Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1996/97 - 1997/98 - 1998/99 (Departementsserien 1999:70)

Ds 1999:70

Förord

Regeringen betonar i propositionen (1998/99:115) På ungdomars villkor att det är angeläget att öka andelen unga representanter i statliga myndigheters styrelser och i statliga kommittéer. Det anges främst två skäl för detta:

För det första innebär bristen på unga företrädare att avstånden mellan de offentliga organen och ungdomarna riskerar att öka ytterligare. Därmed finns det risk för att ungdomars känsla av utanförskap i relation till politik och förvaltning bekräftas och förstärks. En sådan utveckling skulle på sikt kunna innebära att kommande generationer alltmer tar avstånd från vår demokratiska modell, byggd på parlamentarism och representativitet. En sådan utveckling måste givetvis motverkas.

För det andra innebär bristen på unga representanter i myndighetsstyrelser och statliga kommittéer, liksom en viss avsaknad av äldre företrädare, en alltför dålig åldersspridning. Eftersom homogena grupper, enligt såväl forskning som erfarenheter från t.ex. den privata sektorn, generellt inte besitter samma kollektiva kompetens som heterogena grupper leder detta till kvalitativa problem. De är därför också av kvalitetsskäl angeläget

att öka åldersspridningen.

För att komma åt ungdomars underrepresentation i offentliga organ är det nödvändigt att detta problem tydligt åskådliggörs. Sedan 1995 görs det därför inom Regeringskansliet en årsvis sammanställning av ålderssammansättningen i statliga centrala myndighetsstyrelser och kommittéer. Utvecklingen kan därmed följas över tiden.

Det sammanställda materialet över ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet publiceras nu för tredje gången.

Lars Bryntesson

Departementsråd

Ds 1999:70

Innehåll

1 Sammanfattning....................................................................................	9
Medelålder, myndighetsstyrelser .......................................................	9
Medelålder, kommittéer ....................................................................	9
Åldersfördelning, myndighetsstyrelser ...............................................	9
Åldersfördelning, kommittéer..........................................................	10
Ålderssammansättning, födelsedecennium.......................................	12
Könsfördelning...............................................................................	13
Departementen ...............................................................................	15
2 Bakgrund............................................................................................	19
Undersökningens innehåll och disposition ........................................	18
3 Centrala myndigheters styrelser ........................................................	23
Fördelning efter åldersintervall, styrelser.........................................	21
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser ...................................	26
Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser..................................	29
Könsfördelning efter födelsedecennium, styrelser ............................	34
Departementen ...............................................................................	43
4 Det statliga kommittéväsendet............................................................	45
Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer ...............................	47
Fördelning efter åldersintervall, kommittéer ....................................	55
Departementen ...............................................................................	55
Bilaga ....................................................................................................	59

Ds 1999:70

1 Sammanfattning

Denna studie är en kartläggning av ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i statliga kommittéer vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99.

I den första studien Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet

(Ds 1995:58) redovisades ålderssammansättningen vid årsskiftet 1994/95. Som referensram redovisades även ålderssammansättningen vid årsskiftet 1989/90. I Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96 (Ds 1996:52) redovisades ålderssammansättningen vid årsskiftet 1995/96.

Bakgrunden till studien är att dåvarande Civildepartementet i sin verksamhetsplan för 1995/96 som ett konkret verksamhetsmål hade att öka andelen unga representanter i statliga myndigheters styrelser och kommittéer. Den första och viktigaste åtgärden har varit att åskådliggöra den faktiska situationen. På så sätt ges möjlighet till självsanering, det vill säga att en ålderssammansättning med större spridning automatiskt skall infinna sig. För att stimulera denna självsanering har ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer kartlagts regelbundet under de senaste åren. Det sammanställda materialet publiceras nu för tredje gången.

I kartläggningarna har ingått styrelsernas respektive kommittéernas ordförande och ledamöter fördelade på åldersgrupp och kön.

I bilaga återfinns de statliga myndigheternas styrelser från årsskiftet 1998/99 uppdelade på ålder och kön.

Styrelser och kommittéer redovisas var för sig. Statistiken för respektive undersökningskategori är indelad i en generell och i en specifik del. Den generella delen redovisar fördelningen efter

10 Sammanfattning

Ds 1999:70

åldersintervall och fördelning efter födelsedecennium samt könsfördelningen kopplad till fördelningen efter åldersintervall och efter födelsedecennium. Den specifika delen redovisar medelålder och fördelning efter åldersintervall departement för departement.

Vid den första undersökningen vid årsskiftet 1994/95 framkom att endast 3 procent av ledamöterna i statliga myndighetsstyrelser och endast 5,3 procent av ledamöterna i statliga kommittéer var under 40 år. Detta skall ställas i relation till att åldersgruppen 18– 39 utgjorde 30 procent av befolkningen. Undersökningen visade på ett tydligt behov av åtgärder för att öka andelen unga representanter

i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer.

Vid den andra undersökningen vid årsskiftet 1995/96 visade kartläggningen att ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser inte nämnvärt har förändrats mellan åren. Dominansen för personer födda på 30- och 40-talet hade ytterligare förstärkts. Däremot hade situationen avseende ålderssammansättningen i statliga kommittéer tydligt förändrats. Dominansen för personer födda på 1930-talet och 1940-talet hade minskat med ca 6 procentenheter. Medelåldern i kommittéerna hade sjunkit med 1,9 år.

I den här undersökningen över årsskiftena 1996/97, 1997/87 och 1998/99 görs jämförelser med kartlä ggningen från årsskiftet 1995/96 som redovisats i Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96 (Ds 1996:52).

Ålderssammansättningen har inte nämnvärt förändrats mellan mättillfällena. Dominansen är fortfarande stor för personer födda på 1930- och 1940-talen.

Andelen kvinnor fortsätter att öka totalt. Vad gäller styrelserna har kvinnorna majoritet i åldersgr uppen 40–49 år och yngre. För kommittéerna har kvinnorna majoritet i åldersintervallerna 30–39 år och 25–29 år. Andelen yngre kvinnor bidrar till att medelåldern sjunker totalt sett.

Ds 1999:70

Medelålder, myndighetsstyrelser

•Medelåldern i myndighetsstyrelserna har sedan årsskiftet 1995/96 sjunkit totalt sett från 54,1 år till 53,9 år vid årsskiftet

1998/99. Under samma tid har styrelseplatserna ökat med 32,6 procent från 947 vid mättillfället 1995/96 till 1404 vid mätt illfället 1998/99. Det finns variationer under mätperioden där materialet från 1996/97 visar den lägsta medelåldern med 52,8 år och mättillfället 1997/98 visar det högsta antalet personuppgifter med 1429 stycken.

Medelålder, kommittéer

•Medelåldern i kommittéerna har sedan årsskiftet 1995/96 sjunkit med 2,2 procent från 54,1 till 51,9 vid 1998/99. Antalet kommittéplatser var vid årsskiftet 1997/98 lägst med 690. Över hela mätperioden är dock förändringen försumbar. Vid årsskiftet 1995/96 fanns 776 kommittéplatser och 1998/99 fanns 788.

Åldersfördelning, myndighetsstyrelser (diagram 1)

•Andelen ledamöter under 40 år har i de centrala myndighetsstyrelserna ökat från 3,4 procent 1995/96 till 5,0 procent 1998/99. Antalet har ökat från 32 personer av totalt 947 årsskiftet 1995/96 till 70 personer av totalt 1404 vid årsskiftet 1998/99.

12 Sammanfattning

Ds 1999:70

•Antalet ledamöter i åldersgruppen 50–59 år innehar flest platser i centrala myndighetsstyrelser. Gruppens andel är så gott som konstant över mätperioden med som lägst 53,3 procent av platserna till som högst 55,4 procent. Gr uppen 40–49 år hade

1995/96 18,8 procent av platserna, 1996/97 23,4 procent, 1997/98 19,1 procent och 1998/99 16,7 procent. Antalet platser har för åldersgruppen minskat med 6,7 procent över mätperioden.

Diagram 1

	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99
60
50
40
30
20
10
0
15-29	30-39	40-49	50-59	60-69	70-85

Fördelning efter åldersintervall och procent, myndighetsstyrelser.

Åldersfördelning, kommittéer (diagram 2)

•Vid årsskiftet 1995/96 var i de statliga kommittéerna 88 personer av 776 under 40 år. Vid årsskiftet 1996/97 var motsvarande siffra 117 av 759 personer vilket är en ökning från 11,3 procent till 15,4 procent. Här är det två kommittéer som påverkat siffrorna genom att vara mer eller mindre utpräglade ungdomskommittéer, Ungdomspolitiska kommittén och Ung-

Ds 1999:70

domens IT-råd. Vid årsskiftet 1997/98 har antalet ledamöter under 40 år sjunkit till 76 av totalt 690 ledamöter och vid årsskiftet 1998/99 till 86 ledamöter av 788. En negativ utveckling från 15,4 procent vid 1996/97 till 11,0 procent vid 1997/98 för att vid det senaste årsskiftet vara nere i 10,9 procent.

•Bland kommittéerna innehar gruppen 50–59 år 45,4 procent av platserna 1995/96, 43,0 procent 1996/97, 44,6 procent 1997/98 och 47,1 procent 1998/99. Gruppen 50–59 år har alltså vid senaste mättillfället stärkt sina positioner. Gr uppen 40–49 år har vid mättillfället 1995/96 24,1 procent av platserna och 1998/99 24,2 procent. Gruppen noterade sin högsta andel vid mättillfället 1996/97 med 27,0 procent.

Diagram 2

	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99
50
40
30
20
10
0
15-29	30-39	40-49	50-59	60-69	70-85

Fördelning efter åldersintervall och procent, kommittéer.

14 Sammanfattning

Ds 1999:70

Ålderssammansättning, födelsedecennium

Diagram 3

Kvinnor Män

450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
1920	1930	1940	1950	1960	1970

Antal personer och födelsedecennium, styrelser 1998/99

•Dominansen för personer födda på 30- och 40-talet är fortfarande mycket tydlig. Dessa grupper innehar över mätperioden drygt 80 procent av platserna i myndighetsstyrelserna och över 63 procent av platserna i kommittéerna. Som mest har gruppen innehaft 83,8 procent i styrelserna och 68,5 procent i kommittéerna vilket var fallet vid mättillfället 1995/96.

Ds 1999:70

Diagram 4

Kvinnor Män

250
200
150
100
50
0
1910	1920	1930	1940	1950	1960	1970

Antal personer och födelsedecennium, kommittéer 1998/99

Könsfördelning

•Kvinnorepresentationen ökar tydligt med sjunkande ålder vilket leder till att könsfördelningen totalt sett blir jämnare. Av ledamöterna i myndighetsstyrelser har antalet kvinnor ökat i åldersgruppen 30–39 med 10,5 procent över mätperioden. Inte för någon annan åldersgrupp är förändringen lika påtaglig. Vid mättillfället 1995/96 hade kvinnorna 55,6 procent platserna och vid mättillfället 1998/99 66,1 procent inom åldersgruppen. Totala antalet kvinnor och män, 30–39 år, har ökat från 27 till 56 personer.

16 Sammanfattning

Ds 1999:70

•Bland ledamöterna i kommittéerna uppgick kvinnornas andel till 53,8 procent 1995/96, 53,7 procent 1996/97, 57,8 procent 1997/98 och 52,0 procent vid mätt illfället 1997/98 i åldersgruppen 30–39 år.

Diagram 5

Kvinnor Män

500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
15-	30-	40-	50-	60-	65-
29	39	49	59	64	>

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1998/99

• Även i åldersgruppen 25–29 år dominerar kvi nnorna. De innehar 50,0, 71,4, 83,3 och 75,0 procent av platserna inom åldersgruppen i myndighetsstyrelserna över mätperioden från 1995/96 till 198/99. Av platserna i kommittéerna är motsvarande siffror 83,3, 68,4, 63,6 och 66,7 procent i åldersgruppen.

Ds 1999:70

Diagram 6

Kvinnor Män

250
200
150
100
50
0
15-	30-	40-	50-	60-	64-
29	39	49	59	64	>
Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1998/99

Departementen

•Antalet myndigheter varierar stort mellan olika departementen och därmed också antalet styrelseplatser Därför är jämförelser mellan departementen inte är helt givna. En redovisning av varje myndighetsstyrelse under respektive departement vid årsskiftet 1998/99 uppdelat på ålder och kön görs i bilaga.

•Försvarsdepartementet redovisar den högsta medelåldern vid mättillfället 1995/96 med 56,2 år. Vid mätt illfället 1996/97

redovisar Närings- och handelsdepartementet den högsta medelåldern med 54,4 år. Socialdepartementet redovisar den högsta medelåldern vid mättillfället 1997/98 med 53,8 och Justitiedepartementet 1998/99 med 55,4 år. Inrikesdepartementet hade den lägsta medelåldern 1995/96 med 51,4 år, Jordbruksdepartementet 1996/97 med 51,3 år, Arbetsmarknadsdepartementet redovisar den lägsta medelåldern vid mättillfällena

18 Sammanfattning

Ds 1999:70

1997/98 med 51,7 och 1998/99 med 50,3 år. Den största sk illnaden i medelålder mellan två departement över fyra mätperioder är 5,9 år.

•Försvarsdepartementet redovisade den högsta medelåldern i statliga kommittéer vid mättillfällena 1995/96 och 1996/97 med

58,8 respektive 58,3 år. Vid mättillfället 1997/98 hade Utrikesdepartementet den högsta medelåldern med 57,1 år och vid mättillfället 1998/99 har Försvarsdepartementet ånyo den högsta medelåldern med 56,6 år. Miljödepartementet har över mätperioden den lägsta medelålder med 46,6 år 1996/97, om man undantar de kommittéer som har speciell ungdomsinriktning samt Statsådsberedningen som vid årsskiftet 1997/98 hade en kommitté, Demokratiutredningen. Miljödepartementet har också sänkt sin medelålder över hela perioden med totalt 4,0 år från 51,9 till 47,9 år. Utrikesdepartementet har motsatt utveckling och har under mätperioden höjt sin medelålder med 5,2 år.

Dessa iakttagelser utgör exempel på vad materialet uppvisar. Vidare analys redovisas i de följande avsnitten.

Ds 1999:70

2 Bakgrund

De följande sidorna är en lägesbeskrivning av ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i kommittéer vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99. Arbetet är en uppföljning av motsvarande studier för årsskiftet 1994/95, Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet (Ds 1995:58), och för årsskiftet 1995/96 Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96 (Ds 1996:52). I den första kartläggningen gjordes en jämförelse med ålderssammansättningen vid årsskiftet 1989/90 och de tre föreliggande studierna ger således tillsammans en bild av utvecklingen över de senaste nio åren. I denna presentationen görs jämförelser med 1995/96 års kartläggning.

I regeringens proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor, ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro gör regeringen bedömningen att fler insatser bör göras för att förbättra åldersspridningen i centrala myndigheters styrelser. Statistik bör redovisas över åldersfördelningen inom statliga kommittéer och utredningar i kommande års skrivelser till riksdagen om kommittéväsendet.

Vidare påtalas att ungdomar besitter en i flera avseenden unik kompetens bl.a. på IT-, kultur- och miljöområdet. Regeringen avser att identifiera myndighetsstyrelser där avsaknaden av denna kompetens är tydlig och där behovet av ökad åldersspridning är särskilt stor. I samband med tillsättningen av nya kommittéer kommer regeringen att ta ökad hänsyn till behovet av såväl en god åldersspridning som en ökad andel yngre representanter.

20 Bakgrund

Ds 1999:70

Undersökningens innehåll och disposition

Könsfördelningen i centrala myndighetsstyrelser och i kommittéer har alltsedan 1988 redovisats på riksdagens begäran. Detta arbete har varit förebild för kartläggningen av ålderssammansättningen ur såväl metodsom urvalssynpunkt. Således omfattar kartläggningen de centrala myndighetsstyrelser som har beslutsfunktioner enligt verksförordningen (SFS 1987:1100, 1995:1322, ändrad senast 1999:592). Därtill re dovisas även ålderssammansättningen i de affärsdrivande verken och några myndigheter som har råd istället för styrelser. Med detta avses även insynsråd som nämns i 5 § i verksförordningen. Därmed har antalet styrelser ökat under perioden. Beträffande de statliga kommittéerna redovisas de så kallade sifferkommittéerna som var verksamma vid årsskiftet. Kartläggningen avser endast styrelsernas och kommittéernas ordförande/särskilda utredare och ordinarie ledamöter. Sakkunniga, experter eller personer som förordnats att biträda kommittén omfattas därmed inte.

Undersökningen redovisar lägesbilden vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99 och som jämförelse lägesbilden vid årsskiftet 1995/96. Av denna avgränsning i tid följer att vissa förändringar kan ske mellan undersökningsperioderna. Styrelsernas förordnandetid varierar och enskilda ledamöter kan ersättas av annan under perioden. Det bör påpekas att materialet äger störst giltighet avseende jämförelser på det generella planet.

Ålderssammansättningen redovisas på två sätt; dels efter åldersintervall, dels efter födelsedecennium. Dessutom har jämförelser gjorts avseende styrelsernas/kommittéernas könssammansättning i olika åldersintervaller. Undersökningen innehåller generell åldersrelaterad statistik. Härutöver presenteras specifik åldersrelaterad statistik för de bägge kategorierna departementsvis i bilagan. Till det statistiska materialet är kommentarer fogade, vilka framförallt syftar till jämförelser mellan mätperioderna.

Efter detta inledande kapitel vidtar presentationen av det statistiska materialet, vilket inleds med den generella redovisningen av de centrala myndigheternas styrelser. Mätperioderna redovisas parallellt för att underlätta jämförelser över tiden. Efter styrelse-

Ds 1999:70

Bakgrund 21

redovisningen följer redovisningen av kommittéerna enligt samma metod.

Medelåldern är redovisad som ett exakt medelvärde. Ett harmonierat medelvärde som tar hänsyn till antalet inom åldersintervallen ger ett något lägre medelvärde.

I studiens bilaga återfinns specifik, departementsvis statistik över myndighetsstyrelserna uppdelat på ålder och kön.

Ds 1999:70

3 Centrala myndigheters styrelser

Kartläggningen vid årsskiftet 1998/99 omfattade 161 centrala myndigheter och affärsdrivande verk. Antalet personer uppgick till 1 404 stycken. Vid motsvarande kartläggning 1997/98 var siffrorna 162 för centrala myndigheter och affärsdrivande verk. Antalet personer uppgick vid mätt illfället till 1 429 stycken. Vid årsskiftet 1996/97 omfattade kartlä ggningen 132 centrala myndigheter och affärsdrivande verk och antalet personer uppgick till 1 330 stycken.

I kartläggningen 1995/96 uppgick antalet centrala myndigheter och affärsdrivande verk till 113 stycken och antalet personer till 947. Antalet styrelseplatser har således successivt ökat fram till och med årsskiftet 1997/98. Vid årsskiftet 1998/99 kan en viss minskning noteras.

Som referens kan nämnas att i den första studien, Ålderssammansättning i centrala myndigheters styrelser och kommittéer (Ds 1995:58) redovisades 122 myndighetsstyrelser och 1 047 personuppgifter vid årsskiftet 1994/95.

Fördelning efter åldersintervall, styrelser

Som framgår av tabellerna 1, 2, 3, och 4 utgör personer i gruppen 15–24 år och 25–29 år 1998/99 0,9 procent, 1997/98 1,0 procent och 1996/97 0,7 procent av myndighetsstyrelserna. Vid det tidigare mättillfället 1995/96 var motsvarande siffra 0,5 procent.

Andelen ledamöter under 40 år är så gott som oförändrad vid de tre senaste mättillfällena. Vid årsskiftet 1998/99 är siffran 5,0 procent, 1997/98 5,0 procent och 1996/97 4,8 procent. Vid årsskiftet 1995/96 var motsvarande siffra 3,4 procent. En viss ökning

24 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

av antalet ledamöter under 40 år skedde således mellan mättillfällena 1995/96 och 1996/97.

Ds 1999:70		Centrala myndigheters styrelser 25
Tabell 1
Fördelning efter åldersintervall styrelser 1998/99
Ålder	Antal	Andel %	Befolkningsandel
			% (31/12 1998)
75 – 85	0	0,0	3,9
70 – 74	14	1,0	4,2
65 – 69	92	6,6	4,3
60 – 64	216	15,4	4,7
50 – 59	778	55,4	13,4
40 – 49	234	16,7	13,4
30 – 39	56	4,0	14,1
25 – 29	12	0,9	6,7
15 – 24	2	0,1	11,7
	1404	100,0 %

Medelålder styrelser 1998/99 = 53,9 år

Tabell 2

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1997/98

Ålder	Antal	Andel %	Befolkningsandel
			% (31/12 1997)
75 – 85	0	0,0	3,9
70 – 74	12	0,8	4,2
65 – 69	76	5,3	4,4
60 – 64	205	14,3	4,6
50 – 59	792	55,4	13,0
40 – 49	273	19,1	13,6
30 – 39	56	3,9	14,0
25 – 29	12	0,8	6,8
15 – 24	3	0,2	11,9
Totalt	1429	100,0 %

Medelålder styrelser 1997/98 = 53,5 år

26 Det statliga kommittéväsendet			Ds 1999:70
Tabell 3
Fördelning efter åldersintervall styrelser 1996/97
Ålder	Antal	Andel %	Befolkningsandel
			% (31/12 1996)
75 – 85	2	0,2	6,4
70 – 74	7	0,5	4,4
65 – 69	61	4,6	4,5
60 – 64	175	13,2	4,6
50 – 59	709	53,3	13,5
40 – 49	311	23,4	13,8
30 – 39	55	4,1	13,9
25 – 29	7	0,5	6,9
15 – 24	3	0,2	12,1
Totalt:	1330	100,0

Medelålder styrelser 1996/97 = 52,8 år

Tabell 4

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1995/96

Ålder	Antal	Andel %	Befolkningsandel
			% (31/12 1994)
Över 64 år	75	7,9	17,5
60 – 64 år	138	14,6	4,6
50 – 59 år	524	55,3	11,5
40 – 49 år	178	18,8	14,3
30 – 39 år	27	2,9	13,6
25 – 29 år	4	0,4	7,2
18 – 24 år	1	0,1	9,0
Totalt:	947	100 %

Medelålder styrelser 1995/96 = 54,1 år

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 27

Antalet ledamöter i åldersintervallet 50–59 år utgjorde vid årsskiftet 1998/99 55,4 procent av ledamöterna. För de ledamöter som var över 60 år är siffran 22,9 procent och upp till 49 år 21,6 procent. Fördelningen mellan de som är över 60 år och de som är upp till 49 år är relativt jämn medan gruppen 50–59 år upptar mer än hälften av alla styrelseplatser. Siffrorna för åldersintervallet 50– 59 år är för 1996/97 identisk med siffran för 1997/98, 55,4 procent. Åldersgruppen över 60 år utgjorde dock 20,5 procent och upp till 49 år 24,1 procent.

Motsvarande siffror var vid mättillfället 1995/96 för åldersgruppen 50–59 år 53,3 procent, åldersgruppen över 60 år 18,4 procent och upp till 49 år 28,3 procent. Vid mättillfället 1995/96 utgjorde 50–59-åringarna 55,3 procent, åldersgruppen över 60 år 22,5 procent och upp till 49 år 22,2 procent.

Åldersgruppen 50–59 år dominerar helt i materialet och några större förändringar kan inte konstateras över mätperioden. Gr uppen

upp till 49 år var högst vid mättillfället	1997/98 och utgjorde då 28,
3 procent och lägst vid mättillfället	1998/99 med	andelen 21,6
procent. Gruppen över 60 var högst vid mättillfället		1998/99 med
22,9 procent och lägst 1996/97 med 18,4 procent.

Befolkningsandelen för åldersintervallet 15–85 år utgjorde den 31 december 1998 76,4 procent av den totala befolkningen. Andelen av befolkningen var för åldersgruppen 60–85 år 17,2 procent, för åldersgruppen 50–59 år 13,3 procent och för åldersgruppen 15–49

år 45,9 procent.

Statistiken visar inga större förändringar över mätperioderna. De äldre behåller stora andelar av styrelseplatserna. Någon relation till befolkningsandelen finns inte. Medelåldern i myndighetsstyrelserna är också näst intill oförändrad. Av tabellerna framgår att ungdomsrepresentationen, liksom tidigare år, är försvinnande liten.

28 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser

Dominansen för 30- och 40-talisterna är fortsatt mycket tydlig (tabellerna 5, 6, 7 och 8). Tillsammans har dessa grupper 80,2 procent av styrelseplatserna vid årsskiftet 1998/99, vid årsskiftet 1997/98 är siffran något högre med 81,7 procent och vid årsskiftet 1996/97 är motsvarande siffra 80,1 procent. Detta är en minskning jämfört med mättillfället 1995/96 då siffran var 83,8 procent. Men de som är födda på 40-talet har egen majoritet vid tre av fyra mättillfällen. Det är vid årsskiftet 1996/97 som 40-talisterna inte hade egen majoritet med sina 49,8 procent. De som är födda på 1950, 1960, och 1970-talen ökar sina andelar mellan mätperioderna.

Ds 1999:70		Centrala myndigheters styrelser 29
Tabell 5
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1998/99
Födda på	1910-talet	0	0,0 %
	1920-talet	23	1,6 %
	1930-talet	366	26,1 %
	1940-talet	761	54,2 %
	1950-talet	193	13,7 %
	1960-talet	50	3,6 %
	1970-talet	11	0,8 %
	Totalt	1404	100,0 %
Tabell 6
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1997/98
Födda på	1910-talet	0	0,0 %
	1920-talet	25	1,7 %
	1930-talet	417	29,2 %
	1940-talet	751	52,6 %
	1950-talet	178	12,5 %
	1960-talet	48	3,4 %
	1970-talet	10	0,7 %
	Totalt	1429	100,0 %

30 Det statliga kommittéväsendet			Ds 1999:70
Tabell 7
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1996/97
Födda på	1910-talet	1	0,1 %
	1920-talet	33	2,5 %
	1930-talet	403	30,3 %
	1940-talet	663	49,8 %
	1950-talet	188	14,1 %
	1960-talet	37	2,8 %
	1970-talet	5	0,4 %
	Totalt	1330	100,0 %
Tabell 8
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1995/96
Födda på	1910-talet	1	0,1 %
	1920-talet	32	3,4 %
	1930-talet	320	33,8 %
	1940-talet	474	50,1 %
	1950-talet	101	10,7 %
	1960-talet	18	1,9 %
	1970-talet	1	0,1 %
	Totalt	947	100,0 %

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 31

Könsfördelningen efter åldersintervall, styrelser

Den förändring som kan noteras för kvinnorepresentationen totalt sett är försumbar. Över mätperioderna har kvinnornas andel rört sig från den lägsta noteringen vid årsskiftet 1997/98 om 41,9 procent till den högsta noteringen vid årsskiftet 1998/99 om 43,5 procent.

Kvinnornas antal har inte ökat nämnvärt under mätperioden om man ser till den totala volymen. Mellan 1996/97 och 1998/99 har antalet kvinnor ökat med 34. Antalet män har under samma period ökat med 77.

Skillnaden mellan män och kvinnor blir tydligast i åldersintervallet upp till 49 år där kvinnornas andel är större än männens. Kvinnorna stärker också sin ställning under mätperioden.

32 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 9

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1998/99

Kvinnor
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	0,0	0	57,2
70 – 74	7,1	1	54,7
65 – 69	33,7	31	52,7
60 – 64	34,3	74	50,8
50 – 59	43,1	335	49,4
40 – 49	53,0	124	49,2
30 – 39	66,1	37	48,8
25 – 29	75,0	9	49,1
15 – 24	0,0	0	48,9
Totalt	43,5 %	611	50,1 %
Män
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	0,0	0	42,8
70 – 74	92,9	13	45,3
65 – 69	66,3	61	47,3
60 – 64	65,7	142	49,2
50 – 59	56,9	443	50,6
40 – 49	47,0	110	50,8
30 – 39	33,9	19	51,2
25 – 29	25,0	3	50,9
15 – 24	100,0	2	51,1
Totalt	56,5 %	793	49,9 %

Totalt antal kvinnor och män 1404 (=100%)

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 33

Tabell 10

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1997/98

Kvinnor
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	0,0	0	57,4
70 – 74	8,3	1	54,6
65 – 69	23,7	18	52,9
60 – 64	35,6	73	51,0
50 – 59	40,5	321	49,4
40 – 49	51,6	141	49,3
30 – 39	60,7	34	48,7
25 – 29	83,3	10	49,1
15 – 24	33,3	1	48,9
Totalt	41,9 %	599	50,1 %
Män
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	0,0	0	42,6
70 – 74	91,7	11	45,4
65 – 69	76,3	58	47,1
60 – 64	64,4	132	49,0
50 – 59	59,5	471	50,6
40 – 49	48,4	132	50,7
30 – 39	39,3	22	51,3
25 – 29	16,7	2	50,9
15 – 24	66,7	2	51,1
Totalt	58,1 %	830	49,9 %

Totalt antal kvinnor och män 1429 (=100%)

34 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 11

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1996/97

Kvinnor
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	0,0	0	59,3
70 – 74	14,3	1	54,7
65 – 69	24,6	15	53,0
60 – 64	36,6	64	51,2
50 – 59	40,1	284	49,4
40 – 49	55,3	172	49,2
30 – 39	61,8	34	48,7
25 – 29	71,4	5	49,0
15 – 24	66,7	2	48,9
Totalt	43,4 %	577
Män
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
75 – 85	100,0	2	40,7
70 – 74	85,7	6	45,3
65 – 69	75,4	46	47,0
60 – 64	63,4	111	48,8
50 – 59	59,9	425	50,6
40 – 49	44,7	139	50,8
30 – 39	38,2	21	51,3
25 – 29	28,6	2	51,0
15 – 24	33,3	1	51,1
Totalt	56,6 %	753

Totalt antal kvinnor och män 1330 (=100%)

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 35

Tabell 12

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1995/96

Kvinnor
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
Över 64 år	24,0	18	57,6
60 – 64	36,2	50	51,7
50 – 59	41,2	216	49,6
40 – 49	55,1	98	49,1
30 – 39	55,6	15	48,8
25 – 29	50,0	2	48,6
18 – 24	100,0	1	49,0
Totalt	42,2 %	400
Män
Ålder	Styrelser %	Antal	Riket %
Över 64 år	76,0	57	42,4
60 – 64	63,8	88	48,3
50 – 59	58,8	308	50,4
40 – 49	44,9	80	50,9
30 – 39	44,4	12	51,2
25 – 29	50,0	2	51,4
18 – 24	0,0	0	51,0
Totalt	57,8 %	547

Totalt antal kvinnor och män 947 (=100 %)

36 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

På det generella planet kan man säga att statistiken visar att kvinnorepresentationen förbättras med sjunkande ålder. Vid mättillfället 1998/99 är 21,7 procent av det totala antalet ledamöter under 49 år. Av den gruppen utgör kvi nnornas andel 56,0 procent. Vid mättillfället 1997/98 är den totala andelen 24,1 procent under 49 år, varav kvinnornas andel är 54,1. Vid årsskiftet 1996/97 är 28,3 procent under 49 år, varav 56,6 procent är kvinnor. För 1995/96 är siffrorna 22,2 procent för totala antalet under 49 år, varav 55,2 procent är kvinnor. Det är således under hela perioden fler kvinnor än män i gr uppen upp till 49 år.

Könsfördelning efter födelsedecennium, styrelser

Även sett till födelsedecennium framgår att kvinnorepresentationen ökar under senare år (tabellerna 13, 14, 15 och 16). Vid mättillfället 1996/97 fick kvinnor födda på 50-talet en tydlig majoritet i jämförelse med mättillfället 1995/96. Denna tydliga majoritet planar dock ut vid de senare mättillfällena. Nyutnämningarna av ledamöter födda på 60- och 70-talet har i första hand skett bland kvinnor. Där behåller kvinnorna sin majoritet över hela mätperioden.

Ds 1999:70		Centrala myndigheters styrelser 37
Tabell 13
Könsfördelning efter födelsedecennium, styrelser 1998/99
Kvinnor
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0,0	0
	1920-talet	17,4	4
	1930-talet	33,9	124
	1940-talet	44,4	338
	1950-talet	54,4	105
	1960-talet	66,0	33
	1970-talet	63,6	7
	Totalt	43,5 %	611
Män
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0	0
	1920-talet	82,6	19
	1930-talet	66,1	242
	1940-talet	55,6	423
	1950-talet	45,6	88
	1960-talet	34,0	17
	1970-talet	36,4	4
	Totalt	56,5 %	793

38 Det statliga kommittéväsendet			Ds 1999:70
Tabell 14
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1997/98
Kvinnor
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0	0
	1920-talet	12,0	3
	1930-talet	32,4	135
	1940-talet	43,4	326
	1950-talet	54,5	97
	1960-talet	64,6	31
	1970-talet	70,0	7
	Totalt	41,9 %	599
Män
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0,0	0
	1920-talet	88,0	22
	1930-talet	67,6	282
	1940-talet	56,6	425
	1950-talet	45,5	81
	1960-talet	35,4	17
	1970-talet	30,0	3
	Totalt	58,1 %	830

Ds 1999:70		Centrala myndigheters styrelser 39
Tabell 15
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1996/97
Kvinnor
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0,0	0
	1920-talet	21,2	7
	1930-talet	34,0	137
	1940-talet	44,2	293
	1950-talet	59,6	112
	1960-talet	67,6	25
	1970-talet	60,0	3
	Totalt	43,4 %	577
Män
		%	Antal
Födda på	1910-talet	100,0	1
	1920-talet	78,8	26
	1930-talet	66,0	266
	1940-talet	55,8	370
	1950-talet	40,4	76
	1960-talet	32,4	12
	1970-talet	40,0	2
	Totalt	56,6 %	753

40 Det statliga kommittéväsendet			Ds 1999:70
Tabell 16
Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1995/96
Kvinnor
		%	Antal
Födda på	1910-talet	0,0	0
	1920-talet	15,6	5
	1930-talet	36,3	116
	1940-talet	43,9	208
	1950-talet	59,4	60
	1960-talet	55,6	10
	1970-talet	100,0	1
	Totalt	42,2 %	400
Män
		%	Antal
Födda på	1910-talet	100,0	1
	1920-talet	84,4	27
	1930-talet	63,8	204
	1940-talet	56,1	266
	1950-talet	40,6	41
	1960-talet	44,4	8
	1970-talet	0,0	0
	Totalt	57,8 %	547

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 41

Departementen

Tabell 17

Medelålder i centrala myndigheters styrelser departementsvis

Det är viktigt att erinra sig att antalet styrelseplatser varierar stort mellan departementen, varför jämförelser inte är helt givna.

	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99
Justitiedepartementet	52,7	54,0	54,4	55,4
Utrikesdepartementet	53,4	53,2	52,2	52,4
Försvarsdepartementet	56,2	54,3	53,7	55,2
Socialdepartementet	54,7	54,2	54,5	54,6
Kommunikationsdepartementet	54,3	51,9	54,3	53,7
Finansdepartementet	52,6	52,0	53,6	54,5
Utbildningsdepartementet	53,6	53,1	54,3	54,5
Jordbruksdepartementet	55,6	51,3	52,9	53,2
Arbetsmarknadsdepartementet	54,2	51,9	51,7	50,3
Kulturdepartementet	53,8	52,7	52,6	53,4
Närings- och handelsdepartementet	55,3	54,4	53,4	53,8
Inrikesdepartementet	51,4*	53,5	53,5	54,7
Miljödepartementet	52,7	52,9	54,3	54,5

* Civildepartementet

Generellt sett kan man säga att medelåldern i styrelserna har sjunkit. Fem departement (Justitie-, Finans-, Utbildnings-, Inrikes- och Miljödepartementen har dock en motsatt utveckling över mätperioderna. Medelåldern är redovisad som ett exakt medelvärde. Ett harmonierat medelvärde som tar hänsyn till antalet inom åldersintervallen ger ett något lägre medelvärde.

42 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 18

Medelålder i centrala myndigheters styrelser 1998/99 uppdelat på kön

	Kvinnor	Män	1998/99
Justitiedepartementet	53,6	57,1	55,4
Utrikesdepartementet	50,8	53,5	52,4
Försvarsdepartementet	52,5	56,4	55,2
Socialdepartementet	54,0	55,3	54,6
Kommunikationsdepartementet	52,8	54,5	53,7
Finansdepartementet	53,7	55,0	54,5
Utbildningsdepartementet	53,5	55,2	54,5
Jordbruksdepartementet	52,0	54,4	53,2
Arbetsmarknadsdepartementet	48,2	52,9	50,3
Kulturdepartementet	52,1	54,7	53,4
Närings- och handelsdepartementet	51,8	55,2	53,8
Inrikesdepartementet	52,3	56,4	54,7
Miljödepartementet	53,6	55,2	54,5
Summa medelålder	52,4	55,1	53,9

Medelåldern för kvinnorna är i alla departement lägre än för männen (tabellerna 18 och 19). I tabellerna 13, 14, 15, och 16 kunde vi se att nyutnämningarna av ledamöter födda på 50-, 60- 70- talen i större utsträckning har gått till kvinnorna, vilket avspeglar sig också i denna statistik.

Ds 1999:70

Centrala myndigheters styrelser 43

Tabell 19

Medelålder i centrala myndigheters styrelser 1997/98 uppdelat på kön

	Kvinnor	Män	1997/98
Justitiedepartementet	52,7	56,2	54,4
Utrikesdepartementet	51,4	52,6	52,24
Försvarsdepartementet	51,5	55,8	53,7
Socialdepartementet	54,2	54,9	54,5
Kommunikationsdepartementet	53,2	55,1	54,3
Finansdepartementet	53,5	53,6	53,6
Utbildningsdepartementet	53,2	55,2	54,3
Jordbruksdepartementet	51,8	53,8	52,9
Arbetsmarknadsdepartementet	49,3	54,5	51,7
Kulturdepartementet	51,4	53,9	52,6
Närings- och handelsdepartementet	51,4	54,6	53,4
Inrikesdepartementet	50,5	55,2	53,5
Miljödepartementet	53,8	54,7	54,3
Summa medelålder	52,1	54,6	53,5

44 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 45

4 Det statliga kommittéväsendet

Endast så kallade sifferkommittéer verksamma vid de aktuella årsskiftena omfattas av statistiken. För årsskiftet 1998/99 omfattar kartläggningen 160 kommittéer och 788 personuppgifter, vid årsskiftet 1997/98 fanns 163 kommittéer omfattande 690 personuppgifter och vid årsskiftet 1996/97 var kommittéernas antal 156 kommittéer och 759 personuppgifter. Uppgifterna från 1995/96 omfattar 185 kommittéer och 776 personuppgifter. På samma sätt som gäller för myndighetsstyrelserna omfattas endast kommittéernas ordförande/den särskilde utredaren och ledamöter av statistiken.

Fördelning efter åldersintervall, kommittéer

De följande tabellerna (tabell 20, 21, 22 och 23 ) visar att personer under 30 år i mycket liten utsträckning är representerade i kommittéväsendet. Vid mättillfällena 1995/96 och 1996/97 finns vid båda tillfällena fem personer under 25 år. Vid mättillfället 1997/98 finns en person under 25 år och 1998/99 ingen alls.

Åldersintervallet 25–29 år visar också en negativ utveckling. Vid mättillfället 1995/96 finns 18 ledamöter mellan 25 och 29 år. Under 1996/97 har siffran ökat med en till 19 personer. Vid mätt illfället 1997/98 har antalet sjunkit till 11 personer i åldersintervallet och vid mättillfället 1998/99 fanns 15 personer mellan 25 och 29 år.

Åldersgruppen 50 år och uppåt är stabil. Vid mätt illfället 1998/97 upptar denna grupp 64,8 procent av platserna, 1997/98 är siffran 62,6 procent och 1996/97 är den 64,6 procent.

Mättillfället 1996/97 visar de mest positiva siffrorna ur ett ungdomsperspektiv. Här är det två kommittéer som påverkar siffrorna genom att vara mer eller mindre utpräglade ungdomskommittéer.

46 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Medelåldern i Ungdomspolitiska kommittén är 31,4 år och medelåldern i Ungdomens IT-råd är 21,8 år. Dessa båda kommittéer avslutade sitt arbete under 1997.

Medelåldern i de statliga kommittéerna har totalt sett sjunkit. Gruppen 50 år och uppåt fortsätter dock att dominera.

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 47

Tabell 20

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1998/99

Ålder	Antal	Antal %	Befolkningsandel
			% (31/12 1998)
75 – 85	9	1,1	3,9
70 – 74	10	1,3	4,2
65 – 69	36	4,6	4,3
60 – 64	85	10,8	4,7
50 – 59	371	47,1	13,4
40 – 49	191	24,2	13,4
30 – 39	71	9,0	14,1
25 – 29	15	1,9	6,7
15 – 24	0	0,0	11,7
	788	100,0 %

Medelålder kommittéer 1998/99 = 51,9 år

Tabell 21

Fördelning efter åldersintervall kommittéer1997/98

Ålder	Antal	Antal %	Befolkningsandel
			% (31/12 1997)
75 – 85	7	1,0	3,9
70 – 74	12	1,7	4,2
65 – 69	29	4,2	4,4
60 – 64	76	11,0	4,6
50 – 59	308	44,6	13,0
40 – 49	182	26,4	13,6
30 – 39	64	9,3	14,0
25 – 29	11	1,6	6,8
15 – 24	1	0,1	11,9
Totalt	690	100,0 %

Medelålder kommittéer 1997/98 = 51,5 år

48 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 22

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1996/97

Ålder	Antal	Antal %	Befolkningsandel
			% (31/12 1996)
75 – 85	5	0,7	6,4
70 – 74	10	1,3	4,4
65 – 69	34	4,5	4,5
60 – 64	69	9,1	4,6
50 – 59	319	42,0	13,5
40 – 49	205	27,0	13,8
30 – 39	93	12,3	13,9
25 – 29	19	2,5	6,9
15 – 24	5	0,6	12,1
Totalt:	759	100 %

Medelålder kommittéer 1996/97 = 49,7 år

Tabell 23

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1995/96

Ålder	Antal	Antal %	Befolkningsandel
			% (31/12 1994)
Över 64 år.	70	9,0	17,5
60 – 64 år:	79	10,2	4,6
50 – 59 år:	352	45,4	11,5
40 – 49 år:	187	24,1	14,3
30 – 39 år:	65	8,4	13,6
25 – 29 år:	18	2,3	7,2
18 – 24 år:	5	0,6	9,0
Totalt:	776	100 %

Medelålder styrelser 1995/96 = 54,1 år

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 49

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer

Gruppen 30- och 40-talister dominerar starkt och variationen är liten mellan åren. Skillnaden mellan den lägsta och högsta siffran kommer från mättillfällena 1995/96 och 1996/97. Förändringen är mer marginell vid de två senare mättillfällena.

Dominansen av 30- och 40-talisterna är dock inte lika stor i kommittéerna som i myndighetsstyrelserna. I kommittéernaupptar 30- och 40-talisterna mellan 63,9 och 69,2 procent över mätperioden och i myndighetsstyrelserna mellan 80,2 och 83,3 procent.

Grupperna födda på 1960- och 1970-talet har större representation i kommittéväsendet än i myndighetsstyrelserna. I kommittéerna upptar de mellan 8,4 och 9,4 procent av platserna och i myndighetsstyrelserna är motsvarande siffror 2,0 till 4,3 procent.

De som är födda på 1950-talet ger avtryck i statistiken. I kommittéväsendet ökar gruppen från 17,5 till 22,8 över mätperioden. För myndighetsstyrelserna är utvecklingen inte lika positiv. Där gå utvecklingen mer upp och ner och den högsta siffran redovisas vid mättillfället 1996/97 med 14,1 procent och den lägsta vid det tidigare mättillfället 1995/96 med 10,7 procent.

50 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 24

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1998/99

Födda på	1910-talet	4	0,5 %
	1920-talet	19	2,4 %
	1930-talet	155	19,7 %
	1940-talet	356	45,2 %
	1950-talet	180	22,8 %
	1960-talet	59	7,5 %
	1970-talet	15	1,9 %
	1980-talet	0	0,0 %
	Totalt	788	100,0 %
Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1997/98
Födda på	1910-talet	3	0,4 %
	1920-talet	24	3,5 %
	1930-talet	137	19,9 %
	1940-talet	310	44,9 %
	1950-talet	155	22,5 %
	1960-talet	52	7,5 %
	1970-talet	9	1,3 %
	1980-talet	0	0,0 %
	Totalt	690	100,0 %

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 51

Tabell 25

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1996/97

Födda på	1910-talet	3	0,4 %
	1920-talet	26	3,4 %
	1930-talet	160	21,1 %
	1940-talet	325	42,8 %
	1950-talet	172	22,7 %
	1960-talet	60	7,9 %
	1970-talet	11	1,4 %
	1980-talet	2	0,3 %
	Totalt	759	100,0 %
Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1995/96
Födda på	1910-talet	5	0,6 %
	1920-talet	33	4,3 %
	1930-talet	186	24,0 %
	1940-talet	351	45,2 %
	1950-talet	136	17,5 %
	1960-talet	54	7,0 %
	1970-talet	11	1,4 %
	Totalt	776	100,0 %

52 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer

Kvinnorepresentationen är fortsatt lika låg i kommittéer som i styrelser. Männens dominans är total i grupperna 50 år och uppåt. Där finns ingen skillnad mellan kommittéer och myndighetsstyrelser. I gruppen 40–49 år börjar kvi nnorna dominera när det gäller myndighetsstyrelserna medan den manliga dominansen delvis finns kvar i kommittéväsendet. För grupperna upp till 39 år dominerar kvinnor i både kommittéer och styrelser med vissa undantag för gruppen 15–24 år. Denna grupp är liten och enstaka personer påverkar den procentuella fördelningen.

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 53

Tabell 26

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1998/99

Kvinnor
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket %
75 – 85	33,3	3	57,2
70 – 74	40,0	4	54,7
65 – 69	27,8	10	52,7
60 – 64	31,8	27	50,8
50 – 59	41,0	152	49,4
40 – 49	42,9	82	49,2
30 – 39	52,0	37	48,8
25 – 29	66,7	10	49,1
15 – 24	0,0	0	48,9
Totalt	41,2 %	325	50,1 %
Män
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket %
75 – 85	66,7	6	42,8
70 – 74	60,0	6	45,3
65 – 69	72,2	26	47,3
60 – 64	68,2	58	49,2
50 – 59	59,0	219	50,6
40 – 49	57,1	109	50,8
30 – 39	47,9	34	51,2
25 – 29	33,3	5	50,9
15 – 24	0,0	0	51,1
Totalt	58,8 %	463	49,9 %

Totalt antal kvinnor och män 788 (= 100%)

54 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 27

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1997/98

Kvinnor
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket
75 – 85	14,3	1	57,4
70 – 74	33,3	4	54,6
65 – 69	13,8	4	52,9
60 – 64	32,9	25	51,0
50 – 59	44,5	137	49,4
40 – 49	45,6	83	49,3
30 – 39	57,8	37	48,7
25 – 29	63,6	7	49,1
15 – 24	100,0	1	48,9
Totalt	43,3 %	299	50,1 %
Män
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket
75 – 85	85,7	6	42,6
70 – 74	66,7	8	45,4
65 – 69	86,2	25	47,1
60 – 64	67,1	51	49,0
50 – 59	55,5	171	50,6
40 – 49	44,4	99	50,7
30 – 39	42,3	27	51,3
25 – 29	36,4	4	50,9
15 – 24	0,0	0	51,1
Totalt	56,7 %	391	49,9 %

Totalt antal kvinnor och män 690 (= 100%)

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 55

Tabell 28

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1996/97

Kvinnor
Ålder	kommittéer %	Antal	Riket %
75 – 85	20,0	1	59,3
70 – 74	10,0	1	54,7
65 – 69	23,5	8	53,0
60 – 64	29,0	20	51,2
50 – 59	45,1	144	49,4
40 – 49	48,3	99	49,2
30 – 39	53,7	50	48,7
25 – 29	68,4	13	49,0
15 – 24	40,0	2	48,9
Totalt	44,5 %	338
Män
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket %
75 – 85	80,0	4	40,7
70 – 74	90,0	9	45,3
65 – 69	76,5	26	47,0
60 – 64	71,0	49	48,8
50 – 59	54,9	175	50,6
40 – 49	51,7	106	50,8
30 – 39	46,2	43	51,3
25 – 29	31,6	6	51,0
15 – 24	60,0	3	51,1
Totalt	55,5 %	421

Totalt antal kvinnor och män 759 (= 100%)

56 Det statliga kommittéväsendet			Ds 1999:70
Tabell 29
Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1995/96
Kvinnor
Ålder	Kommittéer %	Antal	Riket %
Över 64	20,0	14	57,6
60 – 64	26,6	21	51,7
50 – 59	40,1	141	49,6
40 – 49	48,7	91	49,1
30 – 39	53,8	35	48,8
25 – 29	83,3	15	48,6
18 – 24	40,0	2	49,0
Totalt	41,1 %	319
Män
Ålder	kommittéer %	Antal	Riket %
Över 64	80,0	56	42,4
60 – 64	73,4	58	48,3
50 – 59	59,9	211	50,4
40 – 49	51,3	96	50,9
30 – 39	46,2	30	51,2
25 – 29	16,7	3	51,4
18 – 24	60,0	3	51,0
Totalt	58,9 %	457

Totalt antal kvinnor och män 947 (=100 %)

Ds 1999:70

Det statliga kommittéväsendet 57

Departementen

Tabell 30

Medelålder i statliga kommittéer departementsvis

	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99
Statsrådsberedningen			42,8*
Justitiedepartementet	53,3	52,0	50,3	50,5
Utrikesdepartementet	49,2	52,0	57,1	54,4
Försvarsdepartementet	58,8	58,3	54,8	56,6
Socialdepartementet	54,1	52,7	53,9	55,6
Kommunikationsdepartementet	51,1	44,2**	52,8	51,8
Finansdepartementet	50,6	49,9	51,3	51,5
Utbildningsdepartementet	50,1	49,0	52,6	50,1
Jordbruksdepartementet	50,3	48,1	53,6	47,9
Arbetsmarknadsdepartementet	49,0	46,8	50,2	48,8
Kulturdepartementet	50,4	51,4	53,6	53,2
Närings- och handelsdepartementet	53,9	50,0	50,0	56,0
Inrikesdepartementet	50,3	45,2***	48,6	50,2
Miljödepartementet	51,9	46,6	48,9	47,9

*Demokratiutredningen tillhör 1997/98 Statsrådsberedningen. Från och med 1998 tillhör Demokratiutredningen Justitiedepartementet.

**Medelåldern i kommittéer exklusive Ungdomens IT-råd är 48,2 år. Ungdomens IT-råd avslutade sitt arbete under 1997.

***Medelåldern i kommittéer exklusive ungdomspolitiska kommittén är 48,6 år. Ungdomspolitiska kommitténs arbete avslutades under 1997.

58 Det statliga kommittéväsendet

Ds 1999:70

Tabell 31

Medelålder i statliga kommittéer uppdelat på kön 1998/99

	Kvinnor	Män	1998/99
Justitiedepartementet	49,0	51,9	50,5
Utrikesdepartementet	53,7	54,9	54,4
Försvarsdepartementet	59,0	55,8	56,6
Socialdepartementet	53,4	57,1	55,6
Kommunikationsdepartementet	48,4	52,9	51,8
Finansdepartementet	52,1	51,3	51,5
Utbildningsdepartementet	49,3	50,7	50,1
Jordbruksdepartementet	46,5	49,2	47,9
Arbetsmarknadsdepartementet	47,8	49,8	48,8
Kulturdepartementet	50,0	55,5	53,2
Närings- och handelsdepartementet	55,0	56,5	56,0
Inrikesdepartementet	49,5	50,9	50,2
Miljödepartementet	43,8	51,4	47,9
Summa medelålder	50,6	52,9	51,9

Ds 1999:70	Det statliga kommittéväsendet		59
Tabell 32
Medelålder i statliga kommittéer uppdelat på kön 1997/98
	Kvinnor	Män	1997/98
Statsrådsberedningen	34,8	49,5	42,8
Justitiedepartementet	48,5	51,9	50,3
Utrikesdepartementet	53,4	60,3	57,1
Försvarsdepartementet	55,3	54,6	54,8
Socialdepartementet	51,9	55,6	53,9
Kommunikationsdepartementet	49,8	54,3	52,8
Finansdepartementet	49,8	52,0	51,3
Utbildningsdepartementet	51,0	52,2	52,6
Jordbruksdepartementet	50,3	55,8	53,6
Arbetsmarknadsdepartementet	53,7	47,6	50,2
Kulturdepartementet	51,3	55,3	53,6
Närings- och handelsdepartementet	44,3	52,8	50,0
Inrikesdepartementet	47,0	50,0	48,6
Miljödepartementet	46,2	52,1	48,9
Summa medelålder	49,1	53,1	51,5

Ds 1999:70

Bilaga

I bilagan redovisas lägesbilden vid årsskiftet 1998/99 för de centrala myndigheternas styrelser uppdelade på ålder och kön. Materialet omfattar 161 myndighetsstyrelser och 1 404 personuppgifter.

Justitiedepartementet

Rikspolisstyrelsen

Män	Kvinnor
56	55
54	57
51	53
65	43

Medelålder – 54,3

Rådgivande nämnd

Män	Kvinnor
64	56
66	49
	39

Medelålder – 52,7

62 Bilaga

Ds 1999:70

Tjänsteförslagsnämnden
Män	Kvinnor
53	58
63	41
59	52
50	44
	53
Medelålder – 52,6
Domstolsverket
Män	Kvinnor
48	54
62	57
50	45
47

Medelålder – 53,8

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsverket

Män	Kvinnor
67	55
65	61
51	57
59	52
66
66
59

Medelålder – 59,8

Ds 1999:70

Notarienämnden
Män	Kvinnor
66	49
48	53
50	54
Medelålder – 53,3
Rättshjälpsnämnden
Män	Kvinnor
66	55
54	64
54	57
	63
Medelålder – 59,0
Fideikommissionsnämnden
Män	Kvinnor
69	68
50
65

Medelålder – 63,6

64 Bilaga

Ds 1999:70

Gentekniknämnden
Män	Kvinnor
69	55
49	50
53	53
61	60
56	55
51	50
44	50
60	50
Medelålder – 54,1
Kriminalvårdsstyrelsen
Män	Kvinnor
61	66
66	55
56	65
54
Medelålder – 60,4
Brottsförebyggande rådet
Män	Kvinnor
57	53
35	55
37	49
	52
	57
Medelålder – 49,4

Ds 1999:70

Utrikesdepartementet
Statens invandrarverk
Män	Kvinnor
57	49
55	62
53	52
40	43
	34
Medelålder – 49,4
SIDA
Män	Kvinnor
56	61
62	51
58	49
57	36
57
51
48
Medelålder – 53,3
Forskningsnämnden SIDA
Män	Kvinnor
62	62
60	57
53	54
48	54
48
Medelålder – 55,3

66 Bilaga

Ds 1999:70

Nordiska Afrikainstitutet
Män	Kvinnor
58	53
59	47
56
53
51
48
48
45
37
Medelålder – 50,5
Svenska institutet
Män	Kvinnor
55	57
62	55
57	55
57	52
56	47
52	36
Medelålder – 53,4

Ds 1999:70

Försvarsdepartementet
Försvarets materialverk
Män	Kvinnor
59	53
58	50
57	54
Medelålder – 55,2
Överstyrelsen för civil beredskap
Män	Kvinnor
52	61
58
62
57
65
60
58
59
Medelålder – 59,1
Statens Räddningsverk
Män	Kvinnor
65	61
47	54
53	34
	55

Medelålder – 53,1

68 Bilaga

Ds 1999:70

Rådet för Räddningstjänst
Män	Kvinnor
53	57
57	50
55	54
59
54
58
64
63
59
59
56
56
63
54
67
54
Medelålder – 57,5
Styrelsen för psykologiskt försvar
Män	Kvinnor
68	54
66
54

Medelålder – 58,8

Ds 1999:70

Kustbevakningen
Män	Kvinnor
54	35
52	54
59
53
47
49
67
Medelålder – 52,2
Försvarets forskningsanstalt
Män	Kvinnor
66	57
58	50
53
59
36

Medelålder – 56,9

70 Bilaga

Ds 1999:70

Försvarshögskolans styrelse
Män	Kvinnor
70	57
58	54
55	56
60
61
49
58
Medelålder – 57,8
Flygtekniska försöksanstalten
Män	Kvinnor
68	48
53	57
58	54
63
55
Medelålder – 57,0
Totalförsvarets pliktverk
Män	Kvinnor
54	52
61	55
59	57
26
Medelålder – 52,0

Ds 1999:70

Fartygsuttagningskommissionen

Män Kvinnor 54 50 48 57 54 55 55 56

Medelålder – 53,6

Nämnden för personalvård för totalförsvaret

Män	Kvinnor
39	48
54	39
22	62
55	46
62	31
21	56
42	64
63
64
61
Medelålder – 48,8
Försvarets underrättelsenämnd
Män	Kvinnor
54	42
59	64
65	54
Medelålder – 56,3

72 Bilaga

Ds 1999:70

Rikshemvärnsrådet
Män	Kvinnor
58
Medelålder – 58
Överklagandenämnden för totalförsvar
Män	Kvinnor
61	57
51	62
41	37
Medelålder – 51,5
Totalförsvarets chefsnämnd
Män	Kvinnor
58	54
56	53
58	53
58	49
61	55
53	56
54	52
55

Medelålder – 54,9

Ds 1999:70

Rådet för insyn
Män	Kvinnor
61	52
60	26
60	65
66
Medelålder – 55,7
Fortifikations verket
Män	Kvinnor
55	67
64	52
61
67
63
Medelålder – 61,3

74 Bilaga

Ds 1999:70

Socialdepartementet

Läkemedelsverket

Män	Kvinnor
61	59
48	54
60	57

Medelålder – 56,5

Socialstyrelsen

Män	Kvinnor
55	50
68	56
51	66
54	47
	57
	45

Medelålder – 54,9

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Män	Kvinnor
55	57
63	60
55	45
52	57
52
50

Medelålder – 54,6

Ds 1999:70

Smittskyddsinstitutet
Män	Kvinnor
60	51
51	59
56	51
63
Medelålder – 55,9
Riksförsäkringsverket
Män	Kvinnor
54	65
59	67
53	51
49	50
Medelålder – 56,0
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Män	Kvinnor
59	68
57	58
56	55
54	53
54	53
53	53
53	47
51	47
50	46
50
48

Medelålder – 52,9

76 Bilaga

Ds 1999:70

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Män	Kvinnor
57	50
55	58
	56
	56
	56
	59
Medelålder – 55,9
SiS styrelse
Män	Kvinnor
59	55
51	66
49	54
	41
	33
	49
Medelålder – 50,8
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
Män	Kvinnor
57	65
49	48
57	52
	53
Medelålder – 54,4

Ds 1999:70

Handikappombudsmannen
Män	Kvinnor
48	57
55	66
50	50
35	56
53	54
55	57
Medelålder – 53,0
Folkhälsoinstitutet
Män	Kvinnor
56	52
58	59
56	65
55	55
60	50
60
Medelålder – 56,9
Alkoholinsortimentsnämnden
Män	Kvinnor
58	60
51

Medelålder – 61,0

78 Bilaga

Ds 1999:70

Rättsmedicinalverket RMV
Män	Kvinnor
64	49
50	53
63

Medelålder – 60,4

Statens institut för psykosocial miljömedicin IPM

Män	Kvinnor
56	60
40	50
58	57
51	55
56	59
51

Medelålder – 53,9

Ds 1999:70

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Män	Kvinnor
55	60
68	59
52	57
53	37
49	40
54	61
58	50
68	48
60	38
49	49
53	47
64	52
45	45
51	66
59	57
	49

Medelålder – 53,4

80 Bilaga

Ds 1999:70

Kommunikationsdepartementet
Banverket
Män	Kvinnor
65	56
52	52
56	46
50
63
Medelålder – 55,0
Statens geotekniska institut
Män	Kvinnor
49	62
61	54
57
Medelålder – 56,6
Statens Järnvägar
Män	Kvinnor
52	55
50	55
37
52
58
Medelålder – 51,3

Ds 1999:70

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI

Män	Kvinnor
60	60
54	57
59	50
54
41
50

Medelålder – 53,9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Män	Kvinnor
67	42
53	36
53	43
56

Medelålder – 50,0

Sjöfartsverket

Män	Kvinnor
54	53
59	45
	56
	54
	45

Medelålder – 52,3

82 Bilaga

Ds 1999:70

Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Män	Kvinnor
60	59
55	44
47	47
53

Medelålder – 52,1

Kommunikationsforskningsberedningen

Män	Kvinnor
57	59
51	50
58	55
	55

Medelålder – 55,0

Luftfartsverket

Män	Kvinnor
57	53
54	56
64	65
46

Medelålder – 56,4

Ds 1999:70

Post & Telestyrelsen
Män	Kvinnor
62	43
47	54
51	66
52	44
52
54
Medelålder – 52,5
Vägverket
Män	Kvinnor
60	57
64	52
53	57
49	66
	50
Medelålder – 56,4

84 Bilaga

Ds 1999:70

Finansdepartementet
Riksgäldskontoret
Män	Kvinnor
53	39
48	50
47	53
61
49
33
Medelålder – 48,1
Generaltullstyrelsen
Män	Kvinnor
49	57
52	56
64	52
65	47
54
Medelålder – 55,1
Statens Fastighetsverk
Män	Kvinnor
58	61
67	56
51	56
55

Medelålder – 55,9

Ds 1999:70

KK Fonddelegationen
Män	Kvinnor
54	53
59	59
62
Medelålder – 57,4
SPV Statens Pensionsverk
Män	Kvinnor
52	56
62	51
60	43
57	51
55
Medelålder – 54,1
Finansinspektionen
Män	Kvinnor
44	59
53	60
51
59

Medelålder – 55,1

86 Bilaga

Ds 1999:70

Riksrevisionsverkets Råd
Män	Kvinnor
48	59
60	54
62	43
61	41
61	57
67
Medelålder – 55,7
Riksskatteverket
Män	Kvinnor
55	49
45	45
58	63
39	49
62
53
50
57
43
53
54
Medelålder – 51,7
Lotteriinspektionen
Män	Kvinnor
52	59
54	54
	59
Medelålder – 55,6

Ds 1999:70

SCB:s Vetenskapliga Råd
Män	Kvinnor
53	55
57	49
57
71
70
62
53
Medelålder – 58,6
Statistiska Centralbyrån SCB
Män	Kvinnor
59	56
48	56
47	52
54	57
56
Medelålder – 53,9
Kammarkollegiet
Män	Kvinnor
54	51
57	53
55	67
55	59
Medelålder – 56,4

88 Bilaga

Ds 1999:70

Utbildningsdepartementet
Centrala studiestödsnämnden CSN
Män	Kvinnor
66	58
57	59
48	58
28	52
63	52
Medelålder – 54,1
Verket för högskoleservice VHS
Män	Kvinnor
64	52
52	58
54	51
53	29
	28
Medelålder – 49,0

Statens psykologiska-pedagogiska bibliotek

Män	Kvinnor
55	60
58	59
55	52

Medelålder – 56,5

Ds 1999:70

Kungliga biblioteket KB
Män	Kvinnor
54	61
62	47
66	64
52	64
	56
Medelålder – 58,4
Arkivet för ljud och bild
Män	Kvinnor
54	54
50	62
46	62
Medelålder – 54,7
Forskningsrådsnämnden
Män	Kvinnor
49	58
42	52
66	47
60	65
57	50
53	53
53	53
64	53
	60
Medelålder – 55,0

90 Bilaga

Ds 1999:70

Humanistisk–Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR

Män	Kvinnor
71	55
55	56
64	56
56	56
54	32
62
Medelålder – 56,1
Medicinska forskningsrådet MFR
Män	Kvinnor
49	54
55	54
52	64
59	54
	51
	60
Medelålder – 55,2
Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR
Män	Kvinnor
58	53
49	58
53	38
59
55
56
58

Medelålder – 53,7

Ds 1999:70

Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR

Män	Kvinnor
48	55
57
54
50
52
70
64
53
44
Medelålder – 55,9
Polarforskningssekretariatet
Män	Kvinnor
56	51
54	63
57
54
Medelålder – 55,8
Institutet för rymdfysik
Män	Kvinnor
66	57
53	64
62	57
57
60
54
Medelålder – 58,9

92 Bilaga

Ds 1999:70

EU/FOU-rådet
Män	Kvinnor
66	47
49	55
59	63
53	52
42
54
54
57
Medelålder – 54,3
EU-programkontoret
Män	Kvinnor
38	51
54	48
57	57
52
Medelålder – 51,0
Högskoleverket
Män	Kvinnor
60	60
55	46
60	40
35	26
60	56
Medelålder – 49,8

Ds 1999:70

Jordbruksdepartementet

Jordbruksverket

Män	Kvinnor
51	53
62	54
50	49
	51
	52

Medelålder – 52,8

Livsmedelsverket

Män	Kvinnor
60	52
58	42
49	63
50	54
51	60
44	59
56
59

Medelålder – 54,1

Fiskeriverket

Män	Kvinnor
58	61
52	64
55	51
53

Medelålder – 56,3

94 Bilaga

Ds 1999:70

Statens veterinärmedicinska anstalt
Män	Kvinnor
56	36
61	56
60	49
48	45
	37

Medelålder – 49,8

Ds 1999:70

Arbetsmarknadsdepartementet
Jämställdhetsnämnden
Män	Kvinnor
55	60
50	58
46	54
	47
	59
Medelålder – 53,6
Arbetslivsinstitutet
Män	Kvinnor
61	46
61	55
46	59
43	55
	55
	42
Medelålder – 52,3
Rådet för arbetslivsforskning
Män	Kvinnor
57	56
56	54
61	53
	53
Medelålder – 55,7

96 Bilaga

Ds 1999:70

Institutet för arbetsmarknads politisk utvärdering

Män	Kvinnor
49	57
55	50
50	37
55	39
54
46
Medelålder – 49,2
Arbetarskyddsstyrelsen
Män	Kvinnor
56	45
63	42
67	38
Medelålder – 51,8
Statens förlikningsmannaexpedition
Män	Kvinnor
72	41
70
Medelålder – 61,0

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor

Män	Kvinnor
48	50
51	39
50	47
55	59
46

Medelålder – 49,4

Ds 1999:70

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Män	Kvinnor
59	34
57	56
54	48
	47
Medelålder – 50,7
Arbetsmarknadsstyrelsen
Män	Kvinnor
35	44
49	53
	46
	49
	48
Medelålder – 46,3

98 Bilaga

Ds 1999:70

Kulturdepartementet
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Män	Kvinnor
64	58
53	61
42	49
	65
Medelålder – 56,0
Naturhistoriska riksmuseet
Män	Kvinnor
54	54
54	60
65	46
46	56
Medelålder – 54,4
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Män	Kvinnor
56	57
39	51
	46
	64
	54
	51
Medelålder – 52,3

Ds 1999:70

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Män	Kvinnor
55	46
41	68
63	45
57	42
63	57
53	57
53	64
44	29
55	69
	30
	41
Medelålder – 51,6
Granskningsnämnden för radio och TV
Män	Kvinnor
67	49
55	32
59	37
Medelålder – 49,8
Taltidningsnämnden
Män	Kvinnor
44	57
37	46
52	49
48
Medelålder – 47,6

100 Bilaga

Ds 1999:70

Presstödsnämnden

Män	Kvinnor
60	53
64	50
65	48
68	54
66

Medelålder – 58,7

Statens biografbyrå

Män	Kvinnor
50	54
57	55
33	50
	47

Medelålder – 49,4

Riksutställningar

Män	Kvinnor
56	56
56	57
57	51
51	44
	54

Medelålder – 53,6

Ds 1999:70

101

Statens historiska museer
Män	Kvinnor
62	43
49	27
45	37
58	56
	53
Medelålder – 47,8
Arkitektmuseet
Män	Kvinnor
47	42
51	60
37	56
	42
Medelålder – 47,9
Folkets museum Etnografiska
Män	Kvinnor
47	55
58	62
59	25
56
Medelålder – 51,7

102 Bilaga

Ds 1999:70

Statens försvarshistoriska museer
Män	Kvinnor
53	61
54	52
60	60
52	64
	61
Medelålder – 57,4
Statens sjöhistoriska museer
Män	Kvinnor
60	65
47	60
60
60
58
46
Medelålder – 57,0
Statens musiksamlingar
Män	Kvinnor
59	54
67	62
50	54
	60
Medelålder – 58,0

Ds 1999:70

103

Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet

Män	Kvinnor
58	70
61	56
51	61
	51
Medelålder – 58,3
Statens konstmuseer
Män	Kvinnor
57	60
59	49
64	55
58
66
Medelålder – 58,5
Riksantikvarieämbetet
Män	Kvinnor
61	62
62	58
51	53
58
42
Medelålder – 55,9

104 Bilaga

Ds 1999:70

Svenskt biografiskt lexikon
Män	Kvinnor
55	61
57	57
53
50
Medelålder – 55,5
Språk- och folkminnesinstitutet
Män	Kvinnor
56	65
51	63
67	65
64
62
Medelålder – 61,6
Riksarkivet
Män	Kvinnor
52	57
56	47
59
52
Medelålder – 53,8
Statens konstråd
Män	Kvinnor
61	50
48	36
43	44
	52
Medelålder – 47,7

Ds 1999:70

105

Konstnärsnämnden

Män	Kvinnor
63	41
41	57
59	38
50	57
66	49
38

Medelålder – 50,8

Statens kulturråd

Män	Kvinnor
52	66
57	36
64	26
56	58
47	40
56	45
	48

Medelålder – 50,1

106 Bilaga

Ds 1999:70

Näringsdepartementet
NUTEK
Män	Kvinnor
54	59
53	56
58	53
56	51
61
Medelålder – 55,7
Patent- och Registreringsverket
Män	Kvinnor
59	50
66	36
69	38
56	46
Medelålder – 52,5
Revisorsnämnden
Män	Kvinnor
53	44
59	39
54	61
60
54
Medelålder – 53,0

Ds 1999:70

107

Rymdstyrelsen
Män	Kvinnor
49	54
69	51
53
58
62
Medelålder – 56,6
Skogsstyrelsen
Män	Kvinnor
50	46
53	51
59	62
60	50
62
Medelålder – 54,8
Statens energimyndighet
Män	Kvinnor
51	50
52	50
45	52
54	42
Medelålder – 49,5

108 Bilaga

Ds 1999:70

Sveriges geologiska undersökning SGU
Män	Kvinnor
56	56
42	50
44	55
58	51
Medelålder – 51,5
Turistdelegationen
Män	Kvinnor
59	59
54	65
40	54
60
Medelålder – 55,9

Delegationen för utländska investerare i Sverige

Män	Kvinnor
51	54
66	56
55	46
57	55
58

Medelålder – 55,3

Ds 1999:70

109

Exportkreditnämnden
Män	Kvinnor
56	46
53	41
40	48
57
55
53
52
Medelålder – 50,1
Kommerskollegium
Män	Kvinnor
52	43
48	54
51	54
58
44

Medelålder – 52,7

110 Bilaga

Ds 1999:70

Sprängämnesinspektionen
Män	Kvinnor
49	61
60	57
60	54
55

Medelålder – 56,4

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Män	Kvinnor
59	57
57	34
60	64
57	64
57
Medelålder – 56,6
Glesbygdsverket
Män	Kvinnor
52	49
52	55
43	61
Medelålder – 52,0
Statens institut för regionalforskning
Män	Kvinnor
71	53
58	53
56
Medelålder – 58,2

Ds 1999:70

111

Inrikesdepartementet

Stadsmiljörådet

Män	Kvinnor
55	64
53	57
56	45
49	51
60	56
57	60
51	54
69
66

Medelålder – 56,4

Statens Va-nämnd

Män	Kvinnor
59	52
56	50

Medelålder – 57,3

112 Bilaga

Ds 1999:70

Byggforskningsrådet
Män	Kvinnor
57	50
59	42
57	51
49
45
Medelålder – 51,3
Boverket
Män	Kvinnor
60	44
59	59
63	55
65	65
60
Medelålder – 58,9
Fonden för fukt- och mögelskador
Män	Kvinnor
64	53
54	69
53
56
Medelålder – 58,2

Ds 1999:70

113

Bostadsdelegationen
Män	Kvinnor
60
56
52
42
Medelålder – 52,5
Statens bostadskreditnämnd
Män	Kvinnor
56	42
65	51
	56
Medelålder – 54,0
Lantmäteriverket
Män	Kvinnor
46	55
64	54
55	58
56	64
Medelålder – 56,5
Konsumentverket
Män	Kvinnor
58	61
63	56
60	55
57	38
50	59
Medelålder – 55,7

114 Bilaga

Ds 1999:70

Allmänna reklamationsnämnden
Män	Kvinnor
53	50
58	54
56	59
	49
Medelålder – 54,1
Fastighetsmäklarnämnden
Män	Kvinnor
65	52
59	51
48	54
60	44
Medelålder – 54,1
Resegarantinämnden
Män	Kvinnor
55	57
57	52
	54
Medelålder – 55,0
Marknadsdomstolen
Män	Kvinnor
62	57
69
71

Medelålder – 59,7

Ds 1999:70

115

Nämnden mot etnisk diskriminering
Män	Kvinnor
70	50
29
Medelålder – 49,7
Stiftelsen Invandrartidningen
Män	Kvinnor
51	60
63	52
64	47
Medelålder – 56,2
Ungdomsstyrelsen
Män	Kvinnor
43	53
56	27
34	32
53	37
54

Medelålder – 43,2

116 Bilaga

Ds 1999:70

Miljödepartementet
Statens Naturvårdsverk
Män	Kvinnor
50	50
59	57
59	55
38	52
	49
	45
Medelålder – 51,4
Kemikalieinspektionen
Män	Kvinnor
57	42
52	41
57	47
50	62
51
Medelålder – 51,0
Statens strålskyddsinstitut SSI
Män	Kvinnor
47	61
62	51
45	56
53	67
	56
Medelålder – 55,3

Ds 1999:70

117

Statens Kärnkraftsinspektion SKI
Män	Kvinnor
62	64
56	52
61	45
62
47
59
Medelålder – 56,4
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Män	Kvinnor
55	67
68
64
Medelålder – 63,5