RIF, Kommenterad dagordning RIF-rådet 7-8 december
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48F9E0
PAGE
4
2017-11-27 | ||
Justitiedepartementet |
EU-enheten |
EU-nämnden
Riksdagen
Kopia: Justitieutskottet
Kopia: Socialförsäkringsutskottet
Kopia: Civilutskottet
Kopia: Konstitutionsutskottet
Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 7-8 december 2017
INRIKES FRÅGOR
1. Godkännande av dagordningen (Sr Johansson, Sr Fritzon)
Se bifogad preliminär dagordning.
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Fritzon)
Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.
Lagstiftningsöverläggningar
3. Reform av det gemensamma europeiska asylsystemet och vidarebosättning (Sr Fritzon) =Lägesrapport a) Dublinförordningen Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Faktapromemoria 2015/16:FPM94, kommissionens förslag KOM(2016)270. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 juni 2016, 7 oktober 2016, 2 december 2016, 24 mars 2017, 12 maj 2017 (frågan om solidaritet), 2 juni 2017, 6 oktober 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning: 26 maj 2016, 2 februari 2017, 11 maj 2017 (frågan om solidaritet). Information: 19 maj 2016 (tjm), 24 november 2016 (tjm), 1 december 2016, 23 mars 2017, 1 juni 2017, 28 september 2017. Bakgrund I maj 2016 lade kommissionen fram förslag till en reviderad Dublinförordning. Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet och syftar till att effektivisera handläggningen av Dublinärenden, förhindra sekundära förflyttningar samt att det etableras en omfördelningsmekanism av asylsökande. Förslaget har gåtts igenom en gång och därefter har kompromissförslag i ett fåtal mer tekniska artiklar varit uppe till diskussion. Det råder alltjämt oenighet bland medlemsstaterna om förslaget att etablera en omfördelningsmekanism i syfte att uppnå en jämnare fördelning och ett större solidariskt ansvarstagande för skyddsbehövande. För närvarande pågår därför ingen förhandling avseende Dublinförordningen. Det finns i dagsläget ingen information när den kommer att återupptas. Europaparlamentet har den 16 november 2017 enats om ett förhandlingsmandat och är redo att inleda förhandling när rådet har enats om en position. I solidaritetsfrågan är diskussionen om en trestegsmodell (dvs. i normalläge tillämpas Dublinförordningen, vid högt migrationstryck aktiveras en solidaritetsmekanism och i en extrem situation vägleder Europeiska rådet) fortfarande aktuell. b) Direktivet om mottagningsvillkor Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Faktapromemoria 2015/16:FPM129, kommissionens förslag KOM(2016)465. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 7 oktober inför RIF-rådet den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016, den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017, den 2 juni inför RIF-rådet den 8-9 juni 2017 och den 6 oktober inför RIF den 12-13 oktober 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 28 september 2017. Bakgrund Den 13 juli 2016 lade kommissionen fram förslag om ett reviderat mottagandedirektiv (se faktapromemoria 2015/16:FPM129). Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet. Förslaget syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU, minska incitamenten för sekundära förflyttningar och tidigarelägga de sökandes tillträde till arbetsmarknaden. Förhandlingar pågår i rådet sedan september 2016, för närvarande på rättsrådgivarnivå. Europaparlamentet har tagit ställning till förslaget. Den 24 april antog LIBE-utskottet sitt förslag till betänkande och röstade även för inledandet av trilogförhandlingar. Den 10 maj 2017 antogs betänkandet i plenum. c) Skyddsförordningen Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16: FPM 130, kommissionens förslag KOM(2016)466. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför RIF-rådet den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017, den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017 samt den 6 oktober inför RIF den 12-13 oktober 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning den 22 september 2016. Tjänstemannainformation den 24 november 2016. Information den 1 december inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 8-9 december 2016. Information till konstitutionsutskottet och överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning den 11 maj 2017, information den 1 juni inför RIF-rådet den 8-9 juni 2017 samt information den 28 september 2017. Bakgrund Den 13 juli 2016 lade kommissionen fram förslag till skyddsgrundsförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM130). Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet. Förordningen avses ersätta det nuvarande skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU). Förslaget syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i ett beviljat skydd. Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016 och i mars 2016 flyttades förhandlingarna upp på rättsrådgivarnivå. På Coreper i juli 2017 gav medlemsstaterna mandat till ordförandeskapet att inleda trilogförhandlingar med Europaparlamentet. Dessa förhandlingar har inletts under hösten. I rådskompromissen kom medlemsstaterna överrens om ett spann för uppehållstillståndens längd som innebär 3-10 för flyktingar och 1-5 år för alternativt skyddsbehövande. Förslaget innehåller en möjlighet att bevilja ett permanent uppehållstillstånd i samband med förlängning av uppehållstillståndet. Europaparlamentet har tagit ställning till förslaget. Den 15 juni antog LIBE-utskottet sitt förslag till betänkande i plenum. Förslaget ligger relativt nära flera av de synpunkter som Sverige framfört under förhandlingarnas gång, såsom möjligheten till likabehandling avseende längden på uppehållstillstånd för båda skyddskategorier, sur place-skäl och icke-obligatorisk regelbunden omprövning av status. Europaparlamentet föreslår att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska beviljas tillstånd på fem år som kan förnyas med fem år i taget. d) Förordningen om asylförfaranden Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM131, kommissionens förslag KOM(2016)467 Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför RIF-rådet den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017, den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017 samt den 6 oktober inför RIF den 12-13 oktober 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Information till konstitutionsutskottet och överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 28 september 2017. Bakgrund Den 13 juli 2016 lade kommissionen fram ett förslag till asylprocedurförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM131). Förordningen avses ersätta det nuvarande asylprocedurdirektivet. Förslaget syftar till att etablera ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat. Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades hösten 2016. Den första genomgången av förslaget avslutades i september 2017. Under hösten 2017 har förhandlingarna fortsatt på rådsarbetsgruppsnivå. Vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 13-14 oktober, den 8-9 december 2016, den 27-28 mars 2017, den 8-9 juni 2017 och den 12-13 oktober gavs lägesrapporter om förhandlingen av kommissionens förslag. Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget. e) Eurodacförordningen Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM96 Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 24 mars, 2 juni och den 6 oktober 2017. Tidigare behandlad i socialförsäkringsutskottet: Överläggning den 26 maj, 1 december 2016 samt den 11 maj 2017. Information lämnad den 2 februari, 23 mars och 28 september 2017. Tjänstemannainformation den 19 maj och 24 november 2016. Bakgrund I maj 2016 lade kommissionen fram förslag till en reviderad Eurodacförordning. Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Förslaget innebär att Eurodac, förutom att bidra till det praktiska genomförandet av Dublinförordningen, även ska bidra till kontroll av olaglig invandring och underlätta återvändande. Eurodac föreslås på så sätt få ett bredare användningsområde än tidigare. Förslaget innebär att information om bland annat fingeravtryck och ansiktsbild kommer att lagras och jämföras för personer som ansöker om asyl, grips i samband med att de olagligen passerar EU:s yttre gräns eller uppehåller sig olagligen i en medlemsstat. När det gäller fingeravtryck föreslås åldersgränsen sänkas från 14 år till 6 år. Enligt förslaget ska fler personuppgifter lagras i Eurodac. Förutom fingeravtryck och ansiktsbild ska uppgift om bland annat namn, födelsedatum, nationalitet och identitetshandlingar lagras. Förhandlingarna inleddes sommaren 2016 och förslaget har behandlats såväl i rådsarbetsgrupp, på rättsrådgivarnivå och i Coreper. Vid RIF (rådet för rättsliga och inrikes frågor) den 8-9 december 2016 antogs en partiell allmän inriktning som gav ordförandeskapet mandat till att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Den partiella allmänna inriktningen innefattade (utöver kommissionens ursprungliga förslag, se Fakta-PM 2015/16:FPM96) en till viss del förenklad tillämpning och utökad tillgång till Eurodac för brottsbekämpande myndigheter för att mer effektivt kunna förebygga, upptäcka och utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott. Vid Coreper i juni fick ordförandeskapet förnyat mandat till förhandlingar med Europaparlamentet. Detta mandat innefattade möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att göra alfanumeriska sökningar. Den innefattade också att det i Eurodac- databasen, utifrån ett återvändandesyfte ska läggas in inscannade färgkopior av resehandlingar. LIBE-utskottets betänkande antogs i juni. Trilogmöten har hållits under hösten. f) Förordningen om EU:s asylbyrå Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM95, kommissionens förslag KOM (2016)271. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 24 mars, 2 juni och den 6 oktober 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Tjänstemannainformation 19 maj, överläggning 26 maj, tjänstemannainformation 24 november, information 1 december 2016, överläggning 2 februari, information 23 mars, överläggning den 11 maj, information den 28 september 2017. Bakgrund Förslaget till ny förordning om Europeiska unionens myndighet för asylfrågor (EUAA) presenterades den 4 maj 2016 och är ett av flera lagstiftningsförslag i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet som kommissionen presenterade under våren och sommaren 2016. Syftet med kommissionens förslag är att stärka det praktiska samarbetet inom unionen och främja en enhetlig tillämpning av de gemensamma reglerna. Förhandlingarna inleddes sommaren 2016 och den 20 december 2016 fick ordförandeskapet mandat i Coreper att börja förhandla med Europaparlamentet. Mandatet innefattar alla delar i förslaget som inte hänvisar till andra rättsakter som ingår i det gemensamma europeiska asylsystemet. Undantagna är delar som hänför sig till och direkta hänvisningar till förslaget om reviderad Dublinförordningen, särskilt rörande omfördelning av asylsökanden (art 2, 16, 32), förslaget om ett ramverk för vidarebosättning (art 35) och myndighetens roll att se över listan över säkra ursprungsländer och säkra tredje länder (art 11). I förhållande till det ursprungliga förslaget har det förtydligats att det är kommissionen som är fördragets väktare och att myndigheten inte ska ta över kommissionens centrala uppgifter. Det har även förtydligats att de rekommendationer och riktlinjer som myndigheten ska utfärda inte kommer att vara bindande för medlemsstater och dess myndigheter och domstolar utan vägledande. De delar som under förhandlingarna framför allt har varit kontroversiella har rört övervakning och utvärdering av medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem. Ett flertal medlemsstater har varit emot ett utökat mandat i de delarna. Förhandlingar med Europaparlamentet pågår och den 28 juni kunde en övergripande kompromiss mellan rådet och Europaparlamentet nås om de tekniska delarna av förslaget. Denna innehåller bl.a. en övervakningsmekanism där Europaparlamentet har gått med på en mer begränsad övervakning av medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem än vad de hade velat, samtidigt som de ändå fått med vissa för dem viktiga aspekter i övervakningen. Medlemsstaterna ska i gengäld godta ett ökat fokus för myndigheten på grundläggande rättigheter. Generellt har Sverige haft framgång i förhandlingarna genom att myndighetens mandat stärks i syfte att se till att det gemensamma asylregelverket verkligen efterlevs av medlemsstaterna. g) Förordningen om ramen för vidarebosättning |
Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport |
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM122, kommissionens förslag KOM (2016)468.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016, den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017, den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017 samt den 6 oktober inför RIF den 12-13 oktober 2017.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017 samt information inför RIF-rådet 8-9 juni 2017 och information den 28 september 2017.
Bakgrund
Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om förordning om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning och förslag om ändring av förordningen om asyl-, migrations-, och integrationsfonden (AMIF) (se faktapromemoria 2015/16:FPM122). Förslaget syftar till att etablera en ram för EU:s politik för vidarebosättning. Förslaget innebär en mer sammanhållen handläggningsprocess kring vidarebosättning och en mer sammanhållen ansats gentemot de stora värdländerna. Förslaget innehåller inga bestämmelser som tvingar en EU-medlemsstat att ta en viss andel av en EU-gemensam vidarebosättningskvot. Men det föreslås att genomförandebefogenheter ges till rådet som i ett separat beslut, efter förslag från kommissisonen, ska fastställa en EU-gemensam kvot och medlemsstaternas andelar i denna, liksom övergripande geografiska prioriteringar.
Coreper beslutade den 15 november 2017 att ge ordförandeskapet mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Mandatet innebär att ramverket förutom vidarebosättning också ska omfatta s.k. humanitärt mottagande. Frivilligt deltagande betonas särskilt eftersom många medlemsstater krävt stor flexibilitet och en tydlighet kring detta. EU-finansiering vid vidarebosättning under nationella program ska kunna ges med 6 000 euro, jämfört med 10 000 euro under det gemensamma programmet. Den 12 oktober 2017 antog Europaparlamentets LIBE-utskott sitt förslag till betänkande och röstade även för inledandet av trilogförhandlingar. Den 23 oktober antog parlamentet betänkandet i plenum. Trilogförhandlingarna väntas inledas innan årets slut.
4. Förordningen om EU-LISA (Sr Johansson)
= Allmän inriktning
Avsikten med behandlingen i rådet
Allmän inriktning
Bakgrund
I enlighet med den gällande förordningen för den europeiska
byrån för operativ förvaltning av storskaliga IT-system på
området för frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) har den Europeiska kommissionen genomfört en utvärdering av byråns verksamhet under byråns första tre år. Baserat bland annat på resultaten från utvärderingen och synpunkter som byråns styrelse lämnat, presenterade kommissionen den 29 juni 2017 ett förslag till ny eu-LISA-förordning i syfte att förbättra byråns funktion och se till att dess mandat möter behoven inom byråns ansvarsområde. Förslaget har behandlats inom rådsstrukturen vid en handfull tillfällen. RIF-rådet den 7–8 december förväntas överenskomma om allmän inriktning för de kommande trilogförhandlingarna.
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom förslaget till allmän inriktning. Detta förutsätter att det slutliga textförslag som presenteras inför RIF-rådsmötet följer den kompromiss som uppnåtts på arbetsgruppsnivå.
Se vidare i bifogad promemoria.
5. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon)
-Aktuella lagstiftningsförslag, information från ordförandeskapet
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag.
Bakgrund
Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll.
Icke lagstiftande verksamhet
6. Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (Sr Johansson)
= Lägesrapport
Avsikten med behandlingen i rådet
Kommissionen ska lämna en lägesrapport om arbetet med kommande lagstiftningsförslag om interoperabilitet mellan de gemensamma systemen för gränser och säkerhet.
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: Rådsslutsatser 10158/17, Fakta-PM 2015/16:FPM78, KOM(2016) 205, HLEG slutrapport 8434/1/17
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 2 juni 2017
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till JuU den 1 juni 2017
Bakgrund
Efter terrordåden i Paris och Bryssel publicerade kommissionen den 6 april 2016 meddelandet om Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, KOM(2016) 205. Som en av de åtgärder som föreslogs i meddelandet inrättade kommissionen en rådgivande expertgrupp (HLEG) med deltagande på hög nivå från medlemsstaterna, berörda EU-organ och -myndigheter. Gruppens slutrapport med ett 50-tal motiverade rekommendationer om det fortsatta arbetet publicerades den 11 maj 2017. Vid RIF-rådets möte den 8–9 juni 2017 antogs rådsslutsatser med uppmaningar att fortsätta arbete med frågorna på olika sätt. När det gäller övergripande åtgärder för interoperabilitet mellan de gemensamma EU-systemen uppmanades kommissionen att
arbeta för en europeisk sökportal för de EU-gemensamma registren
undersöka framtida införande av en gemensam matchningstjänst för alla typer av biometriska uppgifter i de olika systemen samt
undersöka framtida införande av en gemensam identitetsdatabas för alfanumeriska (icke-biometriska uppgifter) och
vid behov lägga fram lagstiftningsförslag tidigt under 2018 för genomförande av dessa åtgärder 2020.
Kommissionen har aviserat att dessa lagstiftningsförslag ska läggas fram redan i mitten av december 2017 och förväntas vid detta RIF-rådsmöte informera om framstegen i arbetet.
7. Samarbete mellan GSFP-uppdrag/GSFP-insatser och EU:s RIF-byråer (Sr Johansson) = Riktlinjedebatt Avsikten med behandlingen i rådet Riktlinjedebatt Bakgrund EU har sedan flera år haft en uttalad målsättning att stärka kopplingarna mellan de säkerhetshöjande insatser som EU genomför utanför unionens gränser och de som genomförs inom dem samma. Detta lyfts även fram i bl.a. EU:s globala säkerhetsstrategi för att förstärka EU:s inre och yttre säkerhet, Malta- deklarationen gällande externa aspekter av migration (dok.43/17) och Europeiska rådets slutsatser (19 oktober 2017). Vid RIF-rådet ska en riktlinjedebatt hållas. Bland annat kan förväntas att ett förslag från EU:s utrikestjänst (EEAS) om närmare samarbete mellan GSFP-missioner och RIF-aktörer kommer att diskuteras. Svensk ståndpunkt Sverige stöder arbetet för att använda de åtgärder som EU vidtar utanför unionens gränser för att också stärka säkerheten inom unionen. Vi är positiva till förslag för att utveckla samarbetet mellan gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP-missioner/insatser) och aktörer på RIF-området.
Se vidare i bifogad promemoria. |
8. PNR-direktivet: införlivande och genomförande (Sr Johansson) = Lägesrapport Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport (information om genomförandet) Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: - Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: - Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: - Bakgrund EU:s PNR-direktiv antogs i april 2016. Det ska vara genomfört i alla medlemsstater senast den 25 maj 2018. Regeringens utredare för genomförandet av direktivet redovisade sitt uppdrag i juni 2017 (SOU:2017:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 1 oktober. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss och proposition med lagförslag som genomför direktivet pågår för närvarande i Regeringskansliet. Parallellt med detta bedriver Polismyndigheten i samverkan med andra berörda myndigheter ett tekniskt genomförandeprojekt för att ha ett system i drift i maj 2018. 9. Terrorismbekämpning (Sr Johansson) a) Kommissionens högnivågrupp av experter på radikalisering = Diskussion Avsikten med behandlingen i rådet Diskussion Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: 7531/17 Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 24 mars 2017, 9 juni 2017. Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till JuU den 23 mars 2017. Bakgrund Vid RIF-rådet den 27–28 mars i år tog Frankrike och Tyskland upp ett initiativ om att vidareutveckla Radicalisation Awareness Network (RAN) till ett europeiskt centrum för att förebygga radikalisering. Vid RIF-rådet i juni presenterade kommissionen förslag på hur arbetet med att vidareutveckla RAN, enligt Frankrikes och Tysklands förslag, kan föras vidare. I ett första steg inrättade kommissionen, med start hösten 2017, en högnivå expertgrupp (High Level Commission Expert Group on Radicalisation, HLCEG-R) med uppdraget att ta fram ett antal rekommendationer för hur EU kan stärka och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot radikalisering. Gruppens arbete ska pågå under 2017–2018. Expertgruppen har träffats vid två tillfällen under hösten. Mellan dessa möten har experter från deltagande medlemsstater träffats vid två tillfällen för att diskutera förslag till rekommendationer. De områden där rekommendationer har arbetats fram för det förebyggande arbetet rör: kriminalvårdens arbete, propaganda via internet, lokalt och sektorsövergripande arbete, informations- och kunskapsutbyte om individer, ideologi och polarisering, identifiering av och insatser för riskgrupper som behöver särskild uppmärksamhet, utbildning och social inkludering samt samarbetet med tredje land. En övergripande fråga i arbetsgruppen är hur EU:s stöd till medlemsstaterna ska utformas framöver när det gäller det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. I ett första steg rekommenderar HLCEG-R att redan existerande samarbeten (t.ex. Radicalisation Awareness Network, European Strategic Communication Network) stärks och får utökat stöd. Vidare är förslaget att kommissionen inrättar en styrgrupp för EU:s förebyggande arbete som ska vara rådgivande till kommissionen när det gäller strategiska överväganden och förslag på aktiviteter. Medlemsstaterna bör i detta undersöka möjligheterna att bistå kommissionen med nationella experter. Det är troligt att man vid rådsmötet kommer att diskutera HLCEG-R:s rekommendationer. Svensk ståndpunkt Sverige välkomnar att EU vidareutvecklar samarbetet för att förebygga våldsbejakande extremism, både till innehåll och till organisation. Det är viktigt att det vidareutvecklade samarbetet blir resurseffektivt. De rekommendationer som arbetats fram ligger i linje med Sveriges pågående förebyggande arbete. Samarbetet inom RAN har sedan 2011 möjliggjort ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan personer som arbetar med förebyggande insatser på lokal nivå. Det är viktigt att detta kunskaps- och erfarenhetsutbyte fortsätter att vara grunden i etablerandet av ett möjligt europeiskt centrum. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet bör även utvecklas till att också omfatta ett utbyte mellan dem som arbetar med förebyggande insatser på lokal nivå och berörda tjänstemän. RAN och kommissionen har för detta inrättat ett särskilt nätverk av berörda tjänstemän på departementsnivå. Även detta nätverk bör alltså vidareutvecklas. b) Fördjupning av samarbetet mellan behöriga myndigheter = Diskussion Avsikten med behandlingen i rådet Diskussion Dokument: Det har inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: – Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information lämnades senast den 3 oktober i år och dessförinnan den 7 september 2017. Under 2016 har information lämnats den 3 mars, den 14 april, den 2 juni (skriftlig) och den 10 oktober. Överläggning hölls den 28 januari 2016. Bakgrund Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas har varit högt prioriterad de senaste åren och diskuteras både i rådet för rättsliga och inrikes frågor och i Europeiska rådet. Ett antal olika slutsatstexter har antagits vid tidigare möten. Stärkt samarbete mellan behöriga myndigheter och ökat informationsutbyte har varit ett återkommande tema i såväl diskussioner som slutsatstexter. Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några frågeställningar inför diskussionen vid rådsmötet. Svensk ståndpunkt Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism. Regeringens inställning till enskilda åtgärder tar sin utgångspunkt i de principer som framgår i Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism [skr. 2014/15:146] samt i de två blocköverskridande överenskommelserna om åtgärder mot terrorism. För att förhindra terrorism är det nödvändigt att brottsbekämpande myndigheter har möjlighet att utbyta information över nationsgränserna i den omfattning som behövs för en effektiv terrorismbekämpning. Svenska myndigheter ska använda och bidra till de gemensamma europeiska databaser som finns på detta område. All terrorismbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten. 10. Övriga frågor a) Tredje mötet i kontaktgruppen för centrala Medelhavsområdet (Bern den 13 november 2017) (Sr Fritzon) = Information från Schweiz Avsikten med behandlingen i rådet Information från Schweiz Bakgrund Schweiz förväntas återrapportera från det tredje mötet i kontaktgruppen för centrala Medelhavet som ägde rum i Bern den 13 november. Kontaktgruppen samlar inrikesministrarna i Algeriet, Österrike, Tchad, Frankrike, Tyskland, Italien, Libyen, Malta, Niger, Slovenien, Schweiz, Tunisien, Mali tillsammans med representanter från EU-kommissionen DG HOME och EU-ordförandeskapet för diskussioner om migrationen längs den centrala Medelhavsrutten. b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram (Sr Johansson, Sr Fritzon) = Föredragning av den bulgariska delegationen Avsikten med behandlingen i rådet Det inkommande ordförandeskapet Bulgarien kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari – juni 2018. RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Icke lagstiftande verksamhet 11. Lagring av uppgifter (Sr Johansson) = Lägesrapport/riktlinjedebatt Avsikten med behandlingen i rådet Lägesrapport/riktlinjedebatt Bakgrund EU-domstolen ogiltigförklarade i april 2014 det s.k. datalagringsdirektivet. Syftet med direktivet var att harmonisera medlemsstaternas bestämmelser om skyldighet att lagra vissa uppgifter om elektronisk kommunikation för brottsbekämpande ändamål. Det ogiltigförklarade direktivet genomfördes i svensk rätt genom ändringar i framför allt lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Enligt den lagen är operatörerna skyldiga att lagra vissa uppgifter för att de ska kunna användas vid brottsbekämpning. Skyldigheten att lagra data enligt de svenska bestämmelserna ifrågasattes efter EU-domstolens dom av Tele2 som upphörde att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Post och Telestyrelsen beslutade därför att förelägga Tele2 att återuppta datalagringen, vilket Tele2 överklagade. Kammarrätten i Stockholm begärde då ett förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolens dom kom den 21 december 2016 (Tele2-domen). EU-domstolens slutsats var bl.a. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter avseende samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte är förenlig med EU-rätten. Domstolen gjorde även vissa uttalanden om förutsättningarna för de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till lagrade uppgifter samt om säkerheten för uppgifterna. Kammarrätten avgjorde det svenska målet om datalagring i mars 2017. Kammarrätten konstaterar att det med hänsyn till EU-domstolens dom är klarlagt att de svenska reglerna om datalagring för brottsbekämpande syften står i strid med unionsrätten. Detta får enligt kammarrätten till följd att de svenska bestämmelserna inte kan tillämpas. Utredningen om datalagring och EU har gjort en översyn av det svenska regelverket för att anpassa detta till EU-rätten såsom den uttolkats av EU-domstolen. Utredningen lämnade sitt betänkande den 11 oktober 2017, Datalagring – brottsbekämpning och integritet. Betänkandet remitteras till den 30 januari 2018. Tele2-domen gäller i hela EU och en informell rådsarbetsgrupp har därför inrättats där diskussioner förs om hur domen bör uppfattas och hur en lagring av data skulle kunna utformas inom ramen för domen. Vid RIF-rådet ska en riktlinjedebatt hållas för att ge vägledning inför det fortsatta arbetet. Svensk ståndpunkt Sverige ska på EU-nivån aktivt verka för att frågan om datalagring får en tillsfredsställande lösning inom ramen för Tele2-domen. Uppgifter från elektronisk kommunikation är av mycket stort värde för att kunna förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra brott. Sverige har även en folkrättslig skyldighet att upprätthålla en effektiv brottsbekämpning. Samtidigt får rätten till privatliv och privat kommunikation inte inskränkas mer än vad som är strängt nödvändigt för att uppnå dessa syften. Det är därför viktigt att det finns en balans mellan dessa båda intressen i linje med vad EU-domstolen har uttalat att EU-rätten kräver. Se vidare i bifogad promemoria. |
12. Kryptering (Sr Johansson)
= Lägesrapport/riktlinjedebatt
Avsikten med behandlingen i rådet
Lägesrapport/riktlinjedebatt
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument:
- 10007/16, JAI 552/COPEN 195/DROIPEN 109/CYBER 67/
JAIEX 61/EJUSTICE 121
- 13993/16, CYBER 124/COPEN 319/ENFOPOL 394
- 15072-16, JAI 1037/CYBER 143/COPEN 369/DROIPEN 206/ JAIEX 103/EJUSTICE 210/ENFOPOL 459
- 6890/17, JAI 183/CATS 17/CYBER 26/COPEN 64/ENFOPOL 97/CT 13/TELECOM 52/RELEX 201/SERVICES 3
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 2 december 2016, den 24 mars 2017, den 2 juni 2017 och den 6 oktober 2017.
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 1 december 2016, den 23 mars 2017, den 1 juni 2017 och den 3 oktober 2017.
Bakgrund
Det blir allt vanligare att kriminella använder sig av krypterad kommunikation. En aktuell fråga är därför hur de brottsbekämpande myndigheterna ska hantera krypterad information. Det råder enighet mellan medlemsstaterna om att en noggrann avvägning måste göras mellan behovet av att skydda medborgarnas identitet och de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att utreda allvarlig brottslighet.
Ordförandeskapet föreslog i december 2016 att en process skulle initieras för att reflektera kring dessa frågor. Syftet är att hitta praktiska lösningar för dekryptering, att utforska möjligheterna att förbättra den tekniska expertisen på nationell nivå och EU-nivå, att utöka informationsutbytet inom ramen för the European Judicial Cybercrime Network samt att satsa på utbildning för de brottsbekämpande myndigheterna genom olika EU-institutioners försorg. Medlemsstaterna uttryckte vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor i december 2016 ett allmänt stöd för ordförandeskapets slutsatser och förslag.
Kommissionen informerade vid rådsmötet i juni 2017 att avsikten är att det här arbetet ska mynna ut i olika åtgärdsalternativ samt ett närmare samarbete på unionsnivå. I september 2017 arrangerades ett arbetsseminarium med medlemsstaterna. Efter dessa diskussioner drog kommissionen slutsatsen att såväl rättsliga som tekniska åtgärder bör vidtas till stöd för de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna när de stöter på kryptering. Frågan om kryptering var även uppe för information på rådsmötet i oktober 2017.
13. Övriga frågor
a) Halvtidsöversyn av de strategiska riktlinjerna för RIF
=Information
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från ordförandeskapet
Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: 11936/14 JAI 611, 12474/17 JAI 818
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Den 6 oktober 2017
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information i justitieutskottet den 3 oktober 2017
Bakgrund
Europeiska rådet (ER) antog den 27 juni 2014 slutsatser som omfattade strategiska riktlinjer för lagstiftande och operativ planering på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Att ER ska anta strategiska riktlinjer på området följer av artikel 68 i fördraget om EU:s funktionssätt. Av riktlinjerna följer att ER ska genomför en halvtidsöversyn år 2017.
Estniska ordförandeskapet aviserade inför rådsmötet 12 - 13 oktober 2017 att man avsåg att genomföra halvtidsöversynen i tre steg där det första steget var en diskussion vid det aktuella rådsmötet. Det andra steget var ett informellt seminarium för olika intressenter på området. Resultatet av diskussionen och seminariet ska därefter, som ett steg tre, resultera i ett brev från ordförandeskapet till ER inför mötet 14 – 15 december.
Vid diskussionen i rådet den 12 - 13 oktober samt vid seminariet den 8 november framkom att många och viktiga lagstiftningsförslag antagits under perioden. Det konstaterades dock också att händelser i omvärlden, som t.ex. migrationskrisen, ökat antal terrorhot samt utvecklingen på cyberområdet, var utmaningar som inte hade förutsetts när riktlinjerna antogs 2014 och som EU fortsatt måste arbeta vidare med. De övergripande principerna i de strategiska riktlinjerna om bl.a. betydelsen av att genomföra antagna beslut samt om samarbete över olika politikområden konstaterades ha fortsatt bäring även för det framtida samarbetet.
Vid rådsmötet 7- 8 december förväntas ordförandeskapet informera om vad som framkommit vid diskussionen i rådet och vid seminariet som ägde rum den 8 november 2017 och hur man avser att fullfölja översynen, troligen genom det brev till ER som man aviserat om tidigare.
b) EU:s internetforum, Bryssel den 6 december 2017 (Sr Johansson)
= Information från kommissionen
Avsikten med behandlingen i rådet
Information från kommissionen
Dokument: Det har inte presenterats något dokument inför behandlingen i rådet.
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -
Bakgrund
EU Internet Forum lanserades i samband med en middag den 3 december 2015 i närvaro av EU:s inrikesministrar, kommissionärerna Avramapoulos (inrikes frågor) och Jurova (rättsliga frågor), ett antal amerikanska it-företag, Europol och EU:s samordnare i terrorismfrågor. I samband med lansering presenterades ett gemensamt uttalande som bl.a. säger att deltagarna är överens om de två övergripande målsättningarna att begränsa tillgängligheten av material på internet som stödjer terrorism eller anstiftar till våld samt att verka för och öka effektiviteten i motberättelser på internet och att stödja media i samarbete med det civila samhället. Nästa högnivåmöte i EU Internet Forum hålls den 6 december 2017 i Bryssel.
RÄTTSLIGA FRÅGOR
Lagstiftningsöverläggningar
14. Europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) (Sr Johansson)
a) Ecris-TCN-förordningen
= Allmän inriktning
b) Ecris-direktivet
= Allmän inriktning
Avsikten med behandlingen i rådet
Allmän inriktning för båda rättsakterna (a och b)
Bakgrund
Utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare omfattas inte av det existerande europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen i januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare, se faktapromemoria 2015/16:FPM47. Sedan RIF-rådet vid sitt möte den 9–10 juni 2016 beslutat om ändrad inriktning för den tekniska lösningen presenterades det nu aktuella förordningsförslaget och ett reviderat direktivförslag den 29 juni 2017. Förordningsförslaget innehåller alla bestämmelser om den centraliserade lösningen för sökning och identifiering av vilken eller vilka medlemsstater som har uppgifter om fällande domar mot en tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN). Direktivförslaget innehåller anpassningar av det gällande Ecris-rambeslutet till införandet av Ecris-TCN.
Vid rådsmötet planeras beslut om allmän inriktning för båda förslagen. Något slutligt textförslag föreligger ännu inte.
Svensk ståndpunkt
Sveriges målsättning är att göra utbytet av kriminalregisteruppgifter i straffrättsliga förfaranden inom EU heltäckande. Den ”lucka” som nu finns gällande tredjelandsmedborgares brottslighet är inte godtagbar. Resultatet bör också tillfredsställa de särskilda krav som finns på identifiering av tredjelandsmedborgare. Samtidigt måste resultatet ta hänsyn till grundläggande rättigheter och till nationell lagstiftning.
Under förutsättning att de slutliga textförslagen inte avviker i större utsträckning från kompromisstexten kan Sverige godta den allmänna inriktningen.
Se vidare i bifogad promemoria.
15. Förordningen om frysning och förverkande (Sr Johansson)
= Allmän inriktning
Avsikten med behandlingen i rådet
Syftet med behandlingen på rådsmötet är att anta en överenskommelse om allmän inriktning avseende hela förslaget.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i december 2016 sitt förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande. Texten har nu behandlats vid ett flertal möten på tjänstemannanivå.
Sverige har under förhandlingarna aktivt bevakat att förordningen inte kommer i konflikt med våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter. En annan fråga som har varit viktig för Sverige under förhandlingarna är valet av rättsakt. Vissa medlemsstater, däribland Sverige, har verkat för att förslaget ska ändras från förordning till direktiv.
Syftet med behandlingen på rådsmötet är att anta en överenskommelse om allmän inriktning avseende hela förslaget. När en allmän inriktning har nåtts i rådet kommer texten att ligga till grund för överläggningar med Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
En effektiv ordning för förverkande av brottsvinster är av stor betydelse i kampen mot den grova brottsligheten, vilken inte sällan är gränsöverskridande. Förslaget har nu fått en utformning som kan leda till ett mer effektivt samarbete kring ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, samtidigt som centrala frågor om rättssäkerhet och svenska grundlagsfrågor inte har fått ge vika. Regeringen är därför i huvudsak nöjd med resultatet av förhandlingarna.
För det fall ett beslut om frysning eller förverkande meddelat i en annan medlemsstat skulle stå i strid med våra grundlagar behöver det finnas en möjlighet att vägra verkställa beslutet i Sverige. Sverige har fått gehör för en vägransgrund avseende tryck- och yttrandefrihet, och en skälstext till skydd för föreningsfriheten verkar också få gehör. Sverige ska bevaka att såväl vägransgrund som skälstext får stå kvar.
Regeringen hade föredragit om förslaget hade ändrats från förordning till direktiv, eftersom det ger större utrymme att ta hänsyn till medlemsstaternas olikheter. Med hänsyn till den flexibilitet som ändå har åstadkommits i artikeltexten, bör vi dock kunna hantera förslaget även om det kvarstår i förordningsform. Mot bakgrund av att Sverige har fått gehör för de för oss viktigaste frågorna i förhandlingarna, nämligen våra grundlagsfrågor, bör vi acceptera om det blir en majoritet till förmån för att rättsakten antas i form av en förordning. Sverige bör dock ställa sig bakom en skälstext om att ett antagande av förslaget i förordningsform inte utgör prejudikat inför antagande av framtida rättsakter på området.
Se vidare i bifogad rådspromemoria.
16. Bryssel IIa-förordningen: omarbetning (Sr Johansson) =Riktlinjedebatt Avsikten med behandlingen i rådet Det ska hållas en riktlinjedebatt om att kravet på verkställbarhetsförklaring ska avskaffas avseende alla avgöranden i frågor om föräldraansvar i Bryssel II-förordningen. Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: 9317/17 JUSTCIV 113 riktlinjedebatt vid RIF den 8-9 juni 2017 (om barns rätt att komma till tals) Fakta-PM Justitiedepartementet 2015/16FPM116 Ny Bryssel II-förordning 10767/16 JUSTCIV 184 Kommissionens förslag till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning) Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 2 juni 2017 Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information har lämnats till civilutskottet den 15 september 2016. Överläggningar har hållits med civilutskottet den 14 februari 2017 och den 26 september 2017. Bakgrund Förslaget, som presenterades den 30 juni 2016, är en omarbetning av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen). Förordningen är sedan den 1 mars 2005 tillämplig i alla medlemsstater utom Danmark. Förslagets övergripande syfte är att underlätta handläggningen av tvister om barn och att förbättra den fria rörligheten av avgöranden på detta område i EU. På rådsnivå diskuterades förslaget första gången vid informella RIF-rådet i juli 2016. En riktlinjedebatt hölls vid RIF-rådet den 8–9 juni 2017. Debatten rörde förslaget till en allmän reglering i förordningen av barns rätt att komma till tals. Regeringen har fortlöpande informerat och överlagt med civilutskottet. Den 14 februari 2017 hölls överläggning i civilutskottet i fråga om bland annat avskaffande av kravet på verkställbarhetsförklaring. Det fanns i utskottet stöd för regeringens redovisade ståndpunkt. Vid RIF-rådet i december ska det hållas en riktlinjedebatt om att kravet på verkställbarhetsförklaring ska avskaffas avseende alla avgöranden i frågor om föräldraansvar i Bryssel II-förordningen. Dessutom förutses en diskussion om hur detta närmare ska gå till. Svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar ett avskaffande av kravet på verkställbarhetsförklaring. Det är dock viktigt att kravet på verkställbarhet ersätts av andra rättssäkerhetsgarantier. |
17. Direktivet om insolvens, omstrukturering och en andra chans (Sr Johansson) = Riktlinjedebatt Avsikten med behandlingen i rådet Riktlinjedebatt Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: KOM (2016) 723 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande rekonstruktionsregelverk, en andra chans och åtgärder för att öka effektiviteten i rekonstruktions-, insolvens- och skuldavskrivningsförfaranden och om ändring i direktiv 2012/30 Fakta-PM Justitiedepartementet 2016/17:FPM34 9316/17 JUSTCIV 112 EJUSTICE 65 ECOFIN 418 COMPET 415 EMPL 312 SOC 398 CODEC 833 – Ordförandeskapets dokument till Coreper/rådet. Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 2 juni 2017 Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till civilutskottet den 14 februari. Överläggning med civilutskottet den 16 maj. Bakgrund Kommissionen presenterade den 22 november 2016 förslaget till direktiv om företagsrekonstruktion och om en andra chans för seriösa företagare. Förslaget utgör en del av arbetet med kapitalmarknadsunionen. Det utgör även en av de prioriterade åtgärderna i kommissionens inremarknadsstrategi. Förslaget rör tre frågor. För det första regler för rekonstruktion av företag som har råkat i ekonomiska svårigheter. För det andra regler om skuldavskrivning för företagare. För det tredje regler med åtgärder för att göra insolvensförfaranden effektivare. För en närmare redovisning av förslaget hänvisas till faktapromemorian 2016/17:FPM34. Förslaget har diskuterats vid det informella rådet för rättsliga och inrikes frågor i januari 2017, rådet för rättsliga och inrikes frågor i juni 2017 och vid 14 rådsarbetsgruppsmöten hittills under 2017. Som bakgrundsunderlag har ordförandeskapet lagt fram ett dokument för riktlinjedebatt i RIF-rådet. Frågor i dokumentet är relativt allmänt utformade och bygger i stor utsträckning på att ytterligare diskussioner kommer att ske i rådsarbetsgruppen. Ordförandeskapets förslag är att omstruktureringsförfarandet ska innebära en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta en prövning av gäldenärens livskraft i omstruktureringsförfarandet, att omstruktureringsförfarandet ska innehålla ett cross-class cram-down-system (ett system för att fastställa en omstruktureringsplan även om någon grupp av borgenärer inte stöder planen), att skuldavskrivningsperioden inom ramen för en andra chans för entreprenörer som utgångspunkt ska vara maximalt tre år, samt att medlemsstaterna ska ha mer flexibilitet för att säkerställa att insolvensförfaranden är effektiva under förutsättning att de professionella aktörerna har nödvändig kompetens för de uppgifter som de utför. Svensk ståndpunkt Sverige kan stödja ordförandeskapets förslag. 18. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon)
Avsikten med behandlingen i rådet Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag. Bakgrund Ordförandeskapet har ännu inte meddelat något om dagordningspunktens innehåll. |
Icke lagstiftande verksamhet
19. EU:s anslutning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (Sr Johansson) = Lägesrapport |
Avsikten med behandlingen i rådet Lägesbeskrivning avseende arbetet med EU:s anslutning till Europakonventionen. Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet. Tidigare dokument: - Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: - Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Konstitutionsutskottet har informerats löpande. Senaste tillfället var den 31 januari 2017. Bakgrund Sverige har ända sedan medlemskapsförhandlingarna drivit frågan om EU:s anslutning till Europakonventionen. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget följer det av artikel 6.2 i EU-fördraget att EU ska ansluta sig till Europakonventionen. Sveriges målsättning är att anslutningen ska ske så snart som möjligt och att den ska bidra till att stärka såväl den enskildes ställning som Europakonventionen och Europadomstolen. Förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen inleddes i juli 2010 mellan EU och Europarådet. I april 2013 nåddes en överenskommelse på förhandlarnivå mellan samtliga konventionsparter och EU om de texter som skulle reglera anslutningen. I juli 2013 begärde kommissionen att EU-domstolen skulle yttra sig över om avtalsutkastet kunde anses förenligt med EU-fördragen (art. 218.11 FEUF). EU-domstolens yttrande (Yttrande A-2/13) presenterades den 18 december 2014 och innehöll en rad olika invändningar. EU-domstolen slog i yttrandet också fast att utkastet till anslutningsavtal inte är förenligt med unionsrätten. Sedan våren 2015 har kommissionen arbetat med att analysera EU-domstolens yttrande. Kommissionen har för rådet presenterat ett antal diskussionspapper med förslag till lösningar på några av de brister i avtalsutkastet som domstolen pekat på. Syftet har varit att kommissionen så småningom ska kunna presentera en helhetslösning på samtliga invändningar från EU-domstolen. Om och när rådet hittar lösningar som bedöms kunna tillgodose invändningarna kommer förhandlingarna med Europarådet att återupptas. Beslut om anslutning antas av rådet med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet (art. 218.8 EUF-fördraget). Beslutet träder i kraft först när avtalet om EU:s anslutning har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. 20. Övriga frågor (Sr Johansson, Sr Fritzon) – Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram = Föredragning av den bulgariska delegationen |
Avsikten med behandlingen i rådet
Det inkommande ordförandeskapet Bulgarien kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari – juni 2018.
I anslutning till rådets möte:
Möte i GEMENSAMMA KOMMITTEN (TORSDAGEN DEN 7 DECEMBER 2017 KL. 10.00) 1. Förordningen om eu-LISA = Riktlinjedebatt Se rådets dagordning punkt 4, ovan. |
2. Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem = Lägesrapport Se rådets dagordning punkt 6, ovan. |
3. Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag = Information från ordförandeskapet Se rådets dagordning punkt 20, ovan. |
_____