TTE_Kommenterad_dagordning_Transport_telekom (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4C1F56)

Kommenterad dagordning rådet

2018-05-28

Näringsdepartementet

Rådets möte (TTE Transport och Telekom) den 7-8 juni 2018

Godkännande av dagordningen

(ev.) Godkännande av A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska Unionen)

TRANSPORT

Luftfart

3. Förordning om skydd av konkurrensen inom luftfarten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Förslagets syfte är att säkerställa en likvärdig konkurrenssituation inom luftfarten. Kommissionen föreslår att åtgärder ska kunna vidtas mot flygbolag från tredje land om ingångna internationella avtal har överträtts, om det förekommer diskriminering eller statliga subventioner som snedvrider konkurrensen och skadar EU:s flygbolag, eller om hot om sådan skada anses föreligga. Kommissionen får fatta beslut om åtgärder, som kan bestå av finansiella avgifter eller andra gottgörande åtgärder. Ett beslut ska vägas mot EU-intresset och ska föregås av en undersökning genom kommissionens försorg men där medlemsstaterna kan komma att behöva deltaga. Förslaget till ny förordning ska ersätta nuvarande förordning 868/2004 om skydd mot subventioner och illojal prissättning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning. Detta förslag innebär enligt regeringen en välbalanserad kompromiss i förhållande till det ursprungliga förslaget från kommissionen. Regeringen välkomnar särskilt att medlemsstaternas inflytande över beslutsprocessen har stärkts och att bilateralt givna trafikrättigheter är fredade från åtgärder.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 28 november 2017 och samråd med EU-nämnden skedde den 1 december 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna med Europaparlamentet kommer att inledas under det österrikiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2016/17:FPM111

2 (29)

Sjöfart

4. Direktivet om mottagningsanordningar i hamn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport/Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Innehållet syftar till att uppgradera nuvarande direktiv med avseende på att minska mängden avfall i havet från sjöfarten samt minska det administrativa arbetet genom att harmonisera med den internationella konventionen om förhindrande av havsföroreningar från fartyg (MARPOL). Genom användningen och uppgraderingen av det EU- gemensamma system som används för att dela information vid ett fartygsanlöp (Safe Sea Net) avser man öka transparensen i genomförandet.

Förslag till ståndpunkt: Regeringen välkomnar den övergripande målsättningen med förslaget – att värna om havsmiljön, minska utsläppen av avfall från sjöfarten till haven, stärka incitament för cirkulär ekonomi samt att effektivisera mottagningen och dess administration. Under förhandlingarna i rådet har ordförandeskapets förslag till allmän inriktning gått i en riktning som ger större harmonisering med MARPOL vilket ger bättre förutsättningar för enhetlig och mer effektiv tillämpning. Vidare ger ordförandeskapets förslag möjlighet att delvis anpassa reglerna till vissa svenska förhållanden. Under förutsättning att ordförandeskapets förslag till allmän inriktning, under de återstående förhandlingarna fram till rådsmötet, inte förändras på ett sätt som gör att målsättningarna i det ursprungliga förslaget äventyras så föreslår regeringen att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet har informerats om regeringens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen i februari 2018.

Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet väntas avsluta sin behandling i oktober 2018 varefter trepartssamtal kan ta vid.

Faktapromemoria: Direktiv om mottagning av avfall från sjöfart. Fakta-PM 2017/18:FPM53

3 (29)

Landtransporter

5. a-d) Paketet för rörlighet I – Marknads-och sociala delarna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport/(ev.) allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: I korthet innebär förslagen som biläggs ordförandeskapets lägesrapport följande.

a)Tillståndsförordningen (1071/2009)

Förslaget innehåller bl.a. vissa skärpningar i tillståndskraven för etablering av företag för att motverka brevlådeföretag samt att krav på tillstånd utvidgas till att även gälla för lätta fordon mellan 2,5 och 3,5 ton.

b)Godsförordningen (1072/2009)

Förslaget innehåller framförallt vissa förändringar i reglerna för cabotage, dvs. tillfälliga inrikestransporter.

c)Kör- och vilotidsförordningen (561/2006) och färdskrivarförordningen (165/2014)

Förslaget innebär bl.a. förändringar i referensperioderna för hur veckovila ska tas ut, att veckovila tillåts i fordonet om det är uppställt på en plats med tillräckliga faciliteter, krav på företag att möjliggöra för förare att återvända hem med jämna mellanrum samt ett tidigareläggande av kravet på installation av nya smarta färdskrivare.

d)Kontrolldirektivet (2006/22) och lex specialis för utstationering av förare

Förslaget innehåller bl.a. ett undantag från utstationeringsreglerna på ett visst antal dagar för internationella transporter och för cabotage.

4 (29)

Rådet är splittrat vad gäller rättsakterna i den sociala och marknadspelaren av det första mobilitetspaketet. Ett stort antal frågor är fortfarande öppna och ordförandeskapet har därför beslutat sig för att endast föreslå en lägesrapport till rådsmötet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen har under förhandlingarna verkat för ytterligare skärpningar i reglerna för att säkerställa en väl fungerande inre marknad liksom sunda och likvärdiga konkurrensvillkor mellan EU:s medlemsstater. Det är viktigt att goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö uppnås för arbetstagarna på den inre marknaden. Cabotagetransporter som kan bli aktuella i samband med internationella transporter ska enligt regeringens mening vara av tillfällig natur. För att uppnå en väl fungerande vägtransportmarknad är effektiva kontroller nödvändiga. Uppföljning och kontroll av regelefterlevnad måste ske i samtliga medlemsstater för att motverka fusk och osund konkurrens.

Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 30 maj och 28 november 2017. Samråd med EU-nämnden skedde den 1 december 2017. En särskild överläggning om mobilitetspaketets sociala och marknadspelare med trafikutskottet ägde rum den 30 november 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Det österrikiska ordförandeskapet kommer fortsätta förhandlingarna under hösten 2018. Europaparlamentet röstar om förslagen i juni 2018.

Faktapromemoria:

2016/2017FPM:103 (kör- och vilotider och färdskrivare)

2016/2017FPM:104 (tillträdesförordningarna)

2016/2017FPM:107 (kontrolldirektivet och utstationering)

5 (29)

5.e) Paketet för rörlighet I – Direktivet om elektroniska vägtullar och informationsutbyte

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Förslaget om ändring av direktivet om elektroniska vägtullar och utbyte av information (EFC-direktivet) innebär bland annat att direktivet blir tillämpligt även på elektroniska vägtullssystem där utrustning inte behöver installeras i fordon, t.ex. trängselskattesystemen i Stockholm och Göteborg. Vidare vidgas syfte och tillämpningsområde för direktivet till att även underlätta gränsöverskridande informationsutbyte vid underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen. Medlemsstater vars nationella lagstiftning kräver att den betalningsskyldiga underrättas om beslut om vägtull får även, under vissa förutsättningar, tillämpa direktivet för att efterfråga information i syfte att säkerställa att beslut om vägtull adresseras till den rätta ägaren eller brukaren av fordonet.

Flera av de bestämmelser som idag regleras via kommissionens beslut 2009/750/EG om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta, det så kallade EETS-beslutet, har infogats i förslaget till revidering av EFC-direktivet och i vissa fall ändrats.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen har under förhandlingarna särskilt fokuserat på tre områden. Det första har varit att direktivet blir tillämpligt även på elektroniska vägtullssystem där utrustning inte behöver installeras i fordonen, vilket innebär att identifiering enbart med fotografering av registreringsskyltar (ANPR-teknik) omfattas. Det andra har varit att direktivet i fråga om gränsöverskridande informationsutbyte även blir tillämpligt för att säkerställa att beslut om vägtull adresseras till den rätta ägaren eller brukaren av fordonet. Det tredje har varit att sekretess avseende viss information som vägavgiftsupptagaren erhållit av betalningsförmedlare ska regleras i direktivet och inte i det s.k. EETS-beslutet samt att en sådan regel ska formuleras så att medlemsländerna kan säkerställa, i enlighet med nationell lagstiftning, att uppgifterna kan skyddas av erforderlig sekretess.

Regeringen har under förhandlingarna fått gehör för sina synpunkter och

6 (29)

bedömer att svenska intressen tas tillvara på ett tillfredsställande sätt i den allmänna inriktning som ordförandeskapet föreslår. Regeringen föreslår därför att Sverige stödjer den allmänna inriktningen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 30 maj och 28 november 2017. Samråd med EU-nämnden skedde den 1 december 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar med Europaparlamentet förväntas starta i juli 2018.

Faktapromemoria: 2016/2017FPM:106 (Direktiv om kompatibla elektroniska vägtullsystem)

7 (29)

5.f) Paketet för rörlighet I - Direktivet om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av hyrda fordon

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Direktivet om hyrda fordon (2006/1) reglerar under vilka omständigheter EU:s medlemsstater ska acceptera användandet av fordon hyrda i andra medlemsstater. Enligt det aktuella förslaget ska medlemsstaterna tillåta användning av hyrda fordon på deras territorium åtminstone en månad per kalenderår.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig bakom principen att fordon ska kunna hyras från andra medlemsstater. Bedömningen är att Sverige idag lever upp till de föreslagna reglerna. Regeringen föreslår därför att Sverige stödjer förslaget till allmän inriktning.

Det kan i nuläget inte helt uteslutas att det, till följd av hanteringen av de andra akterna i mobilitetspaketet, blir en lägesrapport istället för en allmän inriktning. Regeringen bedömer att även ett sådant utfall kan godtas. I händelse av att ordförandeskapet väljer att presentera en lägesrapport föreslår regeringen att Sverige noterar lägesrapporten.

Fortsatt behandling av ärendet: Om allmän inriktning nås vid rådsmötet förväntas trepartssamtal ta vid under det österrikiska ordförandeskapet. Europaparlamentet röstar om förslagen i juni 2018.

Faktapromemoria: 2016/2017FPM:105 (hyrda fordon)

8 (29)

6.a) Paketet för rörlighet II - Direktivet om kombinerade transporter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Direktiv 92/106/EEG fastställer de förutsättningar och villkor som gäller för företag som vill utföra kombinerade transporter som omfattas av olika trafikslag, där den inledande och/eller avslutande delen av transporten sker på väg och den mellanliggande transporten sker med båt eller tåg. Det föreliggande förslaget innebär bl.a. vissa uppdateringar och förtydliganden, vissa skärpningar avseende beviskraven och ändringar avseende stödåtgärder.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 28 november 2017. En särskild överläggning om mobilitetspaketets sociala och marknadspelare med trafikutskottet ägde rum den 30 november 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingen fortsätter under det österrikiska ordförandeskapet under hösten 2018.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM29

9 (29)

6. b) Paketet om rörlighet II – Direktivet om ändring av direktiv 2009/33/EG om rena och energieffektiva fordon

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Förslagets övergripande syfte är att förstärka den offentliga upphandlingens betydelse för att främja marknadsintroduktionen av rena och energieffektiva vägfordon. Genom förslaget fastställs definitioner av rena och energieffektiva vägfordon och minimimål på medlemsstatsnivå för andelen rena och energieffektiva fordon vid offentlig upphandling. Förslaget innehåller också ett rapporteringskrav för medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Lägesrapporten beskriver de centrala frågeställningar som ordförandeskapet bedömer behöver fortsätta diskuteras och få en lösning för att ärendet ska göra framsteg. Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Trafikutskottet informerades den 28 november 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget kommer att fortsätta behandlas i rådet och parlamentet under hösten.

Faktapromemoria: Ändring av direktivet om rena och energieffektiva fordon. Faktapromemoria 2017/18:FPM28.

10 (29)

7. Förordningen om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Heléne Fritzon

Förslagets innehåll: I slutet av september 2017 presenterade kommissionen ett förslag till ändringar i tågpassagerarförordningen, KOM (2017) 548. Ett övergripande syfte med förordningen är att garantera resenärer vissa rättigheter. Den innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till ersättning och information vid förseningar och om assistans till personer med funktionsnedsättning. Kommissionen har uppmärksammat ett antal tillämpningsproblem och förslaget syftar i huvudsak till att hantera dessa frågor. Det föreslås bland annat att resenärernas rättigheter stärks i vissa avseenden (t.ex. att de får bättre information om vilka rättigheter de har) samtidigt som det införs ett undantag från järnvägsföretagens ansvar för förseningar när dessa beror på naturkatastrofer och extrem väderlek. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp vid några tillfällen under hösten 2017 och våren 2018. En första genomläsning av artiklarna har skett.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige noterar lägesrapporten. Lägesrapporten redogör på ett bra sätt för läget i förhandlingarna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Civilutskottet informerades om förslaget den 30 januari 2018.

Fortsatt behandling av ärendet: Behandlingen fortsätter under det inkommande österrikiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2017/18FPM14 Ändringar i tågpassagerarförordningen

11 (29)

Övriga frågor

8. a) Aktuellt lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Paketet för rörlighet III

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth, Mikael Damberg, Karolina Skog

Förslagets innehåll: Den 17 maj 2018 presenterade kommissionen den tredje delen av sitt paket om rörlighet (även känt som mobilitetspaketet). Kommissionens uttalade målsättningar med den tredje delen är att öka trafiksäkerheten på EU:s vägar, minska fordonens utsläpp samt möjliggöra mer tekniskt avancerade lösningar. Samtliga dessa målsättningar ska också bidra till den europeiska industrins konkurrenskraft. Det tredje mobilitetspaketet innehåller ett större antal olika lagstiftningsakter och meddelanden. Lagstiftningsakterna rör trafiksäkerhet, koldioxidkrav för tunga fordon, digitala utrymmen för transportrelaterat informationsutbyte samt ansökningsförandet för projekt kopplade till det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). I paketet återfinns två meddelande från kommissionen. Ett om ett nytt policyramverk för trafiksäkerhet 2020-2030 samt ett om uppkopplad och automatiserad körning. Därutöver innehåller paketet också en handlingsplan för batterier.

12 (29)

8. b) Handlingsplan om militär rörlighet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Peter Hultqvist

Förslagets innehåll: EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst lade den 28 mars 2018 fram ett gemensamt meddelande om en handlingsplan för att underlätta militär rörlighet inom EU. Handlingsplanen syftar till att skapa ett sammanhängande och koordinerat ramverk för pågående och framtida initiativ som syftar till att underlätta militär rörlighet inom EU. Handlingsplanen omfattar förslag på åtgärder för att kartlägga militära krav på infrastruktur, utveckla EU:s transportinfrastruktur för att tillfredsställa behoven för militära transporter, samt standardisera och harmonisera regler och procedurer för militär rörlighet, i den mån som medlemsstaterna anser lämpligt. En grundförutsättning för arbetet är att varje medlemsstat självständigt avgör om en annan stat ska få tillträde till det egna territoriet.

13 (29)

8. c) Uppdatering om genomförandet av EU:s cykelstrategi

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen på begäran av den belgiska, luxemburgska och nederländska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Bakgrunden till EU:s cykelstrategi är att Luxemburg, under sitt ordförandeskap i oktober 2015, anordnade ett informellt ministermöte på temat cykling. Under det ministermötet antogs en ickebindande deklaration om cykling. EU:s infrastrukturministrar med stöd av Europaparlamentet och EU:s regionkommitté uppmanade kommissionen att ta fram ett strategiskt dokument om cykling på EU-nivå. En expertgrupp överlämnade förslaget på strategi till EU-kommissionär Violeta Bulc under

”Velo-City conference” i Nederländerna i juni 2017. Kommissionen har sedan dess antagit en strategi för cykling vid namn “EU Cycling Strategy. Recommendations for Delivering Green Growth and an Effective Mobility in 2030”. Den består av ett antal fokusområden och är icke-bindande.

14 (29)

8.d) Uppföljning av Amsterdamdeklarationen: Den tredje högnivådialogen om automatiserad och uppkopplad körning (Göteborg, 18-19 juni 2018)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den svenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet den 7 juni 2018 kommer Sverige att informera om den tredje högnivådialogen för dialog om uppkopplad och automatiserad körning som kommer att hållas i Göteborg den 18–19 juni 2018. Högnivåmötet är en uppföljning av Amsterdamdeklarationen om uppkopplad och automatiserad körning som antogs vid det informella TTE-rådet i april 2016. Regeringen är aktiv i arbetet med uppföljningen av deklarationen och har deltagit vid tidigare uppföljningsmöten i Amsterdam i februari 2017 och i Frankfurt i september 2017.

15 (29)

8.e) Funktionen av ramen för rättvis konkurrens i luftfartssektorn inom EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den grekiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Grekland vill med sin övriga fråga lyfta fram att det är viktigt med en rättvis konkurrens för EU:s flygsektor på den inre marknaden. Grekland pekar bland annat ut att en effektiv tillämpning av EU:s konkurrensregler bör ha särskild fokus på pristransparens, social standard och kraven avseende inhyrning av flygplan med besättning (wet leasing) och avtal mellan flygbolag om gemensam flygkodsbeteckning (code sharing). Grekland vill också se att särskild uppmärksamhet bör ägnas reglerna om trafikplikt (Public Service Obligations).

16 (29)

8. f) EU:s bestämmelser om sommartid

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen på begäran av den finska delegationen

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Finland har begärt en övrig fråga om önskar få en lägesuppdatering om kommissionens arbete med frågan om sommartid. Finland lyfte samma fråga vid TTE-rådet i december 2017 och framförde då att EU borde avskaffa sommartid och övergå till att ha normaltid hela året runt. Finland vill på TTE-rådet den 7 juni 2018 få information om kommissionens intentioner angående EU:s sommartidsarrangemang. Sommartiden regleras idag i direktiv 2000/84/EG om bestämmelser beträffande sommartid.

17 (29)

8. g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den österrikiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Tomas Eneroth

Förslagets innehåll: Det inkommande österrikiska ordförandeskap avser att informera om arbetet i rådet under hösten 2018.

18 (29)

TELEKOMMUNIKATION

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

9. Förordningen om integritet och elektronisk kommunikation

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Policydebatt/lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Peter Eriksson

Förslagets innehåll: Det är tredje gången förslaget behandlas i ministerrådet, denna gång delvis i form av en lägesrapport som ordförandeskapet ber rådet notera. En lägesrapport syftar endast till att informera hur arbetet med förslaget bedrivits och fortskrider. Vid rådsmötet kommer också en policydebatt att hållas utifrån ett par av det bulgariska ordförandeskapet förberedda frågor.

Inom ramen för den digitala inre marknaden presenterade kommissionen i januari 2017 ett förslag till ny förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i elektronisk kommunikation. Syftet är att garantera en starkare integritet i elektronisk kommunikation och samtidigt öppna upp för nya affärsmöjligheter genom bearbetning av data samt att utvidga reglernas räckvidd till en bredare krets leverantörer av elektronisk kommunikation.

Grundregeln, liksom tidigare, är att all elektronisk kommunikation ska vara konfidentiell. Ingrepp i och avlyssning-, inspelning-, skanningsamt lagring av till exempel textmeddelanden, e-post eller röstsamtal ska som huvudregel även fortsättningsvis vara otillåtet utan medgivande från användaren. I den föreslagna förordningen anges dock, liksom tidigare, även de fall då behandling av kommunikationsuppgifter undantagsvis är tillåten och när den förutsätter samtycke från användaren. Det ges, liksom i dagens dataskyddsdirektiv, möjligheter att genom annan lagstiftning avvika från dessa regler, t.ex. lagstiftningsåtgärder som avser lagring av data för brottsbekämpande ändamål.

19 (29)

Bestämmelsen om skydd av terminalutrustning (från till exempel så kallade webbkakor) avses förenklas. Nya regler föreslås göra det möjligt för användare att ha större kontroll över sina tekniska inställningar, som på ett enkelt sätt ger möjlighet att godta eller blockera spårning med hjälp av webbkakor och andra kännetecken, om det finns risk för den personliga integriteten.

Förslaget förbjuder som utgångspunkt oönskad elektronisk kommunikation oavsett form, t.ex. via e-post, SMS och i princip även telefonsamtal om användarna inte har gett sitt samtycke. Medlemsstaterna får dock välja en lösning som i stället ger fysiska personer rätt att invända mot marknadsföring ”röst-till-röst”, t.ex. genom att registrera sitt telefonnummer på en spärrlista för samtal.

Myndigheterna som övervakar genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen föreslås få uppdraget att övervaka även dessa regler om eDataskydd upprätthålls.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan notera ordförandeskapets lägesrapport.

Som framgår av den fakta-PM om förslaget som tidigare skickats till riksdagen anser regeringen att säkerhet och skydd för personlig integritet i elektronisk kommunikation fortsatt är av stor vikt. Reglerna behöver dock utgöra en bra balans mellan skyddet för den enskildes integritet och andra samhällsintressen. Regeringen ställer sig också bakom en inriktning som innebär att nationell säkerhet och försvar inte ska omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Regeringen stödjer ökade möjligheter för operatörerna att behandla metadata och innehåll, men anser att detta bör omgärdas av vissa begränsningar som t.ex. anonymisering i vissa fall och samtycke i andra fall.

Avseende regleringen i artikel 8 om skydd av terminalutrustning (från bland annat vissa webbkakor) bör SE verka för att mer fokus läggs på riskbedömningen av hur informationen ska användas och att en bedömning av om en behandling är tillåten ska kunna göras med utgångspunkt i en avvägning mellan nyttan och hur stort intrånget är. Icke teknikneutrala regler för hur informationen får inhämtas ska i möjligaste mån undvikas.

20 (29)

Regeringen anser att SE bör verka för att direktmarknadsföring via elektronisk kommunikation fortsatt kan ske utan samtycke så länge det finns en opt-out på ungefär det sätt som föreslås.

Regeringen anser att MS själva ska kunna bestämma vilka myndigheter som ska ha tillsynsansvar för reglerna i denna förordning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden den 2 juni och 30 november 2017 samt information i TU den 30 maj och 1 dec 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Det inkommande österrikiska ordförandeskapet förväntas fortsätta förhandlingarna.

Faktapromemoria: 2016/17:FPM70, eDataskyddsförordning.

21 (29)

10. Cybersäkerhetsförordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Peter Eriksson

Förslagets innehåll: Förslaget är en del av det cybersäkerhetspaket som Europeiska kommissionen presenterade i september 2017. Förslaget innehåller dels ett nytt och permanent mandat för nät- och informationssäkerhetsbyrån Enisa, dels ett ramverk för frivillig cybersäkerhetscertifiering inom EU. Förhandlingarna om Enisas mandat har varit tämligen okomplicerade, medan förhandlingarna om itsäkerhetscertifiering har föranlett många diskussioner, till stor del beroende på att det är ett nytt område på EU-nivå, som dessutom är tekniskt till sin natur. Kommissionens förslag beskrivs mer ingående i 2017/18:FPM8.

Avsikten är att TTE-rådet ska fatta beslut om en allmän inriktning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan acceptera ordförandeskapets förslag till allmän inriktning, såväl avseende Enisas mandat som förslaget kring it-säkerhetscertifiering. Enisas mandat är inom de ramar som myndigheten tidigare har haft och inom de uppgifter som tillkommer myndigheten inom nät- och informationssäkerhetsdirektivet (NIS). Förslaget om it-säkerhetscertifiering innebär att ramverket ska vara frivilligt, och i relation till kommissionens förslag finns det bl.a. även möjligheter för företagen att i vissa fall göra en egen bedömning av hur produkten överensstämmer med certifieringskraven (conformity assessment).

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Frågan var föremål för samråd med EU-nämnden den 20 oktober 2017 samt för information i TU den 17 oktober och i FöU den 19 oktober 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Efter antagande av en allmän inriktning i rådet förväntas förhandlingar med Europaparlamentet under andra delen av 2018.Faktapromemoria: 2017/18:FPM8.

22 (29)

11. Ändring av direktiv om vidareutnyttjande av information från offentliga sektorn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Ardalan Shekarabi.

Förslagets innehåll: Det gällande direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) antogs 2003. Direktivet syftar till att förenkla vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn genom att harmonisera de grundläggande villkoren för vidareutnyttjande, och genom att avlägsna hinder för vidareutnyttjande på den inre marknaden. Direktivet innehåller bestämmelser om ickediskriminering, avgifter, ensamrättsavtal, öppenhet och insyn, licenser och praktiska verktyg för att göra det enklare att hitta och vidareutnyttja offentliga handlingar.

Det nya förslaget (KOM(2018)) 234 final av den 25 april 2018, ska ses med utgångspunkt i det ekonomiska värde som finns i offentlig information och utvecklingen av EU:s dataekonomi. Dataekonomin består av ett ekosystem med flera aktörer, både offentliga, privata och civila, som samverkar för att säkerställa att data är tillgänglig och användbar. Detta möjliggör för aktörer på marknaden att förädla datan och skapa innovationer som bidrar till samhällsnytta för medborgare och företag. Förslaget är en del i EU:s strategi för den digitala inre marknaden, som är en av regeringens övergripande EU- prioriteringar.

Det nya förslaget syftar till att öka vidareutnyttjande av offentlig information/data, utveckla en politik för ’öppen tillgång’ till forskningsdata, möjliggöra vidareutnyttjande av dynamiska data, dvs. data som automatiskt uppdateras, begränsa möjligheterna för myndigheterna att frångå marginalkostnadsprincipen vid debitering för tillgängliggörande av information och inkludera vissa offentliga bolag i direktivets omfattning.

Revideringen innehåller även en helt ny bestämmelse som anger att kommissionen ska ges ett mandat att ta fram en särskild EU-gemensam lista med de dataset, dvs. en samling av data i ett strukturerat format, som bäst kan anses bidra till samhällsekonomiska vinster inom EU. De kategorier av dataset som inkluderas i listan ska tillgängliggöras av medlemsstaterna utan avgifter och med minimala restriktioner.

23 (29)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen instämmer i det kommissionen anför om den europeiska dataekonomins stora värde, och vill bidra till att ytterligare öka förutsättningarna för en starkare datamarknad. Regeringen uppskattar kommissionens arbete i denna fråga. Att förenkla och främja vidareutnyttjande av offentlig information är en väsentlig aspekt för tillväxten av EU:s dataekonomi. Regeringens arbete med digitalisering syftar till att bidra till konkurrenskraft, sysselsättning samt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Samtidigt måste nationell säkerhet, informationssäkerheten och den personliga integriteten beaktas i arbetet.

Regeringen bedömer samtidigt att det finns vissa punkter i förslaget som kräver ytterligare analys, t.ex. förslaget om en EU-gemensam lista med särskilda dataset. Förslaget tar inte hänsyn till att det som kan bedömas som kostnadseffektivt att tillgängliggöra i form av öppna data, kan skilja sig åt mellan olika MS. En utgångspunkt för arbetet bör därför vara att tillåta varje MS en så hög grad av flexibilitet som möjligt när det gäller att bestämma vilka områden som ska tillgängliggöras, och i en eventuell lista enbart inkludera dataset som på ett tydligt, och väl underbyggt sätt, innebär ett europeiskt mervärde.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna i rådet har inletts och väntas fortsätta under det inkommande österrikiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: FaktaPM bereds för närvarande i Regeringskansliet.

24 (29)

Övriga frågor

12a i) Den rättsliga ramen för elektroniska kommunikationer

a)Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (första behandlingen) (KOM(2016) 590 slutlig)

b)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (första behandlingen) (KOM(2016) 591 slutlig)

Typ av behandling som förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet om förhandlingarna med Europaparlamentet.

Ansvarigt statsråd: Peter Eriksson

Förslagets innehåll: Direktivet är en omarbetning av fyra av de ursprungliga fem direktiven på området i form av en ”europeisk kommunikationslag”

(KOM(2016) 590 final). I förordningen om organet för de europeiska regleringsmyndigheterna (Berec) ger kommissionens förslag organet status av EU-myndighet och vissa begränsade beslutsbefogenheter (KOM(2016) 591 slutlig). Förhandlingarna mellan parlamentet och rådet har dock resulterat i att Berec inte kommer att ges myndighetsstatus och därmed inga beslutsbefogenheter.

Under förhandlingarna har förslaget till direktiv om elektroniska kommunikationer indelats i fyra kluster: radiospektrum, tillträdesreglering, slutanvändarrättigheter, samt institutionella frågor. Hela regelverket för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster moderniseras genom direktivet i syfte att möta teknikutveckling, ändrade marknadsförhållanden och användarnas behov av uppkoppling.

När det gäller radiospektrum innebär den preliminära och informella överenskommelsen en bättre samordning av förvaltningen av radiofrekvenser inom EU. Tillstånd för trådlösa bredbandstjänster ska gälla i minst 15 år med möjlighet till 5 års förlängning. Medlemsstaterna ska se till att frekvensband för 5G tillgängliggörs, som huvudregel före utgången av 2020. Regeringen stödjer denna inriktning och anser att förändringarna i regelverket kan leda till ökade drivkrafter för investeringar, inte minst i utbyggnad av 5G i EU.

25 (29)

När det gäller tillträdesreglering uppdateras reglerna bl.a. så att det blir möjligt att ålägga andra än operatörer med ”betydande inflytande” (”SMP”- status) att lämna tillträde till accessnät (nätet närmast fram till slutanvändaren) om det är nödvändigt av konkurrensskäl. Operatörer som enbart bedriver grossistverksamhet (hyr ut nät till andra operatörer) blir å andra sidan föremål för mindre eller ingen reglering. Båda dessa reformer har regeringen arbetat för. Gemensamma nätinvesteringar med lika tillträde för alla operatörer regleras också lättare, vilket regeringen kunnat stödja.

Inom slutanvändarskydd kommer flera regler som idag enbart är tillämpliga på nummerbaserade kommunikationstjänster även att gälla s.k. nummeroberoende tjänster över internet (bl.a. Skype, Messenger), t.ex. när det gäller interoperabilitet mellan tillhandahållare och transparensregler. Regeringen har arbetat mot en sådan utvidgning av regelverkets tillämpningsområde eftersom det saknats såväl tydliga skäl som tillräcklig konsekvensanalys. Utvidgningen har också delvis kunnat begränsats.

På initiativ av Europaparlamentet föreslås införas slutkundsprisreglering av internationella samtal och sms inom EU. Regeringen har inledningsvis ifrågasatt en sådan reglering, bl.a. då det saknats tillräcklig konsekvensanalys. Eftersom frågan har varit parlamentets allt överskuggande prioritet har Sverige dock haft att förhålla sig till att någon form av sådan regel införs. Regeringen har därför arbetat för en så lite ingripande reglering som möjligt på området. Frågan är ännu inte avgjord.

Inom institutionella frågor och när det gäller Berec görs huvudsakligen mindre justeringar. För Berec tillkommer en del uppgifter, bl.a. granskning i samband med tillämpning av de nya tillträdebestämmelserna (se ovan).

26 (29)

12a ii) Förordning om fritt flöde av icke-personuppgifter i Europeiska Unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om förslaget till förordning om fritt flöde av icke-personuppgifter i Europeiska Unionen.

Den 13 september 2017 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter. Förordningsförslaget syftar till att etablera en princip om fritt flöde av ickepersondata inom unionen, och därmed minska hindren för en konkurrenskraftig datadriven europeisk ekonomi och åstadkomma en mer integrerad inre marknad för lagring och behandling av data. Enligt kommissionen ska den nu föreslagna förordningen i kombination med andra EU-rättsakter, framförallt dataskyddsförordningen, skapa ett heltäckande och enhetligt rättsligt ramverk för fri rörlighet av data på den inre marknaden.

I december 2017 nåddes en överenskommelse i Coreper om förslaget. Under våren har Europaparlamentet behandlat förslaget. Votering i Europaparlamentets utskott för inre marknad och konsumentskydd (IMCO) väntas 4 juni. Beroende på utfall kan sedan trilogsamtal inledas.

27 (29)

12b) Digital inre marknad – en lägesrapport

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslagets innehåll: Under denna informationspunkt väntas kommissionen ge en lägesuppdatering vad gäller den Digitala Inre Marknadsstrategin.

Den Digitala Inre Marknadsstrategin syftar till att få EU:s inre marknad och den fria rörligheten att fungera väl också i en alltmer uppkopplad och digital ekonomi. Strategin innehåller både lagstiftande och icke-lagstiftande förslag, och fokuserar på tre övergripande områden: Förbättra företags och konsumenters tillgång till varor och tjänster online i Europa, genom att ta bort hinder för gränsöverskridande verksamhet; skapa rätt förutsättningar för framväxten av digitala nätverk och innovativa tjänster; och maximera tillväxtpotentialen för EU:s digitala ekonomi, genom exempelvis investeringar i IT-infrastruktur och satsningar på digitala kunskaper och offentliga e-tjänster. Alla planerade lagstiftningsförslag har nu lagts fram av kommissionen.

28 (29)

12c) Arbetsprogram från det kommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från det kommande ordförandeskapet.

Förslagets innehåll: Inget förslag har presenterats ännu.

29 (29)