RIF, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:244B0C
Kommenterad dagordning | Ju2010/672/EU | |
2010-11-22 | ||
Justitiedepartementet |
EU-nämndens kansli
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottets kansli
Kopia: Socialförsäkringsutskottets kansli
Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 2-3 december 2010
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
Lagstiftningsöverläggningar
2. Godkännande av A-punktslistan
Någon A-punktslista har ännu inte presenterats.
3. Det belgiska ordförandeskapets program när det gäller asyl och migration
– Laglig migration
– Olaglig migration
– Asyl
Avsikten med behandlingen i rådet
Information. Det belgiska ordförandeskapet förväntas vid mötet redogöra för rådsarbetet på områdena för laglig migration, olaglig migration och asyl under det senaste halvåret.
Bakgrund
– Laglig migration
På området för laglig migration är tre direktiv aktuella; direktivet om säsongsarbetare, direktivet om företagsintern förflyttning av personal (ICT) och direktivet om rättigheter och ansökningsförfarande för arbetstagare från tredje land (ramdirektivet). Ordförandeskapet kommer sannolikt även att informera rådet om den konferens om laglig migration som äger rum i Bryssel den 26 november.
Kommissionens direktivförslag om säsongsarbetare respektive ICT presenterades den 15 juli 2010 som ett led i skapandet av en EU-gemensam politik för laglig migration. Förhandlingar om de båda direktiven har inletts på rådsarbetsgruppsnivå. Ramdirektivet har förhandlats sedan 2007 och behandlas för närvarande i RIF-rådgivarkretsen där ordförandeskapet söker mandat från medlemsstaterna inför fortsatta förhandlingar med Europaparlamentet.
Enligt direktivförslaget om säsongsarbetare ska ett särskilt förfarande införas för inresa och vistelse i EU för säsongsarbetare från tredje land. Direktivförslaget innehåller även bestämmelser om att säsongsarbetare ska garanteras vissa arbets- och anställningsvillkor enligt nationella regler och/eller kollektivavtal samt att dessa personer ska åtnjuta likabehandling med medlemsstatens egna medborgare vad gäller vissa sociala och ekonomiska rättigheter. Direktivförslaget innebär att medlemsstaternas behov av säsongsarbetare fortsatt ska avgöras av medlemsstaterna själva. Direktivförslaget om ICT syftar till att underlätta företagsintern förflyttning av kompetens både till och inom EU för att därigenom stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomi. Förslaget innehåller villkor för inresa och vistelse till EU för företagsinternt förflyttade personer. Förslaget innehåller även bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor, rörlighet mellan medlemsstaterna under tiden för förflyttningen, likabehandling avseende sociala och ekonomiska rättigheter samt möjlighet för familjemedlemmar att flytta med.
Förslaget till ramdirektiv innebär att en ansökan om att arbeta och vistas på medlemsstatens territorium ska avgöras i ett enda ansökningsförfarande som resulterar i ett kombinerat tillstånd som ger rätt till både vistelse och arbete. Beslut ska meddelas skriftligen inom fyra månader och ska kunna överklagas. Vidare innebär direktivförslaget att alla tredjelandsmedborgare som omfattas av direktivet och som vistas lagligen i en medlemsstat ska åtnjuta likabehandling med medlemsstatens egna medborgare när det gäller t. ex. arbetsvillkor, föreningsfrihet, socialförsäkringar, utbetalning av intjänade pensioner vid flytt till tredje land och skatteförmåner.
– Olaglig migration
Vad gäller olaglig migration förhandlas för närvarande förordningen om nätverket av sambandsmän för invandring rådsarbetsgruppsnivå. Diskussioner har förts mellan rådet och Europaparlamentet under hösten och enligt ordförandeskapet finns goda förutsättningar att nå en överenskommelse om förslaget. Kommissionen presenterade 2009 ett förslag till vissa ändringar i förordning (EG) 377/2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring. Förslaget syftar till att anpassa förordningen till sådana förändringar av gemenskapsrätten som har trätt i kraft sedan förordningen antogs, tex. inrättandet av Frontex och ICONet (ett webbaserat informations- och samordningsnätverk för de myndigheter som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna).
Förhandlingarna om återtagandeavtal har fortgått under det belgiska ordförandeskapet. Förhandlingar med Georgien och Pakistan har avslutats och avtalen kommer att träda i kraft inom kort. Förhandlingar pågår även med Kap Verde, Marocko och Turkiet. Den 16 november presenterade kommissionen ett förslag om att förhandla ett återtagandeavtal med Vitryssland.
– Asyl
På området för asyl har framförallt förhandlingarna om direktivet om varaktigt bosatta, Dublinförordningen och skyddsgrundsdirektivet varit aktuella under hösten. Vad gäller direktivet om varaktigt bosatta finns det goda förutsättningar att rådet och Europaparlamentet kan nå en överenskommelse om förslaget under det belgiska ordförandeskapet.
Vid det informella RIF ministermötet i Bryssel den 15-16 juli 2010 diskuterade medlemsstaterna det gemensamma asylsystemet. Medlemsstaterna ställde sig bakom förslaget att under det belgiska ordförandeskapet i första hand koncentrera förhandlingarna i rådet på direktivet om varaktigt bosatta, Dublin- och Eurodacförordningarna samt skyddsgrundsdirektivet. Majoriteten ansåg att det behövs mer tid för att diskutera mottagandedirektivet och asylprocedurdirektivet. Den 13-14 september 2010 hölls även en ministerkonferens på temat asyl i syfte att försöka enas kring möjliga åtgärder som skulle kunna underlätta de fortsatta förhandlingarna om det s.k. asylpaketet. Medlemsstaterna bekräftade vid konferensen inställningen från informella RIF och ordförandeskapet sammanfattade konferensen med att det fortfarande kvarstår en hel del arbete för att uppnå ett gemensamt europeiskt asylsystem. Representanter från Europaparlamentet uppgav vid ministerkonferensen att parlamentet kan ställa sig bakom medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om att inrikta arbetet främst på vissa delar av asylpaketet. De ville dock försäkra sig om att även arbetet med asylprocedurdirektivet och mottagandedirektivet fortsätter.
4. (ev.) Byrån för stora IT-system på RIF-området (Sr Ask)
= Allmän riktlinje
Avsikten med behandlingen i rådet
Det torde vara ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse om en allmän inriktning om förslaget om en byrå för stora system på RIF-området i sin helhet för att därefter ha en tydlig linje inför slutförhandlingarna med Europaparlamentet.
Bakgrund
I juni 2009 presenterade kommissionen ett förslag till inrättandet av en byrå för den operativa förvaltningen av stora IT-system som beslutas inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget utfärdade kommissionen ånyo förslaget med en till det nya fördraget anpassad rättslig grund. Förhandlingarna i rådet påbörjades under det svenska ordförandeskapet och närmar sig nu ett avslut. En dialog förs f.n. mellan ordförandeskapet och Europaparlamentet och vissa utestående frågor kvarstår att lösa mellan medlemsstaterna.
Det är mot den bakgrunden ännu oklart om en överenskommelse kan nås vid förestående råd. Det torde vara ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse om en allmän inriktning om förslaget i sin helhet för att därefter ha en tydlig linje inför slutförhandlingarna med Europaparlamentet. Inför förhandlingarna återstår huvudsakligen fyra frågor att lösa ut för att nå en politisk överenskommelse mellan medlemsländerna:
Frågan om myndigheten ska vara placerad och ha all verksamhet på ett geografiskt ställe eller om myndigheten ska ha möjlighet att ha huvudkontor och viss del av driften på olika ställen (Frankrike och Estland har uttryckt intresse att bli värdland för byrån och frågan om centraliserad eller decentraliserad struktur kan även påverka placeringsfrågan. De två länderna har under en tid förhandlat bilateralt för att nå en överenskommelse om placeringen).
Frågan om rösträtt för Danmark, som har beviljats vissa undantag på området för rättsliga och inrikes frågor.
Ska rådet eller styrelsen utse myndighetens direktör?
Bör det vara möjligt att utse en tillfällig direktör?
Svensk ståndpunkt
Sveriges utgångspunkt är att den tekniska förvaltningen av de EU-gemensamma IT-lösningarna ska vara kostnadseffektiv, rättssäker och utföras med stor respekt för integritetsskyddsfrågor. Inom ramen för förhandlingsarbetet bedöms dessa målsättningar ha uppnåtts och de utestående frågorna är av mindre betydelse för Sveriges övergripande målsättning. Sverige kan därför anta förslaget oavsett hur de fyra utestående frågorna slutligen avgörs.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. (ev.) Förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv om
förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av
offer för sådan verksamhet och om upphävande av rambeslut
2002/629/RIF (Sr Ask)
= Lägesinformation om överläggningen med Europaparlamentet
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om läget i förhandlingarna om förslaget till direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: den 3 april, 29 maj,
16 oktober och 27 november 2009 samt den 28 maj 2010.
Bakgrund
Kommissionen lade under våren 2009 fram ett förslag till nytt rambeslut om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer som föreslogs ersätta rådets rambeslut om bekämpande av människohandel från 2002.
Förhandlingarna i behörig rådsarbetsgrupp drevs aktivt under det svenska ordförandeskapet i EU. Vid RIF-rådet i december 2009 nåddes en bred samsyn om förhandlingsresultatet.
Kommissionen presenterade den 29 mars 2010 det nu aktuella förslaget till direktiv under Lissabonfördraget. Förslaget byggde till största del på förhandlingsresultatet beträffande rambeslutet.
Förslaget till direktiv syftar till att skapa ett mer sammanhållet synsätt i kampen mot människohandel för att i ökad utsträckning förebygga och lagföra människohandelsbrott samt skydda brottsoffrens rättigheter. Förslaget innehåller bestämmelser om bl.a. en utvidgad kriminalisering av människohandel, kriminalisering av anstiftan av, medhjälp och försök till sådant brott, skärpta lägsta maximistraff och försvårande omständigheter, ansvar och sanktioner för juridiska personer, att i vissa fall inte åtala eller straffa människohandelsoffer för brott som de tvingas begå, utredning och lagföring inklusive preskription, utvidgad jurisdiktion, undantag från kravet på dubbel straffbarhet, hjälp och stöd till samt skydd av brottsoffer, krav på övervägande av kriminalisering av att använda tjänster från människohandelsoffer samt inrättande av nationella rapportörer.
Direktivet antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.
Vid RIF-rådet i juni 2010 antog rådet en allmän inriktning om förslaget till direktiv. I Europaparlamentet har LIBE/FEMM-utskotten gemensamt ansvar för ärendet. I september 2010 hölls en orienteringsomröstning angående Europaparlamentets ändringsförslag om direktivet. Flera triloger har därefter hållits. LIBE/FEMM-utskotten ska den 30 november åter rösta om förslaget i den utformning det har fått efter trilogförhandlingarna och omröstning i plenum planeras till i mitten av december.
6. (ev.) Förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv om
bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av
barn och barnpornografi samt om upphävande av rambeslut
2004/68/RIF (Sr Ask)
= Allmän riktlinje
Avsikten med behandlingen i rådet
Anta en allmän inriktning om hela direktivtexten. Arbetet med förslaget till direktiv kommer därefter att fortsätta under våren med förhandlingar med Europaparlamentet.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 29 mars 2010 ett förslag till direktiv, vilket föreslås ersätta rådets rambeslut av den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi (2004/68/RIF). Förslaget bygger till stor del på resultatet av de förhandlingar som leddes av det svenska ordförandeskapet i EU om ett förslag till nytt rambeslut som kommissionen presenterade våren 2009.
Vid RIF-rådet den 7-8 oktober 2010 nåddes en allmän inriktning avseende de straffrättsliga artiklarna i förslaget (art. 1-9 och 11-13).
Förslaget i aktuella delar har behandlas i rådsstrukturen på tjänstemannanivå den 24 oktober (Samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete) samt kommer att behandlas den 22-23 november (Samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete) och 1 december (Coreper).
Svensk ståndpunkt
Arbetet med att bekämpa sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn är sedan länge en högt prioriterad fråga för regeringen. I detta arbete är internationell samverkan en förutsättning för framgång och det europeiska samarbetet av central betydelse. Sverige är positivt till och välkomnar ett fortsatt arbete inom EU för att ytterligare förstärka arbetet med att motverka och bekämpa dessa företeelser. Detta gäller inte minst förslaget till direktiv mot sexuell exploatering av barn m.m..
Sverige ser med tillfredsställelse att förslaget till direktiv innehåller effektivare och mer ändamålsenliga bestämmelser i kampen mot sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn. Sverige ställer sig bakom förhandlingsresultatet.
Se vidare i bifogad promemoria.
7. Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken
Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken
Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till
Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk
utredningsorder på det straffrättsliga området (Sr Ask)
= Överenskommelse om vissa principfrågor
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vilka frågor man önskar behandla vid rådsmötet.
Bakgrund
Belgien har tillsammans med Sverige och fem andra medlemsstater lagt fram ett förslag till nytt direktiv inom ramen för det straffrättsliga samarbetet inom Europeiska unionen (EU). Direktivet syftar till att förbättra samarbetet om bevisinhämtning mellan medlemsstaterna. Det straffrättsliga samarbetet om bevisinhämtning inom EU är i dag baserat på både traditionell ömsesidig rättslig hjälp och principen om ömsesidigt erkännande. Direktivet avser att ersätta rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder (2008/978/RIF) samt rambeslutet om frysning av egendom eller bevismaterial (2003/577/RIF) och de olika instrument som avser ömsesidig rättslig hjälp i brottmål i den mån de behandlar inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden. Direktivet syftar alltså till att åstadkomma en heltäckande reglering baserad på principen om ömsesidigt erkännande, vilket är en av målsättningarna i Stockholmsprogrammet. Sverige är som medförslagsställare positivt till direktivets syfte och innehåll.
Förhandlingar om förslaget inleddes i juli i år på rådsarbetsgruppsnivå och ett flertal möten har hållits. Medlemsstaterna har uttalat stöd för förslagets syfte.
Direktivet behandlades i rådet den 8-9 november, varvid en riktlinjedebatt fördes beträffande viktiga frågor som rör vägransgrunder.
Svensk ståndpunkt
Sverige är positivt till direktivets syfte, dvs. att effektivisera och förbättra det rättsliga samarbetet inom EU när det gäller bevisinhämtning i straffrättsliga förfaranden. Förbättrade möjligheter för de brottsutredande myndigheterna bidrar till en förbättrad brottsbekämpning. Sverige är vidare positivt till ett enhetligt instrument med en heltäckande reglering som bygger på principen om ömsesidigt erkännande men även tar hänsyn till den flexibilitet som finns i samarbetet som sker med stöd av traditionell rättslig hjälp. Förslaget har många fördelar jämfört med vad som gäller i dag, med bl.a. tidsfrister för verkställighet. De olika typerna av inhämtande av bevis, dvs. de olika straffprocessuella tvångsmedel som används, kräver dock en reglering som tar hänsyn till deras olika karaktär och skilda förutsättningar. Det är också av stor vikt att regleringen utformas på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt, som skapar förutsättningar för att den ska kunna tillämpas effektivt.
Se vidare i bifogad promemoria.
8. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om rätten till information i brottmål (Sr Ask)
= Allmän riktlinje
Avsikten med behandlingen i rådet
Nå överenskommelse om en allmän inriktning om artiklarna i förslaget till direktiv innan man inleder förhandlingar med Europaparlamentet.
Bakgrund
Den 20 juli 2010 lade KOM fram ett förslag till direktiv om rätten till information i straffrättsliga förfaranden. Detta förslag utgör det andra steget enligt den färdplan för processuella rättigheter som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU. Det första förslaget, ett direktiv om rätten till tolkning och översättning, har antagits.
Svensk ståndpunkt
Detta är en högt prioriterad fråga för Sverige. Det är mycket glädjande att kommissionen följer färdplanen för processuella rättigheter. Det är också viktigt att tempot i arbetet med processuella rättigheter i brottmål upprätthålls.
Sverige har hittills under förhandlingarna kunnat ställa sig bakom förslaget till direktiv i stort. Sverige kommer därför förmodligen att kunna godkänna ordförandeskapets förslag till allmän inriktning. Slutligt förslag till svensk ståndpunkt presenteras när förslaget föreligger.
Se vidare i bifogad promemoria.
9. (ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern (Sr Ask)
= Lägesinformation om överläggningen med Europaparlamentet
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet angående pågående förhandlingar med EP om förslaget till direktiv om den europeiska skyddsordern.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 19 februari,
16 april, 28 maj och 1 oktober 2010.
Bakgrund
I december 2009 presenterade Spanien, Belgien, Sverige och nio andra medlemsstater ett förslag till direktiv om den europeiska skyddsordern (EPO). Direktivet ska göra det möjligt att från en medlemsstat till en annan överföra åtgärder som vidtagits till skydd för en hotad person när personen flyttar till en annan stat. De skyddsåtgärder som avses omfattas av direktivet är vad som i svensk rätt närmast motsvaras av besöksförbud. Direktivet var föremål för behandling vid RIF-rådet i februari och april 2010, och den 4 juni 2010 träffades överenskommelse om en allmän riktlinje kring hela direktivet. EP inledde sin behandling av förslaget i juni och utskotten (gemensam behandling i LIBE/FEMM-utskotten) röstade om ett förhandlingsmandat den 29 september 2010, varefter förhandlingar inleddes med rådet.
Ordförandeskapet lämnade en första lägesrapport om de pågående förhandlingarna med EP vid RIF-rådet den 7–8 oktober 2010. Därefter har det hållits förhandlingsmöten mellan ordförandeskapet, KOM och EP den 25 oktober och den 16 november 2010. Den slutliga omröstningen i EP sker i december 2010.
10. Förslag till rådets förordning om genomförande av ett fördjupat
samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad
= Allmän riktlinje (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Förslaget till genomförandeförordning är upptaget till behandling vid
rådsmötet för överenskommelse dels om innehållet i
kompromisslösningen och dels om innehållet i en deklaration till KOM
som ska antas samtidigt med förordningen.
Ordförandeskapet önskar vidare att rådet noterar det uttalande som
Finland sedan tidigare avgivit.
Bakgrund
Frågan om vilket lands lag som tillämpas i mål om äktenskapsskillnad avgörs i dag av de lagvalsregler som gäller i domstolslandet. Lagvalsreglerna är utformade på olika sätt i olika medlemsstater. En del av medlemsstaterna avgör vilken lag som är tillämplig med utgångspunkt från medborgarskap eller hemvist, medan andra medlemsstater – däribland Sverige – tillämpar domstolslandets lag (lex fori).
I juli 2006 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av den s.k. Bryssel II-förordningen om domstols behörighet och införande av bestämmelser om tillämplig lag i äktenskapsskillnadsmål (KOM (2006) 399). Regeringen redogjorde för det förslaget i faktapromemorian 2006/07:FPM8 Förordning om val av lag för skilsmässa.
Rådet konstaterade i juni 2008 att det var omöjligt att uppnå enhällighet kring de föreslagna reglerna och att det inte gick att förutse att enhällighet skulle kunna uppnås under överskådlig tid. Den främsta anledningen till att enhällighet inte kunde uppnås var att Sverige inte kunde acceptera förslaget.
Tio medlemsstater (BG, EL, ES, FR, IT, LU, HU, AT, RO och SI) har uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag om s.k. fördjupat samarbete. EL har senare dragit tillbaka sin begäran. DE, BE, LV, PT och MT har senare förklarat att de önskar delta i det fördjupade samarbetet.
Kommissionen presenterade den 24 mars 2010 dels förslag till rådsbeslut som tillåter fördjupat samarbete i fråga om vilket lands lag som ska tillämpas i mål om äktenskapsskillnad och dels förslag till förordning om genomförande av det fördjupade samarbetet.
Vid rådets möte i juni 2010 träffades en politisk överenskommelse om att tillåta fördjupat samarbete. Samtidigt beslutades att Europaparlamentets godkännande skulle inhämtas. Det träffades även en principöverenskommelse om huvuddragen i den föreslagna förordningen om genomförande av det aktuella samarbetet.
Den 16 juni 2010 godkände Europaparlamentet förslaget om tillåtande att upprätta ett fördjupat samarbete. Den 12 juli 2010 beslutade rådet att tillåta fördjupat samarbete inom det föreslagna området.
Förhandlingar om innehållet i genomförandeförordningen pågår. ORDF har presenterat en kompromisslösning baserad på förhandlingarna mellan medlemsstaterna och kontakterna med Europaparlamentet. Förslaget till genomförandeförordning är upptaget till behandling vid ministerrådet för överenskommelse dels om innehållet i kompromisslösningen och dels om innehållet i en deklaration till KOM som ska antas samtidigt med förordningen. Deklarationen är en uppmaning till kommissionen att snarast möjligt förelägga rådet och Europaparlamentet ett förslag till ändring av Bryssel II-förordningen i syfte att föreskriva om en behörig domstol för de fall då alla domstolar som har domsrätt finns i medlemsstater vars lag inte innehåller skilsmässa över huvud taget eller inte anser att det aktuella äktenskapet är giltigt och makarna således annars kunde sakna tillgång till skilsmässa (sk. nödforum eller forum necessitatis).
ORDF önskar vidare att rådet noterar det uttalande som Finland sedan tidigare avgivit som bl.a. innebär att Finland beklagar det faktum att ett fördjupat samarbete kommer att inledas för första gången på det familjerättsliga området och att man i förhandlingarna om det ursprungliga förslaget inte kunde vara tillräckligt flexibel för att på ett opartiskt sätt beakta medlemsstaternas nationella skillnader (se dok. 11429/10 JUSTCIV 128).
Sverige har i Coreper II den 18 november 2010 presenterat ett ensidigt uttalande i anledning av förslaget till genomförandeförordning, se bilaga. I uttalandet beskrivs anledningen till Sveriges kritik mot det ursprungliga förslaget, dvs. att vi inte kan godta lösningar som inskränker möjligheten till skilsmässa i vissa situationer. Vidare nämns att Sverige inte velat blockera möjligheten för de medlemsstater som önskar samarbeta fördjupat i frågan. Slutligen anges att Sverige finner det beklagligt att även genomförandeförordningen innehåller lösningar som i praktiken har karaktären av undantag som begränsar rätten till skilsmässa för vissa grupper.
Svensk ståndpunkt
Sverige har i förhandlingarna om förslaget som lades fram 2006 ifrågasatt behovet av enhetliga lagvalsregler om äktenskapsskillnad. Sverige har motsatt sig regler som innebär att domstolarna ska tillämpa ett annat lands lag i vissa mål om äktenskapsskillnad. Sådana regler kan innebära att möjligheten att få skilsmässa i svensk domstol inskränks för vissa grupper. Innehållet i det nu framlagda förslaget till förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete överensstämmer i relevanta delar huvudsakligen med innehållet i förslaget från 2006. Sveriges ståndpunkt har inte förändrats. Sverige deltar inte i det fördjupade samarbetet.
Se vidare i bifogad promemoria.
Icke lagstiftande verksamhet
11. Godkännande av A-punktslistan
Någon A-punktslista har ännu inte presenterats.
12. Rådets slutsatser om kringresande ligor (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Godkänna förslaget till rådets slutsatser om kringresande ligor.
Bakgrund
Vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor den 14-16 juli i år i Bryssel diskuterades strategin för inre säkerhet i EU och inom ramen för den var kringresande grupper en av de frågor som man fokuserade på. Vad gällde de kringresande grupperna diskuterade man bland annat behovet av en gemensam definition i EU av fenomenet samt den oroande utvecklingen av brott som utförs av kringresande grupper.
Ordförandeskapet har initierat ett utkast till rådsslutsatser om kampen mot brott som begås av kringresande kriminella grupper. I rådsslutsatserna uppmanas bl.a. medlemsländerna att stödja polisiära och rättsliga utredningar med en internationell dimension och ägna särskilt intresse åt gränsöverskridande finansiella utredningar, att bättre utnyttja befintliga europeiska instrument och verktyg för informationsutbyte samt inrätta ett informellt nätverk av kontaktpunkter för administrativa åtgärder.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets initiativ och stödjer de förslag som förs fram i rådsslutsatserna. Frågorna som är i fokus gäller brott av organiserad natur såsom organiserade bedrägerier, skimming, organiserade stölder etc. Vi stödjer att man på EU-nivå vill ta ett samlat grepp kring dessa brott.
Förslaget om att inrätta ett informellt nätverk av kontaktpunkter för administrativa åtgärder är också intressant, inte minst då man mellan länderna kan utbyta information om hur man med administrativa åtgärder kan bidra till att bekämpa dessa brott.
Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser.
Se vidare i bifogad promemoria.
13. Rådets slutsatser om identitetshantering/identitetsbedrägeri
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Godkänna förslaget till rådets slutsatser om identitetshantering/identitetsbedrägeri
Bakgrund
Ordförandeskapet har initierat ett utkast till rådsslutsatser om att förebygga och bekämpa identitetsbedrägeri samt hur man inom EU hanterar ID-handlingar inklusive upprättande och utveckling av ett permanent och strukturerat samarbete mellan Europeiska unionens medlemsstater i dessa frågor.
Medlemsstaterna använder olika angreppssätt för att bekämpa identitetsbedrägeri och de flesta medlemsstater tillämpar olika rättsliga begrepp på dessa former av gärningar som kan avse förfalskning av handlingar, bedrägeri, olagligt tillträde till IT-system etc. Förslaget syftar till att ta ett samlat grepp om frågorna. Det handlar inte om att skapa några nya strukturer.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar ordförandeskapets initiativ. Att förebygga och bekämpa identitetsbedrägerier är viktigt och det är lovvärt att ordförandeskapet vill ta ett samlat grepp kring hur man inom EU förebygger och bekämpar identitetsbedrägerier samt hanterar ID-handlingar. Identitetsbedrägerier påverkar alla samhällssektorer och det gäller att stärka hantering av identitetskedjan i medlemsstaterna. Vi stödjer att man upprättar och utvecklar ett permanent och strukturerat samarbete på området.
Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser.
Se vidare i bifogad promemoria.
14. Utkast till europeiska handlingsplan för att bekämpa olaglig handel med tunga handeldvapen (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Godkänna EU-handlingsplanen för bekämpning av handel med tunga vapen.
Bakgrund
Det belgiska ordförandeskapet i EU presenterade i somras ett förslag till EU-handlingsplan för bekämpning av handel med tunga vapen. Vid de europeiska vapenexperternas möte den 29 september 2010 diskuterades ett första utkast till handlingsplan (ENFOPOL 262). I huvudsak rådde det enighet om handlingsplanen bland experterna.
En fråga som orsakat diskussion är definitionen av tunga vapen (heavy firearms), vilken bland andra Sverige ansåg vara mindre bra. Sverige lämnade också förslaget att använda kategoriseringen i EU:s vapendirektiv 91/308 som en mall för definitionen av ”tunga vapen”. Vid diskussioner i behörig rådsarbetsgrupp enades man dock om en betydligt vidare definition, nämligen ”så kallade tunga vapen som används eller kan komma att användas vid grova brott”. Som exempel på sådana tunga vapen angavs automatvapen, kulsprutor och bärbara pansarbrytande vapen.
Svensk ståndpunkt
Sverige kan ställa sig bakom den föreslagna handlingsplanen.
Se vidare i bifogad promemoria.
15. Rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar för ett
avtal mellan Europeiska unionen och Australien för överföring och
användning av passageraruppgifter (Passenger Name Record – PNR)
för att förebygga och bekämpa terrorism och andra allvarliga former
av allvarlig gränsöverskridande brottslighet (Sr Ask)
16. Rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar för ett
avtal mellan Europeiska unionen och Kanada för överföring och
användning av passageraruppgifter (Passenger Name Record – PNR)
för att förebygga och bekämpa terrorism och andra allvarliga former
av allvarlig gränsöverskridande brottslighet (Sr Ask)
17. Rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar för ett
avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater för
överföring och användning av passageraruppgifter (Passenger Name
Record – PNR) för att förebygga och bekämpa terrorism och andra
allvarliga former av allvarlig gränsöverskridande brottslighet (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet (dagordningspunkterna 15-17)
Anta förhandlingsdirektiven för avtal mellan EU och Australien/
Kanada/USA för överföring och användning av passageraruppgifter
(Passenger Name Record – PNR) för att förebygga och bekämpa
terrorism och andra allvarliga former av allvarlig gränsöverskridande
brottslighet.
Bakgrund (dagordningspunkterna 15-17)
Terroristattackerna i USA 2001, Madrid 2004 och London 2005 har lett till nya initiativ för att förbättra säkerheten. Senare händelser så som försöken till attentat på Times Square i New York 2010, på ett flygplan juldagen 2009 och genom bomber i paket ombord två flygplan i oktober 2010 visar att hotet från terrorismen inte har upphört. Dessutom har den internationella organiserade brottsligheten ökat, särskilt narkotika- och människohandeln. Därför har brottsbekämpande myndigheter i flera olika länder, inklusive Australien, Kanada och USA, börjat samla in och analysera flygpassageraruppgifter, s.k. PNR-uppgifter, för att kunna bekämpa terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet.
EU har tidigare slutit avtal om användningen av PNR-uppgifter med USA, Australien och Kanada. Avtalen tillämpas för närvarande provisoriskt och istället för att låta dem vara ikraft tillsvidare föreslås att EU förhandlar fram tre nya bättre avtal.
Kommissionen presenterade i september 2010 en EU-strategi med allmänna principer som ska utgöra grunden för framtida förhandlingar med tredjeländer om överföring av PNR-uppgifter. Härefter har kommissionen presenterat förslag till förhandlingsdirektiv för avtal med Australien, Kanada och USA. Direktiven har behandlats i rådet.
Förslagen till förhandlingsdirektiv ska nu antas av rådet. Först därefter kan EU inleda avtalsförhandlingar med Australien, Kanada och USA. Dessa förhandlingar kommer att ledas av kommissionen. Medlemsstaterna kommer att hållas uppdaterade under förhandlingarnas gång för att kunna reagera på utfallet.
Svensk ståndpunkt(dagordningspunkterna 15-17)
Förhandlingsdirektiven har den nödvändiga fokuseringen på skyddet för den personliga integriteten som Sverige menar krävs.
Direktiven speglar i huvudsak kommissionens strategi, som tidigare redogjorts för. Kommissionens strategi ger en bra ram för hur arbetet bör bedrivas framöver och principerna däri utgör en god grund för hur EU ska kunna garantera ett fullgott integritetsskydd. Dessutom har direktiven stärkts under behandlingen i rådet särskilt vad gäller dataskydd. I enlighet med Sveriges synpunkt innehåller förslaget även en tydligare skrivning om att det ska ske en omprövning av avtalen efter 7 år.
För att kunna bekämpa terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet behövs samarbete om behandlingen av flygpassageraruppgifter. Förhandlingsdirektiven kommer att bidra till att de kommande PNR-avtalen ger en bra grund för detta samarbete. Sverige kan därför godkänna förhandlingsdirektiven i enlighet med ordförandeskapets förslag.
Sverige kommer under förhandlingarnas gång att bevaka att de kommande avtalen får en sådan utformning att de beaktar både respekten för den personliga integriteten och behovet av att bekämpa allvarlig brottslighet som hotar människors liv och hälsa och därmed grundläggande rättigheter och friheter.
Se vidare i bifogad promemoria.
18. Meddelande från kommissionen om den europeiska strategin för inre säkerhet (Sr Ask)
= Föredragning av kommissionen
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen förväntas informera rådet om meddelandet om den europeiska strategin för inre säkerhet.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Strategin för inre säkerhet i EU behandlades vid samråd inför RIF-rådet i februari 2010 samt inför RIF-rådet i juni 2010 då det hölls en öppen debatt om strategin i rådet.
Bakgrund
Av Stockholmsprogrammet framgår att en strategi för inre säkerhet ska tas fram för att ytterligare stärka säkerheten i EU och för att skydda medborgarna mot organiserad brottslighet, terrorism och andra hot. Strategin ska syfta till att utveckla samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter, gränskontroll, krishantering m.m.
Spanien arbetade under sitt ordförandeskap våren 2010 fram ett förslag till en strategi för inre säkerhet i EU. En första diskussion om strategin hölls vid det informella ministermötet för rättsliga och inrikes frågor i Toledo den 21-22 januari i år. Strategin antogs sedermera av RIF-rådet i februari och godkändes av Europeiska rådet den 25-26 mars. En öppen debatt om arbetet med den inre säkerheten hölls vid RIF-rådet den 3-4 juni.
Kommissionen aviserade under våren 2010 att en handlingsplan skulle presenteras under hösten där de ganska övergripande skrivningarna i säkerhetsstrategin skulle konkretiseras i ett s.k. meddelande.
19. Bekämpning av terrorismen (Sr Ask)
a) En europeisk strategi mot terrorism och en europeisk handlingsplan för att bekämpa terrorism
Avsikten med behandlingen i rådet
EU:s antiterrorismsamordnare ska presentera sin rapport om arbetet inom EU mot terrorismen samt sitt diskussionspapper om den senaste utvecklingen och områden där ytterligare åtgärder kan vidtas.
Dokument: 15894/10 JAI 918, 15893/10 JAI 917 + ADD 1 (bifogas)
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: - (information om arbetet inom EU mot terrorismen lämnades senast inför RIF-rådet den 30 november-1 december 2009.)
Bakgrund
EU :s antiterrorismsamordnare informerar återkommande varje år om åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s övergripande strategi mot terrorism, vilket nu ska ske även vid detta rådsmöte. Den aktuella rapporten är en uppdatering av den som lämnades i slutet av 2009. Rapporten är uppdelad i två delar, den första listar åtgärder som redan vidtagits, del två tar upp sådant som är under arbete eller som ska göras.
EU :s antiterrorismsamordnare presenterar samtidigt sina kommentarer kring den senaste utvecklingen och områden där ytterligare åtgärder kan vidtas enligt samordnarens mening. I detta diskussionspapper listas fem utmaningar; säkerheten inom transportsektorn som helhet, problematiken kring vissa personers resande till konfliktområden, IT-säkerheten och då särskilt den kritiska infrastrukturen, behovet av fungerande förmåga att bekämpa terrorism i länder utanför EU samt behovet av att bekämpa marginalisering och diskriminering av muslimer. Alla utmaningar åtföljs även av idéer om hur dessa utmaningar kan mötas.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar uppdateringen från EU:s antiterrorismsamordnare som ett led i arbetet med att sammanställa nuvarande kontraterrorismåtgärder och ange utgångspunkter för framtida utmaningarna och möjliga förslag. Alla åtgärder i kampen mot terrorismen måste ske i enlighet med de mänskliga rättigheterna och de principer som kännetecknar en demokratisk rättsstat.
De områden som EU:s antiterrorismsamordnare lyfter fram är viktiga och förtjänar uppmärksamhet. Sverige stödjer därför den allmänna inriktningen. Diskussionspappret anger olika idéer till fokusområden och åtgärder, men lämnar inga konkreta förslag. Sverige får därför återkomma med information om inställning till eventuella senare enskilda förslag.
b) System för informationsutbyte om nivån på terroristhot i medlemsstaterna
Avsikten med behandlingen i rådet
Ordförandeskapet kommer troligen att endast informera om sitt förslag om att förbättra informationen mellan medlemsstaterna om förändringar gällande nivån på terroristhot.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådets möte.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Under hösten ändrades bedömningen av nationella hotnivåer för terroristattacker i flera medlemsstater inom EU. Det är medlemsstaterna själva som har ansvar för att besluta om den nationella hotnivån och hur den ska kommuniceras.
Mot den bakgrunden föreslår det belgiska ordförandeskapet att det skapas en informationsutbytesmekanism för att förbättra informationen mellan medlemsstaterna om hotnivåerna. Ett utkast till förslag har nyligen presenterats och förhandlingar pågår på tjänstemannanivå i rådsstrukturen. Enligt det första utkastet till förslag uppmanas medlemsstaterna att informera varandra om när det sker än ändring av bedömningen av hotnivån och om möjligt även beskriva skälen till detta.
c)Uppföljning av ad hoc-gruppen på hög nivå om fraktsäkerhet/civil luftfart
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen och ordförandeskapet förväntas informera om arbetet med fraktsäkerhet och civil luftfart. Rådet förväntas endast notera denna information.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Efter den senaste tidens incidenter med två bomber i olika försändelser ombord på fraktflyg inom EU, har rådet dragit slutsatsen att hotet om ytterligare attacker mot fraktflyget kräver ett EU-koordinerat förfarande En särskild högnivågrupp har tillsatts för att se över olika åtgärder för att stärka skyddet för flygfrakt och civil luftfart. Vidare har följande åtgärder föreslagits:
- högnivågruppen ska ta fram ett förslag till en rapport för hur luftfartsskyddet för frakten kan stärkas,
- högnivågruppens rapport ska presenteras både vid transportrådet och rådet för rättsliga och inrikes frågor, den 2-3 december 2010.
Rapporten ska bl.a. täcka frågor om hur misstänkt frakt lättare kan upptäckas, hotbildsbedömning och informationsöverföring avseende hotbilden mellan berörda myndigheter, analys av samarbetet mellan transport- och säkerhetssektorn, utvärdering av gällande bestämmelser för fraktflyget, utveckling av EU-kriteria för att bedöma säkerhetsrisker på flygplatser i tredjeländer och förbättra inspektionen av gällande säkerhetsåtgärder för flygfrakt inom EU. Rapporten ska behandlas av Kommittén för luftfartsskydd vid dess möte den 24-25 november. Denna kommitté kommer även att se över behovet av nödvändiga förstärkningar av luftfartsskyddet för flygfrakt, särskilt avseende transferfrakt från tredje land.
20. Yttre förbindelser vad gäller "frihet, säkerhet och rättvisa"
(Sr Ask och Sr Billström)
a) Resultat och uppföljning av ministermötet i ständiga partnerskapsrådet EU-Ryssland (frihet, säkerhet och rättvisa) (den 18–19 november 2010)
b) Resultat och uppföljning av ministerforumet EU-Västra Balkan
(den 23–24 november 2010)
Avsikten med behandlingen i rådet
Återrapportering från följande möten:
a) ministermötet i ständiga partnerskapsrådet EU-Ryssland (frihet, säkerhet och rättvisa) den 18–19 november 2010
b) ministerforumet EU–Västra Balkan den 23–24 november 2010
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
a) EU-Ryssland ständiga partnerskapsrådet (PPC) den 18-19 november 2010
Under varje ordförandeskap möts EU och Ryssland i det ständiga partnerskapsrådet (PPC). På senare tid har viss utveckling kunnat noteras för de olika samarbetsfrågorna. Från ryskt håll har det tydligt markerats ett missnöje med att viseringsdialogen inte har nått upp till den ryska målsättningen om viseringsfrihet.
Nästa möte i PPC hålls den 18-19 november. Dagordningen för mötet är i princip oförändrad från de senaste mötena i Stockholm och Kazan och består av 3 block om frihet, säkerhet och rättvisa indelat under följande dagordningspunkter; mänskliga rättigheter, viserings- och återvändandeavtal, viseringsdialog, migration, gränskontroll, kampen mot internationell brottslighet, terrorism, narkotika och människohandel samt rättsligt samarbete i straff- och civilrätt.
b) EU-Västra Balkan ministerforumet den 23-24 november 2010
Årets Västra Balkan Forum äger rum den 23-24 november i Bryssel. Ett utkast till dagordning har presenterats och kommer att fortsatt behandlas i berörda rådsarbetsgrupper. På dagordningen finns bl.a. frågor om olaglig handel med vapen och sprängämnen, människohandel, samarbetet mellan EU:s byråer och dess motsvarigheter på Västra Balkan, kampen mot korruption och finansiell brottslighet, arbetet för ett mer oberoende rättsväsende och det rättsliga samarbetet.
21. Rådets beslut om bemyndigande av inledande av förhandlingar
om ett avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater
om skydd av personuppgifter vid överföring och behandling i syfte att
förebygga, upptäcka eller lagföra brott, inklusive terrorism, inom
ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Besluta om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar mellan EU och USA om ett avtal om skydd av personuppgifter vid överföring och behandling i syfte att förebygga, upptäcka eller lagföra brott, inklusive terrorism, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt ge direktiv till kommissionen om hur dessa förhandlingar ska bedrivas.
Bakgrund
År 2006 inrättades en högnivågrupp (HLCG, High Level Contact Group) mellan EU och USA med syfte att diskutera dataskyddsfrågor. HLCG avslutade sitt arbete hösten 2009 med att presentera ett antal gemensamma dataskyddsprinciper och konstatera att ett rättsligt bindande avtal mellan de två parterna var önskvärt. I Stockholmsprogrammet inbjöds kommissionen att föreslå ett mandat för förhandlingar om ett dataskyddsavtal med USA.
Kommissionen presenterade den 26 maj 2010 ett förslag till förhandlingsdirektiv samt ett förslag om bemyndigande av kommissionen att inleda förhandlingar mellan EU och USA om ett sådant avtal. Ett fåtal frågor kvarstår nu att lösa och rådet har därmed förutsättningar att vid mötet i december besluta om att bemyndiga kommissionen att inleda sådana förhandlingar och ge direktiv till kommissionen om hur förhandlingarna ska bedrivas.
Under förhandlingsarbetet ska kommissionen kontinuerligt återrapportera till en särskild arbetsgrupp i rådet. Efter avslutade förhandlingar kommer rådet att få ta ställning till godkännande av det framförhandlade avtalsförslaget.
Svensk ståndpunkt
Sverige anser att det är viktigt med ett dataskyddsavtal mellan EU och USA och välkomnar att kommissionen har presenterat ett förslag till förhandlingsdirektiv för ett sådant avtal. Kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten förutsätter gränsöverskridande informationsutbyte. Sändaren och mottagaren måste kunna förlita sig på att personuppgifter behandlas på ett korrekt sätt och att registrerade personer åtnjuter rättigheter även när en personuppgift har skickats till ett annat land.
Förhandlingsdirektiven har förtydligats under diskussionerna i rådet. Samtidigt ligger det i sakens natur att alltför detaljerade direktiv riskerar att omöjliggöra förhandlingarna. Dataskyddet i EU och USA är uppbyggda på olikartade sätt och direktiven måste ge ett utrymme för att tillgodose dataskyddet inom respektive system. Vidare får inte dataskyddsavtalet försämra dagens förutsättningar för svenska brottsbekämpande myndigheter och domstolar att utbyta personuppgifter med USA.
Sverige gör bedömningen att utformningen av förhandlingsdirektiven ger goda förutsättningar för att uppnå ett dataskyddsavtal som kommer stärka skyddet för personliga integriteten. Sverige avser därför, under förutsättning att direktiven i sin slutgiltiga form inte väsentligen avviker från ovanstående inriktning, att godkänna beslutet om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar mellan EU och USA om ett dataskyddsavtal.
Se vidare i bifogad promemoria.
22. Meddelande från kommissionen om dataskydd (Sr Ask)
= Riktlinjedebatt
Avsikten med behandlingen i rådet
Riktlinjedebatt om kommissionens meddelande om dataskydd.
Bakgrund
Kommissionen har inlett en översyn av EU:s dataskyddsreglering. Den 4 november 2010 publicerade kommissionen ett meddelande med en strategi för översynen. Tanken är att strategin ska omsättas i konkreta lagstiftningsförslag under 2011.
Den viktigaste rättsakten inom EU på dataskyddsområdet är direktiv 95/46/EG (dataskyddsdirektivet) som gäller inom det som tidigare var den första pelaren, dvs. samarbetet i bland andra ekonomiska frågor och frågor om den inre marknaden.
Inom den f.d tredje pelaren, dvs. det rättsliga och inrikes samarbetet, har rambeslut 2008/977/JHA (dataskyddsrambeslutet) antagits, som reglerar behandling av personuppgifter inom området för polisiärt och straffrättsligt samarbete. Rambeslutet gäller dock inte för rent nationell behandling av personuppgifter utan endast behandling av uppgifter som utbyts mellan medlemsstaterna.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar en översyn av EU:s dataskyddsregelverk i syfte att åstadkomma ett heltäckande och effektivt skydd för personuppgifter.
Av yttersta vikt är att den kommande regleringen inte kommer i konflikt med våra grundlagar. Det handlar framförallt om att säkerställa att offentlighetsprincipen och tryck- och yttrandefriheten inte inskränks.
Vidare bör den kommande regleringen i större utsträckning än vad som nu är fallet utformas enligt en s.k. missbruksmodell (se närmare om uttalanden från riksdagen i denna fråga nedan).
En annan viktig fråga är att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att på nationell nivå ha sådan särreglering som finns i våra ca 200 stycken registerförfattningar (t.ex. patiendatalagen [2008:355] och polisdatalagen [2010:361]). Sådana författningar innehåller skräddarsydda avvägningar mellan intresset av att behandla personuppgifter och integritetsskyddsintresset. Om utrymmet för sådan lagstiftning skulle minska finns risken för att integritetsskyddet och rättssäkerheten försämras.
Det är också av stor betydelse att en kommande reglering som täcker området för polisiärt och straffrättsligt samarbete tar hänsyn till de särskilda behov som finns på det brottsbekämpande området, samtidigt som den värnar integritetsintresset.
Se vidare i bifogad promemoria.
23. Slutsatser från seminariet den 14 oktober 2010 om internationell
familjerådgivning vid internationellt bortförande av barn av föräldrar
(Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet ska notera de slutsatser som antogs vid det seminarium om medling i internationella barnbortförandeärenden som ägde rum i Bryssel den 14 oktober i år.
Dokument:
16121/10 JUSTCIV 194 (bifogas)
16125/10 JUSTCIV 195 (bifogas)
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
På inbjudan av det belgiska ordförandeskapet har ett seminarium om medling i internationella barnbortförandeärenden nyligen ägt rum. Förutom samtliga medlemsstater deltog även representanter för kommissionen, Europaparlamentet, rådet och Haagkonferensen för internationell privaträtt. Syftet med seminariet var att ta fram en gemensam europeisk modell för att uppmuntra till en ökad användning av medling i internationella barnbortförandeärenden. Flera medlemsstater uttalade vid seminariet att de ser positivt på det belgiska initiativet.
Vid seminariet antogs slutsatser om det fortsatta arbetet. Slutsatserna innebär sammanfattningsvis att deltagarna vid seminariet:
- Inbjuder medlemsstaterna och kommissionen att beakta de praktiska erfarenheter som finns såväl nationellt som internationellt inom detta område.
- Inbjuder medlemsstaterna och kommissionen att särskilt beakta det arbete som för närvarande genomförs inom Haagkonferensen för internationell privaträtt.
- Inbjuder medlemsstaterna att särskilt överväga frågan om barnbortföranden under arbetet med att implementera Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG om vissa aspekter på medling på privaträttens område.
- Uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra pilotprojekt i fråga om bl.a. särskild utbildning för medlare i internationella familjeärenden och andra professionella som kommer i kontakt med sådana ärenden.
- Inbjuder kommissionen och rådet att överväga om finansiering av sådana projekt kan ske genom finansieringsprogram avsedda för civilrättsligt samarbete.
- Inbjuder medlemsstaterna och kommissionen att överväga inrättandet av en särskild arbetsgrupp inom det Europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område bestående av centralmyndigheterna. Arbetsgruppens syfte skulle vara att främja och förbättra användningen av medling i internationella barnbortförandeärenden.
- Inbjuder kommissionen att beakta dessa slutsatser i sitt eventuella framtida lagstiftningsarbete i fråga om medling i familjeärenden beträffande frågor som rör föräldraansvar, vårdnad, umgänge och internationella barnbortföranden.
24. E-justice (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Rådet kan väntas notera utfört arbete med den europeiska e-juridikportalen (e-justice.europa.eu) samt bekräfta pågående arbete med att utveckla portalen och övriga delar av projektet e-juridik.
Dokument: 16166/10 EJUSTICE 118 JURINFO 55 JUSTCIV 197 JUSTPEN 14 (bifogas)
E-juridikprojektet har tidigare behandlats vid samråd med EU-nämnden:
2008-05-30, 2008-11-21, 2009-02-20, 2009-04-03, 2009-05-29,
2009-11-27, 2010-04-16 och 2010-05-28.
Bakgrund
År 2008 antog rådet en handlingsplan för europeisk e-juridik. För att bedöma och planera genomförandet finns en färdplan som sträcker sig till år 2013. Den omfattar tidsplaner för de olika e-juridikprojekten. Syftet är att med modern informations- och kommunikationsteknik underlätta medborgarnas tillgång till EU:s och EU-ländernas rättssystem, särskilt genom en ny europeisk e-juridikportal på Internet. Kommissionen ansvarar för att ta fram den första versionen av portalen som öppnades sommaren 2010.
Europaparlamentet har i en rapport i december 2008 välkomnat
e-juridikprojektet.
25. Övriga frågor
– Medelhavskontoret för ungdom (Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Informationspunkt.
Bakgrund
Vid ett ministermöte i Paris den 14 december 2009 initierade den franske inrikesministern ett projekt för att skapa ett Medelhavskontor för ungdom. Projektet syftar till att öka rörligheten för ungdomar och studenter mellan Medelhavsregionens länder. Vid rådsmötet förväntas Frankrike informera om kontorets verksamhet.
Se även:
http://www.officemediterraneendelajeunesse.com/
– Greklands nationella handlingsplan när det gäller asyl och migration (Sr Billström)
Avsikten med behandlingen i rådet
Informationspunkt.
Bakgrund
Grekland har presenterat en handlingsplan för hur de ska införa ett nytt system för att hantera asyl- och migrationsfrågorna. Det förbereds bl.a. en helt ny asylprocedur. Vid ett möte anordnat av kommissionen den
15 september efterfrågade Grekland stöd från medlemsstaterna och kommissionen. RIF-kommissionär Cecilia Malmström besökte Grekland den 27 september för att diskutera frågan och kommissionen har kallat till ett nytt möte den 30 november 2010. Innan dess ska planen även diskuteras på det första styrelsemötet för det nya europeiska stödkontoret för asylfrågor(Easo) den 25-26 november.
Sverige har tidigare uttryckt sitt stöd till Grekland och meddelat kommissionen att Sverige kan tänka sig att genom Migrationsverket bidra med bl.a. utbildningsinsatser och praktiskt utbyte om mottagandefrågor. Finansiering ska ske inom befintlig ram.
I anslutning till rådets möte:
DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Se bifogad preliminär dagordning.
2. SIS II (Sr Ask)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Information om den senaste utvecklingen i SIS II-projektet.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 5 november 2010
Bakgrund
Vid rådets möte i oktober 2010 antogs nya rådsslutsatser relaterade till utvecklingsarbetet av SIS II (andra generationen av Schengens informationssystem) i samband med att kommissionens nya planering för projektet noterades. I slutsatserna uppmanades kommissionen bl.a. att hålla ministerrådet och Europaparlamentet underrättade om den vidare utvecklingen av projektet. Kommissionen kommer därför att lämna en uppdaterad redovisning av läget i projektet. Sannolikt kommer även kommissionens formella återrapportering av utvecklingen i projektet under det första halvåret 2010 att presenteras.
Schengens informationssystem är det gemensamma efterlysnings- och spaningsregister som används av de länder som deltar i Schengensamarbetet. Sverige anslöts till systemet 2001. Utvecklingen av nästa generation av systemet (SIS II) pågår under kommissionens ledning sedan länge. Utvecklingen av systemet har drabbats av ett flertal förseningar. Tidpunkten för driftsättning av systemet är nu satt till senast mars 2013.
3. (ev.) Byrån för stora IT-system på RIF-området (Sr Ask)
= Allmän riktlinje
Se rådets dagordning, lagstiftningsöverläggningar, punkten 4.
4. (ev.) Rapport från kommissionen om genomförandet av rådets
slutsatser om 29 åtgärder för att öka skyddet av de yttre gränserna och
bekämpa olaglig invandring (Sr Ask)
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen ska enligt begäran rapportera om genomförandet av
rådsslutsatserna om 29 åtgärder för att öka skyddet av de yttre gränserna
och bekämpa olaglig invandring.
Dokument: det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: 6975/10 ASIM 33 FRONT 24 COMIX 158 (rådsslutsatserna)
Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden:
Rådsslutsatserna behandlades av riksdagen inför RIF-rådets möte den 25-26 februari 2010.
Bakgrund
RIF-rådet antog vid sitt möte den 25-26 februari 2010 rådsslutsatser om att förstärka skyddet av de yttre gränserna och bekämpa olaglig invandring. Rådsslutsatserna omfattar utvecklingen av Frontex verksamhet, det planerade europeiska gränsövervakningssystemet Eurosur, samarbete med tredje land m.m. Kommissionen uppmanades att rapportera om genomförandet av slutsatserna före utgången av 2010.
Olika åtgärder genomförs av olika aktörer, främst medlemsstaterna, kommissionen eller Frontex. Uppföljningen sker i olika fora, t.ex. rådet, kommissionens expertgrupper eller Frontex styrelse. Även rådets kommitté för inre säkerhet (COSI) följer upp arbetet, särskilt hos de projektgrupper som bildats för fem av de 29 åtgärder som anges i rådsslutsatserna.
5. Övriga frågor
-
_____________