Protokoll 20 september (Bilaga )

1 BILAGA

Protokoll från utfrågning den 20 september 2013

Tid: fredagen den 20 september, kl. 10.00–11.30

Plats: Förstakammarsalen

10Inbjudna:

Stefan Ingves, riksbankschef

Cecilia Skingsley, vice riksbankschef Deltagare:

15Anna Kinberg Batra (M), ordförande Fredrik Olovsson (S), vice ordförande Peder Wachtmeister (M)

Göran Pettersson (M)

20Pia Nilsson (S)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Carl B Hamilton (FP)

	25	Bo Bernhardsson (S)
	25	Marie Nordén (S)
		Marie Nordén (S)
		Anders Sellström (KD)
		Sven-Olov Sällström (SD)
	30	Ulla Andersson (V)
	30
		Jörgen Andersson (M)
		Ardalan Shekarabi (S)
		Mats Pertoft (MP)

35Emil Källström (C)

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Klockan är 10.00. Vi brukar vara punktliga i den här församlingen. Jag vill hälsa er samtliga välkomna till detta finansutskottssammanträde och förklarar det öppnat.

Vi har i dag en öppen utfrågning om penningpolitiken. Det har vi tre

40gånger per år. Sedan ett år tillbaka är de med dels riksbankschefen själv, dels en av de vice riksbankscheferna. Dessa roterar i bokstavsordning. Då har vi kommit till S i det här fallet och Cecilia Skingsley, som också är nytillträdd vice ordförande.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Vi gör som vi brukar. Vi har etablerat praxis för hur detta går till. Riks-		1
bankschefen inleder. Den medföljande vice riksbankschefen får göra sin
inledning och komplettera på det sätt som, i det här fallet, hon vill. Där-
efter har vi en diskussion med ledamöter och banken – partierna i storleks-
ordning. Vi behöver av praktiska skäl avbryta dagens övning lite före kl.		5
12, men alla partier ska få ordet åtminstone en gång vardera.
Med det här hälsar jag er här i salen och er som följer detta utifrån
välkomna hit igen. Jag ger ordet till riksbankschefen. Varsågod.
Riksbankschef Stefan Ingves: Stort tack för att vi än en gång har möjlighet		10
att komma hit och resonera om den ekonomiska utvecklingen och svensk
penningpolitik. Jag tänkte ge lite perspektiv på var vi kommer från, var vi
befinner oss och vart vi är på väg när det gäller den allmänna ekonomiska
utvecklingen. Låt mig börja med en redogörelse för var vi kommer från.
I dagarna har det diskuterats, resonerats och beskrivits mycket vad som		15
hände i samband med att Lehman Brothers gick omkull och vad som
hände i världsekonomin i den vevan. Det här kan beskrivas på många
olika sätt. Diskussionen kommer att fortsätta i många år innan vi är fär-
diga med beskrivningarna. Ett sätt att beskriva detta är att titta på dessa
grafer som visar bruttonationalprodukten i Sverige, i euroområdet och i		20
USA. Den röda grafen visar att Sverige som en liten och öppen ekonomi
påverkades i allra högsta grad eftersom bnp föll kraftigt.
Nu är vi på väg uppåt igen. Det beror på, vilket jag kommer att åter-
komma till, utvecklingen i euroområdet. Av den här grafen framgår det
dess värre att det å ena sidan har stått mer eller mindre still i euroområdet		25
under en längre tidsperiod, men å andra sidan finns nu en liten metkrok på

grafen som visar att den är på väg uppåt. Det är viktigt för oss eftersom

viär beroende av exporten till inte minst Europa.

Vi har å ena sidan haft en period bakåt i tiden med extremt hög tillväxt

– om vi tittar på 2010 och 2011. Det är tillväxttal som vi egentligen inte	30
känner igen. Vi får gå långt tillbaka i tiden för att hitta likadana höga till-	30
växttal. Å andra sådan gick luften ur, och det betyder att vi har legat
omkring 1 procent det senaste året 2012. Det blir väl någonstans i det hära-
det under 2013, även om vi för närvarande är i färd med att revidera
siffror bakåt i tiden och i närtid. Den allmänna bilden i tillväxthänseende	35
står sig.	35
Om man tittar på Sveriges ekonomi och funderar över hur det har gått
under den turbulenta tidsperioden har Sveriges ekonomi jämfört med
många andra länder klarat sig relativt väl genom skuldkrisen. Vi har, och
har haft, en stark konkurrenskraft. Vi har under en lång tidsperiod haft en	40
stark produktivitetsutveckling, och vi har haft en låg inflation och en för-	40

bättrad lönebildning sedan 1990-talet. Samtidigt har vi stabila statsfinanser, en låg, till och med en mycket låg, statsskuld jämfört med många andra. Den ekonomiska styrkan och inte minst produktivitetstillväxten har lett till

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	ett stabilt och stort bytesbalansöverskott under lång tid. Det innebär fler
	frihetsgrader och att man berörs lite mindre av talen med detta sätt att
	mäta även om det ekonomiska tillståndet inte ser så bra ut.
	Vi kan se att det har funnits en motståndskraft på svensk arbetsmarknad
5	i så måtto att under hela perioden har arbetskraften vuxit – den blå grafen
	– jämnt och stadigt. Sysselsättningen har inte rört sig i samma takt uppåt,
	men den har ändå vuxit under tidsperioden. Det är bra i sig. Men den har
	varierat mera. Arbetslösheten under tidsperioden har rört sig men har ändå
	hållit sig förhållandevis stabil gentemot turbulensen i vår omvärld.
10	Låt oss titta på växelkursen under en längre tidsperiod. Den kronförstärk-
	ning vi har sett under senare år avspeglar Sveriges relativa styrka i ekono-
	misk mening jämfört med en lång rad andra länder. Om vi tittar på den
	konkurrensvägda växelkursen i nominella termer, växelkurserna som
	sådana, ser vi i den blå grafen att kronan har stärkts under senare tid. Om

15vi också inkluderar prisökningarna, snarare skillnaderna i prisökningar, i Sverige och i vår omvärld, den röda grafen, den reala växelkursen, ser ni att det finns några perioder där växelkurserna har försvagats kraftigt. Men

sett till dagens nivå finns egentligen inget anmärkningsvärt. Den ligger ungefär där växelkursen har legat många gånger tidigare ända sedan 90-talet.

20 Om vi tittar till styrkan i svensk ekonomi under senare år är växelkursen ungefär på den nivå vi kan förvänta oss. Vi ska då inte överdriva växelkursrörelserna.

Inflationstrycket är lågt. Inflationen har i och för sig varierat en hel del över tiden. För närvarande är det ett lågt inflationstryck. En del i detta är

25växelkursen, men det finns också några andra faktorer som man kan beskriva detta med. Låt oss titta på varumarknaderna med ett stort import-

	innehåll. Prisutvecklingen på varor i största allmänhet i världen har varit
	sådan att varupriserna har fallit under en längre tidsperiod. Lägg till detta
	växelkursförstärkning. Då får vi en utveckling på varuprissidan som är
30	sådan att priserna faller.
	Låt oss titta på tjänster, en mer inhemsk produktion. Tjänsteprisökning-
	arna har legat någonstans i närheten av 2 procent, i början av 2000-talet
	bra mycket över och den senaste perioden lite under 2 procent. I det avse-
	endet kan vi säga att prisutvecklingen har varit tudelad.
35	Om detta översätts till inflation och inflationstakt över en längre tidspe-
	riod ser vi i denna graf – som jag har visat ett antal gånger tidigare – att
	vi mycket tydligt har bytt regim i den meningen att fram till 90-talet hade
	vi en hög och kraftigt varierande inflation. Efter det att inflationsmålet
	infördes har inflationstakten varit 1,8 procent i genomsnitt sedan 1995.
40	Det är ett bra resultat jämfört med tidigare.
	Oaktat de variationer i konsumentprisindex som vi har haft över årens
	lopp är inflationsförväntningarna fortsättningsvis väl förankrade. Det bru-
	kar alltid vara så att inflationsförväntningarna på ett års sikt ligger nära

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
faktisk inflation, men i ett längre tidsperspektiv, fem års sikt, räknar man		1
med – i det här fallet penningmarknadsaktörer – att inflationen kommer att
ligga nära 2 procent.
När det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen har under en
längre tidsperiod hushållens skuldsättning ökat. Det utgör en risk. Där är		5
den stora frågan vad som ska hända framgent. Historien och erfarenheter
från andra länder har lärt oss att om det blir bekymmer på den sidan blir
det stora allmänna ekonomiska problem. Det vill vi helst undvika. Ett stort
antal länder har i olika former kämpat med bekymren, och det är ingen
bra position att hamna i.		10
Vi har fört en expansiv penningpolitik under ett antal år, men vi har
samtidigt beaktat de risker som finns inte minst när det gäller hushållens
växande skulder. Summa summarum har vi i dagsläget en allmänt sett låg
räntenivå som återspeglar efterfrågeläget i världsekonomin, och det har
naturligtvis återverkningar i den svenska ekonomin.		15
Var befinner vi oss nu? Vi ser en del ljusglimtar i omvärlden. Tillväx-
ten har återvänt i euroområdet. Det beskrivs i termer av bnp – kvartals-
data. Den röda grafen visar att tillväxten åter ligger på plus i euroområdet.
Det är en god nyhet i sig. Inköpschefsindex i Europa visar att stämningslä-
get är bättre. Den kurvan är på väg upp.		20
Men vi ska inte sticka under stol med att stora utmaningar kvarstår i
sammanhanget. Låt oss se på arbetslöshetskurvorna i USA och euroområ-
det. Den röda grafen för euroområdet ligger bra mycket högre än den
amerikanska kurvan. Den har dessutom stigit under ett antal år. Den ameri-
kanska kurvan, den blå, är stadigt på väg ned mot något som liknar		25
arbetslöshetsnivåer man är mer van vid i USA.
Låt oss samtidigt titta på förloppet i den amerikanska ekonomin. Det
finns stora skillnader, och det har varit stora förändringar i inte minst hus-
hållens skulder. Skulderna har betats av i förhållande till disponibel
inkomst med 25 procentenheter. Det är inte någon liten skuldsanering.		30
En dagsaktuell diskussion, och en diskussion som har förts under hela
sommaren, gäller den stora globala frågan om vi är på väg in i ett nytt
skede. Är det annorlunda nu jämfört med tidigare? Det har kommit till
uttryck i stigande långräntor, räntor på obligationer med längre löptid. Här
syns en tydlig trend uppåt för långräntorna. Sedan kan vi resonera och dis-		35
kutera om det är att ta ut saker och ting i förskott eller inte, men utveck-
lingen har varit tydlig.
Om vi samtidigt tittar på länder som har problem med statsskulder, Spa-
nien och Italien, kan vi se att det ser lite bättre ut. Räntorna ligger
betydligt närmare varandra än tidigare. Därmed inte sagt att man inte kan		40
förvänta sig att de länderna ändå kommer att ligga på en högre räntenivå
under överskådlig tid fram tills den dagen statsskuldsbekymren har vänt.
Låt oss då se på läget i svensk ekonomi. Stämningsläget har förändrats.
Det ser lite bättre ut än tidigare. Sverige börjar ligga på medelvärdet när

det gäller barometerindikatorn. Riktningen är i det avseendet den rätta.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Det här tar mig till frågan om vart vi är på väg i dagsläget. Den åter-
	hämtning som vi ser framför oss i omvärlden bidrar till, och kommer att
	bidra till, stigande tillväxt i Sverige de närmaste åren. Vi tror att tillväxten
	kommer att stiga i den amerikanska ekonomin, även om vi säkert kan dis-
5	kutera och resonera om hur den fördelar sig från det ena kvartalet till det
	andra. Vi ser framför oss tillväxt i euroområdet, må vara att den högst
	sannolikt kommer att varaktigt ligga på en lägre nivå än den amerikanska
	tillväxten. I takt med att tillväxten ökar i världen i stort påverkar den
	också svensk ekonomi. En del av detta handlar om hur efterfrågan i

10svensk ekonomi hålls uppe av inhemska faktorer. Den andra delen handlar om hur tillväxten tar fart när exportefterfrågan stiger efter ett tag när det går bättre i resten av världen.

Låt oss se på hushållens konsumtion och den årliga procentuella förändringen. Vi räknar med att hushållen kommer att ha en god konsumtionsök-

15ning de närmaste åren. Inkomstutvecklingen är såvitt vi kan se god. Det betyder också att konsumtionen kommer att hållas uppe under perioden. Det leder naturligtvis till en stigande efterfrågan på varor och tjänster i

	Sverige.
	Glädjande nog ligger arbetslöshetsprognosen för september under den
20	prognos som fanns i juli. Men vi tror fortfarande att förloppet kommer att
	vara ungefär det samma som då. Såvitt vi kan bedöma sker en konjunktur-
	återhämtning, en normalisering, men samtidigt kommer det att gå sakta.
	Det innebär att arbetslösheten såvitt vi kan se kommer att sjunka gradvis
	ned mot ett normalläge.
25	Inflationen mätt som KPIF eller KPI är för närvarande låg, men ökad
	efterfrågan kommer att leda till att priserna stiger. Ökad efterfrågan leder
	också till att det blir lättare för företagen att skicka prisökningar vidare till
	konsumenterna. När vi sedan går in i ett normalt konjunkturläge är vår
	bedömning att inflationen under 2015 kommer att ligga på 2 procent mätt

30som KPIF. Men eftersom det så småningom leder till räntehöjningar innebär det att KPI kommer att skjuta över målet när vi tar med oss en del räntehöjningar i ryggsäcken. Det är så KPI är konstruerat. Det är inte något konstigt.

När det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen har vi att beakta

35och resonera om hushållens skuldsättning. Hushållens skuldsättningsnivå är inget som vänds över natten. Det mest sannolika är att vi har att hantera frågorna om hushållens skuldsättning på ett eller annat sätt under överskåd-

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

lig tid. Det är naturligtvis en risk som vi har att hantera när det gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

När allt detta ska vägas ihop – som vi gjorde vid vårt senaste penningpolitiska beslut – innebär det att penningpolitiken ger stöd åt konjunkturen. Vi har för närvarande en låg räntenivå. Såvitt vi kan se kommer räntorna att ligga på den nivån ett bra tag till mot slutet av hösten 2014. Sedan stiger räntan sakta i takt med att saker och ting normaliseras i världsekonomin och i den svenska ekonomin.

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Jag hoppas att jag med detta har gett en någorlunda tydlig bild av hur		1
världen ser ut när det gäller allmän ekonomisk utveckling och från ett pen-
ningpolitiskt perspektiv.
Ordföranden Anna Kinberg Batra: Det lär vi bli varse i frågerundan.		5
Innan vi kommer dit ska jag ge ordet till nytillträdda vice riksbankschefen

Cecilia Skingsley. Extra välkommen. Var så god.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: Fru ordförande! Tack för att jag har fått komma till utskottet och ge min bild av penningpolitiken.

	Stefan har redan beskrivit den ekonomiska utvecklingen och penningpo-	10
	litiken det senaste året. Jag instämmer, som ni kanske har sett av protokol-	10

	len, i beskrivningen. Jag har gett mitt stöd för de räntebesluten och
	ränteprognosen vid de två penningpolitiska möten jag har deltagit i.
	I går publicerade jag mitt första tal som vice riksbankschef. Där gav jag
	en mer utförlig bild av mina tankar om penningpolitiken. Därför tänkte jag	15
	i dag fokusera mer på några frågor som har varit avgörande för mitt pen-	15

	ningpolitiska ställningstagande och beskriva hur jag har kommit fram till
	bedömningen.
	Givet det läge vi har i ekonomin, och som Stefan var inne på, finns det
	skäl för en ännu lägre ränta. Argumenten för det är att vi fortfarande har	20
	en svag tillväxt i Sverige och resursutnyttjandet är lågt. Vidare ser vi av	20

	den nuvarande inflationen och situationen framåt att inflationstrycket är lågt.
	När jag vägde ihop omständigheterna såg jag ändå starkare skäl för att
	lämna räntan oförändrad vid de två mötena. Några av skälen är att reporän-
	tan redan är låg. Det ger stöd för den återhämtning som vi tycker att vi	25
	ser. Risker som förknippas med hushållens skuldsättning kan jag inte neg-	25

	ligera. De är inte akuta för stunden, men de kan allvarligt försvåra situatio-
	nen för svensk ekonomi i en framtida lågkonjunktur.
	Låt oss titta på det ekonomiska läget i Sverige. Precis som Stefan
	beskrev har vi sett en inbromsning av tillväxten de senaste åren. Det som	30
	är viktigt att ha i åtanke är att det finns en tudelning i ekonomin. Det	30

	finns olika sätt att illustrera det på. Denna bild visar industriproduktion
	och tjänsteproduktion. Vi ser att industrin har drabbats hårt av det som
	händer utomlands i form av finans- och skuldkris, medan tjänsteproduktio-
	nen som är mer inhemskt dominerad har hållit emot väl. Vi ser motsva-	35
	rande utveckling när det gäller sysselsättningen.	35
	rande utveckling när det gäller sysselsättningen.
	Ett annat sätt att uttrycka tudelningen framgår av att inom tillverknings-
	industrin är framtidstron, indikatorerna för framtiden, i ett svagare läge än
	normalt medan hushållen har haft en mer optimistisk syn. De senaste åren
	har optimismen hos hushållen stigit, och det har visat sig i bland annat	40
	högre bostadspriser, ökad utlåning och ökad konsumtion. Disponibla	40

	inkomster som har stigit under flera år bidrar till detta, och det gör också
	de låga räntorna.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Stefan har varit inne på tudelningen i inflationen. En orsak till den låga
	inflationen de senaste åren är att priserna på importerade insatsvaror har
	ökat långsamt. De senaste årens förstärkning av kronan har bidragit till att
	dra ned importpriserna. Däremot har inhemska tjänstepriser hållit inflations-
5	takten uppe. Det är bakgrunden.
	Mot bakgrund av vad jag har sagt om en försvagad konjunktur i Sve-
	rige och att inflationstrycket är lågt är det naturligt att fråga sig varför
	räntan inte är ännu lägre. Argumenten finns. En ännu lägre ränta kan bidra
	till att inflationen återvänder till målet något snabbare och att det	blir ett

10snabbare resursutnyttjande. Sammantaget är det fråga om högre bnp-till- växt och högre prisökningstakt. Men som jag ser det finns det starkare argument för att lämna räntan oförändrad. Jag tänkte beskriva några omständigheter.

Den här bilden visar den reala reporäntan, som är den ränta som har

15störst betydelse för konsumtions- och investeringsbeslut i ekonomin. Reala räntan kan mätas på många olika sätt. Vi har visat några exempel här. Det sker genom att i princip dra av inflationsförväntningarna från den nomi-

	nella räntan.
	När	man tittar	på bilden går det faktiskt inte att komma till någon
20	annan	slutsats än	att den reala räntan i Sverige är synnerligen låg i ett
	historiskt perspektiv. Under den trettioårsperiod som vi visar här har vi
	aldrig haft så låga realräntor som nu. Det råder alltså inget tvivel om att vi
	för närvarande har en mycket expansiv penningpolitik.
	Ytterligare ett		argument som jag också vill lyfta fram är att vi ser

25tecken på konjunkturförbättringar, vilket Stefan har varit inne på. Den här bilden visar ett exempel. Det finns ljusglimtar i euroområdet. Tillväxten

har gradvis börjat återvända. Utöver statsskuldsproblemen i Europa finns en hel del strukturella problem när det gäller framför allt konkurrenskraften. Den här bilden visar att vi successivt får en förbättrad konkurrenskraft

30i de länder som har drabbats hårdast av krisen. Jag ska tillägga att detta är mycket ett resultat av en svag ekonomi och en kraftigt ökande arbetslöshet, men det här är också tyvärr vägen till återhämtningen. Det är det vi nu börjar se.

I stora drag rör sig detta åt ett håll, även om det finns mycket arbete att

35	göra i dessa länder.
	Ett annat sätt att uttrycka att utvecklingen går åt rätt håll rör bytesbalan-
	serna. Här går det också rätt. Mycket återstår att göra, men i likhet med
	Sverige under 90-talskrisen är det den vägen man ofta måste gå innan man
	kan se en återhämtning och tillväxt.
40	Ytterligare tecken på förbättrade konjunkturutsikter globalt – Stefan var
	inne på obligationsräntor – kan också visas för aktiemarknaderna. Man
	kan alltid diskutera vad som ligger bakom marknadsrörelser, men den här

sortens utveckling brukar vara en indikation på att marknadsaktörerna ser lite bättre tider.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Låt oss titta på förväntansbilden i Sverige. Dessa förtroendeindikatorer		1
från Konjunkturinstitutet visar att det ljusnar försiktigt på näringslivs- och
hushållssidan.
Sedan har vi den intressanta frågan om risker förknippade med hushål-
lens skuldsättning. Jag vill knyta an till den tudelning som jag pratade om		5
tidigare. Hushållens efterfrågan har då utvecklat sig starkt, bland annat
tack vare stigande inkomster, stigande tillgångspriser och förbättrat stäm-
ningsläge. Frågan är då hur man i penningpolitiken, i hela den ekonomiska
politiken, ska se på hushållens skuldsättningssituation.
Stefan visade en bild på hur det ser ut. Den här bilden är ett annat sätt		10
att visa. Skuldsättningen är hög i Sverige i ett internationellt perspektiv.
Ni vet att ökningen av hushållens skuldsättning hänger ihop med utveck-
lingen på bostadsmarknaden. Bostäder finansieras till stor del av lånade
pengar.
Vi vill undvika att problem som har drabbat många andra länder också		15
inträffar i Sverige. Den här bilden visar att bostadspriserna i Sverige har
stigit kraftigt. I flera länder med liknande utveckling har man fått uppleva
kraftiga korrigeringar. Varför måste vi oroa oss? Jo, arbetslösheten i de
länder som har drabbats av en nedgång på bostadsmarknaden har stigit
snabbt och lagt sig på rätt alarmerande nivåer. I bilden ser vi att flera län-		20
der har fått en fördubbling eller som Irland till och med en tredubbling av
arbetslösheten. Jag tycker själv att jämförelsen med Sverige är slående.
En ytterligare risk i sammanhanget är att de svenska stora bankerna till
stor del finansierar sig på de utländska kapitalmarknaderna. Vilket för-
troende de har där är helt avgörande för deras möjligheter att rulla sin		25
finansiering framåt i tiden. En framtida konjunkturavmattning – vi vet att
de kommer förr eller senare – med en nedgång i bostadspriserna skulle i
värsta fall förvärras om internationella investerare väljer att minska sin
exponering mot den svenska banksektorn. IMF, Internationella valutafon-
den, har nyligen upprepat sin varning för dessa situationer.		30
Det händer positiva saker. En sådan sak är att regeringen nyligen har
föreslagit att Finansinspektionen ska få ansvaret för makrotillsynen i Sve-
rige samt att det ska bildas ett stabilitetsråd där Finansinspektionen, Finans-
departementet, Riksgälden och Riksbanken öppet kan presentera sina
bedömningar och rekommendationer för den finansiella stabiliteten. Det är		35
bra.
Det är också bra, tycker jag, att åtgärder redan har aviserats. Man disku-
terar högre riskvikter på bolån, och man arbetar för en förbättrad amorter-
ingskultur.
Riktade verktyg inom makrotillsynen är förmodligen mer effektiva än		40
att använda reporäntan när man vill förebygga och hantera risker förknip-
pade med hushållens skuldsättning. Men vi vet fortfarande inte precis hur
de framtida verktygen kommer att se ut och när de kan tas i bruk. Jag tror
dock att	en väl fungerande makrotillsyn gradvis över tiden kommer att

minska behovet av att väga in finansiella obalanser i räntebesluten.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Jag närmar mig slutet på presentationen. Jag har gett en bild av hur jag
	ser på det ekonomiska läget och penningpolitiken, och jag sammanfattar:
	Ja, det finns skäl för ännu lägre ränta mot bakgrund av det låga infla-
	tionstrycket. Men väger man det samman ser jag starkare skäl för oföränd-
5	rad ränta. Vi har en låg ränta som ger stöd åt återhämtningen, vi har
	tecken på en förbättrad konjunktur och vi har kvarvarande risker med hus-
	hållens skuldsättning som vi behöver adressera.

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Vi får nu tillfälle att diskutera detta med partierna i storleksordning, och vi tar några frågeställare åt gången.

10Först i rundan är Socialdemokraterna.

Marie Nordén (S): Tack för två intressanta föredragningar!

Den främsta orsaken till hushållens ökade skuldsättning är köp av bostäder, och oron för att hushållens skuldsättning ska öka eller inte minska

15anges som ett av skälen till att låta reporäntan vara oförändrad och att längre fram höja den. Man menar samtidigt att den låga räntan ger draghjälp åt ekonomin.

Det som ofta saknas i de politiska diskussionerna men som vice riksbankschefen faktiskt lyfter upp i dag är just orsaken till hushållens skuld-

20sättning i de ökade priserna på bostadsmarknaden. Men man pratar inte om varför hushållen tvingas köpa sina bostäder, att bristen på hyresbostä-

der framför allt i storstäderna blir allt större. Det byggs väldigt få hyresrätter i dag, och många hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter, vilket också tvingar upp bostadspriserna.

25 Fastighetsägarna och handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har konstaterat att bristen på bostäder, framför allt hyresbostäder, hämmar tillväxten och skapar oro på bolånemarknaden. Och vi kan se att arbetslösheten ligger kvar på en oroväckande hög nivå då företagen inte kan rekrytera eftersom det inte går att finna någon bostad utan att skuld-

30sätta sig. Att köpa en bostad, låt oss säga en etta för en ung människa på någonstans mellan 1 och 2 miljoner kronor, är oftast en omöjlighet. Man

menar alltså att detta i sig hämmar tillväxten.

Då undrar jag: Hur ser riksbankschefen och även vice riksbankschefen på detta att vi har en politik, och i detta fall en bostadspolitik, som skapar

35en ökad skuldsättning för hushållen och dessutom hämmar tillväxten? Ser riksbankschefen några andra faktorer som i sig motverkar, precis som dessa, Riksbankens egna mål?

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Närmast i storleksordning är Moderaterna, och jag tänkte själv ställa en fråga till er båda.

Det är bara en dryg vecka sedan vi satt här och hade en utfrågning om den finansiella stabiliteten, med Finansinspektionens generaldirektör med flera och även regeringen på plats. Det är inte heller så länge sedan vi hade utskottets utvärdering av penningpolitiken, där den närmast eviga frågan om hur Riksbanken tar hänsyn till hushållens skuldsituation var uppe.

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Jag vill också uppehålla mig lite grann vid hushållens skulder på bolåne-			1
sidan. Förra veckan nämnde vi jämförbara länder, och det har ni även
gjort i era inledningar. Man kan till exempel titta på Norge och Danmark,
som båda ligger över oss. Nederländerna, som enligt EU-kommissionen
hade en genomsnittsnivå på 250 procent av inkomsten, har nyligen infört			5
ganska hårda amorteringsregler, på 30 år om jag minns rätt.
Detta riskerar att slå hårt mot hushållen. Ett skäl till att jag själv är
mycket tveksam till fasta amorteringskrav är den risk det skulle kunna med-
föra för hushåll där man blir av med jobbet eller blir sjuk, eller om det
händer något i livet som gör att man just då inte kan amortera. Att införa			10
nederländska raka amorteringskrav skulle kunna innebära att enorma
belopp måste in i amortering, i storleksordningen en hel extra månadslön,
som många hushåll inte skulle mäkta med på kort sikt. Det är ett av pro-
blemen med en holländsk modell. Den skulle riskera att strama åt för
mycket mot hushållen, i ett läge där vi finanspolitiskt snarare diskuterar			15
hur hushållen kan behöva stimuleras.
Eftersom det har varit lite olika röster i debatten är jag nyfiken på att
höra er båda i just den frågan, dels vilka problem hårdare amorteringskrav
skulle medföra för hushållen, dels vilka verktyg man kan använda bättre
för att bevaka skuldsättningen utan att det riskerar att få en alltför åtstra-			20
mande effekt. Det är min fråga.
Mats Pertoft (MP): Tack för två mycket intressanta föredragningar!
Även jag är intresserad av frågan om hushållens skuldsättning, som ju
har varit en följetong på dessa utfrågningar.			25
Om man tänker lite längre framöver, om nu dessa aviserade åtgärder			25
kommer på plats i någon form, skulle det i så fall kunna öppna för möjlig-
heten av ett friare arbete från Riksbankens sida för till exempel räntesänk-
ningar eller liknande? Detta har ju under lång tid varit en stående punkt.
Jag har upplevt att Riksbanken inte har kunnat agera fritt eftersom reger-			30
ingen inte har lyckats få någon att ta ansvaret för hushållens skuldsättning.			30
Det är en fråga som jag undrar lite över: Hur ser framtiden ut?
Sedan har jag en annan fråga som jag vill kasta in, och det gäller svårig-
heterna för mindre företag att låna i dag. Det är inte direkt Riksbanken
som lånar ut till dem, men när vi diskuterar ökad kapitaliseringsgrad och			35
så vidare i bankerna är en effekt av detta just att det blir svårigheter för			35
mindre företag att finansiera sig, expandera och så vidare.
Jag skulle vilja höra ert resonemang: Hur funderar ni kring dessa frå-
gor? Jag tror att Sverige är väldigt beroende av att öka antalet mindre
företag som kan få sina kapitalbehov täckta.			40
Carl B Hamilton (FP): Jag skulle vilja se ut över världen lite. Det är inte			40

bara Riksbanken som har en väldigt låg realräntenivå utan även andra cen-
tralbanker. Federal Reserve i USA har ju kommit så långt ned att man har
andra instrument, andra metoder, för att stimulera ekonomin, nämligen att
köpa statsobligationer i stor mängd – det kallas kvantitativa lättnader. Där
har man försökt peka ut en bana enligt vilken man skulle driva den här

		Version		TB:212
		Märkning
		Skapad
		Användare
		Databas		/
		Trycklov
		Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	politiken. Men för några dagar sedan ansåg man sig tvungen att backa,
	kan jag säga lite slarvigt, och man lade om politiken. Det har nu haft stora
	återverkningar på de finansiella marknaderna.
	Min fråga till riksbankschefen eller vice riksbankschefen är vilken slut-
5	sats man ska dra av detta penningpolitiska experiment i USA. Och vad
	betyder backningen i USA för Sverige?
	Den andra frågan är lite mer svensk. Vi sitter här i riksdagen, och nu
	har vi helt plötsligt under senare år fått tillbaka detta att vi ska hålla på
	med Keynes och vi ska stimulera ekonomin med finanspolitiken. Men när

10vi inrättade den självständiga centralbanken Riksbanken var tanken att Riksbanken skulle sköta detta med att justera aktivitetsnivån i ekonomin; det skulle Riksbanken göra på egen hand. Men nu har den kortsiktiga konjunkturpolitiken blivit politiserad, så att säga, genom att man är tvungen att använda även finanspolitiken eftersom räntan är uttömd som instrument.

15	Då är min fråga, som är lätt att ställa men svår att svara på: Hur ser ni
	vägen tillbaka till det läge där Keynes kan återgå till museet och Riksban-
	ken står i fokus? Kommer den tiden över huvud taget tillbaka, eller lever
	vi i en ny värld?
20	Riksbankschef Stefan Ingves: Den första frågan gällde bostadsmarknaden
20	och de stigande priserna. Vi pratar om dessa frågor i allt väsentligt utifrån
	ett finansmarknadsperspektiv och funderar då kring hur kreditmarknaden
	fungerar och vad som sker på den kanten. Men som alltid när det gäller
	ekonomiska ting är det en fråga om utbud och efterfrågan, och i detta fall
25	handlar det om utbudet av bostäder.
25	Någonstans i en framtid behöver vi få en bättre jämvikt på bostadsmark-
	naden än den vi har för närvarande. Hur man ska åstadkomma det är
	frågeställningar som ligger utanför det vi sysslar med, men på det ena
	eller andra sättet vore det angeläget att utbudet av bostäder ökar. Det har i
30	sin tur att göra med att det sker en strukturomvandling i Sverige, vilket
30	gör att folk inte bor på samma ställen som tidigare.

De åtgärder som vidtas där och hur det ska gå till är för andra att hantera. Det är inte en fråga för Riksbanken över huvud taget. Men det finns säkert en del att fundera på där.

Sedan var frågan hur man ska kunna åstadkomma en förändring utan

35någon åtstramande effekt. Det tror inte jag går. Att vidta åtgärder som inte märks någonstans är väldigt svårt att göra. Det betyder att på det ena eller det andra sättet …

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Nu gäller frågan åtstramning hos hus-

40hållen närmast.

Riksbankschef Stefan Ingves: Jo, men jag tror att det i slutändan nog kommer att märkas på det ena eller andra sättet där också. Sedan hur man går till väga må vara osagt. Men eftersom vi har en skuldsättning som är bekymmersamt hög behöver det säkert över årens lopp vidtas ett antal olika åtgärder för att åstadkomma detta.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Samtidigt när det gäller frågan om amortering skulle det förvåna mig		1
om Sverige skulle lyckas vara ett av de få länder i världen där man inte
amorterar. Hur man sedan förändrar det läge som vi i dag är i återstår väl
att se, om hushåll och banker klarar av det på egen hand eller om det inte
blir på det sättet.		5
Sedan var frågeställningen om man kan sänka räntan om man vidtar
andra åtgärder. Det går inte att svara på den frågan i dagsläget. För det
första måste man se de andra åtgärderna, och för det andra bestäms det av
den allmänna ekonomiska utvecklingen vid det framtida tillfället. Om man
undviker skuldbekymmer – nu råkar vi i dag resonera om hushållens skul-		10
der, men det kan i grunden vara andra skulder också – har naturligtvis
penningpolitiken i en allmän mening fler frihetsgrader. Det underlättar
naturligtvis när det gäller att utöva penningpolitik i ett konjunkturperspek-
tiv som vi föreställer oss.
Lånemöjligheter för småföretag: Vi ser egentligen inte några begräns-		15
ningar i dagsläget när det gäller utbudet av krediter, eftersom bankerna är
välkapitaliserade och kan bjuda ut de krediter som de anser lämpligt.
Sedan är det alltid en diskussion om just småföretagen och om de får till-
gång till krediter på ett bra sätt eller inte. Men om jag ser på detta från ett
makroperspektiv kan jag inte se att det är en stor fråga i dagsläget. Ofta är		20
det en frågeställning som har anknytning till just den frågan, och frågeställ-
ningen är om vi pratar om lånekapital eller om vi egentligen pratar om
riskkapital, aktiekapital i en eller annan form. Men fördelningen är en
fråga som ligger utanför det som Riksbanken sysslar med.
Slutligen Carl B Hamiltons fråga: Vilka slutsatser ska vi dra av Federal		25
Reserves beslut häromdagen att fortsätta med sina obligationsköp? Ja, man
kan beskriva framtiden på många olika sätt. Vi har valt att ha en ränte-
bana med våra sannolikhetsfördelningar kring räntebanan och ett vid det
här laget ganska stort antal andra variabler. Det är vårt sätt att fånga det
här, att det är svårt att sia om framtiden. Det innebär att man får ändra sig		30
från tid till annan. Vi har sagt att räntebanan är en prognos, inte ett löfte.
Jag utgår ifrån att det är ungefär samma frågeställning när det gäller
Federal Reserve. Må vara att de, av diverse olika skäl, har valt en annan
teknik när det gäller att beskriva framtiden och berätta hur det kan tänkas
bli. Ibland händer det saker, och då får man helt enkelt ändra sig. Samti-		35
digt är vår bedömning, som jag tycker står sig fortsättningsvis, att konjunk-
turen kommer att förbättras också i den amerikanska ekonomin. Det är då
mer en fråga om tidpunkt eller tidsutdräkt. Men riktningen är ändå ganska
tydlig, att förr eller senare kommer man att ändra på detta.
Det tar mig till den sista frågan, om vägen tillbaka. Det är mycket svårt		40
att svara på den frågan. Jag har i andra sammanhang berört just detta och
sagt att det inte är helt enkelt att veta om den gamla räntenivån kommer
att återuppstå, för världen kommer ju inte att vara exakt likadan som den
har varit bakåt i tiden. Men hur den nya jämvikten ser ut och när vi upp-

når den är det naturligtvis väldigt svårt att sia om.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Rent allmänt sett kan man säga att eftersom ett stort antal länder, inte
	minst i Europa, har kämpat med statsskulder som är för stora – eftersom
	man i den amerikanska ekonomin har slitit med hushållens skulder – behö-
	ver vi så småningom uppnå ett läge där man inte har den här typen av
5	skulddominans. Då kommer det i mycket stor utsträckning att dominera
	den gängse konjunkturpolitik som vi föreställer oss, om man pratar om
	detta mer i ett keynesianskt perspektiv. Tyvärr vet vi att det tar lång tid att
	hantera skuldfrågor, så det dröjer nog ett tag till innan vi kan hävda att
	världen i vid mening har normaliserats på ett sådant sätt att vi är befriade

10från att hålla ett öga på detta med skulder på olika håll.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: Jag ska kommentera några av frågorna som tillägg till det Stefan Ingves sagt.

Skälen till att bostadspriserna är höga beskrev Marie Nordén på ett bra sätt. Som riksbankschefen säger ligger de flesta av dessa frågor utanför

15Riksbankens uppdrag, men det verkar åtminstone finnas en ganska bred samsyn om att någonting behöver göras. Det handlar om att börja ta itu med de olika åtgärder man kan vidta. Det lämnar jag till det politiska förloppet att avgöra.

När det sedan gäller ordförandens fråga om makrotillsyn och amorter-

20ingsbehov eller inte är min bedömning att det i dag inte skulle vara speciellt lämpligt att lagstifta om amorteringskrav på ett drastiskt sätt, utan detta är någonting man måste tänka igenom väldigt noga. Idealet är naturligtvis om det är en utveckling som kan komma av sig själv gradvis, men precis som riksbankschefen är jag inte helt optimistisk om att det löser sig

25på ett smidigt sätt, utan det kommer att få effekter. Vill man få ned skuldnivån i Sverige och säkerställa att vi inte råkar väldigt illa ut i en framtida lågkonjunktur kommer vi att behöva agera på ett sådant sätt att det på marginalen påverkar efterfrågan från hushållssidan.

Mats Pertoft frågade om makrotillsynen på plats skulle kunna öppna för

30en annan penningpolitik. Jag utvecklade det där lite grann i mitt tal i går, att jag ser det här nya politikområdet som ett område som ligger granne

med penningpolitiken, på samma sätt som finanspolitiken ligger granne med penningpolitiken. När det kommer makrotillsynsåtgärder behöver vi naturligtvis ta in det i vårt arbete, göra en ny analys av läget och se vad

35 det öppnar för nya penningpolitiska strategier framåt.

När det gäller företagens lånemöjligheter vill jag gärna tillägga till det riksbankschefen sade att jag inte heller ser ett utbudsproblem. Vad jag förstår av enkäter och motsvarande finns krediter, och sedan kan det finnas olika åsikter om priset på dessa krediter. Då vill jag gärna tillägga att det

40ofta finns en konjunkturcykel i krediterna som vi inte ska glömma bort, nämligen att i lite svagare tider blir bankerna försiktiga med utlåning av kreditkvalitetsskäl. Det kan möjligtvis också spela in i det förlopp som vi har bakom oss.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Avslutningsvis är det Carl B Hamiltons intressanta frågor om USA och		1
hur den ekonomisk-politiska spelplanen egentligen tar sig ut. Det är natur-
ligtvis svårt att svara på om vi kommer tillbaka till något slags gammalt
tillstånd. Jag tror att Sverige har gynnats på många sätt av att vi har haft
några tydliga styråror, både i soligt och i dåligt väder. Jag tänker då på		5
prisstabilitetsmålet och på de finanspolitiska målen. De har gynnat oss väl
genom hela krisen, och jag tror att de kommer att vara bra styråror också
framöver.
Emil Källström (C): Jag tänkte fortsätta lite på Federal Reserve-spåret och		10
de kvantitativa lättnaderna, som vi nu i veckan fick reda på kommer att
fortsätta ett tag. Det vore intressant att höra en kvalificerad gissning eller
ett resonemang om en eventuell slutpunkt på dessa åtgärder. Om jag inte
missminner mig sade vice riksbankschefen att när de väl tar slut eller när
man börjar trappa av dem är det en törnbeströdd stig vi ger oss in på. Nu		15
vet vi att vi skjuter lite på att börja gå på den stigen, men förr eller senare
kommer vi att göra det.
Då är frågan: Vilka åtgärder vidtar vi, och vilka åtgärder skulle vi
kunna vidta redan nu för att förbereda oss på denna allt annat än trevliga
stig?		20
Om det var det ena stora diskussionsämnet i den ekonomisk-politiska
debatten denna vecka skulle jag vilja säga att det andra ämnet har vi snick-
rat här i vårt hus. Det har tagits initiativ kring budgetprocessen, där vissa
vill frångå den praxis som har gällt sedan 1990-talet, där vi fattar beslut
om Sveriges statsbudget vid ett tillfälle med kompletta alternativ som		25
ställs mot varandra. Nu tas det initiativ för att bryta ut vissa delar och helt
enkelt frångå det som har tjänat oss väl.
Jag förväntar mig inte en recension av riksdagens arbete, men däremot
är jag personligen ganska oroad, dels i sak för vad man försöker uppnå,
dels kanske framför allt när det gäller formen för den svenska budgetord-		30
ningen. Om vi frångår denna praxis med ett beslut en gång och kompletta

alternativ mot varandra är det stor risk att vi befinner oss på ett sluttande plan. Var detta sluttande plan kan sluta ser vi många exempel på i vår omvärld. Några ord kring hur pass viktigt det är med en stabil och förutsägbar budgetprocess för Sveriges finansiella stabilitet vore intressant.

	Sven-Olof Sällström (SD): Jag har två frågor. Den första frågan gäller reger-	35

	ingens expansiva finanspolitik, som vi till stora delar stöder när det gäller
	att ge framför allt hushållen ökade disponibla inkomster för att stimulera
	ekonomin. Kan det också vara så att den expansiva finanspolitiken under-
	blåser bolånemarknaden och i sig själv begränsar Riksbankens möjligheter	40
	att med en expansiv penningpolitik lyfta tillväxten i landet? Om det finns	40

	den effekten, vad vore bäst för tillväxten och jobben? Det var den första
	frågan.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Den andra frågan gäller den oenighet som ändå finns inom Riksbanken
	om hur man ska bedriva penningpolitiken för att nå målen. Kan den i sig
	själv också skapa ett begränsat förtroende för Riksbankens arbete och i sig
	själv vara hämmande för svensk ekonomi?
5	Ulla Andersson (V): Tack för era genomgångar! Jag har två frågor.
	Vi är nu sju partier som är överens om att Finansinspektionen ska ha
	ansvaret för den finansiella stabiliteten och verktygen för det. Ett bärande
	skäl för detta är just demokrati, ansvarsutkrävande och ansvarstagande. Där-
	med blir också Finansinspektionen ansvarig för den finansiella stabiliteten.

10Kommer detta att påverka penningpolitiken, eller kommer ni att överpröva Finansinspektionens beslut vid utformandet av penningpolitiken?

Den andra frågan handlar om den nya, självpåtagna hänsyn i penningpolitiken som Riksbanken numera tar, det vill säga att hushållens skuldsättning nu verkar vara det nya, inte inflationen. Det gör det väldigt svårt för

15oss i finansutskottet att utvärdera Riksbanken. Det är vår uppgift att utvärdera ert arbete och vara ansvarsutkrävande. Jag skulle vilja påstå att det här blir ett problem, och jag undrar om Stefan Ingves också gör det. Det är väldigt svårt för oss att utvärdera penningpolitiken när ni nu har den

självpåtagna uppgiften. Jag undrar också: Kommer ni att underlätta vårt

20arbete med att utvärdera er i framtiden?

Anders Sellström (KD): Jag tycker att ni väldigt väl beskriver Sveriges situation i omvärlden. Dels har vi en svag efterfrågan på vår export, som vi är så beroende av, dels står Sverige starkt när man mäter mot andra

25med flera olika finansiella mått, vilket gör att vi har lite utrymme att bidra till efterfrågan. Nu är Sveriges ekonomi inte så stor att vi kan hjälpa Euro-

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

paområdet att öka deras köpkraft och efterfrågan på våra produkter, utan då återstår att vi själva gasar på inhemskt och ger mer energi till vår inhemska konsumtion och därigenom kan hålla uppe sysselsättningen. Ni har visat det väl med era bilder.

En orsak till att ni har bidragit till att hålla uppe efterfrågan är att ni säger att realräntan i princip ligger på noll, och därmed är det viktigt att finanspolitiken håller uppe sysselsättningen med åtgärder för att kompensera den minskade efterfrågan från euroområdet och Europa i övrigt. Jag tycker att ni beskriver det väldigt väl.

Sedan har ni en bild, och då har jag två frågor. Den ena frågan gäller bnp. Som jag har förstått det ser ni att Sverige går lite starkare än regeringens bedömning framöver; ni gör en lite högre tillväxtprognos än vad regeringen gör. Hur väger ni det mot den bedömning regeringen har gjort?

Den andra frågan gäller det som vi har diskuterat ganska mycket här, och det är bolånen. Ni visar tydligt med era bilder att ni viktar skulderna hos hushållen, bolånen, ganska hårt. Men om vi plockar bort den delen, vad är den näst tyngsta vikten ni ser när ni lägger ränteprognoserna? Vad är den näst tyngsta vikten efter bolånen, som verkar vara tyngst vägande i era bedömningar när ni lägger ränteprognoserna?

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Riksbankschef Stefan Ingves: Den första frågan från Emil Källström var		1
hur man förbereder exit. Ja, egentligen är det en trevlig stig, för den dagen
det inträffar har ju tillväxt återgått till någonting som är normalt, och arbets-
lösheten på olika håll i världen är då mycket lägre än vad den är i dag.
Egentligen är det alltså ett positivt scenario. Sedan kan vi resonera om		5
takten och ordningen när det gäller att ta sig dit. Måhända har det vid det
här laget på olika håll i världen varit bekymmersamt i så pass många år
att vi har lite svårt att vänja oss vid tanken på normalisering. Men i grun-
den är det goda nyheter att fundera på hur man gör detta. Sedan är det
naturligtvis en del teknik i det här som gör att det säkert ser ut på lite		10
olika sätt i olika länder.
När det gäller tekniken hade vi väldigt stor extra utlåning till det
svenska banksystemet under en period, och det var inte några större tek-
niska bekymmer med att avveckla de lånen, utan det skötte sig självt i
stort sett. Det innebär också att man i andra centralbanker, även om man		15
har gjort lite annorlunda, har mycket stora möjligheter att på ett tekniskt
plan hantera detta på ett bra sätt.
Frågan om budgetprocessen: Jag utgår ifrån att regering och riksdag skö-
ter budgetprocessen på ett sådant sätt att det ligger i Sveriges intresse. Det
är inte en fråga för oss i övrigt.		20
När det gäller Sven-Olof Sällströms fråga om hushållens ökade konsum-
tion är världen sällan så pass enkel att det endast är en åtgärd eller endast
en variabel. Nu råkar vi ha ett tillfälle när det gäller den allmänna ekono-
miska utvecklingen i Sverige som är sådant att det å ena sidan är bra att
hushållen har en god konsumtionsutveckling de närmaste åren därför att		25
efterfrågan i omvärlden är låg, och å andra sidan är det frågan om hushål-
lens skulder.
Då får man helt enkelt väga ihop detta så gott det går och leva med
det. Det är också det som vi har gjort.
När det gäller Riksbankens verksamhet visade jag tidigare en graf som		30
visar att inflationsmålet är väl förankrat. Vi har ett inflationsmål på 2 pro-
cent. Vi jobbar med att ta oss tillbaka till en inflationstakt på 2 procent.
Det tror jag att vi kommer att göra bortåt 2015.
Vi har i många andra sammanhang konstaterat att det jämfört med alter-
nativa regimer, i varje fall under de senaste 15–20 åren, har fungerat		35
utomordentligt väl.
Ulla Andersson frågade om vi ska överpröva Finansinspektionens beslut
om finansiell stabilitet. Men först och främst ser vi fram emot beslut som
har med den finansiella stabiliteten att göra. Vi hoppas att man också kom-
mer att vidta sådana beslut på den kanten.		40
Samtidigt måste jag säga, vilket Cecilia Skingsley berörde, att dessa frå-
gor ligger nära det som vi sysslar med eftersom vi fortsättningsvis kom-
mer att	syssla med frågor kring finansiell stabilitet eftersom de alltid

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	påverkar penningpolitiken på det ena eller andra sättet, precis på samma
	sätt som finanspolitiken är en faktor som vi har att väga in när det gäller
	detta.
	Själva beslutsfattandet är alltså klart. Det sköter Finansinspektionen.
5	Sedan får vi ta hänsyn till vilka beslut som de kommer att fatta och vad
	det betyder för penningpolitiken, men också för vår syn på finansiell stabi-
	litet eftersom vi fortsättningsvis förväntas ha en åsikt i frågor som rör
	finansiell stabilitet. Det är inget konstigt med det. Det har alltid varit en
	del av en centralbanks verksamhet på ett eller annat sätt.
10	När det gäller att utvärdera Riksbankens verksamhet ska vi göra så gott
	vi kan när det gäller att beskriva vad vi har gjort och hur beslutsfattandet
	har gått till. Dess värre är det i en komplicerad värld alltid svårt att göra
	bedömningar om vad som är mest lämpligt. Det är inte heller alltid så lätt
	att rent tekniskt utvärdera det som har skett. Men vi ska göra vårt yttersta

15för att det ska kunna ske på ett bra sätt. Samtidigt kan jag inte se att frågor kring finansiell stabilitet helt och hållet försvinner från vår agenda.

Anders Sellström frågade om vår syn på den ekonomiska utvecklingen

	under de närmaste åren. När det görs prognoser ligger ett stort antal pro-
	gnosmakare i ungefär samma härad när det gäller den allmänna ekono-
20	miska utvecklingen. På det sättet ser jag inte att det är några dramatiska
	skillnader här. Om det sedan slår några tiondelar upp eller ned när det
	gäller tillväxten mellan det ena året och det andra, för att ta detta som ett
	exempel, ser jag inte detta som någon stor och dramatisk fråga. Den all-
	männa bedömningen om vart svensk ekonomi är på väg är ganska likartad.
25	Frågan om var man lägger den största vikten ställdes. Om man läser
	protokollen ser man klart att det inte är så att varje direktionsledamot sit-
	ter med sin egen vikttabell när vi ska väga ihop detta. I de allra flesta
	frågor är vi mycket eniga om prognosen. Sedan är det ett fåtal frågor som
	vi de facto i slutändan röstar om. Vår syn på framtiden och vad som krävs

30när det gäller penningpolitiken kommer ur ett samtal tillsammans med våra medarbetare som normalt sett tar flera månader. Det leder sedan i slutändan till en samlad bedömning, och ur denna samlade bedömning är det svårt att vaska fram den ena tiondelen i fråga om vikt från den andra. Ytterst får vi sinsemellan bestämma oss för vad vi tycker är mest lämpligt.

35När man läser protokollen tycker jag att det tydligt framgår att det är så det går till.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: Emil Källström alluderade på en kommentar som jag hade gjort om att det var en törnbeströdd vandring som

väntade, för finansmarknaden ska tilläggas, när vi nu förhoppningsvis går

40in i en fas då räntorna kommer att normaliseras. Det är, som riksbankschefen säger, en positiv omständighet som gör att vi nu talar om dessa saker, nämligen att vi efter många års kris ser återhämtningar i viktiga ekonomier.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
När det gäller Sven-Olof Sällströms fråga om regeringens finanspolitik		1
ska man ha i åtanke att regeringens politik verkar både på utbuds- och på
efterfrågesidan i ekonomin. Det tar vi på olika sätt hänsyn till när vi gör
våra prognoser för svensk ekonomi framåt och kalibrerar vad vi tror är
den mest välavvägda politiken.		5
Ulla Andersson ställde en fråga om överprövning av Finansinspektio-
nens beslut. Precis som riksbankschefen sade är det välkommet att detta
steg nu tas. Riksbanken kommer i detta stabilitetsråd att ge uttryck för
sina bedömningar om vad som är en lämplig politik framåt. Men sedan
har vi att göra analysen om vad som är den bästa penningpolitiken på		10
basis av vad Finansinspektionen beslutar. Jag ser därför inte en framtid
med några slags överprövningar här.
Anders Sellström frågade vad som är så att säga den näst största vikten.
Det är helhetsbilden som avgör hur ekonomin utvecklas strukturellt och
konjunkturellt och vad som är den bästa och mest välavvägda politiken i		15
detta läge. Jag kan inte bryta ut delar och göra andra bedömningar utifrån
det, utan det är alltid en helhetsbedömning utifrån prognosen som styr, för
mig i alla fall.
Ordföranden Anna Kinberg Batra: Vi går nu in på en ny frågerunda.		20
Ardalan Shekarabi (S): Jag tackar för en intressant redovisning och intres-

sant diskussion. Min fråga har delvis berörts, men det skulle vara intres-
sant att höra något utförligare kommentarer om denna fråga.
Den rättsliga grunden för Riksbankens verksamhet inom penningpoliti-
kens område är stadgandet i riksbankslagen om att målet för penningpoliti-		25
ken ska vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Detta stadgande

grundas på den konstitutionella maktdelning som finns i regeringsformen
mellan Riksbanken och riksdagen.
Mot bakgrund av detta stadgande vill jag ställa frågan till riksbanksche-
fen och vice riksbankschefen om de ser någon begränsning i användningen		30
av penningpolitiken som instrument att påverka hushållens skuldsättning.

Jag ska omformulera frågan. Är penningpolitiken rätt instrument utifrån
rättslig grund att använda för att begränsa hushållens skuldsättning, och
anser riksbankschefen och vice riksbankschefen att det ryms inom Riksban-
kens nuvarande uppdrag att ta stor hänsyn till hushållens skuldsättning när		35
penningpolitiska beslut fattas av direktionen?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M): I den allmänna debatten händer det att det
framförs kritiska synpunkter mot att Riksbanken inte når inflationsmålet.
Då är kritiken att man skulle landa för lågt.
Samtidigt är det egentligen så att det uppdrag som ni har handlar om att		40
upprätthålla ett fast penningvärde. Tolkningen av det är att det ska vara
låg inflation. Sedan har ni själva valt att definiera detta som just ett mål
på 2 procent.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Min fråga handlar om huruvida exakt 2 procent är det som alltid är
	mest ändamålsenligt. Man riskerar ju att hamna i en diskussion. När man
	ligger under detta mål får man kritik trots att det egentliga målet är den
	låga inflationen.
5	Finns det särskilda argument för att just 2 procent är lämpligt på lång
	sikt? Det ska vara stabila spelregler. Vilka är argumenten i så fall? Eller
	vore det bättre att tala om att det ska vara ett låginflationsmål där man
	kanske till och med skulle tala om en lägre nivå?

Mats Pertoft (MP): Min fråga handlar om den situation som vi såg nu i

10veckan när den amerikanska centralbanken lite förvånande låg kvar på sina låga räntor.

Jag skulle vilja höra er bedömning när det gäller risken att man för sent tar hänsyn till att konjunkturen faktiskt förbättras. Detta gäller inte bara USA. Vi ser också framför oss att olika länder inom EU nu långsamt klätt-

15rar uppåt. Då är det viktigt, även för den europeiska centralbanken, att man inte ligger kvar för länge på för låga räntor.

Jag upplever att det alltid finns en risk att man inte inser att det är dags att höja räntorna. Vi diskuterar detta fortlöpande. Jag skulle vilja höra er

syn på denna risk ute i världen också.

Carl B Hamilton (FP): Jag tycker att man kan följa upp denna fråga om Federal Reserve. Det är en fråga om hur det egentligen står till i den amerikanska ekonomin och i den amerikanska politiken. Nu har man problem med budgetstrider i kongressen, och det finns mycket som inte fungerar i

25den amerikanska ekonomin. Det finns otroligt hårda politiska motsättningar i kongressen.

Min läsning av den amerikanska situationen är inte så positiv som riksbankschefens. Jag skulle därför vilja att han lite bättre underbygger detta. Om man ser lite bredare på den ekonomiskpolitiska situationen i USA och

30de utmaningar som den amerikanska regeringen står inför, är det då verkligen så närmast rosenrött som Stefan Ingves beskrev den amerikanska situationen? Det har mycket stora implikationer för Europa och för Sverige vad som sker i USA. Jag tyckte att det var överraskande ljummet från riksbankschefens sida.

35Riksbankschef Stefan Ingves: Den första frågan rörde frågeställningen om penningpolitik är rätt instrument när det gäller hushållens skulder. Man

kan resonera om det, och det kommer säkert många att resonera om under lång tid. Men om jag vänder på det är det inte så att penningpolitiken inte spelar någon roll över huvud taget. Det är nämligen svårt att föreställa sig

40en värld där räntan i detta avseende inte spelar någon roll. Vad det här handlar om är att hitta en lämplig kombination av ränteläge och andra åtgärder. Om man inte vidtar några andra åtgärder alls hamnar mer på penningpolitiken och vice versa.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Samtidigt måste man, och det är en faktor som kommer att spela roll i			1
framtiden när man sjösätter fler och fler andra typer av åtgärder, ha något
slags rimlig relation mellan vilka åtgärder man vidtar och det allmänna
ränteläget. Blir kombinationen i någon mening fel uppstår stora och kan-
ske till och med mycket stora arbitragemöjligheter på de finansiella mark-			5
naderna. En del av oss som har varit med länge använde på 70- och 80-
talen begreppet den grå kreditmarknaden. Det var inte heller särskilt
lyckat. Vad det här handlar om är därför att hitta en lagom kombination
när man gör detta.
En delfråga här var om detta ryms inom vårt nuvarande uppdrag. Mitt			10
svar på det är ja. Vi sysslar med penningpolitik. Vi ska värna penningvär-
det. Vad som sker i den finansiella sektorn och vad som sker i hushållssek-
torn när det gäller hushållens upplåning påverkar vad som sker i svensk
ekonomi i detta avseende. Därtill är en del av vårt uppdrag att se till att vi
har ett säkert och effektivt betalningsväsen, det vill säga att den finansiella			15
sektorn av olika skäl inte faller isär. Det betyder att dessa frågeställningar
i allra högsta grad är förknippade med vår dagliga verksamhet.
Jonas Jacobsson Gjörtler frågade om 2 procent är bra. Ja, det är lagom.
Det går inte att räkna fram en annan siffra. Men man kan inte räkna fram
2 procent heller. Detta är den bedömning som har gjorts i det svenska sam-			20
hället. Det är en bedömning som ser ungefär likadan ut i ett ganska stort
antal länder vid det här laget. Jag tror att skälet till det är att om man
väljer en prisökningstakt som ligger mycket nära noll vet vi att man kan
få deflation med jämna mellanrum. Det kan vara mycket bekymmersamt
och svårt att ta sig ur en deflationsspiral, så där vill man inte hamna. Det			25
gäller därför att hitta ett respektavstånd från noll eller fallande priser. Å
andra sidan, om man börjar reflektera kring inflationstakter kring låt oss
säga 5, 6, 7 eller 10 procent, är risken större inte bara för att man får en
hög inflation utan också att man kan få en hög och kraftigt varierande
inflation. Vi vet att detta fenomen är skadligt för många individer och för			30
samhällsekonomin i vid mening.
Efter att ha fört dessa resonemang bakåt i tiden och efter att ha sugit på
dem under ganska lång tid i Sverige känns 2 procent som en väldigt
lagom och bra siffra.
Carl B Hamiltons fråga handlade om utmaningar i USA. Det är svårt			35
för mig att ha ytterligare starka synpunkter på det. Här använder Carl B
Hamilton beteckningen rosenrött på det som jag talar om. Vi kan resonera
om olika färger, men det kommer att ta ett tag innan tillväxten normalise-
ras i den amerikanska ekonomin. Men jag tycker att det är en rimlig
bedömning att utgå från att så kommer att ske. Det har framför allt att			40
göra med att vid det här laget – jag visade en graf på det tidigare – har
denna skuldanpassning pågått under förhållandevis lång tid. Det brukar
vara så att när man tar sig igenom en sådan process vänder ekonomin förr
eller senare av sig själv. Det betyder nästan aldrig att man därigenom har
löst alla problem i något land. Det finns fortfarande en lång rad frågeställ-

		Version		TB:212
		Märkning
		Skapad
		Användare
		Databas		/
		Trycklov
		Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	ningar i den amerikanska ekonomin som man har att hantera där, inte
	minst de resonemang som man kontinuerligt för när det gäller att hantera
	den amerikanska budgeten och en lång rad andra frågor.
	Jag har inte skäl att gå in på de politiska frågeställningarna i detalj utan
5	kan bara konstatera att vår bedömning är att tillväxten kommer att bli
	bättre i den amerikanska ekonomin, och om det inte sker några dramatiska
	förändringar tycker jag att det är en rimlig bedömning.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: Jag börjar med Ardalan Shekarabis fråga om Riksbankens uppdrag. Låt mig då vara tydlig. Inflationsmålet är

10uppdraget. Men det handlar också om att med detta som uppdrag lägga en politik som är välavvägd där vi gradvis uppnår målet. Jag anser att det i detta ingår att vi ska stimulera ekonomin på kort sikt, som det nu finns behov av, men inte heller glömma bort ekonomin på lång sikt. Erfarenheterna från omvärlden, återigen, förskräcker. Vi vet att om man inte har

15finansiell stabilitet har penningpolitiken inte heller speciellt stor effekt. Vi vet också att en instabil finansiell utveckling kan få ganska allvarliga ekonomiska utvecklingseffekter.

När det gäller Jonas Jacobsson Gjörtlers fråga om 2 procent kan jag

20	falla riksbankschefen i orden om att det är lagom. Det har funnits tankar
20	om att den ska vara lägre. I den akademiska debatten förekommer det.
	Men jag tycker att 2 procent är bra eftersom man brukar tänka på att det
	finns kvalitetsförbättringar i både varu- och tjänsteproduktionen och att det
	kan motivera successiva prisuppgångar. Har man ett högre inflationsmål
25	än 2 procent brukar det ofta vara förknippat med en volatil inflation, och
25	det är oönskat. Därför är 2 procent lagom, och det fungerar bra i Sverige.

Mats Pertofts ställde en intressant fråga om risken att man utomlands är lite för sen när det gäller att börja strama åt räntepolitiken. Det är naturligtvis jättesvårt att ha en åsikt om det i dagsläget. Det som i alla fall jag tar fasta på är att i det läge i världsekonomin som vi har befunnit oss ett bra

30tag nu är inflationsriskerna mycket låga, och det är ändå det som penningpolitiken syftar till att kontrollera.

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Jag tror inte att Mats Pertoft fick riktigt svar på sin fråga.

35Riksbankschef Stefan Ingves: Ursäkta att jag missade frågan från Mats Pertoft. Jag håller med Cecilia Skingsley. Det är inte så att inflationsrisken

i världen är den stora frågan i dagsläget. Men samtidigt är det, precis som alltid när man ska göra konjunkturbedömningar, inte lätt att sia om vad som kommer att ske i framtiden. Det är just av det skälet som vi säger att

40vår räntebana är en prognos och inte ett löfte. Blir världen annorlunda får man göra om alltihop.

Jag tror att det kan vara värt att påminna sig om att när man i andra centralbanker talar om begreppet forward guidance, det vill säga att man ska göra på ett visst sätt tills arbetslösheten är på en viss nivå, för att bara ta ett exempel, gör man inte det helt utan bivillkor. Även i dessa fall säger

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013

man ganska så tydligt att om utvecklingen blir en annan än den som vi har föreställt oss måste vi också ta hänsyn till det. På det sättet kan man säga att det är ett sätt att väga in just frågeställningen att om det skulle visa sig att man är sent ute får man ändra på den politik som förs.

Men alla centralbanker gör sitt yttersta när det gäller att göra så bra prognoser som vi över huvud taget kan.

Emil Källström (C): Jag fortsätter att ställa frågor om saker som jag har läst om i dagens tidning. Vice riksbankschefen sade att vi i Sverige borde gå mot en amorteringskultur. Det är en tanke som jag absolut kan stämma in i, och jag tror att många andra håller med. Då är frågan vad som egentligen står mellan oss och en förstärkt amorteringskultur i Sverige.

Det är klart att det har att göra med hundratusentals människors egna beslut om sin privatekonomi. Men det finns saker som kan göras från olika sektorer. Jag skulle vilja ha ett resonemang kring detta. Även om vi utesluter ett lagstadgat amorteringskrav undrar jag om det finns någonting från politikens sida som skulle kunna underlätta detta? Är det någonting som bankerna borde göra och som de inte gör i dag och så vidare?

Sven-Olof Sällström (SD): Jag har ytterligare en fråga. Den gäller hushållens skuldsättning i fråga om bostäder. Det sägs från Riksbanken att anledningen till att man i dag inte bedriver en mer aktiv penningpolitik är just hushållens skuldsättning. Men jag tycker inte att jag har fått något riktigt rakt svar på om det i dagsläget skulle finnas någon hämmande faktor när det gäller bostadsupplåningen, till exempel amorteringskrav. Är det er uppfattning att en mer expansiv penningpolitik redan nu skulle ha varit på plats?

Eftersom amorteringskrav kan vara hämmande på ekonomin, finns det enligt er uppfattning någon annan och bättre politisk reform för att begränsa hushållens upplåning för bostäder?

Ulla Andersson (V): Jag reagerade på en sak som Cecilia Skingsley sade. Som jag uppfattade det handlar mycket av den internationella debatten om att en av de grundläggande orsakerna till denna kris är just att vi har haft så låga räntor och låga inflationsmål och att man faktiskt debatterar om det inte borde vara högre inflationsmål. Exempelvis IMF har varit ute i denna debatt. Jag reagerade därför lite på det som Cecilia Skingsley sade. Även här i Sverige är det faktiskt ganska många som nu har tagit klivet ut och sagt att detta kanske borde ses över.

Jag ska följa upp frågan om ansvarsutkrävande och utvärdering av finansutskottet. När ni tog på er denna uppgift – det är en självpåtagen uppgift – måste ni också ha tänkt på hur vi ska kunna utvärdera det. Hur har ni tänkt då? Vilka åtgärder har ni vidtagit för att vi ska kunna utvärdera det som ni nu gör? Jag ser det som mycket svårt.

Stefan Ingves sade att detta inflationsmål är väl förankrat. Det måste man verkligen säga att det är. Men när ni nu har tagit på er en uppgift – den är självpåtagen – men inte nått detta inflationsmål sedan 1995 utan

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	legat på 1,2 procent, om jag minns rätt, finns det då inte en risk att detta
	inflationsmål så småningom inte kommer att vara så väl förankrat? Eller
	hur ska man bedöma detta? Jag tycker faktiskt att det finns en del att fun-
	dera över för Riksbanken i detta läge.
5	Anders Sellström (KD): Ska vi sluta att vara lite försiktiga nu och gå till
	pudelns kärna när det gäller varför vi egentligen sitter här? Spelplanen är
	ganska klar. Vi har fortfarande en oerhört svag efterfrågan från Europa.
	Det måste vi kompensera genom att öka den inhemska efterfrågan. Infla-
	tionsmålet nås inte. Vi har nu en situation då Finansinspektionen har fått

10ta ansvaret för att hantera just detta med bolåneskulder. Regeringen har dammat av Keynes och stimulerar ekonomin så mycket man kan. Är det inte dags att se denna spelplan och halvera räntan gentemot hur den ser ut i dag? Det är ju det som behövs för att hantera den framtida situationen.

15Riksbankschef Stefan Ingves: Emil Källström ställde en fråga om amorteringskultur. Som jag sade tidigare skulle det förvåna mig om Sverige blir ett av de länder i världen där man inte amorterar. Sedan är frågan hur man tar sig dit. I den bästa av världar kommer hushåll och banker på detta själva. Där pågår det ett arbete där man är på väg åt det hållet.

	20	Skulle det vara så att skulderna fortsättningsvis drar i väg, vilket jag
	20	inte tycker är särskilt lämpligt, kommer säkert också omvärlden så små-

		ningom att ha synpunkter på hur det ser ut i Sverige. Det är inte ett läge
		som jag tycker att det är bra att vi hamnar i. Det bör egentligen ligga i
		allas intresse att se till att vi vänder denna trend, och det gäller i allra

25högsta grad också bankerna. Om det sedan kommer att bli så eller om det krävs ytterligare åtgärder får vi se längre fram.

Sven-Olof Sällström frågade vad som hämmar hushållens upplåning. Det är sällan när det gäller denna typ av komplexa frågeställningar som det finns endast en åtgärd som löser alla problem på en gång, alltså den

30gordiska knuten. Det är snarare så att det finns en lång rad olika frågor och frågeställningar som på det ena eller andra sättet kretsar kring bostads-

marknaden därför att bostäder ska finansieras på det ena eller andra sättet. Det finns stora och komplexa regelverk som hanterar det. Vi har tidigare i dag berört också utbudet av bostäder. Det betyder att det mest sannolika

35över tiden är att det är ett antal olika åtgärder som krävs i så att säga lagom proportioner för att vi ska få en lämplig balans när det gäller dessa finanssektorfrågeställningar, som i allt väsentligt är det som vi sysslar med, och en lång rad andra frågeställningar som i en vidare samhällsekonomisk mening har att göra med balansen på bostadsmarknaden.

	40	Ulla Andersson frågade om utvärdering. Det finns alltid ett element av
	40	learning by doing när det gäller detta. Vi levererar en årlig rapport till riks-

		dagen som vi resonerar om i riksdagen. Sedan får vi lära oss under resans
		gång och göra så gott vi kan när det gäller att hantera dessa frågeställ-
		ningar. Detta underlag har utvecklats en del under årens lopp.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
Ett samhälle är en komplex maskin. Då finns det alltid komplexa fråge-		1
ställningar. Det innebär att om man överförenklar tenderar alltid någonting
att försvinna på vägen. Det är hela tiden den typen av överväganden som
vi har att fundera på när vi försöker mäta och resonera om vilka beslut
som har fattats, vilka underlag som fanns när dessa beslut fattades, och		5
om de tedde sig rimliga i en osäker värld när de fattades.
Jag tycker att det har hänt en del under årens lopp när det gäller just
denna fråga om skulder. Den har i dag återkommit många gånger. Men
det är också så att det i centralbanksvärlden är en fråga som diskuteras
mycket mer aktivt i dag än för låt oss säga fem eller tio år sedan.		10
Det försvårar naturligtvis mätandet, men det är en aktuell, viktig och
relevant frågeställning som man inte kan och inte bör bortse ifrån. Det har
också uttalats mycket tydligt av de centralbanker som i dag använder
begreppet forward guidance att det de gör är villkorat av att man bibehål-
ler stabiliteten inom den finansiella sektorn. Det försvårar mätproceduren,		15
men det gör det inte mindre angeläget att man bryr sig om vad som sker.
Anders Sellströms sista fråga var om det inte är dags att sänka räntan.
Nej, vi har den penningpolitik som är mest lämplig för närvarande för att
se till att vi närmar oss och går mot vårt inflationsmål i lagom takt framåt
2015 samtidigt som vi bidrar till att skjuta på när det gäller konjunkturut-		20
vecklingen i Sverige. Det gör vi på ett sådant sätt att vi inte tar för stora
risker i den svenska ekonomin.
Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: Emil Källström frågade vad som hind-
rar en amorteringskultur, och Sven-Olof Sällström frågade vad det finns		25
för annat som man kan göra i politiken för att adressera hushållens skuld-
sättning. Det finns en rad tekniska verktyg som nu är under utveckling.
Det blir stabilitetsrådets roll och den input som Riksbanken kommer att
kunna ge dit som gör att man kan väga samman de här sakerna. Man öns-
kar att man kunde få till en amorteringskultur av sig själv, men det behövs		30
förmodligen en liten push på vägen för att vi ska få till en sådan mer önsk-
värd utveckling.
Jag håller med Ulla Andersson. Det finns olika internationella bedöm-
ningar om vad som är ett lämpligt inflationsmål. Det var så jag uppfattade
din kommentar. Hade vi till exempel haft ett högre inflationsmål tidigare		35
hade världen i bred mening behövt hålla en ännu lägre ränta under upptak-
ten till bankkrisen. Det hade varit effekten.
Handlar det då om att ändra i Sverige? Jag tycker att det är förknippat
med en rätt hög kostnad. Allmänheten vet vad som gäller. Det är 2 pro-
cent. Det är absolut dit vi ska sträva i alla lägen. Jag tycker inte att		40
fördelarna att i det här läget ändra tvåprocentsmålet skulle överväga nack-

delarna.

Ordförande Anna Kinberg Batra: Det finns några minuter kvar. Vi hinner med två frågor till. Jag har noterat Jörgen Andersson och en S-fråga. I den här rundan representeras Socialdemokraterna av Fredrik Olovsson.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	Ulla Andersson (V): Ursäkta, fru ordförande! Jag fick faktiskt inte svar på
	min ena fråga om det självpåtagna målet och dess påverkan på att vi tidi-
	gare inte ens hade nått inflationsmålet utan har legat på 1,2 procent
	samtidigt som det mål vi faktiskt har är väl förankrat. Det tappades bort.
5	Ni kan väl ta med det i era svar sedan.
	Ordföranden Anna Kinberg Batra: Ja, vi kan skicka med det. Jag tycker
	att utvärderingsfrågan i sig är mycket intressant eftersom vi varje sådan
	här övning får en diskussion om övriga hänsyn. Vi skickar med den igen

särskilt till Stefan Ingves och den avslutande rundan.

Vice ordförande Fredrik Olovsson (S): Jag skulle kunna upprepa den frågan, men då gör jag inte det. Jag går tillbaka till den beskrivning av omvärldsförutsättningarna för svensk ekonomi och penningpolitiken som gjordes. Den beskrivning av omvärlden som riksbankschefen gjorde inled-

15ningsvis är att vi går åt rätt håll och att det ser ljusare ut i Europa och USA. Men det finns naturligtvis risker med den utvecklingen också. Vid återhämtningar brukar vi också se ett och annat bakslag. Hur väger ni in den typen av omvärldsfaktorer i det här läget? Vi befinner oss ju i det läget att vi står och väger lite grann när det gäller ekonomins utveckling.

20	Jörgen Andersson (M): Fru ordförande! Jag skulle vilja resonera lite grann
	kring en bild som Cecilia Skingsley tog upp angående tudelning i svensk
	ekonomi. Vi befinner oss i en alltmer globaliserad värld. Vi är mycket
	beroende av vad som händer i vår omvärld. Det har inte minst finanskri-
	sen gett besked om. Kapitalflöden är tätt sammanknutna i ett globalt
25	perspektiv.
	Jag skulle vilja koppla det till Stefan Ingves bild av den nominella och
	reala handelsvägda växelkursen. Finns det möjligen en koppling till den
	utsatta svenska basindustrin som är mycket beroende av priset? Har man
	en alltför hög diskrepans mellan den förda penningpolitiken i vår omvärld

30och den penningpolitik som förs i Sverige? Finns det en risk för att den svenska kronkursen påverkar den svenska basindustrin i ett realt perspektiv? Hur ser både Cecilia Skingsley och riksbankschefen på sitt handlingsutrymme när det gäller att föra en penningpolitik i ett globalt perspektiv? Hur mycket handlingsutrymme finns det för det? Vad betyder det för den

35svenska växelkursen och den svenska basindustrin om man befinner sig i utkanterna på det handlingsutrymmet? Och för att ställa frågan lite på sin spets: Finns det en risk för att de svenska hushållens skulder tar död på den svenska skogsindustrin?

Ordföranden Anna Kinberg Batra: Jag ger ordet till Stefan Ingves, och det

40blir också din avslutande allmänna kommentar där vi hoppas att du tar upp lite om utvärdering i största allmänhet också.

Riksbankschef Stefan Ingves: Jag börjar med Ulla Anderssons fråga om utvärdering. I en liten, öppen ekonomi som den svenska kommer det alltid att hända en mängd olika saker som vi inte styr över och som vi får agera för att hantera så gott det går. I en sådan värld kan man inte vänta sig att

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
det går att finjustera inflationstakten från det ena kvartalet till det andra		1
till, låt oss säga, 2 procent. Utan i den mån vi avviker från målet, och det
kommer vi att göra för det mesta, gäller det att ta sig tillbaka till målet i
lagom takt. Det är också så vi arbetar. Det får man helt enkelt leva med.
Skulle vi försöka finjustera detta från kvartal till kvartal skulle det sanno-		5
likt leda till ganska kraftiga svängningar i räntan, och jag tror inte att det
är bra för svensk ekonomi.
Samtidigt är det yttersta måttet på om detta fungerar eller inte stabila
inflationsförväntningar, och jag har tidigare visat att vi har stabila infla-
tionsförväntningar. Oaktat de svängningar som har varit under årens lopp,		10
och de har varit ganska stora både på 90-talet och på 2000-talet av en
mängd olika skäl, fungerar det här systemet eftersom man är övertygad
om att inflationen i det stora hela alltid kommer att återgå till 2 procent.
Fredrik Olovssons frågar om risken för bakslag. Ja, det finns alltid risk
för bakslag. En av de svårigheter som finns när det gäller konjunkturbe-		15
dömning, inte minst vid vändpunkter, är att den statistik som strömmar in
kan bli ganska spretig. Det kan se ganska olika ut, och då får man göra så
gott man kan. Man får helt enkelt göra en bedömning och vara beredd på
att det också kan hända saker. Ett sätt att beskriva detta är att säga att vi
har en räntebana som säger att räntan kommer att ligga på 1 procent mot		20
slutet av nästa år. Det tar hänsyn till att det finns en risk att det går
ganska långsamt eftersom det är en del av vår bedömning. Den bästa
bedömning som vi gör är att det går ganska sakta, men det går faktiskt åt
rätt håll.
Jörgen Andersson frågar om växelkursen, tudelning, svensk basindustri		25
och handlingsutrymme. Ja, vi har handlingsutrymme eftersom vi för en
egen penningpolitik, men samtidigt är inte vårt handlingsutrymme absolut
i en ekonomi som har en export och en import som är 50 procent av bnp.
Vi påverkas naturligtvis alltid i hög grad av vad som sker i vår omvärld.
Penningpolitiken kan till en del kompensera för och ta hänsyn till vad som		30
sker i vår omvärld, men om det gäller någon speciell industrigren eller
någonting sådant kan vi inte göra det. Om det händer saker på de globala
marknaderna kan inte penningpolitiken fullt ut kompensera för det när det
gäller en enskild bransch, men handlingsutrymme i vid mening har vi.
Om man reflekterar lite kring frågan om växelkursen och växelkursens		35
nivå och tittar på detta under en längre tidsperiod noterar och konstaterar
jag att den nivå på växelkursen som vi har i dagsläget inte på något sätt är
annorlunda eller exceptionell. Det är ungefär där man kan förvänta sig att
växelkursen ska vara givet den svenska ekonomins styrka.
Givet det mycket stora bytesbalansöverskott som Sverige har haft under		40
lång tid jämfört med väldigt många andra länder borde det vara så att vi
har ungefär den här växelkursen. I det avseendet är det inte något exceptio-
nellt i detta. Skulle växelkursen vara avsevärt mycket svagare skulle vi få
ett ännu	större bytesbalansöverskott, och det är inte en varaktig, hållbar

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013	BILAGA
1	utveckling. Växelkursen återspeglar ganska väl Sveriges ekonomiska
	styrka även om det kan spela stor roll för enskilda branscher och enskilda
	industrigrenar som kanske önskar sig någonting annat.
	Låt mig sammanfatta. Vi ser framför oss att det i det stora hela är en
5	gradvis återhämtning i konjunkturen. Det betyder att prisökningstakten
	också kommer att öka gradvis över tid. Vi går mot vårt inflationsmål på 2
	procent samtidigt som arbetslösheten gradvis kommer att falla.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley: När det gäller Fredrik Olovssons tankar och frågor om hur vi väger in riskerna och omvärldsfaktor vill jag

10säga att man måste sätta ned foten och göra sin bästa prognos. Jag ser att bilden med trattarna är upplagd. Även om vi kan göra prognoser som sträcker sig många år framåt i tiden med många decimaler är prognoser en bedömning och inte en exakt verksamhet. Penningpolitik är inte heller en exakt vetenskap. Vi gör vår bästa prognos och anpassar politiken därefter.

15 Det är det bästa vi kan göra.

Jörgen Andersson frågar om handlingsutrymmet i en global ekonomi. Det är naturligtvis en intressant fråga. Vi kan göra mycket med penningpolitiken, men vi kan inte göra allt. Vi kan inte adressera strukturproblem. Det måste andra hantera. Och vi kan inte skydda svensk ekonomi från all-

20ting som sker utomlands. Vi kan däremot lindra olika anpassningar, men det är på bred basis och inte i enskilda branscher eller enskilda regioner.

Jag vill avsluta med att säga att det har varit väldigt roligt och hedrande att få vara här. Jag hoppas att jag får komma tillbaka. Jag vill gärna än en gång understryka det som är viktigt och vägledande för mig i penningpoli-

25tiken, och det är att inflationsmålet ska uppnås. Med en KPIF-inflation nu på drygt 1 procent är vi på väg åt rätt håll. Vi har också en makroekonomisk återhämtning. Det är välkommet att riksdag och regering har tagit de här kliven när det gäller makrotillsynsfrågorna som tydliggör ansvaret och

kan adressera riskerna på ett precist sätt.

Ordföranden Anna Kinberg Batra. Tack, riksbankschefen och vice riksbankschefen, för era bidrag till detta! Tack, partiföreträdarna, för era frågor! Innan jag avslutar ska jag också berätta att vi återkommande har sådana här övningar. Nu fortsätter vi, vilket vi har gjort i ett drygt år, att

35ha riksbankschefen och en vice riksbankschef här. Det ger tillfälle till ibland politisk och ibland ämnesmässig fördjupning eller både och, vilket jag tror är till stor nytta för debatten i de här frågorna.

Vi fortsätter också med den årliga utvärderingen av penningpolitiken i utskottet. Det gjorde vi senast i våras. Så sent som i går beslutade utskot-

40tet också att inleda en ny extern utvärdering av penningpolitiken efter den senast kända. Vi hade ju en av Giavazzi och Mishkin för några år sedan, och för bara ett par år sedan hade vi den så kallade Goodhart-Rochet-rap- porten. Det har tjänat debatten väl, tycker i alla fall vi, att också ta in externa forskare för att utvärdera penningpolitiken. Det bidrar ytterligare till att få en kvalificerad diskussion om de här frågorna.

Version TB:212

Märkning

Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering

:	BILAGA	PROTOKOLL FRÅN UTFRÅGNING DEN 20 SEPTEMBER 2013
	Det	här arbetet inleds nu med direktiv och tillsättning av utvärderare,	1

men vi har precis satt i gång. Vi ser fram emot att fortsätta att följa de här frågorna noga.

Stort tack för i dag!

Version TB:212

Märkning

28 Skapad

Användare

Databas /

Trycklov

Justering