RIF_Kommenterad_dagordning_8_9_juni_2017 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:480E8C)

	2017-05-29
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Civilutskottet
	Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 juni 2017

INRIKES FRÅGOR

1. Adoption of the agenda (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. (poss.) Approval of the list of "A" items (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3.EPPO: Proposal for a Council Regulation on the establishment of the European Public Prosecutor's Office (Sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

En allmän inriktning förväntas kunna antas av deltagande medlemsstater vid rådet för rättsliga och inrikes frågor.

Dokument:

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-KOM (2013) 534 Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, och

-Faktapromemoria 2013/14:FPM10.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

4 oktober 2013, 28 februari 2014, 28 maj 2014, 3 oktober 2014, 6 mars 2015, 12 juni 2015, 2 oktober 2015, 27 november 2015, 4 mars 2016, 3 juni 2016, 7 oktober 2016 och 8 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med, eller information till, riksdagsutskott:

14 februari 2013 (info. JuU), 3 oktober 2013 (info. JuU), 27 februari 2014 (info. JuU), 25 mars 2014 (överläggning JuU), 25 maj 2014 (info. JuU), oktober 2014 (skriftlig info. JuU), 12 februari 2015 (info. JuU), 7 maj 2015 (överläggning JuU), 9 juni 2015 (info. KU), 11 juni 2015 (info. JuU),1 oktober 2015 (info. JuU), 26 november 2015 (info. JuU),

2 februari 2016 (info. JuU), 3 mars 2016 (info. JuU), 4 oktober 2016 (info. JuU) och 10 november 2016 (överläggning JuU).

Bakgrund

Ordförandeskapet förväntas be ministrarna för de medlemsstater som förväntas delta i ett fördjupat samarbete för inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) att ställa sig bakom nuvarande förslag till förordning. Därefter ska Europaparlamentet lämna sitt godkännande innan rådet kan rösta om det slutliga antagandet.

Det är möjligt för medlemsstaterna att vänta med sin slutliga inställning till förslaget fram till dess att förordningen slutligen antas.

Svensk ståndpunkt

Sverige har intagit ståndpunkten att stå utanför Eppo-samarbetet. Eftersom Sverige inte avser att delta i Eppo ska vi inte heller delta i en eventuell omröstning om den allmänna inriktningen.

4. Digital Agenda – Supply of digital content: Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on certain aspects concerning contracts for the supply of digital content (First reading) (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

På rådsmötet förväntas medlemsstaterna anta en allmän inriktning rörande direktivet om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-KOM (2015) 634 slutlig 2015/0287 (COD)Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll Fakta-PM Justitiedepartementet 2015/16:FPM36

-6150/16 LIMITE JUSTCIV 17 CONSOM 30 DIGIT 10 AUDIO 12 CODEC 165

-8879/16 LIMITE JUSTCIV 110 CONSOM 105 DIGIT 49 AUDIO 58 CODEC 645

-14495/16 LIMITE JUSTCIV 300 CONSOM 280 DIGIT 132 AUDIO 125 DAPIX 210 DATAPROTECT 99 CODEC 1671

- 7429/17 JUSTCIV 58 CONSOM 58 DIGIT 57 AUDIO 29 DAPIX 100 DATAPROTECT 42 CODEC 426

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 4 mars, 3 juni och 2 december 2016 samt 24 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Muntlig information till civilutskottet den 9 februari och 22 november 2016 samt 16 maj 2017. Skriftlig information i samband med möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor i mars 2017. Överläggning med civilutskottet den 12 maj 2016 om svensk ståndpunkt.

Bakgrund

Förslaget har sin bakgrund i kommissionens meddelande från maj 2015 om en digital inremarknadsstrategi för Europa. Strategin för den digitala inre marknaden är prioriterad och att främja den gränsöverskridande e-handeln är en av regeringens övergripande prioriteringar inom strategin. I kommissionens initiativ ingår även ett förslag till direktiv om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. För en närmare redogörelse för bakgrunden till direktivet om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll hänvisas till faktapromemoria 2015/16:FPM36.

Första behandlingen av förslaget pågår både i rådet och i Europaparlamentet. (Europaparlamentet synes i huvudsak vara positivt till direktivförslaget men utskotten (IMCO och JURI) har ännu inte tagit slutlig ställning till förslaget.)

Ordförandeskapet siktar på att nå en allmän inriktning om alla artiklar vid rådet för rättsliga och inrikes frågor.

Svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig positiv till förslaget och dess tillämpningsområde. Marknaden för tillhandahållande av digitalt innehåll växer snabbt och det finns stor potential för ytterligare tillväxt i e-handeln. I dag finns emellertid endast ett fåtal bestämmelser på EU-nivå som tar sikte på tillhandahållande av digitalt innehåll. Det medför att medlemsstaternas kontraktsrätt på området skiljer sig åt en hel del, vilket kan utgöra ett hinder mot den inre marknaden. Det finns mot denna bakgrund ett betydande behov av ytterligare regler på EU-nivå för tillhandahållande av digitalt innehåll.

Regeringen välkomnar att förslaget är begränsat till att enbart omfatta avtal i konsumentförhållanden och att det i princip är fullharmoniserande.

Regeringen arbetar i förhandlingarna för en hög konsumentskyddsnivå. Målsättningen är att direktivet ska ge ett konsumentskydd på en nivå som sammantaget är lika hög eller högre än det skydd som gäller enligt svensk rätt. Samtidigt är det viktigt att direktivet innehåller en god balans mellan konsumenter och näringsidkare och att det alltså även skapar förutsättningar för ett företagsvänligt klimat.

I förhandlingarna verkar regeringen för att behovet av samma regler övervägs, oavsett om avtalen ingås på distans eller inte och oavsett om avtalet rör en vara eller ett digitalt innehåll. Utgångspunkten för regeringen är att samma frågeställningar bör regleras på ett likartat sätt oavsett på vilket sätt och genom vilken kanal en vara eller digitalt innehåll sålts. Eftersom digitalt innehåll till sin karaktär typiskt sett skiljer sig från fysiska varor kan dock andra lösningar behöva väljas i detta direktiv för att ta hänsyn till digitalt innehålls karaktär.

5.Revision of Brussels II a: Proposal for a Council Regulation on jurisdiction, the recognition and enforcement of decisions in matrimonial matters and the matters of parental responsibility, and on international child abduction (recast) (Sr

Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Policydebatt

Bakgrund

Förslaget till en omarbetad Bryssel II-förordning lades fram av kommissionen den 30 juni 2016. Den andra läsningen av förslaget är påbörjad i rådsarbetsgruppen. Förslaget har inte tidigare behandlats på något rådsmöte för rättsliga- och inrikes frågor och ska nu tas upp för policydebatt.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är centralt att barn har rätt att komma till tals och att deras vilja beaktas, utifrån ålder och mognad, i frågor som rör dem. Det är dock viktigt att förordningens reglering av frågan ges en sådan utformning att medlemsstaterna får utrymme att bestämma under vilka närmare förutsättningar och på vilket sätt ett barns åsikter ska inhämtas. Det är t.ex. viktigt att barnets åsikt hämtas in på ett sätt som tar hänsyn till barnets förutsättningar och som innebär att barnet inte försätts i en situation där han eller hon tvingas ta ställning i konflikten mellan föräldrarna. Regeringen bedömer att dessa målsättningar beaktas i ordförandeskapets förslag och att Sverige därför bör kunna acceptera förslaget.

Se vidare i bifogad rådspromemoria.

6.Insolvency: Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on preventive restructuring frameworks, second chance and measures to increase the efficiency of restructuring, insolvency and discharge procedures and amending Directive 2012/30/EU (First reading) (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

På rådsmötet kommer en policydebatt att hållas i syfte att nå en politisk inriktning beträffande frågorna om rättsliga och administrativa myndigheters roll i förfarandet för

förebyggande omstrukturering och om gäldenärens rådighet och i vilka fall en rekonstruktör ska kunna krävas.

Dokument:

9316/17 JUSTCIV 112 EJUSTICE 65 ECOFIN 418 COMPET 415 EMPL 312 SOC 398 CODEC 833 – Ordförandeskapets dokument till Coreper/rådet.

Tidigare dokument:

-KOM (2016) 723 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande rekonstruktionsregelverk, en andra chans och åtgärder för att öka effektiviteten i rekonstruktions-, insolvens- och skuldavskrivningsförfaranden och om ändring i direktiv 2012/30

-Fakta-PM Justitiedepartementet 2016/17:FPM34

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till civilutskottet den 14 februari 2017. Överläggning med civilutskottet den 16 maj om svensk ståndpunkt.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 22 november 2016 förslaget till direktiv om företagsrekonstruktion och om en andra chans för seriösa företagare. Förslaget utgör en del av arbetet med kapitalmarknadsunionen. Det utgör även en av de prioriterade åtgärderna i kommissionens inremarknadsstrategi. Förslaget rör tre frågor. För det första regler för rekonstruktion av företag som har råkat i ekonomiska svårigheter. För det andra regler om skuldavskrivning för företagare. För det tredje regler med åtgärder för att göra insolvensförfaranden effektivare. För en närmare redovisning av förslaget hänvisas till faktapromemorian 2016/17:FPM34.

Förslaget har diskuterats vid det informella rådet för rättsliga och inrikes frågor i januari 2017 och vid sju rådsarbetsgruppsmöten hittills under 2017.

Som bakgrundsunderlag har ordförandeskapet lagt fram ett dokument för policydebatt vid rådet för rättsliga och inrikes frågor beträffande frågorna om rättsliga och administrativa myndigheters roll och om gäldenärens rådighet och i vilka fall en rekonstruktör ska kunna krävas i förfarandet för förebyggande omstrukturering.

Ordförandeskapets förslag är

1.att den allmänna principen om myndigheternas roll ska innebära mer flexibilitet åt medlemsstaterna än kommissionens förslag ger uttryck för, och

2.att gäldenären under förfarandet i vart fall delvis ska behålla rådigheten, och att medlemsstaterna ska ges lämplig flexibilitet i frågan när det ska vara obligatoriskt med en förvaltare/rekonstruktör.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan stödja ordförandeskapets förslag.

7.Money Laundering: Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on countering money laundering by criminal law (First reading) (Sr

Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Allmän inriktning

Bakgrund

Som en del av åtgärdsplanen för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism (KOM (2016)50) beslutade kommissionen den 21 december 2016 om ett förslag till direktiv om åtgärder mot penningtvätt på straffrättens område. Möten med rådsarbetsgruppen (DROIPEN) har hållits under våren 2017. Förhandlingarna, som avslutades den 10 maj, har inte inneburit några svårigheter för svensk del.

Vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 kommer beslut om allmän inriktning att fattas.

Svensk ståndpunkt

Arbetet mot grov och organiserad brottslighet är en högt prioriterad fråga för regeringen. En modern och effektiv straffrättslig lagstiftning mot penningtvätt som syftar till att förhindra eller försvåra för kriminella och terrorister att finansiera sin verksamhet är en viktig del i detta arbete. Regeringen ser, i likhet med kommissionen, en risk med att lagstiftningen i vissa avseenden ser olika ut i EU:s medlemsstater. Regeringen välkomnar därför kommissionens initiativ och ställer sig positiv till etablering av miniminivåer för kriminalisering av penningtvättsbrott. Avsikten är att direktivet ska skapa ett verkligt mervärde i form av bl.a. förbättrade möjligheter till effektivt gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter. Regeringen har bevakat att direktivet utformats med beaktande av grundläggande rättssäkerhetsprinciper och att det i övrigt får en utformning och räckvidd som är rimlig.

Se vidare i bifogad rådspromemoria.

8.Data protection by Union institutions and bodies: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the protection of individuals with regard to the processing of personal data by the union institutions, bodies, offices and agencies and of the free movement of such data, and repealing Regulation (EC) No 45/2001 and Decision No 1247/2002/EC (First reading) (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Allmän inriktning

Bakgrund

I dag regleras behandling av personuppgifter som sker i EU:s institutioner, organ, kontor och byråer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (dataskyddsförordning för EU:s institutioner). Genom förordningen inrättades

den Europeiska datatillsynsmannen (EDPS), som utövar tillsyn över EU:s institutioner m.m. Förutsättningarna och de närmare villkoren för EDPS verksamhet regleras genom Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut nr 1247/2002/EG av den 1 juli 2002 om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande av funktionen som europeisk datatillsynsman (beslut beträffande EDPS).

I maj 2018 börjar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) tillämpas. Av förordningen följer att dataskyddsförordningen för EU:s institutioner ska anpassas till den allmänna dataskyddsförordningen för att säkerställa att enskilda ges ett sammanhängande integritetsskydd inom EU.

Den 10 januari 2017 presenterade kommissionen ett förslag till ny dataskyddsförordning för EU:s institutioner som ska ersätta nuvarande dataskyddsförordning för EU:s institutioner och beslut beträffande EDPS.

Förhandlingarna har bedrivits i hög takt mot bakgrund av att den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018. Efter flera möten på rådsarbetsgrupps- och rättsrådgivarnivå samt ett möte i Coreper den 12 april 2017, har enighet nåtts om ordförandeskapets kompromissförslag.

Coreper gav sitt stöd till kompromissförslaget den 10 maj 2017.

Vid rådsmötet kommer kompromissförslaget tas upp som en s.k. falsk B-punkt, för antagande av en allmän inriktning.

Svensk ståndpunkt

Regeringen kan stödja ordförandeskapets förslag till allmän inriktning.

Se vidare i bifogad rådspromemoria.

9. Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

= Information from the Presidency on current legislative proposals

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

10. Approval of the list of "A" items (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

11. Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Work programme of the incoming Presidency

=Presentation by the Estonian delegation

Avsikten med behandlingen i rådet

Det inkommande ordförandeskapet Estland kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden juni – december 2017.

Bakgrund

INRIKES OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR

Icke lagstiftande verksamhet

12.Criminal Justice in cyberspace (sr Ygeman)

a)e-evidence

Avsikten med behandlingen i rådet

Policydebatt

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-7479/17 JAI 263 CYBER 42 COPEN 83 ENFOPOL 141 CT 24 TELECOM 65 RELEX 250 SERVICES 8

-10007/16, JAI 552/COPEN 195/DROIPEN 109/CYBER 67/

JAIEX 61/EJUSTICE 121

-13993/16, CYBER 124/COPEN 319/ENFOPOL 394

-15072-16, JAI 1037/CYBER 143/COPEN 369/DROIPEN 206/ JAIEX 103/EJUSTICE 210/ENFOPOL 459

- 6890/17, JAI 183/CATS 17/CYBER 26/COPEN 64/ENFOPOL 97/CT 13/TELECOM 52/RELEX 201/SERVICES 3

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 27 november 2015, den 4 mars 2016, den 3 juni 2016, den 2 december 2016 och den 24 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till justitieutskottet den 26 november 2015, den 3 mars 2016, i juni 2016 (skriftlig information), den 1 december 2016 och den 23 mars 2017.

Bakgrund

Enligt rådsslutsatserna ”improving criminal justice in cyberspace” (dok. nr 10007/16), som antogs i juni 2016, ska en gemensam EU-strategi för förbättrad straffrätt i cyberrymden omfatta arbete med ett ramverk för frivilligt samarbete med operatörer, strömlinjeformande av förfarandet för rättslig hjälp (och EIO-förfarandet), och en undersökning av möjligheterna att ta fram en gemensam ansats på EU-nivå angående exekutiv jurisdiktion (myndighets rätt att ingripa) i gränsöveröverskridande brottsutredningar i cyberrymden i situationer där existerande regelverk inte är tillräckligt. Sedan antagandet av rådsslutsatserna har ett antal expertmöten hållits med såväl regeringstjänstemän som företrädare för nationella myndigheter och andra intressenter. På ministermötet i december 2016 delrapporterade kommissionen sitt arbete med uppföljningen av rådsslutsatserna. På ministermötet i juni 2017 kommer kommissionen att presentera resultatet av det arbete som bedrivits sedan antagandet av rådsslutsatserna. Den nya onlinetjänsten som kommissionen arbetar med ska enligt den ursprungliga tidsplanen dock presenteras först i december 2017.

På rådet för rättsliga och inrikes frågor kommer kommissionen redovisa hittills genomförda och kommande praktiska åtgärder som syftar till att underlätta samarbetet mellan dels brottsbekämpande myndigheter i olika medlemsstater inom EU, dels mellan nationella myndigheter och operatörer. Även praktiska åtgärder i förhållande till amerikanska myndigheter har och kommer att vidtas.

Kommissionen anser dock att de problem som finns kopplade till e-bevisning inte enbart kan lösas genom praktiska åtgärder. Det förhållandet att medlemsstaterna har olika rättsliga system medför problem för operatörer när de försöker tillgodose förfrågningar från en utländsk myndighet om att utfå uppgifter. Enbart praktiska lösningar tillgodoser inte behovet av rättssäkerhet och transparens som finns inom detta område, varför lagstiftningsåtgärder på EU-nivå bör övervägas. Som en möjlig lagstiftningsåtgärd har kommissionen nämnt ett regelverk på EU-nivå för förfrågningar från en myndighet i en medlemsstat till en operatör i en annan medlemsstat angående uppgifter som den operatören innehar. Ett sådant EU-instrument skulle uppställa gemensamma förutsättningar för en sådan åtgärd liksom fastställa rättssäkerhetsgarantier. En annan möjlig lagstiftningsåtgärd gäller situationer när en brottsbekämpande myndighet i en medlemsstat kan se att det finns information exempelvis på en misstänkts dator, men inte vet var informationen finns placerad. Den kan befinna sig inom den utfärdande medlemsstatens gränser men även i en annan, eventuellt okänd, stat. Idag gäller olika regler i olika medlemsstater. En möjlig

lagstiftningsåtgärd vore därför att på EU-nivå fastställa gemensamma förutsättningar, inklusive rättssäkerhetsgarantier, för situationer där det kan finnas gränsöverskridande inslag. De möjliga lagstiftningsåtgärderna skulle kunna följas upp med internationella avtal mellan EU och en stat utanför EU, som t.ex. USA. Kommissionen har också betonat att vid bedömningen av såväl praktiska åtgärder som lagstiftningsåtgärder måste särskild vikt läggas vid skydd för grundläggande rättigheter, såsom den personliga integriteten och dataskydd.

Vid den policydebatt som ska hållas på ministermötet ska ministrarna få ge vägledning om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Därefter avser kommissionen att fortsätta arbetet med ledning av de val som ministrarna gör.

Svensk ståndpunkt

Det finns ett behov av att hitta konstruktiva lösningar för att kunna bemöta den här sortens gränsöverskridande brottslighet. Med hänsyn till de svårigheter som finns i fråga om att upptäcka och utreda cyberbrottslighet är det därför positivt att frågorna uppmärksammas på EU-nivå. Regeringen kan därför ge sitt stöd till kommissionens fortsatta arbete, under förutsättning att det präglas av en balans mellan alla berörda intressen.

Regeringen delar vidare synen att det finns problem som inte enbart kan lösas genom praktiska åtgärder. Möjliga lagstiftningsåtgärder inom detta område bör därför kunna utredas vidare. Betydande juridiska och tekniska svårigheter finns dock och arbetet med att utreda förutsättningarna för ett eventuellt lagförslag är långt ifrån slutfört. Det är viktigt att kommissionens fortsatta arbete präglas av att skapa en balans mellan bl.a. de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att utreda allvarlig brottslighet, skydd för den personliga integriteten, operatörernas villkor och regler om dataskydd.

b) encryption

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:(avseende e-bevisning och kryptering)

-10007/16, JAI 552/COPEN 195/DROIPEN 109/CYBER 67/ JAIEX 61/EJUSTICE 121

-13993/16, CYBER 124/COPEN 319/ENFOPOL 394

-15072-16, JAI 1037/CYBER 143/COPEN 369/DROIPEN 206/ JAIEX 103/EJUSTICE 210/ENFOPOL 459

-6890/17, JAI 183/CATS 17/CYBER 26/COPEN 64/ENFOPOL 97/CT 13/TELECOM

52/RELEX 201/SERVICES 3

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Den 2 december 2016 och den 24 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till justitieutskottet den 1 december 2016 och den 23 mars 2017.

Bakgrund

Frågan om kryptering behandlades på ett seminarium anordnat av Eurojust den 2 juni 2016. Det rådde stor enighet om att krypteringstekniken ska användas för att skydda medborgarnas integritet och att en noggrann avvägning måste göras mellan det behovet och de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att utreda allvarlig brottslighet.

Vidare diskuterades kryptering vid informella rådet för rättsliga och inrikes frågor i juli 2016, där mandat gavs att utforska frågan vidare. En enkät genomfördes av ordförandeskapet för att samla in underlag om de utmaningar brottsbekämpande myndigheter stöter på när det gäller krypterad bevisning. Av svaren drog ordförandeskapet slutsatsen att utmaningarna främst var praktiska och tekniska, inte juridiska.

Ordförandeskapet har i december 2016 föreslagit att en process initieras för att reflektera kring dessa frågor. Syftet är att hitta praktiska lösningar för dekryptering, att utforska möjligheterna att förbättra den tekniska expertisen på nationell nivå och EU-nivå, att utöka informationsutbytet inom ramen för the European Judicial Cybercrime Network samt att satsa på utbildning för de brottsbekämpande myndigheterna genom olika EU- institutioners försorg. Medlemsstaterna har vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i december 2016 uttryckt allmänt stöd för ordförandeskapets slutsatser och förslag.

c) data retention

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet kommer att informera om det arbete som sedan i april genomförs i den nybildade, informella arbetsgruppen Friends of the Presidency Data Retention.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Den 8 mars 2017 beslutades att inrätta en informell arbetsgrupp, Friends of the Presidency Data Retention, med anledning av EU-domstolens avgörande i den s.k. Tele2-domen om datalagring (mål C-203/15). Hittills har två möten genomförts och ett tredje är planerat till den 29 maj.

Tele2-domen rör skyldigheten att lagra uppgifter om elektronisk kommunikation för brottsbekämpande ändamål. Domen som meddelades den 21 december 2016 säger bl.a. att generell och odifferentierad lagring inte är förenlig med EU-rätten. EU-domstolen

uttalar sig också i domen om vilka villkor som ska gälla för tillgång till lagrade uppgifter och konstaterar att detta kan ges under vissa former som rör grov brottslighet.

Regeringen fattade den 16 februari 2017 beslut om att en särskild utredare ska se över bestämmelserna om skyldigheten att lagra uppgifter om elektronisk kommunikation som gäller för leverantörer av allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster samt bestämmelserna om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till sådana uppgifter. Översynen ska ske i syfte att anpassa det svenska regelverket till EU-rätten såsom den uttolkats av EU-domstolen i förhandsavgörandet den 21 december 2016 i de förenade målen C-203/15 och C-698/15. Utredaren ska presentera sin utredning den 9 oktober 2017.

13.Protection of children in Migration (Sr Johansson)

a)Draft Conclusions of the Council of the European Union and the representatives of the governments of the Member states on the protection of children in Migration

=Adoption

b)Protection of children in Migration

=Policy debate

Avsikten med behandlingen i rådet

Policydebatt samt antagande av rådsslutsatser om skydd för migrerande barn.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2016/17:FPM86 – Meddelande om skydd för migrerande barn. Kommissionens förslag KOM (2017) 211.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Den 12 april 2017 publicerade kommissionen meddelandet (KOM (2017) 211) om skydd för migrerande barn. I meddelandet har kommissionen uppmärksammat en rad förbättringsområden i genomförandet och skyddet av barn som befinner sig i en sådan situation. Kommissionen har därför tagit fram rekommendationer om åtgärder som EU och medlemsstaterna med stöd av relevanta EU-myndigheter (EASO, FRA och Frontex) bör vidta för att åstadkomma ett bättre genomförande. Rekommendationerna har sin utgångspunkt i redan befintliga initiativ, processer och regelverk. Syftet är att ange ett antal förslag på samordnade och ändamålsenliga åtgärder för att avhjälpa de mest akuta bristerna och att tillgodose de behov som barn som befinner sig i en migrationssituation har. Kommissionen konstaterar att ökningen av och det stora antalet barn (ensamkommande och i familj) som befinner sig i olika typer av migrationssituationer i EU har inneburit påfrestningar för de nationella

migrationsmyndigheterna och barnskyddssystemen i EU. Kommissionen konstaterar att det första steget är att ta itu med de bakomliggande orsakerna till att så många barn ger sig ut på farliga resor till EU. Kommissionen betonar vidare bland annat vikten av att stärka barnskyddssystemen längs migrationsrutterna, tidigare insatser i samband med att barn anländer till EU, förbättrade skyddsåtgärder och mottagande i EU till varaktiga lösningar inklusive familjeåterförening och återvändande. Ordförandeskapet har tagit fram utkast på rådsslutsatser som välkomnar kommissionens meddelande om skydd för migrerande barn. Dessa rådsslutsatser betonar bland annat att skyddsinsatser rörande barn ska vara en integrerad del av EU:s arbete med migration och vara prioriterade i allt arbete som rör barn i migrationssituationer. Principen om barnets bästa ska vara vägledande för dessa insatser. Det är viktigt för EU och medlemsstaterna att bemöta grundorsakerna till att barn ger sig ut på farofyllda resor till EU inklusive att motverka det negativa inflytandet av människosmugglare och andra som kan utnyttja barns särskilt utsatta situation. Rådsslutsatserna välkomnar kommissionen och EU:s myndigheter att ge förstärkt stöd i form av utbildning, vägledning och operativt stöd särskilt till de medlemsstater som har de största utmaningarna inom området.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rådsslutsatser om skydd för migrerande barn. Slutsatserna lyfter fram vikten av ett förbättrat genomförande av skyddsinsatser rörande barn som befinner sig i olika typer av migrationssituationer. Regeringen anser att det är viktigt med en helhetssyn som inbegriper åtgärder som tar sikte på såväl grundorsakerna till barns riskfyllda resor till EU, som åtgärder som syftar till att stärka barnskyddssystemen längs migrationsrutterna, skyddsåtgärder och mottagande i EU till varaktiga lösningar.

14. Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några övriga frågor.

INRIKES FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

15. Reform av det gemensamma europeiska asylsystemet och vidarebosättning

(Sr Johansson)

a)Dublin: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing the criteria and mechanisms for determining the

Member State responsible for examining an application for international protection lodged in one of the Member States by a third-country national or a stateless person (recast) (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2015/16:FPM94, kommissionens förslag KOM(2016)270.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni 2016, den 7 oktober 2016 och den 2 december 2016, den 24 mars 2017 samt den 11 maj 2017 (frågan om solidaritet).

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Tjänstemannainformation den 19 maj 2016 samt överläggning den 26 maj 2016. Tjänstemannainformation den 24 november 2016 och information den 1 december 2016. Överläggning den 2 februari 2017, den 23 mars 2017 samt den 10 maj 2017 (frågan om solidaritet).

Bakgrund

Kommissionen presenterade förslaget till revidering av Dublinförordningen den 4 maj 2016. Förslaget syftar till att effektivisera handläggningen av Dublinärenden, förhindra sekundära förflyttningar samt att det etableras en omfördelningsmekanism av asylsökande.

Förhandling i rådsarbetsgrupp påbörjades i maj 2016 men stannade av i oktober 2016 eftersom frågan om en tvingande omfördelning av asylsökande ledde till en djup oenighet bland medlemsstaterna. Frågan om solidaritet och ansvar har istället diskuterats informellt för att nå en kompromiss. Något nytt formellt förslag har inte presenterats.

Ordförandeskapet har valt att hantera vissa frågor i de olika förslagen i asylpaketet horisontellt och har därför kommit med kompromissförslag gällande några artiklar i Dublinförordningen, främst rörande sekundära förflyttningar.

Av Europeiska rådets slutsatser den 15 december 2016 framgår att rådet uppmanas att nå konsensus om EU:s asylpolitik under det maltesiska ordförandeskapet.

Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 är. Mot bakgrund av läget i förhandlingarna kan det bli fråga om att Dublinförordningen tas upp endast som en lägesrapport.

b)Reception conditions: Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council laying down standards for the reception of applicants for international protection (recast) (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM129, kommissionens förslag KOM (2016)465.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om reviderat mottagandedirektiv. Förslaget syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU, minska incitamenten för sekundära förflyttningar samt tidigarelägga de sökandes tillträde till arbetsmarknaden.

Kommissionen föreslår bland annat krav på att medlemsstaterna ska beakta de normer för mottagandeförhållanden som tagits fram på EU-nivå i syfte att säkerställa att alla asylsökande får en värdig behandling. För att motverka sekundära förflyttningar föreslås möjligheter att sätta in ytterligare restriktioner i de sökandes rörelsefrihet liksom strikta konsekvenser om restriktionerna inte respekteras. För att förbättra de sökandes möjligheter att bli självförsörjande och integreras vill kommissionen att sökande tidigare ska få tillträde till arbetsmarknaden.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016 och den tredje genomgången av förslaget har precis avslutats. Vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 13-14 oktober, den 8-9 december 2016 samt den 27-28 mars 2017 gavs en lägesrapport om förhandlingen av kommissionens förslag till reviderat mottagandedirektiv. Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 är.

c)Qualification: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on standards for the qualification of third-country nationals or stateless persons as beneficiaries of international protection, for a uniform

status for refugees or for persons eligible for subsidiary protection and for the content of the protection granted and amending Council Directive 2003/109/EC of 25 November 2003 concerning the status of third-country nationals who are long-term residents (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM130, kommissionens förslag KOM (2016)466.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till konstitutionsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017.

Bakgrund

Förslaget till skyddsgrundsförordning är ett av flera lagstiftningsförslag som ingår i reformen av det gemensamma asylsystemet som kommissionen presenterat under våren och sommaren 2016. Kommissionen presenterade sitt ursprungliga förslag den 13 juli 2016. Förordningen avses ersätta det nuvarande skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU).

Förslaget syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i ett beviljat skydd. Förslaget innehåller vissa förtydliganden av kriterierna för skyddsbehov och uteslutande samt krav på att medlemsstaterna ska beakta analyser som föreslås tas fram med stöd av det europeiska stödkontoret för asylfrågor. Tydligare krav på omprövning av skyddsbehovet införs. Vilka rättigheter och skyldigheter de som beviljats internationellt skydd har utvecklas och förtydligas.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades under hösten 2016. Ett flertal kompromissförslag har presenterats av ordförandeskapet. Sedan mars 2016 förs förhandlingarna på rättsrådgivarnivå. Frågan om uppehållstillståndens längd har behandlats på Coreper den 17 maj 2017. Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni är.

d)Procedure: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a common procedure for international protection in the Union and repealing Directive 2013/32/EU (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM131, kommissionens förslag KOM(2016)467

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till konstitutionsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag till asylprocedurförordning. Förordningen avses ersätta det nuvarande asylprocedurdirektivet. Förslaget syftar till att etablera ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat.

Kommissionen föreslår bl.a. fler och kortare tidsfrister för myndigheternas handläggning av ärenden. Utöver nuvarande tidsfrist för registrering av en ansökan införs en tidsfrist för när en ansökan därefter ska lämnas in. Tidsfrister införs också i överprövningsförfarandet. Sökandes skyldighet att stanna kvar i den prövande medlemsstaten och att samarbeta med myndigheterna förtydligas. Det blir obligatoriskt för de prövande myndigheterna att använda påskyndade förfaranden i vissa fall. Garantierna för de sökande stärks när det gäller rätten till information och till rättsligt biträde. Garantierna för barn stärks bl.a. genom tidsfrister för förordnande av företrädare och krav på tillsyn över företrädarna.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades under hösten 2016.

Den första genomgången av förslaget har ännu inte avslutats. Vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 13-14 oktober, den 8-9 december 2016 samt den 27-28 mars 2017 gavs lägesrapporter om förhandlingen av kommissionens förslag. Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 är. Mot bakgrund av läget i förhandlingarna kommer den sannolikt tas upp som en lägesrapport.

e)Eurodac: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the establishment of 'Eurodac' for the comparison of fingerprints for the effective application of [Regulation (EU) No 604/2013 establishing the criteria and mechanisms for determining the Member State responsible for examining an application for international protection lodged in one of the Member States by a third-country national or a stateless person], for identifying an illegally staying third-country national or stateless person and on requests for the comparison with Eurodac data by Member States' law enforcement authorities and Europol for law enforcement purposes (recast) (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses i rådet.

Dokument:

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

Fakta-PM 2015/16:FPM96

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni, 7 oktober och 2 december 2016.

Tidigare behandlad i socialförsäkringsutskottet: Överläggning den 26 maj, 1 december 2016 samt 11 maj 2017. Information lämnad den 2 februari och 24 mars 2017. Tjänstemannainformation den 19 maj och 24 november 2016.

Bakgrund

Eurodac är en EU-gemensam databas med fingeravtryck, som skapats för att hjälpa till att fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan. Den 4 maj 2016 presenterade kommissionen ett förslag om en revidering av Eurodacförordningen. Förslaget innebär att Eurodac, förutom att bidra till det praktiska genomförandet av Dublinförordningen, även ska bidra till kontroll av olaglig invandring och underlätta återvändande. Eurodac föreslås på så sätt få ett bredare användningsområde än tidigare. Förslaget innebär att information om bland annat fingeravtryck och ansiktsbild kommer att lagras och jämföras för personer som ansöker om asyl, grips i samband med att de olagligen passerar EU:s yttre gräns eller uppehåller sig olagligen i en medlemsstat.

Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 8-9 december 2016 togs en partiell allmän inriktning som gav ordförandeskapet mandat till att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Den partiella allmänna inriktningen innefattade (utöver kommissionens ursprungliga förslag, se FaktaPM 2015/16:FPM96) en till viss del förenklad tillämpning och utökad tillgång till Eurodac för brottsbekämpande

myndigheter för att mer effektivt kunna förebygga, upptäcka och utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott.

De delar av texten som har koppling till övriga förslag inom det gemensamma europeiska asylsystemet, exempelvis förslaget till reviderad Dublinförordning, och bestämmelser rörande interoperabilitet med andra informationssystem som SIS (Schengen Information System) och VIS (Visa Information System) är inte del av den partiella allmänna inriktningen. Vad avser frågan om interoperabilitet har kommissionen tillsatt en särskild expertgrupp som har i uppdrag att se över interoperabilitetsfrågor mellan olika informationssystem.

En fråga som lyfts rör alfanumerisk data (bokstäver, siffror, tecken) och om detta ska vara sökbart för brottsbekämpande myndigheter och för Europol. Om detta införs kommer det att bli möjligt för dessa myndigheter att göra sökningar inte enbart utifrån fingeravtryck utan även på namn, födelsetid, nationalitet, ålder m.m. Ordförandeskapet har inväntat en bedömning från Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), som färdigställdes i mitten på april.

LIBE-utskottet lämnade utkast till betänkande i februari. I betänkandet framgår bl.a. att utskottet ställer sig bakom kommissionens förslag om att åldern för fingeravtrycksinhämtning hos barn bör sänkas till sex år. Utskottet föreslår ändringar som ska säkerställa att Europol får en förenklad tillgång till Eurodac och det anser också att brottsbekämpande myndigheter och Europol ska få möjligheter att göra sökningar i Eurodac baserat på alfanumerisk data.

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet den 8-9 juni.

f)EASO: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the European Union Agency for Asylum and repealing Regulation (EU) No 439/2010 (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM95, kommissionens förslag KOM (2016)271

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni, 7 oktober 2 december 2016 och 24 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 19 maj 2016 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 26 maj 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november och

information den 1 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari, information den 23 mars och överläggning den 11 maj.

Bakgrund

Förslaget till ny förordning om Europeiska unionens myndighet för asylfrågor är ett av flera lagstiftningsförslag som ingår i reformen av det gemensamma asylsystemet som kommissionen presenterade under våren och sommaren 2016. Förslaget till EUAA- förordning (European Union Agency for Asylum) presenterades den 4 maj 2016.

Förhandlingarna inleddes sommaren 2016 och förslaget har behandlats såväl i rådsarbetsgrupp, på rättsrådgivarnivå, i Coreper samt på RIF-rådet. Den 20 december 2016 nåddes en partiell allmän inriktning i Coreper avseende EUAA. Den partiella allmänna inriktningen innefattar alla delar i förslaget som inte hänvisar till andra rättsakter som ingår i det gemensamma europeiska asylsystemet. Undantagna är delar som hänför sig till och direkta hänvisningar till förslaget om reviderad Dublinförordningen, särskilt rörande omfördelning av asylsökanden (art 2, 16, 32), förslaget om ett ramverk för vidarebosättning (art 35) och myndighetens roll att se över listan över säkra ursprungsländer och säkra tredje länder (art 11).

Syftet med kommissionens förslag är att stärka det praktiska samarbetet inom unionen och främja en enhetlig tillämpning av de gemensamma reglerna. I förhållande till det ursprungliga förslaget innebär den partiella allmänna inriktningen att det har förtydligats att det är kommissionen som är fördragets väktare och att myndigheten inte ska ta över kommissionens centrala uppgifter. Det har även förtydligats att de rekommendationer och riktlinjer som myndigheten ska utfärda inte kommer att vara bindande för medlemsstater och dess myndigheter och domstolar utan vägledande. De delar som under förhandlingarna framför allt har varit kontroversiella har rört övervakning och utvärdering av medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem. Ett flertal medlemsstater har varit emot ett utökat mandat i de delarna och förslaget att myndigheten ska utvärdera medlemsstaternas asylmottagning har tagits bort under förhandlingarna. Sverige har fått gehör för våra ståndpunkter. Förhandlingar med Europaparlamentet pågår för närvarande.

Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 är.

g)Resettlement Framework: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a Union Resettlement Framework and amending Regulation (EU) No 516/2014 of the European Parliament and the Council (First reading)

= Progress report / Policy debate / General approach

Avsikten med behandlingen i rådet

Det är ännu oklart vilken behandling som avses äga rum i rådet.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM122, kommissionens förslag KOM (2016)468.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Bakgrund

Kommissionen presenterade förslaget till förordning om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning den 13 juli 2016.

Förslaget har behandlats vid fyra tillfällen i rådsarbetsgrupp och vid två tillfällen på rättsrådgivarnivå. Det är tydligt att ordförandeskapet vill komma vidare i förhandlingarna. Generellt har majoriteten av medlemsstaterna uttalat stöd för målet att skapa fler platser för vidarebosättning i EU men många har framhållit att detta ska ske på frivillig grund och kräver flexibilitet i det nya systemet.

Ordförandeskapet har presenterat kompromissförslag främst syftande till uppdelning mellan vidarebosättning och humanitärt mottagande. Likaså har inkluderats att

UNHCR’s behovsbedömning, de s.k. Projected Global Resettlement Needs (PGRN), också kan vägas in vid valet av regioner.

Flera medlemsstater, däribland Sverige, som sedan länge har välfungerande nationella vidarebosättningsprogram har lyft fram frågan om finansieringsmöjlighet från asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) också för de nationella programmen.

Det är ännu oklart vad avsikten med behandlingen vid rådsmötet den 8-9 juni 2017 är. Sannolikt kommer förslaget till vidarebosättningsramverk att tas upp som en lägesrapport eller bli föremål för diskussion.

16.ETIAS: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a European Travel and Information Authorisation System (ETIAS)

(First reading) (sr Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av allmän inriktning

Bakgrund

Kommissionen presenterade i november 2016 förslaget om inrättande av ett europeiskt system för reseinformation och inresetillstånd- ETIAS. Systemet inrättas i syfte att

möjliggöra en obligatorisk förhandskontroll av alla viseringsfria tredjelandsmedborgare innan inresa i EU och Schengenområdet. Förhandskontrollen syftar till att bedöma om den resande enligt vissa kriterier skulle kunna utgöra risk för säkerhet, illegal migration och/ eller hälsa. Den information som den resande lämnar elektroniskt vid ansökningstillfället ska bland annat granskas genom att automatiska sökningar görs mot olika databaser för att fastställa om angiven identitet och om uppgifterna i resedokumentet stämmer överens, om personen är efterlyst, har meddelats inreseförbud eller om det finns information som tyder på att resenären kommer att stanna längre inom EU och Schengenområdet än tillåtet.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

17.Schengen Information System (SIS) (sr Ygeman)

a)Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the establishment, operation and use of the Schengen Information System (SIS) in the field of border checks, amending Regulation (EU) No 515/2014 and repealing Regulation (EC) No 1987/2006 (First reading)

b)Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the establishment, operation and use of the Schengen Information System (SIS) in the field of police cooperation and judicial cooperation in criminal matters, amending Regulation (EU) No 515/2014 and repealing Regulation (EC) No 1986/2006, Council Decision 2007/533/JHA and Commission Decision 2010/261/EU (First reading)

c)Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the establishment, operation and use of the Schengen Information System (SIS) for the return of illegally staying third-country nationals (First reading)

Avsikten med behandlingen i rådet

Policydebatt om de tre förordningsförslagen om Schengen informationssystem (SIS)

Bakgrund

I december 2016 presenterade kommissionen tre nya förslag till förordningar som rör Schengens informationssystem, SIS. Två av dessa ska ersätta nu gällande reglering (Förordning (EG) nr 1987/2006 om användning av SIS vid kontroller av tredjelandsmedborgare som inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse i Schengenområdet resp. rådets beslut 2007/533/RIF om användning av SIS för polissamarbete och straffrättsligt samarbete). Den tredje förordningen rör användning av SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och syftar till att utväxla och följa upp information om återvändandebeslut.

De nya förordningsförslagen syftar till stor del till att anpassa lagstiftningen till gällande dataskyddsbestämmelser, tekniska förbättringar som ska underlätta för slutanvändarna, utökade krav på statistik och en utvecklad användning av biometri. Det ska t.ex. bli möjligt att göra sökningar i systemet på fingeravtryck. Tidigare har man endast kunna använda fingeravtryck för att bekräfta en träff i systemet. Dessutom utökas tillgången till systemet för EU-myndigheterna Europol, Eurojust och Frontex. Den tydligaste förändringen är förslaget att införa återvändandebeslut. I dag registreras personer som utvisas ur ett Schengenland och där det finns ett återreseförbud. Men genom det nya förslaget ska också återvändandebeslut registreras i SIS så snart det har fattats. På så vis ska den beslutande medlemsstaten dels få en bekräftelse på att beslutet blivit verkställt genom att personen har lämnat unionens territorium, dels få information om personen istället för att lämna Schengen beger sig till ett annat medlemsland. Syftet är att täppa till det informationsglapp som finns idag när det gäller återvändandebeslut. Se vidare i faktapromemoria 2016/17:FPM58.

Under våren har en första läsning av förslagens samtliga artiklar genomförts på tjänstemannanivå.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

18. Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

= Information from the Presidency on current legislative proposals

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.

Bakgrund

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.

Icke lagstiftande verksamhet

19. Migration: current situation (Sr Johansson)

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas diskutera situationen på migrationsområdet

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015 och den 19 februari, 4 mars, 15 april, 13 maj, 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016 och 24 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 och den 3 mars, 14 april, 12 maj, 26 maj, 24 november, 1 december 2016 och 23 mars 2017.

Bakgrund: På RIF-rådet den 8-9 juni kommer en diskussion att äga rum om situationen på migrationsområdet. Denna dagordningspunkt är sedan 2015 återkommande på råden för rättsliga och inrikes frågor. Diskussionerna har tidigare fokuserat på genomförandet av de åtgärder man beslutat vidta för att hantera migrationssituationen.

Svensk ståndpunkt

EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning), särskilt till Grekland.

Medlemsstaterna måste öka antalet platser för att motta skyddsbehövande syrier från Turkiet.

Det är prioriterat att få stopp på människosmugglingen för att förhindra dödsolyckor. Sverige arbetar för att skapa lagliga vägar in till EU för att söka asyl.

Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

20.Return Policy (Sr Johansson)

a)Implementation of Commission Recommendation on Return

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport från ordförandeskapet om genomförandet av kommissionens rekommendation om återvändande.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

-K(2017) 1600 Kommissionens rekommendation av den 7.3.2017 om effektivare återvändanden vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG

-Fakta-PM 2016/17:FPM80 Kommissionens meddelande om en

förnyad handlingsplan för återvändande samt rekommendation om effektivare tillämpning av återvändandedirektivet

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 24 mars 2017 inför rådets möte för rättsliga och inrikesfrågor den 27-28 mars 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Överläggning den 23 mars 2017 inför rådets möte för rättsliga och inrikesfrågor den 27- 28 mars 2017

Bakgrund

Den 7 mars 2017 presenterade kommissionen en rekommendation om effektivare återvändanden vid tillämpningen av återvändandedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den

16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna). Rekommendationen innehåller vägledning för hur medlemsstaterna kan effektivisera sina nationella återvändandeförfaranden och öka antalet återvändanden inom ramen för det handlingsutrymme som ges i direktivet.

Rekommendationen välkomnades av Europeiska rådet i ordförandeslutsatser från dess möte i Valletta den 9 mars 2017 och behandlades även i rådet vid dess möte för rättsliga och inrikesfrågor den 27-28 mars 2017.

Ordförandeskapet genomför nu, på rådsarbetsgruppsnivå, en kartläggning av i vilken utsträckning medlemsstaterna tillämpar rekommendationen i syfte att identifiera eventuella svårigheter och vad som kan behöva följas upp med ytterligare stödåtgärder. Kommissionen avser att senast i december 2017 bedöma framstegen och avlägga rapport om genomförandet av rekommendationen.

b)Draft Council Conclusions on enhancing return and readmission of illegally staying persons

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av rådsslutsatser som lyfter fram kopplingen mellan viseringspolitik och återtagande.

Dokument: -

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

EU har sedan 2005 aktivt använt sig av en tydlig koppling mellan viseringsförenklingar och återtagandessamarbete. En avgörande princip i samband med förhandlingar om viseringsförenklingsavtal har varit att ett avtal inte kan ingås eller tillämpas förrän ett återtagandeavtal har ingåtts och börjat tillämpas. Detta har även förtydligats i de förhandlingsmandat som rådet gett kommissionen avseende viseringsförenklingsavtal, till exempel gentemot Vitryssland. Om återtagandeavtalet inte följs av tredjeland ska viseringsförenklingsavtalet med det aktuella landet kunna sägas upp eller suspenderas.

Sedan 2013 inkluderar Rådets förordning 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EU:s viseringsförordning) en suspenderingsmekanism som slår fast att bristande återtagandesamarbete kan föranleda att viseringskrav tillfälligt återinförs för medborgare från det aktuella tredjelandet (art. 1a).

EU:s partnerskapsram med tredjeländer utgör sedan juni 2016 en viktig del av den externa dimensionen av EU:s gemensamma politik på migrationsområdet. I kommissionen meddelande gällande partnerskapsramen föreslås att både positiva och negativa incitament ska användas för att uppnå ett heltäckande partnerskap med prioriterade tredjeländer, inklusive ett förbättrat återvändande och återtagande. Samtliga politikområden och instrument för EU:s yttre förbindelser ska användas för att uppnå de migrationspolitiska målsättningarna.

Även inom ramen för den pågående översynen av Europaparlamentets och rådets förordning 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (EU:s viseringskodex) har kopplingen mellan viseringsförenklingar och återtagandesamarbete lyfts fram. I den rådsposition avseende en reviderad viseringskodex som antogs under våren 2016 har slagits fast att förenklingar enbart ska ges till medborgare i tredjeländer som samarbetar på återtagandeområdet.

Vid rådets möte för inrikes och rättsliga frågor den 27 mars 2017 efterfrågades en fortsatt diskussion på ministernivå kring möjligheterna att bättre använda viseringspolitiken i syfte att främja återtagandesamarbetet med ursprungsländer. Ordföranden har tagit fram förslag till rådsslutsatser som markerar den politiska viljan att använda viseringsinstrument för att främja återtagande.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rådsslutsatser om kopplingen mellan den gemensamma viseringspolitiken och arbetet för att främja återvändande och återtagande med tredjeland. De två politikområdena är nära sammanhängande och gemensamma EU- insatser inom ramen för viseringskodexen för att förmå tredjeland att ta tillbaka sina egna medborgare kan bidra till ett mer effektivt återvändande. Samtidigt är det viktigt

att alla åtgärder som vidtas är balanserade och tar hänsyn till de långsiktiga, specifika relationerna med berört tredjeland.

21. Counter-Terrorism – RAN: Radicalisation Awareness Network: Further steps (Sr

Ygeman)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion om hur arbetet i nätverket för kunskapsspridning om radikalisering kan utvecklas.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: 7531/17

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 24 mars 2017

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till JuU den 23 mars

Bakgrund

Vid rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 27–28 mars 2017 tog Frankrike och Tyskland upp ett initiativ om att vidareutveckla nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN: Radicalisation Awareness Network) till ett europeiskt centrum för att förebygga radikalisering. Kommissionen åtog sig då att vid RIF-rådet i juni presentera förslag på hur arbetet med att vidareutveckla RAN kan föras vidare.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar att EU vidareutvecklar samarbetet för att förebygga våldsbejakande extremism, både till innehåll och till organisation. Det är viktigt att det vidareutvecklade samarbetet blir resurseffektivt.

Samarbetet inom RAN har möjliggjort ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan personer som arbetar med förebyggande insatser. Det är viktigt att detta kunskaps- och erfarenhetsutbyte fortsätter och utvecklas.

22.Information Systems and Interoperability (Sr Ygeman)

a)Draft Council Conclusions on improving information exchange and ensuring interoperability of EU information systems

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande

Bakgrund

Efter terrordåden i Paris och Bryssel publicerade kommissionen den 6 april 2016 meddelandet om Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, KOM(2016) 205. Meddelandet beskrev bristerna hos de EU-gemensamma informationssystemen på området för gränskontroll, migrationshantering och brottsbekämpning och behandlade övergripande hur systemen bättre skulle kunna stödja skyddet av de yttre gränserna och den inre säkerheten. Ökad enhetlighet i informationshanteringen och effektivt utnyttjande av redan existerande information och system är nyckelåtgärder för att skydda den inre säkerheten. Samtidigt kan ”glapp” mellan systemen behöva åtgärdas. Som alltid ska hänsyn tas till både effektivitet, integritet och kostnadsaspekter. Som en av de åtgärder som föreslogs i meddelandet inrättade kommissionen en rådgivande expertgrupp med deltagande på hög nivå från medlemsstaterna, berörda EU-organ och -myndigheter. Högnivåexpertgruppen har diskuterat rättsliga, tekniska och operativa aspekter på olika lösningar för att uppnå en effektivare informationshantering och ökad interoperabilitet mellan de gemensamma informationssystemen. Gruppens slutrapport publicerades den 11 maj 2017. Rapporten omfattar ett 50-tal motiverade rekommendationer om det fortsatta arbetet. Ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser som täcker alla rekommendationerna.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

b)Roadmap to enhance information exchange and information management including interoperability solutions in the Justice and Home Affairs area

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om genomförandet av färdplanen för förbättring av informationsutbytet och informationshanteringen, inbegripet interoperabilitetslösningar på området för rättsliga och inrikes frågor.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: 9368/16 och 13554/1/16 REV 1

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni och 11 november 2016

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Information till JuU den 2 juni och 10 november 2016

Bakgrund

Färdplanen om förbättring av informationsutbytet antogs vid RIF-rådet i juni 2016. Färdplanen anger grundläggande principer för ett effektivt och rättsäkert informationsutbyte liksom strategiska överväganden för utvecklingen av informationsutbytet på lång sikt. Den innehåller också åtgärder för att utveckla informationsutbytet och hanteringen av information inom tre områden: brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete, spårning av personer som är

inblandade i terrorism och av deras resor samt gränsförvaltning och migration. För att säkerställa genomförandet av färdplanen kommer den att följas upp regelbundet. En första uppföljning gjordes vid RIF-rådet den 18 november 2016.

c)Draft Council Conclusions on recommending security checks in case of irregular migration

= Adoption

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande

Bakgrund

Vid informellt ministermöte (rättsliga och inrikes frågor) i Valetta den 26-27 januari uppdrog ministrarna åt den operativa kommittén för inre säkerhet (COSI) att diskutera om det bör finnas en gemensam syn kring säkerhetsrelaterade kontroller vid irreguljär migration. Vid COSI:s möte den 16 maj presenterade ordförandeskapet ett utkast till rådsslutsatser på temat, vilket vann generellt stöd bland medlemsstaterna. Utkastet kommer att revideras ytterligare efter fortsatta möten på tjänstemannanivå, men ordförandeskapets målsättning är att slutsatserna ska antas av RIF-rådet den 8–9 juni.

Svensk ståndpunkt

Se vidare i bifogad promemoria.

23.Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

-Work programme of the incoming Presidency

=Presentation by the Estonian delegation

Avsikten med behandlingen i rådet

Det inkommande ordförandeskapet Estland kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden juni – december 2017.

Bakgrund

Gemensamma kommittén på ministernivå

1. ETIAS: Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a European Travel and Information Authorisation System (ETIAS)

(First reading) (Sr Ygeman)

Se rådets dagordning.

2.Schengen Information System (SIS) (Sr Ygeman)

reading)

= Policy debate

Se rådets dagordning.

3.Any other business (Sr Johansson, Sr Ygeman)

-Information from the Presidency on current legislative proposals Se rådets dagordning.

_____