RIF, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2934BF)

PAGE 4


Kommenterad dagordning	Ju2011/1220/EU

2011-06-01

Justitiedepartementet

EU-nämndens kansli

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottets kansli

Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli

Kopia: Konstitutionsutskottets kansli

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Luxemburg den 9-10 juni 2011

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Se bifogad preliminär dagordning.

2. Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

Lagstiftningsöverläggningar

3. Asyl (Sr Billström)

– a) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande (omarbetning)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen och ett första åsiktsutbyte om förslagen.

Bakgrund

Kommissionen antog den 3 december 2008 förslaget till omarbetning

av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna, (mottagandedirektivet), (2008/09:FPM77). Förslaget syftar till att skapa mer likvärdiga mottagandevillkor för asylsökande inom EU för att på så sätt bland annat minska problemen med så kallade sekundära förflyttningar av asylsökande mellan medlemsstaterna i den mån dessa är hänförliga till brister i och ojämlikheter mellan de nationella mottagandesystemen. Förslaget har kritiserats av flera medlemsstater med hänsyn till möjliga finansiella konsekvenser och en oro för utökande av administrativa bördor på de nationella mottagandesystemen. Medlemsstaterna enades under sommaren 2010 om att intensifiera arbetet med ett antal av de övriga förslagen till rättsakter som ingår i det s.k. asylpaketet, parallellt med att kommissionen arbetade vidare med utformningen av mottagandedirektivet och asylprocedurdirektivet. Vid RIF-rådet den 8-9 november 2010 aviserade kommissionen nya ändringsförslag vad gäller asylprocedur- och mottagandedirektiven under 2011. Dessa förslag förväntas antas av kommissionen den 1 juni.

Svensk ståndpunkt

Sverige eftersträvar ett fördjupat samarbete inom asylområdet och välkomnar förändringar som syftar till att de generella mottagandevillkoren inom EU förbättras. Sverige anser att det är en nödvändig utgångspunkt för omarbetningen av de nya mottagande-bestämmelserna att dessa utformas på ett sätt som gör att de inte kommer att ha en negativ inverkan på effektiviteten i asylprocessen. Det är viktigt att vi har ett system som är både rättssäkert, humant och kostnadseffektivt.

b) (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd (omarbetning) = Föredragning av kommissionen och en första diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen och ett första åsiktsutbyte om förslagen.

Bakgrund

Kommissionen antog den 21 oktober 2009 ett förslag till omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att

bevilja eller återkalla internationellt skydd (asylprocedurdirektivet), (2009/10:FPM48). Asylprocedurdirektivet berör förfarandet vid prövningen av en asylansökan och innehåller ett antal grundläggande principer och garantier som ska vara uppfyllda i de nationella asylförfarandena.

Enligt kommissionen syftar förslaget till att åstadkomma en ökad harmonisering samt tydligare och mer konsekventa regler för hur internationellt skydd får beviljas och återkallas än vad som finns i det nuvarande direktivet. Förslaget har kritiserats av medlemsstaterna främst för att det innebär en ökad detaljreglering som kan leda till försämrad effektivitet och ökade kostnader.

Medlemsstaterna enades under sommaren 2010 om att intensifiera arbetet med ett antal av de övriga förslagen till rättsakter som ingår i det s.k. asylpaketet, parallellt med att kommissionen arbetar vidare med utformningen av asylprocedurdirektivet och mottagandedirektivet. Vid RIF-rådet den 8-9 november 2010 aviserade kommissionen nya ändringsförslag vad gäller asylprocedur- och mottagandedirektiven under 2011. Dessa förslag förväntas antas av kommissionen den 1 juni.

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att det är en nödvändig utgångspunkt för omarbetningen av de nya asylprocedurbestämmelserna att dessa utformas på ett sätt som gör att de inte kommer att ha en negativ inverkan på effektiviteten i asylprocessen. Det är viktigt att vi har ett asylsystem som är humant, rättssäkert och kostnadseffektivt.

4. Laglig migration (Sr Billström)

– a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern överföring av personal

b) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning

c) Förslag till direktiv om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om läget i förhandlingarna.

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

Inför RIF-rådet 2-3 december 2010.

Bakgrund

Förslaget till direktiv om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, (ICT-direktivet, Fakta-PM nr 123(2011), presenterades i juli 2010 och förhandlingar pågår i arbetsgruppen för migration.

Förslaget innehåller villkor för inresa och vistelse till och inom EU för företagsinternt förflyttade personer liksom bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor, likabehandling avseende sociala och ekonomiska rättigheter samt bestämmelser om möjlighet för familjemedlemmar att flytta med.

Förslaget till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning, (säsongsanställningsdirektivet, Fakta-PM nr 124(2011), innebär ett särskilt förfarande för inresa och vistelse i EU för säsongsarbetare. Förslaget presenterades i juli 2010 och förhandlingar pågår i arbetsgruppen för migration. Direktivförslaget innehåller också bestämmelser om bl. a. arbets- och anställningsvillkor samt likabehandling vad gäller vissa sociala och ekonomiska rättigheter. Direktivförslaget innebär inte någon förändring vad avser förhållandet att medlemsstaternas behov av säsongsarbetare fortsatt ska avgöras av medlemsstaterna själva.

Förslaget till direktiv om en enda ansökningsprocedur, ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd samt en gemensam uppsättning rättigheter, (ramdirektivet, FaktaPM 2007/08:FPM58), har förhandlats sedan 2008. Europaparlamentet (EP) antog sin rapport den 24 mars 2011. Förhandlingar pågår mellan EP och Rådet.

Direktivförslaget innebär att en ansökan om att vistas och arbeta på medlemsstatens territorium ska avgöras i ett enda ansökningsförfarande som resulterar i ett kombinerat tillstånd som ger rätt till både vistelse och arbete. Förslaget innebär att alla tredjelandsmedborgare som omfattas av direktivet ska åtnjuta likabehandling när det gäller t.ex. arbetsvillkor, föreningsfrihet, socialförsäkringar, skatteförmåner och utbetalning av statligt intjänade pensioner vid flytt till tredje land.

5. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en

europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid

Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (Sr Ask)

= Lägesrapport / kvarstående frågor

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport och behandling av utestående frågor.

Bakgrund

Som svar på en uppmaning i Stockholmsprogrammet presenterade kommissionen i februari 2010 ett förslag till ändring av Frontexförordningen, i syfte att klargöra Frontex mandat och stärka byråns roll. Förslaget har sedan dess förhandlats i arbetsgrupp och Coreper. En stor majoritet av medlemsstaterna har nått en samsyn om de flesta delarna av förslaget.

Ordförandeskapet och kommissionen har genomfört trepartssamtal med Europaparlamentets rapportör. Enligt ordförandeskapet ligger fokus på LIBE-utskottets förslag om inrättandet av ett ”EU Border Guard System”. Diskussionerna fortsätter nu dels mellan medlemsstaterna, dels mellan ordförandeskapet, Europaparlamentet och kommissionen.

Vid RIF-rådets möte den 9-10 juni 2011 står ändringen i Frontexförordningen uppsatt dels som en lägesrapport, dels som behandling av utestående frågor. Inför RIF-rådsmötet kommer förordningen att diskuteras ytterligare varför det ännu är omöjligt att ange vilka frågor som kommer vara utestående vid själva rådsmötet. I Europeiska rådets slutsatser från den 24-25 mars 2011 framförs önskemålet att en överenskommelse om förordningen bör nås senast i juni 2011.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar generellt kommissionens förslag. Det är bra att Frontex mandat förtydligas och att byrån får förutsättningar att klara de uppgifter den ålagts.

Se vidare i bifogad promemoria.

6. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora

IT-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapets förhoppning är att det ska finnas förutsättningar för en politisk överenskommelse om en slutlig förordningstext.

Bakgrund

I juni 2009 presenterade kommissionen ett förslag om att inrätta en byrå för den operativa förvaltningen av stora IT-system som beslutas inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget presenterade kommissionen ånyo förslaget med en till det nya fördraget anpassad rättslig grund. Förhandlingarna i rådet påbörjades under det svenska ordförandeskapet i EU och har fortsatt under Spaniens, Belgiens och nu Ungerns ordförandeskap. Vid rådsmötet i december 2010 kunde ministrarna enas kring en politisk kompromiss när det gäller byråns geografiska placering (huvudkontor i Tallinn, operativ drift i Strasbourg). Därefter har ett fåtal utestående frågor i förslaget diskuterats vidare i rådet. Vid rådsmötet den 11-12 april gavs ordförandeskapet stöd för sin föreslagna linje i de s.k. trilogförhandlingarna med Europaparlamentet. Vid rådsmötet den 12 maj gavs en lägesrapport om hur förhandlingarna fortskridit.

Trilogförhandlingarna är i skrivande stund på väg att avslutas. EP har deklarerat att det kan acceptera kompromissförslaget förutsatt att besluten om byråns säte och driftsort regleras i förordningen om inrättande av en IT-byrå (se artikel 7) och inte, som föreslås i kompromissen, i särskilda rådsbeslut.

Svensk ståndpunkt

Sveriges utgångspunkt är att den tekniska förvaltningen av de EU-gemensamma IT-lösningarna ska vara kostnadseffektiv, rättssäker och utföras med stor respekt för integritetsskyddsfrågor. Inom ramen för förhandlingsarbetet i rådet bedöms dessa målsättningar ha uppnåtts.

Förutsatt att den slutliga texten efter förhandlingar med EP inte väsentligt avviker från den kompromisstext som accepterades i april kan Sverige stödja ett antagande av förordningen om inrättande av en IT-byrå. Sverige kan även acceptera att beslut om byråns säte och driftsort regleras i förordningen.

Se vidare i bifogad promemoria.

7. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om angrepp

mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut

2005/222/RIF (Sr Ask)

= Allmän riktlinje

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta en allmän inriktning avseende hela direktivförslaget.

Bakgrund

Direktivförslaget, som avser att ersätta rambeslutet om angrepp mot informationssystem (2005/222/RIF), syftar till att ytterligare tillnärma medlemsstaternas strafflagstiftning på området för angrepp mot informationssystem. Vidare är avsikten att förbättra samarbetet mellan rättsliga och andra behöriga myndigheter, inbegripet polismyndigheter och andra specialiserade brottsbekämpande organ i medlemsstaterna.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar initiativet till fortsatt arbete i syfte att ytterligare förstärka arbetet med att motverka och bekämpa angrepp mot informationssystem. IT-brottslighet omfattas också uttryckligen av den rättsliga grunden i Lissabonfördraget för tillnärmning av straffrätt. Förslaget överensstämmer i stora delar med det tidigare rambeslutet, men innehåller därtill bestämmelser som ytterligare förstärker arbetet inom EU med att motverka och bekämpa dessa företeelser. Internationell samverkan är en förutsättning för framgång och det europeiska samarbetet av central betydelse.

Sverige kan godkänna förhandlingsresultatet.

Se vidare i bifogad promemoria.

8. Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken

Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken

Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till

Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk

utredningsorder på det straffrättsliga området (Sr Ask)

= Allmän delöverenskommelse

Avsikten med behandlingen i rådet

Nå en allmän överenskommelse om artiklarna 1–18. Det pågår dock fortfarande förhandlingar på tjänstemannanivå om artiklarna som gäller vägransgrunderna, rättsmedel och kostnader.

Bakgrund

Sverige har tillsammans med sex andra medlemsstater lagt fram förslaget till direktiv. Direktivet omfattar i princip allt straffrättsligt samarbete inom EU som avser inhämtande av bevisning. Nuvarande samarbete om bevisinhämtning inom EU är baserat på både traditionell ömsesidig rättslig hjälp och principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet syftar till att åstadkomma en ny heltäckande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet avser att ersätta de olika instrument som reglerar det nuvarande samarbetet.

Förhandlingar om förslaget inleddes i juli 2010. Hittills har artiklarna 1–18 behandlats.

En fråga som har varit av största vikt för Sverige under förhandlingarna har varit att säkerställa att regleringen i direktivet inte kommer i konflikt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige har, på alla nivåer, lagt ner mycket arbete för att få in en uttrycklig vägransgrund kopplad till pressfrihet och yttrandefrihet i andra medier. Sverige har till slut fått gehör för detta och en uttrycklig vägransgrund har förts in i direktivet (se artikel 10.1 a och skäl 12b). Det är dock fortfarande några medlemsstater som av olika anledningar är emot vägransgrunden. När det gäller föreningsfriheten finns ingen uttrycklig vägransgrund. Däremot finns det i artiklarna 1.3 och 10.1 en hänvisning till artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som innebär ett skydd för de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsprinciperna. Det framgår även av skäl 17 att inget i direktivet får tolkas som ett förbud att vägra verkställa en utredningsorder om det på grundval av objektiva faktorer finns skäl att tro att utredningsordern har utfärdats för att lagföra eller straffa en person t.ex. på grund av dennes politiska uppfattning.

Direktivet behandlades i rådet den 8–9 november 2010, varvid en riktlinjedebatt fördes beträffande viktiga frågor som rör vägransgrunder. Vid rådets möten den 2–3 december 2010 och den 11–12 april 2011 lämnade ordförandeskapet lägesrapporter. Vid det senaste rådsmötet gjorde Sverige ett inlägg och betonade vikten av att direktivet måste få en sådan utformning att det inte kommer i strid med våra grundlagar. Sverige pekade på att den svenska grundlagen garanterar pressfriheten och friheten att yttra sig i media och att vi inte kan acceptera att en utredningsåtgärd vidtas i Sverige i strid med denna reglering.

Svensk ståndpunkt

- Övergripande ståndpunkt

Sverige är positivt till direktivet som helhet. Det skapar förutsättningar för att effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU när det gäller bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden och kommer därmed att bidra till en förbättrad brottsbekämpning. Sverige är vidare positivt till att direktivet tillhandahåller ett enhetligt instrument med en heltäckande reglering för bevisinhämtning baserad på principen om ömsesidigt erkännande. Förslaget har flera fördelar jämfört med vad som gäller i dag, med bl.a. ett standardiserat förfarande, direktkontakter mellan myndigheter, tidsfrister för verkställighet och färre vägransgrunder.

Se vidare i bifogad promemoria.

9. Rådets förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande och

verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv

och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (Sr Ask)

= Politisk kompromiss om huvudfrågorna

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion om ett förslag till politiska riktlinjer i syfte att därigenom nå en politisk överenskommelse om viss inriktning för det fortsatta förhandlingsarbetet.

Bakgrund

För närvarande pågår förhandlingsarbetet med kommissionens förslag till en förordning om arv. Förslaget innehåller bestämmelser om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av avgöranden och om införandet av ett europeiskt arvsintyg (ett dokument som visar vilka som ärver en viss person eller har rätt att ta hand om kvarlåtenskapen). Förslaget har lagts fram mot bakgrund av det stora antalet gränsöverskridande arvsärenden i Europa. Förslaget syftar till att förenkla hanteringen och öka rättssäkerheten utan att påverka medlemsstaternas materiella rätt. I dagsläget finns inga EU-regler på området.

Förordningsförslaget väcker många komplexa frågeställningar, varför det tagit tid innan förhandlingarna tagit fart på allvar. I allmänhet är medlemsstaterna positivt inställda till förslaget, men uppfattningarna i olika frågor skiljer sig åt. Förenade kungariket och Irland har inte valt att låta sig omfattas av förordningens tillämpningsområde och även Danmark står utanför.

Under det spanska ordförandeskapet i EU (våren 2010) nåddes politisk överenskommelse om vissa riktlinjer för det fortsatta förhandlingsarbetet, som var allmänt hållna och inte låste fast förhandlingarna i någon fråga.

Under det ungerska ordförandeskapet har man i rådsarbetsgruppen, utifrån olika temadokument, haft fördjupade diskussioner beträffande ett antal frågeställningar.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan i princip stödja förslaget till politiska riktlinjer. Det finns dock ett par för Sverige särskilt viktiga frågeställningar som bör bevakas i de fortsatta diskussionerna.

Se vidare i bifogad promemoria.

10. Förslag till förordning om möjligheten att tillerkänna den

elektroniska utgåvan av Europeiska unionens officiella tidning rättsligt

värde (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Bekräfta att politisk överenskommelse har nåtts om förslaget till förordning och besluta att förslaget ska översändas till Europaparlamentet för godkännande.

Bakgrund

Europeiska unionens lagstiftning och övriga akter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Rättsakterna börjar gälla den dag som är angiven i rättsakten eller, i annat fall, 20 dagar efter att de har offentliggjorts i EUT. EUT, som ges ut av kommissionens Publikationsbyrå, är tillgänglig både i tryckt och i elektronisk form. För närvarande är det endast den tryckta versionen av EUT som är rättsligt bindande.

Kommissionen har den 4 april 2011 lagt fram ett förslag till en ny förordning som innebär att EUT ska offentliggöras i elektroniskt form och att den elektroniska versionen ska vara den giltiga versionen som har rättslig verkan. Förslaget har under april och maj 2011 behandlats i rådsarbetsgruppen för e-lagstiftning.

Syftet med den föreslagna förordningen är bl.a. att ge en förbättrad tillgång till Europeiska unionens lagstiftning och att ge både rättstillämpare och allmänheten en möjlighet att använda sig av den elektroniska versionen som en officiell och giltig källa.

Svensk ståndpunkt

Sverige ställer sig bakom förslaget till förordning om elektroniskt offentliggörande av EUT.

Offentliggörandet innebär att en rättsakt blir giltig, eller med andra ord bindande för allmänheten. Det är positivt att EUT under normala förhållanden ska offentliggöras i elektronisk form och att den elektroniska versionen ska vara den giltiga. Ett elektroniskt offentliggörande av rättsakter medför ökad tillgänglighet. Det är också en fördel att allmänheten kan förlita sig på den elektroniska versionen.

Enligt förslaget kan EUT i undantagsfall offentliggöras i tryckt form. Det är då den tryckta versionen som är giltig. Eftersom allmänheten ska rätta sig efter det som anges i en författning är det viktigt att det är klart och tydligt vilken version av en författning som är rättsligt bindande. Enligt förslaget är det alltid den offentliggjorda versionen som är giltig. Förslaget reglerar hur offentliggörandet kan ske och hur allmänheten informeras om hur det har skett och därmed om vilken version som är rättsligt bindande. En sådan linje är klar och rättssäker.

Se vidare i bifogad promemoria.

11. Brottsofferpaket (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Bakgrund

Den 18 maj 2011 antog kommissionen ett åtgärdspaket för att stärka brottsoffers rättigheter i EU. Kommissionens förslag är ett steg mot ökat fokus på brottsoffer och deras behov i EU-ländernas rättssystem. Brottsofferpaketet består av tre delar; ett meddelande, ett förslag till direktiv om miniminormer för brottsoffer och ett förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden.

Icke lagstiftande verksamhet

12. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

13. (Sr Billström)

a) Meddelande från kommissionen om migration

Avsikten med behandlingen i rådet

Uppföljning av diskussionerna vid det extrainsatta RIF-rådet den 12 maj.

Dokument

9731/11 JAI 278 ASIM 47 COMIX 301

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

inför RIF-rådet den 12 maj.

Bakgrund

Kommissionens meddelande om migration som låg till grund för inrikes- och migrationsministrarnas diskussioner vid det extrainsatta mötet i RIF-rådet den 12 maj, har tagits fram med anledning av situationen i det södra grannskapet som har resulterat i att ca 850 000 människor lämnat/flytt Libyen och tagit sig till främst Egypten och Tunisien. Ca 138 000 människor har genom IOM:s och UNHCR:s försorg evakuerats till sina hemländer. Härtill har sedan januari ca 39 000 personer kommit till Italien från Nordafrika, varav 25 000 ekonomiska migranter från Tunisien, och ca 14 000 asylsökande. De senare har främst anlänt via båtar direkt från Libyen. Även Malta har tagit emot båtar från Libyen, med totalt ca 1 400 personer. De människor som kommit med båtarna från Libyen har sitt ursprung främst i Afrika söder om Sahara och i Libyen.

I flyktingläger och transitområden vid de egyptiska och tunisiska gränserna befinner sig för närvarande ca 6 000 människor, varav en del sannolikt har skyddsbehov. Enligt UNHCR befinner sig ca 10.000 flyktingar/asylsökande i Libyen, men antalet kan vara högre. Man har i dagsläget inga exakta uppgifter om de totala vidarebosättningsbehoven men talar om mellan 5.000 – 20.000. Sverige ska inom den ordinarie kvoten på 1.900 för 2011 vidarebosätta ca 200 personer från området. Migrationsverket genomförde första veckan i maj en sådan uttagning i samarbete med UNHCR.

Meddelandet utgår ifrån ett helhetsperspektiv och behandlar i huvudsak alla asyl- och migrationsrelaterade områden, och ger en överblick över vilka förslag och åtgärder kommissionen planerar under 2011 och 2012. Arbete pågår på de flesta av de områden som omnämns i meddelandet och förslag och åtgärder återfinns bland annat i Stockholmsprogrammet, i uttalanden från Europeiska rådet den 11 och 24-25 mars 2011 och i slutsatser från rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12 april 2011. Kommissionen behandlar i meddelandet bland annat det gemensamma asylsystemet, effektiv gränskontroll och förvaltning av Schengensamarbetet, bättre planering av laglig invandring, ökat utbyte av erfarenheter av integration av migranter och en strategisk ansats vad gäller EU:s förbindelser på migrationsområdet med tredjeländer.

Kommissionen tar i sitt meddelande upp två nya initiativ där man avser återkomma med konkreta förslag framöver. Dessa rör möjligheten att tillfälligt suspendera viseringsfrihet för ett tredjeland (ett förslag presenterades den 24 maj) samt att kunna fatta beslut om att återinföra kontroll vid inre gräns mot en medlemsstat som inte längre klarar att kontrollera sin yttre gräns i enlighet med regelverket eller den yttre gränsen hamnar under oväntat och kraftigt tryck på grund av externa händelser.

Svensk ståndpunkt

Det är välkommet att kommissionen i sitt meddelande tar ett samlat och långsiktigt grepp kring migrationsrelaterade frågor. Fokus ligger alltjämt på den humanitära situationen i Nordafrika och det arbete som humanitära aktörer, IOM och UNHCR med flera gör, bl.a. att evakuera tredjelandsmedborgare till sina hemländer. Det är angeläget att EU fortsätter att stödja det arbetet. Det finns ett behov av att öka antalet vidarebosättningsplatser, för att användas i den här typen av situationer. Därför är det viktigt att överenskommelse om ett gemensamt EU vidarebosättningsprogram nås så snart som möjligt. Människor i behov av skydd måste identifieras i migrationsströmmarna och internationella förpliktelser på asylområdet efterlevas. Kortsiktiga åtgärder måste kompletteras med långsiktiga insatser, med utgångspunkt i EU:s globala ansats för migration. Det är positivt att kommissionen nu presenterat ett förslag rörande möjligheten att tillfälligt återinföra viseringstvång för medborgare i tredjeland. Sverige behöver nu analysera detta. Det är positivt för tilltron till Schengensystemet att kommissionen avser att se över Schengenutvärderingen i syfte att förmå medlemsstater som – oavsett skäl – inte följer det gemensamma regelverket att vidta nödvändiga åtgärder. Det är centralt att en översyn av Schengenutvärderingen tar sin utgångspunkt i att värna den fria rörligheten och vid bedömningen av konkreta förslag måste den fria rörligheten alltid beaktas. Det finns därför anledning till stor försiktighet om man inför en ny möjlighet att återinföra gränskontroll mot ett visst Schengenland. En sådan eventuell ny ”korrigeringsmekanism”, innebärande att kontroll vid inre gräns kan återinföras tillfälligt och efter ett gemensamt beslut, ska användas som ett sista steg när andra metoder för att säkerställa en korrekt regeltillämpning är uttömda. En ny mekanism måste kombineras med en mer ingående revision av Schengenutvärderingssystemet. Det är däremot mycket tveksamt om återinförande av kontroll vid inre gräns är en lämplig åtgärd i situationer då länder utsätts för ett tillfälligt ökat tryck vid externa kriser. I sådana fall måste solidaritetstanken vara rådande och andra åtgärder bör istället vidtas.

Åtgärder som kan komma att vidtas får inte leda till ökade utgifter utan finansieras genom omprioritering inom befintlig ram.

b) Meddelande om migration och asyl inom EU år 2010

Den andra årsrapporten om genomförandet av den europeiska pakten för invandring och asyl

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

Inför RIF-rådet 3-4 juni 2010.

Bakgrund

I enlighet med vad som fastställdes i den Europeiska pakten för invandring och asyl som antogs av Europeiska rådet den 15-16 oktober 2008 ska kommissionen årligen ta fram en rapport som redogör för utvecklingen på asyl- och migrationsområdet under föregående år. Rapporten utgår från de mål som uppsattes i pakten, samt relevanta delar i Stockholmsprogrammet. Rapporten för 2010 är den andra årsrapporten hittills, vilken tagits fram på basis av de nationella årsrapporter. Rapporten väntas även ligga till grund för den årliga migrationsdebatten vid det Europeiska rådet som äger rum den 24 juni.

Rapporten redogör för utvecklingen på nationell och på EU-nivå under det gångna året samt ger rekommendationer om fortsatta åtgärder. Rapporten är indelad i följande avsnitt; laglig invandring och arbetskraftsinvandring, asyl, integration, effektivare gränskontroll, ensamkommande barn och den externa dimensionen av migrationspolitiken.

Rapporten tar särskilt upp behovet av att bättre matcha utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden och framhåller att behovet av arbetskraftsinvandring kommer öka i takt med att den demografiska utvecklingen leder till en åldrande befolkning inom EU. Vidare framhålls att det gemensamma europeiska asylsystemet ska vara på plats senast år 2012 och att en överenskommelse snarast bör nås gällande ett gemensamt europeiskt vidarebosättningssystem. I fråga om gränskontroll är det viktigt att man snarast kommer överens om den reviderade Frontexförordningen. I sitt meddelande understryker kommissionen vikten av att överenskommen lagstiftning också genomförs på medlemsstatsnivå i tid.

Svensk ståndpunkt

Sverige ger stöd till meddelandet där kommissionen tar ett samlat och balanserat grepp på detta breda politikområde. Det är positivt att kommissionen noterar att behovet av arbetskraftsinvandring kommer öka i takt med att den demografiska utvecklingen leder till en åldrande befolkning inom EU. Vidare är det positivt att meddelandet framhåller att det gemensamma europeiska asylsystemet ska vara på plats senast år 2012 och att en överenskommelse snarast bör nås gällande ett gemensamt europeiskt vidarebosättningssystem.

c) Kommissionens meddelande om en dialog om migration, rörlighet och säkerhet med södra Medelhavsområdet

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Bakgrund

Kommissionens meddelande om en dialog om migration, rörlighet och säkerhet med länderna i södra Medelhavet som antogs den 24 maj, är ett svar på den uppmaning Europeiska rådet gav vid sitt möte den 24-25 mars om att kommissionen före Europeiska rådet den 24 juni ska presentera en kapacitetsplan för hur hantering av migration och flyktingsströmmar i Medelhavsregionen ska kunna utvecklas.

I meddelandet tar kommissionen sikte på mer långsiktiga åtgärder inom ramen för genomförandet av den globala ansatsen för migration och man lyfter särskilt fram vikten av att ingå partnerskap för rörlighet med länderna i södra Medelhavsområdet. En rad möjliga kapacitetsbyggande åtgärder listas som kan åtföljas av utökad möjlighet till rörlighet. Samtidigt föreslås att en ökad rörlighet bör vara beroende av uppfyllandet av vissa kriterier, bland annat på områdena för återvändande, återtagande, gränskontroll och polisiära insatser.

Svensk ståndpunkt

Sverige ser positivt på att kommissionen har tagit ett samlat grepp i frågan och på att man, liksom i meddelandet om migration, framhåller att EU i kombination med kortsiktiga åtgärder för att möta den akuta situationen måste ta sikte på de mer långsiktiga åtgärderna med fokus på dialog och partnerskap med tredje länder med utgångspunkt i EU:s globala ansats för migration.

Frågan om konditionalitet är en viktig aspekt men måste användas med urskillning så att det inte blir kontraproduktivt. Åtgärder som kan komma att vidtas får inte leda till ökade utgifter utan finansieras genom omprioritering inom befintlig ram.

= Rådets slutsatser

Som ytterligare ett led i förberedelserna för Europeiska rådets möte den 24 juni hoppas ordförandeskapet att RIF-rådet vid sitt möte den 9-10 juni ska kunna anta rådsslutsatser på basis av innehållet i de tre ovan nämna meddelandena. Något utkast till slutsatser har ännu inte tillställts RIF-rådet.

14. Rådets slutsatser om fastställande av Europeiska unionens återtagandestrategi (Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av rådsslutsatser.

Dokument

KOM (2011) 76

Fakta-PM 2010/11:FPM90

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

Inför RIF-råden 24-25 februari, 11-12 april och 12 maj.

Bakgrund

I Stockholmsprogrammet uppmanar Europeiska rådet kommissionen att under 2010 lägga fram en utvärdering av EU:s återtagandeavtal. En utvärdering i form av ett meddelande presenterades av kommissionen den 23 februari 2011. På grundval av meddelandet har det ungerska ordförandeskapet presenterat ett utkast till rådsslutsatser.

Svensk ståndpunkt

En ny strategi för EU:s återtagandeavtal bör fastställas, i syfte att bidra till att EU:s återtagandeavtal utformas på ett mer ändamålsenligt sätt och att underlätta framtida förhandlingar. Rådsslutsatserna motsvarar detta behov. Sverige kan därför godkänna slutsatserna.

Se vidare i bifogad promemoria.

15. (ev.) EU:s strategi för kampen mot terrorism (Sr Ask)

= Diskussionsunderlag

= Rapport om genomförandet av den reviderade strategin avseende terrorismfinansiering

Avsikten med behandlingen i rådet

Allmän diskussion om den övergripande EU-strategin, de åtgärder som har vidtagits i enlighet med denna och områden där ytterligare åtgärder skulle kunna vidtas samt presentation av en rapport om genomförandet av den reviderade strategin avseende terrorismfinansiering.

Dokument: 10622/11 JAI 353 ECOFIN 282 (bifogas)

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: - (Information om arbetet inom EU mot terrorismen lämnades senast inför RIF-rådet den 2-3 december 2010.)

Bakgrund

EU:s samordnare mot terrorism (EU Counter-terrorism Coordinator, CTC), herr Gilles de Kerchove, presenterar regelbundet årligen sammanfattande och framåtblickande diskussionsunderlag för rådet om arbetet inom EU mot terrorism för rådet. Dessa dokument bygger på prioriteringarna i EU:s övergripande strategi för kampen mot terrorism och på CTC:s egna överväganden.

Det diskussionsunderlag som har presenterats inför rådsmötet behandlar den nya politiska och säkerhetspolitiska situationen efter Usama Bin Ladens död, men ger också ett antal framåtblickande rekommendationer, fördelade på fyra huvudområden som CTC valt:

1. Förebyggande arbete,

2. Transportsäkerhet,

3. Närmare samarbete med säkerhetsindustrin, samt

4. CBRN-frågor.

Svensk ståndpunkt

Sverige stödjer rent allmänt arbetet inom EU mot terrorism. Alla åtgärder i kampen mot terrorismen måste ske i enlighet med de mänskliga rättigheterna och de principer som kännetecknar en demokratisk rättsstat.

Vidare stödjer Sverige CTC:s arbete och kan i princip ställa sig bakom valet av diskussionsämne, de fyra nämnda huvudområdena samt många av de synpunkter, rekommendationer och åsikter som CTC framför. CTC nämner bl.a. behovet av förbättrad säkerhet för gods- och tågtrafik, vilket även ingick i det förra diskussionspappret år 2010.

16. Kommissionens framstegsrapport om arbetet med att stärka skyddet för flygfrakt - genomförandet av EU:s handlingsplan av den 30 november 2010 (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Bakgrund

Justitiedepartementet kommer att överlämna kompletterande underlag till riksdagen med information om dagordningspunkten 16.

17. Kampen mot organiserad brottslighet

– Utkast till rådets slutsatser om fastställande av EU:s prioriteringar

för kampen mot organiserad brottslighet mellan 2011 och 2013 samt

presentation av Handboken om bästa praxis i fråga om organiserad

brottslighet (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Godkänna rådsslutsatser om fastställande av EU:s prioriteringar för

kampen mot organiserad brottslighet mellan 2011 och 2013 samt

presentation av en handbok om bästa praxis i fråga om

organiserad brottslighet.

Bakgrund

I Stockholmsprogrammet, som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU, framgår att ministerrådet ska anta en strategi mot organiserad brottslighet och andra säkerhetshot samt identifiera prioriteringar och utveckla metoder för samarbetet mellan medlemsländerna.

Det första steget, den interna säkerhetsstrategin (ISS), antogs av rådet våren 2010. Nästa steg, att utarbeta prioriteringar och metoder, har utformats under hösten 2010 av det belgiska ordförandeskapet och behandlats i den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerhet (COSI). Detta arbete utmynnade i ett rådsbeslut den 8-9- november 2010 om att inrätta en flerårig s.k. policycykel för EU som syftar till att steg för steg ta fram underrättelsebaserade prioriteringar och rutiner för att effektivt genomföra och följa upp de projekt mot organiserad brottslighet som beslutas av rådet. Det är dessa prioriteringar för perioden 2011-2013 som rådet nu ska ta ställning till.

När rådet fattat sitt beslut kommer kommissionen i samverkan med COSI och övriga EU-myndigheter att utarbeta strategiska planer för respektive beslutad prioritering.

I nästa steg, implementeringsfasen, får Europol i samverkan med övriga EU-myndigheter och med stöd av en expertgrupp med representanter från nationella brottsbekämpande myndigheter i uppdrag att omsätta de långsiktiga strategierna till konkreta åtgärder i operativa handlingsplaner. När en operativ handlingsplan fastställts kan denna slutligen utmynna i en samordnad polisinsats med flera medlemsstater inblandade riktad mot exempelvis människohandel, narkotika eller någon annan av de prioriterade brottstyper som rådet beslutat om.

I steg fyra, när projektet/insatsen är genomförd, görs en utvärdering i syfte att ge värdefull information till nästa policycykel.

Svensk ståndpunkt

Vid arbete i rådet på tjänstemannanivå med förslag till EU:s prioriteringar för kampen mot organiserad brottslighet har Sveriges och övriga medlemsstaters synpunkter i huvudsak beaktats av ordförandeskapet. Sverige torde därför kunna godkänna utkastet till rådsslutsatser om sådana prioriteringar.

Se vidare i bifogad promemoria.

18. Schengenutvärdering av BULGARIEN (Sr Ask)

– Utkast till rådets slutsatser om avslutande av processen med

utvärdering av läget i Bulgariens förberedelser inför genomförandet

av alla bestämmelserna i Schengenregelverket

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta slutsatser som formellt avslutar utvärderingsprocessen avseende Bulgarien och konstaterar att Bulgarien visat sig redo att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därmed finns förutsättningar för rådet att i ett senare skede besluta om anslutning av Bulgarien till Schengenområdet.

Bakgrund

- Generellt om Schengensamarbetet

Schengensamarbetet inleddes under 1980-talet som ett mellanstatligt samarbete mellan medlemsländer som sinsemellan ville påskynda genomförandet av fri rörlighet för personer. Samarbetet innebär sammanfattningsvis att personkontrollen vid gränserna mellan de anslutna länderna tas bort men att ett antal s.k. kompensatoriska åtgärder införs genom att länderna följer ett gemensamt regelverk (Schengen acquis).

I och med Amsterdamfördraget (1997/1999) inkorporerades Schengenregelverket i EU-rätten och blev således en del av den gemensamma EU-acquin. Alla länder som därefter ansluts till EU förväntas även ansluta sig till Schengensamarbetet. Schengenregelverket är bindande för medlemsstaterna från dagen då de ansluts till EU. En del av reglerna – i synnerhet de som innebär att gränskontrollen vid inre gräns tas bort – ska emellertid tillämpas först efter att rådet godkänt medlemsstatens förmåga att tillämpa regelverket på ett korrekt sätt.

För att kunna bedöma denna förmåga utvärderas länderna inom ramen för Schengens utvärderingsmekanism. Kriterierna för utvärderingen utgörs av de relevanta delarna av Schengenregelverket kompletterat av praktiska anvisningar i gemensamma handböcker. De områden som utvärderas är:

gränskontrollen vid yttre gräns,

hur polissamarbetet fungerar,

om det finns ett adekvat dataskydd,

hur viseringsutfärdandet fungerar och

förmågan att nyttja Schengens informationssystem.

Rådsarbetsgruppen med ansvar för Schengenutvärderingar upprättar rapporter över de utvärderade områdena. Med rapporterna som grund bereds sedan rådsslutsatser där rådet konstaterar att kandidatlandet bedöms ha förutsättningar att tillämpa regelverket på ett korrekt sätt. Därmed finns förutsättningar att genom ett rådsbeslut formellt ange från vilket datum Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet i landet (m.a.o. datumet för när gränskontrollen vid inre gränser upphävs).

Processen för utvärdering av Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes 2007-2008. Utvärderingarna är nu genomförda och utvärderingsteamen har funnit att Bulgarien har förmågan att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därmed är de formella förutsättningarna uppfyllda för rådet att senare fatta beslut om full tillämpning av regelverket i Bulgarien. När ett sådant beslut kommer fattas avseende Bulgarien är dock oklart.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan godkänna rådsslutsatser som formellt avslutar utvärderingsprocessen avseende Bulgarien och konstaterar att Bulgarien visat sig redo att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt.

Se vidare i bifogad promemoria.

19. Schengenutvärdering av RUMÄNIEN (Sr Ask)

– Utkast till rådets slutsatser om avslutande av processen med

utvärdering av läget i Rumäniens förberedelser inför genomförandet

av alla bestämmelserna i Schengenregelverket

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta slutsatser som formellt avslutar utvärderingsprocessen avseende Rumänien och konstaterar att Rumänien visat sig redo att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därmed finns förutsättningar för rådet att i ett senare skede besluta om anslutning av Rumänien till Schengenområdet.

Bakgrund

- Generellt om Schengensamarbetet

gränskontrollen vid yttre gräns,

hur polissamarbetet fungerar,

om det finns ett adekvat dataskydd,

hur viseringsutfärdandet fungerar och

förmågan att nyttja Schengens informationssystem.

Processen för utvärdering av Rumäniens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes 2007-2008. Utvärderingarna är nu genomförda och utvärderingsteamen har funnit att Rumänien har förmågan att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt. Därmed är de formella förutsättningarna uppfyllda för rådet att senare fatta beslut om full tillämpning av regelverket i Rumänien. När ett sådant beslut kommer fattas är dock oklart.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan godkänna rådsslutsatser som formellt avslutar utvärderingsprocessen avseende Rumänien och konstaterar att Rumänien visat sig redo att tillämpa Schengenregelverket på ett korrekt sätt.

Se vidare i bifogad promemoria.

20. Rådets resolution om en färdplan för att stärka brottsoffers

rättigheter och skyddet av brottsoffer, särskilt i samband med

straffrättsliga förfaranden (Sr Ask)

= Rådets slutsatser

Avsikten med behandlingen i rådet

Godkänna rådsslutsatser om ”färdplanen” för brottsoffers rättigheter.

Bakgrund

Kommissionen planerade under 2008 att i september 2009 lägga fram ett förslag till revidering av rambeslutet om brottsoffers ställning i straffrättsliga förfaranden (2001/220/RIF). Detta mot bakgrund av att ett flertal utvärderingar hade pekat på att rambeslutet delvis är dåligt genomfört. Kommissionen valde dock att invänta Lissabonfördragets ikraftträdande innan man påbörjade arbetet med ett nytt brottsoffer-direktiv, ett direktiv som är tänkt att ersätta ovan nämnda rambeslut.

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2009 antogs bl.a. råds-slutsatser, som syftade till att höja ambitionsnivån gällande genomförandet av brottsoffers rättigheter inom unionen. Ett avsnitt om brottsoffers rättigheter finns också med i Stockholmsprogrammet.

Det ungerska ordförandeskapet i EU har som komplement till kommissionens åtgärdspaket för att stärka brottsoffers rättigheter tagit initiativ till en ”färdplan” (rådsresolution) för brottsoffers rättigheter. Färdplanen presenterades den 12 april 2011 och den har behandlats vid fyra mötestillfällen i rådet (tjänstemannanivå).

Svensk ståndpunkt

Arbetet med att stärka rättigheterna för brottsoffer i EU är en viktig fråga, som Sverige har drivit under lång tid. Sverige är positivt till ordförandeskapets initiativ.

Se vidare i bifogad promemoria.

21. e-juridik (Sr Ask)

a) Rapport från Arbetsgruppen för e-lagstiftning

b) Reviderad färdplan – Implementering av handlinsplanen för europeisk e-juridik

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas notera det arbete som har slutförts under första halvåret av 2011 och godkänna den reviderade färdplanen för genomförandet av handlingsplanen för e-juridik.

Dokument

a) 9369/1/11 REV 1 EJUSTICE 38 JURINFO 24 JUSTCIV 103

JUSTPEN 1 + COR 1 + COR 2 (bifogas)

b) 10331/11 EJUSTICE 42 JUSTCIV 133 COPEN 114 JAI 334 + COR 1 + COR 2 (bifogas)

Tidigare dokument

9714/1/10 REV 1 LIMITE EJUSTICE 59

Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -

Bakgrund

Vid rådets möte i november 2008 antogs en handlingsplan för europeisk e-juridik. I planen anges konkreta prioriteringar och en tidplan för att utveckla arbetet med e-juridik. Syftet med arbetet är att förbättra

medborgarnas tillgång till rättsväsendet genom att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik inom juridiken, särskilt genom att skapa en europeisk juridikportal på Internet.

Sommaren 2010 lanserades den första versionen av e-juridikportalen. Portalen innehållet information på 22 språk om bl.a. misstänkta och brottsoffers rättigheter, företags- och konkursregister samt översiktlig information om hur rättssystemen fungerar i de olika EU-länderna. Dessutom finns länkar till andra användbara webbsidor. Tanken är att senare versioner av portalen successivt ska tillföra ytterligare och mer avancerade tjänster.

För att bedöma och planera genomförandet av handlingsplanen för

e-juridik upprättade arbetsgruppen för e-lagstiftning en färdplan som godkändes av rådet i juni 2010. Under diskussionerna enades man om att färdplanen bör spegla utvecklingen av arbetet och således revideras regelbundet.

Rådet uppmanade vid sitt möte i december 2010 arbetsgruppen att före utgången av första halvåret 2011 förelägga rådet en rapport om vilka framsteg som gjorts inom området för europeisk e-juridik.

Rådsarbetsgruppen för e-lagstiftning presenterar nu en reviderad färdplan och en lägesrapport som redogör för arbetet i rådsarbetsgruppen för e-lagstiftning under innevarande ordförandeskap.

Svensk ståndpunkt

Sverige noterar lägesrapporten och kan godkänna den reviderade

färdplanen för genomförandet av handlingsplanen för e-juridik.

22. EU:s anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om förhandlingsläget i de pågående förhandlingarna mellan EU och Europarådet om EU:s anslutning till Europakonventionen.

Dokument

Något dokument för behandling i rådet har inte presenterats.

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskotten

Frågan om förhandlingarna mellan EU och Europarådet om anslutningen till Europakonventionen har inte behandlats tidigare i EU-nämnden. Konstitutionsutskottet och justitieutskottet har informerats om förhandlingarna den 11 november respektive den 9 december 2010.

Frågan om rådets beslut om förhandlingsmandatet har behandlats tidigare i EU-nämnden den 19 februari, 16 april och 28 maj 2010, i justitieutskottet den 18 mars 2010 och i konstitutionsutskottet den 20 maj 2010.

Bakgrund

Genom Lissabonfördraget infördes en rättslig grund, och en skyldighet, för EU att ansluta sig till Europakonventionen. Rådet beslutade i juni 2010 ett mandat för kommissionen att inleda förhandlingar med Europarådet om ett anslutningsavtal. Förhandlingarna inleddes i juli 2010. Under hösten 2010 och våren 2011 har förhandlingar hittills ägt rum vid sju olika tillfällen inom ramen för en informell arbetsgrupp under Europarådets Styrkommitté för mänskliga rättigheter (CDDH). Arbetsgruppen (CDDH-UE) har fått i uppdrag att utforma förslag till avtalslösningar för anslutningen.

Enligt tidtabellen för arbetet i den informella arbetsgruppen ska förhandlingarna vara avslutade senast den 30 juni 2011. Därefter behöver styrkommittén (CDDH) ytterligare tid för att färdigbehandla avtalsutkastet innan det läggs fram för Ministerkommittén. Styrkommitténs mandat löper till den 31 december 2011. Förhoppningen är att Ministerkommittén ska kunna godkänna avtalet före årsskiftet 2011/2012.

Anslutningsavtalet kräver Europaparlamentets godkännande. Vid rådets beslut om godkännande av avtalet krävs enhällighet. Det slutliga avtalet måste godkännas av samtliga medlemsstater enligt medlemsstaternas nationella konstitutionella bestämmelser. Det måste också godkännas av samtliga övriga parter till Europakonventionen.

23. Rådets slutsatser om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära

regimer (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Rådet förväntas godkänna rådsslutsatser om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer. Dagordningspunkten kommer att behandlas som en s.k. falsk B-punkt.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument

10758/11 FREMP 63 JAI 367 COHOM 151 DROIPEN 48 (bifogas)

Tidigare behandlad i EU-nämnden och i riksdagsutskott: -

(Inför RIF-rådet den 24-25 februari 2011 informerades EU-nämnden om kommissionens rapport ”Om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer”.)

Bakgrund

Rambeslutet om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet som antogs år 2008 innehåller bestämmelser om vilka rasistiska och främlingsfientliga handlingar som ska vara straffbelagda enligt nationell rätt. Det omfattar bl.a. offentligt urskuldande, förnekande och flagrant förringande av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Rambeslutet är begränsat till brott som begås på grundval av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung. Det omfattar inte brott som begås på andra grunder, t.ex. av totalitära regimer.

Under förhandlingarna framfördes önskemål från vissa medlemsstater om att rambeslutet skulle omfatta även övergrepp av totalitära regimer, vilket dock inte fick tillräckligt stöd. Som en kompromiss nåddes enighet om ett uttalande från rådet som togs till protokollet vid antagandet. Uttalandet innehåller bl.a. en uppmaning till kommissionen att inom två år undersöka och rapportera till rådet huruvida ytterligare ett instrument behövs. Av kommissionens rapport, som lämnades i december 2010, framgår bl.a. att det i nuläget inte finns utrymme för ytterligare harmonisering på EU-nivå. Det anges även att rapporten kan ligga till grund för vidare diskussioner om hur EU kan bidra till åminnelse av brott som begåtts av totalitära regimer. Kommissionen presenterade sin rapport för ministrarna vid rådsmötet i februari 2011.

Ordförandeskapet har nu tagit fram ett utkast till rådsslutsatser. Det innehåller bl.a. uppmaningar till kommissionen och medlemsstaterna inom området för åminnelse av brott begångna av totalitära regimer i Europa. T.ex. bör initiativ till utbildningsinsatser stödjas.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan godkänna rådsslutsatserna om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer.

24. Utkast till rådets slutsatser om den nionde årsrapporten från Eurojust (kalenderåret 2010) (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Anta rådets slutsatser om den nionde årsrapporten från Eurojust (kalenderåret 2010).

Bakgrund

Den 28 februari 2002 beslutade rådet att inrätta Eurojust, ett organ för förbättrat åklagarsamarbete vid gränsöverskridande brottsutredningar (2002/187/RIF). Arbetet med att lämna olika former av bistånd till åklagare i deras operativa verksamhet är Eurojusts och de nationella medlemmarnas viktigaste uppgift. Rådet beslutade i december 2008 om att Eurojust ska förstärkas och få nya befogenheter och redskap. Beslutet ska vara genomfört den 4 juni 2011. Det innebär ökade möjligheter att göra det internationella åklagarsamarbetet genom Eurojust snabbare och resultaten säkrare.

Enligt beslutet om att inrätta Eurojust ska ordföranden i Eurojust varje år lämna rådet en skriftlig redogörelse för sin förvaltning och Eurojusts verksamhet. För detta ändamål ska ordföranden förelägga rådet en årsrapport om Eurojusts verksamhet och om de kriminalpolitiska problemen inom Europeiska unionen. Eurojust har nu lämnat årsrapport för 2010.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar årsrapporten och kan godkänna utkastet till rådsslutsatser.

Sverige vill poängtera att det är av grundläggande betydelse att Eurojust snabbt fortsätter att utvecklas operativt.

Sverige vill särskilt understryka vikten av att samtliga medlemsstater implementerar rådets beslut från 2008 om förstärkning av Eurojust.

Se vidare i bifogad promemoria.

25. Meddelande om skyddet av EU:s finansiella intressen med stöd av straffrättslig lagstiftning och administrativa utredningar (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Bakgrund

Justitiedepartementet kommer att överlämna kompletterande underlag till riksdagen med information om dagordningspunkten 25.

26. Korruptionspaket (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Bakgrund

Justitiedepartementet kommer att överlämna kompletterande underlag till riksdagen med information om dagordningspunkten 26.

27. Europeisk konferens den 25-26 maj 2011 om försvunna barn

(Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om konferensen.

Bakgrund

Den 25-26 maj 2011 anordnades av kommissionen konferensen "European Response to Missing Children and the Need for Child Friendly Justice".

Två frågeställningar diskuterades:

1. The European Hotline for Missing Children,116 000:

- medlemsstaternas åtaganden gällande 116 000, praktiska riktlinjer för operatörerna och exempel på framgångsrika arbetssätt med 116 000.

En viktig slutsats var att det inte var tillfredsställande att endast drygt hälften av alla medlemsländer har etablerat denna hotline.

2. Child Friendly Justice: Missing Children and Child Alert Systems:

- presentation av olika modeller för att uppmärksamma allmänheten

i fall ett barn försvinner under omständigheter som tyder på bl.a. livsfara för barnet samt hur den framtida polska ordförandeskapet i EU tänker arbeta med frågorna.

28. Övriga frågor

- Västra Balkan ministerkonferens (begäran av Slovenien) (Sr Billström)

Avsikten med behandlingen i rådet

Information.

- Presentation av projektet Police Equal Performance (begäran av Österrike) (Sr Ask)

Avsikten med behandlingen i rådet

Österrike förväntas informera rådet om sitt förslag till projektet Police Equal Performance.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: rumsdokument DS 1083/11

Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: inför RIF-rådet den 24-25 februari 2011

Bakgrund

Österrike har lagt fram ett förslag om närmare polissamarbete mellan EU och länderna i sydöstra Europa, kallat Police Equal Performance (PEP). Bakgrunden är att en stor del av den grova organiserade brottsligheten emanerar från denna region. Förslaget ska ses som ett bidrag till strategin för inre säkerhet i EU. Man föreslår att det gränsöverskridande polissamarbetet på sikt blir en daglig rutin i denna region. Det ska ske genom en utveckling i ett antal faser under de kommande åren med målet att PEP ska vara fullt ut genomfört år 2017. Österrike önskar att PEP ska genomföras med Europol som huvudansvarig och med en projektgrupp av likasinnade medlemsstater. Av dokumentet framgår att man dels önskar medlemsstaternas syn på förslaget, dels efterfrågar erbjudanden om aktivt deltagande i projektgruppen.

I anslutning till rådets möte:

DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN

1. Informationssystemet för viseringar (Sr Billström)

= Lägesrapport

Syftet med behandlingen i rådet

Information.

Tidigare dokument

8164/11 VISA 51

FaktaPM 2004/05:FPM49 Förordning om VIS

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

Inför RIF-råden 24-25 februari och 11-12 april.

Bakgrund

Kommissionen har meddelat att det centrala systemet för VIS kommer att vara klart den 24 juni 2011, det vill säga det datum som man enligt den senaste tidplanen avsett att ha VIS startklart. Av frågeformulär som medlemsstaterna svarat på framgår att också medlemsstaterna vid denna tidpunkt kommer att vara färdiga med de nationella förberedelserna. Tidplanen för när VIS ska vara färdigt kommer således att hållas.

Datum för när VIS ska tas i bruk har informellt av kommissionen och rådet fastställts till den 11 oktober 2011.

I enlighet med VIS-förordningen fattar kommissionen officiellt beslut om när VIS ska starta. Dessförinnan måste alla medlemsstater ha notifierat kommissionen om att de är redo med sina nationella system.

2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (Sr Billström)

= Presentation av kommissionen

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen

Dokument: 10834/11 VISA 96

Bakgrund

Den 24 maj antog kommissionen ett förslag om att ändra den så kallade viseringsförordningen; förordning (EG) nr 539/2001, så att en möjlighet att suspendera viseringsfrihet införs.

Förslaget innebär att viseringsfrihet tillfälligt ska kunna upphävas (suspenderas) om en eller flera av EU:s medlemsstater utsätts för en nödsituation där en eller flera av följande kriterier är uppfyllda:

- plötsligt ökning (minst 50% inom en sexmånadersperiod i jämförelse med föregående sexmånadersperiod) av tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligen på en medlemsstats territorium,

- plötsligt ökning (minst 50% inom en sexmånadersperiod i jämförelse med föregående sexmånadersperiod) av asylansökningar från tredjelandsmedborgare och där bifallskvoten under denna sexmånadersperiod är lägre än 3%,

- plötsligt ökning (minst 50% inom en sexmånadersperiod i jämförelse med föregående sexmånadersperiod) i antal avslagna ansökningar från en medlemsstat till tredjeland avseende återtagande av egna medborgare.

Beslut om eventuell suspendering ska enligt förslaget fattas genom kommittéförfarande medelst det granskande förfarandet (i enlighet med förordning 182/2011 och art. 291 i fördraget om EU:s funktionssätt). Viseringsfrihet ska kunna suspenderas i sex månader, med möjlighet till ytterligare nio månaders suspendering om kommissionen under den första sexmånadersperioden har funnit det nödvändigt att föreslå en ändring av viseringsförordnigen i syfte att föra över aktuellt tredjeland till den förteckning i förordningen som listar de länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering vid inresa i Schengenområdet.

Kommissionens förslag innehåller också mindre tekniska ändringar av viseringsförordningen med anledning av bland annat ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om inrättande av en

europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid

Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) (Sr Ask)

= Lägesrapport / kvarstående frågor

Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkten

4. SIS II (Sr Ask)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Information om den senaste utvecklingen i SIS II-projektet.

Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare behandlad i EU-nämnden: 26 november 2010, 18 februari 2011, 8 april 2011

Bakgrund

Schengens informationssystem är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av de länder som deltar i Schengensamarbetet. Sverige anslöts till systemet 2001. Utvecklingen av SIS II pågår under kommissionens ledning sedan länge. Utvecklingen av systemet har drabbats av ett flertal förseningar. Tidpunkten för driftsättning av systemet är nu satt till senast mars 2013.

Vid rådets möte i oktober 2010 antogs nya rådsslutsatser relaterade till utvecklingsarbetet av SIS II (andra generationen av Schengens informationssystem) i samband med att kommissionens nya planering för projektet noterades. I slutsatserna uppmanades kommissionen bl.a. att hålla ministerrådet och Europaparlamentet underrättade om den vidare utvecklingen av projektet. Kommissionen kommer därför ge en uppdaterad redovisning av läget i projektet. Inga beslut eller nya slutsatser av rådet är aktuella.

5. Schengenutvärdering av BULGARIEN

= Utkast till rådets slutsatser om avslutande av processen med utvärdering av läget i Bulgariens förberedelser inför genomförandet av alla bestämmelserna i Schengenregelverket

Se rådets dagordning, icke lagstiftande verksamhet, dagordningspunkten 18.

6. Schengenutvärdering av RUMÄNIEN

= Utkast till rådets slutsatser om avslutande av processen med utvärdering av läget i Rumäniens förberedelser inför genomförandet av alla bestämmelserna i Schengenregelverket

Se rådets dagordning, icke lagstiftande verksamhet, dagordningspunkten 19.

7. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora

IT-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa

Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, dagordningspunkten

8. RIF-förbindelserna mellan EU och västra Balkan: mekanism för övervakning efter viseringsliberaliseringen (Sr Billström)

= Föredragning av kommissionen

Avsikten med behandlingen i rådet

Presentation av kommissionen.

Tidigare behandling i EU-nämnden och riksdagsutskott

Inför RIF-rådet 24-25 februari.

Bakgrund

Den 8 november 2010 fattade rådet beslut om att införa viseringsfrihet för medborgare från Albanien och Bosnien och Hercegovina. Beslutet trädde i kraft den 14 december.

I samband med att beslutet fattades antog kommissionen en deklaration där man bland annat meddelade att man skulle inrätta en uppföljningsmekanism för att övervaka att viseringsfriheten inte leder till ökad inströmning av asylsökande eller olagliga invandrare till EU. Senare har kommissionen förklarat att uppföljningsmekanismen är tänkt att genomföras i två steg, först genom analys och utvärdering av situationen och därefter genom förslag till åtgärder. Vid RIF-rådet den 9-10 juni kommer kommissionen att presentera utvärderingsrapporter om alla de fem länder på Västra Balkan för vars medborgare viseringsfrihet införts (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Montenegro och Serbien). Rapporterna kommer att innehålla utvärderingar av ländernas fortsatta genomförande av kriterierna i de s.k. färdplanerna för viseringsfrihet samt individuella rekommendationer till länderna.