1998” | |||||||
| 82 Benchmarking av näringspolitiken | Ds 2000:12 | |||
| 3.1.5 | OECD, | Education Database, | Number of | Science |
| Graduates per 100 000 persons in the labour force | ||||
| aged 25 to 34 years by age, University | level | |||
| education (ISCED6/7). | ||||
| 4 | Hållbar kommunikationsförsörning | |||
| 4.1.1 | Healey | & Baker, 1999, | European | Cities Monitor |
| Europe´s Top Cities. | ||||
| 4.1.2 | Luftfartsverket och Reed Travel Group Limited, dec | |||
| 1999. | ||||
| 4.1.3 | EU | Transport in figures, Statistical Pocket | Book | |
| 1999. European Commission Transport General in | ||||
| cooperation with Eurostat, ”Modal Split by Country, | ||||
| 1997 tkm in percent” | ||||
| 4.1.4 | OECD in Figures, Statistics on the member countries | |||
| 1999, | ”CO2 emissions from fuel combustion, by | |||
| sector, million tonnes of CO2. | ||||
| 5 | Fler och växande företag i hela landet | |||||
| 5.1.1 | Eurostat, | Enterprises | in | Europe, | Fifth | Report, |
| Data 1994-1995 , Theme 4 Industry, trade and ser- | ||||||
| vices. | ||||||
| 5.1.2 | Eurostat, | Enterprises | in | Europe, | Fifth | Report, |
| Data 1994-1995 , Theme 4 Industry, trade and ser- | ||||||
| vices | ||||||
| 5.1.3 | European Commission, DG XIII, European Inno- | |||||
| vation Monitoring System Publication No 58 | ||||||
| ”International Comparison of the Formal Requi- | ||||||
| rements and Administrative Procedures required | ||||||
| for the formation of SME’s of any legal | status | in | ||||
| the EU and other major countries” | ||||||
| 5.1.4 | Eurostat, | New Cronos Database | . | |||
| Ds 2000:12 | Benchmarking av näringspolitiken | 83 |
| 6 | Fungerande marknader och konkurrens | |||||
| 6.1.1 | EU-kommissionen, | COM | (1999)148 | final, ” | Sjunde | |
| översikten | över | statligt | stöd i Europeiska | Unionen | ||
| inom till tillverkningsindustrin och vissa andra sekto- | ||||||
| rer” | ||||||
| 6.1.2 | Eurostat, | New Cronos Database. | ||||
| 6.1.3 | Konkurrensverket, | 2000, | ”Konkurrensen i | Sverige | ||
| under 90-talet – problem och förslag”, | ||||||
| 7 | Väl fungerande arbetsrättsliga regler | ||
| OECD, | Employment Outlook | , June, 1999 | |
| 7.1.1 | International | Labour Office, | Yearbook of Labour |
| Statistics, | 1998, ”Strikes and Lockouts, Days not | ||
| worked, by economic activity | |||
| 7.1.2 | OECD, | Employment Database | |
| 8 | En god arbetsmiljö | |
| 8.1 | Eurostat, | ”Statistics in Focus. Population and So- |
| cial Conditions. Accidents at work in the Europe- | ||
| an Union 1994”. | ||
| 8.1.2 | Second European Survey on Working Conditions, | |
| Pascal Paoli, European Foundation for the Impro- | ||
| vement of Living and Working Conditions, 1997 | ||
| 8.1.3 | OECD, | Employment Database |
Departementsserien 2000
Kronologisk förteckning
1.Kommittéhandboken. SB.
2.Internationellt tullsamarbete. Fi.
3.Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. Ju.
4.Ny insiderlagstiftning, m. m. Fi.
5.Omskärelse av pojkar. S.
6.Undantag från turordningen. N.
7.Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. N.
8.Remissammanställning. En översyn av jämställdhetslagen (SOU 1999:91). N.
9.Förtidspensionssystemet. Skattereglernas effekt på kompensationsnivåerna. S.
10.Överföring av fastighetstillbehör. Ju.
11.Enklare regler för kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd – Internationell verksamhet och kommunal kompetens. Ju.
12.Benchmarking av näringspolitiken.
Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt. N.
Departementsserien 2000
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Kommittéhandboken. [1]
Justitiedepartementet
Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. [3]
Överföring av fastighetstillbehör. [10] Enklare regler för kommunal tjänsteexport och
kommunalt internationellt bistånd – Internationell verksamhet och kommunal kompetens. [11]
Socialdepartementet
| Omskärelse av pojkar. | [5] |
| Förtidspensionssystemet. | Skattereglernas effekt |
| på kompensationsnivåerna. [9] | |
Finansdepartementet
| Internationellt tullsamarbete. | [2] |
| Ny insiderlagstiftyning, m. m. [4] |
Näringsdepartementet
Undantag från turordningen. [6] Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. [7] Remissammanställning. En översyn av
jämställdhetslagen (SOU 1999:91). [8] Benchmarkering av näringspolitiken.
Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt. [12]