skr_199091__101 (Bilaga )

	Regeringens skrivelse
	1990/91:101
	om ILOs konvention om ursprungsfolk och	Skr.
	stamfolk i självstyrande länder	Skr.
	stamfolk i självstyrande länder	1990/91:101

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Mona Sahlin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen förelägger riksdagen ILOs konvention (nr 169) om ursprungs folk och stamfolk i självstyrande länder i enlighet med vad som föreskrivs i ILOs stadga.

1Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

Arbetsmarknadsdepartementet	Skr. 1990/91:101
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Sahlin

Skrivelse om ILOs konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder

1 Inledning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).

ILOs beslutande församling — internationella arbetskonferensen —
sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel
19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets
dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att
ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation,
avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den
bindande karaktär som tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet
är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då
det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolu
tion.
Senast 18 månader från avslutandet av konferensens session skall varje
medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventio
ner och rekommendationer for lagstiftning eller andra åtgärder. Varje
medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta internationella arbetsby-
råns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla
denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.
Internationella arbetskonferensens sjuttiosjätte möte hölls i Geneve den
7-28 juni 1989.
Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en fullständig delegation,
dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud samt ett antal
experter. Som ombud deltog för regeringen departementsrådet Bengt Li
dal, socialdepartementet, och departementssekreteraren Kerstin Wiklund,
arbetsmarknadsdepartementet, för arbetsgivarna direktören i Svenska ar
betsgivareföreningen Johan von Holten och för arbetstagarna internatio
nelle sekreteraren i Landsorganisationen i Sverige Ulf Edström.
1989 års arbetskonferens antog en konvention (nr 169) om ursprungs	2
folk och stamfolk i självstyrande länder samt i anslutning till detta beslut	2

en resolution om uppföljning av konventionen. Texterna på engelska och Skr. 1990/91: 101 svenska till konventionen och resolutionen bör fogas som bilaga 1—2 till

protokollet i detta ärende. Konventionstexten på samiska bör tillfogas som

bilaga 3.

Jag avser nu att anmäla konventionen för den åtgärd som föreskrivs enligt artikel 19 i ILOs stadga.

2Konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder

2.1 Bakgrund

Internationella arbetskonferensen antog år 1957 en konvention (nr 107) samt en rekommendation (nr 104) om skydd för och integration av inföd da och andra i stammar eller i stamliknande förhållanden levande folk grupper i självstyrande länder. Instrumenten anmäldes för riksdagen ge nom proposition 1958:46. Föredragande statsrådet anförde att de torde sakna omedelbart intresse för svenskt vidkommande och att det därför inte fanns skäl för Sverige att ratificera konventionen. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning. Frågan om en svensk ratifikation av konventionen nr 107 har sedan dess inte prövats. Konventionen nr 107 hade den I januari 1990 ratificerats av 27 av ILOs medlemsländer.

Efter beslut av ILOs styrelse hölls år 1986 ett expertmöte för att pröva
frågan om en revidering av ILO-konventionen nr 107. Mötet slog fast att
konventionen numera måste anses föråldrad och i behov av revision. I
sina rekommendationer uttalade expertmötet den förhoppningen att urbe
folkningarna och deras företrädare skulle ges möjlighet att aktivt delta i
arbetet med revideringen av konventionen.
Som ett led i förberedelsearbetet inför förstaårsbehandlingen av ämnet
”revidering av konventionen nr 107” år 1988 anmodade ILO medlemssta
terna att besvara ett av arbetsbyrån utarbetat frågeformulär. ILO-kommit-
tén fann i sitt remissvar det motiverat att konventionen blev föremål för
revidering. I synnerhet borde den s.k. assimilationslinjen, som konventio
nen nr 107 var ett uttryck för, utgå till förmån för en text byggd på
principen om respekt för urbefolkningarnas kultur och rättigheter. Dessut
om borde — framhöll kommittén — en reviderad konvention utformas på
sådant sätt att den tillgodosåg urbefolkningars rätt att bli konsulterade och
utöva inflytande i frågor som berör dem.
Efter sedvanlig tvåårsbehandling antog internationella arbetskonferen
sen år 1989 konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i själv
styrande länder. Konventionen antogs med röstsiffrorna 328 för, 1 emot
och 49 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen.
Samtidigt antogs utan omröstning en av nordiska regeringsrepresentanter
initierad resolution om uppföljning av konventionen.
Konventionen hade den 15 november 1990 ratificerats av två länder,	3
Norge och Mexico. Den träder i kraft den 5 september 1991.	3

Yttrande över konventionen nr 169 haravgettsav ILO-kommittén, som Skr. 1990/91: 101 i sin tur har inhämtat yttranden från hovrätten för Övre Norrland, social

styrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk, domänverket, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, AMU-styrel- sen, statens invandrarverk, jämställdhetsombudsmannen, ombuds mannen mot etnisk diskriminering, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Skogsägarnas riksförbund, Skogsindustrierna, Svenska samernas riksförbund, Riksorganisationen Same Ätnam, LandsfÖrbundet Svenska Sameroch Nordiskt Samiskt Insti tut.

ILO-kommittén anser att Sverige for närvarande inte bör tillträda kon ventionen nr 169.

2.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Den nya konventionen, nr 169, som reviderar konventionen nr 107, äger tillämpning på stamfolk, vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhål landen skiljer dem från andra grupper av den nationella gemenskapen, och på folk, som på grund av sin härkomst betraktas som ursprungsfolk. Kriteriet för att enligt konventionen betraktas som stamfolk eller ur sprungsfolk är att man själv identifierar sig som ett sådant folk. Använd ningen av uttrycket ”folk” i konventionen skall inte tolkas så att det ger upphov till rättigheter som kan vara förknippade med begreppet ”folk” i folkrätten.

Regeringarna har att se till att ursprungsfolkens och stamfolkens rättig
heter skyddas och att deras integritet respekteras. Särskilda åtgärder skall
vidtas för att skydda deras identitet, institutioner, egendom, arbete, kultur
och miljö. Dessutom skall de ha samma möjligheter och samma rättigheter
som enligt den nationella lagstiftningen tillkommmer den övriga befolk
ningen.
Ursprungsfolk och stamfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta mänsk
liga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilt poängteras att konven
tionen utan diskriminering skall tillämpas på såväl manliga som kvinnliga
medlemmar av dessa folk.
Regeringarna skall samråda med folken ifråga beträffande åtgärder som
direkt kan beröra dem och skapa medel för dem att delta i beslutsfattandet
i valda institutioner och andra organ. Dessa folk skall ha rätt att besluta
om sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen. Regeringarna
å andra sidan har ett ansvar att skydda och bevara miljön i de områden
som dessa folk bebor.
Ursprungsfolken skall ha rätt att behålla sina sedvänjor och institutioner
när detta inte är oförenligt med det nationella rättssystemet eller interna
tionellt erkända mänskliga rättigheter.
Enligt konventionen skall dessa folks äganderätt och besittningsrätt till
den mark som de traditionellt bebor erkännas. Åtgärder skall vidtas för att
skydda deras rätt att nyttja mark som inte uteslutande bebos av dem.	4
Särskild uppmärksamhet fästs vid nomadfolkens situation.	4

Ursprungsfolkens rätt till naturtillgångar som hör till deras mark skall Skr. 1990/91: 101 särskilt skyddas. De skall ha rätt att delta i användningen, förvaltningen

och bevarandet av dessa tillgångar.

Ursprungsfolk och stamfolk får inte förflyttas från det område som de bebor. Om en förflyttning anses nödvändig som en undantagsåtgärd, får den ske endast med deras medgivande. Om ett sådant medgivande inte kan erhållas, får förflyttningen ske endast enligt i den nationella lagstift ningen fastställda förfaranden. Närhelst så är möjligt skall de ha rätt att återvända till sina traditionella landområden.

Andra frågor som berörs i konventionen är anställnings- och arbetsvill kor, yrkesutbildning och hantverk, social trygghet och hälso- och sjukvård, utbildning, språk och kommunikation samt kontakter och samarbete över riksgränser.

I den resolution som antogs i anslutning till konventionen anges åtgärder såväl på nationellt som på internationellt plan för att följa upp konventio nen och främja dess målsättning.

2.3 Överväganden

Min bedömning: Sverige bör för närvarande inte tillträda konventionen nr 169.

Skälen for min bedömning: Jag finner det önskvärt att det på längre sikt
skall bli möjligt för Sverige att tillträda konventionen nr 169. Till skillnad
från den nu 33 år gamla konventionen nr 107 med sin föråldrade syn på
urbefolkningarna, utgår den nya konventionen från principen om respekt
för deras kultur och rättigheter. Denna inriktning ökar förutsättningarna
för dem att bevara och utveckla en språklig och kulturell identitet liksom
sina traditionella näringar. Konventionen ligger därmed i linje med ett
tänkesätt som jag kan ansluta mig till.
ILOs urbefolkningsinstrument kan inte längre anses ”sakna omedelbart
intresse för svenskt vidkommande”. Samerna utgör en urbefolkning eller
ett ursprungsfolk i Sverige. Sverige deltog också på regeringssidan aktivt i
utarbetandet av den nya konventionen. I regeringsdelegationen till arbets
konferensen fanns samerna representerade under såväl förstasom andra-
årsbehandlingen. De svenska samerna har uttryckt ett starkt intresse för
att Sverige ratificerar konventionen.
Remissinstanserna har dock på en rad punkter pekat på bristande över
ensstämmelse mellan konventionens krav och nuvarande svenska förhål
landen. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, som finner det vara
av stor betydelse för ursprungsfolk runt om i världen liksom för de svenska
samerna, att Sverige ratificerar konventionen och därtill vidtar de lagstift
nings- och andra åtgärder som behövs, efterlyser en närmare analys av hur
texten i konventionens artikel 14 om landrättigheter skall förstås i förhål
lande till dels samernas nuvarande rättsställning, dels i det förflutna inträf
fade ingrepp i samerätten. Jag noterar här att frågan om urbefolkningarnas
markrättigheter var en av de mest tidskrävande och svåraste att finna
enighet kring under utskottsbehandlingen i Geneve. Ett svenskt förslag att
i texten föra in begreppet ”bruksrätt” som ett alternativ till äganderätt och	$

fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

besittningsrätt rönte därvid inte någon framgång.	Skr. 1990/91:101
ILO-kommittén konstaterar att parallellt med ILOs arbete med en ny
konvention om urbefolkningars rättigheter har ett omfattande utrednings
arbete bedrivits i Sverige. Samerättsutredningen har i maj 1986 överläm
nat delbetänkandet (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning, i juni
1989 huvudbetänkandet (SOU 1989:41) Samerätt och sameting och	i

november 1990 slutbetänkandet (SOU 1990:91) Samerätt och samiskt språk, och därtill underlagsrapporten (SOU 1990:84) Språkbyte och språk bevarande. En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen har i april 1989 över lämnat ett förslag om samebyarnas organisation, funktion och ekonomi. Regeringen har bl.a. i propositionerna 1990/91:3 om skogsbruket i fjällnä ra skogar och 1990/91:4 om ändring i rennäringslagen (1971:437) behand lat frågor som har anknytning till konventionens tillämpningsområde. Riksdagen har med vissa ändringar tillstyrkt de i propositionen 1990/91:3 framlagda lagförslagen (JoU13, rskr. 70). Däremot har riksdagen avslagit regeringens förslag om ändring i rennäringslagen och ställt sig bakom en hemställan att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från samerättsut redningen blir föremål för en samlad bedömning (JoU12, rskr. 46).

Mot denna bakgrund anser ILO-kommittén att Sverige för närvarande inte bör tillträda ILO-konventionen nr 169.

För egen del noterar jag att Samernas nationalråd den 12 oktober 1990 i ett brev till regeringen uttryckt önskemål om bl.a. en samlad same- och rennäringsproposition våren 1991. Denna skulle även inkludera frågan om godkännande av ILOs konvention nr 169.

Jag finner sålunda i likhet med ILO-kommittén att Sverige för närvaran de inte bör tillträda konventionen. De ambitioner och krav konventionen uppställer bör noga övervägas i det fortsatta arbetet med samefrågorna.

Jag har i detta ärende särskilt samrått med cheferna för justitie-, utri kes-, social-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Convention (No. 169) concerning indigenous and tribal peoples in independent countries

The General Conference of the International Labour Organisation,

Having been convened at Geneva by the Governing Body of the International Labour Office, and having met in its 76th Session on 7 June 1989, and

Noting the international standards contained in the Indigenous and Tribal Populations Convention and Recommendation, 1957, and

Recalling the terms of the Universal Declaration of Human Rights, the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, the International Covenant on Civil and Political Rights, and the many interna tional instruments on the prevention of discrimination, and

Considering that the developments which have taken place in international law since 1957, as well as developments in the situa tion of indigenous and tribal peoples in all regions of the world, have made it appropriate to adopt new international standards on the subject with a view to removing the assimilationist orientation of the earlier stan dards, and

Recognising the aspirations of these peo ples to exercise control over their own insti tutions, ways of life and economic development and to maintain and develop their identities, languages and religions, within the framework of the States in which they live, and

Noting that in many parts of the world these peoples are unable to enjoy their funda mental human rights to the same degree as the rest of the population of the States within which they live, and that their laws, values, customs and perspectives have often been eroded, and

Calling attention to the distinctive contributions of indigenous and tribal peoples to

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Översättning

ILOs konvention (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder

Internationella arbetsorganisationens all männa konferens,

som har sammankallats till Geneve av sty relsen for internationella arbetsbyrån och samlats där den 7 juni 1989 till sitt 76:e möte,

beaktar de internationella normerna i 1957 års konvention och rekommendation om skydd för och integration av infödda och andra i stammar levande folkgrupper,

erinrar om bestämmelserna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om ekono miska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om medborger liga och politiska rättigheter samt i de talrika internationella instrumenten om förhind rande av diskriminering,

anser att den utveckling som ägt rum inom folkrätten sedan 1957, liksom i fråga om ursprungsfolkens och stamfolkens situation i alla områden av världen, har gjort det lämp ligt att anta nya internationella normer i äm net med syfte att undanröja de tidigare nor mernas inriktning mot assimilation,

erkänner dessa folks strävanden att få utöva kontroll över sina egna institutioner, sin egen livsstil och ekonomiska utveckling

och att vidmakthålla och utveckla sin identi tet, sitt språk och sin religion inom ramen för de stater där de bor,

konstaterar att dessa folk i många delar av världen inte kan åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter i samma utsträckning som den övriga befolkningen i de stater där de bor, och att deras lagar, värden, sedvänjor och perspektiv ofta har urholkats,

fäster uppmärksamhet vid ursprungsfolkens och stamfolkens speciella bidrag till

the cultural diversity and social and ecological harmony of humankind and to interna tional co-operation and understanding, and Noting that the following provisions have been framed with the co-operation of the

United Nations, the Food and Agriculture Organisation of the United Nations, the

United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation and the World Health Organisation, as well as of the Inter-Ameri- can Indian Institute, at appropriate levels and in their respective fields, and that it is proposed to continue this co-operation in promoting and securing the application of

these provisions, and

Having decided upon the adoption of certain proposals with regard to the partial revi sion of the Indigenous and Tribal Populations Convention, 1957 (No. 107), which is the fourth item on the agenda of the session,

and

Having determined that these proposals shall take the form of an international Con vention revising the Indigenous and Tribal Populations Convention, 1957;

adopts this twenty-seventh day of June of the year one thousand nine hundred and eighty-nine the following Convention, which may be cited as the Indigenous and Tribal Peoples Convention, 1989:

Part I. General policy

Artide 1

1.This Convention applies to:

(a)tribal peoples in independent countries whose social, cultural and economic conditions distinguish them from other sections of the national community, and whose status is regulated wholly or partially by their own customs or traditions or by special laws or regulations;

(b)peoples in independent countries who are regarded as indigenous on account of their descent from the populations which inhabited the country, or a geographical region to which the country belongs, at the time of conquest or colonisation or the establishment

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

mänsklighetens kulturella mångfald och so ciala och ekologiska harmoni samt till inter nationellt samarbete och förståelse,

konstaterar att följande bestämmelser har utarbetats i samarbete med såväl Förenta na tionerna, FNs livsmedels- och jordbruksor ganisation (FAO), FNs organisation för ut bildning, vetenskap och kultur (UNESCO) och Världshälsoorganisationen (WHO) som Interamerikanska indianinstitutet, på veder börlig nivå och inom deras respektive områ den, samt att avsikten är att fortsätta detta samarbete för att främja och trygga tillämp ningen av dessa bestämmelser,

har beslutat anta vissa förslag angående partiell revidering av 1957 års konvention (nr

107)om skydd för och integration av infödda och andra i stammar levande folkgrupper i självstyrande länder, en fråga som utgör den fjärde punkten på mötets dagordning,

har fastställt att dessa förslag skall ta for men av en internationell konvention, som reviderar 1957 års konvention om skydd för och integration av infödda och andra i stam mar levande folkgrupper, och

antar denna den tjugosjunde dagen i juni månad nittonhundraåttionio följande kon vention, som kan kallas 1989 års konvention om ursprungsfolk och stamfolk.

Del I. Allmänna principer

Artikel 1

1.Denna konvention äger tillämpning på

(a)stamfolk i självstyrande länder, vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhållan den skiljer dem från andra grupper av den nationella gemenskapen och vilkas ställning helt eller delvis regleras genom deras egna sedvänjor eller traditioner eller genom sär skild lagstiftning;

(b)folk i självstyrande länder, vilka betrak tas som ursprungsfolk på grund av att de härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som lan det tillhör, vid tiden för erövring eller koloni sation eller fastställandet av nuvarande stats-

of present State boundaries and who, irrespective of their legal status, retain some or all of their own social, economic, cultural and political institutions.

2.Self-identification as indigenous or tri bal shall be regarded as a fundamental criterion for determining the groups to which the provisions of this Convention apply.

3.The use of the term “peoples” in this Convention shall not be construed as having any implications as regards the rights which may attach to the term under international law.

Article 2

1.Governments shall have the responsibility for developing, with the participation of the peoples concerned, co-ordinated and systematic action to protect the rights of these peo ples and to guarantee respect for their integri-

ty.2. Such action shall include measures for:

(a)ensuring that members of these peoples benefit on an equal footing from the rights and opportunities which national laws and regulations grant to other members of the population;

(b)promoting the full realisation of the so cial, economic and cultural rights of these peoples with respect for their social and cul tural identity, their customs and traditions and their institutions;

(c)assisting the members of the peoples concerned to eliminate socio-economic gaps that may exist between indigenous and other members of the national community, in a manner compatible with their aspirations and ways of life.

Artide 3

1.Indigenous and tribal peoples shall enjoy the full measure of human rights and funda mental freedoms without hindrance or discrimination. The provisions of the Conven tion shall be applied without discrimination

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

gränser och vilka, oavsett rättslig ställning, har behållit en del av eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.

2.Identifiering av sig själv som ursprungs folk eller stamfolk skall anses som ett grund läggande kriterium för att fastställa de grup per på vilka bestämmelserna i denna konven tion äger tillämpning.

3.Användningen av uttrycket "folk" i denna konvention skall inte tolkas så att det ger upphov till rättigheter som kan vara för knippade med begreppet "folk" i folkrätten.

Artikel 2

1.Regeringarna skall ha ansvaret för att, under medverkan av berörda folk, utveckla samordnade och systematiska program i syfte att skydda dessa folks rättigheter och garan tera respekt för deras integritet.

2.Dessa program skall innefatta åtgärder för att

(a)säkerställa att medlemmar av dessa folk på jämlika villkor åtnjuter de rättigheter och möjligheter som enligt den nationella lagstift ningen tillkommer andra medlemmar av be folkningen;

(b)främja det fulla förverkligandet av dessa folks sociala, ekonomiska och kultu rella rättigheter med hänsyn till deras sociala och kulturella identitet, deras sedvänjor och traditioner samt institutioner;

(c)bistå medlemmar av berörda folk med

att undanröja socio-ekonomiska klyftor som kan finnas mellan medlemmar av ursprungs folk och andra medlemmar av den nationella gemenskapen, på ett sätt som är förenligt med deras strävanden och levnadssätt.

Artikel 3

1.Ursprungsfolk och stamfolk skall till fullo åtnjuta mänskliga rättigheter och grund läggande friheter utan hinder eller diskrimi nering. Konventionens bestämmelser skall utan diskriminering tillämpas på såväl man-

to male and female members of these peo ples.

2.No form of force or coercion shall be used in violation of the human rights and fundamental freedoms of the peoples con cerned, including the rights contained in this Convention.

Article 4

1.Special measures shall be adopted as appropriate for safeguarding the persons, insti tutions, property, labour, cultures and environment of the peoples concerned.

2.Such special measures shall not be contrary to the freely-expressed wishes of the peoples concerned.

3.Enjoyment of the general rights of citizenship, without discrimination, shall not be prejudiced in any way by such special mea sures.

Article 5

In applying the provisions of this Conven tion:

(a)the social, cultural, religious and spiritual values and practices of these peoples shall be recognised and protected, and due account shall be taken of the nature of the problems which face them both as groups and as individuals;

(b)the integrity of the values, practices and institutions of these peoples shall be respected;

(c)policies aimed at mitigating the difTiculties experienced by these peoples in facing new conditions of life and work shall be adopted, with the participation and co-opera- tion of the peoples affected.

Article 6

1.In applying the provisions of this Conven tion, governments shall:

(a)consult the peoples concerned, through appropriate procedures and in particular through their representative institutions, whenever consideration is being given to leg-

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

liga som kvinnliga medlemmar av dessa folk.

2.Ingen form av våld eller tvång får an vändas som strider mot de berörda folkens mänskliga rättigheter och grundläggande fri heter, innefattande rättigheter enligt denna konvention.

Artikel 4

1.Särskilda åtgärder skall vidtas då så befinnes lämpligt for att skydda de berörda fol kens individer, institutioner, egendom, ar bete, kultur och miljö.

2.Sådana särskilda åtgärder får inte stå i

strid med de berörda folkens fritt uttryckta önskningar.

3.Åtnjutandet utan diskriminering av de allmänna medborgerliga rättigheterna, får inte på något sätt inskränkas genom sådana särskilda åtgärder.

Artikel 5

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention skall

(a)dessa folks sociala, kulturella, religiösa och andliga värden och bruk erkännas och skyddas och vederbörlig hänsyn tas till arten av de problem som möter dem både som grupper och som individer,

(b)integriteten för dessa folks värden, bruk och institutioner respekteras;

(c)åtgärder vidtas under medverkan av och i samarbete med de berörda folken, som syftar till att mildra de svårigheter som upp står för dessa folk, när de möter nya levnads- och arbetsvillkor.

Artikel 6

1.Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention skall regeringarna

(a)samråda med berörda folk genom lämp

liga förfaranden och särskilt genom deras re presentativa institutioner, närhelst lagstiftn ings- eller administrativa åtgärder som direkt

islative or administrative measures which may affect them directly;

(b)establish means by which these peoples can freely participate, to at least the same extent as other sectors of the population, at all levels of decision-making in elective insti tutions and administrative and other bodies responsible for policies and programmes which concern them;

(c)establish means for the full development of these peoples’ own institutions and initiatives, and in appropriate cases provide the resources necessary for this purpose.

2.The consultations carried out in application of this Convention shall be undertak en, in good faith and in a form appropriate to the circumstances, with the objective of achieving agreement or consent to the proposed measures.

Article 7

1.The peoples concerned shall have the right to decide their own priorities for the process of development as it affects their lives, beliefs, institutions and spiritual wellbeing and the lands they occupy or otherwise use, and to exercise control, to the extent possible, over their own economic, social and cultural development. In addition, they shall participate in the formulation, implementation and evaluation of plans and programmes for national and regional development which may affect them directly.

2.The improvement of the conditions of life and work and levels of health and education of the peoples concerned, with their participation and co-operation, shall be a matter of priority in plans for the overall economic development of areas they inhabit. Special projects for development of the areas in question shall also be so designed as to promote such improvement.

3.Governments shall ensure that, whenever appropriate, studies are carried out, in co-operation with the peoples concerned, to assess the social, spiritual, cultural and environmental impact on them of planned devel-

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

kan påverka dem övervägs;

(b)skapa möjligheter genom vilka dessa folk fritt kan delta, åtminstone i samma ut sträckning som andra grupper av befolkning en och på alla nivåer av beslutsfattandet, i valda institutioner och administrativa och andra organ ansvariga för åtgärder och pro gram som berör dem;

(c)skapa möjligheter för en utveckling till fullo av dessa folks egna institutioner och initiativ och, där så är lämpligt, tillhanda hålla de resurser som är nödvändiga för detta ändamål.

2.Samråd enligt denna konvention skall ske förtroendefullt och i en efter omständig heterna lämplig form i syfte att uppnå över

enskommelse eller samtycke till föreslagna åtgärder.

Artikel 7

1.Berörda folk skall ha rätt att besluta om sina egna prioriteringar vad gäller utveck lingsprocessen i den mån denna påverkar deras liv, tro, institutioner och andliga väl färd samt den mark som de bebor eller på annat sätt nyttjar och rätt att utöva kontroll, så långt det är möjligt, över sin egen ekono miska, sociala och kulturella utveckling. Dessutom skall de medverka vid utarbetan det, genomförandet och utvärderingen av nationella och regionala utvecklingsplaner och -program, som direkt kan påverka dem.

2.Förbättring av de berörda folkens lev nads- och arbetsförhållanden och av deras hälso- och utbildningsnivå skall, med deras medverkan och samarbete, ges prioritet i planer for den allmänna ekonomiska utveck lingen inom de områden som de bebor. Sär skilda projekt för utveckling av ifrågavar ande områden skall även utformas på sådant sätt att sådan förbättring främjas.

3.Regeringarna skall säkerställa att, när helst det är lämpligt, studier genomförs i samarbete med berörda folk for att uppskatta planerade utvecklingsåtgärders sociala, and liga, kulturella och miljömässiga följder för

	Skr. 1990/91: 101
	Bilaga 1
opment activities. The results of these studies	dem. Resultatet av dessa studier skall anses
shall be considered as fundamental criteria	som grundläggande kriterier för genomföran
for the implementation of these activities.	det av sådana åtgärder.
4. Governments shall take measures, in	4. Regeringarna skall, i samarbete med
co-operation with the peoples concerned, to	berörda folk, vidta åtgärder for att skydda
protect and preserve the environment of the	och bevara miljön i de områden som de be
territories they inhabit.	bor.
Article 8	Artikel 8
1. In applying national laws and regulations	1. Vid tillämpningen av nationella lagar och
to the peoples concerned, due regard shall be	föreskrifter på berörda folk skall vederbörlig
had to their customs or customary laws.	hänsyn tas till deras sedvänjor och sedvane-
2. These peoples shall have the right to	rätt.
2. These peoples shall have the right to	2. Dessa folk skall ha rätt att behålla sina
retain their own customs and institutions,	egna sedvänjor och institutioner, där dessa
where these are not incompatible with funda	inte är oförenliga med grundläggande rättig
mental rights defined by the national legal	heter enligt det nationella rättssystemet och
system and with internationally recognised	med internationellt erkända mänskliga rät
human rights. Procedures shall be estab-	tigheter. Förfaranden skall fastställas vid be
lished, whenever necessary, to resolve con-	hov för att lösa konflikter som kan uppstå vid
flicts which may arise in the application of	tillämpningen av denna princip.
this principle.
3. The application of paragraphs 1 and 2	3. Tillämpningen av punkterna 1 och 2 i
of this Article shall not prevent members of	denna artikel skall inte hindra medlemmar
these peoples from exercising the rights	av dessa folk från att utöva de rättigheter som
granted to all citizens and from assuming the	tillerkänns alla medborgare och att åta sig
corresponding duties.	motsvarande skyldigheter.
Article 9	Artikel 9
1. To the extent compatible with the nation	1. I den mån det är förenligt med det na
al legal system and internationally recognised	tionella rätssystemet och internationellt er
human rights, the methods customarily prac-	kända mänskliga rättigheter skall de metoder
tised by the peoples concerned for dealing	som traditionellt tillämpas av berörda folk
with offences committed by their members	för beivrande av brott, som begåtts av deras
shall be respected.	medlemmar, respekteras.
2. The customs of these peoples in regard	2. Dessa folks sedvänjor i fråga om be
to penal matters shall be taken into consider-	straffning skall beaktas av myndigheter och
ation by the authorities and courts dealing	domstolar som handlägger sådana ärenden
with such cases.	och mål.
Article 10	Artikel 10
1. In imposing penalties laid down by gener	1. När medlemmar av dessa folk ådöms i
al law on members of these peoples account	allmän lagstiftning stadgat straff, skall hän
shall be taken of their economic, social and	syn tas till deras ekonomiska, sociala och kul
cultural characteristics.	turella särdrag.
2. Preference shall be given to methods of	2. Företräde skall ges andra straffmetoder
punishment other than confinement in pris-	än fängelsestraff.
on.	12
	12

Article 11

The exaction from members of the peoples concerned of compulsory personal services in

any form, whether paid or unpaid, shall be prohibited and punishable by law, except in

cases prescribed by law for all citizens.

Article 12

The peoples concerned shall be safeguarded against the abuse of their rights and shall be able to take legal proceedings, either individually or through their representative bodies, for the effective protection of these rights. Measures shall be taken to ensure that mem bers of these peoples can understand and be understood in legal proceedings, where necessary through the provision of interpreta tion or by other effective means.

Part II. Land

Article 13

1.In applying the provisions of this Part of the Convention governments shall respect the special importance for the cultures and spiritual values of the peoples concerned of their relationship with the lands or territories, or both as applicable, which they occupy or otherwise use, and in particular the collective aspects of this relationship.

2.The use of the term “lands” in Artides

15and 16 shall include the concept of territories, which covers the total environment of the areas which the peoples concerned occu py or otherwise use.

Article 14

1.The rights of ownership and possession of the peoples concerned over the lands which they traditionally occupy shall be recognised, In addition, measures shall be taken in ap propriate cases to safeguard the right of the peoples concerned to use lands not exclusively occupied by them, but to which they have traditionally had access for their subsistence and traditional activities. Particular atten-

f2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Artikel 11

Det skall i lag vara förbjudet och straffbart att ålägga medlemmar av berörda folk obliga toriska personliga tjänster i någon form, vare sig avlönade eller oavlönade, utom i de fall som föreskrivs i lag för alla medborgare.

Artikel 12

Berörda folk skall åtnjuta skydd mot kränk ning av sina rättigheter och skall kunna vidta lagliga åtgärder, antingen individuellt eller genom sina representativa organ, för att ef fektivt skydda dessa rättigheter. Åtgärder skall vidtas i syfte att säkerställa att medlem mar av dessa folk kan förstå och göra sig förstådda i rättsliga förfaranden, om nödvän digt genom tolk eller på annat effektivt sätt.

Del II. Mark

Artikel 13

1.Vid tillämpning av bestämmelserna i denna del av konventionen skall regeringarna respektera den speciella betydelse som de berörda folkens förhållande till mark eller områden, eller båda i tillämpliga fall, som de bebor eller nyttjar på annat sätt, har för deras kultur och andliga värden och särskilt de kol lektiva aspekterna av detta förhållande.

2.Användningen av uttrycket ”mark” i

artiklarna 15 och 16 skall innefatta begreppet områden, vilket täcker den totala miljön i de områden som berörda folk bebor eller nyttjar på annat sätt.

Artikel 14

1.De berörda folkens äganderätt och besitt ningsrätt till den mark som de traditionellt bebor skall erkännas. Därutöver skall åt gärder vidtas i lämpliga fall för att skydda de berörda folkens rätt att nyttja mark, som inte uteslutande bebos av dem, men till vilken de traditionellt haft tillträde för sin utkomst och traditionella verksamhet. Särskild uppmärk samhet skall fästas vid nomadfolkens och de

tion shall be paid to the situation of nomadic

peoples and shifting cultivators in this re spect.

2.Governments shall take steps as necessary to identify the lands which the peoples concerned traditionally occupy, and to guarantee effective protection of their rights of ownership and possession.

3.Adequate procedures shall be established within the national legal system to resolve land claims by the peoples concerned.

Article 15

1.The rights of the peoples concerned to the natural resources pertaining to their lands shall be specially safeguarded. These rights include the right of these peoples to partici pate in the use, management and conservation of these resources.

2.In cases in which the State retains the

ownership of mineral or sub-surface re sources or rights to other resources pertaining to lands, governments shall establish or maintain procedures through which they shall consult these peoples, with a view to ascertaining whether and to what degree their

interests would be prejudiced, before undertaking or permitting any programmes for the

exploration or exploitation of such resources pertaining to their lands. The peoples con cerned shall wherever possible participate in the benefits of such activities, and shall receive fair compensation for any damages which they may sustain as a result of such activities.

Article 16

1.Subject to the following paragraphs of this Article, the peoples concerned shall not be removed from the lands which they occupy.

2.Where the relocation of these peoples is

considered necessary as an exceptional measure, such relocation shall take place only with their free and informed consent. Where their consent cannot be obtained, such relo cation shall take place only following appro-

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

kringflyttande jordbrukarnas situation i detta hänseende.

2.Regeringarna skall vidta nödvändiga åt gärder för att identifiera den mark som de berörda folken traditionellt bebor och för att garantera effektivt skydd av deras äganderätt och besittningsrätt.

3.Lämpliga förfaranden skall införas inom det nationella rättssystemet för att ta ställning till anspråk på mark från berörda folk.

Artikel 15

1.De berörda folkens rätt till naturtillgång ar, som hör till deras mark, skall särskilt skyddas. Dessa rättigheter innefattar rätten för dessa folk att delta i användningen, för valtningen och bevarandet av sådana till gångar.

2.I de fall då staten behåller äganderätten till mineral- eller underjordiska tillgångar eller rättigheter till andra tillgångar som hör till mark, skall regeringarna fastställa eller upprätthålla förfaranden för samråd med ifrågavarande folk, i syfte att ta reda på om och i vilken utsträckning deras intressen skulle skadas, innan de påbörjar eller lämnar tillstånd till program för utforskning eller ex ploatering av sådana tillgångar som hör till

dessa folks mark. Berörda folk skall där det är möjligt få del av vinsten från sådan verksam het och erhålla skälig ersättning för even tuella skador till följd av sådan verksamhet.

Artikel 16

1.Med förbehåll för följande punkter i denna artikel skall berörda folk inte förflyttas från den mark som de bebor.

2.När förflyttning av dessa folk anses nödvändig som en undantagsåtgärd, får för flyttningen ske först sedan de informerats och har gett sitt fria medgivande. Om deras medgivande inte går att få, får förflyttningen ske endast enligt i den nationella lagstiftning-

priate procedures established by national laws and regulations, including public inquir-

ies where appropriate, which provide the opportunity for effective representation of the

peoples concerned.

3.Whenever possible, these peoples shall have the right to return to their traditional lands, as soon as the grounds for relocation cease to exist.

4.When such return is not possible, as determined by agreement or, in the absence of such agreement, through appropriate pro cedures, these peoples shall be provided in all possible cases with lands of quality and legal status at least equal to that of the lands previously occupied by them, suitable to provide for their present needs and future develop ment. Where the peoples concerned express a preference for compensation in money or in kind, they shall be so compensated under appropriate guarantees.

5.Persons thus relocated shall be fully compensated for any resulting loss or injury.

Article 17

1.Procedures established by the peoples concerned for the transmission of land rights among members of these peoples shall be respected.

2.The peoples concerned shall be consulted whenever consideration is being given to their capacity to alienate their lands or other wise transmit their rights outside their own community.

3.Persons not belonging to these peoples shall be prevented from taking advantage of their customs or of lack of understanding of the laws on the part of their members to secure the ownership, possession or use of land belonging to them.

Article 18

Adequate penalties shall be established by law for unauthorised intrusion upon, or use

of, the lands of the peoples concerned, and governments shall take measures to prevent such offences.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

en fastställda förfaranden, innefattande of

fentliga utredningar om så är lämpligt, där berörda folk har möjlighet till reell represen

tation.

3.Närhelst det är möjligt skall dessa folk ha rätt att återvända till sin hävdvunna mark så snart som skälen för förflyttning ej längre finns.

4.När sådant återvändande inte är möj ligt, skall dessa folk, såsom fastställts genom överenskommelse eller, i avsaknad av sådan överenskommelse, genom lämpliga förfaran den, i alla möjliga fall tilldelas mark, som till sin beskaffenhet och rättsliga status är minst likvärdig med den mark som de tidigare be bodde och som är ägnad att tillgodose deras nuvarande behov och deras framtida utveck ling. I de fall då berörda folk föredrar att få ersättning kontant eller in natura, skall de erhålla sådan ersättning under vederbörliga garantier.

5.Personer som förflyttas på detta sätt skall erhålla full ersättning för varje uppkom men förlust eller skada.

Artikel 17

1.Förfaranden som har etablerats av hävd hos berörda folk för överflyttning av mark rättigheter mellan medlemmar av dessa folk skall respekteras.

2.Berörda folk skall konsulteras vid prövning av deras befogenhet att överlåta sin mark eller på annat sätt överföra sina rättig heter till personer utanför den egna gemens kapen.

3.Personer som inte tillhör dessa folk skall hindras från att dra nytta av deras sed vänjor eller bristande insikt om lagstiftning en hos deras medlemmar i syfte att tillför säkra sig äganderätt, besittningsrätt eller nyttjanderätt till mark som tillhör dem.

Artikel 18

Lämpliga straff skall fastställas i lag för obe hörigt intrång på eller nyttjande av berörda folks mark, och regeringarna skall vidta åt gärder för att förhindra sådana överträdelser.

Article 19

National agrarian programmes shall secure to the peoples concerned treatment equivalent to that accorded to other sectors of the population with regard to:

(a)the provision of more land for these peoples when they have not the area necessary for providing the essentials of a normal existence, or for any possible increase in their numbers;

(b)the provision of the means required to promote the development of the lands which these peoples already possess.

Part III. Recruitment and conditions of employment

Article 20

1.Governments shall, within the framework of national laws and regulations, and in cooperation with the peoples concerned, adopt special measures to ensure the effective protection with regard to recruitment and condi tions of employment of workers belonging to these peoples, to the extent that they are not effectively protected by laws applicable to workers in general.

2.Governments shall do everything possi

ble to prevent any discrimination between workers belonging to the peoples concerned and other workers, in particular as regards:

(a)admission to employment, including

skilled employment, as well as measures for promotion and advancement;

(b)equal remuneration for work of equal

value;

(c)medical and social assistance, occupational safety and health, all social security benefits and any other occupationally related benefits, and housing;

(d)the right of association and freedom for all lawful trade union activities, and the right to conclude collective agreements with employers or employers’ organisations.

3.The measures taken shall include mea

sures to ensure:

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

Artikel 19

Nationella jordbruksprogram skall tillför säkra berörda folk en behandling som är lik

värdig med den som tillkommer andra grup per av befolkningen med avseende på

(a)tillhandahållandet av ytterligare mark för dessa folk när det område som de förfogar över inte räcker till för att förse dem med för ett normalt liv erforderliga förnödenheter

eller är otillräckligt vid en eventuell ökning av deras antal.

(b)tillhandahållandet av de medel som er fordras för att främja förbättring av den mark som dessa folk redan äger.

Del III. Sysselsättning och anställningsvillkor

Artikel 20

1.Regeringarna skall inom ramen för na tionella lagar och föreskrifter och i samarbete med berörda folk vidta särskilda åtgärder för att säkerställa ett effektivt skydd med av seende på sysselsättning och anställningsvill kor för arbetstagare, som tillhör dessa folk, i den mån de inte åtnjuter effektivt skydd genom den lagstiftning som gäller för arbets tagare i allmänhet.

2.Regeringarna skall göra allt som står i deras förmåga för att hindra varje diskrimi nering av arbetstagare, som tillhör berörda folk, i förhållande till andra arbetstagare, särskilt i fråga om

(a) tillträde till arbete, innefattande kvalifi cerat arbete, samt åtgärder för befordran;

(b)lika lön för arbete av lika värde;

(c)sjukvård och socialhjälp, arbetarskydd, samtliga socialförsäkringsförmåner och and ra arbetsrelaterade förmåner samt bostäder;

(d)föreningsrätt och frihet till all lagenlig

fackföreningsverksamhet samt rätt att sluta kollektivavtal med arbetsgivare eller arbets givarorganisationer.

3.De åtgärder som vidtas skall innefatta åtgärder för att säkerställa att

	Skr. 1990/91: 101
	Bilaga 1
(a) that workers beloinging to the peoples	(a) arbetstagare som tillhör berörda folk,
concerned, including seasonal, casual and	bl. a. säsongarbetare, tillfallighetsarbetare
migrant workers in agricultural and other	och migrerande arbetare inom jordbruk och
employment, as well as those employed by	annan verksamhet, liksom de som är an
labour contractors, enjoy the protection af-	ställda av foretag som förmedlar eller hyr ut
forded by national law and practice to other	arbetskraft, åtnjuter det skydd som enligt na
such workers in the same sectors, and that	tionell lag och praxis kommer andra sådana
they are fully informed of their rights under	arbetstagare inom samma sektorer till del och
labour legislation and of the means of redress	att de får fullständig information om sina
available to them;	rättigheter enligt arbetslagstiftningen och om
	vilka möjligheter till gottgörelse som står till
	buds för dem;
(b) that workers belonging to these peoples	(b) arbetstagare som tillhör dessa folk inte
are not subjected to working conditions haz-	utsätts för arbetsförhållanden som äventyrar
ardous to their health, in particular through	deras hälsa, i synnerhet genom exponering
exposure to pesticides or other toxic sub-	för bekämpningsmedel eller andra giftiga äm
stances;	nen;
(c) that workers belonging to these peoples	(c) arbetstagare som tillhör dessa folk inte
are not subjected to coercive recruitment sys	utsätts för tvångsrekryteringssystem, innefat
tems, including bonded labour and other	tande tvångsarbete och andra former av ar
forms of debt servitude;	bete for återbetalning av skuld;
(d) that workers belonging to these peoples	(d) manliga och kvinnliga arbetstagare som
enjoy equal opportunities and equal treat-	tillhör dessa folk åtnjuter lika möjligheter
ment in employment for men and women,	och lika behandling i arbetet samt skydd mot
and protection from sexual harassment.	sexuella trakasserier.
4. Particular attention shall be paid to the	4. Särskild uppmärksamhet skall ägnas
establishment of adequate labour inspection	upprättandet av lämplig yrkesinspektion
services in areas where workers belonging to	inom områden där arbetstagare som tillhör
the peoples concerned undertake wage em	berörda folk utfor lönearbete, i syfte att sä
ployment, in order to ensure compliance	kerställa efterlevnaden av bestämmelserna i
with the provisions of this Part of this Con	denna del av konventionen.
vention.
Part IV. Vocational training, handicrafts and	Del IV. Yrkesutbildning, hantverk och
rural industries	landsbygdsindustri
Article 21	Artikel 21
Members of the peoples concerned shall en	Medlemmar av berörda folk skall åtnjuta
joy opportunities at least equal to those of	minst samma möjligheter som andra med
other citizens in respect of vocational train	borgare i fråga om åtgärder for yrkesutbild
ing measures.	ning.
Article 22	Artikel 22
1. Measures shall be taken to promote the	1. Åtgärder skall vidtas för att främja frivil
voluntary participation of members of the	ligt deltagande av medlemmar av berörda
peoples concerned in vocational training pro	folk i yrkesutbildningsprogram med allmän
grammes of general application.	tillämpning.

2.Whenever existing programmes of vo cational training of general application do not meet the special needs of the peoples concerned, governments shall, with the participation of these peoples, ensure the provi sion of special training programmes and facilities.

3.Any special training programmes shall be based on the economic environment, so cial and cultural conditions and practical needs of the peoples concerned. Any studies made in this connection shall be carried out in co-operation with these peoples, who shall be consulted on the organisation and opera tion of such programmes. Where feasible, these peoples shall progressively assume responsibility for the organisation and opera tion of such special training programmes, if they so decide.

Article 23

1.Handicrafts, rural and community-based industries, and subsistence economy and tra ditional activities of the peoples concerned, such as hunting, fishing, trapping and gathering, shall be recognised as important factors in the maintenance of their cultures and in their economic self-reliance and develop ment. Governments shall, with the participation of these people and whenever appropri ate, ensure that these activities are strenghthened and promoted.

2.Upon the request of the peoples con

cerned, appropriate technical and financial assistance shall be provided wherever possi ble, taking into account the traditional technologies and cultural characteristics of these peoples, as well as the importance of sustainable and equitable development.

Part V. Social security and health

Article 24

Social security schemes shall be extended progressively to cover the peoples concerned, and applied without discrimination against them.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

2.När befintliga program för yrkesut bildning med allmän tillämpning inte tillgo doser de berörda folkens särskilda behov, skall regeringarna, under medverkan av dessa folk, garantera att särskilda utbild ningsprogram och utbildningsmöjligheter tillhandahålls.

3.De särskilda yrkesutbildningsprogrammen skall grundas på de berörda folkens ekonomiska förhållanden, sociala och kultur ella villkor samt praktiska behov. Undersök ningar som utförs i detta sammanhang skall ske i samarbete med dessa folk, vilka skall konsulteras angående programmens organi sation och genomförande. Där så är möjligt skall dessa folk successivt åta sig ansvaret för organisationen och genomförandet av sådana särskilda yrkesutbildningsprogram, om de beslutar detta.

Artikel 23

1.Hantverk, landsbygdsindustri och gemenskapsbaserad tillverkning och självhus hållning samt de berörda folkens traditio nella verksamheter, t.ex. jakt, fiske, fångst och insamlande, skall erkännas såsom viktiga faktorer för bevarandet av deras kulturer och för deras ekonomiska självständighet och ut veckling. Regeringarna skall, under medver kan av dessa folk och närhelst det är lämpligt, säkerställa att sådana verksamheter stärks och främjas.

2.På begäran av berörda folk skall lämp ligt tekniskt och finansiellt bistånd tillhanda hållas, där så är möjligt, med beaktande av dessa folks traditionella teknik och kulturella särdrag, liksom betydelsen av en varaktig och rättvis utveckling.

Del V. Social trygghet och hälso- och sjukvård

Artikel 24

System för social trygghet skall successivt ut sträckas till att omfatta berörda folk och tilllämpas utan diskriminering mot dem.

Article 25

1.Governments shall ensure that adequate health services are made available to the peo ples concerned, or shall provide them with resources to allow them to design and deliver such services under their own responsibility and control, so that they may enjoy the highest attainable standard of physical and men tal health.

2.Health services shall, to the extent pos sible, be community-based. These services shall be planned and administered in co-op eration with the peoples concerned and take into account their economic, geographic, so cial and cultural conditions as well as their traditional preventive care, healing practices and medicines.

3.The health care system shall give preference to the training and employment of local community health workers, and focus on primary health care while maintaining strong links with other levels of health care services.

4.The provision of such health services shall be co-ordinated with other social, eco nomic and cultural measures in the country.

Part VI. Education and means of communication

Article 26

Measures shall be taken to ensure that mem bers of the peoples concerned have the opportunity to acquire education at all levels on at least an equal footing with the rest of the national community.

Article 27

1.Education programmes and services for the peoples concerned shall be developed and implemented in co-operation with them to address their special needs, and shall incorporate their histories, their konwledge and technologies, their value systems and their further social, economic and cultural aspira tions.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Artikel 25

1.Regeringarna skall säkerställa att tillfreds ställande hälso- och sjukvård finns tillgänglig för berörda folk eller ge dem resurser som tillåter dem att utforma och tillhandahålla sådana tjänster under eget ansvar och egen kontroll, så att de kan åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa i såväl fysiskt som i psykiskt av seende.

2.Hälso- och sjukvården skall i den ut

sträckning som det är möjligt vara knuten till den lokala gemenskapen. Den skall planeras och administreras i samarbete med berörda folk varvid hänsyn tas såväl till deras ekono miska, geografiska, sociala och kulturella för hållanden som till deras traditionella före byggande vård, läkekonst och mediciner.

3.Hälsovårdssystemet skall ge företräde åt utbildning och anställning av hälsovårdspersonal från den lokala gemenskapen och inriktas mot primärhälsovård samtidigt som stark anknytning bibehålls till andra nivåer av hälso- och sjukvården.

4.Tillhandahållandet av sådan hälso- och sjukvård skall samordnas med andra åtgärder

ilandet på det sociala, ekonomiska och kul turella området.

Del VI. Utbildning och kommunikation

Artikel 26

Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att medlemmar av berörda folk har möjlighet att få utbildning på alla nivåer på minst samma villkor som landets befolkning i övrigt.

Artikel 27

1.Utbildningsprogram och undervisning för berörda folk skall utvecklas och genomföras i samarbete med dessa för att möta deras sär skilda behov och skall omfatta deras historia, kunskaper och teknik, värdesystem och öv

riga sociala, ekonomiska och kulturella strä vanden.

2.The competent authority shall ensure the training of members of these peoples and their involvement in the formulation and implementation of education programmes, with a view to the progressive transfer of responsibility for the conduct of these programmes to these peoples as appropriate.

3.In addition, governments shall recognise the right of these peoples to establish their own educational institutions and facilities, provided that such institutions meet minimum standards established by the com petent authority in consultation with these peoples. Appropriate resources shall be pro vided for this purpose.

Article 28

1.Children belonging to the peoples con cerned shall, wherever practicable, be taught to read and write in their own indigenous language or in the language most commonly used by the group to which they belong. When this is not practicable, the competent authorities shall undertake consultations with these peoples with a view to the adop tion of measures to achieve this objective.

2.Adequate measures shall be taken to en

sure that these peoples have the opportunity to attain fluency in the national language or in one of the official languages of the country.

3.Measures shall be taken to preserve and promote the development and practice of the indigenous languages of the peoples con cerned.

Article 29

The imparting of general konwledge and skills that will help children belonging to the peoples concerned to participate fully and on an equal footing in their own community and in the national community shall be an aim of education for these peoples.

Article 30

1.Governments shall adopt measures ap propriate to the traditions and eultures of the

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

2.Den behöriga myndigheten skall säker ställa utbildning för medlemmar av dessa folk och deras medverkan vid utformningen

och genomförandet av utbildningsprogram i syfte att gradvis överföra ansvaret för hand läggningen av sådana program till dessa folk, om så är lämpligt.

3.Regeringarna skall dessutom erkänna dessa folks rätt att upprätta sina egna ut bildningsinstitutioner och -anordningar, un der förutsättning att sådana institutioner motsvarar de minimistandardkrav som fast ställts av den behöriga myndigheten i samråd med dessa folk. Lämpliga resurser skall till handahållas för detta ändamål.

Artikel 28

1.Barn som tillhör berörda folk skall, där så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och skriva på sitt eget språk eller på det språk som oftast används av den grupp som de tillhör. När detta inte är praktiskt möjligt, skall de behöriga myndigheterna företa sam råd med dessa folk i syfte att vidta åtgärder för att uppnå detta mål.

2.Lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa att dessa folk har möjlighet att uppnå goda kunskaper i det nationella språ ket eller i något av landets officiella språk.

3.Åtgärder skall vidtas för att bevara och främja utvecklingen och användningen av de berörda folkens egna språk.

Artikel 29

Att meddela allmänna kunskaper och fär digheter som kommer att hjälpa barn tillhö rande berörda folk att till fullo och på lika villkor delta i såväl den egna som den natio nella gemenskapen skall vara ett undervisningsmål för dessa folk.

Artikel 30

1.Regeringarna skall vidta åtgärder anpas sade till de berörda folkens traditioner och

peoples concerned, to make known to them their rights and duties, especially in regard to

labour, economic opportunities, education and health matters, social welfare and their rights deriving from this Convention.

2.If necessary, this shall be done by means of written translations and through the use of mass Communications in the languages of these peoples.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

kulturer för att upplysa dem om deras rät tigheter och skyldigheter, särskilt i fråga om arbete, ekonomiska möjligheter, utbildnings- och hälsofrågor, social välfärd samt deras rät tigheter enligt denna konvention.

2.Om nödvändigt skall detta ske med hjälp av skriftliga översättningar och genom utnyttjande av masskommunikationsmedel på dessa folks språk.

Article 31

Educational measures shall be taken among all sections of the national community, and particularly among those that are in most direct contact with the peoples concerned, with the object of eliminating prejudices that they may harbour in respect of these peoples. To this end, efforts shall be made to ensure that history textbooks and other educational materials provide a fair, accurate and informative portrayal of the societies and cultures of these peoples.

Part VII. Contacts and co-operation across borders

Artikel 31

Åtgärder i utbildande syfte skall vidtas inom alla områden av den nationella gemenska pen, och särskilt bland dem som står i den mest omedelbara kontakten med berörda folk, i syfte att undanröja eventuella fördo mar gentemot dessa folk. Ansträngningar skall därför göras för att säkerställa att läro böcker i historia och annat undervisningsma terial ger en rättvis, exakt och informativ beskrivning av dessa folks samhällen och kul turer.

Del VII. Kontakter och samarbete över gränserna

Article 32	Artikel 32
Governments shall take appropriate mea	Regeringarna skall vidta lämpliga åtgärder,
sures, including by means of international	bl. a. genom internationella överenskom
agreements, to facilitate contacts and co-op	melser, för att underlätta kontakter och sam
eration between indigenous and tribal peo	arbete över gränserna mellan ursprungsfolk
ples across borders, including activities in the	och stamfolk, innefattande åtgärder på det
economic, social, cultural, spiritual and envi-	ekonomiska, sociala, kulturella och andliga
ronmental fields.	området samt på miljöområdet.
Part VIII. Administration	Del VIII. Administration
Article 33	Artikel 33
1. The govemmental authority responsible	1. Den statliga myndighet som ansvarar för
for the matters covered in this Convention	de frågor som behandlas i denna konvention
shall ensure that agencies or other appropri	skall säkerställa att det finns organ eller and
ate mechanisms exist to administer the pro	ra lämpliga mekanismer för att administrera
grammes affecting the peoples concerned,	de program, som påverkar berörda folk, och
and shall ensure that they have the means	skall se till att de förfogar över nödvändiga
necessary for the proper fulfilment of the	medel för att kunna fullgöra de uppgifter som
functions assigned to them.	pålagts dem.

		Skr. 1990/91:101
		Bilaga 1
2. These programmes shall include:	2.	Dessa program skall innefatta
(a) the planning, co-ordination, execution	(a)	planering, samordning, verkställande
and evaluation, in co-operation with the peo	och utvärdering, i samarbete med berörda
ples concerned, of the measures provided for	folk, av de åtgärder som föreskrivs i denna
in this Convention;	konvention;
(b) the proposing of legislative and other	(b) framläggande av förslag om lagstift
measures to the competent authorities and	nings- och andra åtgärder inför de behöriga
supervision of the application of the mea	myndigheterna och övervakning av tillämp
sures taken, in co-operation with the peoples	ningen av de åtgärder som vidtas, i samar
concerned.	bete med berörda folk.
Part IX. General provisions	Del IX. Allmänna bestämmelser
Article 34	Artikel 34
The nature and scope of the measures to be	Arten och omfattningen av de åtgärder som
taken to give effect to this Convention shall	skall vidtas för att ge verkan åt denna kon
be determined in a flexible manner, having	vention skall bestämmas på ett flexibelt sätt
regard to the conditions characteristic of	med hänsyn till varje lands speciella förhål
each country.	landen.
Article 35	Artikel 35
The application of the provisions of this Con	Tillämpningen av bestämmelserna i denna
vention shall not adversely affect rights and	konvention skall inte inkräkta på de berörda
benefits of the peoples concerned pursuant to	folkens rättigheter och förmåner enligt andra
other Conventions and Recommendations,	konventioner och rekommendationer, inter
international instruments, treaties, or nation	nationella instrument, fördrag eller natio
al laws, awards, custom or agreements.	nella lagar, domar, praxis eller överenskom
	melser.
Part X. Final provisions	Del X. Slutbestämmelser
Article 36	Artikel 36
This Convention revises the Indigenous and	Genom denna konvention revideras 1957 års
Tribal Populations Convention, 1957.	konvention om skydd för och integration av
	infödda och andra i stammar levande folk
	grupper i självstyrande länder.
Article 37	Artikel 37
The formal ratifications of this Convention	Ratifikationsinstrument avseende denna
shall be communicated to the Director-Gen-	konvention skall sändas till internationella
eral of the International Labour Office for	arbetsbyråns generaldirektör för registrering.
registration.
Article 38	Artikel 38
1. This Convention shall be binding only	1. Denna konvention skall vara bindande
upon those Members of the International La-	endast för de medlemmar av internationella

bour Organisation whose ratifications have been registered with the Director-General.

2.It shall come into force twelve months after the date on which the ratifications of two Members have been registered with the Director-General.

3.Thereafter, this Convention shall come into force for any Member twelve months after the date on which its ratification has been registered.

Article 39

1.A Member which has ratified this Con vention may denounce it after the expiration of ten years from the date on which the Con vention first comes into force, by an act communicated to the Director-General of the In ternational Labour Office for registration. Such denunciation shall not take effect until one year after the date on which it is regis tered.

2.Each Member which has ratified this Convention and which does not, within the year following the expiration of the period of ten years mentioned in the preceding paragraph, exercise the right of denunciation pro vided for in this Article, will be bound for another period of ten years and, thereafter, may denounce this Convention at the expira tion of each period of ten years under the terms provided for in this Article.

Article 40

1.The Director-General of the International Labour Office shall notify all Members of the International Labour Organisation of the reg istration of all ratifications and denunciations communicated to him by the Members of the Organisation.

2.When notifying the Members of the Or ganisation of the registration of the second ratification communicated to him, the Direc tor-General shall draw the attention of the Members of the Organisation to the date upon which the Convention will come into force.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 1

arbetsorganisationen vilkas ratifikationer har registrerats hos generaldirektören.

2.Den träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från två medlem mar har registrerats hos generaldirektören.

3.Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag då dess ratifikation har registrerats.

Artikel 39

1.En medlem som har ratificerat denna kon vention kan säga upp den sedan tio år förflu tit från den dag då konventionen först träder

ikraft genom en skrivelse som sänds till in ternationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering. Sådan uppsägning skall inte träda i kraft förrän ett år efter den dag då den har registrerats.

2.Varje medlem som har ratificerat denna konvention och som inte, inom det år som följer på utgången av den i föregående punkt nämnda tioårsperioden, utnyttjar sin rätt till uppsägning enligt denna artikel, är bunden under ytterligare en tioårsperiod och kan där efter, på de i denna artikel föreskrivna vill koren, säga upp denna konvention vid ut gången av varje tioårsperiod.

Artikel 40

1.Internationella arbetsbyråns generaldirek tör skall underrätta alla medlemmar av inter nationella arbetsorganisationen om registre ringen av alla ratifikationer och uppsägnin gar som generaldirektören har tagit emot från organisationens medlemmar.

2.När generaldirektören underrättar or ganisationens medlemmar om registreringen av den andra ratifikationen i ordningen som han har tagit emot, skall han fasta medlem marnas uppmärksamhet på den dag då kon ventionen träder i kraft.

Article 41

The Director-General of the International

Labour Office shall communicate to the Sec- retary-General of the United Nations for reg

istration in accordance with Article 102 of the Charter of the United Nations full particulars of all ratifications and acts of denun ciation registered by him in accordance with the provisions of the preceding Artides.

Article 42

At such times as it may consider necessary the Governing Body of the International La bour Office shall present to the General Conference a report on the working of this Con vention and shall examine the desirability of placing on the agenda of the Conference the question of its revision in whole or in part.

Article 43

1.Should the Conference adopt a new Con vention revising this Convention in whole or in part, then, unless the new Convention oth erwise provides —

(a)the ratification by a Member of the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate denunciation of this Conven tion, notwithstanding the provisions of Arti cle 39 above, if and when the new revising Convention shall have come into force;

(b)as from the date when the new revising Convention comes into force this Conven tion shall cease to be open to ratification by the Members.

2.This Convention shall in any case remain in force in its actual form and content for those Members which have ratified it but have not ratified the revising Convention.

Article 44

The English and French versions of the text of this Convention are equally authoritative.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 1

Artikel 41

Internationella arbetsbyråns generaldirektör skall, for registrering enligt artikel 102 i Fö

renta nationernas stadga, lämna Förenta na tionernas generalsekreterare fullständiga upplysningar om samtliga ratifikationer och uppsägningar som har registrerats hos honom

enligt bestämmelserna i föregående artiklar.

Artikel 42

Vid de tidpunkter då internationella arbets byråns styrelse finner det nödvändigt, skall den avlämna rapport till den allmänna kon ferensen om denna konventions tillämpning och undersöka om det finns anledning att föra upp frågan om revidering av konven

tionen, helt eller delvis, på konferensens dag ordning.

Artikel 43

1.Om konferensen antar en ny konvention varigenom denna konvention helt eller delvis revideras och den nya konventionen inte föreskriver annat, skall

(a)en medlems ratifikation av den nya

konventionen, utan hinder av bestämmel serna i artikel 39 ovan, anses medföra ome delbar uppsägning av denna konvention, om och när den nya konventionen har trätt i kraft;

(b)från den dag då den nya konventionen träder i kraft denna konvention upphöra att vara öppen för ratifikation av medlemmarna.

2.Denna konvention skall likväl förbli gällande till form och innehåll för de med lemmar som har ratificerat den men inte har ratificerat den nya konventionen.

Artikel 44

De engelska och franska versionerna av denna konventionstext har lika giltighet.

Resolution on ILO action concerning indigenous and tribal peoples1

The General Conference of the International Labour Organisation,

Having adopted the Indigenous and Tribal Peoples Convention, 1989,

Determined to improve the situation and status of these peoples in the light of the developments which have taken place since the adoption of the Indigenous and Tribal Populations Convention (No. 107) in 1957,

Convinced of the vital contribution that indigenous and tribal peoples from the re gions of the world make towards national societies, and reaffirming their sociocultural identity,

Motivated by its firm desire to support the implementation and enhancement of the pro visions of the revised Convention;

National action

1.Calls upon member States to consider ratifying the revised Convention at the earliest possible time; to fulfil the obligations laid down in the Convention; and to implement its provisions in the most effective manner.

2.Calls upon governments to co-operate in this respect with national and regional or ganisations and institutions of the peoples concerned.

3.Calls upon governments and employers’ and workers’ organisations to engage in a dialogue with the organisations and institutions of the peoples concerned about the most ap propriate ways of securing the implementa tion of the Convention, and to establish ap propriate consultative machinery enabling indigenous and tribal peoples to express their views on all aspects of the Convention.

1 Adopted on 26 June 1989.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 2

Översättning

Resolution om ILO-åtgärder för ursprungsfolk och stamfolk1

Internationella arbetsorganisationens all männa konferens,

som har antagit 1989 års konvention om ursprungsfolk och stamfolk,

som är fast besluten att förbättra dessa folks situation och status mot bakgrund av den utveckling som har ägt rum sedan anta gandet av 1957 års konvention (nr 107) om skydd för och integration av infödda och an dra i stammar levande folkgrupper i själv styrande länder,

som är övertygad om att ursprungsfolk och stamfolk i alla världens regioner väsentligt bidrar till det nationella samfundet och som på nytt bekräftar deras sociokulturella identi

tet, och

som motiveras av en stark önskan att stödja tillämpningen och främjandet av be stämmelserna i den reviderade konven tionen.

Nationella åtgärder

1.Uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt överväga ratificering av den revide rade konventionen, att uppfylla de förplik telser som följer av konventionen, och att tillämpa dess bestämmelser på mest effektiva sätt.

2.Uppmanar regeringarna att i detta hän

seende samarbeta med de berörda folkens nationella och regionala organisationer och institutioner.

3.Uppmanar regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att inleda en dialog med berörda folks organisationer och institutioner om mest lämpliga sätt att säker ställa tillämpningen av konventionen, och att upprätta lämpliga förfaranden för samråd som gör det möjligt för ursprungsfolken och stamfolken att uttrycka sin mening beträf fande konventionens alla aspekter.

1 Antagen den 26 juni 1989.

	Skr. 1990/91:101
	Bilaga 2
4. Calls upon governments and employers’	4. Uppmanar regeringar och arbetsgivar-
and workers’ organisations to promote edu	och arbetstagarorganisationer att stödja in
cational programmes, in collaboration with	formationsåtgärder, i samarbete med be
the organisations and institutions of the	rörda folks organisationer och institutioner,
peoples concerned, in order to disseminate	för att sprida kunskap om konventionen till
knowledge of the Convention in all sectors of	alla sektorer av det nationella samfundet.
national society including programmes con-
sisting of, for example:	Sådana åtgärder kan omfatta:
(a) material on the content and objectives	(a) material om konventionens innehåll
of the Convention;	och målsättning,
(b) information at regular intervals on the	(b) information med jämna mellanrum om
measures taken to implement the Conven	de åtgärder som vidtagits för att tillämpa
tion;	konventionen,
(c) seminars designed to promote a better	(c) seminarier ägnade att främja en bättre
understanding, the ratification, and the effec	förståelse för, ratificering och effektiv till-
tive implementation of the standards laid	lämpning av de normer som uppställs i kon
down in the Convention.	ventionen.
International action	Internationella åtgärder
5. Urges the international organisations	5. Anmodar de internationella organisa
cited in the preamble of the Convention and	tioner som nämns i konventionens preambel
others, within existing budgetary resources,	och andra att inom befintliga budgetära re
to collaborate in developing activities to	surser samarbeta för att utveckla åtgärder för
achieve the objectives of the Convention	att uppnå konventionens målsättning inom
within their respective fields of competence,	deras respektive kompetensområden, och an
and urges the ILO to facilitate the co-ordina-	modar ILO att underlätta koorderingen av
tion of such efforts.	sådana åtgärder.
ILO action	ILO-åtgärder
6. Urges the Governing Body of the Interna	6. Anmodar styrelsen för internationella ar-
tional Labour Office to instruct the Director-	betsbyrån att instruera generaldirektören att
General to take the following action, within	vidta följande åtgärder, inom befintliga bud
existing budgetary resources, and to propose	getära resurser, och att föreslå att ytterligare
the allocation of further resources in future	resurser anslås i framtida budgetar för dessa
budgets for these purposes:	ändamål:
(a) promoting the ratification of the Con	(a) att främja ratificering av konventionen
vention and supervising its application;	och övervaka dess tillämpning,
(b) assisting governments in developing ef	(b) att bistå regeringarna med att utveckla
fective measures for implementing the Con	effektiva åtgärder för att tillämpa konven
vention with the full participation of the in	tionen med fullt deltagande av ursprungsfol-
digenous and tribal peoples:	ken och stamfolken,
(c) providing the organisations of the peo	(c) att tillhandahålla information och ut
ples concerned with information and training	bildning till de berörda folkens organisa
on the scope and content of this Convention	tioner om konventionens tillämpningsom
and of other ILO Conventions that may be of	råde och innehåll och om andra ILO-konven-
direct concern to them, and possibilities for	tioner som kan vara av direkt intresse för
exchanging their experiences and knowledge;	dem, samt ge dem möjlighet att utbyta er
	farenheter och kunskaper,

(d)strengthening the dialogue between governments and employers’ and workers’ organisations about the objectives and con tent of the Convention, with the active participation of organisations and institutions of the peoples concerned;

(e)conducting a general survey, at an ap propriate time, under article 19 of the ILO Constitution on the measures taken in mem ber States for the implementation of the re vised Convention;

(f)producing, analysing and publishing rel

evant, comparable and up-to-date qualitative and quantitative information on the social and economic conditions of the peoples con cerned;

(g)developing technical co-operation pro grammes and projects that will directly benefit the peoples concerned, addressing the severe poverty and unemployment affecting

them. These activities should include income and employment generation schemes, rural development, including vocational training, promotion of handicrafts and rural industries, public works programmes and appro priate technology. These programmes should be financed by the regular budget, subject to existing budgetary constraints, and by multibilateral and other sources.

Skr. 1990/91: 101

Bilaga 2

(d)att stärka dialogen mellan regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisa tioner rörande konventionens målsättning och innehåll, med aktiv medverkan av de berörda folkens organisationer och institu tioner,

(e)att med stöd av artikel 19 i ILOs stadga vid en lämplig tidpunkt utarbeta en rapport om de åtgärder som vidtagits i medlemssta terna for tillämpning av den reviderade kon ventionen,

(f)att producera, analysera och utge rele vant, jämförbar och aktuell kvalitativ och kvantitativ information om berörda folks so ciala och ekonomiska förhållanden,

(g)att utveckla tekniska samarbetsprogram och projekt som är direkt till gagn för berörda folk, riktade mot den allvarliga fattigdom och arbetslöshet som de är utsatta för. Dessa åt gärder bör innefatta inkomst- och sysselsättningsskapande projekt, landsbygdsutveck ling, inkl, yrkesutbildning, främjande av hantverk och landsbygdstillverkning, bered skapsarbeten och lämplig teknologi. Dessa program bör finansieras över den reguljära budgeten, med de begränsningar som gäl lande budgetramar sätter, och av multibilaterala och andra källor.

Skr. 1990/91:101

Bilaga 3

Översättning

ILO — Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvdna

Konvensuvdna nr 169

Eamiålbmogiid ja cearddalas ålbmogiid härråi iesmearrideaddji riikkain

Riikkaidgaskasas bargoorganisaSuvnna väldocoahkkin,

man Riikkaidgaskasas bargodoaimmahat lei gohccon coahkkäi Genevii 76. coahkkimasas geassemånu 7. beaivvi 1989, ja

mii väldä vära riikkaidgaskasas norpmain mat gullet jagi 1957 Eamiälbmogiid ja cearddalas ålbmogiid konvenSuvdnii ja åvzzuhussii, ja

mii atnä mielas MåilmmiviidosaS olmmoSvuoigatvuodaid julggaStusa, Riikkaidgaskasas ekonomalaS, sosiäla ja kultuvrralaS vuoigatvuodaid soahpamuSa, Riikkaidgaskasas siviilaja politihkalaS vuoigatvuodaid soahpamuSaja märjggaid riikkaidgaskasas soahpamuSaid vealaheami vuostä, ja mii lea boahtän dan oaivilii, ahte ovdänupmi riikkaidgaskasas låhkaortnegis jagi 1957 maODil ja maiddäi eamiålbmogiid ja cearddalas ålbmogiid diliin miehtå måilmmi lea dahkan därbbaSlazzan dohkkehit odda riikkaid gaskasas norpmaid dån åSSis ja sihkkut ovddit norpmaid assimilerenvu-

oitJOa, ja

mii dovddasta dåid ålbmogiid såvaldaga stivret iezaset åsahusaid, eallinvugiid ja ekonomalas ovdånumi, doalahit ja ovddidit iezaset ieSvuodadovddu, gielaja oskkoldaga daid riikkaid olis main sii asset, ja

mii våldå våra das, ahte rnäOgga riikkas måilmmis dåt ålbmogat eai beasa nävddaSit olmmoSlaS vuoddovuoigatvuodaid seammå dåsis go earå ålbmogat dain riikkain main sii åsset, ja ahte sin lågat, årvvut, vierut ja oainnut leat dåvjä rasson, ja

mii våldå vuhtii dan stuorra mearkkaSumi, mii eamiålbmogiin ja cear ddalas ålbmogiin lea olmmoSsoga kultuvrra girjåivuoda ja sosiåla ja eko

nomalas harmoniija, ja riikkaidgaskasas oktasaSbarggu ja åddehallama härråi, ja

mii atnä mielas, ahte cuovvovaS mearrädusat leat råhkaduvvon veahkkälagaid Ovttastuwan Nasuvnnaiguin (ON), ON Biebmo-ja eanadoalloorganisaSuvnnain (FAO), ON Oahpahus-, dutkanja Kultuvraorganisasuvnnain (UNESCO), Måilmmi DearvvaSvuodaorganisaSuvnnain (WHO) ja Amerihkäidgaskasas Indiänainstituhtain, äSSäigullevaS dåsis ja gudege organisasuvnna iezas bargosuorggi muittedettiin, ja ahte oktasaSbarggu lea äigumuS joatkit sihkkaraStin ja ollaSuhttin våräs dåid mearrådusaid, ja

mii lea mearridan dohkkehit muhtun evttohusaid odadan våräs osiid Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvnnas (1957, nr 107) dån coahkkima beaiveortnega 4. cuoggä vuolde, ja

man oaivilin lea oaccuhit dåid evttohusaid riikkaidgaskasas konven- Suvdnan mii addojuvvo jagi 1957 ÄlgoålbmOgiid ja cearddalaS ålbmogiid konvensuvnna sadjäi;

dohkkeha odne, geassemånu 27. beaivvi 1989 cuovvovas konvenSuvnna man namma lehkos Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvdna:

I oassi. Däbålas njuolggadusat

1.artihkal

1.Dåt konvensuvdna gusto

(a)cearddalas ålbmogiidda mat ellet iesmearrideaddji riikkain ja maid sosiäla, kultuvrralas ja ekonomalas dilit earuhit sin riikka earäveagadatjoavkkuin, ja maid servodatsaji mearridit olläsii dahje muhtun muddui sin iezaset vierut dahje ärbevirolas kultuvra dahje sierra lägat dahje njuolgga dusat.

(ä)iesmearrideaddji riikkaid ålbmogiidda mat adnojuvvojit eamiålb-

mogin dan dihte go dät ålbmogat leat sin magisboahttit geat åsse riikkas dahje dan guovllus masa riika gulai, go guovlu våldojuvvui dahje koloniserejuvvui dahje dålå riikkaråjit åsahuvvojedje, ja geat juridihkalas servodatsajisteaset beroskeahttä leat ollåsit dahje muhtin muddui seailluhan iezaset sosiåla, ekonomalas, kultuvrralas ja politihkalas åsahusaid.

2.Go mearriduvvo, gudiide ålbmogiidda dån konvensuvnna mearrådusat galget gustot, adnojuvvo våldovuoddun, atnågo ålbmot ies iezas eamiålbmogin dahje cearddalas ålbmogin.

3.Dån konvensuvnnas geavahuvvon tearbma ”ålbmot” ii galgga ipmirduvvot dan låhkåi, ahte das lea seamma mearkkasupmi vuoigatvuodaid härråi go dån tearpmas lea däbälaccat riikkaidgaskasas lägas.

Skr. 1990/91: 101 Bilaga 3

2.artihkal

1.Råddehusain lea ovddasvästådus fuolahit veahkkålagaid daiguin älbmogiiguin maidda dat gusket, koordinerejuvvon ja systemähtalas doaimmaid suodjalit dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid ja dähkidit sin guoskameahttunvuoda.

2.Däkkär doaimmaide gullä

(a)sihkkarastit dåid ålbmogiid lahtuide seamma dåsi vuoigatvuodaid ja vejolasvuodaid go maid gudege riikka lägat ja äsahusat addet seamma riikka earä veagadatjoavkkuide

(b)bargat ollasuhttit dåid ålbmogiid sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas vuoigatvuodaid vuhtiivälddidettiin sin sosiåla ja kultuvrralas iesvuodadovddu, sin vieruid ja ärbevirolas kultuvrra ja åsahusaid.

(c)veahkehit dåid ålbmogiid lahtuid sihkkut vejolas sosiäla-ekonomalas erohusaid eamiålbmogiid lahtuid ja riikka earä veagadaga gaskkas hehttekeahttä eamiålbmogiid viggamusaid ja eallinvugiid.

3.artihkal

1.Eamiålbmogat ja cearddalas ålbmogat galget beassat ollislaccat nävddasit buot olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid räddjehusaid ja vealaheami haga. Konvensuvnna mearrädusat galget ollasuvvat ovtta låhkåi dievdoolbmuid ja nissonolbmuid guovdu.

2.Dåid ålbmogiid olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid, maiddåi daid vuoigatvuodaid mat leat dån konvensuvnnas namahuvvon, ii galgga rihkkut makkärge bäggemiiguin dahje fäpmogeavahemiiguin.

4.artihkal

1.Galgä bidjat johtui earenoamås doaimmaid mat buoremusat gähttejit dåid namahuvvon ålbmogiid olbmuid, åsahusaid, opmodaga, bargofämu,

kultuvrra ja birrasa.

2.Dät earenoamäs doaimmat eai galgga leat vuostälagaid sävaldagaiguin maid ålbmot lea ies bäggekeahttä ovdanbuktän.

3.Däkkär earenoamäs doaimmat eai galgga mange lähkäi hehttet däbälas riikkavulosvuoigatvuodaid ollasuvvama.

5.artihkal

Go dän konvensuvnna mearrädusat doaimmahuvvojit, de galgä

(a)dovddastit ja gähttet däid älbmogiid sosiäla, kultuvrralas, oskui guoskevas ja vuoirjrjalas ärvvuid ja vieruid, ja väldit duodas vuhtii daid vättuid mat sin joavkun ja ovttaskasolmmozin deaividit;

(b)gudnejahttit däid älbmogiid ärvvuid, vieruid ja äsahusaid guoskameahttunvuoda;

(c)ovttasradiid ja veahkkälagaid däiguin älbmogiiguin bidjat johtui doaimmaid maid ulbmilin lea litnudit däid älbmogiid vättisvuodaid go sii oamastit odda eallin-ja bargodiliid.

Skr. 1990/91: 101 Bilaga 3

6. artihkal

Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmahettiin räddehusat galget

(a)räddädallat däiguin älbmogiiguin heivvolas ortnegiid bokte ja earenoamäzit sin ovddasteaddji äsahusaid bokte älo, go leat äigumin addit lägaid dahje äsahit hälddahusvugiid, mat sähttet guoskat däidda älbmogiidda njuolga;

(b)rähkadit däidda älbmogiidda unnimustä seamma buriid vejolasvuodaid go riikka earä veagadatjoavkkuide väldit oasi buot däsiid mearridandoaimmain älbmotvälljen äsahusain, hälddahusorgänain ja earä orgänain maid ovddasvästädussii gullet dakkär njuolggadusat ja progrämmat mat gusket däidda älbmogiidda;

(c)rähkadit vejolasvuodaid däid älbmogiid iezaset äsahusaid ja älgagiid ollislas ahtanussamii ja därbbu mielde juolludit väriid dän väräs.

2.Räddädallamat dän konvensuvnna doaimmaheami väräs galget däh-

pähuvvat buriid vieruid mielde, dakkär hämis mii heive dilälasvuodaide ja dainna mielain ahte joksojuvvo ovttamielalasvuohta dahje dohkkeheapmi eavttuhuvvon doaibmabijuid härräi.

7.artihkal

1.Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta mearridit dehälasvuodaortnega dan ovdänumis mii guoskä sin eallimii, oskui, äsahusaide, vuoirjrjalas birgenlähkäi ja eatnamiidda main sii orrot dahje maid sii earä lähkäi

geavahit, ja vuoigatvuohta nu guhkäs go vejolas jodihit iezaset ekonoma las, sosiäla ja kultuvrralas ovdänumi. Däsa lassin sii galget beassat mielde rähkadit, ollasuhttit ja ärvvostallat dakkär riikkaviidosas ovddidanäigumusaid ja -progrämmaid mat sähttet guoskat njuolga sidjiide.

2.Däid älbmogiid eallin-ja bargodili galgä buoridit ja dearvvasvuodaja cuvgehusdäsi alidit singuin veahkkälagaid ja ovttasrädiid, ja däkkär do aimmat galget oazzut ovdasaji däid älbmogiid orrunguovlluid oktasas ekonomalas ovddidanplänain. Seamma lähkäi galgä däid guovlluid eare noamäs ovddidanproseavttaid rähkadit nu, ahte dat dolvot namahuvvon ahtanussamii.

3.Räddehusat berrejit sihkkarastit, ahte jurddasuvvon ovddidandoaimmaid vejolas sosiäla, vuoirjrjalas, kultuvrralas ja birasväikkuhusat dutkojuvvojit veahkkälagaid ja ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin älo go dasa

lea därbu. Däid dutkamiid bohtosat galget leat dehäleamos vuoddun go

mearriduvvo däid doaimmaid ollasuhttima härråi.

Skr. 1990/91: 101

4.Räddehusat galget älggahit birrasa suodjalan-ja seailluhandoaimmaid Bilaga 3 däid älbmogiid orrunguovlluin singuin veahkkälagaid.

8.artihkal

1.Go riikka lägat ja njuolggadusat doaimmahuvvojit däid älbmogiid

guovdu, de galgä sin vieruid ja ärbevirolas lägaid väldit vuhtii.

2.Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta seailluhit iezaset vieruid ja äsahusaid dan muddui go dat eai leat vuostälagaid riikka iezas lähkaortnegis mearriduvvon vuoddofriddjavuodaiguin ja riikkaidgaskasaccat dovddastuvvon olmmosvuoigatvuodaiguin. Därbbu mielde berre äsahit meannudanvugiid coavdit daid sierramielalasvuodaid mat cuvvot dän vuoddojurdaga ollasuhttimis.

3.Dän artihkkala 1. ja 2. cuokkis eaba galgga eastit däid älbmogiid lahtuid geavaheames buot riikkavuloziidda gullevas moigatmodaid eabage väldimis badjelasaset daidda västideaddji geatnegasvuodaid.

9.artihkal

1.Dan muddui go riikkaid lähkaortnet ja riikkaidgaskasaccat dovddastuvvon olmmosvuoigatvuodat diktet, galgä däid älbmogiid lahtuid lähkarihkkumusaid giedahallamis gudnejahttit däid älbmogiid iezaset meannudanvugiid.

2.Eisevälddit ja duopmostuolut galget däkkär ässiid giedahallamis väl dit vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas rägggåstanvugiid.

10.artihkal

1.Go däid älbmogiid lahtuide mearriduvvojit rärjggästusat oktasas lähkaortnega mielde, galgä sin ekonomalas, sosiäla ja kultuvraiesvuodaid väldit vuhtii.

2.Earä rärjggästanvuogit go giddagas galget oazzut vuosttas saji dalle go rärjggästus mearriduvvo.

11.artihkal

Earret dakkär dähpähusaid mat läga mielde gusket riikka buot olbmuid, makkärge bälkkälas dahje bälkkähis bäggobälvalusaid ii galgga gäibidit däid älbmogiid lahtuin ja däkkär gäibideapmi galgä saddat rätjggästusvulozin.

12. artihkal

Dät ålbmogat galget oazzut suoji vuoigatvuodaideaset rihkkumusaid vuostä ja vejolasvuoda cuoccäldahttit ässiid duopmostuoluid ovddas ovttaskasolmmozin dahje ovddasteaddji orgänaideaset bokte suodjalan dihte vu oigatvuodaideaset beaktilis lähkäi. Galgä fuolahit ahte däid älbmogiid lahtut sähttet ipmirdit ässemeannudeami ja ieza ipmirduvvot duopmostuolu ovddas, därbbu mielde dulkka vehkiin dahje earä heivvolas gaskaoami bokte.

IIoassi. Eanan

13.artihkal

1.Konvensuvnna dän oasi doaimmahettiin räddehusat galget gudnejahttit dan earenoamäs mearkkasumi mii däid älbmogiid ja sin eatnama dahje guovllu dahje guktuid gaskavuodas lea sin kultuvrii dahje vuoirji]alas ärvvuide, ja earenoamäzit dän gaskavuoda servodatlas beliid.

2.Säniin ”eatnamat” oaivvilduvvojit 15. ja 16. artihkkalis maiddäi guovllut, dl. olles dat biras mas dät älbmogat ässet dahje man dat mudui geavahit.

14.artihkal

1.Berre dohkkehit däid älbmogiid oamastanja hälddasanvuoigatvuoda eatnamiidda main sii ärbevieru mielde ässet. Heivvolas dähpähusain galgä maiddäi dorvvastit ässäigullevas vugiiguin däid älbmogiid vuoigatvu odaid geavahit guovlluid main sii eai oro okto muhto maid sii leat ärbevi eru mielde geavahan borramusomardeapmäi ja ärbevirolas doaimmaide.

Dän däfus berre earenoamäzit väldit vuhtii johtti älbmogiid ja johtaleaddji eanandolliid dilälasvuodaid.

2.Räddehusat galget bastit merostallat eatnamiid mat ärbevieru mielde leat däid älbmogiid hälddus ja dähkidit beaktilis suodjaleami sin oamas tan-ja ässanvuoigatvuhtii.

3.Riikkaid lähkaortnega olis berre rähkadit heivvolas doaibmanvuogi mainna däid älbmogiid eanangäibädusat giedahallojuvvojit.

15.artihkal

1.Däid älbmogiid vuoigatvuodaid iezaset eatnamiid luondduriggodaga-

ide galgä earenoamäzit dorvvastit. Däidda vuoigatvuodaide gullet däid älbmogiid vuoigatvuodat leat osolazzan däid luondduriggodagaid geavaheamis, hälddaseamis ja suodjaleamis.

2.Dakkär dähpähusain main stähta värre alccesis oamastanvuoigatvuoda mineräladahje eatnanvuoläs riggodagaide dahje vuoigatvuodaid eat namiid earä luondduriggodagaide, galget räddehusat äsahit dahje doalahit meannudanvugiid maid mielde dat sähttet räddädallat däid älbmogiiguin oazzun dihte cielggasin goaridago muhtin progrämma, ja man muddui, däid älbmogiid eallinvejolasvuodaid, ovdalgo biddjojuvvo johtui makkärge dutkandahje ävkkästallanprogrämma mii guoskä däid älbmogiid eat namiidda, dahje addojuvvo lohpi däkkär progrämmii. Dät älbmogat gal get vejolasvuodaid mielde beassat osolazzan däkkär doaimmaid buktin ävkkis, ja sidjiide gullä govttolas buhtadas juohkelägän vahägis maid sii gillä jit däkkär doaimmaid geazil.

Skr. 1990/91: 101 Bilaga 3

16.artihkal

1.Daid spiehkastagaiguin mat leat namuhuvvon dän artihkkala marjit cuoggäin ii däid älbmogiid oacco sirdit eret iezaset ässaneatnamiin.

2.Go däid älbmogiid sirdin adnojuvvo vealtameahttun spiehkastatdoaibman, sähttä sirddiheami doaimmahit dussefal dalle, go dät älbmogat leat ozzon vudolas diedu sirdima sivain ja leat dasa bäkku haga miehtan. Juos miehtama ii leat vejolas oazzut, sähttä sirddiheapmi doaimmahuvvot dussefal daid meannudanvuiid mielde maid riikka lägat ja njuolggadusat merostallet ja maidda gullet heivvolas dähpähusain ee. dakkär almmolas

gulaskuddamat mat dähkidit däidda älbmogiidda vejolasvuoda doarväi

nana ovddasteapmåi.

Skr. 1990/91:101

3.Vejolasvuodaid mielde galgä däidda älbmogiidda dähkidit vuoigatvu- Bilaga 3 oda mähccat ärbevirolas eatnamiiddäseaset dalän go sirddiheami sivat eai

leat sat fämus.

4.Juos mähccan ii leat vejolas, galgä soahpamusa mielde dahje juos ii

leat soahpamus de ässäigullevas meannudanvugiid mielde addit däidda älbmogiidda sadjäi eatnamiid mat lägäsvuoda ja juridihkalas saji däfus leat uhcimustä seamma buorit go sin ovddes eatnamat ja mat galget dorvvastit sin birgenlägi ja boahtteäiggi ovdänumi.

5.Däinna lägiin sirdojuvvon olbmot galget oazzut dievas buhtadusa buot massimiid ja vahägiid ovddas maid sirdin lea dagahan.

17.artihkal

1.Berre gudnejahttit daid meannudanvugiid maid dät älbmogat leat äsahan sirdin väräs eananvuoigatvuodaid iezaset lahtuid gaskkas.

2.Däiguin älbmogiiguin berre räddädallat älo go meannuduvvojit sin vuoigatvuodat luobahit eatnamiid dahje mudui sirdit vuoigatvuodaid iezaset servodaga olggobealläi.

3.Galgä sihkkarastit ahte olbmot geat eai gula däidda älbmogiidda, eai galgga sahttit ävkkästallat sin vieruid dahje lähkadiehtemeahttunvuoda, ja ahte dät olggobeale olbmot eai sähte dainna lägiin oazzut alcceseaset däid älbmogiid eatnamiid oamastan-, hälddasan-ja geavahanvuoigatvuoda.

18.artihkal

Lähka galgä mearridit muttägis rägggästusaid dasa gii lobi haga bahkke

däid älbmogiid eatnamiidda dahje väldä daid iezas geavahussii, ja rä ddehusat galget älggahit doaimmaid eastadit däkkär rihkkumusaid.

19. artihkal

Riikkaid eanandoalloprogrämmat galget dähkidit däidda älbmogiidda se-

ammalägän giedahallama go riikkaid earä veagadatosiide däid doaimmaid härräi:

(a)lassieatnamiid fuolaheapmi däidda älbmogiidda dalle go sin eatna mat eai leat doarväi viidät däbälas äigäiboahtimii dahje vejolas olmmoslogu lassäneapmäi;

(b)därbbaslas väriid juolludeapmi buoridit eatnamiid maid dät älbmo gat juo eaiggädusset.

IIIoassi. Bargodilit ja bålvalaneavttut

20.artihkal

1.Räddehusat galget riikkaid lähkaortnega olis ja räddälagaid däiguin älbmogiiguin älggahit sierranas doaimmaid suodjalit beaktilit däidda älb mogiidda gullevas bargiid barguiväldima ja bargoeavttuid härräi dalle go lägat mat gusket bargiide oktasaccat, eai beaktilit suodjal sin.

2.Räddehusat galget buoremus lägi mielde eastadit buot vealaheami däid älbmogiid bargiid ja earä bargiid gaskkas, earenoamäzit däin ässiin:

(a)barguibeassan maiddäi bargosajiin mat gäibidit fidnomähtolasvuoda, ja alit bargosadjäi beassan ja bargoovdäneapmi;

(b)bälkädässälasvuohta seammaärvosas barggus;

arvvasvuodabälvalusat, servodaga buot oadjobuorrevuodat ja bargodilläi Skr. 1990/91: 101

gullevas earä buorrevuodat ja maiddäi orrunvisttit;

Bilaga 3

(d)searvvadanvuoigatvuohta ja oasseväldinvuoigatvuohta buot lägalas fägaorganisasuvdnabargguin ja maiddäi vuoigatvuohta dahkat oktasas bargosiehtadusaid bargoaddiiguin dahje bargoaddiorganisasuvnnaiguin.

3. Däs namuhuvvon doaimmat galget dähkidit ahte

(a)däidda älbmogiidda gullevas bargit, maiddäi äigodatbargit, gaskaboddasas bargit ja sirdobargit eanandoalloja earä bargguin, seammä go akoartaväldiid bälkäbargit, galget oazzut seamma suoji go riikkaid lägat ja däbälas geavat addet seamma suorggi earä bargiide, ja ahte sii olläsit dihtet iezaset vuoigatvuodaid bargolähkaortnega olis ja daid väidalanvejolasvuodaid mat leat geavahusas;

(b)däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bargat dakkär diliin mat leat värälaccat dearvvasvuhtii, earenoamäzit dakkär dähpähusain main geavahuvvojit pestisiiddat (boradivremirkkot) ja earä mirkkolas ävdnasat;

(c)däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bäkkuvulos barggahanortnegiidda, daid siste bäggobargu vealgemäksima väräs ja earä vealgebargohämit;

(d)däidda älbmogiidda gullevas olmmäija nissonbargiide dähkiduvvojit dässeärvosas vejolasvuodat ja giedahallan bargoeallimis ja maid däi suodjalus rohcoseami vuostä bargosajiin.

4. Earenoamäs ävvira galgä atnit muttägis bargodärkkistanbälvalusaid rähkadeamis guovlluin main däidda älbmogiidda gullevas bargit leat bälkäbarggus, gozihan väräs dän Konvensuvnna dän oasi mearrädusaid ollasuvvama.

IV oassi. Fidnomähttähus, duodji ja gävpogiid olggobeale guovlluid ealähusat

21. artihkal

Däid älbmogiid lahtuin galget leat unnimustä seamma buorit vejolasvu odat oazzut fidnomähttähusa go earä riikkavuloziin.

22. artihkal

1. Galgä ovddidit däid älbmogiid lahtuid oasseväldima oktasas fidnomähttähusprogrämmaide.

2. Goas äsahuvvon oktasas fidnomähttähusprogrämmat eai cuovo däid
älbmogiid earenoamäs därbbuid, de räddehusat galget veahkkälagaid däid
älbmogiiguin äsahit sierra fidnomähttähusprogrämmaid ja -bälvalusaid.
3. Dät sierra fidnomähttähusprogrämmat galget vuodduduvvot däid
älbmogiid ekonomalas, sosiäla ja kultuvradiliide ja geavatlas därbbuide.
Buot dutkamusat däid progrämmaid oktavuodas galget dahkkojuvvot ve
ahkkälagaid däiguin älbmogiiguin, geaiguin galgä räddädallat däkkär prog
rämmaid organiserema ja jodiheami birra. Go lea vejolas, de dät älbmogat
galget sähttit dadistaga ieza väldit ovddasvästädusa däkkär oarenoamäs
mähttähusprogrämmaid organiseremis ja jodiheamis, juos sii ieza mearri-
dit nu.
23. artihkal
1. Duodji, dälonguovlluid ja bäikegottiid ealähusat ja ärbevirolas bivdo-	34
ja coagginealähusat ja -barggut galget dovddastuvvot dehälas oassin däid	34

älbmogiid kultuvrra seailluheamis ja maiddäi ekonomalas iesmearride- Skr. 1990/91: 101

amis ja ovdänumis. Älo go lea därbu, räddehusat galget veahkkälagaid Bilaga 3 däid älbmogiiguin dorvvastit däid doaimmaid nanusmuvvama ja ovdäne-

ami.

2.Go dät älbmogat sihtet, de galgä addit heivvolas teknihkalasja ekono malas veahki gokko dat beare lea vejolas. Dan oktavuodas galgä väldit vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas teknologiija ja kultuvraiesvuodaid ja maiddäi guhkesäigäsas ja vuoiggalas ovdänumi dehälasvuoda.

V oassi. Servodatoadju ja dearvvasvuohta

24. artihkal

Servodaga oadjoortnegat galget dadistaga viiddiduvvot gokcat däid älb mogiid ja daid ortnegiid galgä doaimmahit almmä makkärge vealahemiid haga.

25.artihkal

1.Räddehusat galget dorvvastit däidda älbmogiidda dohkälas dearvvasvuodabålvalusaid ja skähppot väriid vai dät älbmogat besset iezaset ovddasvästädusain ja bearräigeahcuin rähkadit ja fällat däkkär bälvalusaid.

2.Nu guhkäs go lea vejolas, dearvvasvuodabälvalusat galget leat bäikkälaccat. Däkkär bälvalusaid galgä häbmet ja hälddasit ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin vuhtii välddidettiin sin ekonomalas, geogräfalas, sosiäla ja kultuvrralas diliid seammä go sin ärbevirolas dearvvasvuodafuolahus-, buoridan-ja dälkkodanvugiid.

3.Dearvvasvuodafuolahanortnet galgä mähttähit ja bälkähit ovddageahcen bäikkälas dearvvasvuodabargiid ja bargat earenoamäzit dear-

vvasvuoda vuoddobälvalusaiguin doaladettiin lagas oktavuodaid earä dearvvasvuodabälvalusaiguin.

4.Däkkär dearvvasvuodabälvalusaid lägideami galgä soabahit oktii riik ka earä sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas doaimmaiguin.

VI oassi. Oahpahus ja diehtojuohkin

26. artihkal

Däid älbmogiid buot lahtuide galgä dorvvastit unnimustä seamma buriid vejolasvuodaid oazzut oahpahusa buot däsiin go riikka servodagas muduid.

27.artihkal

1.Däid älbmogiid oahpahusprogrämmaid ja -bälvalusaid galgä ovddidit ja ollasuhttit singuin veahkkälagaid vai dät progrämmat ja bälvalusat gallehit sin sierranasdärbbuid, ja daidda galget gullat sin historjä, diehtu, teknologiija, ärvosystemat ja maiddäi sin sosiäla, ekonomalas, ja kultuvr ralas viggamusat.

2.Ovddasvästideaddji eisevälddit galget dähkidit däid älbmogiid lahtu id skuvlema ja osolasvuoda skuvlenprogrämmaid plänemis ja ollasuhttimis dainna ulbmiliin ahte dät älbmogat dadistaga sähttet väldit ain stuorit ovddasvästädusa däid progrämmaid jodiheamis.

3.Dasa lassin räddehusat galget dovddastit däid älbmogiid vuoigatvu-

oda vuoddudit iezaset skuvlenäsahusaid ja -bälvalusaid dainna eavttuin

ahte däkkär äsahusat devdet unnimus norpmaid maid ovddasvästideaddji Skr. 1990/91: 101

eisevälddit leat räddälagaid däiguin älbmogiiguin rähkadan.

Bilaga 3

28.artihkal

1.Däid älbmogiid mänäide galgä vejolasvuodaid mielde addit lohkanja cällinoahpahusa sin eatnigillii dahje dan gillii mii eanemus geavahuvvo dan joavkkus masa sii gullet. Juos dät ii leat geavatlaccat vejolas, de ovddasvästideaddji eisevälddit galget räddädallat däiguin älbmogiiguin dän ulbmila joksandoaimmaid birra.

2.Muttägis doaimmaiguin galgä dorvvastit däidda älbmogiidda vejolasvuoda oahppat geavahit njuovzilit riikka virggälas giela dahje riikka virggälas gielain ovtta.

3.Galgä bidjat johtui doaimmaid mat seailluhit ja ovddidit däid älbmo giid iezaset gielaid ahtanussama ja geavaheami.

29.artihkal

Däid älbmogiid oahpahusa ulbmilin galgä leat mähttähit mänäide dakkär däbälas dieduid ja däidduid maiguin sii bastet doaibmat servodatlahttun dievvasit ja dässeärvvus sihke sin iezaset servodagasja riikka däsis.

30.artihkal

1.Räddehusat galget älggahit doaimmaid mat däid älbmogiid ärbevieruid ja kultuvrra däfus muttägis lähkäi cilgejit sidjiide sin iezaset vuoigatvu odaid ja geatnegasvuodaid earenoamäzit barggu, ekonomalas vejolasvu odaid, skuvlejumi ja dearvvasvuoda gazaladagaid, sosiäla fälaldagaid ja dakkär vuoigatvuodaid härräi maid vuoddun lea dät konvensuvdna.

2.Därbbu mielde dän galgä doaimmahit girjjälas jorgalusaiguin ja joavkodiedihangaskaomiiguin däid älbmogiid iezaset gillii.

31.artihkal

Cuvgendoaimmat galget älggahuvvot riikkaservodaga buot veagadatjoavkkuid gaskkas, earenoamäzit daid gaskkas geat leat eanemus dahkamusas däiguin älbmogiiguin sihkkun dihte ovdagättuid mat dain joavkkuin säht tet leat däid älbmogiid guovdu. Dän väräs galgä sihkkarastit ahte historjägirjjiin ja earä oahppamateriälas addojuvvo duohta, därkilis ja vuoiggalas govva däid älbmogiid servodagasja kultuvrras.

VII oassi. Oktavuodat ja oktasasbargu riikkaräjiid rasta

32. artihkal

Räddehusat galget älggahit doaimmaid ee. riikkaidgaskasas soahpamusaid bokte älkidahttin väräs eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogiid oktavuodaid ja oktasasbarggu riikkaräjiid rastä, daid gaskkas ekonomalas, sosi äla, kultuvrralas, vuoirjrjalas ja birrasii guoski doaimmat.

VIII oassi. Hälddahus

33.artihkal

1.Eiseväldi gean ovddasvästädussii dän konvensuvnna ässit gullet, gal

gä sihkkarastit ahte gävdnojit doaimmahagat ja earä muttägis äsahusat

jodihan väiäs progrämmaid mat gusket däidda älbmogiidda, ja ahte dain Skr. 1990/91: 101

leat doaiväi värit diksut daidda addojuvvon doaimmaid nu mot ässit Bilaga 3 gäibidit.

2. Däidda doaimmaide galget gullat

(a)dän konvensuvnna mearrädusaid plänen, oktiiheiveheapmi, ollasuhttin ja ärvvostallan ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin;

(b)lähkaäsahusja earä doaimmaid ärvaleapmi ovddasvästideaddji eisevälddiide ja maiddäi doaimmaid ollasuhttima goziheapmi veahkkälaga id däiguin älbmogiiguin.

IX oassi. Däbälas mearrädusat

34. artihkal

Daid doaimmaid lägäsvuohta ja viidodat mat älggahuwojit dän konven suvnna ollasuhttima väräs, galget merostallojuvvot dävgasit iesgudege ri ikka earenoamäs dilälasvuodaid vuhtii välddidettiin.

35. artihkal

Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmaheapmi ii oacco goaridit däid älbmogiid vuoigatvuodaid iige buorrevuodaid maid vuoddun leat earä konvensuvnnat ja rävvehusat, riikkaidgaskasas doaimmahusgirjjit, siehtadusat dahje riikkaid siskkäldas lägat, njuolggadusat, vierut dahje siehtadusat.

X oassi. Loahpalas mearrädusat

36. artihkal

Dät konvensuvdna divvu jagi 1957 Eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogi id soahpamusa.

37. artihkal

Dän konvensuvnna förmäla dohkkeheamit galget almmuhuvvot Riikkaid gaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.

38.artihkal

1.Dät konvensuvdna catnä dusse daid Riikkaidgaskasaä bargoorganisasuvnna lahtuid maid dohkkeheami väldojodiheaddji lea registreren.

2.Konvensuvdna boahtä fäpmui guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi marjoil goas väldojodiheaddji lea registreren guovtti lahtu dohkkeheami.

3.Ovdalis namuhuvvon beaivvi maOOil konvensuvdna boahtä fäpmui gudege lahtu guovdu guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi maOOil goas lahtu dohkkeheapmi lea registrerejuvvon.

39.artihkal

1.Lahttu mii lea dohkkehan dän konvensuvnna, sähttä cealkit dan eret logi jagi marpjil dan beaivvi goas konvensuvdna lea boahtän fäpmui, vuolggahemiin eretcealkinalmmuhusa Riikkaidgaskasas bargodoaimma haga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.

2.Iesguhtege lahttu mii lea dän konvensuvnna dohkkehan iige geavat

iezas eretcealkinvuoigatvuoda jagi siste ovdalis namuhuvvon logi jagi

äigodaga marjrjil, lea cadnojuvvon doahttalit konvensuvnna éuovvovas Skr. 1990/91:101

logi jagi äigodagas, ja dat sähttä cealkit dän konvensuvnna eret easka Bilaga 3 iesgudege logi jagi äigodaga loahpas daid eavttuid mielde mat leat cilgejuvvon dän artihkkalis.

40.artihkal

1.Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä almmuhit buot Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvnna lahtuide buot dohkkehemiid ja eretcealkimiid maid lahtut leat sutnje vuolggahan.

2.Go väldojodiheaddji almmuha organisasuvnna lahtuide ahte son lea registreren nuppi dohkkeheami mii sutnje lea vuolggahuvvon, de son galgä cuiget lahtuide beaivemeari goas konvensuvdna boahtä fäpmui.

41.artihkal

Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä Ovttastuvvan Nasuvnnaid vuoddudangirjji 102 artihkkala mielde almmuhit Ovttastuvvan Nasuvnnaid väldocälläi dievas dieduid buot dohkkehemiin ja eretcealkimiin maid son lea ovddit artihkkaliid mearrädusaid mielde re gistreren.

42. artihkal

Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga hälddahusräddi galgä, dalle go oaidnä därbbaslazzan, buktit väldokonferensii raportta dän konvensuvnna doaibmamis ja dutkat, leago sävahahtti bidjat konfereanssa ässelistui gazaldaga olles konvensumna dahje dan osiid rievdadeamis.

43.artihkal

1.Juos konfereansa dohkkeha odda konvensuvnna mii rievdada dän konvensuvnna olläsit dahje dan osiid, de saddos nä, juos odda konven suvdna ii mearrit earä lähkäi:

(a) go lahttu dohkkeha odda rievdaduvvon konvensuvnna, de dat ipso jure maiddäi cealkä eret dän konvensuvnna 39. artihkkala eavttuin fuolakeahttä, juos ja go odda rievdaduvvon konvensuvdna lea boahtän fäpmui;

(b) lahtut eai sähte dohkkehit dän konvensuvnna sat dan beaivvi marjrjil goas odda rievdaduvvon konvensuvdna boahtä fäpmui.

2.Dät konvensuvdna galgä goitge bissut fämus dälä hämistis ja dälä sisdoaluinis buot daid lahtuid guovdu mat leat dohkkehan dan muhto eai leat dohkkehan rievdaduvvon konvensuvnna.

44.artihkal

Dän konvensuvnna erjgelasja fränskkagiel teavsttat leaba guktot seamma doallevaccat.

(Jorgalus: Pekka Sammallahti)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991