Ändringar i Arbetsförmedlingens och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens registerlagar

Departementsserien 2010:35

Ds 2010:35
Arbetsmarknadsdepartementet
Ändringar
i Arbetsförmedlingens
och Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringens
registerlagar
Tydligare och mer ändamålsenliga regler för
personuppgiftsbehandling

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU
och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
förvaltningsavdelning.
Beställningsadress:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-598 191 91
Ordertel: 08-598 191 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på
http://www.regeringen.se/
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2010
ISBN 978-91-38-23466-2
ISSN 0284-6012
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning .......................................................6
2 Författningsförslag ....................................................9
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten................................9
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om
behandling av personuppgifter vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen....................................................13
3 Bakgrund och gällande rätt ......................................15
3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet .................15
3.2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens uppdrag
och verksamhet ....................................................................16
3.3 Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen.................16
3.4 E-förvaltning ........................................................................19
3.5 Lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten..............................20
3.6 Lagen om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ......................24
3

3.7 Sekretess ...............................................................................27
4 Ändringar i Arbetsförmedlingens registerlag ...............31
4.1 Reformbehov och utgångspunkter .....................................31
4.2 Förhållandet till patientdatalagen........................................32
4.3 Behandling av personuppgifter om lagöverträdelse
m.m. ......................................................................................34
5 Ändringar i Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringens registerlag........................37
5.1 Reformbehov och utgångspunkter .....................................37
5.2 Utvidgning av de sekundära ändamålen..............................38
5.3 Utvidgning av tillåtna sökbegrepp ......................................41
6 Ikraftträdande .........................................................45
7 Konsekvensbeskrivning ............................................47
7.1.1 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten............47
7.1.2 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen
(2006:469) om behandling av personuppgifter
vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen .....52
8 Författningskommentar ............................................57
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten ..............................57
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:469) om
behandling av personuppgifter vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen....................................................59

1 Sammanfattning
Denna promemoria har utarbetats inom
Arbetsmarknadsdepartementet och innehåller ett antal förslag
till ändringar i lagen (2002:546) om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
och i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna syftar
till att göra myndigheternas registerlagar modernare, mer
ändamålsenliga och bättre anpassade till respektive myndighets
uppdrag och verksamhet.
Beträffande lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten föreslås för det första att
den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också
utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) ska undantas från lagens tillämpningsområde. I denna
del av verksamheten ska i stället patientdatalagen (2008:355)
tillämpas.
Vidare föreslås att Arbetsförmedlingen ska få behandla sådana
personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar
i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk databas, under
förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är
nödvändiga för handläggningen av det.
Beträffande lagen (2006:469) om behandling av
personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
föreslås att det uttryckligen ska regleras att Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen (IAF) får behandla personuppgifter
för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller
Ds 2010:35 Sammanfattning
till annan för att fullgöra uppgiftslämnande enligt lag eller
förordning. Det klargörs också att IAF får tillämpa den s.k.
finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket
personuppgiftslagen (1998:204) .
Slutligen föreslås att IAF:s möjligheter att använda sig av
sökbegrepp utvidgas. Kod för hälsotillstånd eller
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska
tillsammans med kod för bl.a. arbetsmarknadspolitiskt program
eller insats få användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning,
utvärdering och framställning av avidentifierad statistik.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
7

8
2 Författningsförslag
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546)
om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Härigenom föreskrivs att 1, 9, 10 och 14 §§ lagen (2002:546)
om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:1 Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
Lagen tillämpas också vid behandling av personuppgifter i
ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och i ärenden
hos Arbetsförmedlingen om mottagande för bosättning av vissa
nyanlända invandrare. Det som sägs i denna lag om behandling
av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
ska även gälla behandling av personuppgifter i dessa ärenden.
Lagen ska inte tillämpas i
den del av den
arbetsmarknadspolitiska
1 Senaste lydelse 2007:410.
9

Författningsförslag Ds 2010:35
verksamheten som också utgör
hälso- och sjukvård enligt hälso och
sjukvårdslagen (1982:763).
I den delen av verksamheten
tillämpas i stället
patientdatalagen (2008:355).
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis
automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att
ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är
tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda
kriterier.
Lydelse enligt Ds 2010:33 Föreslagen lydelse
9 §
I en arbetsmarknadspolitisk databas får inga andra känsliga
personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204)
behandlas än sådana som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa.
Känsliga personuppgifter
som avslöjar etniskt ursprung
eller rör hälsa får behandlas i
en databas endast om de har
lämnats i ett ärende eller är
nödvändiga för
handläggningen av det.
Detsamma gäller för uppgifter
om sociala förhållanden samt
för omdömen, slutsatser eller
andra värderande upplysningar
om en enskild.
Känsliga personuppgifter
som avslöjar etniskt ursprung
eller rör hälsa samt sådana
personuppgifter som avses i 21 §
personuppgiftslagen får
behandlas i en databas endast
om de har lämnats i ett ärende
eller är nödvändiga för
handläggningen av det.
Detsamma gäller för uppgifter
om sociala förhållanden samt
för omdömen, slutsatser eller
andra värderande upplysningar
om en enskild.
10

Ds 2010:35 Författningsförslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §2
Sådana personuppgifter som
avses i 21 § personuppgiftslagen
(1998:204) samt uppgifter om
att den enskilde har vårdats
med stöd av socialtjänstlagen
(2001:453) eller varit föremål
för åtgärd enligt
utlänningslagen (2005:716) får
inte behandlas i en
arbetsmarknadspolitisk
databas.
Uppgifter om att den
enskilde har vårdats med stöd
av socialtjänstlagen (2001:453)
eller varit föremål för åtgärd
enligt utlänningslagen
(2005:716) får inte behandlas i
en arbetsmarknadspolitisk
databas.
Lydelse enligt prop. 2010/11:1 Föreslagen lydelse
14 §3
Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 §
personuppgiftslagen (1998:204) samt sådana ömtåliga
personuppgifter som avses i 9 § andra stycket eller 10 § får inte
användas som sökbegrepp.
Med undantag från
förbudet i första stycket får
dock kod för hälsotillstånd
eller för sådant funktionshinder
som medför nedsatt
arbetsförmåga användas som
sökbegrepp för planering av
insatser och förmedling av
arbete.
Kod för hälsotillstånd eller
Med undantag från
förbudet i första stycket får
dock kod för hälsotillstånd
eller för sådan
funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga
användas som sökbegrepp för
planering av insatser och
förmedling av arbete.
Kod för hälsotillstånd eller
2 Senaste lydelse 2005:725.
3 Senaste lydelse 2005:1195.
11

Författningsförslag Ds 2010:35
12
för sådant funktionshinder som
medför nedsatt arbetsförmåga,
för arbetsmarknadspolitiskt
program eller insats samt för
sökandekategori eller
anvisningsgrund får även
användas som sökbegrepp för
tillsyn, uppföljning,
utvärdering och framställning
av avidentifierad statistik.
för sådan funktionsnedsättning
som medför nedsatt
arbetsförmåga, för
arbetsmarknadspolitiskt
program eller insats samt för
sökandekategori eller
anvisningsgrund får även
användas som sökbegrepp för
tillsyn, uppföljning,
utvärdering och framställning
av avidentifierad statistik.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om begränsningar i övrigt av de
sökbegrepp som får användas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469)
om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Härigenom föreskrivs att 5 och 13 §§ lagen (2006:469) om
behandling av personuppgifter vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla
personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs
inom Arbetsförmedlingens verksamhet som underlag i
uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen får
vidare behandla personuppgifter
för att tillhandahålla
information till riksdagen eller
regeringen eller till annan för att
fullgöra uppgiftslämnande i
enlighet med lag eller
förordning. I övrigt gäller 9 §
första stycket d och andra stycket
personuppgiftslagen (1998:204).
13 §
Sådana känsliga
personuppgifter som avses i
13 § personuppgiftslagen
(1998:204) samt sådana
personuppgifter som avses i 9 §
Sådana känsliga
personuppgifter som avses i
13 § personuppgiftslagen
(1998:204) samt sådana
personuppgifter som avses i 9 §
1 Senaste lydelse 2007:412.
13

Författningsförslag Ds 2010:35
andra stycket och 10 § denna
lag får inte användas som
sökbegrepp. Uppgift om kod för
funktionshinder får dock
användas som sökbegrepp för att
framställa avidentifierad
statistik.
andra stycket och 10 § denna
lag får inte användas som
sökbegrepp.
Med undantag från förbudet
i första stycket får dock kod för
hälsotillstånd eller för sådan
funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga,
för arbetsmarknadspolitiskt
program eller insats samt för
sökandekategori eller
anvisningsgrund användas som
sökbegrepp för tillsyn,
uppföljning, utvärdering och
framställning av avidentifierad
statistik.
Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i övrigt
av de sökbegrepp som får användas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
14

15
3 Bakgrund och gällande rätt
3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet
Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga
arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska
verksamhet. Utgångspunkterna för hur Arbetsförmedlingen ska
bedriva sin verksamhet finns i förordningen (2007:1030) med
instruktion för Arbetsförmedlingen. Där framgår bl.a. att
Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra
arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra
dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Vidare
framgår att Arbetsförmedlingens verksamhet ska utformas så att
den bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.
Arbetsförmedlingen har getts ett tydligare och allt större
ansvar för de grupper av människor som typiskt sett står långt
från arbetsmarknaden, dvs. grupper som generellt sett visat sig
ha svårare än andra att få arbete. Detta har medfört att insatser
har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända
invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit
föremål för åtgärder inom kriminalvården. Den senast tillkomna
gruppen är personer som har fått maximal tid med sjukpenning
eller tidsbegränsad sjukersättning (se prop. 2009/10:45). I och
med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010
kommer Arbetsförmedlingens ansvar för gruppen nyanlända
invandrare utvidgas ytterligare. Dessa förändringar har medfört
Bakgrund Ds 2010:35
ett ökat behov för Arbetsförmedlingen att kunna hantera olika
typer av personuppgifter som många gånger kan vara av känslig
natur.
3.2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens
uppdrag och verksamhet
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ansvarar för
tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och
över Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har
samband med arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten för
hur IAF ska bedriva sin verksamhet regleras i förordningen
(2007:906) med instruktion för Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen. Av instruktionen framgår bl.a. att
IAF ska granska Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag
till arbetslöshetskassorna. Det framgår även att IAF ska granska
handläggningen och rutinerna för handläggningen av ärenden
hos Arbetsförmedlingen som påverkar rätten till
arbetslöshetsersättning. IAF ska även granska handläggningen av
och rutinerna för handläggningen av ärenden hos
Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till
arbetsmarknadspolitiska program och påtala de brister som
inspektionen har funnit vid sin granskning. IAF ska dessutom
verka för att säkerställa att arbetslöshetsersättning betalas ut
endast till de som är berättigade till sådan ersättning samt följa
utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område och ta de
initiativ till åtgärder som uppföljningen ger anledning till.
3.3 Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen
Informationsteknikens utveckling och den ökande användningen
av denna teknik för behandling av information om individer,
medför ett särskilt behov av skydd mot sådan användning av
individrelaterad information som kan anses utgöra ett otillbörligt
16

Ds 2010:35 Bakgrund
intrång i den personliga integriteten. Regleringen för sådan
behandling av information har utarbetats såväl i internationella
sammanhang som i nationell lagstiftning.
De grundläggande bestämmelserna om behandling av
personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Genom
lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda
personer med avseende på behandling av personuppgifter och
om det fria flödet av sådana uppgifter (Dataskyddsdirektivet).
Personuppgiftslagen är generellt tillämplig, men om det i en
annan lag eller i en förordning har meddelats avvikande
bestämmelser så gäller de bestämmelserna. Sedan slutet av 1990talet
har det utöver personuppgiftslagen utarbetats en stor
mängd särskilda s.k. registerförfattningar med bestämmelser om
behandling av personuppgifter, däribland lagen (2002:546) om
behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten och lagen (2006:469) om behandling av
personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Syftet med de särskilda registerförfattningarna har varit att
anpassa regleringen till de särskilda behov som myndigheterna
har i sina respektive verksamheter samt att göra avvägningar
mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet
av skydd för den enskildes integritet.
Behandling av känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen
För behandling av vissa typer av personuppgifter gäller enligt
personuppgiftslagen särskilda restriktioner. Det är enligt
huvudregeln förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras
eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk
övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det är även
förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller
sexualliv. Dessa uppgifter kallas med en samlingsbeteckning
känsliga personuppgifter.
17

Bakgrund Ds 2010:35
Lagen innehåller dock en rad undantag från förbudet mot
behandling av känsliga personuppgifter. Känsliga
personuppgifter får för det första behandlas om den enskilde
lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller själv
offentliggjort uppgifterna på ett tydligt sätt. Känsliga
personuppgifter får också behandlas exempelvis om
behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige
ska kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter
inom arbetsrätten, för att någons vitala intressen ska kunna
skyddas i fall då den registrerade inte kan lämna sitt samtycke
eller för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande
eller försvaras. Känsliga personuppgifter får vidare behandlas för
hälso- och sjukvårdsändamål. Även viss behandling för
forsknings- och statistikändamål är undantagen från förbudet
mot behandling av känsliga personuppgifter.
Regleringen av behandlingen av känsliga personuppgifter i
personuppgiftslagen följer i princip motsvarande reglering i
Dataskyddsdirektivet. Direktivet medger emellertid att
medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning beslutar om andra
undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter än
de som anges i dataskyddsdirektivet, om undantaget kan
motiveras utifrån hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och
under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Den
nationella lagstiftningen kan således innehålla ytterligare
undantag från förbudet mot behandling av känsliga
personuppgifter.
Enligt personuppgiftslagen får regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer, om det behövs med hänsyn
till ett viktigt allmänt intresse, meddela föreskrifter om
ytterligare undantag från förbudet att behandla känsliga
uppgifter. Enligt 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191)
får exempelvis känsliga personuppgifter i löpande text behandlas
av en myndighet om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är
nödvändiga för handläggningen av det.
18

Ds 2010:35 Bakgrund
3.4 E-förvaltning
E-förvaltning är en form av verksamhetsutveckling genom vilken
den offentliga förvaltningen kontinuerligt drar nytta av
informations- och kommunikationsteknik (IT) kombinerad med
organisatoriska förändringar och ny kompetens för att förbättra
sin verksamhet. Att kontinuerligt bli mer produktiv och effektiv
är en central och naturlig del av myndigheternas uppdrag och IT
är ett viktigt verktyg för att uppnå det målet. Benämningen eförvaltning
används också för att beskriva statsförvaltningens
användning av IT för utbyte av information och tjänster med
medborgare, företag och andra delar av förvaltningen.
E-förvaltning är ett prioriterat område för regeringen. År
2007 tillsatte regeringen en statssekreterargrupp, och som stöd
till denna även en interdepartemental arbetsgrupp, i syfte att
stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen.
Vidare tillsattes i mars 2009 den s.k. e-delegationen med uppdrag
att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt
och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande
samordning. E-delegationen har avgett tre betänkanden med
förslag till strategier för myndigheternas arbete (SOU 2009:86,
SOU 2010:20 och SOU 2010:62).
Ärendehanteringssystem
Flera myndigheter, exempelvis Försäkringskassan,
Migrationsverket och Polisen, har genom ändringar i respektive
myndighets registerförfattning fått författningsstöd till
digitalisering av akter som kan ingå i ett ärendehanteringssystem.
I en elektronisk akt samlas all information i ett ärende i
elektronisk form. Inkomna handlingar skannas, dvs. läses in på
medium för automatiserad behandling och överförs till akten.
Handlingar som upprättas av handläggande myndighet såsom
journal, föredragningspromemorior eller beslut sparas digitalt i
akten. Ett digitalt ärendehanteringssystem innebär således att
19

Bakgrund Ds 2010:35
papperslagring av uppgifter ersätts med lagring på medium för
automatiserad behandling.
3.5 Lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten trädde i kraft den
2 augusti 2002 och ersatte då lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister. Lagen innehåller de särregler som har
ansetts nödvändiga för Arbetsförmedlingens del i förhållande till
reglerna i personuppgiftslagen (1998:204).
Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i
Arbetsförmedlingens verksamhet gällande arbetssökande,
arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas
av denna verksamhet.
I lagen finns även särskilda bestämmelser om vilka
personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten förstås enligt lagen
en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad
behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål
som föreskrivs i lagen.
Ändamål
I lagen anges ett antal ändamål för vilka personuppgifter får
behandlas. Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på
behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens egen
verksamhet (de s.k. primära ändamålen). Personuppgifter får
enligt dessa bestämmelser behandlas för handläggning av
ärenden som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
publicering av platsinformation, planering, metodutveckling,
tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
20

Ds 2010:35 Bakgrund
Därutöver innehåller lagen bestämmelser om tillåten
behandling för utlämnande av personuppgifter till externa
mottagare som behöver uppgifterna i sina respektive
verksamheter (de s.k. sekundära ändamålen).
Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för
Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens och
arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om
och kontroll av förmåner, ersättningar och stöd. Vidare får
databasen användas för Skatteverkets verksamhet som underlag
för beslut om kontroll av skatt, för sådan verksamhet vid IAF
som avser tillsyn och utfärdande av intyg, för att tillhandahålla
uppgifter till Kronofogdemyndigheten för dess verksamhet
rörande underlag för bedömning om utmätningsbar egendom
samt för socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut
och kontroll av ekonomiskt bistånd. Slutligen får databasen
användas för framställning av avidentifierad statistik och för
samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom
Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars
1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.
Behandling av känsliga personuppgifter
Av 8 § i Arbetsförmedlingens registerlag framgår att
Arbetsförmedlingen får behandla känsliga personuppgifter som
avses i 13 § personuppgiftslagen och personuppgifter om
lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § personuppgiftslagen om
uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för
handläggningen. Detta innebär dock inte att nämnda
personuppgifter får behandlas i en arbetsmarknadspolitisk
databas.
Enligt huvudregeln i Arbetsförmedlingens registerlag får
känsliga personuppgifter inte registreras i en
arbetsmarknadspolitisk databas. I 9 § görs dock undantag från
huvudregeln för behandling av känsliga personuppgifter om
21

Bakgrund Ds 2010:35
etniskt ursprung eller som rör hälsa. Undantaget möjliggör
behandling av sådana uppgifter under förutsättning att skriftligt
samtycke har inhämtats från den enskilde och att uppgifterna har
lämnats i eller är nödvändiga för handläggningen av ett ärende.
Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. får
enligt 10 § inte behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas.
Förbudet gäller även om den enskilde lämnat sitt samtycke till
behandlingen.
Personuppgifter om sociala förhållanden, omdömen,
slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild
definieras i registerlagen som ömtåliga personuppgifter. I 9 §
framgår att även vid behandling av ömtåliga personuppgifter
krävs det att skriftligt samtycke inhämtats från den enskilde och
att uppgifterna har lämnats i eller är nödvändiga för
handläggningen av ett ärende.
En enskild kan när som helst återkalla ett tidigare lämnat
samtycke. Ytterligare personuppgifter om den registrerade får
därefter inte behandlas.
Regeringens budgetproposition för 2011
Regeringen överlämnade den 12 oktober 2010
budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1) till riksdagen.
Propositionen innehåller bl.a. förslag till ändringar i lagen om
behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten. Förslagen utgör huvudsakligen följdändringar
med anledning av den s.k. etableringsreformen. Vissa förslag
syftar dock till att mer allmänt göra lagen mer ändamålsenlig och
bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och
verksamhet.
I propositionen föreslås att lagens tillämpningsområde vidgas
till att även omfatta handläggning av ärenden om ersättning
enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända
invandrare och av ärenden om mottagande av nyanlända för
bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för
22

Ds 2010:35 Bakgrund
bosättning av vissa nyanlända invandrare. Det föreslås vidare att
Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla
personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs
inom Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om
bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
m.fl. och att Migrationsverket får medges direktåtkomst till
dessa uppgifter.
Det föreslås också att Arbetsförmedlingen ska få behandla
personuppgifter för publicering av information om
kompletterande aktörer och att en enskild arbetssökande ska
kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter samt till de
uppgifter som ingår i arbetsgivares platsannonser.
Arbetsförmedlingen ska också få behandla personuppgifter för
publicering av ansökningar om anställning och arbetsgivare ska
kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter.
Arbetsförmedlingen föreslås vidare få behandla
personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen
eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande
enligt lag eller förordning. Det klargörs också att
Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i 9 §
första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen
(1998:204).
Slutligen föreslås att Arbetsförmedlingens möjligheter att
använda sig av sökbegrepp utvidgas.
Lagrådet har endast haft vissa lagtekniska synpunkter på
förslagen i regeringens lagrådsremiss Utökade möjligheter för
behandling av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen, som
föregick propositionen.
Förslagen föreslås träda i kraft den 31 januari 2011.
23

Bakgrund Ds 2010:35
Borttagande av samtyckeskravet för behandling av känsliga och
ömtåliga personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten
Promemorian Borttagande av samtyckeskravet för behandling av
känsliga och ömtåliga personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten (Ds 2010:33) innehåller
ett förslag till ändring i lagen (2002:546) om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Även denna ändringen är i huvudsak en följdändring med
anledning av den s.k. sjukförsäkringsreformen (se bl.a. prop.
2009/2010:45) och den s.k. etableringsreformen (se prop.
2009/10:60) och kompletterar redan tidigare remitterade förslag
till ändringar i samma lag (se Ds 2010:23). Vidare syftar även
detta förslag till att mer allmänt göra registerlagen modernare,
mer ändamålsenlig och bättre anpassad till Arbetsförmedlingens
uppdrag och verksamhet.
I promemorian föreslås att kravet på skriftligt samtycke för
behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter ska tas
bort. Det ska dock alltjämt krävas att uppgifterna har lämnats i
ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari 2011.
3.6 Lagen om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft den
1 juli 2006. Lagen är en speciallag om behandling av
personuppgifter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
(IAF). Lagen bygger på personuppgiftslagen (1998:204) och
innehåller de särregler som har ansetts nödvändiga för IAF:s
verksamhet.
Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i sådan
verksamhet vid IAF som gäller tillsyn, uppföljning, registrering
24

Ds 2010:35 Bakgrund
av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg,
framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till
Arbetsförmedlingen.
I lagen finns även särskilda bestämmelser om vilka
personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i
IAF:s verksamhet avses en samling uppgifter som med hjälp av
automatiserad behandling används gemensamt för de ändamål
som anges i lagen.
Ändamål
Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på behandling av
personuppgifter i IAF:s tillsynsverksamhet (de s.k. primära
ändamålen). Personuppgifter får enligt dessa bestämmelser
behandlas för tillsyn över arbetslöshetskassorna och uppföljning
av arbetslöshetsförsäkringen. Vidare får personuppgifter
behandlas för tillsyn över rutiner för och handläggning av
ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar
arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallade av
anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program.
Personuppgifter får även behandlas för registrering av uppgifter
enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och som
underlag för kontroll vid utfärdande av intyg.
Därutöver omfattar IAF:s registerlag även bestämmelser om
tillåten behandling för utlämnande av sådana personuppgifter till
Arbetsförmedlingen som behövs inom förmedlingens
verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och
utvärderingsarbete (de s.k. sekundära ändamålen). Dessa
uppgifter får med hjälp av automatiserad behandling användas
gemensamt i en statistik- och tillsynsdatabas för de ändamål som
angetts ovan.
25

Bakgrund Ds 2010:35
Behandling av känsliga personuppgifter m.m.
Huvudregeln är att ärendeuppgifter som är definierade som
känsliga personuppgifter i personuppgiftslagen inte får
registreras i statistik- och tillsynsdatabasen.
Huvudregeln kompletteras emellertid med några undantag
som innebär att känsliga personuppgifter om etniskt ursprung
och uppgifter som rör hälsa får behandlas under förutsättning att
de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för
handläggningen av det. Detsamma gäller personuppgifter om
sociala förhållanden, omdömen, slutsatser eller andra värderande
upplysningar.
Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. får
överhuvudtaget inte behandlas i statistik- och tillsynsdatabasen.
Sökning
Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen innehåller vissa
särskilda restriktioner för sökning i statistik och
tillsynsdatabasen. Med sökning avses här att man efter att ha
angett ett sökbegrepp – t.ex. enstaka ord, en textsträng eller
andra teckenkombinationer – på automatiserad väg söker igenom
en samling uppgifter för att hitta matchande begrepp, vars
förekomst i samlingen av uppgifter därigenom lokaliseras.
Härigenom kan sammanställningar av uppgifter upprättas snabbt
och enkelt. Om lagen skulle sakna begränsningar för
sökmöjligheterna i statistik- och tillsynsdatabasen, skulle det
innebära en påtaglig risk för otillbörliga integritetsintrång.
Känsliga personuppgifter samt i lagen angivna uppgifter av
integritetskänslig natur får inte användas som sökbegrepp. Detta
inkluderar bl.a. uppgifter om hälsa och etniskt ursprung. Endast
uppgift om kod för funktionshinder får användas som
sökbegrepp för att framställa avidentifierad statistik. Det är
26

Ds 2010:35 Bakgrund
regeringen som meddelar föreskrifter om begränsningar i övrigt
av de sökbegrepp som får användas.
3.7 Sekretess
Sekretess i Arbetsförmedlingens verksamhet
De sekretessregler som gäller i Arbetsförmedlingens verksamhet
finns i 28 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Enligt 11 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och
uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling,
yrkesvägledning, arbetsvård, eller antagning till
arbetsmarknadsutbildning. Detsamma gäller i ärende om stöd
eller hjälp vid arbetslöshet eller om andra åtgärder i
anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds
anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte för beslut
i dessa ärenden. Enligt 12 § gäller också sekretess för uppgift om
en enskilds affärs- eller driftsförhållanden i ärende om
arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om
anställningsfrämjande åtgärder, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
Sekretess i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet
Av 28 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
framgår att sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning
enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende
om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239)
om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga
27

Bakgrund Ds 2010:35
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Av 48 g § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och
90 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor framgår att
Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna har en skyldighet
att lämna ut vissa uppgifter till IAF. När IAF erhåller sådana
uppgifter i sin tillsynsverksamhet överförs sekretessen i enlighet
med 11 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Den överförda
sekretessen enligt 11 kap. 1 § är s.k. sekundär sekretess. Det
innebär bl.a. att den gäller för uppgifter som tillsynsmyndigheten
får direkt från den myndighet som står under tillsyn och hos
vilken den aktuella sekretessbestämmelsen gäller. Lämnas
uppgifterna in till IAF från en enskild är den överförda
sekretessen däremot inte tillämplig.
Sekretess och informationsutbyte mellan myndigheter
Enligt 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen får uppgifter
för vilka sekretess gäller inte röjas för bl.a. andra myndigheter,
om inte annat framgår av lag eller förordning till vilken lagen
hänvisar. När uppgifter ska lämnas mellan myndigheter måste
därför hänsyn tas till sekretessregleringen. Enligt 10 kap. 28 §
första stycket hindrar dock inte sekretess att uppgifter lämnas
till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller
förordning. Av 10 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen
framgår vidare att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till
en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller
revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.
Offentlighets- och sekretesslagen innehåller ytterligare
sekretessbrytande bestämmelser, dvs. bestämmelser som
möjliggör utbyte av uppgifter mellan myndigheter utan hinder av
sekretess. Av 10 kap. 2 § framgår att sekretessbelagda uppgifter
får lämnas från en myndighet till en annan om det är nödvändigt
för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin
verksamhet. Bestämmelsen, som är avsedd att tillämpas
28

Ds 2010:35 Bakgrund
29
restriktivt, medger inte sekretessgenombrott på den grunden att
den mottagande myndigheten behöver uppgifterna i sin
verksamhet. Enligt 10 kap. 27 §, den s.k. generalklausulen, gäller
som huvudregel att en uppgift får lämnas ut till en annan
myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften
lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska
skydda. Undantag görs dock för vissa sekretessregler som är av
begränsat intresse här. Bedömningen av om uppgiften kan
lämnas ut görs av den myndighet som innehar uppgiften.
Bestämmelsen i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen är
också viktig i sammanhanget. Den innebär att en myndighet på
begäran av en annan myndighet ska lämna ut uppgifter i den mån
hinder inte möter på grund av sekretess eller arbetets behöriga
gång. Bestämmelsen, som är ett uttryck för den självklara
principen att myndigheter så långt möjligt ska samverka med
varandra, kan sägas motsvara allmänhetens rätt att få tillgång till
handlingar genom offentlighetsprincipen, men
utlämnandeskyldigheten är mer vidsträckt och omfattar alla
typer av uppgifter som myndigheten förfogar över, bl.a.
uppgifter i handlingar som inte är allmänna. Paragrafen innebär
att om en myndighet begär att få del av uppgifter hos en annan
myndighet och någon sekretessbrytande bestämmelse är
tillämplig, så ska uppgifterna lämnas ut. Detsamma gäller givetvis
om de begärda uppgifterna är offentliga.
31
4 Ändringar i
Arbetsförmedlingens registerlag
4.1 Reformbehov och utgångspunkter
Bedömning: Det finns behov av ytterligare ändringar i lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utgångspunkten för
förslagen bör vara att regleringen ska utgöra en lämplig
avvägning mellan intresset av skydd för enskildas personliga
integritet och vissa motstående intressen, främst kravet på
effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten.
Skälen för bedömningen: Arbetsförmedlingens uppdrag har
vidgats betydligt sedan den registerlag som i dag styr
myndighetens behandling av personuppgifter kom till. Lagen om
behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten får numera anses föråldrad och illa anpassad till
Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och verksamhet. Den
begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att utforma
effektiva, enhetliga och rättssäkra rutiner för verksamheten i en
utsträckning som inte kan anses motiverad.
I prop. 2010/11:1 föreslår regeringen ett flertal ändringar i
lagen som bl.a. syftar till att göra lagen modernare och bättre
anpassad till Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och
verksamhet. En av Arbetsmarknadsdepartement nyligen

Överväganden Ds 2010:35
remitterad promemoria (Ds 2010:33) innehåller förslag som
kompletterar förslagen i den ovan nämnda propositionen.
Denna promemoria innehåller ytterligare förslag till ändringar
i Arbetsförmedlingens registerlag. Ändringarna har dock samma
syfte och inriktning som förslagen i de ovan nämnda
lagstiftningsärendena. Förslagen i denna promemoria syftar mer
specifikt till att lösa den lagkonflikt som för närvarande finns
mellan Arbetsförmedlingens registerlag och patientdatalagen
(2008:335) samt till att ge Arbetsförmedlingen möjligheter att
utforma handläggningen av ärenden som rör personer som har
varit föremål för åtgärder inom kriminalvården på ett effektivt
och ändamålsenligt sätt.
Utgångspunkten för lagändringarna bör vara att den
föreslagna regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan
intresset av skydd för enskildas personliga integritet och vissa
motstående intressen, främst kravet på effektiva och
ändamålsenliga rutiner för verksamheten. Det är viktigt att lagen
inte hindrar Arbetsförmedlingen från att åstadkomma effektiva
rutiner för sin verksamhet, om det inte kan anses motiverat av
integritetsskäl av sådan vikt att dessa får anses väga tyngre än
effektivitetsintresset.
4.2 Förhållandet till patientdatalagen
Förslag: Förhållandet till patientdatalagen (2008:335) ska
regleras i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter
i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på så sätt att det
där ska anges att patientdatalagen ska ges företräde i den del
av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som samtidigt
utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763).
32

Ds 2010:35 Överväganden
Skälen för förslaget: Arbetsförmedlingen bedriver till viss del
hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) och är registrerad som vårdgivare i Socialstyrelsens
vårdgivarregister. De insatser inom Arbetsförmedlingens
verksamhet som anses utgöra hälso- och sjukvård är bl.a.
genomförandet av arbetspsykologiska och arbetsterapeutiska
utredningar. På denna del av Arbetsförmedlingens verksamhet är
patientdatalagen (2008:355) tillämplig. Samtidigt är lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten tillämplig såvitt avser
behandlingen av personuppgifter. Detta innebär att två, till viss
del oförenliga regelverk, är tillämpliga på denna del av
verksamheten samtidigt.
Det är framförallt gallringsreglerna som skiljer sig åt i de båda
lagarna. Enligt lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska uppgifter om
arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas gallras två år
efter utgången av det år då behandlingen av uppgifterna har
avslutats i ett ärende. I patientdatalagen finns däremot ett krav
på att en journalhandling, som innehåller personuppgifter av
känslig natur, ska bevaras minst tio år efter det att den sista
uppgiften fördes in i handlingen.
För att tydliggöra hur konflikten mellan dessa båda lagar ska
hanteras bör förhållandet mellan patientdatalagen och
Arbetsförmedlingens registerlag uttryckligen regleras.
Patientdatalagen bör ges företräde i den mån den är tillämplig i
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I denna del av
verksamheten ska Arbetsförmedlingens egen personuppgiftslag
således inte tillämpas. En bestämmelse av den innebörden bör
således föras in i lagen om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
33

Överväganden Ds 2010:35
4.3 Behandling av personuppgifter om
lagöverträdelse m.m.
Förslag: Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla
personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott,
domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller
administrativa frihetsberövanden även i en
arbetsmarknadspolitisk databas under förutsättning att
uppgifterna har lämnats i ett ärende eller nödvändiga för
handläggningen av det.
Skälen för förslaget: Av 8 § i Arbetsförmedlingens registerlag
framgår att Arbetsförmedlingen får behandla sådana
personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 §
personuppgiftslagen om uppgifterna har lämnats i ett ärende
eller är nödvändiga för handläggningen. Enligt 10 § samma lag
får dock nämnda personuppgifter inte behandlas i en
arbetsmarknadspolitisk databas. Denna typ av personuppgifter
måste således hanteras manuellt hos Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen och Kriminalvården har sedan några år
regeringens uppdrag att samverka för att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder
inom kriminalvården. Myndigheterna samarbetar avseende både
resurser och kompetens för att gemensamt motverka fortsatt
utanförskap för denna grupp. Särskilda kvalificeringsgrunder för
dessa personer har också införts för vissa
arbetsmarknadspolitiska program och andra insatser. En av
målgrupperna för nystartsjobb är t.ex. personer som har dömts
till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt enligt 54 § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt alternativt är villkorligt
frigivna men ännu inte har fullgjort ett år av prövotiden. De
personer som tillhör denna målgrupp har också möjlighet att
anvisas till jobbgaranti för ungdomar och jobb- och
utvecklingsgarantin utan att uppfylla några andra
kvalificeringskrav.
34

Ds 2010:35 Överväganden
35
Eftersom uppgifter om att någon är eller har varit föremål för
åtgärder inom kriminalvården enligt nuvarande reglering inte får
behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas är
Arbetsförmedlingen i princip förhindrad att handlägga de
ärenden som rör målgruppen i ärendehanteringssystemet AIS.
Redan av anvisningsbeslutet framgår ju exempelvis att personen i
fråga har varit föremål för åtgärder inom kriminalvården.
Mot bakgrund av det uppdrag som Arbetsförmedlingen i dag
har att verka för denna grupps integrering på arbetsmarknaden,
bör Arbetsförmedlingen ges rimliga förutsättningar att hantera
de ärenden som rör målgruppen. Insatserna för målgruppen
måste också kunna följas upp och utvärderas på ett bra sätt.
Till detta kommer att det även i ärenden om
etableringsinsatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare i vissa fall kan komma att finnas
behov av att behandla personuppgifter av nu aktuellt slag.
Uppgifter om att en nyanländ invandrare har varit dömd för
brott eller föremål för frihetsberövande i ett annat land kan vara
sådan information som Arbetsförmedlingen får från
Migrationsverket, om informationen är relevant för
etableringsprocessen, t.ex. vid kartläggningen av den nyanländes
hälsa, utbildning och arbetslivserfarenhet.
Arbetsförmedlingen har således i dag ett berättigat behov av
att kunna behandla även uppgifter om lagöverträdelser m.m. i
sitt ärendehanteringssystem. Detta behov får anses väga tyngre
än integritetsintresset. Eftersom dessa uppgifter är av
integritetskänslig natur bör de emellertid behandlas på samma
sätt som känsliga och ömtåliga personuppgifter. Uppgifterna bör
således endast få behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas
om de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för
handläggningen av det. Ytterligare begränsningar av
möjligheterna att behandla denna typ av personuppgifter kan
komma att göras i förordning.

37
5 Ändringar i Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringens
registerlag
5.1 Reformbehov och utgångspunkter
Bedömning: Det finns behov av ändringar i lagen (2006:469)
om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten för förslagen bör
vara att regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan
intresset av skydd för enskildas personliga integritet och
kravet på vissa motstående intressen, främst kravet på
effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten.
Skälen för bedömningen: Med anledning av den reform som
genomförts för personer som fått maximal tid med sjukpenning
eller sjukersättning (se prop. 2009/10:45) har det uppstått ett
behov av utvidga de sökbegrepp som IAF får använda sig av
enligt lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Vidare bör IAF:s
registerlag anpassas och uppdateras för att förhindra att den
begränsar myndighetens möjligheter att bedriva en effektiv och
rättssäker verksamhet. IAF bör därför få förutsättningar för att
kunna fullgöra uppdrag som myndigheten fått från riksdagen
och regeringen. Detsamma gäller möjligheten att kunna fullgöra
Överväganden IAF Ds 2010:35
uppgiftslämnande för annan i enlighet med lag eller förordning.
Det bör också tydliggöras att Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter om det
är förenligt med den s.k. finalitetsprincipen i
personuppgiftslagen (1998:204).
Utgångspunkten för förslagen bör vara att den föreslagna
regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av
skydd för enskildas personliga integritet, främst kravet på
effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten. Det är
viktigt att lagen inte hindrar IAF från att bedriva en effektiv
verksamhet, om det inte kan anses motiverat av integritetsskäl av
sådan vikt att det anses väga tyngre än effektivitetsintresset.
5.2 Utvidgning av de sekundära ändamålen
Förslag: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska
uttryckligen ges möjlighet att behandla personuppgifter för
att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller
till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag
eller förordning. Det ska också tydliggöras att Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter
om det är förenligt med den s.k. finalitetsprincipen i
personuppgiftslagen (1998:204).
Skälen för förslaget: Lagen (2006:469) om behandling av
personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
bygger på en uppdelning i primära och sekundära ändamål. Den
angivna uppdelningen har gett upphov till tolkningsproblem vid
tillämpningen. En fråga som har aktualiserats är om
personuppgifter som har behandlats i enlighet med vissa primära
ändamål även kan lämnas ut till andra eller om det måste finnas
ett specifikt sekundärt ändamål för varje typ av utlämnande.
Frågan uppkommer eftersom personuppgiftslagens definition av
begreppet behandling av personuppgifter även innefattar
38

Ds 2010:35 Överväganden IAF
utlämnande genom översändande, spridning eller annat
tillhandahållande av uppgifter. En annan fråga har varit om
personuppgiftlagens s.k. finalitetsprincip kan tillämpas vid sidan
av de primära och sekundära ändamålen i lagen.
Enligt finalitetsprincipen gäller som ett grundläggande krav
att den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter
inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för
vilket uppgifterna samlades in. Det regleras dock särskilt i lagen
att behandling av personuppgifter för historiska, statistiska och
vetenskapliga ändamål inte ska anses oförenlig med de ändamål
för vilka uppgifterna samlades in (se 9 § första stycket d och
andra stycket personuppgiftslagen [1998:204]). Förhållandet
mellan personuppgiftslagen och IAF:s egen registerlag är reglerat
så att personuppgiftslagen gäller vid behandling av
personuppgifter i IAF:s verksamhet om inte annat följer av
IAF:s registerlag. Mot denna bakgrund uppkommer frågan om
behandling av personuppgifter med stöd av personuppgiftslagens
finalitetsprincip är tillåten för andra ändamål än de som
uttryckligen angivits i IAF:s registerlag. Såsom IAF:s registerlag
är formulerad i dag skulle det kunna hävdas att regleringen av de
primära respektive sekundära ändamålen i lagen är uttömmande.
Med en sådan tolkning skulle personuppgifter endast få
behandlas för de i lagen angivna ändamålen. IAF skulle därmed
vara förhindrad att lämna ut uppgifter som har behandlats i
enlighet med de primära ändamålen till t.ex. andra myndigheter,
riksdag och regering, i andra fall än de som anges i de sekundära
ändamålen.
Förhållandevis ofta uppstår situationer där en behandling av
personuppgifter framstår som motiverad utifrån ett viktigt
allmänt intresse, men där en sådan behandling inte kan anses
ligga inom ramen för något av de i lagen angivna ändamålen.
Sådana situationer och behov kan vara svåra att förutse. Det är
med andra ord svårt, för att inte säga omöjligt, att på förhand
täcka in alla sådana situationer med en uttömmande reglering av
tillåtna ändamål. I modernare registerlagar har man därför ofta
39

Överväganden IAF Ds 2010:35
tydliggjort att uppräkningarna av i vart fall de sekundära
ändamålen inte är uttömmande.
Personuppgiftsregleringen kan vidare inte inskränka en
myndighets skyldighet att lämna ut uppgifter enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen. Det bör vara sekretesslagstiftningen
och inte personuppgiftsregleringen som sätter ramarna för vilka
uppgifter som får lämnas ut. Om de sekundära ändamålen skulle
uppfattas som uttömmande reglerade i IAF:s egen registerlag
skulle denna lag i vissa fall riskera att komma i konflikt med
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utlämnanden som
är tillåtna enligt sekretesslagstiftningen skulle med andra ord
begränsas av att IAF:s egen registerlag inte tillåter själva
behandlingen av uppgifterna.
IAF utövar ett viktigt tillsynsuppdrag avseende
arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och
Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband
med arbetslöshetsförsäkringen. IAF granskar även
Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag,
Arbetsförmedlingens handläggning av och rutiner för
handläggning av ärenden som påverkar rätten till
arbetslöshetsersättning samt Arbetsförmedlingens handläggning
av och rutinerna för handläggning av ärenden om återkallande av
anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. I egenskap av
tillsynsmyndighet har IAF tillgång till uppgifter som kan vara av
betydelse för t.ex. riksdagen och regeringen. Det bör därför
uttryckligen anges att IAF får behandla personuppgifter för att
tillhandahålla sådan information till riksdagen och regeringen.
Det bör vidare, mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger
vad gäller de sekundära ändamålen, tydliggöras att de sekundära
ändamålen i IAF:s registerlag inte är uttömmande. Det bör
därför uttryckligen regleras att IAF får behandla personuppgifter
för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller
förordning. Det finns även ett behov av att förtydliga att IAF får
behandla personuppgifter i enlighet med personuppgiftslagens
s.k. finalitetsprincip. Det har framförallt betydelse för de
myndigheter m.fl. som behöver använda sig av uppgifter från
40

Ds 2010:35 Överväganden IAF
IAF:s statistik och
tillsynsdatabas ASTAT för
forskningsändamål och för framställning av avidentifierad
statistik. Liknande regleringar finns redan i exempelvis lagen
(2003:763) om behandling av personuppgifter i
socialförsäkringens administration, patientdatalagen (2008:355)
och lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister.
5.3 Utvidgning av tillåtna sökbegrepp
Förslag: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska få
använda kod för hälsotillstånd eller sådan
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, för
arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för
sökandekategori eller anvisningsgrund som sökbegrepp för
tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av
avidentifierad statistik.
Skälen för förslaget
Allmänt om behandling av känsliga personuppgifter
Enligt personuppgiftslagen är det som huvudregel förbjudet att
behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,
politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap
i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv. Som framgått
ovan betecknas sådana uppgifter som känsliga personuppgifter.
Det finns dock vissa i lagen angivna undantag från förbudet att
behandla känsliga personuppgifter, t.ex. då behandlingen är
nödvändig i vissa särskilt angivna fall.
41

Överväganden IAF Ds 2010:35
Behandling av känsliga personuppgifter hos IAF
I IAF:s statistik- och tillsynsdatabas, ASTAT, får inga andra
känsliga personuppgifter behandlas än sådana som avslöjar
etniskt ursprung eller rör hälsa. För dessa uppgifter samt för
andra integritetskänsliga personuppgifter som rör sociala
förhållanden eller utgör omdömen, slutsatser eller värderande
upplysningar gäller vidare, att uppgifterna ska ha lämnats i ett
ärende eller vara nödvändiga för handläggningen av det (9 § lagen
[2006:469] om behandling av personuppgifter vid Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen). Uppgifter om att någon varit
föremål för åtgärder inom exempelvis kriminalvård och
socialtjänst får över huvudtaget inte behandlas i tillsyns- och
statistikdatabasen (10 §).
Allmänt om sökbegrepp
I en databas eller annan textmassa som har lagrats på medium för
automatiserad behandling är det möjligt att genom att ange ett
s.k. sökbegrepp i en sökmotor söka igenom den lagrade
informationen och hitta de poster där begreppet förekommer. På
detta sätt är det möjligt att snabbt göra en sammanställning av
uppgifter i en databas. Är en myndighets samlingar av
elektroniskt lagrade personuppgifter tillgängliga för sökning
utan några begränsningar, uppkommer utan tvivel betydande
risker för otillbörliga intrång i enskilda personers integritet. Det
är anledningen till att man i myndigheternas särskilda
registerlagar som regel har infört begränsningar av vilka sökvägar
och sökbegrepp som får användas i myndigheternas system för
automatiserad behandling. Genom en begränsning av
sökbegreppen uppnås således ett ökat integritetsskydd.
Samtidigt innebär sådana begränsningar naturligtvis även en
begränsning av registrets eller databasens användbarhet.
Vilka sökbegrepp som får användas hos en myndighet har
också betydelse för frågan vad som är att anse som en allmän
42

Ds 2010:35 Överväganden IAF
handling. Konsekvensen av att en myndighet, genom
bestämmelser i lag eller förordning, är rättsligt förhindrad att
använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp, är att
myndigheten inte får ta fram information genom att använda
sådana sökvägar. Om en myndighet på grund av en sådan
sökbegränsning saknar befogenhet att göra en sammanställning
av personuppgifter tillgänglig, kan en enskild person inte heller
under åberopande av offentlighetsprincipen få del av
informationen. Av 2 kap. 3 § tredje stycket
tryckfrihetsförordningen framgår nämligen att en sådan
sammanställning inte anses förvarad hos myndigheten.
Sammanställningen utgör därmed inte en allmän handling.
Bestämmelser om absoluta förbud mot att använda vissa
sökbegrepp är alltså av betydelse för bedömningen av vilka
handlingar som utgör allmänna handlingar hos en myndighet.
Bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får
behandlas i en myndighets verksamhet, s.k.
ändamålsbegränsningar, inskränker däremot inte en myndighets
skyldighet enligt offentlighetsprincipen att på begäran av en
enskild sammanställa personuppgifter till en s.k. potentiell
allmän handling (se bl.a. prop. 2007/08:160 s. 69 f och prop.
2009/10:85 s. 54 f).
Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen kompletteras av
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som i bl.a. 21 kap.
och 28 kap. innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för
enskildas integritet.
Fler tillåtna sökbegrepp i IAF:s verksamhet
Enligt 13 § lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter
vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får känsliga
personuppgifter som huvudregel inte användas som sökbegrepp.
Detsamma gäller uppgifter om sociala förhållanden, omdömen,
slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild.
Det är vidare förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter
43

Överväganden IAF Ds 2010:35
44
om exempelvis lagöverträdelser och straffprocessuella
tvångsmedel samt uppgifter om att den enskilde har vårdats med
stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt
utlänningslagen. Uppgift om kod för funktionshinder får dock
användas för att framställa avidentifierad statistik.
Huvudregeln bör alltjämt vara att känsliga personuppgifter
inte ska få användas som sökbegrepp. Starka skäl talar dock för
att möjligheterna att använda sig av vissa sökbegrepp bör
utvidgas för vissa syften. Detta måste dock göras med stor
försiktighet eftersom förekomsten av många sökbegrepp typiskt
sett får anses öka risken för integritetsintrång. Det är också
viktigt att användningen av sökbegreppen knyts till vissa
specifika ändamål som får anses motiverade av allmänna
intressen av sådan dignitet att de får anses väga tyngre än
skyddet för den personliga integriteten.
För att säkerställa att IAF ska kunna utföra sitt
tillsynsuppdrag avseende arbetslöshetsförsäkringen på ett
effektivt sätt behöver myndigheten möjlighet att kunna använda
sig av sökbegrepp avseende kod för hälsotillstånd eller
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, för
arbetsmarknadspolitiskt program och insats samt för
sökandekategori och anvisningsgrund. En sådan utvidgning av
sökbegreppen kommer att göra det lättare för IAF att granska
vissa ärendetyper. Ett konkret exempel på en situation där IAF
behöver kunna använda sig av den föreslagna utvidgningen av
sökbegreppet är vid framtagning av uppgifter avseende
arbetslöshetskassornas handläggningstider. Utan den föreslagna
utvidgningen är det svårt för IAF att fastställa
handläggningstiden för ärenden om arbetslöshetsersättning för
de personer som fått maximal tid med sjukpenning eller
sjukersättning i sjukförsäkringen, bl.a. för att säkerställa
likabehandling av arbetssökande i arbetslöshetsförsäkringen.

6 Ikraftträdande
Förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2011.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som
möjligt. Några övergångsbestämmelser har inte bedömts
nödvändiga.
45

47
7 Konsekvensbeskrivning
7.1.1 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten
De föreslagna ändringarna syftar till att effektivisera
verksamheten och öka rättssäkerheten hos Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen arbetar som många andra myndigheter för
att effektivisera verksamheten genom s.k. e-förvaltning. Lagen
(2002:546) om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten innehåller vissa
begränsningar som försvårar detta utvecklingsarbete.
Med nuvarande begränsningar i lagen är det inte möjligt för
Arbetsförmedlingen att i det digitala ärendehanteringssystemet
behandla personuppgifter för de personer som kvalificerar sig till
olika program utifrån att de varit föremål för insatser inom
kriminalvården. Detta medför bl.a. att det inte är möjligt för
Arbetsförmedlingen att fatta beslut i ärendehanteringssystemet i
dessa ärenden eller att ta fram statistik för uppföljning och
utvärdering. Detta innebär i förlängningen att regeringen och
riksdagen inte har möjlighet att utvärdera resultatet av de
insatser som specifikt riktar sig till målgruppen. Ändringarna ska
naturligtvis inte göras enbart för att öka möjligheterna till
uppföljning och utvärdering. Det bör dock i sammanhanget
poängteras att även utvärderingarna till syvende och sist syftar
till att kunna utveckla och effektivisera, både för att skapa
Konsekvensbeskrivning Ds 2010:35
kostnadseffektivitet och för att kunna erbjuda målgruppen
fungerande insatser.
Den lagkonflikt som för närvarande föreligger mellan
patientdatalagen och Arbetsförmedlingens registerlag leder till
en osäkerhet hos tillämparna och bristande rättssäkerhet inom
den verksamhet hos Arbetsförmedlingen som samtidigt utgör
hälso- och sjukvård. Om handläggarna väljer att tillämpa
Arbetsförmedlingens registerlag så begränsar den möjligheterna
för den verksamhet inom Arbetsförmedlingen som samtidigt är
hälso- och sjukvård att föra digitala journaler vilket innebär en
fortsatt osäker hantering och tung administration för
handläggarna.
Genom de förändringar i regelverket som här föreslås skapas
förutsättningar för en utveckling av verksamheten genom s.k. eförvaltning
vilket anses leda till en mer rättssäker och enhetlig
hantering av personuppgifter som även innebär att nämnda
verksamheter på ett mer rättssäkert sätt går att utvärdera och
följa upp. Vidare innebär förslagen att Arbetsförmedlingens
verksamhet underlättas vilket skulle innebära ett frigörande av
personella resurser som genom förändringen i stället kan arbeta
mer aktivt med att sammanföra arbetssökande och arbetsgivare.
För den enskilde kan det innebära en ökad risk för otillbörliga
intrång i den personliga integriteten. Det är därför av största vikt
att de utökade möjligheterna endast får tas i bruk då
Arbetsförmedlingen arbetsrutiner och system för
behörighetstilldelning m.m. på plats som säkerställer ett fullgott
integritetsskydd och en fullgod datasäkerhet.
Alternativa lösningar eller inte reglera alls
Om lagkonflikten mellan Arbetsförmedlingens registerlag och
patientdatalagen kvarstår kommer det att leda till en fortsatt
rättsosäker hantering av journaler inom de verksamheter som
samtidigt är hälso- och sjukvård vilket är till nackdel för både
myndigheten och den enskilde. Vidare innebär det att
48

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning
Arbetsförmedlingen inte kommer att kunna föra digitala
journaler inom dessa verksamheter.
Om förbudet att digitalt behandla personuppgifter om
lagöverträdelser m.m. kvarstår innebär det en fortsatt
omfattande administrativ handläggning vid Arbetsförmedlingen
med en stor manuell hantering av handlingar för de personer
som kvalificerar sig till program och insatser på grund av att de
varit föremål för insats inom kriminalvården. Vidare kommer det
även fortsättningsvis inte vara möjligt att framställa
avidentifierad statistik för nuvarande uppföljningsuppdrag eller
framtida sådana där jämförelser är önskvärda. För den enskilde
innebär en oförändrad lagstiftning dels att kontakterna med
Arbetsförmedlingen inte kan effektiviseras, dels att de insatser
som är specifikt riktade till målgruppen inte kan utvärderas eller
följas upp. Målgruppen för dessa insatser har många gånger en
svag förankring på arbetsmarknaden på grund av brist på
arbetslivserfarenhet och en ofullständig utbildning. Det är därför
av vikt även för den enskilde att insatserna kan utvärderas för att
säkerställa att de verkligen bidrar till ökad etablering på
arbetsmarknaden.
En oförändrad lagstiftning innebär även att
Arbetsförmedlingens interna arbete för en effektivare
handläggning genom s.k. e-förvaltning försvåras.
Ekonomiska konsekvenser
Arbetsförmedlingen bedriver ett utvecklingsprojekt för att byta
ut nuvarande ärendehanteringssystem. Kostnader för
lagförslagen i denna promemoria är hänförliga till nämnda
projekt och bekostas således inom redan beslutat
utvecklingsprojekt. Dessa lagförslag bedöms därför endast ge
effektiviseringsvinster.
49

Konsekvensbeskrivning Ds 2010:35
Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden
Förslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar
Sveriges åtaganden inom EU.
The International Labour Organization (ILO) konvention
(nr 168) om främjande av sysselsättning och skydd vid
arbetslöshet som kompletterar bl.a. ILO:s konvention (nr 122)
om sysselsättningspolitik berör den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten. Konventionen innehåller dock inga regler om
behandling av personuppgifter.
Vidare har ILO antagit riktlinjer som berör behandling av
personuppgifter för arbetstagare hos arbetsgivare, Protection of
workers’ personal data – An ILO code of practice (ILO 1997).
Riktlinjerna är inte rättsligt bindande men syftar till att ge
vägledning i såväl övergripande regleringsfrågor som mer
praktiska frågor som berör den enskilda arbetsplatsen.
Riktlinjerna tar bl.a. upp frågor kring behandling av uppgifter
om kriminalitet och hälsa. Av riktlinjerna framgår att såsom
arbetstagare inbegrips även arbetssökanden. Riktlinjerna ger
dock snarare intrycket av att behandla förhållandet mellan
arbetssökande och arbetsgivare än förhållandet mellan en
arbetssökande och en offentlig arbetsförmedling.
I Svenska ILO-kommitténs remissyttrande över Ds 2010:23
Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag har
kommittén bedömt att det inte finns några konventioner som
behandlar frågorna i den promemorian och att förslagen därför
inte kan anses strida mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade
ILO-konventioner.
Inte heller förslagen i denna promemoria bedöms strida mot
några åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner.
Konsekvenser för jämställdhet, miljö och små företag
Förslagen bedöms inte få några särskilda konsekvenser för
jämställdheten.
50

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning
Förslagen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen kommer att få
ökad möjlighet att digitalisera akterna inom den verksamhet som
samtidigt är hälso- och sjukvård. En högre grad av digital
hantering leder till en lägre förbrukning av pappersvaror samt
färre transporter i samband med posthantering. Förslaget
bedöms endast ha positiva konsekvenser för miljön.
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för små företag.
Övriga konsekvenser
De föreslagna lagändringarna skapar förutsättningar för en mer
rättssäker och effektiv hantering av personuppgifter hos
Arbetsförmedlingen vilket är positivt dels för
Arbetsförmedlingen och andra inblandade myndigheters
verksamheter, dels för den enskilde individen.
Utgångspunkten för förslagen i promemorian har varit att
förslagen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av
skydd för enskildas personliga integritet och kravet på effektiva
och ändamålsenliga rutiner för Arbetsförmedlingens verksamhet.
Syftet med förslagen har varit att ge Arbetsförmedlingen bättre
förutsättningar att utöva en rättssäker och effektiv verksamhet.
För att uppnå det önskade resultatet har de föreslagna
ändringarna i registerlagen bedömts som nödvändiga att
genomföra. Förslagen bedöms kunna medföra en viss ökad risk
för intrång i den personliga integriteten men riskerna bedöms
dock inte vara så allvarliga att integritetsintrånget i detta fall får
anses väga tyngre än intresset av att åstadkomma effektiva och
ändamålsenliga rutiner för verksamheten.
51

Konsekvensbeskrivning Ds 2010:35
7.1.2 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen
(2006:469) om behandling av personuppgifter vid
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
De föreslagna ändringarna syftar till att effektivisera hanteringen
av personuppgifter hos IAF.
Problembeskrivning
IAF ansvarar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen,
arbetslöshetskassorna och över Arbetsförmedlingens
handläggning av ärenden som har samband med
arbetslöshetsförsäkringen. För att IAF ska kunna utföra sitt
tillsynsuppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt krävs att
myndigheten har möjlighet att elektroniskt behandla
personuppgifter som omfattas av IAF:s uppdrag. Lagen
(2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen medför begränsade möjligheter för
IAF att kunna använda sig av de sökbegrepp som myndigheten
behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Vidare föreligger det
vissa oklarheter kring huruvida uppräkningen av de sekundära
ändamålen är uttömmande reglerade i lagen. Genom de
förändringar som föreslås i denna promemoria ges IAF bättre
förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett mer effektivt och
rättssäkert sätt.
Alternativa lösningar eller att inte reglera alls
Att kunna använda kod för hälsotillstånd eller sådan
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som
sökbegrepp är en förutsättning för att IAF ska kunna bedriva en
effektiv tillsyn. Ett exempel på en situation när den föreslagna
utvidgningen är nödvändig är vid framtagande av uppgifter
avseende arbetslöshetskassornas handläggningstider rörande de
52

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning
personer som fått maximal tid med sjukpenning eller
sjukersättning i sjukförsäkringen, bl.a. för att säkerställa
likabehandling av arbetssökande i arbetslöshetsförsäkringen. En
manuell hantering avseende dessa ärenden innebär ett
omfattande tids- och resursutnyttjande som medför att
myndigheten inte kan bedriva en effektiv tillsyn. Mot bakgrund
av ovanstående så bedöms det inte praktiskt möjligt att inte
införa en möjlighet för IAF att använda kod för hälsotillstånd
eller sådan funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga som sökbegrepp.
Vad gäller förslaget om att IAF ska få behandla
personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen
eller regeringen eller annan för att fullgöra uppgiftslämnande i
enlighet med lag eller förordning så bedöms det nödvändigt för
att tydliggöra att IAF får behandla personuppgifter för de
uppdrag och uppgiftsskyldigheter som åläggs dem av riksdag och
regering. Förslaget om att IAF omfattas av den s.k.
finalitetsprincipen är också nödvändigt för att IAF ska kunna
behandla personuppgifter på ett rättssäkert sätt. En oförändrad
lagstiftning i detta avseende kommer att medföra att den
osäkerhet som föreligger i dag om hur lagen ska tolkas
fortsättningsvis kommer att bestå.
Ekonomiska konsekvenser
Förslagen bedöms medföra positiva effekter för IAF genom att
myndigheten kan uppnå en mer effektiv verksamhet. Regeringen
bedömer dock att förslagen inte medför några nämnvärda
ekonomiska konsekvenser för IAF.
Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser som påverkar
Sveriges åtaganden inom EU.
53

Konsekvensbeskrivning Ds 2010:35
Vad gäller Sveriges åtaganden enligt ratificerade International
Labour Organization (ILO) konventioner görs följande
bedömning. Vare sig konvention nr (122) om
sysselsättningspolitik berör den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten eller konvention nr (168) om främjande av
sysselsättning och skydd vid arbetslöshet och den därtill
kompletterande rekommendationen nr (176) innehåller några
regleringar avseende behandling av personuppgifter. Förslagen
bedöms därför inte vara oförenliga med Sveriges åtaganden enligt
ratificerade ILO-konventioner.
Vad gäller de riktlinjer angående skydd för arbetstagares
personuppgifter – Protection of workers’ personal data – An
ILO code of practice (ILO 1997) som ILO antog 1996 så görs
följande bedömning. Riktlinjerna är inte rättsligt bindande utan
syftar till att verka som vägledning i övergripande
regleringsfrågor. De förslag som föreslås för IAF i denna
promemoria behandlar samma rättsliga frågor som behandlades i
Ds 2010:23. Mot bakgrund av att Svenska ILO-kommittén i sitt
remissyttrande avseende Ds 2010:23 bedömde att förslagen inte
kunde anses strida mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade
konventioner så görs bedömningen i denna promemoria att inte
heller de förslag som avser IAF strider mot Sveriges åtaganden
enligt ratificerade ILO-konventioner.
Övriga konsekvenser
Förslagen bedöms ge IAF bättre förutsättningar att utöva sitt
uppdrag samt skapa förutsättningar för en mer rättssäker och
effektiv hantering av personuppgifter hos IAF vilket är positivt
för såväl IAF som för enskilda.
Utgångspunkten för förslagen i promemorian har varit att
förslagen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av
skydd för enskildas personliga integritet och kravet på effektiva
och ändamålsenliga rutiner för IAF:s verksamhet. Syftet med
förslagen har varit att ge IAF bättre förutsättningar att utöva en
54

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning
55
rättssäker och effektiv verksamhet. För att uppnå det önskade
resultatet har de föreslagna förändringarna i IAF:s registerlag
bedömts som nödvändiga att genomföra. Förslagen bedöms
kunna medföra en viss ökad risk för intrång i den personliga
integriteten men riskerna bedöms dock inte vara så allvarliga att
integritetsintrånget i detta fall får anses väga tyngre än intresset
av att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga rutiner för
verksamheten.
Konsekvenser för jämställdhet, miljö och små företag
Förslagen innebär att IAF får utvidgade sökbegrepp genom att
myndigheten ges möjlighet att söka på kod för hälsotillstånd
eller sådan funktionsnedsättning och att IAF får behandla
personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen
eller regeringen eller annan för att fullgöra uppgiftslämnande i
enlighet med lag eller förordning. Det sistnämnda förslaget
innebär även ett tydliggörande av att uppräkningen av de sk.
sekundära ändamålen i lagen inte är en uttömmande uppräkning
samt att IAF omfattas av den s.k. finalitetsprincipen.
Sammantaget medför förslagen att IAF ges bättre
förutsättningar att utöva sitt uppdrag samt att regelverket
avseende för vilka ändamål IAF får behandla personuppgifter för
annan tydliggörs. Mot bakgrund av att det som föreslås i denna
promemoria endast påverkar IAF bedöms förslagen inte medföra
några konsekvenser för små företag, jämställdheten eller för
miljön.

57
8 Författningskommentar
8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2002:546) om behandling av
personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde.
Ändringen innebär att ett nytt tredje stycke har tillkommit.
Bestämmelsen innebär att den del av Arbetsförmedlingens
verksamhet som uppfyller kriterierna för hälso- och sjukvård
enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) undantas från lagens
tillämpningsområde. I denna del av verksamheten ska i stället
patientdatalagen tillämpas.
Förslaget behandlas i avsnitt 4.2.
9 §
I paragrafen regleras under vilka förutsättningar det är tillåtet att
behandla känsliga och ömtåliga personuppgifter i en
arbetsmarknadspolitisk databas. Ändringen i andra stycket
innebär att det blir tillåtet för Arbetsförmedlingen att behandla
personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar
i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa

Författningskommentar Ds 2010:35
frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk databas under
förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är
nödvändiga för handläggningen av det.
Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.
10 §
Paragrafen innehåller ett förbud mot att behandla vissa typer av
uppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas. Det handlar om
uppgifter som visserligen inte är känsliga personuppgifter i
personuppgiftslagens mening, men som ändå är av
integritetskänslig natur. Ändringen innebär att förbudet mot att
behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar
brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller
administrativa frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk
databas har tagits bort (jfr 9 §).
Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.
14 §
I paragrafen regleras under vilka förutsättningar
Arbetsförmedlingen får använda vissa typer av uppgifter som
sökbegrepp vid sökning i en databas eller i ett register.
Ändringarna i andra och tredje styckena utgör endast en ändring
av den terminologi som används och innebär således ingen
ändring i sak. Ändringen av terminologi har sitt ursprung i
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för användningen av
begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder.
Även om inga andra ändringar i paragrafen har gjorts, så
innebär de ändringar som har gjorts i 9 och 10 §§ att paragrafen
har fått ett delvis annorlunda innehåll. Det faktum att förbudet
mot att behandla uppgifter om lagöverträdelser m.m. har tagits
bort, innebär att sådana uppgifter kan komma att finnas i
Arbetsförmedlingens databaser och bli sökbara. Ändringarna i 9
och10 §§ innebär också att de undantag från förbudet att
använda vissa uppgifter som sökbegrepp som finns i tredje stycket
58

Ds 2010:35 Författningskommentar
blir tillämpliga även på dessa uppgifter. Detta innebär exempelvis
att Arbetsförmedlingen kommer att kunna använda programkod
eller anvisningsgrund som sökbegrepp även om dessa
sökbegrepp, i vart fall indirekt, kan avslöja uppgifter om
lagöverträdelser som innefattar brott och andra sådana uppgifter
som avses i 21 § personuppgiftslagen (1998:204).
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(2006:469) om behandling av
personuppgifter vid Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen
5 §
I paragrafen regleras för vilka ändamål IAF får behandla
personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs
inom andra myndigheters och organs verksamheter (de s.k.
sekundära ändamålen). Ändringarna i paragrafen innebär en
utvidgning av de sekundära ändamålen.
Enligt andra stycket första meningen får IAF behandla
personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen
eller regeringen. Behandling av personuppgifter är vidare tillåten
för fullgörande av uppgiftslämnande till annan i enlighet med lag
eller förordning. Med annan avses både myndigheter och
enskilda, men bestämmelsen torde ha störst betydelse för IAF:s
möjligheter att behandla personuppgifter för att lämna uppgifter
till andra myndigheter.
Genom bestämmelsen garanteras att lagens reglering av de
sekundära ändamålen överensstämmer med regleringen i
tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400). IAF får enligt bestämmelsen behandla
personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnande så länge
uppgiftslämnandet är förenligt med annan författningsreglering.
59

Författningskommentar Ds 2010:35
Bestämmelsen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen får behandla
personuppgifter om det behövs för att myndigheten ska kunna
fullgöra en författningsreglerad uppgiftsskyldighet gentemot
någon annan myndighet eller något annan organ. Med
uppgiftsskyldighet förstås sådana sekretessbrytande
bestämmelser som avses i 10 kap. 28 § offentlighets- och
sekretesslagen. Bestämmelsen ger också IAF möjlighet att
exempelvis behandla personuppgifter om det behövs för att
fullgöra en sådan skyldighet att lämna ut uppgifter till en annan
myndighet som följer av 6 kap. 5 § offentlighets- och
sekretesslagen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om
inte hinder mot utlämnande möter på grund av sekretess eller av
hänsyn till arbetets behöriga gång.
Genom tillägget i andra stycket andra meningen har det också
klargjorts att den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d
och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) får tillämpas
vid sidan av ändamålsbestämmelserna i lagen. Personuppgifter
kan således även få behandlas för andra ändamål än de som
uttryckligen nämns i lagen under förutsättning att ändamålet
inte är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna
samlades in. Enligt 9 § andra stycket personuppgiftslagen ska
behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller
vetenskapliga ändamål inte anses som oförenlig med ändamålet
för insamlingen.
Förslagen behandlas i avsnitt 5.1.
13 §
I paragrafen regleras under vilka förutsättningar IAF får använda
vissa typer av uppgifter som sökbegrepp vid sökning i en databas
eller i ett register. Enligt huvudregeln är det förbjudet att
använda känsliga eller ömtåliga personuppgifter som sökbegrepp
(jfr 9 §). Detsamma gäller för uppgifter om lagöverträdelser som
innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella
tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden samt för
60

Ds 2010:35 Författningskommentar
61
uppgifter om att en enskild vårdats med stöd av socialtjänstlagen
eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (jfr 10 §).
Redan tidigare har det funnits undantag från det ovan nämnda
förbudet beträffande kod för funktionshinder.
Funktionshinderkod har fått användas för framställning av
avidentifierad statistik. Ändringen i andra stycket innebär för det
första att undantaget vidgas till att även omfatta kod för andra
typer av hälsotillstånd. Ändringen innebär för det andra att kod
för både hälsotillstånd och funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga får användas för vissa nya ändamål.
Koderna får sålunda användas som sökbegrepp för, tillsyn,
uppföljning och utvärdering. Det bör dock noteras att en
användning av sökbegreppen även förutsätter att själva syftet
med behandlingen av dessa uppgifter ligger inom ramen för
något av ändamålen i 4 och 5 §§.
Utöver ovan nämnda ändringar har ordet funktionshinder
bytts ut mot ordet funktionsnedsättning. Ändringen är rent
redaktionell och inte avsedd att föranleda någon ändring i sak
(jfr kommentaren till 14 § i avsnitt 8.1).
Den omständigheten att kod för hälsotillstånd eller för sådan
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får
användas som sökbegrepp för vissa specifika ändamål innebär att
sökbegränsningen avseende hälsotillstånd och
funktionsnedsättning inte är absolut, utan utgör en sådan
ändamålsbegränsning som i sig inte påverkar IAF:s skyldighet att
på begäran av en enskild sammanställa personuppgifter till en
allmän handling som ska lämnas ut om inte uppgifterna är
sekretessbelagda (jfr avsnitt 5.2 under rubriken Allmänt om
sökbegrepp). Såvitt avser andra känsliga personuppgifter än
uppgifter om hälsotillstånd eller funktionsnedsättning som
medför nedsatt arbetsförmåga är dock sökförbudet
undantagslöst.
Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

Departementsserien 2010
Kronologisk förteckning
1. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. A.
2. Ändring av övergångsbestämmelserna
till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
S.
3. Institutet för uppföljning och utvärdering
inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Förslag till uppdrag och plattform. S.
4. Utvärdering av överskottsmålet. Fi.
5. Upphävande av lagen (1990:1183) om tillfällig
försäljning. IJ.
6. Vissa frågor om vapenlagen. Ju.
7. Kreditvärderingsinstitut. Fi.
8. Fyra aktiebolagsrättsliga frågor. Ju.
9. Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet.
Ju.
10. Ny lag om europeiska företagsråd. A.
11. Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador
. S.
12. Moderniserade regler för avvecklingssystem
och finansiella säkerheter. Fi.
13. Genomförande av bestämmelsen om sjukhusundantag.
S.
14. De nyanlända och arbetslöshetsförsäkringen,
m.m. A.
15. Betyg från årskurs 6 i grundskolan. U.
16. En myndighet för bortförda barn. UD.
17. En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.
Ju.
18. Ny lag om leksakers säkerhet. IJ.
19. Bättre regler för elektroniska kommunikationer
. N.
20. Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet
som diskriminering. + Lättläst.
+ Daisy. IJ.
21. Ansvarsfördelning mellan kommuner i vissa
fall. S.
22. Renbeteskonventionen. Jo.
23. Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag.
A.
24. Hyra av lös sak. Ju.
25. Genomförande av rådets rambeslut om
kampen mot organiserad brottslighet. Ju.
26. Överlämnande från Sverige enligt en nordisk
arresteringsorder. Ju.
27. Genomförande av det nya e-penningdirektivet.
Fi.
28. Nya kapitel i kulturminneslagen
– författningsändringar vid ett svenskt
tillträde till Unidroit-konventionen om
kulturföremål som stulits eller förts ut
olagligt. Ku.
29. Genomförande av direktiv om överföring
av krigsmateriel inom EU, m.m. UD.
30. Swedens’s fifth national report under
the Convention on Nuclear Safety.
Swedish implementation of the obligations
of the Convention. M.
31. Miljökrav vid upphandling av bilar och vissa
kollektivtrafiktjänster. N.
32. Ändringar i fusions- och delningsdirektiven
– förslag till genomförandeåtgärder. Ju.
33. Borttagande av samtyckeskravet för behandling
av känsliga och ömtåliga personuppgifter
i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
A.
34. En ny energimärkningslag. N.
35. Ändringar i Arbetsförmedlingens och
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens
registerlagar. Tydligare och mer ändamålsenliga
regler för personuppgiftsbehandling.
A.

Departementsserien 2010
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Vissa frågor om vapenlagen. [6]
Fyra aktiebolagsrättsliga frågor. [8]
Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet.
[9]
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. [17]
Hyra av lös sak. [24]
Genomförande av rådets rambeslut om kampen
mot organiserad brottslighet. [25]
Överlämnande från Sverige enligt en nordisk
arresteringsorder. [26]
Ändringar i fusions- och delningsdirektiven
– förslag till genomförandeåtgärder.
Utrikesdepartementet
En myndighet för bortförda barn. [16]
Genomförande av direktiv om överföring av
krigsmateriel inom EU, m.m. [29]
Socialdepartementet
Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen
(2008:145) om statligt tandvårdsstöd. [2]
Institutet för uppföljning och utvärdering inom
hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förslag
till uppdrag och plattform. [3]
Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador
. [11]
Genomförande av bestämmelsen om sjukhusundantag.
[13]
Ansvarsfördelning mellan kommuner i vissa
fall. [21]
Finansdepartementet
Utvärdering av överskottsmålet. [4]
Kreditvärderingsinstitut. [7]
Moderniserade regler för avvecklingssystem
och finansiella säkerheter. [12]
Genomförande av det nya e-penningdirektivet.
[27]
Utbildningsdepartementet
Betyg från årskurs 6 i grundskolan. [15]
Jordbruksdepartementet
Renbeteskonventionen. [22]
Miljödepartementet
Swedens’s fifth national report under
the Convention on Nuclear Safety.
Swedish implementation of the obligations
of the Convention. [30]
Näringsdepartementet
Bättre regler för elektroniska kommunikationer.
[19]
Miljökrav vid upphandling av bilar och vissa
kollektivtrafiktjänster. [31]
En ny energimärkningslag. [34]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Upphävande av lagen (1990:1183) om tillfällig
försäljning. [5]
Ny lag om leksakers säkerhet. [18]
Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet
som diskriminering. + Lättläst. + Daisy. [20]
Kulturdepartementet
Nya kapitel i kulturminneslagen
– författningsändringar vid ett svenskt tillträde
till Unidroit-konventionen om kulturföremål
som stulits eller förts ut olagligt. [28]
Arbetsmarknadsdepartementet
Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. [1]
Ny lag om europeiska företagsråd. [10]
De nyanlända och arbetslöshetsförsäkringen,
m.m. [14]
Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag.
[23]

Borttagande av samtyckeskravet för behandling
av känsliga och ömtåliga personuppgifter i
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
[33]
Ändringar i Arbetsförmedlingens och Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringens registerlagar
. Tydligare och mer ändamålsenliga regler
för personuppgiftsbehandling. [35]